Utbildning, bemanning och rekrytering av barnläkare i VGR För medicinska sektorsrådet i Barnsjukvård Ordförandekonferens 4 juni 2015 Daniel Holmgren "Sverige har inte för få läkare” ”Problemet i vården är inte läkarbrist utan att läkarna jobbar för lite, skriver överläkare Christer Enkvist, medicinsk rådgivare vid Västra Götaland-regionen, och Lars Werkö, professor i internmedicin”. ”Sedan mitten av 1900-talet har antalet läkare i Sverige femdubblats liksom antalet sjuksköterskor. 1980 var antalet läkare under 65 år 18 000, varav 25 procent var kvinnor. 2005 fanns det 29 400 läkare, varav 43 procent var kvinnor”. DN-Debatt 2006-10-24 Nordic database - Nordiska rådet ”Dålig arbetsmiljö tvingar oss att bli stafettläkare” ”Det handlar om att ha möjlighet att göra ett bra jobb och inte gå under av stress. Så beskriver Karin Båtelson på Sjukhusläkarna situationen på svenska sjukhus och varför läkare lämnar fasta tjänster och blir stafettläkare”. FriaTidningar 2015-03-12 ”Sköterskebrist stänger vårdplatser” ”Personalbristen i den svenska vården har resulterat i 900 stängda vårdplatser. Nästan 2.000 sjuksköterskor saknas på Sveriges 68 akutsjukhus, uppger Svenska Dagbladet”. DN.se 2015-02-01 Lever vi i samma värld? Vad är egentligen problemet? Det beror på vem som beskriver verkligheten eller vems verklighet som beskrivs! Förändrade villkor och arbetssätt Medicinsk/teknisk utveckling: (ökad specialisering) - Ökat antal spetsfunktioner - Behov av teamarbete - Behov av kollegiala kontaktnät - IT-system En doktor är inte längre ”vilken doktor som helst” Läkaren är ”sin egen sekreterare” Ökade kostnader: - Ekonomisk styrning - Komplex organisation Politiska beslut: - Jämlik vård - Ökad tillgänglighet - Ökad valfrihet - Ökad patientsäkerhet Personal/vårdplatsbegränsningar Olika styrmodeller På 1970-talet: Kunde man allt och kunde göra allt man kunde På 2010-talet: Kan man inte allt och kan inte göra allt man kan Hur många barnläkare behövs? För att kunna svara på frågan måste vi veta vad vi skall göra! Hur ser våra uppdrag ut? Vem skall beskriva våra uppdrag? Grundläggande vårdarbete: Vårdspersonalens möte med patienten! (läkare, sjuksköterska, kurator, psykolog, BMA)  Stödfunktioner: Administration, organisation, teknik, IT etc Vårdpersonalen bör ha stort inflytande i bedömningen av vad som är möjligt och rimligt att utföra inom vården! Vårdpersonalen bör arbeta för att skapa bästa möjliga underlag för beslut, oavsett organisation och styrmodell! Vad vill vi? För att bedriva bästa möjliga hälso- och sjukvård för barn i VGR vill vi: • Formulera tydliga uppdrag för verksamheten som går att utvärdera med avseende på om och när de är genomförda • Beskriva vilken kompetens och bemanning som behövs för att utföra uppdragen • Skapa ett instrument som ger en fortlöpande beskrivning av kompetens- och bemanningsläget inom de olika verksamheterna • Skapa en lärandemiljö, integrerad i den dagliga verksamheten, som leder till en progressiv kompetens inom de områden som de olika verksamheterna efterfrågar Hur gör vi? ”Bemanningsplattform” Databas som uppdateras fortlöpande med uppgifter om barnläkares ålder, tjänstgöringsgrad och kompetens ”Barnmedicinskt kunskapsprojekt” Ett förhållningssätt som syftar till att skapa en sammanhållen lärandemiljö, integrerad i det dagliga kliniska arbetet som bygger på moderna pedagogiska principer för vuxenlärande och leder till en progressiv kompetensutveckling under hela yrkeslivet Hur gör vi? ”Bemanningsplattform” Åldersfördelning Barnläkare DSBUS 18 18 17 16 13 12 11 10 10 6 2 1 0 30-35 år 35-39 år 40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år 65-67 idag 67 eller äldre idag Åldersfördelning barnläkare VGR 2015-1 SÄS Skövde Uppgift saknas NU DSBUS ANS BÖV Summa 1 30 till 34 år 1 1 0 2 0 1 5 35 till 39 år 3 6 2 10 1 3 25 40 till 44 år 8 7 6 17 3 7 48 45 till 49 år 6 5 8 18 5 4 46 50 till 54 år 4 5 8 10 4 5 36 55 till 59 år 3 2 1 16 4 6 32 60 till 64 år 3 6 4 13 2 8 36 65 år eller äldre 1 1 3 12 1 1 19 Summa 33 33 98 20 35 247 29 Nyfärdiga barnläkare VGR 2015-20 SÄS Skövde NU DSBUS ANS BÖV Summa 0 7 0 0 10 2015 3 2016 2 1 3 7 0 0 13 2017 2 6 1 6 0 0 15 2018 4 7 3 7 0 0 21 2019 4 5 0 4 1 0 14 9 1 40 2 2020 Summa 15 19 7 10 0 83 ”Bemanningsplattform” ”Preliminära resultat”: • Generationsskifte • Brist på erfarna specialister • Många läkare och barnläkarspecialister under utbildning • Stort behov av lärare och handledare • Viktigt att samordna utbildning och rekrytering för att anpassa bemanning och kompetens till verksamheternas behov inom hela regionen Hur gör vi? ”Barnmedicinskt kunskapsprojekt” Tre ”organisatoriska” nivåer: • Läkarutbildning • Specialistutbildning ST = Specialisttjänstgöring • Fortbildning - Continuing Professional Development – CPD Hur gör vi? Läkarutbildning vid Göteborgs universitet • Pågående pedagogiskt förändringsarbete • Ökat antal studenter – från 60 till 122 per termin • Ökad ”regionalisering” SU, Östra, DSBUS, Mölndal + Skas Inom en snar framtid kommer det att finnas läkarstudenter på alla fyra sjukhus i regionen (SU, Skas, NÄL, SÄS)! Hur gör vi? ST-utbildning i VGR Ny målbeskrivning Författningssamling SOSFS 2008:17 Ökade krav på handledning, återkoppling och dokumentation av kliniska placeringar och kurser Många kurser Många placeringar ”jakt” på intyg risk för fragmenterad utbildning Utvärdering av kurser istället för lärande Otydlig progression av kompetens och yrkesroll Vad kan göras? • Formulera utvärderingsbara, situationsbaserade lärandemål som leder till en progressiv kompetens • Utvärdera lärandet fortlöpande mot målen/kompetensen Vad betyder detta i praktiken? Vad kan göras? Exempel på situationsbaserade lärandemål under ST-utbildningen i pediatrik: Primärjourskompetens Vad kan göras? Grundläggande primärjourskompetens Syfte: Utbildningen syftar till att du skall kunna fungera som primärjour på ett akutsjukhus med slutenvård för barn och ungdomar med en bakjour och neonataljour som har en inställelsetid på 30 minuter. (Med grundläggande menas i detta sammanhang att du som primärjour har tillräcklig kompetens för att kunna handlägga akuta situationer utan att bakjour/neonataljour behöver vara fysiskt tillgänglig på sjukhuset den första halvtimmen). Vad kan göras? Grundläggande primärjourskompetens Mål: Efter genomgången utbildning skall du kunna: handlägga akuta tillstånd under det initiala skedet (första halvtimmen) såsom: • hjärtstopp • andnings och cirkulationssvikt • övre luftvägsobstruktion orsakad av infektion och främmande kropp • svår astma • shock • sepsis inklusive shock • allvarliga arytmier (SVT, AV-block III) • duktusberoende cirkulation hos barn med hjärtfel • anafylaxi • oklar medvetslöshet etc Vad kan göras? Grundläggande primärjourskompetens Lärandemetoder Kliniskt arbete • arbeta på akutmottagning och akutvårdsavdelning • delta i dag och nattjoursarbete, vardagar och helger etc Kurser • förberedelser (litteraturläsning) • tillämpning (falldiskussioner, simulationsövningar) etc Bedömning (Examination) • omdömesgillt kliniskt arbete (inkl deltagande i primärjouren) • godkänd APLS kurs etc Utfärdande av kompetensintyg Vad kan göras? Utbildningens struktur ett förslag Vad kan göras? ST-utbildning i VGR ”Kompetensmoduler”: Grundläggande Primärjourskompetens Slutenvårdskompetens Öppenvårdskompetens Fördjupad Slutenvårds- och Öppenvårdskompetens Vad kan göras? Fördelar: o Tydligare lärandemål och realistiska förväntningar o Kontinuitet (längre, sammanhängande placeringar) o Progression i läkarrollen (”egna” patienter/mottagningar/ronder) o Ökat ansvarstagande, klokare utredningar och behandlingar o Möjlighet att anpassa utbildningen till verksamheternas behov av kompetens i hela regionen Hur vi gör! Fortbildning i VGR Fortbildning - Continuing Professional Development – CPD: • Bakjoursutbildning (Acta Paediatr 2014;103:320-30) • Allmänpediatrik på mottagningen • Barnhälsovård • Skolhälsovård Utbildningen vänder sig till Dig som behöver uppdatera Din pediatriska bakjourskompetens eller är på väg in i bakjoursarbetet. Kursen syftar till att du under ett helgpass (max. 48 timmar) självständigt skall kunna fungera som bakjour på ett akutsjukhus med sluten vård för barn och ungdomar, med separat neonatal bakjourslinje som har en inställelsetid på 30 minuter. Kursprogrammet löper under 2 år och omfattar sammanlagt 16 hela kursdagar och ca 16 dagar för förberedelser/examination Hur vi gör! Frågeformulär Bakjourskurs 2009 (NÄL, SÄS, Skas-Skövde, DSBUS) ”Vilka kliniska situationer/frågeställningar anser du vara viktigast att belysa inom ramen för en framtida bakjourskurs”? Hur vi gör? Kliniska situationer/frågeställningar (Exempel på svar från 26 barnläkarspecialister; sammanlagt 218 situationer/frågeställningar) Ketoacidos när det inte blir som man tänkt Andningsproblem nyfödda, CPAP respirator, pneumothorax Lagen LVU/SOC kontakt Flödes struktur/resurs fördelning vid hårt patient tryck Hjärtsvikt Barnmisshandel Katastrof medicinsk beredskap - plan/arbetssätt inkl Hosp MIMS Akut omhändertagande av duktusberoende hjärtfel Samarbete med IVA i mycket kritiska situationer Juridik kring omhändertagande, dödsfall, övergrepp PPN/TPN Barnmisshandel Basal EKG-tolkning Diabetes på jourtid, debut, komplikationer med kramp, hypoglykemi, strategier vid insulinord Vätskebehandling, elektrolytstörningar, njursvikt Kliniska situationer/frågeställningar Presskontakt Aryrtmier akut behandling - men sen då? Hypotermibehandling, svår asfyxi, HIE, aEEG Infarter-katetrar Regler kring att öppna upp vårdplatser kommendera in personal Neonatal återupplivning Sepsis Op VOC, myocardit-endokardit, cardiomyopati SIDS - föräldraomhändertagande Bedömning av bröstsmärta Larm situationer Dåligt barn på förlossningen Oväntad försämring på neonatalavdelningen Intubation av nyfödda Allt som jag borde kunna men inte ens vet att jag inte kan! Mål: Efter avslutad utbildning skall du kunna: Mål Lärandeprocess Bedöma primärjourens kompetensnivå och anpassa din egen arbetsinsats efter denna Kliniskt arbete (deltaga i bakjouren) Vägleda och stödja primärjouren till ett adekvat och självständigt arbete samt överta det primära behandlingsansvaret då så erfordras Kliniskt arbete (deltaga i bakjouren) Samarbeta med och göra adekvata gränsdragningar mot andra vårdnivåer och specialister/specialiteter Workshop Workshop Bedömning Handledarsamtal under användning av ”Significant incident method” (Best case and worst case) 1/ Handledarsamtal under användning av ”Significant incident method” (Best case and worst case) 2/ 360-graders bedömning gjord av primärjourhavande Kliniskt arbete (deltaga i bakjouren) Falldiskussioner 360-graders bedömning av andra vårdnivåer och specialister/specialiteter Samarbeta med myndigheter och polis Grupparbete med användning av Casemetoden Skriftligt prov Hantera det primära skeendet vid katastrofer och oväntade händelser samt presskontakter Simulationsövning Direktobservation av simulationsövning Fördjupa dina egna basala pediatriska kunskaper och kliniska färdigheter om tillstånd och situationer som kan förekomma under ett helgpass Självstudier Scenarier/Övningar Seminarier Föreläsningar Casemetodik Annan metodik Bedömning av portfölj Ta eget initiativ och ansvara för att uppdatera dina basala kunskaper och färdigheter om tillstånd och situationer som kan förekomma under ett helgpass Självstudier Seminarier (Kunskapssökning) Bedömning av portfölj Hemtentamen I Termin HT2010 Intro Datum Tid Antal dagar 27/8 14.30-16.30 0.5 Intro APLS FD CEPS Avslut VT 2011 APLS VT 2012 FD FD FD FD FD FD FD FD 13-14/10 Nefr/Kard Diab/Immun Neo 1 IVA Gastr/Metab Etik Transpl Mynd Onkol Neurol Neo 2 Katastr V10 V20 V14 V19 V23 V48 V50 V13 V19 1.0 1.0 1.0 1.0 1.0 2.0 V46 1.0 FD HT 2011 CEPS V41 FD Hemtentamen II V50 1.0 1.0 1.0 1.0 1.0 FD V24 1.0 FD Med/Kunsk V24 1.0 Avslut 8/11 V45 0.5 Introduktion Advanced pediatric life support Fördjupningsdag Neonatologi (Center for Education in Pediatric Simulator) Avslutning Totalt omfattar utbildningen 16 kursdagar fördelat på 4 terminer. Dessutom tillkommer förberedelser och självstudier (sammanlagt ca 16 dagar) Följande utgångspunkter gäller för godkänd bakjoursutbildning: Moment med obligatorisk närvaro: APLS/VLE, CEPS Övriga obligatoriska moment: Hemtentamen, Undervisningsmoment, Intyg om bakjoursdeltagande Fördjupningsdagar: (I princip obligatoriska. Frånvaro från högst 2 dagar) För att få godkänt på moment man inte deltagit i krävs att man på eget ansvar läser in litteratur med utgångspunkt från målbeskrivningen. OBS gäller inte obligatoriska moment! Vid frånvaro från fler än två fördjupningsmoment erbjuds kursdeltagaren att delta i motsvarande moment på nästa kurs. Kursdeltagare kan eventuellt godkännas efter komplettering på annat sätt på eget initiativ och i samråd med kursledningen. Bakjoursutbildning i pediatrik - utvärdering öppna frågor vid avslutning ”På vilket sätt har Bakjourskursen påverkat dig i din funktion som bakjour? Beskriv och motivera!” Ökad medvetenhet om bakjoursrollen/kompetensen 9/13 ”Blivit bättre på gränsdragning bakjour/primärjoursarbete“ (U) Ökad trygghet i funktionen 8/13 ”Går in i bakjoursarbetet med större självförtroende“ (U) Bättre nätverk 8/13 ”Inser ännu mer vikten av att ha ett informellt nätverk (inkl goda kollegor) och att man tänker igenom var och hur man i bakjourssituationen hittar information och hjälp“ (L) Mer kunskap 7/13 ”Fått en större bredd kunskapsmässigt“ (U) Större förståelse för komplexiteten i bakjoursuppdraget ”Jag har blivit mer ödmjuk inför vad jag kan stöta på som bakjour” (L) 4/13 Hur vi gör! Pedagogiska förhållningssätt och principer: Kompetens ”en individs förmåga att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter” ”en adekvat förmåga till handling i ett specifikt (arbets)sammanhang” Hur vi gör! Pedagogiska förhållningssätt och principer: ”Lärandemoduler” • Inventering av professionens behov av kompetens • Formulering av situationsbaserade utvärderingsbara mål som präglar förberedelser tillämpning och utvärdering av lärandet • Genomförande Förberedelser (inläsning av litteratur) Tillämpning av kunskaper och färdigheter (falldiskussioner, simulationsövningar) • Utvärdering av lärandet Hur vi gör! Fortbildning - Allmänpediatrik på mottagningen Projekt: Formulering av curriculum för ett sammanhållet, situationsbaserat, allmänpediatriskt fortbildningsprogram för barnläkarspecialister på mottagningar i VGR Syftet med projektet är att: • definiera de allmänpediatriska kompetenser som krävs för att fungera som barnläkarspecialist på en mottagning i VGR • beskriva hur dessa kompetenser kan förvärvas eller uppdateras genom att delta i ett situationsbaserat fortbildningsprogram • identifiera eventuella skillnader i fortbildningsbehovet inom VGR beroende på socioekonomiska förutsättningar i barnpopulationen Hur vi gör! Fortbildning - Allmänpediatrik på mottagningen • Inventering av utbildningsbehovet klart VT 2015 • Formulering av målbeskrivning och fortbildningsprogram HT2015 • Implementering av fortbildningsprogram HT2015/VT2016 Utbildning, bemanning och rekrytering av barnläkare i VGR Sammanfattning: För att kunna bedriva bästa möjliga hälso- och sjukvård för barn och ungdomar i VGR arbetar vi för: • att specialister och verksamhetens företrädare i samförstånd skall definiera våra uppdrag så att de går att utvärdera • att tydliggöra våra uppdrag så att de kan bilda underlag för kloka beslut • att säkra adekvat information om aktuella och framtida behov av bemanning och kompetens i hela regionen (”Bemanningsplattformen”) • att skapa en lärandemiljö, integrerad i den dagliga verksamheten som leder till en progressiv kompetens inom de områden som de olika verksamheterna i regionen efterfrågar (”Barnmedicinskt kunskapsprojekt”) Tack!