Miljörapport för 2014
Miljörapport för 2014 Policy för hälsa, miljö och säkerhet I det målmedvetna arbetet mot en hållbar utveckling skall INEOS Sverige AB, förutom att följa tillämpliga lagar och frivilliga åtaganden, genomföra ständiga förbättringar. På så sätt skall vi uppnå en hög säkerhet, en god arbetsmiljö, god hälsa, effektiv energianvändning och minimera miljöpåverkan. SÄKERHET HAR HÖGSTA PRIORITET och skall beaktas i alla situationer. INEOS Sverige AB, 444 83 STENUNGSUND 0303-87 500, www.ineos.se MILJÖRAPPORT Grunddel För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2014 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: INEOS Sverige AB Organisationsnummer: 556027-6635 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN Anlaggningsnummer: 1415-1114 Anlaggningsnamn: INEOS Sverige AB Postnummer: 444 83 Ort: STENUNGSUND Besöksadress för anl.: Hjälmarevägen Fastighetsbeteckningar: Stenung 17:4 (Stenung Nedergård 2:176) Kommun: Stenungsund Huvudverksamhet och verksamhetskod: 24.10 (Kemiska produkter) Sidoverksamheter och verksamhetskoder: 40.50 (Förbränning) 63.10 (Hamnar) Huvudsaklig industriutsläppsverksamhet och huvudsaklig BREF: 24.10 (Kemiska produkter) Beslutad BREF saknas Sidoindustriutsläppsverksamhet och Övriga BREF: 40.50 (Förbränning) Beslutad BREF saknas EPRTR huvudverksamhet: 4.(a).(viii) (Anläggningar för kemisk framställning av organiska baskemikalier såsom - Basplaster och andra polymerer (polymerer, syntetfibrer, regenererad cellulosa)) EPRTR biverksamheter: Kod för farliga ämnen: SevF06 (Klor, 25 t) SevF14 (Gasol, naturgas mm. 200 t) SevF29 (Cancerogena ämnen, 0,001t) SevK02 (Giftiga ämnen R23-R25, 200 t) SevK08 (Extremt brandfarl. R12mm, 50t) SevK09.2 (Miljöfarl. ämnen, R51/53, 500t) Tillsynsmyndighet: Länsstyrelse Miljöledningssystem: ISO 14001 Koordinater: 6442271 x 312039 Länk till anläggningens hemsida: http://www.ineos.se Inlämnad:2015-03-27 13:18:40 Version:1 1/2 MILJÖRAPPORT Grunddel För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2014 version: 1 KONTAKTPERSON FÖR ANLÄGGNINGEN Förnamn: Ingela Efternamn: Frössling Telefonnummer: 0303-87744 Telefaxnummer: 0303-87799 E-postadress: [email protected] c/o: Gatu-/boxadress: Hjälmarevägen Postnummer: 44483 Postort: Stenungsund JURIDISKT ANSVARIG (ANSVARIG FÖR GODKÄNNANDE) AV MILJÖRAPPORT Förnamn: Bjarne Efternamn: Jenssen Telefonnummer: 0303-87650 Telefaxnummer: 0303-87560 E-postadress: [email protected] c/o: Gatu-/boxadress: Hjälmarevägen Postnummer: 44483 Postort: Stenungsund Inlämnad:2015-03-27 13:18:40 Version:1 2/2 Miljörapport 2014 1 SAMMANFATTNING En säker och stabil produktion är grunden för att vår verksamhet fortsatt ska ha våra ägares och grannars förtroende. Vi fortsätter därför att ha högt fokus på Hälsa, Miljö och Säkerhet med ledorden ”Säker och stabil produktion”. För fjärde året i rad har inga personskador för egen personal eller entreprenörer inträffat som krävt mer än första hjälpen. Under året har inga rikt- eller gränsvärden överskridits för utsläpp till luft och vatten. Produktionen har överlag varit hög. I maj genomfördes ett planerat underhållsstopp för hela anläggningen. Det var tolv år sedan allt var stopp samtidigt. Ett totalstopp är förutsättningen för att kunna genomföra underhåll, inspektioner och förbättringar på gemensamma system t ex kylvattensystemet. Sedan 2012 pågår ett omfattande program för renovering av rörgator och kolonner. Flera projekt har genomförts under året som resulterat i minskad förbrukning av ånga, el, luft, kväve och vatten. En energigrupp samlas regelbundet för att följa upp projekt och nya idéer. När VCM- eller PVC-produktionen är stopp får mikroorganismerna i reningsverket för lite organiska ämnen och kväveföreningar att livnära sig på. Under vårstoppet genomfördes lyckade försök för att hålla dem aktiva genom att ”mata” dem med metanol och urea istället. Det svåra läget i Europa har präglat branschen i sju år nu. Efterfrågan av Suspensions-PVC var detta år svagt i Frankrike och Tyskland, medan förbrukningen i Norden gick upp 4 % vilket är glädjande. Försäljningen blev 2 000 ton lägre än 2013, men detta berodde på att tillgång av VCM var något begränsad under året. Efterfrågan av Pasta-PVC blev något vikande under andra halvan av 2014 och försäljningen blev även här cirka 2 000 ton lägre. Marginalen för pasta-PVC lyckades bolaget att hålla så att resultatet för Pasta-PVC blev bra. Under året har bolaget fortsatt arbetet inom visionen ”Hållbar Kemi 2030 – Stenungsund”. Visionen och dess projekt har presenterats i många varierande sammanhang under året. Stenungsund 2015-03-27 Bjarne Jenssen, Verkställande Direktör 2 Innehållsförteckning 1 2 3 4 5 6 7 8 Verksamhetsbeskrivning .........................................................................................................................5 1.1 Allmän orientering .................................................................................................................. 5 1.2 Klorproduktion ........................................................................................................................ 5 1.3 VCM-produktion..................................................................................................................... 6 1.4 PVC-produktion ...................................................................................................................... 7 1.5 Driftservice.............................................................................................................................. 8 Miljöpåverkan ........................................................................................................................................10 2.1 Utsläpp till luft och vatten ..................................................................................................... 10 2.2 Avloppsströmmar .................................................................................................................. 10 2.2.1 Flöden från klorproduktionen........................................................................................ 11 2.2.2 Flöden från VCM-produktionen.................................................................................... 12 2.2.3 Flöden från förbränningsugnen ..................................................................................... 13 2.2.4 Flöde från PVC-produktionen ....................................................................................... 13 2.2.5 Lakvatten från deponier................................................................................................. 14 2.2.6 Behandling av salt kylvatten ......................................................................................... 14 2.3 Omgivningskontroll vatten.................................................................................................... 14 2.4 Punktkällor till luft ................................................................................................................ 16 2.5 Källor för olika ämnen till luft .............................................................................................. 17 2.6 Omgivningskontroll luft ........................................................................................................ 17 2.7 Undersökning av föroreningssituationen i mark ................................................................... 18 2.8 Sanering av kvicksilver vid avveckling av kvicksilverteknologin ........................................ 20 Miljöstyrning ..........................................................................................................................................20 Gällande regler, tillstånd och villkor ....................................................................................................21 4.1 Tillstånd och villkor .............................................................................................................. 21 4.1.1 Uppfyllelse av gällande villkor ..................................................................................... 22 4.2 Hänsynsreglerna i kap 2 Miljöbalken.................................................................................... 22 4.2.1 Kunskapskravet ............................................................................................................. 22 4.2.2 Huvudverksamhet för INEOS Sverige AB i Stenungsund............................................ 22 4.2.3 Lokaliseringsprincipen .................................................................................................. 23 4.2.4 Hushållning med råvaror och energi ............................................................................. 23 4.2.5 Produktvalsprincipen..................................................................................................... 24 4.2.6 Ansvar för att avhjälpa skada ........................................................................................ 24 Miljöförbättrande och säkerhetshöjande åtgärder.............................................................................27 5.1 Miljöförbättrande projekt ...................................................................................................... 27 5.2 Energibesparande projekt ...................................................................................................... 27 5.3 Riskminskande åtgärder för skadehändelser inom mellan- och högriskområdet .................. 29 Produktion och förbrukning av råvaror, energi och kemikalier .......................................................31 6.1 Produktion ............................................................................................................................. 31 6.2 Energiförbrukning ................................................................................................................. 31 6.3 Förbränning av restprodukter ................................................................................................ 32 6.4 Råvaru- och kemikalieförbrukning........................................................................................ 32 Utsläpp till luft ........................................................................................................................................33 7.1 Punktutsläpp av kvicksilver, ammoniak och VOC................................................................ 33 7.2 Utsläpp av köldmedia............................................................................................................ 34 7.3 Diffusa utsläpp från VCM- och PVC-produktionen.............................................................. 34 7.4 Läcksökning .......................................................................................................................... 34 7.5 Utsläpp till luft från förbränning ........................................................................................... 35 7.6 Utsläpp från ångpannor ......................................................................................................... 35 7.7 Utsläpp från förbränningsugnen ............................................................................................ 36 Utsläpp till vatten ...................................................................................................................................37 8.1 Utsläpp med industriellt avloppsvatten ................................................................................. 37 8.2 Utsläpp med dagvatten eller via kylvattenkanalen................................................................ 38 8.3 Utsläpp av klororganiska ämnen ........................................................................................... 39 3 8.4 Analys av grundvatten........................................................................................................... 39 8.5 Utsläpp från förbränningsugnen ............................................................................................ 40 8.6 Transporter ............................................................................................................................ 41 8.7 Landansluten el...................................................................................................................... 41 8.8 Buller..................................................................................................................................... 42 9 Avfall och restprodukter........................................................................................................................44 9.1 Förbättrad avfallshantering.................................................................................................... 44 9.2 Avfallsmängder ..................................................................................................................... 44 9.3 Deponier ................................................................................................................................ 45 9.3.1 Deponi G och O............................................................................................................. 45 9.3.2 Äldre deponier............................................................................................................... 46 9.4 Uppföljning av deponi G och O ............................................................................................ 47 10 Miljödagbok år 2014 ..............................................................................................................................48 10.1 Allmänt.................................................................................................................................. 48 10.2 Incidenter med miljöpåverkan............................................................................................... 48 11 Periodiska mätningar/besiktningar ......................................................................................................49 11.1 Periodiska mätningar för förbränningsugnen ........................................................................ 49 11.2 Kalibrering av förbränningsugn ............................................................................................ 49 11.3 AST-kontroll av förbränningsugn ......................................................................................... 49 11.4 QAL2 ångpanna 2 ................................................................................................................. 49 11.5 Jämförande mätning ångpanna 2........................................................................................... 50 11.6 Periodisk besiktning Klor, VCM och PVC ........................................................................... 50 11.6.1 Klorfabriken .................................................................................................................. 50 11.6.2 Krackugnen ................................................................................................................... 50 11.6.3 PVC-fabriken................................................................................................................. 50 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Sammanställning av gällande beslut/villkor med kommentarer Förbrukning av råvaror Diffusa utsläpp Läcksökning Årligt utsläpp av metaller och klororganiska ämnen samt vattenflöden med olika strömmar Åtgärdslista för riskminskande åtgärder för skadehändelser inom mellan- och högriskområdet Analysresultat kontroll av lak-, grund- och ytvatten från deponi G och O Emissionsdeklaration hela anläggningen (utdrag ur SMP) Avfall Metodförteckning över ackrediterade analyser enligt ISO 17025 4 1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Allmän orientering INEOS Sverige AB är landets enda tillverkare av plastråvaran polyvinylklorid (PVC) och natronlut. Produktionen av PVC uppgick under 2014 till 202 775 ton. Av försäljningen gick cirka 10 procent till Sverige, 60 procent till resten av Europa och 30 procent till övriga världen. Bolagets kunder tillverkar både hårda och mjuka PVC-produkter till exempel rör, golv, tapeter, kabel, bilinredning och medicinska produkter. Bolaget började sin verksamhet 1967 och ingår sedan 2008 i INEOS-koncernen och affärsområdet ChlorVinyls. Bolaget är beläget vid Askeröfjorden, i sydvästra delen av Stenungsunds storindustriområde, och ingår i den kemiska industrin i Stenungsund, som tillkom under 60-talet. Området gränsar i norr till Borealis AB, i öster till ett småindustriområde och i söder till Stenungsundet. Närmaste planlagda bostadsområde ligger på Stenungsön på ett avstånd av cirka 600 meter i sydvästlig riktning på andra sidan sundet. På bolagets område finns anläggningar för tillverkning av klor, natronlut, vätgas och saltsyra, 1,2-dikloretan (EDC) och vinylklorid (VCM) samt av plastråvaran polyvinylklorid (PVC) i form av suspensions-PVC (S-PVC) och pasta-PVC (P-PVC). S-PVC har en kornstorlek runt 0,1 mm medan P-PVC är ännu finkornigare. Utöver detta finns kontor, verkstäder, ångcentral, reningsverk, kylstation, personalrestaurang m.m. Antalet anställda uppgick vid årets slut till 308 medarbetare, vilket är en minskning med en person jämfört med 2013. Flera personer har gått i pension och oftast ersatts genom nyrekrytering. 1.2 Klorproduktion De tre viktigaste råvarorna i klorproduktionen utgörs av koksalt (natriumklorid), vatten och elenergi. Ur koksalt tillverkas klor, natronlut och vätgas i bolagets kloralkalifabrik som bygger på elektrolys med kvicksilvermetoden. Figur 1.1: Skiss over klorproduktionen Saltet löses i vatten och får passera genom elektrolysceller där klorgas bildas vid anoden av titan (pluspol) och natrium löses i katoden som består av kvicksilver (minuspol). Kvicksilvret rinner till sekundärcellen där det lösta natriumet reagerar med vatten till vätgas och natronlut. Kvicksilvret återcirkuleras till elektrolyscellerna i ett slutet system. Den klorgas som bildas 5 genom elektrolysen komprimeras och leds sedan till VCM-fabriken. En viss del av klorgasen kondenseras. Tillverkningsprocessen är elenergiintensiv och förbrukningen motsvarar cirka 75% av bolagets totala elenergiförbrukning. Den saltlösning som cirkuleras genom Klorfabrikens celler pH-justeras efter cellerna med saltsyra och avkloreras med hjälp av vakuum. Lösningen pumpas sedan till saltlösarna där den mättas med salt. Den mättade saltlösningen renas genom filtrering varefter den leds in i cellerna igen som ren saltlösning. Den natronlut som bildas i elektrolysprocessen är 50%-ig och leds till lagertankar. En liten andel av den producerade natronluten späds till 20%-ig natronlut och används i Klorfabriken för pH-justering och klorabsorption. Resterande del säljs vidare främst till pappersmassaindustrin i Sverige. Den vätgas som bildas kyls innan den komprimeras. Vätgasen används som bränsle i bolagets ångcentral för egen ångproduktion, men viss andel vätgas säljs till kringliggande företag. Vid uppstart och nedstängning av klorproduktionen eller vid störningar i EDC-produktionen måste det klor som produceras tas om hand i en klorförstöringsanläggning. I denna anläggning bildas natriumhypoklorit när klorgas absorberas med 20%-ig natronlut. Natriumhypokloriten (7%-ig) används internt i kylvattenstationen för bekämpning av påväxt. I klorfabriken uppkoncentreras också saltsyra till 34%-ig saltsyra genom att 18%-ig saltsyra från förbränningsugnen i VCM-fabriken blandas med 100%-ig klorvätegas från krackningsprocessen i VCM-fabriken. Den 34%-iga saltsyran avyttras sedan kommersiellt och används främst för pH-justerande ändamål. 1.3 VCM-produktion Tillverkningen av VCM från råvarorna eten (levereras via Borealis etenterminal) och klor sker i tre steg: Direktklorering av eten med klor i en HTC-reaktor varvid EDC bildas. C2H4 + Cl2 C2H4Cl2 EDC sönderdelas i en krackeranläggning till VCM och klorväte (HCl-gas). C2H4Cl2 C2H3Cl + HCl Klorvätet förs till oxikloreringen där den i tre reaktorer reagerar med eten och syre under bildning av EDC, som efter rening förs till krackeranläggningen (steg 2). I fjärde reaktorn reagerar rest-eten med klor till EDC. Reaktor 1-3: C2H4 + 2HCl + ½O2 C2H4Cl2 + H2O Reaktor 4: C2H4 + Cl2 C2H4Cl2 6 Klorfabrik Figur 1.2: Skiss över VCM-fabriken. De huvudsakliga processtegen är direktklorering (i HTC-reaktorn), oxiklorering, krackning och EDC-rening. Restgasströmmar från VCM-fabriken, EDC-lager och PVC-fabrik förbränns tillsammans med flytande klorerade biprodukter i en förbränningsugn där klorinnehållet återvinns som saltsyra och energin återvinns som ånga. Förorenat vatten från oxikloreringen förs till en avdrivningsanläggning, varifrån klorerade kolväten återförs till fabriken medan vattnet leds till det centrala reningsverket för processavloppsvatten, se kapitel 2.2.2. 1.4 PVC-produktion I PVC-produktionen produceras två huvudtyper av PVC; Pasta-PVC (P-PVC) och Suspensions-PVC (S-PVC). Råvaran är VCM och tillverkningen sker satsvis i flera olika reaktorer för att möjliggöra det breda utbud av produkter som marknaden efterfrågar. S-PVC framställs genom att VCM polymeriseras i en vattenlösning i slutna reaktorer om cirka 30 m3. Reaktionen avslutas normalt efter att cirka 90 % av vinylkloriden har omsatts till PVC. Reaktorn töms till en behållare samtidigt som oreagerad vinylklorid gasas av till VCMåtervinningen. Suspensionen med PVC-korn, vatten och VCM leds till ett stripperkolonn där resterande vinylklorid drivs av med ånga och förs till VCM-återvinningen. Suspensionen centrifugeras och torkas med varm luft, varefter den packas i säck eller fylls i silo. Avskilt VCM-haltigt vatten leds till VCM-återvinningen. Allt processavloppsvatten leds via ett PVCåtervinningssteg till slutbehandling i bolagets biologiska reningsverk innan utsläpp till recipient, se kapitel 2.2.4. Den återvunna PVC:n säljs till enklare applikationer. Pasta-PVC framställs på liknande sätt förutom att den inte kan centrifugeras beroende på att PVC-partiklarna är mycket finkorniga (0,02 – 2 µm). Resterande VCM drivs av med ånga och gasfasen leds till VCM-återvinning. Därefter spraytorkas dispersionen med varm luft. Efter torksteget mals och siktas PVC-pulvret innan det packas i säck eller fylls i silo. 7 Figur 1.3: Skiss over PVC-produktionen I VCM-återvinningen komprimeras och kyls inkommande gasströmmar varvid vinylkloriden kondenseras. De okondenserade gaserna förs till en mebranenhet där VCM separeras ut. Återvunnen VCM återanvänds som råvara i PVC-fabriken. Resterande gas förs till restgasförbränningen. Inom anläggningen finns också en strippingkolonn för att driva av vinylklorid från förorenat avloppsvatten. Avdriven VCM sammanförs med övriga inkommande VCM-haltiga gasströmmar, medan det behandlade vattnet förs till det centrala reningsverket. 1.5 Driftservice Driftservice är främst en serviceavdelning för ovan nämnda fabriker, men avdelningen levererar även värme till mekanisk verkstad, personalrestaurang och kontorslokaler. Förnödenheterna som tillverkas och distribueras är: ånga, tryckluft, processvatten och kylvatten. Driftservice ansvarar också för in- och utleveranser samt distribution inom bolaget av kväve, råvatten, dricksvatten och sanitärt avloppsvatten (avleds till och renas i kommunalt reningsverk). Ansvaret för driften av det centrala reningsverket ligger också på denna avdelning. Allt industriellt avloppsvatten från VCM- och PVC-produktionen, utom avloppsvatten från förbränningsanläggningen i VCM-produktionen, leds tillsammans med kondensat mm. från ångcentralen, lakvatten från deponi O samt spolvatten och förorenat dagvatten från fabrikerna till det centrala reningsverket. Avloppsvattnet från PVC-produktionen leds till PVC-återvinningen (övre delen i figur 1.4). Där justeras pH:t och sedan flockas avloppsvattnet med hjälp av en fällningskemikalie. Efter förtjockning skiljs slammet av och pressas i en filterpress, medan det renade vattnet bräddar av över till reningsverkets buffertbassäng. Den återvunna PVC:n säljs. Reningsverket består av buffertbassäng, selektortankar för att förhindra bildande av icke önskvärda bakterier, bassänger för växelvis nitrifikation, denitrifikation och reduktion av 8 organiskt material, bassänger för efterdenitrifikation, bassänger för slutsedimentering samt filter för avskiljning av suspenderade ämnen. Reningsverket beskrivs schematiskt i figur 1.5 nedan. Det behandlade avloppsvattnet blandas med kylvatten från fabrikerna och släpps därefter ut till Askeröfjorden. Figur 1.4: Schematisk beskrivning över centrala reningsverket 9 2 Miljöpåverkan 2.1 Utsläpp till luft och vatten Bolagets integrerade tillverkningskedja av PVC ger upphov till olika slag av miljöpåverkan såsom utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller och avfall. I figur 2.1 nedan redovisas en sammanställning över möjliga utsläpp till luft och vatten från de tre produktionsenheterna. Figur 2.1: Möjliga utsläpp till luft och vatten från INEOS ChlorVinyls i Stenungsund Många åtgärder tillämpas för att minska och förhindra utsläpp som till exempel utbildning i säkert arbetssätt, träning i nödlägesberedskap, tester av säkerhetssystem, rapportering av incidenter, att det finns klorvarnare, kloravskiljare, VCM-varnare, olika skyddsåtgärder, förbränningsugn, VCM-återvinning och genom förebyggande underhåll. Miljöförbättrande processförändringar som utförts under 2014 finns omnämnda under kapitel 5. 2.2 Avloppsströmmar Figur 2.2 nedan beskriver översiktligt de avloppsströmmar som uppstår inom anläggningen tillsammans med typiska flöden. 10 Figur 2.2: Avloppsvattenströmmar inom anläggningen med volymer per år. Lakvatten från deponi O och vissa ytor inom området leds också till reningsverket. 2.2.1 Flöden från klorproduktionen Allt vatten som används för rengöring inom klorproduktionen samt det regnvatten som riskeras att kontamineras av kvicksilver samlas upp i två ”avloppsgropar” (bassänger), se figur 2.3, och renas i en reningsanläggning internt i kloranläggningen. Figur 2.3: Avloppsreningen i klorproduktionen I första gropen blandas avloppsvattnet och pH-justeras innan det pumpas vidare till grop 2. Hydrazin (reduktionsmedel) tillsätts och pH justeras med lut eller saltsyra i båda groparna. 11 Syftet är att minimera kvicksilver i jonform, då kvicksilver i jonform inte kan avskiljas i efterföljande kolfilter. Från groparna pumpas avloppsvattnet genom ett sandfilter som fångar upp partiklar. Därefter går genom två parallella kolfilter för att renas från kvicksilver. Det renade avloppsvattnet möter sedan andra vattenströmmar som är kvicksilverfria. Det sammanlagda flödet kontrolleras med avseende på kvicksilver innan det går ut till kylvattenkanalen i närheten av kylvattenstationen. 2.2.2 Flöden från VCM-produktionen Processavloppsvatten från VCM-produktionen samt dagvatten från delar av VCM:s område samlas upp och leds till en intern reningsanläggning (avdrivningsanläggning), se figur 2.4. Inkommande avloppsvatten innehåller framför allt EDC. Reningen består av flera steg där det första är att separera den fria EDC:n i en separatortank. Det EDC-mättade vattnet behandlas sedan i en ”hypospalter”, där en andel av de klorerade kolvätena dekomponeras vid förhöjt pH, temperatur och tryck. Därefter leds vattnet igenom två seriekopplade avdrivningskolonner innan det släpps till det centrala reningsverket. Figur 2.4 Stripperanläggning för VCM-produktionens avloppsvatten Halten EDC analyseras kontinuerligt med en online-analysator som kontrollerar att kolvätehalten är låg. Om kolvätehalten är för hög går flödet till en bassäng under anläggningen tills dess att eventuella fel är åtgärdade. Det finns även en tank att tillgå för att samla upp avloppsvattnet innan det renas igen. 12 Vid start eller driftsstörning av VCM-fabriken måste det klorväte som bildats vid krackning avledas till kylvattenkanalen innan oxikloreringen kan ta emot det fullt. Detta klorväte neutraliseras med hjälp av natronlut. 2.2.3 Flöden från förbränningsugnen Rökgaserna från förbränningsugnen renas i flera steg före utsläpp till atmosfären. Den saltsyra som bildas i ett av tvättstegen koncentreras upp till 34% i klorfabriken och merparten säljs sedan 2003. Vid uppstart av VCM-fabriken eller vid en förbränning av bara restgaser blir mängden HCl i rökgaserna för låg för att kunna uppkoncentreras till en tillräcklig stark syra för användande i klorfabriken och försäljning. Den kan då bara användas till pH-justering i det centrala reningsverket. Den mängd som då inte kan användas leds till kylvattenkanalen och därmed till havet. Utsläppt mängd har minskat avsevärt de senaste två åren genom ett förbättringsarbete, se tabell 8.2. Klor i rökgaserna tvättas ur med natriumbisulfit under svagt alkaliska förhållanden. Detta tvättvatten avleds och filtreras i påsfilter varvid suspensionshalten reduceras. Därefter leds tvättvattnet till recipient via kylvattenkanalen. Ett mindre flöde spillvatten (T601/T604) uppstår vid förbränningsugnen vid t ex provtagning, dränage vid filterbyte, reparationer etc. och leds till kylvattenkanalen. Flödet renas med hjälp av påsfilter och kolfilter. 2.2.4 Flöde från PVC-produktionen VCM-haltigt avloppsvatten samlas i en tank, på 35 m3, se skiss 2.5. VCM-gas från tanken går via en gasklocka tillbaka till processen för PVC-tillverkning, medan vattnet tas ut som ett kontinuerligt flöde. Vattnet pumpas från tanken via filter, spiralvärmeväxlare och tystkokare överst till en strippingkolonn där vattnets flyktiga kolväten drivs av med ånga. Det strippade vattnet går till reningsverket. Är halten VCM för hög går vattnet tillbaka till tanken. 13 Figur 2.5: Skiss över avgasning av VCM-haltigt avloppsvatten PVC-produktionen Tre av produktionslinorna skiljer ut PVC-partiklarna genom att centrifugera bort vattnet. Detta vatten innehåller mestadels ytaktiva ämnen och PVC och leds direkt till PVCåtervinningen belägen vid reningsverket, se övre delen i figur 1.4. Där justeras pH:t i vattnet för att sedan flockas med hjälp av en fällningskemikalie. Efter förtjockning skiljs slammet av och pressas i en filterpress, medan det renade vattnet bräddar av över till reningsverkets buffertbassäng. Den återvunna PVC:n säljs. 2.2.5 Lakvatten från deponier De två sista deponierna G och O sluttäcktes under 2011 slutbesiktigades 2012. Lakvattnet från deponi O och de äldre deponierna A och B, se figur 9.1, leds till reningsverket. De mindre mängderna lakvatten från deponi G går till recipient. 2.2.6 Behandling av salt kylvatten I medeltal 5 m3/s saltvatten tas in genom kylvattenkanalen och pumpas genom värmeväxlare och kyler på så sätt det slutna cirkulerande sötvattnet samt kondenserar ammoniaken i kompressorerna i systemet för kylt kylvatten. För att undvika musselpåväxt i värmeväxlarna tillsätts natriumhypoklorit (hypo) till saltvattnet vid inloppet till kylvattenstationen. Natriumhypoklorit är den vanligaste kemikalien att tillsätta och rekommenderas enligt BAT. En prövotidsutredning pågår för att undersöka om mängderna hypo kan minskas genom förändrad doseringsmetodik. Resultaten hittills är positiva, men det tar tid att säkerställa långtidseffekterna. 2.3 Omgivningskontroll vatten Västerhavet är sedan länge belastat av näringsämnen och miljögifter från bl.a. nedfall, jordbruksmark, reningsverk och industriverksamhet. Havsmiljön har påverkats av belastningen vilket konstaterats genom t.ex miljögifter i sediment och syrefria bottnar. Man kan också konstatera att havets ekosystem är kraftigt påverkat av utfiskning. Belastningen har minskat under senare år efterhand som farliga ämnen fasats ut, kommunala och industriella reningsverk förbättrats m.m. Detta gäller även utsläppen i Askeröfjorden där kväve och fosfor minskat jämfört med för tio år sedan. INEOS ChlorVinyls i Stenungsund deltar i omgivningskontroll inom ramen för det arbete som bedrivs av Bohuskustens vattenvårdsförbund. I slutet av 2006 startades en undersökning då man fångade in fisktypen tånglake från Göta älvs mynning, Stenungsund, Brofjorden och Fjällbacka. Fjällbacka är tänkt som ett referensområde. Undersökningen visar att tånglaken är mer påverkad utanför Stenungsund jämfört med referensområdet. Därför har kemiföretagen i Stenungsund tillsammans med kommunens VA-verk gjort en fördjupad recipientstudie under 2011-2012 där musslor togs ut från flera stationer. Musslornas lysosomala stabilitet analyserades som ett samlingsmått på exponeringen av miljögifter. Den lysosomala stabiliteten är sämre i Stenungsund jämfört med referensplatsen. Parallellt har undersökningar inom Bohuskustens Vattenvårdsförbund fortsatt med undersökning av musslors lysosomala stabilitet och studier av tånglake och krabbtaska. En station i studien finns i Stenungsund. Dessutom har sedimentprover analyserats från tolv stationer i Stenungsund. 14 Figur 2.6: INEOS ChlorVinyls i Stenungsund deltar i omgivningskontroll inom ramen för det arbete som bedrivs av Bohuskustens Vattenvårdsförbund Trenderna i Stenungsundsområdet för de ämnen som kan relateras till INEOS verksamhet visar: Halterna av kvicksilver i sediment inom Stenungsundsområdet har generellt minskat sedan 1979 och har under 2000-talet varit generellt låga även utanför INEOS anläggning. Detsamma gäller för halterna i blåmusslor. Halterna av klorerade alifater i sediment har sedan 1995 varit lägre än rapporteringsgränsen i Stenungsund, men 2011 uppmättes en halt högre än rapporteringsgränsen utanför INEOS anläggning. Halterna hexaklorbensen (HCB) har precis som kvicksilver minskat från 90-talet, men är generellt fortfarande höga, med undantag av provtagningspunkten längst i norr i Stenungsundsområdet. Halterna i blåmussla har varierat mellan åren, men 2011 var den under rapporteringsgränsen. Halterna av PCB har generellt minskat sedan 90-talet i sediementen i Stenungsundsområdet och är idag måttligt höga. Vid senaste mätningen 2011 var halten PCB i mussla utanför INEOS anläggning högre än miljökvalitetsnormen. I den miljötekniska undersökning som utfördes av bolaget 2012-2013 visade resultaten att Stenunge å bidrar med PCB. Halterna dioxiner har varierat mellan åren, men halterna i sediment inom Stenungsundsområdet är generellt i nivå med halterna utmed hela Bohuskusten. 15 2.4 Punktkällor till luft Figur 2.7: Punktutsläpp till luft vid normal drift I figuren ovan finns de punktkällor markerade som bidrar till utsläpp till luft vid normal drift. ”Saltsyratillverkning” På klorfabriken frigörs acetylen vid uppkoncentreringen av saltsyra till säljbar produkt och blir ett utsläpp till luft. Av säkerhetsskäl leds inte acetylenet till förbränningsugnen. EDC-utlastning Vid lastning av EDC (7 båtar under 2013) renas gaserna via kolfilter. Ångpannor I ångpannorna förbränns främst vätgas och bränngas samt en mindre mängd eldningsolja. Krackugn I krackugnen förbränns metangas. Förbränningsugn I förbränningsugnen förbränns restgaser och flytande biprodukter med bränngas som stödbränsle. Rökgaserna renas i flera steg för att avlägsna klorväte, klor och dioxiner. PVC torkluft Oreagerad VCM efter avslutad polymerisation i reaktorerna omhändertas i tre steg. Avdriven VCM från de tre stegen återvinns i den sk. VCM-återvinningen och används på nytt för polymerisation. Resterande VCM avgår i torkstegen och blir ett punktutsläpp. Största bidraget kommer från P-PVC. Vid stopp på förbränningsugnen När förbränningsugnen är i drift finns det inga punktutsläpp av VOC från VCM-fabriken. Vid stopp på förbränningsugnen leds vissa gasströmmar till en lutskrubber där klorväte och 16 restklor tvättas ur och resten går till atmosfär. Även tanklagergaser som normalt går till förbränningsugnen går då till atmosfär. Inertgaser från PVC-fabrikens VCM-återvinning som till största delen är renad från VCM kan buffras vid kortare stopp på förbränningsugnen alternativt renas i kolfilter. 2.5 Källor för olika ämnen till luft Kvicksilver Klorfabriken. Används som katod i elektrolyscellerna. Ammoniak PVC-fabriken. Används för pH-reglering och vid pastatillverkning. Drivs av till luft vid torkning av PVC. VCM: Huvudsakligen från torkning av främst pasta-PVC samt vid stopp av förbränningsugnen. EDC Huvudsakligen från restgasströmmar från VCM-fabriken och EDC-tanklagret när förbränningsugnen inte är i drift. Eten Utsläpp av eten sker främst vid start av oxikloreringen. Acetylen Finns i det klorväte som används för att producera säljbar saltsyra och avgår till luft. Alkoholer/ Aceton Släpps ut via PVC:s skorsten vid torkning av pasta-PVC Etylklorid Finns i VCM-fabrikens restgasströmmar som destrueras i förbränningsugnen 2.6 Omgivningskontroll luft Kemiföretagen gör regelbundet olika mätningar av t ex luft. Under perioden september 2006 till september 2007 genomförde IVL mätningar av kolväten i Stenungsund. De flyktiga organiska ämnen (VOC) som ingick i mätningarna är eten, propan, propen,1,3-butadien, bensen, VCM och EDC. För att resultaten skall bli jämförbara användes samma mätplatser som vid mätningarna 2001-2002. Dessa är Ödsmål, Stenungsön och Västergårdsvägen. Undersökningen upprepades under 2013-2014 och kommer att presenteras under våren 2015. De ämnen som släpps ut till luft från bolagets verksamhet är i första hand VCM, EDC, eten, koldioxid och NOx. Under 2006 lät bolaget IVL genomföra en spridningsberäkning för dessa ämnen samt SO2 och etylklorid från bolagets område. Beräkningarna visade att halttillskotten som årsmedelvärde för samtliga ämnen i studien är låga utanför bolagets område. De understiger med god marginal de lågriskvärden som kan sägas definiera en försumbar risk. Lågrisknivån för VCM är 1 ppb och för EDC 10 ppb. Mätvärdena visar att bland annat att EDC-halterna har minskat något vid alla tre mätplatserna. VCM-värdena är oförändrade. Under 2006 gjorde Arbets- och miljömedicin i Göteborg en studie av cancerincidens i Stenungsunds kommun. Studien är en uppföljning av tidigare undersökningar (senast genomförd år 2000). Resultatet visar på att det inte är någon förhöjd cancerrisk i Stenungsund jämfört med andra orter i Västra Götalands län. 17 2.7 Undersökning av föroreningssituationen i mark Under 2012 genomfördes en samlad historisk kartläggning över INEOS område i Stenungsund. Kartläggningen motsvarande en s.k. MIFO Fas 1-utredning. Baserat på den historiska undersökningen och i dialog med myndigheten bedömdes det nödvändigt att utföra en miljöteknisk provtagning (motsvarande en MIFO Fas 2-undersökning) av de riskområden som identifierades i den historiska kartläggningen. Under 2012 och 2013 genomfördes därför omfattande miljötekniska markundersökningar inom området. Undersökningarna utfördes av Golder Associates AB och resultatet presenterades i en rapport daterad 2013-04-151. Undersökningarna initierades i första hand av kravet på att kartlägga kvicksilverförekomst i markmiljön inför beslutad avveckling av kvicksilverbaserad klortillverkning. De miljötekniska undersökningarna omfattade provtagningar i ett flertal media (jord, berg, grundvatten, ytvatten, byggnadsmaterial och inomhusluft). Placering av provtagningspunkterna baserades på den historiska kartläggningen samt fördelades över stora delar av anläggningsområdet. Provtagning av ytvatten utfördes i havet utanför anläggningen samt i Stenunge å. Ytvattenprovtagningen omfattade både diskret och passiv provtagning tillsammans med utplacering av blåmusslor, för undersökning av upptag i biota. Referensprovtagning av jord genomfördes utanför INEOS anläggningsområde för undersökning av bakgrundshalter. Undersökningarna omfattade även berggrundsgeologiska undersökningar med seismik, resistivitetstomografi och konventionell sprickkartering inom delar av området. Syfte med dessa undersökningar var att kartlägga förekomst av eventuella avsatser och djuphålor runt Klor- och VCM-fabriken som har kunnat samla in och hålla kvar en tung, vätskeformig förorening (kvicksilver, klorerade alifatiska kolväten i egen fas) samt möjligheterna för spridning av förorening till omgivningen via vattenförande bergssprickor. Proverna analyserades främst med avseende på kvicksilver och klorerade alifatiska kolväten, men även m.a.p. dioxin, PCB, hexaklorbensen (HCB) och metylkvicksilver. I utvalda lägen utfördes även s.k. multiparameteranalyser (screeninganalyser) för att kvalitetssäkra den historiska sammanställningen av miljöfakta. Resultaten av provtagningarna och de kemiska analyserna bekräftade generellt den föroreningsbild som togs fram inom ramen för den historiska inventeringen. I rapporten konstateras att: 1 • Grundvattnet inom VCM-fabriken och vid EDC-tanklagret innehåller förhöjda halter av klorerade alifatiska kolväten. • Klorfabriken och marken runt om visar förhöjda halter av kvicksilver och där det har skett hantering och lagring av avfall med dioxininnehåll så förekommer lokalt förhöjda halter av dioxin i byggnader och mark. Inga betydande halter av övriga metaller i mark har uppmätts. • Marken innehåller lokalt förhöjda halter av klorerade alifater inom VCM-fabriken. • Lokalt förhöjda halter av petroleumkolväten i marken i anslutning till platser där sådana produkter hanteras/lagras. Av övriga analyserade organiska ämnen har endast spår alternativt låga halter av vissa ämnen uppmätts däribland hexaklorbensen (HCB). Golder Associates AB, Resultatrapport, INEOS - Miljötekniska undersökningar, 2013-04-15 18 Figur 2.8: Utsättning av passiva provtagare • Ingen större spridning av kvicksilver i grundvatten, vare sig i ytligt eller djupt jordgrundvatten eller berggrundvatten, verkar ha skett/sker från Klorfabriken. • Klorerade kolväten i form av framförallt 1,2-dikloretan (EDC) och vinylklorid (VCM), verkar dock ha spridit sig/sprider sig från VCM-fabriken till ytligt grundvatten, djupare liggande grundvatten (i morän) och berggrundvatten, vilket sannolikt också gäller EDC från vissa lagringsområden. • Resultaten av ytvattenprovtagningen bedöms av Golder bekräfta bilden av att diffus föroreningsspridning från INEOS till recipienterna Stenunge å och Askeröfjorden via grundvatten är relativt liten. • Golder Associates AB utförde under 2013 en platsspecifik bedömning av riskerna för hälsa och miljö baserat på resultatet av utförda miljötekniska undersökningar. Resultatet från riskbedömningen presenterades i en rapport daterad 2014-01-142. Sammanfattningsvis bedöms de övergripande miljömålen avseende människor som vistas inom området idag, sediment- och vattenlevande organismer i Stenunge å och Askeröfjorden samt människor som utnyttjar fjorden för rekreation (t.ex. för bad och fiske), m.a.p. diffus belastning från INEOS område vara uppfyllda. • Risken för att vatten- och sedimentlevande organismer i Stenunge å och Askeröfjorden är negativt påverkade till följd av diffus föroreningsspridning via grundvatten från INEOS anläggning bedöms som liten både idag och i framtiden. Vidare bedöms det inte föreligga någon risk för marklevande organismer då markekosystemet inte är skyddsvärt (enligt de övergripande åtgärdsmålen). Arbetet med den historiska kartläggningen, miljötekniska markundersökningarna samt platsspecifika miljö- och hälsoriskbedömningen har utförts i nära samarbetet med berörda myndigheter och rapporterna har även skickats till tillsynsmyndigheten. Utförda undersökningar motsvarar de krav på innehåll i en s.k. ”statusrapport” enligt IED (industriutsläppsdirektivet) och har skickats in till tillsynsmyndigheten i februari 2014. 2 Golder Associates AB, INEOS - Riskbedömning med avseende på förorenad mark och diffus spridning via grundvatten, 2014-01-14 19 INEOS har en rutin för hantering av förorenade massor i samband med anläggningsarbeten. Rutinen syftar till att på ett strukturerat sätt beskriva tillvägagångssätt då någon form av grävningsarbete ska utföras inom bolagets område. Rutinen innehåller även information om vad en anmälan till myndigheten ska innehålla och hur provtagning ska utföras. 2.8 Sanering av kvicksilver vid avveckling av kvicksilverteknologin Enligt tillståndet från 2009 och villkor 32-33 ska en avvecklingsplan för klorproduktion baserad på kvicksilverteknologin lämnas in till tillsynsmyndigheten. Ett utkast på avvecklingsplan inklusive åtgärdsutredning lämnades in 30 juni 2014 som beskriver planerad sanering och omhändertagande av processutrustning, installationer, byggmaterial och mark. Ett pilotprojekt kommer att starta under kvartal 2 2015 för att med vakuumextraktion ta hand om kvicksilver som ligger i mark och bergmatrisen under klorfabriken. Genom tre värmebrunnar kommer marken att värmas upp och avdrivningen av kvicksilver kommer då att öka successivt. Två extraktionsbrunnar kommer att suga ut förorenad markluft som kommer att renas i befintligt system med bl a kolfilter som finns idag för klorfabrikens dammsugarsystem. 3 Miljöstyrning INEOS ChlorVinyls i Stenungsund är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001 sedan 1993. Sedan 1999 är bolaget också miljöcertifierat enligt ISO 14001. 2006 infördes också ett energiledningssystem och bolaget är certifierat enligt ISO 50001:2011. Miljö- och energiledningssystemet är integrerat med kvalitetsledningssystemet. Samtliga ledningssystem genomgår årliga externa revisioner och ett flertal interna. Bolaget är även anslutet till Ansvar & Omsorg som är kemiindustrins internationella åtaganden för ständiga förbättringar inom säkerhet, hälsa och miljö. Det innebär också att bolaget öppet skall informera om sin verksamhet och de resultat som uppnås. Ansvaret för hälsa, miljö och säkerhet (HMS) är ett linjeansvar. Ett viktigt verktyg för detta arbete är den HMS-plan, som utformas årligen med en HMS-strategi som grund. Planen innehåller bolagets övergripande HMS-arbete med tillhörande mål för de betydande miljöaspekterna. Detaljmål och tillhörande handlingsplaner framgår av respektive berörd avdelnings HMS-plan. 20 4 Gällande regler, tillstånd och villkor 4.1 Tillstånd och villkor Bolaget har tillstånd enligt miljöbalken. Miljödomstolen i Vänersborg har utformat villkor för verksamheten. Länsstyrelsen i Västra Götaland är tillsynsmyndighet. Aktuella tillstånd för verksamheten under 2014: • Mark- och miljödomstolens deldom 2009-02-11 i mål M 3129-06 för hela anläggningen inklusive ny klorproduktion med membranteknologi motsvarande 135 000 ton klor. • Mark- och miljödomstolens dom 2012-08-24 i mål M 9129-06 angående prövotidsärendena VOC och stoft. Delvis överklagad av bolaget, se nedan. • Mark- och miljööverdomstolens dom 2013-02-12 i mål M 8089-12 om provisoriska villkor för samlade utsläppen av VOC samt förbränningstemperatur. • 2014-01-30 Dom om att villkor 34 (krav på förbränning av acetylen) upphävs. • 2014-04-30: Dom med slutliga villkor för VOC (prövotidsutredning) samt förbränningstemperatur för förbränningsugnen. • 2014-05-08: Dom om förlängd igångsättningstid. • 2014-04-29: Beslut om rättelse i punkt A1 i 2009 års dom, så att punkten anger en total produktion och hantering av 260 000 ton vinylklorid. • Tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen 2004:1199 om utsläpp av koldioxid, daterat 2012-12-17, dnr 563-38837-2012. Beslut och domar reglerar produktionsmängder, utsläpp till luft och vatten och innehåller uppgifter om vilka åtgärder som skall vidtas samt vilka försiktighetsåtgärder som skall iakttas. I bilaga 1 finns gällande villkor tillsammans med beskrivning om hur respektive villkor uppfyllts. I mars 2009 tog bolaget gällande tillstånd i drift med tillhörande villkor. Tillståndet gäller för hela verksamheten i Stenungsund och omfattar såväl ökade produktionsvolymer som ny teknik för klorproduktion. I november 2010 inleddes en samrådsprocess inför bolagets ansökan om tillstånd att bygga och driva en större klorfabrik än vad tillståndet från 2009 medger. En ändringsansökan lämnades in i mars 2011. I maj 2012 genomfördes en huvudförhandling och dom meddelades 2012-07-04 i mål nummer M 712-11. Detta ändringstillstånd har inte tagits i anspråk. I början av februari 2014 skickade bolaget in en ändringsansökan för ett driftscenario med produktion av VCM och PVC utan klorfabrik. Ansökan drogs tillbaka när Miljödepartementet skickade ut ett förslag på ändring av övergångsbestämmelserna i förordning 1998:944 som reglerar slutdatum för klorproduktion med kvicksilvermetoden. Det slutdatum som gäller nu harmoniserar med det BREF-dokument som offentliggjordes för klortillverkning d.v.s. 201712-10. Bolagets ångpannor, bränngaseldade torkar för PVC, krackugnen och förbränningsugnen omfattas av lagen om handel med utsläppsrätter SFS 2004:1199. 2014 var det andra året i handelsperioden 2013-2020. 21 Utsläppsrapport 2014 för CO2 har tillsänts Naturvårdsverket och DNV har anlitats som ackrediterat kontrollorgan. Platsbesök och utsläppsrapport har sänts till myndigheterna. Bolaget följer det kontrollprogram som har lämnats till tillsynsmyndigheten och som reviderades senast i början av 2013. 4.1.1 Uppfyllelse av gällande villkor Bolaget anser att samtliga riktvärden och gränsvärden har innehållits under 2014, möjligen med undantag av bullernivån som beräknades till 46 dBA i januari 2014, se 8.8. Immissionsmätningar som utfördes i januari 2014 gav 45 respektive 44 dBA som högsta uppmätta värden. Åtgärder för att minska bullernivån genomfördes under underhållsstoppet i maj. Nya mätningar har genomförts som visar på positivt resultat, varför riktvärdena nu innehålls. 4.2 Hänsynsreglerna i kap 2 Miljöbalken 4.2.1 Kunskapskravet Bolaget har ett omfattande utbildningsprogram inom hälsa, miljö och säkerhet inte minst påkallat av bolagets övergripande HMS-policy samt miljö- och energiedningssystemet. Bolaget bedriver säkerhets-, hälso- och miljöskyddsarbete för att minimera påverkan på miljön och förebygga risken för anställda och kringboende. I bolagets HMS-policy sägs bl.a. att säkerhet har högsta prioritet och att säkerhet skall beaktas i alla situationer. 4.2.2 Huvudverksamhet för INEOS Sverige AB i Stenungsund Verksamheten vid INEOS Sverige AB:s (INEOS) anläggning i Stenungsund omfattas av följande tre sektoriella/vertikala BREF-dokument om bästa tillgängliga teknik. Klorproduktion: Production of Chlor-Alkali (CAK) - BREF 12.2013 (IED) VCM-produktion: Large Volume Organic Chemical Industry (LVOC): BREF 02.2003 (IPPC) (D1 04.2014 (IED)) PVC-produktion: Production of Polymer (POL) - BREF 08.2007 (IPPC) INEOS anser att PVC-verksamheten utgör huvudverksamhet inom anläggningen då: 1. PVC-produktionen är den största och mest dominerande industriutsläppsverksamheten som bedrivs inom INEOS anläggning i Stenungsund. 2. PVC-produktionen utgör den verksamhet inom anläggningen som har störst volymmässig omsättning. 3. PVC-produktionen utgör den verksamhet inom anläggningen som har störst påverkan på anläggningens ekonomiska omsättning. 4. PVC utgör tillsammans med natronlut slutprodukter i anläggningens produktionsverksamhet. 22 5. Produktionen av PVC kan med hjälp av importerad VCM fortsätta även om lokal produktion av klor och VCM skulle upphöra. 6. PVC-produktionen inom anläggningen har jämfört med produktionen av VCM och produktionen av klor en större miljöpåverkan. 7. Produktionen avseende PVC har jämfört med produktionen av VCM och produktionen av klor • dubbelt så stora punktutsläpp till luft • ett klart högre bidrag av kväve och PVC till vatten via reningsverket, men ett lägre bidrag av organiska föreningar. 4.2.3 Lokaliseringsprincipen INEOS:s anläggning är belägen vid Askeröfjorden, i sydvästra delen av Stenungsunds storindustriområde, och ingår i det kemiska kluster som tillkom i slutet av 60-talet. Området är anpassat för den aktuella verksamheten och är klassat som riksintresse för petrokemisk industri och planlagt för industriella ändamål samt har utbyggd infrastruktur och etablerade skyddszoner. 4.2.4 Hushållning med råvaror och energi Sedan 2006 var bolaget med i program för energieffektivisering (PFE) enligt lag 2004:1196 som avslutades under 2014. För att fullgöra programmet skulle de deltagande företagen ha ett certifierat energiledningssystem (ISO 50 001) för att arbeta strukturerat med energifrågor. Deltagarna skulle också göra en omfattande energikartläggning och genomföra effektiviserande åtgärder. Moroten för de deltagande företagen var en skattereduktion med 0,5 öre/kWh på den el som används i produktionen. Bolaget genomförde en omfattande energikartläggning och identifierade och genomförde flera energisparande projekt varje år sedan dess. Avslutade projekt under 2014 redovisas i kapitel 5. Certifiering för energiledningssystemet genomfördes år 2006. Så långt som möjligt har energiledningssystemet och miljöledningssystemet integrerats. Praktiskt sett medför det att energimål och handlingsplaner för energiledningssystemet årligen uppdateras i samband med uppdatering av miljöledningssystemet. För konstruktionsavdelningen innebär det vid projektering och modifiering att energianvändningen skall värderas innan ny utrustning köps. Exakta rutiner för detta finns i bolagets konstruktionshandbok. Energianvändning skall vara med i alla steg i ett projekt från idéstudie till idrifttagning. Inköpsavdelningen har rutiner som säkerställer att energieffektiviteten beaktas vid inköp av utrustning. INEOS ChlorVinyls medverkar i olika satsningar inom branschen. I det tioåriga förbättringsarbetet inom programmet Vinyl 2010 överskreds de högt satta målen. Arbetet fortsätter nu i en ny satsning under en tioårsperiod, se gärna www.vinylplus.eu. Kemiföretagen i Stenungsund presenterade under 2010 sin gemensamma vision ”Hållbar Kemi 2030 – Stenungsund”. Projektets vision lyder: ”2030 är Stenungsund navet för tillverkning av hållbara produkter inom kemiindustrin. Vår verksamhet är baserad på förnybara råvaror och energi och bidrar till ett hållbart samhälle.” Mer information om visionsprojektet finns på www.kemiforetagenistenungsund.se 23 Flera projekt och samarbeten pågår inom ramen för projektet. INEOS deltar bland annat i projektet ”Hållbar hantering av plastavfall från sjukvården” och som finansieras av Vinnova. Projektet Skogskemi avslutades under året vars syfte var att utveckla tre olika gröna baskemikalier så att bland annat Kemiföretagen i Stenungsund kan ersätta dagens fossila råvarubas. Projektet var ett tvåårigt samprojekt mellan skogsindustriföretag, kemiföretagen i Stenungsund och flera universitet. I följdprojektet ”Närodlad plast” vill deltagande företag ta tillvara restprodukter från skogsbruket och koppla ihop olika tekniska möjligheter och på så sätt skapa en värdekedja hela vägen från skogen till färdiga produkter som bärkassar eller korkar till mjölkkartonger. I början av 2013 togs en vattenplan fram där olika möjligheter att hushålla bättre med vatten redovisades efter en grundlig inventering. Det är svårt att identifiera stora förbättringar, då den dominerande mängden används vid produktion av natronlut och PVC. För natronluten är vattnet en del av produkten. Vid produktion av PVC är torrhalten vid polymerisationen optimerad sedan många år. 4.2.5 Produktvalsprincipen Bolaget har rutiner för att riskbedöma de kemikalier som bolaget använder och följer årligen upp möjligheten att byta ut miljö- och hälsopåverkande kemikalier. Vid införande av en ny kemikalie utförs riskbedömningen av en grupp som representerar kompetenser inom produktion, miljö, säkerhet och arbetsmiljö. I rutinen ingår att om en ny kemikalie ska införas i ordinarie produktion ska tillsynsmyndigheten informeras. Kemikaliegranskning sker också vid införande av laboratorie- eller verkstadskemikalier. Substitution till mindre miljö- eller hälsofarliga kemikalier sker löpande inom ramen för vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. 4.2.6 Ansvar för att avhjälpa skada Verksamheten omfattas av Sevesodirektivet (Seveso II: Lagstiftning om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor). Bolaget tillämpar skyddsbarriärer. Principen är att skyddsbarriärer för en verksamhet ska omfatta både skadeförebyggande och skadebegränsande barriärer. Det första omfattar t.ex. ”tekniskt sund teknik” (styrsystem, gasdetektorer, avstängningsventiler mm.), instruktioner, rutiner och övervakning. Exempel på skadebegränsande barriärer är invallningar samt interna och externa nödlägesinsatser. Vid huvudporten till bolagets anläggning finns en skyddsstation som är bemannad dagtid samt en ledningscentral som bemannas vid nödläge. På skyddsstationen finns utrustning för bekämpning av brand och läckage samt gasskyddsbuss och en pulversläckningsbil. Brandvattensystem med brandposter, vattenkanoner, sprinkler och skumsystem finns inom området. Internt nödlägeslarm ges från tyfoner och lampor vid nödläge och personalen skall då handla enligt den interna nödlägesplanen. Bedöms ett nödläge kunna skada människor, egendom eller miljö utanför staketet startar Räddningstjänsten Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA). Bolaget har tillsammans med de övriga kemiföretagen i Stenungsund ett samarbets- och samverkansavtal med Räddningstjänsten. Detta innebär bland annat att industrin tillhandahåller drygt 30 stycken deltidsbrandmän som rycker ut vid olyckor som sker på någon av industrierna. Sex av dessa brandmän arbetar på bolaget. Varje år övas den interna nödlägesplanen tillsammans med kommunens räddningstjänst. Scenariot i årets nödlägesövning var ett läckage på en ledning för flytande klorväte i VCMfabriken. 24 Figur 4.1: Sambandsmännen lyssnar till chefen för nödlägescentralen under årets övning Bolaget bedriver ett omfattande arbete med säkerhets-, hälso- och miljöfrågor för att kontrollera de risker som är förbundna med verksamheten. En uppdaterad säkerhetsrapport lämnades in i april 2012. Bolaget har en gemensam policy för process- och personsäkerhet, hälsa och miljö/energi: ”I det målmedvetna arbetet mot en hållbar utveckling skall INEOS Sverige AB, förutom att följa tillämpliga lagar och frivilliga åtaganden, genomföra ständiga förbättringar. På så sätt skall vi uppnå en hög säkerhet, en god arbetsmiljö, god hälsa, effektiv energianvändning och minimerad miljöpåverkan.” I HMS-policyn finns också beskrivet hur genomförandet av ovanstående ska ske. Bolaget har reviderats med gott resultat efter följande HMS-principer som är gemensamma för hela INEOS-koncernen: HMS-principer för processäkerhet Produktionschef är ansvarig för processutrustningens tekniska tillstånd. Underhållschef är ansvarig för underhåll av processutrustning och säkerhetssystem. Ansvaret för att definiera och upprätthålla rätt intervall för driftparametrar måste vara tydligt i organisationen. Driftinstruktioner och definierade intervall för driftparametrar skall följas. Avvikelser måste rapporteras och utredas. Alla ändringar måste riskvärderas och följa anvisningen för modifiering. Risker i processen måste identifieras, värderas, revideras och åtgärdas systematiskt. All utrustning måste genomgå periodiskt återkommande inspektioner för att säkerställa processens tillförlitlighet och säkerhetssystemens pålitlighet. Säker drift eller nedkörning av processen skall alltid prioriteras före fortsatt produktion. Vid tveksamhet skall processen alltid köras till säkert läge. Vi skall ha en nödlägesplan som baseras på identifierade risker och som övas regelbundet. 25 HMS-principer för beteendebaserad säkerhet: Vi tror att alla olyckor och personskador kan förhindras. Varje medarbetares främsta ansvar är att arbeta på ett säkert sätt. Alla har skyldighet att stoppa ett pågående arbete om de känner att situationen är osäker. Förväntningarna och kraven på säkert beteende är desamma för alla på anläggningen. Alla måste känna till och efterleva regler och rutiner. Vi skall hjälpa varandra att undvika farliga handlingar och farliga förhållanden. Alla personskador och incidenter måste rapporteras och utredas. Riskvärdering skall utföras före, under och efter utfört arbete. Alla i ledande ställning har ett särskilt ansvar för att befrämja och upprätthålla dessa principer. Vi skall bara utföra sådana arbetsuppgifter som vi har kompetens för. Fig 4.2: Dags för ”Min Take 2”- en personlig riskbedömning innan start av en arbetsuppgift 26 5 Miljöförbättrande och säkerhetshöjande åtgärder INEOS i Stenungsund har under 2014 vidtagit åtgärder med syfte att höja säkerheten (se främst 5.3) och begränsa utsläppen till mark, vatten och luft. Flera energibesparande projekt av skiftande storlek har genomförts under året. 5.1 Miljöförbättrande projekt Under varje stopp framför allt av VCM-produktionen får mikroorganismerna för lite föda i form av organiska föreningar. Under vårstoppet som var ett totalstopp av samtliga produktionsanläggningar gjordes försöket med att mata mikoorganismerna i reningsverket med metanol för att ersätta kolkällor och urea för att ersätta kvävekällor. Då försöket föll väl används nu metoden vid stopp. Under 2012-2013 inträffade några läckage på rörledningar. Därför pågår sedan 2012 ett omfattande program för renovering av rörgator och kolonner. 5.2 Energibesparande projekt Fig 5.1: Den nya saltvattenpumpen bullrar mindre och ger möjlighet till optimering av kylvattenmängd. Ny saltvattenpump 2 En av de tre saltvattenpumparna för kylvatten byttes ut i februari 2014. Mängden kylvatten har tidigare styrts genom antalet pumpar som är i drift. Den nya pumpen är effektivare och saltvattenflödet kan varieras efter kylvattenbehovet. Det innebär att det inte pumpas mer 27 kylvatten än vad som behövs och därmed inte heller doseras mer hypoklorit (för att bekämpa musslor) än vad som behövs. Dessutom går den nya saltvattenpumpen mycket tystare. Energibesparingen motsvarar 1500 MWh eller 570 000 kr/år. Driften av saltvattenpumparna på KKV har automatiserats genom ett program som styr och optimerar pumparnas drift utifrån flera parametrar. Automatiseringen garanterar optimalt körsätt och förenklar för operatörerna som inte behöver sköta detta manuellt längre. Minskad ångförbrukning till avdrivarkolonner på PVC Under senaste åren har flera förändringar genomförts som sparar ånga på avdrivarkolonnerna på PM7 och 9. Den senaste förändringen innebär att bottenångan har minskats då S6770 produceras, vilket motsvarar en besparing på 564 000 kr/år. Fig 5.2: Mindre bottenånga i strippingkolonnen på PM9 sparar energi Återvinning av kondensat Att återvinna kondensat sparar både vatten och energi. En tidigare studie har visat att energi motsvarande 1.8 Mkr finns att spara genom att återföra kondensat från kondensatfällor i VCM-fabriken. Motsvarande besparing i PVC-fabriken ligger runt 240 kkr. En pump för att återföra kondensatet från en förvärmare för EDC innan krackern installerades 2011, men var för liten. Med den nya ångdrivna pumpen ska nu kondensatet kunna återvinnas och bli ny ånga. 28 Frekvensstyrd MAVA-pump I slutet av 2013 installerades frekvensstyrning på en av de tre pumparna för matarvatten till ångpannorna och automatisk start-stopp på de andra två. Förändringen innebär en besparing på 470 MWh/år eller 250 000 kr/år. Pump i EDC-utlastningen Den pump som används för att lasta ut EDC till fartyg har tidigare körts kontinuerligt för cirkulation. Nu körs den bara i samband med överpumpning och provtagning. Detta ger en energibesparing på cirka 80 000 kr/år. Minskad förbrukning av tryckluft och kväve Genom den nya luftkompressorn som installerades 2013 är det nu lönsamt att minska läckage och förbrukning av tryckluft. Tidigare kompressor gick lika mycket oavsett uttag av tryckluft, men för den nya är produktionen av tryckluft proportionell mot energiåtgången. Under vårstoppet, då allt var tyst i klorfabriken, genomfördes en läcksökning på tryckluft- och kvävesystemet. Enligt den entreprenör som genomförde läcksökningen är det inte ovanligt att så mycket som hälften av allt kväve som förbrukas i själva verket läcker ut. Varje kubikmeter kväve kostar 70 öre. Efter läcksökningen och åtgärder minskade kväveförbrukningen från i snitt 143 till 33 Nm3/h. Det motsvarar en besparing på 700 000 kr/år. I PVC-fabriken har kvävgasflödet på tanken för processvatten minskats. Genom denna förändring sparas kväve motsvarande 135 000 kr/år. En liknande förändring ska värderas även för andra tankar med kvävgasflöde. 5.3 Riskminskande åtgärder för skadehändelser inom mellan- och högriskområdet Enligt villkor 28 i bolagets tillstånd ska bolaget upprätta och till tillsynsmyndigheten inge en tidsatt plan för riskminskande åtgärder för skadehändelser inom mellanrisk- och högriskområdet i riskmatriserna från genomförda riskanalyser. Planen finns i sin helhet som bilaga 6. Följande projekt/utredningar har genomförts under 2014: I samband med förstudien för utbyte av PM8:s autoklaver har en detaljerad analys utförts kring åtgärder för att minska sannolikheten för en skenande reaktion. Ett nytt SIL-klassat säkerhetssystem och ombyggnad av initiatorsatsningssystemet är inkluderat i projektet. En autoklav (Au11) ersattes under 2014 och anslöts till ett nytt SIL-klassat säkerhetssystem där initiatorsatsning ingår. Plan finns att byta resterande fyra autoklaver i PM8. I samband med det kommer även dessa att få motsvarande säkerhetssystem (Åtgärd 2.4, 2.6). Flera lyckade försök gjordes 2012 med att använda samma initiatorsystem för PM82 som används för PM8, vilket är ett säkrare initiatorsystem med betydligt mindre risk för en okontrollerad reaktion. Polymerisationerna gick bra, men produkten blev gul istället för vit. Under 2015 kommer marknadsavdelningen försöka att övertyga kunden om att produkten är fortsatt bra och endast har ändrat färg. Satsningssystemet för befintlig initiator har förbättrats de senaste åren, varpå risken för okontrollerad reaktion har minskat betydligt. Gasdetektorer (LEL) installerades 2014 i VCM-fabrikens processarea och PVC-fabrikens VCM-återvinningsarea. Åtgärdsinstruktioner har tagits fram. Utvärdering pågår innan de kan användas för automatisk stängning av ventiler. En förstudie har genomförts för att utvärdera möjligheten till leverans av gasformig klor till 29 VCM-fabriken istället för kondenserad klor (Åtgärd 23.1). En förångning av klor vid klorfabriken är möjlig och skulle reducera mängden hanterad flytande klor. Planen är att genomföra detta i samband med byggnation av ny klorfabrik. En förstudie har genomförts för installation av HCl-varnare i rökgaserna från krackugnen för att kunna detektera ett läckage i krackugnen i ett tidigt skede (Åtgärd 10.1). Larm för kolmonoxid i rökgaserna har lagts till, vilket kan användas som en tidig indikation på HClläckage. Fortsatt värdering av HCl-larm skall ske under 2015 i samband med en fördjupad riskanalys. Invallningar för lagertankar för saltsyra och natronlut (Åtgärd 8.1 och 9) blev värderade inom en prövotidsredovisning som skickades in 2014. Nu inväntas beslut från miljödomstolen. Fig 5.3: Gasdetektorer har installerats i VCM-fabrikens processarea och PVC-fabrikens VCM-återvinningsarea (till höger om gångbron i bilden) 30 6 Produktion och förbrukning av råvaror, energi och kemikalier 6.1 Produktion Under 2014 tillverkades följande produkter (se tabell 6.1) vid bolaget. För de produkter vars tillverkningskapacitet regleras i tillstånd anges även tillståndsgiven produktion samt motsvarande tillverkning år 2012-2014. Tabell 6.1: Produkter tillverkade vid INEOS ChlorVinyls i Stenungsund Produkt Typ av produkt Produktion 2014 [ton] Produktion 2013 [ton] Produktion 2012 [ton] Klor Natriumhydroxid (100%) Vätgas (såld) Saltsyra (34%) Natriumhypoklorit 1,2-Dikloretan (EDC) 1,2-Dikloretan (EDC) Vinylklorid (VCM) Etylklorid Suspensions-PVC Pasta-PVC mellanprodukt för avsalu för avsalu för avsalu mellanprodukt bruttotillverkning för avsalu mellanprodukt för avsalu för avsalu för avsalu 111 138 125 264 259 23 661 1 065 144 028 45 844 134 742 265 126 133 76 642 114 643 129 531 184 26 277 734 147 423 25 575 150 091 310 128 700 80 034 104 874 118 202 207 24 112 713 134 644 29 498 130 486 286 134 835 78 074 Tillståndsgiven hantering och produktion [ton] 135 000 150 000 50 000 190 000 260 000 260 000 Produktionen har under 2014 i stort sett följt produktionsplanen, men det större underhållsstoppet i maj påverkade volymerna. Det svåra läget i Europa har präglat branschen i sju år nu. Efterfrågan av suspensions-PVC var detta år svagt i Frankrike och Tyskland, medan förbrukningen i Norden gick upp 4 % vilket är glädjande. Försäljningen blev 2 000 ton lägre än 2013, men detta berodde på att tillgång av VCM var något begränsad under året. Efterfrågan av pasta-PVC blev något vikande under andra halvan av 2014 och försäljningen blev även här cirka 2 000 ton lägre. Marginalen för pasta-PVC lyckades bolaget att hålla så att resultatet för pasta-PVC blev bra. 6.2 Energiförbrukning Energi i form av elkraft är en viktig råvara för kloralkalifabriken. Förbrukning av elenergi för hela bolaget uppgick under 2014 till 497 GWh, varav kloralkalifabrikens elektrolys svarade för 376 GWh. Detta motsvarar 76% av bolagets totala elkraftförbrukning. Energiförbrukning i samband med förbränning framgår av tabell 6.2. 31 Tabell 6.2: Energiförbrukning i samband med förbränning Anläggning Energikälla Ångcentralen VCM-prod: Krackugn VCM-prod: Förbränningsugn Energiförbrukning 2014 [GJ] Energiförbrukning 2013 [GJ] Energiförbrukning 2012 [GJ] olja bränngas vätgas totalt 12 086 183 458 313 656 509 200 40 400 192 470 341 322 574 192 39 423 266 515 316 828 622 766 metan 378 998 115 648 648 43 387 416 522 87 954 9 948 44 844 364 600 2 70 081 14 322 47 508 159 683 142 746 131 911 371 978 381 678 387 637 bränngas metan flytande klorerade biprodukter totalt förbränningsugnen* PVC-fabrik bränngas 1) exklusive processrestgaser. 6.3 Förbränning av restprodukter Tillståndet medger en förbränning av flytande klorerade biprodukter med en takt av 720 kg/h. Förbränningstakten följs kontinuerligt räknat som kilo per minut. Förbränningen har i snitt under året motsvarat 61 % av tillåten tillförd mängd (720 kg/h) och inte överskridit maximal nivå (12 kg/min). Villkoret har därmed innehållits. En förbränningstakt på 720 kg/h som justeras för ugnens tillgänglighet (96,87%) inklusive planerade underhållsstopp ger en tillåten mängd förbrända klorerade biprodukter motsvarande 6 110 ton. Under 2014 har 3 843 ton flytande klorerade biprodukter förbränts, motsvarande siffra för år 2013 var 3 972 ton. 6.4 Råvaru- och kemikalieförbrukning De viktigaste råvarorna för produktionen vid INEOS i Stenungsund är koksalt, eten, klorgas och vinylklorid. Vatten, syre och kväve förbrukas också i stor mängd och i mindre mängder en rad kemikalier. Förbrukningen av de mest väsentliga råvarorna under år 2012-2014 framgår av tabell 6.3. Tabell 6.3: Råvaru- och kemikalieförbrukning Ämne Koksalt Eten Klor Vinylklorid Mängd 2014 [ton] 191 146 77 455 103 700 201 923 Mängd 2013 [ton] 196 319 77 455 106 144 208 132 Mängd 2012 [ton] 179 646 69 409 104 874 211 230 Förbrukningen av vatten, som tas från Hällungen, uppgick till 1,16 miljoner m3 år 2014, vilket motsvarar en minskad förbrukning jämfört med 2013 även om hänsyn tas till att produktionen var något lägre. Övrig förbrukning av viktiga råvaror framgår av bilaga 3. 32 7 Utsläpp till luft 7.1 Punktutsläpp av kvicksilver, ammoniak och VOC Nedan redovisas utsläppen kvicksilver från kloralkalifabriken, ammoniak från PVC-fabriken samt VOC (flyktiga klorerade kolväten) från VCM- och PVC-fabriken. Observera att punktutsläpp även inkluderar utsläpp från hamn, EDC-lager och reningsverk. Av siffrorna för 2014 framgår att tillståndsgivna utsläppsmängder har innehållits med marginal. Villkoret för klorerade VOC är 55 ton. Under 2014 var andelen klorerade VOC 20 ton. Tabell 7.1: Utsläpp till luft exklusive diffusa utsläpp. Klorfabriken PVC-fabriken Klorfabriken Mängd 2014 [kg] 15,2 5 600 150 500 Mängd 2013 [kg] 15,5 4 800 90 700 Mängd 2012 [kg] 16,7 4 900 16 700 VCM-fabriken PVC-fabriken VCM-fabriken PVC-fabriken VCM-fabriken PVC-fabriken VCM-fabriken VCM-fabriken VCM-fabriken PVC-fabriken PVC-fabriken Klorfabriken 835 15 466 6 880 406 83 310 2 537 1 247 240 5 900 710 7 140 5 944 16 580 4 718 1 267 78 216 1 678 1 617 275 2 300 560 7 700 1 620 15 188 8 720 907 94 194 4 915 1 286 417 3 020 350 6 900 42 933 41 991 42 679 Ämne Källa Kvicksilver Ammoniak Vätgas VOC VCM - Eten - Etan - EDC Etylklorid Dikloreten Alkoholer Aceton Acetylen VOC-totalt Villkor 30 kg/år 15 ton/år 80 ton/år I bilaga 10 finns en metodförteckning över de metoder som bolagets laboratorium är ackrediterade för enligt kraven i ISO 17025. Bidragen från hamn, lager och reningsverk ingår i ovanstående siffror för VCM-fabriken: Hamn: Utsläppt mängd EDC till luft från båttankar vid lastning har uppmätts till 2,5 kg Tanklager: 1 184 kg EDC Reningsverk: 141 kg VCM och 29 kg EDC. Det var normal nivå på utsläpp av kvicksilver till luft. Underhållsstoppet i maj bidrog med en högre nivå för aktuell månad. De sammanlagda utsläppen (VOCtot), från Produktion VCM uppgick under 2014 till 11,6 ton. Utsläppens storlek är direkt relaterade till antalet planerade och oplanerade stopp. Första kvartalet bjöd på två oplanerade stopp. Det är framför allt eten som släpps ut vid start och stopp. Det största punktutsläppet av VCM härrör från torkluften från pasta-PVC. Antal gram VCM per ton producerad mängd pasta-PVC följs upp som en KPI (Key Performance Index). Det bidrar till ett stort fokus på att t ex strippingen körs optimalt. För 2014 var målet 210 g VCM/ton pasta-PVC och utfallet blev 203 g/ton. 33 Tabell 7.2: VCM-utsläpp till luft från PVC-produktionen - årsmedelvärde Ämne 2014 [kg/ton] 2013 [kg/ton] 2012 [kg/ton]] VCM från S-PVC VCM från P-PVC 0,0016 0,20 0,0008 0,21 0,0009 0,19 Riktvärde Månadsmedelvärde [kg/ton] 0,01 0,3 Inget månadsmedelvärde, som rapporteras i kvartalsrapporterna, har överskridits. Utsläppen från produktion av S-PVC är avsevärt lägre än riktvärdet. För P-PVC är nivån låg i en internationell jämförelse. 7.2 Utsläpp av köldmedia På bolaget finns ett stort antal kylanläggningar som innehåller olika typer av köldmedia. En speciell köldmediarapport har tillsänts länsstyrelsen. Den totalt installerade köldmediamängden är 4 288 kg HFC samt cirka 2 ton propen. 423 kg köldmedia har behövt fyllas på under året, men mängden propen har minskat med 0,3 ton motsvarande mängd bör betraktas som utsläppt mängd till luft. Den sista mängden av HCFC har bytts ut under året (7,5 kg). 7.3 Diffusa utsläpp från VCM- och PVC-produktionen Även under 2014 har storleken på diffusa utsläpp mätts med spårgasmetoden där SF6 används som spårgas, se bilaga 3. Osäkerheterna är många vid kvantifiering av diffusa utsläpp och därmed är resultatet behäftat med en relativt hög onoggrannhet. Fördelar med spårgasmetoden jämfört med andra metoder är att spårgasmetoden används av flera andra petrokemiska industrier, samt att spårgasen används som intern standard och därigenom ger en säkerhet vid själva kvantifieringen av utsläppet. Flera andra välkända alternativa metoder fungerar inte för klorerade kolväten. Under året har sju mätningar utförts, vars utfall är relativt homogent. Tabell 7.3: Resultat från mätning av diffusa utsläpp med spårgasmetoden. Ämne VCM EDC Etylklorid Kloroform Totalt 2014 [ton/år] 15 10 6 7 2013 [ton/år] 21 14 3 8 2012 [ton/år] 24 24 3 7 46 58 38 7.4 Läcksökning Läcksökning har utförts vid Klor-, VCM/DS- och PVC-produktionen under 2014. Resultaten av läcksökningarna redovisas i bilaga 4. På klorfabriken identifierades tre mindre läckor på vätgassystemet på våren och en på höstens läcksökning. På VCM/DS och PVC-fabriken identifierades 63 läckor vid vårens mätningar och 81läckor under hösten. De flesta av läckor åtgärdas direkt, medan vissa läckor kan vara svåra att åtgärda under drift och får vänta till nästa stopp. 34 7.5 Utsläpp till luft från förbränning Vid förbränning av de olika bränslen som används i ångcentralen, krackugnen, förbränningsugnen och gasbrännarna i PVC-fabriken bildas kväveoxider (beräknade som NO2), koldioxid samt koloxid i enlighet med redovisade mängder i tabell 7.4-5 nedan. Tabell 7.4: Utsläpp av NO2 till luft från förbränning Anläggning Ångpanna 1 Ångpanna 2 Krackugn Förbränningsugn PVC-torkar Totalt NO2 2014 [ton] 1,8 10,5 5,3 10,2 7,0 NO2 2013 [ton] 5,3 13,1 5,7 12,2 10,9 NO2 2012 [ton] 7,8 14,8 4,9 11,7 10,7 Villkor [ton] 34,8 47,2 50,0 80 ton/år Tabell 7.5: Utsläpp av CO2 och CO till luft från förbränning Anläggning Ångpanna 1 Ångpanna 2 Krackugn Förbränningsugn PVC-torkar Totalt CO2 2014 [ton] 611 7 963 20 834 11 615 15 149 CO2 2013 [ton] 1 555 9 808 22 095 13 123 16 328 CO2 2012 [ton] 927 13 122 13 169 11 151 15 913 CO 2014 [ton] 0,4 0,4 157 CO 2013 [ton] 0,2 0,5 95 CO 2012 [ton] 0,3 0,7 93 56 172 62 910 54 282 158 96 94 . Utsläppsmängderna ovan vad gäller förbränningsugnen baseras på kontinuerlig mätning. Det gäller även koldioxidmängderna för PM7-9. Övriga värden härrör från årlig periodisk mätning av ackrediterat externt företag. 7.6 Utsläpp från ångpannor Då bolagets ångpannor 1 och 2 tillsammans har en effekt som överskrider 50 MW faller de under föreskriften NFS 2013:252. Två mätningar görs per år av oberoende företag för att verifiera att utsläppsvärdena (NOx, SO2 och stoft) ligger under begränsningsvärdena. Samtliga mätvärden var med marginal under begränsningsvärdena. För NOx som mäts kontinuerligt uppfylls även kraven i 41 § med marginal: 41 § För ett kalenderår ska det anses att ett krav för utsläpp till luft enligt begränsningsvärdena i denna förordning följs, om kontinuerliga mätningar av utsläppen under förbränningsanläggningens faktiska drifttid det kalenderåret visar att 1. inget validerat månadsmedelvärde överskrider begränsningsvärdet, 2. inget validerat dygnsmedelvärde överskrider 110 procent av begränsningsvärdet, 3. minst 95 procent av de validerade timmedelvärdena understiger 200 procent av begränsningsvärdet, Mängden utsläppt SO2 är proportionell mot förbränd mängd olja (EO1) i ångpanna 1 och 2. Mängden SO2 uppgår till 0,28 ton 2014, vilket ska jämföras med 0,91 ton 2013. 35 7.7 Utsläpp från förbränningsugnen Enligt miljödomen från 2009 finns det ett antal villkor för utsläpp till luft från förbränningsugnen. I tabell 7.6 finns en sammanställning av villkoren tillsammans med villkorsuppfyllelse. Som framgår av tabellen uppfyller bolaget alla villkor. Årets två mätningar av dioxin gav resultatet 0,005 och 0,02 ng/ m3. (Riktvärde 0,3 ng/ m3) till ett årsutsläpp motsvarar det 1,4 mg, vilket är lägre än 2013. Tabell 7.6 Utsläpp rökgaser från förbränningsugn Ämne CO HCl TOC NOx Gränsvärde Dygnsmedelvärde1) 3 [mg/Nm torr gas vid 11 vol-% O2-halt] 50 10 10 200 Villkorsuppfyllelse [% av värdena under gränsvärde] 100 100 100 100 Gränsvärde 2) Halvtimmesvärde 3 [mg/Nm torr gas vid 11 vol-% O2-halt] 100 60 - Villkorsuppfyllelse [% av värdena under gränsvärde] 99,9 99,9 - 1) Utsläppskravet är uppfyllt om 97% av dygnsmedelvärdena under året underskrider värdet 2) Utsläppskravet är uppfyllt om 97% av halvtimmesvärdena under året underskrider värdet 36 8 Utsläpp till vatten Bolagets kontrollprogram beskriver provtagning av de strömmar som når recipient. De strömmar som ligger till grund för bolagets villkor provtas dagligen eller regelbundet varje vecka och redovisas under 8.1. Inga gräns- eller riktvärden för utsläpp till vatten har överskridits. De strömmar som går ut från anläggningen till recipient provtas en gång per år för analys av metaller, klorfenoler, klorbensener och dioxiner. Då provtas även filterhusslam från klorproduktionen och slam från reningsverket. I bilaga 5 redovisas dessa mängder, vilket ger en bra översikt över vilka strömmar som ger störst bidrag. Dessa så kallade årsanalyser baseras i de flesta fall på samlingsprov från fyra dygnsprov eller stickprov som tagits under fyra dagar. Men då de är uttagna under en kort tid finns det alltid en risk att mängderna som räknas fram utifrån årsflöden inte är helt representativa. 8.1 Utsläpp med industriellt avloppsvatten Processavloppsvatten från Produktion VCM- och PVC-produktionen renas i det centrala reningsverket utformat med biologisk rening med kvävereduktion och avskiljning av fasta partiklar innan det släpps ut i kylvattenkanalen. Före avledning till reningsverket behandlas processvloppsvattnet från ovan nämnda fabriker i avdrivningsanläggningar. Utsläpp med industriellt avloppsvatten till Askeröfjorden presenteras tillsammans med värden för år 20122014 och motsvarande villkor i tabell 8.1. Totalt har 743 244 m3 avloppsvatten renats under året. Tabell 8.1: Utsläpp med industriellt avloppsvatten Mängd 2014 [kg] 0,38 5 081 Mängd 2013 [kg] 0,28 4 598 Mängd 2012 [kg] 0,32 4 772 3 578 2 730 3 833 162 116 74 PVC-fabrik PVC-fabrik 998 6 182 919 4 094 1 018 3 140 VCM-fabrik VCM- och PVC-fabrik 8,4 8,2 7,6 7,5 24 7,9 Ämne Källa Kvicksilver NPOC Kväve (Ntot) Klorfabriken VCM- och PVC-fabrik PVC-fabrik Fosfor (Ptot) Reningsverket PVC Susp. ämnen (inkl. PVC) EDC VCM Villkor 1) 1 kg/år* Riktvärde 12,75 ton* Gränsvärde 20 ton/år Riktvärde 6 ton* Gränsvärde 9 ton/år Riktvärde resthalt 10 mg/l* Riktvärde 300 kg/år* Riktvärde resthalt 0,5 mg/l* Gränsvärde 6 ton/år Riktvärde 8 ton* Gränsvärde 20 ton/år Riktvärde 0,15 ton* Riktvärde 0,05 ton* *Riktvärdet gäller som rullande 12-månaders värde 1) Inkluderar industriavloppsvatten från klorfabriken och dagvatten. Här redovisas endast utsläpp från klorabriken. I villkoret tillkommer dagvattenmängden i tabell 8.2. I bilaga 10 finns en metodförteckning över de metoder som bolagets laboratorium är ackrediterade för enligt kraven i ISO 17025. Reningssteget för kvicksilver i klorfabriken har fungerat bra under året Några störningar till reningsverket samt underhållsstoppet i maj för hela anläggningen har påverkat reningsverket så att året visar på något högre utsläpp än de två tidigare. Samtliga utsläppsmängder ligger med marginal under gränsvärdena. Vad gäller årligt utsläpp av metaller via industriellt avloppsvatten hänvisas till bilaga 5 och till emissionsdeklarationen (bilaga 8). 37 8.2 Utsläpp med dagvatten eller via kylvattenkanalen Dagvatten Dagvattenflödet (ofta kallat ytvatten) har under året uppgått till 227 589 m3. Provtagning sker före en utjämningsbassäng som kallas ”ytvattenbassängen”. Dagvattnet från ytvattenbassängen släpps till Askeröfjorden via kylvattenkanalens utlopp. Överskottssyra Till kylvattenkanalen leds även den del av saltsyran från förbrännings-anläggningen som inte kan användas internt för pH-justering i andra driftenheter eller för tillverkning av 34%-ig saltsyra, se kapitel 2.2.3. I bilaga 5 redovisas innehållet av metaller, dioxiner, klorbensener och klorfenoler för denna överskottssyra. Mängden överskottssyra har minskats ytterligare i år bland annat genom de förbättringar som gjorts av förbränningen av flytande biprodukter och genom att öka koncentrationen av syran från rökgastvätten. Klorväte Vid start och stopp av oxikloreringen måste 100%-ig klorvätegas från krackugnen ledas ut till kylvattenkanalen. Sedan hösten 2007 doseras lut i samband med att klorväte leds ut för att neutralisera pH i utgående vatten. I tabell 8.2 redovisas mängden klorväte och mängden som inte neutraliserats. Neutralisering av klorväte Den natronlut som används vid neutralisering är av samma kvalitet som säljs som produkt. Produkten natronlut analyseras varje dag med avseende på metaller och andra ämnen såsom kalium och kalcium. Kalium är den dominerande föroreningen. Klorering saltvärmeväxlare Som beskrivs i kapitel 2.2.6 doseras natriumhypoklorit för att förhindra att saltvattenvärmeväxlarna växer igen med musslor. Nu pågår ett prövotidsutredning med målet att minska doseringen genom att dosera i pulser. Denna hypokloritlösning innehöll under 2014 i genomsnitt 7,7 g/liter natriumklorat. En beräkning av motsvarande utsläpp finns redovisad i tabell 8.2. I bilaga 5 redovisas innehållet av metaller, dioxiner, klorbensener och klorfenoler i den mängd hypo som doserats till kylvattnet. Blödström från klorproduktionens saltlösning En del av saltlösningen ”blöds” ut för att inte sulfathalten i den cirkulerande saltlösningen ska bli för hög. Blödströmmen leds till kylvattenkanalen och innehåller en viss mängd klorat. Under 2014 innehöll den i snitt 7,2 g/liter vilket innebär ett årsutsläpp på 19 ton. 38 Tabell 8.2: Utsläpp till recipient via industriellt dagvatten/kylvattenkanal Ämne Källa Överskott av saltsyra (räknat som 100%-ig) Klorväte till kylvattenkanalen 100% - varav ej neutraliserad Na-hypokloritlösning (ca 7%) varav Natriumklorat Natriumklorat från blödström Kvicksilver Förbränningsugn VCM EDC NPOC Dagvatten (YA) +T605 3 Dagvatten (YA) +T605 Dagvatten Krackugn Krackugn Saltvärmemeväxlare Saltlösning Klorprod. 1 Dagvatten (YA) Natronlut för neutraliser. Natriumhypoklorit 2 Mängd 2014 43 ton Mängd 2013 41 ton Mängd 2012 102 ton 204 ton 2 ton 339 ton 2,1 ton 19,0 ton 0,055 kg 0,003 kg 0,089 kg 147 ton 3 ton 453 ton 2,3 ton 14,4 ton 0,028 kg 0,002 kg 0,069 kg 277 ton 9 ton 715 ton 4,1 ton 15,7 ton 0,034 kg 0,008 kg 0,085 kg 2,4 kg 3,3 kg 2 053 kg 1,6 kg 2,1 kg 1 321 kg 2,2 kg 10,1 kg 1 842 kg 1) Ingår i våra villkor och är inräknat i tabell 7.5 2,3) T605 är tvättvatten från förbränningsugnen. Innehåller normalt lägre halter än detektionsgränsen. 8.3 Utsläpp av klororganiska ämnen I tabell 8.3 nedan samt i bilaga 5 följer en sammanställning för år 2014 vad gäller utsläpp av klororganiska ämnen till vatten. Vid ett flertal av provtagningsplatserna förekommer parametrarna i halter under detektionsgräns. För att ge en så rättvisande bild som möjligt har utsläppt mängd därför angivits som ett spann där den nedre gränsen anger mängden under förutsättning att halter under detektionsgräns = 0 medan den övre representerar mängden under förutsättning att halter under detektionsgräns = detektionsgräns. Tabell 8.3: Utsläpp av klororganiska ämnen till vatten Ämne Dioxiner (PCDD/PCDF, I-TEQ) Klorfenoler Klorbensener Mängd 2014 [gram] Mängd 2013 [gram] Mängd 2012 [gram] 0,005-0,011 0,004- 0,029 0,0079- 0,012 114-1055 63-171 33-707 68-171 245-863 167-341 Då mängderna ovan baseras på resultat från ett provtagningstillfälle, vilket sedan multiplicerats med årsflöden, medför det att spridningen år till år kan vara betydande. En rapport från 2012 redovisade en undersökning av miljöföroreningar inom Stenungsundsrecipienten3. Den visar en förhöjd mängd av PCB i musslor fångade utanför bolaget där vatten från Stenunge å, renat avloppsvatten från Borealis Polyeten och INEOS går ut. Resultatet överensstämmer inte med tidigare undersökningar där den senaste är från 2006. INEOS undersökte därför på nytt sitt innehåll av PCB i utgående strömmar. Endast avloppsströmmen från klorfabriken har en halt strax över detektionsgränsen, men andelen dioxinliknande PCB:er är låg. PCB-halten har analyserats i Stenunge å i samband med INEOS kartläggning av föroreningar i mark under 2012. Resultaten visar att bidraget av PCB från Stenunge å är större än från klorfabriken. 8.4 Analys av grundvatten Från 2010 följs föroreningar upp varje kvartal från två grundvattenbrunnar belägna vid PM7 och PM9. Två prov är uttagna under året. Resultaten finns i bilaga 7 tillsammans med de prover som analyserades under 2009-2014. Liksom tidigare prover är föroreningshalterna högre vid PM7 än vid PM9 främst när det gäller för VCM och EDC. EDC-halten vid PM9 3 Marine Monitoring, Analys av miljöföroreningar inom Stenungsundsrecipienten, J. Hammar, Å. Granmo 39 varierar under åren. De övriga ämnena som analyseras ligger under de kanadensiska riktvärdena för vattenlevande organismer för PM9, men i vissa fall över för PM7. 8.5 Utsläpp från förbränningsugnen Avloppsvatten som uppstår i förbränningsugnen släpps ut via kylvattenkanalen. Innan vattnet släpps ut filtreras det genom ett påsfilter. Nedan följer en sammanställning av villkoren och bolagets utsläpp i förhållande till dessa. • pH avloppsvatten ska mätas kontinuerligt och ligga mellan 7 och 11: Bolaget har kontinuerlig mätning. Inget värde har varit under respektive över de satta gränserna. • Flödesproportionellt 24-timmarsprov av totalt suspenderat material: Bolaget har flödesproportionell provtagning och analyserar suspenderat material varje vardag. • Flödesproportionellt 24-timmars prov minst en gång/månad för analys av Hg, Cd, Tl, As, Pb, Cr, Cu, Ni och Zn. • Bolaget skickar ett flödesproportionellt månadssamlingsprov för analys till externt laboratorium. Tabell 8.4: Utsläpp till vatten från förbränningsugnen. Parameter Halt* [mg/l] Susp.material 100% av värdena har varit <45 mg/l As 0,0071 Cd 0,00024 Cr 0,014 Cu 0,009 Hg 0,001 Ni 0,012 Pb 0,004 Zn 0,035 F-TEQ 0,071 ng/l *Medelvärde av månads- eller dygnsanalyser Riktvärde [mg/l] <45 mg/l 0,05 0,05 0,5 0,5 0,03 0,5 0,05 0,5 0,3 ng/l Vid de fall som halten har varit under detektionsgränsen har halten räknats som om halten var lika med detektionsgränsen. Det ger ett högre värde än verkligheten. Som framgår av tabellen uppfyller bolaget villkoren. Dioxinhalten har minskat under året från en högre nivå. 40 8.6 Transporter Transporter av farliga och mycket farliga produkter över 1000 årston under 2014 redovisas i tabell 8.5 nedan. Från och med november 2013 är det tidigare dotterbolaget Svenskt Natron och INEOS Sverige AB sammanslagna. 2014 blir därför första året som redovisningen för natronlut även omfattar ett helt års trading av natronlut som mestadels går via fartyg direkt till kund eller extern lagertank. Tabell 8.5: Transporter av farliga produkter 2014 Produkt Natronlut (50 %) Saltsyra (34%) ut Saltsyra (35%) in Svavelsyra (75%) ut Svavelsyra (98%) in Vinylklorid (VCM) in Vinylklorid (VCM) ut 1,2-dikloretan (EDC) ut 1,2-dikloretan (EDC) in Etylklorid Eldningsolja 1 Med båt [ton] 147 872 67 269 45 842 3 623 - Med järnväg [ton] 119 951 5 354 665 261 - Med bil [ton] 143 727 18 197 587 1 839 1 448 13 347 Ett övergripande mål inom INEOS Sverige AB är att använda transportlösningar som ger minsta möjliga miljöpåverkan. Som en konsekvens svarar intermodala transporter (kombitrafik bil + båt och / eller järnväg) för en stor andel av de totala transporterna. Intermodala lösningar ger förhållandevis låg energiförbrukning per tonkilometer och bidrar dessutom till att minimera trafiken på ett överbelastat vägnät. Trots ett brett kontaktnät i transportbranschen finner bolaget ibland att goda lösningar saknas. INEOS skapar då lösningar för att minska landtransporterna. Detta gäller framförallt transporter in i Ryssland, där INEOS chartrar fartyg för transport av PVC till Baltikum för vidare transport till Ryssland och Ukraina med bil och järnväg. Bolaget tillämpar sedan 2006 miljöstyrande hamnavgifter. Hamnavgiften reduceras om fartygen kan uppvisa certifikat från Sjöfartsverket som visar att fartygen har låga utsläpp av svaveldioxid eller NOx. Vidare reduceras avgiften för fartyg med dubbelt skrov, vilket alla har nu, och separata ballasttankar. Avgift för avfallshantering ingår i hamnavgiften. 8.7 Landansluten el Bolaget har tidigare utrett förutsättningarna för att förse fartyg som anlöper bolagets hamn med landansluten el. Utredningen visade att det finns svårigheter att förse fartygen med el då olika fartyg kräver olika frekvenser och spänning och i vissa fall har krav på oavbruten ström för fartygens säkerhetssystem. Ytterligare en försvårande omständighet är vid lossning av brandfarliga varor då all utrustning ska vara ex-klassad, vilket medför en relativt hög investeringskosnad. Under 2013 installerade bolaget landström som anpassades till det saltfartyg som då stod för flest leveranser. Men leverantörer och fartyg varierar mellan åren. Under 2014 har 30% av saltfartygen kunnat koppla in sig till landström. 41 Figur 8.2: Den nybyggda båten Helge ansluter sig till landel i INEOS hamn för att lossa salt En saltbåt ligger vid kaj under cirka 1.5 dygn en gång i veckan. Den aktuella saltbåten slipper då att använda sina hjälpmotorer under liggtiden. 8.8 Buller Villkoret för anläggningen är att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder som riktvärde inte överstiger 45 dB(A). Om hörbara toner eller impulsljud förekommer ska det angivna värdet sänkas med 5 dB(A) enheter. Nattetid får momentanvärden vid bostäder inte överstiga 55 dB(A). Under hösten 2012 startade en bullerkartläggning av både inre och yttre miljö som görs var sjätte år. Resultatet av mätningarna var klara i januari 2014. Resultaten visade att den beräknade ekvivalenta ljudnivån har ökat generellt sedan motsvarande kartläggning 2006, se tabell 8.6. Vid närmaste bostadshus på Stenungsön (mätpunkt 1) och mätpunkt 2 uppfyllde bolaget inte riktvärdet 45 dBA. Främst under underhållsstoppet i maj 2015 gjordes flera åtgärder som har resulterat till 0-2 dB sänkning av bullernivån i kontrollpunkterna. Därmed uppfyller bolaget riktvärdet. Den viktigaste åtgärden var en rengöring av ljuddämparen till skorstenen för torkluft från PM8/82. Ljudnivån är hela 10 dBA lägre buller i skorstenens mynning jämfört med 2013. Därtill har flera mindre åtgärder gjorts på VCM-fabriken bl a har en friblåsningsventil försetts med ny ljuddämpare och isolering av rör och ventiler vid restgasreningen har återställts. 42 Figur 8.2: Karta med kontrollpunkterna för bulllerberäkningar och immissionsmätningar. Tabell 8.6: Beräknat externbuller vid kontrollpunkter År 2006 2013 2015 Mätpunkt 1 42 46 44 Mätpunkt 2 Mätpunkt 3 Mätpunkt 4 44 46 45 42 45 45 38 40 39 Kontrollpunkt A 45 - Kontrollpunkt B 42 - Efter en fråga från kommunen om mätpunkt 1 verkligen representerar närmaste hus, infördes kontrollpunkt A tillfälligt för att utreda frågan. Kontrollpunkt A ligger på tomten till den närmaste bostaden på Stenungsön. Kontrollpunkt A går inte att använda vid imissionsmätningar av praktiska skäl, då den kräver inträde på ägarens tomt nattetid, viket är svårt att kommunicera i god tid beroende på att vädersituationen snabbt kan växla. Som framgår av de beräknade bullernivåerna ligger närmaste hus mer skärmat än mätpunkt 1, varför bolaget kommer fortsätta att mäta vid mätpunkt 1. Det är en fördel att behålla samma mätpunkter för att kunna jämföra med tidigare mätningar. Kontrollpunkt B infördes för att beräkna INEOS bidrag vid närmaste bostäder åt sydost. I januari 2014 utfördes immissionsmätningar i de mätpunkter som ingår i kontrollprogrammet. Resultaten visar att bullernivån har ökat, men att den inte är högre än 45 dBA. Inga nya immissionsmätningar genomförts efter bulleråtgärderna. Tabell 8.7: Immissionsmätningar vid mätpunkterna År 2011 2014 Mätpunkt 1 41 45 Mätpunkt 2 42 44 Mätpunkt 3 37 42 Mätpunkt 4 36 43 43 9 Avfall och restprodukter 9.1 Förbättrad avfallshantering Under 2010 påbörjade bolaget ett arbete för att förbättra avfallshanteringen. Under 2011 valde bolaget Stena Recycling som från den 1 september samma år har totalentreprenad för allt avfall. En kartläggning av bolagets avfallsströmmar och vad de består av genomfördes efter att Stena valdes som leverantör. En stödgrupp med representanter för olika avdelningar och funktioner med en styrgrupp engagerades i detta arbete. En avfallshandbok togs fram med tydliga anvisningar om hur och var avfall ska sorteras. Fig 9.1: Klara riktlinjer om hur avfallet ska sorteras i källsorteringshandboken En analys av de olika avfallsfraktioner som genomfördes i början av projektet visade att 82% hamnade som blandsopor. Här fanns den största potentialen till intäkter och miljövinst. En plockanalys visade sedan vad blandsoporna innehöll för fraktioner och var de uppstod. Genom en 16 personer stark stödgrupp och dessutom genom dialog med avdelningarna kunde placering av återvinningsplatser och återvinningskärl beslutas. Med hjälp av information, utbildning, tävling m.m. engagerades alla medarbetare för att nå uppsatta mål. Den stora och kostsamma fraktionen blandsopor finns alltså inte längre. Istället sorteras det t ex i fraktionerna brännbart avfall, träavfall och mjukplast. Genom detta har kostnaden för avfallet minskat betydligt och det har blivit en miljövinst. Arbetet med att följa upp och hitta nya förbättringsmöjligheter har fortsatt under 2013, men endast små justeringar har varit möjliga att finna i det väl fungerande systemet. Under 2014 har tydligare rutiner och ansvarsfördelning tagits fram för de fraktioner av farligt avfall som uppkommer sällan. 9.2 Avfallsmängder Årsrapport från Stena Recycling finns i bilaga 9 tillsammans med en rapport över de fraktioner som vi skickar direkt till mottagare, t ex kvicksilverhaltigt avfall. En förenklad sammanställning återfinns i tabell 9.1 som motsvarar den uppdelning som rapporteras i SMP (Svenska MiljörapporteringsPortalen). Den komposterbara fraktionen vägs inte in efter hämtning via kommunen, varför mängden inte finns att tillgå annat än antal hämtningar som regleras enligt avtal. Dock har den ökat betydligt sedan september 2011, då det komposterbara nu sorteras ut i matsal och vissa större avdelningar. 44 Tabell 9.1: Redovisning av avfallsmängder vid INEOS ChlorVinyls i Stenungsund År 2014 [ton] År 2013 [ton] År 2012 [ton] 305 371 196 335 1 240 774 Bortskaffande externt: Farligt avfall Ej farligt avfall 28 1 572 67 1 661 1 46 1 480 Summa totalt 2 276 2 210 2 540 Avfall Återvinning externt: Farligt avfall Ej farligt avfall 1) Korrigerat mot förra miljörapporten med ivägskickat Hg-avfall. Rapporterat i efterhand till Länsstyrelsen. År 2011 var det första året som reningsverksslammet deponerades externt helt och hållet. Slammet tillsammans med PVC-slam som inte går att återvinna utgör 99% av fraktionen ej farligt avfall som måste deponeras. Under 2014 återvanns 543 ton PVC ur avloppsvattnet och levererades till kunder för tillverkning av plastprodukter. Tabell 9.2: Redovisning av återvunnen PVC Återvunnen PVC År 2014 [ton] År 2013 [ton] År 2012 [ton] 543 438 385 PVC torr 9.3 Deponier 9.3.1 Deponi G och O Deponi G och O är sluttäckta sedan 2011. De analyser som gjorts av lakvatten, ytvatten och grundvatten återfinns i bilaga 7. Deponi O etablerades 1980 och bedöms rymma cirka 40 000 m3 avfall. Deponi O innehåller endast avfall från egen produktion. Det avfall som har deponerats har varit PVC-avfall från PVC-produktionen, PVC-slam från reningsverket samt bio-/kemslam från reningsverket. Lakvatten från deponin avleds till bolagets reningsverk. Deponi G innehåller byggavfall enbart från den egna verksamheten. Mellanlagring av bioslam från det egna reningsverket har från tid till annan skett på deponin och det kan inte uteslutas att bioslam också har deponerats permanent på deponin. Deponiytans storlek är ca 0,8 ha och mängden avfall i deponin bedöms vara i storleksordningen 40 000 m3. Ytan är täckt med jord och insådd med gräs, frånsett en mindre del där sluttäckning har skett under året. Lakvattnet från deponin avbördas till ett ytvattendike via ett installerat sand- och grusfilter. Analysvärden på dess grundvatten redovisas i bilaga 7 och är lägre än kriterierna för skydd av grundvatten. 45 9.3.2 Äldre deponier Ytterligare avslutade deponier framgår av figur 9.2 Figur 9.2 Samtliga deponier Deponi A Aktiv 1969-1980 Area 5 000 m2 Volym 8 000 m3 PVC-avfall Lakvatten avleds till reningsverket Avslutningsplan godkänd 1999 Stängd och sluttäckt Deponi B Aktiv 1975-1993 Area 2 000 m2 Volym 6 000 m3 Kemslam bl a från VCM-fabriken, förorenad jord Lakvatten avleds till reningsverket Avslutningsplan godkänd 1999 Stängd och sluttäckt Deponi D Aktiv 1977-2004 Area 100 m2 Cirka 400 ton Deponi för farligt avfall Deponin är urgrävd och avfallet omhändertaget externt Deponiyta rengjord Avslutad och godkänd 2004 Deponi K Aktiv 1981-1982 Area 500 m2 46 Volym 1 000 m3 PVC-avfall, kemslam och bioslam Avslutningsplan godkänd 1999 Stängd och sluttäckt Deponi L Aktiv 1972-1981 Area 5 000 m2 Volym 10 000 m3 PVC-avfall Avslutningsplan godkänd 1999 Stängd och sluttäckt Deponi N Sannolikt bioslamblandad jord. Endast schaktmassor i form av sten, sand och grus har påträffats vid skruvborrprovtagning. Avskriven som deponi. 9.4 Uppföljning av deponi G och O Enligt kontrollprogrammet, som speglar Naturvårdsverkets förskrifter (NFS 2004:10, 2010:4), ska kontroller av yt- och grundvatten i anslutning till deponi G och O utföras. Resultaten visas i tabellform i bilaga 7 och indikerar som sig bör en obetydlig påverkan. Deponierna ska även mätas in årligen för att följa eventuell sättning. Mätningen görs på fyra punkter på respektive deponi. Dessa punkter har försetts med betongplattor som har grävts ner enligt rekommenderad standardmetod. En inmätning utfördes våren 2012 och följdes upp 2013. Tyvärr gick det inte att jämföra koordinaterna mellan de två mätningarna, så 2013 års mätning utgör den höjd som kommande mätningar jämförs med, sk nollmätning. I bilaga 9 redovisas mätningarna där även 2015 års mätning är med. Sättningen på de två deponierna de senaste två åren är liten och jämnt fördelad. I vissa punkter mindre än mätonoggrannheten. Lakvattenvolymer följs upp och har varit föremål för frågor då mängderna inte har varit tydligt minskande. Golder fick uppdraget att utreda om det finns brister i deponins konstruktion som gör att grundvattnet går in i deponin och vilka risker det kan innebära. Utredningen bekräftar att deponin har en sluttäckning som uppfyller de krav som kan ställas på en modern deponi klassad för farligt avfall och att utförandet har följt godkänd avslutningsplan. Avfallet är inte klassat som farligt avfall, men deponin har utformats för att motsvara kraven för farligt avfall, främst för att avlasta reningsverket under deponins efterbehandlingsfas (30 år efter sluttäckning). I samband med projektet att kartlägga förorenad mark, genomfördes hydrogeologiska utredningar där det framgick att den ostliga delen av anläggningen har ett grundvattenflöde (både ytligt och djupt) som följer ursprunglig riktning vilket är mot Stenunge å. Deponi O ligger i denna riktning. Det dränerade grundvattnet som når deponin samlas upp i en dränering norr om deponin för att undvika att grundvattenströmning når de deponerade massorna. Deponins ledningsnät och övriga ledningar är utformade så att både lakvatten och dränerat grundvatten leds till lakvattenbrunnen, vilket gör att det vi definierar som lakvatten egentligen är en mindre mängd lakvatten utspätt med grundvatten. Fördelen med att grundvattnet dräneras till lakvattensystemet, och därmed leds till reningsverket, är att eventuella föroreningar i grundvattnet inte riskerar att spridas ut från området i riktning mot Stenunge å. Nackdelen är att reningsverket belastas med mer vatten än vad som kan vara nödvändigt och att det inte blir en korrekt uppföljning av den egentliga lakvattenmängden. Men detta bedömer inte bolaget vara ett problem. 47 10 Miljödagbok år 2014 10.1 Allmänt En detaljerad redovisning av incidenter har under året löpande lämnats i kvartalsrapporterna till Länsstyrelsen eller i separata rapporter. I kapitel 10.2 beskrivs de viktigaste miljöhändelserna/incidenterna. 10.2 Incidenter med miljöpåverkan Läckage EDC-kolonn En korrosionsskada under isoleringen på EDC-kolonnen orsakade ett läckage av 300-350 kg EDC som förgasades till atmosfär. Någon påverkan på personers hälsa eller miljö bedöms inte ha förekommit. Kolonnen tjockleksmättes och avisolerades för att kunna åtgärda skadan. Bakomliggande orsak var ett olämpligt utförande av isolerplåten med avseende på vattenavvisning. Störning reningsverket Den 6 april uppstod problem i VCM-fabrikens interna avloppsvattenrening vilket orsakade att kloroform gick ner till reningsverket. Detta påverkade mikroorganismerna och kvävereduktionen minskade. Det medförde ökad kvävehalt ut till recipient och även ökad mängd kloroform. Orsaken var en störning i VCM-fabrikens interna vattenrening. Inga villkorsgränser överskreds. Rutiner har förändrats för att händelsen inte ska upprepas. Åsknedslag Ett åsknedslag inträffade tisdagen 8 juli i backen inne på bolagets område och förorsakade en del skador på elektrisk och instrumentell utrustning. I klorfabriken löste båda likriktarna ut och en del instrumentfel uppstod. Som följd stoppade även HTC och förbränningsugnen. Överfyllnad lutvagn Vid lastning av 50 % natronlut till järnvägsvagn valde operatören fel volym - 48 m3 istället för 38 m3. När nivån hade nått manluckan rann det över då överfyllnadsskyddet inte hade brutit lastningen. Luten rann ner till reningsverket, där det larmade för högt pH. Buffertbassängen stängdes och pH:t kunde regleras. Incidenten medförde ingen störning på det biologiska steget. Flera åtgärder har genomförts för att säkra att överfyllnadsskyddet ska fungera. 48 11 Periodiska mätningar/besiktningar Under året har periodiska mätningar/besiktningar utförts av bolaget DGE Mark och Miljö enligt nedan: 11.1 Periodiska mätningar för förbränningsugnen Periodiska mätningar syftar till att kontrollera att förbränningsugnen uppfyller villkor och de utfördes 28-30 maj samt 16-17 december 2014. Kontroll av stoft, HF, SO2, Dioxiner, Kvicksilver och tungmetaller ingår. Som man kan se i tabellen innehålls alla riktvärden med god marginal. Tabell 11.1: Sammanställning av uppmätta halter i rökgasen Ämnen Gränsvärde [mg/Nm torr gas vid 11 vol-% O2-halt] 3 Provdag Stoft HF SO2 Cd + Tl Hg As+Cu+Mn+Ni+Pb+ Sn+V Dioxin (I-TEQ) Uppmätt halt i rökgasen [mg/Nm torr gas vid 11 vol-% O2-halt] 3 28-30/5 16-17/12 10 1 50 0,05 0,03 0,5 <1,0 <0,1 <0,1 <0,001 <0,001 <0,026 <1,0 <0,1 <0,1 <0,001 <0,001 <0,022 0,1ng/ Nm torr gas vid 11 vol-% O2-halt <0,01 0,02 3 11.2 Kalibrering av förbränningsugn Enligt SS-EN 14181 ska en sk. QAL2-kalibrering genomföras var tredje år, vilket var utfördes 2012 för parametrarna NO, NOx, HCl, CO och CO2. Då TOC-värdena normalt är så låga görs endast en AST-kontroll (ref. Handbok för praktisk tillämpning av standarden SS-EN 14181). 11.3 AST-kontroll av förbränningsugn AST-kontroll genomförs i syfte att verifiera kalibrerfunktioner framtagna vid QAL2-kalibrering av bolagets automatiska mätsystem (AMS). AST-kontrollen utförs genom parallellmätning med standardreferensmetod (SRM). Metoden för genomförande och beräkningar följer svensk standard SS-EN 14181och ska genomföras en gång per år. Av parametrar som omfattas av NFS 2002:28 har bolaget kontinuerlig mätning avseende kväveoxider (NOx), kolmonoxid (CO), kolväten (TOC) och väteklorid (HCl) vid förbränningsugnen. Samtliga variabilitets- och kalibreringskontroller var godkända vid kontrollen som genomfördes 28 maj 2014. 11.4 QAL2 ångpanna 2 Bolagets kontinuerliga mätsystem ska vart femte år kalibreras genom parallellmätning med referensmetod, en sk. QAL2-kalibrering, vilket gjordes senast 2012. Syftet är att få fram en kalibrerfunktion för omräkning av bolagets mätresultat till en standardreferensmetod för respektive parameter. Enligt standarden SS-EN 14181:2004 ska en funktionskontroll utföras innan QAL2-kalibreringen genomförs. 49 Utförd variabilitetskontroll var godkänd för samtliga parametrar efter kalibreringen. 11.5 Jämförande mätning ångpanna 2 Jämförande mätning utfördes 26-27 maj 2014 enligt NFS 2004:6 för NO, NO2, O2 och rökgasflöde. Krav avseende standardavvikelse och systematisk skillnad enligt NFS 2004:6 innehålls, förutom systematisk skillnad för syrehalt. Ny mätning gjordes 16-17 december då samtliga krav uppfylldes. 11.6 Periodisk besiktning Klor, VCM och PVC Periodisk besiktning genomfördes vecka 22 2014 med kompletterande flödesmätning vid PM8 den 2 oktober 2014. 11.6.1 Klorfabriken Utförd jämförande mätning har visat på relativ god överensstämmelse för Hg mellan INEOS mätningar jämfört med DGE:s, 11.6.2 Krackugnen Jämförande mätning gjordes för krackugnen m a p CO och CO2. En viss skillnad vid jämförelse av mätvärden för CO, men relativt god överensstämmelse för CO2, och O,. Krackugnen ingår i utsläppshandeln av koldioxid, men då beräknas CO2 utifrån förbrukad mängd bränsle. 11.6.3 PVC-fabriken CO, CO2, NOx, O2 och rökgasflöde uppmättes av DGE för att ingå i INEOS årsrapportering. Täthetskontroll utfördes för provtagningssystemet för VCM och VOC vid PM8:s skorsten. Kontrollen föranledde inga anmärkningar. 50 BILAGA 1 Sammanställning av gällande beslut/villkor med kommentarer BILAGA 1 1 Sammanställning av uppfyllande av tillstånd, villkor m.m med kommentarer A TILLSTÅND Se deldom 2009-02-11 i mål M 2129-06 och beslut i protokoll aktbilaga 94 i mål M 3129-06 1. Tillstånd enligt miljöbalken att vid bolagets anläggningar inom fastigheten Stenung 17:4 i Stenungsunds kommun i Västra Götalands län bedriva och utöka verksamheten till en högsta årlig produktion och hantering av: Klor Lut Saltsyra EDC VCM PVC 135 000 ton/år 150 000 ton/år 50 000 ton/år 190 000 ton/år 260 000 ton/år 260 000 ton/år Samt att uppföra de anläggningar och vidta de åtgärder som behövs för att nå dessa produktionsnivåer. Mängderna redovisade under 6.1 2. Tillstånd att vid nämnda anläggningar, genom förbränning tillsammans med brännbara restgaser frånd produktionen (inklusive acetylenhaltiga restgaser från saltsyratillverkningen i klorfabriken), återvinna flytande klorerade biprodukter till en högsta tillförd mängd av 720 kg per timme. Förbränningstakten följs kontinuerligt räknat som kilo per minut. Förbränningen har i snitt under året motsvarat 61 % av tillåten tillförd mängd (720 kg/h) och inte överskridit maximal nivå (12 kg/min). Se textdel kapitel 6.3. 3. Tillstånd enligt miljöbalken att vid befintlig hamn bedriva den hamnverksamhet som behövs för den aktuella verksamheten, bl a innefattande maximaltt 200 fartygsanlöp per år. 91 fartyg har anlöpt bolagets hamn. 4. Tillstånd att enligt miljöbalken att för verksamhetens kylbehov från Askeröfjorden via befintliga intagsanordningar bortleda 6,5 m3/s ytvatten som årsmedelvärde, dock högst 10 m3/s som momentanvärde. I medeltal har cirka 6 m3/s bortletts och maximalt har 7 m3/s bortletts. B IGÅNGSÄTTNINGSTID m.m Se deldom 2009-02-11 i mål M 2129-06 5. Miljödomstolen förordnar att verksamheten i tillkommande anläggningar ska ha satts igång senast fem år från dagen för verkställbart tillstånd. Bolaget väntar fortfarande på beslut från ägarna om framtida klorproduktion och skickade därför i mars 2014 in en ansökan om förlängning av igångsättningtid. Bolaget har fått beslut om förlängning till 2017-12-10. 6. Bolaget ska senast två år efter domen vunnit laga kraft informera tillsynsmyndigheten om bolaget tänker ta tillståndet i anspråk. Bolaget har meddelat länsstyrelsen att bolaget tagit tillståndet i anspråk förutom de delar som rör uppförandet av ny klorfabrik. C SLUTLIGA VILLKOR Utsläpp till luft Se deldom 2009-02-11 i mål M 2129-06 1. Om inget annat framgår av nedan angivna villkor ska verksamheten – inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar, avfall och andra störningar för omgivningen – bedrivas i huvudsaklig överenskommelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i målet. 2. Under den befintliga klorfabrikens återstående driftstid får utsläppet av kvicksilver till luft som riktvärde inte överstiga 30 kg per år. Årsutsläpp: 15,2 kg Villkoret uppfyllt 3. Ammoniak till luft 15 ton/år Årsutsläpp: 5,6 ton Villkoret uppfyllt 4. Bolaget ska upprätta, ajourhålla och följa ett läcksöknings- och åtgärdsprogram för utsläpp av flyktiga organiska ämnen från verksamheten. Programmet ska omfatta undersökningar, minst två gånger per år, av förekomst av diffusa läckage från processutrustning m.m. i anläggningen. Läckor och diffusa utsläpp ska åtgärdas och begränsas i möjlig och skälig omfattning. Mätningarna av diffusa utsläpp ska ske med flödeskontinuitetsmetoden eller minst likvärdig metod. Programmet ska inges till tillsynsmyndigheten senast 6 månader efter det att denna dom har vunnit laga kraft. Läcksökningsprogram inlämnades till tillsynsmyndigheten 2009-10-09. Läcksökning har utförts enligt de läcksökningsinstruktioner som finns för klor, VCM respektive PVC-produktionen, se bilaga 5. Villkoret uppfyllt 5. I syfte att minska diffust utsläpp av VOC ska bolaget, i samband med planerat underhåll, läcksökning eller när annars anledning till utbyte förkommer, välja sådan utrustning att så täta enheter som möjligt erhålls, vilket innefattar val av bästa möjliga teknik vad avser flänsar, ventiler, kompressorer, pumpar, provuttag och annan processutrustning där läckage potentiellt kan förekomma. Hänsyn till villkoret tas vid projektering av ny utrustning. Villkoret uppfyllt 6. Utsläppet av kväveoxider från verksamheten (ångpannor, VCM-fabrikens krackugn, förbränningsugnen och PVC-fabrikens torkparti) får som riktvärde inte överstiga 80 ton per år. Årsutsläpp: 34 ton Villkoret uppfyllt Förbränningsanläggningen Se deldom 2009-02-11 i mål M 2129-06 7. Restgaser från VCM-fabriken (oxikloreringen, EDC-reningen och VCM-reningen), från PVC-fabriken (VCM-återvinningen) och från avluftningen vid EDC-tanklagret ska ledas till förbränningsugnen. Restgaser har letts till förbränningsugnen som har haft en tillgänglighet på 96,9 % inklusive planerade stopp, se kapitel 6.3. Villkoret uppfyllt 8. Upphävt genom dom 2012-08-24 i mål nr M 3129-06. Ersätts av P3. 9. Temperaturen ska mätas och registreras kontinuerligt av minst tre termoelement i ugnen. Villkoret uppfyllt 10. Upphävt genom dom 2012-08-24 i mål nr M 3129-06. Ersätts av villkor 42. 11. Upphävt genom dom 2014-04-30 i mål nr M 3129-06. Ersätts av villkor 42. 12. Utsläppet till luft från förbränningsanläggningen får inte överstiga följande utsläppsgränsvärde (efter kontinuerlig mätning validerade värden uttryckta som mg/Nm3 torr gas vid 11% O2 ): Dygn Halvtimme2) 1) CO 50 100 HCl 10 60 TOC 10 NOx 200 1)Utsläppskravet är uppfyllt om 97% av dygnsmedelvärdena understiger värdet 2) Utsläppskravet är uppfyllt om 97% av halvtimmesmedelvärdena understiger dygnsvärdet 100% av halterna är under kravet för dygnsmedelvärdena. 99.9% av halvtimmesvärdena för CO och HCl är under riktvärdet. Villkoret uppfyllt 13. Utöver vad som anges i villkor 12 får utsläppen till luft från förbränningsanläggningen inte överstiga följande utsläppsgränsvärden (efter periodisk bestämning erhållna mätvärden uttryckta som mg/Nm3 torr gas vid 11% O2): Stoft HF SO2 CD+Tl Hg Sb+As+Pb+Cu+Mn+Ni+V PCDD/F (I-TEQ) 10 1 50 0,05 0,03 0,5 0,1ng/Nm3 Alla halter är under gränsvärdena, se tabell 11.1. Villkoret uppfyllt 14. Utsläpp till vatten från förbränningsanläggningens rökgasrening får inte överstiga följande riktvärden (ofiltrerade prover) pHa) 7-11 Susp b) 45 mg/l c) Hg 0,03 mg/l Cd, As, Pb (vardera) c) 0,05 mg/l Cr,Cu,Ni,Zn (vardera) c) 0,05 mg/l Dioxind) 0,3 ng/l a) Prov och bestämning efter kontinuerlig mätning b) Prov och bestämning på dygnsprov c) Prov och bestämning på dygnsprov minst en gång per månad d) Prov och bestämning på två stickprov per år Alla halter är under riktvärdena, se tabell 8.4. Villkoret uppfyllt 15. Förbränningsugnen ska ha utrustning för kontinuerlig mätning av utsläpp till luft. Mätresultaten ska kvalitetssäkras enligt SS-EN 14181. Kontinuerlig mätning ska ske av CO, O2, TOC, NOx och HCl. Utsläppen av stoft, SO2, HF, tungmetaller, dioxiner och furaner ska bestämmas två gånger om året. Se textdel kapitel 11. Villkoret uppfyllt Vattenhushållning Se deldom 2009-02-11 i mål M 2129-06 16. Bolaget ska fortlöpande vidta skäliga åtgärder för att begränsa råvattenförbrukningen. För arbetet ska bolaget upprätta och ajourhålla en tidsatt plan. En vattenhushållningsplan skickades till Länsstyrelsen i början av januari 2013. Utsläpp till vatten Se deldom 2009-02-11 i mål M 2129-06 17. Bolaget ska sträva efter att begränsa utsläppet av kvicksilver till vatten. Under den befintliga klorfabrikens drifttid får utsläppet av kvicksilver med processavloppsvatten och dagvatten som riktvärde inte överstiga 1 kg per senaste gångna tolvmånadersperiod. Årsutsläpp: 0,42 kg 18. Processavloppsvatten från VCM- och PVC-fabrikerna ska renas i ett reningsverk utformat för biologisk rening med kvävereduktion och avskiljning av fasta partiklar eller någon annan minst likvärdig teknik innan avloppsvattnet släpps till kylvattenkanalen. Reningsverket ska drivas med största möjliga reningseffekt vad gäller såväl icke klorerad som klorerad organisk substans. Bolagets reningsverk har en biodenitrobassäng där reduktion av organiska föreningar och kväve sker genom växelvisa anaerob och aeroba förhållanden. Driften av reningsverket har varit god under året. Villkoret uppfyllt 19. Före avledning till det gemensamma reningsverket ska processavloppsvatten från VCM- och PVC-fabriken behandlas i avdrivningsanläggningar. Processvatten från VCM-fabriken ska dessutom förbehandlas vid förhöjda värden av tryck, temperatur och pH Se textdel kapitel 2.2.2 och 2.2.4 Villkoret uppfyllt 20. Föroreningsinnehållet i det utgående avloppsvattnet från reningsverket får inte överstiga följande värden Riktv1) Gränsv2) PVC 8 Susp.ämnen 8 20 EDC 0,15 VCM 0,05 NPOC 12,75 17 Totalkväve 6 9 Fosfor 0,3 1) ton/12 mån 2) ton/år Härutöver gäller att resthalterna av totalfosfor och totalkväve i det utgående vattnet från reningsverket som riktvärde och medelvärde för senaste gångna tolvmånadersperiod inte får överstiga 0,5 resp. 10 mg/l Inga av dessa rikt- eller gränsvärden har överstigits under året, se kapitel 8.1. Villkoret uppfyllt Buller Se deldom 2009-02-11 i mål M 2129-06 21. Buller från bolagets anläggningar ska begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder som riktvärde inte överstiger 45 dB(A). Om hörbara toner eller impulsljud förekommer ska det angivna värdet sänkas med 5 dB(A)-enheter. Nattetid får momentanvärden vid bostäder inte överstiga 55 dB(A). Tillkommande utrustning och installationer ska konstrueras för att innehålla Naturvårdsverkets riktvärde för natt avseende nyetablerad industri. Se kapitel 8.8. Riktvärdet uppfylls både för beräknade och uppmätta värden för kontrollpunkterna. Energihushållning Se deldom 2009-02-11 i mål M 2129-06 22. Bolaget ska fortlöpande och vidta åtgärder för att hushålla med energi och optimera energianvändningen i verksamheten. Energiaspekten ska beaktas vid utbyte och underhåll av utrustning i anläggningsdelar. Detta ingår som rutin vid alla projekt, modifieringar och underhållsarbeten vilket beskrivs i företagets instruktion KHB 01.03-01 Villkoret uppfyllt 23. Bolaget ska för detta ändamål ha en tidsatt energieffektiviseringsplan som ska uppdateras vart tredje år. Uppdateringen bör omfatta en förnyad samlad kartläggning av verksamhetens energiförbrukning jämte förutsättningar för ytterligare energieffektivisering. Bolaget under början av 2012 uppdaterat den befintliga energikartläggningen för VCM/DS och PVC. En energikartläggning har utförts påbörjades under 2011 och blev klar i början av 2012. Den omfattar de delar av klorproduktionen som kommer att finnas kvar efter konverteringen. Villkoret uppfyllt Kemikalieval Se deldom 2009-02-11 i mål M 2129-06 24. Bolaget skall med utgångspunkt från tillgänglig kunskap bedöma riskerna för negativ påverkan på miljö och människors hälsa som kan orsakas av de kemiska produkter och ämnen som används i den ordinarie produktionen. Baserat på riskbedömningen ska bolaget byta ut miljö- och hälsofarliga kemiska produkter och ämnen mot sådana som bedöms vara mindre farliga eller vidta andra riskbegränsande åtgärder. För arbetet ska bolaget upprätta och ajourhålla en plan. Ett förslag till plan ska inges till tillsynsmyndigheten senast den 31 december 2010. En plan skickades in till tillsynsmyndigheten i slutet av 2010 som kompletterades under 2011, se kapitel 4.2.5. Planen uppdateras en gång per år. Villkoret uppfyllt 25. Vid val av nya kemiska produkter eller ämnen för användning i den ordinarie produktionen ska bolaget utgår från sådana där information om hälso- och miljöfarlighet, såsom nedbrytbarhet, toxicitet (akut, kronisk, eko- och reproduktions-) och bioackumulerbarhet finns tillgänglig så att en riskbedömning av användningen kan göras. Utifrån riskbedömningen ska bolaget välja sådana kemiska produkter och ämnen som bedöms vara mindra miljö- och hälsoskadliga. Innan för verksamheten nya kemiska ämnen börjar användas i produktionen ska tillsynsmyndigheten informeras. Rutiner för detta arbete skall upprättas senast 31 december 2010 och därefter hållas aktuella. Rutiner har skickats till tillsynsmyndigheten i slutet av 2010 och kompletterats 2011. Villkoret uppfyllt Avfall Se deldom 2009-02-11 i mål M 2129-06 26. Farligt avfall ska lagras i täta behållare på underlag som är ogenomsläppligt så att spill, föroreningar och förorenat vatten kan samlas upp. Farligt avfall lagras på två stycken betongplattor inom bolagets område. Villkoret uppfyllt 27. Åtgärder skall fortlöpande vidtas för att minimera mängden avfall som uppkommer vid verksamheten. Avfallet ska sorteras och i första hand återvinnas. Bolaget ska ha en avfallsplan som syftar till att avfallsmängderna och avfallets farlighet minskar samt att avfallet i så hög grad som möjligt återanvänds, återvinns, eller utnyttjas för energiproduktion. Avfallsplanen ska följas upp och hållas aktuell. Avfallsplanen ska även omfatta reparation och underhåll samt om- och tillbyggnader vid verksamheten. En avfallsplan har skickats in till tillsynsmyndigheten under 2011 och som ska uppdateras under 2013 när vi utvärderar vad som ytterligare går att förbättra. . Fr.o.m. 1 september, 2011 har bolaget en entreprenör för avfall. Tillsammans med entreprenören identifierades flera förbättringsområden och nya rutiner togs fram som bland annat leder till ökad sortering och ökad återvinning. Personalen har fått utbildning. Läs mer i kapitel 8. Villkoret uppfyllt Säkerhetsfrågor Se deldom 2009-02-11 i mål M 2129-06 28. Bolaget ska fortlöpande vidta åtgärder för att minska riskerna för allvarliga kemikalieolyckor. Bolaget ska för detta arbete upprätta och till tillsynsmyndigheten inge en tidsatt plan för riskminskande åtgärder för skadehändelser inom mellanrisk- och högriskområdet i riskmatriser från genomförda riskanalyser. Se textdelen kapitel 5.4. Riskminskande åtgärder har tagits fram och rapporterades i säkerhetsrapporten april 2012. Status för uppföljning av åtgärderna återfinns i bilaga 6. 29. Klortransporter till och från anläggningen ska i möjlig mån undvikas. Vid en eventuell situation som kräver transport av klor via järnväg ska räddningstjänst och tillsynsmyndigheten informeras i förväg Inga klortransporter har skett under 2014. Villkoret uppfyllt Transporter Se deldom 2009-02-11 i mål M 2129-06 30. Bolaget ska följa utvecklingen i frågan om standardisering och tekniska förutsättningar för landel försörjning av fartyg samt meddela tillsynsmyndigheten så snart som förutsättningarna härför klarlagts. Landel erbjuds nu till de saltbåtar som anpassats eller byggts för att passa anslutningen, se textdel kapitel 8.7. Villkoret uppfyllt Kontroll Se deldom 2009-02-11 i mål M 2129-06 31. Ett aktuellt kontrollprogram ska finnas och följas för verksamheten och dess påverkan på omgivningen. Förslag till reviderat kontrollprogram ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast 6 månader efter det att denna dom har vunnit laga kraft, eller vid annan tidpunkt som tillsynsmyndigheten medger. Ett reviderat kontrollprogram lämnades in till länsstyrelsen oktober 2009. En uppdatering skedde senast 2013-03-05. Avveckling Se deldom 2009-02-11 i mål M 2129-06 32. Bolaget ska till tillsynsmyndigheten i god tid före en nedläggning av hela verksamheten inge en avvecklingsplan och i fråga om del av verksamheten en anmälan om nedläggning. Om det finns behov får tillsynsmyndigheten efter en sådan anmälan föreskriva att en avvecklingsplan ska ges in. 33. Bolaget ska, vid tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer, till denna inge en plan för konvertering av klorproduktionen vid verksamheten. Planen ska omfatta nedstängning, tömning, utrymning och ev. rivning av nuvarande produktionsutrustning, byggnader och anläggningar, ev. återvinning eller bortskaffande av avfall från arbetena, sanering och övriga efterbehandlingsåtgärder föranledda härav samt mål för saneringsoch övriga efterbehandlings-åtgärder jämte försiktighets- och skyddsåtgärder föranledda av planerade arbeten. INEOS har under 2014 lämnat in ett utkast till avvecklingsplan. Regelbundna samrådsmöten med tillsynsmyndigheten. Pilotprojekt för att sanera Hg pågår. 34. Senast vid utgången av år 2013 ska acetylenhaltiga gaser från tillverkningen av saltsyra ledas till förbränningsugnen. Se deldom 2012-08-24 i mål M 3129-06. En ansökan om upphävande av villkor lämnades in under hösten 2013 och upphävdes i dom 2014-01-30. 35. Förbränningsugnen ska drivas med största möjliga tillgänglighet, bl a genom reservhushållning av väsentliga korrosionsutsatta anläggningsdelar och väsentlig instrumentering. Vid driftavbrott i förbränningsugnen ska restgaserna så långt möjligt buffras eller återvinnas i systemet eller renas med hjälp av skrubberanläggning (klor och klorväte) eller kolfilter (VOC) före utsläpp till atmosfären. Se deldom 2012-08-24 i mål M 3129-06. Villkoret uppfyllt, se textdel kapitel 6.3. 36. Vid driftproblem i stripperanläggningen ska EDC-haltigt vatten så långt som möjligt ledas till bufferttank för tillfälligt omhändertagande i avvaktan på rening. Se deldom 2012-08-24 i mål M 3129-06. Beskrivs i gällande driftsinstruktion VDI 20.1.4. Villkoret uppfyllt 37. Senast vid utgången av 2015 ska åtgärder vidtas så att stoftutsläppet till luft från PM7 3 varaktigt kan hållas under 10 mg/Nm . Se deldom 2012-08-24 i mål M 3129-06. Förprojekt pågår med plan på färdig installation hösten 2015. 38. Bolaget ska senast 6 månader efter det att denna dom vunnit laga kraft till tillsynsmyndigheten inge ett förslag till reviderat kontrollprogram för verksamheten och dess miljöpåverkan. Se deldom 2012-08-24 i mål M 3129-06. Ett reviderat kontrollprogram lämnades in till länsstyrelsen oktober 2013-03-05. Villkoret uppfyllt 39. Det samlade utsläppet av VOC från verksamheten (exkl. diffusa utsläpp) får inte överstiga 80 ton per år. Det samlade utsläppet av klorerad VOC från verksamheten (exkl. diffusa utsläpp) får inte överstiga 55 ton per år. Se dom 2014-04-30 i mål M 3129-06 Årsutsläpp VOC: 43 ton Årsutsläpp VOC-Cl: 20 ton Villkoret uppfyllt 40. Utsläppet av VCM till luft från tillverkning av PVC får från respektive tillverkningsmetod (exkl. diffusa utsläpp) inte överstiga följande värden, beräknade som medelvärde för månad. Suspensions-PVC 0,01 kg/ton PVC Pasta-PVC 0,3 kg/ton PVC Med VOC i ovan angivna villkor avses VCM (vinylkloridmonomer), EDC (dikloretan), eten, etan, etylklorid, dikloreten, alkoholer, aceton, acetylen, propan, metylklorid och kloroform. Skulle andra flyktiga ämnen visa sig förekomma i utsläppet får tillsynsmyndigheten besluta att sådant ämne ska omfattas av definitionen av VOC. Årsmedelvärde för S-PVC: 0,0016 kg/ton Årsmedelvärde för P-PVC: 0,20 kg/ton Villkoret uppfyllt 41. Förbränningen av restgaser och flytande klorerade biprodukter får inte ske vid start av ugnen förrän den nått en förbränningstemperatur av 1050 °C. Förbränning ska därefter såsom målsättning ske vid en temperatur av lägst 1080°C. Villkoret uppfyllt 42. Tillförseln av klorerade restgaser och biprodukter ska avbrytas • • om den registrerade ugnstemperaturen underskrider 1050 °C i 30 minuter eller om halterna av föroreningar i rökgaserna överstiger i slutligt villkor 12 föreskrivna utsläppsgränsvärden för halvtimme (avser CO och HCl). Tillförseln får återupptas när normal drift uppnåtts. Förbränningen är reglerad så att den har 1080°C som målsättningsvärde och avbryts om temperaturen understiger 1050°C. Högprioriterade larm kommer in när halten HCl, CO, TOC eller NOx momentant kommer upp till den nivå som motsvarar riktvärde för dygnsvärde. Enligt driftinstruktionen ska då skiftarbetsledaren kontaktas för beslut om åtgärder. Villkoret uppfyllt Provisoriska föreskrifter G1 Utsläppet av klor med ventilationsluften från den befintliga eller den planerade klorfabriken får inte överstiga 1,5 mg/m3 räknat som månadsmedelvärde och riktvärde. Fyra mätningar har genomförts under året. Resultaten går tyvärr inte att finna. Resultaten var med stor sannolikhet normala. G2: Utsläppet från klorförstöringen vid den nuvarande eller den planerade klorfabriken får inte överstiga 3 mg/m3 som månadsmedelvärde och riktvärde, dock högst 15 kg/d räknat som månadsmedelvärde och riktvärde över drifttiden. Halten klorgas övervakas med onlinemätare som ligger stabilt lågt med en enstaka peak under kort tid. Villkoret uppfyllt P1 Har ersatts av slutligt villkor 39. P2 Har ersatts av slutligt villkor 40. P3 Har ersatts av slutligt villkor 41. P4 Har ersatts av slutligt villkor 42 2 Tillstånd För gällande tillstånd, se miljörapporten punkt 4.1. BILAGA 2 Förbrukning av råvaror BILAGA 2 Förbrukning av råvaror 2014 I tabell B 2.1 framgår förbrukning av råvaror för de olika tillverkningsenheterna. Tabell B 2. 1: Förbrukning av råvaror Råvara Enhet Förbrukning 2014 Förbrukning 2013 Förbrukning 2012 Klorfabriken Koksalt (natriumklorid) ton 191 146 196 319 179 646 Eten Klor Syrgas (100%) ton ton Nm3 72 73 103 700 3 065 287 77 455 106 144 3 210 896 69 409 104 874 2 439 351 Vinylklorid varav inköpt vinylklorid Emulgeringsmedel Suspensionsmedel Initiatorer Övriga organiska och oorg. ämnen ton 201 923 208 132 211 230 ton ton ton ton ton 67 270 2 967 241 475 510 57 293 3 200 246 385 456 80 486 3 175 253 512 474 VCM-fabriken PVC-fabriken BILAGA 3 Diffusa utsläpp BILAGA 3 Sammanställning av diffusa utsläppsmätningar 2014 Inledning Under året har sju mätningar av diffusa utsläpp utförts med spårgas metod under sommaren då förutsättningarna för bra mätningar är störst. Osäkerheterna är många vid kvantifiering av diffusa utsläpp och därmed är resultatet behäftat med en hög onoggrannhet. Fördelar med spårgasmetoden jämfört med andra metoder är att spårgasmetoden används av flera andra petrokemiska industrier samt att spårgasen själv används som intern standard och därigenom ger en säkerhet vid själva kvantifieringen av utsläppet. Utvärderingsmodell Beräkningen av diffusa utsläpp görs med hjälp av spårgas teknik då man släpper ut SF6 (svavelhexaflourid). Metoden är utvecklad av NILU (Norska institutet för luftvårds forskning). Med hjälp av mängden utsläppt SF6, koncentrationen av SF6, och koncentrationen av VCM, EDC, etylklorid och kloroform i samtliga punkter beräknas utsläppen som kg/timme och sedan till ton/år. Villkor för att en mätning ska komma tillstånd är att vindriktningen är sådan att plymen ”fångas” av mätpunkterna, detta innebär för företagets del sydvästliga till nordvästliga vindar. Vindhastigheten skall vidare vara högre än 2 m/s och vara konstant under mätningen. Dessutom får inte luftfuktigheten vara för hög då adsorbenten i rören drar åt sig fukt som orsakar problem vid analysen. Analysteknik Provtagningen sker genom att rör fyllda med adsorbent placeras ut i 10-11 punkter i en cirkelbåge runt anläggningen. En bestämd luftvolym pumpas igenom rören under ca 1 timma. De klorerade kolvätena fastnar på adsorbenten. För kvantifiering av de klorerade kolvätena används analysinstrumenten ATD (Automatisk Termisk Desorption) och en gaskromatograf med flamjonisationsdetektor och en electron capture detektor. Kolrören desorberas med hjälp av ATD:n. Därefter injiceras ämnena automatiskt på gaskromatografen där separation sker. Halterna erhålls i nanogram i varje mätpunkt som sedan räknas om till vol-ppb med hjälp av den luftvolym som har pumpats genom rören. Provtagning av SF6 sker genom att fylla en teflonpåse med hjälp av en pump under ca 1 timma. För kvantifiering av SF6 används en gaskromatograf med en electron capture detektor. Injektionen sker manuellt med hjälp av en spruta. Halterna erhålls i nanogram/liter. Resultat Nedan redovisas resultatet av de sju mätningarna. Datum VCM EDC Etylklorid Kloroform ton/år ton/år ton/år ton/år 2014-04-20 22,8 2,3 11,9 10,9 2014-06-09 18,8 16,4 3,2 8,2 2014-06-12 18,1 15,6 10,3 4,4 2014-06-19 4,0 2,2 8,4 1,1 2014-07-16 12,9 10,4 2,0 4,4 2014-07-30 21,6 14,4 4,9 15,3 2014-08-06 7,4 9,2 2,1 3,1 Medelv. 15 10 6 7 BILAGA 4 Läcksökning BILAGA 4 Läcksökning Läcksökning har utförts i fabrikerna under 2014 med avseende på olika parametrar som framgår av tabell B 5.1. Läcksökningsprogram finns för respektive produktionsenhet som en instruktion: Klor: KDI VCM: VDI 60-3-2-1 PVC: PMPROC 2050 Tabell B 4.1: Parametrar avseende läcksökning Anläggning System Klor Produktion VCM Produktion PVC Produktion Driftservice Klorgas, flytande klor, HCl-gas, vätgas och freon EDC, etylklorid, VCM VCM Vätgas och bränngas Resultatet av årets läcksökningar framgår av följande sammanfattningar. Klor Produktion Systematisk läcksökning har skett två gånger under året. Klorfabriken har totalt 17 läcksökningsområden med cirka 50 sökobjekt som omfattar flytande och gasformig klor, klorväte och vätgas. Tre mindre läckor upptäcktes vid vätgassystemet vid vårens läcksökning och en vid höstens som har åtgärdats. VCM/DS Systematisk läcksökning har genomförts två gånger under året. Områden där läcksökning utförts omfattas av VCM:s till- och frångående ledningssystem, inklusive lagerområde för EDC, VCM och etylklorid, tillhörande utlastningsramper och Driftservice. Läcksökningsområdena har delats upp i 321 objekt omfattande 23 362 mätpunkter. och omfattade EDC, VCM, etylklorid, HCl, klor, kolväten och restgas. Läckorna av kolväten delas in i tre storleksintervall: Slight (S) < 300 ppm, Medium (M) 300-800 ppm och Alarm > 800 ppm Läckor med klor eller klorväte indikeras med ammoniak och anges endast i en nivå: ”indikering”. De läckor som varit möjliga att åtgärda direkt har åtgärdats direkt. Övriga åtgärdas vid närmaste underhållsstopp. Resultatet från den senaste mätomgången framgår av tabell B 5. 2-3. Tabell B 4.2: Resultat från läcksökning i VCM/DS våren 2014 Ämnen Antal EDC VCM Etylklorid HCl Klor Oklorerade kolväten (inkl. bränngas) Restgas Ammoniak Lut Totalt antal läckor 0 0 1 0 0 0 Nivå 1 slight 0 1 3 5 Tabell B 4.3: Resultat från läcksökning i VCM/DS hösten 2014 Ämnen Antal EDC VCM Etylklorid HCl Klor Oklorerade kolväten (inkl. bränngas) Restgas Ammoniak Lut 7 0 0 0 0 1 Totalt antal läckor 9 Nivå 3 Alarm, 4 Medium 1 Slight eten 0 0 5 PVC Produktion Läcksökning av ledningar och system med flytande eller gasformig VCM genomfördes under vår och höst. Som metod används ECVM´s metod för beräkning av diffusa utsläpp. Läcksökningsområdena har delats upp i 1387 mätpunkter och omfattade VCM. De läckor som varit möjliga att åtgärda direkt har åtgärdats direkt. Övriga åtgärdas vid närmaste underhållsstopp. Även läckor med så låga utsläpp som 1 ppm räknas in. Tabell B 4.4: Antal läckor Produktion PVC Inspekterade objekt Vår Höst 1387 1384 Antal läckor 53 68 I tabell B4.4 redovisas resultatet som kg VCM från 2009-2014. Mätningarna visar att utsläppen är på samma nivå som tidigare år. Tabell B 4.4: Diffusa utsläpp redovisat som kg VCM per år Utomhus (kg/år) 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 60 82 78 48 44 51 56 47 31 Utomhus Läckor <1 (kg/år) 26 25 27 18 47 47 44 44 46 Inomhus (kg/år) Totalt (kg) 1035 1009 902 958 1084 1061 1488 1175 1302 1121 1116 1007 1024 1130 1159 1588 1267 1379 BILAGA 5 Årligt utsläpp av metaller och klororganiska ämnen samt vattenflöden med olika strömmar Flöden INEOS 2014 Förbränningsugn VCM-fabrik Klorfabrik Filterhuslam till deponi 8,22 ton vått slam Avloppsvatten till recipient 38 516 m3 Avloppsvatten till reningsverk 90 015 m3 T601/T604 till recipient 789 m3 Klorering av saltvärmeväxlare 414 m3 Ytavloppsvatten till recipient 226 418 m3 Slam 1 438 ton vått slam Reningsverk Utlopp T605 till recipient 3 354 m3 Överskottssyra (medel 4% HCl) till recipient 2 112 m3 PVC-fabrik Avloppsvatten till recipient 749 018 m3 ReN 20150226 Metaller INEOS 2014 Förbränningsugn VCM-fabrik Klorfabrik Filterhusslam till deponi As 26 g/år Cd 2,8 g/år Cr 40 g/år Cu 1085 g/år Hg 172 g/år Ni 495 g/år Pb 944 g/år Zn 3539 g/år Klorering av saltvärmeväxlare As 0 - 2 g/år Cd 0 - 0,1 g/år Cr 8 - 8 g/år Cu 0 - 6 g/år Hg 41 - 41 g/år Ni 5 g/år Pb 1 - 1 g/år Zn 42 g/år Totalt utsläpp av metaller till recipient As 217 - 1163 g/år Cd 199 - 202 g/år Cr 3813g/år Cu 17 259 g/år Hg 428- 443 g/år Ni 4802 - 4803 g/år Pb 943 - 945 g/ år Zn 30519 - 30561 g/år Avloppsvatten till recipient As 217 g/år Cd 0 - 2 g/år Cr 813 g/år Cu 778 g/år Hg 353 g/år Ni 674 g/år Pb 202 g/år Zn 7241 g/år Metaller i slam As 26 - 675 g/år Cd 64,8 g/år Cr 3,014 kg/år Cu 22,713 kg/år Hg 678 g/år Ni 13,472 kg/år Pb 944 - 1458 g/år Zn 39,519 kg/år Avloppsvatten till reningsverk As 1125 g/år Cd 8 g/år Cr 10262 g/år Cu 12512 g/år Hg 293 g/år Ni 15753 g/år Pb 161 g/år Zn 14042 g/år Ytavloppsvatten till recipient As 0 - 116 g/år Cd 13 g/år Cr 1198 g/år Cu 7381 g/år Hg 15 g/år Ni 1990 g/år Pb 358 g/år Zn 10438 g/år T601/T604 till recipient As 0 - 24 g/år Cd 0,1 g/år Cr 487 g/år Cu 151 g/år Hg 1 - 1 g/år Ni 282 g/år Pb 5 g/år Zn 321 g/år Reningsverk Slam As 0 - 649 g/år Cd 62 g/år Cr 2974 g/år Cu 21628 g/år Hg 506 g/år Ni 12977 g/år Pb 0-514 g/år Zn 35,980 kg/år Avloppsvatten till recipient As 0 - 749 g/år Cd 185 g/år Cr 1130 g/år Cu 8614 g/år Hg 0 -15 g/år Ni 1363 g/år Pb 375 g/år Zn 12359 g/år Överskottssyra till recipient As 0 - 11 g/år Cd 0 - 0,4 g/år Cr 129 g/år Cu 298 g/år Hg 14 g/år Ni 450 g/år Pb 0 - 2,0 g/år Zn 0 - 42 g/år Utlopp T605 till recipient As 0,37 - 44 g/år Cd 0,64 – 0,81 g/år Cr 48 g/år Cu 31 g/år Hg 3,6 g/år Ni 38 - 39 g/år Pb 2,3 – 2,5 g/år Zn 118 g/år PVC-fabrik Första siffran anger mängden då dl=0 dvs värden under detektionsgränsen lika med 0 Andra siffran anger mängden då dl=dl dvs värden under detektionsgränsen lika med detektionsgränsen Notera att Hg-värden för IA Klor, IA Reningsverket och YA baseras på veckoanalyser. ReN 20150226 Dioxiner INEOS 2014 Klorfabrik Filterhuslam till deponi 7,0 mg/år Till luft 1,4 mg/år VCM-fabrik Avloppsvatten till recipient 4,6 – 5,0 mg/år Avloppsvatten till reningsverk 2,7 – 2,97 mg/år Totalt dioxinutsläpp recipient: 5,1 – 11,5 mg/år Dioxin till luft 7,8 mg/år Dioxin i slam: 15,4 – 17,5 mg/år Utlopp T605 till recipient 0,21 – 0,22 mg/år T601/T604 till recipient 0,29 mg/år Klorering av saltvärmeväxlare 0,0 - 0,07 mg/år Ytavloppsvatten till recipient 0,00 – 1,3 mg/år Förbränningsugn Slam 8,4 - 10,5 mg/år Överskottssyra (medel 4% HCl) till recipient 0,00 – 0,12 mg/år Reningsverk Avloppsvatten till recipient 0,00 – 4,4 mg/år PVC-fabrik Första siffran anger mängden då dl=0 dvs värden under detektionsgränsen lika med 0 Andra siffran anger mängden då dl=dl dvs värden under detektionsgränsen lika med detektionsgränsen ReN 20150226 Klorbensener INEOS 2014 Klorfabrik Filterhusslam till deponi 11,0 g/år Förbränningsugn VCM-fabrik Avloppsvatten till reningsverk 26,1 g/år Avloppsvatten till recipient 38,1 g/år T601/T604 till recipient 0 – 0,09 g/år Klorering av saltvärmeväxlare 25 g/år Reningsverk Ytavloppsvatten till recipient 0 – 24,9 g/år Överskottssyra (medel 4% HCl) till recipient 0 – 0,23 g/år Slam 97,3 g/år Avloppsvatten till recipient 0 – 82,4 g/år Totalt klorbensenutsläpp recipient: 63-171 g/år Klorbensener i slam: 108 g/år Summa: 171-279 g/år Utlopp T605 till recipient 0 - 0,37 g/år PVC-fabrik Första siffran anger mängden då dl=0 dvs värden under detektionsgränsen lika med 0 Andra siffran anger mängden då dl=dl dvs värden under detektionsgränsen lika med detektionsgränsen ReN 20150226 Klorfenoler INEOS 2014 Klorfabrik Filterhusslam till deponi 0,69 – 0,97 g/år Avloppsvatten till reningsverk 75 kg/år Avloppsvatten till recipient 94 – 100 g/år T601/T604 till recipient 0,5 – 1,1 g/år Klorering av saltvärmeväxlare 18,6 – 18,6 g/år Ytavloppsvatten till recipient 0 – 181 g/år Förbränningsugn VCM-fabrik Reningsverk Utlopp T605 till recipient 0,9 – 2,7 g/år Överskottssyra (medel 4% HCl) till recipient 0 – 2,0 g/år Slam 234 - 335 g/år PVC-fabrik Avloppsvatten till recipient 0 - 749 g/år Totalt klorfenolutsläpp recipient: 114 – 1055 g/år Klorfenoler i slam: 235 – 336 g/år Summa: 247 – 1391 g/år Första siffran anger mängden då dl=0 dvs värden under detektionsgränsen lika med 0 Andra siffran anger mängden då dl=dl dvs värden under detektionsgränsen lika med detektionsgränsen ReN 20150226 BILAGA 6 Åtgärdslista för riskminskande åtgärder för skadehändelser inom mellan- och högriskområdet ÅTGÄRDER RISKANALYS KLORFABRIKEN Revisionsdatum: 2015-02-19 ASW Ansvarig Rev. Tidplan tidplan Klart/datum Nr Skadehändelse Åtgärd 4 Läckage klor utomhus inklusive avspänningskärl Värdera automatisk stängning av ventiler vid ett klorutsläpp utomhus vid klorlager. JL 2013 5 Explosion i Cl2-förgasare Utredning/ provtagning för att säkerställa hur stora marginalerna är om man missar ett avdrag JL 110930 Klart/120327 5.1 Läckage klorpump Larm axialspel JL 110630 Klart/110719 UH-plan byte pump årligen JSt 110630 Klart/110719 HAx 2013 2017 PeA 2012 2018 HMS&K 2013 Fördjupad riskanalys (HAZOP) kring hantering kondenserad klor Värdera invallning av 505-05 2017 Kommentar Ev. åtgärd värderas i samband med riskanalys, se nr 5.2 nedan. Avvaktar beslut om ny Klorfabrik. Provtagning utförd. Visar på mycket låga halter. Provtagningsfrekvens 2 gånger per år. Larm finns för L, LL, H, HH. Pumpen stoppar vid hög temperatur. 5.2 Totalhaveri lagertank 8.1 Större saltsyrautsläpp från lagertank (505-05, 505-36) 9 Läck på luttankar eller rör i förbindelse med tank. 10 Brusten slang vid båtlastning Säker Jobbanalys kring arbetsmomentet JL 111231 11 Utsläpp av lut vid utlastning järnvägsvagn (överfyllnad) UH-plan kontroll överfyllnadsskydd JSt 110630 Avslås/110719 Inget behov av UH-plan då kontroll utföres dagligen av personal i klorlagret. 12.1 Utsläpp av lut vid bilutlastning (överfyllnad) UH-plan kontroll överfyllnadsskydd JSt 110630 Klart/111209 Kontroll 2 gånger per år 13 Cellexplosion Värdera mätning i fuktig klor vilket ger en snabbare indikering på vätgasinnehåll JL 2012 Klart Inkluderat i Klorprojektet Invallning utreds i prövotidsärende ÅTGÄRDSLISTA KLOR Ska genomföras efter beslut om ny Klorfabrik. I samband med reparation av tanken förbättrades underlaget under tanken. Förbättrad invallning finns med som förslag till åtgärd i utredningen. Utredning inskickad till Miljödomstolen Q2 2014. Väntar på svar. Utredning Förbättrad invallning finns med som inskickad till förslag till åtgärd i utredningen. Miljödomstolen Q2 2014. Väntar på svar. Klart/111209 Sida 1 (2) Nr Skadehändelse Åtgärd 16 Läckage vid anolyttanken och Värdera klordetektorer inomhus. kringutrustning Ansvarig 19, 21, Klorutsläpp inomhus 23, 25 Se nr 16 ovan 19 Klorutsläpp Värdera utbyte av material (till polyesterlindad PVC) i förebyggande syfte. 19.1 Explosion klortork Se över åtgärdsinstruktion för hög vätgashalt. 22 Svavelsyrautsläpp (75 och 98 Värdera installation av nöddusch på övre betongplan %-ig) 26.1 Klorförstöring ur funktion 37 Utläckage av svavelsyra 38 Utläckage av svavelsyra vid lastning av bil 40 Läckage i kompressorrum 3 (vätgasupparbetn.) Ökad buffervolym, samt automatisk nödstoppsfunktion av klorfabriken i samband med konvertering Klorfabrik Undersök om det finns hög-hög larm på tankarna, och om så inte är fallet värdera om det ska installeras. Tidplan Rev. tidplan 2013 Klart/datum JL 2012 JL 120331 Klart PAh 111031 Klart/111209 BOJ 2012 2016 2015 2017 Kommentar Klart Bedömningen är att befintlig instruktion är OK. Frågan har tagits upp i lokala skyddskommittén på Klor. Beslut att nöddusch skall installeras. JL 110630 Klart/120327 Värdera överfyllnadsskydd JL 110630 Avslås/110719 Behövs ej då två personer är närvarande vid lastningen och det finns nödstopp. Ha en komplett vätgasdetektor i reserv. JL 110630 Klart/110719 Reserv finns redan. Klart/110719 Larm och stoppfunktion finns redan vid 4 respektive 6 mm. Denna skadehändelse kommer att försvinna i samband med ny Klorfabrik 2015 42 Mekanisk skada på kompressorn Undersök möjligheten att stoppa kompressorn vid hög vibration. JL 110630 48 Utsläpp av kväve inomhus Ta fram förslag till ”standard” för att hantera kväverisken i slutna utrymmen. (Dubbla mätare? Larm till kontrollrum?) HAx 2012 49 Kväve i arbetsluftnätet vid klorkompressorn Se över driftinstruktion för växling från luft till kväve. PAh 111030 ÅTGÄRDSLISTA KLOR 2017 2015 Klart/111209 Förslag till lösning för utrymmena för kvävekompressorer PVC har tagits fram. Värdering om detta ska bli standard kvarstår. Bedömningen är att befintlig instruktion är OK. Sida 2 (2) ÅTGÄRDER RISKANALYS PVC-FABRIKEN Nr Skadehändelse Åtgärd 1.2 VCM-läckage satsningspumpar samt antändning Skenande reaktion i autoklaver PM8 och PM82 2.4, 2.6 Revisionsdatum: Ansvarig Tidplan Snabbare stängning utlopp kula BOJ 2012 Detaljerad analys kring åtgärder för att minska sannolikheten för skadehändelsen i projektet Nya autoklaver JoA Q4 2012 2015-02-19 ASW Rev. Klart/datum Tidplan 2013 Klart /Q4 2013 PM8: Klart/Q4 2012 PM82: 2015 3, 4.1 VCM-läckage manlucka (framför allt problem PM8) 4.3 VCM-läckage vid öppning av Se till att rutin/checklista efterföljs vid öppning av bottenventil av misstag under gorator pågående rensning av gorator 11.1, 11.2, VCM-läckage i VCM11.3 återvinningen. Värdering av annan typ av manluckstätning i samband med projekt nya autoklaver (typ PM9/Au11) GSn Q4 2012 JoA 2012 Gasvarnare (LEL) JKt 2014 Fjärravstängningsventiler JKt 2015 Spridnings- och konsekvensberäkningar HAx 2012 Återinföra rutin för upprullning av presseningar under sommarhalvåret JoA 2012 Rutin för utrymning av kontrollrum HAx 2012 ÅTGÄRDSLISTA PVC Kommentar Vid testning av hydraulventiler stänger dessa inom erfoderlig tid på alla VCMkulor. Testas årligen PM8: Felträdsanalys skenande auto-klaver utförd. Nytt säkerhetssystem initiatorsatsning inkluderat i projekt nya autoklaver. Au11 utbytt och har SILklassat säkerhetssystem (Q2 2014) PM82: Åtgärder kring initiatorsatsning utförda. Försök ny initiator utfört. Fler försök krävs. PVC blir gul. Marknadsfråga att övertyga kund om att produkten är bra, endast annan färg . Klart/Q4 2012 Inkluderat i projekt nya autoklaver Klart/Q4 2012 Alla berörda operatörer har fått en genomgång av denna instruktion. Ska följas upp med Operational Audits nästa år. Klart /Q3 2014 Installerade Q3 2014. Utvärdering pågår. 2016 LEL-varnarna måste utvärderas innan de kan användas för automatisk stängning av ventiler Klart/Q1 2012 Beräkningar gjorda för säkerhetsrapporten. Klart/Q3 2012 2015 Ta fram rutiner så att det blir en samsyn för alla 3 fabrikerna. Därefter övningsscenario för skiftlagen. Sida 1 (2) Nr Skadehändelse Åtgärd Ansvarig Tidplan Nytt förstärkt kontrollrum BOJ 2015 Rev. Klart/datum Tidplan 2017 Kommentar Inkluderat i projeket för konvertering Klorfabrik 16 Utsläpp kväve i kvävekompressorrummen PM7 och PM9 Se över barriärer. JoA 2012 Klart/Q4 2012 Förslag framtaget för förbättrade och nya barriärer. Genomförande kvartstår. Grön lampa utanför kvävekompressorrummen och personlig gasmätare. 17.1 Inspektion i tankar mm. med kvävemiljö Översyn märkning tankar/centrifug PM82 JoA 2012 Klart/Q3 2012 25 Sönderfall av MEK-peroxid i Se över märkning spränglucka. doseringstank MBr 2012 Klart/Q1 2012 MBr 2012 Klart/Q1 2012 Se över risken med att rutinmässigt arbete pågår i närheten av sprängluckor. ÅTGÄRDSLISTA PVC Sida 2 (2) ÅTGÄRDER RISKANALYS VCM-FABRIKEN Nr Skadehändelse Åtgärd 1.2 Brott på röranslutning (25 mm) eller brott på grov ledning från Borealis (eten) Gasvarnare eten (LEL) 8.1, 8.2 Brott på EDC-rör ansl 50 mm Gasvarnare EDC (LEL) inlopp förångaren eller andra mindre EDC- läckage Revisionsdatum: 2015-02-19 ASW Rev. Klart/datum Tidplan Ansvarig Tidplan Kommentar ÅB 2013 2014 Klart /Q3 2014 Installerade Q3 2014. Utvärdering pågår. ÅB 2013 2014 Klart /Q3 2014 Installerade Q3 2014. Utvärdering pågår. ASW 2013 2015 Planera detaljerad riskanalys under 2015 för att kunna riskvärdera åtgärden. ASW tar kontakt med Blenda. 9 Stort läckage utlopp R201 20.1, 20.2 Utsläpp av EDC från destillationssystemet 10.1 Rörbrott på krackugnsslingan HCl-varnare i avgasströmmen 16.1, 16.2 Utläckage av kondenserad propen Gasvarnare propen (LEL) ÅB 2013 2014 Klart /Q3 2014 Installerade Q3 2014. Utvärdering pågår. 16.2 Utläckage av kondenserad propen Sektioneringsventiler ÅB 2014 2016 17.1, 17.2 Utläckage av kondenserad VCM Gasvarnare VCM (LEL) ÅB 2013 2014 LEL-varnarna måste utvärderas innan de kan användas för automatisk stängning av ventiler Klart /Q3 2014 Installerade Q3 2014. Utvärdering pågår. 17.2 Utläckage av kondenserad VCM Sektioneringsventiler ÅB 2014 2016 16.2, 17.2 Utläckage av kondenserad propen eller VCM Rutin för utrymning av kontrollrum HAx 2012 2015 ÅB/JKt 2012 2015 BOJ 2015 2017 Undersök möjligheten att köra VCM och PVC fabrikerna från alternativ byggnad Nytt förstärkt kontrollrum ÅTGÄRDSLISTA VCM LEL-varnarna måste utvärderas innan de kan användas för automatisk stängning av ventiler Arbete har påbörjats med att se över vad som krävs för att nödstoppa på ett effektivare sätt, dvs så att det går att starta fabriken relativt omgående igen samt med målsättningen att minimera utsläpp. Inkluderat i projeket för konvertering Klorfabrik Sida 1 (2) Nr Skadehändelse Åtgärd 23.1 Utsläpp av flytande klor Utvärdera möjligheten till leverans av gasformig klor till VCM-fabriken (Förgasning i klorlagret? Tryckhöjning av gasformig klor?) 24.2 36 Rev. Klart/datum Tidplan Ansvarig Tidplan PeA 2012 VCM-utsläpp pumpar VCM- Värdera tätningslösa pumpar lager SÅS 2012 2014 Vid byte av pump eller vid nyinstallation, sker det till tätningslös pump. (Kostnad c:a 600 KSEK per pump) Läckage bränngas (vätgas) ångcentralen OB 2012 Klart/2012 Så små mängder så att det finns inte behov enligt beräkningar OB. Utred fjärrstyrd avstängningsventil vätgas ÅTGÄRDSLISTA VCM 2013 Utvärdering klar Q2/2013 Kommentar Förstudie klar, ser ut att fungera. Kommer att genomföras senast i samband med ny Klorfabrik (eller alternativ lösning). Sida 2 (2) BILAGA 7 Analysresultat kontroll av lakvatten, grundvatten och ytvatten från deponi G och O och inmätning BILAGA 7 Jämförelsevärden för vatten till recipient För att relatera halterna av föroreningar i företagets olika vattenströmmar har en sammanställning gjorts av riktvärden från två olika myndigheter. För att beräkna riktvärden för förorenad mark som ger ett skydd mot förorening av grundvatten använder Naturvårdsverkets riktvärdesmodell haltkriterier för grundvatten. De är till för att användas som underlag för riktvärdesberäkningen och utgör egentligen inte riktvärden för grundvatten som kan användas för bedömning av uppmätta halter. Som kriterium för halt i grundvatten har de valt 50% av dricksvattennormen som i första hand kommer från Livsmedelsverket och i andra hand från WHO. Canadian Quality Guidlines har riktvärden som är utfärdade av Canadian Council of Ministers of the Environment (CCME) och gäller vatten som går till vattenlevande organismer. Dessa två källor har använts för att bedöma halterna i de olika vattenflöden som finns inom området vilka vissa går till recipient. *) Riktvärdet beror av hårdheten på vattnet. Ju hårdare, desto högre värde. Värdena i tabellen gäller som lägsta gräns. Analys av grundvatten Grundvatten från brunn PM7 Datum 2009-09-10 2009-09-11 2009-09-15 2010-12-01 2011-03-21 2011-04-14 2011-08-11 2011-11-14 2012-04-13 2012-06-18 2013-06-28 2013-10-28 2014-03-19 2014-10-03 VCM Etylklorid Kloroform (Vi-ppm) 0,39 0,26 0,31 0,19 0,39 u.d 0,23 0,3 0,2 0,48 0,49 0,69 0,29 0,21 (Vi-ppm) 0,007 0,006 0,005 u.d u.d u.d u.d u.d u.d u.d u.d u.d u.d u.d (Vi-ppm) 0,19 0,18 0,19 0,13 0,15 u.d 0,12 0,1 0,09 0,07 0,1 0,1 0,09 0,09 Koltetraklorid Triklor-eten EDC (Vi-ppm) 0,003 0,008 u.d* u.d u.d u.d u.d u.d u.d u.d u.d u.d u.d u.d (Vi-ppm) 0,09 0,07 0,09 0,05 0,09 u.d 0,06 0,03 0,02 0,03 0,04 u.d u.d u.d (Vi-ppm) 0,8 0,59 0,69 0,35 0,88 0,02 0,78 1,2 0,05 0,55 0,32 0,44 0,09 0,12 Koltetraklorid (Vi-ppm) 0,003 u.d u.d u.d u.d u.d u.d u.d u.d u.d u.d u.d Triklor-eten EDC (Vi-ppm) 0,004 u.d u.d u.d u.d u.d u.d u.d u.d u.d u.d u.d (Vi-ppm) 0,04 0,03 0,02 0,02 0,03 0,36 1,1 0,07 0,41 0,59 0,14 0,3 0,07 0,05 0,08 0,02 0,06 u.d u.d 0,05 u.d u.d u.d u.d u.d u.d *) under detektionsgräns Grundvatten från brunn PM9 Datum 2009-09-16 2009-09-17 2010-12-02 2011-03-21 2011-08-09 2011-11-10 2012-04-12 2012-06-15 2013-06-26 2013-10-24 2014-03-18 2014-10-02 VCM (Vi-ppm) 0,02 0,03 0,03 0,02 0,02 u.d 0,02 0,07 0,03 0,04 0,02 0,02 Etylklorid Kloroform (Vi-ppm) 0,003 0,004 u.d u.d u.d u.d u.d u.d u.d u.d u.d u.d (Vi-ppm) u.d u.d u.d u.d u.d 0,09 0,14 0,02 u.d u.d u.d u.d 1,1,2 Trikloretan (Vi-ppm) 0,003 0,005 u.d u.d u.d u.d u.d u.d u.d u.d u.d u.d Deponi G grundv 2014 NPOC Tot-N pH Konduktivitet VCM EtCl CHCl3 CCl4 Metanol EDC Trikloreten Kloretanol 1.1.2-trikloretan Pentaklorbensen Hexaklorbensen Klorbensener s:a Pentaklorfenol 1:a halvåret 2:a halvåret 31 mg/l 2,0 mg/l 7,2 990 uS/cm < 0,01 mg/l <0,01 mg/l < 0,01 mg/l < 0,01 mg/l < 0,09 mg/l < 0,01 mg/l < 0,01mg/l < 1,0 mg/l < 0,01 mg/l 14 mg/l 1,7 mg/l 7,5 300 uS/cm < 0,01 mg/l <0,01 mg/l < 0,01 mg/l < 0,01 mg/l < 0,09 mg/l < 0,01 mg/l < 0,01mg/l < 1,0 mg/l < 0,01 mg/l <0,01 ug/l <0,01 ug/l <0,11 ug/l <0,05 ug/l <0,01 ug/l <0,01 ug/l <0,11 ug/l <0,05 ug/l WHO-PCB-TEQ Lb 0 ng/l WHO-PCB-TEQ Ub 0,013 ng/l I-PCDD/F_TEQ Lb 0 ng/l I-PCDD/F_TEQ Ub 0,0059 ng/l Alifater C5-C35 0,019 mg/l Hexaklorbutadien <0,01 ug/l Lb: Lower bound. Resultat angivna < räknas som 0 1:a halvåret ug/l As 1,48 Cd <0,004 Cr 0,432 Cu 0,288 Hg <0,002 Ni 1,41 Pb <0,02 Zn 29,5 0 ng/l 0,0064 ng/l 0 ng/l 0,0059 ng/l <0,01 mg/l <0,01 ug/l 2:a halvåret 2,13 <0,001 0,438 1,62 0,00374 1,95 0,176 25 ug/l Deponi G lakvatten 2014 1:a kvartalet 2:a kvartalet 3:e kvartalet 4:e kvartalet NPOC Tot-N 17 mg/l 21 mg/l 40 mg/l 37 mg/l 35 mg/l 38 mg/l 26 mg/l 14 mg/l As Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn µg/l 1,46 0,0145 1,44 1,24 0,00582 2,86 <0,05 9,46 Deponi O grundvatten 2014 NPOC Tot-N pH Konduktivitet VCM EtCl CHCl3 CCl4 Metanol EDC Trikloreten Kloretanol 1.1.2-trikloretan Pentaklorbensen Hexaklorbensen Klorbensener s:a Pentaklorfenol 1:a halvåret 2:a halvåret 15 mg/l 1,5 mg/l 7,5 840 uS/cm <0,01 mg/l < 0,01 mg/l <0,01 mg/l < 0,01 mg/l < 0,09 mg/l < 0,01 mg/l < 0,01 mg/l < 1,0mg/l < 0,01 mg/l 16 mg/l 1,6 mg/l 7,6 1055 uS/cm <0,01 mg/l < 0,01 mg/l <0,01 mg/l < 0,01 mg/l < 0,09 mg/l < 0,01 mg/l < 0,01 mg/l < 1,0mg/l < 0,01 mg/l <0,01 ug/l <0,01 ug/l <0,11 ug/l <0,01 ug/l <0,01 ug/l <0,01 ug/l <0,11 ug/l <0,05 ug/l WHO-PCB-TEQ Lb 0 ng/l WHO-PCB-TEQ Ub 0,013 ng/l I-PCDD/F_TEQ Lb 0 ng/l I-PCDD/F_TEQ Ub 0,0059 ng/l Alifater C5-C35 <0,01 mg/l Hexaklorbutadien <0,01 ug/l Lb: Lower bound. Resultat angivna < räknas som 0 1:a halvåret ug/l As 0,598 Cd <0,002 Cr 0,22 Cu <0,1 Hg <0,002 Ni 0,421 Pb 0,0198 Zn 1,02 0,00 ng/l <0,0064 ng/l 0,000 ng/l <0,0059 ng/l <0,01 mg/l <0,01 ug/l 2:a halvåret 0,571 <0,002 0,194 0,221 0,00267 0,504 0,18 1,84 ug/l Deponi O lakvatten 2014 1:a kvartalet 2:a kvartalet 3:e kvartalet 4:e kvartalet NPOC Tot-N Susp. Substans PVC 6,8 mg/l* 40 mg/l 7,0 mg/l 2,1 mg/l 34 mg/l 18 mg/l 6,3 mg/l 3,8 mg/l 22 mg/l 48 mg/l 160 mg/l 1,1 mg/l 22 mg/l 43 mg/l 49 mg/l 0,24 mg/l VCM EtCl CHCl3 CCl4 Metanol EDC Trikloreten Kloretanol 1.1.2-trikloretan < 0,01 mg/l < 0,01 mg/l < 0,01 mg/l < 0,01 mg/l < 0,09 mg/l < 0,01 mg/l < 0,01 mg/l <1,0 mg/l < 0,01 mg/l < 0,01 mg/l < 0,01 mg/l < 0,01 mg/l < 0,01 mg/l 0,11 0,35 mg/l < 0,01 mg/l <1,0 mg/l 0,07 mg/l < 0,01 mg/l < 0,01 mg/l < 0,01 mg/l < 0,01 mg/l < 0,09 mg/l < 0,01 mg/l < 0,01 mg/l <1,0 mg/l < 0,01 mg/l < 0,01 mg/l < 0,01 mg/l < 0,01 mg/l < 0,01 mg/l < 0,09 mg/l < 0,01 mg/l < 0,01 mg/l <1,0 mg/l < 0,01 mg/l * NPOC analys Alcontrol Deponi O ytvatten 2014 NPOC Tot-N pH Konduktivitet VCM EtCl CHCl3 CCl4 Metanol EDC Trikloreten Kloretanol 1.1.2-trikloretan Pentaklorbensen Hexaklorbensen Klorbensener s:a Pentaklorfenol 1:a halvåret 2:a halvåret 6,8 mg/l 1,1 mg/l 7,5 840 uS/cm < 0,01 mg/l <0,01 mg/l < 0,01 mg/l < 0,01 mg/l < 0,09 mg/l < 0,01 mg/l < 0,01mg/l < 1,0 mg/l < 0,01 mg/l 14 mg/l 1,7 mg/l 7,5 300 uS/cm < 0,01 mg/l <0,01 mg/l < 0,01 mg/l < 0,01 mg/l < 0,09 mg/l < 0,01 mg/l < 0,01mg/l < 1,0 mg/l < 0,01 mg/l <0,01 ug/l <0,01 ug/l <0,11 ug/l <0,05 ug/l <0,05 ug/l <0,01 ug/l <0,11 ug/l <0,05 ug/l WHO-PCB-TEQ Lb <0,00 ng/l <0,00 ng/l WHO-PCB-TEQ Ub 0,013 ng/l <0,0064 ng/l I-PCDD/F_TEQ Lb <0,00 ng/l <0,00 ng/l I-PCDD/F_TEQ Ub 0,0059 ng/l <0,0059 ng/l Alifater C5-C35 <0,01 mg/l <0,01 mg/l Hexaklorbutadien <0,03 ug/l <0,01 ug/l Lb: Lower bound. Resultat angivna < räknas som 0 1:a halvåret ug/l 2:a halvåret ug/l As 0,506 0,498 Cd 0,0105 0,0267 Cr 0,475 1,02 Cu 3,15 5,89 Hg 0,00677 0,0205 Ni 3,52 2,68 Pb 0,0362 0,81 Zn 18,1 91,5 Inmätning av deponi G och O Inmätning görs årligen på fyra punkter. Nollmätningen utfördes i september 2013. Deponi G Nollmätning X 1 6 440 626,23 2 6 440 653,44 3 6 440 652,60 4 6 440 632,27 Y 139 075,88 139 046,67 139 016,86 138 987,30 Deponi O Nollmätning 130904 X Y 4 6 440 255,24 139 175,89 7 6 440 239,44 139 206,34 9 6 440 220,46 139 215,29 10 6 440 204,50 139 219,29 Z 17,051 17,945 19,537 19,789 140404 Z 16,987 17,886 19,488 19,746 Z 10,618 11,253 11,587 11,014 140404 Z 10,553 11,192 11,498 10,921 Diff (m) ‐0,064 ‐0,059 ‐0,049 ‐0,043 150122 Z 16,991 17,896 19,495 19,754 Diff (m) ‐0,060 ‐0,049 ‐0,042 ‐0,035 Diff (m) ‐0,065 ‐0,061 ‐0,089 ‐0,093 150122 Z 10,545 11,187 11,485 10,898 Diff (m) ‐0,073 ‐0,066 ‐0,102 ‐0,116 BILAGA 8 Emissionsdeklaration hela anläggningen (utdrag ur SMP) MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration Ref Mottagare Parameter För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2014 version: 1 Ev.anm Värde . Enhet Meto d Metodkod CEN/ISO 0 Luft Cd 0,18 kg/år M 1 Luft Cl2,oorg-H Cl 742, kg/år E 2 3 4 5 Luft Luft Luft Luft CO2 CO2 CO2 CO2 56172000, 11615000, 0, 611000, kg/år kg/år kg/år kg/år C M E C PER PER 6 7 8 Luft Luft Luft CO2 CO2 CO2 7963000, 20834000, 15149000, kg/år kg/år kg/år C C C Version: 1 Metodbes Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ krivning SS-EN 14385:200 4 Flöde Kommentar - Totalt Ut - Totalt Ut PER Fossilt Biogent Fossilt Totalt Del Del Del Ut Ut Ut Ut PER PER PER Fossilt Fossilt Fossilt Del Del Del Ut Ut Ut RedovEnlFskr Förbränningsug nen. Högre värde, orsak okänd. Mätningar utförts för året som har varit normala men vars värden inte dokumenterats korrekt. Mängden är därför en uppskattning att nivån är samma för 2014. Ångpanna 1 Reservpanna vars drifttid varierar mellan åren. Ångpanna 2 Krackugn PVC-torkar 1/8 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration Ref Mottagare Parameter För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2014 version: 1 Ev.anm Värde . Enhet Meto d Metodkod Metodbes Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ krivning Flöde Kommentar 9 Luft Cr 0,62 kg/år M CEN/ISO SS-EN 14385:200 4 - Totalt Ut 10 Luft Cu 1,4 kg/år M CEN/ISO SS-EN 14385:200 4 - Totalt Ut 11 Luft DCE 12537, kg/år M OTH - Totalt Ut - Del Ut Diffust utsläpp - Del Ut VCM-fabriken - Totalt Ut - Totalt Ut Totalt Ut - Totalt Ut RedovEnlFskr Förbränningsug nen Högre värde än 2013. Orsak okänd. Förbränningsug nen GC-analys + spårgasme tod 12 Luft DCE 10000, kg/år M PER Spårgasm etod 13 Luft DCE 2537, kg/år M OTH 14 Luft DX-ITEQ 0,0000014 kg/år M CEN/ISO 15 16 Luft Luft HFC Hg 0, 15,2 kg/år kg/år E M CEN/ISO 17 Luft Kloroform 7000, kg/år M OTH GC-analys SS-EN 1948-1:20 06 EN ISO/IEC 17025:200 5 Spårgasm etod Version: 1 Förbränningsug nen. Normal nivå. Förra året angivet i ton, dvs 1000 ggr för lågt registrerat värde. Nu i kilo. 2/8 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration Ref Mottagare Parameter 18 Luft 19 För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2014 version: 1 Ev.anm Värde . Enhet Meto d Metodkod 158000, kg/år M CEN/ISO Luft CO (kolmonoxi d) NH3 5600, kg/år M OTH 20 Luft NOx 34800, kg/år M CEN/ISO 21 Luft NOx 7000, kg/år M CEN/ISO 22 Luft NOx 12300, kg/år M CEN/ISO 23 Luft NOx 15500, kg/år M CEN/ISO 24 Luft Pb 0,2 kg/år M CEN/ISO 25 Luft SO2 279, kg/år C PER 26 Luft SO2 190, kg/år C PER Version: 1 Metodbes Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ krivning SS-EN 15058:200 4 Egen metod SS-EN 14792:200 5 SS-EN PVC 14792:200 5 SS-EN VCM 14792:200 5 SS-EN VCM 14792:200 5 SS-EN 14385:200 4 DS Flöde Kommentar - Totalt Ut - Totalt Ut - Totalt Ut - Del Ut PVC-torkar - Del Ut Ångpannor - Del Ut - Totalt Ut Krackugn och förbränningsug n Förbränningsug n - Totalt Ut - Del Ut RedovEnlFskr Bygger på en mätning. ÅP1 + ÅP2 Lägre SO2 tack vare att mindre mängd olja eldats 2014. Ångpanna 1 Lägre SO2 tack vare att mindre mängd olja eldats 2014. 3/8 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration Ref Mottagare Parameter För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2014 version: 1 Ev.anm Värde . Enhet Meto d Metodkod 27 Luft SO2 89, kg/år C PER 28 Luft Stoft 95, kg/år M CEN/ISO 29 Luft VCM 31808, kg/år M CEN/ISO 30 Luft VCM 15000, kg/år M PER Metodbes Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ krivning DS SS-EN 13284-1 EN ISO/IEC 17025:200 5 Spårgasm etod EN ISO/IEC 17025:200 5 Flöde Kommentar - Del Ut - Totalt Ut - Totalt Ut - Del Ut Diffusa utsläpp - Del Ut Punktutsläpp VCM o PVC Olycka - Del Ut Totalt Ut 31 Luft VCM 16301, kg/år M CEN/ISO 32 33 Luft Vatten VCM Cd 0, 0,2 kg/år kg/år E M CEN/ISO EN ISO/IEC 17025:200 5 6442129 x 311861 34 Vatten Cr 3,8 kg/år M CEN/ISO 6442129 x 311861 - Totalt Ut 35 Vatten Cu 17,2 kg/år M CEN/ISO EN ISO/IEC 17025:200 5 EN ISO/IEC 17025:200 5 6442129 x 311861 - Totalt Ut Version: 1 RedovEnlFskr Ångpanna 2 Rapporterades även förra året, men råkade ta bort värdet. Förbränningsug nen Total mängd VCM Ovanligt hög halt i renat industriavloppsv atten från RV. Baseras på ett prov. 4/8 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration Ref Mottagare Parameter För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2014 version: 1 Ev.anm Värde . Enhet Meto d Metodkod 36 Vatten DCE 11,7 kg/år M CEN/ISO 37 Vatten Hg 0,527 kg/år M CEN/ISO 38 Vatten Hg 0,089 kg/år M CEN/ISO 39 Vatten Hg 0,003 kg/år M CEN/ISO 40 Vatten Hg 0,055 kg/år M CEN/ISO 41 Vatten Hg 0,38 kg/år M CEN/ISO 42 Vatten N-tot 3578, kg/år M CEN/ISO 43 Vatten Pb 0,94 kg/år M CEN/ISO Version: 1 Metodbes Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ krivning EN ISO/IEC 17025:200 5 EN ISO/IEC 17025:200 5 EN ISO/IEC 17025:200 5 EN ISO/IEC 17025:200 5 EN ISO/IEC 17025:200 5 EN ISO/IEC 17025:200 5 EN ISO/IEC 17025:200 5 EN ISO/IEC 17025:200 5 Flöde Kommentar 6442129 x 311861 - Totalt Ut 6442129 x 311861 - Totalt Ut 6442129 x 311861 - Del Ut Hg i hypoklorit 6442129 x 311861 - Del Ut 6442129 x 311861 - Del Ut Hg via lut som används för neutralisering av HCl Dagvatten (YA) 6442129 x 311861 - Del Ut 6442129 x 311861 - Totalt Ut 6442129 x 311861 - Totalt Ut RedovEnlFskr Ut från reningsverket (IA) 5/8 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration Ref Mottagare Parameter För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2014 version: 1 Ev.anm Värde . Enhet Meto d Metodkod 44 Vatten PCP 0,047 kg/år M CEN/ISO 45 Vatten Pentaklorb ensen 0,0089 kg/år M CEN/ISO 46 Vatten QV 1019, 1000m M 3/år CEN/ISO 47 Vatten QV 749, 1000m M 3/år CEN/ISO 48 Vatten QV 226, 1000m M 3/år CEN/ISO 49 Vatten QV 5,5 1000m M 3/år CEN/ISO 50 Vatten QV 38, 1000m M 3/år CEN/ISO 51 Vatten TOC 6605, kg/år CEN/ISO Version: 1 M Metodbes Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ krivning EN ISO/IEC 17025:200 5 EN ISO/IEC 17025:200 5 EN ISO/IEC 17025:200 5 EN ISO/IEC 17025:200 5 EN ISO/IEC 17025:200 5 EN ISO/IEC 17025:200 5 EN ISO/IEC 17025:200 5 EN ISO/IEC 17025:200 5 Flöde Kommentar 6442129 x 311861 - Totalt Ut Tiopotens för hög 2013. Felräknat. 6442129 x 311861 - Totalt Ut Tiopotens för hög 2013. Felräknat. 6442129 x 311861 - Totalt Ut 6442129 x 311861 - Del Ut 6442129 x 311861 - Del Ut 6442129 x 311861 - Del Ut 6442129 x 311861 - Del Ut 6442129 x 311861 - Totalt Ut RedovEnlFskr Renat industriavloppsv atten från RV (IA) Dagvatten (YA) Tvättvatten fr förbränningsug n + området runt. Från klorfabriken (IA Klor) 6/8 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration Ref Mottagare Parameter För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2014 version: 1 Ev.anm Värde . Enhet Meto d Metodkod 52 Vatten VCM 10,6 kg/år M CEN/ISO 53 Vatten Zn 30,5 kg/år M CEN/ISO 54 Återvinnin g-extern Återvinnin g-extern Bortskaffa nde-extern FA 305, t/år M Avfall, ej FA FA 371, t/år 28, 55 56 57 58 Bortskaffa Avfall, ej nde-extern FA ER Eldningsolj a, lätt 59 ER 60 ER 61 ER 62 ER Version: 1 Tillförd effekt Tillförd effekt Tillförd effekt AndraFlyta ndeÄmnen Metodbes Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ krivning 6442129 x 311861 - Totalt Ut 6442129 x 311861 - Totalt Ut WEIGH - Totalt Ut M WEIGH - Totalt Ut t/år M WEIGH - Totalt Ut 1572, t/år M WEIGH - Totalt Ut 3,36 GWh/å M r PER - Totalt In 80, MW E - Totalt In 30, MW E DS - Del In Olja används som backup t ex när Borealis har stopp. Varierar därför år till år. Ångpanna 1 och 2 Ångpanna 1 50, MW E DS - Del In Ångpanna 2 12, GWh/å M r - Totalt In CRM EN ISO/IEC 17025:200 5 EN ISO/IEC 17025:200 5 Flöde Kommentar RedovEnlFskr Kan variera pga händelser under året. Flytande klorerade biprodukter 7/8 MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration Ref Mottagare Parameter 63 ER 64 ER 65 ER 66 ER 67 ER 68 ER 69 ER Version: 1 För INEOS Sverige AB(1415-1114) år: 2014 version: 1 Ev.anm Värde . Enhet Meto d Metodkod AndraBrän nbaraGase r AndraBrän nbaraGase r AndraBrän nbaraGase r AndraBrän nbaraGase r AndraBrän nbaraGase r AndraBrän nbaraGase r 374,9 GWh/å M r CRM 84,3 GWh/å M r CRM 50, GWh/å M r 103, AndraBrän nbaraGase r Metodbes Prod.Enhet UtsläppsPunkt Ursprung Typ krivning Flöde Kommentar - Totalt In DS - Del In Vätgas ångpanna 2 PER DS - Del In Bränngas ångpanna 2 GWh/å M r PER PVC - Del In Bränngas PVC-torkar 105,3 GWh/å M r CRM VCM - Del In Metan Krackugn 0,18 GWh/å M r CRM VCM - Del In 32,1 GWh/å M r CRM VCM - Del In Metan Förbränningsug n. Backupgas till bränngas. Varierar mellan åren. Bränngas förbränningsug n RedovEnlFskr 8/8 BILAGA 9 Avfall 2014-01-01 - 2014-12-31 Ineos Sverige AB (Hämtställe 2617215) Hierarki: Ineos Sverige AB Rapporteras som Övriga avfallsfraktioner Avfallskod 200140 Artikelbenämning Artnr Enhet Beh. Kod. Transportör Mottagare 1899 5 420,00 Kg R4 Stena Recycling AB SR Tingstad Blandskrot 1899 6 960,00 Kg R4 Stena Recycling AB SR Uddevalla Blandskrot 1899 1 000,00 Kg R4 Stenungsunds Bud AB SR Stenungsund FA Blandskrot 1899 88 120,00 Kg R4 Uddevalla Lastbilcentral AB SR Tingstad Komplext skrot för fragm 1875 500,00 Kg R4 Stenungsunds Bud AB SR Stenungsund FA Smide Sax 11 Ocharg. 1826 1 000,00 Kg R4 Uddevalla Lastbilcentral AB SR Tingstad Vajer / Staglina 1855 5 420,00 Kg R4 Uddevalla Lastbilcentral AB SR Tingstad Aluminium Legerat Ofärgat 513 3 980,00 Kg R4 Uddevalla Lastbilcentral AB SR Tingstad Blandkabelskrot 765 774,00 Kg R4 Stenungsunds Bud AB SR Tingstad Cu-Skrot, Sekunda 727 1 079,00 Kg R4 SR Tingstad 114 253,00 Kg Smide Gasskärning 1833 19 380,00 Kg R4 Stena Recycling AB SR Tingstad Smide Gasskärning 1833 6 880,00 Kg R4 Uddevalla Lastbilcentral AB SR Tingstad SUMMA ENHET 200136 Kvant. Blandskrot SUMMA ENHET 120199 Dekl nr 26 260,00 Kg Elektronikskrot 400 449,00 Kg R4 Stena Recycling AB SR Stenungsund FA Elektronikskrot 400 4 655,00 Kg R4 Stenungsunds Bud AB SR Stenungsund FA R4 Stenungsunds Bud AB SR Stenungsund FA SUMMA ENHET Vitvaruskrot SUMMA ENHET 5 104,00 Kg 1873 1,00 St 1,00 St 1/7 2014-01-01 - 2014-12-31 Ineos Sverige AB (Hämtställe 2617215) Hierarki: Ineos Sverige AB 160214 Elmotorer 766 SUMMA ENHET 200101 5 968,00 Kg R3 Dansereds Transport AB SR Sävenäs Sekretesspapper, Makulerat 3425 244,00 Kg R3 Stena Recycling AB Wellpapp, löst, 1.05 3846 11 160,00 Kg R3 Dansereds Transport AB SR Sävenäs Wellpapp, löst, 1.05 3846 800,00 Kg R3 Stena Recycling AB SR Uddevalla SR Stenungsund FA SR Stena Sekretess 18 172,00 Kg Plast 3628 0,00 Kg R1 Schenker AB Polyeten-film transparent 3881 4 210,00 Kg R3 Dansereds Transport AB SR Sävenäs PVC-Plast 3618 2 000,00 Kg R3 Stena Recycling AB Ragn-Sells Heljestorp AB 6 210,00 Kg Brännbart Verksamhetsavfall, Utsort. 3905 6 000,00 Kg R1 Stena Recycling AB SR Uddevalla Brännbart Verksamhetsavfall, Utsort. 3905 12 150,00 Kg R1 Stena Recycling AB Uddevalla Energi AB Brännbart Verksamhetsavfall, Utsort. 3905 12 240,00 Kg R1 Uddevalla Lastbilcentral AB Renova Miljö AB Brännbart Verksamhetsavfall, Utsort. 3905 62 800,00 Kg R1 Uddevalla Lastbilcentral AB SR Uddevalla R3 Stena Recycling AB Gryaab AB Fettavskiljaravfall 93 190,00 Kg 3450 SUMMA ENHET 200102 SR Tingstad 3431 SUMMA ENHET 190809 Uddevalla Lastbilcentral AB Kontorspapper SUMMA ENHET 191210 R4 15 180,00 Kg SUMMA ENHET 200139 15 180,00 Kg 7 500,00 Kg 7 500,00 Kg Glas, färgat 3301 240,00 Kg R5 Stena Recycling AB Renova Miljö AB Glas, färgat 3301 420,00 Kg R5 Stenungsunds Bud AB SR Stenungsund FA Glas, ofärgat 3302 320,00 Kg R5 Stena Recycling AB Renova Miljö AB SUMMA ENHET 980,00 Kg 2/7 2014-01-01 - 2014-12-31 Ineos Sverige AB (Hämtställe 2617215) Hierarki: Ineos Sverige AB 160103 Gummidäck m. Fälg, Ej producentansvar 3687 89,00 Kg SUMMA ENHET 061399 X011817 2 760,00 Kg D1 Stena Recycling AB Uddevalla Energi AB Deponi avfall 3904 X011817 1 780,00 Kg D1 Uddevalla Lastbilcentral AB Renova Miljö AB Deponi avfall 3904 X011817 14 080,00 Kg D1 Uddevalla Lastbilcentral AB SR Uddevalla D1 Uddevalla Lastbilcentral AB SR Uddevalla Industriavfall till deponi, Utsort. 18 620,00 Kg 3904 8 560,00 Kg Kompost 8 560,00 Kg 3923 69,00 St SUMMA ENHET 170504 Schaktmassor/Fyllnadsmassor 3641 Renova Miljö AB 26 520,00 Kg D1 Uddevalla Lastbilcentral AB Ragn-Sells Heljestorp AB 26 520,00 Kg Reningsverksslam 3672 X012554 31 720,00 Kg D1 Larssons Gräv & Transport Orust AB Hässleholm Miljö AB Reningsverksslam 3672 X012554 255 040,00 Kg D1 Stena Recycling AB Hässleholm Miljö AB Reningsverksslam 3672 X012554 1 231 280,00 Kg D1 Uddevalla Lastbilcentral AB Hässleholm Miljö AB Rest PVC, avvattningscont. 3672 X016524 7 980,00 Kg R1 Stena Recycling AB Hässleholm Miljö AB Rest PVC, avvattningscont. 3672 X016524 67 800,00 Kg R1 Uddevalla Lastbilcentral AB Hässleholm Miljö AB R1 Uddevalla Lastbilcentral AB Ragn-Sells Heljestorp AB SUMMA ENHET 190805 R3 69,00 St SUMMA ENHET 070212 SR Stenungsund FA 3904 SUMMA ENHET 200201 Stena Recycling AB Deponi avfall SUMMA ENHET 191209 R1 89,00 Kg Slam Avvattnat SUMMA ENHET 1 593 820,00 Kg 3672 15 640,00 Kg 15 640,00 Kg 3/7 2014-01-01 - 2014-12-31 Ineos Sverige AB (Hämtställe 2617215) Hierarki: Ineos Sverige AB 200138 Trä, flisbart 3601 13 280,00 Kg R1 Stena Recycling AB Kungälvs Transporttjänst AB Trä, flisbart 3601 83 520,00 Kg R1 Uddevalla Lastbilcentral AB Renova Miljö AB Trä, sekunda 3602 1 700,00 Kg R1 Stena Recycling AB Kungälvs Transporttjänst AB Trä, sekunda 3602 9 740,00 Kg R1 Uddevalla Lastbilcentral AB Renova Miljö AB SUMMA ENHET 108 240,00 Kg Vänligen notera att statistiken som visas inte är juridiskt bindande. Det kan också förekomma vissa periodiserade avvikelser då utförda arbeten och tjänster inte är administrativt behandlade vid det aktuella rapportdatumet. Priser per artikel är preliminära tills artikeln är fakturerad. Klicka på artikelbenämningen så framgår det i det nya rapportfönstret om artikeln är fakturerad. Vid tomt fält är artikeln ej fakturerad. Rapporteras som Farligt avfall Avfallskod 150202 Artikelbenämning Absorbenter, trasor & filterdukar Artnr Dekl nr 3732 Aerosoler 3931 PUR-skum flaskor 3255 Transportör Mottagare Stenungsunds Bud AB SR Göteborg FA X011354 156,00 Kg D10 Stenungsunds Bud AB SR Göteborg FA 120,00 Kg D10 Stenungsunds Bud AB SR Göteborg FA 276,00 Kg Gasflaskor 3548 7,00 St R4 Stenungsunds Bud AB SR Göteborg FA Gasflaskor 3548 4,00 St R4 Stenungsunds Bud AB SR Stenungsund FA D9 Stenungsunds Bud AB SR Göteborg FA D1 Uddevalla Lastbilcentral AB Renova AB SUMMA ENHET Alkaliskt avfall, fast 11,00 St 3019 SUMMA ENHET 170601 Beh. Kod. R1 1 874,00 Kg SUMMA ENHET 200115 Enhet 1 874,00 Kg SUMMA ENHET 160504 Kvant. Asbest, bunden SUMMA ENHET 421,00 Kg 421,00 Kg 3506 220,00 Kg 220,00 Kg 4/7 2014-01-01 - 2014-12-31 Ineos Sverige AB (Hämtställe 2617215) Hierarki: Ineos Sverige AB 070209 Aktivt kol inneh.klorerade kolväten/saltsyra 3230 300825. 10 990,00 Kg D10 Stenungsunds Bud AB SR Göteborg FA Filterstrumpor inneh klorerade kolväten/lut 3230 300827 2 949,00 Kg D10 Stenungsunds Bud AB SR Göteborg FA Filterstrumpor inneh klorerade kolväten/saltsyra 3230 300830 995,00 Kg D10 Stenungsunds Bud AB SR Göteborg FA D10 Stenungsunds Bud AB SR Göteborg FA R1 Stenungsunds Bud AB SR Göteborg FA R1 Stenungsunds Bud AB SR Göteborg FA R1 Stenungsunds Bud AB SR Göteborg FA SUMMA ENHET 190111 Koks inneh klorerade kolväten 14 934,00 Kg 3230 300828 SUMMA ENHET 200127 Färg- lack-, limburkar, Lösningsmedelbaserat / blandat 3 510,00 Kg 3743 2 609,00 Kg SUMMA ENHET 110198 Gasmaskfilter 2 609,00 Kg 3539 X012104 SUMMA ENHET 160114 Glykol 3934 370,00 Kg 370,00 Kg HotMix 3110 1 410,00 Kg R1 Stenungsunds Bud AB SR Göteborg FA Spillolja 3958 3 920,00 Kg R9 Stena Recycling AB SR Göteborg FA Spillolja 3958 12 300,00 Kg R9 Stena Recycling AB SR Stenungsund FA 82,00 Kg R1 Stenungsunds Bud AB SR Göteborg FA 41,00 Kg R1 Stenungsunds Bud AB SR Göteborg FA R4 Stenungsunds Bud AB SR Stenungsund FA SUMMA ENHET 191211 17 630,00 Kg PVC med mjukgörare (säckar) 3110 PVC med mjukgörare (säckar) 3110 SUMMA ENHET 200121 265,00 Kg 265,00 Kg SUMMA ENHET 130208 3 510,00 Kg Lysrör SUMMA ENHET X017338 123,00 Kg 3701 3 000,00 St 3 000,00 St 5/7 2014-01-01 - 2014-12-31 Ineos Sverige AB (Hämtställe 2617215) Hierarki: Ineos Sverige AB 070107 EDC-slam > Sakab 3759 X012180 SUMMA ENHET 070204 EDC/vatten - Sakab 635372 Cyclohexanon med PVC 3759 300489 3752 X011380 Sakab AB 485,00 Kg R1 Stenungsunds Bud AB SR Göteborg FA 4 122,00 Kg D10 Stenungsunds Bud AB SR Göteborg FA Grus kontaminerat med klorerade kolväten (EDC) 3328 300829. 8 172,00 Kg R3 Stenungsunds Bud AB SR Göteborg FA R4 Stenungsunds Bud AB SR Göteborg FA R4 Stenungsunds Bud AB SR Göteborg FA Katalysator inneh kopparklorid/aluminiumoxid 12 294,00 Kg 3228 NiCd, batterier 300826 6 233,00 Kg 6 233,00 Kg 3703 811,00 Kg 811,00 Kg Oljeavskiljaravfall, toppfas 3673 1 420,00 Kg R1 Stena Recycling AB SR Göteborg FA Oljeavskiljaravfall, toppfas 3673 3 500,00 Kg R1 Stena Recycling AB SR Stenungsund FA R1 Stenungsunds Bud AB SR Göteborg FA Oljefilter 4 920,00 Kg 3702 SUMMA ENHET 130403 Stena Recycling AB 300829 SUMMA ENHET 160107 R1 3328 SUMMA ENHET 130506 10 040,00 Kg Grus kontaminerat med klorerade kolväten (EDC) SUMMA ENHET 160602 Sakab AB 485,00 Kg SUMMA ENHET 160807 Stena Recycling AB 10 040,00 Kg SUMMA ENHET 170503 R1 50 180,00 Kg SUMMA ENHET 070104 50 180,00 Kg 202,00 Kg 202,00 Kg Sludge 3368 93 560,00 Kg R1 Stena Recycling AB SR Göteborg FA Sludge 3368 96 040,00 Kg R1 Stena Recycling AB SR Stenungsund FA SUMMA ENHET 189 600,00 Kg 6/7 2014-01-01 - 2014-12-31 Ineos Sverige AB (Hämtställe 2617215) Hierarki: Ineos Sverige AB 160506 Småkemikalier 3932 SUMMA ENHET 200114 Surt avfall, övrigt Ackumulatorblyskrot 3941 Stenungsunds Bud AB SR Göteborg FA 1 366,00 Kg D9 Stenungsunds Bud AB SR Göteborg FA R4 Stenungsunds Bud AB SR Tingstad 1 366,00 Kg 452 SUMMA ENHET 200137 D10 192,00 Kg SUMMA ENHET 160601 192,00 Kg 919,00 Kg 919,00 Kg Trä, impregnerat 3603 2 650,00 Kg R1 Uddevalla Lastbilcentral AB Solör Bioenergi Recycling AB Trä, Impregnerat, Kreosot, slipers / reglar 3203 8 950,00 Kg R1 Uddevalla Lastbilcentral AB Solör Bioenergi Recycling AB SUMMA ENHET 11 600,00 Kg Vänligen notera att statistiken som visas inte är juridiskt bindande. Det kan också förekomma vissa periodiserade avvikelser då utförda arbeten och tjänster inte är administrativt behandlade vid det aktuella rapportdatumet. Priser per artikel är preliminära tills artikeln är fakturerad. Klicka på artikelbenämningen så framgår det i det nya rapportfönstret om artikeln är fakturerad. Vid tomt fält är artikeln ej fakturerad. 7/7 2014 Avfallsslag enhetEWC-kod Farligt avfall Klor Hg-slam, låghaltigt, mittränna ton Hg-kontaminerade utfällningar aton Hg-slam, låghaltigt Hg-slam, höghaltigt ton Klorerat gummi/polyester ton Filter för klorgasrening ton 06 04 04 06 04 04 06 04 04 06 07 02 06 07 99 06 07 99 VCM Förbrukad katalysator Klorkolvätehaltigt avfall Klorerade filterpåsar/aktivt kol Grus förorenat med klorkolv 07 01 05 07 01 07 07 01 09 07 01 11 ton ton ton ton deklarations- jan feb mar apr maj jun jul nummer aug sept okt nov Omhänder- Behandling tagare dec TOT 619840 413266 0,083 0 SAKAB 0,083 SAKAB Förbränning 409738 417386 1,2 1,6 0 SAKAB 1,2 SAKAB 1,6 SAKAB Förbränning Förbränning 0 0 0 0 SAKAB SAKAB SAKAB SAKAB BILAGA 10 Metodförteckning över ackrediterade analyser enligt ISO 17025 Bilaga 2 Datum Beteckning 2014‐11‐10 Ackrediteringens omfattning INEOS Sverige AB, Laboratoriet, Stenungsund, 1154 Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp 2013/3353 Mätområde Kemiska analyser Fosfor, totalt Hach/Lange LCK 349 VA 021‐01 Spektrofotometri 1:1, 4 GC HeadSpace 1:1, 4 0,01 – 0,5 mg/l Kolväten och klorkolväten Vinylklorid (VCM) Etylklorid Kloroform Koltetraklorid 1,2‐dikloretan (EDC) Trikloreten Kloretanol 1,1,2‐Trikloretan Konduktivitet ISO 10301:1997 VAM 601‐1 0,01 – 12 mg/l 0,01 – 12 mg/l 0,01 – 12 mg/l 0,01 – 12 mg/l 0,01 – 12 mg/l 0,01 – 12 mg/l 1,0 – 12 mg/l 0,01 – 12 mg/l SS EN 27 888, utg. 1 VA 002‐01 1:1, 4 0,5 – 20 mS/m FIMS 1:1, 4 0,01 – 3,0 µg/l Kvicksilver SS‐EN ISO 1483:2007 Kvicksilver SS‐EN ISO 1483:2007 mod. SS‐EN 13346:2000 FIMS 10:2, 4 Kväve, totalt SS‐EN ISO 11905‐1, utg. 1 VA 052‐1‐01 FIA Autoanalyser 1:1, 4 0,1 – 5 mg/l TOC‐analysator 1:1, 4 2 – 15 mg/l 0,01 – 3,0 mg/kg TS Organiskt kol, icke flyktigt (NPOC) SS‐EN 1484, utg. 1 VA 047‐01 pH SS‐EN ISO 10523:2012 VA 001‐01 1:1, 4 3 – 11 pH‐enheter Suspenderade ämnen SS EN 872 :2005, mod. VA 011 :01 1:1, 4 >1,5 mg/l Torrsubstans Vinylklorid SS‐EN 12880, utg. 1 VA 013‐01 Egen metod VAM 728‐1 GC‐FID 20 – 500 mg/l 1:1, 4 10:2, 4 4:1 0,05 – 16 vol ppm Gas‐ och flödesmätning Gashastighet/gasflöde SS‐EN ISO 16911‐1 LIV 476‐1 Differentialtryck/ Beräkning PM 8 4:1 Flödesmätning F.d. SNV Allmänna råd 90:2 KVA 035 Ekolod Triangulärt överfall (ytavlopp) 1:4 1(2) 10 – 100 m3/h Bilaga 2 Datum Beteckning 2014‐11‐10 Ackrediteringens omfattning INEOS Sverige AB, Laboratoriet, Stenungsund, 1154 Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp Flödesmätning Flödesmätning F.d. SNV Allmänna råd 90:2 KVA 035 F.d. SNV Allmänna råd 90:2 KVA 035 Ekolod Triangulärt överfall (industriavlopp) Elektromagnetisk (klorfabrik) 2013/3353 Mätområde 1:4 10 – 150 m3/h 1:4 1 – 10 m3/h Provtagning Avloppsvatten, provtagning SS 02 81 48, utg. 1 LIV 401‐1 LIV 452‐1 LIV 420‐1 Luft, provtagning kolväten LIV‐477‐1 1:4 4:1 Ändringar är markerade med fet stil Synpunkter och tolkningar omfattas inte av ackrediteringen. Om laboratoriet ändå redovisar synpunkter och tolkningar i provningsrapporten omfattas provningen inte av ackrediteringen. Förklaringar 1 1 Provtyper 1:1 1:2 1:3 1:4 Sötvatten/Bassängbad Dricksvatten Havsvatten/Brackvatten Avloppsvatten/Lakvatten 4 Luft och rök 4:1 4:2 4:3 4:7 Industriutsläpp, luftemissioner Omgivningsluft Inomhusluft Processgaser Vatten 10 Fasta miljöprover 10:1 10:2 10:3 10:4 Organiskt avfall Jord ‐ Slam/sediment 2 Mätområde Mätområde avser metodens arbetsområde vid analys. Vid högre halter kan eventuellt provet spädas ner till aktuellt arbetsområde. 2(2)
© Copyright 2024