1. No category

SOCIALNÄMNDEN
KALLELSE
1(2)
DATUM: 201 5-05-19
staftanstorps
NÄMNDSEKRETERARE:
Eva Palmqvist
ko mmun
Sammanträde
Sammanträdescia tum:
Sammanträdestid:
Plats:
Ordförande:
2015-05-19
Klockan 18.00
Rådhuset, sammanträdesrum Bjällerup B
Liliana Lindström (M)
Övrig information
sekretessärende 9
Förmöte Alliansen 2015-05-19 klockan 17.15 sammanträdesrum Bjällerup B
Dagordning
1.
Fastställande av tid och plats för justering av protokollet
2.
Godkännande av föredragningslista
3.
2015-SN-17 Utredning avseende införande av LOV (Lagen Om Valfrihet) i
särskilt boende
Föredragande:
Handlingar:
4.
2015-SN-39 Ekonomisk uppföljning 2015
Föredragande:
Handlingar:
5.
Kvalitetssamordnare Hitlevi Ventura
Tjänsteskrivelse
Utredning LOV
Humanistisk chef Maria Stellinger Ernblad
Tjänsteskrivelse
Ekonomisk uppföljning januari-april
2015-SN-46 Föreningsbidrag 2015
Föredragande:
Handlingar:
Vård och omsorgschef Ingela Löfberg
Tjänsteskrivelse
Förslag fördelning2015
SOCIALNÄMND EN
KALLELSE
statfanstorps
kommun
6.
7.
DATUM : 20 15-05-19
2015-SN-13 Förslag om avtalsförlängning Pilegårdens restaurang och
kostproduktion; ISS
Föredragande:
Handlingar:
Vård och omsorgschef Ingela Löfberg
Förslag om avta lsförlängning Pilegårdens
restaurang ISS Facility Services
Yttrande till förvaltningsrätten i mål angående laglighetsprövning
Handlingar: Tjänsteskrivelse daterad 2015-05-12
Yttrande daterat 2015-05-12
Protokollsutdrag KF § 33, 2015
Underrättelse med yttrande från förvaltningsrätten
8.
2014-SN-16 Information om ärende hos JO, Riksdagens ombudsmän
Föredragande:
Handlingar:
9.
10.
Sammanställning - Redovisning av
delegationsbeslut
2015-SN-51 Anmälningar 2015-05-19
Handlingar:
12.
Sammanställning - Redovisning av domar
2015-SN-6 Redovisning av delegationsbeslut
Handlingar:
11.
Enhetschef Catharina Petersson
Tjänsteskrivelse
Sammanställning
Beslut
2015-SN-5 Redovisning av domar
Handlingar:
Övrigt
Sammanställning - Anmälningar
2(2)
VARD OCH OMSORG
TJÄNSTESKRIVELSE
STAFFANSTORPS
KOMMUN
1(1)
ÄRENDENR: 2015-SN-17
DATUM : 2015-05- 11
VÅR REFERENS:
Hillevi Ventura
Utredning avseende införande LOV i särskilt boende i
statfanstorps kommun
Förslag till beslut
Socialnämnden föreslås besluta
att överlämna utredningen till Kommunstyrelsen inför ett slutligt
ställningstagande i kommunfullmäktige.
Ärendebeskrivning
Kornmunfullmäktige beslutad e 2015-04-27 § 33 att, med hänvisning till
minoritetsregeln enligt kommunallagen 5 kap § 36, återremittera ärendet till
kornmunstyrelsen för komplettering av underlag för beslut.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse daterad 2015-05-11
Utredning avseende infö rande LOV i särskilt boende i Staffanstorps kommun
[ 1J
statfanstorps
kommun
Utredning avseende införande LOV i särskilt boende i
statfanstorps kommun:
Bakgrund:
Kommunfullmäktige beslutade 20 15-04-27 § 33
att, med hänvisning till minoritetsregeln enligt kommunallagen 5 kap. § 36, återremittera
ärendet till kommunstyrelsen för komplettering av underlag för beslut.
Process avseende upphandling enligt lOV:
Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) reglerar vad som skall gälla när upphandlande
myndigheter överlåter till den enskilde att vä lja utförare av en tjänst bland godkända leverantörer
i ett valfrihetssystem.
När en upphandlande myndighet genomför en upphandling enligt LOV ska myndigheten beakta
de EU -rättsliga grundprinciperna för all offentlig upphandling. Bestämmelserna i LOV ska alltid
tolkas mot bakgrund av följande fem principer:
Icke-diskriminering
Likabehandling
ömsesidigt erkännande
Proportionalitet
Öppenhet
Processbeskrivning:
Grunder kring införande av lOV:
När en kommun väljer att införa valfrihetssystem enligt LOV måste den upphandlande
myndigheten annonsera löpande på Va lfrihetswebben för valfrihetssystem. Kommunen reglerar
förutsättningarna för valfrihetssystemet genom avtal. Alla leverantörer som ansökt om att få vara
med i ett valfrihetssystem och som uppfyller de faststä llda kraven skall godkännas, varefter
[2]
statfanstorps
kommun
kontrakt tecknas. Det anges i 8 kap 1 § LOV att upphandlande myndighet ska godkänna
samtliga sökande som uppfyller kraven som uppställts i annons/förfrågningsunderlag. Lagen
bygger på att det inte är någon priskonkurrens mellan leverantörerna. Den enskilde ges istället
möjlighet att välja den leverantör som han/hon uppfattar tillhandahåller den bästa kvaliteten.
Valfrihetssystemet ska vara konkurrensneutralt där privata leverantörer deltar på samma vi llkor
som kommunala egenregiverksamhet
l ett valfrihetssystem har kommunen inte några rättsliga möjligheter att upplåta sina fastigheter
tillleverantörer utan ersättning. Kommunen är skyldig att ta ut marknadsmässig hyra.
Det finns ett olika möjligheter att välja på vid utformning av LOV. Ett alternativ är att kom munen
väljer att renodla va lfrihetssystemet LOV. Ett annat är att kommunen tillämpar flera driftsformer
och former för anskaffning. Här är även möjligt att använda förvaltingsformen avseende egen
regi. Ersättningarna inom LOV skall vara lika. Ersättningar för lokalkostnader bestäms enligt
hyresschablonen. Ett valfrihetssystem ska ha ett ickevalsalternativ, dvs ett alternativ för de som
inte kan eller vill välja.
l avtalsvillkoren anges tydliga krav på kost, kva litet samt en rimlig uppsägningstid för båda
parter. Uppsägningstiden ska var tillräckligt lång för att ge kommunen möjlighet att hitta andra
lösningar för klara yttersta ansvaret och för leverantör att avveckla kostnader för personal mm.
Ett valfrihetssystem enligt LOV kommer medföra krav på att biståndsbeslut preciseras vilket följer
av att LOV förutsätter att leverantören ska kunna tillhandahålla tilläggstj änster. För den enskilde
brukaren innebär införande av valfrihetssystemet LOV att de får större möjlighet att välja
leverantör och byta bland de leverantörer som upphandlats av kommunen. En av gru ndpelarna i
ett valfrihetssystem är de enskildes rätt att byta leverantör av tjänsten. Enskilda leverantörer som
vi ll klara sig i konkurrensen måste hålla kvalitetskrav och bibehålla en god verksamhet, då den
grundläggande iden är att leverantörerna är utstatta för en permanent konkurrens.
Förutsättningar
Idag använder Socialnämnden 3 boenden för personer i behov av särskilt boende. Dessa boenden
är Magnoliagården, Pilegården samt Klöverlyckan. Staffanstorps kommun har upphandlat särskilt
boende enligt LOU.
Nuvarande avtal är följande:
• Magnoliagården ny upphandling med avtalsstart 1 januari 2016
• Avtalet för Pilegården löper tom 30 april 2018
• Klöverlycka n
• Köket Pilegården avtallöper tom 31 augusti 20 16
[3]
Staffanstorps
kommun
Befolkningsprognosen:
Staffanstorp N + Staffanstorp S+ Beden +
Kyrkheddinge
2014
2015
2016
2017
2018
65-79
2 763 2 772 2 745 2 709 2 677
80-w
790
813
884
939
99 2
varav
90-w
2019
2020
2021
2022
2023
2 612
2 537
2 487
2 420
2 350
1 043
1 106
1 146
1 217
1 282
103
110
124
135
140
155
157
169
181
190
3 553
3 585
3 629
3 649
3 669
3 655
3 643
3 634
3 637
3 63 2
2016
2017
2018
2019
2020
202 1
2022
2023
671
677
681
665
647
646
636
634
124
136
151
164
18 1
189
206
218
Totalt
Hjärup + Uppåkra +
Tottarp
201 4 2015
65-79
649
663
80-w
117
116
varav
90-w
20
19
20
22
21
20
21
21
22
24
766
779
795
813
832
828
828
835
842
852
Totalt
Behovsanalysen visar att:
Efterfrågan på särskilt boende har ökat under framför allt senare delen av 2014. Antalet
ansökningar har totalt ökat med 43% .
Under 201 4 har 157 personer bott någon period i särskilt boende vilket är något högre än
föregående år.
Av de som bor i särskilt boende är 72% 80 år eller äldre .
Omsättningen av lägenheterna inom särskilt boende var 20 14 oförändrat mot 20 13. Vårdtyngden är likaså i stort sett oförändrad. Av de boende har 43 % omvårdnadsbehov motsvarande
högsta nivån.
Just nu finns 125 platser för brukare med beslut om insats i from av särskilt boende, varav 55
platser för demensvård och 70 platser för övriga. Av dessa platser är 6 möjliga för parboend e.
l dagsläget står 7 brukare i kö varav 3 för demensboende.
Kommunen köper inga enstaka platser för särskilt boende utanför kommunen, men har möjlighet
till detta genom ramavtal som hanteras av kommunförbundet.
[4]
Staffan storps
kommun
Resultatmål
Budget
Bokslut
Budget
Bokslut
2015
2013
2014
2014
515 434
500 424
505 634
526 372
498 428
498 102
527 277
527 175
506 543
-
524 045
527 235
503 970
553 225
-
-
Budget
Bokslut
Budget
Bokslut
11
73
33
10
11
74
32
11
73
34
SÄRSKILT BOENDE
EKONOMI
Kostnad per nyttjad lägenhet
Klöverlyckan
Magnoliagården
Pilegården
Enskilda vårdhem
PRESTATION
Antal nyttjade lägenheter
genomsnitt/månad
Klöverlyckan
Magnoliagården
Pilegården
Enskilda vårdhem
72
33
0,5
Ekonomiskt underlag:
stimulansmedel:
stimulansmedel för att utreda valfrihetssystem enligt LOV har tidigare fördelats av
Socialstyrelsen. Det finns inga stimulansmedel att söka inom detta område.
stimulansmedel 2008-20 1ohar utvärd erats och siutrapporterats, stimulansmedel 20 11 -2013
pågår utvärdering. Sista möjlighet att ansöka var 2013.
Syftet med stimulansbidragen var att alla kommuner skulle ha fattat beslut senats under 20 14
om införande av LOV eller ej.
statfanstorps kommun har ansökt och beviljats medel vad det avser va lfrihetssystem enligt LOV
som utnyttjats för utredning och insatser inom hemtjänstområdet
Ersättningssystem inom valfrihetsystemet LOV:
Ersättningssystemet bygger på vilken omfattning LOV skall till ämpas samt andra vägval som
lokaler, mm.
[5]
statfanstorps
kommun
Som utgångspunkt bör nuvarande kostnader ligga till grund för beräkning av ersättningar.
Lagen om valfrihet förutsätter att den ersättning som utgår till de leverantörer som är godkända
att utföra tjänsterna åt kommunen är konkurrensneutraL Detta innebär att i den
vårddygnsersättning som leverantören får skall även ersättning för lokalkostander ingå samt även
för kost. Även momspåverkan ska beräknas och antingen läggas till i vårddygnsersättning eller
anges separat.
Pågående utredning:
För att kunna planera organisation och fastställa avtalsvillkor, uppföljning och kval itetsaspekter
måste ett flertal frågor utredas.
Följande områden har identifierats och utreds nu:
•
•
•
•
•
•
Ekonomiska frågor
Organisatoriska och personal frågor
Kostfrågor
Kommunens yttersta ansvar
Omfattning av LOV
Specifika avtalsfrågor
Därtill finns frågor som handhas av KS identifierats och utreds:
•
•
•
•
•
Marknadsfrågor
Aktörer
Information och hemsida
lt säkerhetsfrågor
Lokaler
Möjlig tidsplan och planering för kommande arbete:
Preliminär tidsplan:
Handlingsplan:
översyn organisation:
Avtalsvillkor:
översyn rutiner och processer:
Sammanfattning och bedömning:
Klart september 2015
Klart november 2015
Klart november 2015.
Klart maj 2016
[6]
statfanstorps
kommun
Det finns inga legala hinder mot att låta ett va lfrihetssystem enligt LOV omfatta alla särskilda
boendeformer i kommunen. Kommunen garanterar inga volymer till leverantörerna.
Förfrågningsunderlag kommer att kunna styra kva litetskrav som t. ex. för kost mm.
Initialt finns möjligheten att kommunen tillämpar alla förekommande driftformer och former för
anskaffning. Dvs LOV för vissa särskilda boenden och LOU eller principen för tjänstekoncession
för vissa särskilda boenden och om så önskas förvaltningsformen för vissa särskilda boende n.
Ersättningarna tillleverantörerna inom LOV ska vara lika. Ersättningar för lokalkostnader
bestäms enligt hyresschablon. Brukarna har möjlighet att välja och byta leverantör oavsett
driften. Valfrihetssystemet kan inte införas samtidigt för samtliga boenden eftersom kont rakt
med upphandlade leverantörer har olika lång avtalstid.
Förslag till beslut:
Socialnämnden föreslås besluta
att överlämna utredningen till Kommunstyre lsen inför ett slutligt ställningstagande i
kommunfullmäktige.
Hillevi Ve ntura
Kvalitetssamordnare för socialtjänsten
EKONOMl/EKONOMISERVICE
T JÄNSTESKRIVELSE.
STAFFANSTORPS
KOMMUN
1(1)
ÄRENDENR: 2015-SN-39
DATUM: 2015-05-11
VÅR REFERENS:
lngela Lötberg
046-25 11 00
[email protected]
Ekonomisk uppföljning
Förslag till beslut
Socialnämnden föreslås besluta att lägga informationen till handlingarna.
Ärendebeskrivning
Ärendet avser ekonomisk uppföljning för månaderna januari till och med april
2015.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse 2015-05-11
Månadsuppföljning socialnämnden januari - april 2015 med analys
Starlan\l()(ps
l:ornmurt
Månadsuppföljning: Socialnämnden
Ar: 20 15- Prognosversion: jan-apr
Resultaträknin g:
Budget· avvik
Konton
Budgel2015
Prognos 2015
else
Bokslut 2014
42 050
44 360
2 3 10
51 506
Iniakter
Intäkter
42 050
44 360
2 310
51 506
Personalkostnader
·57 866
·59 371
·1 505
·52 802
Kapitalkostnader
· 110
- 107
3
· 132
ö vri ga kostnader
·212 134
·219 811
·1 677
·218 430
Summa kostnader
-2701 10
·279 289
-9179
-271 364
Nettokostnad
-228 060
· 234 930
-6870
-219 858
Verksamh etssammandrag:
Budget·
Verksamhet
Prognos-
Avvikelse·
Nettokostnad
Budget- Intäkt
Kostnader
Budget· Netto
Prognos-
Kostnader
Nettokostnad
er2015
201 5
kostnad 2015
Intäkter 2015
20 15
2015
2015
·980
·980
-950
·950
30
10 Nämnd-/styrelseverksamhet
26 Miljöskydd/hälsoskydd
Prognos·
20
20
21
21
o
·300
-300
-300
·300
400
·3 650
·3 250
469
·3 718
·3249
51 Vård/oms äldreffunktionsl1indr
32 997
·207 297
-174 300
35 218
·215 988
-180 770
·6 470
52 Insatser pers m funktionsneds
280
·6 910
·6630
280
-6840
·6560
70
53 FiudtjänsVriks fardttanst
100
·4 300
·4 200
100
·4 300
·4 200
55 Individ· och familteomsorg
570
-23 470
-22 900
576
-23 648
· 23 072
-172
57 Ovr ind1vid· och familjeomsorg
850
-11 310
-10 460
842
·11692
· 10850
·390
·5 060
·5 060
20
-5 020
·5000
60
6833
·6 833
o
6 833
·6 833
o
o
42 050
-270 110
·228 060
44 360
-279 289
·234 930
·6 870
31 Kulturverksamhet
35 Frilidsgårdar
59 Adm vård och omsorg
60 Flyktingmottagande
Alla verksamheter
o
[1]
Månadsuppföljning
januari-april 20 15
Staffanstorps
kommun
Resultat och prognos per april månad
Socialnämnden visar ett negativt resultat på -6 870 tkr. Det är en förbättring jämfört med det
resultat som visades i marsprognosen på -7 850 tkr. Marsresultatet redovisades muntligt i
samband med att ärendet om februari månads prognos vid Socialnämndens sammanträde
2015-04-14.
Det negativa resultatet är fördelat enligt följande tkr (mars månads siffror inom parantes)
Bostadsanpassningsbidrag
-1500
(-1 500)
Särskilt boende
-2 980
(-3 530)
Medicinskt färdigbehandlade
-810
(-810)
Kommunal Hemtjänst
-700
(-1360)
-1290
(-1100)
-660
(+/-O)
Boende LSS
790
(+-0)
Positiva avvikelser av mindre karaktär, summa
280
(450)
Korttidsvård
Vuxenvården
Individ- och familjeomsorg
Trenden från 2014 med ökade kostnader för institutionsvård gällande missbruk håller i sig.
budgetprocessen har vi tagit hänsyn till det förebyggande arbetet vilket tidigare år genererat
minskat antal placeringar. De institutionsplaceringar som är aktuella nu är för personer med
mer massiv, komplicerad problematik än tidigare vilket gjort att behandlingarna blivit dyrare
och längre. Antalet invånare i åldern 20- 25 har ökat, vilket ger ytterligare ett par ärende som i
kombination med några inflyttningar gett ökade kostnader. l budget 2015 har detta inte tagits
höjd för.
En familjepla cering i utredningshem har gjorts då familjeteamet under våren inte har haft
möjlighet att bistå med den intensiva insats gällande bedömning på hemmaplan som normalt
sett görs . Detta har medfört en institutionsplacering för utredning av föräldraförmåga .
[2 )
Staffa nstorps
kommun
Vård och omsorg
Kommunal hemtjänst
En ökad kontroll av utförd tid och efterregistreringar samt arbete med att få effektivare
dagsplanering har sänkt överskridandet. Vi har omfördelat chefstjänsten till övriga
verksamheter och har endast teamledaren kvar på hemtjänsten.
Hemsjukvård
Högre sjukfrånvaro har inneburit stö rre behov av vikarier och inhyrd personal. Fler ärenden
med hög vårdtyngd har genererat mer arbetstid i form av övertid och vikarier.
Arbetsbe lastningen kommer att vara över sommaren, vilket ger behov av tätare bemanning
under sommaren. För att tillgodose behovet av se mestervikarier för sjuksköterskor unde r
som maren kommer inhyrd personal att anlitas.
Korttid
Det är fortfarande relativt stort tryck på såväl Korttidsenhet, Växelvård som Hemteamet, dock
för närvarande något lägre beläggning på korttid än tidigare. Åtta av 22 vårdplatser är belagda
med vårdtagare som väntar på särskilt boende, men sex av dessa erbjuds särskilt boende
under maj. Inga nya kostnader för utskrivningsklara har uppkommit under april månad.
En del av överskridandetorsakas av kostnader till Region Skåne då vå rdtagare på sjukhuset
inte kunnat komma åter till kommunen på grund av brist på korttid splatser. l prognosen rä knar
vi med att kunna klara detta under resten av året.
Vård och omsorg om funktionshindrade
Vård och omsorg om funktionshindrade visa r en st or positiv avvikelse gent emot budget då
Inflyttning till Rudolf Bååtsväg senareläggs till l november. Det är färre LASS-ärenden än
budgeterat men högre kostnader för sjuklöner på grund av eftersläpn ingar i fakturering.
Behovet av personlig assistans har ökat.
Bostadsanpassning
Ett par kostsamma ansökninga r ligge r i prognosen . Antalet ärenden ligger också fortsatt högt.
[3]
Staffanstorps
kommun
Ordinärt- och särskilt boende
En ökad inflyttning i särskilt boende har medfört minskat behov av omvårdnad i ordinärt
boende. l det särskilda boendet har öppnats sex platser för att möta ett ökat behov. En ökad
omsättning av platserna har minskat underskottet något sedan föregående uppföljning.
Förslag på åtgärder
Det förbättrade resultatet i april månad visar på behovet av att fortsatt följa den kommunala
hemtjänsten noga. Kostnaden för institutionsplaceringen i utredningshem visar på vikten av ett
intakt familjeteam i kommunen. Behovet av särskilt boende måste också följas noga och
analyseras. Bedömningen är dock att det ökade behovet kommer att få negativa effekter på
Socialnämndens ekonomiska resultat 2015 och åtgärder behöver därför vidtas. Om medel inte
tillförs behöver besparingar genomföras för att undvika ett negativt resultat.
En stor del av socialnämndens verksamheter är lagstadgade och kan därför inte påverkas mer
än marginellt. Det finns dock verksamheter av förebyggande karaktär som kan minska i
omfattning eller helt läggas ned. Gemensamt för åtgärderna är att det tar lång tid innan de får
en ekonomisk effekt och beslut måste därför tas drygt ett halvår innan årsskiftet om några
effekter över huvud taget ska uppnås under innevarande år.
VARD OCH OMSORG
T JÄNSTESKRIVELSE
STAFFANSTORPS
KOMMUN
1(1)
ÄRENDE NR: 2015-SN-46
DATUM : 20 15-04-23
VAR REFERENS:
lngela Löfberg
046-25 11 00
[email protected]
Föreningsbidrag 2015
Förslag till beslut
Vård och omsorg föreslår att Socialnämnden beslutar
1. Att fördela föreningsbidrag enligt bilagt förslag
Ärendebeskrivning
Föreligger förslag fram taget av vård och omsorgschef Inge la Löfberg till
fördelning av föreningsbidrag fö r 2015. Ansökan har inkommit från 17 föreningar.
Beloppet att fördela för år 2015 är 290 000 kr.
Socialnämnden har ett pris inom det sociala området för bästa insats inom
tillgänglighet och trygghet i Staffanstorps kommun. Resterande 10 000 kr av de
budgeterade med len för föreningsbidrag kommer att u tdelas som pris.
Beslutsunderlag
Se bilag t dokument med förslag till fördelning
Beslutet skickas till
Handläggaren föreslår att beslutet skickas till respektive förening som ansökt om
föreningsbidrag.
Staffanstorps kommun, Socialnämnden
Ansökan Föreningsbidrag 2015
Ansökan 2015
Antal medlemmar
Bidrag 2014
Förslag 2015
Adoptionscentrum Skåne
3 000
599 (18 i Stp)
2 000
2 000
BRIS Region Syd
58150
(5 851 barn i Stp)
11000
11000
FMN Malmö, Föräldraföreningen Mot Narkotika
5 000
201 (5iStp)
3 000
3 000
FUB i Lund med omnejd
10 000
322 (46 i Stp)
6 000
6 000
Hjärt- och Lungsjukas förening i Lund
5 000
185 (16iStp)
3 000
3 000
Hörselskadades Förening i Lund, HRF
5 000
331 (19 i Stp)
4000
4 000
Lundabygdens Celiakiförening
5 000
996 (74 iStp)
2 000
2 000
NHR Lundabygden
5 000
321 (19 i Stp)
4000
4000
Spelberoendeföreningen i Staffanstorp
50 000
16 (14 i Stp)
o
5 000
PRO Staffanstorp
130 000
850 (750 i Stp)
117 000
118 000
7000
664 (68 i Stp)
4 000
4000
117 000
118 000
Reumatikerföreningen Lundabygden
SPF Club 230
142 000
1030
Svenska Kommunalpensionärers förbund avd 24
7000
1792 (242 i Stp)
5 000
6 000
SRF, Synskadades Riksförbund i Lundabygden
55 000
170 (17 i Stp)
3 000
4000
NHRMalmö
1500
508 (6 i Stp)
o
Puggehatten i Skåne
3 000
245 (? Stp)
o
o
Flackarps byförening/För Skånska möllor
40 000
o
o
TOTALT
414 650
300 000
290 000
VARDOCH OMSORG
1(1)
TJÄNSTESKRIVELSE
ARENDENR: 2015-SN-13
STAFFANSTORPS
KOMMUN
DATUM: 2015-04-23
VAR REFERENS:
Alexandra Emanuelsson
046-25 11 00
al exa nd ra.eman [email protected]
Förslag om förlängning avtal
Pilegårdens restaurang och kostproduktion; ISS Facility Services
Förslag till beslut
Vård och omsorg föreslår att socialnämnden beslutar att:
Förlänga avtalet med ISS Facility Services gällande Pilegårdens restaurang
och kostproduktion med ett (l) år t.o.m. 2016-08-31.
Ärendebeskrivning
Pilegårdens restaurang och kostproduktion drivs sedan 2012 av ISS Facility
Services.
Avtalstiden löper ut 2015-08-31 och möjlighet finns till ett (l) års förlängning av
avtalet. Överenskommelse om förlängning ska ha träffats senast 2015-05-31.
Vård- och omsorg föreslår att avtalet med ISS Facility Services bör förlängas med
anledning av att tid krävs för förberedelser samt utredning av en ny eventuell
upphandling av driften.
1(1)
VARD OCH OMSORG
TJÄNSTESKRIVELSE.
STAFFANSTORPS
KOMMUN
ÄRENDENR: 2 01 5-SN-1 7
DATUM: 2015-05-12
Yttrande till förvaltningsrätten i mål 2955-15 angående
laglighetsprövning
Förslag till beslut
Socialnämnden föreslås besluta att avge yttrande daterat 2015-05-12 till
förvaltningsrätten i mål med dnr 2955-15.
Ärendebeskrivning
Förvaltningsrätten har berett Staffanstorps kommun tillfälle att y ttra sig i
förvaltningsrättens mål med dn r 2955-15.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse daterad 2015-05-12
Yttrande till förvaltningsrätten i Malmö daterat 2015-05-12
Protokollsu tdrag KF§ 33, 2015
Underrättelse daterad 2015-04-27 från förva ltningsrätten med bifogad handling
2015-05-12
1(1 )
Förvaltningsrätten i Malmö
Box 4522
20320MALMÖ
STAFFANSTORPS
KOMMUN
SOCIALNÄMNDEN
Yttrande i mål 2955-15
Med anledning av förvaltningsrättens underrättelse den 27 april 2015 redovias
följande.
Det klaganden har framfört i sitt yttrande den 23 april 2015 innehåller inte
något nytt i sak, och föranleder därför inte varken något bemötande, eller
någon ändrad inställning till överklagandet.
Kommunfullmäktige har vid sitt sammanträde den 27 april 2015, behandlat ett
ärende med förslag om införande av LOV inom verksamhetsområdet särskilt
boende, dvs en ren bekräftelse av det i målet överklagade beslutet.
Kommunfullmäktige har beslutat att återemittera ärendet till kommunstyrelsen,
se bilaga l.
Efter socialnämndens redovisning enligt kommunfullmäktiges återremissbeslut, om vilket socialnämnden kommer att besluta vid sitt sammanträde den
19 maj 2015, avses detta ärende att återupptas för avgörande vid kommunfullmäktiges sammanträde den 15 juni 2015.
Efter sådant kommunfullmäktiges beslut står klart om socialnämndens i målet
överklagade beslut har förlorat sin betydelse, och om så är fallet överklagandet
därmed har förlorat sin betydelse, och därför ska avslås.
Socialnämnden avser att i målet redovisa innehållet i sådant kommande
kommunfullmäktigebeslut, då tillsammans med de kompletterande yrkanden
detta kan föranleda.
STAFFANSTORPS KOMMUN
~ n
~ana Lindstr ·
Socialnämndens ordförande
Postadress
245 80 STAFFANSTORP
kommunen@sta ffa ns torp.se
Hemsida
www.staffanstorp.se
Telefon
046-25 11 00
Telefax
046-25 55 70
BG 281-1222
PG 11 42 62-9
Org nr
212000-1017
20(29)
Kommunfullmäktige
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
statfanstorps
kommun
§33
DATUM: 2015-04-27
Införande av valfrihetssystem, enligt LOV (lag om
valfrihetssystem), inom verksamheten särskilt boende
i statfanstorps kommun
2015-KS-144
Kommunfullmäktige beslutar
att, med hänvisning till minoritetsregeln enligt kommunallagen 5 kap. § 36,
återemittera ärendet till kommunstyrelsen för att uppdra åt socia lnämnd en,
inför ett slutligt stä llningstagande i kommunfullmäktige,
att utreda och belysa vilka konsekvenser ett införande av LOV får för den
enski lde brukaren, för kommunen och för de tilltänkta ackrediterade
företagen. Utredningen ska belysas ur såväl ett verksamhets- som ett
ekonomiskt perspektiv (ink!. momspåverkan) . Utredningen måste
presentera ett underlag i form av kvalitetskrav, ta fram ett
ersättningssystem, göra en marknadsanalys samt ta fram rutiner för
uppföljning på både system-, verksamhets- och avtalsnivå. Frågan om
lokalerna ska även belysas (egna lokaler kontra hyrda lokaler av
kommunen/bolaget),
att utredningen ska säkerställ a och garantera att minst ett kommunalt
alternativ erbjuds kommuninvånarna framöver. Utredningen ska vara
konkret och peka på hur ett kommuna lt alternativ kommer att fungera i
systemet,
att kommunalt driven verksamhet ska ha samma villkor so m de
ackred iterade företagen (med undantag av momsen),
att Staffanstorps kommun ska ansöka om särskilda medel frå n Staren för
att utreda ett införande av LOV inom särskilt boende i Staffanstorps
kommun, samt
att full insyn för partierna ska råda i processerna (inför beslut, inför
genomförande och inte minst gä llande uppföljning av införandet),
Ärendebeskrivning
Lag (2008:962) om valfrihetssystem (nedan benämnd LOV) tillämpas om
en upphandlande myndighet beslutar att tillämpa valfrihetssystem i fråga
om vissa olika slags tjänster inom hälsovård och socia ltj änster.
Ordförandens signatur
o ;'
?f;;
Utdragsbestyrka nde
21(29)
Kommunfullmäktige
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
statfanstorps
kommun
DATUM: 2015-04-27
Forts. § 33
Med valfrihetssystem avses enligt l § 2 st LOV ett förfarande där den
enskilde har rätt att välja den leverantör som ska utföra tjänsten och som
en upphandlande myndighet godkänt och har tecknat kontrakt med.
Kommunfullmäktige har den 18 juni 2007, § 107, beslutat bl a att ett
kundvalssystem, vilket i sak överensstämmer med vad som avses med
valfrihetssystem enligt LOV, ska införas i Staffanstorps kommun, och har
uppdragit till berörda nämnder att genomföra konkurrensutsättning enligt
den i ärendet antagna konkurrensplanen.
Socialnämnden har den 9 mars 2015, § 22, då med stöd av, och i överensstämmelse med detta kommunfullmäktiges uppdrag att genomföra beslutad
konkurrensutsättning, beslutat dels att införa valfrihetssystem i särskilt
boende, dels fattat vissa följdbeslut för genomförande och verkställighet av
detta beslut.
Detta socialnämndens beslut har överklagats enligt l O kap kommunallagen,
då på den grunden att beslut om införa nde av valfrihetssystem ska fattas av
kommunfullmäktige, och klaganden har även begärt att förvaltningsrätten
ska förordna om verkställighetsförbud.
Yrkanden
Pia J ö nsson ($) yrkar, med instämma nde av David Wittlock (MP), i första
hand att kommunfullmäktige ska besluta att återemittera ärendet till
kommunstyrelsen för att uppdra åt socialnä mnden, inför ett slutligt
ställningstagande i kommunfullmäktige,
att utreda och belysa vilka konsekvenser ett införande av LOV får för den
enskilde brukaren, för kommunen och för de tilltänkta ackrediterade
företagen. Utredningen ska belysas ur såväl ett verksamhets- som ett
ekonomiskt perspektiv (ink!. momspåverkan) . Utredningen måste
presentera ett underlag i form av kva litetskrav, ta fram ett
ersä ttningssystem , göra en marknadsanalys samt ta fram rutiner fö r
uppföljning på både system-, verksamhets- och avtalsnivå. Frågan om
lokalerna ska även belysas (egna loka ler kontra hyrda lokaler av
ko mmunen/bolaget) ,
att utredningen ska säkerställa och ga rantera att minst ett kommunalt
alternativ erbjuds kommuninvånarna framöver. Utredningen ska vara
konkret och peka på hur ett kommunalt alternativ kommer att fungera i
systemet,
att ko mmunalt driven verksa mhet ska ha samma villkor so m dc
ackrediterade fö retagen (med undantag av momsen) ,
ry:
Ord förandens signatur
Utdragsbestyrkande
Kommunfullmäktige
stalfanstorps
kommun
22(29)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
DATUM : 2015-04-27
Forts. § 33
att Staffanstorps kommun ska ansöka om särskilda medel från Staten för
att utreda ett införande av LOV inom särskilt boende i Staffanstorps
kommun, samt
att full insyn för partierna ska råda i processerna (inför beslut, inför
genomförande och inte minst gällande uppföljning av införandet), samt i
andra hand om förstahandsyrkandet skulle avslås att kommunfullmäktige
beslutar att LOV inom särskilt boende inte ska införas i Staffanstor ps
kommun.
Liliana Lindström (M) yrkar, med instämmande av Richard Olsson (SD),
att kommunfullmäktige vid dagens sammanträde ska besluta att i
Staffanstorps kommun, en ligt reglering i lag (2008 :962) om
valfrihetssystem, införa valfrihetssystem inom verksamhetsområdet särskilt
boende, att detta valfrihetssystem ska annonseras på den nationella
webbplats som har upprättats för detta ändamå l, samt att uppdra till
socialnämnden att vidta de åtgärder som påkallas för att genomföra
besluten enligt första och andra attsatserna ovan.
Raili Pikkusaari (V) yrkar avslag på Liliana Lindströms (M) m.fl. yrkande
enligt ovan.
Beslutsgång
Ordföranden ställer först proposition på Pia Jönssons (S) m.fl.
förstahandsyrkande o m å terremiss och Liliana Lindströms (M) m .fl.
yrkande om att kommunfullmäktige vid dagens sammanträde ska besluta
att i Staffanstorps ko mmun, enligt reglering i lag (2008:962) o m
valfrihetssystem, införa valfrihetssystem inom verksamhetsområdet sä rskilt
boende, att detta va lfrihetssystem ska annonseras på den nationella
webbplats som har upprättats för detta ändamål, samt att u ppdra till
socia lnämnden att vidta de åtgärder som påkallas för att genomfö ra
besluten enligt första och a ndra a ttsa tserna ovan och finner att
kommunfullmäktige ha r besluta t i enlighet med Lilia na Lindströ ms (M)
m. fl. yrka n de.
Omröstning begärs .
Ko mmunfullmäktige godkänner följand e omröstningsproposition.
Den som bifaller Liliana Lindströms (M) m.fl. yrkanden röstar ja.
Den som bifaller Pia Jö nssons (S) m .fl. förstahandsyrka nde om återremiss
röstar nej.
Ordförandens signatur
1;/
Utdragsbestyrka nde
Kommunfullmäktige
23(29)
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
stalfanstorps
kommun
DATUM: 2015-04-27
Forts. § 33
Omröstningsresultat
Ordföranden finner att kommunfullmäktige har med hänvisning till
minoritetsregeln enligt kommuna llagen 5 kap. § 36 beslutat att återemittera
ärendet till kommunstyrelsen.
/
r
Ordförandens signatur
(J
f
Ordinarie ledamöter
Christian Sonesson
Pierre Sjöström
Nino Vidavie
Laila Olsen
Jonas Andersson
Liliana Lindström
Cecilia Cavallin
Björn Magnusson
Torbjörn Lövendahl
Ewa Thalen Fin ne
Eric Tabich
Ulla Winrup
Carina Dilton
Marga reta Pauli
Josefine Weber
Bj örn Stigborg
Tina Xhemajli
David Wittlock
Gisela Nilsson
Hans Rochester
Pia Jönsson
Mats-Ake Westeson
Karin Palmqvist
Rickard S. Ekström
Henrik Lethin
Agneta Ni lsson
Bertil Persson
Bo Malmberg
Fredrik Andersson
Raili Pikkusaari
Asa Eksu·and
Werner Unger
Helene Öhman
Berit Lagergren
Magn us Lunderquist
Marie Saltarski
Tiänstgörande ersättare
Ja
M
x
M
x
s
s
x
x
SD
M
MP
FP
x
s
M
M
SD
x
x
x
M
x
x
s
c
s
M
MP
FP
M
x
SD
M
x
x
x
x
s
s
Nils-Ove Mårtenson
M
x
M
MP
SD
x
s
v
x
M
x
--
x
x
x
s
M
KD
s
Nej
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Utdragsbestyrka nde
Avstår
24(29)
Kommunfullmäktige
stalfanstorps
kommun
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
Eric Hamilton
Richard Olsson
Maths Johansson
Richard Fridh
Yvonne Nilsson
Totalt: 41
x
x
M
SD
SPI
s
c
DATUM: 20 15-04-27
Hali Lideli
x
25
x
x
16
Beslutsunderlag
Kommunstyrelsens beslut§ 46, 2015
Kommunstyrelsens ordförandes skrivelse 2015-03-27
Socialnämndens ordförandes delegationsbeslut 2015-04-08
Socialnämndens beslut§ 38, 2015
Ord förandens signa tur
r~"
Utdragsbestyrkande
2015 --SIV ·- !l-- J!J
FÖRVALTNINGsRÄTTEN
I MALMÖ
UNDERRÄTTELSE
2015-04-27
Aktbilaga 15
l Mål nr.
Domare 107
2955-15
Anges vid kontakt med domstolen
Staffanstorps kommun
245 80 Staffanstorp
Torbjörn Lövendahl ./. Staffanstorps kommun
angående laglighetsprövning enligt kommunallagen
Ni får tillfålle att yttra Er över innehållet i bifogade handlingar, aktbilaga 14.
Om Ni yttrar Er ska yttrandet vara skriftligt och ha kommit in till förvaltningsrätten senast
den 25 maj 2015. Ange förvaltningsrättens målnummer som finns längst upp till höger.
Om Ni har några frågor kan Ni kontakta förvaltningsrätten.
~' ~
Carina Atles
Telefon direkt 040-35 35 24
Dok.ld 254706
Postadress
Box 4522
203 20 Malmö
Besöksadress
Kalendegatan 6
Telefon
040-35 35 00
Telefax
040-97 24 90
E-post: forvaltningsrattenima [email protected]
Expeditionstid
måndag - tredag
08:00-16:00
1 (4)
Torbjörn Lövendahl
Vetevägen 15
245 43 Staffanstorp
Förvaltningsrätten i Malmö
Ink. 2015 -04- 2 4
MAinr
sakkod
},9Sf-)6
Aktbli
M
J/1
l7
l (J;)
Förvaltningsrätten i Malmö
Box4522
203 20 MALMÖ
YTTRANDE; Mål nr 2955-15.
Överklagat beslut: Socialnämndens inhiberade beslut 2015-03-09, § 22,
att införa LOV i särskilt boende.
Förvaltningsrätten i Malmö har helt i enlighet med rättsreglerna i
kommunallagen respektive förvaltningsprocesslagen i beslut 2015 -04-15
meddelat inhibition med omedelbar verkan för Socialnämndens i
Staffanstorps kommun beslut 2015-03-09, § 22, att införa LOV i särskilt
boende, att till vård- och omsorgschefen ge uppdraget att ta fram en
handlingsplan för genomförandet av LOV i särskilt boende samt att ta fram
ackrediteringsvillkor m.m. som är nödvändiga för införandet samt att vid
socialnämndens sammanträde i maj 2015 göra en återrapportering kring
aktuell status kring handlingsplanen.
Genom Förvaltningsrättens i Malmö helt korrekta beslut, så torde det stå
fullständigt klart att det mesta talar för att Socialnämndens olagliga beslut
kommer att upphävas.
Socialnämnden har genom dess ordförande inkommit med yttrande över
mitt överklagande till Förvaltningsrätten i Malmö.
Socialnämnden borde, med hänsyn till den nu uppkomna situationen, i
fortsättningen överväga juridisk granskning av samtliga dess ärenden för
att garantera rättssäkerheten i dess avgöranden.
Socialnämndens yttrande har redan vad gäller frågan om inhibition fallit
platt till marken, då Förvaltningsrätten i Malmö nu rättvist förordnat om
inhibition. Nämndens argumentation är för övrigt mycket svag i denna del.
2 (4)
Yttrande i sak
Jag vill inledningsvis vidhålla allt vad jag framfört i själva överklagandet,
vilket också vunnit fullständig tilltro i rättens avgörande av
inhibitionsfrågan.
Jag ska i det följande bemöta Socialnämndens yttrande punkt för punkt.
1. Nämnden gör ett konstaterande av vad jag anfört.
2. Nämnden delar min uppfattning i principfrågan.
3. Nämnden vill hävda att kommunfullmäktige genom ett beslut 2007,
för inte mindre än närmare åtta år (!) sedan, slutligen skulle ha
avgjort frågan om att nämnderna har full frihet att besluta om olika
privatiseringsåtgärder, även idag. Detta är ett nödargument i juridiskt
hänseende som naturligtvis saknar varje relevans i detta ärende.
Detta fullmäktigebeslut får anses obsolet idag. Jag vill återigen erinra
om vad jag anfört i överklagandet, nämligen att det i förarbetena till
lagen om valfrihetssystem uttalas att den upphandlande myndigheten
kan välja att införa ett valfrihetssystem enligt kriterierna i LOV, eller
upphandla tjänsterna enligt lagen (2007:1091) om offentlig
upphandling (LOU). Det framgår vidare tydligt att den upphandlande
myndigheten får anses ha tillämpat LOV när fullmäktige särskilt
beslutat att införa ett valfrihetssystem och annonserat
valfrihetssystemet på den nationella webbplatsen (se prop.
2008/09:29 s. 55). Kommunfullmäktiges beslut från 2007 omfattar
således självfallet inte ett privatiseringssystem som införts av staten
flera år efter det åberopade beslutet i fullmäktige. Socialnämnden
hänvisar till ett gammalt konkurrensprogram och en gammal
konkurrensplan, och det visar att nämnden glömt att läsa de
ålderstigna dokumenten. Un der § 3 i Konkurrensprogrammet anges
att konkurrensplanen ska ingå i nämndernas verksamhetsplaner. Så
har ej skett under senare år. Och i det fall så skett, så får de "närmaste
åren" från 2007 anses ha passerat med råge. Det anges vidare i§ 11
att det är nämndernas ansvar att i samband med upprättande av
budget och verksamhetsplaner lämna förslag till ny eller reviderad
konkurrensplan samt att redovisa resultatet av
konkurrensutsättningen i förhållande till fastställda mål. Så kan inte
anses ha skett, varför konkurrensplanen för socialnämnden får anses
ha fallit, och därför inte längre kan åberopas. När vi sedan går till
konkurrensplanens bilaga l (bilaga B till protokollet från
3 (4)
kommunfullmäktige) uppstår socialnämndens största problem i den
rättsliga argumentationen. För som rubrik anges det på sidan 4 i
bilagan att denna avser objekt som föreslås konkurrensutsättas
genom upphandling. Och där anges tydligt och klart att det särskilda
boendet i form av Magnoliagården ska upphandlas, då tolkat som
LOU, och inte som så kallat kundvaL För övrigt fanns inte, som
tidigare påpekats, LOV då. Med detta sagt vill jag med bestämdhet
tillbakavisa socialnämndens påstående att den enligt min uppfattning
obsoleta konkurrensprogrammetfkonkurrensplanen, och i det fall
denfde äger giltighet, på intet sätt omfattar LOV-systemet, särskilt
som att det är privatisering genom LO U-upphandling som
dokumentet tar sikte på.
4. Finner inte skäl att bemöta en rent politisk kommentar.
5. På de grunder som jag ovan anfört, så vill jag hävda att det ålderstigna
och enligt mig obsoleta beslutet i kommunfullmäktige inte är
tillämpbart för LOV-systemen. Tillika är det så att det i lagen anges att
det krävs ett särskilt beslut i kommunfullmäktige för att
överhuvudtaget införa LOV:en, inte att det går att hänvisa till gamla
beslut. Socialnämndens rättsliga tolkning tillbakavisas därför med
bestämdhet. Och jag erinrar här särskiltom den dom 2014-06-26, mål
nr. 5620-13 i enhet 2, där Förvaltningsrätten i Uppsala beslutat att
upphäva ett motsvarande beslut som Äldrenämnden i Uppsala
kommun fattade den 2 oktober 2013, § 169.
6. Finner inte skäl att kommentera, utan hänvisar till vad jag ovan
anfört.
7. Socialnämnden återkommer slutligen också till sin tidigare
argumentation och nu med andra ordval att det gamla
fullmäktigebeslutet från 2007 omfattar ett privatiseringssystem som
infördes flera år senare och som det i förarbetena anges att det kräver
ett särskilt beslut i kommunfullmäktige som just explicit omfattar
LOV för att införa, varför jag även under denna punkt bestämt
tillbakavisar socialnämndens rättsvidriga påstående.
4 (4)
Jag vill avslutningsvis utifrån dels den rättsliga argumentationen i mitt
överklagande, dels detta mitt yttrande, med bestämdhet tillbakavisa vad
Socialnämnden påstår, och återigen hemställa att Förvaltningsrätten i
Malmö rättvist beslutar att upphäva det nu överklagade beslutet, dels då
det inte har tillkommit i laga ordning, dels att det organ som har fattat
beslutet har överskridit sina befogenheter, dels såsom stridande mot
gällande lag eller annan författning enligt kommunallagen 10 kap. 8 §.
Socialnämnden i Staffanstorps kommun har därmed brutit mot tre av fyra
av besvärsgrunderna i kommunallagen genom sitt olagliga beslut.
Jag finner grund för att tolka Förvaltningsrättens bifall till mitt
inhibitionsyrkande, som att rätten delar min uppfattning att
Socialnämndens beslut är olagligt och står i uppenbar strid mot
kommunallagen och LOV-lagstiftningen.
Jag hemställer avslutningsvis om att detta mål prioriteras för avgörande.
Staffanstorp den 23 april 2015
INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG
1(1)
TJÄNSTESKRIVELSE
ARENDENR: 2014-SN-16
STAFFANSTORPS
KOMMUN
DATUM: 2015-04-20
VAR REFERENS:
Catharina Petersson
046-25 11 00
Catharina. Petersson@staffa nstorp. se
Yttrande till Riksdagens ombudsmän i ärende 6843-2013
Förslag till beslut
Att lägga ärendet till handlingarna.
Ärendebeskrivning
2015-02-20 uttalade Riksdagens ombudsmän kritik mot Socialnämnden i
Staffanstorp för brister vid handläggningen av ett ärende om dödsboanmälan.
Beslutsunderlag
Beslut från Riksdagens ombudsmän daterat 2015-02-20
Sammanfattning gjord av Catharina Petersson daterad 2015-04-20
2015-04-20
statfanstorps
kommun
Samm anst ällning av beslut från Riksdagens ombudsmän gällande kritik mot handläggning
av dödsboanmälan.
Ärendet
Riksdagens o mbudsmä n (häd anefter benämnt JO) rikta r kritik mot Socialnä mnden
Staffa nstorps kommun för brister vid ha ndl äggning av ett ä rende om död sboanmäla n.
Bakgrund
Den 10 december 2013 inko m en anmäla n från AW till JO a vseende kritik ö ver hur
Staffa nstorps kommun ha ndlagt ett ärende o m dödsboanmä la n. I a nmäla n till J O gjordes
gä lla nde a tt Sta ffa nsto rps ko mmun inte gjo rt tillräckligt fö r att få tag på AW som är
bosatt i Fra nkri ke. Det var kla rlagt att det fa nns två brösta rvingar, men d ödsbo delägaren
UW som ä r bo sa tt i Staffa nsto rp gjorde e n d ö dsboanmälan och uppgav sig inte ha
tillgång till adressen i Frankrike. AW menade a tt UW "tömt" död sboet o ch syftet med
a tt göra en dödsboanmäla n var att unda nröja AW :s rätt till a rv och på det sättet
delaktighet i d ödsboförrä ttning. AW anser att Staffanstorps kommun inte ha r gjort
tillräckliga efterforskninga r fö r a tt få tag på hans adress i Fra nkrike och a tt ko mmunen
felaktigt up prättat och ingett en dödsboanmäla n på lösa grunder. Vida re fra mkommer
a tt AW är kriti sk till hur ko mmunen rensat a kten inna n den a rkiverades o ch a tt
anledningen va r att undanröja fel a ktig handläggning.
I samba nd med att en person avlider skall enligt ärvdabalken e n bouppteckning förättas
senast tre månader efter dö dsfallet. Det finns en undantagsbestä mmelse i ärvdabalken
som innebär a tt bo uppteckningen kan ersättas med en dödsboanmäla n o m den dödes
tillgångar inte räcker till a nna t ä n begravningskostnader och a ndra utgifter kopplade till
d öd sfallet. Dödsboanmäla n görs skriftligen av socialnä mnden till s katteverket . I anmäla n
skall bl. a. dö dsbo delägarnas ad resser finnas med, o m uppgifterna kan inhämtas uta n
betydligt drö jsmål. Död sboanmäla n bö r göras inom två må nader efter dö dsfallet och
skall fö rvaras hos skatteverket.
Med a nledning av att a nmäla n inko mmit till JO a vgav Soci alnä mnden ett yttra nde 201402-26 i ärendet samma nställt av kommunjurist Bj örn Anbring.
JO ha r 20 15- 02-20 avgett ett uttalande i ä rendet .
JO:s uttalande
JO ä r kritisk till a tt socialnä mnden nöjt sig med muntlig informa tio n vi a ett
telefo nsa mtal med en handlägga re på Skatteverket o m att d e ej hade AW :s adress i
Fra nkrike. JO menar att e tt ko rrekt handläggningsfö rfarande ä r a tt inhä mta
registeruttdrag fr å n skatteverket. Telefo nsa mtalet, trots att det inte va r tillräckligt,
[2]
staftanstorps
kommun
bo rde åtminstone jo urna lförts i akten. JO stä ller sig frågande till va rför inte vid a re
utredning görs gällande att få fram AW: s adressuppgifter. För att ku nna avstå frå n att
red ovisa dö dsb odelägares a dressuppgift fordras det att eftersökningar av dessa uppgifter
ko mmer att ge upphov till "avsevärd tidsutd rä kt" . H a ndläg garen borde i detta fa ll ha
a nsträngt sig mer för a tt få tag på ad ress up pgifterna ex empelvis genom a tt ko ntakta en
slä kting. Dödsboanmälan ä r en ingripa nde åtgärd som kräver korrekt utredning och
kontro ller som skall redovisas på ett noggrant sätt. JO anser att detta inte skett i aktuellt
fa ll och ä r mycket kritisk .
Myndigheternas arkiv ä r en de l av det na tio ne lla kultura rvet och ska bevaras, hå llas
o rdna nde och vå rdas så det tillgodoser rätte n att ta del av a llmänna ha ndlingar.
Rensning av en akt innebä r a tt a kten k an göras fri frå n arbetsd okument som är av endast
tillfä llig betydelse oc h ä r obeh ö vliga fö r förståelsen av ärendet, t.ex. d ubbelkopior e ller
minnesanteckningar med o betydli g info rma tio n. Det finns a lltså ett myc ket begrä nsat
utrymme att rensa b ort ha ndlingar och är d et till myndigheten en inkomme n handling
bör den a ldrig re nsas b ort. J O ä r kriti sk till hur ärende som ä r a llmä nna hand linga r ha r
re nsats bort i det aktuella fa llet, vil ket påverkar insynen i ä rendeha ndläggningen.
Åtgä rder
Socialnä mnden ta r JO:s kri tik på största a llvar och har genomfört ett antal åtgärder för
att sä kerställ a a tt ha ndl äggni ngen av d ödsboanmälningar i framtiden sker på ett
rättsäkert och korrekt sätt.
•
Medborgarkontoret ha r sedan 2007 via delegatio n frå n socialnäm nde n haft
a nsva r för ha ndläggningen av dö dsboanmälningarna, d essa up pgifter låg tidiga re
på Individ-och fa milj eomsorgen. I sa mba nd med att anmäla n gjo rdes till JO
beslutad e ch ef för Individ- och familjeomsorgen att h a ndläggningen a vseende
dödsboa nmälan ska ske ino m indi vid- och fa miljeomsorgen. Uppd raget utförs
sedan februari 2014 av e n kva lificerad assistent som har utb ildning i
dödsboanmä lningar och som fo rtsatt ko mmer att vidareutb ilda sig.
•
Den 1 ja nua ri 2012 trädde Socialstyrelsens nya föreskrifter och a llmänna råd
(SOSFS 2011:9) o m ledningssystem fö r systematiskt kvalitetsarbete i kraft. I
Staffanstorp a nvä nder vi oss a v ett IT-stöd, Ensolution , som erbjuder ett komplett
systemstöd för de som a r beta r eller ska på bö rj a arbetet med att implementera
ledningssystemet. Ledningssystemet syfte ä r a tt det ska anvä ndas för att planera ,
leda, ko ntro llera, följ a up p, utvärdera och fö rbättra verksamheten. Rutinerna
gälla nde d ö dsb oanmäla n ha r gåtts igeno m och hå lle r på att revid eras fö r att
[3]
Staffanstorps
kommun
sä ke rställa att de följer de lagar och praxis som finns oc h kommer även att läggas
in i systemstödet En soultio n.
•
Rutiner gällande a rkivha ntering hå ller på att revideras och kommer att läggas in i
systemstöder Ensolutio n. Två assistenter sa mt enhetschef på Individ- och
fami ljeomsorgen har gått utbildning gällande arkivlagstiftningen.
Förslag till beslut:
Socialnämnden föreslås besluta
att lägga informationen till handlingarna
statfanstorp som ovan
Catharina Petersson
Enhetschef, Individ- och familjeomsorgen
. JOWW
W
RIKSDAGENS
OMBUDSMAN
BESLUT
Datum
2015 ·02- 2o
Stf justitieombudsmannen
Hans Ragnemalm
Dnr
6843-20 13
Kritik mot Socialnämnden i statfanstorps kommun för brister vid
handläggningen av ett ärende om dödsboanmälan
Anmälan
I en ann1älan, som kom in till JO den 10 december 2013, framförde Anders W.
klagomål över hur Socialnämnden i Staffanstorps kommun hade handlagt ett
ärende om en dödsboamnälan. Han anförde i huvudsak följande:
2007 flyttade han till Frankrike och anmälde detta på ett korrekt sätt till
Skatteverket. Våren 20 13 avled hans mor och efterlänmade som dödsbodelägare
honom och hans syster, U.W. Efter modems död kontaktade U.W. Slaffanstorps
kommun för att föm1å kommunen att upprätta en dödsboamnälan. hman modem
gick bort hade hon och system "systematiskt plundrat" dödsboet efter hans far.
Syftet har varit att undandra honom hans rätt till arv efter fadem och avsikten med
systems dödsboann1älan har varit att slippa delta i en bouppteckningsförrättning.
Under handläggningen av dödsboanmälan fick Slaffanstorps kommun klart för sig
att det faiUls två bröstarvingar. U. W. uppgav att hon saknade kunskap om Anders
W:s adress. Eftersom det är ytterst ovanligt att syskon inte känner till varandras
adresser, borde detta forhå llande ha medfört extra vaksamhet från kommunens sida
i fråga om U.W:s uppgifter. I korrespondens med Anders W. har Slaffanstorps
kommun hävdat att ansvarig handläggare kontaktade skatteverket för att fOrsöka fl\
besked om hans adress, men att skatteverket uppgett att de saknade adressuppgifter. Han ifrågasätter att detta besked har lämnats från Skatteverket, eftersom
andra myndigheter och vänner utan problem har fått kä1medom om hans adress.
Det finns inga joumalanteckningar hos kommunen som visar att det fOrekommit
kontakt med Skatteverket. Han har själv varit i kontakt med Skatteverket och fått
besked om att myndigheten har hans franska adress. Skatteverket har vidare meddelat att myndigheten inte har fått någon förfrågan från Slaffanstorps kommun,
utan att myndigheter söker efter adresser på egen hand i skatteverkets register.
Dessa fOrhållanden gör att han ifrågasätter att konununen har kontaktat
skatteverket på det sätt som påstås.
Om det skulle visa sig att kommunen fått detta besked från skatteverket, borde
konUllunen inte haft rätt att fortsätta sin handläggning av dödsboa1U11älan. Kom-
Riksdagens ombudsmän
Box 16327
103 26 stockholm
Besök: Västra Trädgårdsgatan 4
E-post:
Telefon:
Texttelefon:
Fax:
[email protected]
08-786 40 00
08-786 6115
08-21 65 58
www.jo.se
Sid
l (Il )
Dnr 6843-2013
Sid 2 (Il)
munen skulle via Skatteverket ha k."Utmat få besked om hans barns adresser och via
dem fått hans adress. Vidare ifrågasätter han att kommunen haft rätt att upprätta en
dödsboanmälan utan att samtliga dödsbodelägare kontaktades. Det är inte möjligt
att upprätta en dödsbouppteckning utan att samtliga dödsbodelägare i vart fall
kallats till en dödsbouppteckningsfårrättning. Regelverket i denna del kring dödsboanmälan kan rimligen inte ha en annan tolkning.
Vid kontakt med Skatteverket har han fått besked om att det inte all s är ovanligt att
konununer upprättar dödsboanmälningar utan att ha kontaktat samtliga dödsbodelägare. Slaffanstorps konunun har i sin korrespondens genomgående understrukit att
konununen inte gör några direkta kontroller av de uppgifter som kommer in i samband med dödsboanmälningar. Mot den bakgrunden borde kontroller med övriga
dödsbodelägare vara av största betydelse. Annars kan institutet missbrukas av
oseriösa dödsbodelägare som vill undvika att upprätta dödsbouppteckning. Av den
anledningen är det viktigt att JO uttalar sig om huruvida det är förenligt med
gällande Jagstiftning att på så lösa grunder som förekommit i detta ärende upprätta
och inge en dödsboanmälan.
I kommunens akt finns det en fullmakt utfårdad av dödsboet får U.W. och han har
frågat kommunen vilken betydelse den har. Kommunen har inte besvarat hans
fråga. Han har svårt att fårstå varfår fullmakten utgör aktmaterial om den inte varit
nödvändig får handläggningen. Vidare har han svårt att rorstå varfår fullmakten
arkiverades medan övrigt aktmaterial rensades bort. En fullmakt får dödsboet kan
endast länmas av samtliga dödsbodelägare gemensamt. Eftersom fullmakten endast
är underskriven av U.W., är den ogiltig. Han har anledning att tro att kommunen
har tillhandahållit fonnuläret får fullmakten. Om så är fa llet finns det anledning att
fråga sig varfår kommunen tillhandahåller ett fullmaktsformulär som inte utan
samtliga dödsbodelägares medverkan kan bli en giltig fu llmakt. Uppenbarligen har
fullmakten använts får att göra uttag och avsluta bankkonton, vilket är olagligt.
Konununen har vidare rensat akten innan den arkiverades. Det fårhållandet att
konununen gjort så på ett anmärkningsvärt tidigt stadium väcker frågan om
konununen velat dölja något får honom. Konununen borde ha månat om att bevara
allt material av just den anledningen att man inte hade nått honom under handläggningen. Kommunen måste ha fårstått att han som dödsbodelägare vid något
tillfålle skulle vilja ta del av materialet. Det ifrågasätts om konununen har agerat på
ett korrekt sätt när akten rensades.
Till amnälan hade Anders W. bifogat kopior av korrespondens som han haft med
fåreträdare får Staffanstorps kommun. I en skrivelse från Staffanstorps konunun
den 22 november 2013 angavs följande med anledning av Anders W:s frågor om
den rensning som skett av akten itman ärendet arkiverades:
Socialtjänsten har vid insorteringen av akte n till närarkivet gjort en rensning. En
rensning innebär att bl.a . inkomna handlingar av tillfållig betydelse kan avlägsnas
från akten vid inaktualitet. V i har bedömt att kontoutdrag och andra liknande
inlänmade handli ngar varit av till fållig art. Då aktuellt saldo och andra kostnadsuppgifter dokumente ras i journalen har det bedö mts som tillräckligt underlag. Dessa
Dnr 6843-20 13
S id 3( 11 )
rutiner konuner att ses över ytte rligare fö r att säkerställa att derma bedörrming inte
strider med de arkiverings- och gallringsregler som finns.
Utredning
Anmälan remitterades till Socialnänmden i Slaffanstorps konm1un får yttrande. Vid
ett sanUllanträde den 26 februari 2014 beslutade socialnänmden att avge ett yttrande av vilket framgick bl. a. f6Jjande:
1. Kommunens val att uppratta och inge en dödsboanmälan är baserad på uppgifter från
endast en av dödsbodelilgarna
A v 20 kap. 8 a § l st ärvdabalken framgår under vilka förutsättningar socialnämnden
har rätt att göra en dödsboannlälan till skatteverket.
Beträffande de formella krav som uppställs på en dödsboanmälan gäller enligt andra
stycket i detta lagrum att vissa uppgifter skall länm as beträffande den avlidne och
dermes dödsbodelägare, då i sistnänmda fall om uppgifterna kan inhämtas utan avsevärd tidsutdräkt, samt också innehålla ett intyg u tvisande att beträffande tillgångarna foreligger fall som avses i bestänunelsens första stycke.
Klagandens [Anders W.. JO:s mu11.) påstående att "det inte är möjligt att upprätta e n
dödsbouppteckning utan att samtliga dödsbodelägare i vart fall kallats till dödsbouppteckningsförrättning" tillbakavisas.
Någon regel med sådant irmehåll finns inte.
Det som ankommer på socialnämnden är att, d å sedan någon som har bouppteckningsskyldighet hos nämnden har tagit initiativ till en dödsboanmälan for avliden
person, är, som framgår av de skatteverkets anv isningar, se bilaga l [utelämnade här,
JO: s anm.), som används tillledning för handläggning av ärenden om dödsboanmälan, att utreda o m materiella fOrutsä ttningar härfOr föreligger.
Det åvilar därvid, som också framgår av bilaga l, anmälaren, och inte dödsbodelägarna, att svara for att socialnämnden lämnas samtliga de uppg ifter som krävs for
dess prövning om uppställda krav fOr en dödsboanmälan är uppfy llda.
Socialnämnden har sedan att, med utgångspunkt i av anmälaren länmad information
om de n avlidnes ekonomiska forhållanden vid dödsfallet, avgöra om en dödsboa nmälan kan göras eller inte.
Socialnärrmden saknar skyldighet att utreda om andra än den som har tagit initiat iv
till en dödsboann1älan kan ha ytterligare uppgifter eller avvikande meningar om
vilka tillgångar en avliden haft v id sin bortgång.
Genom i detta ärende gjord kontroll av att den avlidnas tillgångar. då enlig t lämnade
uppgifter härom, inte räckte till annat än begravningskostnader och andra utgifter
med anledning av dödsfallet , fär socialnänmde n anses ha uppfyllt i ärvdabalken
ställda krav for att göra aktuell dödsboanmälan till skatteverket.
Tilläggas skall, då i likhet med vad som redovisats tidigare till klaganden vid besvarandet av skrivelser från honom, att även om en dödsboann1älan har gjorts skall bouppteckning ändå förrättas bl.a. om det begärs av e n dödsbodelägare och derme ställer
säkerhet for boupptec kningskostnadema.
I ärendet gjord dödsboanmälan avskär således inte klaganden från rätten att kräva att
det görs en bouppteckning, ti ll vilken i så fall skall kallas samtliga dödsbodelägare.
2. Kommunens efterforskning av klaganden som dödsbodelägare
Socialnämnden vidhåller att det i ä re ndet har gjorts en muntlig fOrfrågan till Skatteverket och då efterhörts om det där fanns någon upplysning om klagandens adress i
utlandet, och att det därvid har erhållits det beskedet att någon sådan adressuppgift
inte fanns.
Dnr 6843-2013
Sid 4 ( Il)
Det kan råda olika uppfattningar om man bör kunna förlita sig på att av myndighet,
då inom dess kompetensområde, lämnade upplysningar är korrekta.
Även om socialnämnden menar att så regelmässigt är fallet kommer, som också tidigare har redovisats till klaganden, socialnämnden fortsättningsvis i ärenden om dödsboanmälan själv att inhämta uppgifter om efterlevandes adresser från folkbokforingsregistret. Detta då i syfte att undvika att oriktiga muntliga, av myndighet lämnade,
sådana uppgifter kommer att läggas till grund för socialnämndens handläggning av
ärenden om dödsboanmälningar.
3. Kommunens bristande journalföring av händelser
A v det klaganden har redovisat under rubriken "Omständigheter", då till utvecklig
av grunderna för varför olika handläggningsåtgärder begärs granskade, framgår att
anledningen till framförd kritik i denna del är att det inte av socialnämnden har antecknats den med skatteverket tagna telefonkontakten med förfrågan om upplysning
om klagandens adress.
Som också redovisat'> tidigare i skrivelse till klaganden saknas i denna del anledning till
annan bedönming än den klaganden har gjort.
Till forebyggande av upprepning av att i ärende inte antecknas sådant som är, eller
kan vara, av någon som helst betydelse for handläggningen av ärenden om dödsboanmälningar, har berörd personal inforn1erats särskilt om vikten av att samtliga
åtgärder som företas vid ärendehandläggning skall vara föremål för journalföring.
4. Betydelse av fullmakt för U.W.
I ärendet aktuell fullmakt, vilken har undertecknats av U.W . som fullmaktsgivare, då
med henne själv som fullmaktshavare, saknar rättslig betydelse, eftersom det for ett
fullmaktsforhållande krävs att någon till någon annan ger en fullmakt att sluta avtal
eller annars roretaga rättshandlingar å fullmaktsgivarens vägnar.
Att socialnänmden tillhandahåller ett formulär för fullmakt har inte den betydelsen att
socialnämnden därigenom påtar sig ett ansvar för att en på formuläret tecknad fullmakt har någon rättsverkan.
Nånmas kan vidare, då klaganden har ifrågasatt detta, att då denna fullmakt , även om
den i sig helt har saknat rättslig betydelse, utgör en till socialnämnden inkommen handling, varför den forfattningsenligt skall fogas till akten vid ad acta-läggning av
ärendet.
5. Kommunens rensning av material i akt
Vid ad acta-läggning av ärenden gör handläggaren regelmässigt en prövning av
vilket utrymme som finns för rensning av i de akten f6rekommande handlingar av
tillfållig eller ingen betydelse som har tillkommit under ärendehandläggningen, och
som enligt gällande arkivlagstiftning inte skall bevaras i akten.
Socialnämnden har inte kunnat få en säker uppgift om vad som har rensats vid ad
acta-läggningen av ärendet. Till forebyggande av att sådant som i sig kan rensas vid
ad acta-läggning av ärende, men som kan tänkas vara av någon som helst betydelse
vid senare bedönming av handläggningen av ärenden om dödsboanmälningar, eller
som det av annan anledning kan uppkomma intresse av att kunna ta del av, kommer
fortsättningsvis alla prövningar av vad som skall rensas sedan sådana ärenden har
avslutats, att göras i samråd mellan handläggaren och en enhetschef för socialförvaltningen, som då också har möjlighet att efterhöra kommunarki variens bedömningar.
6. Ovrigt
Yttrandet ovan avser enbart sådant som klaganden har begärt skall granskas särskilt.
Dnr 6843-2013
SidS( II )
Det avvaktas med yttrande med redogörelse för socialnämndens handläggning och
bedömningar i fråga om sådant övrigt som klaganden har framfört i si n anmälan och
till denna fogade bilagor till dess begäran härom har framställts med angivande av
vilka andra av de av klaganden framförda uppgifterna eller annat som socialnämnden skall yttra sig över.
Anders W. kommenterade remissvaret och uppgav bl.a. att han vid kontakt med
Skatteverket fått ett perso nbevis, avseende s in avlidna moder, i vilket hans franska
adress är angiven. Utdraget har samma innehåll som det U. W . visade upp for
socialtjänstemannen Ann Hjortzberg till styrkande att modern hade avlidit. Socia ltjänstemannen har alltså redan från börj an haft tillgång till hans adress. Vidare har
kornn1Unen inte lämnat någon "acceptabel fårklaring" till den rensning som har
skett av akten.
Till yttrandet hade Anders W. bifogat en kopia av utdraget från Skatteverket.
I ett tillägg från Socialnämnden i Slaffanstorps kommun framkom bl.a. fö ljande:
Vid dödsboann1älan efterfrågas ett släktintyg från Skatteverket och där finns inte
adresser till dödsbodelägare angivna, alltså inte ett dödsfallsintyg eller personbevis.
Beträffande den infom1ation som lämnats av anmälaren för beviljande av dödsboanmä lan, så lämnades ett släktintyg från skatteverket. Att Ann Hjortsberg skulle ha
haft tillgång till hans adress vid kontakten med anmälaren stämmer inte, ej heller
senare vid beviljandet av dödsboanmälan. Det är möjligt att s katteverket skickar ut
ett dödsfallsintyg till dö dsbodelägare om det efterfrågas.
Vad det avser rensning i akt hänvisas till tidigare yttrande 14-02-04.
Anders W. kornn1enterade tillägget.
Bedömning
Med anledning av vad som har framkanunit fitmer jag skäl att i det följande ge min
syn på frågan om hanteringen av kontak.1uppgifter till dödsbodelägare och möjligheten att rensa bort handlingar i en akt inför arkivläggning.
Dödsboanmälan
De rättsliga förutsättningarna
l samband med att en person avlider ska enligt huvudregeln bouppteckning fOrrättas senast tre månader efter dödsfallet. 1 Tidigare var bouppteckningsplikten
obligatorisk, men efter det att nödvänd igheten av att genomföra bouppteckningar
även beträffande medellösa personer hade ifrågasatts, infördes 1976 en undantagsregel i ärvdabalken. I samband med införandet av den nya regeln konstaterades
att bouppteckningen i och for sig fyller flera viktiga funktioner, främst i civil- och
skatterättsliga avseende. Emellertid var det tydligt att bouppteckningens betydelse
växlar i o lika dödsbon och det kunde exempelvis från civilrättslig synpunkt vara av
1
Se 20 kap. l
*ärvdabalken.
Dn r 6843-2013
Sid 6 (Il)
begränsat intresse av en bouppteckning om boets tillgångar och skulder är små .2 Av
den anledningen infördes en bestämmelse som gör det möjligt att i vissa situationer
avstå från att göra en bouppteckning.
Undantagsbestämmelsen innebär att en bouppteckning kan ersättas med en dödsboanmälan om den dödes tillgångar eller, när denne efterlämnar en make, tillgångarna
jämte dennes andel i makens giftorättsgods inte räcker till annat än begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet och om tillgångarna inte
omfattar fast egendom eller tomträtt. Dödsboanmälan görs till Skatteverket av
socialnämnden. 3
En dödsboamnälan ska vara skriftlig och innehålla den dödes ful.lständiga nanm,
persotmununer eller samordningsnummer enligt folkbokföringslagen ( 1991 :481 ),
hemvist, bostadsadress och dödsdag samt intyg, utvisande att den dödes tillgångar
är så pass begränsade att förutsättningarna för dödsboanmälan är uppfyllda. Vidare
ska i anmälan även dödsbodelägares namn och bostadsadresser anges, om uppgifterna kan hämtas in utan avsevärd tidsutdräkt. En dödsboann1älan bör göras
inom två månader efter dödsfallet och ska förvaras hos Skatteverket. 4
I fråga om intyget avseende den avlidnes tillgångar framhöll s i torarbetena att det
inte är meningen att intygsgivaren ska behöva genomföra några mer omfattande
efterforskningar beträffande den dödes tillgångar. Inte heller ska den som lämnar
intyget behöva gå in på några svåra värderingsfrågor. Enligt motiven krävs det i
allmänhet att anmälaren, för att kunna lärJUla ett intyg, besiktigar eller på allllat
säkert sätt låter undersöka den dödes tillhörigheter. l nom1ala fall bör det räcka
med att besöka den dödes bostad och gå igenom den efterlämnande egendom samt
kontrollera inkomst- och kontrolluppgifter, deklarationer m .m. Därefter återstår att
göra ett överslag av de samlade ti II gångarna och j ämföra det sammanlagda värdet
med begravningskostnader och övriga utgifter med anledning av dödsfallet. Om det
uppstår tvekan om tillgångarna överstiger nänmda utgifter får en dödsboanmälan
inte ske. 5
Beträffande kravet på att det i anmälan ska anges dödsbodelägare uttalades att
sådana uppgifter kan vara av värde om det skulle framkomma ny tillgång efter den
döde sedan dödsboanmälan har skett.6 Det uttalades emellertid att det någon gång
kan vara svårt att få fram en fullständig delägarförteckning. För att inte anmälningsförfarandet ska uppehållas i avvaktan på resultatet a v långvariga efterforsk-
2
Se prop. 1975176:50 s. 49.
3
Se 20 kap. 8 a § forsta styc ket ärvdabalken.
4
Se 20 kap. 8 a § andra stycket ärvdabalken.
5
Sc prop. 1975176:50 s . 56 och 68 .
6
Se prop. 1975176:50 s. 56.
D nr 6843-2013
Sid 7 (Il)
ningar, är det i sådant fall tillräckJigt att i anmälan ta in uppgifter om de dödsbodelägare som är kända får anmälaren. Har denna anledning att misstänka att delägarförteckningen inte är fullständig bör det göras en anmärkning om detta. 7
l det fOrslag som remitterades till Lagrådet fanns inte någon möjl ighet att genomföra en bouppteckning efter det att dödsboanmälan hade skett. Lagrådet konstaterade att den dödsbodelägare som har den dödes egendom i sin vård vanligen
beslutar om det firms skäl att vända sig till socialnänmden med en begäran om
dödsboanmälan. Genom att övriga dödsbodelägare i förslaget inte hade getts
möjlighet att framtvinga en bouppteckning skulle en dödsbodelägare dänned kunna
ges en exklusiv bestämmanderätt angående hanteringen av dödsboet. Lagrådet fann
inte detta tillfredsställande och uttalade vidare:
Den föreslagna ordningen leder till stötande konsekvenser särsJcjlt i det fallet, som
någon gång kan tänkas föreligga, att den döde saknar egentliga tillgångar, beroende
på att han under livstiden givit bort huvuddelen av sin egendom till någon av arvingarna under omständigheter som anges i 7 kap. 4 § ÄB. Det kan då vara så att det är
just gåvotagaren eller någon honom närstående som har att besluta, huruvida bouppteckning skall äga rum eller inte. För att övriga dödsbodelägare skall kunna få kJarhet om gåvatransaktionen och J..-unna ta ställning till om de skall kräva återbäring av
den bortgivna egendomen blir det vanligen av stor betydelse att bouppteckning kommer till stånd. Detta hänger samman med att i bouppteckningen skalllämnas uppgifter om bl.a. gåvor som avkomling till den döde mottagit av denne (20 kap. 5 §
tredje stycket ÄB) och att envar bodelägare är skyldig att på anmaning lämna uppgift härom och kan åläggas att med ed bestyrka uppgifterna (20 kap. 6 § forsta och
andra styckena ÄB).8
Eftersom dödsboanmälan skulle kurma användas för att skydda en arvinge från berättigade krav på återbäring, fårordade Lagrådet att det skulle införas en bestämmelse som ger rätt att framtvinga bouppteckning även efter det att dödsboanmälan
har skett.
En sådan bestämmelse infördes och enlibrt den ska bouppteckning fOrrättas, även
efter det att en dödsboanmälan skett, om det begärs av dödsbodelägare eller annan
vars rätt kan vara beroende därav och han eller hon ställer säkerhet for bouppteckningskostnaden. Vidare ska bouppteckning fårrättas om det framkommer ny egendom som gör att undantaget i 20 kap. 8 a § fårsta stycket ärvdabalken inte längre är
tillämpligt. Bouppteckningen ska förrättas sist tre månader efter det att begäran
därom gjordes och säkerhet ställdes eller den nya tillgången yppades. 9
Mina överväganden
Jag konstaterar inledningsvis att jag saknar skäl att ifrågasätta socialnämndens
uppgifter om att en handläggare vid en muntlig kontakt med skatteverket fått
7
8
Se prop. 1975176:50 s. 68.
Se prop. 1975176:50 s. 86.
*
') Se 20 kap. 8 a tredje stycket ärvdabalken.
Dnr 6843-2013
SidR(II)
besked att verket saknade Anders W:s adressuppgift JO har i tidigare ärenden
uttalat att socialnämnden vid utredningen infor en dödsboanmälan måste hämta in
registerutdrag från Skatteverket. 10 Det har alltså inte varit tillräckligt att, såsom
skett i det aktuella fallet, enbart hämta in uppgifter via telefon. Ä ven om åtgärden
inte varit tillräcklig, har det furulits en skyldighet fOr handläggaren att dokumentera
vad som framkom vid kontakten med Skatteverket. Så har inte skett.
Sedan handläggaren fått detta besked från Skatteverket, vidtogs inte några vidare
utredningsåtgärder i denna del. Jag saknar kännedom om vilka överväganden som
låg bakom detta . För att en socialnämnd ska kunna avstå från att redovisa en dödsbodelägares adressuppgift i dödsboanmälan krävs att eftersökningen av dessa uppgifter kanuner att ge upphov till en "avsevärd tidsutdräkt". Enbart det fOrhållandet
att det krävs mer omfattande efterforskningar än nonnalt är, enligt min mening,
inte tillräckligt fOr att undantaget ska vara tillämpligt.
Mot den bakgrunden kan det ifrågasättas om ett telefonsamtal till Skatteverket var
en tillräcklig åtgärd för att kunna slå fast att ytterligare utredning skulle ge upphov
till en oacceptabelt lång handläggningstid . Enligt min mening är det ett rimligt krav
att handläggaren stöter på mer motstånd än så, i1man utredningen avbryts. Handläggaren borde ha gjort ytterligare fOrsök att få fram Anders W:s kontaktuppgifter,
exempelvis genom släktingar.
Som jag konstaterat tidigare har en dödsbodelägare möjlighet att begära att det ska
forrättas en bouppteckning även efter det att en dödsboanmälan skett och på så sätt
ta till vara sin rätt . Trots detta är en dödsboann1älan en ingripande åtgärd, som
kräver att nödvändiga kontroller genomfors och redovisas på ett noggrant sätt. Så
har inte skett och det är jag mycket kritisk till.
Rensning av akt inför arkivläggning
Rättsliga förutsättningar
Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning ska varje
svensk medborgare ha rätt att ta del av allmänna handlingar.11 En handling är allmän om den fOrvaras hos en myndighet och är att anse som inkommen till eller
upprättad hos myndigheten. En handling anses inkommen till myndigheten när den
har anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare till handa. Vidare anses en handling enligt huvudregeln vara upprättad när den har expedierats. 12
Enligt huvudregeln ska allmänna handlingar registreras så snart de har komnlit in
till eller upprättats hos en myndighet. Handlingar som inte omfattas av sekretess
behöver emellertid inte registreras om de hålls ordnade så att det utan svårighet kan
10
Se JO 1983/84 s. 181 oc h JO:s beslut den 25 oJ...'tober 2004 i d nr 4 7 10-2003 .
11
Se 2 kap. l § tryckfrihetsföro rdningen.
12
Se 2 kap. 3, 6 och 7 §9 tryckfrihetsförordningen.
Dn r 6843-2013
Sid 9 (Il)
fastställas om de har kommit in eller upprättats. u Vilket alternativ som är att
föredra får myndigheten avgöra. När myndigheten har bestämt tillvägagångssätt
måste detta emellertid tillämpas konsekvent av alla inom myndigheten. Det kan
alltså inte godtas att allmänna handlingar av ett visst slag ibland registreras och
ibland "bara" hålls fOrvarade i viss ordning. 14
Av 2 kap. 18 §tryckfrihetsförordningen följer att grundläggande bestämmelser om
hur allmänna handlingar ska bevaras samt om gallring och annat avhändande av
sådana handlingar meddelas i lag. Sådana grundläggande bestänunelser återfinns i
arkivlagen (1990:782) . I lagen anges bl.a. att en myndighets arkiv bildas av de
allmänna handlingama från myndighetens verksamhet och sådana handlingar som
avses i 2 kap. 9 tryckfrihetsforordningen 1s och som myndigheten beslutar ska tas
om hand for arkivering. 16
Myndighetemas arkiv är en del av det nationella kulturarvet och ska bevaras, hållas
ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar,
behovet av infonnation fOr rättskipning och förvaltningen och forskningens
behov. 17 Varje myndighet ska svara for vården av sitt arkiv och i denna arkivvård
ingår bl.a. att myndigheten ska avgränsa arkivet genom att fast ställa vilka handlingar som ska vara arkivhandlingar. 18 Det innebär att före arkivläggningen av
exempelvis en akt ska den rensas så att t.ex. onödiga dubbletter och kopior tas
bort. 19 Rensningen är alltså inte att jämställa med gallring, som innebär att arkivhandlingar tas bort efter viss tid.
Rensning innebär en möjlighet för myndigheten att befria ett ärende från
arbetsdokument som endast är av tillfållig betydelse och som är obehövliga fOr
förståelsen av ärendet. Rensning är således en åtgärd får att avgränsa arkivet och
kan omfatta minnesanteckningar som inte tillfår ärendet sakuppgift, utkast,
övertaliga kopior etc. 20 Av intresse är även Riksarkivets föreskrifter (RA-FS
1
~ Se 5 kap. l §offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
14
Se JO:s beslut den 15 maj 2013 i dnr 1426-2013.
15
l bestänunelsen i tryckfrihetsförordningen regleras under vilka förhållandena som
mitmesanteckningar, utkast eller koncept till myndighets beslut eller skrivelse eller annan
därmed jämställd handling som inte har expedierats är att anse som allmän handling.
16
Se 3 ~ forsta stycket arkivlagen.
17
Se 3 §andra och tredje styckena arkivlagen.
*4 arkivlagen.
18
Se 4 * och 6
19
Se Geijer m. fl., Arkivlagen en kommemar (den l november 2013, Zeteo), kommentaren
till 6 § under rubriken Avgränsning av arkivet.
20
Se Geijer m. fl ., Arkivlagen en kommentar (den l november 201 3, Zeteo), kommentaren
till l O § under rubriken Innebörden av och syftet med gallring (första stycket).
Dnr 6843-2013
Sid l O (Il)
1991: l) och allmänna råd om arkiv hos statliga myndigheter. 21 Föreskrifterna gäller
bl.a. for statliga myndigheter och även om de inte är bindande för konununer kan
de vara av intresse vid utfornmingen av konm1unala myndigheters arkiv. l foreskrittema anges bl.a. att myndigheten ska forutom allmänna handlingar arkivera
sådana minnesanteckningar, utkast och koncept som avses i 2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen, om de är av betydelse för myndighetens verksamhet, allmänhetens
insyn, rättskipning, förvaltning eller forskning. 22
Mina överväganden
A v utredningen framgår att akten i ärendet angående dödsboann1älan rensades
innan arkivläggning. Socialnänmden har i remissvaret angett att det i efterhand inte
har varit möjligt att få klarhet i vilka handlingar som tagits bort ur akten. Emellertid framgår det av den skrivelse som skickades till Anders W. att "inkonma handlingar av tillfållig art" rensats bort. Denna uppgift kan inte forstås på annat sätt än
att inkomna och dänned allmänna handlingar har rensats bort.
A v det jag redovisat ovan framgår att utrymmet for att rensa bort handlingar är
mycket begränsat. Om en handling är nödvändig för förståelsen av hur ett ärende
har handlagts, bör den inte rensas bort. Rör det sig om en till myndigheten
inkonm1en handling bör den överhuvudtaget inte konmm i fråga for rensning.23
Med hänsyn till det begränsade utrymme som finns for att rensa bort handlingar så
har det, enligt min mening, inte varit möjligt att avstå från att arkivera de inkonma
och dänned allmänna handlingarna. Detta gäller oavsett om uppgifterna i de
allmänna handlingama har förts över till andra handlingar som arkiverats. En annan
sak är att det är möjligt att vid en senare tidpunkt genom en gallring ta bort en del
av det material som arkiverats. En väsentlig skillnad mellan dessa båda tillvägagångssätt är att i det senare fallet är handlingama bevarade i vart fall under en viss
tid. Den som vill ta del av ärendets handläggning har alltså möjligt att göra det. Har
handlingarna dessutom diarieförts är det även efter en gallring möjligt att se vilka
handlingar som funnits i ärendet. Dänned är det möjligt att via diariet få en bild av
hur ärendet har handlagts.
I den aktuella situationen har det rensats bort allmänna handlingar som - i likhet
med den inkonma fullmakten - borde ha arkiverats. Jag ser allvarligt på det inträffade eftersom möjligheten till insyn i ärendehandläggningen härigenom har
begränsats.
21
Föreskrifterna har ändrats genom RA-FS 1997:4.
22
Se 3 kap. 2
*forsta stycket Riksarkivets fOreskrifter (RA-FS 1991 :l) och allmälUla råd
om arkiv hos statliga myndigheter.
n Se Appelquist, Dokumenthantering i infomwtions.förvaltningen - En handbok, 2012, 51
f.
Dn r 6!!43-20 13
Sid 11 (1 1)
Sammanfattande bedömning
Sammanfattningsvis kan sägas att handläggningen har uppvisat ett antal i mina
ögon allvarliga brister. För detta fortjänar Socialnämnden i Staffanstorps kommun
kritik. Med anledning av vad som framkanunit i ärendet saknar jag skäl att ytterligare kommentera Anders W:s klagomål. Eftersom det i ärendet har berörts sådana
frågor som även kan ha relevans för andra kommuner, fitmer jag skäl att skicka en
kopia av detta beslut till Sveriges kommuner och landsting (SKL) for kännedom.
Ärendet avslutas.
~~_y___
.__/'\,)
~
Sändlista
Anders W.
Socialnänmden i Slaffanstorps kommun (20 14-SN-16)
Sveriges kommuner och landsting (SKL)
VARD OCH OMSORG
SAMMANSTÄLLNING
STAFFANSTORPS
KOMMUN
1(2)
ÄRENDENR: 2015-SN-6
DATU M: 2015-05-19
Redovisning av delegationsbeslut
Förslag till beslut
Ordföranden Liliana Lindström (M) föreslår att socialnämnden beslutar att
redovisningen av delegationsbeslut godkänns.
Ärendebeskrivning
Följande beslut anmäls som har fattats i enlighet med gällande delegationsordning
för socialnämnden.
Beslutsunderlag
Arbetsutskotte ts beslut 2015-04-14 (ej nämndsbehand lade ärenden):
§ 43 Ansökan om bostadsanpassningsbidrag
§ 44 Ansökan om bostadsanpassningsbidrag
§ 45 Anmälan om risk för missförhållanden enligt Lex Sarah
§ 46 Utredning enligt 11 kap l, 2 §§ SoL
§ 47 Utredning enligt 11 kap l, 2 §§ SoL
§ 48 Övervägande vid placering enligt 6 kap 8 § SoL
§ 49 Övervägande vid placering enligt 6 kap 8 § SoL
§ 50 stadigvarande familjehemsplacering enligt 4 kap l § SoL
§51 Övervägande enligt 14 §punkt 2 LVU av om beslut om att ej röja vistelseorten
fortfarande behövs
§52 Övervägande enligt 14 § 2 st punkt l LVU av om beslut om
umgängesbegränsning behövs
§53 Övervägande enligt 14 §punkt 2 LVU av om beslut om att ej röja vistelseorten
fortfarande behövs
§54 Övervägande enligt 14 § 2 st punkt l LVU av om beslut om
umgängesbegränsning behövs
§55 Ansökan om ekonomiskt bistånd till kostnad för behandling för spelberoende
på Game Over i Linköping
§56 Beslut om ekonomiskt bistånd till begravningskostnad och kostnad för
gravsten
§57 Beslut om att föra talan enligt 9 kap 3 § SoL avseende återkrav av ekonomiskt
bistånd
2(2)
VARD OCH OMSORG
SAMMANSTÄLLNING
STAFFANSTORPS
KOMMUN
ÄRENDENR: 2015-SN-6
DATUM: 2015-05-19
§58 Beslut om bistånd enligt 4 kap 1 § SoL
§59 Urvalsärenden, Vård och omsorg
§ 60 Urvalsärenden, Individ- och familjeomsorg
Ordförande beslut:
Socialnämndens ordförande beslutade 2015-03-17 om placering vid SIS institution
till en kostnad om 4 900 kronor per dygn jämlikt 4 kap 1 § SoL.
Socialnämndens ordförande beslutade 2015-03-27 om tillfällig placering vid
familjehem jämlikt 11 § LVU.
Socialnämndens ordförande beslutade 2015-04-15 att bevilja en natts
vandrarhem/hotellboende jämlikt 4 kap 1 § SoL.
Socialnämndens ordförande beslutade 2015-05-06 att utse Blinkfyrar och SPF/PRO
till pristagare för bästa insats inom tillgänglighet och trygghet 2015.
Individ- och familjeomsorgen:
Beslut att ej öppna utredning: 2015-03-01--2015-03-31
Beslut ekonomi: 2015-03-01--2015-03-31
Beslut utredning/beh andling: 2015-03-01--2015-03-31
Faderskap-/föräldraskap: 2015-03-01--2015-03-31
Dödsboanmälan: -----------------Familjerätt inkl adoptioner: 2015-03-01--2015-03-31
Äldre- och handikappomsorgen, samt hälso- och sjukvård:
SoL: 2015-03-01--2015-03-31
Färdtjänst: 2015-03-01--2015-03-31
LSS: 2015-03-01--2015-03-31
VARDOCH OMSORG
SAMMANSTÄLLNING
STAFFANSTORPS
KOMMUN
®
1(1)
ARENDE NR: 2015-SN-51
DATU M: 20 15-05-19
Anmälningar 2015-05-19
Förslag till beslut
Ordföranden Liliana Lindström (M) fö reslår a tt socialnämnden beslutar att lägga
informationen till handlingarna.
Ärendebeskrivning
Föreligger anmälningar till socialnämnden.
Beslutsunderlag
a) Protokollsutdrag från KF § 7, 2015 angående svar p å motion om förändring av
nuvarande avgiftsystern inom äld reomsorgen i Staffanstorps kornmun
(2014-SN-58).
b) Beslut från Länsstyrelsen Skåne om statsbidrag till verksamhet med personligt
ombud varvid Länsstyrelsen beviljar socialnämnden i Staffanstorps kornmun
med el för 0,5 tjänst som person ligt ombud för år 2015 med 151 200 kronor.
d) Beslut från Socialstyrelsen om statsbidrag till kommuner och landsting för
att öka kunskapen om homosexuellas, bisexu ellas och transpersoners situation
varvid Staffanstorps kornmun beviljas 100 000 kronor i statsbidrag för år 2015
(2015-SN-34).
e) Beslut från Förvaltningsrätten i Malmö angående laglighetsprövning enligt
kommunallagen, frågan om inhibition; Socialnämnden i Staffanstorps kornmuns
beslut den 9 mars 2015, §22, får inte verkställas (2015-SN-17).