AVESTA ___
Bättre mottagande och snabbare etablering - investeringar i budgetpropositionen 2016 Produktion: Arbetsmarknadsdepartementet Foto sid 2: Maskot/Folio Produktion: Arbetsmarknadsdepartementet ÖvrigaMartina foton: Martina Huber/Regeringskansliet Foto: Huber/Regeringskansliet Artikelnr: A15.02 A15.02 Artikelnr: 2 ”Regeringen vill ha ordning och reda i mottagandet och fokus på jobben” I en tid då rekordmånga människor är på flykt undan krig och förföljelse har varje samhälle ett ansvar att axla, så även Sverige. Den snabba befolkningsökningen är kortsiktigt en utmaning för oss, men gör vi rätt nu har vi mycket att vinna. Vi behöver bli fler i Sverige, både på kort och på lång sikt. Vår befolkning blir äldre och allt färre ska försörja allt fler. Därför ligger regeringens fokus på ordning och reda i mottagandet och konkreta åtgärder för att se till att nyanlända snabbt kommer i utbildning eller arbete och kan bidra till att utveckla landet – ekonomiskt, socialt, kulturellt och politiskt. Att visa medmänsklighet är en viktig del för att mottagandet ska bli så bra som möjligt. Goda förutsättningar för etablering krävs i alla kommuner. I budgetpropositionen för 2016 tar regeringen ett helhetsgrepp om etableringsfrågan och i denna folder hittar du en samlad information om de investeringar som nu görs. Förhoppningen är att materialet kan komma till nytta i arbetet med nyanländas etablering. Tillsammans klarar vi utmaningen. Ylva Johansson Arbetsmarknadsminister Morgan Johansson Justitie- och migrationsminister Alice Bah Kuhnke Kultur- och demokratiminister Gustav Fridolin Utbildningsminister Aida Hadzialic Gymnasie- och kunskapslyftsminister Helene Hellmark Knutsson Minister för högre utbildning och forskning Åsa Regnér Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Gabriel Wikström Folkhälso- sjukvårdsoch idrottsminister 3 Bättre förutsättningar för kommunerna Flyktingsituationen i världen innebär att fler nu söker skydd i Sverige. Det är på kort sikt en utmaning, men att kvinnor och män med kraft och kompetens flyttar hit och bidrar till att utveckla Sverige är framför allt en möjlighet. För att möjligheten ska kunna tillvaratas behövs förändringar som förbättrar etableringen i Sverige. Målet är ordning och reda i mottagandet och goda förutsättningar till etablering för alla nyanlända. Kommunerna spelar en nyckelroll i arbetet med att ge nyanlända, både barn och vuxna, ett så bra mottagande som möjligt. Här följer en sammanställning av de investeringar som framförallt berör kommunerna. 4 Ett hållbart mottagande i hela landet För att skapa ett flyktingmottagande som är effektivt och solidariskt måste alla kommuner vara med och ta ansvar utifrån sina förutsättningar vad gäller arbetsmarknad, befolkningsstorlek och annat mottagande. Regeringen avser därför att föreslå en ny lag som innebär att alla kommuner kan anvisas att ta emot nyanlända för bosättning i kommunen. Regeringens avsikt är att den nya lagen om mottagande ska träda i kraft första halvåret 2016. Höjd schablonersättning För att öka kommunernas förutsättningar att ta emot nyanlända ändrar regeringen ersättningen till kommunerna. Regeringen anser att den statliga schablonersättningen per nyanländ som mottas i en kommun från och med den 1 januari 2016 ska höjas från 83 100 till 125 000 kronor per mottagen nyanländ upp till 65 år. För nyanlända över 65 år höjs ersättningen från 52 000 till 78 200 kronor. I samband med höjningen tas den prestationsbaserade ersättningen till kommunerna bort. Höjd ersättning för asylsökande barns skolgång De kommuner som tar emot asylsökande elever behöver få ett utökat ekonomiskt stöd för att bättre kunna erbjuda en bra utbildning till dessa flickor och pojkar. Regeringen ändrar därför så att schablonersättningen till kommuner för asylsökande barns skolgång höjs med 50 procent. Detta innebär en väsentlig förbättring av kommunernas förutsättningar att ordna ett bra mottagande för de asylsökande barnen. Schablonersättningen kan sökas av de kommuner som ger asylsökande barn och ungdomar skolundervisning i grundskola, gymnasieskola, förskoleklass eller förskola. Satsningen uppgår till 393 miljoner kronor 2016, 291 miljoner kronor 2017, 243 miljoner kronor 2018 och 224 miljoner kronor 2019. Investeringar i en bra skola för nyanlända och asylsökande elever I skollagen och läroplanerna finns bestämmelser som syftar till att garantera barns och elevers tillgång till utbildning. Ett flertal brister i och i anslutning till undervisningen av nyanlända och asylsökande elever har dock pekats ut i olika rapporter från skolmyndigheterna. För ett mer likvärdigt mottagande av nyanlända elever införs ny lagstiftning från 1 januari 2016. Förändringarna innebär bland annat att varje nyanländ elevs kunskaper ska kartläggas och utgöra underlag för dels beslut om vilken årskurs och undervisningsgrupp som eleven ska placeras i, dels hur den kommande under- visningen i de olika ämnena ska planeras och hur tiden mellan de olika ämnena ska fördelas. Regeringen har också gett Skolverket i uppdrag att genomföra systematiska insatser för att stärka huvudmännens förmåga att på kort och lång sikt ta emot nyanlända barn och ungdomar och kunna erbjuda en utbildning av hög och likvärdig kvalitet med målet att förbättra förutsättningarna för goda kunskapsresultat för dessa. Insatser ska bland annat genomföras för att fler lärare ska få kompetens att undervisa alla barn och elever, oavsett deras språkliga bakgrund. Särskilda insatser ska riktas till modersmålslärare och studiehandledare på modersmål. Ett ändamåls5 enligt arbetssätt och en ändamålsenlig organisation som stöder och främjar utbildningen för nyanlända elever är en förutsättning för en god lärmiljö. Insatser ska därför även riktas till huvudmän och rektorer. Samverkan för bästa skola Staten behöver ta större ansvar för att höja resultaten i skolor med låga studieresultat och svåra förutsättningar. Genom bland annat investeringar inom ramen för samverkan för bästa skola avser regeringen ta detta ansvar. Satsningen på samverkan för bästa skola inkluderar uppdrag till Statens skolverk att sluta överenskommelser med huvudmän för grund- och gymnasieskolor med låga kunskapsresultat och svåra förutsättningar, uppdrag att genomföra insatser för att höja studieresultaten för nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska, satsning på högre löner för lärare i skolor med svåra förutsättningar samt genomförande av obligatorisk kartläggning av nyanlända elevers kunskaper och föreslås i enlighet med 2015 års vårproposition uppgå till totalt 600 miljoner kronor för 2016 och beräknas från och med 2017 till 600 miljoner kronor årligen. Vid sidan av satsningen på nyanlända elever inom samverkan för bästa skola, ser regeringen också möjligheter i att förbättra mottagandet av nyanlända elever genom att ta tillvara att många nyanlända och andra personer med utländsk bakgrund har yrkesbakgrund som lärare. Regeringen är angelägen om att ta tillvara deras kompetens och att göra det möjligt för dem 6 som vill att så snabbt som möjligt börja undervisa i de ämnen som de är utbildade för. Innan de kan undervisa i de ämnen de är utbildade för kan en möjlighet för många av de nyanlända lärarna vara att börja arbeta som studiehandledare eller modersmålslärare. Det skulle hjälpa till att säkerställa att de nyanlända eleverna inte tappar i sin kunskapsutveckling. Ändrat ersättningssystem för ensamkommande barn och ungdomar För att underlätta kommunernas mottagande av ensamkommande barn och ungdomar vill regeringen förenkla regelverket, minska den administrativa bördan samt förbättra planeringsförutsättningarna och förutsägbarheten för kommunerna. Regeringen avser att förändra det statliga ersättningssystemet genom att införa differentierade schabloner för olika placeringsformer vid mottagande av ensamkommande barn och ungdomar från den 1 juli 2016 respektive 1 januari 2017. Schablonerna ska ge förutsättningar för att kvalitet, trygghet och säkerhet i boendet samt att vården och omsorgen för ensamkommande barn och ungdomar säkerställs utifrån gällande lagstiftning. Ny placeringsform för barn och ungdomar Regeringen har för avsikt att lämna en proposition till riksdagen under hösten 2015 om införande av en ny placeringsform, så kallat stödboende. Stödboende blir ett komplement till de befintliga placeringsformerna hem för vård eller boende (HVB) och familjehem. Med den nya placeringsformen kan kommunerna lättare hitta en placering som passar individen och flexibiliteten i kommunernas mottagande ökar. Placering av ensamkommande barn och ungdomar, som med alla placeringar av barn och ungdomar, ska alltjämt ske utifrån en individuell bedömning av vad som är det bästa för barnet. Regeringen bedömer att denna lagändring kan träda i kraft under 2016. Tidiga insatser för personer med uppehållstillstånd i anläggningsboende Fler nyanlända blir kvar längre tider på anläggningsboende efter att de fått uppehållstillstånd eftersom kommunmottagandet inte är tillräckligt i förhållande till behovet. Regeringen anser att det är angeläget att nyanlända får möjlighet att använda väntetiden meningsfullt för att påskynda inträdet på arbetsmarknaden. Regeringen föreslår därför ett tillskott på 32 miljoner kronor 2016 för tidiga insatser för nyanlända med uppehållstillstånd som vistas i Migrationsverkets anläggningsboenden. Det kan exempelvis handla om tidiga kompetenskartläggningsinsatser. Satsningen beräknas till 32 miljoner kronor 2017, 20 miljoner kronor 2018 och 10 miljoner kronor för 2019. Regeringen föreslår att ytterligare medel avsätts till kommunerna för utbildning i svenska för invandrare (sfi) för personer med uppehållstillstånd som vistas i anläggningsboende. Studieförbunden kommer fortsättningsvis att tillföras medel för att genomföra insatser för asylsökande och nyanlända som bor på anlägg- ningsboende. Syftet är att ge dem en meningsfull sysselsättning under asyltiden och bidra till att påskynda en framtida etablering i arbets- och samhällslivet. Insatserna ska stärka deltagarnas kunskaper i svenska språket och om samhället samt främja deltagande i arbets- och samhällslivet. Regeringen föreslår att 50 miljoner kronor avsätts för insatser 2016. Ersättning för tomhyror Kommuner har i dag möjlighet att få ersättning för hyreskostnader som uppstår i väntan på att en nyanländ flyttar in i en lägenhet. Regeringen föreslår att den nuvarande beloppsgränsen och restriktionen att ersättningen enbart lämnas i mån av tillgång på medel tas bort. Syftet är att antalet bostäder till gruppen nyanlända ska öka genom att kommunen tillgängliggör fler bostäder till nyanlända som anvisas till kommunen. Förslaget föreslås träda i kraft när den nya lagen om mottagande införs. Mer resurser till länsstyrelsernas arbete Länsstyrelserna har en viktig roll i mottagandet av nyanlända och i bosättningsarbetet i och med att de tecknar överenskommelser med kommunerna om mottagande av nyanlända flyktingar och andra skyddsbehövande och deras anhöriga. Det finns ett stort behov av att öka antalet anvisningsbara platser i kommunerna, vilket innebär att länsstyrelsernas förhandlingsarbete behöver intensifieras. Regeringen förslår därför att länsstyrelsernas förvaltningsmedel förstärks permanent med 20 miljoner kronor per år från och med 2016. Samtidigt föreslår regeringen att de medel som länsstyrelserna kan använda för insatser i kommunerna för att skapa beredskap och tillräcklig mottagningskapacitet (så kal�lade §37-medel) utökas med 20 miljoner kronor 2016. Satsningen beräknas uppgå till 20 miljoner kronor per år även 2017-2019. 7 8 Fler investeringar för snabbare etablering Regeringen anser att fler kvinnor och män bör komma i arbete eller utbildning under sin tid i etableringsuppdraget, det vill säga i normalfallet inom två år. För att nå detta måste nyanländas kunskaper och färdigheter tas tillvara på ett bättre sätt än idag. Möjligheten att få sin tidigare utbildning bedömd, sin kompetens validerad samt att vid behov kunna ta del av ytterligare utbildning kan vara viktig för att snabbt kunna få ett jobb. Etableringsinsatserna behöver också bli effektivare genom ökad kvalitet och individanpassning. Snabbspår och förstärkta arbetsmarknadsinriktade insatser Många nyanlända har både utbildning och erfarenhet i yrken där det råder brist på utbildad och erfaren arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden. Dessa personers kunskap och färdigheter behöver tas tillvara snabbare och effektivare. Regeringen har därför tillsammans med arbetsmarknadens parter, Arbetsförmedlingen och andra berörda myndigheter fört samtal om åtgärder för att inom ramen för etableringsuppdraget skapa snabbare vägar, så kallade snabbspår, in på arbetsmarknaden för nyanlända som har utbildning eller yrkeserfarenhet som efterfrågas i Sverige. För att möjliggöra insatser för deltagare inom snabbspåren samt förstärka arbetsmarknadsinriktade insatser för att underlätta och påskynda nyanländas etablering i arbetslivet föreslår regeringen att tillföra 376 miljoner kronor 2016, 532 miljoner kronor 2017, 422 miljo- ner kronor 2018 och 339 miljoner kronor 2019. För att skapa förutsättningar för snabbspår ges även möjlighet för arbetsmarknadens parter att ansöka om medel för främjande- och utvecklingsinsatser. Arbetsförmedlingen får bättre förutsättningar för etableringsuppdraget Arbetsförmedlingen har en central roll för att uppnå regeringens mål om en snabbare etablering av nyanlända på arbetsmarknaden. Att antalet deltagare i etableringsuppdraget ökar innebär en utmaning för myndighetens verksamhet. Regeringen föreslår att 193 miljoner kronor tillförs Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag för etableringsuppdraget under 2016 i syfte att förstärka arbetet att underlätta och påskynda nyanländas etablering. Ökningen beräknas till 93 miljoner kronor per år 2017-2019. Regeringen avser även att se över regelsystemet för etableringsuppdraget. 9 Syftet är att minska onödig administration och skapa förutsättningar för en ökad flexibilitet och effektivitetet i uppdraget. En effektivare valideringsprocess för jobb och utbildning Validering av kompetens och bedömning av utländsk utbildning, liksom olika slags kompletterande utbildningar vid behov, kan vara av stor betydelse för etableringen på arbetsmarknaden och för att nyanländas kompetens ska kunna tas tillvara bättre. Regeringen föreslår därför att medel avsätts för att förstärka valderingsinsatser inom ramen för etableringsuppdraget. Arbetsförmedlingen kommer bland annat att få möjlighet att inom etableringsuppdraget erbjuda kortare kompletteringsutbildningar för att nyanlända med utländsk utbildning som motsvarar svensk högskoleutbildning snabbare ska kunna matchas mot arbete på den svenska arbetsmarknaden. Satsningen föreslås uppgå till 7 miljoner kronor 2016 och beräknas till 10 miljoner kronor per år 2017-2019. Regeringen föreslår att medel tillförs Socialstyrelsen för en snabbare validering av hälso- och sjukvårdspersonal. För ändamålet avsätter regeringen 65 miljoner kronor 2016 och 42 miljoner kronor per år från och med 2017. Regeringen avser även att inrätta en valideringsdelegation med uppdrag att följa, stödja och samordna ett intensifierat utvecklingsarbete inom valideringsområdet. Delegationen ska verka fram till och med 2019. 10 Satsning på sfi-paket Regeringens mål är att kvinnor och män som kommer till Sverige ska få en bra språkundervisning och så snabbt som möjligt kunna etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Regeringen har tidigare aviserat ett sfi-paket som innehåller tre komponenter: kompetensutveckling för lärare inom sfi och svenska som andraspråk inom komvux, insatser för att fler ska vilja bli sfilärare samt stöd till sfi-lärare för att undervisa elever som är illitterata/analfabeter eller som har ett modersmål med ett annat alfabet än det latinska som används i Sverige. Från och med år 2016 föreslår regeringen att 100 miljoner kronor per år avsätts för dessa satsningar. Utökade medel till det civila samhället Det civila samhället har en nyckelroll i etableringsprocessen. Det finns ett stort engagemang och en vilja runt om i landet att hjälpa till med att förbättra nyanländas etablering. I kommunerna och det civila samhället finns många goda idéer och en stark vilja att engagera sig och bidra positivt till nyanlända invandrares etablering. För att skapa mer långsiktiga ekonomiska förutsättningar för det civila samhället att bidra till nyanländas etablering föreslår regeringen att ytterligare 30 miljoner kronor avsätts 2016 för verksamhet med flyktingguider och familjekontakter. Åren 2017– 2019 beräknas verksamheten Fler kontakttolkar tillföras motsvarande 40 miljoner Sverige måste ha ett bra och rätts- kronor per år. Verksamheten innebär bland annat att nyanlända säkert mottagande. När allt fler ges chans att tala svenska och lära människor kommer till Sverige sig mer om det svenska samhälbehövs även allt fler tolkar som let. Dessutom kan nya kontakter kan vara med när personer som inte behärskar svenska möter re- skapas som bidrar till utökade nätverk både för de nyanlända presentanter för myndigheter och för de som bott i Sverige en eller andra delar av det svenska längre tid eller är födda här. samhället. Mot bakgrund av att det råder brist på kontakttolkar satsar regeringen nu på mer än en Regeringen anser att det är av fördubbling av antalet utbildnings- särskild vikt att nyanlända barn, ungdomar och vuxna oavsett platser för kontakttolkar. kön, ges goda förutsättningar att bli delaktiga i det svenska Regeringen föreslår även att samhället. Därför aviserade medel ska tillföras för att förbättra möjligheterna till validering regeringen i 2015 års ekonomiska vårproposition att anslaget till av befintliga tolkars kunskaper idrottsrörelsen stärks med 32 milsamt ökade resurser för så kal�lade preparandutbildningar för att joner kronor under 2015 och 64 ge förutsättningar att öka antalet miljoner kronor årligen från och auktoriserade tolkar. Sammanlagt med 2016, totalt 224 miljoner kronor. Medlen ska användas för föreslår regeringen 21 miljoner kronor för att tillgodose samhäl- att stödja idrottsrörelsens arbete lets ökade behov av kontakttolkar. med nyanlända. 11 Regeringens etableringspaket • Jobb • Utbildning • Boende och mottagande • Civila samhället www.regeringen.se/etableringspaketet Uppsala 2015-10-27 Redovisning 2015 Alternativa bekämpningsåtgärder under bekämpningssäsongen 2015 i Nedre Dalälven och sammanställning av information om effekter av skötselåtgärder som bete och slåtter i älvängar Översvämning i hägnet vid Kågbo 2015. Foto: Jan O. Lundström. Jan O. Lundström & Martina Schäfer Biologisk Myggkontroll inom NEDAB 1 Sammanfattning Naturvårdsverkets beslut om dispens för spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G mot översvämningsmygg i Nedre Dalälven innehåller villkor om redovisning av samtliga alternativa bekämpningsåtgärder som genomförts under bekämpningssäsongen 2015. Biologisk Myggkontroll inom NEDAB har inte genomfört några alternativa bekämpningsåtgärder under 2015, eftersom det inte finns några fungerande alternativa bekämpningsåtgärder som minskar stickmyggproblemet tillräckligt effektivt. Länsstyrelsen Gävleborg, i en rapport till Naturvårdsverket, för fram att myggproblemet med Aedes sticticus vid Nedre Dalälven kan hanteras på lång sikt genom en kombination av förebyggande åtgärder (vattenreglering och hävd) tillsammans med en kompletterande bekämpning av Vectobac G. Våra mygglarvsinventeringar under 2015 och tidigare år visar att hittills genomförda skötselåtgärder av hävd inte haft tillräcklig effekt på översvämningsmyggen för att ensam fungera som en bekämpningsmetod. Mätningarna visar att mängden mygglarver per liter, fortfarande efter 5-20 år av skötsel, är alldeles för höga i dessa översvämningsområden för att avstå från bekämpning med Vectobac G. Eftersom bekämpning med Vectobac G fortfarande behövs i områden med skötselåtgärder så är kostnaden för restaurering, slåtter, stängsling, och andra kringkostnader inte motiverade från myggbekämpningssynpunkt. Däremot fyller dessa åtgärder sin funktion som skötselåtgärder för att hålla älvängar öppna. Åtgärderna bidrar till en ökad biologisk mångfald och en ökad attraktivitet för området. Utplacering av betesdjur medför ökade risker för parasitinfektioner hos både nöt och får på blöta marker. Behandlingen av parasiterna kan leda till resistensutveckling mot verksamma mediciner. Dessa risker bör beaktas vid val av hävdmetod för restaurerade marker Rent utgiftsmässigt så kostar restaurering och skötsel fem gånger mer än bekämpning med Vectobac G och kan heller inte genomföras i alla områden. De kombinationer av metoder som används av Forshaga kommun kostar per ha minst tio gånger mer än bekämpning med Vectobac G skulle göra, men reducerar ändå inte stickmyggproblemet till nivåer som kan tolereras av befolkningen. 2 och lång-flygande översvämningsmygga kräver dels att mängden larver reduceras med minst 95-98%, dels att en effektiv larvbekämpning utförs i alla larvproducerande översvämningsområden inom en radie på 5 km runt de områden som skall skyddas (Schäfer & Lundström, 2014). 1. Naturvårdsverkets villkor Naturvårdsverkets beslut om dispens för spridning av Vectobac G från helikopter och inom Natura 2000-områden innehåller villkor om att ”till Naturvårdsverket och berörda tillsynsmyndigheter redovisa samtliga alternativa bekämpningsåtgärder som genomförts under bekämpningssäsongen 2015 i Nedre Dalälven. I en tabell ska framgå aktuellt områdes ortsnamn, vilken bekämpningsåtgärd som utförts, förväntad respektive uppnådd effekt av åtgärden, storlek på området, under vilken tidsperiod åtgärden utförts samt mellan vilka år som åtgärden är tänkt att utföras. Områdena ska redovisas i ArcGIS format (shpfil) med koordinater enligt SWEREF 99 TM” (Janson & Ewing Skotnicka, 2015). Slåtter och bete är beprövade metoder för att hålla landskapet öppet, vilket också är önskvärt i många Natura 2000-områden vid Nedre Dalälven. NEDAB har sökt medel för EU Lifeprojektet ”Restoration of River Meadows in Nedre Dalälven region" med målet att under sex år restaurera 577 ha habitat inom nio Natura 2000-områden. Huvudsyftet med projektet är att främja den biologiska mångfalden, öka områdets attraktivitet och bidra till nya arbetstillfällen. I projektet ingår också att bidra med mer kunskap om huruvida restaureringarna har effekt på förekomsten av översvämningsmygg. 2. Alternativ bekämpningsmetod saknas Vid Nedre Dalälven finns redan några aktörer som restaurerar och sköter älvängar och en del av dessa älvängar ligger inom aktuella ramområden för bekämpning. Vi har därför analyserat om slyröjning, dikning, slåtter och/eller bete som genomförts under perioden 1995 till 2015 gett tillräcklig minskning av larvmängder för att minska behov av bekämpning med Vectobac G. När det gäller utplacering av djur i blöta miljöer så lyfter vi fram aspekter om smittrisker och betespreferens. Slutligen ges en ekonomisk jämförelse mellan bekämpning med hjälp av Vectobac G spridd från helikopter, användning av restaurering och skötsel, samt användning av ett flertal metoder inklusive gasoldrivna myggfällor. I nuläget finns ingen fungerande alternativ metod som kan åstadkomma en lika kraftig reduktion av Aedes sticticus larver som spridning av Vectobac G. Under bekämpningssäsongen 2015 genomfördes inga alternativa bekämpningsåtgärder av Biologisk Myggkontroll inom NEDAB. En alternativ bekämpningsmetod med hjälp av Sterile Insect Technique (SIT) förbereds och det finns en tidsplan (Lundström 2015). Länsstyrelsen Gävleborg har fört fram att myggproblemet med Aedes sticticus vid Nedre Dalälven kan hanteras på lång sikt genom en kombination av förebyggande åtgärder (vattenreglering och hävd) tillsammans med en kompletterande bekämpning med Vectobac G (Lundqvist et al., 2013). Myndigheternas slutsats bygger delvis på att slåtter och bete reducerat mängden larver av översvämningsmyggor med 71% under våren och 35% under sommaren (Östman et al., 2015). Vår bedömning är att dessa procentuella reduktioner är för låga för att ensam fungera som en metod för att uppnå en acceptabel nivå på förekomsten av översvämningsmyggan Aedes sticticus. Acceptabel bekämpning av denna aggressiva 3. Stickmyggproblem och bekämpning vid Dalälven De enorma och outhärdliga stickmyggproblemen vid Nedre Dalälven orsakas av Aedes sticticus (Lundström & Schäfer 2015). Denna översvämningsmygga sprider sig långt från de kortvarigt översvämmade områdena. 3 Figur 1. Spridning av Vectobac G med helikopter över de översvämmade markerna på Nordmyran, Tärnsjö i maj 2015. Foto: Martina Schäfer. angriper dagtid även när det är varmt och soligt, upplevs som extremt aggressiv, och kläcker fram i nya generationer efter varje lämplig översvämning under maj till augusti. Dessa stickmyggproblem var kända sedan flera decennier, men först under sommaren 2000 när området återigen drabbades av olidliga stickmyggproblem, klargjordes att problemarten var översvämningsmyggan Aedes sticticus (Schäfer et al., 2008). Denna nyvunna kunskap lade grunden för möjligheten till biologisk bekämpning eftersom sådan bekämpning är specifik och bygger på artkunskap. Översvämningsmyggan Aedes sticticus behöver flacka marker med återkommande översvämningar som larvmiljö och förekommer därför vid älvar, åar eller diken som rinner genom områden med låg marklutning. 1998. Den sammanlagda ytan som restaurerades var 200 ha. Dessa åtgärder var uppenbarligen otillräckliga för att förhindra massförekomsten av stickmyggor vilket tydligt visades av de outhärdliga stickmyggproblemen under sommaren och hösten år 2000. Den första professionella bekämpningen av Aedes sticticus utfördes 2002 i områden vid Österfärnebo (Fängsjön, Norrån) och Tärnsjö (Nordmyran). Det biologiska bekämpningsmedlet Vectobac G spritt från helikopter (Figur 1) gav en kraftig reduktion av mängden översvämningsmyggor. Sedan introduktionen av den professionella bekämpningsmetoden så har områden från Avesta kommun till Älvkarleby kommun inkluderats. Under 2015 fanns behov av tre omgångar bekämpning som gett mycket bra resultat, men vi har även fått upp ögonen för ytterligare områden där Aedes sticticus massproduceras och orsakar stora problem (Lundström & Schäfer 2015). Spridning av Vectobac G från helikopter för bekämpning av Aedes sticticus och andra översvämningsmyggor är en väl etablerad, effektiv och miljöneutral biologisk bekämpningsmetod som är godkänd både av svenska myndigheter och EU. Nyligen har MISTRA, på uppdrag av Under senare hälften av 1990-talet satsade Sandvikens kommun på ”Projekt Mygga” (Ärnström et al., 1997) som fokuserade på röjning, dikning och fräsning som bekämpningsmetoder. Röjning utfördes under 1997 i Tärnsjö (Nordmyran), Österfärnebo (norra delen av Fängsjön), samt Gysinge (Herrgårdsholmen, Söthålet & Badplatsen) och huvuddelen av dikning/fräsning planerades för 4 Figur 2. Karta med översikt över 10 områden med skötselåtgärder (nr 1-10; röda trianglar) och 10 närliggande områden utan skötselåtgärder (nr 11-20, blåa cirklar) vid Nedre Dalälven. Naturvårdsverket, skrivit en kunskapsöversikt som ger stöd för att effektiv bekämpning av stickmyggor med Bti kan utföras utan direkta negativa miljöeffekter, men tillägger att ytterligare forskning kan behövas om vissa indirekta effekter (Land & Miljand 2015). riskerar ge produktion av Aedes sticticus eller andra översvämningsmyggor. Det innebär att vi återkommande i samband med översvämningar har besökt dessa områden och genomfört provtagning samt fattat beslut om eventuella bekämpningsinsatser. För beslut om bekämpning krävs att ”antalet larver av översvämningsmyggor överstiger i medeltal fyra larver per liter vatten i stora vattensamlingar eller 50 larver per liter vatten i mindre vattensamlingar eller diken (0,1 – 10m2)” (KEMI registrering 4889). 4. Översvämningsmygglarver i Nedre Dalälvens restaurerade och skötta älvängar i jämförelse med älvängar utan skötselåtgärder Ett antal älvängar vid Nedre Dalälven som restaurerats och skötts med slåtter eller bete ligger inom ramorådet för bekämpning av översvämningsmyggor och bekämpning har beslutats och genomförts vid behov. För 2015 har vi sammanställt resultatet av larvprovtag- Biologisk Myggkontroll, inom NEDAB, har ansvar för bekämpning av översvämningsmyggor inom sju kommuner vid Nedre Dalälven och därför besöker vi aktuella ramområden vid varje översvämning som 5 Figur 3. Box-whisker plot över antalet larver av översvämningsmygg per liter i 10 områden med bete/hävd (skötsel) och 10 områden utan skötsel (ingen åtgärd) under tre översvämningar 2015. Boxen visar 50% av värden, strecket i boxen visar medianvärdet och staplarna visar lägsta och högsta värden. ningarna för 10 områden med skötsel-åtgärder (slåtter, bete) samt 10 närliggande områden utan skötselåtgärder (Figur 2, Appendix 1). Nämnas kan också att ytterligare två områden (Ista och västra Norrån) var tänkta som bete för nötdjur under sommaren 2015, men översvämning förhindrade utsläpp av djur i dessa områden. överens med slutsatserna från en tidigare studie (Östman et al., 2015). Mygglarvsmängderna i samtliga områden med bete var ändå alldeles för höga under maj (median 34 larver per liter, min 14 och max 108 larver per liter) och krävde bekämpning med Vectobac G. Även under juni och juli 2015 visade larvprovtagningen att bekämpning med Vectobac G behövdes både i områden med och utan skötsel. Dessutom observerades att enstaka områden under juni och flera områden under juli inte behövde bekämpning med Vectobac G, då larvmängderna var under gränsen på mer än 4 larver per liter och dessa områden inkluderade såväl älvängar med bete som utan bete/skötsel (Appendix 1). Jämför man de skötta områdena med områdena utan åtgärder så ser man inga tydliga skillnader i antal mygglarver per liter (Figur 3). Generellt är antalet mygglarver som högst vid säsongens första översvämning och minskar sedan vid följande översvämningar. Under maj 2015 är medianvärdet något högre i områden utan skötselåtgärder än i skötta områden, men kvartilerna och variationen är lika. I juni och juli 2015 är medianvärdet något högre i de skötta områdena, men det finns inga tydliga skillnader i larvantalet mellan områdena. Tittar man bara på områden med bete och deras motsvarande områden utan skötselåtgärder (Figur 4) så är medianantalet mygglarver per liter i maj högre i områden utan åtgärder än i områden med bete, men denna skillnad finns inte för provtagningar under juni och juli. Detta resultat stämmer väl Våra mygglarvsinventeringar under 2015 och tidigare år visar att hittills genomförda skötselåtgärder inte haft tillräcklig effekt på översvämningsmyggen. Våra mätningar visar att mängden mygglarver per liter i vattensamlingar under översvämningsår fortfarande efter 5-20 år av skötsel är alldeles för höga i dessa områden för att avstå från bekämpning med Vectobac G. 6 Figur 4. Box-whisker plot över antalet larver av översvämningsmygg per liter i 7 områden med bete och 7 områden utan bete (ingen åtgärd) under tre översvämningar 2015. Boxen visar 50% av värden, strecket i boxen visar medianvärdet och staplarna visar lägsta och högsta värden. Novobilsky et al., 2015, Novobilsky & Höglund, 2015). Eftersom det är svårt att undvika att djuren smittas när de betar på blöta marker så används medicinering för att avmaska djuren. Men omfattande medicinering har resulterat i resistensutveckling mot exempelvis triclabendazole (TCBZ) som av många anses vara det främsta medlet mot stora leverflundran. I Sverige har man sedan 2011 behandlat leverflundra hos nöt med Closamectin (kombination av closantel och ivermectin), men nu har det första fallet av resistens mot closantel påvisats hos två svenska nötbesättningar (Novobilsky et al., 2015). Utplacering av betesdjur på blöta marker medför ökade risker för parasitinfektioner hos både nöt och får. Behandlingen av parasiterna kan leda till resistensutveckling mot verksamma mediciner. Dessa risker bör beaktas vid val av hävdmetod för restaurerade våtmarker. 5. Andra aspekter av restaurering och skötsel Bete på blöta marker ökar risken för parasitinfektion. Stor leverflundra Fasciola hepatica är en parasit som drabbar nötdjur och får på bete i våtmarksmiljöer (Novobilsky et al., 2012). Leverflundran sprids från snäckor i våtmarksmiljöer (Figur 5). Djuren blir sjuka då levern genomborras av maskar och för djurägaren blir det tydligt att djuren inte tillväxer som förväntat, slaktvikterna blir lägre och inre organ måste kasseras när man hittar maskar i levern (Sanches-Vazquez & Lewis, 2013). Länsstyrelsen i Västra Götaland varnar för den snabbt ökande förekomsten av stor leverflundra (Länsstyrelsen 2015). Leverflundran är dessutom en zoonos, vilket innebär att även människor kan drabbas av denna parasit som normalt sprids mellan djur (Furst et al., 2012). Utbredningen inkluderar stora delar av Europa och riskområdena i Sverige är främst i de södra och mellersta delarna av landet, men med kända fall av stor leverflundra ända upp till Byske i Västerbotten (Ducheyne et al., 2015, Nötkreatur föredrar vegetation med högt näringsinnehåll framför segt och fattigt gräs i blöta marker. Jämförelsen mellan sex typer av naturbeten visade att nötdjuren främst betade på nyligen övergiven eller äldre övergiven 7 Figur 5. Livscykel för den stora leverflundran Fasciola hepatica som parasiterar på nötdjur och får. Parasiten behöver genomgå delar av sin livscykel i sötvattensnäckor och de frisimmande cerkarierna fäster på vattenväxter och väntar på att växten skall ätas av värddjuren. Även människor infekteras om de äter vattenväxter råa utan kokning. Källa: Parasites in Humans (http://www.parasitesinhumans.org/fasciola-hepatica-liver-fluke.html ). åkermark (högproduktiv mark med i princip enbart kvävegynnade växter) och därefter på frisk mark (normalproduktiv mark med bredbladigt gräs, klöver och örter) (Pelve & Spörndly, 2007). Nötdjuren var inte lika intresserade av att beta fuktpåverkad vegetation på blöt mark eller i de övriga tre mark/vegetationstyperna. Önskvärda egenskaper hos ett nötkreatursbete är höga värden på smältbarhet (VOS), hög halt råprotein och ett litet fiberinnehåll (NDF). Åkermarken hade genomgående bäst värden på smältbarhet, råproteinhalt och fiberinnehåll. Blöt vegetation hade generellt de högsta värdena på fiberinnehåll och de lägsta på råprotein och smältbarhet. Det är därför inte så konstigt att nötdjur som placerats ut på översvämningsbenägna marker vid Nedre Dalälven sällan eller aldrig betar i den starrdominerade fuktiga zonen, men vanligen håller till och betar på de högre liggande friska partierna med gräs och örter (Figur 6). Det kan tilläggas att stödutfodring inte tillåts då det minskar nötdjurens motivation att beta på blöt mark. Jämfört med slåtter medför bete ökad tuvighet och klövavtryck i blöt mark, som kan bli refuger för mygglarver när vatten drar sig tillbaka. Medan slåtter innebär att näringsämnen förs bort från älvängarna innebär betet risk för näringsläckage av kväve och fosfor då djurens avföring tillför lättlösliga näringsämnen till vattendrag vid översvämning. Kostnadsbilden för restaurering och skötsel. Redovisningen av Länsstyrelsen Gävleborgs förslag på långsiktiga bekämpningsmetoder ger i bilaga 2 en beskrivning av kostnader för restaurering och skötsel av 1 700 ha älvängar vid Nedre Dalälven (Lundqvist et al., 2013). Restaurering, stängsling och andra kringkostnader beräknas till 25 000 000 kr vilket med 8 Figur 6. Nötdjuren undviker att röra sig och beta i de lägre liggande översvämningsbenägna partiet som främst innehåller starr, men betar gärna i de högre liggande partiet med frisk vegetation. Foto Jan O. Lundström. en avskrivning på 10 år innebär 2 500 000 kr/år. Skötsel av 850 ha betesmark beräknas kosta mellan 1 700 000 kr/år och 4 250 000 kr/år (bete kostar 2 000 – 5 000 kr/ha och år). Skötsel av slåttermark beräknas kosta mellan 3 550 000 kr/år och 5 950 000 kr/år (slåtter kostar 3 000 – 7 000 kr/ha och år). Dessa beräkningar visar att för restaurering och skötsel av 1 700 ha älvängar (18% av de 9 300 ha som är ramområde för myggbekämpning) kommer årskostnaderna av vara mellan 6 750 000 kr och 12 700 000 kr. Det innebär ett medelvärde 9 725 000 kr/år för 1 700 ha eller 5 720 kr/ha. Budgeten för bekämpning av Aedes sticticus med Vectobac G spridd från helikopter är ca 10 800 000 kr/år för ett ramområde på 9 300 ha vilket innebär endast 1 160 kr/ha. Om nu restaurering och skötsel av älvängar skulle fungera som bekämpningsmetod mot Aedes sticticus så handlar det om kostnader motsvarande hela årsbudgeten för den bekämpningsorganisation som använder det biologiska bekämpningsmedlet Vectobac G, men bara för bekämpning inom 18% av den myggproduktiva ytan. Mot bakgrund av att restaurering och skötsel inte fungerar fullt ut som bekämpning så behövs fortfarande Vectobac G som den primära metoden för bekämpning. Alltså är den ökade kostnaden på 9 725 000 kr/år helt onödig från myggbekämpningssynpunkt. Däremot fyller dessa åtgärder sin funktion som skötselåtgärder och hjälper till att hålla älvängar öppna. Kostnadsbilden för andra bekämpningsmetoder – exemplet Forshaga/Deje. Forshaga kommun har tagit till sig av de råd som kommer från Länsstyrelsen och Naturvårdsverket och försöker sedan tre år att bekämpa översvämningsmyggan Aedes sticticus med slåtter och bete på älvängar, utsättning av holkar för fåglar och för fladdermöss, samt utplacering av gasoldrivna myggfällor i stor mängd. Enligt egen utsago handlar det om totalt 65 ha översvämningsområden där dessa stickmyggor utvecklas. Bekämpningen med ovanstående metoder utförs av en person som arbetar heltid hela året runt. Totalt används ca 30 gasoldrivna 9 myggfällor som enligt egen utsago placeras i våtmarkerna där myggen kläcks. 6. Citerade arbeten Ducheyne E, Charlier J, Vercruysse J, Rinaldi L, Biggeri A, Demler J, Brandt C, de Waal T, Selementas N, Höglund J, Kaba J, Kowalczyk JK, Hendrickx G. 2015. Modelling the spatial distribution of Fascioloa hepatica in dairy cattle in Europe. Geospatial Health 9: 261-270. Området för bekämpning av översvämningsmyggor vid Nedre Dalälven är på 9 300 ha och bekämpningen sköts av ett team på fyra personer som är anställda heltid året runt. Om nu bekämpningen av översvämningsmyggor vid Nedre Dalälven skulle skötas enligt den metod som praktiseras av Forshaga kommun så stiger kostnaderna dramatiskt. Om 30 gasolfällor per 65 ha används i Deje, så behövs 4 300 gasolfällor för 9 300 ha vid Nedre Dalälven. Om det krävs en person för att sköta bekämpning av 65 ha i Deje, så krävs det 143 personer för att sköta bekämpningen av 9 300 ha vid Nedre Dalälven. Om man utgår från en årslönekostnad på 540 000 kr per person så innebär detta rena lönekostnader på 77 220 000 kr per år för Nedre Dalälven om man använder sig av 143 anställda enligt Forshaga kommuns metoder. Inköp av 4 300 gasolfällor a 5 000 kr/st innebär en kostnad på 21 500 000 kr. Driftkostnaden för gasol, oktenoltabletter och rengöring är ca 2 000 kr per fälla och år vilket ger en årskostnad på 8 600 000 kr. Det kan bli ett problem att förvara 4 300 gasoltuber med ca 5 kg gasol vardera (totalt 21 500 kg explosivt brännbart gasol) över vintern. Brandskyddsmyndigheten har regler för hur brandsäker förvaring skall organiseras och det blir inte gratis. De 143 anställda behöver dessutom hyrbilar sommartid och drivmedel vilket handlar om 5 000 000 kr per år för att inte tala om alla oförutsedda utgifter i en så pass omfattande verksamhet. Ovanstående inkompletta lista på kostnader för bekämpning av översvämningsmyggor vid Nedre Dalälven enligt Forshagas modell summeras till 112 320 000 kr per år. Fusrt MA, Keiser J, Utzinger J. 2012. Global burden of human food-borne trematodiasis: a systematic review and meta-analysis. Lancet 12: 210-221. Janson R, Ewing Skotnicka G. 2015. Ansökan om Natura 2000-tillstånd samt dispens från förbudet att sprida biocidprodukter från luftfartyg för bekämpning av larver av översvämningsmygg under 2015 i översvämningsområden vid Nedre Dalälven. Naturvårdsverkets beslut 2015-04-28 i ärende nummer NV-08038-14. Land M, Miljand M. 2015. Biologisk bekämpning av mygg med Bti: effekter på målorganismer, ickemålorganismer och människor. En kunskapsöversikt. MISTRA EviEM, Stockholm. Lundqvist A-C, Widemo M, Lindquist I. 2013. Förslag till hur myggproblemen vid nedre Dalälven kan hanteras på lång sikt. Länsstyrelsen Gävleborg Rapport 500-8033-13. Lundström JO. 2015. Redovisning 2015 – plan för minskning av Vectobac G inom nedre Dalälven till förmån för andra metoder. Lundström JO, Schäfer M. 2015. MKB 2016 Användning av VectoBac G med spridning från helikopter för bekämpning av stickmygglarver i översvämningsområden vid nedre Daläven. Länsstyrelsen. 2015. Stora leverflundran på uppgång i västra Sverige. Länsstyrelsen Västra Götalands Län. Januari 2015, 2 sidor. Novobilsky A, Christensson D, König U. 2012. Stora leverflundran i fokus runt mötesbordet. Svensk Veterinärtidning nr 14: 26-30. Reaktionerna från befolkningen och besökare i det lilla myggdrabbade samhället Deje ger ingen indikation på att Forshaga lyckats med sin dyrbara bekämpning. I de områden i de sju kommunerna vid Nedre Dalälven där bekämpning med Vectobac G kunnat göras utan undantag har metoden varit effektiv och miljöneutral till endast en tiondel av denna kostnad. Novobilsky A, Höglund J. 2015. First report of closantel treatment failure against Fasciola hepatica in cattle. International Journal for Parasitology: Drugs and drug resistance 5: 172-177. Novobilsky A, Novak J, Björkman C, Höglund J. 2015. Impact of meteorological and environmental factors on the spatial distribution of Fascioloa hepatica in beef cattle herds in Sweden. BMC Veterinary Research 11: 1-9 . 10 Pelve M, Spörndly E. 2007. Nötkreaturens betesval på heterogena naturbetesmarker. SLU Fakta Jordbruk nr 15, 2006/2007. Schäfer ML, Lundström JO, Petersson E. 2008. Comparison of mosquito (Diptera: Culicidae) populations by wetland type and year in the lower River Dalälven region, central Sweden. Journal of Vector Ecology 33: 150-157. Sanches-Vazquez MJ, Lewis FL. 2013. Investigating the impact of fasciolosis on cattle carcase performance. Veterinary Parasitology 193: 307-311. Ärnström G et al. 1997. Projekt mygga Östman Ö, Wengström Å, Gradin U, Wissman G, Schäfer M, Lundström JO. 2015. Lower abundance of flood-water mosquito larvae in managed wet meadows in the lower Dalälven floodplains, Sweden. Wetlands and Ecological Management 23: 257-267. Schäfer ML, Lundström JO. 2014. Efficiency of Bti-based floodwater mosquito control in Sweden – four examples. Journal of the European Mosquito Control Association 32:1-8. 11 Appendix 1. Sammanställning över 10 områden med skötselåtgärder (nr 1-10) och 10 närliggande områden utan skötselåtgärder (nr 11-20) vid Nedre Dalälven och medelantalet larver per liter vid tre översvämningar 2015, samt information om genomförd bekämpning med Vectobac G. Nummer på karta Område skötsel medeltal larver per liter maj 2015 54 Bekämpning med Vectobac G ja medeltal larver per liter juni 2015 16 Bekämpning med Vectobac G ja medeltal larver per liter juli 2015 9 Bekämpning med Vectobac G ja 1 Nordmyran 2 Kräbäck/Fängsjön 3 Norra Fängsjön 4 Norra Norrån 5 Gysinge Ingevara 6 7 Gysinge Herrgårdsholmen Tyttbo, Stadarna 8 Kågboängen 9 Lågboängen 10 Mattön söthålet 1997 slyröjning 1998-2002 borttagning av stubbar Sedan 2003 slåtter 1995 slyröjning/markberedning, Sedan 1996 slåtter 1995 slyröjning/markfräsning, 1997, 1998, 2012 slyröjning Sedan 1995 slåtter och bränning, årligen (när möjligt) 2000-2010, 2015 bete (får, nötdjur) Sedan 2002 bete får/nötdjur Sedan 2005 bete Highland Cattle Sedan slutet av 1990-talet bete får, Sedan 2008 bete nötdjur/får 1998 slyröjning sedan 1999 bete (mestadels får) Sedan 2001 bete får/nötdjur 2005 -2006 slyröjning 2010 slyröjning Sedan 2010 bete nötdjur 2010 slyröjning Sedan 2010 bete nötdjur Sedan 1998 slyröjning 156 ja 8 ja 6 nej 34 ja 41 ja 0 nej 20 ja 8 ja ej prov** ja 42 ja ej prov* ja 23 ja 14 ja 3 nej 0 nej 28 ja 29 ja 8 ja 108 ja 10 ja 10 ja 96 ja 46 ja 6 nej 10 ja 44 ja 0 nej 11 Andersboviken ingen 18 ja 13 ja 4 nej 12 Fängsjön ingen 97 ja 74 ja 11 ja 13 Norra Fängsjön ingen 16 ja 12 ja 1 nej 12 Nummer på karta Område skötsel medeltal larver per liter maj 2015 21 Bekämpning med Vectobac G ja medeltal larver per liter juni 2015 10 Bekämpning med Vectobac G ja medeltal larver per liter juli 2015 10 14 Norra Norrån ingen 15 Gysinge Ingevara 16 Gysinge ruinen 17 ingen 90 ja 62 ja 8 ja ingen 132 ja 12 ja 2 nej Tyttbo ingen 18 ja 42 ja 11 ja 18 Kågbo ingen 150 ja 6 ja 28 ja 19 Bredforsen Tyllmyran Mattön ingen 63 ja 3 nej 0 nej Ingen 20 ja 24 ja 7 ja 20 * saknade nyckeln till grinden ** Highland Cattle för nära 13 Bekämpning med Vectobac G ja 14 Uppsala 2015-10-27 Redovisning 2015 Plan för minskning av Vectobac G inom Nedre Dalälven, till förmån för andra metoder Hona och hane av översvämningsmyggan Aedes sticticus. Foto: Thomas Z. Persson Vinnersten. Jan O. Lundström Biologisk Myggkontroll inom NEDAB 1 Sammanfattning De outhärdliga problemen med översvämningsmyggan Aedes sticticus inom sju kommuner vid Nedre Dalälven har sedan 2002 kunnat hanteras genom professionell bekämpning med det biologiska bekämpningsmedlet Bti. Bekämpningen är riktad mot stickmyggans larver och utförs genom spridning av produkten Vectobac G (Bti fäst vid korn av cellulosa) från helikopter. Naturvårdsverket har som villkor i bekämpningstillståndet för 2015 begärt redovisning av en plan för att på sikt fasa ut användningen av Vectobac G till förmån för annan metod. Problemet är att det i nuläget inte finns någon annan bekämpningsmetod som har motsvarande effektivitet som Vectobac G vilket krävs för att åstadkomma tillräcklig kontroll av Aedes sticticus. Ett ljus i tunneln är att fyra nya bekämpningsmetoder mot specifika arter av stickmyggor har nått så långt att de håller på eller är på gång att testas i fältförsök. Bedömningen är att en metod av dessa, ”Classical Sterile Insect Technique” (Classical SIT) har stor potential att kunna anpassas för specifik, effektiv, miljöneutral och långsiktigt hållbar bekämpning av Aedes sticticus. Enligt tidsplanen så kan fältexperiment för ”proof-of-concept” genomföras 2019 och 2020 inom begränsade områden. Om detta faller väl ut så är det sedan möjligt att gradvis fasa ut användning av Vectobac G till förmån för Classical SIT som bekämpningsmetod mot Aedes sticticus vid Nedre Dalälven. 2 okomplicerat – det var ett stort misstag. Rachel Carlson´s bok ”Silent Spring” (Carlson 1962), visade vilka omfattande negativa miljöeffekter som orsakades av DDT och andra kemiska bekämpningsmedel. När de negativa miljöeffekterna av DDT blev allmänt kända och stickmyggor och andra insekter dessutom utvecklade resistens mot DDT, så fasades användningen ut för att slutligen förbjudas i stora delar av världen. Efter ”Silent Spring” utvecklades krav på miljöuppföljning av bekämpningsmedel. 1. Naturvårdsverkets villkor Naturvårdsverkets beslut om dispens för spridning av Vectobac G från helikopter och inom Natura 2000-områden innehåller villkor om att ”till Naturvårdsverket och berörda tillsynsmyndigheter redovisa en plan för minskning av användandet av VectoBac G inom Nedre Dalälven, till förmån för andra metoder” (Janson & Ewing Skotnicka 2015). 2. Myggbekämpningens dilemma och vägen framåt Bakterien Bacillus thuringiensis israelensis (Bti) specifika toxicitet mot larver av stickmyggor upptäcktes 1976 av Joel Margalit. Experiment med larver av stickmyggor och andra insekter visade att Bti hade extrem specificitet mot stickmyggor, vilket var ett enormt framsteg på vägen mot effektiv och miljöneutral bekämpning av stickmyggor. De första stora fältförsöken med Bti utfördes i Tyskland under 1978 med gott resultat mot stickmygglarver och utan mätbara negativa effekter på andra insekter. En mängd studier av Bti´s effekter på olika arter av insekter och andra djur har genomförts och visar samstämmigt att bekämpning av stickmyggor kan utföras utan mätbara negativa effekter på andra organismer (Lundström & Schäfer 2015a). Upptäckten av Bti öppnade för första gången möjlighet att utföra storskalig, effektiv bekämpning av stickmyggor utan några mätbara negativa miljöeffekter. Under de senaste decennierna har därför användningen av Bti mot stickmyggor ökat och är nu den dominerande bekämpningsmetoden i Europa, Nordamerika och Australien. Bekämpning av stickmyggor och andra insekter har utförts under lång tid och med varierande framgång. Mänskligheten har genom upprepade misslyckanden fått lära sig att det inte finns någon enkel och billig bekämpningsmetod som fungerar tillräckligt bra mot stickmyggor. Vägen mot fungerande bekämpningsmetoder som inte orsakar skador på miljön har inneburit stora investeringar och enorma arbetsinsatser med forskning och utveckling. Mängder av kemiska, biologiska och mekaniska bekämpningsmetoder samt bekämpning genom miljöförändring har testats mot stickmyggor men få har fungerat. De viktigaste milstolparna vid utvecklingen av bekämpningsmetoder mot stickmyggor är upptäckten av det insektuniversella kontaktgiftet DDT och upptäckten av de stickmyggspecifika pre-toxinerna som finns hos jordbakterien Bacillus thuringiensis israelensis (Bti). DDT som insektbekämpningsmedel upptäcktes 1939 av Paul Hermann Muller som 1948 fick Nobelpriset i Medicin/Fysiologi för sin upptäckt. Detta kontaktgift användes över hela världen mot i stort sett alla insekter som ansågs problematiska. Under 1950-talet användes DDT för effektiv bekämpning av de stickmyggor som sprider malaria och de stickmyggor som sprider dengue och gula febern. Bekämpning med DDT gav som bieffekt även en kraftig minskning av sandmyggor vilket minskade sjukdomar som spreds av dessa insekter. Under denna tid grundades en stark övertro på att bekämpning av stickmyggor och andra insekter var lätt och Men problemen med att över huvud taget kunna bekämpa flera stickmyggarter som sprider livshotande infektioner har tvingat fram försök att ta fram nya bekämpningsmetoder och att anpassa existerande insektsbekämpningsmetoder för användning mot arter av stickmyggor. Nedan beskrivs fyra lovande bekämpningsmetoder som kan anpassas för stickmyggor, exempelvis översvämningsmyggan Aedes sticticus (Figur 1). 3 Figur 1. Parningen hos översvämningsmyggan Aedes sticticus börjar flygande, men detta par landade på stövelspännet en stund innan de var klara. Foto Jan O. Lundström. 2007). Dessa bekämpningsprogram arbetar i väldigt omfattande skala med produktion på 2 000 000 000 sterila hanar av medelhavsfruktfluga per vecka i El Pinjo, Guatemala, vilket motsvara ca 20 ton fruktflugehanar per vecka. 3. Fyra nya bekämpningsmetoder Sterile Insect Technique (SIT) är en artspecifik och miljöneutral metod för bekämpning av insekter som bygger på utsättning av stora mängder sterila hanar (Knipling 1955, 1979, 1998, Krafsur 1998, Dyck et al., 2005). De sterila hanarna parar sig med de lokala honorna av arten vilket leder till kraftigt minskad reproduktion och om tillräckligt många sterila hanar sätts ut över en tillräcklig tidsrymd så elimineras eller minskas populationen kraftigt. Första exemplet på lyckad storskalig bekämpning med SIT är elimineringen av parasitflugan Cochliomyia hominivorax från USA, Mexico och Centralamerika, samt även från Libyen (Lindquist et al., 1992). Andra exempel är användningen av SIT för bekämpning av medelhavsfruktflugan Ceratitis capitata och andra arter av fruktflugor i USA, Centralamerika, Sydamerika, Sydafrika, Europa och Asien (Dyck et al., 2005), användningen av SIT mot fjärilen ”pink bollworm” Pectinophora gossypiella i USA och fjärilen ”codling moth” Cydia pomonella i Canada (Krafsur 1998, Tan 2000, Koyama et al., 2004, Vreysen et al., Utvecklingen av SIT för artspecifik bekämpning av stickmyggor tog sin början 1955 och har varit föremål för flera omfattande vetenskapliga genomgångar som unisont kommer fram till att de tekniska förutsättningarna finns för bekämpning av ett flertal stickmyggarter med SIT (Dame et al., 2009, Benedict & Robinson 2003, Klassen & Curtis 2005, Alphey et al., 2010, Atkinson et al., 2007). Ett lyckat exempel är bekämpningen av Anopheles albimanus i El Salvador (Lofgren et al., 1974; Weidhaas DE, et al 1974, Benedict & Robinson 2003), men trots att bekämpningen med hjälp av SIT så småningom fungerade utomordentligt väl så medförde finansiella problem under det eskalerande inbördeskriget i El Salvador att SIT projektet lades ner (Black et al., 2011). Att inte utvecklingen av SIT mot arter av stickmyggor har fortsatt beror enligt Black et al. (2011) på en fatal sammanblandning mellan SIT och en annan metod vad gäller 4 effekter på hanarnas fitness, vilket under en lång tid sänkte förtroendet för SIT mot stickmyggor. myggor är mycket lovande, men det finns också en del kritik mot att introducera en ny variant av Wolbachia i en insektpopulation. Det finns indikationer på att Wolbachia-infektion hos stickmyggor kan minska vektor-kompetensen för dengue virus (Dodson et al., 2014), men öka vektorkompetensen för West Nile virus (Walker et al., 2015), vilket innebär en svårbedömd risk vid användning i stor skala. Det är dessutom inte känt hur Wolbachia sprids mellan arter av insekter och när man introducerar en Wolbachia-stam i en insektpopulation så finns det ingen möjlighet att reversera utvecklingen och få bort denna ur populationen. Fungerande Classical SIT kräver industriell odling av målarten i mycket stor mängd, utsortering av hanpuppor, sterilisering av hanar i puppstadiet utan att minska deras sexdrive, samt utplacering av sterila hanar så att de lätt får tillgång till de lokala honorna för parning. International Atomic Energy Agency (IAEA), som på medlemsländernas uppdrag arbetar med att anpassa Classical SIT för bekämpning av stickmyggor, förordar sterilisering av hanpuppor med röntgenstrålning då metoden fungerar bra att optimera mot sexdrive och dessutom är säker och kan kommuniceras väl med befolkningen. Mygg SIT-projekten inom IAEA fokuseras på fyra arter stickmyggor som är vektorer; Aedes aegypti och Aedes albopictus som sprider denguevirus, chikungunyavirus och gula febern virus, samt Anopheles gambiae och Anopheles arabiensis som sprider malaria. Release of insects carrying dominant lethals (RIDL) (Thomas et al., 2000) är en vidareutveckling av ”female killing” (FK) som togs fram redan 1967 (Curtis 1967). Oxitech Ltd, ett företag från Oxford University, har tagit fram genetiskt designade stammar av både Aedes aegypti och Aedes albopictus där en cytotoxisk gen i honans fettkropp aktiveras om inte hon som larv får i sig tetracyklin i dieten (Alphey & Andrease 2002). Fettkroppen har avgörande betydelse för att processa och lagra näring och syntetiserar dessutom viktiga komponenter för stickmyggans immunsystem. Det innebär att RIDL-larver utvecklas normalt till både hanar och honor om de får tetracyklin i larvdieten, men om larverna får normal diet utan tetracyklin kommer samtliga honor att dö innan de blir vuxna insekter. RIDL för bekämpning av exempelvis Aedes aegypti innebär att hanar av den genetiskt designade stammen, som bär på anlaget för tetracyclin-behov, släpps ut och parar sig med honor av den lokala populationen. Dessa honor kommer lägga ägg som kläcks till larver, men alla honor i den nya generationen dör utan tetracyklin så endast hanar blir kvar. Upprepade utsläpp av RIDL hanar leder till att den lokala populationen utsläcks eller minskar kraftigt. RIDL är en väldigt spännande ny bekämpningsmetod med stor potential, men dels kan det bli komplicerat att försvara utsläpp av genetiskt modifierade (GMO) stickmyggor, dels riskerar metoden att bli mycket kostsam då Oxitech patenterar de framtagna RIDLstammarna av olika arter stickmyggor för kommersialisering. Incompatible Insect Technique (IIT) är en artspecifik bekämpningsmetod som bygger på infektion med bakterien Wolbachia (Zhang et al., 2015). Denna obligat intracellulära parasit hos insekter sprids från infekterad hona till hennes avkomma (döttrar) och kan hindra äggens befruktning (Werren 1997, Bourtzis & O´Neill 1998, Stouthammer et al., 1999, Stevens et al., 2001, Bourtzis & Miller 2003). Första fyndet av Wolbachia pipientis är från ovarier hos stickmyggan Culex pipiens (Hertig 1936), men fortsatta studier visar att denna bakterie förekommer hos mängder av insekter, isopoder och kvalster (Werren 1997, Werren & O´Neill 1997, Bourtzis & O´Neill 1998, Stouthammer et al., 1999, Stevens et al., 2001, Bourtzis & Miller 2003). Wolbachia bildar olika stammar och cytoplasmisk inkompatibilitet uppkommer när en Wolbachiainfekterad hane parar sig med en oinfekterad hona, eller när hane och hona som bär på olika Wolbachia-stammar parar sig, och i båda fallen medför detta att embryot dör i ägget (Bourtzis 2007). Detta innebär att Wolbachia kan användas för bekämpning av stickmyggor på liknande sätt som SIT, men med den skillnaden att man introducerar en främmande bakterie i stickmyggpopulationen. Metoden med spridning av Wolbachia för bekämpning av stick5 RNA Guided Gene Drives handlar om själviska gener som potentiell bekämpningsmetod mot insekter och föreslogs initialt av Austin Burt för ett decennium sedan (Burt 2003). Naturligt förekommande själviska gener har ökade odds att spridas vidare till nästa generation och denna fördel gör att de sprids även om de reducerar individens fitness (Burt & Trivers 2009). Några exempel är gener för endonukleaser som kan kopiera sig in i kromosomer där de inte borde finnas (Burt & Koufopanou 2004), delningsförskjutare som förstör konkurrerande kromosomer under meiosen (Lyttle 1991), transposomer som placerar in kopior av sig själva på andra håll i genomet (Charlesworth & Langley 1989), medea element som gör sig av med konkurrerande syskon som inte ärver dessa element (Beeman et al., 1992, Chen et al., 2007) och även mikrober liksom Wolbachia som ärvs från mor till dotter (Werren 1997). rimliga krav på både effektivitet och miljöneutralitet. Fortsättningsvis beskrivs hur Classical SIT kan anpassas och implementeras för bekämpning Aedes sticticus, vilket på sikt innebär att användningen av Vectobac G i områden vid Nedre Dalälven kan fasas ut till fördel för Classical SIT. 4. Strategiska mål för effektiv, miljöneutral och långsiktig bekämpning 1. Anpassning/utveckling av Classical SIT för bekämpning av översvämningsmyggan Aedes sticticus i lämpligt studieområde så ”proof-ofconcept” kan erhållas. 2. Gradvis övergång till Classical SIT som bekämpningsmetod mot Aedes sticticus och motsvarande utfasning av Vectobac G. För ett par år sedan tog denna forskning ett kraftigt skutt framåt när enzymet Cas9 upptäcktes och anpassades för att utföra kirurgiska ingrepp i DNA sekvenser genom att guidas av en RNA-molekyl (Deltcheva et al., 2011, Jinek et al., 2012). Metoden med CRISPR-Cas9 teknologi är så kraftfull och anpassningsbar att RNA Guided Gene Drives troligen kommer att kunna användas för att omforma arvsmassan hos flertalet sexuellt reproducerande organismer i framtiden och har även stor potential för bekämpning av stickmyggor (Esvelt et al 2014). Men det finns många orsaker att vara försiktig med denna teknologi eftersom det finns risk för potentiellt omfattande miljöpåverkan och även är svårt med andra säkerhetsbedömningar i nuläget (Oye et al 2014). 5. Arbetsplan för SIT ”proof-ofconcept” mot Aedes sticticus Bekämpning genom introduktion av sterila hanar enligt Classical SIT bygger på att man etablerar en laboratoriekoloni av Aedes sticticus, odlar den i mycket stort antal, sorterar ut hanpuppor som steriliseras med fotoner (röntgen) och släpper ut stora mängder steriliserade hanar som parar sig med honor från den vilda population man vill bekämpa. De honor som parat sig med en steril hane kommer då att lägga ägg som inte kläcks till larver vilket leder till utsläckning av den lokala populationen. Classical SIT fungerar bättre ju färre stickmyggor som finns kvar inom den lokala populationen och kan vara svår att använda på en art som förekommer i väldigt stort antal. Experter inom IAEA betonar att Classical SIT med fördel kan kombineras med andra bekämpningsmetoder. Förslagsvis bör vi reducera den lokala populationen av Aedes sticticus till en mycket låg nivå genom bekämpning med Vectobac G och då sätta in Classical SIT. Slutsatsen efter genomgång av för och nackdelar med dessa nya bekämpningsmetoder som håller på att utvecklas mot stickmyggor är att samtliga fyra metoder har potential att vara mycket effektiva mot arter av stickmyggor, men att tre av metoderna innebär ekologiska risker och miljörisker som kan vara svåra eller mycket svåra att hantera. I nuläget är det nog enbart metoden med Classical SIT som uppfyller 6 Figur 2. Tidsplan för framtagning/anpassning av Classical SIT mot Aedes sticticus från design av industriell odlingsanläggning fram till genomförande av test för ”proof-of-concept” inom lämpligt studieområde under 2019 och 2020. De stora utmaningarna blir att anpassa befintliga metoder och även utveckla vissa nya metoder för storskalig industriell odling, sterilisering, transport och frisläppande av steriliserade hanar av stickmyggor så att dessa lyckas konkurrera om honorna i målpopulationen (Dame et al., 2009). stickmyggor etablerats, men flera länder planerar för detta. Myggproduktion (Figur 2). Väl beprövade metoder för produktion av miljontals stickmyggor per dag finns för några arter av släktena Aedes, Culex och Anopheles (Ansari et al., 1977, Bailey et al., 1980, Sigh et al., 1975). För produktion av sterila hanar behövs två produktionslinjer; en för produktion av ägg och en för produktion av de hanpuppor som skall steriliseras. Produktionsmetoderna behöver såklart anpassas och optimeras för den specifika arten. Ägg från översvämningsmyggan Aedes sticticus har lång överlevnad vilket innebär stora fördelar i samordningen mellan de två produktionslinjerna. Behovet av att på kort tid producera, sterilisera och sätta ut stora mängder hanar är dock en utmaning. För att kunna realisera tidsplanen behövs att en koloni av Aedes sticticus från Nedre Dalälven etableras under sommaren 2016. Myggproduktionsanläggning (Figur 2). De senaste årets samarbete med IAEA i Wien, Mahidol University i Bangkok och internationellt erkända experter från andra institut i ett tiotal länder, har gett en mycket bra grund för design av anläggning för produktion av tiotals till hundratals miljoner sterila hanmyggor per vecka. Liknade anläggningar finns för produktion av sterila hanar av fruktflugor – den största producerar 2 000 000 000 sterila hanar i veckan (ca 20 ton/vecka) och det finns ytterligare ett tiotal anläggningar som producerar några hundratal miljoner sterila hanar per vecka. Ännu har inte motsvarande storlek odlingsanläggningar för 7 Figur 3. Hallsjön vid Huddunge by svämmar över efter kraftiga regn, men har normalt ingen synbar vattenyta. Här produceras mycket stora mängder Aedes sticticus. Foto Jan O. Lundström. Sterilisering av hanar (Figur 2). Sterilisering av stickmygghanar kan utföras med partikelstrålning, fotoner eller på kemisk väg. Kemisk sterilisering har flera fördelar exempelvis vad gäller minskad risk för somatiska skador (Helinski et al., 2009), men kan innebära en något ökad miljörisk (Bracken & Dondale 1972, Sharma 1976). Sterilisering med partikelstrålning innebär omfattande säkerhetsproblem då det kräver tillgång till och arbete med klassade ämnen, vilket också inverkar på kostnader. Sterilisering med fotoner (röntgen) är den metod som förordas av expertpanelen hos IAEA och som planeras för användning vid framtagning av SIT för bekämpning av Aedes sticticus vid Nedre Dalälven. Så snart det finns en koloni av Aedes sticticus behövs därför att optimal dosering av röntgenstrålning utprovas så att en mycket hög andel av hanarna steriliseras utan att för den skull förlora i parningsförmåga. utsättning av sterila hanar så de parar sig med de många generationerna av nyckläkta honor. Relativt enkla metoder för hantering, transport och frisläppande av steriliserade stickmygghanar har vanligen fungerat väl för sådana arter (Bailey et al., 1979). Översvämningsmyggan Aedes sticticus har strikt avgränsade perioder då larver kläcker fram och utvecklas, samt strikta parningsperioder i samband med att de vuxna hanarna och honorna börjar flyga. Det innebär att det går att beräkna med hög säkerhet när sterila hanar behöver sättas ut för att paras med lokala honor och för Aedes sticticus behövs utsättningar av hanar endast i samband med de översvämningar som inträffar under perioden maj till augusti. Fältförsök (Figur 2). Innan SIT är redo att användas i full skala behövs ”proof-of-concept” i fältförsök där sterila hanar av Aedes sticticus sätts ut för provbekämpning under liknande förhållande som i de områden där metoden planeras användas vid skarp bekämpning. Vi har identifierat lämpligt fältstudieområde vid Huddunge där två torrlagda men översvämningsbenägna sjöar, Hallsjön och Karbosjön, producerar de mycket stora mängder Aedes Transport & frisläppande av hanar (Figur 2). För flertalet stickmyggarter som planeras för bekämpning med hjälp av SIT så sker en relativt kontinuerlig förökning under stor del av året, vilket innebär behov av ofta återkommande 8 sticticus som drabbar befolkningen (Figur 3). Totalt handlar det om 150 ha temporärt översvämmade områden där vi sedan 2005 utför bekämpning med Vectobac G. Våra historiska data över larvmängder och mängden vuxna myggor ger en solid bakgrund för utvärdering av insatser med Classical SIT mot Aedes sticticus. Enligt tidsplanen så kan fältexperiment för ”proof-of-concept” genomföras i detta område sommaren 2019 och sommaren 2020 (Figur 2). 6. Refererad litteratur Alphey L, Andreasen MH. 2002. Dominant lethality and insect population control. Molecular and Biochemical Parasitology 121: 173-178. Alphey L, Benedict M, Bellini R, Clark GG, Dame DA, Service MW, Dobson SL. 2010. Sterile-insect methods for control of mosquito-borne diseases. An analysis. Vector-Borne and Zoonotic Diseases 10: 295-311. Ansari MA, Sigh KRP, Brooks GD, Malhotra P, Vaidyanathan V. 1977. The development of proceedures for mass rearing of Aedes aegypti. Indian Journal of Medical Research 65: 91-99. Bekämpning med hjälp av Classical SIT kan kostnads- effektiviseras genom att initialt kombineras med en annan bekämpningsmetod och erfarenhetsmässigt så krävs detta nästan undantagslöst (Knipling 1979, Dame et al., 2009). Aedes sticticus produceras i enorma mängder vid översvämning och det är knappast möjligt att odla och placera ut de mängder av sterila hanar som krävs för bekämpning med enbart Classical SIT. Genom initial bekämpning med Vectobac G (som redan sker) så reduceras den effektiva population till en mycket lägre nivå som med hög sannolikhet kan bekämpas effektivt med Classical SIT. Bekämpningseffekten kan utläsas av att färre larver och därmed färre stickmyggor kommer från översvämmade ytor. Eftersom Classical SIT blir mer effektiv ju färre stickmyggor som finns kvar av den lokala populationen, så kommer detta över tiden att leda till lokal utsläckning av Aedes sticticus populationen i behandlade områden. Atkinson MP, Su Z, Alphey N, Alphey LS, Coleman PG, Wein LM. 2007. Analyzing the control of mosquito-borne diseases by a dominant lethal genetic system. Proceedings of the National Academy of Science USA 104: 9540-9545. Bailey DL, Lowe RE, Dame DA, Seawright JA. 1980. Mass rearing the genetically altered MACHO strain of Anopheles albimanus Wiedemann. American Journal of Tropical medicine and Hygiene 29: 141-149. Bailey DL, Lowe RE, Fowler JEF, Dame DA. 1979. Sterilizing an packaging males of Anopheles albimanus Wiedemann for field release. American Journal of Tropical medicine and Hygiene 28: 902908. Benedict M, Robinson A. 2003. The first release of transgenic mosquitoes: an argument for the sterile insect technique. Tends in Parasitology 19: 349355. Black WC, Alphey L, James AA. 2011. Why RIDL is not SIT. Trends in Parasitology 27: 362-370. Den förväntade effekten av att använda Classical SIT mot Aedes sticticus i de två produktionsområdena vid Huddunge är att inga larver påträffas vid översvämning och inga vuxna honor fångas i fällorna som sätts ut i området. När väl etablerad och fungerande så ger Classical SIT ett fullgott skydd mot Aedes sticticus vilket innebär en möjlighet till gradvis utfasning av det biologiska bekämpningsmedlet Vectobac G som för närvarande är den enda fungerande bekämpningsmetoden (Lundström & Schäfer 2015b). Beeman RW, Friesen KS, Denell RE. 1992. Maternal-effect selfish genes in flour beetles. Science 256: 89-92. Bourtzis K. 2007. Wolbachia-induced cytoplasmic incompatibility to control insect pests? In Vreysen et al. (Eds). Area-Wide Control of Insect Pests: from research to field implementation. Joint FAO/IAEA Programme of Nuclear Techniques in Food and Agriculture, Vienna, Austria. Dordrecht, The Netherlands, Springer. Bourtzis K, Miller TA (Eds). 2003. Insect symbionts. CRC Press, Florida, USA. 9 Bourtzis K, O´Neill SL. 1998. Wolbachia infections and their influence on arthropod reproduction. Bioscience 48: 287-293. Helinski ME, Parker AG, Knols BG. 2009. Radiation biology of mosquitoes. Malaria Journal 8 (Suppl 1): S5. Burt A. 2003. Site-specific selfish genes as tools for the control and genetic engineering of natural populations. Proceedings of the Biological Sciences B 270: 921-928. Hertig M. 1936. The rickettsia, Wolbachia pipientis and associated inclusions of the mosquito, Culex pipiens. Parasitology 28: 453-490. Janson R, Ewing Skotnicka G. 2015. Ansökan om Natura 2000-tillstånd samt dispens från förbudet att sprida biocidprodukter från luftfartyg för bekämpning av larver av översvämningsmygg under 2015 i översvämningsområden vid Nedre Dalälven. Naturvårdsverkets beslut 2015-04-28 i ärende nummer NV-08038-14. Burt A, Koufopanou V. 2004. Homing endonuclease genes: the rise and fall and rise again of a selfish element. Current Opinion in Genetics & Development 14: 609-615. Burt A, Trivers R. 2009. Genes in conflict: the biology of selfish genetic elements. Harward University Press. Jinek M, Chylinski F, Fonfara I, Hauer M, Doudna JA, Charpentier E. 2012. A programmable dualRNA-guided DNA endonuclease in adaptive bacterial immunity. Science 337: 816-821. Carlson R. 1962. Silent spring. Charlesworth B, Langley CH. 1989. The population genetics of Drosophila transposable elements. Annual Review of Genetics 23: 251-287. Klassen W, Curtis CF. 2005. History of the sterile insect technique. In Sterile insect technique: Principle and practice in area wide integrated pest management (Dyck VA, Hendrichs J, Robinson AS Eds), Springer. Chen C-H, Huang H, Ward CM, Su JT, Schaeffer LV, Guo M, Hay BA. 2007. A synthetic maternaleffect selfish genetic element drives population replacement in Drosophila. Science 316: 597-600. Knipling E. 1955. Possibilities of insect control or eradication through use of sexually sterile males. Journal of Economic Entomology 48: 459-462. Curtis CF. 1967. A possible genetic method for control of Glossinia. Bulletin of Entomological Research 57: 509-523. Knipling E. 1979. Agriculture Handbook No 512: The basic principles of insect population suppression and management. Washington DC, USDA. Dame DA, Curtis CF, Benedict MQ, Robinson AS, Knols BGJ. 2009. Historical applications of induced sterilization in field populations of mosquitoes. Malaria Journal 8: (Supplement 2) S2. Knipling E. 1998. Role of parasitoid augmentation and sterile insect techniques for area-wide management of agricultural insect pests. Journal of Agricultural Entomology 15: 273-301. Deltcheva E, Chylinski K, Sharma CM, Gonzales K, Chao Y, Pirzada ZA, Eckert MR, Vogel J, Charpentier E. 2011. CRISPR RNA maturation by trans-encoded small RNA and host factor RNase III. Nature 471: 602-607. Koyama J, Kakainohana H, Miyatake T. 2004. Eradication of the melon fly Babtrocera cucurbitae in Japan: importance of behaviour, ecology, genetics and evolution. Annual Review of Entomology 49: 331-349. Dodson BL, Hughes GL, Oluwatobi P, Matacchiero AC, Kramer LD, Rasgon JL. Wolbachia enhances West Nile virus (WNV) infection in the mosquito Culex tarsalis. PloS Neglected Tropical Diseases 8(7): e2965 (DOI: 10.1371/journal.pntd.0002965). Krafsur ES. 1998. Sterile insect technique for suppressing and eradicating insect populations: 55 years and counting. Journal of Agricultural Entomology 15: 303-317. Dyck VA, Hendrichs J, Robinson AS (Eds). 2005. Sterile insect technique: Principle and practice in area wide integrated pest management. Dordrecht, the Netherlands, Springer. Lindquist DA, Abusowa M, Hall MJ. 1992. The new world screwworm fly in Libya. A review of its introduction and eradication. Medical and Veterinary Entomology 6: 2-8. Esvelt KM, Smidler AL, Catteruccia F, Church GM. 2014. Emerging technology: Concerning RNA-guided gene drives for the alteration of wild populations. eLife 2014;3:e03401. (DOI: 10.7554/eLife.03401). Lofgren CS, Dame DA, Breeland SG, Weidhaas DE, et al. 1974. Release of chemosterilized males for the control of Anopheles albimanus in el 10 Salvador. III. Field methods and population control. American Journal of Tropical Medicine and Hygiene 23: 288-297. Programme of Nuclear Techniques in Food and Agriculture, Vienna, Austria. Dordrecht, The Netherlands, Springer. Lundström JO, Schäfer M. 2015a. MKB 2015 – användning av Vectobac G med spridning från helikopter för bekämpning av stickmygglarver i översvämningsområden vid nedre Dalälven. Walker T, Johnson PH, Moreira LA, IrtubeOrmaetxe I, Frentiu FD, McMeniman CJ, Leong YS, Dong Y, Axford J, Kriesner P, Lloyd AL, Ritchie SA, O´Neill SL, Hoffmann AA. 2015. The wMel Wolbachia strain blocks dengue and invades caged Aedes aegypti populations. Nature 476: 450455. Lundström JO, Schäfer M. 2015b. Redovisning 2015 - Alternativa bekämpningsåtgärder under bekämpningssäsongen 2015 i nedre Dalälven och sammanställning av information om effekter av skötselåtgärder som bete och slåtter i älvängar. Werren JH. 1997. Biology of Wolbachia. Annual Review of Entomology 42: 587-609. Lyttle TW. 1991. Segregation distorters. Annual Review of Genetics 25: 511-557. Werren JH, O´Neill SL. 1997. The evolution of heritable symbionts, pp 1-41 in O`Neill SL, Hoffmann AA, Werren JH (Eds). Influential passengers: inherited microorganisms and arthropod reproduction. Oxford University Press, Oxford, UK. Oye KA, Esvelt K, Appleton E, Catteruccia F, Church G, Kuiken T, Bar-Yam Lightfoot S, McNamara J, Smidler A, Collins JP. 2014. Regulating gene drives. Science Insights Perspectives 345: Issue 6197. (DOI: 10.1126/science.1254287). Weidhaas DE, et al 1974. Release of chemosterilized males for control of Anopheles albimanus in El Salvador. 4. Dynamics of the test population. American Journal of Tropical Medicine and Hygiene 23: 298-308. Sharma VP. 1976. Elimination of aziridine residues from chemosterilized mosquitoes. Nature 261: 135 Sigh KRP, Patterson RS, LaBrecque GC, Razdan RK. 1975. Mass rearing of Culex pipiens fatigans Wiede. Journal of Communicable Diseases 7: 3153. Zhang D, Zheng X, Xi Z, Bourtzis K, Gilles JRL. 2015. Combining the sterile insect techniques with the incompatible insect technique: I Impact of Wolbachia infection on the fitness of triple- and double-infected strains of Aedes albopictus. PloS One, April 7 (DOI 10.1371/journal.pone.0121126). Stevens L, Giordano R, Fialho RF. 2001. Malekilling, nematode infections, bacteriophage infection, and virulence of cytoplasmic bacteria in the genus Wolbachia. Annual Review of Ecological Systems 32: 519-545. Stouthammer R, BreeuwerJAJ, Hurst GD. 1999. Wolbachia pipientis: microbial manipulator of arthropod reproduction. Annual Review of Microbiology 53: 71-102. Tan HK (Eds). 2000. Area-wide control of fruit flies and other insect pests. International Conference on Area-Wide Control of Insect Pests, and the 5Th International Symposium on Fruit Flies of Economic Importance. 28 May - 5 June 1998, Penang, Malaysia. Penerbit Universiti Sains Malaysia, Pulau Pinang, Malaysian. Thomas DD, Donnelly CA, Wood RJ, Alphey LS. 2000. Insect population control using a dominant, repressible, lethal genetic system. Science 287: 2474-2476. Vreysen MJB, Robinson AS, Hendrichs J (Eds). 2007. Area-Wide Control of Insect Pests: from research to field implementation. Joint FAO/IAEA 11
© Copyright 2024