Individuellt skyddsbehov 2015-02-23 - Juridiska fakulteten
Svensk migrationsrätt JUFN21 Behov av internationellt skydd – individuella grunder Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker 2015/02/23 Internationella kopplingar • Tolkning av flyktingbegreppet/skyddsbehov • • • • • Genèvekonventionen Skyddsgrundsdirektivet – ECJ-praxis EKMR, Europadomstolens avgöranden UN CAT UNHCR handbok, riktlinjer mm. Centrala MR-aspekter - non-refoulement - tortyrförbud - icke-diskriminering Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker 2015/02/23 Prövningsordning 4 kap. UtlL 4 kap. 1 § - flykting 4 kap. 2 § - alternativt skyddsbehövande 4 kap. 2a § - övrig skyddsbehövande - Uteslutandegrunder? 4 kap. 2b-c § - Statusförklaring – 4 kap. 3-3a § Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker 2015/02/23 Flykting 4 kap 1 § UtlL Med flykting avses i denna lag en utlänning som – befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och – inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Första stycket gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse eller om utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse från enskilda och inte kan antas bli erbjuden ett effektivt skydd som inte är av tillfällig natur. Vid bedömningen av om skydd erbjuds beaktas endast skydd som ges av staten eller av parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium. Första och andra styckena gäller även för en statslös utlänning som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort. Av 2 b § följer att en utlänning som omfattas av denna paragraf i vissa fall är utesluten från att anses som flykting. Lag (2014:1400). Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker 2015/02/23 Utgångspunkter vid prövning Förhållandena vid prövningstillfället Framåtsyftande bedömning Individuell riskbedömning: risk vid ett återvändande, utifrån individens omständigheter? Utsatthet – indicium på risk. Inverkan på bedömning. Vad har hänt/vad riskerar att hända? Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker 2015/02/23 Olika element i 4 kap. 1 § UtlL Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker 2015/02/23 Var? Utanför sitt hemland/vistelseland – söka asyl i Sverige Asylskäl kan uppkomma när en person befinner sig utanför sitt hem/hemvistland – s.k. flyktingskap sur place. (UNHCR handbok p 94ff.) Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker 2015/02/23 “Välgrundad fruktan” • Objektivt element – välgrundad. • Subjektivt element – fruktan. Fruktan asylsökanden känner? • Båda rekvisit ska vara uppfyllda för att någon ska anses vara flykting. • Exempel: MIG 2007:16 • Personliga förhållanden + förhållanden i hemland -> risk för förföljelse vid ett återvändande? • ”Vid prövningen av om fruktan är välgrundad ska göras en bedömning av risken för att sökanden kan komma att utsättas för förföljelse vid ett återvändande till hemlandet. Förhållandena i hemlandet och den enskildes personliga förhållanden ska vägas in i denna bedömning.” (prop. 2005/06:6) Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker 2015/02/23 “Förföljelse” • Ingen definition i UtlL • “Tillräckligt allvarlig karaktär” • Intensitet • Varaktighet/tid • Diskriminering av viss intensitet mot enskilda/grupper. • UNHCR handbok Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker 2015/02/23 Förföljelsegrunder • “Ras” – i ordets vidaste bemärkelse • Nationalitet • Religiös uppfattning • Politisk uppfattning • Kön • Sexuell läggning • Annan tillhörighet till viss samhällsgrupp • Tillskriven uppfattning? Betydelse? Omgivningens uppfattning av person/grupp? Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker 2015/02/23 Vem förföljer? Statlig/icke-statlig aktör bakom förföljelse? Ex. staten: statsrepresentanter, myndigheter? Ex. enskilda aktörer – våld, trakasserier, diskriminering av privata aktörer, även i privat sfär. ”Förföljelse = allvarlig skada + otillräckligt skydd från staten”. Från Segenstedt och Sterns rapport “Vad krävs för att få skydd”, s. 17,… vilka i sin tur hänvisar till: “Formulerat av Lord Hoffman i Islam v Secretary for the Home Department; R v Immigration Appeal Tribunal and Another; Ex parte Shah [1999] 2 WLR 1015, punkt 565.” Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker 2015/02/23 Kan någon ge skydd från förföljelsen? Vem? Kan staten skydda den enskilde? Jfr UNHCR handbok Det ska vara fråga om ”effektivt skydd som inte är av tillfällig natur”. Vem kan skydda? - Staten eller parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium (4:1 UtlL) Om inte uppfyller ansvar att skydda – pga. ovilja eller oförmåga? Staten vill inte skydda? Staten kan inte skydda? Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker 2015/02/23 Alternativt skyddsbehövande 4 kap. 2 § 1 p 1 ledet 2 § Med alternativt skyddsbehövande avses i denna lag en utlänning som i andra fall än som avses i 1 § befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att det finns grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, … och utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses i 1 inte vill, begagna sig av hemlandets skydd. Första stycket gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen löper sådan risk som avses där eller om utlänningen löper sådan risk genom handlingar från enskilda och inte kan antas bli erbjuden ett effektivt skydd som inte är av tillfällig natur. Vid bedömningen av om skydd erbjuds beaktas endast skydd som ges av staten eller av parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium. Första och andra styckena gäller även för en statslös utlänning som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort. Av 2 c § följer att en utlänning som omfattas av denna paragraf i vissa fall är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande. Lag (2014:1400). Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker 2015/02/23 Alternativt skyddsbehövande forts. Länkar internationell rätt: art 3 EKMR, CAT. Tortyrförbud, non-refoulement art. 33 Genèvekonventionen – absolut hinder mot utvisning. • risk att straffas med döden • risk att utsättas för kroppsstraff, tortyr • risk att utsättas för annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Grundad anledning att anta X vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att… Vem ligger bakom behandlingen? - myndigheter eller enskilda Vem – om någon – kan skydda? Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker 2015/02/23 Internflyktsalternativ? Vad innebär detta? ____________________ Möjligt? Relevant? (se t.ex. MIG 2009:4) Rimligt? (se t.ex. MIG 2008:20) MIV har bevisbördan för att ett internt flyktalternativ föreligger. Det ankommer på Migrationsverket att identifiera område i hemlandet som skulle kunna utgöra ett internt flyktalternativ i det enskilda fallet (MIG 2009:4) Domstols utredningsskyldighet MIG 2013:2 UNHCR guidelines no. 4. Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker 2015/02/23 Statusförklaringar 4 kap. 3-3a § UtlL 3 § En utlänning, som med åberopande av skyddsskäl ansökt om uppehållstillstånd, ska förklaras vara flykting (flyktingstatusförklaring) om han eller hon omfattas av definitionen i 1 § och inte är utesluten från att anses som flykting enligt 2 b §. En utlänning får dock vägras flyktingstatusförklaring om han eller hon genom ett synnerligen grovt brott har visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom eller henne stanna i Sverige, eller har bedrivit verksamhet som inneburit fara för rikets säkerhet och det finns anledning att anta att han eller hon skulle fortsätta verksamheten här. • Vid ansökan om uppehållstillstånd/under vistelse i Sverige. Kan begäras av enskild (4 kap. 3c § UtlL) • Prövningen av såväl status som uppehållstillstånd bör ske i ett sammanhang (prop. 2009/10:31 s. 98.) • Beslut meddelas av Migrationsverket. • Beslut att avslå en ansökan om flyktingstatusförklaring får överklagas till migrationsdomstol (14 kap. 6 §). Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker 2015/02/23 Uteslutandegrunder 4 kap. 2 b § UtlL En utlänning är utesluten från att anses som flykting om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon har gjort sig skyldig till (1) brott mot freden, krigsförbrytelse eller brott mot mänskligheten, såsom dessa definieras i de internationella instrument som har upprättats för att beivra sådana brott, (2) ett grovt icke-politiskt brott utanför Sverige innan han eller hon kom hit, eller (3) gärningar som strider mot Förenta nationernas syften och grundsatser enligt inledningen och artiklarna 1 och 2 i Förenta nationernas stadga. Det som anges i första stycket gäller även en utlänning som har anstiftat eller på annat sätt deltagit i förövandet av de brott eller gärningar som där nämns. 4 kap. 2 c § UtlL En utlänning är utesluten från att anses som alternativt skyddsbehövande och övrig skyddsbehövande om det finns synnerlig anledning att anta att han eller hon har gjort sig skyldig till sådana brott eller gärningar som avses i 2 b § första stycket 1 eller 3, har gjort sig skyldig till ett grovt brott, eller utgör en fara för rikets säkerhet. Det som anges i första stycket gäller även en utlänning som har anstiftat eller på annat sätt deltagit i förövandet av de brott eller gärningar som avses i första stycket 1 och 2. Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker 2015/02/23 Processuella, bedömnings- och bevisfrågor – en introduktion Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker 2015/02/23 Beviskrav, bevisbörda Beviskrav: sannolikt. Inte ställa för höga krav när det gäller asyl – svårigheter avseende bevisning. Bevisbörda? Det ankommer på den sökande att göra sannolikt omständigheterna som ligger till grund för behov av internationellt skydd. Den enskildes asylberättelse + myndighets utredningsansvar Se UNHCR handbok p. 196f., 203ff. Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker 2015/02/23 Utredningsskyldighet Utredande myndighet har en långtgående utredningsskyldighet. 8 § FPL Exempel på domstols utredningsskyldighet MIG 2012:2 – ”En migrationsdomstols utredningsskyldighet har ansetts aktualiserad när den utlänning målet rör till domstolen gett in ett läkarintyg som indikerar att han eller hon i hemlandet kan ha varit utsatt för tortyr.” jfr R.C. v. Sweden. Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker 2015/02/23 Asylberättelse och bevisning Skriftlig bevisning / muntliga uppgifter / dokument till stöd för muntligt lämnade uppgifter? Asylberättelsen är central. Bedömningar av åberopade skyddsskäl innehar ofta två element: - Tillräcklighet? - Trovärdighet? Trovärdig berättelse? – enligt praxis om sammanhängande, inte motstridiga uppgifter, oförändrad mellan olika instanser (MIG 2007:12) Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker 2015/02/23 Exempel MIG 2011:6 ”Inom asylrätten är det en grundläggande princip att det är den asylsökande som ska göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt. Därav följer att sökanden också måste göra sin identitet sannolik (MIG 2007:9). Beviskraven kan emellertid inte ställas alltför högt när det gäller påståenden om risk för förföljelse, eftersom någon fullständig bevisning som klart styrker att det finns en sådan risk sällan kan läggas fram. Sökandens berättelse får därför godtas om den framstår som trovärdig och sannolik (prop. 1996/97:25 s. 98 och 294). Inom asylrätten finns därför en bevislättnadsregel till förmån för den asylsökande, tvivelsmålets fördel (benefit of the doubt). En förutsättning för att den asylsökande ska kunna få förmånen av denna bevislättnadsregel är att han eller hon gjort ett ärligt försök att styrka sin berättelse och att hans eller hennes allmänna trovärdighet inte ifrågasätts. Vid bedömningen av trovärdigheten i sökandes utsaga bör fästas vikt vid att berättelsen är sammanhängande och inte präglas av motstridiga uppgifter och att berättelsen till sina huvuddrag förblir oförändrad under asylprövningens gång i olika instanser (jfr MIG 2007:12).” Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker 2015/02/23 Exempel MIG 2011:8 ”Det ligger i sakens natur att många av de förhållanden som åberopas av en asylsökande angående skyddsbehov inte kan göras sannolika med skriftlig eller annan bevisning. I förarbetena till utlänningslagen framhålls därför att beviskraven inte kan ställas allt för högt när det gäller påståenden om risk för förföljelse, eftersom någon fullständig bevisning som klart kan styrka att det finns en sådan risk sällan kan läggas fram. Sökandens berättelse får därför godtas om den framstår som trovärdig och sannolik (se prop. 1996/97:25 s. 98). … ”Migrationsöverdomstolen finner att A:s berättelse i allt väsentligt varit sammanhängande och oförändrad genom handläggningens gång. Hennes berättelse vid den muntliga förhandlingen hos Migrationsöverdomstolen ger också stöd för att hon verkligen upplevt det hon berättat om. A har därmed gjort sin berättelse trovärdig och sannolik och Migrationsöverdomstolen lägger den därför till grund för bedömningen av om hon är i behov av skydd.” Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker 2015/02/23 Återkoppling ”fall” • Fråga om förföljelse? • Välgrundad fruktan? • Koppling till skyddsgrund? Vilken? Annars möjligen 4:2 UtlL? • Vem ligger bakom åberopad förföljelse? • Framtida risk / tidigare utsatthet? • Finns någon möjlighet till effektivt skydd från staten? Annan aktör? • Internflykt? Relevant och rimligt? -> uppehållstillstånd som flykting? Lunds universitet / Juridiska fakulteten / Doktorand Lisa Kerker 2015/02/23
© Copyright 2024