Här - Amazon Web Services
Projektrapport för planeringsprojektet Växjö Återbruksby ”Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi” 1 augusti 2014 – 30 juni 2015 Projektet är delfinansierat av FRÖN: För ökad innovation i offentlig verksamhet 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. 1 PROJEKTINFORMATION Projektnamn: Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby - Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi Projekttid: 1 augusti 2014 till 30 juni 2015 (11 månader, förlängt 3 månader). Diarienummer (Vinnova): 2014-03025 Aktörer: Växjö Kommun, Macken, Vöfab Deltagare: Växjö Kommun (ägare av huvudproblemen, upphandlande myndighet), (org.nr: 212000-0662) – Projektledare och arbetspaketsledare; (flera verksamheter deltar, enligt nedan). Birgitta Andersson (Arbete & Välfärd); Michael Ljungren, Nicholas Jonasson, Per Gunnarsson (Renhållningen, Tekniska Förvaltningen); Leif Carlsson, Bo Hjälmefjord, Torun Israelsson, Henrik Johansson, Emelie Svensson, (Planeringskontoret, Kommunledningsförvaltningen), Magnus Nykvist (Trafikenheten, Tekniska Förvaltningen); Isabelle Bunn, Owe Brännberg & Johan Von Porath Wehre (Juristenheten, Kommunledningsförvaltningen), Macken Växjö (socialt företag/ekonomisk förening), (org.nr: 769611-7097) – Framtida operatör av Återbruksbyn. Arbetspaketsledare. Fredrik Bergman, Stephan Hruza, Maria Richter. Vöfab(kommunalt fastighetsbolag), (org. nr: 556087-6038) – Framtida fastighetsägare av Återbruksbyn. Ida Karlsson, Christer Carlsson. Konsult Jonas Yngström 1 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Innehåll 1 PROJEKTINFORMATION........................................................................................................................... 1 2 BAKGRUND .............................................................................................................................................. 4 2.1 Problembeskrivning ”Varför behövs en Återbruksby?”; ................................................................. 4 2.2 Beskrivning av visionen för Växjö Återbruksby som centrum för cirkulär ekonomi och dess möjligheter; ................................................................................................................................................. 5 2.3 Växjö kommuns perspektiv (vilka möjligheter skapas för Växjö kommun?) .................................. 6 Vilka samhällsnyttor ser Växjö kommun med en Återbruksby? ............................................................. 6 2.4 Mackens perspektiv (vilka möjligheter skapas för Macken?) ......................................................... 9 2.5 Samarbete Växjö kommun och Macken; ...................................................................................... 10 2.6 Visionen av en resa genom Återbruksbyn..................................................................................... 12 3 Arbetsmarknadsfrågor; ......................................................................................................................... 14 4 DEFINITIONER CIRKULÄR EKONOMI OCH ÅTERBRUK ........................................................................... 18 5 6 4.1 Definition Cirkulär Ekonomi .......................................................................................................... 18 4.2 Definition Återbruk........................................................................................................................ 20 OMVÄRLDSBEVAKNING;........................................................................................................................ 21 5.1 Cirkulär ekonomi ........................................................................................................................... 21 5.2 Trender och policys för återbruk och cirkulär ekonomi ................................................................ 23 5.2.1 Trender och policys i Sverige; ................................................................................................ 23 5.2.2 Trender och policys i Europa;................................................................................................. 24 5.2.3 Andra kretsloppsparker ......................................................................................................... 25 5.2.4 Nätverk och organisationer inom cirkulär ekonomi .............................................................. 25 5.3 Konkurrensfrågor .......................................................................................................................... 27 5.4 Juridiska aspekter på Återbruksbyn; ............................................................................................. 28 VERKSAMHETSBESKRIVNING PÅ ENHETSBASIS..................................................................................... 30 6.1 Växjö Återbruksby som center för cirkulär ekonomi; ................................................................... 30 6.2 Återbruksbyns verksamheter etapp 1 ........................................................................................... 31 6.2.1 Mottagningsstation: insamling, sortering och lager ............................................................. 31 6.2.2 Transport ............................................................................................................................... 32 6.2.3 Loppis & Byggmarknad.......................................................................................................... 32 6.2.4 Cykelverkstad......................................................................................................................... 33 2 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. 6.2.5 Textilverkstad ........................................................................................................................ 33 6.2.6 Snickeri .................................................................................................................................. 34 6.2.7 Ekobacken.............................................................................................................................. 34 6.2.8 Företagscenter....................................................................................................................... 35 6.3 Återbruksbyns Målbild – Återbruksbyns verksamheter (etapp 2) ................................................ 36 6.3.1 Lärande .................................................................................................................................. 36 6.3.2 Upplevelser ............................................................................................................................ 37 6.3.3 Mötesplats, projekt- och innovationsarena; ......................................................................... 37 6.3.4 Producera (Do-it-Yourself) ..................................................................................................... 38 6.3.5 Service design; ....................................................................................................................... 39 6.3.6 Försäljning ............................................................................................................................. 39 7 ORGANISATIONSSTRUKTUR VÄXJÖ ÅTERBRUKSBY;.............................................................................. 40 8 PLAN OCH FYSISK UTFORMNING;.......................................................................................................... 40 9 PRELIMINÄR TIDSPLAN FÖR ÅTERBRUKSBYN; ...................................................................................... 43 10 BUDGET FÖR ÅTERBRUKSBYN; .......................................................................................................... 43 11 SAMMANSTÄLLNING AV PROJEKTIDÉER OCH FINANSIERINGSÄTT; ................................................. 43 12 GJORD(A) ANSÖKNING(AR) OCH ANTAGNA PROJEKT;...................................................................... 44 13 INFORMATIONSSPRIDNING; .............................................................................................................. 45 14 BILAGOR ............................................................................................................................................ 46 14.1 Kartläggning Kretsloppsparker i Sverige........................................................................................ 46 14.2 Kartläggning Kretsloppsparker i Europa ........................................................................................ 53 14.3 Exempel, kretsloppsparker utanför Europa .................................................................................. 57 14.4 Beskrivning examensarbete, grafisk identitet, Växjö Återbruksby, Anton Lamme, Designprogrammet, Linnéuniversitetet. ................................................................................................... 59 3 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. 2 2.1 BAKGRUND Problembeskrivning ”Varför behövs en Återbruksby?”; Världens befolkning ökar och med en världsbefolkning som nu passerat 7 miljarder1 och allt fler som vill och kan ta del av västvärdens resurs- och energikrävande livsstil, står det klart att samhället går mot en långsiktigt ohållbar ekonomisk och miljömässig situation. För att bryta denna trend krävs ett ändrat fundamentalt ändrat synsätt gällande naturresurser och produktanvändning. Om inget görs för att effektivisera resursflöden och etablera bättre system för återvinning och återanvändning kommer vi snart få uppleva skenande miljöproblem, brist på råvaror och naturtillgångar som insatsvaror till produktion. Detta kommer att driva upp råvarupriser, öka priser på slutprodukter och därmed väsentligen utmana vårt långsiktiga välbefinnande. All större samhällsutveckling, som t.ex. teknologisk revolution, följer utvecklingsfaserna; experimentera, kapitalisera, kraftig konkurrensutsättning, marknadsförändringar och konsolidering. En omställning till en mer hållbar livsstil (framförallt i västvärlden) är en genomgripande samhällsförändring som Växjö kommun anser nödvändig och vill främja genom att ligga i framkant, experimentera med olika lösningar (varav Växjö Återbruksby är en) och styra utvecklingen i önskvärd riktning. Återbruksbyn vill verka för att öka medvetenheten för resursproblematik och samtidigt samla regionala aktörer för att finna lösningar för bättre resursanvändning både genom smartare nya affärsmodeller för att undvika avfall, förbättrad produktdesign och genom smarta lösningar för återvinning och återbruk. Förlängd livslängd och nya affärsmodeller kommer minska behovet av energikrävande och miljökrävande nyproduktion. Genom att hålla ner nytillverkningen av varor begränsas (speciellt om det sker i stor skala och på ett globalt plan), de miljömässiga effekterna av produktionen. Återbruksbyn skall fungera som ett informationscentrum för hållbar utveckling, resursanvändning och cirkulär ekonomi. Återbruksbyn och dess center för cirkulär ekonomi kommer att samla samhällets aktörer för att gemensamt identifiera och utveckla möjligheter till omställning mot en mer cirkulär ekonomi som verkar för såväl miljömässig, ekonomisk, socialt hållbar situation och framtidsorienterad inspiration. http://www.worldometers.info/world-population/ 4 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Ökat antal konflikthärdar och globalisering har trappat upp flödet av flyktingar som lämnar sina länder för att bosätta sig i Europa. Många av dessa har värdefulla kunskaper och kompetenser, medan andra är analfabeter. Samhället behöver bereda plats för stora mängder nyanlända med varierande bakgrund och kompetens genom att bistå med integrationshjälp, utbildning och arbete. Teknikutveckling och IT-innovationer driver på rationaliseringar och smarta IT-lösningar gör många ingångsjobb överflödiga, med konsekvensen att ungdomar har svårt att få fäste på arbetsmarkaden. Återbruksbyn kan erbjuda möjlighet till sysselsättning och utbildning för nyanlända invandrare, ungdomar och funktionshindrade som har svårt att få plats på den traditionella arbetsmarknaden. Omställningen till cirkulär ekonomi kommer skapa möjligheter för vissa av dessa att få permanenta jobb och för att starta företag i den gröna ekonomin. EU har beräknat att så mycket som 2 miljoner nya jobb kommer kunna skapas i den cirkulära ekonomin i Europa.2 2.2 Beskrivning av visionen för Växjö Återbruksby som centrum för cirkulär ekonomi och dess möjligheter; Växjö Återbruksby kommer att byggas vid infarten till Norremarks återvinningscentral i Växjö. Återbruksbyn skall bli ett mångaktivitetscentrum kretsande kring återbruk och cirkulär ekonomi. Basverksamheten i byn kommer bygga på att ta vara på, förädla och sälja produkter som samlas upp från besökare som är på väg till återvinningscentralen. Tanken är att minska mängden användbara saker som slängs bort och att de saker som samlas in skall kunna komma till nytta för någon annan, efter att ha rengjorts, reparerats, modifierats och eller ha gjorts tillgänglig till försäljning. Återbruksbyn kommer också att fungera som centralpunkt i Växjös informations arbete runt resursanvändning och cirkulär ekonomi, samt att bidra till utbildning i hållbar utveckling på olika utbildningsnivåer. Återbruksbyn skall bli en trevlig plats dit man kan åka för att göra något roligt, göra ett klipp, bara för att ta en kopp kaffe, eller äta något i en positiv och kreativ miljö. Förutom att byn kommer innehålla ett antal verkstäder, bereda jobb till många människor med olika bakgrund och innehålla ett antal butiker av olika slag, kommer Återbruksbyn också att bli en plats med aktiviteter för olika grupper. Återbruksby kommer att kunna driva gör-det–själv verkstäder, arrangera swap-event och bytesdagar, arrangera auktioner samt hålla utbildningar och vara en given plats för studiebesök till Växjö som ”Europas Grönaste Stad”. Husen i Återbruksbyn kommer att byggas av återvunnet byggnadsmaterial och ha en innovativ arkitektur som i sig är värd ett besök. Tanken är att byn ska visa upp bästa möjliga tekniklösningar för ett hållbart och resurseffektivt samhälle och därigenom bli ett gott exempel som är värt att besöka. Stort fokus kommer ligga på att skapa värden, d.v.s. att dra största möjliga nytta av de produkter som samlas in för att kunna bidra till verksamhetens försörjning. Till exempel kommer 2http://ec.europa.eu/environment/circular-economy/index_en.htm 5 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. vi satsa på att utveckla re-make design3 samt på att etablera effektiva metoder för reparation och beredning av de produkter som samlas in. Återbruksbyn avser att bli ett kunskapscentrum runt byggnation med återvunna byggnadsmaterial och erbjuda utbildningar inom detta område. En omställning till en cirkulär ekonomi kräver ett helt nytt synsätt hos hela samhället både lokalt och globalt. För att ett sådant paradigmskifte skall få genomslag, krävs att flertalet människor och andra samhällsaktörer börjar sträva i samma riktning. För att detta skall kunna ske kommer det behövas mycket information och samverkan som främjar synsättsändringen. Återbruksbyn skall bli ett ”Centrum för Cirkulär ekonomi”. Detta centrum kommer ha två huvuduppgifter, dels fungera som informationscentrum för att sprida och inspirera allmänheten om cirkulär ekonomi och hållbar utveckling. Detta kommer dels ske genom att verksamheten utvecklas på ett informativt sätt, dels genom att Återbruksbyn innehåller ett informationscenter och en utställningslokal vid sidan om det re-makemuseum som kommer att etableras där. Återbruksbyn kommer också bli hemvist för ett nätverk av olika samhällsaktörer som tillsammans skall verka för omställningen till en cirkulär ekonomi. Inom ramen för denna ”think-tank”, innovations- och informationsarena skall de olika aktörerna tillsammans lyfta frågor och utveckla metoder för att förankra och dra bättre nytta av möjligheterna med cirkulär ekonomi. Nätverket kommer gemensamt identifiera möjligheter, utveckla projektidéer och driva projekt som bidrar till att Växjö och Kronoberg ligger i framkant för att följa med och leda utvecklingen mot en cirkulär ekonomi. Vissa av dessa idéer kommer kunna utvecklas i form av nya affärsmodeller/tjänster som skulle kunna bidra till att den cirkulära ekonomin antingen integreras i Återbruksbyns verksamhet, eller gagnas av ett individuellt företag. Ett sådant exempel skulle kunna vara olika tjänster i delandets ekonomi såsom ett verktygs- eller leksaksbibliotek. Människan kommer att ha en viktig roll i Återbruksbyn. Det handlar inte bara om materiell resurseffektivitet utan också om att tillvarata underutnyttjade mänskliga resurser. Återbruksbyn kommer att bereda arbete och sysselsättning till personer som har svårighet att finna sysselsättning på den traditionella arbetsmarknaden och härigenom bidra till integration och socialt välbefinnande. Det kan handla om nyanlända invandrare som kan ha Återbruksbyn som sin första arbetsplats i Sverige, ungdomar som arbetar en tid på Återbruksbyn som en väg in på arbetsmarknaden, eller personer med någon typ av funktionshinder som inte klarar av att arbeta på den öppna arbetsmarknaden. 2.3 Växjö kommuns perspektiv (vilka möjligheter skapas för Växjö kommun?) Vilka samhällsnyttor ser Växjö kommun med en Återbruksby? Växjö Återbruksby är som helhet en genomgripande och komplex verksamhet där många; både enskilda individer, företag, kommunen samt kunskaps- och utbildningsaktörer kommer att gynnas av 3 Att göra om second-hand produkter till något annat än det ursprungligen var avsett för, till exempel konst, kläder eller möbler. 6 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. projektet. Samhällsekonomiska aspekter behöver analyseras för att ta rätt beslut och för att motivera till samverkan mellan olika aktörer som idag är ovana att samverka. I planeringsprojektet ”Växjö Återbruksby” har vi studerat olika samhällsekonomiska modeller och fördjupat oss i modellen Social Return of Investment (SROI), en strukturerad, grundlig och användbar modell för att hantera icke prissatta samhällsnyttor. Trots detta är den monetära värderingen av Återbruksbyn både komplex och komplicerat. En viktig del i det fortsatta projektet kommer därför att vara att göra mer inträngande arbete för att kunna kvantifiera effekterna av Återbruksbyn (miljömässiga, sociala och samhällsekonomiska). Bortsett från den monetära kvantifieringen ser Växjö kommun att Återbruksbyn uppvisar ett flertal viktiga samhällsekonomiska nyttor: Stärkt attraktionskraft Etableringen av Återbruksbyn kan stärka Växjö kommuns attraktionskraft både nationellt och internationellt genom att: 1) skapa ett nytt intressant besöks- och turistmål i Växjö; 2) öka antalet arbetstillfällen; 3) möjliggöra unika utbildningar vid Linnéuniversitet och St. Sigfrid folkhögskola; samt 4) skapa en mötesplats som uppskattas av kreativa individer genom den kultur och de produkter som värderar individualitet, kompetens, mångfald och öppenhet. Återbruksbyn kompletterar andra framgångsrika miljöinsatser i Europas grönaste stad, blir en viktig del i Växjö Kommuns besöksprogram och påverkar på så sätt besöksindustrin i form av besökarnas konsumtion och hotellnätter. Större ekonomisk robusthet Återbruksbyn kan bidra till att ge Växjö kommun en större ekonomisk robusthet. Återbruksbyn erbjuder en arena för byte av varor för att motverka slit-och-släng samt för att bibehålla existerande ekonomiska värden. Detta innebär minskade kostnader för enskilda individer. Minskade avfallsmängder minskar trycket på avfalls- och återvinningsanläggningar och system, vilket i sig också innebär samhällsekonomiska vinster. Det bör dock noteras att förfarandet även ger minskade intäkter till kommunen från det avfall som redan idag tas om hand och säljs vidare. Omhändertagande av både produkter och material gör att kommunen inte påverkas i lika stor grad av förändringar i råvarupriser som uppstår pga. brist på råvaror och naturtillgångar. Därutöver kan utprövningen av nya samarbetsformer med sociala företag, som Macken, komma fler sociala företag och invånare till del. Bredare arbetsmarknad En av de stora samhällsekonomiska nyttor som kommer ut av Växjö Återbruksby är en breddad arbetsmarknad där Återbruksbyn skapar arbete och sysselsättning för grupper som av olika anledningar idag står utanför arbetsmarknaden. Mackens och andra sociala företags arbetsintegrerande åtgärder möjliggör inträde och/eller återinträde på arbetsmarknaden, vilket 7 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. minskar utanförskapet i samhället med stora samhällsekonomiska vinster till följd. Växjö Återbruksby innebär också ett effektivt resursutnyttjande inom det sociala området då invandrares utbildning och kompetenser tas till vara i verkstäder, men också genom att skapa möjlighet till icketraditionell utbildning och validering. Utbildning och kompetensutveckling Återbruksbyn planeras bli ett centrum för att öka miljömedvetenheten hos besökare, förskole- och skolelever samt invånare i Växjö kommun. En sorts ”vårdcentral” för att komma tillrätta med det systemfel som gett upphov till den rådande ohållbara livsstilen hos mänskligheten. Ett centrum för att trigga nytänkandet och öka intresset för återbruk och cirkulär ekonomi. Samhällsekonomiska vinster uppkommer också genom att personer i utanförskap, i detta fall invandrare, får lära sig svenska i en praktisk miljö (de olika verkstäderna) och på så sätt får större möjligheter till inträde på den ordinarie arbetsmarknaden. Även andra kurser och utbildningar på området (byggteknik med återvunnet material, små hus, re-makedesign; antiktänkande och föremålskunskap), för att bara nämna några, främjar utvecklingen inom området. Positiva miljöeffekter Återbruksbyn bidrar till ett effektivt resursutnyttjande genom att omhänderta avfall med reparation, tillverkning och re-design samt tillvarata nära utgångna matprodukter. Då skapas även andra positiva miljöeffekter såsom minskad klimatpåverkan och minskad miljöförstöring (bl.a. p.g.a. undvikandet av kemikalieanvändning vid nyproduktion). Blomstrande näringsliv Växjö kommun har redan idag ett välmående och diversifierat näringsliv. Ett näringsliv som genom Återbruksbyn kommer att kunna stärka sin konkurrenskraft genom företagsnära kompetens i cirkulär ekonomi. Även en fortsatt diversifiering av näringslivet är att räkna med då återbruksbyn och Mackens företagsskola planeras ge avknoppning av nyetablerade gröna företag. Mötesplats En av Återbruksbyns viktigaste funktioner är att skapa arenor för möten mellan olika samhällsgrupper och ge en naturlig mötesplats för frågor som gäller återbruk och cirkulär ekonomi. Då utveckling, kreativitet och innovation stimuleras av flerfaldiga intryck, andra människors idéer och ofta uppstår ur ett behov kan Återbruksbyn bli den innovationsplattform som ger plats för utveckling av kreativa näringar och vara en arena för att träna, öva, testa och samverka kring nya idéer. Richard Florida, professor i Public Policy vid George Mason University i Virginia, USA hävdar att kreativitet är drivkraften bakom ekonomisk tillväxt. Därmed blir den kreativa klassen, mätt i inflytande, samhällets dominerande klass. I en ekonomi där kreativiteten kommit att bli den viktigaste insatsvaran är det regioner och städer som förmår erbjuda miljöer som är gynnsamma för kreativa människor som blir centra för tillväxt och utveckling. Och där de kreativa talangerna flockas, dit flyttar också kunskapsoch tillväxtföretag. 8 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Långsiktig hållbarhet Sammantaget bidrar Återbruksbyn till Växjö kommuns långsiktiga hållbarhet genom ett unikt helhetskoncept som berör alla de tre hållbarhetsaspekterna ekonomi, socialt och miljö. Samtliga samhällsnyttor som beskrivits ovan ingår och bidrar till helheten. 2.4 Mackens perspektiv (vilka möjligheter skapas för Macken?) Kooperativet Macken har varit verksamt i mer än tio år med att samla in, förädla och sälja föremål som annars hade slängts på återvinningscentralen Norremark i Växjö. Syftet har främst varit att skapa arbetstillfällen för människor som står utanför arbetsmarknaden, men också att motverka resursslöseri. Macken har byggt upp olika verkstäder för att reparera de insamlade föremålen inför försäljning, cykelverkstad, textilverkstad, elektronikverkstad och möbelverkstad. Dessa verkstäder ligger spridda i olika delar av staden. Detta har med tiden inneburit ett antal problem: • Människorna i kooperativets olika delar lär inte känna varandra på ett naturligt sätt. Det är därmed svårt att verkligen fungera som ett kooperativ. • Miljömässigt är det en stor förlust att alla material måste transporteras mellan olika adresser, från återvinningscentralen, till en verkstad, till en försäljningslokal. • Det är dyrt och omständligt att ha en mängd olika lokaler med olika hyresvärdar och olika avtalsperioder. Idén till Återbruksbyn föddes huvudsakligen när Macken gjorde sommarutställningen ”Rester” med exponering av re-make design från olika delar av världen, på Smålands museum, sommaren 2012. Man insåg vilken intressant och aldrig sinande guldgruva detta var att ösa ur. Det stora intresset gav inspiration till att inrätta ett permanent Re-make museum (ett av de tänkta husen i Återbruksbyn). Under arbetet med sommarutställningen kom Macken också, för första gången i kontakt med EUs avfallsdirektiv, och den så kallade avfallstrappan. Skiss avfallstrappan 9 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Avfallstrappan fick en stor betydelse för idéerna om att bygga en återbruksby i Växjö, och att härigenom kunna samla Mackens olika verksamheter på en enda plats för att bli mer effektiva och för att bättre synliggöra Mackens verksamhet. Efter sommarutställningen sökte Mackens verksamhetsutvecklare upp Tekniska nämndens ordförande i Växjö med idén att bygga en Återbruksby på Norremark i Växjö, en mycket ambitiös kretsloppspark där också avfallstrappans första två steg inkluderas, på en och samma plats. På platsen skulle erbjudas reparation av föremål innan de slängs, antikförsäljning, eller möjligheten att skänka dem till samhällsnytta. Den tänkta Återbruksbyn skulle drivas i Mackens regi och komplettera den kommunala återvinningscentralen. Tanken växte fram att utveckla den mest genomtänkta och heltäckande kretsloppsparken i Europa med utgångspunkt från Mackens nuvarande verksamhet, som bland annat inbegriper att Macken: • tillverkar cykelkraftverk av kasserade motionscyklar och kick-bikes; • syr barnkläder av kasserade vuxenkläder; • tillverkar och säljer ”old-news” cyklar av äldre cyklar där de mekaniska delarna byts ut mot nya; • tillverkar chutney av frukt- och gröntspill från Maxi ICA och Konsum; • har en egen kollektion möbler och prydnadsföremål byggda av kasserade äldre möbler; • har en flaskkollektion ”bottle collection” av vaser och dricksglas tillverkade av itusågade vinflaskor. • gör hela inredningar med re-make design. 2.5 Samarbete Växjö kommun och Macken; För att förstå hur samarbetet kommer att se ut mellan Macken och Växjö kommun gällande det rena avfallet, har Fredrik Bergman från Macken och Nicholas Jonasson från Växjö kommun (renhållningen) tillsammans satt samman en avfallshierarkisk matris utifrån fraktioner och material. Matrisen är inte alls heltäckande, men den ger en bild av hur tänket måste vara om man verkligen vill bygga en kretsloppspark som fullt ut följer EUs avfallsdirektiv. Matrisen ger också en bild av att det i det närmaste är nödvändigt med ett samarbete mellan olika organisationer. Det är svårt att tänka sig att en organisation ensam skulle mäkta med alla de olika stegen i avfallstrappan. Hur bör en kretsloppspark bäst organiseras, utifrån de olika steg som ska finnas på platsen – privat antikhandel, privata reparationsverkstäder, ett socialt kooperativ som arbetar med återanvändning och en kommun som huvudsakligen arbetar med återvinning. Matrisen leder också in i juridiken. Hur löser man de legala samarbetsformerna utan att detta minskar den miljömässiga nyttan, och utan att man frångår upphandlingsregler? Matrisen visar också på väldiga utbildningsbehov i organisationerna. Idag är Mackens personal dåligt utbildade i återvinning, och kommunens personal har begränsad kunskap om återanvändning. För att varje fraktion eller varje sak bäst ska kunna tas om hand fordras det att alla inblandade har kunskaper om reparationsmöjligheter för saken, återanvändningsmöjligheter för den liksom återvinningsvärdet. Återbruksbyn och återvinningscentralen bör därför ha ett nära organisatoriskt samarbete, där personalen har en samsyn i förfarandet, och där alla verkar för 10 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. varje sak ska komma så högt upp i avfallstrappan som möjligt, oavsett företagsintressen, oavsett vem som betalar personalens lön. Miljön mår bäst av att sakerna antingen lämnas till Macken för återanvändning eller till kommunens återvinningscentral för återvinning. Miljönyttan blir förstås störst om alla saker repareras istället för att bli avfall. I verkligheten är detta förstås omöjligt, men ändå, detta ideal bör delas av alla som vill följa EUs avfallstrappa fullt ut. Genom att reflektera över matrisen nedan, föds mycket ny-tänk, men också mycket komplexitet vad gäller utbildning, ekonomi och juridik. Om denna trappa ska användas på alla Europas återvinnings- och återanvändningsanläggningar framöver, fordrar detta stora organisatoriska och ekonomiska omläggningar. Till komplexiteten hör också att en kommun får problem med kommunallagen och konkurrenslagen om man själva bedriver reparations- eller loppis-verksamhet, själva tar hand om de förebyggande reparationerna eller om återanvändningsdelen – detta gör att denna typ av kombinerade återvinnings- och återanvändningsanläggningar i praktiken måste innebära ett mycket nära samarbete mellan en kommun och olika företag. Under återbruksbyns initiala uppbyggnad är detta samarbete baserat på samverkan mellan Växjö kommun och kooperativet Macken. Avfallshierarkisk matris – Norremark Avfallstyp Förebygga avfall Glasflaskor Lösviktsbutik på området för Göra whiskeyglas av itupåfyllning i egna behållare – sågade glasflaskor kaffe, tvättmedel, diskmedel, saft Hauges konstglasbruk för arbete med återvunnet glas Lösviktsbutik på området för Scrap store för att bygga påfyllning i egna behållare – leksaker av plastkaffe, tvättmedel, diskmedel, förpackningar saft Hantverkarnas hus Mackens cykelverkstad – olika cykelreparationer modeller av ”Old news” Plastburkar Cyklar Möbler Hantverkarnas hus Reparationer Prylar Hantverkarnas hus Reparationer Gammal elektronik Hantverkarnas hus fasa ut farliga produkter och farliga komponenter Återanvända Återvinna Glasåtervinning Producentansvar Plaståtervinning Producentansvar Metallåtervinning hos Sita, Stena, IL eller andra. Loppis Energiåtervinning Skrot Slitna och trasiga möbler kan Plaståtervinning säljas billigt på ”Gör det själv- Träåtervinning loppis” Fasa ut olämpliga prylar ur kretsloppet Loppis Energiåtervinning Skrot Plaståtervinning Träåtervinning Fasa ut olämpliga prylar ur kretsloppet Testning och försäljning med Producentansvar garanti på loppisens elektronikavdelning 11 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Avfallstyp Fönster Textilier Byggmaterial Återanvända Renovera fönster i Försäljning på byggloppis Hantverkarnas hus Byta ut ytterrutan i ett äldre Han en byggrupp som bygger tvåglasfönster mot isolerglas. växthus av gamla fönster (efter arkitekten Katinka Schartaus ritningar) Ändringssömnad i Sy barnkläder av äldre Hantverkarnas hus vuxenkläder i Mackens textilverkstad Byggrupp – renovering istället Byggloppis, byggdemontering för rivning Husbyggnad med återbrukskursen Återvinna Energiåtervinning Deponi Energiåtervinning Energiåtervinning Skrot Plaståtervinning Träåtervinning Fasa ut olämpliga prylar ur kretsloppet Farligt avfall till specialbehandling Gammal färg Gå igenom bostaden innan Målarkurs och levande färgen slängs, är det verkligen verkstad inget som behöver målas om Samarbete med konstnärer med den aktuella färgen? Kakel Byggruppen kan rengöra eller Bygga krukor, fågelbad och måla om kaklet på väggen annat i cement med istället för att riva det och kakelskärvor som mosaik slänga det. Disk- och tvättmaskiner Reparationer i Hantverkarnas Vitvarudemontering Producentansvar hus Efter reparation försäljning på loppis Reparationer i Hantverkarnas Vitvarudemontering Producentansvar hus Efter reparation försäljning på loppis Reparationer i Hantverkarnas Byte av komponenter, Producentansvar hus uppgradering och omformatering i Mackens elektronikverkstad Genomgångna datorer säljs med garanti på loppisen Kyl- och frys Datorer 2.6 Förebygga avfall Tyngre massor Visionen av en resa genom Återbruksbyn En villaägare i Växjö gör en stor garagestädning och åker till Återbruksbyn/återvinningscentralen med bil och släp för att göra sig av med oönskade saker. I visionen för återbruksbyn skulle man kunna föreställa sig de olika anhalterna på vägen. Först stoppet är kanske en privat antikhandlare i Återbruksbyn, som tittar på bilsläpet från källarstädningen. Antikhandlaren noterar att den där gamla klockan, den köper jag gärna. ”Den kan du få du få 800 kronor för”. 12 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Nästa anhalt är Hantverkarnas hus, där man får reda på att ”den där gamla cykeln behöver du inte slänga. Den kan jag reparera åt dig. Kom på tisdag så är den färdig. 700 kronor plus moms vill jag ha.” (Hantverkarnas hus ger jobb åt ett antal reparatörer från andra länder, som idag är arbetslösa i Växjö). Tomglas lämnar man kanske hos glashyttan där konstglas görs av returglas. Kassar med kläder lämnas till Emmaus. Sen lämnar man allt som går att sälja eller skapa om hos Macken, med vetskapen att detta ger anställningar till människor som stått länge utanför arbetsmarknaden. Slutligen lämnas det som Macken, eller andra aktörer inte vill ha, eller har behörighet att ta emot, till kommunens återvinningscentral. För att få flödet att fungera och personer att stanna behövs en upplysningskampanj som lär kunder att packa skräpet längst in och de återanvändningsbara föremålen sist i bilen. Vid infarten till Återbruksbyn möts kunden av en översiktlig informationstavla som ger övergripande upplysningar kring Återbruksbyn och Växjö återvinningscentral. På vägen in till återbruksbyn finns skyltar och informationsmaterial som informerar om kampanjer för speciellt önskade material såsom möbler, cyklar eller byggmaterial. Skiss, flödet i Återbruksbyn 13 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. 3 Arbetsmarknadsfrågor; I Idag råder en situation där sociala företag ofta anser sig stå i konkurrens med kommunernas arbetsmarknadsenheter snarare än att de ses som en resurs för kommunerna. I konceptet för Återbruksbyn skulle vi vilja utveckla en modell där kommunen och de sociala företagen samverkar för att skapa största möjliga nytta för alla inblandade parter. Under två dagar har representanter från Växjö kommun och från det sociala företaget Macken, samtalat om detta för att försöka hitta dels modeller i stort på en bättre samverkan mellan kommunens arbetsmarknadsenhet och de sociala företagen utifrån det gemensamma målet att bryta utanförskap, och dels för att hitta en modell som skulle kunna passa Återbruksbyn, och då samverkan mellan kooperativet Macken och den kommunala arbetsmarknadsenheten. Deltagande från Växjö kommun i denna process har varit: Birgitta Andersson, Bo Hjälmefjord, Sven Olofsson, Jesserina Flores och Malin Neijnes (praktikant). Deltagande från Macken: Fredrik Bergman och Nina Koivisto Deltagande från Coompanion: Magnus Andersson Varför samarbete? Kommunen och de sociala företagen har olika styrkor och möjligheter. Genom att samarbeta skulle man kunna använda varandras bästa förutsättningar för att arbeta med det gemensamma målet att bryta utanförskap och att öka sysselsättningen. Sociala företag Vilka ska få kalla sig för ett ”social företag”? Gruppen kom överens om att följa den definition som bland annat Regeringen har antagit för arbetsintegrerande sociala företag: Arbetsintegrerade sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster) • Med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle; • Som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt; • Som i huvudsak återinvesterar sina vinster i egna eller liknande verksamheter; • Som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet. I samarbeten mellan Växjö kommun och de arbetsintegrerande sociala företagen vill gruppen påpeka att det är viktigt med avtal som ställer krav på vilka mål och syften som aktiviteterna och uppdragen ska uppnå, och att det är viktigt att dessa krav följs upp. Gruppen är också enig om att det är av vikt att kommunen följer upp att de sociala företagen verkligen är ”sociala företag” enligt regeringens definition. Eventuellt skulle de sociala företagen tvingas att ta fram ett revisorsintyg på detta. Gruppen är positiv till att någon form av krav på social redovisning görs av de aktuella sociala företagen där man visar sina uppnådda samhällseffekter. 14 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Upphandlingar Växjö kommun har tagit fram en policy för samhällsentreprenörskap och sociala företag.4 Kommunen skulle mer aktivt kunna ställa krav på social hänsyn och hänvisa till den tagna policyn i upphandlingar. Ansvarig för kommunens upphandlingar har fått i uppgift att ta fram kriterier för att bättre kunna tillämpa policyn vid upphandlingar. Gruppen diskuterade att även andra krav är viktiga att ha med sig i upphandlingar så som krav på kollektivavtal, arbetsmiljöfrågor och kunskap och erfarenhet om tjänsten i fråga. Förslag på tjänster som kom upp och som skulle kunna vara aktuella för sociala företag var bland annat: grönyteskötsel, skogsvård, skolstädning mm. Förslag uppkom om att arbetsmarknadsenheten skulle kunna vara mer delaktig och informerad om de upphandlingar som görs så att man matchar detta med att personer direkt utbildas för att kunna utföra de tjänster som senare kommer att upphandlas. PM Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har fått ett regeringsuppdrag att i större omfattning använda sig av arbetsintegrerande sociala företag i arbetet att hitta lösningar för ökad sysselsättning. Framöver förväntas nya upphandlingar komma inom detta område. Gruppen diskuterade möjligheten att gemensamt samarbeta och lämna anbud. I projektbeskrivningen skulle man kunna beskriva och hänvisa till ett gemensamt samarbete mellan Macken och/eller andra sociala företag, Coompanion Växjö och Växjö Kommun/Arbete och Välfärd. Gemensamt projekt Gruppen diskuterade möjligheten att redan nu hitta ett gemensamt projekt där kommunen/arbetsmarknadsenheten och ett socialt företag skulle kunna samarbeta och hitta bra former för samverkan. Förslag kom upp på arbetsträningsplatser i växthusmiljö där de placerade har kommunen som första ingång och där det senare finns karriärmöjligheter genom att avancera vidare till ett socialt företag med arbetsintegrering. På längre sikt skulle Återbruksbyn kunna bli en uppgradering av detta. Exempel på karriärstrappa mellan kommunen och sociala företag Kommunen är den inledande kontakten för personen. Kommunen inleder med att utvärdera personens kunskaper och krav på anpassningar. Kommunen har även arbetsträningsplatser. När personer är mogna att gå vidare sker en överflyttning till det sociala företaget där personen har möjlighet att vidareutveckla sin arbetsträning, kombinera denna med språkträning, möta kunder osv. På arbetsplatsen har personen möjlighet att engagera sig i föreningen, och så som medlem vara med och påverka föreningen och bli delaktig i utvecklingen. 4 Växjö kommuns policy för samhällentreprenörskap och sociala företag: http://www.vaxjo.se/upload/www.vaxjo.se/Kommunledningsf%C3%B6rvaltningen/F%C3%B6rfattningssamling/Styrande%20dokument/%C3%96v rigt/V%C3%A4xj%C3%B6%20kommuns%20policy%20och%20riktlinjer%20f%C3%B6r%20samh%C3%A4llsentrepren%C3%B6rskap%20och%20socia la%20f%C3%B6retag.pdf 15 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Nästa steg i utvecklingen blir att gå vidare från en tillfällig anställning i det sociala företaget så att personen får stöd i att antingen bli tillsvidareanställd på till exempel Macken, vidareutbilda sig, hitta annat arbete eller gå Mackens företagarskola för att kunna prova på att starta eget företag. Mellan alla stegen ska personen ha möjligheten att kunna flytta tillbaka till tidigare steg om det visar sig att en förflyttning har skett för snabbt eller om personen har fått ändrade förutsättningar som gör att den bör återförflyttas. Under alla steg, och även efter att personen har gått vidare från både kommunen och det sociala företaget, ska det finnas möjlighet för personen att återkomma för visst råd och stöd. Växthus Växjö Gruppen har försökt hitta ett gemensamt projekt för att testa ovanstående modell i liten skala. Projektet skulle om det blir framgångsrikt, kunna bli en modell för hur kommunen och ett socialt företag kan samverka också inom andra områden. Gruppen ville först prova modellen i form av växtodling i växthus. Men det visade sig svårt att få hyra de växthus man hade i åtanke. Senare har man istället provat en samverkan mellan kommunala Parketten och Macken Växjö, vad gäller framställning av marmelad och chutney. Macken är producent av chutney – gjord på frukt- och gröntspill från Maxi ICA och Konsum i Växjö – för produktionen har Macken fått låna kommunens kök på Parketten för att tillverka chutneyn. Deltagare från Parketten – oftast psykiskt funktionshindrade - har på olika sätt varit med i processen: transporterat, hackat frukt och grönt, kokat chutney, paketerat etc. En man som var duktig i kommunens lag har erbjudits ersättning för att fortsatt arbete på Macken. Under processen kom Birgitta Andersson på en idé som skulle vara möjlig att genomföra inom ramen för Återbruksbyn. Kommunen kunde ha en egen anläggning för förvaring och utkvittering av offentliga kontorsmöbler i anslutning till Återbruksbyn. Dels skulle detta gagna miljön, då man idag ofta köper nytt, istället för att se om det någon annanstans i kommunen finns lämpliga möbler att tillgå. Med ett stort magasin för möbler, och med exponering på en hemsida, kunde alla kommunanställda enkelt själva se vilka möbler som finns tillgängliga. Möbelhanteringen är inte tänkt för försäljning externt, utan endast för interna lån inom kommun och landsting. Verkstäderna i Återbruksbyn kunde hjälpa till med att reparera och uppgradera möblerna och därmed bereda arbetstillfällen. Detta skulle inte konkurrera med de sociala företagens loppis-verksamhet eftersom kontorsmöbler anses som en skrymmande och svårsåld produktkategori för loppisar. Från kommunens sida skulle dessa möbler aldrig säljas, något som hade varit komplicerat för kommunen utifrån konkurrenslagen och kommunallagen. De skulle endast lånas ut. Människor som varit arbetslösa en längre tid, kunde i Återbruksbyn, först arbeta med kommunens möbler – slipa, lacka och klä om et cetera – för att senare med detta som merit kunna bli anställda i exempelvis det sociala företaget Mackens verkstäder. Samarbeten mellan regionens olika sociala företag De sociala företagen i regionen skulle också kunna samarbeta bättre sinsemellan, bland annat utifrån följande: 16 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. - Gemensam administration; - Gemensamma anbud; - Projekt med samverkan och gemensam projektutveckling; - Gemensam företagshälsovård och andra stödfunktioner; - Gemensam marknadsföring. Utmanarrätt Sociala företag skulle också kunna arbeta fram förslag på samarbeten där man utmanar en kommunal service. Det gäller då att visa på att man erbjuder både bättre kvalité och ett bättre pris. Kommunen bli i så fall skyldig att utvärdera sin egen verksamhet och lämna ett svar på utmaningen. I förlängningen skulle det kunna innebära att man lägger ut tjänsten/servicen på entreprenad. SWOT-analys En SWOT-analys har gemensamt upprättats för att överväga skillnaderna mellan den kommunala arbetsmarknadsenheten och de sociala företagen: STYRKOR Sociala företag • • • • • • MÖJLIGHETER Kommunen Finns på en marknad; Flexibla; Demokrati; Delägarskap; Kortare beslutsvägar; Entreprenörskap. • • • • Ekonomin; Långsiktighet; Tillgång till kompetens; God samverkan med arbetsförmedlingen; • Tryggt – trovärdigt. Sociala företag • • • • • Kan agera på marknad; Kan erbjuda validering; Kontaktnät; Samverkan; Vår tid är nu. SVAGHETER Sociala företag • • • • • • Ekonomisk oro; Korta projekt och avtal; Kompetensbrist; Svag administration; Svag struktur; Risk för implosion. Kommunen • Behöver flexibilitet; • Ansöker att få ta över Arbetsförmedling; • God samverkan med sociala företag; • LOV/upphandling; • EU soc. Kriterier; • Policy sociala företag. HOT Kommunen • Byråkratiska; • Ryckig arbetsmarknadspolitik; • Svag entreprenöranda; • Vill inte arbeta bort sig själv; • Förändringsobenägen; • Inlåsningseffekter. Sociala företag • Tveksamhet från fackliga organisationer; • Konkursrisk: • Eldsjälar; • Går under i problem. Kommunen • Ryckig arbetsmarknadspolitik; • Svårighet att höja statusen i jobbet. 17 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Ekonomiskt skulle en samverkansmodell mellan kommunen och de sociala företagen kunna drivas på olika sätt 1. I projektform; 2. Genom egen finansiering från bägge parter; 3. Genom tjänster som utförs med reserverade kontrakt med stöd av lagen om offentlig upphandling (LOU); 4. Med stöd i form av föreningsbidrag; 5. Genom idéburet offentligt partnerskap (IOP)5. Kan Macken & Växjö kommun ingå i IOP ifråga om Återbruksbyn? Macken är ett kooperativ med inriktning att ta vara på/minska/återvinna/re-designa grovsopor. Eftersom det finns ett EU-direktiv som avser att nå högre i avfallstrappan, samt att Växjö har höga ambitioner på miljöområdet då man vill leva upp till epitetet ”Europas Grönaste Stad”, så finns många fördelar för kommunen att samverka med Macken och andra återbruks-/ återvinningsaktörer. Macken har redan idag mottagning i anslutning till återvinningscentralen i Växjö. Vidare har Macken olika verkstäder där man reparerar och omdesignar insamlade varor med hjälp av människor som av olika anledningar har hamnat i utsatta positioner i samhället. Både Macken och Växjö kommun skulle vinna på ett fördjupat samarbete, till exempel genom ett IOP. Idéburna offentliga partnerskap används idag i Sigtuna kommun, Malmö kommun, Göteborgs kommun och Linköpings kommun, men hittills har modellen aldrig använts i Växjö. Just nu undersöks om en IOPöverenskommelse skulle kunna vara en lämplig avtalsform mellan Växjö kommun och Macken gällande återbruksbyn. Diskussioner om hur en överenskommelse mellan kommunen och Macken skulle kunna utformas fortsätter med ambitionen att snarast möjligt komma överens om en lämplig samverkansmodell. 4 DEFINITIONER CIRKULÄR EKONOMI OCH ÅTERBRUK 4.1 Definition Cirkulär Ekonomi Begreppet ”Cirkulär Ekonomi” är relativt nytt, men blir allt mer välkänt. Bakgrunden till begreppet utgår från den schweiziska arkitekten Walter R Stahel som under 1970-talet intresserade sig för hur samhället använder resurser och hur människor såg avfallsfrågan som ett s.k. ”icke-problem”. Stahel myntade begreppet ”cradle-to-cradle” som en motreaktion till allt avfall som slängs, men lyckades inte få till en bredare spridning för sina idéer. Stahel myntade tidigt fem principer för en cirkulär ekonomi: 1. Ju snävare cirklar desto bättre ekonomi och effektivitet; 2. Cirkeln har ingen början, inget slut; 3. Bäst funktion och lönsamhet om cirkeln går långsamt; 5 Om IOP: http://www.socialforum.se/wp-content/uploads/2012/05/ideburet-offentligtpartnerskap4.pdf 18 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. 4. Kontinuerligt ägande. Reparationer istället för nyköp; 5. Funktionella marknader måste byggas upp för den cirkulära ekonomin. Begreppet ”cradle-to-cradle” togs senare upp av den amerikanska arkitekten William McDonough och den tyska kemiprofessorn Michael Braungart, vilka gemensamt lanserade begreppet i slutet av 1980-talet. McDonough och Braungart vidareutvecklade begreppet cradle-to-cradle genom att tillsammans skriva boken: ”Cradle to Cradle: Remaking the way we make things”, samt tog att utveckla en certifieringsmodell för cradle-to-cradle produkter (som nu tagits över av Cradle-toCradle Products Innovation Institute). Stahel tog även fram en rapport till EU-kommissionen som han kallar ”Performance Economy”, redan på 1970-talet. Rapporten inbegriper de positiva konsekvenserna av en ny typ av ekonomi där vi istället för att äga produkter skall leasa, eller hyra dem från producenten som behåller ägandet i hela produktens livstid, d.v.s att man hyr istället för att köpa en vara. Stahel menade att detta skulle få en positiv effekt på både arbetstillfällen, miljö och energieffektivitet. Den som lyckades ge begreppet ”Cirkulär Ekonomi” en bredare spridning var Ellen MacArthur, en brittisk världsrekordhållare i ensamsegling jorden runt, och som under sin världsomsegling funderade över samhällets tillgångar till resurser och hur vi använder dem. Efter resan tog hon reda på så mycket hon kunde om dagens industriella ekonomi och om hur den fungerar. 2010 grundade MacArthur med hjälp av bl.a. Walter R Stahel – ”Ellen MacArthur Foundation”, en enskild organisation med syftet att utbilda och informera samhället och driva omställningen mot en cirkulär ekonomi. Ellen MacArthur foundation är idag en ledande organisation för forskning om och spridning av cirkulärekonomiska modeller. Principen för cirkulär ekonomi är en ekonomi som sätter resurserna i centrum och uppmuntrar till resursåteranvändning genom att återföra resurser i ett cirkulärt flöde. För att systemet skall fungera måste en omställning ske; från konsumtion av produkter till konsumtion av tjänster. I en cirkulär ekonomi finns det två kretslopp; i) det tekniska- och; ii) det biologiska kretsloppet. Det biologiska kretsloppet omfattar näringsämnen som är tillräckligt rena för att kunna grävas ned och bli föda när de inte längre används (inte endast mat, sportmärket Puma har bl.a. tillverkat en sko som kan komposteras efter användning). I det tekniska kretsloppet cirkulerar ämnen som inte kan bli näringsämnen inom det biologiska kretsloppet, t.ex. plast och metall. Fyra principer som definierar cirkulär ekonomi: 1. En sann cirkulär ekonomi har inget avfall. Inget kastas bort då produkterna är designade för reparation eller återbruk. 19 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. 2. Alla varor tillhör antingen det tekniska- eller biologiska kretsloppet och kan antingen bli återbrukade eller återföras till naturen, helst både och; 3. Om det industriella systemet skall vara hållbart måste energin som driver systemet vara fullständigt förnybar och råvarorna återvinningsbara. Detta säkrar industrins sårbarhet mot skenande energipriser, råvarubrist och råvaruchock. 4. Kunder är inte längre kunder, utan användare. Företagen kommer vilja ha tillbaka insatsvaror när användaren är färdig med dem. Den cirkulärekonomiska modellen kommer att uppmuntra samhället att utveckla systemen, dels till system där varor återlämnas efter att de använts och dels till system/Produkter där kvalitet premieras och dels till resurseffektivitet genom leasing, där hyra och modeller för delandets ekonomi kan utvecklas. Konsekvenser av avfallsförebyggande program: - Att göra om alla återvinningscentraler i Sverige till kretsloppsparker kan förebygga 5-10 % av det totala grovavfallet och minska avfallet med mellan 80,000 ton till 160,000 ton i Sverige 6. - Färre farliga ämnen = underlättad resurseffektiv avfallshantering. - Staten: Avfallsförebyggande styrmedel måste prioreteras. - Kommuner: ökade kostnader & samarbete med Naturvårdsverket samt återanvändningsaktörer; behov att utbilda och anställa personal till kretsloppsparker. Lägre förbränningsvolymer = mindre material till förbränningsanläggningarna7. 4.2 Definition Återbruk Begreppet återbruk är nytt och det finns det ingen tydlig definition för det, även om begreppet används allt oftare av olika aktörer som bidrar förlänga livstiden på produkter som annars skulle kasserats, inklusive kommuner. Begreppet används ibland som en sammanfattning av de två av avfallsbranschen vedertagna begreppen ”återanvändning”, och ”förberedelse till återanvändning”. Återanvändning betyder att en produkt eller komponent som ännu inte är att betrakta som avfall, används igen för att fylla samma funktion som den ursprungligen var avsedd för. Begreppet Källa: Förebygga avfall med kretsloppsparker, IVL, 2011 samt Avfallsförebyggande i Praktiken IVL 2012. Källa: WSP – Miljöbedömning av nationellt program för avfallsförebyggande, 2013 s.7. 20 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. ”förberedelse till återanvändning” betyder att en produkt återanvänds efter kontroll, rengöring, reparation. Vår tolkning av begreppet är att återbruk innebär all hantering av varor som enligt tidigare ägare uppnått sin fulla livsläng, men som fångats upp av någon annan för att få förlängd livslängd i samma, eller annan form, med, eller utan åtgärd. 5 5.1 OMVÄRLDSBEVAKNING; Cirkulär ekonomi Återbruk och cirkulär ekonomi är idag i ropet över hela Europa. Utvecklingen har gått väldigt snabbt. Före år 2010 fanns knappast begreppet cirkulär ekonomi i Sverige (noll sökträffar i exempelvis Mediearkivet). Begreppet får idag anses som allmänt känt. Litteratur och föreläsningar om cirkulär ekonomi har också publicerats med en närmast lavinartad ökning sista åren. Det finns numera ett antal viktiga böcker, nätföreläsningar, hemsidor och papperstidningar runt fenomenet. Filmer – några exempel: • TED video William McDonough: “Cradle-to-Cradle design”; • TED video Anders Nyquist om toaletter; • TED video Rachel Botsman om ”Collaborative consumption”: • Dokumentärfilmen Waste = food, om ”Cradle-to-Cradle”; • Dokumentärfilmen ”Glödlampskonspirationen”; • Life in Slo Mo – amerikansk dokumentär Samtliga dessa filmer och ett ständigt växande antal TED-föreläsningar om cirkulär ekonomi finns idag på Youtube. Här finns föreläsningar med Walter Stahel, Ellen MacArthur, William MCDonough och Michael Braumgart med flera. Ellen MacArthur foundation ger idag ut egna filmer om cirkulär ekonomi som också finns på Youtube. Tidskrifter: I Sverige är tidskriften ”Camino” en viktig och växande tidning runt cirkulär ekonomi och ett nytt ekonomiskt levnadssätt. I England finns tidningen ”Reloved”, som är en mer praktiskt orienterad tidskrift om re-makedesign. Böcker: • Cradle-to-cradle av William McDonough och Michael Braungart (den ursprungliga boken om övergång till cirkulär ekonomi); • ”Towards the circular economy” vol 1, 2 och 3, av McKinsey – grundböcker om cirkulärekonomiskt tänkande utgivna av Ellen MacArthur foundation (finns för nedladdning på organisationens sajt); • Old house eco handbook, av Roger Hunt – om att göra om gamla hus till passivhus; • A new dynamic – Effective business in a circular economy av Amory B Lovins m. fl. 21 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. • Cradle to cradle – remaking the way we make things av William McDonough och Michael Braungart; • REUSE – en antologi om återbruk; • Den stora förnekelsen av Anders Wijkman och Johan Rockström; • Bankrupting nature av Anders Wijkman och Johan Rockström. Inernetsajter: Antalet internetsajter om cirkulär ekonomi i vidare mening tycks idag närmast outtömligt. Här är några intressanta tips för den som vill söka vidare: • Den amerikanska sajten www.newdream.org är en samlande sajt för cirkulärekonomiska idéer i USA, ges ut av organisationen: ”The New American Dream”; • www.ellenmacarthurfoundation.org är idag den viktigaste globala sajten för forskning och studier om cirkkulär ekonomi; • www.cradlenet.se – den svenska sajten för cradle-to-cradle. Det finns ett antal sajter som vill få oss att praktiskt ändra livsstil, exempelvis i fråga om kläder: • www.re-shirt.net önskar sprida kunskap om bomullsodlingens inverkan på vattensituationen i världen; Konsumtion och ägande: • På www.zilok.com kan man byta hushållsmaskiner med varandra. Övergång från slit och släng till reparationsekonomi: www.taskrabbit.com – en internationell sajt för hjälp att hitta hantverkare, oavsett vad som är trasigt; • www.servicefinder.se – internetsajt för att hitta hantverkare och hjälp i Sverige; • www.carlhonore.com – sajt runt Carl Honore (slow food, slow time etc.) som vill att vi ska använda våra pengar och vår tid på ett mer eftertänksamt sätt; • www.hyrahyra.se – en samlande svensk sajt för hyra av allt mellan clowner och grävmaskiner. Företag Det finns idag ett växande antal internationella företag som på olika sätt utgör inspiration till ett cirkulärekonomiskt tänkande. Några exempel: • Däcktillverkaren Michelin som leasar ut däck för kilometerkostnad, med serviceavtal; • Avfallsföretaget SITA har börjat utveckla icke nedbrytbar plast till fyllning i ”cement kilns”, i Birmingham i England; • Viridor har börjat återanvända Coca colas plastflaskor; • NYC Wasteless, NYC Stuff exchange och NYC waste match – tre företag som söker underlätta möjligheterna för att hyra, låna och reparera saker; • Företagen Babyplays och Retoy – uthyrning av leksaker; • Klädföretaget Patagonia och deras ”common thread initiative”, erbjuder reparationer, återköp och leasing av klädmärkets kläder; 22 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. • Servicefinder – det svenska företaget för hjälp att hitta hantverkare till allt som är trasigt; • Blocket – knappast något företag har väl betytt så mycket för att stimulera cirkulär ekonomi i Sverige som köpsajten Blocket. Tradera har också stor betydelse; • Bokbörsen – för försäljning av begagnade böcker mellan privatpersoner; • Företaget Lånegarderoben i Sverige, som erbjuder lån och uthyrning av alla sorters kläder; • Företaget Got2Get erbjuder begagnade designmöbler och företaget Billy & Friends erbjuder begagnade IKEA-möbler; • Företaget Openbike i Köpenhamn erbjuder ett intressant cykellånesystem; • Organisationen Swap-O-Rama arrangerar olika typer av swap/bytes-marknader; • Organisationen Freecycle arrangerar bortskänkning av saker som människor inte behöver. • Organisationerna Zipcar, Nuride och Whipcar organiserar samåkning och delat bilägande. • OJI-drinks – svenskt dryckföretag där man cyklar ut med dryckerna och återanvänder flaskorna. • Svenska Nudie jeans erbjuder reparationer av trasiga jeans, och maler ner slutkörda jeans till ett nytt vävbart material som man gör tröjor av. • H&M har börjat med klädinsamling i vissa butiker. • Nike Consider – en ny typ av sko konstruerad i material som går att separera. • Ellen MacArthur foundation ger ut en årlig rapport om föredömliga företag: ”Towards the circular economy” Forskningsrapporter: • IVL´s rapport om Alelyckan – ”Förebygga avfall med kretsloppsparker”; Detta är den kanske viktigaste svenska utvärderingen av skillnaden mellan återvinningscentraler och kretsloppsparker utifrån miljönytta. Här kan man exempelvis läsa: - ”Om Sveriges samtliga ÅVC:er byggs om till kretsloppsparker, skulle 80 000 ton avfall kunna förebyggas. Det skulle innebära minskat bidrag till växthuseffekten med 300 000 ton koldioxidekvivalenter motsvarande 100 000 bilar som kör 1500 mil vardera”; • ”Pathways to a circular economy” – forskningsrapport inför en planerad omställning till cirkulär ekonomi runt Rotterdams hamnområde; • ”Growth within – a circular economy vision for a competitive Europe”, utgiven av Ellen MacArthur foundation, en vision om en europeisk omställning. 5.2 Trender och policys för återbruk och cirkulär ekonomi 5.2.1 Trender och policys i Sverige; Avfall Sverige, branschorganisationen för avfallsektorn i Sverige anser att avfallsförebyggandet har en nyckelroll i att minska miljö- och klimatpåverkan från konsumtion på flera nivåer och menar att det finns en stor potential i avfallsminskning om den traditionella återvinningen kombineras med avfallsförebyggande åtgärder. Vi hanterar redan vårt avfall bättre t.ex. genom återvinning som minskar den totala miljöpåverkan från avfallet – men potentialen finns att öka nyttan väsentligt genom att förebygga avfall. De 23 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. flesta miljöproblem vi har idag är kopplade till de material och andra resurser vi använder i samhället. Exempel på avfallsförebyggande åtgärder: 1. minska konsumtionen, t.ex. genom att köpa få, men hållbara produkter; 2. minska resursanvändningen för vår konsumtion, t.ex. genom att köpa materialsnåla produkter; 3. utveckla affärsmodeller som stödjer ”delandets ekonomi”, till exempel verktygs- bil och cykelpooler; 4. konsumera återanvända produkter, t.ex. genom second hand. Avfallsbranschen lyfter fram fyra fokusområden: textil, elektronik, mat och bygg- och rivningsmaterial. Avfall Sverige lyfter särskilt fram exempel som handlar om hur vi istället för att köpa kan hyra, dela och ärva produkter av och med varandra. Framförallt produkter vi använder sällan, som vissa verktyg eller kläder. I många kommuner och regioner pratar man idag om att anta en policy eller regional plan för omställning till cirkulär ekonomi. Det råder enighet om att den cirkulära ekonomin kan ge många nya arbetstillfällen inom olika branscher, till exempel genom reparation, transport och småskalig tillverkningsindustri och inom delandets ekonomi. 5.2.2 Trender och policys i Europa; Enligt EU:s direktiv om avfall, ska avfallsminimering prioriteras. Medlemsländerna måste därmed bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökade avfallsmängder. Nuvarande prognoser tyder dock snarare på fortsatt ökade avfallsmängder, sett över ett längre tidsperspektiv. Jean-Claude Juncker, nuvarande ordförande för EU-kommissionen, sköt hösten 2013 tillsammans med sittande miljökommissionären Karmenu Vella upp den plan för cirkulär ekonomi som hade tagits fram av den gamla EU-kommissionen vilken byttes ut 2014. Det var den tidigare miljökommissionären Janez Potocnik som hade drivit igenom planen som skulle skapa incitament och styrmedel för att öka återanvändningen och den hållbara tillväxten, skapa jobb och tillväxt. Anledningen till varför planen stoppades sägs vara att det inte omfattade tillräckligt ambitiösa mål och åtgärdsalternativ. Planen brukar ibland kallas ”de 3 R:en – Reducing, Reusing and Recycling”. Genom att reducera, återanvända och återvinna material skulle energi sparas, CO2-utsläppen minskas och uppemot 2 miljoner nya jobb skapas i Europa. EU-kommissionen siktar mot att kunna lägga fram en ny, mer ambitiös strategi för cirkulär ekonomi i slutet av 2015. Strategin skall innefatta Europas nya sätt att tänka, alltså en mer resurseffektiv ekonomi. Detta är helt i samklang med kommissionens prioriteringar. Strategin har arbetats fram efter genomtänkta reflektioner kring hur den cirkulära ekonomin kan komplettera arbete och tillväxt som även de är viktiga. Den nya strategin kommer att innehålla ny lagstiftning för avfallsmålet och presenteras under sommaren 2015. Genom att använda resurser mer 24 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. effektivt adderas fler arbeten och arbetstillfällen. Eco-design, avfallsförminskning, och återanvändning kommer att kunna ge en ekonomisk vinst på upp till 600 miljarder euro.8 I övrigt kan man säga att det råder en växande trend med uthyrning istället för konsumering i Europa. Ett exempel är det Hollänska jeansföretaget MUD jeans, där kunden leasar jeansen för att sedan lämna tillbaka dem för ny ut-leasning. Detta gör att bomullen som kräver enorma resurser inte blir avfall, utan omvandlas till nya jeans, för att inte bidra till avfallsproblemet. Ett annat exempel är bilpoolerna (Sunfleet ex), där en fast månadsavagift plus en mindre användaravgift för varje gång bilen används, för att påverka till färre bilinköp och mindre bilköring. 5.2.3 Andra kretsloppsparker Då vi började arbetet med Återbruksbyn trodde vi att vi var pionjärer för dessa tankar. Det är vi inte alls. Antalet kretsloppsparker i Sverige växer just nu väldigt snabbt. Det har på några få år blivit direkt omodernt och ålderdomligt att ha en återvinningscentral utan insamling för återanvändning. Fler och fler kommuner inrättar loppisar och försäljning i anslutning till återvinningscentralerna. Den stora förebilden för alla dessa är Alelyckans kretsloppspark i Göteborg. Även om det verkligen finns många intressanta exempel i Sverige, uppkomna under de sista åren, så kommer den tänkta Återbruksbyn i Växjö få en spännande position eftersom man här både har loppis, byggloppis, verkstäder, museum, flera olika aktörer och ett juridiskt intressant samarbete mellan kommunen och de sociala företagen, dessutom samarbete med privata företag och med universitetet. Se bilaga 1, 2 och 3 för en sammanställning av intressanta kretsloppsparker i Sverige, Europa och övriga världen. 5.2.4 Nätverk och organisationer inom cirkulär ekonomi Engagemanget runt cirkulär ekonomi och hållbar samhällsutveckling blir allt större och allt fler organisationer ansluter sig till skaran av aktörer som verkar för cirkulär ekonomi. Nedan finns ett axplock av de organisationer som kan anses leda utvecklingen i Europa. Ellen MacArthur Foundation (EMF): Ellen MacArthur, brittisk världsrekordhållare i jordenruntsegling, startade år 2010 Ellen MacArthur Foundation efter att under sin segling nu börjat fundera över samhällets resursanvändning och dess betydelse för världsutvecklingen. Väl hemma i England tog hon reda på allt hon kunde om dagens industriella ekonomi och startade EMF med syfte att driva på utvecklingen mot en cirkulär ekonomi. Hon har lyckats bra och nu kan Ella MacArthur foundation sägas vara en av de ledande organisationerna för att synliggöra och leda utvecklingen åt en cirkulär ekonomi. Hon har lyckats knyta nära samarbeten med ett stort 8 European Commission – Moving towards a circular economy, 2015, http://ec.europa.eu/environment/circulareconomy/index_en.htm. 25 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. antal ledande forskare och internationella företag såsom (IKEA, Cisco, Unilever och Renault) och har lyckats dra igång och inspirera till många initiativ i arbetet för en cirkulär ekonomi. Rreuse är en organisation samlar sociala företag som är verksamma inom återbruk, reparation och återvinning. Rreuse verkar för att EU och nationella myndigheter skall prioritera om sin syn på avfall för att öka vikten för andrahandsmarknader att ta sociala hänsyn och inte enbart promota återvinning och avfallshantering. Rreuse har 29 medlemsorganisationer i 16 Europeiska länder samt en i USA. Tillsammans sysselsätter Rreuse medlemföretag cirka 137,000 personer (varav 77,000 anställda och 60,000 volontärer). Macken är den enda svenska medlemmen i Rreuse. ACR+ är en sammanslutning av europeiska städer och regioner som verkar för hållbar resurshushållning och smart konsumtion och avfallshantering genom förebyggande åtgärder, återbruk och återvinning. ACR+ representerar f.n. cirka 1,100 kommuner genom sina medlemsorganisationer som också inkluderar enskilda organisationer, universitet och privata aktörer. ACR+ önskar bidra till hållbar utveckling genom hållbar avfallshantering samt bidra till cirkulär ekonomi genom att främja hållbar resursanvändning med resurseffektivitet och en rättvisare resursfördelning. IMSA Amsterdam är en oberoende idébank, ett konsult- och forskningsföretag med engagemang i miljö-, hållbarhets-, och innovationsfrågor. IMSA anammar Ellen MacArthur Foundations idéer och understryker vikten av att snarast möjligt införa cirkulär ekonomi för att säkerställa både miljömässig och ekonomisk samhällsutveckling. Sammarbetspartners är bl.a. AkzoNobel och Philips. Port of Rotterdam Authority (PRA) och några företag i Rotterdam området har gått ihop för att klara av resurshanteringen i hamnen. Rotterdam har Europas största och mest trafikerade hamn, som hanterar omkring 140 000 fartyg per år. PRA hävdar att EU skulle kunna tjäna upp emot 500 miljarder euro, genom att använda en cirkulär ekonomi i hamnsystemet. Att detta är en hamn gör att specifika material skulle användas i den cirkulära ekonomin, t.ex. har hamnen mycket olja, diesel och förpackningsmaterial, och istället för att slänga detta kan det bl.a. göras om till användbart drivmedel. The Club of Rome (Romklubben) är en global tankesmedja som engagerar sig i internationella politiska frågor. Den bildades 1968 av Aurelio Peccei och Alexander King. Nuvarande ordförande är Anders Wijkman och Ernst Ulrich von Weizsäcker (Tyskland). Gruppen beskriver sig själv som ”Gruppen av världsmedborgare med gemensam oro för mänslighetens framtid”. Gruppen består av tidigare stadschefer, UN-byråkrater, seniora politiker, diplomater, forskare, ekonomer och internationella företagsledare. Romklubben har haft en aktiv roll i det som kommit att kallas cirkulär ekonomi och redan 1972 publicerades den mycket uppmärksammade skriften ”Tillväxtens gränser” som behandlade världens resursproblematik och där man menade att världen skulle behöva ställa om synen på resurser. Romklubben har tagit en aktiv roll i att främja cirkulär ekonomi inte minst genom programmet ”En ny väg för världsutveckling” som startades 2009. 26 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Nyligen har Romklubben genomfört en case studie i Sverige för att lyfta fram den cirkulära ekonomins nyttor för samhället. I en artikel i Dagens Nyheter listar Romklubben några förutsättningar för omställningen mot cirkulär ekonomi: 1. utveckla den förnybara energin, bredda ekodesigndirektivet – att omfatta både energi- och materialeffektivitet – och reformera handeln med utsläppsrätter så att det primära syftet uppnås, att styra bort från kol; 2. skärpa kraven för återvinning och återanvändning av material och restprodukter samt inför skatt på avfallsförbränning; 3. använda offentlig upphandling för att locka fram nya affärsmodeller där fokus flyttas från att sälja produkter till att även sälja service och tjänster; 4. skatteväxla: sänk skatten på arbete och höj den på miljöpåverkan och på att överutnyttja naturen; 5. Avskaffa momsen på återvunnet material. 5.3 Konkurrensfrågor Vilka konkurrensperspektiv kan finnas i Återbruksbyn? Återbruksbyn måste bereda tillträde för olika typer av återbruksaktörer vilka alla kan bidra till att utveckla en positiv miljö som främjar visionen för byn. Det är dock viktigt att skapa en miljö där de olika aktörerna kompletterar varandra snarare än agerar som bittra konkurrenter. Till exempel är det viktigt att Återbruksbyn endast har en given plats för avlämning av varor och att besökarna till byn inte ställs inför beslutsförvirring om till vem och var saker skall lämnas. För att undvika att insamlingsverksamheten skapar konflikter bör ett system utarbetas där det finns en given mottagare för varje produktgrupp och att sedan insamlingen sköts av en given aktör. Frågan om hur detta skall fungera i praktiken är inte fullständigt utredd. Projektgruppen har kommit fram till att det bästa vore att etablera en samordningsgrupp bestående av aktörer och intressenter till återbruksbyn som skulle kunna fatta beslut om vilka aktörer som skulle kunna beredas tillträde att verka i Återbruksbyn utifrån givna och transparenta kriterier som gör att alla aktörer passar in i och bidrar till konceptet för Återbruksbyn och att aktörerna kompletterar varandra snarare än konkurrerar med exakt samma utbud. Detta förhållningssätt är vanligt till exempel när det gäller butiksetableringar i köpcentrum. Man vill inte bygga ett köpcentrum med bara skoaffärer, utan snarare ha ett par skoaffärer (till exempel en butik för exklusiva skor och en annan för lågprisskor), några klädaffärer, någon bokhandel etc. Eftersom vi tänker oss att Återbruksbyn kan ses som ”ett köpcenter för cirkulär ekonomi”, så vore det rimligt att ha en liknande etableringsfilosofi som andra köpcentra. De olika företagen i centrat ska komplettera varandra. Mackens verkstäder för återanvändning upplever idag ingen egentlig konkurrens med andra lokala företag. 27 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Vid sidan av Mackens verkstäder och butiker skulle det till exempel kunna finnas en naturlig plats för ett ”Hantverkarnas hus” där hantverkare erbjuder reparation av föremål som annars skulle slängts eller skänkts, eller en glashytta där glasföremålen tillverkas av returglas, eller ett antikvariat, en antikhandlare, kanske rent konstnärliga återanvändningsverkstäder eller kommunens central för kontorsmöbler. Tillsammans skulle alla dessa olika aktörer utgöra en spännande helhet, där alla kompletterade varandra. Kulturparken Smålands Kulturarvscentrum som redan idag är beläget precis intill byn, har en självklar plats i sammanhanget, för uppvisning av historisk småländsk återanvändning. 5.4 Juridiska aspekter på Återbruksbyn; De rättsområden som är relevanta för Återbruksbyn och dess verksamhet är främst kommunalrättsliga, avtals och fastighetsrättsliga, konkurresrättsliga, miljörättsliga och upphandlingsrättsliga. De kommunalrättsliga frågorna rör i första hand allmänintresset, den kommunala kompetensen och kommunens maktbefogenheter vid avgiftsfinansiering. De avtals- och fastighetsrättsliga frågorna rör detaljplanläggning, byggnation, finansiering och nyttjanderättsform för mark och byggnader. De konkurresrättsliga frågorna rör försäljning kokurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. och bestämmelser om så kallade De upphandlingsrättsliga frågorna rör köp av varor och tjänster, bidragsgivning samt tänkbara subventioner till enskilda och företag av skilda slag. De miljörättsliga frågorna rör tillstånd och ansvar för miljöfarlig verksamhet. Tillämpliga lagar: − Kommunallagen (1991:900) − Lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter − Lag (2013:388) om tillämpning av EU:s statsstödsregler − Avtalslagen (1915:218) − Jordabalken (1970:994) − Lag (2007: 1091) om offentlig upphandling − Konkurrenslagen (2008: 579) − Plan – och bygglagen (2010:900) 28 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. − Miljöbalken (1998:808) Verksamhet som syftar till att främja återanvändning, förebyggande av avfall och förberedelse för återanvändning är kompetensenligt och i vissa fall, såsom avfallshantering, enligt lag ålagt Kommunen att sköta. Det finns således inte primärt något kommunalrättsligt hinder mot den verksamhet som planeras på Återbruksbyn. Kommunen och/eller dess Bolag kan göra nödvändiga investeringar under förutsättning att fastigheterna ägs av Kommunen eller dess Bolag. Om Kommunen säljer produkter/varor i egen regi som skapats genom återanvändning kan säljverksamheten komma att bryta mot konkurrenslagens regler om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet och kommunallagens kompetensbegränsande regler om förbud mot spekulativ verksamhet och förbud mot understöd till enskilda kommunmedlemar. Arbetet med framtagande av detaljplan och ansökan om bygglov görs på sedvanligt sätt med stöd av bestämmelserna i Plan – och bygglagen (2010:900). Uppförande av byggnader och anläggning av allmänna platser, gator, trafiklösningar och kommunikationer sker i enlighet med Kommunens beslut. I det fortsatt arbetet med Återbruksbyn och dess uppförande skall det utarbetas och tecknas ett antal civilrättsliga avtal som reglerar de olika aktörernas inbördes rättigheter och skyldigheter. Det rekommenderas att detta arbete inleds med en juridisk behovsanalys och att juridisk expertis konsulteras för utarbetandet av dessa avtal. Återbruksbyns verksamheter kan vara tillståndspliktiga varför en behovsanalys även i denna del bör göras. Den enskilde verksamhetsutövaren är ansvarig för att nödvändiga tillstånd sökes och erhålles. Återbruksbyns verksamheter är indirekt kopplade till Kommunens renhållningsmonopol som enligt lag finansieras med avgifter. Dessa avgifter är självkostandsbundna och skall enligt lag bestämmas till högst det belopp som behövs för att täcka nödvändiga planerings-, kapital- och driftskostnader för avfallshanteringen. Avgiften skall antas av Kommunfullmäktige och utformas i enlighet med likställighetsprincipens krav på en rättvis avgiftsfördelning Lagen ger uttryck för principen, att avgiftskollektivet inte skall bestrida kostnader, som är hänförliga till annan kommunal verksamhet. 29 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. 6 VERKSAMHETSBESKRIVNING PÅ ENHETSBASIS 6.1 Växjö Återbruksby som center för cirkulär ekonomi; Återbruksbyn dess centrum för cirkulär ekonomi och det flerpartssamarbete som är tänkt att upprättas i återbruksbyn kommer att utgöra basen och arenan för en bred samverkan mellan olika aktörer som på olika sätt kan utbyta erfarenheter och dra nytta av och gemensamt driva utvecklingen till förmån för en cirkulär ekonomi. Inom ramen för FRÖN-projektet har arbetet att forma detta nätverk påbörjats och intresset för samverkan är stort bland såväl företag, universitet och det civila samhällets aktörer. Formen för nätverket är ännu inte fastställt men ett samarbete har inletts för att mobilisera för nätverket genom en dialog där bland annat Linnéuniversitetet, Skanska, A-betong, Tech-net, Sita, Hauges glas och det sociala företaget Atrium ingår. Nedan redovisas några av de intressen som lyfts fram: Skanska: Vill samverka för att utveckla metoder och system för återbruk- och återvinning av byggmaterial; A-betong: Vill samverka för att utveckla möjligheter för återanvändning/återvinning av cementprodukter; Tech net: Vill utveckla en återbruksmarknad för kopiatorer; Sita: Intresserade av husbyggnation av byggspill; Hauges glas: Intresserade av att samverka runt glasblåsning av återvunnet glas och kanske till och med sätta upp ett glasblåseri i Återbruksbyn; Linneuniversitetet: Intresserade att samverka inom forskning och utbildning. Redan under FRÖNprojektet har samarbete inletts och projektgruppen i FRÖN har bidragit till att utveckla en universitetskurs i cirkulär ekonomi vid Linnéuniversitetet samt erbjudit fyra olika projektgrupper vid LNU att göra examensarbeten runt cirkulär ekonomi9. Utöver de företag som nämnts ovan har också andra intressen uttryckts med sikte på Återbruksbyn, exempelvis följande: Växjö kommun - en central på området för reparation och lagerhållning av begagnade kontorsmöbler till offentlig förvaltning; Kulturparken Småland – samarbeten runt kulturhistoriskt återbruk via Kulturarvscentrum. Förskola med Reggio Emilia pedagogik – där barnen själva är med och tillverkar sina leksaker. Intresset har uttryckts av några förskollärare i Växjö; Öppna ateljéer för konsthantverkare som arbetar med återvunna material. Intresset har uttryckts av ett par konsthantverkare i Växjö; 9 Designstudenten Anton Lamme har gjort logotype och grafisk profil för Återbruksbyn; Designstudenten Annie Hjälmefjord gjorde grafisk profil, logotype och etikett för chutneyprojektet ”Fallguld”, en TED-grupp gjorde ett grupparbete runt återbruksbyn och definierade förutsättningarna för en återbruksapp och en utställningslokal för cirkulär ekonomi. 30 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Återbruksbyn ska bli en plats för social, ekologisk och ekonomisk förnyelse. För att förändra den ohållbara användningen av resurser och konsumtionen av produkter idag. 6.2 Återbruksbyns verksamheter etapp 1 6.2.1 Mottagningsstation: insamling, sortering och lager Den här avdelningen tar emot allt som lämnas in till återvinningen d.v.s. möbler, byggnadsmaterial, cyklar, husgeråd, kläder etc. Allt som invånarna lämnar in tar vi hand om, och innan försäljningen så blir sakerna sorterade, tvättade och ev. lagrade eller reparerade (enkel sådan). Verksamhet Insamlingen är en av grundpelarna i Återbruksbyn. Insamlingen kommer att baseras på Mackens nuvarande verksamhet och erfarenhet med avsikten att sortera material i fler kategorier, inklusive att utöka insamlingen av byggmaterial och dylikt. En del produkter kan säljas direkt, en del behöver ses över, kanske lagas medan annat kan fungera som material för nya produkter. Alla varor kommer att bedömas och registreras vid mottagningen. Därefter går föremålen vidare till beredning och/eller prissättning. Ordning och reda kommer genomsyra verksamheten. Insamlingen kommer att vara en del av loppisen/ byggmarknaden och organiseras bredvid den. Utmaningar och möjligheter Vi kommer att behöva engagera flera personer med särskilda kompetenser t ex erfarenhet av effektiv lagerhållning, prissättning och känsla för olika användningsområden. Återvinningscentralens långa öppettider kommer att kräva en hög personaltäthet också på Macken. I mottagningen och på lagret räknar vi med att det behövs mellan 5 till8 personer i verksamheten dagligen. Återvinningscentralen kommer att vara en viktig samarbetspartner för Återbruksbyn. Med ökat utbyte och samarbete kommer återbrukskvalitén och mängder återbrukat material att öka. För att åstadkomma detta kommer en större förståelse mellan respektive enhets förutsättningar vara nödvändig. Personalen i Återbruksbyn kommer behöva ha förståelse för värdet och kvalitén av olika material för att bedöma vad som skall återbrukas respektive återvinnas. Personalen i återvinningscentralen bör också få lära sig mer om möjligheter för återbruk (t.ex. genom att se inredningen i Fria ordets hus eller hur man kan förädla återbruksprodukter). En flytt till Norremark, med möjlighet till större lokaler, med återvinningscentralen som granne, kommer ge Macken möjlighet att ta emot fler saker och material. Vi kommer också kunna undvika stölder vid insamlingsstationen eftersom vi är bemannade hela tiden. 31 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. 6.2.2 Transport Transport sysslar huvudsakligen med att sälja transporttjänster så som hemleverans eller hämtning av möbler och dylikt. Avdelningen finansieras dels internt av de olika avdelningarna men allra mest genom olika externa tjänster. Verksamhet Transport, kommer när Macken har flyttat upp till Norremark att vara sysselsatt med interna transporter till vår butik i Linnégallerian (och kanske någon ytterligare butik), hämtning av möbler och cyklar hos privatpersoner eller hemleveranser av möbler. Det kan också bli aktuellt med insamling av möbler och prylar i bostadsområden. Utmaningar och möjligheter Samarbete mellan många grupper - Macken, privatpersoner, företag, bostadsrättsföreningar o.s.v 6.2.3 Loppis & Byggmarknad Här säljer vi allt vi samlar in t.ex. möbler, husgeråd etc. Loppisförsäljningen sker i dagsläget både inomhus och utomhus, vilket även kommer vara fallet i Återbruksbyn. I Återbruksbyn kommer det att finnas möjlighet att utveckla flera typer av andrahandsbutiker, till exempel en antik- eller vintage-shop. Verksamhet På Norremark kan vi bättre än idag ta emot byggmaterial som fönster, dörrar, tegel, köksskåp, badrumsporslin och blandare etc. I ett tillägg till loppisen bör vi upprätta en byggmarknad. Loppisen kommer att vara inomhus medan de flesta byggvaror kommer att säljas på gården utomhus (men med tak över vissa varor). Utmaningar och möjligheter Verksamheten kommer att växa, bli större, fordra fler arbetsuppgifter d.v.s. vi behöver mer personal. Macken behöver ha en stark organisation med tydliga ansvarsområden. Vi kommer att ha öppet alla dagar i veckan och det kan innebära rullande scheman d.v.s. en annan arbetsordning. Viktigt att hitta personal med erfarenhet av stora loppisar, lagring, ta emot mycket varor, sälja, ge service och se värdet i olika material. En stor utmaning är att få med oss våra kunder i Araby. Många är inte bilburna och ett förslag kan vara att erbjuda bra hemleveranser då de köper t ex möbler. Ett annat alternativ är att fortsätta driva en mindre loppis på Nydala samt butiken i Linnégallerian. Oavsett vilket så kommer vi att behöva marknadsföra oss så att vi kan behålla våra gamla men också få fler nya kunder. Möjlighet till nya samarbeten t.ex. med andra byggföretag där vi kan komplettera varandra varumässigt. Återbruksbyn kan också samarbeta med antikvariat och klädbutiker eftersom många böcker och mycket kläder samlas in. Ett annat utbyte kan vara med konstnärliga utbildningar som är intresserade av vissa material och samarbete med designers som skapar av återbruk. 32 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. 6.2.4 Cykelverkstad I cykelverkstaden renoverar och säljer vi insamlade cyklar, reparerar kundernas cyklar och håller regelbundet verkstaden öppen för reparationsworkshops där kunder kan reparera sina egna cyklar med stöd i återbruksbyns verkstad. Vi säljer cyklar i våra butiker (på Nydala och i Linnégallerian) men också genom Blocket och på Facebook. Vi har en mobil cykelservice där vi erbjuder service hos kunden. Våra kunder är alla som vill köpa en begagnad cykel (i olika prisklasser) eller som behöver hjälp med sin cykel d.v.s. allt från kommunen, företag, organisationer och privatpersoner. Cykelverkstaden drivs av en innovativ cykelreparatör och två praktikanter. Önskan är att lära upp fler praktikanter som så småningom kan bli anställda och i sin tur utbilda fler praktikanter. Verksamhet Vi vill fortsätta att erbjuda ett bra kvalitetssortiment med unika cyklar och tjänster samt cykelreparationer. Vi funderar bland annat på en cykelbudtjänst och tror att den kan fungerar bra i återbruksbyn eftersom byn ligger lite utanför centrum. Vi kan också transportera gods mellan t ex byn, centrum och Macken med en speciell eldriven transportcykel. Tanken är att utveckla detta i samarbete med transportgruppen. Om vi utvecklar vårt interna samarbete så skulle vi kunna skapa kompletterande produkter som t.ex sadelskydd och cykelväskor från textilverkstaden. Utmaningar och möjligheter Eftersom Återbruksbyn ligger utanför centrum så bör vi skapa en inspirerande, attraktiv och bra destination med mat och fika. Mer samarbete med andra t ex Naturskyddsföreningen, och skapa fler aktiviteter och evenemang tillsammans, särskilt för barn och ungdomar. 6.2.5 Textilverkstad I sy-ateljén tillverkas det kläder och textila produkter. Vi säljer våra egna textilprodukter, håller i sömnadskurser och utbildningar, inklusive språkkurser för nyanlända invandrare. Just nu består syateljén av en textildesigner med övergripande ansvar och två anställda sömmerskor. Syateljén tar emot elever och har möjlighet att handleda fyra praktikanter. I nuläget finansieras en del av verksamheten med projektpengar. Verksamhet Samma verksamhet som nu – en sy-ateljé med tillverkning, ta emot kunder, hålla i kurser och utbildningar, ta emot elever och tygförsäljning. Vi skulle vilja hantera större mängder tyg och hitta användningsområden för de textilier vi inte kan använda idag. 33 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Utmaningar och möjligheter Att få dit kunder, både gamla och nya. Säljer vi mer och får en ökad lönsamhet blir det tydligare vad vi gör. En färdig lokal som är anpassad för våra behov. Samarbete mer med Mackens snickeri och göra produkter tillsammans. Samarbete med andra verksamheter liknande vår, både i Sverige och utomlands. Utbyte av produkter och idéer med företag. Förhoppningsvis ökad lönsamhet för våra egna produkter. 6.2.6 Snickeri Snickeriet tillverkar möbler och produkter av de material och varor som vi inte kan sälja i ursprungligt skick. Vi har en Macken Design-kollektion med produkter som vi tillverkar på beställning samt en liten lego-produktion. Vi får också en del uppdrag där vi gör inredningar eller renoverar möbler. Vi säljer våra produkter och tjänster till privatpersoner, företag och organisationer, samt renoverar möbler för försäljning till våra butiker. I nuläget har vi en formgivare/snickare och en anställd snickare i verkstaden. Tanken är att bredda verksamheten mer åt byggnadssnickeri för att kunna ta fler uppdrag och samtidigt tillgodose praktikanternas kompetens. Då skulle det vara möjligt att ha 2-3 anställda och 4-5 praktikanter. Just nu finansieras verksamheten av projektpengar och försäljning av tjänster och produkter. Verksamhet Ett större lager av kasserade möbler och annat material samt närheten till återvinningen kommer att underlätta arbetet i snickeriet, både med att ta fram nya produkter, och inredningar. Även närheten till Mackens andra verkstäder kommer att vara en fördel för utvecklingen av snickeriet. Utmaningar och möjligheter En etablering på Norremark skulle underlätta och utöka materialinsamlingen av bland annat byggmaterial vilket i sin tur skapar nya möjligheter för verksamheten. Ett utökat samarbete med kommunen kring deras möbellager för renovering och nyskapande av befintlig kontorsinredning kan skapa flera nya arbetstillfällen. 6.2.7 Ekobacken Vi odlar plantor, sticklingar och grönsaker under säsong. Växterna säljs till privatpersoner med trädgård/odlingslott eller annan tillgång till mark men även till livsmedelsbutiker och restauranger. Ekobacken drivs av en projektledare som håller i det övergripande, förbereder kontakter med försäljningskanaler, planerar aktiviteter och sköter all administration. Övrig personal, 5deltidsanställda samt praktikanter/ arbetsträning, arbetar framför allt med praktisk odling och försäljning. 34 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Projektledarens kompetens består i allmänna projektledande egenskaper, samarbets- förmåga och öppenhet samt grundläggande kunskap om odling. Övriga anställda har kunskap om praktisk grönsaksodling, och varav minst tre deltidsanställda har mycket god kunskap och erfarenhet inom området. Ekobacken samarbetar idag med butiker och restauranger, men vill gärna arbeta mer ihop med t.ex. cykelverkstaden i Macken för att synliggöra den i Ekobacken. Även snickeriet skulle kunna ha ett skyltfönster i Ekobacken. Verksamhet I Återbruksbyn är det inte säkert att odling skall bedrivas, men eventuellt kan Återbruksbyn bedriva försäljning av grönsaker, sticklingar och småplantor från Ekobaken. Det kräver en butikslokal, eventuellt med möjligheter för tvätt av t.ex. jordiga rotsaker. Där kan vi också inspirera och främja privatpersoners egen odling av grönsaker till husbehov och sprida kunskap kring ekologisk och småskalig odling. Utmaningar och möjligheter En fysisk lokal för försäljning samt miljövänliga möjligheter till transporter mellan odlingsplatsen och Återbruksbyn. En ökning med ca 10 % i försäljning. 6.2.8 Företagscenter Företagscentret hjälper människor som är arbetslösa, och som lever på ekonomiskt försörjningsstöd, att bli självförsörjande som småföretagare. Här bedrivs företagsskola på lätt svenska. Elevplatser säljs till exempelvis kommun och arbetsförmedling. Macken bedriver också olika projekt och tjänster. Den här våren driver vi exempelvis Chutneyprojektet och genomför ett projekt för dokumentärfilmning av andra sociala företag. Projektet "Lär dig av en syster", som handlar om att använda kvinnliga företagare från Afrika och arabvärlden som förebilder för att inspirera andra kvinnor – väntas komma igång inom kort. Företagscentret är en projektgenererande motor runt entreprenörskap. Vi bedriver också torghandel och självanställningsbolaget Q-bolaget. Målgruppen för företagscentrets tjänster är människor som är arbetslösa och som vill bli självförsörjande som småföretagare. Denna målgrupp väntas öka framöver, i takt med att de traditionella anställningsformerna fasas ut och att många invandrare som kommer till Sverige har ett förflutet som småföretagare. Organisationen är ganska slimmad. Den består i huvudsak av två heltidsanställda med stöd av administrationen. Verksamheten får också extern hjälp från flera personer med olika uppdrag. Vi har också ett antal ideella mentorer. De som ska arbeta med företagscentret behöver vara väldigt flexibla, lösningsfokuserade och entreprenöriella. Det handlar om att hjälpa eleverna att hitta lokaler, frisörstolar, kunder, billiga kassaapparater, platser för att placera falafelvagnar med mera. 35 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Verksamhet Vi behöver ett bra klassrum, och några rum som arbetslokaler åt entreprenörer - motsvarande vad som finns idag på Mackens företags center (FC). Vi har många entreprenörer som vill arbeta med reparationer av olika slag - allt från skräddare till vitvarureparatörer. Några av dessa kunde starta företag i Återbruksbyn. Vi har också många som vill arbeta med mat. Denna möjlighet skulle kunna tas tillvara och utvecklas inom ramen för Återbruksbyn. Utmaningar och möjligheter Ett samlat Macken ökar förståelsen för varandras olika verksamheter, vilket gör oss mer enade och tydligare. 6.3 Återbruksbyns Målbild – Återbruksbyns verksamheter (etapp 2) Återbruksbyn är en plats för handel, service, upplevelser, att mötas, att lära sig, att inspirera. Återbruksbyn skall vara en trevlig och spännande plats där man vill vara av olika anledningar. Det är viktigt att Återbruksbyn skapar ekonomiska värden som är tillräckliga för att nå ekonomisk hållbarhet i byn. Basverksamheten, samla-laga-sälja andrahandsprodukter kommer inte i sig självt kunna förväntas skapa tillräckliga inkomster för att bekosta hela verksamheten. Därför behövs ett stort mått av kreativitet för att utveckla produkter, tjänster och evenemang som kan bidra till byns försörjning. Nedan följer några av de områden som kommer stå i fokus vid utvecklingen av Återbruksbyns verksamhet: 6.3.1 Lärande Detta verksamhetsområde är viktigt för att skapa långsiktighet och utveckling inom Återbruksbyns alla verksamheter. Man kan tänka sig flera olika målgrupper som tidigare beskrivits: företag, barn/unga, allmänhet, föreningar, nya svenskar. Exempel på några sådana utbildningar är: - Företagsskola på lätt svenska; - Språkverkstad & validering; A1-Macken, gemensam kurs med kommunala vuxenutbildningen, Macken och Sankt Sigfrids folkhögskola, etableringsplatser från Arbetsförmedlingen. - Återbrukskursen - bygga hus med återvunna material; - Utställningar som visar design, integration, miljö, gammal och ny byggteknik. - Föreläsningsprogram med kompetensutveckling inom resurshantering, hållbarhet och avfall, kretslopp, miljö, hänsyn, cirkulärekonomi, ekologisk odling, hantverk, förädling, svinn. Ge bort kunskap gratis för att promota sin service och vidare lärande. Möjliga affärsmodeller: ”Free economy” eller nätverksbaserad affärsutveckling. Ingen part betalar för produkten, flera personer utvecklar. - Omställningsstöd & Rådgivning för företag att ställa om till cirkulära affärsmodeller och processer. 36 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. - Informationsmaterial och broschyrer finns inom olika områden. - Kreativa workshoppars inom områdena: textil, cyklar, möbelrenovering, bygga, reparera, göra om. - Arena för att sprida forskning inom området för hållbart byggande, cirkulär ekonomi, konsumtions beteende mm. 6.3.2 Upplevelser Detta är ett viktigt verksamhetsområde för att skapa mervärde för platsen. Upplevelserna som ges inom ramen för Återbruksbyn ska vara cirkulära upplevelser (som exempelvis förståelse för kretslopp, resursanvändning och material). Re-make design museum, är ett museum som ska inspirera till och öka kunskapen om resursanvändning, råvaror och återbruk. Museet ska skapa medvetenhet om våra konsumtionsvanor och ”släng-cykler” med utställningar inom olika teman. Exempelvis visa hur vårt beteende följer årstider genom att visa allt julpynt som slängs efter jul. Eller visa exempel på återbruksdesign från andra länder och sammanhang, exempelvis en utställning om Re-makedesign från Östafrika – hur man gör oljelampor av gamla konservburkar, sandaler av bildäck etc. Evenemang, så som skördefest, julmarknad med återbrukstema, bytardagar och lådbilsbyggardag arrangeras för att stödja cirkulära upplevelser både för barn och vuxna. Husinspiration, är essentiell i Återbruksbyn. Byggnaderna i Återbruksbyn är majoriteten byggda av åkerbrukad eller hållbara material och visar intressanta och innovativa lösningar exempelvis för el, isolering och vatten och avfallshantering. Genom att se och vistas i husen kan besökare lära och inspireras till att minimera sitt avfall i det egna hemmet. Skogsträdgården, är ett långsiktigt uppbyggande av platsen för att förbättra markens kvalité och bygga en vacker och ätbar skogsmiljö på platsen. Även detta blir ett sätt att skapa förståelse för avfall, hushållning och permakultur och inspirera till självhushållning och långsiktiga uppbyggande handlingar, till skillnad ifrån kortsiktigt utarmande. Resa, vi erbjuder hållbara sätt att transportera det du köper i Återbruksbyn och även hjälper till att hitta sätt att färdas till och genom Återbruksbyn på hållbara sätt. Konst/installationer, ”Artist in Residence” där olika konstnärer ges möjlighet att bjuda in till workshops och vandringsutställningar som skapas i samarbeten med företag och individer med återbrukat material. Liten nöjespark – så som byggts i exempelvis Berlin, med klätterställningar av skrot, uppförda med hänsyn till både säkerhet och konstnärlighet. 6.3.3 Mötesplats, projekt- och innovationsarena; Inom detta verksamhetsområde vill vi skapa en mötesplats för ekonomi och hushållande med resurser vid ändliga tillgångar. Företag är en viktig grupp för att utveckla den cirkulära ekonomin och är en viktig aktör för centret för cirkulär ekonomi. 37 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Målsättning att hjälpa företag skapa en miljö som är kollaborativ och innovativ och långsiktigt stödjer cirkulär omställning genom olika typer av samarbeten och utbyten mellan aktörerna. Exempel på det kan vara att: - Ge inspiration, utbildning och rådgivning inom cirkulär ekonomi. Detta kan inkludera hjälp att utvärdera gröna affärsidéer och erbjuda mentorskap eller hjälpa till vid omställningsprocesser. - Match-making mellan företag; ”Seekers and solvers”, kan vara en plattform där Återbruksbyn kan förmedla avfall eller restprodukter med någon som vill köpa/använda det. - Omvärldsbevakning för medlemmar i Återbruksbyn. Exempelvis erbjuda konferenser för medlemmar och andra för att ge hjälpa till att skapa nätverk och öka kompetens. Inspiration kan hämtas ifrån mediavärldens sätt att arbete Ex. medlemsorganisationen Media Evolution. - Nätverksträffar. Exempelvis företagsfrukost mm. - Plats för kultur och konst; - Innovationsplattform, projektarena (skapa projektidéer och gemensamma ansökningar för utvecklingsprojekt kopplade till cirkulär ekonomi) Barn & unga: Bytes-dagar speciellt riktade till barn (exempelvis leksakstema); guidade turer i Återbruksbyn och i Växjö stad med hållbar utveckling och resurseffektivitet som tema. Nära samarbete med skolor, förskolor och kommunens tekniska avdelning för att utveckla Återbruksbyn som en resurs i utbildningen. Till exempel skulle Återbruksbyn kunna erbjuda färdiga lektions-, eller kursmoduler för att bidra till undervisningen. Allmänhet: Att medvetet göra platsen tillgänglig för människor med olika ekonomiska förutsättningar kan skapa möten, samtal och relationer genom försäljning av både vintage/retro, secondhand, auktioner, kommissionsförsäljning och bytesdagar. Att förmedla äldre och tyst kunskap och på så sätt bli en mötesplats som överskrider kulturer, generationer och samhällsklasser. Exempelvis. Fossilt fritt jordbruk, slå med lie mm. Föreningar: En plats för föreningar och individer att sprida kunskap och information och bygga relationer. Exempel på aktiviter skulle kunna vara ett användardrivet föreläsningsprogram, opensource - konferens och gemensam informationskanal (digital eller fysisk). 6.3.4 Producera (Do-it-Yourself) Inom detta verksamhetsområde skapar Återbruksbyn en plats för att främja praktisk kunskap, byggande och experimenterande för allmänheten och för att stödja nya företag. En mångsidig verkstad likt ”Makerspace”10 en plats som syftar till att främja utforskande i gränslandet mellan teknik, konst och hantverk och uppmuntra lekfullt meckande och driva innovation genom interdisciplinärt samarbete.” Öppen verkstad, öppen ateljé. Den kan vara föreningsdriven eller öppen verkstad så som Bikekitchen11. 10 https://net.educause.edu/ir/library/pdf/eli7095.pdf http://www.lbk.org.uk/ 38 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Inkubator & gemensam försäljningslokal, inom detta verksamhetsområde skulle man också kunna utveckla en digital plattform och inkubator där innovationer och idéer som fötts i verkstaden blir till produkter eller affärsidéer, testas. Exempelvis en gemensam webbshop för försäljning av remakedesign, försäljningslokal eller gemensamt varumärke. 12 Affärsmodell att inspireras av, ”open business model” som tar vara på kreativa personer/idéer utanför företaget eller organisationen. Konceptet tror på fritt delande av idéer och koncept och att alla tjänar på öppenhet. Innovatörerna skyddar inte sina produkter. 6.3.5 Service design; Här finner du flera olika verksamheter som skapar en service. Exempel på affärsmodell: Long-tail (många produkter som säljs i låga volymer och flera gånger) samt olika lösningar för delandets ekonomi13. Lån- & uthyrningsservice, är huvudverksamheten inom detta område där man kan teckna ett abonnemang (ex. 200 kr i månaden) och därmed få obegränsad tillgång till exempelvis Mackens Garderob med både festkläder och barnkläder. Verktygslådan där man kan låna verktyg och hushållsmaskiner och eventuellt även fordon. Reparationsverkstad, är en övergripande verkstad där både elektronik, möbler, cyklar kan lagas. Den kan antingen vara uppbyggd (som hantverkarnas hus) med enskilda entreprenörer som samarbetar eller som en egen verkstad. Här kan man också tänka sig att varor som skänks och som ska vidare till försäljning kommer och lagas, tvättas innan försäljning sker. Insamlingsservice, är en transportavdelning som tar vara på trämaterial vid en rivning, möbler vid en flytt eller dödsbon. Insamlingsservicen kan hjälpa till att hämta och sortera sakerna. Lokaluthyrning och evenemang, lokalerna i återbruksbyn är också möjliga att hyra och låna till konferens och evenemang. 6.3.6 Försäljning Vi har fler olika typer av verksamheter som bygger på återbruk, dvs. att en vara kan användas flera gånger. Varje del kan fungera som en verkstad för arbetsträning och språkutveckling. Loppisen är en huvudverksamhet där produkter så som hushållsvaror och möbler återbrukas och säljs. Varorna är skänkta eller insamlade i Återbruksbyn, och får här ett nytt liv. Här kan man både tänka sig en nätbutik där man kan söka på varor och en fysisk butik på plats. Mer värdefulla varor gå vidare till nätbaserade etablerade auktionssidor. Redesign-shop är ett område för omgjorda eller förnyade produkter med hantverksinslag. Detta kan vara en del av Loppisen eller en fristående butik. Textilverkstaden som producerar ett eget klädesmärke och möbelverkstad som producerar egna möbler. En speciell textil insamling sker där överskottet och det oanvändbara blir lump. (Upcycle) 12 https://en.wikipedia.org/wiki/Open_business 13https://en.wikipedia.org/wiki/Sharing_economy 39 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Recycle Byggmarknad är en bygghandel med återvunnet strövirke, vitvaror, dörrar osv. som är miljömässigt bra att återanvända. Inspiration ifrån kretsloppsparken Alelyckan i Göteborg där man idag säljer olika typer av byggmaterial. Svinnrestaurangen är en restaurang där man kan äta lunch eller fika på ekologiska råvaror och/eller förädlade svinnprodukter ifrån lantbrukare eller matbutiker. Samarbetsavtal med ex. Konsum och Maxi. Inspiration hämtas från ”Community Supported” r4estauranger där man har en fast kundgrupp som köper mat i förväg. Inspiration ifrån restaurangen Rubb & Stubb i Köpenhamn där samarbeten med livsmedels-tillverkare (ex. jordbrukare, slaktare och bageri) möjliggör nya användningsområden för svinn. 7 ORGANISATIONSSTRUKTUR VÄXJÖ ÅTERBRUKSBY; Ännu har vi inte hittat rätt organisationsstruktur för Återbruksbyn. Tanken är dock att Macken skall få ansvaret att leda arbetet med insamling, verkstäder och försäljning. Andra centrala funktioner så som att driva innovationsplattformen för cirkulär ekonomi är ännu oklar. Samarbetspartners som redan idag driver ett regionalt utvecklingsarbete skulle kunna vara möjliga. 8 PLAN OCH FYSISK UTFORMNING; Trafikflödet i anslutning till Återbruksbyn och återvinningscentralen Norremark har analyserats och kommer ligga till grund för en detaljplaneändring för området. Två befintliga byggnader ska placeras på den tilltänkta tomten för bästa möjliga trafikflöde och för ett framtida möjligt växande av Återbruksbyn. Flödet i huvudbyggnaden har analyserats och det har tagits fram ritningar på husen som passar verksamheternas behov och är anpassade för att kunna byggas med återvunna material i så stor utsträckning som möjligt. Enkla presentationsskisser av byggnader har tagits fram. Ett kompletterande jordskepp, finns även med bland ritningarna. 40 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Vi bygger på en gammal tipp med två ditflyttade, gamla magasinsbyggnader som bas. Dessa skall renoveras med återvunna byggmaterial, fönster och inredning. Husens yttre skall spegla dess verksamhet. Vi vill visa det slängda materialets värde och inspirera fler att ta till vara på det. Vi vill skapa en spännande mötesplats där vi visar återbruk i kombination med moderna miljövänliga material och tekniker. I de två ihopkopplade magasinsbyggnaderna skapas ett naturligt flöde för det insamlade materialet, från insamling, sortering, tvätt eventuellt via våra verkstäder till försäljningen. I centrum av lokalen kommer det att finnas en gemensam samlings´- och fikalokal där all kan mötas. 41 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Planskisser huvudbyggnader Skiss Jordskepp 42 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Annan vy av Växjö Återbruksby 9 PRELIMINÄR TIDSPLAN FÖR ÅTERBRUKSBYN; Den preliminära tidsplanen för byggnationen av Återbruksbyn är som följer: Hösten 2015: Start detaljplanearbete (enkelt planförande); Vinter/vår 2016: Start projektering, bygglov lantmäteri; byggstart, markinfrastruktur (inklusive vägar och belysning och VA). Höst 2016: Gjutning av plattor för och flytt av magasinsbyggnader från Söderleden; Vinter/vår 2017: Start inre anläggningsarbete i magasinsbyggnader; start byggnation av jordskepp, byggnation av re-make museum*. Färdigställande av magasinsbyggnader, fortsatt byggnation jordskepp*. Höst 2017: Officiellt öppnande av återbruksbyn. Vinter/vår 2018: Fortsatta byggnationer och förbättringar i Återbruksbyn. 10 BUDGET FÖR ÅTERBRUKSBYN; Kostnaden för byggnation av infrastruktur och primära byggnader i Återbruksbyn beräknas till 25 miljoner kronor fördelat med cirka 10 miljoner kronor för infrastrukturkostnader och cirka 10 miljoner kronor för primära byggnader. Utöver detta finns planer på byggnation av ytterligare byggnader såsom re-make museum och jordskepp som förväntas kosta cirka 5 miljoner kronor. För att uppnå den fullständiga visionen av Återbruksbyn kommer ytterligare investeringar i byggnader på mellan 5 – 10 miljoner kronor behövas. 11 SAMMANSTÄLLNING AV PROJEKTIDÉER OCH FINANSIERINGSÄTT; Växjö Återbruksby och Centrum för Cirkulär Ekonomi kommer att finansieras genom att kombinera kommunala medel med extern finansiering. Allmän infrastruktur, såsom vägar, belysning, V&A samt huvudbyggnader kommer att finansieras med kommunala medel. Växjö Kommunfullmäktige har (16 juni 2015) beslutat att bereda tillräckliga medel för att anlägga infrastruktur och bygga de primära byggnaderna i Återbruksbyn. Vidare kommer externa medel sökas för att utveckla olika delar av 43 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. återbruksbyn och dess relaterade verksamheter samt att utveckla värdekedjor för olika tjänster inom den cirkulära ekonomin. Bland de projektidéer som är mer utvecklade återfinns: Byggnation av ett jordskepp att fungera som informationscenter och mötesplats (möjlig finansiär Allmänna Arvsfonden). Byggnation av ett re-makemuseum i formen av en ”containerbyggnad” (möjlig finansiär, Boverket). En mängd andra projektidéer har identifierats men ännu inte konkretiserats. 12 GJORD(A) ANSÖKNING(AR) OCH ANTAGNA PROJEKT; Processen för FRÖN-projektet och konceptutveckligen av Återbruksbyn har intensifierat samarbetet mellan de aktörer som varit inblandade i processen och har som ovan nämnts lett till många idéer, varav vissa lett till utveckling av projektansökningar för projekt direkt, eller indirekt relaterade till Återbruksbyn och cirkulär ekonomi. Nedan är en sammanställning av de dessa projekt: Antagna projektansökningar CENSE2020 Circular Economy from North to South Europe 2020: new pathways of citizenship decision processes - (Europa för Invånarna); CENSE2020 är ett kunskapsutbytesprojekt för cirkulär ekonomi och gröna jobb. Projektet är tvåårigt med start sommaren 2015 och har deltagare från Marsa, Malta (lead); Varazdin, Kroatien; Syracuse, Italien; Panningen, Holland, Växjö, Sverige, Aten, Grekland och Godeni, Rumänien. Projektet kommer genomföras genom att ett antal workshops relaterade till olika ämnen i anslutning till Cirkulär ekonomi hålls i de olika medlemsstäderna. Först ut är ett möte på Malta i oktober 2015. Mötet i Växjö som planerat för senhösten 2016 och kommer handla om återbruk och gröna jobb. Växjö partners är Växjö Kommun och den ekonomiska föreningen Macken. En värdehöjande modell för matavfall (Chutneyprojektet) - (Vinnova, tillväxtlyftet); Projektet ”En värdehöjande modell för matavfall” är ett utvecklingsprojekt som vill skapa en värdekedja för att ta hand om frukt- och grönsakssvinn från butiker och fallfrukt i trädgårdar. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Växjö kommun, Macken, Maxi ICA Växjö, Konsum Växjö och Sveriges Lantbruksuniversitet. I projektet kommer en process för att samla upp, bereda, marknadsföra och sälja produkter som tillverkats av matsvinn utvecklas. I projektet ingår att utveckla ett varumärke och få till ett koncept för produktion och marknadsintroduktion. SLU följer projektet och dokumenterar erfarenheter från implementeringen. I Projektet är 14 månader långt och pågår till december 2015. Inlämnade (ej antagna) ansökningar BikeLab (Svenska Institutet – SI) Växjö har beslutat att bli en fossilbränslefri stad år 2030 och många initiativ är tagna för att möta målet. Den största utmaningen ligger dock i transporterna i stadsmiljö som upptar mer än 90% av de lokala CO2utsläppen i stan. Växjö växer just nu med mer än 1000 invånare per år. Ett sätt att tackla utmaningen är att få fler att byta bilen mot andra transportmedel, såsom kollektivtrafik, cykel och gång. BikeLab är ett 44 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. projekt som syftar till att öka intresset och medvetenheten om cykeln som transportmedel. Projektet är tänkt att utveckla en innovations- och projektplattform där olika aktörer i Växjö och Kronoberg gemensamt kan utveckla projektidéer för hur cykelkulturen kan påverkas i positiv riktning. Inom ramen för BikeLab är det tänkt att olika cykelrelaterade tjänster såsom cykelbibliotek, cykelpooler, uthyrning och turismcykling skall kunna utvecklas. I ett första steg söks pengar för ett initieringsprojekt hos Svenska Institutet och i förlängningen är det tänkt att annan finansiering skall sökas för att utveckla olika typer av värdekedjor in om ramen för BikeLab som utvecklas av Macken i samverkan med Växjö kommun med partners från Polen och Litauen. Ansökan lämnades in till SI i juni ’15 med förhoppningen att ett projekt skall kunna startas i september 2015. Avböjda ansökningar EMBRACE (Horisont2020) Embrace (Eco-Innovative Waste Management for Circular Economy) var ett projekt inom ramen för Horisont2020s program WASTE-6a-2015. Projektet utvecklades i samverkan mellan aktörer i Europa. Projektet hade målet att väsentligen öka samhällets resurseffektivitet och hållbarhet med utgångspunkt från en ökad förståelse för resursflöden i städer och stadsnära områden. Projektet skulle fokusera på såväl miljömässiga som sociala och ekonomiska perspektiv och inbegripa ett stort mått av tillämpad forskning/ kunskapsinsamling. Projektet skulle ha haft demonstrationsenheter för både återvinning och återbruk och ha stort fokus på spridning av goda exempel. Projektet partners kom från: Belgien, Danmark, England, Italien, Norge, Polen, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österike. Demonstrationsanläggningar för återbruk skulle ha utvecklas i Berlin, Bristol, Ljubljana. Projektet var tänkt att bli 36 månader med start sommaren 2016. Tyvärr fick vi veta att vi inte blivit ett av de uttagna konsortierna som gått vidare att lämna full ansökan när utvärderingen var klar i mitten av juni 2015. 13 INFORMATIONSSPRIDNING; Informationsspridning har varit en viktig komponent i Växjös FRÖN-projekt. Syftet med detta har varit att skapa intresse och förankring hos allmänhet och politiker lokalt samt att skapa intresse för Växjö som aktiv spelare inom den cirkulära ekonomin nationellt och i Europa. Informationsarbetet har dels bestått i riktade press-releaser när något av informationsvärde hänt, genomförandet av ett antal publika workshoppar, presentationer vid internationella studiebesök i Växjö samt deltagande i en internationell konferens. Följande informationsaktiviteter är värda att omnämnas: i) Artiklar i press samt reportage i radio; Augusti 2014, artikel Smålandsposten, information om antaget FRÖN-projekt; Oktober 2014, radiointervju, Sveriges Radio Kronoberg om idéerna runt Växjö Återbruksby i direktsändning; Oktober 2014: artikel Smålandsposten, redogörelse för statusen i projektet, baserat på presentationer från vår workshop för allmänheten; November 2014: artikel om idéerna om Växjö Återbruksby i Landets Fria Tidning; Februari 2014: artikel om återbruksbyn på MiljöOnlines hemsida; 45 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Maj 2015: artikel Smålandsposten, information om inlämnad EU ansökan för Återbruksbyn. ii) Presentationer vid internationella studiebesök; Oktober 2014: presentation om Växjö Återbruksby för kinesisk studiebesöksgrupp. November 2014: presentation om Växjö Återbruksby för besökare från Savanah universitet, USA. iii) Publik workshops och nätverksmöten; November 2014: offentlig idéworkshop som en del i konceptutvecklingen av Växjö återbruksby; April 2014: offentlig idéworkshop för utvecklingen av Växjö återbruksby som centrum för cirkulär ekonomi, med parallellt informationsmöte för politiker i Växjö kommun. December 2014: presentation av återbruksbyn vid företagsnätverket ”Sustainable Smålands” medlemsmöte. iv) Internationella konferenser och workshops; September 2014: Idéerna runt Återbruksbyn presenterades vid kurs inom Baltic Leadership Program i Stockholm; April 2015: Tre workshops om Återbruksbyn hölls i samband med nätverket Energy Cities årsmöte i Aberdeen. Bilaga 1: 14 BILAGOR 14.1 Kartläggning Kretsloppsparker i Sverige Ort/ Kommun Namn på anläggning Beskrivning av verksamhet/vision Borås Kretsloppspark/ Energi och Miljö center Igen fysisk park ännu. ”Vision: Energi- och Miljöcenter är en samlokalisering av avloppsreningsverk, avfallsanläggning, biogasanläggning och kraftvärmeverk på Sobacken. Anläggningen kommer bli den första i sitt slag och beräknas stå färdig 2017. Genom att samlokalisera anläggningarna uppstår synergieffekter då massoch energiflöden kan delas mellan enheterna. Vi arbetar också mot att bygga en Kretsloppspark på Sobacken där trasiga produkter kan lämnas in, lagas och säljas på nytt ”(Avfallsplan 2012) Kontakt Arrangerar Kretsloppsveckan under flera år och har utvecklats från löparfesten till en hel vecka med miljöaktiviteter. Syftet med arrangemanget är att samla olika aktiviteter i en och samma vecka för att skapa uppmärksamhet miljö & renhållningsfrågor och engagera boråsarna i stadens miljöarbete. Kommunen arrangerar: under kretsloppet: löptävling) kretsloppis, sjung för miljön, kretsloppsveckan, miljögalan, REWARD miljöpris. Hemsida och blogg: http://www.kretsloppsstaden.se http://www.kretsloppsbloggen.se/ 46 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Ort/ Kommun Namn på anläggning Beskrivning av verksamhet/vision Kontakt Emmaboda Möjligheternas hus AB Målet för avfallshanteringen i Emmaboda kommun är att så mycket som möjligt ska återanvändasoch återvinnas. Återvinningsstationen och secondhandbutiken är integrerad på samma fysiska område och allt drivs av kommunens bolag Möjligheternas Hus AB. Startade 1992 som ett kommunalt projekt för ungdomar. Miljöstationens uppgift var att demontera, reparera, sortera i olika fraktioner och sälja, ta hand om ristipparna, kalka sjöar, ge information till allmänheten och ta mot studiebesök. Idag finns butik, boka konferenslokal, släpvagnsuthyrning, en cykel och mekanik avd. för reparation av ex. gräsklippare, motorsågar, grästrimmers, cyklar. Finns också en elektronik/byggvaruavd som har försäljning av ex eltillbehör och tvapparater, datorer mm. En månads garanti lämnas på det mesta. En mindre avdelning för byggmaterial såsom dörrar, fönster finns. Verksamheten är. Integrerat med arbetsmarknadsenheten för arbetsprövning mm.http://www.emmaboda.se/Omkommunen/Kommunala-bolag/Mojligheternas-HusAB/Secondhandbutiken/ Telefon 0471 24 98 50 Eskilstuna Kretsloppspark med återbruksgalleria Målet är parken är att göra Eskilstuna grönare och minska avfall, bidra till minskad klimatpåverkan och öka återbruk. ”Kretsloppsparken ska bli ett centrum för kunskap medvetenhet, förståelse inom återbruk och kretsloppstänkande och hållbarhet.” Vill skapa en attraktiv och levande handel med återvunna material. Utveckla aktiviteter kopplat till den lokala handeln med de lokala föreningarna. Ex. Myrorna, pingstkyrkans secondhand, röda korset och även folkhögskola utbildningar Recycling design. Gallerians hyresgäster (verksamheter, organisationer och utbildningar) ska ta tillvara på ting som lämnas i kretsloppsparken/återbruksgallerian. Anläggningen invigs i augusti 2015. Anna Bergström, centrumledare för återbruksgallerian, RETUNA. Te. 070-089 38 93 RETUNA Hemsida: http://www.eem.se/privat/atervinning/retuna Falun Kretsloppspark Ingen fysisk park. Utreder möjligheten men politiskt positivt. Vision om kretsloppspark på Ingaarvet: ge grundläggande kunskaper om hållbar utveckling, visa på praktisk tillämpning av avfallstrappan samt inspirera allmänhet och företag att tänka nytt. Det ska finnas ett utökat sortiment av secondhand-varor (kommunens butik idag Ta till vara.), reparation och förädlar produkter. Mer info: http://www3.centerpartiet.se/Global/lokal/falun/motioner/Kretslopp spark%20-%20Motion.pdf 47 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Kontakt Ort/ Kommun Namn på anläggning Beskrivning av verksamhet/vision Gävle Gästrike Återvinnare Återvinningscentral med ett Återbruk (saker, kläder och möbler till Peter Tham,026-177201 secondhand). Det ger besökarna möjlighet att klättra i avfallstrappan – en satsning för framtiden! säger de vid nomineringen till ”Årets avfallsanläggning” (Swedish Recycling Award). Väldigt bra och kommunikativ hemsida och uppmuntrar miljö medveten och till cirkulärt tänkande. Ex. kunskapsbanken & Miljötips. Erbjuder villaägare hämtning av trädgårdsavfall under trädgårdssängen. De har också en egen produkt, en sorterings-möbel som hjälper företag att sortera sitt avfall som de säljer. Hemsida: http://gastrikeatervinnare.se Hedby Återbruken Ingen kretsloppspark, enbart liknande namn. Gjort ett pilotprojekt att separera fallfrukt för biogas. 0224-319 88 http://www.vafabmiljo.se/aterbruken_s34.html Härnösand Härnösands Kretsloppspark & Återbruket I Härnösands Kretsloppspark finns ”Återbruket, som bidrar till joakim.nordkvist@hemab. kretsloppstanken genom att uppmuntra till återbruk av saker som se fortfarande går att använda viktig. På Återbruket kan saker som en 070-669 79 85 person vill bli av med bli en annan persons nyttoföremålål.,” Har samarbete med Erikshjälpen. Härnösands Kretsloppspark är en så kallad Arena, där arbetslösa vuxna och ungdomar samt människor med särskilda behov kan få sysselsättning. Personalen är anställd av Härnösands kommun. Ett avtal som reglerar ansvar, arbetsfördelning och service tecknades under våren 2013 mellan HEMAB och Arbetslivs förvaltning. Ingen försäljning sker på plats. Hemsida: www.hemab.se/atervinning/harnosandskretsloppspark.4.749a3e9c1 3e68a6634d7835.html Ekonomiska föreningen Kretsloppan har sökt stöd ifrån Vinnova för att bygga en aquaponic odling och växthus i samarbete med kommunen och företag. Dock verkar det inte vara i anslutning till en återvinningsstation. Inte tydligt om projektet har finansiering. hemsida: http://kretsloppan.se Kalmar Ingen fysisk kretsloppspark. KSRR:s har haft idéer om en kretsloppspark/miljöcentrum men inte gått vidare med detta (2010) och idag bedrivs endast återvinning via olika ideella organisationer med secondhandförsäljning. I containern för återbruk lämnas möbler, husgeråd, prydnadssaker, leksaker och cyklar. 48 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Kontakt Ort/ Kommun Namn på anläggning Beskrivning av verksamhet/vision Karlstad Solareturen Solareturen är en secondhandbutik (tidigare integrerad i Telefon: 054- 540 51 54. Återvinningscentralen men nu flyttat till nya lokaler). Här finns det mesta: möbler, böcker, elektronik, verktyg, tavlor, köksföremål och kläder. (Tror inte detta gäller längre: ”Du kan lämna dina saker direkt till oss eller till vår bemannade återvinningsstation på Våxnäs återvinningscentral.” De ha containrar på fler platser. Har ca 500 besökare per dag och 70 -100 personer som arbetstränar På Solareturen finns cirka tjugo arbetsstationer där varorna kontrolleras och iordningställs för försäljning i verksamhetens second-hand butik. De driver också Solacykeln - lån av cykel i Karlstad. Kristianstad Kretsloppsparken Kretsloppsparken i Kristianstad öppnade 2001. ”Vill verkar för en miljö- och kretsloppsanpassad avfallshantering genom sortering, behandling och återvinning av avfall med målet att återvinna mesta möjliga mängd material och minimera deponimängden. Samarbetar med Saveko Återvinning är lokaliserad inom Kretsloppsparkens anläggning och utgör arbetsplats för cirka 35 stycken funktionshindrade personer. Genom Savekos försorg förbehandlas stora vitvaror på ett sätt där farligt avfall avlägsnas från maskinerna. För att här kunna utvidga och vidareutveckla sin nuvarande verksamhet med utvinning av metaller samt återbruk av begagnade maskindelar, genom sin återvinningsverkstad, driver Saveko Returhuset med försäljning. Metaller återvinnss, säljs som reservdelar till privatpersoner. Här demonterar man spisar, diskmaskiner, fläktar, tvättmaskiner, torkskåp, mini kök, manglar och torktumlare. Grunden för verksamheten vid SAVEKO är samverkan mellan Kretsloppsparken Kristianstad AB och Stöd- och serviceenheten i Omsorgsförvaltningen. Hemsida: kretsloppsparken.se http://www.kristianstad.se/sv/Kristianstads-kommun/Funktionsnedsattning/Funktionshinder-Service-ochstod/Sysselsattning/SAVEKO/ Krokom Återbruket. Ingen kretsloppspark. Har en insamlings lokal på Återvinningsstationen i Krokom. Tar emot möbler, porslin, husgeråd, krukor, böcker, fönster med mera. väljer att ta emot kan variera efter årstid. Har en annan försäljningslokal på annan plats som drivs av personer i behov av sysselsättning ifrån arbetsmarknadsenheten. Återbruket 072 566 86 26 Kjell Bersten, verksamhetled. 064016868 Webbsida: http://www.krokom.se/byggaboochmiljo/avfallochatervinning/kallso rteringochatervinning/aterbruk.5399.html Kungsbacka, Göteborg Alelyckan Kretsloppspark Den första Kretsloppsparken av sitt slag i en storstadsregion och Returen:031-365 44 43 målbild för många andra städer och ett rejält kliv uppåt på avfallstrappan. [email protected] oteborg.se I Kretsloppsparken Alelyckan finns förutom en återvinnings-central tre Stadsmissionen; 49 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Ort/ Kommun Namn på anläggning Beskrivning av verksamhet/vision Kontakt olika försäljningsställen som drivs av Återbruket, Stadsmissionen och Returhuset. Tillsammans erbjuder de second-handvaror av olika slag. Återbruket är en begagnad bygghandel (fönster, takpannor, wc mm), Returhuset säljer och renoverar möbler, cyklar och återanvänder material som trä, metall och betong. Textilverkstad, Krav -kafé (med dagens lunch), egna produkter, skrotträdgård med växtförsäljning, Tredje försäljningsstället är Stadsmissionens secondhandbutik som även den finns inne på området. Samarbete med arbetsmarknadsenheten och arbetsträning för arbetssökande personer. 031-755 36 00 [email protected] Återbruket: 031-368 27 13 Förra året började den även med fruktbyten på Kretsloppsparken, där man som besökare både kan lämna och hämta frukt. Hemsida: http://goteborg.se/wps/portal/invanare/miljo/har-lamnarhushall-avfall/kretsloppsparken-aterbruket Har även en blogg: http://www.envarldutansopor.nu Molkom Ingen fysisk plats. Fått 98 000 kr för att göra en förstudie för en kretsloppspark Mora Återbruket/Byggla Ingen fysisk park. Kommunstyrelsen ska utreda förutsättningarna för Tel: 0250-263 19 gret etableringen av en kretsloppspark med bygg och riv material och försäljning. På Vattumyrens Återvininngscentral drivs idag Återbruket med insamling av saker och rivningsmaterial (bygg) som sedan säljs på Återbruket i Öna. Mottagandet, försäljning sker av personer i behov av sysselsättning ifrån kommunens Arbete & Utveckling. I samma lokal som Huggkubben finns Bygglagret. Här består arbetsuppgifterna i att ta emot och sälja byggvaror som skänks av privatpersoner och företag. Oskarshamn Miljöhuset Återbruket Ingen kretsloppspark. Miljöhuset Återbruk är ett arbetsmarknadsprojekt i samverkan mellan tekniska kontoret och Arbetsförmedlingen. Här kan man lämna husgeråd, elektriska apparater, spisar, tvätt- och diskmaskiner, möbler, cyklar, gräsklippare, handverktyg, leksaker, tavlor, VVS, byggmaterial mm. Försäljningsställe på annan plats. Åsa 0491-76 42 75 Hemsida: http://www.oskarshamn.se/templates/Page.aspx?id=1726 Skellefteå Ingen fysisk park. Det är beviljat pengar till en byggnad för detta i tekniska nämndens budget för nästa år. Än är det inte klart vem eller vilka eller på vilket sätt som verksamheten ska bedrivas. Lite information finns, men liknande modell som Alelyckan verkar vara på gång. Carina Sundbom (centerpartiet) Samarbete med kommunens arbetsmarknadsenhet: http://www.skelleftea.se/Fritidskontoret/Innehallssidor/Bifogat/2.% 20Solkraft%202012.pdf 50 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Kontakt Ort/ Kommun Namn på anläggning Beskrivning av verksamhet/vision Strömstad, österröd Ekoparken Elton Ohlsson tel Åternyttan invigs, en ny kretsloppspark i Örebro. ”Det har tagit lite tid men nu slår alltså Åternyttan vid Mellringe 052619496 återvinningscentral upp sina portar. I stället för att slänga användbara saker, som du säkert gjort många gånger vid besöket på ÅVC, har du nu möjlighet att lämna dem där till Röda korset,” Mer om huset: http://www.stromstad.se/download/18.2f71684513ded6ef0761a33/ 1366009043772/Broschyr+om+den+nya+personalbyggnaden.pdf Mer om Ekoparken: http://www.stromstad.se/download/18.b5400fe1453b28b6b72bab2 /1398685379528/Broschyr+om+EkoPark.pdf Sundbyberg Rissne Returpark Kommunen utreder möjligheten att bygga en returpark vid Rissneleden. Några boende i Rissne har protesterat mot förslaget, inte börjat byggas ännu. Anläggningen är planerad att vara en ”Returpark” där material inte bara återvinns utan även återanvänds. En andrahands butik och ett returhus med café planeras på området. De mer publika verksamheterna kommer att orienteras mot Rissneleden medan containerhantering och dylikt lokaliseras mot Ulvsundavägen. Förhoppningen är att avfallsmängden ska minska och miljövinster uppnås genom effektivare hushållning av material och produkter. Henrik Nordström 08 7068222 henrik.nordström@sundb yberg.se Hemsida: http://www.sundbyberg.se/bygga-bo-miljo/stadsplaneringbyggprojekt/detaljplaner/pagaende-planarbete/rissneleden--returpark.html Sundsvall Blåbergets kretsloppspark Är en byggnad och en del av en redan etablerad återvinnings- central. Sundsvall kommun (ingen Tar emot möbler, elektronik och kläder till återbruk. Erikshjälpen direkt kontaktperson) Secondhand & Myrorna har en butik på området där de säljer saker till förmån för välgörande ändamål. Söderhamn Återbruket Ingen kretsloppspark. Återbruket är en container på återvinningscentralen Långtå. Där ideella organisationer turas om att återvinna. Erikshjälpen, Röda korset, Stenbackens Arbetskooperativ, ALU, Ideella Djurskyddet och Djurskyddsföreningen bill och bull. Mer info: http://www.soderhamnnara.se/renhallning/renhallning/atervinnings central/aterbruk.4.772d84da12c7e4e8bdc8000475.html 51 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Ort/ Kommun Namn på anläggning Beskrivning av verksamhet/vision Kontakt Tranemo Butik Återbruk Ingen kretsloppspark. En insamlingscontainer på Återvinningsstationen Returen där Nätverk Sverige-Lettland samlar in till sin secondhandbutik i Limmared. Överskottet används till humanitärr hjälp i Lettland. Drivs av deras medlemmar och sociala företaget Limac. Hemsida: http://www.latnet.se/Aterbruket.html http://www.limac.se Telefon 0325 – 781 00, 0325 - 78102 Uppsala Vänersborg Ingen fysisk park. Kretsloppsparken är ett av förslagen i Uppsala kommuns nya renhållningsordning. Medborgarfeedback 2013 december på Facebook. Kretsloppspark centrum för återbruk Ingen fysisk park. Målet är att ha så lite avfall som möjligt liggandes Anders Dahlberg, på hög. Men det handlar inte bara om att återvinna. Mycket som Vänersborgs kommun. slängs behöver inte vara förbrukat utan kan fräschas upp eller lagas och sedan användas igen”. Kommunfullmäktige i Vänersborg har anslagit 15 miljoner till byggandet av kretsloppsparken som kommer att ligga på Tengrenstorps-området. Det är ovisst när parken kommer att stå färdig då en ny detaljplan behöver tas fram innan byggnation kan starta Det kan förutom miljövinsten vara ett sätt att få människor i arbete. Ovisst med försäljning i parken. Drömmer om reparations verkstad, secondhandbutik och kunnig personal. Mer info: http://www.vanersborg.se/download/18.52821050136a06aef54311bc/13609 39430936/Kretsloppspark.pdf Varberg Kretsloppspark Ingen fysisk park. Kommunfullmäktige utreda frågan i samband med att en ny återvinningscentral ska byggas. Motionen kommer ifrån Socialdemokratiska Linda Berggren. Drömmer både om försäljning av ex. vitvaror, toalettporslin, porslin, husgeråd, kläder och verkstad. 52 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Kontakt Ort/ Kommun Namn på anläggning Beskrivning av verksamhet/vision Örebro Kvarntorp Kretsloppspark, Åternyttan Ingen fysisk anläggning ännu. Ekonomisk förening och nätverk mellan [email protected] forskning och företag. ”Målsättning om samverkan mellan kommun, näringsliv och forskning för etablering av verksamheter inom miljö och kretslopp och återvinningsområdet. Bli ett centrum för kunskap och kompetens. Främja forskning, utveckling och etablering av företag. 10 tal gröna företag ska byggas upp på 5 år. Exempelvis utveckling av metod för attåtervinna/omhänderta elektronik, plast, bilar, däck och bygg och rivningsmaterial. Anläggning för insamling och bearbetning av plast. På Mellringe återvinningscentral ligger Åternyttan, ”platsen där ditt nötta blir till nytta. Här kan du lämna saker till återanvändning istället för sopsortering.” Genom Åternyttan vill bidra till att öka återanvändningen i samhället. ”Sortering och materialåtervinning är bra, men återanvändning och avfallsminimering är ännu bättre”. Åternyttan bemannas enligt ett rullande schema av hjälporganisationerna Bra och Begagnat, Myrorna och Röda Korset. På Åternyttan tar vi emot det mesta från kläder till möbler, stort som smått, bara det går att sälja i föreningarnas butiker. Tar inte emot vitvaror på Åternyttan. Mer info: http://www.regeringen.se/content/1/c4/24/33/623ebb2d.pdf Bilaga 2 14.2 Kartläggning Kretsloppsparker i Europa Ort /land Namn på anläggningen Vision/beskrivning Kontakt Arzignano, nära Vicenza, Italien Cooperativa Insieme Kretsloppspark där allt som kan återanvändas tas tillvara till försäljning i Insiemes egen loppis. http://coopinsieme.wor dpress.com/2012/12/07 /prisca-incontro-conassessori-e-conferenzastampa/ Prisca project http://www.insiemesoci ale.it/ Rom, Italien Officine Zero När Roms gamla tågverkstäder stängde, och mängder av arbetare permitterades, övertog de nu arbetslösa arbetarna fabriken – man driver nu verkstäder för bl.a. återanvändning. http://www.dlf.it/tuttele-news/primopiano/2035-officinezero.html 53 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Ort /land Namn på anläggningen Vision/beskrivning Kontakt Milano, Italien Rimaflow Ett liknande projekt som Officine Zero, fast i Milano. Man erbjuder bland annat flytthjälp, flyttstädningar, men har också verkstäder, och kanske Europas största loppis, 4000 kvadratmeter, inne i den stängda fabriken. www.rimaflow.it/ Turnhout, Belgien Resourcelab Återskapar möbler och skor http://www.resourcelab. be/ Slovenske Konjice Ekologiska öarna En ambitiös kommunal återvinningscentral som verkar tangera kretsloppspark. http://www.jkpkonjice.si/index.php/201 3-06-14-08-4222/odpadki-cero Rogaska Slatina, Slovenien Silj Tillverkar isolerskivor av textil återvinning. Storslaget och intressant. Ett sätt att genom miljöförbättring komma till rätta med stadens arbetslöshet. http://www.okp.si/jsnag aProjekt%20PORETEKS2.p hp Olika städer i Slovenien Center Punovne Uporabe CPU verkar vara en stor insamlingsorganisation för återbruk. Frågan är om de verkligen driver någon kretsloppspark. http://www.centerpono vneuporabe.si/ Törökbalint, Ungern Karton design Företaget tillverkar möbler av återvunnen papp http://kartondesign.com /karton.html Szigetszentmiklós Ungern Rethy Gör nya damkläder av återvunna jeans. http://www.rethyfashion.com/main.html Retextil gör nya kläder av gamla, genom äldre tekniker, spinna, sticka, väva etc. Samtidigt arbetsrehabilitering. Man arbetar ihop med en professionell designer. Väldigt spännande. Envie I Strasbourg har försäljning av insamlad elektronik, med hemkörning och installationer (kyl, frys, spisar etc.) Man lämnar garanti på alla varor. I Strasbourg har man både verkstad, butik och reservdelscenter. Envie är en kedja av 56 företag, I Frankrike. http://www.retextil.hu/# /home I Slovenien Fashion Ungern Retextil Strasbourg, Frankrike Envie http://www.enviestrasbourg.com/ http://envie.org/index.p hp Lorraine, Frankrike Envie Envies anläggning i Nancy verkar modern och intressant. http://envie-nancy.fr/ Finland Ekokaarina Försäljning av elektronik, uthyrning av elektronik, loppis, byggloppis. Hyr även ut elektronik. Personalrekryteringshjälp till företag – gratis. http://www.ekokaarina. net/index.html 54 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Ort /land Namn på anläggningen Vision/beskrivning Kontakt Finland Tramel OY http://www.tramel.info/ Rumänien Ateliere Fara Frontiere Bemanningsföretag för gröna jobb, och miljötjänster. Erbjuder hämtning av grovsopor. Städuppdrag, skräddarsydda uppdrag. Är de verkligen ett socialt företag? Det enda reuse-centret i Rumänien Arbetar med elektronik, vill förhindra utslagning genom att låta alla människor få tillgång till datorer och basal elektronik. Har verkstäder för reparation av elektronik, och utbildning i datorer. Rumänien Ecotic Dublin, Irland Rehab Recycle H Har verkstäder för reparation av elektronik. Säljer begagnad elektronik. Arbetar också med ”urban mining” och elektronikåtervinning. Håller på att uppföra ett wee-museum. Organisationen verkar vara både kommersiell och ideell. http://atelierefarafronti ere.ro/ patrick.ouriaghli@atelier efarafrontiere.ro Www.ecotic.ro Ett storföretag som arbetar med återvinning av många sorters material, elektronik, glas, kläder och skor etc. och där en stor del av personalen har funktionshinder. Finns över hela Irland, också i Holland, England, Polen (http://www.rehabrecycl e.ie/) stewart.hickey@rehabre cycle.ie Dublin, Irland Recosi, Eco willage En organisation som hjälper till att få igång sociala företag på elektronikområdet. Katja Zajko Dublin, Irland Camara http://camara.org/ [email protected] Dublin, Irland Redescovery center Kroatien Humana Nova Organisation för insamling av datorer, som sedan skänks till skolor i bland annat Afrika, där man också har IT-utbildningar. Organisation för återanvändning, har textil-, möbel- och cykelverkstäder, samt butiker. Leder kurser i hur man själv reparerar saker. En textil återvinnings- och återanvändningscentral i nordvästra Kroatien. http://www.rediscoveryc entre.ie/ www.humananova.org Man har andrahandsförsäljning, sömnadsverkstad med up-cycling, arbetar nu med att utvidga verksamheten till att också omfatta möbler, husgeråd etc. Man försöker också få igång fler lokala återanvändningscentraler i Kroatien Navarra, Spanien Traperos de Emaús Emaus i Navarra är en kretsloppspark med återvinning och återanvändning. Man har olika loppisar och en störrre stadsodling i anslutning till anläggningen. 30 människor är bosatta runt arbetsplatsen. De bor i visionära hus med solcellsel. 180 människor är sysselsatta på anläggningen. http://www.emausnavarra.com/ Gipuzkoa, Mondragon Spanien Emaus Ekocenter i Gipuzkoa Återvinning och återanvändning. Väldigt snygg butik. Återkommande auktioner. Insamlingar. Javier Pradini, Rreuse Bilbao, Spanien Red Social Koopera Aeress i Spanien, en kedja av ideella organisationer som genom olika miljöinsatser vill förhindra utslagning av människor. På spanska hette de från början något i stil med ”Skräpets vänner”. Finns idag i 15 spanska regioner. 1700 anställda. http://www.aeress.org/ Quienessomos/Entidadessocias/Pais-Vasco/Red- Finns ett antal intressanta http://www.emaus.org/ guipuzcoa.html 55 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Ort /land Namn på anläggningen Vision/beskrivning Kontakt anläggningar i Spanien, inom Aeress-gruppen. Koopera som hänger nära samman med Caritas, har bland annat en anläggning i Bilbao som verkar väldigt intressant. De arbetar med återvinning och återanvändning, har elektronikverkstäder, vitvaruverkstäder, textilateljé, textilinsamlingar, loppis, hämtningar etc. La Fundació Deixalles på Mallorca är en ideell förening med sociala mål, att hjälpa utslagna människor tillbaka i arbete, genom miljöinsatser. Man driver en intressant anläggning med återvinning, återanvändning, lager och butiker. Social-Koopera http://www.aeress.org/ Quienessomos/Entidadessocias/Baleares/Fundaci o-Deixalles Mallorca, Spanien La Fundació Deixalles, Mallorca Barcelona, Spanien Engrunes, Spanien Ett jättelikt socialt företag i Barcelona, med återvinning och återanvändning, avancerad byggsektion, rivningsfirma, arbetar med elektronik- och vitvarudemontering, m.m. http://www.aeress.org/ Quienessomos/Entidadessocias/Cataluna/Fundaci o-Engrunes Social enterprise BAN Driver en kommunal insamling-/ återvinningscentral för staden Graz, har en återanvändningsbutik och samarbetar på många olika sätt med stadens avfallsmyndigheter om olika sorters avfallsinsamling, mobil dokumentförstörare, tjänst för grön trädgårdsavfall etc. Driver också Återanvändningslådan, ett nytt insamlingssystem för återanvändbara föremål såsom böcker, porslin, verktyg, leksaker, sportartiklar, elektronik, etc. från hushållen. Caritas driver ett antal olika återanvändningsbutiker i olika städer i Österrike. Man är störst i landet på textilier. Man har verkstäder för att reparera vitvaror och elektronik. Har reparationskaféer för allmänheten. http://www.ban.at Graz, Österrike Voraalberg, Österrike Caritas Olika platser i Österrike http://www.caritasvorarlberg.at/ Norra Österrike Revital En landsomfattande kedja av sociala företag, som sköter städernas återvinning/återaanvändningscentraler. Verkstäder och försäljning. www.revitalistgenial.at Worcester, Skottland Worcester Reource Exchange, En Scrap-store för barn, där man lär sig bygga nya saker av industrispill. http://www.wre.uk.com / Gloucester, Skottland Gloucester Resource Centre En Scrap-store för barn, där man lär sig bygga nya saker av industrispill. De äger sin egen byggnad och värmer den med solenergi. http://www.grcltd.org/ Glasgow, Skottland Glasgow Play Resource Association En Scrap-store för barn, där man lär sig bygga nya saker av industrispill. http://www.grcltd.org/ Crieff Remake Scotland Väldigt spännande scrap-store, som arbetar både med äldre, barn och funktionshindrade. Fixar fester, workshops, allt. www.remakescotland.co .uk/ Skottland 56 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Ort /land Namn på anläggningen Vision/beskrivning Kontakt Poznan, Polen Odpady Spännande insamling av grovsopor i olika punkter ute i staden. Visionär återvinningscentral med egen biogasanläggning. http://www.odpady.poz nan.pl/index.php?rsl=1& &pid=11111244 Krakow, Polen Lamusownia http://www.lamusownia .krakow.pl/ Feldkirch, Österrike Den lokala återvinningscentr alen I Feldkirch, Österrike En riktig kretsloppspark. Ser spännande ut. Har ett webbaserat swap-torg där alla kommuninvånare får annonsera gratis, som eller lokalt gratis-Blocket, driver informationskampanjer, cykelsatsningar. Öppnades I våras. Har återanvändningskaféer, modevisningar med second handkläder, bygger nu upp verkstäder. Wien och Graz, Österrike Repanet i Österrike Ett nätverk av verkstäder som främjar integration och samtidigt återanvändning. Man driver något som liknar hantverkarnas hus, trädgårdsservice, olika former av reparationsverkstäder. Stora anläggningar i olika städer. http://www.repanet.at/ Wien, Österrike Rusz www.rusz.at/ Berlin, Tyskland Mount mitte Reparationsverkstäder för främst elektronik men också för cyklar. Sysselsätter långtidsarbetslösa. Som ett Liseberg, fast av återvunna material, ett nöjesfält i Recycling. Ljubljana, Slovenien Kommunen i Ljubljana Ljubljana är i framkant på miljöområdet, med prylbibliotek, förpackningar i keramik etc. http://www.ljubljana.si/ en/green-capital/ Dortmund, Tyskland Ecomoebel Ett nätverk av sociala företag i Dortmund som arbetar med design och återanvändning av möbler. www.ecomoebel.de Athen, Grekland Ecorec Center för socialt entreprenörskap Information i skolor om återvinning. Komposteringsprojekt i Athen. Försöker på olika sätt främja miljötänk. http://www.ecorec.gr/ http://www.beachberlin .de/mountmitte.html Bilaga 3 14.3 Exempel, kretsloppsparker utanför Europa Ort /land Namn på anläggningen Vision/beskrivning Kontakt Arkansas, USA Vertac Nybyggd kretsloppspark med utbildnings- och upplevelsedel för barn. Sajten visar exempel på skrot-upplevelsecenter för barn från hela världen. http://kaboom.org/blog /playgrounds_made_jun k 57 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Ort /land Namn på anläggningen Vision/beskrivning Kontakt Recycle Utah,USA Recycle Utah http://www.recycleutah. org/education/ USA Recycle Roundup I Utah har man utvecklat ett pedagogiskt utbildningsprogram för barn på kretsloppsparken. Har re-design utställningar, och ett utvecklat system för företagssponsring av anläggningen. Recycle Utah drivs av en ideell förening. Datorspel för att lära barn hur man sorterar på en kretsloppspark. Kina The Mr. Robot theme park En fantastisk skulptur och robotpark av konstnärligt utformad skrot, uppfört av konstnären Zhu Kefeng. http://news.xinhuanet.c om/english/photo/201203/27/c_131493025.ht m http://www.dailydressu pgames.net/cleaninggames.html 58 2015-06-30 Växjö, FRÖN – Planeringsprojekt för etableringen av Växjö Återbruksby Ett centrum för Återbruk och Cirkulär Ekonomi. Bilaga 4 14.4 Beskrivning examensarbete, grafisk identitet, Växjö Återbruksby, Anton Lamme, Designprogrammet, Linnéuniversitetet. Som grafisk designer har min del i projektet Återbruksbyn varit att skapa en grafisk identitet åt verksamheten. Att ta fram material så som visitkort, affischer, logotyp och en grafisk manual. Som examensarbete på Designprogrammet med inriktning hållbar utveckling, har min del i projektet pågått mellan den 20:e januari och den 2:a juni, och avslutats i en utställning på Växjö Konsthall. För att på ett så rättvist sätt kunna skapa ett utseende som representerar en verksamhet, börjar alltid grafiska arbeten med analyser. En genomgående förståelse för målgrupp, värderingar och ekonomiska system har varit essentiella för att senare kunna skapa material som kommunicerar på ett ärligt sätt. Mitt arbete började med den teoretiska grunden inom cirkulär ekonomi. Genom att bli inbjuden till projektgruppens återkommande möten fick jag en stark bild av Återbruksbyn och dess visioner. Efter en tid av forskande kring just cirkulär ekonomi och de värderingar som uttryckts vid mötestillfällen började min skissprocess. Jag valde att använda logotypen som kärna i mitt arbete och låta allt annat material baseras på den. Jag tog fram olika förslag som jag presenterade för både projektgruppen och mina kollegor via ett så kallat rosdiagram där olika element i logotypen värderas. Kort därefter valdes den versionen av logotyp som jag gick vidare med. Logotypen fick till slut ett utseende som representerar den faktiska plats och gemenskap som byn kommer ha. Med ramen runt bokstäverna symboliseras detta och ger även logotypen en känsla av stämpel vilket även kommer fungera bra med tanke på hur den kommer användas i produktsammanhang. Det resterade materialet följer också denna mall. Den orangea och blågröna färgen återkommer tydligt i allt övrigt material vilken skapar en starkare samhörighet och igenkänning till konceptet. Här nedan visas visitkort, exempel på affisch och tryck på produkt. Mitt arbete med Återbruksbyn har varit oerhört intressant och givande. Det har mynnat ut i ett helhetskoncept som tydligt och uttrycksfullt beskriver återbruksbyn och kommunicerar dess värderingar till betraktaren. Anton Lamme, Grafisk Designer 59
© Copyright 2024