1. No category

Förgröningsstödet
Sammanfattning av förgröningsstödet
Det är tre villkor som ska uppfyllas:
1. Lantbrukare ska odla minst tre grödor på sin åkermark. Den största grödan får utgöra
maximalt 75 % av arealen och de två största tillsammans maximalt 95 % av arealen. Företag i
stödområde 1-3 och företag med mellan 10-30 hektar åkermark måste odla två grödor.
2. Lantbrukare ska avsätta 5 procent av sin åkermark till ”ekologiska fokusarealer”. Undantag
gäller för lantbrukare med mindre än 15 hektar åkermark och för lantbrukare i vissa
utpekade områden där arealen skog är hög i förhållande till arealen jordbruksmark.
3. Sverige som land ska säkerställa att arealen permanent gräsmark i landet inte bevaras. Om
arealen sjunker under en referensnivå måste åtgärder vidtas. (Det finns alltså i detta läge
inga krav på att enskilda lantbrukare inte får plöja markerna.)
Ovanstående gäller inte för företag med ekologisk produktion. Om man omfattas av undantag,
oavsett skäl, så får man ändå del av stödet.
När utjämningen är klar kommer förgröningsstödet att uppgå till cirka 68 euro per hektar.
Förgröningsstödet
Detta dokument beskriver grunderna för förgröningsstödet och vilka villkor som gäller. Det är baserat
på information från Jordbruksvekrets webbplats och från diskussioner med Jordbruksverket och
landsbygdsdepartementet. Uppdaterad information finns på Jordbruksverkets webbplats.
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/jordbrukarstod2015/forgroningsstod2015/det
hararforgroningsstodet.4.37e9ac46144f41921cd23fa6.html
Förgröningen består av tre delar: 1. Bevara permanent gräsmark, 2. Diversifiering av grödor och 3.
Ekologiska fokusarealer. Alla lantbrukare i Europa ska uppfylla villkoren, med vissa undantag som
beskrivs nedan.
30 procent av budgeten för pelare 1 ska gå till förgröningsstödet. Det är inte en del av stödrätternas
värden men man kan använda stödrättsvärdet som bas för beräkning av förgröningsstödet storlek.
Förgröningsstödet kommer att uppgå till ett belopp som motsvarar ungefär 55 procent av en
lantbrukares stödrättsvärde. När utjämningen är klar kommer stödrättsvärdet att vara cirka 125 euro
och förgröningsstödet ytterligare cirka 68 euro.
Flera undantag gäller
Det finns många undantag från förgröningen, t.ex. är företag med ekologisk produktion och företag
under en viss storlek undantagna från hela eller delar av villkoren. Generellt gäller att man får del av
stödet även om man är undantagen från villkoren.
Förgröningsstöd införs 2015
Förgröningsstödet ska införas 2015. Det har framförts önskemål från olika instanser (LRF, andra
bondeorganisationer i Europa, Europaparlamentariker) att skjuta på införandet ett år. Det är dock
knappast möjligt eftersom det krävs att hela CAP-överenskommelsen (inklusive frågan om budget för
CAP) rivs upp. Diskussion förs också om att ha högre toleranser under kontroll 2015, det är dock inte
troligt att det kan bli verklighet i större skala.
2
1 Villkor 1: Krav på att odla flera grödor (2 eller 3)
1.1 Beskrivning av reglerna
Huvudregeln innebär att man ska odla minst tre grödor. Huvudgrödan får högst omfatta 75 procent
av åkermarken och de två mest omfattande grödorna får omfatta maximalt 95 procent tillsammans.
I stödområde 1-3 och på företag med 10-30 hektar åkermark krävs bara två grödor. Företag under 10
hektar omfattas inte av kravet.
För att avgöra om det krävs 2 eller 3 grödor kommer Jordbruksverket att titta på var huvuddelen av
företagets jordbruksareal ligger. Det troliga är att man tittar på varje SAM-ansökan för sig.
Obs! Kravet gäller på åkermark. Permanenta gräsmarker och permanenta grödor räknas inte som
åkermark. Se mer om permanenta gräsmarker och permanenta grödor i kommande avsnitt och i
tabellen längre bak i dokumentet.
1.2 Vad räknas som en gröda?
Följande information kommer från Jordbruksverkets webbplats:
Vad räknas som 1 gröda och vad räknas som 2 grödor?
(uppdaterad lista finns här:
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/jordbrukarstod2015/forgroningsstod2015/min
st2eller3grodor.4.37e9ac46144f41921cd23f79.html)
 Höst- och vårvarianter av spannmål och oljeväxter
När du odlar höst- och vårvarianter av samma grödsort (till exempel vårkorn och höstkorn) räknas
det som 2 olika grödor. Detta gäller dessa grödor med de här grödkoderna: 1 – korn (höst), 2 – korn
(vår), 4 – vete (höst), 5 – vete (vår), 7 – rågvete (höst), 20 – raps (höst), 21 – raps (vår), 22 – rybs
(höst), 23 – rybs (vår)
I dag har vi bara en grödkod för höstvarianten av rågvete, men vårvarianten kommer att få en egen
grödkod. Höst- och vårvarianterna av rågvete räknas alltså också som olika grödor.
 Grödblandningar
När du odlar en blandning av olika grödor på ett skifte (till exempel blandsäd) räknas det som en
enda gröda.
Detta gäller om du odlar någon av dessa grödor med de här grödkoderna: 12 – blandsäd
(stråsädesblandningar), 13 – blandsäd (spannmåls- och baljväxtblandning), 34 –
proteingrödsblandningar (baljväxter/spannmål)
 Insådd av en annan gröda i huvudgrödan
Om du sår in en gröda i en annan gröda (huvudgrödan) räknas det som 1 gröda. Huvudgrödan räknas
som 1 gröda det första året och den gröda som du sådde in räknas som 1 gröda året efter. Till
exempel om du har sått in vall i en huvudgröda räknas vallen som grödan året efter.
 Vall
Vall räknas som 1 gröda, oavsett vilken typ av vall du redovisar på marken. Till exempel om du odlar
vall på din mark men redovisar vallen med olika grödkoder, räknas det ändå bara som en enda gröda
när det gäller förgröningsstödet.
 Träda
Träda räknas som 1 gröda.
3
Enligt Jordbruksverket ska de inte ställa miljökrav på trädan inom förgröningsstödet, men
miljölagstiftning om grön mark m.m. ska givetvis respekteras.
1.3 Undantag
Företag som har ekologisk produktion eller mindre än 10 hektar åkermark är undantagna från
kraven.
Dessutom gäller undantag för företag med mycket vall eller träda enligt följande:


Om minst 75 procent av företagets åkermark är träda eller mark som har använts för
vallodling kortare tid än 5 år och resten av åkermarken är mindre än 30 hektar.
Om minst 75 procent av företagets jordbruksmark är betesmark som är godkänd för
gårdsstöd eller mark som har använts för vallodling (oavsett hur länge) och resten av
åkermarken är mindre än 30 hektar.
Detta innebär att lantbrukare som har vall eller träda på all eller nästan all åkermark inte omfattas av
kravet så länge som den åkermark som inte är vall eller träda inte överskrider 30 hektar. Företag som
har en hög andel permanenta gräsmarker är också undantagna så länge som övrig åkermark inte
överskrider 30 hektar.
Företag i stödområde 1-3 behöver ju bara ha två grödor och därför blir undantagen ovan egentligen
inte aktuella att ta hänsyn till. Det är aldrig aktuellt att ställa krav på att odla mer än två grödor i
norra Sverige.
1.4 Oklarheter



För vissa grönsaksföretag kommer det att krävas specialbehandling om de har en hög andel
av marken med grönsaker eftersom det inte finns grödkoder för alla olika grönsaker.
Jordbruksverket tittar på detta. De vill undvika att kräva alltför mycket redovisning.
Grödan ska enligt Jordbruksverkets förslag till föreskrifter finnas på skiftet den 1 juni – 31 juli
(gröda, stubb, eller spår av gröda på något sätt). Jordbruksverket har angett att det krävs
tidsgränser för att det ska vara möjligt att kontrollera. De har också angett att det måste gå
att besluta om undantag från reglerna beroende på årsmån. LRF har pekat på flera
svårigheter i de här tidsgränserna i remissvar till Jordbruksverket och det är viktigt att det blir
en bra hantering.
Det är viktigt att lantbrukare får vetskap inom kort om vilka skiften som räknas som
permanent gräsmark. Har man 100 hektar varav 50 hektar är permanent gräs ska kravet på
tre grödor uppfyllas på 50 hektar, men om 30 hektar är permanent gräs ska kravet på tre
grödor uppfyllas på 70 hektar. Detta påverkar hur mycket man kan så av samma gröda (redan
vid höstsådden 2014).
4
2 Villkor 2: Ekologiska fokusarealer
2.1 Beskrivning av reglerna
Trots namnet har detta villkor inte med ekologisk produktion att göra.
Varje lantbrukare som har mer än 15 hektar åkermark ska ha minst 5 procent av sin åkermark i så
kallat "ekologiskt fokus". Kravet kan öka till 7 procent 2017.
Kravet gäller för åkermark, dvs. inte mark som klassas som permanent gräsmark eller odlas med
permanenta grödor (se definitioner i tabell 1). Lantbrukare där en hög andel av vallen klassas som
permanent gräsmark behöver således ha en lägre areal i ekologiskt fokus än lantbrukare som inte har
vallen klassad som permanent gräsmark.
Det var diskussion om att lantbrukare skulle kunna samarbeta om ekologiska fokusarealer och på så
sätt inte behöva ha lika stor andel per gård. Detta kommer inte att tillämpas i Sverige.
Ekologiska fokusarealer förkortas ibland till EFA.
2.1.1 Vad räknas som ekologisk fokusareal?
Det blir upp till medlemslandet att utifrån en given lista i EU-förordningen avgöra vad som kan anses
som "ekologisk fokusareal". Sverige har valt följande (urklipp från Jordbruksverkets webbplats,
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/stod/jordbrukarstod2015/forgroningsstod2015/ekol
ogiskafokusarealer.4.37e9ac46144f41921cd23f86.html):





träda x 1,0. Du får bryta trädan tidigast den 1 augusti.
salix x 0,3. Här får du inte använda mineralgödselmedel eller växtskyddsmedel, utom vid den
första etableringen av grödan.
de kvävefixerande grödorna ärter (inklusive konservärter), bönor (dock inte bruna bönor),
sötlupin, vicker, kikärter, lusern och klöver x 0,7. De kvävefixerande grödorna ska odlas i
renbestånd. Du får skörda grödorna tidigast den 1 augusti. Konservärter får du dock skörda
tidigare.
obrukade fältkanter på åkermark, det vill säga en remsa utmed åkerkanten där du inte har
någon produktion, x 9,0 per löpmeter. De får vara 1–20 meter breda, men vi räknar bara
löpmeter multiplicerat med 9,0. 1 000 meter fältkant motsvarar 0,9 hektar ekologisk
fokusareal. Du vinner alltså ingen ekologisk fokusareal om du har bredare kanter än 1 meter.
De får inte ligga där det finns ett åtagande för skyddszoner längs vattendrag, eftersom du
inte kan få miljöersättningar på ekologiska fokusarealer. Du får bryta fältkanten tidigast den
1 augusti. De obrukade fältkanterna får inte ligga på eller intill mark som du har anmält som
träda i din SAM-ansökan. De får inte heller ligga på eller intill mark där det finns ett åtagande
för skyddszoner
vallinsådd i en huvudgröda x 0,3. Det får inte vara mark som du får miljöersättning för
minskat kväveläckage för. Om du sår in vallen på våren eller försommaren räknas marken
som ekologisk fokusareal samma år. Vallinsådd som du gör i en höstgröda räknas som
ekologisk fokusareal året därpå. Du får bryta insådden tidigast den 1 november.
Enligt EU-regelverket ska ekologiska fokusarealer viktas. 1 hektar träda ska räknas som 1 hektar, 1
hektar salix som 0,3 hektar, 1 hektar kvävefixerande grödor blir 0,7 hektar, 1 hektar vallinsådd blir
0,3 hektar och 1 löpmeter obrukad fältkant räknas som 9 kvadratmeter (oavsett bredd på
fältkanten).
5
Sverige har valt att inte tillåta att mark med miljöersättning, t.ex. fånggrödor eller skyddszoner, kan
användas som ekologisk fokusareal. EU-regelverket är väldigt krångligt när man blandar olika stöd på
samma mark och det krävs att man gör omfattande avdrag på ersättningen om man ska få
miljöersättning för fånggröda samtidigt som man har marken som ekologisk fokusareal. För t.ex.
fånggröda så kan ju ”vallinsådd på våren” vara fånggröda och ekologisk fokusareal om man inte söker
utbetalning inom miljöersättningen. Skyddszon kan inte på samma sätt bli en ”obrukad fältkant”
eftersom arealen är knuten i ett femårigt åtagande. Lantbrukare får helt enkelt bestämma sig för att
ha marken antingen som ekologisk fokusareal eller söka miljöersättning.
För ”vallinsådd på våren eller försommaren” så kom det upp många frågor om det är tillåtet att göra
insådden i en höstsådd gröda. Jordbruksverket har nu klartgjort att det är tillåtet.
Frågan kommer också upp varför salix är tillåtet som ekologisk fokusareal men inte poppel och
hybridasp. Tydligen ska endast inhemska arter vara godkända och då kvalar inte poppel och
hybridasp in.
2.2 Undantag
2.2.1 LFA-områden med mycket skog
I vissa områden i Sverige kommer
lantbrukarna inte behöva ha ekologiska
fokusarealer. Detta gäller i LFA-områden där
arealen skog är hög både i förhållande till
arealen åkermark och i förhållande till total
areal. Det krävs att minst 50 procent av
området är skog och att andelen skog är tre
gånger så hög som andelen åkermark.
Jordbruksverket har tagit fram nedanstående
karta. I gröna områden behövs inte ekologiska
fokusarealer och i röda områden måste
jordbrukaren ha ekologiska fokusarealer.
Kartan är fortfarande preliminiär.
Se också denna länk:
http://www.jordbruksverket.se/amnesomrad
en/stod/jordbrukarstod2015/forgroningsstod
2015/ekologiskafokusarealer/undantagfrankra
vetpaekologiskafokusarealer.4.37e9ac46144f4
1921cd244a9.html
6
2.2.2 Hög andel vall eller träda
Även här gäller undantag för företag med mycket vall eller träda, samt baljväxter.
Följande undantag gäller:


Om minst 75 procent av företagets åkermark är träda, mark som har använts för vallodling
kortare tid än 5 år eller odling av baljväxter och resten av åkermarken är mindre än 30
hektar.
Om minst 75 procent av företagets jordbruksmark är betesmark som är godkänd för
gårdsstöd eller mark som har använts för vallodling (oavsett hur länge) och resten av
åkermarken är mindre än 30 hektar.
Detta innebär att lantbrukare som har vall eller träda (eller baljväxter) på all eller nästan all åkermark
inte omfattas av kravet så länge som den åkermark som inte är vall eller träda inte överskrider 30
hektar. Lantbrukare med ekologisk produktion är också undantagna, liksom företag med mindre än
15 hektar åkermark. Man får del av pengarna även om man inte behöver uppfylla kraven.
2.3 Oklarheter


Även här är det viktigt att lantbrukare inom kort får reda på vilka skiften som klassas som
permanent gräsmark. Har man 100 hektar och 50 räknas som permanent gräsmark måste
5 % av 50 hektar vara ekologisk fokusareal men om 30 av 100 hektar räknas som permanent
gräsmark så måste 5 % av 70 hektar vara ekologisk fokusareal.
Se även oklarheter i avsnitt 1.
7
3 Villkor 3: Bevara permanent gräsmark
Jordbruksverket beskriver permanent gräsmark som betesmark och ”vallar som använts för vallodling
minst 5 år i rad” på sin webbplats. I tabell 1 redogörs för vad som avses med permanent gräsmark.
3.1 Beskrivning av reglerna
Det krävs att den totala arealen permanent gräsmark i Sverige inte underskrider en given
referensnivå. Kravet om att bevara permanent gräsmark gäller alltså inte primärt för varje enskild
lantbrukare i Sverige men om den totala arealen underskrider referensnivån med mer än 5 procent
kan det bli så att lantbrukare som tagit bort permanent gräsmark måste vidta åtgärder. Regelverket
för detta är oklart, men det troliga är att det blir krav på att lantbrukare återställer marken som
permanent gräsmark. Jordbruksverket menar att det i dagsläget inte är troligt att arealen permanent
gräsmark sjunker så mycket att det kommer att bli någon fara, de har därför inte gjort något förslag
på svenska regler.
Det har kommit upp frågor om man får ha kvar sina stödrätter för permanent gräsmark. Svaret på
det är ja. Permanent gräsmark är och kommer att förbli jordbruksmark. Mark som blivit permanent
gräsmark ska också kunna sluta vara permanent gräsmark, dvs. marken ska kunna ingå i växtföljden
igen så länge som det i Sverige bildas permanent gräsmark någon annanstans så att Sverige inte
hamnar under referensarealen.
3.2 Påverkan på andra komponenter i förgröningen
Arealen permanent gräsmark påverkar andra komponenter i förgröningen eftersom kravet på
ekologiska fokusarealer och diversifiering av grödor inte gäller åkermark som klassas som permanent
gräsmark. Det är framför allt denna påverkan på andra delar i förgröningsstödet som gör att svenska
lantbrukare måste veta vilka marker på företaget som klassas som permanent gräsmark.
3.3 Referensareal permanent gräsmark
Referensarealen för permanent gräsmark kommer att sättas med år 2012 som referensår samt med
en uppdatering år 2015. Vid uppdateringen 2015 kommer mark som har övergått till att vara
permanent gräsmark att tillföras referensen, och mark som tidigare varit permanent gräsmark men
som har upphört att vara sådan tas bort från referensen så länge som arealen från 2012 inte
underskrids. Mark som används för ekologisk produktion ska inte ingå i referensarealen.
Effekterna av krav på permanent gräsmark kommer att skilja sig åt för permanent gräsmark som är
naturbetesmark (grödkod 52 och liknande) och permanent gräsmark i form av långliggande vall på
åkermark. Se nedanstående stycken.
3.3.1 Naturbetesmark som permanent gräsmark
Det är ovanligt att det nybildas naturbetesmark/slåtteräng i Sverige, det sker i stort sett enbart vid
restaurering. Om naturbetesmark slutar vara naturbetesmark är det vanliga att de växer igen och
således kommer att klassas som skog, det är inte tillåtet att plöja naturbetesmarker (grödkod 52
etc.). Permanent gräsmark som övergår till skog ska enligt uppgift tas bort ur referensarealen.
3.3.2 Långliggande vallar som permanent gräsmark
För vall på åkermark som räknas som permanent gräsmark blir situationen en annan än för
naturbetesmarker. Det är inte ovanligt att det ”nybildas” långliggande vallar men också att vallar som
legat i mer än fem år ingår i en roterande växtföljd.
8
Så länge som Sverige inte hamnar under referensarealen kommer det inte att vara några
restriktioner mot att plöja eller så med andra grödor. Kravet på att bevara permanent gräsmark på
gårdsnivå kommer först att bli skarpt om arealen sjunker i landet.
3.4 Oklarheter

Den svenska referensarealen för permanent gräsmark kommer inte att kunna fastställas
slutligt förrän efter det att ansökan 2015 ska vara inlämnad.

Det är oklart vilka krav som kan komma att ställas på enskilda lantbrukare om Sverige
hamnar mer än 5 procent under den nationella referensarealen. Jordbruksverket har inte
föreslagit några svenska regler för detta eftersom de tror att det inte kommer att inträffa.
LRF får dock mycket frågor om det och har bett Jordbruksverket att föreslå regler så att vi
kan svara på frågorna.
4 Förgröning och koppling till miljöersättningar och certifiering
Förgröningen och miljöersättningarna påverkar vartannat. Det var diskussion om att
miljöersättningarna eller någon form av nationell certifiering (t.ex. Svenskt Sigill) skulle kunna göra
att lantbrukarna per automatik skulle uppfylla ett eller flera förgröningsvillkor. Så kommer det inte
att bli och LRF står bakom det ställningstagandet från regeringen. Risken för oönskade konsekvenser
bedöms som alltför stor och vinsten bedöms vara för liten i förhållande till identifierade problem.
Förgröningsvillkoren kommer dock att påverka miljöersättningarna genom principen om att det inte
är tillåtet att betala för samma sak i olika stödordningar, och det gäller också förgröningen.
Jordbruksverket gör nu kalkyler för ersättningsnivåerna för miljöersättningarna och där måste de ta
hänsyn till förgröningen.
5 Sanktioner
Om man inte uppfyller kraven om förgröning så kommer det att leda till ett avdrag stödet. Under
2014 och 2015 görs bara avdrag på förgröningsstödet men från och med 2016 kan man riskera att få
avdrag även på andra stöd. Upprepade fel gör att man snabbt får höga sanktioner.
Under 2016 kan ytterligare 20 % dras och därefter maximalt 25 % av värdet motsvarande
förgröningsstödet. Exempel: 2020 kommer förgröningsstödet att vara cirka 68 euro per hektar.
Maximal sanktion är 68 euro + 17 euro (25 % av 68) =85 euro. 68 euro dras från förgröningsstödet
och 17 euro dras från gårdsstöd eller stödet för unga jordbrukare eller från nötkreatursstödet.
Troligen görs avdraget från det stöd som betals ut först.
Sanktionssystemet är krångligt och beräkningarna invecklade. Helt klart är att relativt små avvikelser
kan leda till omfattande avdrag.
9
6 Definitioner av olika marktyper
Från och med 2015 kommer det att ske viss ändring av markklasserna inom gårdsstödet.
Tabell 1. Definition av olika markklasser
Markklass
Permanent gräsmark
och permanent
betesmark
Förklaring
Jordbruksverket anger på sin webbplats att permanent gräsmark på
åkermark är åkermark som används för vallodling i minst 5 år i rad. Följande
grödkoder:
49 – ej godkänd slåtter- och betesvall på åker (som inte uppfyller
definitionen för vall)
50 – slåtter- och betesvall på åker
51 - slåtter- och betesvall på åker (som inte ger rätt till stöd i miljöersättning
för vallodling)
Utöver ovanstående räknas också naturbetesmarker/slåtterängar som
permanent gräsmark.
Även mark med träda (grödkod 60) kommer att räknas som permanent
gräsmark från och med 2015 om den ligger 5 år eller mer på samma mark.
Det gäller även om träda och vall tillsammans bildar en serie som legat minst
5 år i rad på samma mark. OBS! Om trädan är anmäld som ekologisk
fokusareal räknas den inte som permanent gräsmark.
Åkermark
Åkermark omfattar uppodlad mark eller mark som kan uppodlas men som
ligger i träda. Permanent gräsmark ingår inte i definitionen av åkermark,
däremot ingår vanliga vallar som ingår i en växtföljd.
Permanenta grödor
Med permanenta grödor avses följande (enligt Jordbruksverkets webb):
65 – salix;
67 – poppel,
68 – hybridasp,
71 – övrig bärodling,
72 – fruktodling,
78 – plantskolor med odling av permanenta grödor.
10