1. No category

1 (93)
Fördjupning Verksamhetsanalys
http://analyshsa.vgregion.se
Hälso- och sjukvårdsavdelningen, område
analys och uppföljning
Datum 2015-01-28
Handläggare: Anna Kjellström
Diarienummer HS 65-2015
Telefon: 0703-49 56 74
Västra Götalandsregionen
E-post: [email protected]
Förlossningsvården i Västra
Götalandsregionen 2002-2013
-
med fokus på fullgångna förstföderskor
januari 2015
Regionkansliet, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Område analys och uppföljning
Ulf Angerås, Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Anna Kjellström, Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Lars Ladfors, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Postadress:
Besöksadress:
Telefon:
Webbplats:
E-post:
Regionens Hus
54140 Skövde
Hertig Johans
gata 6
Skövde
010-441 00 00
www.vgregion.se/analysenhet
[email protected]
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
2 (93)
Sammanfattning
Allmänt
Rapporten omfattar förlossningar i Västra Götalandsregionen år 2002-2013. Under åren
2002-2011 ökade antalet förlossningar i regionen med 24 procent. Under perioden 20102013 låg NU, SkaS, SäS kvar på samma nivå som 2010 medan SU hade minskat antalet
förlossningar mellan 2010-2013 med 8 procent (figur 8).
Det finns skillnader i populationerna vid de olika sjukhusen i regionen, därför har
analyserna justerats för moderns BMI och ålder. Andel mödrar 35 år eller äldre var 28
procent vid SU och 18-20 procent vid övriga sjukhus under perioden 2011-2013 (figur 10).
SU hade lägst andel mödrar med övervikt/fetma (34 procent) och vid övriga sjukhus var
andelen 41-45 procent (figur 12).
Under perioden har det inte skett några större förändringar i förlossningssätt; ca 16 procent
kejsarsnitt, 5 procent sugklocka och 79 procent spontan vaginal förlossning (figur 14).
Fullgångna förstföderskan med barnet i huvudbjudning
(Robsongrupp 1 och 2)
En okomplicerad första förlossning med en positiv upplevelse för modern/familjen skapar
bra förutsättningar för okomplicerade förlossningar vid senare graviditeter. Därför är den
viktigaste patientgruppen inom förlossningsvården den fullgångna förstföderskan med
enkelbörd och barnet i huvudbjudning, definierad som Robsongrupp 1 och 2. Rapporten
fokuserar på denna patientgrupp.
År 2013 tillhörde 38 procent av alla förlossningar denna grupp. SU hade högst andel i
Robsongrupp 1 och 2 med 41 procent jämfört med ca 36 procent vid övriga sjukhus under
åren 2011-2013. I Robsongrupp 1 är det spontan förlossningsstart, i Robsongrupp 2A
induceras förlossningen (igångsättning) och i Robsongrupp 2B utförs planerat kejsarsnitt
(elektivt sectio).
Resultat
Modern: I Robsongrupp 1 och 2 hade SU högst andel kvinnor 30 år eller äldre, ca 50
procent jämfört med ca 30 procent vid övriga sjukhus. Planerade kejsarsnitt och
induktioner var vanligare bland äldre mödrar än spontan förlossningsstart.
Andelen med övervikt/fetma i gruppen ökade från 31 procent år 2006 till 34,5 procent år
2013. SU hade minst andel mödrar med övervikt/fetma 29 procent, jämfört med 33 procent
i VGR som helhet (figur 25).
Förlossningsstart: Av förlossningarna i Robsongrupp 1 och 2 startade drygt 83 procent
spontant, drygt 14 procent inducerades och drygt två procent genomgick planerat
kejsarsnitt i VGR år 2011-2013 (figur 27). Under åren 2002-2013 skedde en ökning av
andel induktioner från 10 procent till 15 procent (figur 29). Under perioden ändrades
policyn för överburna (efter fullgången graviditetslängd) vilket förklarar halva ökningen av
induktionsfrekvensen. Det är vanligare med induktion hos mödrar med fetma (25 procent)
jämfört med hos normalviktiga (14 procent).
Andelen planerade kejsarsnitt var högst på SU med 2,8 procent mot 1,7-1,9 procent på
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
3 (93)
övriga sjukhus. I ett nationellt perspektiv har VGR’s sjukhus medel eller relativt låga
andelar induktioner och planerade kejsarsnitt.
Förlossningen avslutas: Mellan år 2002 och 2013 har kejsarsnittsfrekvensen ökat från
11,5 procent till 14,2 procent i hela Robsongrupp 1 och 2, medan andelen sugklocka var
stabilt runt 10 procent. Den ökade kejsarsnittsfrekvensen kvarstår efter justering för ålder.
Orsaken är inte fler planerade kejsarsnitt utan beror på ökningen av induktioner som ökar
risken för kejsarsnitt.
År 2011-2013 var andelen förlossningar som avslutades med sugklocka/tång högst på SkaS
med 15 procent jämfört med 9-12 procent på övriga sjukhus.
Kejsarsnitt/Sectio: År 2013 var kejsarsnittsfrekvensen i VGR 14,2 procent, men det fanns
inomregionala skillnader. SäS hade cirka 14 procents lägre risk än övriga sjukhus för
kejsarsnitt bland fullgångna förstföderskor med fostret i huvudbjudning, efter justering för
moderns ålder och BMI. Ingen signifikant skillnad mellan övriga sjukhus.
Bland mödrar över 35 år var risken tre gånger så stor för kejsarsnitt som bland 25-29åringar. Bland mödrar med fetma var risken två gånger så stor för kejsarsnitt, jämfört med
normalviktiga.
Induktion ökade risken för kejsarsnitt fyra gånger, jämfört med spontan start.
Perinealbristningar: Perineala bristningar är en komplikation i samband med förlossning.
Det är viktigt att undvika skador på moderns ändtarmsmuskel (perinealbristning grad
III/IV).
Andelen perinealbristningar grad III/IV har varit runt fem procent under perioden 20022013, men det finns vissa inomregionala skillnader.
SäS har under perioden 2002-2011 haft lägre andel bristningar än regionen som helhet
(cirka 3-4 procent), men en ökning ses efter år 2010 och andelen var 6,1 procent år 2013.
Under perioden 2011-2013 fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan sjukhusen.
SkaS låg som högst på 8,2 procent år 2004 och har sedan dess minskat kontinuerligt i andel
bristningar till 4,1 procent.
Vid förlossning med sugklocka ökade risken för perinealbristning grad III/IV tre gånger.
Epiduralbedövning: Epiduralbedövning som smärtlindring användes vid 45-55 procent av
förlossningarna med högst andel på SkaS.
Blödning: Andelen mödrar med blödning>1 000 ml ökade under perioden 2002-2013 från
5,2 procent till 10,0 procent. År 2013 hade SU 11,4 procent förlösta mödrar med
blödning>1 000 ml medan SäS hade 7,4 procent.
Vårdtider: Drygt 40 procent av mödrarna förlöstes inom 8 timmar vid spontan
förlossningsstart, jämfört med 4 procent bland inducerade förlossningar. En ökad andel
induktioner leder till längre vårdtid på förlossningsavdelning, men även på BB-avdelning.
Det fanns inomregionala skillnader i vårdtider, På SkaS skrevs 56 procent av mödrarna ut
inom 0-2 dagar, jämfört med knappt 20 procent på NU (figur 70).
Kostnad per patient: Vårdtidens längd avspeglade i stor grad den totala kostnaden per
förlossning. Svårigheter är att jämföra sjukhus till följd av skillnader i registrering.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
4 (93)
Medelkostnaden vid spontan förlossningsstart var ca 31,000 SEK, vid induktion 46,000
SEK och vid planerat kejsarsnitt 53,000 SEK.
Nationella jämförelser: Kejsarsnittsfrekvensen på landets sjukhus varierade mellan 7 och
21 procent år 2013. I VGR var motsvarande frekvens år 2013 för SäS:12,0 procent,
NU:13,7 procent, SkaS:14,3 procent, SU:14,9 procent.
Lägst andel hade Linköping som också är den klinik i Sverige som under senare år med
hjälp av ett kontinuerligt förbättringsarbete varit ledande. De sänkte kejsarsnittsfrekvensen
i Robsongrupp 1 (spontan start) från 10 procent år 2006 till 3 procent år 2013.
Andel perinealbristningar grad II/IV varierade mellan 4,5 procent till 7,3 procent på landets
sjukhus 2008-2012. I VGR var andelen 5,2 procent under samma period.
Internationella jämförelser: Regionens sjukhus ligger mycket bra till vid en
internationell jämförelse i kejsarsnittsfrekvens (figur 4-7). Italien hade högst andel
kejsarsnitt i Europa (över 50 procent).
VGR’s sjukhus hade med sina fem procent en högre andel perinealbristningar grad III/IV
jämfört med Norge och Finland där andelen perinealbristningar var cirka tre procent.
Några slutsatser
• Regionens sjukhus ligger mycket bra till vid en internationell jämförelse. Vid en
nationell jämförelse finns förbättringspotential för att komma i nivå med de bästa
sjukhusen i landet.
• Andelen induktioner har ökat mellan 2002-2013 och ökningen har bidragit till fler
kejsarsnitt under perioden. Det är därför viktigt att se över processen kring
induktioner, framförallt rutiner för beslut om inducerad förlossningsstart.
• Andelen akuta kejsarsnitt har ökat något under perioden 2002-2013. Andelen
planerade kejsarsnitt har varit konstant. Om man gör ett liknande förbättringsarbete
som gjorts i Linköping finns förutsättningar för en sänkt kejsarsnittsfrekvens i
regionen.
• Frekvensen perinealbristningar har varit relativt stabil men ligger över de nivåer som
kliniker i Norge och Finland rapporterat. Även här finns en tydlig
förbättringspotential.
• Andel mödrar med blödning >1000 ml har ökat under perioden.
• Eftersom övervikt och fetma är ett ökande folkhälsoproblem bör man förbättra
registreringen av mödrars vikt och längd på mödravårdscentralen. Ett aktivt arbete
för att minska andelen mödrar med övervikt och fetma bör stimuleras.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
5 (93)
Förord
Denna fördjupning av förlossningsvården är en del av Västra Götalandsregionens
Verksamhetsanalys, och omfattar förlossningar i Västra Götalandsregionen 2002-2013.
Rapporten är deskriptiv, med ambition att försöka hitta och förklara där vi finner skillnader
i utfallet i förlossningsvården i Västra Götalandsregionen. Utgångspunkten är de skillnader
som noterats i förlossningsvården i Öppna Jämförelser i avsnittet om ”Graviditet,
förlossningar och nyföddhetsvård”, framförallt kejsarsnitt/sectio och perinealbristningar
(grad III/IV). Motsvarande fördjupning görs inom diabetesvård och strokevård.
Fokus i rapporten är förstföderskan med barnet i huvudbjudning som får barn i fullgången
tid, vilken är en nyckelgrupp för förlossningsvården (38 procent av samtliga förlossningar).
Om hon får en första förlossning utan kejsarsnitt eller allvarlig perinealbristning och
dessutom en bra upplevelse av sin första förlossning finns utmärkta förutsättningar för
hennes kommande förlossningar. Detta innebär stora fördelar både för kvinnan och för
förlossningsvården.
Det pågår fler arbeten som rör förlossningsvården, bl a ett nationellt projekt om
värdebaserad vård där Västra Götalandsregionen deltar som ett av flera landsting, och som
kommer att offentliggöras i slutet av våren 2015. Ett nationellt tvärprofessionellt samarbete
med bl a SFOG pågår även för en säkrare förlossning i projektet ”Säker förlossningsvård”
där del två nu handlar om skador på mamman. I Västra Götalandsregionen pågår även ett
delprojekt inom benchmarking med fokus kvinnosjukvård med redovisning av besök,
vårdtillfällen och KPP per MDC och DRG för kvinnosjukvården i regionen fördelat på
sjukhus. Benchmarkingarbetet leds av Peter Amundin, hälso- och sjukvårdsavdelningen
regionkansliet.
Arbetsgruppen har bestått av Ulf Angerås, medicinsk rådgivare och Anna Kjellström,
epidemiolog från hälso- och sjukvårdsavdelningen, område analys och uppföljning,
regionkansliet, samt Lars Ladfors, förlossningsläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Synpunkter på resultaten har inhämtats från sektorsrådet i kvinnosjukvård.
Ann Söderström
Hälso- och sjukvårdsdirektör
Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
6 (93)
Innehåll
Sammanfattning _________________________________________________________ 2
Inledning_______________________________________________________________ 11
Gruppering av förlossningar i 10 grupper (Robsongruppering) _______________________ 11
Nationella resultat år 2013, förstföderskor med barnet i huvudbjudning som får barn i
fullgången tid. ______________________________________________________________ 12
Figur 1. Andel kejsarsnitt av alla förstföderskor, huvud, v 37+0 (Robsongrupp 1+2), Sverige 2013 __ 13
Figur 2. Andel planerade kejsarsnitt av alla förstföderskor, huvud, v 37+0 (Robsongrupp 1+2), Sverige
2013 _____________________________________________________________________________ 13
Figur 3. Andel induktioner av alla förstföderskor, huvud, v 37+0 (Robsongrupp 1+2), Sverige 2013 _ 14
Europeiska resultat __________________________________________________________ 15
Figur 4. Andel kejsarsnitt, Europa 2010 _________________________________________________ 15
Figur 5. Andel spontan förlossningsstart av alla förstföderskor, huvud, v 37+0 (Robsongrupp 1+2),
Irland, Göteborg, Borås, Linköping 2012 _________________________________________________ 16
Figur 6. Andel kejsarsnitt av alla förstföderskor, huvud, v 37+0 (Robsongrupp 1+2), Irland, Göteborg,
Borås, Linköping 2012 _______________________________________________________________ 16
Internationella resultat _______________________________________________________ 17
Figur 7. Andel kejsarsnitt, Världen 2011 _________________________________________________ 17
Metod _________________________________________________________________ 18
Studiepopulation ____________________________________________________________ 18
Datakvalitet ________________________________________________________________ 18
Beräknade variabler _________________________________________________________ 19
Statistiska beräkningar _______________________________________________________ 19
Kostnad per förlossning (kostnad per patient, KPP) ________________________________ 20
Resultat _______________________________________________________________ 22
Samtliga förlossningar i Västra Götaland 2002-2013 ___________________________ 23
Figur 8. Antal förlossningar per sjukhus och år, VGR 2002-2013 ______________________________ 23
Moderns ålder ______________________________________________________________ 24
Figur 9. Mödrarnas ålder per år, hela Västra Götalandsregionen 2002-2013 ____________________ 24
Figur 10. Mödrarnas ålder per sjukhus, 2011-2013 ________________________________________ 24
Moderns body mass index (BMI) _______________________________________________ 25
Figur 11. Förlösta mödrars BMI vid inskrivning till mödrahälsovård per år, hela VGR 2006-2013 ____ 25
Figur 12. Förlösta mödrars BMI vid inskrivning till mödrahälsovård per sjukhus, 2011-2013 _______ 25
Förlossningsstart ____________________________________________________________ 26
Figur 13. Förlossningen startar, per år, Västra Götalandsregionen 2002-2013 ___________________ 26
Förlossningen avslutas _______________________________________________________ 26
Figur 14. Förlossningen avslutas, per år, Västra Götalandsregionen 2002-2013 _________________ 26
Robsongruppering _______________________________________________________ 27
Figur 15. Förlossningsstart alla Robsongrupper 2013, Västra Götalandsregionen ________________ 27
Figur 16. Förlossningsstart alla Robsongrupper per år 2002-2013, Västra Götalandsregionen ______ 28
Förlossningar i Robsongrupp 1 och 2 - förstföderskor, fullgångna, enkelbörder,
huvudändläge, oberoende av förlossningsstart. _______________________________ 29
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
7 (93)
Figur 17. Antal förlossningar per sjukhus och år, Robsongrupp 1 och 2, VGR 2002-2013 __________ 29
Moderns ålder ______________________________________________________________ 30
Figur 18. Mödrarnas ålder per år, Robsongrupp 1 och 2, VGR 2002-2013 ______________________ 30
Figur 19. Mödrarnas ålder per förlossningsstart, Robsongrupp 1 och 2 VGR 2011-2013 ___________ 30
Figur 20. Mödrarnas ålder per sjukhus, Robsongrupp 1 och 2 VGR 2011-2013 __________________ 31
Figur 21. Andel mödrar 35 år eller äldre per sjukhus och år, Robsongrupp 1 och 2, VGR 2002-2013 _ 31
Body mass index (BMI) _______________________________________________________ 32
Figur 22. BMI saknas vid inskrivning mödrahälsovård, per sjukhus och år, Robsongrupp 1 och 2, 20062013 _____________________________________________________________________________ 32
Figur 23. Förlösta mödrars BMI vid inskrivning till mödrahälsovård per år, Robsongrupp 1 och 2, VGR
2006-2013 ________________________________________________________________________ 32
Figur 24. Förlösta mödrars BMI vid inskrivning till mödrahälsovård per förlossningsstart, Robsongrupp
1 och 2, VGR 2011-2013______________________________________________________________ 33
Figur 25. Förlösta mödrars BMI vid inskrivning till mödrahälsovård per sjukhus, Robsongrupp 1 och 2,
VGR 2011-2013 ____________________________________________________________________ 33
Figur 26. Andel förlösta mödrar med fetma vid inskrivning på mödrahälsovård, per sjukhus och år,
Robsongrupp 1 och 2, 2006-2013.______________________________________________________ 34
Förlossningsstart ____________________________________________________________ 35
Figur 27. Förlossningsstart Robsongrupp 1 och 2, VGR 2011-2013 ____________________________ 35
Figur 28. Förlossningsavslut Robsongrupp 1 och 2, VGR 2011-2013 ___________________________ 35
Figur 29. Förlossningsstart per år, Robsongrupp 1 och 2, VGR 2002-2013 ______________________ 36
Figur 30. Förlossningsstart per sjukhus, Robsongrupp 1 och 2, 2011-2013 VGR _________________ 37
Tabell 1. Förlossningsstart per sjukhus, Robsongrupp 1 och 2 år, 2013 ________________________ 37
Figur 31. Andel induktioner fördelat på graviditetslängd och år, i Robsongrupp 1 och 2, VGR 20022013 _____________________________________________________________________________ 38
Figur 32. Andel induktioner per sjukhus och år, i Robsongrupp 1 och 2, 2002-2013 ______________ 39
Figur 33a. Andel induktioner per åldersgrupp och år, i Robsongrupp 1 och 2, 2006-2013 _________ 39
Figur 33b. Andel induktioner per BMI-grupp och år, i Robsongrupp 1 och 2, 2006-2013 __________ 40
Förlossningen avslutas _______________________________________________________ 41
Figur 34. Förlossningen avslutas per år, Robsongrupp 1 och 2, VGR 2002-2013 _________________ 41
Figur 35. Förlossningen avslutas i relation till förlossningsstart, Robsongrupp 1 och 2, VGR 2011-2013
_________________________________________________________________________________ 42
Figur 37. Förlossningen avslutas per sjukhus, Robsongrupp 1 och 2, VGR 2011-2013 _____________ 43
Figur 38. Andel sugklocka/tång per sjukhus och år, vaginala förlossningar Robsongrupp 1 och 2, 20022013 _____________________________________________________________________________ 44
Kejsarsnitt/sectio, Robsongrupp 1 och 2 _____________________________________ 45
Figur 39a. Andel kejsarsnitt av förlossningar per sjukhus och år, Robsongrupp 1 och 2, år 2002-2013
(ÖJ) ______________________________________________________________________________ 45
Figur 39b. Andel kejsarsnitt av förlossningar per sjukhus och år, Robsongrupp 1 och 2, år 2002-2013,
åldersstandardiserat (ÖJ) _____________________________________________________________ 46
Figur 40a-d. Andel kejsarsnitt av förlossningar per sjukhus och år, fördelat på åldersgrupper,
Robsongrupp 1 och 2, år 2002-2013, (ÖJ) ________________________________________________ 46
Figur 41. Förlossningsstart per år, bland kejsarsnitt, Robsongrupp 1 och 2, 2002-2013 ___________ 47
Figur 42. Andel kejsarsnitt per åldersgrupp och år, Robsongrupp 1 och 2, VGR 2002-2013 ________ 48
Figur 43. Andel kejsarsnitt per BMI-grupp och år, Robsongrupp 1 och 2, VGR 2002-2013 _________ 48
Figur 44. Andel kejsarsnitt av förlossningar, per sjukhus och år, Robsongrupp 1 (spontan start), år
2002-2013 (ÖJ) _____________________________________________________________________ 49
Figur 45. Andel kejsarsnitt av förlossningar per sjukhus och år, Robsongrupp 1 (spontan start), år
2002-2013, åldersstandardiserat (ÖJ) ___________________________________________________ 49
Figur 46. Andel kejsarsnitt per åldersgrupp och år, Robsongrupp 1 (spontan start), VGR 2002-2013 _ 50
Figur 47. Andel kejsarsnitt per BMI-grupp och år, Robsongrupp 1 (spontan start), VGR 2002-2013 __ 50
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
8 (93)
Figur 48. Andel kejsarsnitt av förlossningar, per sjukhus och år, Robsongrupp 2A (induktion), år 20022013 (ÖJ)__________________________________________________________________________ 51
Odds kvoter kejsarsnitt, med justering __________________________________________ 52
Figur 49. Odds kvoter för kejsarsnitt per ålder, BMI respektive förlossningsstart, Robsongrupp 1 och 2,
2010-2013 ________________________________________________________________________ 52
Figur 50. Odds kvoter för kejsarsnitt respektive planerat kejsarsnitt per sjukhus, Robsongrupp 1 och 2,
2010-2013 ________________________________________________________________________ 53
Perinealbristningar, förstföderskor__________________________________________ 54
Figur 51. Andel perinealbristningar grad III/IV av förlossningar per sjukhus och år, vaginalförlossningar,
Robson 1 och 2, 2002-2013 (ÖJ) _______________________________________________________ 54
Figur 52. Andel perinealbristningar grad III/IV per sjukhus och år, vaginalförlossningar, Robson 1 och 2,
2002-2013 (ÖJ), åldersstandardiserat ___________________________________________________ 55
Figur 53. Antal perinealbristningar grad III/IV fördelat på sugklocka/tång och spontan vaginal
förlossning, förstföderskor vaginala förlossningar, VGR 2002-2013 ___________________________ 55
Figur 54a. Andel perinealbristningar grad III/IV per sjukhus och år, SPONTAN vaginalförlossningar,
Robson 1 och 2, 2002-2013 (ÖJ) _______________________________________________________ 56
Figur 54b. Andel perinealbristningar grad III/IV per sjukhus och år, SUGKLOCKA/TÅNG-förlossning,
Robson 1 och 2, 2002-2013 (ÖJ) _______________________________________________________ 56
Figur 55. Andel perinealbristningar grad III/IV (95% CI) per sjukhus, uppdelat på förlossningsavslut och
klipp, vaginalförlossningar Robson 1 och 2, 2011-2013. ____________________________________ 57
Figur 56. Andel med klipp per sjukhus och år, vaginalförlossningar Robsongrupp 1 och 2, 2002-2013 57
Odds kvoter ________________________________________________________________ 58
Figur 57. Odds kvoter perinealbristningar III/IV, vaginalförlossningar R1+R2A, 2010-2013. ________ 58
Figur 58. Odds kvoter perinealbristningar III/IV per sjukhus, vaginalförlösta R1+R2A, 2010-2013. ___ 59
Epidural, oxytocin, blödning, Robsongrupp 1 och 2 _____________________________ 60
Epidural ___________________________________________________________________ 60
Figur 59. Epiduralbedövning vid förlossning per sjukhus och år, Robsongrupp 1 och 2, 2002-2013 __ 60
Figur 60a. Epiduralbedövning vid förlossning per förlossningsstart och år, Robsongrupp 1 och 2, 20022013 _____________________________________________________________________________ 60
Figur 60b. Epiduralbedövning vid förlossning per sjukhus och förlossningsavslut, Robsongrupp 1 och 2,
2011-2013 ________________________________________________________________________ 61
Oxytocin___________________________________________________________________ 61
Figur 61. Andel som fått värkförstärkande dropp (oxytocin) under förlossningen per sjukhus och år,
Robsongrupp 1 (spontan start), 2007-2013. ______________________________________________ 61
Blödning ___________________________________________________________________ 62
Figur 62. Andel med blödning >1000 ml vid förlossningen per sjukhus och år, Robsongrupp 1 och 2,
2002-2013. ________________________________________________________________________ 62
Barnets apgar, navelsträngsprov och födelsevikt, Robsongrupp 1 och 2 ____________ 63
Apgar _____________________________________________________________________ 63
Figur 63. Andel barn med Apgar<7 vid 5 minuter per sjukhus och år, Robsongrupp 1 och 2, 2002-2013
_________________________________________________________________________________ 63
Figur 64. Andel barn med Apgar<4 vid 5 minuter per sjukhus och år, Robsongrupp 1 och 2, 2002-2013
_________________________________________________________________________________ 64
Navelsträngsprov ___________________________________________________________ 65
Figur 65. Provtagning av artär och/eller ven i navelsträng saknas, per sjukhus och år, Robsongrupp 1
och 2, 2002-2013.___________________________________________________________________ 65
Tabell 2. pH<7.00, provtagning av artär och/eller ven i navelsträng, per sjukhus, Robsongrupp 1 och 2
2011-2013. ________________________________________________________________________ 65
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
9 (93)
Födelsevikt ________________________________________________________________ 66
Figur 66. Barnets födelsevikt per år, Robsongrupp 1 och 2, Västra Götalandsregionen 2002-2013 __ 66
Figur 67. Andel barn ≥ 4000 gram fördelade på mammans BMI, Robsongrupp 1 och 2, VGR 2011-2013
_________________________________________________________________________________ 66
Vårdtid, Robsongrupp 1 och 2 ______________________________________________ 67
Vårddagar _________________________________________________________________ 67
Figur 68. Vårddagar per förlossningsstart, Robsongrupp 1 och 2, VGR 2011-2013 _______________ 67
Figur 69. Vårddagar per sjukhus, Robsongrupp 1 och 2, 2011-2013 ___________________________ 68
Tabell 3. Vårddagar, median och medel, per sjukhus och förlossningsstart, Robsongrupp 1 och 2, VGR
2011-2013 ________________________________________________________________________ 68
Figur 70. Andel med 0-2 vårddagar per sjukhus och år, Robsongrupp 1 och 2, VGR 2002-2013 _____ 69
Timmar från inskrivning till partus ______________________________________________ 70
Tabell 4. Antal timmar från inskrivning till partus, Robsongrupp 1 och 2, 2011-2013 (ej komplett för
SkaS) _____________________________________________________________________________ 70
Figur 71. Timmar från inskrivning till partus per förlossningsstart, Robsongrupp 1 och 2, 2011-2013 70
Figur 72. Timmar från inskrivning till partus per sjukhus, Robsongrupp 1 och 2, 2011-2013 (ej komplett
för SkaS) __________________________________________________________________________ 71
Dygn från partus till utskrivning ________________________________________________ 72
Tabell 5. Antal dygn från partus till utskrivning per sjukhus, Robsongrupp 1 och 2, 2011-2013 _____ 72
Figur 73. Dygn från partus till utskrivning per förlossningsstart, Robsongrupp 1 och 2, 2011-2013 __ 72
Figur 74. Dygn från partus till utskrivning per sjukhus, Robsongrupp 1 och 2, 2011-2013 __________ 73
Figur 75a. Dygn från partus till utskrivning per sjukhus, Robsongrupp 1 (spontan start), 2011-2013 _ 73
Figur 75b. Dygn från partus till utskrivning per sjukhus, Robsongrupp 2A (inducerad start), 2011-2013
_________________________________________________________________________________ 74
Figur 75c. Dygn från partus till utskrivning per sjukhus, Robsongrupp 2B (planerat kejsarsnitt), 20112013 _____________________________________________________________________________ 74
Kostnad per förlossning (KPP) ______________________________________________ 75
Kostnad per Robsongrupp ____________________________________________________ 75
Figur 76. Fördelning av förlossningar respektive kostnader per Robsongrupper, VGR 2011-2013 ___ 75
Figur 77. Kostnad (medel och median) per Robsongrupp, Västra Götalandsregionen 2011-2013 ___ 76
Kostnad per förlossning (KPP) - Robsongrupp 1 och 2 ___________________________ 77
Tabell 6. Antal förlossningar med KPP-uppgift, per sjukhus, Robsongrupp 1 och 2, 2013 __________ 77
Figur 78. Medel- och mediankostnad per år, Robsongrupp 1 och 2, VGR 2009-2013 _____________ 77
Tabell 7. Spridning av kostnader per förlossningsstart, Robsongrupp 1 och 2, VGR 2013 __________ 78
Figur 79. Spridning av kostnader per förlossningsstart, boxplot, Robsongrupp 1 och 2, VGR 2013___ 78
Uppdelning av kostnader per vårdtjänst _________________________________________ 79
Figur 80. Medelkostnad per vårdtjänst, Robsongrupp 1 och 2, Västra Götalandsregionen 2013 ____ 79
Figur 81. Medelkostnad per vårdtjänst och förlossningsstart, Robsongrupp 1 och 2, VGR 2013 _____ 80
Kostnad per vårddagar _______________________________________________________ 81
Figur 82. Medelkostnad per antal vårddagar, fördelat på vårdtjänster, Robsongrupp 1 och 2, VGR 2013
_________________________________________________________________________________ 81
Figur 83. Medelkostnad per antal vårddagar och förlossningsstart*, Robsongrupp 1 och 2, VGR 2013
_________________________________________________________________________________ 81
Kostnad fördelat på förlossningsavslut __________________________________________ 82
Figur 84. Medelkostnad per förlossningsstart och förlossningsavslut, Robsongrupp 1 och 2, fördelat på
vårdtjänster, VGR 2013 ______________________________________________________________ 82
Kostnad fördelat på moderns ålder och BMI ______________________________________ 83
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
10 (93)
Figur 85. Medelkostnad per moderns ålder och förlossningsstart, Robsongrupp 1 och 2, VGR 20112013 _____________________________________________________________________________ 83
Figur 86. Medelkostnad per moderns BMI och förlossningsstart, Robsongrupp 1 och 2, VGR 2011-2013
_________________________________________________________________________________ 83
Kostnad fördelat på sjukhus ___________________________________________________ 84
Figur 87. Medelkostnad per sjukhus och förlossningsstart, Robsongrupp 1 och 2, 2013 ___________ 84
Diskussion ______________________________________________________________ 85
Referenser _____________________________________________________________ 89
Bilaga 1. Tabell Robsongrupp 1 och 2, 2011-2013 ______________________________ 90
Bilaga 2 Diagnoskoder ____________________________________________________ 93
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
11 (93)
Inledning
Antalet förlossningar vid sjukhusen i Västra Götalandsregionen år 2013 var 18 809.
Majoriteten av alla förlossningar avslutas spontant vaginalt och utan komplikationer.
Kejsarsnitt/sectio och bristningar (perinealbristning grad3/grad4) är att ses som avvikelser
från en normal förlossning. Det finns stora variationer i andel kejsarsnitt och andel
patienter som får allvarlig perinealbristning grad3/grad4 mellan olika sjukhus i Sverige och
internationellt.
En nyckelgrupp för förlossningsvården är förstföderskan med barnet i huvudbjudning som
får barn (enkelbörd) i fullgången tid (Robsongrupp 1 och 2, vilka utgör 38 procent av alla
förlossningar). Om hon får en första förlossning utan kejsarsnitt eller allvarlig
perinealbristning och dessutom en bra upplevelse av sin första förlossning finns utmärkta
förutsättningar för hennes kommande förlossningar. Detta innebär stora fördelar både för
kvinnan och för förlossningsvården.
Gruppering av förlossningar i 10 grupper (Robsongruppering)
En modell för uppdelning av alla förlossningar i en av tio grupper (med undergrupper) som
introducerats av Mike Robson har fått internationellt genomslag och i en studie visade det
sig vara den klassificering som fungerar bäst (1). Det gör det möjligt att jämföra sjukhus
grupp för grupp.
En förlossning tillhör alltid en grupp och kan inte tillhöra någon annan. Gruppen beskriver
hur förlossningen startar utifrån förstföderska/omföderska, börd, fullgången/prematur,
bjudning, eventuellt tidigare kejsarsnitt.
Grupp
1
Förstföderska, enkelbörd, huvudbjudning, fullgången (37+0)
Spontan förlossningsstart
2A
Förstföderska, enkelbörd, huvudbjudning, fullgången (37+0)
Induktion före spontan förlossningsstart (inkl vattenavgång utan värkar)
2B
Förstföderska, enkelbörd, huvudbjudning, fullgången (37+0)
Kejsarsnitt före spontan förlossningsstart
3
Omföderska, enkelbörd, huvudbjudning, fullgången (37+0). Ej tidigare kejsarsnitt.
Spontan förlossningsstart
4A
Omföderska, enkelbörd, huvudbjudning, fullgången (37+0). Ej tidigare kejsarsnitt.
Induktion före spontan förlossningsstart (inkl vattenavgång utan värkar)
4B
Omföderska, enkelbörd, huvudbjudning, fullgången (37+0). Ej tidigare kejsarsnitt.
Kejsarsnitt före spontan förlossningsstart
5A
Tidigare kejsarsnitt, nu enkelbörd, huvudbjudning, fullgången (37+0)
Spontan förlossningsstart
5B
Tidigare kejsarsnitt, nu enkelbörd, huvudbjudning, fullgången (37+0)
Induktion före spontan förlossningsstart (inkl vattenavgång utan värkar)
5C
Tidigare kejsarsnitt, nu enkelbörd, huvudbjudning, fullgången (37+0)
Kejsarsnitt före spontan förlossningsstart
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
12 (93)
6
Sätesbjudning, förstföderska, enkelbörd
7
Sätesbjudning, omföderska, enkelbörd, inkl tidigare kejsarsnitt
8A
Flerbörd, inkl tidigare kejsarsnitt, Spontan förlossningsstart
8B
Flerbörd, inkl tidigare kejsarsnitt
Induktion före spontan förlossningsstart (inkl vattenavgång utan värkar)
8C
Flerbörd, inkl tidigare kejsarsnitt
Kejsarsnitt före spontan förlossningsstart
9
Tvär- eller snedläge, inkl tidigare kejsarsnitt
10A
Prematur (37+0), enkelbörd, huvudbjudning, inkl tidigare kejsarsnitt
Spontan förlossningsstart
10B
Prematur (37+0), enkelbörd, huvudbjudning, inkl tidigare kejsarsnitt
Induktion före spontan förlossningsstart (inkl vattenavgång utan värkar)
10C
Prematur (37+0), enkelbörd, huvudbjudning, inkl tidigare kejsarsnitt
Kejsarsnitt före spontan förlossningsstart
Nationella resultat år 2013, förstföderskor med barnet i
huvudbjudning som får barn i fullgången tid.
Förlossningen kan starta på ett av tre sätt: spontant värkarbete, induktion (förlossning sätts
igång), kejsarsnitt före värkstart (planerat kejsarsnitt/elektivt sectio). Högre andel
planerade kejsarsnitt och induktioner leder till fler kejsarsnitt i gruppen. Då det gäller
fördelningen mellan olika sätt att starta förlossningen finns också stora skillnader mellan
sjukhusen.
Planerade kejsarsnitt är kejsarsnitt som är planerade i förväg. Orsaken kan vara att kvinnan
genomgått två tidigare kejsarsnitt, barnet ligger i sätesändläge. För förstföderskor med
barnet i huvudbjudning i fullgången tid är indikationen oftast psykosocial.
Vanliga orsaker till att förlossningen sätts igång (induktion) är överburenhet,
havandeskapsförgiftning (preeklampsi) eller misstänkt tillväxthämning hos fostret.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
13 (93)
Figur 1. Andel kejsarsnitt av alla förstföderskor, huvud, v 37+0 (Robsongrupp 1+2), Sverige
2013
Andel sectio - förstföderskor, huvudändläge, 37+0
spontan start, induktion eller elektivt sectio, Sverige 2013.
22%
20%
18%
16%
14%
12%
10%
8%
Linköping
Värnamo
Karlskoga
Luleå
Norrköping
Kalmar
Halmstad
Kristianstad
Lund/Malmö
Skellefteå
Borås
Helsingborg
Sollefteå
Uppsala
Umeå
Örebro
Västervik
Östersund
Norra Älvsborg
Jönköping
Nyköping
Karlskrona
Sundsvall
Skövde
Göteborg
Eskilstuna
Lycksele
Varberg
Sth -Södersjukhuset
Örnsköldsvik
Sth -KS Huddinge
Karlstad
Falun
Hudiksvall
Södertälje
Eksjö
Västerås
Visby
Sth - KS Solna
Gävle
Sth -BB Sth
Ystad
Sth -Danderyd
Gällivare
6%
I en sammanställning som bygger på de rapporter som skapas i Obstetrix (den datajournal
som används på MVC och inom förlossningsvård) ser man stora skillnader mellan olika
klinker i landet då det gäller kejsarsnittsfrekvens. Lägst andel i Linköping 7,3 procent och
högst i Gällivare 20,8 procent.
Figur 2. Andel planerade kejsarsnitt av alla förstföderskor, huvud, v 37+0 (Robsongrupp
1+2), Sverige 2013
Andel elektiva sectio av alla förstföderskor,
huvud, v 37+0, Sverige 2013.
6%
5%
4%
3%
2%
1%
Värnamo
Halmstad
Lycksele
Hudiksvall
Linköping
Norrköping
Jönköping
Luleå
Ystad
Skövde
Varberg
Karlskoga
Karlskrona
Borås
Södertälje
Sollefteå
Norra Älvsborg
Eskilstuna
Helsingborg
Kalmar
Västerås
Nyköping
Göteborg
Örnsköldsvik
Uppsala
Eksjö
Östersund
Örebro
Sundsvall
Lund/Malmö
Gävle
Kristianstad
Falun
Västervik
Visby
Sth -KS Huddinge
Karlstad
Umeå
Skellefteå
Gällivare
Sth -Södersjukhuset
Sth - KS Solna
Sth -Danderyd
Sth -BB Sth
0%
Mycket stora skillnader mellan sjukhus i planerade kejsarsnitt; 1,3 procent i Värnamo
jämfört med 6,3 procent på BB Stockholm. Alla sjukhus i Stockholm låg över 4 procent.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
14 (93)
Figur 3. Andel induktioner av alla förstföderskor, huvud, v 37+0 (Robsongrupp 1+2), Sverige
2013
Andel induktioner av alla förstföderskor,
huvud, v 37+0, Sverige 2013
Karlskoga
Helsingborg
Västervik
Karlskrona
Skellefteå
Kalmar
Karlstad
Östersund
Skövde
Ystad
Göteborg
Borås
Kristianstad
Norra Älvsborg
Lund/Malmö
Linköping
Luleå
Värnamo
Sth -BB Sth
Eksjö
Västerås
Sollefteå
Varberg
Falun
Södertälje
Lycksele
Gällivare
Nyköping
Gävle
Sth -Danderyd
Eskilstuna
Örnsköldsvik
Hudiksvall
Visby
Sundsvall
Örebro
Umeå
Norrköping
Sth -Södersjukhuset
Halmstad
Jönköping
Sth -KS Huddinge
Sth - KS Solna
Uppsala
24%
22%
20%
18%
16%
14%
12%
10%
8%
Stor skillnad i induktionsfrekvens, Karlskoga har bara normala graviditeter medan
Helsingborg tar hand om alla gravida utan selektion. Helsingborgs 12 procent induktioner
kan jämföras med KS-Solna som hade dubbelt så hög induktionsfrekvens. Uppsalas siffror
är osäkra pga annat datauttag.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
15 (93)
Europeiska resultat
Europeristat sammanställer förlossningsutfall för alla länder i Europa. Resultaten är inte
uppdelade på Robsongrupper men den årliga frekvensen kejsarsnitt varierade stort mellan
länderna, t.ex. Italien ligger över 50 procent, Holland och de nordiska länderna var de enda
som var under 17 procent år 2010.
Figur 4. Andel kejsarsnitt, Europa 2010
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
16 (93)
Figur 5. Andel spontan förlossningsstart av alla förstföderskor, huvud, v 37+0
(Robsongrupp 1+2), Irland, Göteborg, Borås, Linköping 2012
De fyra stora klinikerna på Irland (i Dublin National Maternity Hospital, Rotunda, Coomb
och sjukhuset i Cork) sammanställer årligen sina resultat i årsrapporter. Rapporterade
resultat från Irland är för år 2012. De irländska klinikerna hade en högre andel induktioner
i Robsongrupp 1 och 2 jämfört med svenska sjukhus.
Figur 6. Andel kejsarsnitt av alla förstföderskor, huvud, v 37+0 (Robsongrupp 1+2), Irland,
Göteborg, Borås, Linköping 2012
Stora skillnader i kejsarsnittsfrekvens mellan spontan start och induktion. Genom deras
höga andel induktioner var deras totala andel kejsarsnitt i Robsongrupp 1 och 2 högre än i
VG.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
17 (93)
Internationella resultat
Alla länder har inte tillgänglig statistik men WHO har publicerat denna karta år 2011.
Kina, Brasilien och Dominikanska republiken hade över 40 procent i kejsarsnittsfrekvens.
Figur 7. Andel kejsarsnitt, Världen 2011
Den kraftiga ökningen av kejsarsnittsfrekvensen har kallast ”the epidemic of caesarean”
och en del länder har på olika sätt försökt bromsa ökningen. I USA har man studerat hur
man skall kunna undvika det första kejsarsnittet(2). Men det kan vara problem med att
minska andelen kejsarsnitt om man har en sjukvårdsorganisation som är så inriktad på
vinster för sjukhus och läkare som det amerikanska.
Det finns ingen internationell konsensus om den optimala frekvensen av
kejsarsnittsförlossningar, men en ökad förekomst av kejsarsnitt ökar kostnaderna för
förlossningar, samt ökar riskerna för komplikationer för modern och barnet.
Vid jämförelse av kejsarsnittsfrekvens mellan sjukhus är det bra att veta att äldre mödrar,
kortare mödrar, rökande mödrar samt mödrar med högt BMI har högre risk för kejsarsnitt.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
18 (93)
Metod
Studiepopulation
Rådata för förlossningar har samlats in från Västra Götalandsregionens fyra sjukhus för
perioden 2002-2013 via Obstetrix vid respektive sjukhus. Obstetrix är den datajournal som
används på MVC och inom förlossningsvård. Antalet förlossningar totalt är 213 717 med
uppgifter om förlossningen och barnet, år 2013 var antalet 18 809.
Redovisningen har fokuserats till förstföderskor med barnet i huvudbjudning (enkelbörd)
som får barn i fullgången tid 37+0, dvs Robsongrupp 1 och 2. Antalet förlossningar i
gruppen är 85 546 under 2002-2013, och 7 188 år 2013.
Sjukhus (kliniker)
Resultaten baseras på förlossningar vid de fyra sjukhusen NU-sjukvården (NU) i
Trollhättan, Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) i Göteborg, Skaraborgs sjukhus (SkaS)
i Skövde (år 2002 läggs BB Lidköping ned och från 2003 finns endast förlossningsvården
på SkaS i Skövde) och Södra Älvsborgs sjukhus (SäS) i Borås. Förlossningarna baseras på
sjukhusets registrering oavsett var mamman är folkbokförd. Det innebär att mammor
folkbokförda i Västra Götalands län som föder utanför Västra Götalandsregionen ej
inkluderats i analyserna. Och mammor som förlösts i Västra Götalandsregionen kan vara
folkbokförda utanför Västra Götaland.
Geografiska områden
Vid jämförelse av antal födda barn mellan geografiska områden har följande indelningar
använts som upptagningsområde för sjukhusen:
Fyrbodal (NU): Orust, Sotenäs, Munkedal, Tanum, Dals-Ed, Färgelanda, Bengtsfors,
Mellerud, Lilla Edet, Lysekil, Uddevalla, Strömstad, Vänersborg, Trollhättan, Åmål (dvs
HSN 1-3).
Storgöteborg (SU): Göteborg, Härryda, Partille, Mölndal, Öckerö, Stenungsund, Tjörn,
Ale, Kungälv (HSN 4,5,7,11,12)
Skaraborg (SkaS): Grästorp, Essunga, Karlsborg, Gullspång, Vara, Götene, Tibro,
Töreboda, Mariestad, Lidköping, Skara, Skövde, Hjo, Tidaholm, Falköping (HSN 9-10).
Södra Älvsborg (SäS): Lerum, Vårgårda, Bollebygd, Tranemo, Mark, Svenljunga,
Herrljunga, Alingsås, Borås, Ulricehamn (HSN 6,8)
Statistik över antal födda barn hämtas från Statistiska Centralbyråns statistikdatabas över
antal 0-åringar per kommun för aktuellt år.
Datakvalitet
Inskrivningstidpunkt
SkaS har ett bortfall för inskrivningstidpunkt i 4-20 procent av förlossningarna per år
2002-2013. År 2013 var bortfallet 4 procent, och mellan 2008-2012 7-8 procent. Detta kan
påverka utfallet i måttet ”timmar från inskrivning till partus” för SkaS.
Vi har kompletterat data från SkaS med inskrivningsdatum från KPAS (2002-2013april)
och ELVIS (2013april och framåt) och istället för att beräkna vårdtid som vårddygn
baserat på timmar, har vårdtid beräknats som antal vårddagar baserat på in- och
utskrivningsdatum för samtliga sjukhus, vilket innebär att det inte finns bortfall på
vårddagar.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
19 (93)
Under perioden 2000-2013 finns även 1 211 förlossningar som har partus före
inskrivningsdatum. Det är framförallt förlossningar som avslutas spontan vaginalt, och
framförallt bland omföderskor och oftast är inskrivningsdatumet samma som
utskrivningsdatumet. Dessa har exkluderats ur vårdtidsberäkningarna, vilket motsvarar 89
förlossningar i Robsongrupp 1 och 2, samtliga i Robson 1 med spontan vaginalt avslut. Det
är en försumbar andel av totalen.
Huvuddiagnos
SkaS har även ett bortfall för huvuddiagnos på nio procent (2-10 procent) under perioden
2002-2013. År 2013 var bortfallet två procent, 2007-2012 4-5 procent. Det kan bero på att
huvuddiagnoskoder förekommer i bidiagnosfält för SkaS, SkaS har en högre andel
bidiagnoser än övriga sjukhus.
Vi har kompletterat data från SkaS med diagnoskoder från KPAS (2002-2013april) och
ELVIS (2013april och framåt), vilket gör att 98 procent av förlossningarna får en
huvuddiagnoskod jämfört med 91 procent från Obstetrix.
Mammans vikt och längd
Bortfallet är stort i Obstetrix för moderns vikt och längd från mödravårdsjournalen. Före
2006 är bortfallet 50 procent eller mer. Efter 2006 ses en nedgång i bortfallet, och ligger
runt tio procent 2012-2013, men NU har fortsatt högt bortfall runt 20-25 procent. Detta gör
BMI-beräkningarna otillförlitliga.
Blödning
Bortfall på 5-6 procent 2002-2013, men inget bortfall på NU. Senaste åren är bortfallet 1-2
procent på SU, 3-5 procent på SkaS och SäS.
Beräknade variabler
Förlossningen startar (Robsongrupp): Baseras på huvud/bidiagnoskoder, och i andrahand
checkbox på journalen.
Förlossningen avslutas: Spontanvaginal, sugklocka/tång respektive sectio/kejsarsnitt
definieras utifrån huvud/bidiagnoskoder, och i andrahand checkbox på journalen.
Perinealbristningar baseras på huvud/bidiagnoskoder.
BMI: BMI, body mass index har beräknats som mammans vikt (kg) delat på mammans
längd (m) i kvadrat, vid inskrivning på MVC. Gränser:
Undervikt: <18,5kg/m2, Normalvikt: 18,5-<25, Övervikt: 25-<30, Fetma: >30
Vårddagar beräknas som antal heldagar mellan utskrivningsdatum minus
inskrivningsdatum.
Timmar från inskrivning till partus. Vid beräkning av antal timmar från
inskrivningsdatum till partus, så har SkaS ett bortfall på fem procent för
inskrivningsdatum, vilket beskrivits ovan.
Dygn från partus till utskrivning. Baseras på antal timmar från partus till
utskrivningstidpunkt, omräknat till dygn.
Statistiska beräkningar
Deskriptiva mått
Andelar har beräknats för tidsserien 2002-2013, eller för treårsmedelvärdet 2011-2013 för
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
20 (93)
att få högre statistisk säkerhet. I de fall konfidensintervall har beräknats för andelar, så är
det med 95% konfidensintervall. Statistisk signifikans har beräknats trots att vi har ett
totalurval (alla förlossningar), till följd av slumpmässig variation över tid.
Åldersstandardisering
Eftersom mammans ålder har betydelse för utfallet av kejsarsnitt och perinealbristningar,
och fördelningen av mammans ålder skiljer sig mellan sjukhusen så har vissa utfall
åldersstandardiserats för att kunna jämföra utfallen mellan sjukhusen. Vi har använt antal
förlossningar i Robsongrupp 1 och 2 (fullgångna förstföderskor enkelbörder med barnet i
huvudändläge) i Västra Götalandsregionen år 2011-2013 i 5-årsåldersklasser som
standardpopulation vid åldersstandardisering.
Logistisk regression
Logistisk regression har beräknats för kejsarsnitt och perinealbristningar, för att jämföra
odds kvoter mellan sjukhus vid justering för faktorer som påverkar utfallet, som ålder (5årsåldersklasser), BMI, partus, förlossningsstart etc. Logistisk regression utfördes för
respektive faktor för sig, och i multivariat modell inkluderades de faktorer som var och en
påverkade utfallet.
Kostnad per förlossning (kostnad per patient, KPP)
KPP-databasen innehåller uppgifter om patienten, vårdenheten, administrativa uppgifter
om vårdtillfället/besöket, medicinska data (huvud/bidiagnoser, åtgärder, DRG), samt
kostnadsdata.
Totalkostnaderna baseras på bruttokostnaden för den vård enheten producerat. Alla
kostnader ska fördelas ut på de vårdproducerande enheterna i relation till hur enheten
förbrukat dem. Alla kostnader för knutna vårdtjänster bygger på någon slags förbrukning,
en operations kostnad beror t.ex. på operationens längd och antal operatörer, assistenter
och vilka dyra material som används. Kostnadsuppgifterna tankas över till KPP från
befintliga system, tex, operationsplaneringssystem, labsystem, röntgensystem osv, och
fördelas på vårdtillfället.
Uppdelning av kostnader per vårdtjänster
Standardkostnader: Standardkostnaden är ett fast belopp för summa kostnader för
avdelningsnivån och slutkostnadsstället. Standardkostnaden beräknas per vårddygn, sk
hotellkostnad, och skiljer sig mellan sjukhusen.
Standardkostnaden är alla kostnader exklusive kostnader för vårdtjänster som knyts till det
enskilda vårdtillfället. Standardkostnaden är summa kostnader för hotellkostnaden
(vårddygnskostnaden) och startkostnaden per vårdtillfälle. Även OH-kostnader för
sjukhuset, personalkostnader (läkare, barnmorska, sekreterare etc) hamnar i
standardkostnaden. Det finns t ex en del i standardkostnaden för själva förlossningen och
en del i standardkostnad för BB-tiden, men dessa går inte att särskilja i vår statistik där alla
standardkostnader är summerade. Standardkostnaden för förlossningen är fast, oavsett hur
mycket personalresurser som faktiskt förbrukades vid den aktuella förlossningen.
Förutom matchade vårdtjänster tas också kostnader för specialkalkyler bort från
vårdavdelningen, vilket är kostnader som tilldelas vissa dyra åtgärder via KVÅ-koden.
Standardkostnaden är fast per vårddygn och avdelning, men ökar med antalet vårddygn.
Detta innebär att om en standardkostnad uppgår till 1 000 kr/dygn och vårdtillfällets
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
21 (93)
vårddygn = 2 dygn så är den total standardkostnad 2 000 kr, medan ett vårdtillfälle på
samma avdelning men med tre vårddygn har en total standardkostnad på 3 000 kr.
Medicinska kostnader: Kostnader knutna till det enskilda vårdtillfället. Summa kostnader
för vårdtjänster utanför vårdavdelning - medicinska kostnader, se nedan. Kostnaderna
fördelas till vårdtillfället från andra system.
•
•
•
•
Operationskostnader: summa kostnader för operation, anestesi, IVA, uppvakning.
(Dessa kostnader redovisas separat inom VGR förutom på SU där op och ane är
ihopslagna)
Labkostnader: Summa kostnader klinken, klinifys, bakt-lab, övrig lab.
Dyra läkemedel och material: Summa kostnad för dyra material och dyra
läkemedel.
Blödningskostnad: Summa kostnad för blödning
Ytterfall: För totaltkostnadsberäkningar ärytterfall exkluderade. Ytterfallen är de fem
procent extremt dyraste vårdtillfällena per DRG i hela KPP-databasen enligt
”kvartilmetoden”, vilka exkluderas vid framtagande av de nationella DRG-vikterna.
Metoden minimerar spridningen inom varje DRG, det så kallade kvartilavståndet (Q1-Q3).
Ytterfallen står för ca 21 procent av kostnadsmassan, i totala KPP-databasen. Men vid
uppdelning på kostnader per vårdtjänst, som standardkostnader, operation etc, är ytterfallen
inkluderade
Uppräkning 2014 års kostnader: Totalkostnaderna är uppräknade till 2014 års kostnader.
Men vid uppdelning på ingående kostnader, som standardkostnader, operation etc, är
kostnaderna inte indexerade till 2014 års nivå, varför summan av kostnader för vårdtjänster
inte blir exakt samma som totalsumman.
För mer information om KPP, se följande:
http://www.skl.se/download/18.59311cdd145ac7ef71c5cbf5/1399630280817/KPP+grundl
%C3%A4ggande+information.pdf
Matchning KPP till obstetrix
Kostnadsuppgifter från KPP-databasen med urval DRG förlossningsvård år 2009-2013 har
matchats till förlossningar i obstetrix med hjälp av personnummer och utskrivningsdatum.
Kostnadssammanställningen har koncentrerats till fullgångna förstföderskor med
enkelbörd och huvudbjudning (Robsongrupp 1 och 2), vilket motsvarar 7 113 förlossningar
år 2013. För totaltkostnadsberäkningar är 46 ytterfall exkluderade år 2013 (0,7 procent).
Deskriptiva mått
Medelkostnad per förlossning har beräknats för hela Västra Götalandsregionen, fördelat på
olika grupper; Robsongrupp, förlossningen startar, förlossningen avslutas, ingående
kostnader, vårdtid, mammans ålder och BMI. Uppdelning per sjukhus finns redovisad, men
är mer svårtolkad till följd av skillnader i inrapportering. I vissa sammanställningar
används även median och boxplots (min/max, kvartil, median, medelvärde.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
Resultat
22 (93)
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
23 (93)
Samtliga förlossningar i Västra Götaland 2002-2013
Figur 8. Antal förlossningar per sjukhus och år, VGR 2002-2013
Antal förlossningar per klinik respektive
antal födda barn per geografiskt område 2002-2013
Antal förlossningar resp födda barn
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
VGR förlossningar
15 769 16 403 16 693 16 794 17 582 17 878 17 963 18 860 19 505 18 589 18 872 18 809
NU
2 965
3 096
3 197
3 118
3 168
3 380
3 267
SU
8 194
2 248
8 537
2 340
8 941
2 222
9 092
2 179
9 604
2 315
9 551
2 303
9 770 10 480 11 038 10 407 10 413 10 133
2 278 2 477 2 526 2 377 2 463 2 514
SäS
2 362
2 430
2 333
2 405
2 495
2 644
2 648
VG födda barn
16 132 16 695 17 039 17 107 18 069 18 491 18 533 19 276 19 965 18 975 19 261 19 294
SkaS
3 238
2 665
3 264
2 677
3 170
2 635
3 217
2 779
3 326
2 836
Fyrbodal
2 868
Göteborgsområdet 8 487
Skaraborg
2 186
2 990
2 967
3 046
3 086
3 172
8 759
9 147
9 227
9 769
9 913 10 110 10 581 11 039 10 334 10 609 10 481
2 324
2 265
2 176
2 438
2 407
2 323
2 477
2 520
2 373
2 450
2 557
Södra Älvsborg
2 622
2 660
2 658
2 776
2 999
2 905
2 963
3 004
2 944
2 940
2 948
2 591
3 195
3 255
3 402
3 324
3 262
3 308
År 2013 förekom 18 809 förlossningar vid Västra Götalandsregionens fyra sjukhus,
jämfört med 15 769 år 2002, en ökning med 3 000 förlossningar. Gravida i Västra
Götaland kan fritt välja sjukhus i Västra Götalandsregionen. Sjukhusen samarbetar och
avlastar varandra vid överbeläggningar, en del mammor förlöses på annat sjukhus för att
barnet skall få tillgång till plats på neonatalavdelning efter förlossningen.
I figur 8 visas antal förlösta mödrar på förlossningskliniken som heldragna linjer.
Streckade linjer visar antal födda barn per geografiskt område baserat på statistik från
Statistiska Centralbyrån. Områdena är definierade i metodavsnittet.
Antalet förlossningar i Västra Götalandsregionen ökade mellan 2002 till 2010, för att sedan
stabiliseras på en något lägre nivå. För SU ser man till skillnad från övriga sjukhus en
minskning av antalet förlossningar mellan 2012 och 2013, men antalet födda barn i
Göteborgsområdet har inte minskat i samma grad. Det finns ett flöde från Norra Halland
till och från Göteborg som inte belyses i denna regionanalys.
I Södra Älvsborg har antalet födda barn varit högre än antalet förlösta på SäS under hela
perioden, men skillnaden har minskat 2012 och 2013. En stor andel mödrar bosatta i
Lerum förlöses på SU. För SkaS och NU var det stor överenstämmelse mellan antal födda
på respektive sjukhus och geografiskt upptagningsområde.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
24 (93)
Moderns ålder
Figur 9. Mödrarnas ålder per år, hela Västra Götalandsregionen 2002-2013
Åldersfördelning förlossningar, Västra Götaland
100%
3,2
Fördelning förlossningar (%)
90%
3,4
3,9
4,1
4,1
4,2
4,3
4,6
4,5
4,7
4,6
4,5
17,1 18,0 17,7 18,0 18,6 18,8 19,0 19,7 19,7 19,9 18,9 19,1
80%
70%
35,6 36,5 37,2 37,6
37,9 36,4 36,1 36,0 35,4 34,7 35,0 34,7
60%
50%
40%
30%
31,0 29,8 28,9 28,3 27,6 28,5 27,6 27,5 27,4 28,0 28,8 28,6
20%
10%
11,7 10,9 10,9 10,8 10,5 10,5 11,9 11,5 11,9 11,7 11,8 12,2
0%
1,4
1,4
1,2
1,2
1,3
1,2
1,1
1,1
1,2
1,0
0,9
0,9
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
<20 år
20-24 år
25-29 år
30-34 år
35-39 år
40 år el äldre
I medicinska födelseregistret, Socialstyrelsen, såg man nationellt en uppgång i mödrarnas
medelålder från 1975 till 2000 men att medelåldern sen stabiliserats. Detta överensstämmer
med regionens resultat under åren 2002-2013 där inga stora förändringar har skett (figur 9).
Andelen mödrar 35 år eller äldre dock har ökat något mellan 2002 till 2013 från 20,3
procent av alla förlossningar till 23,6 procent.
Figur 10. Mödrarnas ålder per sjukhus, 2011-2013
Fördelning förlossningar (%)
Åldersfördelning förlossningar, 2011-2013
100%
3,8
90%
15,8
80%
5,3
3,5
4,6
14,6
16,2
19,3
31,1
33,5
22,3
70%
60%
3,7
30,6
34,8
37,4
50%
40%
30%
31,4
0%
16,9
1,6
NU
A <20 ÅR
31,7
25,4
20%
10%
33,9
B 20-24 ÅR
28,5
15,7
14,1
11,9
0,7
1
1,1
0,9
SU
SkaS
SäS
VGR
8,8
C 25-29 ÅR
D 30-34 ÅR
E 35-39 ÅR
F >=40 ÅR
SU hade en betydligt större andel kvinnor som var 35 år eller äldre (28 procent), för övriga
sjukhus var andelen 18-20 procent (figur 10). Det finns ett samband mellan äldre mödrar
och komplikationer vid förlossningen varför man bör korrigera för mammans ålder vid
analyser.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
25 (93)
Moderns body mass index (BMI)
Figur 11. Förlösta mödrars BMI vid inskrivning till mödrahälsovård per år, hela VGR 20062013
BMI-fördelning per år, Västra Götalandsregionen
100%
90%
Fördelning förlösta möddrar (%)
80%
11
11,9
11,4
11,9
12,3
12,2
12,6
13
25,3
25,1
25,6
25
24,4
25,2
25,3
26
61,6
60,9
60,6
60,6
60,9
60,1
59,7
58,4
2,1
2006
2,1
2007
2,3
2008
2,5
2009
2,5
2010
2,4
2011
2,4
2012
2,6
2013
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Undervikt
Normalvikt
Övervikt
Fetma
Vid inskrivning på MVC registreras längd och vikt. Figur 11 visar att andelen mödrar med
fetma ökade något under perioden 2006-2013, precis som i befolkningen som helhet. Det
fanns ett stort bortfall i registreringen, vilket gör statistiken något otillförlitlig. Under
perioden 2011-2013 var bortfallet 13 procent i VGR. I våra redovisningar får vi anta att
bortfallet såg likadant ut i alla grupper. Definitionerna är: Undervikt: BMI < 18,5,
Normalvikt: BMI 18,5 – 24,9, Övervikt: BMI 25,0 – 29,9, Fetma: BMI ≥ 30,0.
Figur 12. Förlösta mödrars BMI vid inskrivning till mödrahälsovård per sjukhus, 2011-2013
BMI-fördelning, per sjukhus, 2011-2013
100
Fördelning förlösta mödrar (%)
90
16,6
80
70
10,5
13,6
12,6
27
25,5
53,7
57,2
59,4
1,9
SkaS
2,2
SäS
2,5
VGR
15,7
23,5
28,7
28,4
60
50
40
30
63,3
52,8
20
10
0
2,2
NU
Undervikt
2,8
SU
Normalvikt
Övervikt
Fetma
Figur 12 visar att SU hade en lägre andel mödrar med övervikt/fetma (34 procent) jämfört
med NU (45 procent), SkaS (44 procent) och SäS (41 procent). Eftersom övervikt har ett
samband med komplikationer bör denna faktor justeras för i analyser. Mönstret i
övervikt/fetma mellan sjukhus följer mönstret i befolkningen som helhet. Det var stor
skillnad i bortfallet, högst bortfall vid NU. Att registrera BMI kan bli en viktig variabel för
både folkhälsoarbete och eventuellt vid införande av nya ersättningssystem för vården.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
26 (93)
Förlossningsstart
Figur 13. Förlossningen startar, per år, Västra Götalandsregionen 2002-2013
Fördelning förlossningar (%)
Förlossningen startar, Västra Götaland
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
8 7,5 7,4 7,8 7,8 7,6 7,4 7,6 7,4 7,9 7,7 8,2
8,6 7,7 8,5 8,9 9,5 10,3 10,5 10,9 11,6 12,6 12,7 13,2
83,4 84,8 84,2 83,3 82,7 82,1 82,2 81,5 81,1 79,5 79,5 78,6
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
spontan
Induktion
Elektivt sectio
Förlossningen kan starta på tre olika sätt, vilka redovisas i figur 13. Andelen planerade
kejsarsnitt (elektiva section) har varit stabilt 7-8 procent, men andelen induktioner har ökat
mellan 2002-2013.
Förlossningen avslutas
Figur 14. Förlossningen avslutas, per år, Västra Götalandsregionen 2002-2013
Fördelning förlossningar (%)
Förlossningen avslutas, Västra Götaland
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
5,8 6,1 6,2 5,5 6 6,2 6,2 6,5 6 5,7 5,4 4,8
15,1 13,7 13,9 15,3 15,4 15,1 15,2 15,4 15,5 15,6 15,8 15,9
79 80,1 79,9 79,2 78,6 78,7 78,6 78,1 78,5 78,8 78,8 79,3
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Spontan vaginal
Sectio
Sugklocka/tång
Förlossningen avslutas vaginalt eller med kejsarsnitt. Vaginalförlossningar delas upp på
spontan eller instrumentell (sugklocka/tång). Inga större förändringar över tid i
fördelningen i förlossningssätt, mellan spontan vaginal, sugklocka/tång och kejsarsnitt
(figur 14).
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
27 (93)
Robsongruppering
Figur 15. Förlossningsstart alla Robsongrupper 2013, Västra Götalandsregionen
Antal förlossningar per robsongrupp
Västra Götalandsregionen 2013
R1 Enkelb, förstf, >36v, Hvd, Spontan
R2A Enkelb, förstf, >36v, Hvd, Induktion
R2B Enkelb, förstf, >36v, Hvd, Elektivt sectio
R3 Enkelb, omföd, >36v, Hvd, Spontan
R4A Enkelb, omföd, >36v, Hvd, Induktion
R4B Enkelb, omföd, >36v, Hvd, Elektivt sectio
R5A Enkelb, omföd, >36v, Hvd, tidigare sec, Spontan
R5B Enkelb, omföd, >36v, Hvd, tidigare sec, Induktion
R5C Enkelb, omföd, >36v, Hvd, tid sec, Elektivt sectio
R6 Enkelbörd, förstföderska, säte
R7 Enkelbörd, omföderska, säte
R8A Flerbörd, Spontan
R8B Flerbörd, Induktion
R8C Flerbörd, Elektivt Sectio
R9 Enkelbörd, tvärbjudning
R10A Enkelbörd, <37v, Huvud, Spontan
R10B Enkelbörd, <37v, Huvud, Induktion
R10C Enkelbörd, <37v, Huvud, Elektivt sectio
5 932
1 083 5,8
1730,9
7 301
984 5,2
2921,6
649
156
406
354
241
112
68
78
38
600
174
165
31,5
38,8
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40
Procentuell fördelning förlossningar (%) 2013
Figur 15 visar fördelningen av förlossningar per Robsongrupp. En förlossning tillhör alltid
en grupp och kan inte tillhöra en annan.
Fullgångna förstföderskor med barnet i huvudbjudning (R1 och R2) stod för 38 procent av
alla förlossningar år 2013. Fullgångna omföderskor med barnet i huvudbjudning (R3 och
R4) stod för 46 procent av alla förlossningar.
Grupp 5-10 utgjorde 16 procent av förlossningarna, och det var framförallt fullgångna
omföderskor med tidigare kejsarsnitt, prematura enkelbörder respektive sätesförlossningar
i den gruppen.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
28 (93)
Figur 16. Förlossningsstart alla Robsongrupper per år 2002-2013, Västra Götalandsregionen
Förlossningsstart robsongrupper, Västra Götaland
100%
90%
Fördelning förlossningar (%)
80%
13,8
2,1
3,4
14,1
14,9
15,6
15,7
15,5
15,7
16,4
16,3
16,5
16,0
16,2
1,7
2,9
1,4
3,3
1,5
3,4
1,4
3,5
1,3
3,9
1,3
3,9
1,2
4,0
1,1
4,3
1,2
5,0
1,5
4,9
1,6
5,2
40,3
40,7
40,2
40,1
38,8
38,6
38,1
37,4
38,2
38,3
38,4
38,8
0,9
3,9
0,9
3,5
0,9
3,9
0,8
4,1
0,8
4,4
0,8
4,8
0,9
4,7
0,9
5,0
0,9
5,0
1,0
5,3
0,9
5,6
0,9
5,8
35,6
36,3
35,5
34,7
35,5
35,1
35,4
35,1
34,2
32,7
32,7
31,5
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
R5-R10
R4B Enkelbörd, omföderska, >36v, Huvud, Elektivt sectio
R4A Enkelbörd, omföderska, >36v, Huvud, Induktion
R3 Enkelbörd, omförderska, >36v, Huvud, Spontan
R2B Enkelbörd, förstföderska, >36v, Huvud, Elektivt sectio
R2A Enkelbörd, förstföderska, >36v, Huvud, Induktion
R1 Enkelbörd, förstföderska, >36v, Huvud, Spontan
Andelen förlossningar i Robsongrupp 1 och 2 har minskat något från 40 till 38 procent av
samtliga förlossningar under perioden 2002-2013 (figur 16). Andelen i grupp 3 och 4
utgjorde 43-48 procent under perioden.
Gruppen R5-R10 består av andra bjudningar än huvudändläge, flerbörder, omföderskor
som tidigare förlösts med kejsarsnitt, samt alla prematurer (<37). Ökningen över tid bland
R5-R10 tillskrevs omföderskor med tidigare kejsarsnitt.
Följande redovisning i rapporten avgränsas till Robsongrupp 1 och 2, dvs fullgångna
förstföderskor med barnet i huvudändläge.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
29 (93)
Förlossningar i Robsongrupp 1 och 2 - förstföderskor,
fullgångna, enkelbörder, huvudändläge, oberoende av
förlossningsstart.
Följande resultatredovisning i rapporten fokuserar på Robsongrupp 1 och 2 (R1 och R2),
dvs fullgångna förstföderskor med barnet i huvudbjudning (enkelbörd), eftersom
upplevelsen och utfallet av första förlossningen är viktig för kommande förlossningar.
Denna avgränsning görs även internationellt för att få en väldefinierad homogen grupp vid
jämförelser.
Robsongrupp 1 och 2 utgjorde 38 procent av samtliga förlossningar år 2013 i Västra
Götaland, vilket motsvarar knappt 7 200 förlossningar.
Figur 17. Antal förlossningar per sjukhus och år, Robsongrupp 1 och 2, VGR 2002-2013
Antal
Antal förlossningar per sjukhus R1+R2
5 000
4 500
4 000
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
VGR 6 364 6 663 6 727
NU 1 160 1 181 1 170
SU 3 469 3 673 3 866
SkaS 847 892 799
SäS
888
917
892
6 636 7 154 7 275 7 354 7 734 7 817 7 242 7 392 7 188
1 151 1 198 1 353 1 271 1 204 1 176 1 130 1 157 1 243
3 778 4 176 4 044 4 122 4 593 4 676 4 284 4 295 3 993
802
837
892
905
943
986 1 069 1 012 1 022 940 1 043 1 057
892
925
943
888
897
895
Figur 17 visar att antalet förlossningar i Robsongrupp 1 och 2 har ökat från 6 364 år 2002
till 7 817 år 2010, för att därefter minska. År 2013 var antalet 7 188. Men det är endast SU
som står för minskningen.
SU har en högre andel av sina förlossningar i Robsongrupp 1 och 2, dvs fullgångna
förstföderskor med huvudändläge, jämfört med övriga sjukhus. Andelen var 41 procent på
SU jämfört med cirka 36 procent på övriga, under treårsperioden 2011-2013. År 2013 var
skillnaden mindre.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
30 (93)
Moderns ålder
Figur 18. Mödrarnas ålder per år, Robsongrupp 1 och 2, VGR 2002-2013
Åldersfördelning förlossningar per år, R1+R2, Västra Götaland
100%
1,4
9,2
1,5
10,2
2
10
1,5
10,2
2
10,8
1,8
10,3
1,9
10,5
2,3
11,4
2,2
10,9
2,4
11,1
2,4
9,9
2,1
10,4
29,8
31,6
32,3
33,4
32,6
33,1
31,8
31,9
30,4
30,3
30,1
29,1
37,7
36,4
35,2
34,6
34,7
35,1
34,2
33,8
34,5
35,7
36,6
36,2
10%
19
17,6
17,8
17,9
17,4
17,4
19,2
18,3
19,5
18,4
19,2
20,2
0%
2,9
2,8
2,7
Fördelning förossningar (%)
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
2,6
2,5
2,5
2,4
2,3
2,4
2,1
1,9
2
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
<20 år
20-24 år
25-29 år
30-34 år
35-39 år
40 år el äldre
Ingen större förändring av åldersfördelningen för kvinnor under 2002-2013 (figur 18).
Andelen mödrar 35 år eller äldre ökade något.
Figur 19. Mödrarnas ålder per förlossningsstart, Robsongrupp 1 och 2 VGR 2011-2013
Åldersfördelning per förlossningsstart, R1+R2, VG 2011-2013
100%
Fördelning förlossningar (%)
90%
2,3
10,5
1,8
9,4
29,8
29,5
3,9
14,6
80%
70%
8,3
25,0
31,5
60%
30,7
50%
40%
36,2
37,4
31,1
30%
24,1
20%
10%
19,2
19,8
0%
2,0
R1+R2
2,1
R1 Spontan
<20 ÅR
20-24 ÅR
25-29 ÅR
17,2
1,7
R2A Inducerad
30-34 ÅR
35-39 ÅR
10,8
0,9
R2B Sectio elektiv
>=40 ÅR
Planerade kejsarsnitt och induktioner var vanligare bland äldre mödrar än spontan
förlossningsstart (figur 19). Cirka 65 procent av alla planerade kejsarsnitt skedde bland
mödrar 30 år eller äldre, vilket kan jämföras med att spontan förlossningsstart förekom
bland drygt 40 procent av mödrar 30 år eller äldre.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
31 (93)
Figur 20. Mödrarnas ålder per sjukhus, Robsongrupp 1 och 2 VGR 2011-2013
Åldersfördelning per sjukhus, R1+R2, 2011-2013
100%
1,8
7,3
Fördelning förlossningar (%)
90%
80%
1,2
6,6
2,8
1,7
7
13
20,9
21,6
2,3
10,5
24,7
29,8
70%
35,3
60%
36,9
50%
41,9
40,5
40%
36,2
33,7
30%
20%
29
10%
13,8
1,4
SU
3,5
0%
NU
<20 ÅR
20-24 ÅR
25-29 ÅR
27,1
23,6
2,3
SkaS
2,5
SäS
2
VGR
35-39 ÅR
>=40 ÅR
30-34 ÅR
19,2
På SU var mödrarna äldre än på övriga sjukhus. Hälften av mödrarna var 30 år eller äldre
på SU, jämfört med runt 30 procent på övriga sjukhus i regionen (figur 20). Andelen
tonårsförlossningar var cirka två procent, eller 150 förlossningar under ett år i VGR.
Figur 21. Andel mödrar 35 år eller äldre per sjukhus och år, Robsongrupp 1 och 2, VGR
2002-2013
Andel mödrar 35 år eller äldre, R1+R2
18
Andel förlossningar (%)
16
14
12
11,7
12
12,8
11,7
13,7
12,1
12,4
13,1
13,5
12,3
12,5
2010 2011 2012
2013
10,6
10
8
6
4
2
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
NU
SU
SkaS
SäS
VGR
Andelen äldre mödrar har ökat något sedan 2002 bland fullgångna förstföderskor (figur
21).
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
32 (93)
Body mass index (BMI)
Figur 22. BMI saknas vid inskrivning mödrahälsovård, per sjukhus och år, Robsongrupp 1
och 2, 2006-2013
Andel av förlossningar som saknar BMI-uppgift (R1+R2)
Andel av förlösta mödrar som saknar BMI (%)
30
25
24
21
20
20
19
18
16
14
15
11
11
10
10
7
5
0
2006
2007
2008
NU
2009
SU
SkaS
2010
2011
SäS
VGR
2012
2013
Det fanns ett stort bortfall i mödrarnas längd och vikt vid inskrivning på MVC, vilka ligger
till grund för BMI-beräkningen (figur 22). Det är först efter år 2006 som uppgifterna fanns
registrerade och registreringen har förbättrats under åren, men eftersom bortfallet kan vara
fördelat på ett annat sätt än de som registreras och den allt större betydelse detta kommer
att få för folkhälsan och förlossningsvården kanske den borde införas som en obligatorisk
variabel i datajournalen. Det kommer ändå att ta många år innan det är klart. Här finns en
stor och viktigt uppgift för mödravården att förbättra registreringen. NU har ett bortfall i 24
procent av fallen, jämfört med 11 procent i regionen som helhet.
Figur 23. Förlösta mödrars BMI vid inskrivning till mödrahälsovård per år, Robsongrupp 1
och 2, VGR 2006-2013
BMI-fördelning per år, R1+R2, Västra Götaland
100%
8,3
9,0
8,8
8,9
9,9
9,6
10,4
11,0
22,7
22,1
23,3
22
21,6
22,7
22
23,5
66,3
66,6
65,2
65,8
65,6
64,9
64,6
62,4
2,7
2006
2,3
2007
2,8
2008
3,2
2009
2,9
2010
2,9
2011
3,0
2012
2013
Fördelning förlösta mödrar (%)
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Undervikt
Normalvikt
Övervikt
3,1
Fetma
Ökningen av andelen mödrar med övervikt/fetma vid inskrivning till MVC från 31 procent
år 2006 till 34,5 procent år 2013, följer utveckling i befolkningen som helhet (figur 23).
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
33 (93)
Figur 24. Förlösta mödrars BMI vid inskrivning till mödrahälsovård per förlossningsstart,
Robsongrupp 1 och 2, VGR 2011-2013
Fördelning förlösta mödrar (%)
BMI-fördelning per förlossningsstart, R1+R2, VG 20112013
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
10,3
9,2
22,7
22,1
14,2
16,4
21,3
26,7
64,0
65,6
3,0
R1+R2
Undervikt
54,8
61,9
3,1
R1 Spontan
2,2
R2A Inducerad
2,6
R2B Sectio
elektiv
Normalvikt
Övervikt
Fetma
Figur 24 visar att mödrar med övervikt/fetma inducerades i högre grad än normalviktiga,
vilket är ett observandum. Detta skulle kunna bero på att överviktiga mödrar i högre grad
utvecklar diabetes, preeklampsi och andra komplikationer under graviditeten. En fördjupad
analys behövs för att belysa detta förhållande. Induktioner leder till längre förlossningar
och fler kejsarsnitt varför detta borde vara en grupp där man är restriktiv med induktioner.
Figur 25. Förlösta mödrars BMI vid inskrivning till mödrahälsovård per sjukhus,
Robsongrupp 1 och 2, VGR 2011-2013
BMI-fördelning per sjukhus, R1+R2, 2011-2013
100%
Fördelning förlösta mödrar (%)
90%
15,2
14,1
11,5
10,3
24,9
22,7
61,3
64,0
2,3
SäS
Fetma
VGR
20,5
80%
70%
8,0
25,9
26,4
60%
50%
40%
30%
68,2
57,4
55,6
20%
10%
0%
2,8
3,3
NU
SU
Undervikt
2,6
SkaS
Normalvikt
Övervikt
3,0
SU hade minst andel mödrar med övervikt/fetma (28,5 procent ), jämfört med 33,0 procent
i VGR (figur 25).
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
34 (93)
Figur 26. Andel förlösta mödrar med fetma vid inskrivning på mödrahälsovård, per sjukhus
och år, Robsongrupp 1 och 2, 2006-2013.
Andel mödrar med fetma, R1+R2
20
18
Andel förlossningar (%)
16
14
12
10
8,3
9,0
8,8
8,9
2007
2008
2009
9,9
9,6
2010
2011
SäS
VGR
10,4
11,0
8
6
4
2
0
2006
NU
SU
SkaS
2012
2013
Andel med fetma ökade under perioden, men det finns en viss osäkerhet i exakta tal
eftersom bortfallet kan påverka resultatet (figur 26). NU har en ökad andel mödrar med
fetma från 12 till 18 procent mellan 2006 och 2013 och bortfallet har varit relativt stabilt
för NU under perioden runt 20-25 procent.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
35 (93)
Förlossningsstart
Figur 27. Förlossningsstart Robsongrupp 1 och 2, VGR 2011-2013
R2B Sectio
elektiv; 2,4%
R2A
Inducerad;
14,3%
Förlossningen
startar
R1 Spontan;
83,3%
Figur 27 och 28 visar att 83 procent av förlossningarna i Robsongrupp 1 och 2 startade
spontant och 76 procent avslutades spontant. Två procent av förlossningarna startade med
kejsarsnitt (sectio) och 14 procent avslutades med kejsarsnitt. Tio procent avslutades med
sugklocka/tång. Fjorton procent av förlossningarna startade med induktion.
Figur 28. Förlossningsavslut Robsongrupp 1 och 2, VGR 2011-2013
Sugklocka/tång; Förlossningen
10,2%
avslutas
Sectio;
13,6%
Spontan vaginal;
76,3%
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
36 (93)
Figur 29. Förlossningsstart per år, Robsongrupp 1 och 2, VGR 2002-2013
Förlossningsstart per år, Västra Götalandsregionen R1+R2
100%
Fördelning förlossningar (%)
90%
2,2
9,6
2,1
8,6
2
2 2,1 2,3 2,2 2,6 2,3 2,4
2,2 2
9,7 10,2 10,7 11,8 11,5 12,1 12,4 13,5 14,3 15,1
80%
70%
60%
50%
40%
88,2 89,3 88,1 87,7 87,3 86,3 86,4 85,6 85,4 83,9 83,4 82,5
30%
20%
10%
0%
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
R2B Enkelbörd, förstföderska, >36v, Huvud, Elektivt sectio
R2A Enkelbörd, förstföderska, >36v, Huvud, Induktion
R1 Enkelbörd, förstföderska, >36v, Huvud, Spontan
Figur 29 visar att andelen induktioner ökade kraftigt under perioden 2002-2013, från 9,6
procent till 15,1 procent, vilket är en ökning med 5,5 procentenheter. En ökad
induktionsfrekvens ökar i sin tur ökar risken för kejsarsnitt. Induktioner beskrivs närmare
nedan.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
37 (93)
Figur 30. Förlossningsstart per sjukhus, Robsongrupp 1 och 2, 2011-2013 VGR
Fördelning förlossningar (%)
Förlossningen startar per sjukhus, R1+R2, 2011-2013
100%
1,7
90%
16,6
2,8
14
2,1
9,2
81,7
83,2
88,7
NU
SU
SkaS
1,9
17,1
2,4
14,3
81
83,3
SäS
VGR
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
R1 Spontan
R2A Inducerad
R2B Sectio elektiv
Figur 30 visar fördelningen av förlossningsstart inom Robsongrupp 1 och 2 per sjukhus
2011-2013. Andelen planerade kejsarsnitt var statistiskt signifikant högre på SU än på NU
och SäS (p<0,05) under perioden 2011-2013.
Induktionsfrekvensen var statistiskt signifikant lägre på SkaS och statistiskt signifikant
högre på NU (p<0,05). Skillnaderna mellan sjukhusen var stora och beror på skillnader i
arbetssätt, och återspeglar inte skilda riskfaktorer hos mödrarna på respektive
förlossningsklinik.
Det går inte att utesluta att skillnader i induktionsfrekvens kan bero på hur man
diagnossätter förlossningsstarten. Det kan skilja hur man klassificerar patienter som
kommer in med svårbedömd förlossningsstart där man väljer att stimulera
förlossningsarbetet. En del av dessa patienter kommer att klassificeras som induktioner,
andra som spontan start.
Tabell 1. Förlossningsstart per sjukhus, Robsongrupp 1 och 2 år, 2013
Förlossningsstart:
Förstföderska,
enkelbörd, >36v,
huvudbjudning 2013
R1 Spontan
Procentuell fördelning R1+R2
NU
SU
SkaS
SäS
81,0%
82,3%
87,0%
81,5%
R2A Induktion
17,1%
15,0%
11,3%
R2B Elektivt sectio
1,9%
2,8%
1,7%
VGR
Antal R1+R2
VGR
NU
SU
SkaS
SäS
82,5%
1 007
3 285
779
861
5 932
16,4%
15,1%
212
597
101
173
1083
2,2%
2,4%
24
111
15
23
173
Tabell 1 visar fördelningen av förlossningsstart inom Robsongrupp 1 och 2 år 2013.
Antalet planerade kejsarsnitt var få per år, vilket ökar den statistiska osäkerheten.
I Sverige var spridningen mellan sjukhusens induktionsfrekvens mellan 8 och 24 procent år
2013 (figur 3), och spridningen i andel planerade kejsarsnitt var mellan 1,3 och 6,3 procent
(figur 2), vilket redovisas i inledningen. I ett nationellt perspektiv hade VGR’s sjukhus
medel eller relativt låga andelar för induktioner och planerade kejsarsnitt.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
38 (93)
Induktioner
Induktioner ökar risken för kejsarsnitt. Den kraftiga ökningen av andelen induktioner (figur
29) under perioden 2002-2013 från 9,6 procent till 15,1 procent vilket var en ökning med
5,5 procentenheter, motsvarade en ökning från cirka 600 induktioner år 2002 till 1 083
induktioner år 2013. Den enda policyförändring som gjorts är induktion vid överburenhet i
graviditetsvecka 42+0 istället för 43+0, men det kan inte ensamt förklara den ökning av
induktioner som observeras.
Figur 31. Andel induktioner fördelat på graviditetslängd och år, i Robsongrupp 1 och 2, VGR
2002-2013
Andel induktion R2A som förlossningsstart bland R1+R2,
fördelat på graviditetslängd, Västra Götalandsregionen
16
Andel förlossningar (%)
14
12
9,0
10
9,1
8
6
6,3
6,0
6,6
7,0
3,7
3,6
3,7
7,9
7,4
7,9
8,5
3,9
4,1
4,2
3,9
9,4
5,5
4
2
3,3
3,1
4,4
4,9
6,1
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Överburna 42+0
37+0 till 41+7
Figur 31 visar andelen induktioner uppdelad på överburna 42+0 respektive övriga. Totalt
sett har överburna bidragit med halva ökningen av induktionsfrekvensen sedan 2002, men
det finns skillnader mellan olika perioder. Andelen som inducerades pga preeklampsi var
konstant ca 2 procent under åren.
Mellan 2010 och 2013 sågs en kraftig ökning av andel induktioner bland överburna, och
kan troligen förklaras av vidgade indikationer. Men mellan 2002-2010 var det fullgångna
men ej överburna som stod för den största ökningen.
Av de cirka 1 000 induktioner som gjordes 2013 i VGR, så utfördes ungefär en tredjedel
bland överburna 42+0. År 2013 inducerades två av tre överburna förstföderskor, jämfört
med 15 procent bland samtliga i R1 och R2.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
39 (93)
Figur 32. Andel induktioner per sjukhus och år, i Robsongrupp 1 och 2, 2002-2013
Andel induktion R2A som förlossningsstart,
bland R1+R2
20
Andel av förlossningar (%)
18
16
13,5
14
12
10
9,6
10,7
9,7 10,2
11,8 11,5
14,3
15,1
12,1 12,4
8,6
8
6
4
2
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
NU
SU
SkaS
SäS
VGR
Figur 32 visar att induktionerna har ökat på samtliga sjukhus mellan 2002 och 2013.
Figur 33a. Andel induktioner per åldersgrupp och år, i Robsongrupp 1 och 2, 2006-2013
Andel induktioner per år och åldergsgrupp, R1+R2,
Västra Götalandsregionen
25
22,1
Andel induktioner (%)
20
15,5
13,5
15
13,2
10
5
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
35 år el äldre
30-34 år
25-29 år
<25 år
Induktionerna har ökat över tid i samtliga ålders- och BMI-grupper. Bland mödrar 35 år
eller äldre inducerades 22 procent år 2013, jämfört med 14 procent bland mödrar under 30
år (figur 33a).
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
40 (93)
Figur 33b. Andel induktioner per BMI-grupp och år, i Robsongrupp 1 och 2, 2006-2013
Andel induktioner per år och BMI-grupp, R1+R2,
Västra Götalandsregionen
30
Andel induktioner (%)
25
24,5
20
17,9
15
13,6
13,1
10
7,6
5
0
2006
2007
2008
2009
2010
Fetma 30+
Övervikt 25-30
Undervikt <18,5
BMI saknas
2011
2012
2013
Normalvikt 18,5-25
Figur 33b visar induktionsfrekvens per BMI-grupp under åren 2006-2013. Bland mödrar
med fetma inducerades 25 procent, jämfört med 14 procent bland normalviktiga.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
41 (93)
Förlossningen avslutas
Figur 34. Förlossningen avslutas per år, Robsongrupp 1 och 2, VGR 2002-2013
Förlossningen avslutas, per år, R1+R2, Västra Götalandsregionen
100%
90%
Fördelning förlossningar (%)
80%
10,8 11,5 11,5 10,3 11,2 11,7 11,4 11,9 11,1 10,9 10,3 9,3
11,5
10
11,1 12,5 12,5 12,6 13,2 12,9 13,8 13,2 13,3 14,2
70%
60%
50%
40%
77,7 78,5 77,5 77,2 76,3 75,7 75,4 75,2 75,2 75,8 76,4 76,5
30%
20%
10%
0%
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Spontan vaginal
Sectio
Sugklocka tång
Majoriteten av förlossningar (ca tre av fyra) avslutades spontant vaginalt (figur 34). Under
perioden sågs en ökning av andelen kejsarsnitt totalt från 11,5 procent till 14,2 procent
(p<0,05). Från 2007 och framåt sågs ingen statistiskt säkerställd förändring i
kejsarsnittsfrekvens mot 2013.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
42 (93)
Figur 35. Förlossningen avslutas i relation till förlossningsstart, Robsongrupp 1 och 2, VGR
2011-2013
Fördelning förlossningar (%)
Förlossningen avslutas, per förlossningsstart, R1-R2
2011-2013 Västra Götaland
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
10,3%
8,5%
11,3%
0,0%
10,2%
13,6%
28,4%
100,0%
81,2%
76,3%
60,3%
R1 Spontan
0,0%
R2A Inducerad R2B Sectio elektiv
Förlossningsstart robson
Spontan vaginal
Sectio
R1+R2
Tång/sugklocka
Figur 35 visar förlossningsavslut fördelat på hur förlossningen startade.
Kejsarsnittsfrekvensen vid induktion var 28,4 procent jämfört med 8,5 procent vid spontan
start av förlossningen. Induktion ökade risken för kejsarsnitt fyra gånger, jämfört med
spontan start, vilket beskrivs närmare under avsnittet ”Kejsarsnitt/sectio”. Dessa siffror
visar att det efter induktion var betydligt högre risk för komplicerad förlossning som
avslutas med kejsarsnitt.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
43 (93)
Figur 37. Förlossningen avslutas per sjukhus, Robsongrupp 1 och 2, VGR 2011-2013
Förlossningen avslutas per sjukhus, R1+R2 2011-2013
100%
Fördelning förlossningar (%)
90%
80%
9,9
8,9
13
14,2
77,1
76,8
NU
SU
11,8
10,2
11,3
13,6
71,7
76,9
76,3
SkaS
SäS
VGR
14,6
13,7
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Spontan vaginal
Sectio
Sugklocka/tång
Andelen av förlossningar som avslutades med sugklocka/tång var högre på SkaS (14,6
procent) än på övriga sjukhus (10,2 procent för VGR), och därigenom lägst andel spontant
vaginala förlossningar på SkaS, när man tittar på hela gruppen R1 och R2 (figur 37).
Skillnaden i sugklocka/tångfrekvens kvarstod när man endast inkluderade vaginalförlösta.
SkaS förlöste 16,9 procent av vaginalförlossningarna med sugklocka/tång, jämfört med
11,8 procent i länet som helhet. SkaS hade statistiskt signifikant högre värden än samtliga
sjukhus (p<0,05).
SäS hade lägre andel kejsarsnitt än övriga sjukhus, och SU högre andel än NU och SäS
(p<0,05). Kejsarsnitt redovisas utförligare i separat avsnitt.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
44 (93)
Figur 38. Andel sugklocka/tång per sjukhus och år, vaginala förlossningar Robsongrupp 1
och 2, 2002-2013
Andel sugklocka/tång av förlossningar, R1+R2
20
18
Andel av förlossningar (%)
16
14
12
10,8
11,5
11,5
11,2
11,7
11,4
11,9
11,1
10,3
10,9
10,3
9,3
10
8
6
4
2
0
2002
2003
2004
2005
2006
2007
NU
SU
SkaS
2008
SäS
2009
2010
2011
2012
2013
VGR
Andelen vaginalförlossningar som avslutades med sugklocka/tång var relativt stabil under
åren 2002-2013 (figur 38). SkaS hade kraftig ökning mellan 2008-2010 men gick sedan
ned något i frekvens sugklocka/tång, men ligger fortfarande på en högre frekvens än övriga
sjukhus sedan 2009.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
45 (93)
Kejsarsnitt/sectio, Robsongrupp 1 och 2
Figur 39a. Andel kejsarsnitt av förlossningar per sjukhus och år, Robsongrupp 1 och 2, år
2002-2013 (ÖJ)
Andel sectio per år och sjukhus,
robson 1+2, (ÖJ indikator)
16
14
Andel sectio (%)
12
12,5 12,5 12,6
11,5
13,2 12,9
13,8
13,2 13,3
14,9
14,3
14,2
13,7
11,1
12
10
10
8
6
4
2
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
NU
SU
SkaS
SäS
VGR
Andelen kejsarsnitt bland fullgångna förstföderskor med huvudbjudning (Robsongrupp 1
och 2) är en av indikatorerna i Öppna jämförelser. År 2013 utfördes 1 020 kejsarsnitt bland
fullgångna förstföderskor med huvudbjudning i Västra Götalandsregionen, varav 173 var
elektiva. Hälften av alla kejsarsnitt utfördes på SU.
Figur 39a visar att andel kejsarsnitt har ökat bland förstföderskor under perioden 2002 till
2013, från 11,5 till 14,2 procent, vilket är en statistiskt signifikant ökning (p<0,05). Från
2007 och framåt sågs ingen statistiskt säkerställd förändring.
Under år 2013 varierade kejsarsnittsfrekvensen mellan Sveriges sjukhus mellan 7 och 21
procent, vilket placerar VGRs sjukhus i mitten eller lägre. SU har haft högre nivåer än
övriga sjukhus i VGR under hela perioden och SäS klart lägre (p<0,05). Detta återspeglar i
hög grad skillnader i arbetssätt, och inte sammansättningen av riskfaktorer bland mödrarna.
Om alla sjukhus hade haft samma kejsarsnittsfrekvens som SäS under perioden 2011-2013
(11,8 procent) så hade antalet kejsarsnitt varit cirka 170 stycken färre per år i Västra
Götalandsregionen, vilket motsvarar cirka 17 procent färre kejsarsnitt. För att nå SäS
kejsarsnittsfrekvens behöver NU och SkaS minska antalet kejsarsnitt med cirka 20 vardera
per år och SU med cirka 130.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
46 (93)
Figur 39b. Andel kejsarsnitt av förlossningar per sjukhus och år, Robsongrupp 1 och 2, år
2002-2013, åldersstandardiserat (ÖJ)
Andel sectio per år och sjukhus, R1+R2, (ÖJ-indikator)
åldersstandardiserat
Andel (%) sectio (R1+R2) åldersstandardiserat
16
14
12
10
8
6
4
2
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
NU
SU
SkaS
SäS
VG
Efter åldersstandardisering hade SäS fortfarande lägst kejsarsnittsfrekvens jämfört med
övriga sjukhus, men skillnaden mellan övriga sjukhus är inte lika stor (figur 39). SU har
fortfarande något högre andel kejsarsnitt även efter åldersstandardisering, vilket innebär att
det inte kan förklaras av äldre mödrar.
Figur 40a-d. Andel kejsarsnitt av förlossningar per sjukhus och år, fördelat på
åldersgrupper, Robsongrupp 1 och 2, år 2002-2013, (ÖJ)
Andel sectio per år och sjukhus, R1+R2
Ålder 25-29 år
35
35
30
30
25
25
Andel sectio (%)
Andel sectio (%)
Andel sectio per år och sjukhus, R1+R2
Ålder <25 år
20
15
10
20
15
10
5
5
0
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
NU
SU
SkaS
SäS
NU
VGR
35
30
30
25
25
Andel sectio (%)
Andel sectio (%)
35
15
10
5
SkaS
SäS
VGR
Andel sectio per år och sjukhus, R1+R2
Ålder 35 år eller äldre
Andel sectio per år och sjukhus, R1+R2
Ålder 30-34 år
20
SU
20
15
10
5
0
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
NU
SU
SkaS
SäS
VGR
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
NU
SU
SkaS
SäS
VGR
Vid åldersuppdelning hade SäS lägre andel kejsarsnitt i samtliga åldersgrupper (figur 40ad). SkaS hade högre andel kejsarsnitt bland gruppen 25-29 år (14 procent på SkaS jämfört
med 10 procent på SäS), och även högre andel bland mödrar 35 år och äldre. SU’s något
högre andel kejsarsnitt kan inte tillskrivas en särskild åldersgrupp.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
47 (93)
Figur 41. Förlossningsstart per år, bland kejsarsnitt, Robsongrupp 1 och 2, 2002-2013
Sectio fördelat på förlossningsstart,
R1+R2 Västra Götalandsregionen
Procentuell fördelning av av sectio
100%
90%
19,3
21
20
16,2 15,9 15,5 15,8 17,6 15,7 19,4 17,1
17
80%
70%
24
20,4 23,9 24,2 27,2 26,7 26,2 26,8
28
28,8 30,2 30,7
60%
50%
40%
30%
56,7 58,7 56,1 59,6 56,9 57,8
58
55,6 56,3 51,8 52,6 52,4
20%
10%
0%
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
R1 Spontan vaginal
R2A Induktion
R2B Elektivt sectio
Figur 41 visar alla förlossningar i Robsongrupp 1 och 2 som avslutades med kejsarsnitt,
fördelat på hur förlossningen startade under perioden 2002-2013.
Ökningen av kejsarsnitt totalt i Robsongrupp 1 och 2 under perioden 2002-2013 berodde
inte på en ökning av planerade kejsarsnitt. Figur 41 visar att andelen planerade kejsarsnitt
som förlossningsstart har varit konstant runt 16-17 procent av alla kejsarsnitt. Ökningen
berodde snarare på att kejsarsnittsförlossningarna startade med induktion i högre grad.
Andelen kejsarsnitt som startade med induktion ökade från 24 till 31 procent mellan 2002
och 2013. Andelen inducerade förstföderskor totalt har även ökat över tid.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
48 (93)
Figur 42. Andel kejsarsnitt per åldersgrupp och år, Robsongrupp 1 och 2, VGR 2002-2013
Andel sectio per åldergsgrupp och år, R1+R2,
Västra Götalandsregionen
30
26,8
25
Andel sectio (%)
22,1
20
15,6
15
13,3
12
10
5
10,3
9
5,9
0
2002
2003
2004
2005
2006
35 år el äldre
2007
30-34 år
2008
2009
25-29 år
2010
2011
2012
2013
<25 år
Andel kejsarsnitt ökade i alla åldersgrupper mellan 2002 och 2013 (figur 42).
Kejsarsnittsfrekvensen ökade med stigande ålder och var klart högst bland mödrar 35 år
eller äldre, där 27 procent förlöstes med kejsarsnitt, jämfört med cirka 10 procent bland
mödrar yngre än 25 år.
Figur 43. Andel kejsarsnitt per BMI-grupp och år, Robsongrupp 1 och 2, VGR 2002-2013
Andel sectio per BMI-grupp och år R1+R2
Västra Götalandsregionen
30
25
Andel sectio(%)
21,9
20
15,6
15
11,1
10
7,1
5
0
2006
2007
2008
2009
2010
Fetma 30+
Övervikt 25-30
Undervikt <18,5
BMI saknas
2011
2012
2013
Normalvikt 18,5-25
Andel kejsarsnitt ökade med stigande BMI (figur 43). Bland mödrar med fetma förlöstes
22 procent med kejsarsnitt jämfört med 11 procent bland normalviktiga mödrar.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
49 (93)
Figur 44. Andel kejsarsnitt av förlossningar, per sjukhus och år, Robsongrupp 1 (spontan
start), år 2002-2013 (ÖJ)
Andel sectio per år och sjukhus,
Robson 1 spontan förlossningsstart, (ÖJ indikator)
16
14
Andel sectio (%)
12
10
8
8,5
7,4
6,6
8,2
8,4
8,8
9,1
8,4
8,2
7,1
8,4
10,1
9,6
9
7,8
7,1
6
4
2
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
NU
SU
SkaS
SäS
VGR
När man avgränsar kejsarsnittsfrekvensen till Robsongrupp 1, dvs där förlossningen
startade spontant bland fullgångna förstföderskor, hade SäS fortfarande lägst andel
kejsarsnitt, men SkaS (och även SU) hade högst andel (figur 44). En förklaring till SkaS
högre värden kan vara skillnader om man diagnossatte förlossningsstarten som spontan
eller inducerad. Det kan skilja hur man klassificerade patienter som kom in med oklar
förlossningsstart där man valde att stimulera förlossningsarbetet. En del av dessa patienter
klassificeras som induktioner, andra som spontan start.
Figur 45. Andel kejsarsnitt av förlossningar per sjukhus och år, Robsongrupp 1 (spontan
start), år 2002-2013, åldersstandardiserat (ÖJ)
Andel (%) sectio (R1) åldersstandardiserat
Andel sectio per år och sjukhus, R1 spontan
förlossningsstart, (ÖJ-indikator) åldersstandardiserat
16
14
12
10
8
6
4
2
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
NU
SU
SkaS
SäS
VG
Ålderstandardisering av kejsarsnittsfrekvensen förstärker SkaS förhöjda värden något
bland spontan förlossningsstart (figur 45). SäS hade fortfarande lägst.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
50 (93)
Figur 46. Andel kejsarsnitt per åldersgrupp och år, Robsongrupp 1 (spontan start), VGR
2002-2013
Andel sectio per åldersgrupp och år, R1, Västra Götalandsregionen
20
18
16,7
16
Andel sectio (%)
14
12
11,8
10,4
10
8,6
7,3
8
7,7
6
5,7
4
4
2
0
2002
2003
2004
2005
<25 år
2006
25-29 år
2007
2008
2009
30-34 år
2010
2011
2012
2013
35 år el äldre
Andelen kejsarsnitt ökade i alla åldersgrupper bland spontan förlossningsstart, men störst
uppgång sågs bland kvinnor över 35 år (figur 46). Kejsarsnittsfrekvensen ökade med
stigande ålder och var klart högst bland mödrar 35 år eller äldre, där 17 procent av
mödrarna förlöstes med kejsarsnitt, jämfört med cirka sju procent bland mödrar yngre än
25 år.
Figur 47. Andel kejsarsnitt per BMI-grupp och år, Robsongrupp 1 (spontan start), VGR 20022013
Andel sectio per BMI-grupp och år, R1, Västra Götaland
18
16
Andel sectio (%)
14
13,3
12
10
10,2
8
8,2
6
4
4
2
0
2006
2007
2008
2009
2010
Fetma 30+
Övervikt 25-30
Undervikt <18,5
BMI saknas
2011
2012
2013
Normalvikt 18,5-25
Kejsarsnittsfrekvensen ökade med stigande BMI (figur 47). Tretton procent bland mödrar
med fetma förlöstes med kejsarsnitt, jämfört med åtta procent bland normalviktiga.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
51 (93)
Figur 48. Andel kejsarsnitt av förlossningar, per sjukhus och år, Robsongrupp 2A
(induktion), år 2002-2013 (ÖJ)
Andel section av förlossningar, R2A (induktion)
40
Andel av förlossningar (%)
35
30
25
31,8
29,6
28,7
27,3
28,5
29,9
31,1
28,2 28,1 28,9
28,5
23,6
20
15
10
5
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
NU
SU
SkaS
SäS
VGR
SäS hade även lägst andel kejsarsnitt bland mödrar där förlossningen startade med
induktion, Robsongrupp 2A (figur 48).
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
52 (93)
Odds kvoter kejsarsnitt, med justering
Logistisk regression, odds kvoter – kvoten mellan sannolikheten för kejsarsnitt kontra
sannolikheten för ej kejsarsnitt under perioden 2010-2013.
Figur 49 visar odds kvoter för kejsarsnitt för olika grupper. Odds kvoten jämförs alltid mot
en referens inom varje grupp som är 1,0. Om odds kvoten är över 1, så är risken för
kejsarsnitt högre, och om odds kvoten är lägre än 1 så är risken lägre. Om
konfidensintervallet inte överlappar 1,0 är risken statistiskt signifikant.
Figur 49. Odds kvoter för kejsarsnitt per ålder, BMI respektive förlossningsstart,
Robsongrupp 1 och 2, 2010-2013
Odds kvot (95% CI) för sectio 2010-2013, R1+R2,
Västra Götalandsregionen, ojusterat
5,0
4,3
4,5
4,0
Odds kvot
3,5
2,9
3,0
2,5
2,1
2,0
1,4
1,4
1,5
1
1,4
1
1
1,0
0,7
Ålder
BMI
Induktion
Spontan (ref)
BMI saknas
Fetma
Övervikt
Normalvikt (ref)
Undervikt
35-w år
0,6
30-34 år
<25 år
0,0
25-29 år (ref)
0,5
Förlossningsstart
Risken för kejsarsnitt ökade med stigande ålder och BMI. Bland mödrar över 35 år var
risken tre gånger så stor för kejsarsnitt som bland 25-29-åringar. Bland mödrar med fetma
var risken två gånger så stor för kejsarsnitt, jämfört med bland normalviktiga.
Induktion ökade risken för kejsarsnitt fyra gånger, jämfört med spontan start. Odds kvot
för kejsarsnitt bland inducerade jämfört med spontanförlösta, är 4,3 (95% CI 4,0-4,7).
Induktioner ökar med stigande ålder och BMI. Efter justering för ålder och BMI blir odds
kvoten för kejsarsnitt bland inducerade 3,9 (3,6-4,2).
Dessa siffror visar tydligt att det efter induktion är betydligt högre risk för komplicerad
förlossning som avslutas med kejsarsnitt.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
53 (93)
Figur 50 visar ålders- och BMI-justerade odds kvoter för kejsarsnitt per sjukhus under
perioden 2010-2013. Odds kvoterna jämförs mot SU som referens, med risken 1,0.
Justering tar bort ålders- och BMI-effekten på kejsarsnittsfrekvensen, och renodlar
sambandet mellan sjukhus och kejsarsnitt.
Figur 50. Odds kvoter för kejsarsnitt respektive planerat kejsarsnitt per sjukhus,
Robsongrupp 1 och 2, 2010-2013
Odds kvot (95% CI) för sectio per sjukhus R1+R2,
VGR 2010-2013, justerat för ålder och BMI. SU är ref=1,00
1,60
1,40
1,22
Odds kvot
1,20
1,00
0,96
1
1,04
1,03
0,84
1,07
1
1
1
0,84
0,90 0,88
0,82
0,94
0,80
0,65
0,60
0,40
NU SU SkaS SäS
NU SU SkaS SäS
NU SU SkaS SäS
NU SU SkaS SäS
R1+R2
R1+R2A
R1
R1+R2
Sectio
Sectio
Sectio
Elektivt sectio
SäS hade cirka 14 procents lägre risk för kejsarsnitt bland förstföderskor, efter justering för
moderns ålder och BMI, i gruppen R1 och R2 totalt, R1 och R2A (spontan eller inducerad
förlossning), respektive R1 (spontan förlossningsstart).
Ingen signifikant skillnad mellan övriga sjukhus, med undantag för SkaS som hade högre
risk för kejsarsnitt bland förlossningar med spontan förlossningsstart (R1).
Planerade kejsarsnitt (elektiva sectio)
NU hade 35 procents lägre risk för planerade kejsarsnitt än övriga sjukhus under perioden
2010-2013, bland fullgångna förstföderskor med huvudändläge, efter justering för ålder
och BMI. NU har haft klart lägre andel planerade kejsarsnitt under perioden 2006 till 2013
jämfört med övriga sjukhus, men andelen har ökat kontinuerligt från 1,2 procent till 1,9
procent (jämfört med 2,0 till 2,4 i VGR som helhet).
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
54 (93)
Perinealbristningar, förstföderskor
Perinealbristningar är en indikatorerna i Öppna Jämförelser. Målsättningen är att ingen
kvinna ska gå sönder i perineum vid vaginalförlossning. När det sker en skada på perineum
klassificeras den i en av fyra grader.
•
•
•
•
Grad 1: Hud och slemhinna skadad
Grad 2: Djupare bristning men sfinktermuskulaturen påverkas ej.
Grad 3: Sfinktermuskulaturen är av helt eller delvis skadad.
Grad 4: Hela sfinktermuskulaturen och analslemhinnan är skadad.
Grad III/IV ger ökad risk för framtida inkontinensproblem och det är en viktig
kvalitetsindikator. Indikatorn finns med i Öppna Jämförelser. I Sverige varierade andelen
bristningar grad III/IV bland förstföderskor mellan 4,5 till 7,3 (VGR 5,2) under perioden
2008-2012 (Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvården 2014).
Figur 51. Andel perinealbristningar grad III/IV av förlossningar per sjukhus och år,
vaginalförlossningar, Robson 1 och 2, 2002-2013 (ÖJ)
Andel förlossningar (%)
Andel perinealbristning grad III/IV per sjukhus och år
vaginalförlossningar, R1+R2 (ÖJ-indikator)
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
5,5
5,4
4,8
5,2
5,3
4,9
4,9
4,8
5,1
5,2
5,1
4,2
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
NU
SU
SkaS
SäS
VGR
År 2013 förekom 331 bristningar grad III/IV bland fullgångna förstföderskor med barnet i
huvudbjudning i Västra Götalandsregionen. NU hade 54 bristningar, SU 186, SkaS 33 och
SäS 58 bristningar. Andelen perinealbristningar grad III/IV har varit relativt stabil runt fem
procent under perioden 2002-2013 (figur 51).
SäS har under perioden 2002-2011 haft lägre andel bristningar än länet som helhet, runt 34 procent, men en ökning sågs efter 2010 och år 2013 var andelen 6,1 procent. Kommande
år får visa om det är ett trendbrott eller en slumpmässig variation över tid, Under perioden
2011-2013 fanns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan klinikerna.
SkaS låg som högst 8,2 procent år 2004 och har sedan dess minskat kontinuerligt i andel
bristningar till 4,1 procent. SkaS hade även högst andel sugklockor och lägst andel klipp.
NU och SU har under hela perioden haft ca fem procent bristningar.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
55 (93)
Figur 52. Andel perinealbristningar grad III/IV per sjukhus och år, vaginalförlossningar,
Robson 1 och 2, 2002-2013 (ÖJ), åldersstandardiserat
Andel perinealbristning grad III/IV per sjukhus och år
vaginalförlossningar, R1+R2, åldersstandardiserat
Andel (%) bristningar, åldersstandardiserat
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
NU
SU
SkaS
SäS
VG
Åldersstandardisering av perinealbristningar förändrar inte mönstret (figur 52).
Figur 53. Antal perinealbristningar grad III/IV fördelat på sugklocka/tång och spontan
vaginal förlossning, förstföderskor vaginala förlossningar, VGR 2002-2013
Antal perinealbristningar grad III/IV vid vaginalförlossningar
förstföderskor, Västra Götalandsregionen
100%
90%
80%
106
90
110
90
223
218
241
234
2002
2003
2004
2005
122
107
110
110
113
233
225
229
235
254
2006
2007
2008
2009
2010
77
79
213
259
2012
2013
126
Antal förlossningar
70%
60%
50%
40%
30%
227
20%
10%
0%
Spontan vaginal
2011
Sugklocka/tång
Två av tre perinealbristningar grad III/IV skedde vid spontan vaginal förlossning, och
mönstret har varit oförändrat över tid (figur 53).
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
56 (93)
Figur 54a. Andel perinealbristningar grad III/IV per sjukhus och år, SPONTAN
vaginalförlossningar, Robson 1 och 2, 2002-2013 (ÖJ)
Andel perinealbristning grad III/IV per sjukhus och år
SPONTAN vaginalförlossningar, R1+R2 (ÖJ-indikator)
Andel förlossningar (%)
25
20
15
10
5
4,2
3,9
4,3
4,3
4
3,8
3,8
3,8
4
3,8
3,5
4,4
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
NU
SU
SkaS
SäS
VGR
Andel perinealbristningar vid spontan vaginal förlossning (ickeinstrumentell) har legat runt
fyra procent och har inte förändrats över tid (figur 54a). SäS har haft lägre värden än länet i
stort, men inte efter 2011.
Figur 54b. Andel perinealbristningar grad III/IV per sjukhus och år, SUGKLOCKA/TÅNGförlossning, Robson 1 och 2, 2002-2013 (ÖJ)
Andel perinealbristning grad III/IV per sjukhus och år
SUGKLOCKA/TÅNG vaginalförlossningar, R1+R2 (ÖJ-indikator)
Andel förlossningar (%)
25
20
15
14,6
13,6
11,3
15,1
14,6
12,6
12
12,2
11,3
12,5
11,1
9,6
10
5
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
NU
SU
SkaS
SäS
VGR
Andel perinealbristningar vid sugklocka/tång (instrumentell förlossning) har legat runt
elva-tolv procent (figur 54b). Andelen var något lägre 2012 och 2013 än tidigare år, till
följd av lägre andelar på SkaS 2011-2013. På SäS sågs däremot en ökning 2010-2013. Till
följd av små tal blir statistiken osäker. År 2013 förekom 79 perinealbristningar i hela VGR
bland sugklocka/tångförlossningarna.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
57 (93)
Figur 55. Andel perinealbristningar grad III/IV (95% CI) per sjukhus, uppdelat på
förlossningsavslut och klipp, vaginalförlossningar Robson 1 och 2, 2011-2013.
Andel perinealbristningar III/IV (95%CI), fördelat på instrumentell
förlossning och klipp, R1+R2, vaginalförlossningar, 2011-2013
30
Andel perinealbristningar (%)
25
20
15
10
5
0
Ej klipp
Klipp
Spontan vaginal
NU
Ej klipp
SU
SkaS
SäS
Klipp
Sugklocka/tång (VE)
Figur 55 visar andel perinealbristningar per sjukhus, fördelat på förlossningssätt och klipp
under perioden 2011-2013. Vid förlossningar som avslutades med sugklocka/tång, var
andelen perinealbristningar lägre vid klipp, förutom på SkaS. Indikation för klipp är
framförallt för att undvika perinealbristning.
Figur 56. Andel med klipp per sjukhus och år, vaginalförlossningar Robsongrupp 1 och 2,
2002-2013
Andel med klipp, vaginalförlösta, R1+R2
35%
Andel av förlossningar (%)
30%
25%
22%
22%
20%
20%
20%
17%
16%
16%
17%
16%
14%
15%
15%
12%
10%
5%
0%
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
NU
SU
SkaS
SäS
VGR
Andelen klipp minskade mellan 2002 till 2011 från 22 procent itll 12 procent, för att sedan
öka till 17 procent år 2013 (figur 56). Det fanns variationer mellan klinikerna. SkaS hade
runt fem procents klipp.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
58 (93)
Odds kvoter
Logistisk regression, odds kvoter – kvoten mellan sannolikheten för perinealbristning
kontra sannolikheten för ej perinealbristning under perioden 2010-2013.
Figur 57 visar odds kvoter för perinealbristning grad III/IV för olika grupper. Odds kvoten
jämförs alltid mot en referens inom varje grupp som är 1,0. Om odds kvoten är över 1, så
är risken högre, och om odds kvoten är lägre än 1 så är risken lägre. Om
konfidensintervallet inte överlappar 1,0 är risken statistiskt signifikant.
Figur 57. Odds kvoter perinealbristningar III/IV, vaginalförlossningar R1+R2A, 2010-2013.
3,3
1
1,2 1,2
1,0 1 1,1 1,0 1,1
1 1,2
1,3
1
1
1
0,7
Ålder
BMI
Förlossningsstart Partus
Klipp - sugklocka/tång
Ej klipp - sugklocka/tång (ref)
Klipp - spontan vaginal
Ej klipp - spontan vaginal (ref)
Tång/sugklocka
Spontan vaginal (ref)
Induktion
Spontan (ref)
BMI saknas
Fetma
Övervikt
Normalvikt (ref)
Undervikt
35-w år
30-34 år
0,6
25-29 år (ref)
4,0
3,5
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
<25 år
Odds kvot
Odds kvoter (95% CI) för perinealbristning grad III/IV,
vaginalförlossningar R1+R2A, VGR 2010-2013, ojusterade
Klipp
Sugklocka/tångförlossning ökade risken för perinealbristning grad III/IV trefaldigt, jämfört
med spontan vaginalförlossning, bland vaginalförlösta fullgångna förstföderskor med
barnet i huvudbjudning (figur 57). Det fanns ett svagt samband med ålder och bristningar,
andelen under 25 år hade signifikant lägre andel bristningar, men inget samband mellan
BMI och perinealbristningar. Sambandet mellan sugklocka och perinealbristningar
kvarstod när man justerade för ålder.
Förlossningar med klipp hade 30 procents högre risk för perinealbristningar bland spontana
vaginalförlossningar, jämfört med förlossningar utan klipp, och risken kvarstod när man
justerade för ålder. Förlossningar som avslutades med sugklocka/tång hade istället 40
procents lägre risk för perinealbristningar vid klipp jämfört med ej klipp.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
59 (93)
Figur 58. Odds kvoter perinealbristningar III/IV per sjukhus, vaginalförlösta R1+R2A, 20102013.
Odds kvoter (95% CI) för perinealbristning grad III/IV per
sjukhus i VGR 2010-2013, vaginalförlossningar R1+R2A
SU är ref 1,00
1,40
1,20
Odds kvot
1,00
0,80
1,04
1
0,92
0,90
0,60
0,40
0,20
0,00
Sjukhus, Justerat för ålder
Det finns inga skillnader mellan sjukhusen under perioden 2010-2013 i odds kvoter för
perinealbristningar när man justerade för ålder (figur 58).
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
60 (93)
Epidural, oxytocin, blödning, Robsongrupp 1 och 2
Epidural
Figur 59. Epiduralbedövning vid förlossning per sjukhus och år, Robsongrupp 1 och 2,
2002-2013
Andel epidural per sjukhus och år, R1+R2
Andel av förlossningar med epidural (%)
70%
60%
50%
44% 46%
41% 43% 42% 42% 42% 43%
48% 48% 49% 48%
40%
30%
20%
10%
0%
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
NU
SU
SkaS
SäS
VGR
Figur 59 visar att epiduralbedövning användes vid 45-55 procent av förlossningarna med
högst andel på SkaS som var statistiskt signifikant skilt från SU och SäS (p<0,05).
Figur 60a. Epiduralbedövning vid förlossning per förlossningsstart och år, Robsongrupp 1
och 2, 2002-2013
Andel av förlossningar med epidural (%)
Andel epidural fördelat på förlossningsstart och år, R1+R2
80%
70%
60%
62% 63% 64% 65%
67%
60%
58% 57% 57%
55% 57% 56%
50%
47% 47% 47% 46%
44% 45%
42%
42%
42%
42%
41%
40%
40%
30%
20%
10%
0%
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Spontan start R1
Induktion R2A
Elektiva sectio
Högst andel epidural ses vid förlossningar som startar med induktion (67 procent), jämfört
med spontan förlossningsstart (46 procent), men en ökning över tid ses i båda grupperna
(figur 60a). SkaS har framförallt högre epiduralfrekvens bland förlossningar som startar
spontant.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
61 (93)
Figur 60b. Epiduralbedövning vid förlossning per sjukhus och förlossningsavslut,
Robsongrupp 1 och 2, 2011-2013
Andel epidural per sjukhus, fördelat på
förlossningsavslut, R1+R2, 2011-2013
80
66,6
Andel epidural (%)
70
55,6
60
50
44,7
40
30
20
10
0
Spontan vaginal
NU
Sectio
SU
SkaS
Sugklocka/tång
SäS
VGR
Långvariga förlossingar leder oftare till att man lägger epidural och även till ökad risk för
kejsarsnitt eller sugklocka/tång, vilket gör det svårt att dra slutsatser utifrån figur 60b.
Samma tendenser på alla sjukhus, men något högre epiduralfrekvens på SkaS oavsett hur
förlossningen avslutas.
Oxytocin
Figur 61. Andel som fått värkförstärkande dropp (oxytocin) under förlossningen per sjukhus
och år, Robsongrupp 1 (spontan start), 2007-2013.
Andel förlossningar med oxytocin (%)
Andel oxytocin per sjukhus och år, R1
80%
70%
60%
50%
49,2%
51,4%
51,9%
50,9%
52,3%
52,8% 53,4%
40%
30%
20%
10%
0%
2007
2008
NU
2009
SU
2010
SkaS
2011
SäS
2012
2013
VGR
Oxytocin är ett hormon som skapas i hypofysen och stimulerar livmodern att dra ihop sig.
Det framställs också syntetiskt och används när förlossningen går långsamt framåt.
SäS hade inte data från hela perioden eftersom deras Obstetrixmodul inte hade den
möjligheten tidigare. Oxytocinanvändning är antingen ja eller nej och ger ingen
information om de mängder som givits. Ingen större förändring under åren (figur 61).
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
62 (93)
Blödning
Figur 62. Andel mödrar med blödning >1000 ml vid förlossningen per sjukhus och år,
Robsongrupp 1 och 2, 2002-2013.
Andel med blödning > 1000 ml per sjukhus och år, R1+R2
Andel av förlossningar (%)
12%
11%
10%
9%
9%
8%
9%
10%
9%
8%
8%
9%
8%
9%
7%
7%
6%
5%
6%
4%
2%
0%
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
NU
SU
SkaS
SäS
VGR
Andel förlossningar med blödning>1 000 ml ökade från 5,2 procent till 10,0 procent under
perioden 2002-2013, vilket är anmärkingsvärt (figur 62). År 2013 hade SU 11,4 procent
medan SäS hade 7,4 procent (p<0,05). Detta är en kvalitetsparameter som är viktig att
jobba vidare med.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
63 (93)
Barnets apgar, navelsträngsprov och födelsevikt,
Robsongrupp 1 och 2
Apgar
Barnets apgar är en av indikatorerna i Öppna jämförelser. Apgar är ett poängsystem för
standardiserad bedömning av det nyfödda barnet för att avgöra dess vitalitet. Man bedömer
det nyfödda barnet enligt fem kriterier; hjärtfrekvens, andning, hudfärg, muskeltonus och
reflexer. Den totala poängsumman kan variera mellan noll och 10 poäng och bedömningen
görs en, fem och tio minuter efter födseln. Låg apgarpoäng brukar definieras som under
fyra poäng eller under sju poäng vid fem minuters ålder.
Figur 63. Andel barn med Apgar<7 vid 5 minuter per sjukhus och år, Robsongrupp 1 och 2,
2002-2013
Andel barn apgar<7 vid 5 minuter per sjukhus och år, R1+R2
3,0%
2,5%
Andel barn (%)
2,0%
1,6%
1,5%
1,7%
1,6%
1,6%
1,4%
1,4% 1,4% 1,5%
1,5%
1,5%
1,3%
1,3%
1,0%
0,5%
0,0%
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
NU
SU
SkaS
SäS
VGR
Apgarfrekvensen är här avgränsad till barn födda av fullgångna förstföderskor med barnet i
huvudbjudning (R1 och R2), till skillnad från ÖJ där alla barn indkluderats. År 2013
föddes 103 barn i Västra Götalandsregionen som bedömdes ha apgar under 7 vid fem
minuter, vilket motsvarade 1,5 procent av alla födda barn (figur 63). Antalet barn per
klinik var år 2013 (och 2012 i parentes): NU 30 (13) barn, SU 54 (58) barn, SkaS 14 (14)
barn, SäS 11 (12) barn. Låg andel, stabila siffror i regionen som helhet.
Det fanns inga större skillnader jämfört med riket. Siffror från Medicinska födelseregistret
för Robsongrupp 1 och 2 visade att andelen med apgar under 7 vid fem minuter låg runt
1,3-1,4 procent mellan 2007 och 2013 i Sverige.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
64 (93)
Figur 64. Andel barn med Apgar<4 vid 5 minuter per sjukhus och år, Robsongrupp 1 och 2,
2002-2013
Andel barn apgar<4 vid 5 minuter per sjukhus och år, R1+R2
3,0%
Andel barn (%)
2,5%
2,0%
1,5%
1,0%
0,5%
0,39%
0,24% 0,27% 0,30% 0,27%
0,45%
0,23%
0,35% 0,41% 0,28% 0,38%
0,52%
0,0%
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
NU
SU
SkaS
SäS
VGR
Mycket talar för att Apgar<4 vid fem minuter är ett bättre utfallsmått då det fångar barn
med allvarlig syrebrist. Apgar<4 vid fem minuter rör sig mer om enstaka händelser varför
andelen fluktuerar under åren. Generellt sett låga siffror. År 2013 föddes 37 barn i Västra
Götalandsregionen som bedömdes ha apgar under 4 vid fem minuter, vilket motsvarade 0,5
procent av alla födda barn (figur 64). Antalet barn per klinik var år 2013 (och 2012 i
parentes): NU 10 (5) barn, SU 21 (16) barn, SkaS 2 (3) barn, SäS 4 (4) barn.
I Stockholm/Gotland var andelen med apgar<4 efter 5 minuter för alla fullgångna barn
0,11 procent till 0,23 procent, enligt resultat från Graviditesregistret år 2013.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
65 (93)
Navelsträngsprov
Omedelbart efter att barnet är fött tas prov från navelsträngens artär och ven. Provet visar
barnets syra-basstatus. Syra-basstatus speglar fostrets syresättning under den sista delen av
förlossningen och är en kvalitetsindikator i förlossningsvården (rekommenderad av
Socialstyrelsen (1994:2).
I enstaka fall kan provet få betydelse för barn som mår dåligt efter förlossningen både för
behandling och i bedömningen av IVO om det varit en asfyxi under förlossningen eller
inte. För att provet skall vara tillförlitligt krävs att det tas före barnets första andetaget. I
samband med att sen avnavling har introducerats har frekvensen tagna prover gått ner. Det
pågår ett arbete med att förbättra provtagningen samtidigt som man avnavlar sent.
Figur 65. Provtagning av artär och/eller ven i navelsträng saknas, per sjukhus och år,
Robsongrupp 1 och 2, 2002-2013.
Andel som saknar ven/artärprov från navelsträng
per sjukhus och år, R1+R2
Andel av förlossningar (%)
25
20
15
10
12,8
9,3
8,8
7
6,1 5,3
5
7,8
7,4
4,1 4,3 4,2 4,8
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
NU
SU
SkaS
SäS
VGR
Målsättningen är att ta prov från navelartär och navelven vid alla förlossningar.
Anmärkningsvärt högre andel som saknade provtagning i navelsträng på SU (figur 65).
Tabell 2. pH<7.00, provtagning av artär och/eller ven i navelsträng, per sjukhus,
Robsongrupp 1 och 2 2011-2013.
2011-2013
Andel av barn R1+R2 (%)
Antal barn
NU
SU
SkaS
SäS
VGR
NU
SU
SkaS
SäS
VGR
NavelsträngsPH<7,00
0,42
0,67
0,56
0,43
0,58
15
84
15
13
127
NavelsträngsPH<7.00
OCH apgar<4 vid 5 min
0,08
0,07
0,04
0,03
0,06
3
9
1
1
14
Antal nyfödda barn med pH<7,00 i navelsträngsprovet är få under treårsperioden 20112013 (tabell 2). Antalet som dessutom har apgar<4 vid fem minuter är endast 14 st totalt
under treårsperioden. Det finns inga nationella databaser för navelsträngsvärden i
Robsongrupp 1 och 2. Förhoppningsvis kommer graviditetsregistret att kunna presentera
nationella data längre fram. Det man om möjligt vill undvika och följa är Hypoxiskischemisk encefalopati (HIE) grad II/III och data från alla barn som fått HIE finns i
Svenskt neonatalt kvalitetsregister (SNQ) som i framtiden kommer att kopplas till
Graviditetsregistret.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
66 (93)
Födelsevikt
Figur 66. Barnets födelsevikt per år, Robsongrupp 1 och 2, Västra Götalandsregionen 20022013
Barnets födelsevikt per år, R1+R2,
Västra Götalandsregionen
100%
90%
16,9 15,5 15,7
15
14,9 13,9 14,7 15,1 15,4 15,1 14,9 15,8
Fördelning födda barn (%)
80%
70%
60%
50%
71
70,7
71,8 71,5 71,8 71,7 71,6 72,2 71,3 72,2 72,7 71,4
40%
30%
20%
10%
0%
10,2 12,1 11,7 11,3 12,2 15,1 13,9 13,6 13,4 12,3 11,5 11,4
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
<2000g
2000-2999g
3000-3999g
4000-4999g
5000+g
Barnets födelsevikt var stabilt under perioden 2002-2013 (figur 66).
Figur 67. Andel barn ≥ 4000 gram fördelade på mammans BMI, Robsongrupp 1 och 2, VGR
2011-2013
Andel barn >4000 gram, fördelat på moderns BMI,
R1+R2, 2011-2013, Västra Götalandsregionen
25
22,3
19,3
Andel barn 4000+ gram (%)
20
16,7
15
13,4
10
5,4
5
0
Undervikt
Normalvikt
Övervikt
Fetma
BMI saknas
Mödrar med övervikt/fetma födde i högre grad överviktiga barn (figur 67).
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
67 (93)
Vårdtid, Robsongrupp 1 och 2
Vårddagar
Medelvårdtiden från inskrivningsdatum till utskrivningsdatum för fullgångna
förstföderskor med huvudbjudning var 3,3 dagar, och mediantiden var 3 dagar i Västra
Götalandsregionen 2011-2013. Spridningen var mellan 0 och 48 dagar.
Figur 68. Vårddagar per förlossningsstart, Robsongrupp 1 och 2, VGR 2011-2013
Fördelning vårddagar per förlossningsstart,
R1+R2, VG 2011-2013
100%
90%
11,1
16,0
21,3
Fördelning förlossningar
80%
38,4
17,8
19,1
70%
28,7
60%
50%
33,8
32,1
26,1
40%
32,2
30%
20%
29,2
24,8
7,0
8,1
R1+R2
R1 Spontan
9,3
1,3
R2A Inducerad
25,8
14,4
10%
0%
0-1 dag
2 dagar
3 dagar
4 dagar
5 el fler dgr
3,4
R2B Sectio elektiv
exkl SU
Figur 68 visar fördelningen av antalet vårddagar i Robsongrupp 1 och 2, samt uppdelat på
olika förlossningsstarter. 30 procent av mödrarna vårdades 0-2 dagar, och 16 procent
vårdades fem eller fler dagar. Enligt statistik från Medicinska födelseregistret vårdades
Kortast var vårdtider vid spontan förlossningsstart, där två av tre mödrar skrevs ut inom 03 dagar. Längst vårdtider sågs vid inducerade förlossningar där en av tre mödrar skrevs ut
inom 0-3 dagar, och närmare 40 procent var inskrivna 5 dagar eller längre.
Ungefär hälften av mödrarna med planerade kejsarsnitt hade en vårdtid på 0-3 dagar vid
NU, SkaS och SäS sammanslaget. På SU ligger patienten på beläggningslistan från
inskrivningsdatum, vilket kan vara ett tidigare datum än kejsarsnittet, och bidrar till
felaktigt långa vårdtider. Därför exkluderas SU ur VGR-värdet.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
68 (93)
Figur 69. Vårddagar per sjukhus, Robsongrupp 1 och 2, 2011-2013
Fördelning vårddagar per sjukhus, R1+R2, 2011-2013
100%
Fördelning förlossningar (%)
90%
16,6
13
17,1
16
20,1
19,1
33,4
32,1
27,5
25,8
5,8
7
SäS
VGR
9,5
80%
70%
13,3
28,5
18,3
19,2
60%
50%
40%
33,4
30,9
36,3
30%
20%
27,1
10%
15,9
0%
2,6
4,2
NU
SU
0-1 dag
2 dagar
27,5
SkaS
3 dagar
4 dagar
5 el fler dgr
SkaS hade betydligt kortare vårdtider totalt än övriga sjukhus (figur 69). Nästan 60 procent
av mödrarna hade 0-2 vårddagar på SkaS, jämfört med knappt 20 procent på NU. SkaS
hade kortare vårdtider oavsett Robsongrupp.
Tabell 3. Vårddagar, median och medel, per sjukhus och förlossningsstart, Robsongrupp 1
och 2, VGR 2011-2013
2011-2013
NU
SU
SkaS
SäS
VGR
R1+R2
3
3
2
3
3
R1 Spontan
3
3
2
3
3
R2A Inducerad
4
4
4
4
4
R2B Elektivt sectio
4
*
3
4
*
R1+R2
3,5
3,4
2,7
3,1
3,3
R1 Spontan
3,3
3,1
2,5
3,0
3,0
R2A Inducerad
4,5
4,4
4,6
3,9
4,4
R2B Elektivt sectio
4,2
*
3,8
3,6
*
R1+R2
3 529
12 572
2 677
3 040
21 818
R1 Spontan
2 882
10 455
2 374
2 462
18 173
587
1 764
246
521
3 118
60
353
57
57
527
Vårddagar median
Vårddagar medel
Antal förlossningar
R2A Inducerad
R2B Elektivt sectio
*Uppgift för SU och som följd även VGR saknas till följd av att patienten ligger på beläggningslistan från inskrivningsdatum,
vilket är ett tidigare datum än det planerade kejsarsnittet/elektiva sectiot.
Tabell 3 visar median och medelvärden för antal vårddagar per sjukhus och
förlossningsstart för treårsperioden 2011-2013.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
69 (93)
Figur 70. Andel med 0-2 vårddagar per sjukhus och år, Robsongrupp 1 och 2, VGR 20022013
Andel förlossningar 0-2 vårddagar per sjukhus och år, R1+R2
80
Andel av förlossningar (%)
70
60
56,3
50
40
31,2
33,9 33,5
37,3 37,6 37,4 35,1
32,9
26,9
30
21,4
20
16,4
34,2
30,4
27,3
18,5
10
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
NU
SU
SkaS
SäS
VGR
Andel förlossningar med 0-2 dagars vårdtid bland förstföderskor har ökat från 16 procent
år 2002 till runt 37 procent år 2008, men mellan 2010 och 2013 sågs en minskning och år
2013 var andelen 30 procent (figur 70). Förändringarna sågs på alla sjukhus,
Hälften av alla mödrar skrevs ut inom 0-2 dagar på SkaS, och andelen ökade kontinuerligt
mellan 2002-2010, för att därefter minska något. På NU är andelen knappt 20 procent
sedan 2008.
SkaS hade kortare vårdtider oavsett om förlossningen startade spontant, med induktion
eller med planerat kejsarsnitt.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
70 (93)
Timmar från inskrivning till partus
Tabell 4. Antal timmar från inskrivning till partus, Robsongrupp 1 och 2, 2011-2013 (ej
komplett för SkaS)
NU
SU
SkaS
SäS
VGR
Medeltimmar
14,5
14,9
15,2
12,4
14,5
Mediantimmar
10,5
11,0
9,9
8,7
10,4
Tabell 4 visar att medeltiden från inskrivning till partus/förlossning bland förstföderskor
var 14,5 timmar, respektive 10,4 mediantimmar i Västra Götalandsregionen under perioden
2011-2013.
Figur 71. Timmar från inskrivning till partus per förlossningsstart, Robsongrupp 1 och 2,
2011-2013
Fördelning timmar från inskrivning till partus per förlossningsstart,
R1+R2, 2011-2013
100%
Fördelning förlossningar (%)
90%
3,2
10,1
80%
70%
0,5
5,6
12,1
28,4
29,0
36,7
4,6
4,6
5,8
5,2
18,5
>48h
60%
50%
24-48h
22,0
19,8
12-24h
40%
30%
8-12h
22,6
26,1
36,9
61,3
0-4h
20%
10%
4-8h
15,3
17,4
R1+R2
R1 Spontan
0%
10,1
3,6
0,5
R2A Inducerad
R2B Sectio
elektiv exkl SU
Figur 71 visar fördelningen av antal timmar från inskrivning till partus i Robsongrupp 1
och 2, men även fördelat på förlossningsstart.
Knappt 40 procent av de fullgångna förstföderskorna var förlösta inom 8 timmar från
inskrivning. Andelen skiljde sig åt mellan olika förlossningsstarter. Längst tider hade
inducerade förlossningar där endast fyra procent var förlösta inom 8 timmar. Bland
spontan förlossningsstart var drygt 40 procent förlösta inom 8 timmar. Bland planerade
kejsarsnitt var 80 procent förlösta inom 8 timmar.
Andelen förlösta inom 24 timmar var drygt 90 procent för spontan förlossningsstart
respektive planerat kejsarsnitt och 50 procent bland inducerade.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
71 (93)
Figur 72. Timmar från inskrivning till partus per sjukhus, Robsongrupp 1 och 2, 2011-2013
(ej komplett för SkaS)
Fördelning timmar från inskrivning till partus per sjukhus, R1+R2,
2011-2013
100%
90%
Fördelning förlossningar (%)
80%
2,8
11,3
3,4
10,2
5,2
5,3
8,5
9,9
70%
3,8
7,7
4,0
8,3
15,0
14,3
60%
2,0
3,2
10,5
10,1
4,4
6,5
5,0
9,0
10,7
H >48h
15,0
16,3
F 20-24h
20,3
50%
20,8
22,0
19,8
19,0
G 24-48h
40%
E 16-20h
D 12-16h
C 8-12h
27,5
30%
B 4-8h
22,0
21,1
24,7
15,1
14,8
14,4
18,1
15,3
NU
SU
SkaS
SäS
VGR
22,6
A 0-4h
20%
10%
0%
SäS redovisade kortare medeltider från inskrivning till partus (12 timmar jämfört med 15
timmar i regionen som helhet). Figur 72 visar att andel mödrar som förlöstes inom 0-4
timmar respektive 0-8 timmar, är högre på SäS jämfört med övriga sjukhus (p<0,05). SäS
har kortare tider till partus oavsett förlossningsstart.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
72 (93)
Dygn från partus till utskrivning
Tabell 5. Antal dygn från partus till utskrivning per sjukhus, Robsongrupp 1 och 2, 20112013
NU
SU
SkaS
SäS
VGR
Medeldygn
3,0
2,9
2,2
2,7
2,8
Median
2,9
2,6
1,9
2,6
2,6
Tabell 5 visar att medeltiden från partus/förlossningen till utskrivning var 2,8 dygn i Västra
Götalandsregionen (median 2,6 dygn). Tiden har beräknats som antal timmar från partus
till utskrivningstidpunkt. SkaS hade kortare tider från partus till utskrivning än regionen
som helhet, och NU hade längre tider, vilket är samma mönster som för totalt antal
vårddagar.
Figur 73. Dygn från partus till utskrivning per förlossningsstart, Robsongrupp 1 och 2, 20112013
Fördelning vårddygn från partus till utskrivningstidpunkt
per förlossningsstart, R1+R2, VG 2011-2013
100%
Fördelning förlossningar
90%
80%
70%
5,0
8,5
22,6
3,9
7,0
9,2
21,3
25,5
27,9
60%
50%
40%
39,7
41,2
37,5
34,2
30%
20%
10%
0%
0-<24h
14,8
14,0
20,3
22,1
4,0
4,4
R1+R2
R1 Spontan
1-<2 dygn
2-<3 dygn
18,8
12,8
3,2
1,9
0,2
R2A Inducerad R2B Sectio elektiv
3-<4 dygn
4-<5 dygn
>=5 dygn
Figur 73 visar fördelningen av antal dygn från partus till utskrivning i Robson grupp 1 och
2, samt fördelat på förlossningsstart.
Vårdtider efter partus var kortast vid spontan förlossningsstart och längst vid planerat
kejsarsnitt. Cirka 65 procent av mödrarna skrevs ut inom tre dygn efter partus, när
förlossningen startade spontant. Bland inducerade mödrar skrevs knappt 50 procent ut
inom tre dygn och bland planerade kejsarsnitt skrevs drygt 20 procent ut inom tre dygn
efter partus.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
73 (93)
Figur 74. Dygn från partus till utskrivning per sjukhus, Robsongrupp 1 och 2, 2011-2013
Fördelning dygn från partus till utskrivningstidpunkt per sjukhus,
R1+R2, 2011-2013
100%
3,5
9,4
Fördelning förlossningar (%)
90%
5,8
8,9
5,2
5,9
3,0
7,8
5,0
8,5
24,0
22,6
40,6
39,7
21,7
20,3
2,9
4,0
SäS
VGR
10,6
80%
21,3
70%
35,2
27,5
60%
50%
42,0
40%
32,2
39,8
30%
20%
20,0
10%
10,9
1,3
NU
0%
0-<24h
1-<2 dygn
1,9
SU
2-<3 dygn
18,6
SkaS
3-<4 dygn
4-<5 dygn
>=5 dygn
Två av tre mödrar skrevs ut 0-3 dygn efter att de har förlösts (figur 74). På SkaS var denna
andel knappt 80 procent och på NU drygt 50 procent. SkaS hade kortast vårdtider efter
partus oavsett hur förlossningen startade, vilket illustreras i figur 75a-75c.
Figur 75a. Dygn från partus till utskrivning per sjukhus, Robsongrupp 1 (spontan start),
2011-2013
Fördelning förlossningar (%)
Fördelning dygn från partus till utskrivningstidpunkt,
spontan start R1, 2011-2013
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
2,6
8,2
4,5
4,6
10
19,8
34,6
1-<2 dygn
3,9
7
22,8
21,3
42,2
41,2
23
22,1
2,8
4,4
SäS
VGR
4-<5 dygn
>=5 dygn
33,7
40,9
12,4
1,4
2,6
6,7
26,8
44,4
NU
0-<24h
4,5
7,3
21,9
20,4
2
SU
2-<3 dygn
SkaS
3-<4 dygn
På SkaS skrevs 80 procent av mödrarna vars förlossning startade spontant ut inom 3 dygn
efter partus, jämfört med drygt 50 procent av mödrarna på NU (figur 75a).
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
74 (93)
Figur 75b. Dygn från partus till utskrivning per sjukhus, Robsongrupp 2A (inducerad start),
2011-2013
Fördelningn förlossningar (%)
Fördelning dygn från partus till utskrivningstidpunkt,
induktion R2A, 2011-2013
100%
80%
60%
6,8
12,6
37,1
11,3
10,9
15,1
14,6
13,4
33,6
20%
0%
0-<24h
9,2
14
27,4
27,9
27
40%
37,3
3,8
11,3
36,1
34,2
32,7
22,3
17,5
5,1
1
12,7
1,2
5,3
3,8
12,8
1,9
NU
SU
SkaS
SäS
VGR
4-<5 dygn
>=5 dygn
1-<2 dygn
2-<3 dygn
3-<4 dygn
På SkaS och SäS skrevs cirka 60 procent av mödrarna vars förlossning startade med
induktion ut inom 3 dygn efter partus, jämfört med knappt 45 procent av mödrarna på NU
och SU (figur 75b).
Figur 75c. Dygn från partus till utskrivning per sjukhus, Robsongrupp 2B (planerat
kejsarsnitt), 2011-2013
Fördelning dygn från partus till utskrivningstidpunkt,
elektivt sectio R2B, 2011-2013
100%
Fördelning förlossningar (%)
90%
11,9
16,4
33,9
24,9
80%
70%
60%
12,3
10,5
21,1
24,6
14,8
25,5
21,1
50%
40%
30%
37,7
44,1
45,6
37,5
14
18,8
31,6
20%
10%
0%
0-<24h
19
14
10,2
0
20
0
3,5
1,8
3,2
0,2
NU
SU
SkaS
SäS
VGR
4-<5 dygn
>=5 dygn
1-<2 dygn
2-<3 dygn
3-<4 dygn
På SkaS skrevs cirka 45 procent av mödrarna vars förlossning startade med planerat
kejsarsnitt ut inom 3 dygn efter partus, jämfört med 10 procent av mödrarna på NU. På SU
och SäS var andelen 20 procent (figur 75c).
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
75 (93)
Kostnad per förlossning (KPP)
Kostnad per Robsongrupp
Figur 76 visar fördelningen av antal förlossningar respektive kostnader per Robsongrupp
2011-2013. Den enda gruppen som kostade mindre i förhållande till hur stor andel av totalt
antal förlossningar de utgör, är fullgångna omföderskor med spontan start utan tidigare
kejsarsnitt (R3), och i viss mån även omföderskor utan tidigare kejsarsnitt där
förlossningen startade med induktion (R4A).
Figur 76. Fördelning av förlossningar respektive kostnader per Robsongrupper, VGR 20112013
Andel av förlossningar respektive andel av total kostnad (KPP),
fördelat på Robsongrupper 2011-2013
0%
R1 Enkelb, förstf, >36v, Hvd, Spontan
R2A Enkelb, förstf, >36v, Hvd, Induktion
R2B Enkelb, förstf, >36v, Hvd, Elektivt sectio
R3 Enkelb, omföd, >36v, Hvd, Spontan
R4A Enkelb, omföd, >36v, Hvd, Induktion
R4B Enkelb, omföd, >36v, Hvd, Elektivt sectio
R5A Enkelb, omföd, >36v, Hvd, tidigare sec, Spontan
R5B Enkelb, omföd, >36v, Hvd, tidigare sec, Induktion
R5C Enkelb, omföd, >36v, Hvd, tid sec, Elektivt sectio
R6 Enkelbörd, förstföderska, säte
R7 Enkelbörd, omföderska, säte
R8A Flerbörd, Spontan
R8B Flerbörd, Induktion
R8C Flerbörd, Elektivt Sectio
R9 Enkelbörd, tvärbjudning
R10A Enkelbörd, <37v, Huvud, Spontan
R10B Enkelbörd, <37v, Huvud, Induktion
R10C Enkelbörd, <37v, Huvud, Elektivt sectio
10%
20%
30%
Andel av förlossningar
Andel av total kostnad
40%
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
76 (93)
Figur 77. Kostnad (medel och median) per Robsongrupp, Västra Götalandsregionen 20112013
R10C Enkelbörd, <37v, Huvud, Elektivt sectio
R8C Flerbörd, Elektivt Sectio
R9 Enkelbörd, tvärbjudning
R10B Enkelbörd, <37v, Huvud, Induktion
R8B Flerbörd, Induktion
R2B Enkelb, förstf, >36v, Hvd, Elektivt sectio
R6 Enkelbörd, förstföderska, säte
R8A Flerbörd, Spontan
R2A Enkelb, förstf, >36v, Hvd, Induktion
R7 Enkelbörd, omföderska, säte
R4B Enkelb, omföd, >36v, Hvd, Elektivt sectio
R5C Enkelb, omföd, >36v, Hvd, tid sec, Elektivt sectio
R5B Enkelb, omföd, >36v, Hvd, tidigare sec, Induktion
R10A Enkelbörd, <37v, Huvud, Spontan
R1 Enkelb, förstf, >36v, Hvd, Spontan
Totalt
R5A Enkelb, omföd, >36v, Hvd, tidigare sec, Spontan
R4A Enkelb, omföd, >36v, Hvd, Induktion
R3 Enkelb, omföd, >36v, Hvd, Spontan
90 000
80 000
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
Medel- och mediankostnad KPP (SEK) per förlossning,
Västra Götalandsregionen 2011-2013, fördelat på robsongrupp
78 381
66 199
59 825
56 513
53 708
50 619
49 095
47 683
45 527
44 141
43 689
43 335
38 553
36 129
29 719
27 891
Medelkostnad
27 558
Mediankostnad
25 237
17 184
Figur 77 visar medel- och mediankostnad per förlossning fördelat på Robsongrupp.
Robsongrupp 3, dvs fullgångna omföderskor, enkelbörd med huvudbjudning och spontan
förlossningsstart, var de minst kostsamma förlossningarna i genomsnitt (17 000 kronor),
och de utgjorde även den största andelen av förlossningarna bland Robsongrupperna,
närmare 40 procent (men endast 24 procent av totalkostnaderna).
Förlossningar med genomsnittskostnader över 50 000 kronor var planerade kejsarsnitt
bland för tidigt födda enkelbörd (R10C), planerade kejsarsnitt flerbörd (R8C), tvärbjudning
enkelbörd (R9), inducerade förlossningar bland för tidigt födda enkelbörd (R10B), flerbörd
induktion (R8B) och planerade kejsarsnitt bland fullgångna förstföderskor (R2B). Totalt
sett utgjorde dessa grupper fyra procent av alla förlossningar och åtta procent av totala
kostnaden för förlossningar.
Förlossningarna mellan 40 000 kronor och 50 000 kronor i genomsnitt utgjorde 13 procent
av alla förlossningar och 21 procent av totala kostnaden för förlossningar och där var
enkelbörd, förstföderska med säte (R6) mest kostsam.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
77 (93)
Kostnad per förlossning (KPP) - Robsongrupp 1 och 2
Kostnadsberäkningarna har avgränsats till fullgångna förstföderskor med enkelbörd och
huvudbjudning (Robsongrupp 1 och 2), vilket motsvarade 7 113 förlossningar år 2013.
Tabell 6. Antal förlossningar med KPP-uppgift, per sjukhus, Robsongrupp 1 och 2, 2013
NU
997
212
24
1 233
R1 Spontan
R2A Inducerad
R2B Elektivt sectio
Totalt
SU
3 251
590
109
3 950
SkaS
772
99
15
886
SäS
849
172
23
1 044
Totalt
5 869
1 073
171
7 113
För totaltkostnadsberäkningar är 46 ytterfall exkluderade år 2013 (0,7 procent).
Totalkostnaderna är även uppräknade till 2014 års kostnader. Tabell 6 nedan visar antal
förlossningar med KPP-uppgift, per förlossningsstart och sjukhus.
Figur 78. Medel- och mediankostnad per år, Robsongrupp 1 och 2, VGR 2009-2013
Kostnad per förlossning 2009-2013, Robsongrupp 1+2
Västra Götalandsregionen
Kostnad per förlossning (SEK)
40 000
35 000
30 000
32 562
31 998
27 864
28 389
32 109
31 761
27 644
27 099
33 509
27 689
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
2009
2010
Medelkostnad
2011
2012
2013
Mediankostnad
Robsongrupp 1 och 2 utgjorde 39 procent av samtliga förlossningar 2011-2013 och stod
för 45 procent av den totala kostnaden för förlossningar.
Medelkostnaden per förlossning var 33 509 kr bland fullgångna förstföderskor med
enkelbörd och huvudbjudning (Robsongrupp 1 och 2) i Västra Götalandsregionen år 2013
när ytterfall är exkluderade. Mediankostnaden var 27 705 kr. Kostnad per år 2009 till 2013
visas i figur 78.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
78 (93)
Tabell 7. Spridning av kostnader per förlossningsstart, Robsongrupp 1 och 2, VGR 2013
R1 Spontan
R2A Inducerad
R2B Elektivt
sectio
R1+R2
Antal
5 848
1 053
166
Medelkostnad
30 763
45 642
53 309
min
7 785
8 611
22 001
Perc 10
15 570
23 355
35 318
median
27 179
43 356
49 041
Perc 90
51 764
71 157
70 996
max
265 079
235 647
275 711
7 067
33 509
7 785
17 975
27 689
55 938
275 711
Det var stor spridning i kostnad per förlossning, från knappt 7 000 kr till 275 000 kronor,
vilket visas i tabell 7. Spridningen mellan 10:e och 90:e percentilen var 18 000 kr till
56 000 kr, vilket tyder på att en liten andel förlossningar med höga kostnader drar upp
medelkostnaden.
Medelkostnaden var lägst för förlossningar med spontan förlossningsstart, 31 000 SEK,
och högst för planerade kejsarsnitt, 53 000 SEK. Mediankostnaden var lägre än
medelkostnaden för alla förlossningsstarter.
Figur 79. Spridning av kostnader per förlossningsstart, boxplot, Robsongrupp 1 och 2, VGR
2013
Spridning av kostnad för förlossningar
fördelat på förlossningsstart R1+R2, 2013
400 000
Medelkostnad KPP(SEK) per kvartiler
350 000
300 000
250 000
200 000
150 000
95-100:e perc
100 000
75-95:e perc
50-75:e perc
50 000
25-50:e perc
0-25:e perc
0
R1 Spontan
R2A Inducerad
R2B Elektivt
sectio
R1+R2
Medelkostnad
Figur 79 visar att spridningen av kostnaden var störst bland de 5 procent dyraste
förlossningarna. Spridningen av kostnad per förlossningsstart illustreras som boxplot, där
medianvärdet är skärningen mellan gult och blått. Minvärde, första kvartilen, medianvärde,
75:e-95:e perccentilen, 95:e percentilen och maxvärde, samt medelvärde visas.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
79 (93)
Uppdelning av kostnader per vårdtjänst
Standardkostnaden utgjorde 87 procent av totalt kostnaderna 2013 (figur 80).
Standardkostnaden innefattar avdelningskostnader som inskrivningskostnad och hyra, samt
personal vid förlossning och BB-vård.
Standardkostnaden är ett fast belopp som tas fram för avdelningsnivån och beräknas per
vårddygn, sk hotellkostnad. Detta innebär att om en standardkostnad uppgår till 1 000
kr/dygn och vårdtillfällets vårddygn = 2 dygn så är den total standardkostnad 2 000 kr,
medan ett vårdtillfälle på samma avdelning men med tre vårddygn har en total
standardkostnad på 3 000 kr.
Figur 80. Medelkostnad per vårdtjänst, Robsongrupp 1 och 2, Västra Götalandsregionen
2013
Fördelning av medelkostnader (SEK) per
vårdtjänst, R1+R2, Västra Götalandsregionen 2013
Kostnader blödning; 199
Labkostnad; 118
Dyra läkemedel och material; 12
Operationskostnad; 3 295
Standardkostnad;
29 116
Total medelkostnad
33 509
uppräknat till 2014 års värde
Medicinska kostnader, dvs kostnader för vårdtjänster utanför vårdavdelning
/standardkostnader, utgjorde en klart mindre andel av totala kostnaderna, 13 procent, varav
operationskostnader, inklusive anestesi, IVA etc utgjorde 10 procent (figur 80). Kostnader
för lab, dyra läkemedel och material, blödning är försumbara när man tittar på
medelkostnaden som helhet.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
80 (93)
Figur 81. Medelkostnad per vårdtjänst och förlossningsstart, Robsongrupp 1 och 2, VGR
2013
Medelkostnad (KPP) per förlossning per vårdtjänst, R1+R2, VG 2013,
fördelat på förlossningsstart
Medelkostnad KPP (SEK) exkl ytterfall
60 000
50 000
15 138
6 099
40 000
38 914
30 000
37 217
3 295
2 437
27 089
29 116
20 000
10 000
0
R1 Spontan
Standardkostnad
R2A Inducerad
Operationskostnader
R2B Elektivt sectio
Labkostnader
Dyra läkemedel material
R1+R2
Blödning
Uppdelning av vårdtjänstkostnader visade att operationskostnaderna är högre vid
inducerade förlossningar och planerade kejsarsnitt jämfört med vid spontan
förlossningsstart (figur 81). Operationskostnaderna utgjorde 34 procent av medelkostnaden
bland planerade kejsarsnitt.
Även standardkostnaderna (avdelning och personal) var högre för inducerade förlossningar
och för planerade kejsarsnitt än för spontanförlossningar, till följd av längre vårdtider.
Kostnader per vårdtjänst är inte uppräknade till 2014 års värde, och ytterfallen är inte
exkluderade, vilket gör att summan av vårdtjänsterna inte blir exakt som totalsumman som
redovisas.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
81 (93)
Kostnad per vårddagar
Figur 82. Medelkostnad per antal vårddagar, fördelat på vårdtjänster, Robsongrupp 1 och 2,
VGR 2013
Medelkostnad KPP per förlossning (SEK)
Medelkostnad (KPP) per förlossning per vårdtjänst R1+R2, VG
2013, fördelat på antal vårddagar
70 000
60 000
12 153
50 000
40 000
5 464
30 000
20 000
10 000
4 523
2 534
1 741
26 302
1 811
10 189
18 137
0-1 dag
2 dagar
50 837
34 459
29 116
0
3 dagar
4 dagar
Vårddagar
Standardkostnad
5 el fler dgr
Totalt
Medicinska kostnader
Medelkostnaden för en förlossning är starkt beroende av vårdtidens längd. Det illustreras i
figur 82 där medelkostnaden är uppdelad på antalet vårddagar. Ju längre vårdtid, desto mer
kostsam förlossning. Det är standardkostnaden som gör att den faktiska medelkostnaden
ökade med vårdtidens längd. Men procentuellt sett utgjorde de medicinska kostnaderna en
större andel vid vårdtider som är 5 dagar eller längre (20 procent jämfört med nio procent
vid 2-3 dagar).
Figur 83. Medelkostnad per antal vårddagar och förlossningsstart*, Robsongrupp 1 och 2,
VGR 2013
Medelkostnad KPP per förlossning (SEK)
Medelkostnad (KPP) per förlossning R1+R2, VG 2013,
fördelat på antal vårddagar och förlossningsstart
70 000
60 473
60 000
50 000
40 762
40 000
29 374
30 000
20 295
20 000
12 251
10 000
0
0-1 dag
R1 Spontan
2 dagar
R2A Inducerad
3 dagar
Vårddagar
4 dagar
R2B Elektivt sectio
5 el fler dgr
R1+R2
*Antal förlossningar var för få för att redovisa planerade kejsarsnitt 0-1 dagar.
Medelkostnaderna ökade med stigande vårdlängd, oavsett förlossningsstart (figur 83).
Sambandet var inte lika starkt för planerat kejsarsnitt, som hade en klart högre kostnad
redan vid korta vårdtider.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
82 (93)
Kostnad fördelat på förlossningsavslut
Figur 84. Medelkostnad per förlossningsstart och förlossningsavslut, Robsongrupp 1 och 2,
fördelat på vårdtjänster, VGR 2013
Medelkostnad (KPP) totalt och per vårdtjänst och förlossning R1+R2, VG
2013, fördelat på förlossningsstart och förlossningsavslut
60 000
63 541
57 645
70 000
33 627
27 493
60 000
53 309
42 824
37 740
33 509
40 000
50 000
20 000
40 000
0
30 000
-20 000
20 000
R1+R2
R2A Inducerad
Sectio
Sectio
R1 Spontan
Klocka/tång
-60 000
Sectio
0
PN
-40 000
Klocka/tång
10 000
PN
Medelkostnad KPP (SEK)
80 000
R2B
Elektiv
sec
R1+R2
Standardkostnad
Operationskostnad
Labkostnader
Dyra läkemedel o material
Blödning
-
Figur 86 visar att medelkostnaderna varierade inom varje förlossningsstart beroende på
förlossningsavslut. Medelkostnaden var högst för förlossningar som avslutades med
kejsarsnitt. Högst var medelkostnaden för inducerade förlossningar som avslutades med
kejsarsnitt, 63 500 kr, följt av förlossningar som startade spontant och avslutades med
kejsarsnitt, 57 600 kr. Planerade kejsarsnitt kostade 53 300 kr per förlossning år 2013.
Oavsett förlossningsavslut, så var inducerad förlossningsstart mer kostsam än spontan.
Lägst kostnad sågs för spontan förlossningsstart med spontant vaginalt förlossningsavslut.
En uppdelning av respektive vårdtjänst visade att standardkostnaden till stor del påverkade
totala medelkostnaden. Förlossningar som avslutades med kejsarsnitt hade oftast högre
operationskostnad, men även högre standardkostnad.
För förlossningar som avslutades vaginalt baserades majoriteten av kostnaden på
standardkostnader, oavsett om förlossningen avslutades med eller utan instrument.
Vårdtidens längd påverkade medelkostnaden i hög grad, oavsett hur förlossningen
avslutades.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
83 (93)
Kostnad fördelat på moderns ålder och BMI
Figur 85. Medelkostnad per moderns ålder och förlossningsstart, Robsongrupp 1 och 2,
VGR 2011-2013
Medelkostnad KPP per förlossning R1+R2, VG 2011-2013,
fördelat på mammans ålder och förlossningsstart
Medelkostnad KPP per förlossning (SEK)
60 000
50 000
39 068
40 000
33 941
30 000
29 010
26 877
28 703
30 893
34 708
31 204
20 000
10 000
0
A<24 ÅR
C 25-29 ÅR
D 30-34 ÅR
E>=35 ÅR
Vårddagar
R1 Spontan
R2A Inducerad
R2B Elektivt sectio
R1+R2
Medelkostnaderna ökade med stigande ålder, oavsett förlossningsstart (figur 85).
Sambandet var inte lika tydligt bland planerade kejsarsnitt, vilket kan bero på ett för litet
underlag för att få ett representativt urval för den gruppen. Ökade kostnader med stigande
ålder beror troligen på ökad kejsarsnittsfrekvens med stigande ålder.
Figur 86. Medelkostnad per moderns BMI och förlossningsstart, Robsongrupp 1 och 2, VGR
2011-2013
Medelkostnad KPP per förlossning R1+R2, VG 2011-2013,
fördelat på moderna BMI och förlossningsstart
Medelkostnad KPP per förlossning (SEK)
60 000
50 000
40 000
34 153
30 000
28 635
29 236
30 505
31 302
31 571
36 390
33 236
32 727
29 272
20 000
10 000
0
Undervikt
R1 Spontan
Normalvikt
R2A Inducerad
Övervikt
Vårddagar
R2B Elektivt sectio
Fetma
BMI saknas
R1+R2
Medelkostnaderna ökade även något med stigande BMI, oavsett förlossningsstart (figur
86). Sambandet var inte lika tydligt bland planerade kejsarsnitt, vilket kan bero på ett för
litet underlag för att få ett representativt urval för den gruppen. Ökade kostnader med
stigande BMI beror troligen på ökad kejsarsnittsfrekvens med stigande BMI, men även fler
komplikationer.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
84 (93)
Kostnad fördelat på sjukhus
Till följd av olika rutiner vid registrering, är jämförelse mellan sjukhusen vansklig, men
kan troligen tjäna som diskussionsunderlag. Det finns tex en hel del frågetecken kring hur
kostnadsfördelningen mellan öppen- och slutenvård ser ut. Vilka ytterfall som exkluderats
kan också påverka. Vårdtidens längd påverkar medelkostnaden i hög grad.
Figur 87. Medelkostnad per sjukhus och förlossningsstart, Robsongrupp 1 och 2, 2013
Medelkostnad KPP (SEK) exkl ytterfall
Medelkostnad KPP per förlossning R1+R2, 2013,
fördelat på förlossningsstart och sjukhus
60 000
53 309
50 000
45 642
40 000
33 509
30 763
30 000
20 000
10 000
0
R1 Spontan
NU
R2A Inducerad
SU
SkaS
R2B Elektivt
sectio
SäS
R1+R2
VG
Totalt sett hade SkaS och NU lägre medelkostnad per förlossning i Robsongrupp 1 och 2,
baserat på registreringen i KPP-databasen (figur 87). SkaS hade även kortare vårdtider än
övriga sjukhus.
SU hade högst max-värde och större spridning i kostnaderna bland de 25 procent dyraste
förlossningarna, oavsett Robsongrupp.
Vid uppdelning av kostnader, sågs att det framförallt var standardkostnaden som drev
kostnaden per sjukhus. En lägre standardkostnad, vilket speglar en kortare vårdtid,
minskade den totala medelkostnaden för sjukhuset.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
85 (93)
Diskussion
Styrkan med denna rapport är att den bygger på stabila databaser som genereras
automatiskt från den datoriserade datajournal som används vid alla mödravårdscentraler
och förlossningsavdelningar i regionen. I rapporten analyseras data från en 12-årsperiod
vilket gör det möjligt att hitta trender och analysera eventuella orsaker till förändringar.
Som vanligt då man gör grundläggande analyser av databaser kommer det fram
kvalitetsproblem i inmatning av data som delvis kan påverka resultaten men som också kan
vara ett incitament förbättringsarbete.
Induktioner
Induktionsfrekvensen har ökat under perioden vilken kräver mer tid på
förlossningsavdelningar/BB och leder till ökat antal kejsarsnitt. År 2010 ändrades policyn
för överburna med erbjudande om induktion i vid 42 fullgångna veckor vilket förklarar
halva ökningen av induktionsfrekvensen. Resten av ökningen går inte att förklara utifrån
våra data, induktionsfrekvensen vid preeklampsi var oförändrad.
Om man sätter diagnosen induktion eller spontan start hos patienter som söker med
smärtsamma värkar men ingen säker förlossningsstart påverkar resultaten i Robsongrupp 1
och 2A. Därför är det säkrast att analysera Robsongrupperna tillsammans.
Att patienter med övervikt/fetma oftare induceras är ett observandum. Detta skulle kunna
bero på att överviktiga mödrar i högre grad utvecklar diabetes, preeklampsi och andra
komplikationer under graviditeten. En fördjupad analys behövs för att belysa detta
förhållande. I gruppen med övervikt och fetma, där risken för kejsarsnitt och
komplikationer redan är högre, borde man vara restriktiv med induktioner.
Det är ett viktigt förbättringsarbete att se över indikationer och rutiner vid beslut om
induktion.
Kejsarsnitt/sectio
Antal planerade kejsarsnitt per år bland fullgångna förstföderskor med barnet i
huvudbjudning är låg (15-20 st på NU, SkaS och SäS, och 110-120 på SU) och utgör en
liten andel av totala antalet kejsarsnitt. Andelen har varit stabil under perioden 2002-2013.
SäS har lägre andel kejsarsnitt totalt (12 procent) än övriga kliniker i regionen, även efter
korrigering för ålder och BMI.
Nationell analys visar att den modell som Linköping arbetar efter ger en
kejsarsnittsfrekvens på 7 procent. Linköpingsmodellen består av ett kontinuerligt
kvalitetsarbete där barnmorskor och läkare är engagerade. Man började med att, efter
diskussion, bestämma vad som är obstetrisk kvalité och vilka mål de ville ha. Man ville
bara göra interventioner (kejsarsnitt, sugklocka) som gör nytta för modern eller barn. En av
målsättningarna är att patienten blir nöjd.
Som framgångsfaktorer räknar man:
•
•
Koordinator på förlossningsavdelningen
Teamarbete/teamträning
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
•
•
•
•
•
86 (93)
Riskbedömning av alla patienter och sedan tilldelas en barnmorska med matchande
kompetens
Den förlösande barnmorskan skall få möjlighet att fokusera på den födande
kvinnan
Varje morgon gemensam rond på förlossningen med barnmorskor, avgående läkare
och hela läkargruppen. Fall från föregående dygn gås igenom.
Läkare som är ansvarig på förlossningen ger personlig feedback till läkare via
telefon eller mail.
Månadsvis uppföljningar av medicinska resultat och patientenkät
Ett kontinuerligt medvetet kvalitetsarbete krävs för att ytterligare förbättra resultaten i
VGR.
Perinealbristningar
SäS har under perioden 2002-2011 haft lägre andel bristningar än regionen som helhet,
runt 3-4 procent, men en ökning ses efter 2010 och år 2013 var andelen 6,1 procent.
Kommande år får visa om det är ett trendbrott eller en slumpmässig variation över tid.
Under perioden 2011-2013 finns inga statistiskt signifikanta skillnader mellan klinikerna.
Perinealbristningarna i Sverige ökade under en period när perinealskydd inte användes.
Perinealskydd är en metod att genom handgrepp och samarbete med patienten minimera
riskerna för perinealbristning. Ett aktivt arbete med perinealskyddet kan sänka andelen
perinealbristningar grad III/IV.
I Norge genomfördes en interventionsstudie för att sänka andelen sfinkterskador vid
förlossning (3). Andelen perinealbristningar grad III/IV hos förstföderskor minskade från
9,6 procent år 1999-2000 till 2,8 procent år 2010-2012. I en studie från Finland var
frekvensen perinealbristningar grad III/IV 3,3 procent (4). Dessa resultat talar för att det
går att minska andelen perinealbristningar grad III/IV även i vår region.
Sugklockor
Andel av förlossningar som avslutas med sugklocka/tång var högre på SkaS (14,6 procent)
än på övriga sjukhus (10,2 procent för VGR), och därigenom lägst andel spontant vaginala
förlossningar, när man tittar på hela gruppen.
Sugklocka/tångförlossning ökar risken för perinealbristning grad III/IV trefaldigt, jämfört
med spontan vaginalförlossning, bland vaginalförlösta fullgångna förstföderskor med
barnet i huvudändläge. Det finns ett svagt samband med ålder och bristningar, andelen
under 25 år har signifikant lägre andel bristningar, men inget samband mellan BMI och
perinealbristningar. Sambandet mellan sugklocka och perinealbristningar kvarstår när man
justerar för ålder.
Det är därför viktigt att se över andelen sugklockor för sjukhus med hög frekvens.
Klipp
Förlossningar med klipp hade 40 procents högre risk för perinealbristningar, jämfört med
förlossningar utan klipp, och risken kvarstod när man justerade för ålder. Den ökade risken
med klipp gäller enbart spontana vaginalförlossningar. Förlossningar som avslutas med
sugklocka/tång har istället 40 procents lägre risk för perinealbristningar vid klipp jämfört
med ej klipp. Det är svårt att jämföra utfallet för klipp/ej klipp eftersom patientgrupperna
kan se olika ut.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
87 (93)
Blödning
Andelen mödrar med mer än 1000 ml blödning vid förlossningen har ökat från 5 procent
till 10 procent under perioden vilket är anmärkingsvärt. År 2013 hade SU 11,4 procent
medan SäS hade 7,4 procent (p<0,05). Det kan bero på förbättrade mätmetoder, men det
kan inte uteslutas att även ökade blödningsvolymer är orsaken. Vi har inte analyserat
transfusionsdata. Detta är en kvalitetsparameter som är viktig att jobba vidare med.
Epidural
Långvariga förlossingar leder oftare till att man lägger epidural och även till ökad risk för
kejsarsnitt/sugklocka/tång. Samma tendenser på alla sjukhus. Andelen epiduraler har ökat
mellan 2002 och 2013. En förklaring skulle kunna vara den ökade andelen induktioner.
Kontinuerligt stöd under förlossningen minskar behovet av epidural.
Men en något högre frekvens epidruralbedövningar läggs på SkaS oavsett hur
förlossningen avslutas. Detta kan eventuellt ha ett samband med SkaS högre andel
förlossningar som avslutas med sugklocka.
Vårdtider
Vårdtider är viktiga att mäta för att de påverkar kostnaderna vid förlossningen. För att
kontinuerligt utvärdera förlossnings/BB-vård krävs att man kontinuerligt efterfrågar
mödrarnas uppfattning.
SkaS hade avsevärt kortare vårdtider totalt och kortare vårdtider från partus till
utskrivning, och kan troligtvis inte förklaras av olikheter i registrering. Närmare 60 procent
av mödrarna vårdas 0-2 dagar på SkaS jämfört med cirka 33 procent i regionen som helhet.
SkaS har BB-vård i hemmet vilket innebär att förlösta mödrar blir uppringda i hemmet av
en barnmorska.
Kostnad per patient (KPP)
Vårdtidens längd (inklusive BB) och antal timmar på förlossningen är mest
kostnadsdrivande i förlossningsvården, men antal timmar på förlossningen registreras inte i
KPP. Kostnader på förlossningen ingår som ett fast belopp i en standardkostnad per dygn,
oavsett hur mycket personalresurser eller timmar som faktiskt förbrukades. Det går alltså
inte att särskilja personalkostnaden på förlossningen från BB-kostnaden.
Standardkostnaden
Gruppen fullgångna förstföderskor, enkelbörd med barnet i huvudbjudning utgör 39
procent av förlossningarna år 2011-2013, men står för 45 procent av den totala kostnaden
för förlossningar. En spontan förlossningsstart i denna grupp är 12 000 kronor dyrare i snitt
jämfört med motsvarande förlossning bland en omföderska. En förstföderska har längre
förlossning, längre vårdtider och ökad risk för komplikationer.
Det kan finnas skillnader vid registrering och fördelning av kostnader mellan sjukhusen
som försvårar kostnadsjämförelser. Det finns tex en hel del frågetecken kring hur
kostnadsfördelningen mellan öppen- och slutenvård ser ut. Standardkostnaden per
vårddygn är olika för olika sjukhus. Vilka ytterfall som exkluderats kan också påverka.
Utöver skillnader i registrering så kan det finnas reella skillnader i tex bemanningstäthet
vid förlossningsavdelning eller hur man organiserar sig.
Vårdtidens längd påverkar medelkostnaden i hög grad, och SkaS som har kortast vårdtider
har även lägst kostnader. Men NU har lika låga kostnader som SkaS, men har de längsta
vårdtiderna i regionen. SäS som har lägst andel kejsarsnitt har högst kostnader.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
88 (93)
Personaltäthet och fördelning av kostnader kan påverka totalkostnaden. Ett nytt KPPsystem är under upphandling, vilket förhoppningsvis kommer att öka möjligheten för
jämförelser mellan sjukhusen.
Bortfall BMI
Det var stor skillnad i bortfallet, med högst bortfall vid NU. Att registrera moderna vikt
och längd blir en viktig variabel för både folkhälsoarbete och eventuellt vid införande av
nya ersättningssystem för vården.
Under åren har registreringen förbättrats men eftersom bortfallet kan vara fördelat på ett
annat sätt än de som registreras och den allt större betydelse detta kommer att få för
folkhälsan och förlossningsvården kanske den borde införas som en obligatorisk variabel i
datajournalen. Det kommer att ta många år innan det arbetet är klart. Det finns en stor och
viktig uppgift för mödravården att förbättra registreringen.
Bortfall diagnoskoder
På SkaS saknades diagnoser i obstetrixdatabasen, och därför har vi kompletterat data från
SkaS med diagnoskoder från KPAS (2002-2013april) och ELVIS april 2013 och framåt,
vilket gör att 98 procent av förlossningarna får en huvuddiagnoskod jämfört med 91
procent från enbart obstetrix. Vi har använt ELVIS-diagnoskoderna som en egen
oberoende diagnosvariabel vid utsökningar.
Bortfall inskrivningstidpunkt
SkaS har ett bortfall på cirka fem procent för inskrivningstidpunkt, vilket kan påverka
statistiken av vårdtider. Därför har vi kompletterat med vårddagar för SkaS från ELVIS.
Men jämförelse av vårddagar för gruppen med och utan bortfall av inskrivningstidpunkt
visar inte på några större skillnader i vårdtidslängd, inte heller är det stora skillnader i
fördelningen av Robsongrupper eller mammans ålder mellan gruppen med och utan
bortfall, vilket gör att SkaS statistik för inskrivning till partus troligen är tillförlitlig och
jämförbar.
Vidare fördjupningsområden
För att ytterligare belysa förlossningsvården krävs en fördjupning av patientupplevelse av
mödravård, förlossning och BB-tiden. En annan fråga att belysa är möjligheten att ge
mödrarna kontinuerligt stöd under aktiv förlossning.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
89 (93)
Referenser
1.
Betran AP, Vindevoghel N, Souza JP, Gulmezoglu AM, Torloni MR. A
systematic review of the Robson classification for caesarean section: what works, doesn't
work and how to improve it. PloS one. 2014;9(6):e97769.
2.
Spong CY, Berghella V, Wenstrom KD, Mercer BM, Saade GR. Preventing
the first cesarean delivery: summary of a joint Eunice Kennedy Shriver National Institute
of Child Health and Human Development, Society for Maternal-Fetal Medicine, and
American College of Obstetricians and Gynecologists Workshop. Obstetrics and
gynecology. 2012;120(5):1181-93.
3.
Stedenfeldt M, Oian P, Gissler M, Blix E, Pirhonen J. Risk factors for
obstetric anal sphincter injury after a successful multicentre interventional programme.
BJOG: an international journal of obstetrics and gynaecology. 2014;121(1):83-91.
4.
Raisanen S, Vehvilainen-Julkunen K, Cartwright R, Gissler M, Heinonen S.
Vacuum-assisted deliveries and the risk of obstetric anal sphincter injuries-a retrospective
register-based study in Finland. BJOG : an international journal of obstetrics and
gynaecology. 2012;119(11):1370-8.
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
90 (93)
Bilaga 1. Tabell Robsongrupp 1 och 2, 2011-2013
R1+R2 2011-2013
Andel (%)
NU
Antal
SU
SkaS
SäS
VGR
NU
SU
SkaS
SäS
VGR
Förlossningsstart
R1 Spontan
R2A Inducerad
R2B Sectio elektiv
Förlossningen
avslutas
Spontan vaginal (PN)
Kejsarsnitt/Sectio
Sugklocka/tång (VE)
81,7
16,6
1,7
83,2
14
2,8
88,7
9,2
2,1
81
17,1
1,9
77,1
13
9,9
76,8
14,2
8,9
71,7
13,7
14,6
76,9
11,25
11,8
49,0
37,9
13,1
100,0
51,3
29,0
19,7
100,0
62,8
21,7
15,5
100,0
50,6
32,7
16,7
100,0
7,8
29,6
100,0
13,0
8,8
29,5
100,0
14,2
9,7
32,4
100,0
13,7
7,0
21,5
100,0
11,3
57,8
51,4
53,5
46,7
62,6
54,9
54,8
45,9
8,07
10,4
7,84
6,38
1,59
0,54
10,6
1,39
0,36
7,32
1,69
0,38
8,99
1,19
0,36
18
ART o venpr >0,03
DIFF
76,1
67,6
75,4
73
VEN OCH ARTÄR
SAKNAS
3,51
15,2
3,36
artpr finns VEN
SAKNAS
4,5
3,02
venpr finns ART
SAKNAS
5,35
6,83
NavelsträngsPH<7,00
PH <7,00 och BE<-12
0,42
0,67
0,56
0,43
0,47 ,
,
Fördelning section
R1 Spontan
R2A Inducerad
R2B Sectio elektiv
Andel section av
förlossningar
R1 Spontan
R2A Inducerad
R2B Sectio elektiv
Totalt R1+R2
Förlossningen
Oxytocin
Epidural
Klipp
Bristning grad III/IV
Blödning > 1000 ml
Barnet
Apgar5 <7
Apgar5 <4
ART o venpr <0,03
DIFF
,
83,3 2883 10455 2376 2462 18176
14,3 587 1764 247 521 3119
2,4
60
353
57
57
527
76,3 2722
13,6 459
10,2 349
52,3
29,9
17,8
100,0
225
174
60
459
9660 1922 2339 16643
1791 368 342 2960
1121 390 359 2219
918
520
353
1791
231
80
57
368
173
112
57
342
1547
886
527
2960
0, 2883 10455 2376 2462 18176
0,3 587 1764 247 521 3119
1,0
60
353
57
57
527
0,1 3530 12572 2680 3040 21822
55,5 2040
48,4 1815
542
154
9,2 285
1,4
0,4
9,5
56
19
373
6727 1679 1667 12113
5873 1471 1395 10554
1627 108 543 2820
566 102 136
958
1310 210 194 1999
175
45
920
45
10
241
36
11
547
312
85
2081
70,7 2685
8502 2021 2219 15427
1,84
10,0
124
1911
90
56
2181
4,37
2,66
3,4
159
380
117
81
737
7,87
4,51
6,4
189
859
211
137
1396
84
15
13
59 ,
,
127
59
0,6
15
0,3 ,
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
91 (93)
A <2000 GRAM
,
B 2000-2999
10,9
C 3000-3999
70,6
D 4000-4999
18
E 5000+
0,48
MISSING_GRAM
,
Modern
<20 ÅR
3,5
20-24 ÅR
29
25-29 ÅR
36,9
30-34 ÅR
21,6
35-39 ÅR
7,3
>=40 ÅR
1,8
BMI saknas
22
Undervikt
2,76
Normalvikt
55,6
Övervikt
26,4
Fetma
15,2
Vårddagar
Vårddagar median
3
Vårddagar medel
3,5
0-1 dag
2,6
2 dagar
15,9
3 dagar
36,3
4 dagar
28,5
5 el fler dgr
16,6
Vårddygn (räknat på timmar)
Vårddygn median
3,2
Vårddygn medel (ej
3,6
komplett skas)
0-<24h
0,4
1-<2d (24-<48h)
5,2
2-<3d (48-<60h)
24,6
3-<4d (60-<72h)
37,3
4-<5d (72-<84h)
21
5-<6d (84-<96h)
6,9
>=6d (>=96h)
4,5
Timmar inskrivning
14,5
till partus medel (ej
komplett skas)
0,06 ,
13
10,9
72,3
72,6
14,3
16,1
0,29
0,37
0,03 ,
,
0,13
11,7
72,7
15,2
0,23
0,1 ,
12,2 386
72,1 2492
15,3 635
0,3
17
0,0 ,
7 ,
4
11
1636 291 357 2670
9087 1947 2210 15736
1802 432 462 3331
36
10
7
70
4 ,
,
4
1,4
13,8
33,7
35,3
13
2,8
11,6
3,3
68,2
20,5
8,03
2,3
27,1
41,9
20,9
6,6
1,2
9,55
2,56
57,4
25,9
14,1
2,5
23,6
40,5
24,7
7
1,7
6,51
2,32
61,3
24,9
11,5
2,0 122
19,2 1024
36,2 1301
29,8 761
10,5 258
2,3
64
12,3 775
3,0
76
64,0 1533
22,7 727
10,3 419
176
61
75
434
1730 725 717 4196
4243 1122 1230 7896
4439 561 751 6512
1637 178 214 2287
347
33
53
497
1460 256 198 2689
367
62
66
571
7574 1392 1742 12241
2279 629 707 4342
892 341 327 1979
3
3,4
4,2
27,1
33,4
18,3
17,1
2
2,7
27,5
30,9
19,2
9,5
13
3
3,1
5,8
27,5
33,4
20,1
13,3
3
3,3 3529 12572 2677 3040 21818
7,0
91
525 735 175 1526
25,8 562 3403 826 836 5627
32,1 1282 4194 514 1014 7004
19,1 1007 2301 254 611 4173
16,0 587 2149 348 404 3488
2,4
3,5
3,1
2,9
3,2
3,2
3,5
3,4 3523 12560 2537 3032 21652
0,6
9
35,1
27,4
14,3
6,7
7
14,9
8,8
28,3
29,1
14,6
8,1
5,1
6
15,2
1,1
11,5
34,6
29,4
14,3
5,9
3,3
12,4
1,6
15
77 223
32
347
11,0 183 1127 717 348 2375
32,6 866 4407 738 1049 7060
27,8 1314 3436 370 890 6010
14,7 741 1801 206 434 3182
6,4 244
839 130 179 1392
5,9 160
873 153 100 1286
14,5 3513 12547 2527 3030 21617
Median
A 0-4h
B 4-8h
C 8-12h
10,5
15,1
22
20,8
11,0
14,8
21,1
19
9,9
14,4
24,7
22
8,7
18,1
27,5
20,3
10,4
15,3
22,6
19,8
530
773
732
1860
2650
2387
365
625
556
549
832
616
3304
4880
4291
D 12-16h
14,3
16,3
15
10,7
15,0
504
2043
379
325
3251
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
E 16-20h
F 20-24h
G 24-48h
H 48-72h
I 4-7dygn
J 2-4v
Från partus till
utskrivning dygn
medel
median
0-<24h
1-<2 dygn
2-<3 dygn
3-<4 dygn
4-<5 dygn
>=5 dygn
8,5
5,2
11,3
1,7
0,9
0,2
3,0
9,9
5,3
10,2
1,7
1,6
0,1
2,9
2,9
1,3
10,9
39,8
35,2
9,4
3,5
2,6
1,9
20
42
21,3
8,9
5,8
8,3
6,5
4
4,4
7,7
10,5
1,7
1,5
1,5
0,5
0,6 ,
2,2
2,7
1,9
18,6
32,2
27,5
10,6
5,9
5,2
2,6
2,9
21,7
40,6
24
7,8
3
92 (93)
9,0 299 1237 210 196 1942
5,0 183
664 102 132 1081
10,1 396 1283 195 319 2193
1,7
59
214
43
46
362
1,3
30
199
37
15
281
0,2
7
12
15 ,
34
2,8 3528 12572 2680 3040 21820
2,6
4,0
45
20,3 386
39,7 1403
22,6 1242
8,5 330
5,0 122
233
2517
5286
2684
1123
729
498
89
864 659
737 1234
283 730
158 238
140
90
865
4426
8660
4939
1849
1081
Förlossningsvården i VGR 2002-2013
93 (93)
Bilaga 2 Diagnoskoder
Förlossningsstart:
Induktion:
ICD10: O61|O610|O610A|O610B|O610X|O611|O611A|O611B|O611X|O618|O619|O756B
Eller checkbox på journal
Elektivt sectio:
ICD10: O820 eller checkbox på journal(samt att induktion=0)
Spontan start:
Övriga
Förlossningen avslutas:
Sectio/kejsarsnitt:
ICD10: O82 eller checkbox på journal eller elektivt sectio som
förlossningsstart
Sugklocka/tång (VE)
Checkbox
Spontan vaginalt
Checkbox
Perinealbristningar
ICD10: O702, O702B, O702X, O703
Preeklampsi
ICD10: O14.0, O14.1, O14.1A, O14.aB, O14.1X, O14.2, O14.9