Årsredovisning 2014
Årsredovisning 2014 AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad (publ) FORTUM VÄRMES VISION Tillsammans med våra kunder och partners skapar vi de mest resurseffektiva och hållbara energilösningarna för städer Innehåll Året som gått VD har ordet Affärsidé och värdeskapande Drivkraer och marknad Fortum Värmes kunder Produktion och distribution Stockholm Gas 3 4 6 8 12 16 24 Medarbetare Miljö- och hållbarhetsarbete Risker och riskhantering Bolagsstyrningsrapport Styrelse Ledning Förvaltningsberättelse 26 29 39 41 45 46 48 Finansiella rapporter Noter Styrelsens intygande Revisionsberättelse GRI -index GRI-appendix 50 62 89 90 91 95 Fortum Värme tar miljömässigt, ekonomiskt och socialt ansvar längs hela värdekedjan. För att tydliggöra hållbarhetsarbetet upprättar bolaget för första gången en årsredovisning och hållbarhetsredovisning enligt standarden Global Reporting Initiative (GRI). Hållbarhetsredovisningen för 2014 uppfyller kraven för GRI 4 Core och är en integrerad del i årsredovisningen. Årsredovisningen för 2013 upprättades enligt standarden International Financial Reporting Standards (IFRS) som följd av att Fortum Värme från och med 2016 ska vara helt självfinansierat i de externa kreditmarknaderna. Bolagets formella årsredovisning omfattar sidorna 48–90. AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad (publ) är moderbolag i en koncern. Koncernen benämns i det följande ”Fortum Värme”, ”koncernen” eller ”bolaget”. ÅRET SOM GÅTT Året som gått Nettoomsättning MSEK Jämförbart rörelseresultat MSEK Rörelseresultat 6 512 1 703 MSEK 2 500 (6 993) (1 716) 1 500 2 000 1 000 Resultat eer skatt MSEK Försäljning GWh 1147 9 450* (1168) (10 170) *7 572 GWh (8 239) utgjordes av värme 500 0 2010 2011 2012 2013 2014 Avkastning eget kapital % 25 20 Viktiga händelser 15 • Fortum Värme invigde världens första återvinningsmarknad för handel 10 med överskottsvärme, en affärsmodell som kallas Öppen Fjärrvärme®. Den återvunna energin från datacenter och livsmedelshallar används för att värma bostäder och producera varmvatten. 5 0 2010 2011 2012 2013 2014 2011 2012 2013 2014 • Det nya avfallsbaserade kravärmeverket i Brista, Sigtuna, är nu i full dri och kommer årligen att kunna producera över 500 GWh värme och över 100 GWh el. • Uppförandet av det nya biobränslebaserade kravärmeverket i Värtan fortskrider. Drisättning planeras ske under 2016. Anläggningens kapacitet är beräknad till 280 MW värme och 130 MW el. • Fortum Värme har under året påbörjat arbetet med att refinansiera sin verksamhet. Övergången från ägarfinansiering till självfinansiering i de externa kreditmarknaderna kommer att fullbordas under 2015. Under året har de första obligationerna ställts ut. • En avsiktsförklaring tecknades med Norrenergi AB om ett långsiktigt och utökat produktionssamarbete. Soliditet % 40 30 20 10 0 2010 • Fortum Värme har tillsammans med PC City i Täby (en större panncentral gemensamt ägd av ett antal större bostadsrättsföreningar), ingått ett unikt samarbete kring värmeproduktion, där panncentralen gemensamt rustas upp. Investeringar • Ett tvåårigt produktivitetsprogram för att sänka bolagets fasta kostnader har genomförts och avslutades enligt plan vid utgången av 2014. • Under 2014 tecknades 260 kontrakt med nya kunder motsvararande en volym på 166 GWh. • 2014 halverade Fortum Värme nettoutsläppen av koldioxid jämfört med 2013 genom klimatkompensation i fjärrvärmeproduktionen. Totalt har cirka 328 000 ton koldioxidekvivalenter kompenserats. Det biobränslebaserade kra värmeverket i Värtan, 65% Det avfallsbaserade kra värmeverket i Brista, 5% Underhåll, 15% Övrigt produktionshöjande, 5% Tillväxt, 6% Lagkrav/regelverk, 4% FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 3 4 VD HAR ORDET Många steg mot målet — 100 procent förnybar och återvunnen energi Samarbete är kärnan för att utveckla våra affärsmodeller och för att möta de krav och förväntningar som kunder, samhälle och ägare har på vår verksamhet. När Stockholms stads finansborgarråd Karin Wanngård officiellt invigde Öppen Fjärrvärme®, världens första marknadsplats för handel med överskottsenergi, var det ett resultat av nära samarbeten med kunder och partners. Öppen Fjärrvärme® är en unik lösning som väcker stor uppmärksamhet såväl nationellt som internationellt. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 VD HAR ORDET Vårt nya avfallsbaserade kravärmeverk i Brista, Sigtuna, togs i full dri 2014. Anläggningen, som utnyttjar den senaste tekniken, uppfyller Sveriges tuffaste miljökrav och röner stor uppmärksamhet internationellt. Kravärmeverket skapar nytta för både kunder och samhälle. Sollentuna Energi, som är vår största kund, är också delägare i anläggningen. Genom satsningen på energi ur avfall har förbrukningen av primärenergi kunnat minskas med 200 GWh jämfört med om vi hade producerat fjärrvärmen med 2013 års energimix. I Steningedalens naturreservat bredvid anläggningen har vi i samarbete med Sigtuna kommun skapat ett rekreationsområde för allmänheten med dammar och en nyanlagd våtmark. Dit leds det renade kondensatvattnet från anläggningen för att renas ytterligare ett steg. Våtmarken bidrar till biologisk mångfald och ett rikare fågel- och djurliv. En lokal lösning med global nytta Koldioxidutsläppen per kWh levererad fjärrvärme blev lägre än 2013 och 87 procent av den tillförda energin vid fjärrvärmeproduktionen är förnybar eller återvunnen. Fjärrvärmen produceras framför allt ur energi i avloppsvatten, brännbart avfall, sjövatten och restprodukter från skogsindustrin. Över hälen av den tillförda energin utvinns dessutom inom Stockholms län, och merparten av denna lokala energi kommer från olika former av återvinning. Här har vi en utmaning i att visa på styrkan med ett värmesystem som sträcker sig över såväl fastighets- som kommungränser. Det krävs att man lyer blicken från den enskilda fastigheten för att få en riktig värdering av värmesystemet. Även om man agerar lokalt så måste man tänka globalt. Trots en omsättningsminskning på 7 procent ligger årets rörelseresultat kvar på ungefär samma nivå som föregående år. Det varma vädret i slutet av året drog ned både värme- och elförsäljningen. Värmeförsäljningen under året uppgick till 7 572 GWh (8 239). Fortsatt låga elpriser bidrog till lägre elomsättning och till ett minskat täckningsbidrag. Detta motverkades av en måttlig prisutveckling på insatsvarorna och av minskade rörliga kostnader volymmässigt. Eerfrågan på fjärrvärme är stabil och fortsätter att öka genom främst organisk tillväxt i nybyggnadsområden. I september emitterade vi våra första obligationer under vårt MTN-program1). Emissionen övertecknades och obligationerna köptes upp av ett fyrtiotal investerare. Obligationerna är noterade på NASDAQ OMX Stockholm. Medlen ersätter tidigare lån och är ett steg på vägen till självständig finansiering i de externa kreditmarknaderna. Fortsatta investeringar för en hållbar framtid Bygget av det nya biobränslebaserade kravärmeverket i Värtan fortskrider. Ett av världens största biokravärmeverk är en viktig pusselbit i Fortum Värmes omställning 1) Medium Term Note-program är ett program för utgivning av obligationer på den svenska kapitalmarknaden. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 till en produktion baserad på 100 procent förnybar och återvunnen energi senast 2030. Anläggningen bidrar till att reducera koldioxidutsläppen med 126 000 ton per år lokalt i Stockholm och med 650 000 ton per år globalt genom att den förnybara elen från anläggningen ersätter fossil kraproduktion i Norden och övriga Europa. Våra produkter ska bidra till att samhället utvecklas i hållbar riktning. Utvecklingen mot en fossilfri produktion med allt lägre miljöpåverkan pågår. Lika viktigt är att produktionen sker ansvarsfullt längs affärens hela värdekedja. Under året genomfördes leverantörsgranskningar för att öka både vårt och våra leverantörers fokus kring goda och säkra arbetsförhållanden. Vi har även under året förstärkt arbetsmiljöorganisationen ytterligare. Vårt mål är att ingen som jobbar hos oss eller för oss ska råka ut för olycksfall. Vi har lyckats med att undvika allvarliga olycksfall bland våra egna medarbetare under hela 2014, och fortsätter arbetet med att nå dit även för de entreprenörer som arbetar för oss. I november drabbades vi av en tragisk olycka då två byggnadsarbetare hos en av våra underentreprenörer i kravärmebygget i Värtan förolyckades. Det som inte får hända hände. Stora insatser har lagts på att analysera hur detta kunde ske och arbetet fortsätter för att det inte ska kunna hända igen. Arbetet för att undvika framtida olyckor hos våra underentreprenörer och egen personal är den enskilt högst prioriterade frågan i företaget. Om arbete inte kan utföras säkert ska det inte utföras alls. Framtidens affärsmodell Energimarknaderna är fortsatt pressade, men vi är väl positionerade för att här i Stockholmsregionen fortsatt utveckla världens mest hållbara energisystem. Genom djupare samverkan med våra kunder, partners och ägare utvecklar vi våra affärsmodeller och verkar för ett sammankopplat system, där storskalig produktion samspelar med småskalig, och där synergier mellan våra kunders och vår verksamhet tillvaratas. Det är en affärsmodell som skapar bästa möjliga konkurrenskra och högsta möjliga energieffektivitet genom minsta möjliga resursanvändande. Stockholm, mars 2015 Anders Egelrud VD och koncernchef 5 6 AFFÄRSIDÉ OCH VÄRDESKAPANDE Affärsidé med många värdedimensioner Fjärrvärme och fjärrkyla utgör en del av lösningen på kundernas miljöutmaningar och infrastrukturella behov. Genom att erbjuda kostnadseffektiva lösningar och uthålliga energi- och avfallsbehandlingstjänster, samt genom att investera i ny kapacitet och samverka med intressenter skapar Fortum Värme mervärden för både kund och samhälle. Affärsidé med samhällsnytta Fortum Värmes affärsidé bygger på att möta kundernas och stadens behov av hållbara värme- och kylalösningar genom att kombinera skalfördelar, energieffektivitet och systemoptimering. Fortum Värme producerar värme, kyla och el, i stora integrerade system med hög verkningsgrad. Produktionen sker i samverkan med såväl kunder som andra producenter. Verksamheten ska även möta samhällets behov av miljöriktig avfallsbehandling. Fortum Värme tillvaratar energi i avfallsbaserade bränslen som ersätter jungfruliga energikällor samtidigt som miljöfarliga ämnen kan skiljas ut och hanteras på ett säkert sätt. Enkelt, säkert och hållbart Fjärrvärme och fjärrkyla löser tre utmaningar för såväl näringsliv som samhälle. Värme- och kylaförsörjningen är enkel. Genom resurssnål fjärrvärme frigörs resurser för boende och näringslivet. Fjärrvärmen och fjärrkylan är självgående och frigör därmed även tid för kunden. Resurser kan läggas på andra saker istället för alternativa lokala lösningar. I förlängningen bidrar det till ökad produktivitet. Värme- och kylaförsörjningen är säker. Fjärrvärmeoch fjärrkylainstallationerna i anslutning till fastigheter utgörs av enkla värmeväxlare. På så sätt undviks lokala elinstallationer, ugnar, skorstenar, lager och transporter som olika alternativa lösningar förutsätter. Det bidrar till en tryggare närmiljö. Leveranssäkerheten är dessutom högre än för småskaliga alternativ. Värme- och kylaförsörjningen bidrar till en hållbar utveckling. Fjärrvärmen i Stockholm baseras idag till 86 procent på förnybar och återvunnen energi. Genom fjärrvärme och fjärrkyla skapas förutsättningar för storskalig återvinning av spillenergi från samhället i form av avfall eller värmeflöden i avlopp och från processkylning, samt genom användning av restprodukter från skogsindustrin. Genom att Fortum Värme tar miljömässigt och socialt ansvar längs hela värdekedjan bidrar produkterna samtidigt till en positiv samhällsutveckling. Fortum Värme skapar värden Fortum Värmes verksamhet skapar värden som fördelas på olika intressentgrupper, i form av utdelningar till ägarna, ersättningar till medarbetare och skatter till samhället. En stor del av Fortum Värmes medel investeras i utveckling av verksamheten såsom nya produktionsanläggningar, expansion av distributionsnätet och smartare energilösningar. Dessa satsningar bidrar i sin tur till utvecklingen av samhället. I den löpande verksamheten och i större projekt anlitas en rad olika underleverantörer och entreprenörer, vilket skapar arbetstillfällen i flera led. KUNDER 6 512 MSEK FINANSIERING1) 1 035 MSEK AKTIEÄGARE 400 MSEK FORTUM VÄRME PERSONAL 559 MSEK INVESTERINGAR 3 097 MSEK 1) Netto av extern upplåning, finansiella kostnader och intäkter samt mindre rörelsefrämmande poster. Koncernens råvaror och förnödenheter och övriga externa kostnader minskat med produktionsskatter och fastighetsskatt. 3) Koncernens produktionsskatter 351 MSEK, företagsskatter (inklusive personalskatt) 257 MSEK och fastighetsskatter 9 MSEK. 2) SKATTER3) 618 MSEK LEVERANTÖRER2) 2 873 MSEK FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 AFFÄRSIDÉ OCH VÄRDESKAPANDE Biokra värmeverket i Värtan — Fortum Värmes största investering Den enskilt största investeringen under perioden kommer att uppgå till 4,5 miljarder kronor och avser ett nytt biokravärmeverk som byggs i Värtaverket i Stockholm. Det kommer att bli ett av världens största kravärmeverk för biobränslen när det tas i dri i början av 2016. Målet är att minska både produktionskostnader och klimatpåverkan. Det är ett bra exempel på hur Fortum Värmes affär skapar mervärden, inte bara i form av effektiva energilösningar, bättre lokalmiljö och minskat klimatavtryck, utan även i form av arbetstillfällen under projektets gång. Biokravärmeverket i Värtan beräknas bidra till att: • Biobränslen omvandlas till 750 GWh el och 1 700 GWh värme, vilket motsvarar uppvärmningen av 190 000 normalstora lägenheter. • Koldioxidutsläppen i Stockholm minskas med 126 000 ton per år, vilket motsvarar vad vägtrafiken i Stockholm släpper ut under en och en halv månad. • Europas koldioxidutsläpp minskas med 650 000 ton per år, eersom den förnybara el som produceras ersätter el som annars produceras med fossila bränslen i Norden och övriga Europa. • Under den mest intensiva byggperioden 2015–2016 sysselsätts cirka 1 000 personer. Fortum Värmes mål Värdeskapande för samhället Fortum Värme ska: • erbjuda konkurrenskraiga, resurs- och klimateffektiva lösningar för en hållbar energiförsörjning och vara det självklara valet för befintliga och potentiella kunder. • tillsammans med kunder och andra partners sträva eer tillväxt genom innovation och nya affärslösningar. • leverera hållbara produkter och tjänster som senast 2030 är helt resurs- och klimatneutrala. • vara en av Sveriges och energibranschens mest attraktiva arbetsgivare och erbjuda en utvecklande och säker arbetsmiljö. • ge en stabil och god avkastning som motsvarar ägarnas och investerarnas förväntningar. Fördelarna med Fortum Värmes verksamhet gynnar många. Först och främst erbjuds kunderna enkla, säkra och hållbara produkter. Klimatanpassade lösningar för fjärrvärme och fjärrkyla stärker regionens attraktivitet för andra verksamheter och bidrar till fortsatt ekonomisk tillväxt. De senaste fem åren har Fortum Värme investerat över 10 miljarder kronor i expansion av fjärrvärmen och fjärrkylan samt i effektiviseringar och utveckling av produktionsanläggningar. Genom investeringar i exempelvis rökgaskondensering kan uppvärmningen av Stockholm och flera andra kommuner ske med marginell påverkan på den lokala lukvaliteten, vilket bidrar till bättre folkhälsa och lägre samhällskostnader. De senaste fem åren har dessutom ett uppvärmningsbehov som motsvarar 721 GWh fjärrvärme anslutits till fjärrvärmesystemet. Fortumkoncernen respektive Stockholms stad har, i egenskap av ägare, under samma period fått en miljard kronor vardera i form av utdelningar från Fortum Värme. Under 2014 gick cirka 80 procent av Fortum Värmes investeringar till de nya och befintliga kravärmeanläggningarna för förnybar produktion. Medräknas investeringar i distributionssystemen ökar andelen till 90 procent. Investeringar för framtiden En mångårig satsning på utbyggnad av fjärrvärme och fjärrkyla, i kombination med löpande investeringar i förbättrad miljöprestanda, kräver en stabil ekonomisk utveckling. Sett till de senaste fem åren har Fortum Värme ha en jämförbar rörelsemarginal på i genomsnitt 22 procent och ett nettoresultat i förhållande till omsättning på i genomsnitt 18 procent. Avkastningen på sysselsatt kapital är i genomsnitt 9 procent. Rörelsemarginalen är en förutsättning för att kunna genomföra de stora investeringar som fortsatt utveckling av verksamheten kräver. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 7 8 DRIVKRAFTER OCH MARKNAD FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 DRIVKRAFTER OCH MARKNAD Globala och lokala utmaningar och möjligheter Flera av de makrotrender som samhället står inför utgör både möjligheter och utmaningar. Ökad urbanisering, förändrad demografi och ökade krav på levnadsstandard, klimatutmaningen och förbrukningen av naturresurser ställer krav på nya och innovativa lösningar. För Fortum Värme innebär det möjligheter, när ett lokalt kretslopp kombineras med ett systemtänk för fjärrvärme och kyla som tar tillvara resurser som annars hade gått förlorade. Globala trender Världen upplever för närvarande den största urbaniseringstrenden i historien, med växande städer och storstadsregioner. Mer än hälen av alla människor i världen bor i städer. Samtidigt lever människor längre och kräver en högre levnadsstandard, vilket leder till växande resurs- och energibehov. Den globala uppvärmningen medför påtagliga risker för allvarliga konsekvenser för både ekologiska system och samhällen. Tillsammans med geopolitiska riskfaktorer präglar detta den energipolitiska agendan. Arbetet med att åstadkomma ett globalt och bindande klimatavtal för att undvika en farlig uppvärmning pågår, men möter stora utmaningar. EU baserar sedan 2006 sin energi- och miljöpolitik på tre grundpelare: konkurrenskra, försörjningstrygghet och hållbarhet. Det är med utgångspunkt i dessa som de så kallade 2020-målen har formulerats. 2020-målen omfattar klimat, förnybarhet och energieffektivitet, och ett antal direktiv har utmejslats för att bidra till att målen uppfylls. Främst bland dem finns direktivet om utsläppsrättshandeln, förnybarhetsdirektivet och det nya energieffektiviseringsdirektivet. EU:s nya målpaket för 2030 kan sägas utgöra en viss skärpning av klimatambitionen – målet är nu 40 procents minskning av utsläppen av klimatgaser, medan en ökad andel förnybar energi och fortsatt energieffektivisering lys fram som stödjande målområden. Viljan att minska beroendet av import av energi som exempelvis naturgas till EU seglar upp som ett allt mer prioriterat mål. System för energiförsörjning är långsiktiga och samtidigt i hög grad beroende av regulatoriska förutsättningar. Investeringsviljan hämmas om det råder osäkerhet om vilka spelregler och förutsättningar som ska gälla på lång sikt. För Fortum Värme pekar dessa globala trender mot ett ökat behov av nya och mer hållbara lösningar som förenar resurssnålhet med minimal klimatpåverkan och som i hög grad baseras på återvinning av energi. En marknad med både utmaningar och möjligheter Samhällets ekonomiska utveckling påverkar dels eerfrågan, dels konkurrenskraen för fjärrvärme. Både den inhemska och internationella politiska arenan har med all tydlighet visat att samhället har ett angeläget behov FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 av en övergång till en mer resurseffektiv produktion och konsumtion som minskar klimatavtrycket, vilket även på längre sikt bedöms innebära en fortsatt hög eerfrågan på Fortum Värmes produkter. Även kunderna eerfrågar och ställer krav på klimatsmarta lösningar från ansvarsfulla aktörer. Samtidigt har den ekonomiska utvecklingen i EU de senaste åren varit mycket svag, vilket även påverkat Sverige. En låg inflationstakt och räntenivå förutspås bestå de närmaste åren. Den ekonomiska utvecklingen har fått effekter också på värmemarknaden. De låga räntorna bidrar till lägre kostnader för Fortum Värme, men även till att sänka investeringskostnaderna för alternativa lösningar. Även energipriserna har sjunkit. Elpriset ligger på den lägsta nivån sedan 2009 på grund av ett ökat utbud av främst förnyelsebar elproduktion och en lägre eerfrågan. Tuff konkurrens på energimarknaden Fortum Värmes kunder ställer höga krav på miljö- och klimatprestanda. Det tar sig bland annat uttryck i olika former av certifieringssystem för fastigheter. Certifieringssystemens regelverk har stor betydelse för hur fjärrvärme bedöms jämfört med andra alternativ ur ett miljöperspektiv. Det övergripande samhällsmålet är att minimera den primära resursförbrukningen. Inom ramen för sitt deltagande i Swedish Green Building Council förespråkar Fortum Värme därför ett teknikneutralt synsätt för energianvändningen, som ser till använd energi i en fastighet eller verksamhet. Det ökar jämförbarheten och konkurrensen mellan olika alternativ men kräver också att de åtgärder som vidtas verkligen ska leda till lägre resursanvändning totalt sett. De främsta konkurrenterna till fjärrvärme och fjärrkyla är olika lokala former av uppvärmning och kyla, där småskaliga värmepumpar och kylmaskiner med möjlighet till värmeåtervinning är vanligast. Fortum Värme arbetar aktivt med att utveckla sina erbjudanden och servicen till kunderna. Fokus på utveckling och effektivisering av verksamheten gör det möjligt att erbjuda hållbara produkter till konkurrenskraiga priser. En sedan många år hög nivå av nyförsäljning visar att Fortum Värmes värme- och kylalösningar står sig väl i konkurrensen på marknaden. 9 10 DRIVKRAFTER OCH MARKNAD Sveriges energimarknad Den totala energianvändningen av el, värme och kyla i Sverige uppgår till cirka 377 TWh per år. Närmare 145 TWh, motsvarande 39 procent, går till industrisektorn. Transportsektorn svarar för 86 TWh eller drygt 23 procent. Återstående 146 TWh, motsvarande 39 procent, går till bostads- och servicesektorn. Sveriges värme- och kylmarknad Av den totala energianvändningen på 377 TWh utgör värme- och kylmarknaden ungefär 100 TWh, motsvarande en total omsättning på 100 miljarder kronor. Värme- och kylmarknaden är lokal, till skillnad från exempelvis elmarknaden som är en sammanhängande marknad. Det innebär att fjärrvärmeföretagen möter konkurrens från en rad olika lokala och framförallt småskaliga alternativ. Ny lagsti!ning För fjärrvärmebranschen, som är en av de största anledningarna till Sveriges jämförelsevis goda klimatprestanda, är långsiktiga spelregler helt avgörande, eersom investeringshorisonterna är 20 till 40 år. Värmemarknadens regelverk har nu genom riksdagsbeslut lagts fast inom ramen för fjärrvärmelagen. Lagen innebär att så kallat reglerat tillträde införs. Ett företag kan med stöd av det nya regelverket få avsättning för överskottsvärme hos ett näraliggande fjärrvärmeföretag. Lagen tydliggör att marknadsmässiga villkor ska gälla, och därmed har varken reglering av tredjepartstillträde, så kallat TPA, eller prisreglering införts. Fortum Värmes marknadsandel Fjärrvärme är en viktig del av värmemarknaden och i det hållbara energisamhället. Av den totala svenska värmeoch kylamarknaden på 100 TWh svarar fjärrvärme för 46 TWh. På värmemarknaden i Stockholmsregionen säljer Fortum Värme cirka åtta TWh per år, vilket innebär att Fortum Värmes kunder svarar för cirka 17 procent av Sveriges samlade fjärrvärmeanvändning. Det motsvarar cirka åtta procent av landets totala värmeanvändning och drygt två procent av landets totala energianvändning. Marknadsutvecklingen i Stockholm En fortsatt stor inflyttning i Stockholmsregionen skapar goda förutsättningar för marknadstillväxt. Eersom staden främst byggs ut stadsdelsvis behöver Fortum Värme erbjuda helhetslösningar för värme och kyla som matchar moderna stadsdelar eller fastigheter och som står sig i konkurrensen med alternativa lösningar. Inflyttningen till Stockholm och regionen medför ett ökat energibehov, medan energieffektivisering och ett långsamt varmare klimat har en motsatt verkan och dämpar ökningen av energibehovet. En viktig framtida marknadstillväxt förväntas kunna ske via olika former av produktionssamarbeten med olika energiaktörer inom Stockholmsregionen. Total energianvändning av el, värme och kyla i Sverige per år Fortum Värme i siffror 8 TWh fjärrvärmeförsäljning per år Värme- och kylamarknad 100 TWh 17 % av totalt såld fjärrvärme i Sverige Total 377 TWh 8 % per år El och övrigt 277 TWh av total värmeanvändning i Sverige 2 % av total energianvändning i Sverige FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 DRIVKRAFTER OCH MARKNAD 11 Robust, resurssnål och flexibel Fortum Värme har idag tack vare kravärmeverken ett robust produktionssystem samt en resurssnål och effektiv produktion av el och värme. Systemet har hög flexibilitet. Många olika bränslen och anläggningstyper kan användas i produktionen. När elpriserna stiger kan kravärme köras, och när de är låga kan stora värmepumpar startas. Effektiviseringar och miljöinvesteringar har resulterat i en god miljöprestanda. Den långsiktiga strategin att inom 15 år ha fasat ut de fossila bränslena kol och eldningsolja tar sin utgångspunkt i ett redan lågt beroende av fossil energi och ett mycket lågt behov av primärenergi per kWh nyttig levererad värme och el. För att klara samhällets energi- och klimatmål krävs tekniska lösningar som gör det möjligt att balansera variationer i energitillförsel från olika energislag. Fjärrvärmen och fjärrkylan kan i framtiden kombineras med koncept för energilagring för balansering av intermittent förnybar kraproduktion, det vill säga ojämn tillgång av exempelvis sol- och vindkra. Ökad material- och energiåtervinning Eerfrågan när det gäller fjärrkylalösningar förväntas öka som konsekvens av förtätning i befintliga områden och byggnationer av nya kommersiella fastigheter. Fortum Värme har en stark ställning på energi- och avfallshanteringsmarknader. I kombination med den inneboende potentialen i det storskaliga fjärrvärmesystemet skapar detta goda förutsättningar för Fortum Värme att med bevarad lönsamhet bidra till en hållbar utveckling av Stockholmsregionen. Den årliga nyförsäljningen för Fortum Värme i StorStockholm ligger sedan mitten av 1990-talet på i storleksordningen 100–200 GWh fjärrvärme, vissa år ännu mer. Volymen motsvarar en mindre eller medelstor svensk stads totala uppvärmningsbehov. Detta visar att Fortum Värmes fjärrvärme har varit och är konkurrenskraig. Tillväxten i fjärrkylaffären har lett till att Fortum Värme nu har Europas största fjärrkylasystem. Det är få kunder som väljer att lämna sina fjärrvärmeoch fjärrkyllösningar. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 Fortum Värme tar ut en avgi per ton mottaget avfall. På grund av behovet av avancerade tekniska system som ska säkerställa utbränning av relativt inhomogena avfallsbränslen, och långtgående krav på utrustning för rening av både rökgaser och avloppsvatten, innebär kravärmeanläggningar för avfall betydligt högre investeringskostnader jämfört med konventionella biobränsleanläggningar. Ett intäktsflöde från avfallsbehandlingen, utöver intäkterna för producerad el och fjärrvärme, är nödvändig för att motivera investeringen. Volymen brännbart avfall som uppstår i regionen kan öka eersom avservärt fler förväntas bosätta sig inom Stockholms län. Den lokala ambitionen är precis som för samhället i stort att minska avfallsvolymerna och öka återvinningen av material och organiskt avfall. Fortum Värme är exempelvis engagerat i utvecklingen inom Stockholms stad kring en framtida introduktion av optisk avfallssortering. Stockholms stads mål är att utvinna rötgas (biogas) ur organiskt avfall. Idag deponeras stora mängder avfall inom EU. Därför satsar EU på att öka andra behandlingsmetoder för avfall. Ökad sortering av avfall har medfört en ökad materialåtervinning men även ökade volymer avfall till energiåtervinning. Denna fraktion kan med fördel hanteras i de länder som bäst kan tillgodogöra sig avfallets energiinnehåll så som Sverige. Sannolikt kvarstår därför en potential till avfallsförbränning med energiåtervinning i Sverige för en lång tid framöver. 12 FORTUM VÄRMES KUNDER Tillgänglighet, öppenhet och tydlighet när kunderna väljer Fortum Värme har en ledande marknadsposition och vill fortsätta att vara kundernas självklara energipartner. Därför investerar Fortum Värme tid och resurser i att förstå kundens behov och i samverkansprojekt med kunden utvecklas tjänster och erbjudanden. I en marknad som präglas av tuff konkurrens blir tillförlitliga och enkla tjänster tillsammans med transparens och tydlighet i prisfrågor viktiga för att skapa förtroende och långa kundrelationer. Bred kundbas i viktig region Fortum Värme levererar klimatanpassad fjärrvärme och fjärrkyla till företag, verksamheter och privatpersoner i Stockholmsregionen. De största kunderna är de allmännyttiga fastighetsbolagen i Stockholm, som Stockholmshem, Svenska Bostäder och Familjebostäder. En annan stor kund är Sollentuna Energi där Fortum Värme står för hela värmeleveransen. Fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar utgör tillsammans de största kundsegmenten på närmare 90 procent av omsättningen. Bland övriga kunder märks privatpersoner, villakunder, industri- och byggbolag samt andra företag. Stabila priser för kontroll på värmekostnaderna Gemensamt för kunder som köper värme och kyla är eerfrågan på en enkel, säker och hållbar energileverans. För segmentet med flest antal kunder, bostadsrättsföreningar, är oa värmekostnaden den enskilt största kostnadsposten. Därför är stabila och förutsägbara priser tillsammans med en effektiv användning av fjärrvärme viktigt för att kontrollera och prognostisera värmekostnaderna. Kommersiella fastighetsägare med kontor och köpcentra har, utöver fjärrvärme, oa behov av kyla med hög leveranssäkerhet. Det gäller i synnerhet kunder 2% 50% 7% Höga ambitioner för ökad kundnöjdhet Fortum Värme mäter årligen kundnöjdhet (NKI) bland företagskunder och privatkunder i sye att identifiera förbättringsområden. Årets siffror för företagskunder har ökat något till 63 (61), och motsvarande siffror för privatkunder är 67 (66). Målen som var 64 respektive 68 uppnåddes alltså inte helt. Det som kunderna värdesätter främst och som driver kundnöjdheten är prisvärde och rådgivning. Vid Svensk Kvalitetsindex mätning 2014 ökade kundnöjdheten hos Fortum Värmes privatkunder med nästan fyra enheter, vilket var den starkaste ökningen bland samtliga betygsatta fjärrvärmeföretag. Under de senaste åren har Fortum Värme arbetat aktivt med att utveckla kundrelationer och servicegrad. Några exempel är ett lojalitetsprogram för att stärka relationen till bostadsrättsföreningar, nya erbjudanden med fler alternativ och ökad valfrihet för kunderna, utveckling av digitala verktyg som gör servicen direkt tillgänglig för kunderna och som kan öka kunskapen om deras energianvändning. Andel kunder per kategori, 2014 Andel levererad fjärrvärme per kategori, 2014 2% med behov av kyla till affärskritiska processer, exempelvis industrier och datacentra. 2% 37% 27% 48% Fortum Värme har en ledande ställning på den lokala värmemarknaden och värnar om att kunder alltid ska erbjudas ett konkurrenskraigt pris och tydlig information som underlättar jämförelser med alternativa lösningar. Underlagen för kostnadsberäkningarna är tillgängliga via företagets hemsida. Bostadsrättsföreningar Fastighetsföretag Byggföretag Industriföretag Övriga företag Privatpersoner och småhus 5% 0,5% 0,5% 19% FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 FORTUM VÄRMES KUNDER 13 Ladda ne r appen Energiko nto! Finn s i App Sto re och Google Pla y. Kund ser nyttan med Energikonto På kundernas önskemål har Fortum Värme utvecklat det digitala verktyget Energikonto och tagit fram en app för smarttelefoner där kunderna snabbt och enkelt får en bra översikt över sin fjärrvärme- eller fjärrkylanvändning. Sören Svedberg, energiingenjör på Micasa Fastigheter, ser flera fördelar med Energikonto. Vad använder du Energikonto till? Jag använder Energikonto till att göra analyser på våra fastigheters energianvändning och returtemperatur. Jag använder även larmfunktionen för att hålla koll på om någon anläggning fungerar dåligt samt för att se om effekten överstiger våra egenvalda effekter. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 Vad har du för nytta av det? Det är ett enkelt och bra verktyg för att hämta information, exempelvis mätvärden, och för att göra analyser. Hur hjälper det dig? Särskilt larmen hjälper till med att snabbt få reda på om någon anläggning inte fungerar som den ska så man kan åtgärda eventuella problem så fort som möjligt. Hur oa? Jag är åtminstone inne på Energikonto någon gång per vecka. Några ord om Fortum Värmes nya app? Den är snygg, smidig och enkel och ger snabb tillgång till den nödvändigaste informationen. Sören Svedberg, energiingenjör på Micasa Fastigheter. 14 FORTUM VÄRMES KUNDER Beräkna energiförbrukningen med Fjärrvärmeprognosen Kundernas energikostnad drivs främst av den använda volymen och priset. Behovet av energi har många gånger en större inverkan på kundens kostnad än prisjusteringar mellan år. För att underlätta för kunder vid planering av värmekostnader justeras priserna högst en gång per år. Med hjälp av verktyget Fjärrvärmeprognosen kan kunderna i förväg beräkna kostnader för varma och kalla år, för olika prismodeller, samt vilka kostnadsbesparingar olika energieffektiviseringsåtgärder ger. Energikonto förenklar för kunder Fortum Värmes kunskap om kundernas energianvändning är unik och för att säkerställa att våra kunder har en långsiktigt hållbar energianvändning har alla företagskunder fri tillgång till det digitala verktyget Energikonto. Tjänsten ger kunden möjlighet att hantera fakturor och avtal, se användarstatistik, göra prognoser och nyttja olika larmtjänster. Hotspot — värmande kundträffar på stan Under två höstveckor åkte Fortum Värme ut på en rådgivningsturné på Östermalm för att skapa uppmärksamhet kring fjärrvärmen. Kunderna och förbipasserande bjöds på värmande energiråd över en spontan fikastund vid vår foodtruck Hotspot. En personlig värmerådgivare Alla Fortum Värmes kunder har en personlig värmerådgivare och de allra största kunderna har ett eget kundteam. Tanken med kundteam är att samla olika kompetenser som motsvarar kundens behov av stöd i just sin verksamhet. Prisdialogen — kundförståelse för prissättningen Värmetävlingen effektiviserar energianvändningen Sedan åtta år arrangeras Värmetävlingen, som är ett initiativ riktat till bostadsrättsföreningar. Inom ramen för Värmetävlingen ger våra energiexperter tips och råd kring effektiv energianvändning. Den förening som minskar sin energianvändning mest jämfört med föregående år vinner. Under 2014 anslöt Fortum Värme sig till kvalitetssystemet Prisdialogen, som är ett gemensamt initiativ från Riksbyggen, SABO och Svensk Fjärrvärme. Grundprincipen i Fortum Värmes policy för prissättning är att tydligt ange fjärrvärmepriset i jämförelse med alternativa uppvärmningsformer. Bolaget har även ett åtagande om rullande prisutvecklingstak. Prisdialogen syar till att förbättra möjligheterna för befintliga och blivande kunder att fatta långsiktiga beslut och att utvärdera Fortum Värmes erbjudanden mot alternativen. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 FORTUM VÄRMES KUNDER 15 STIFTELSEN STORA SKÖNDAL Öppen Fjärrvärme® – ny marknad för energiåtervinning Fortum Värme lanserade under året Sveriges första handelsplats för överskottsvärme. Återvinningsmarknaden Öppen Fjärrvärme®, som är den första i sitt slag, rymmer en stor potential för att tillvarata resurser som annars går förlorade. använder beprövad teknik möjliggörs återvinning av energi. Alla företag och verksamheter som har överskottsvärme och som har möjlighet att ansluta sig till Fortum Värmes fjärrvärme- eller fjärrkylanät kan sälja sin energi till marknadspris. Öppnar näten för handel En affärsmodell med global potential Potentialen i Öppen Fjärrvärme® är stor. Bara överskottsvärmen från datahallar i Stockholm motsvarar årsuppvärmningen av cirka 60 000 normalstora lägenheter. Initiativet innebär att Fortum Värme går från att endast producera och distribuera värme och kyla till att öppna upp nätet för handel med värme och kyla. Tidigare har överskottsvärmen från exempelvis datahallar och livsmedelsbutiker inte kunnat tas tillvara utan gått till spillo. Med ett nytt koncept som FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 Handelsplatsen banar väg för utvecklingen till ett mer effektivt, lönsamt och hållbart energisystem. På sikt kan modellen komma att spridas till andra fjärrvärmeföretag i Sverige samt andra länder. Öppen Fjärrvärme® kan dessutom bidra till utvecklingen av Stockholm som en hållbar stad och kan dessutom locka verksamheter som genererar överskottsvärme och som behöver kyla, att flytta till regionen. Se filmen om Sveriges första handelplats för överskottsvärme på www.oppenfjarrvarme.se Från pilot till verklighet Öppen Fjärrvärme® är ett projekt som sedan 2013 har testats och utvecklats i samarbete med ett tiotal företag och verksamheter, där deras överskottsvärme förts ut i Stockholms fjärrvärmenät. Stockholms stad, Bahnhof, Coop, ICA, Stielsen Stora Sköndal och Hemköp är alla samarbetspartners och leverantörer. 16 PRODUKTION OCH DISTRIBUTION Effektiva system och lokala kretslopp Fortum Värmes produktion av fjärrvärme, el och fjärrkyla sker i flera anläggningar i Stor-Stockholm. Fjärrvärmen och fjärrkylan distribueras i vidsträckta ledningsnät. En kombination av avfallsbehandling och energiåtervinning står för en betydande del av energiproduktionen. Dessutom återvinns stora volymer spillvärme. Sammantaget hämtas över hälen av fjärrvärmens energiinnehåll från källor inom Stockholms län. Fjärrvärme och fjärrkyla motsvarande energiutvinning sällan är mer än 40 procent. Fjärrvärmen är därför svårslaget resurssnål, vilket sparar både bränsle och miljö. För att ytterligare optimera värmeproduktionen sker ett omfattande produktionsutbyte med närliggande fjärrvärmeföretag. Genom att det finns en mångfald av anläggningar och bränslesorter uppstår optimeringsmöjligheter som genererar affärsmässiga synergier i hela kedjan. Fjärrvärme och fjärrkyla är en centraliserad form av värme- och kylaproduktion. Högeffektiva och storskaliga kravärmeverk producerar samtidigt värme och el och parallellt sker en samtidig produktion av värme och kyla i stora värmepumpar. När det blir kallare väderlek produceras dessutom ytterligare volymer fjärrvärme i enklare anläggningar endast avsedda för värmeproduktion, fortfarande med hög verkningsgrad. Överskottet av el som inte används i den egna verksamheten säljs på den nordiska elbörsen Nordpool och levereras till elnätet. Fjärrvärmen distribueras i stora rörledningssystem över hela Stockholmsregionen (nätlängd 1 330 km). På ett liknande sätt distribueras fjärrkylan (nätlängd 200 km). Fjärrkylareturen innehåller kundernas överskottsvärme, och delar av året används denna spillvärme som energikälla vid produktion av fjärrvärme. Hög utväxling i värmeproduktionen I ett värmeverk eldas bränslen för att värma upp vatten. När fjärrvärmevattnet nått 75–120 grader transporteras det i isolerade rör under marken till de byggnader som ska värmas upp. I byggnaderna finns värmeväxlare som överför värmen till byggnadernas egna värmesystem med värmeelement och tappvarmvatten. Det avkylda vattnet, vars temperatur sjunkit till 40–60 grader, leds däreer tillbaka till fjärrvärmeverket för att åter värmas upp och pumpas ut i fjärrvärmesystemet. I ett kravärmeverk produceras el i en ångturbin. Överskottsvärmen som bildas när ångan kyls ner växlas ut på fjärrvärmenätet istället för att avledas. Det gör kravärme till en mycket resurseffektiv produktionsmetod. Produktion och distribution I Fortum Värmes kravärmeverk produceras värme och el samtidigt. Kravärme är mycket energieffektivt eersom hela 90 procent av energin i ett bränsle kan utvinnas. Detta kan jämföras med ett kondenskraverk där Sigtuna Arlanda Fjärrvärme- och fjärrkylaanläggningar i Stor-Stockholm Bristaverket E4 Fjärrvärmenät Upplands Väsby Fjärrkylanät E18 Täby E18 Kista Tensta Hornsbergs kyllager Värtaverket Lidingö Hässelbyverket STOCKHOLM Kyllager i Brunkebergsåsen N ÄSSA MSM KHOL STOC Skärholmen Trygga leveranser Den samlade kapaciteten för att producera värme överstiger den som normalt behövs för att hålla fjärrvärmevattnet varmt, eersom det alltid ska finnas reservkapacitet tillgänglig i händelse av produktionsstörningar. Fortum Värme har ständigt en hög beredskap för att säkerställa och snabbt återupprätta produktionen i händelser av avbrott. Drisledningen för hela fjärrvärmesystemet är centraliserad och övervakar produktion och distribution dygnet runt, och kan snabbt starta eller stoppa olika enheter vid behov. Nacka Hammarbyverket Älvsjö E20 E4 Farsta Högdalenverket 73 FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 PRODUKTION OCH DISTRIBUTION 17 Fortum Värmes produktionssystem för värme och el Fortum Värmes anläggningar MW värme MW el Kravärmeverk 1 110 528 Värmeverk 1 768 – 460 – 3 338 528 Värmepumpar Summa Det totala värmebehovet i fjärrvärmenäten är 3 398 MW vilket är högre än Fortum Värmes installerade produktionskapacitet. Värmeproduktionen vid maximalt värmebehov säkerställs genom optimering av den egna produktionsparken där viss eleffekt kan ställas om till värmeproduktion genom regional integration av distributionsnäten och genom produktionssamverkan med andra energibolag. Genom samarbetet med Söderenergi finns exempelvis möjlighet att erhålla 180 MW värmeeffekt till Fortum Värmes fjärrvärmesystem. På lång sikt optimeras fjärrvärmesystemet genom att tillkommande effektbehov från nya kunder balanseras med energieffektivisering och utveckling av produktionssystemet. Under 2016 kommer det nya biobränslebaserade kra värmeverket i Värtan att tas i dri , vilket kommer att tillföra både värmeeffekt och eleffekt till den befintliga produktionskapaciteten. Fortum Värmes produktion av fjärrvärme och el Produktion 2010 2011 2012 2013 2014 Värmeproduktion, GWh 9 199 7 486 7 917 7 840 7 074 Elproduktion, GWh 1 852 1 504 1 217 1 257 1 310 År 2010 var ett kallt år, och 2014 var ovanligt varmt. Differensen mellan åren speglar variationen i väderförhållandena, men även att energianvändningen hela tiden effektiviseras samt att nya fastigheter ansluts. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 18 PRODUKTION OCH DISTRIBUTION Tydlig kundinformation vid dristörningar Vid tillfälliga störningar i leverans till kund läggs information ut på Fortums hemsida under ”Avbrottsinformation”. Vid planerade avbrott aviseras kunderna via brev i god tid om tidpunkt och orsak till avstängningen. Orsaker till planerade avbrott kan vara inkoppling av ny kund eller förebyggande underhåll av fjärrvärmenätet. Störningar i leveranserna till kunderna försöker Fortum Värme undvika i möjligaste mån genom att ställa upp provisorisk värmeutrustning. Under helåret 2014 uppgick genomsnittlig avbrottstid totalt till cirka 3 timmar per fjärrvärmekund och 4 timmar per fjärrkylakund. Fjärrkylaproduktionen är effektiv Fjärrkyla innebär att fastigheter och kommersiella lokaler kyls ned med hjälp av nedkylt vatten som cirkuleras i ett stort nät av rörledningar, på ett liknande sätt som fjärrvärme. Fjärrkylanätets vatten kyls antingen genom att kallt vatten från sjöbotten används som kylkälla, eller genom att utnyttja värmepumpar. Under kortvariga toppar av kylabehov produceras kyla via effektiva sjövattenkylda kylmaskiner. Fjärrkylaproduktionen är effektiv och elsnål. I Fortum Värmes fjärrkylasystem utgörs cirka 46 procent av produktionen av fri- eller spillkyla med mycket lågt elbehov per kWh kyla. För varje kWh förbrukad el produceras mellan sex och åtta kWh fjärrkyla (Coefficient of Performance, COP, varierar mellan 6 och 8). Om den mest effektiva produktionen överstiger kylbehovet kan det nedkylda vattnet mellanlagras i ett kyllager. På så sätt kan den lagrade kylan användas senare, exempelvis under dygnets varmaste timmar, vilket förbättrar den redan effektiva produktionsmetoden. Kylan i fjärrkylavattnet växlas lokalt över till fastighetens slutna kylsystem, vilket kyler ner fastighetens olika lokaler till önskad temperatur. Fjärrkylavattnets temperatur höjs när det fångar upp överskottsvärmen hos kunderna, och det fortsätter att cirkulera i fjärrkylanätet tills det åter når kylproduktionsanläggningen där det kyls ned igen. Fortum Värmes bränslestrategi syar till att minska klimatpåverkan och minimera behovet av primära energiresurser. Primärenergi är den energi som finns som naturresurs innan den har omvandlats, exempelvis träd i skogen, kol och olja. Energi som utvinns ur avfall är inte primär, utan snarare energi som annars skulle ha gått förlorad. Fortum Värme styr mot resurseffektivitet genom att satsa på förnybar energi från hav eller sjö, förnybara klimatneutrala bränslen, samt energi från spillvärme och avfallsprodukter. Ökad kapacitet och minskat klimatavtryck Under 2014 drisattes ett nytt kravärmeverk för avfallsbaserade bränslen. Tack vare den nya anläggningen har behovet av primärenergi minskat med över 200 GWh jämfört med om fjärrvärmen skulle ha producerats med 2013 års energimix. 200 GWh motsvarar det årliga värmebehovet i över 17 000 genomsnittliga lägenheter. I Värtaverket pågår arbete för att öka andelen biobränslen i produktionsmixen. Ett nytt system för lossning och lagring av biobränslen kommer att trimmas in under våren 2015, med målet att öka andelen biobränslen som blandas in i kolpastan. I Värtaverket byggs även ett helt nytt kravärmeverk för biobränslen. Det blir ett av världens största kravärmeverk i sitt slag och kommer att tas i dri under 2016. Tillsammans bidrar dessa insatser till att uppnå Stockholms stads klimatmål. Energi som annars skulle ha gått förlorad Strategi för bränsleanskaffning Under 2014 var 87 procent av fjärrvärmeproduktionen baserad på förnybar och återvunnen energi. Energin som annars skulle ha gått förlorad utvinns ur biomassa, ur solen via sjövatten, ur spillvärme i renat avloppsvatten, ur hushålls- och verksamhetsavfall, samt ur överskottsvärme från fjärrkylakunderna. Fortum Värme har goda möjligheter att hantera mer komplicerade energiråvaror på ett miljöriktigt sätt. Detta medför dels konkurrensfördelar, dels att behovet av primära energiresurser minskar. Tillgången till hållbart framställda och klimatneutrala biobränslen är inte obegränsad. I Fortum Värmes verksamhet bedöms bränsle- FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 PRODUKTION OCH DISTRIBUTION 19 anskaffningen vara den signifikanta riskfaktorn för påverkan av biologiska system och biologisk mångfald. Risken motverkas dels genom att i första hand använda biobränslen av lågvärdig kvalitet, baserade på restprodukter eller biprodukter som exempelvis pellets och flis från skogsindustrin, dels genom att tillämpa urvalskriterier för biobränslen. Fortum Värmes kapacitet för förbränning av avfall motsvarar relativt väl mängden avfall som uppstår i regionen. Delar av det regionala brännbara avfallet hanteras av andra energibolag och Fortum Värme kan hantera mindre volymer avfall från andra håll. Under 2014 kom 93 procent av avfallet från Sverige, och resterande från Norge, Finland, Irland och England. Under 2015 kommer Fortum Värme börja utvärdera påverkan på biologisk mångfald som en del av hållbarhetsbedömningen i alla investeringar och inköp. Det långsiktiga målet för Fortum Värme är att allt trädbränsle som eldas i anläggningarna ska komma från miljöanpassade, samhällsnyttiga och ekonomiskt livskraiga skogar som har certifierats enligt en etablerad standard. certifierat i sig, eller ska dess ursprung vara verifierat av tredje part. Resultatet för 2014 blev sju respektive 42 procent. Målsättningen är att öka dessa andelar. När det gäller skogsbränslen samarbetar Fortum Värme med Världsnaturfonden (WWF) enligt den så kallade trappstegsmodellen som medlem av Global Forest & Trade Network (GFTN), ett initiativ som syar till att stödja ansvarsfull handel av trä- och pappersprodukter. Läs mer på www.gn.panda.org Ursprung för avfallsbränsle 2014 93% 0,5% 2% 1,5% 3% Sverige England Irland Finland Norge Ansvarsfulla inköp av biobränslen För 2014 har Fortum Värme strävat eer att en ökande andel av det upphandlade biobränslet ska vara antingen Tillförd energi Fortum Värme totalt1) TWh 14 12 Kol Fossilolja Stadsgas El Energi i sjö och avlopp Avfallsbränsle Returbränsle Bioolja Biobränsle 10 8 6 4 19 95 19 96 19 97 19 98 19 99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11 20 12 20 13 20 14 2 Diagrammet visar tillförd energi i Fortum Värmes egen produktion, med undantag för Stockholm Gas. De senaste 20 åren har primär energi i form av fossil olja stadigt minskat, medan biobränslen och avfallsbränslen ökat. Under den tidsperiod som visas ovan har fossil eldningsolja ersatts av förnybara bränslen och avfallsbränslen. Enstaka år, som exempelvis den ovanligt kalla vintern 2010, har fossil eldningsolja används i signifikant omfattning eersom oljepannor, som i princip endast används vid dessa förhållanden, tagits i bruk. 1) Exklusive Stockholm Gas. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 20 PRODUKTION OCH DISTRIBUTION Energi från producent till användare (GWh) Bränsle Energi i vind Avfall- & returbränsle Bioolja Fast biobränsle Kol Fossilolja Övrigt El Produktionsform 263 Vindkraverk 2 637 44 1 355 1 476 108 3 483 Produktion El 263 El 1 047 Kravärmeverk Värme 4 490 Bioolja Fast biobränsle Fossilolja Elpannor Övrigt 538 3 72 29 3 Avfall- & returbränsle Bioolja Fast biobränsle Torv Fossilolja Övrigt 444 15 220 164 8 38 Värmeenergi ur avloppsvatten Värmeenergi ur fjärrkylaretur och spillvärme Värmeenergi ur sjövatten El Frikyla 648 157 624 661 46 Hetvattenpannor Värme 553 Produktionssamverkan Värme 899 Värmepumpar/ Kylmaskiner Värme 2 031 Kyla 443 FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 PRODUKTION OCH DISTRIBUTION 21 Distribution Leverans Leverans till Fortum Värme 3381) El 1 310 Leverans till elnätet 9721) Värme 7 973 Värme 7 572 Kyla 443 Kyla 442 1) Avser el som producerats av Fortum Värme. Effektivt och energisnålt med lokala källor Diagrammet visar schematiskt flödet av energi från insatsvaror till Fortum Värmes kunder. Sammantaget tillfördes cirka 10,0 TWh energi till Fortum Värmes energisystem. Av denna energi var cirka 2,8 TWh eller 28 procent primära energikällor. Resterande energi utgjordes av sekundära energikällor. Produktionen av fjärrvärme baserades till 87 procent på förnybar eller återvunnen energi. Den el som därvid förbrukades var förnybar. För den totala energiproduktionen, där även elproduktionen ingår, blev andelen tillförd förnybar eller återvunnen energi något lägre, 80 procent. Det beror på att en något större andel av elproduktionen skett med kol i Värtaverket. Under 2014 blev nettobehovet av el i hela energisystemet för fjärrvärme och fjärrkyla 126 GWh. Från 2016 kommer energisystemet att drivas med ett elöverskott då det tillkommer förnybar elproduktion från det nya biobränslebaserade kravärmeverk som byggs i Värtan. På energins väg från produktion till slutanvändning uppstår förluster. Tack vare den höga verkningsgraden i Fortum Värmes anläggningar försvinner högst cirka 10 procent av energin under produktionen av värme och el. Detta kan jämföras med ett kondenskraverk där cirka 60 procent av bränslets energi förloras. Kravärme minskar alltså samhällets energiförluster på ett effektivt sätt. Slutligen uppstår förluster när energin distribueras till slutanvändaren. Närproducerat Med smart värme- och kylaproduktion kan Fortum Värme återanvända sina produkter. Under 2014 återvanns 157 GWh överskottsvärme från kylaproduktion till fjärrvärmenätet. I Hammarbyverket i Stockholm återvanns 648 GWh energi ur renat avloppsvatten under 2014. Sammantaget tillfördes 800 GWh spillvärme till fjärrvärmesystemet. Ytterligare cirka 3 000 GWh energi hämtades ur avfallsbränslen, varav merparten uppstått i Stockholms län. Över hälen av den tillförda energin i fjärrvärmen uppstår inom länets gränser. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 22 PRODUKTION OCH DISTRIBUTION Hälen av fjärrvärmens energi hämtas från källor inom Stockholms län 1 Fjärrvärmesystemet gör det möjligt att utnyttja lokala energikällor och energi som annars skulle gå förlorad. Det finns tre kretslopp i samhället där fjärrvärmen spelar en viktig roll. I avfall som inte materialåtervinns finns en brännbar fraktion. Genom fjärrvärmenäten letar sig avfallets energiinnehåll tillbaka till hushållen. Energiförluster i avloppsvatten, och överskottsenergi från verksamheter och kontor, är källor till ny fjärrvärme. Slutligen finns naturens eget kretslopp där solen värmer havet och driver fotosyntesens energibindande process. Biomassan som bildas utgör råvara i den skogsindustri vars restprodukter kan användas för att producera fjärrvärme. Kolet som frigörs när det brinner, binds igen när det växer. Därutöver tillkommer solenergi som lagrats i havet, samt vind- och vattenkra. Över hälen av energin i fjärrvärmen kommer från källor inom länet. I fjärrvärmen är totalt 87 procent av energin förnybar eller återvunnen. Utöver egen produktion som visas i figuren sker produktionssamarbeten med andra fjärrvärmebolag, där andelen förnybar eller återvunnen energi i fjärrvärmen är 72 procent. Lokala källor och återvinning täcker över hälen av värmebehovet i en typlägenhet i ett hus som försörjs med fjärrvärme. Ett typiskt hushåll förbrukar 9 000 kWh fjärrvärme och 4 500 kWh hushållsel varje år. Tack vare fjärrvärmenätet är hushållet, via Fortum Värme, till stor del sin egen energikälla. Värmen i hushållets utgående avloppsvatten räcker till 25 procent av deras fjärrvärmekonsumtion och hushållets avfall som går till kravärmeverk till 15 procent. Ungefär hälen av lägenhetens årliga fjärrvärmebehov produceras i kravärmeverk som samtidigt genererar cirka 40 procent av hushållets elbehov. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 PRODUKTION OCH DISTRIBUTION 23 3 2 1 Energi i sorterat avfall från hushåll och företag 2 Spillvärme i avloppsvatten, i fjärrkylareturer och från datahallar I Sverige deponeras inte längre hushållsavfall, vilket innebär stora miljövinster. Energiutvinning är en viktig förklaring till detta. När fossila bränslen avvecklats i Fortum Värmes fjärrvärmeproduktion kommer de plastrester med fossilt ursprung som finns i avfall att utgöra den enda bränslefraktionen med fossilt ursprung. Genom en kombination av utsortering för återvinning och användning av biologiska plaster kommer även dessa utsläpp att minska i framtiden. • Under 2014 stod avfallsbränslen för totalt 29 procent av energin i värmeoch elproduktionen • Hushållsavfall: 500 000 ton eller 1279 GWh tillfört bränsle • Returflis och liknande: 430 000 ton eller 1 358 GWh tillfört bränsle • Med avfallsbränslen tillfördes 1 770 GWh förnybar energi Energi från avloppsvatten utgör en av de största energikällorna för värmeproduktionen i Stockholm. Fjärrkylanätet i Stockholm är även ett värmeåtervinningsnät. På vintern kan 35 procent av energin (157 GWh under 2014) återvinnas i fjärrkylareturen till fjärrvärmenätet. Under 2014 producerade Fortum Värmes värmepumpar 918 GWh fjärrvärme ur 648 GWh spillenergi i renat avloppsvatten från Stor-Stockholm. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 3 Förnybara biobränslen från skogsindustrin och solenergi från havet Fortum Värmes målsättning är att allt biobränsle ska komma från ett hållbart skogsbruk. Den långsiktiga planen är att avveckla användningen av fossila bränslen som uppgick till 1 656 GWh. Under 2014 producerades förnybar el och fjärrvärme från följande källor: • 37 GWh el från vindkra • 400 GWh el från vattenkra • 582 GWh el från biobränslen i egen produktion • 781 GWh solvärme ur Lilla Värtans sjövatten • 1 312 GWh skogsbränsle (pellets och flis) • 630 GWh biologiska restprodukter från industrin såsom biooljor och olivkärnor • 263 GWh vindkrasproduktion 24 STOCKHOLM GAS Nya villkor för Stockholm Gas Stockholm Gas ska vara en modern leverantör och distributör av gas, och därigenom verka för ett mer hållbart Stockholm. Ambitionen är att driva på utvecklingen av fordonsgasmarknaden genom ökad tillgång på fordonsgas och bättre förutsättningar för en ökad biogasproduktion. Ambitionen är också att stadsgasen och fordonsgasen i framtiden helt ska bestå av biogas. Året som gått i siffror • Nettoomsättningen uppgick till 309 MSEK (340) • Rörelseresultatet uppgick till 34 MSEK (37) • Resultatet eer finansnetto uppgick till 32 MSEK (32) • Distribuerad volym uppgick till 200 GWh (215) • Investeringarna uppgick till 51 MSEK (52) Ny reglering ger nya förutsättningar Under 2014 beslöt riksdagen att utvidga naturgaslagen till att omfatta alla naturgasnät i Sverige. Utvidgningen innebär att Stockholm Gas från och med den 1 januari 2015 bedriver reglerad verksamhet under tillsyn av Energimarknadsinspektionen. Den innebär också ett lagstiat ansvar att upprätthålla den kortsiktiga energibalansen i nätet och därtill ett ansvar för avräkning mellan gasleverantörerna. Regleringen av gasmarknaden i Stockholm är alltså densamma som den som gäller för det västsvenska naturgassystemet, och motsvarar i stort de regleringar som gäller för andra gasnät i Europa. Som följd av regleringen har Stockholm Gas AB delats upp i ett nätbolag och ett gashandelsbolag. Kunderna har sedan årsskiet två avtalsförhållanden och ett tvådelat pris: dels ett nätpris, dels ett gaspris. Regleringen innebär också att Stockholm Gas omfattas av förhandsreglering av gasnätbolagens intäkter. Kunderna kan fritt välja gasleverantör och det nya handelsbolagets prissättning är konkurrensutsatt. Marknad Naturgasleveranserna i Sverige uppgår till cirka 14 TWh, vilket motsvarar ungefär tre procent av landets totala energiförsörjning. I de kommuner som har naturgas utgör gasen cirka 20 procent av energiförbrukningen. Det saknas naturgasledningar till Stockholm och därför används flytande naturgas (Liquefied Natural Gas), som fraktas med fartyg och sedan med tankbil till anläggningar i Stockholm. Där förångas gasen för att däreer distribueras ut i ledningsnätet. Den flytande naturgasen kommer i huvudsak från Norge och till en mindre del från terminaler i norra Europa. Biogas produceras när organiskt material bryts ner i syrefri miljö, så kallad rötning. Det organiska materialet kommer exempelvis från avloppsvatten, från mat- och industriavfall samt från restprodukter från lantbruket. Rötningsprocessen ger även upphov till en rötrest, som kan användas som gödsel. Biogasen kommer huvudsakligen från biogasproduktion vid avloppsreningsverken i Stockholmsområdet samt från anläggningar i Mellansverige. Marknadsutveckling Idag finns cirka 66 500 kunder i stadsgasnätet. Antalet kunder med gasvärme och gasspis har minskat över tid till följd av konkurrerande energislag. Bland restauranger sker en tillväxt och det finns ett växande intresse från industrier som bland annat ser miljöfördelar i att byta ut olja mot gas. Fordonsgasnätet är ett helt nytt och separat rörnät för fordonsgas. Nätet är öppet för alla aktörer och härigenom kan Stockholm Gas utveckla marknaden för och tillgången på fordonsgas. Fordonsgas minskar koldioxidutsläppen med upp till 90 procent jämfört med diesel och bensin, och dessutom minskar utsläppen av svavel och kolväten. Verksamhet Stockholm Gas äger och driver två separata gasnät. Stadsgasnätet är 50 mil långt och fordonsgasnätet är 4 mil. Stadsgasnätet, som på många ställen är av hög ålder, håller på att moderniseras. Stockholm Gas producerar ingen egen gas, utan matar in naturgas från i huvudsak Norge, från reningsverken i Henriksdal och Käppala samt från biogasproduktion i Mellansverige. För att producera stadsgas blandas naturgasen med lu. Blandningen sker i Högdalenanläggningen, alternativt vid en anläggning i Hammarby. Däreer distribueras gasen via stadsgasnätet till kunderna. Fordonsgasnätet löper genom centrala Stockholm. Idag finns två bussdepåer och fyra tankstationer inkopplade på nätet. Det finns kapacitet för att bygga ut nätet och för att koppla in fler biogasanläggningar, tankstationer och bussdepåer. Varje år ökar försäljningen av fordonsgas i länet och trenden bedöms bestå. Genom samverkan och fortsatt utveckling kan Stockholm Gas bidra till miljömålet om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030. Vid årsskiet 2014/2015 avyttrades tankstationen för fordonsgas på Arlanda till AGA Gas. För kunderna utgör gas ett alternativ med hög drisäkerhet och säkra leveranser. Leveranssäkerheten är i en klass för sig; det senaste leveransavbrottet ägde rum 1864. Stockholm Gas håller en ständig beredskap för hur FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 STOCKHOLM GAS 25 Stockholm Gas kunder Stockholm Gas levererar stadsgas till: 65 500 lägenheter med gasspis 850 restaurangkök 90 flerfamiljshus med gasvärme man ska handla vid nödläge och för att mildra konsekvenserna av olyckor och haverier för människor, miljö och egendom. För att hantera gasläckage finns det beredskapspersonal dygnet runt med kort inställelsetid. Stockholm Gas har beredskapsavtal med entreprenörer för att inom en timme ha akut tillgång till gräv- och schaktmaskiner. 90 småhus med gasvärme 10 industrier Investeringar Under gatorna i Stockholm, Solna och Sundbyberg går 50 mil stadsgasrör. Eersom rören är gamla byts de successivt ut mot ett modernt gasnät med lägre läckage. Cirka 20 mil har bytts ut under de senaste åren. Moderniseringen har de senaste 10 åren inneburit att läckaget mer än halverats. Bara under 2014 minskade läckaget från cirka 27,8 GWh till 23,8 GWh. Genom en investering under 2014 i fjärravläsningsutrustning hos de 1 000 största kunderna kan Stockholm Gas nu faktureras dessa kunder månadsvis utifrån avläst gasanvändning. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 Stockholm Gas levererar fordonsgas till: De största taxibolagen i Stockholm 4 tankstationer 2 bussdepåer 2014 distribuerade Stockholm Gas totalt: 200 GWh varav cirka 71 GWh i stadsgasnätet 26 MEDARBETARE FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 MEDARBETARE 27 Tillsammans förverkligar vi Fortum Värmes vision På Fortum Värme finns många olika kompetenser och yrkeskategorier samlade och ambitionen är att vara en arbetsplats som attraherar och behåller kvalificerade medarbetare. Det är medarbetarna som genom gemensamma och individuella insatser bidrar till målet att etablera Fortum Värme som ett föredöme i energibranschen och i hållbarhetsfrågor. Ledarskap som motiverar Fortum Värme ser personligt ledarskap som hörnstenen i både ledarnas och medarbetarnas engagemang och prestationsförmåga. I ledaransvaret ingår att aktivt arbeta med utveckling av både individer och grupper för att främja välbefinnande och prestation. Utveckling på individnivå sker genom kontinuerlig dialog och feedback, uppföljning och uppmuntran samt arbete med förbättring av prestation. Utveckling på gruppnivå sker genom kontinuerligt arbete med gruppens förmåga att prestera tillsammans. Fortum Värme rustar cheferna för ledarrollen genom en bred palett av möjligheter till utbildning och individuell utveckling. Medarbetarutveckling individuellt och i grupp mot gemensamt mål Fortum Värmes medarbetare uppmuntras att ta personligt ledarskap för sin och företagets utveckling. Samtliga medarbetare får en grundläggande utbildning om företagets vision samt hur man individuellt och i team kan påverka och bidra till resultatet. Det finns en etablerad process för mål- och utvecklingssamtal. Varje medarbetare har individuella samtal med sin närmaste chef minst två gånger om året om mål och utveckling. Kompetensutveckling Fortum Värme strävar eer att skapa attraktiva möjligheter till karriär- och kompetensutveckling. Lediga tjänster utlyses i första hand internt för att uppmuntra medarbetare att söka nya positioner. Cheferna agerar för att medarbetarna ska kompetensutvecklas och medarbetarna förväntas nyttja möjligheten. Företaget tillämpar 70/20/10-modellen för kompetensutveckling. 70 procent är informell inlärning i arbetet som exempelvis utökade ansvarsområden och projektuppgier. 20 procent sker genom nätverkande och coachning. 10 procent är traditionell inlärning i form av seminarier och kurser. Värderingar och medarbetarinflytande Fortum Värmes värderingar bygger på ansvarstagande, kreativitet, hänsyn och ärlighet. Värderingarna är basen vid introduktion av nyanställda, grundträningen och FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 samtliga utbildningar, ledarträffar samt vid utvärdering av prestationer, måluppfyllelse och individuella utvecklingsplaner. Värderingarna är även grunden i Fortums uppförandekod, som gäller för alla verksamheter inom Fortumkoncernen. Uppförandekoden ger vägledning i hur Fortum Värmes medarbetare förväntas agera i förhållande till varandra och till olika intressenter. Uppförandekoden finns i verksamhetssystemet och ingår regelbundet i utbildningar, vilka är obligatoriska för samtliga nyanställda. Mångfald, jämställdhet och attraktivitet Inom Fortum Värme är mångfaldsarbetet närvarande i rekrytering, tillsättning av chefer och i andra processer. Mångfald möjliggör möten mellan människor som i sin tur bidrar till ökad kreativitet och nytänkande. För oss är mångfald en spridning vad gäller bland annat kön, ålder, nationellt ursprung, erfarenhet och kompetens. Diskriminering och trakasserier är inte tillåtna i något avseende, vilket finns uttryckt i Fortum Värmes HR-policy och i uppförandekoden. Händelser rapporteras till HR eller närmaste chef för vidare åtgärd. Fortum Värme erbjuder möjligheten till distansarbete såväl som flexibla arbetstider där det är möjligt, samt erbjuder viss kompensation under föräldraledighet. Det främjar både jämställdhet och underlättar medarbetares rätt till balans mellan sitt privata och professionella liv, vilket i förlängningen bidrar till att attrahera och behålla rätt kompetens. Som en del i Fortum Värmes jämställdhetsarbete sker årligen en systematisk översyn av kvinnor och mäns löner i hela Fortum Värme inför lönerevision. Årets granskning visar att skillnader i lön reflekterar roll och befattning, inte kön. Kvinnligt ledarskap För att främja jämställdhet och skapa förutsättningar för fler kvinnor i nyckelroller är Fortum Värme tillsammans med Fortumkoncernen ett partnerföretag i initiativet Female Leader Engineer. Initiativet startades av kvinnliga civilingenjörsstudenter vid KTH. Huvudsyet med initiativet är att öka andelen kvinnor på ledande positioner i näringslivet och att synliggöra kvinnliga ingenjörer som förebilder inom ledarskap. 28 MEDARBETARE Två ledarträffar för chefer Under året arrangerades två ledarträffar för Fortum Värmes cirka 90 chefer. Syet med de återkommande vår- och höstmötena är att skapa en gemensam plattform för ledarna med fokus på företaget idag och i framtiden. Teman 2014 var bland andra: • Utmaningar i vår omvärld • Vår hållbarhetsstrategi • Våra värderingar Grundträning som stärker prestation Fortum Värme anordnar en grundträning för alla medarbetare. Syet är att förstå visionen, verksamhetsidén och strategierna samt hur var och en genom personligt ledarskap kan påverka och bidra till resultatet. Under årets två tillfällen deltog cirka 60 medarbetare i grundträningen. Under tre intensiva dagar får deltagarna möjlighet att träna på samarbete, öka affärsförståelsen och skapa nätverk tvärs genom Fortum Värmes enheter. Ambitionen är att på så sätt stärka medarbetarnas förmåga att prestera och utvecklas i verksamheten. Pulsdialog om verksamhetsidén Fortum Värme tog fram en ny verksamhetsidé och vision 2014. Som ett led i att öka samtliga medarbetares delaktighet och engagemang genomförde alla chefer så kalllade dialogmöten med sina medarbetare. Målet med dialogmötena var att i varje grupp tillsammans tydliggöra vad visionen innebär och på vilket sätt teamen och var och en kan bidra till att Fortum Värme når visionen. Statistik Könsfördelning Fortum Värme Fast anställda1), antal Stockholm Gas Kvinnor Män Kvinnor Män 122 537 9 20 Varav heltid 110 526 9 20 Varav deltid 12 11 Visstidsanställda, antal 2 8 1 1 122 537 9 20 Varav chefer, % 12 14 22 15 Antal 16 84 1 2 – 2 – – Fast anställda, antal Ålder <30 Varav chefer 30–50 >50 Genomförda utvecklingssamtal2), % Sjukfrånvaro2), % 1) 2) Antal 84 254 6 12 Varav chefer 13 48 1 2 Antal 24 207 3 7 Varav chefer 22 26 1 1 98 99 100 100 3 2 1 1,2 Samtliga anställda inom Fortum Värme är anslutna till kollektivavtal. Andel av teoretisk schemalagd tid. Avser fast anställda medarbetare. Kvinnor, 122 Män, 537 Andelen kvinnliga chefer (16 %) inom Fortum Värme motsvarar idag nästan andelen kvinnliga anställda (18,5 %), och Fortum Värme har som övergripande ambition att öka andelen kvinnor. För Stockholm Gas, med färre anställda, är 2 av 5 chefer kvinnor. Ålder och kön 400 350 300 250 200 150 100 50 0 <30 Kvinnor 30-50 >50 Män FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 MILJÖ- OCH HÅLLBARHETSARBETE 29 Med fokus på de viktigaste hållbarhetsfrågorna Fortum Värme vill bidra till en hållbar energiförsörjning och balanserar miljöhänsyn och socialt ansvarstagande med uthållig lönsamhet. Det skapar hållbara värden för intressenter och för samhället. Fortum Värme identifierar löpande de viktigaste hållbarhetsfrågorna inom ramen för arbetet med miljöledningssystem, socialt ansvar, omvärldsanalys och väsentlighetsanalys, samt i dialog med intressenter. Det systematiska hållbarhetsarbetet vägleds av Fortum Värmes hållbarhetspolicy, mål och handlingsplaner. Dialog med intressenter En god intressentdialog är en naturlig del i det dagliga arbetet, och bidrar till utvecklingen av verksamheten i stort och till hållbarhetsagendan. Affärsbehovet är utgångspunkten för samtliga dialoger, men frekvensen för och typen av dialog varierar mellan intressentgrupper. Fortum Värme kommer att fortsätta systematiseringen. Företaget deltar även i bredare dialoger för att driva förändring mot en mer hållbar utveckling. I arbetet mot målet att enbart använda hållbara bioprodukter deltar Fortum Värme i initiativ som RSPO (Round Table of Sustainable Palm Oil) sedan 2005 och RTRS (Round Table of Responsible Soy) sedan 2014. Genom Fortumkoncernen deltar Fortum Värme också i Bettercoal, ett initiativ med sye att förbättra förhållandena i leverantörskedjan för kol. Genom att delta i WWF Sweden Forest & Trade Network (sedan 2005), FSC (Forest Stewardship Council, sedan 2012) och världsnaturfondens initiativ GFTN (Global Forest and Trade Network, sedan 2005) bidrar Fortum Värme till arbetet med ansvarsfullt skogsbruk och till att få ett slut på illegal skogsavverkning. Medlemskapet i företagsnätverket Hagainitiativet innebär ett tydligt klimatåtagande för alla företag som deltar. Genom NMC (Nätverk för hållbart näringsliv) har Fortum Värme ett utbyte med andra företag om hållbarhetsutmaningar och erfarenheter. I ett bredare perspektiv deltar Fortum Värme aktivt i en rad olika branschföreningar för att vara med och påverka förutsättningarna för energibranschen. Miljönytta och ansvar Fjärrvärmesystemet gör det möjligt att nyttja lokala energikällor och energi som annars skulle gå förlorad – exempelvis avfall och spillvärme. Fortum Värme bidrar till en hållbar stad genom fokus på kretsloppsvärme. Därför har Fortum Värmes prioriterade miljöfrågor koppling till produkterna fjärrvärme, fjärrkyla och el. Företaget ser till miljörisker och möjligheter ur ett globalt systemperspektiv, där den globala uppvärmningen och resursförbrukningen har störst betydelse. Tillförd energi Fortum Värmes övergripande mål är att producera fjärrvärme utan att använda fossila bränslen och att ständigt minska förbrukningen av primär energi. Tillförd energi till Fortum Värmes produktion av värme och el1) 2010 2011 2012 2013 2014 Tillförda fossila bränslen, GWh (olja, kol, stadsgas) 3 321 2 272 1 868 2 267 1 794 Tillförd förnybar eller återvunnen energi, GWh 9 092 7 658 7 794 7 923 7 042 - varav förnybar energi, GWh 8 409 6 951 7 116 7 174 6 172 12 413 9 930 9 661 10 190 8 837 4 325 3 071 2 617 3 080 2 471 Total tillförd energi Förbrukning av primär energi, GWh 1) Ej produktionssamarbeten Andelen förnybar och återvunnen energi vid el- och värmeproduktion uppgick 2014 till cirka 80 procent. Motsvarande nivå för värmeprodukten separat var 86 procent. Andelen av den tillförda energin med ursprung i restprodukter eller spillvärme ökar, vilket gör att behovet av primär energi endast utgör en femtedel av den totala energiomsättningen. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 30 MILJÖ- OCH HÅLLBARHETSARBETE Utsläpp till lu! Lokala miljöaspekter inkluderar en säker och störningsfri dri av verksamheten inne i eller nära stadsmiljö. En viktig lokal miljöaspekt är verksamhetens påverkan på luoch vattenkvaliteten i närområdet, genom direkta utsläpp eller indirekt genom transporter. Fortum Värme arbetar för att minska utsläpp från rökgaser som kan påverka hälsa och miljö. Kombinationen ökad fjärrvärme och allt bättre miljöprestanda har bidragit till förbättrad lukvalitet i Stockholm. De samlade utsläppen har minskat samtidigt som energiproduktionen mer än fördubblats. Ju fler kunder som ansluter desto mindre sammantagen klimatpåverkan från Stockholmsområdet. Produktion av värme och el har fördubblats sedan 1990, men utsläppen kvarstår på samma totala nivå. Under 2014 anslöt sig kunder motsvarande 100 GWh till fjärrvärme. Det minskar kundernas utsläpp av växthusgaser med cirka 24 000 ton per år. De ökade fjärrvärmeleveranserna kan härledas till anslutning av nybyggda fastigheter och till att allt fler oljepannor fasats ut. Anslutningar och historisk klimatpåverkan från fjärrvärme KTON CO2e GWH 3 000 12 000 2 500 10 000 2 000 8 000 1 500 6 000 1 000 4 000 500 2 000 0 0 1990 1995 2000 2005 2010 2014 Summan av Fortum Värmes och kundernas utsläpp (kton CO2e) Fjärrvärmeleverans (GWh) Fjärrvärmens andel av uppvärmningsbehovet har ökat stadigt och leveransen har fördubblats jämfört med början av 1990-talet. Merparten av denna ökning består av anslutning av befintliga fastigheter. Genom en kombination av att små oljepannor har kunnat stängas av och en allt bättre miljöprestanda vid fjärrvärmeproduktionen har den samlade klimatpåverkan som beror på uppvärmning minskat. Utsläpp till lu, totalt för Fortum Värmes egen el- och värmeproduktion 2010 2011 2012 2013 2014 Utsläpp av växthusgaser i egna anläggningar, kton 1 455 1 033 911 1 003 999 Utsläpp av kväveoxider, ton 1 846 1 125 1 062 1 166 969 Utsläpp av svaveldioxid, ton 535 211 195 149 134 Utsläpp av sto, ton 88 35 31 25 14 Utsläpp av Hg, kg 25 21 18 16 19 Utsläpp av Cd, kg 0,9 1,8 4,6 1,0 1,1 Utsläpp av dioxiner, mg 178 173 51 30 315 De lokala utsläppen av växthusgaser orsakas framför allt av att Fortum Värmes energiproduktion till en viss del skett med kol, men även av fraktioner med fossilt ursprung i avfallsbränslen som till exempel plast. Samtliga anläggningar redovisar utsläpp samt mätmetoder i sina respektive miljörapporter. Vid ett mättillfälle vid Högdalenverket uppmättes ett kraigt avvikande värde för dioxin. Vid ommätning var återigen halten på normal nivå. Det pågår en utredning för att säkerställa att renings- och mättekniken fungerar tillfredsställande. Redovisat värde i tabellen baseras på den förhöjda halten. Beräkning baserat på värdet från ommätningen ger ett totalt utsläpp av 92 mg dioxiner. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 MILJÖ- OCH HÅLLBARHETSARBETE 31 Utsläpp av CO2e från transporter (ton) Fördelning av tonkm och utsläpp per transportslag YTTRE FÄLT TON CO2E 27% 17 696 589 INRE FÄLT TONKM 7% 904 222 176 427 73% 93% Transport av bränslen Transport av dolomit och sand Transport av askor och avfall Transport av kemikalier Tjänsteresor flyg Tjänsteresor bilar FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 Fartyg Lastbil Cirka två procent av Fortum Värmes totala klimatpåverkan utgörs av transporter. Den största andelen är bränsletransporterna. För att minska påverkan används båt i så stor utsträckning som möjligt. Tillgången till hamnläge och tågtransporter var avgörande argument för lokaliseringen av det nya biokravärmeverket till Värtan och kommer bidra till en ökad andel bränsletransport på tåg. I samarbete med leverantörer arbetar Fortum Värme för att maximera fyllnadsgraden genom att undvika tomma returtransporter. 32 MILJÖ- OCH HÅLLBARHETSARBETE Utsläpp till vatten Fortum Värmes arbete med rökgaskondensering för effektivare produktion innebär en omfattande satsning på avancerad vattenreningsteknik. Genom rökgaskondensering kan mer energi utvinnas ur bränslet medan utsläppen av luföroreningar reduceras. Genom kondensering av rökgaser återvinns energi som förbrukats för att förånga bränslenas vatteninnehåll. När kondensatet renas sker en ytterligare avskiljning. Det totala utsläppet av tungmetaller från rökgaser och kondensatvatten blir härigenom mycket lågt, i storleksordningen någon procent av innehållet i tillförda bränslen. Avfall Fortum Värmes stora askproducenter är Högdalenverket (avfallsaskor) och Värtaverket (kolaskor). Flygaskan från kolförbränningen används som insatsvara för stabilisering av bland annat flygaskor från avfallsförbränningen på deponi. Bottenaskor (slagg) från avfallsförbränningen används i första hand som täckmaterial på deponier. Under 2014 ökade framför allt mängden bottenska som konsekvens av en ökad andel avfallsbaserade bränslen. Att mängden förorenade jordmassor ökat beror på den omfattande byggnadsverksamhet som pågick under 2014. Vid varje baslastanläggning finns en miljöstation för sortering av det avfall som uppstår i verksamheten. Miljöprestanda Miljöprestandan speglar att anläggningarna successivt har försetts med bästa tillgängliga teknik (Best Available Technology, BAT). Genom avancerad rökgasrening och införandet av kondensering av rökgaser i de större anläggningarna har utsläppen av svavel och sto minskat. Miljöfarliga tungmetaller finns i bränslen i låga koncentrationer, och något mer uttalat i avfallsbaserade bränslen. Att utflödena är mycket små trots avsevärda bränsleflöden visar att energiproduktionen fungerar som en sänka för metaller som finns i omlopp i biologiskt material eller i samhället – det mesta avskiljs och läckagen är idag nere på ytterst låga nivåer. Utsläpp till vatten 2010 2011 2012 2013 2014 Ammonium (t) 40,8 36,9 45,4 30,0 17,9 Arsenik (kg) 18,1 1,4 0,6 0,4 0,4 Kadmium (kg) i.u. 0,08 0,09 0,13 0,04 Krom (kg) 21,6 1,1 1,6 0,9 3,8 Koppar (kg) 12,4 8,0 7,6 11,8 17,9 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Kvicksilver (kg) Typ av avfall (ton) 2010 2011 2012 2013 2014 Flygaska, ej nyttiggjord 32 600 29 210 31 412 33 051 40 046 Flygaska, nyttiggjord 64 033 18 966 30 098 34 359 31 130 0 12 11 45 35 Bottenaska, ej nyttiggjord Bottenaska, nyttiggjord 104 312 106 080 124 836 118 520 166 224 Avfall till deponi 1 051 2 485 2 838 7 952 13 353 Avfall till materialåtervinning 2 216 2 376 2 948 3 563 4 226 725 478 1 039 1 181 1 113 Farligt avfall, ej materialåtervunnet Farligt avfall, materialåtervunnet Förorenade jordmassor Summa 0 0 12 735 814 2 306 540 321 82 503 40 121 207 242 160 146 193 514 281 909 297 062 FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 MILJÖ- OCH HÅLLBARHETSARBETE 33 Klimatpåverkan 2014 Verksamhetens globala klimatpåverkan orsakas av Fortum Värmes egna utsläpp samt av utsläpp som uppstår i andra led i värdekedjan för Fortum Värmes räkning. Av Fortum Värmes globala klimatpåverkan uppstår 79,5 procent i den egna verksamheten i form av utsläpp av växthusgaser från produktionen. Användning av el antas i grundfallet orsaka en klimatpåverkan som baseras på energimixen i det nordeuropeiska elproduktionssystemet. För produktionen av fjärrvärme och fjärrkyla kommer den inköpta elen från ursprungsmärkt och förnybar produktion. Detta innebär att den globala klimatpåverkan på grund av Fortum Värmes användning av el minskade med nära 485 000 ton. El till anläggningarnas övriga stödprocesser är ospecificerad men utgör en mindre andel av elanvändningen. Utsläpp från elförbrukning utgör därför endast något mindre än drygt sju procent av de totala utsläppen. Ytterligare åtta procent av det globala klimatavtrycket uppstår då utsläpp från produktionssamverkan inkluderas. Då adderas utsläpp från fjärrvärmeproduktion som sker hos annan energiproducent till den del av fjärrvärmeproduktionen som ingår i Fortum Värmes leverans. Produktion och distribution av bränslen (insamling, transporter och eventuell förädling) står för cirka sex procent av de totala utsläppen i Fortum Värmes globala klimatpåverkan. Dessutom tillkommer transport av kemiska produkter, tillsatser och aska. De lokala utsläppen av växthusgaser orsakas framför allt av att Fortum Värmes energiproduktion till en viss del skett med kol, men även av att det förbränns fraktioner med fossilt ursprung i avfallsbränslen, som till exempel plast. Genom en kombination av minskade egna utsläpp, utökad klimatkompensation av värmeproduktionens utsläpp, samt användning av förnybar el, har nettoutsläppen för hela kedjan summerat kunnat minskas med 52 procent jämfört med basåret 2010. Jämfört med år 2011, som inte var ett lika kallt år, är motsvarande minskning cirka 24 procent. Utsläppen per kWh producerad energi har minskat med 38 procent jämfört med år 2010, om användning av förnybar el och klimatkompensation beaktas. Basåret 2010 var ett kallt år med ovanligt stor användning av fossil eldningsolja. Under ett antal år eer år 2010 har utsläppen per kWh producerad energi varierat i mindre utsträckning beroende på väder och produktionsförhållanden. Från och med år 2016 kommer det nya kravärmeverket i Värtan att medföra en tydlig utsläppsminskning per kWh producerad energi. För ett utförligt klimatbokslut se GRI-appendix till Fortum Värme Årsredovisning 2014. Klimatneutral fjärrvärme tar hand om utsläpp i hela värdekedjan För kunder som eerfrågar en helt klimatkompenserad fjärrvärmeprodukt erbjuder Fortum Värme klimatneutral fjärrvärme. Varje kWh fjärrvärmes globala klimatpåverkan, exempelvis från själva insamlingen av flis i skogen till faktisk leverans av fjärrvärme hos kunden, klimatkompenseras. Transporter av bränslen ingår, liksom eventuell förädling av dem, samt utsläpp för att bygga och i framtiden riva varje anläggning. Med det perspektivet finns det inte något energislag som står helt utan klimatpåverkan. Även solceller och vindkra kan ha signifikant klimatpåverkan. Miljöprestanda utsläpp till lu, totalt för Fortum Värmes egen el- och värmeproduktion 2010 2011 2012 2013 2014 131,7 114,9 99,7 110,3 119,2 30,6 12,3 9,7 11,4 11,9 Kväveoxider, mg/kWh1) 167,0 125,1 116,2 128,1 115,6 Svaveldioxid, mg/kWh1) 48,4 23,5 21,3 16,3 16,0 Utsläpp av växthusgaser, i anläggning, g CO2e/kWh1) Utsläpp av växthusgaser, transport och produktion av bränslen, g CO2e/kWh1) Sto, mg/kWh1) 8,0 3,9 3,4 2,7 1,6 Kadmium, mg/kWh2) 2,2E-03 2,3E-03 2,0E-03 1,8E-03 2,2E-03 Kvicksilver, mg/kWh2) 8,1E-05 2,0E-04 5,1E-04 1,0E-04 1,4E-04 Dioxiner, mg/kWh1) 1,6E-11 1,9E-11 5,6E-12 3,3E-12 3,8E-11 1) 2) Till lu Till lu och vatten Tabellen visar utsläppen till recipient via rökgaser eller spillvatten från Fortum Värmes produktionsanläggningar. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 34 MILJÖ- OCH HÅLLBARHETSARBETE Fortum Värmes bränslen och klimatprojekt – en global spelare Fasta biobränslen som flis och pellets kommer idag från Norden, Baltikum och Ryssland, medan avfallsbränslen till stor del kommer från det egna länet. Biooljor har sitt ursprung i olika världsdelar, exempelvis levereras lågvärdiga restprodukter från palmoljeindustrier från Asien. Från Brasilien levereras restprodukter från sojaindustrin, och från USA och EU levereras tallbeckolja eller restprodukter från oleokemiska industrier. Valet av lågvärdiga rest- eller biprodukter innebär att Fortum Värme undviker konkurrens med livsmedelsproduktion. Avfall Bioolja Flis Kol Pellets Oliver Projekt för klimatkompensation Klimatkompensation skapar värden globalt Klimatkompensation är ett sätt att balansera egna utsläpp av växthusgaser genom finansiering av andra utsläppsminskningar. Kompensering sker genom åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser eller binder koldioxid på en annan plats, oa i utvecklingsländer. Reduktionsenheter köps från utsläppsminskande projekt i andra länder och kan vara certifierade utsläppsminskningar, så kallade CER (Certified Emission Reduction) och VER (Verified Emission Reduction). En CER respektive en VER motsvarar ett ton koldioxidekvivalenter. Den geografiska spridningen i Fortum Värmes klimatkompensationsportfölj motsvarar länder där företaget är verksamt och därmed har ett miljöavtryck. Några av baskriterierna för val av projekt är att projekten ska pågå i minst tre år och att de ska vara certifierade enligt Verified Carbon Standard och Gold Standard, Verified Carbon Standard och Social Carbon, CDM eller REDD. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 MILJÖ- OCH HÅLLBARHETSARBETE 35 Klimatkompensation för denna typ av produkt innebär kompensation även för andra företags och aktörers utsläpp i den mån de inte redan själva kompenserat för den. Klimatkompensation 2014 Under året har Fortum Värme valt att finansiera ett antal olika klimatkompensationsprojekt med olika sätt att minska koldioxidutsläpp. I tabellen nedan visas vilken typ av projekt som ingår i portföljen och vilka koldioxidbesparingar de bidragit till. Klimatkompensationsprojekt 2014 Antal ton Biogas från deponier utnyttjas istället för att släppas ut 100 824 Biomassa ersätter fossil energi 23 018 Skogbevarande projekt binder kol och bevarar biologisk mångfald 64 000 Vattenrening medför minskat behov av småskalig eldning som sprider sot 3 054 Vindkra ersätter fossil kra 137 412 Summa 328 308 Miljömål och uppföljning Fortum Värmes miljöarbete fokuserar på tre tydligt angivna områden – resurshushållning, klimateffektivitet och förnybarhet. Målen under 2014 avser fjärrvärmens miljöprestanda, en störningsfri verksamhet samt den fysiska arbetsmiljön. Under 2015 kommer Fortum Värme att inleda ett arbete med energikartläggning enligt nya lagkrav. Ett etappmål för minskad klimatpåverkan är att år 2016 ta det nya biokravärmeverket i Värtan i dri. Andelen förnybar och återvunnen energi blev 2014 något högre än målet. Klimatpåverkan minskade jämfört med föregående år medan en minskad elproduktion samtidigt medförde en ökad global systemeffekt. Utsläppen beräknas när det gäller målen i enlighet med Värmemarknadskommitténs metodik (se www. svenskfjarrvarme.se). För rättvisande resultat görs en avräkning för allokeringsavtal medan produktionssamverkan med andra energiaktörer med inleverans av fjärrvärme till Fortum Värmes nät inkluderas. Andelen tillförd förnybar respektive återvunnen energi avser endast Fortum Värmes egen produktion. Indikatorn ’Netto-CO2systemeffekt’ beaktar förutom Fortum Värmes egna utsläpp även värmeproduktionens nettobehov av el (egen produktion i kravärmeverk minskat med egen förbrukning i exempelvis värmepumpar) och vilken klimatpåverkan detta så kallade elnetto får. För att beräkna nyckeltalet antas en emissionsfaktor per kWh el på 670 gram (källa: Elforsk). Antalet så kallade allvarliga miljöstörningar minskade jämfört med 2013. Arbetet för att nå målet fortsätter. 12 av 22 klagomål kommer från bygget av det nya biokravärmeverket där omfattande anläggnings- och byggarbeten pågick under hela året. Den nya anläggningen byggs Nyckeltal avser fjärrvärme Enhet Utfall 2013 Användning av primärenergi Mål 2014 Utfall 2014 Mål 2016 PEF 0,22 0,22 0,19 0,17 % 13 15 11 13 CO2-ekv, egna utsläpp inkl inköpt el per fjärrvärmeleverans g/kWh 82 82 75 72 Netto-CO2-systemeffekt per fjärrvärmeleverans g/kWh 114 103 139 26 Fossila bränslen för fjärrvärme Förnybar energi % 75 76 78 79 Förnybar och återvunnen energi % 84 84 87 87 Miljöstörningar 2013 Mål 2014 Utfall 2014 Betydande miljöstörningar och bränder 17 <6 7 Klagomål 24 <20 22 Med betydande miljöstörningar avses överskridanden av begränsningsvärden, störningar i mätning eller övervakning, utsläpp till recipient som är större än 100 liter, samt brand eller explosion.Under 2014 inträffade bland annat utsläpp av glykol, köldmedieläckage, överskridanden av begränsningsvärden avseende svaveldioxid och kolmonoxid, och en brand. Samtliga störningar utreds med avseende på grundorsaken med syet att förebygga att störningen ska kunna upprepas. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 36 MILJÖ- OCH HÅLLBARHETSARBETE i närheten av bostäder i Hjorthagen. Under några av bostäderna pågick tunnelarbeten. Klagomålen på bygget av biokravärmeverket har framförallt gällt borrning under jord för tunneldrivning, men även att själva byggarbetena har upplevts störande. Forskning och utveckling FoU inom Fortum Värme bedrivs i nära samarbete med Fortumkoncernens FoU och tillsammans med branschens gemensamma forskningsorganisationer, universitet och högskolor samt konsulter och tillverkande industri. Med målet att finna uthålliga lösningar och ett framtida resurs- och klimatneutralt Fortum Värme fokuserar koncernen på initiativ som ökar effektiviteten i befintliga anläggningar och som främjar tillväxt. På längre sikt är inriktningen att skapa förutsättningar för ett utsläppsfritt energisystem. De forskningsprojekt som bedrivs i dagsläget omfattar bland annat produktion av pyrolysolja integrerad med kravärme, forskning om kretsloppsbaserade bränslen och hur olika förbränningsaskor kan nyttiggöras, säsongslagring av solvärme samt koldioxidavskiljning och lagring. Ansvarsfulla inköp Fortum Värme har en varierad och omfattande leverantörskedja. Under 2014 uppgick inköpen till 5 720 MSEK (5 620), fördelat på cirka 1 900 leverantörer (2 000) av varor och tjänster. Inköpen under året inkluderar investeringar om 3 099 MSEK (2 314), varav den största andelen är biokravärmeverket i Värtan. Bränsleinköp från internationella och lokala leverantörer uppgick till 922 MSEK (1 288). Cirka 27 procent av bränslehandeln rör inköp av bränslen från Ryssland (kol och biobränslen) samt till en mindre del Malaysia och Brasilien (biooljor). Förgranskning vid betydande inköp Fortums uppförandekod ingår i en obligatorisk e-learningutbildning för alla inom Fortum Värme och vägleder medarbetarna i det dagliga arbetet samt i dialog med våra samarbetspartners. Fortumkoncernen är sedan 2010 medlemmar i FN:s Global Compact, vars tio princi- Upphandling av byggmaterial i stora projekt Vid exempelvis bygget av biokravärmeverket i Värtan är kraven i upphandlingen att byggmaterial ska uppfylla kriterierna i BASTA (www.bastaonline.se) eller motsvarande databas för byggprodukter. Beställaren kan acceptera andra material i vissa fall, men valet ska motiveras och byggvarudeklaration granskas av projektets EHS-ansvariga för godkännande. Inbyggda material får inte avge gaser, lukter eller vara besvärande för lokalnyttjaren och de valda materialen ska så långt som möjligt vara återvinningsbara. Byggvarudeklarationer (BVD) ska ingå i slutdokumentationen. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 MILJÖ- OCH HÅLLBARHETSARBETE 37 per ligger till grund för uppförandekoden för leverantörer (Supplier Code of Conduct). Uppförandekoden omfattar områdena miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och anti-korruption. Inför varje upphandling med ett värde över 100 000 euro inom Norden och 50 000 euro för övriga länder ska en förgranskning av leverantören ske utifrån de krav som ställs i uppförandekoden. Till hjälp finns ett frågeformulär som inkluderar bland annat miljöarbete och arbetsmiljöprestanda. Fortum Värme har prioriterat arbetet med bränsleinköp, och samtliga nya leverantörer under 2014 har besvarat formuläret. Svaren utvärderas och i vissa fall rekommenderas att en granskning utförs av Fortum Värme eller annan part innan tecknande av avtal. Samtliga leverantörsavtal som tecknades 2014 inkluderar Fortums uppförandekod för leverantörer (Supplier Code of Conduct) som avtalsbilaga. Leverantörer ansvarar för att i sin tur ställa liknande krav på sina underleverantörer eller entreprenörer. Vissa inköpskategorier kompletteras med ytterligare krav, och genom årliga riskbedömningar tas granskningsplaner för leverantörer fram. När det gäller kritiska leverantörer eller högriskländer har särskilda utredningar gjorts, exempelvis avseende anti-korruption. Granskningar under året Under 2014 har 13 företag granskats varav nio genomgått en komplett granskning mot Fortums Code of Conduct. Av de företag som granskats är fem bränsleleverantörer; två entreprenörer för transport och lossning av bränslen; fem tjänsteentreprenörer samt en materialleverantör. Hälen av granskningarna har skett i Sverige, de övriga i Tjeckien, England, Ryssland, Brasilien och Malaysia. Analysen av granskningarna kommer att ligga till grund för kommande arbete med leverantörsutveckling. I vissa fall medför granskningen att samarbetet måste avbrytas helt eller tillfälligt, men i normalfallet innebär det att ett åtgärdsprogram för avvikelser eller förbättringar tas fram. Under årets granskningar identifierades framför allt avvikelser rörande arbetsmiljö, sammantaget ungefär ett tjugotal punkter. Andra avvikelser som förekommit i enstaka fall rörde löner, arbetstid, underleverantörer, anti-korruption samt miljö. Avvikelser om anti-korruption motiverades av att en leverantör bedömdes ha otillräckliga rutiner för att minimera korruptionsrisken. Fortum Värme har rekommenderat åtgärder som kommer att följas upp under 2015, och i ett fall har brister vid leverantörsgranskningen lett till att samarbetet avslutats. Under 2014 genomfördes en entreprenörsdag med sye att diskutera Fortums uppförandekod och säkerheten på företagets arbetsplatser. Dessutom har ett flertal informationsmöten för leverantörer genomförts under året med fokus på Fortums uppförandekod. Arbetsmiljö och säkerhet Fortum Värme är arbetsmiljöcertifierade enligt ledningssystemet OHSAS 18001. Det bidrar till en systematik för att sätta upp och arbeta mot relevanta och högt ställda mål. Fortum Värme deltar också i utbyte av erfarenheter och god arbetsmiljöpraxis hos kollegor både inom och utanför energibranschen. Årets ansträngningar och insatser inom arbetsmiljöområdet överskuggades av den arbetsplatsolycka som inträffade i Hjorthagen den 4 november då två entreprenörer i bygget av biokravärmeverket förolyckades samt en skadades allvarligt. Utredningar påbörjades omgående av LWIF TRIF 15 25 12 20 9 15 6 10 3 5 0 2013 2014 Entreprenörer Egen personal 0 2013 2014 Entreprenörer Egen personal Målet när det gäller den fysiska arbetsmiljön är att det inte ska inträffa några allvarliga olycksfall överhuvudtaget. Fortum Värme mäter olycksfrekvensen (Lost Workday Injury Frequency, LWIF) för att följa och minska antalet allvarliga olycksfall. Indikatorn LWIF visar om utvecklingen är på väg mot målet. Målet för LWIF avseende egen personal var för 2014 < 1,8. Mål LWIF för entreprenörer var för 2014 < 4,3. Målen har formulerats som antal olycksfall som medfört minst en dags frånvaro per antal arbetade timmar. TRI betyder ’Total Recordable Injuries’ och utgör summan av antal LWI samt därutöver även samtliga skador/olyckor som medför begränsningar i den skadade medarbetarens arbetsuppgier, eller kräver medicinsk behandling/sjukvård. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 38 MILJÖ- OCH HÅLLBARHETSARBETE Polis, Arbetsmiljöverket, entreprenadföretaget och Fortum Värme och pågick fortfarande vid slutet av året. Uppföljning av arbetsmiljöarbetet – mål och resultat De senaste åren har antalet incidentrapporter ökat avsevärt, till stor del på grund av de stora byggprojekten men även tack vare ökat fokus och fler rapportverktyg för att registrera risker, avvikelser, skyddsrondsanmärkningar och tillbud. Genom en rapporterande kultur med många incidentrapporter kan Fortum Värme arbeta proaktivt för att förebygga och förhindra olyckor. För att säkra att utvecklingen går i rätt riktning har samtliga team inom Fortum Värme till uppgi att varje år sätta nya mål, handlingsplaner och nyckeltal inom arbetsmiljöområdet. Teamuppdragen granskas och utmanas för att garantera målens relevans för affärsplanen. Fortum Värmes ledningsgrupp följer dagligen och veckovis upp arbetsmiljöprestandan, och ett antal nyckeltal följs upp och utvärderas på månadsbasis. Entreprenörssäkerhet Entreprenörssäkerhet har varit ett av fokusområdena under 2014 och kommer att vara det även under 2015. Kraven på entreprenörernas arbetsmiljö- och säkerhetsarbete regleras via avtal och kontrakt, och eerlevnaden av kraven kontrolleras genom olika verktyg, bland annat ett säkerhetsindex. Innan entreprenörer får komma in på anläggningarna genomgår de en obligatorisk utbildning. Inför revisioner och i de stora projekten hålls särskilda informationsträffar för att informera om anläggningens krav på säkerhet och risker. Entreprenörernas arbete följs bland annat upp genom ’safety walks’ där diskussion om säkert agerande och beteende sker ute på plats i anläggningarna. Under 2014 var majoriteten av de inträffade olyckorna kopplade till fall-, kläm- och skärskador. Målnivåerna är satta utifrån en önskad trend som ska leda mot nollvisionen. För egen personal överträffades etappmålet i och med att det inte inträffade något allvarligt olycksfall under året. Historiken visar att målet att nå noll olycksfall är svårare att nå för entreprenörer, och utfallet 2014 blev sämre än förväntat. En utökad satsning på arbetsmiljöarbetet har inletts under året med målet att bland annat fokusera på arbetssäkerheten hos de entreprenörer som anlitas. Ackumulerade miljö- och arbetsmiljöärenden under 2014, antal antal 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utfall 2014 Utfall 2013 Mål 2014 Fortum Värme har åstadkommit en hög grad av rapportering när det gäller tillbud och risker vilket ger ökade möjligheter att sätta in förebyggande åtgärder. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 RISKER OCH RISKHANTERING 39 Risker och riskhantering Fortum Värme utvecklar fortlöpande riskhanteringen för att parera förändringar i marknadsvillkor och i omvärld. Riskhanteringsprocessen är väl integrerad i affärsplaneringen, affärsstyrningen och affärsuppföljningen. Målsättning, process och ramverk Målet med riskhanteringen är att stödja arbetet med att nå Fortum Värmes mål, samt att undvika oönskade operativa utfall. För varje riskkategori följer riskhanteringen följande steg inom Fortum Värme: identifiering, bedömning, hantering, kontroll och uppföljning. En bärande princip i riskhanteringen är att hantera riskerna så nära källan som möjligt. Hanteringen av el-, bränsle-, och valutarisker, försäkringar, kreditrisker med mera, sköts samordnat för hela verksamheten. All riskhantering baseras på av styrelsen beslutade policyer. Häri fastställs principer, anges ramar och tydliggörs ansvar för riskhanteringen. Policyerna revideras en gång per år och föreläggs styrelsen för förnyat beslut. Risker i verksamheten Bolaget bedriver en kapitalintensiv verksamhet i konkurrensutsatta marknader med stort inslag av politisk och miljömässig styrning och kontroll, såväl indirekt som direkt. Fortum Värmes verksamhet medför en naturlig exponering mot olika typer av risker – strategiska risker, marknadsrisker, finansieringsrisker, motpartsrisker och operativa risker. påverkar även förändrade förbrukningsmönster hos kunderna och klimatförändringarna Fortum Värme. • Elprisrisker: Fortum Värme producerar el i kravärmeverk och förbrukar el främst i värmepumpsanläggningar. Nettoexponeringen begränsas därmed. Riskhantering sker med finansiella derivatinstrument. • Styrmedelsrisker: EU har inrättat ett system för handel med utsläppsrätter. På nationell nivå har ett system för stöd av förnyelsebar elproduktion inrättats – elcertifikatssystemet. Fortum Värmes produktionsenheter omfattas av dessa system. Dessa risker hanteras med finansiella derivatinstrument samt genom att ta hänsyn till priserna vid produktionsplaneringen. • Bränsleprisrisker: Verksamheten använder bränslen som anskaffas på internationella och nationella marknader. Fortum Värmes flexibla produktionsmöjligheter begränsar till viss del prisriskerna för bränsle. I övrigt används fastprisavtal för fysiska leveranser och finansiella derivat där det är möjligt. • Valutarisker: Dessa risker uppstår framför allt vid investeringar och bränsleinköp. Policyn är att avtalade kassaflöden ska prissäkras med valutaterminer. Finansieringsrisker Strategiska risker Strategiska risker är främst risker som förändrar förutsättningarna på värme-, kyla-, el- eller gasmarknaderna. Olika politiska beslut kan påverka förmågan att nå uppsatta mål. Dessa beslut kan beröra energiskatter och styrmedel samt olika former av marknadsregleringar. Teknikutveckling av konkurrerande alternativ är ett annat exempel på en strategisk risk. I de strategiska riskerna ingår också de legala eerlevnadsriskerna (compliance). Fortum Värmes verksamhet omfattas av många lagar, direktiv och förordningar. I sye att hantera dessa risker finns väl utvecklade interna ramverk för hur beslut ska fattas och i vilka frågor som legalt stöd ska inhämtas. Det finns även en uppförandekod för att säkerställa en god kontroll och en hög affärsetik i det dagliga arbetet. Marknadsrisker Med marknadsrisker avses risker kopplade till volymeller prisförändringar. • Volymrisker: Kortsiktigt är försäljningen främst beroende av normal variation i temperatur. På längre sikt FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 Fortum Värmes verksamhet är kapitalintensiv och det finns ett kontinuerligt behov av att finna lämplig finansiering. Här är riskerna främst: • Likviditets- och refinansieringsrisk – avser den risk som kan uppstå genom att Fortum Värme ej har tillgång till kassalikviditet och eller lånefinansiering för att möta investeringsbehov och övriga finansiella åtaganden. Styrelsen fattar årligen beslut om krav på kapitalbindning och begränsningar i förfalloprofilen på externa lån. I den löpande finansieringsverksamheten strävas eer en jämn förfallostruktur och en diversifiering mellan olika finansieringskällor. • Ränterisker – beskriver hur förändringar i marknadsräntan påverkar Fortum Värmes finansnetto. Höjningar av marknadsräntan kan komma att öka Fortum Värmes räntebetalningar vilket kan få en negativ effekt på kassaflöde, finansiell ställning och resultat. Ränteriskerna styrs via av styrelsen fastställda normer och mandat för genomsnittlig räntebindning och maximal flow risk. Under 2014 introducerades räntederivat som instrument för styrning av ränterisken. 40 RISKER OCH RISKHANTERING Motpartsrisker Fortum Värme exponeras för motpartsrisker varje gång ett avtal ingås. För att hantera riskerna finns rutiner för identifiering, bedömning och uppföljning av motpartsriskerna, här ingår också hantering av eventuella garantier och begränsningar. Operativa risker Med operativa risker menas negativa konsekvenser av bristfälliga processer, systemfel, oönskat beteende eller externa händelser. Operativa risker hanteras bland annat genom dokumentation och automatisering av processer, av en tydlig beslutsprocess samt av åtskillnad mellan beslutande och kontrollerande funktioner. För de operativa risker som är försäkringsbara ingår bolaget i Fortumkoncernens försäkringsprogram. I övrigt finns också ett ramverk för interna kontroller som bland annat syar till att minska de operativa riskerna. Riskerna utvärderas regelbundet internt inom Fortum Värme och av externa parter och korrigerande åtgärder vidtas fortlöpande. Miljö- och hållbarhetsrisker Fortum Värmes verksamhet har betydande miljöpåverkan, vilket kan innebära stora risker om Fortum Värme brister i sitt miljöarbete. Utsläpp av ämnen sker till lu och vatten och produktionsprocessen genererar också vissa avfallsprodukter, såsom askor från förbränning. Verksamheten regleras av miljölagar som kräver miljötillstånd för att bedrivas. Kraven kan bland annat preciseras i form av olika nivåer på utsläpp till lu, utsläpp till vatten, bullernivåer, avfalls- och kemikalieanvändning. Fortum Värme arbetar strukturerat och noggrant med eerlevnad då miljötillstånd och miljöregler utgör grunden för verksamhetens bedrivande. Tydlig information och samråd med närboende är också en viktig aspekt i samband med byggen och nya anläggningar. Försiktig- hetsprincipen beaktas i riskanalyser och miljökonsekvensutredningar. Verksamheten är tillståndspliktig enligt miljöbalken och certifierad enligt miljöledningssystemet ISO 14001. Andra hållbarhetsrisker är kopplade till försörjning av bränslen där import sker från andra länder. Arbetsmiljörisker är relevanta för såväl egen personal som för entreprenörer. Fortum Värme bedriver en rad aktiviteter inklusive utbildning för att förebygga olyckor. Fortum Värme genomför löpande en granskning av leverantörer och flöden, där arbetet sker med såväl egen personal som externa specialister. Oegentligheter och korruptionsrisker Risken för korruption och andra oegentligheter är väl uppmärksammad och uppförandekoden syar till att minska dessa risker. En gång per år genomförs en analys av riskerna i verksamheten, där ingår också en analys av korruptionsriskerna. De områden som identifierats som extra utsatta för denna typ av risker är bränsleförsörjning och inköp, samt de delar av verksamheten som har nära relationer med myndigheter och andra företrädare för det offentliga samhället. Baserat på resultatet från riskanalyserna och de identifierade kritiska enheterna samt processerna har under 2014 en större utbildningsinsats inletts. Utbildningen är skräddarsydd för respektive enhet och de risker som de eventuellt kan möta i sin vardag. Syet med utbildningen är att minska dessa risker genom att göra Fortum Värmes medarbetare uppmärksamma på riskerna med korruption och oegentligheter, vad som förväntas av medarbetarna och vad som bör göras i de fall då incidenter uppstår. Utbildningar är genomförda med 120 personer av cirka 200 identifierade nyckelpersoner. På Fortumkoncernens hemsida fortum.com under Code of Conduct kan Fortum Värmes intressenter rapportera missförhållanden. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 41 Bolagsstyrningsrapport AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad (publ) är ett svenskt publikt aktiebolag med ett obligationsprogram noterat på Nasdaq OMX Stockholm. Styrelsen lämnar här 2014 års bolagsstyrningsrapport. Allmänt om Fortum Värmes bolagsstyrning och verksamhet Moderbolaget i koncernen, AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad (publ), är ett svenskt aktiebolag med säte i Stockholm. Styrelsen består dels av stämmovalda ägarrepresentanter, dels av arbetstagarrepresentanter valda av de fackliga organisationerna. Styrelsen utser i sin tur VD, som sköter den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Moderbolagets verksamhet består dels av att äga aktier i det operativa bolaget AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, dels av att svara för koncernens finansieringslösningar. Regelverk Externa regelverk • Svenska rättsregler, särskilt aktiebolagslagen och årsredovisningslagen • Konsortialavtal och övriga ägardirektiv • Börsregler (moderbolaget följer de börsregler som gäller för bolag som har räntebärande instrument registrerade på Nasdaq OMX Stockholm.) Interna regelverk • Bolagsordning • Styrelsens arbetsordning, inklusive VD-instruktion och instruktion om rapportering till styrelsen • Fortumkoncernens uppförandekod (Code of Conduct) • Fortum Värmes interna delegations- och beslutsregler, policyer och instruktioner Ägarförhållanden AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad (publ) ägs av Fortum Power and Heat AB, som innehar 90,1 procent av aktiekapitalet och 50,1 procent av rösterna, och av Stockholms Stadshus AB, som innehar 9,9 procent av aktiekapitalet och 49,9 procent av rösterna. Fortum Power and Heat AB, som ingår i den finska börsnoterade energikoncernen Fortum Oyj, innehar stamaktier. Stockholms Stadshus AB, som ägs av Stockholms stad, innehar preferensaktier. Stockholms Stadshus AB:s preferensaktier betingar ett lika stort ekonomiskt intresse i moderbolagets resultat som Fortum Power and Heats stamaktier gör. De bägge ägarna har sålunda rätt till lika stor utdelning. Stockholms Stadshus AB innehar, utöver FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 sina preferensaktier, även teckningsoptioner, som vid inlösen resulterar i exakt lika stor kapitalandel och exakt lika stor röstandel som Fortum Power and Heat AB innehar. Lösen tillgår så att preferensaktierna växlas in mot nya stamaktier. Dessa nya stamaktier representerar samma röstetal och samma kapital som Fortum Power and Heat AB redan innehar. Ägarna reglerar sin ägarsamverkan genom konsortialavtal. Av det nu gällande konsortialavtalet, som tecknades 2013, framgår att Stockholms Stadshus AB avser att lösa in sina teckningsoptioner per den 1 januari 2016. Moderbolaget kommer från och med denna dag vara exakt hälenägt genom stamaktier, både vad avser kapital och röster, av Fortum Heat and Power AB och av Stockholms Stadshus AB. Inga andra aktieslag eller teckningsoptioner finns då utställda. Av konsortialavtalet framgår även att ägarna enats om att moderbolaget från och med den 1 januari 2016 inte längre ska vara hänvisat till ägarna för sin upplåning, utan i stället finansiera sig fullt ut i de externa kreditmarknaderna. Årsstämma Årsstämma i AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad (publ) ska enligt lag hållas årligen inom sex månader eer räkenskapsårets utgång. Årsstämman utser styrelse och revisorer samt beslutar om ersättning till dem, fastställer resultaträkning och balansräkning, beslutar om disposition av bolagets resultat, beviljar ansvarsfrihet för styrelse och VD, samt beslutar i andra ärenden enligt lag och bolagsordning. Moderbolaget höll sin årsstämma den 24 april 2014. Inga övriga ärenden behandlades än de som förekommer på den stående agendan enligt bolagsordningen. Styrelsen Styrelsens sammansättning Enligt moderbolagets bolagsordning ska styrelsen bestå av åtta styrelseledamöter utan styrelsesuppleanter. Styrelseledamöterna väljs årligen på årsstämman för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Styrelseordföranden ska ej ha utslagsröst. De fackliga organisationerna utser i särskild ordning två ordinarie arbetstagarrepresentanter, samt två suppleanter för dessa. De fackliga organisationerna meddelar moderbolaget vilka representanter som valts i samband med årsstämman. 42 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT På årsstämman valdes följande styrelseledamöter nominerade av Stockholms stad: Cecilia Stegö Chilò (omval), Charles Berkow (omval), Per Hallberg (omval) och Jan Valeskog (omval). De styrelseledamöter nominerade av Fortum Power and Heat AB som invaldes var: Markus Rauramo (nyval), Håkan Grefberg (omval), Göran Hult (omval) och Susanne Jonsson (omval). Det finns således ingen styrelseledamot som är oberoende i förhållande till bolaget eller aktieägarna. Ägarna avser att utse denna styrelseledamot under 2015. De fackliga organisationerna utsåg följande arbetstagarrepresentanter: Rickard Stenberg (ordinarie, nyval), Arth Uddin (ordinarie, nyval), Anders Marklund (suppleant, omval) och Jan Persson (suppleant, omval). Eer årets utgång, den 15 januari 2015, hölls en extra bolagsstämma, där Vivianne Gunnarsson, som nominerats av Stockholms Stadshus AB som eerträdare till den ur styrelsen avgångne ledamoten Charles Berkow, invaldes som ordinarie ledamot från och med denna dag. Närmare information om styrelseledamöterna finns på sidan 45. års utvärdering föranledde inga förändringar av gällande rutiner och arbetssätt. Riktlinjer för ersättning till styrelsen Styrelsens arvode bestäms av årsstämman. Information om styrelsens arvode 2014 finns i koncernens not 12. Organisation och koncernledning Koncernens operativa bolag, AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, är organiserat i tre kärnfunktioner med utgångspunkt i värdekedjan: försörjning, produktion och distribution och marknad. Till stöd för kärnverksamheterna finns ett antal stödfunktioner som leder, styr och stödjer affärsverksamheten. Moderbolagets VD, som också är koncernchef för Fortum Värme, ansvarar för den löpande förvaltningen i enlighet med aktiebolagslagen. VD har inrättat beslutsfunktioner för styrningen av Fortum Värme och fattar beslut självständigt eller med stöd av beslutsfunktionerna. Den viktigaste av dessa är företagsledningen. Information om företagsledningen finns på sid 46. Revisorer Styrelsens uppgier Styrelsens grundläggande uppgier framgår av aktiebolagslagen. Styrelsen fastställer varje år en arbetsordning och ett antal instruktioner. Arbetsordningen och instruktionerna reglerar bland annat rapporteringen till styrelsen, arbetsfördelningen mellan styrelse och VD, ordförandens uppgier, formerna för styrelsemötena samt formerna för utvärderingen av styrelsens och VD:s arbete. I arbetsordningen framgår att styrelsen ska godkänna målsättningar, väsentliga policyer och strategiska planer för bolaget och koncernen, samt större investeringar. Som en förberedelse inför de förändrade ägarförhållandena vid kommande årsskie pågår ett arbete med att se över vissa bolagsstyrningsfrågor, bland annat vad avser utformningen av styrelsens arbetsordning och inrättandet av styrelseutskott. Revisorerna väljs för en mandatperiod om ett år i enlighet med aktiebolagslagens huvudregel. Enligt Fortum Värmes bolagsordning ska moderbolaget ha en eller två revisorer med eller utan högst två revisorssuppleanter. På årsstämman 2014 omvaldes Deloitte AB, med auktoriserade revisorn Daniel de Paula som huvudansvarig revisor, och KPMG AB, med auktoriserade revisorn Mattias Johansson som revisor, till moderbolagets revisorer. Vid en extra bolagsstämma den 19 september 2014 valdes Ernst & Young AB, med Mikael Sjölander som revisor, att ersätta KPMG. Omvalet var en följd av Stockholms stads beslut att överföra aktierna i moderbolaget från Stockholms stad (som har KPMG AB som revisor) till Stockholms Stadshus AB (som har Ernst & Young AB som revisor). Deloitte AB kvarstår som huvudrevisor. Huvudrevisorn avrapporterade sin bokslutsgranskning för 2014 till styrelsen vid styrelsemötet den 12 februari 2015. Styrelsesammanträden I direkt anslutning till årsstämman avhåller styrelsen sitt konstituerande sammanträde. Styrelsen ska avhålla fyra till sex ordinarie sammanträden per kalenderår. Styrelsen har under 2014 utöver det konstituerande sammanträdet avhållit sex ordinarie sammanträden och ett möte per capsulam. Utvärdering av styrelsens och VD:s arbete Styrelsen utvärderar styrelsearbetet och VD:s arbete en gång per år i sye att utveckla och effektivisera arbetsoch beslutsrutiner. Utvärderingen sker under ledning av ordföranden och avrapporteras sedan till styrelsen. 2014 Finansiell rapportering, intern kontroll och riskhantering Styrelsen är ytterst ansvarig för att tillse att det finns en god internkontroll inom moderbolagets och Fortum Värmes verksamhet i enlighet med de direktiv, lagar och föreskrier som gäller för verksamheten. Bolaget omfattas inte av kraven för Svensk kod för bolagsstyrning. Fortum Värme bedriver ett internt kontrollarbete, vilket syar till att säkerställa att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt, säkert och effektivt sätt. Den interna kontrollen för finansiell rapportering syar till att koncernen ska upprätta en tillförlitlig finansiell redovisning och rapportering samt eerlever tillämpliga lagar och FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 43 förordningar. Den interna kontrollen bedrivs i enlighet med Fortumkoncernens övergripande riskpolicy, vilken baseras på principerna från Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). Kontrollmiljö VD svarar för att ärenden om intern kontroll och finansiell rapportering bereds åt styrelsen. Kontrollarbetet utgår från den ansvarsfördelning mellan styrelse och VD som fastställts i styrelsens arbetsordning, samt från de rapporteringskrav som styrelsen ställer. Styrelse och ledningsgrupp arbetar i kontinuerlig årscykel enligt en strukturerad process för strategisk affärsplanering och verksamhetsuppföljning. Denna process tar sin utgångspunkt i Fortum Värme-koncernens vision och verksamhetsidé, som i sin tur bygger dels på Fortums strategi, dels på ägardirektiv från staden, dels på vad som stadgas i ägarnas konsortialavtal. Alla bolagets aktiviteter utgår från Fortum Värmes värderingar, som bygger på nyckelorden ansvarstagande, kreativitet, hänsyn och ärlighet. Fortum Värmes arbete sker i enlighet med uppförandekoden Fortum Code of Conduct, som är en grundläggande och gemensam plattform inom hela Fortumkoncernen. Riskbedömning och kontrollaktiviteter Riskhanteringsprocessen är en integrerad och kontinuerlig del i Fortum Värmes verksamhetsplanering, utveckling och resultatstyrning. För varje riskkategori Koncernstruktur följer riskhanteringen följande steg: identifiering, bedömning, hantering, kontroll och uppföljning. Styrelsen godkänner Fortum Värmes riskpolicy och dess riskmandat. Riskhanteringen och dess processer utvecklas kontinuerligt och anpassas till förändrade marknadsvillkor och förändringar i verksamheten. Styrdokument och rutiner För Fortum Värmes olika verksamhetsområden finns policyer och delegationsordningar, vilka fastställs och revideras löpande i moderbolagets styrelse. Därtill finns olika styrdokument, som fastställs och revideras löpande av moderbolagets VD, och olika handböcker och rutinbeskrivningar, som fastställs och revideras av respektive verksamhetsansvarig. Sammantaget täcker detta interna regelverk på ett ändamålsenligt sätt in alla relevanta verksamhetsområden. Uppföljning Fortum Värmes riskstyrning är fortsatt anpassad till Fortumkoncernens riskstyrning och Fortums Internal Audit granskar löpande Fortum Värmes verksamhet. I tillägg till detta granskar Fortums Audit and Risk Committee status på Fortum Värmes riskhantering och interna kontroller. Se vidare under kapitlet Risker- och riskhantering, sid 39. Stockholm Stadshus AB 556415-1727 Fortum Power & Heat AB 9,9% andel 556221-5623 49,9% röstandel 90,1% andel 50,1% röstandel AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad (publ) 556040-6034 AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 556016-9095 Stockholm Gas AB 556742-7504 100% Stockholm Gas Handel AB 556915-3694 100% Fortum Vindvärme AB 556915-3686 100% Brista Spårterminal AB 556871-5436 100% Fortum Värme Tunnlar AB 556981-9187 1) 100% under frivillig likvidation FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 Sigtuna-Väsby Fastighets AB 556514-5751 100% Akallaverket AB 556451-0419 75% Brista 2 AB 556829-4564 85% Brista 2 KB 969720-4254 85% Jästenergi HB1) 916636-7285 50% 100% 44 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 STYRELSE 45 Styrelse ❶ Markus Rauramo Född: 1968 Invald: 2014 Titel: Ordförande ❷ Cecilia Stegö Chilò ❶ ❷ Född: 1959 Invald: 2012 Titel: Vice ordförande ❸ Håkan Grefberg Född: 1955 Invald: 2010 Titel: Styrelseledamot ❹ Vivianne Gunnarsson ❸ ❹ Född: 1944 Invald: 2015 Titel: Styrelseledamot ❺ Per Hallberg Född: 1957 Invald: 2011 Titel: Styrelseledamot ❻ Göran Hult ❺ ❻ Född: 1958 Invald: 2012 Titel: Styrelseledamot ❼ Susanne Jonsson Född: 1957 Invald: 2003 Titel: Styrelseledamot ❽ Jan Valeskog ❼ ❽ Född: 1958 Invald: 2007 Titel: Styrelseledamot ❾ Rickard Stenberg Född: 1987 Invald: 2014 Titel: Arbetstagarrepresentant ❿ Arth Uddin ❾ ❿ Född: 1986 Invald: 2014 Titel: Arbetstagarrepresentant ⓫ Anders Marklund Född: 1952 Invald: 2002 Titel: Suppleant ⓬ Jan Persson ⓫ FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 ⓬ Född: 1958 Invald: 2002 Titel: Suppleant 46 LEDNING Ledning ❶ Anders Egelrud Född: 1965 Anställd sedan: 2002 Titel: VD och koncernchef ❷ Johanna Eriksson ❶ ❷ Född: 1973 Anställd sedan: 2009 Titel: Personaldirektör ❸ Nicklas Hörvallius Född: 1964 Anställd sedan: 2011 Titel: Produktions- och distributionsdirektör ❹ Shamsher Khan ❸ ❹ Född: 1966 Anställd sedan: 2009 Titel: Energihandelsdirektör ❺ Kerstin Levin Född: 1971 Anställd sedan: 2004 Titel: Ekonomi- och finansdirektör ❻ Peter Mörke ❺ ❻ Född: 1964 Anställd sedan: 2002 Titel: Marknadsdirektör ❼ Stefan Patrikson Född: 1971 Anställd sedan: 2009 Titel: Inköps- och projektdirektör ❽ Anette Ullskog ❼ ❽ Född: 1969 Anställd sedan: 2012 Titel: Kommunikations- och hållbarhetsdirektör FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 Innehåll Förvaltningsberättelse Vinstdisposition Koncernen – fem år i sammandrag Koncernens resultaträkning Koncernens rapport över totalresultat Koncernens balansräkning Koncernens rapport över förändringar i eget kapital 48 49 50 51 52 53 55 Koncernens rapport över kassaflöden Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalysen – koncernen Moderbolagets resultaträkning Moderbolagets balansräkning Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital Moderbolagets kassaflödesanalys 56 57 58 59 Tilläggsupplysningar till moderbolagets kassaflödesanalys Noter Styrelsens intygande Revisionsberättelse GRI -index GRI-appendix 60 61 Noter Koncernens noter Sid Not 1 Redovisningsprinciper 62 Not 2 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål 68 Not 3 Finansiell riskhantering 69 Not 4 Hantering av kapitalrisk 72 Not 5 Segmentsinformation 72 Not 6 Jämförelsestörande poster 72 Not 7 Förändringar i verkligt värde på derivatinstrument 72 Not 8 Övriga rörelseintäkter 73 Not 9 Råvaror och förnödenheter 73 Not 10 Övriga externa kostnader 73 Not 11 Ersättningar till revisorerna 73 Not 12 Ersättningar till anställda 73 Not 13 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriall anläggningstillgångar 75 Not 14 Finansiella intäkter och kostnader 75 Not 15 Inkomstskatt 76 Not 16 Finansiella instrument per kategori Not 17 Immateriella tillgångar Not 24 Innehav utan bestämmande inflytande 81 Not 25 Räntebärande skulder (inkl. uppgi om finansiell leasing) 81 Not 26 Uppskjuten skatt 82 Not 27 Övriga avsättningar 83 Not 28 Pensionsförpliktelser 84 Not 29 Leverantörsskulder och övriga skulder 85 Not 30 Ställda säkerheter 85 Not 31 Operationella leasingavtal 85 Not 32 Investeringsåtaganden 86 Not 33 Ansvarsförbindelser 86 Not 34 Rättsliga åtgärder och myndighetsförfaranden 86 Not 35 Transaktioner med närstående 86 Not 36 Händelser eer balansdagen 87 Not 37 Koncernens innehav av andelar i koncernföretag 87 Moderbolagets noter Sid 76 Not 38 87 78 Not 39 Ersättningar till anställda 87 Finansiella intäkter och kostnader 87 Ersättningar till revisorerna Not 18 Materiella anläggningstillgångar 79 Not 40 Not 19 Andelar i intresseföretag 80 Not 41 Inkomstskatt 87 Andelar i koncernföretag 88 Fordringar hos koncernföretag 88 Not 20 Varulager 80 Not 42 Not 21 Kundfordringar och övriga fordringar 80 Not 43 Not 22 Likvida medel 80 Not 44 Räntebärande skulder 88 81 Not 45 Likvida medel 88 Not 23 Aktiekapital 61 62 89 90 91 95 48 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad (publ) får härmed avge sin årsredovisning för verksamhetsåret 2014. Ägarförhållanden Verksamheten AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad (publ), 556040-6034, ägs av Fortum Power and Heat AB, som innehar 90,1 procent av aktiekapitalet och 50,1 procent av rösterna, och av Stockholms Stadshus AB, som innehar 9,9 procent av aktiekapitalet och 49,9 procent av rösterna. Fortum Power and Heat AB, som ingår i den finska börsnoterade Fortumkoncernen innehar stamaktier. Stockholms Stadshus AB, som ägs av Stockholms stad, innehar preferensaktier. Stockholms Stadshus AB:s preferensaktier betingar ett lika stort ekonomiskt intresse i moderbolagets resultat som Fortum Power and Heats stamaktier gör. De bägge ägarna har sålunda rätt till lika stor utdelning. Stockholms Stadshus AB innehar, utöver sina preferensaktier, även teckningsoptioner, som vid inlösen resulterar i exakt lika stor kapitalandel och exakt lika stor röstandel som Fortum Power and Heat AB innehar. Lösen tillgår så att preferensaktierna växlas in mot nya stamaktier som representerar samma röstetal och samma kapital som Fortum Power and Heat AB redan innehar. Under året har det inte funnits någon oberoende styrelseledamot med redovisning- och revisionskompetens i enlighet med aktiebolagslagen. Ägarna avser att utse oberoende ledamot under 2015. AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad (publ) är moderbolag i en koncern. Koncernen producerar och levererar miljöanpassad fjärrvärme, fjärrkyla, el och gas till företag och privatpersoner i Stockholmsregionen. Moderbolagets verksamhet består i att äga aktier i det operativa bolaget AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad och att svara för koncerngemensamma finansieringslösningar. Nettoomsättning och resultat Koncernens nettoomsättning under 2014 uppgick till 6 512 MSEK (6 993). Rörelseresultatet för koncernen uppgick till 1 670 MSEK (1 701). Att rörelseresultatet är något lägre än föregående år beror framförallt på minskade intäkter p.g.a. varmt väder. Koncernens resultat före skatt uppgick till 1 418 MSEK (1 453) och eer skatt till 1 147 MSEK (1 168). Försäljningen uppgick till 9 450 GWh, varav 7 572 GWh värme, 1 167 GWh el, 442 GWh fjärrkyla och 269 GWh gas (inkl. distribuerad gas). Totalt minskade försäljningen med 720 GWh jämfört med föregående år, varav 667 GWh är minskad värmeförsäljning. Nyförsäljningen under 2014 uppgick till 153 GWh (128) fjärrvärme och till 13 GWh (24) fjärrkyla. Antalet anställda i koncernen vid utgången av år 2014 var 694 personer (713). Förändringar i koncernen Ägarna reglerar sin ägarsamverkan genom konsortialavtal. Av det nu gällande konsortialavtalet, som tecknades 2013, framgår att Stockholms Stadshus AB avser att lösa in sina teckningsoptioner per den 1 januari 2016. Moderbolaget kommer från och med denna dag att vara exakt hälenägt genom stamaktier, både vad avser kapital och röster, av Fortum Heat and Power AB och av Stockholms Stadshus AB. Inga andra aktieslag eller teckningsoptioner finns då utställda. Av konsortialavtalet framgår även att ägarna enats om att moderbolaget från och med den 1 januari 2016 inte längre ska vara hänvisat till ägarna för sin upplåning, utan i stället finansiera sig fullt ut i de externa kreditmarknaderna. Som en konsekvens av det nya konsortialavtalet har aktiviteter inletts för att koncernen självständigt och fullt ut ska kunna svara för sin finansiering då det nya konsortialavtalet träder i kra. Under juni månad undertecknades låneavtal med Europeiska investeringsbanken om cirka 2 300 MSEK och med Nordiska investeringsbanken om 1 400 MSEK. Av de totala beloppen återstår cirka 630 MSEK att nyttja på EIB-lånet. Koncernen har därtill etablerat ett MTN-program för den svenska obligationsmarknaden (Medium Term Note), vilket i juni erhöll Finansinspektionens godkännande. Programmets rambelopp uppgår till 7 000 MSEK. I september 2014 genomfördes den första emissionen, då obligationer för 2 500 MSEK med en löptid på 2 respektive 5 år ställdes ut. I november tecknades ett avtal med SEB som ledarbank och emissionsinstitut tillsammans med Danske bank och Nordea om certifikatslån med en ram på 2 000 MSEK. Under samma period emitterades de första certifikaten på sammanlagt 600 MSEK med en löptid på 3 och 6 månader. Fortum Värme är ägare till ett antal stora tunnelsystem. I sye att finna en långsiktig och kostnadseffektiv förvaltning och utveckling av dem har tunnelverksamheten bolagiserats under 2014. Bolaget Fortum Värme Tunnlar AB upprättades och tog över allt som har med tunnelverksamheten att göra. Likviditet och finansiell ställning Koncernen Likvida medel uppgick per 2014-12-31 till 60 MSEK (31). Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 2 184 MSEK (2 704), medan använda medel i investeringsverksamheten uppgick till –3 055 MSEK (–2 311). Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till 901 MSEK (–374). Nettolåneskulden uppgick till 11 822 MSEK (10 549). Eget kapital uppgick till 10 064 MSEK (9 517) vid årets utgång, vilket motsvarar en soliditet på 37 procent (38). Moderbolaget Likvida medel uppgick per 2014-12-31 till 0 MSEK (0). Per balansdagen var –19 MSEK (–3 893) av koncernkontokrediten ianspråktagen. Eget kapital uppgick till 5 697 MSEK (4 159) vid årets utgång, vilket motsvarar en soliditet på 33 procent (24). Investeringar Fortum Värme investerar kontinuerligt i produktion och distribution för ökad energieffektivitet och för förbättrade miljöprestanda. Investeringarna i koncernen uppgick till 3 097 MSEK (2 424) varav 0 (0) i moderbolaget. Framtida utveckling Fortum Värme fortsätter att investera för en hållbar framtid. Bygget av det nya biobränslebaserade kravärmeverket i Värtan fortskrider. Europas största biokravärmeverk är en viktig pusselbit i Fortum Värmes omställning till en produktion baserad på 100 procent förnybar och återvunnen energi senast 2030. Våra produkter ska bidra till att samhället utvecklas i hållbar riktning. Utvecklingen mot en fossilfri produktion med allt lägre miljöpåverkan pågår. Genom djupare samverkan med våra kunder, partners och ägare utvecklar vi våra affärsmodeller och verkar för ett sammankopplat system, där storskalig FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE produktion samspelar med småskalig, och där synergier mellan våra kunders och vår verksamhet tillvaratas. Under 2015 fortsätter arbetet med övergången till finansiering via de externa finansiella marknaderna. Koncernen avser att per den 31 december 2015 ersatt all kvarvarande intern lånefinansiering. Information om risker och osäkerhetsfaktorer Med fjärrvärme-, fjärrkyla- och gasverksamhet följer olika typer av risker, såsom finansiella, operativa och strategiska. De finansiella riskerna är relaterade till prisförändringar på el och bränslen i relation till det pris som koncernens produkter betingar i marknaden. Beskrivning av exponering och principer för hantering av finansiella risker finns i not 3 Finansiell riskhantering. Med ägande och dri av anläggningar för värme-, kyla- och elproduktion samt tillhörande distributionsnät följer operativa risker, främst avseende olika typer av produktionsstörningar. Förändringar i skatte- och styrmedelssystem har stor inverkan på verksamheten, såväl vad avser produktens värde som lönsamheten i genomförda investeringar. Miljöinformation Koncernen bedriver flera tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalkens 9 respektive 11 kapitel. Verksamhetens miljöpåverkan består främst av utsläpp i luen och vattnet, dels från energiomvandlingen i produktionsanläggningarna och dels från utvinning och transport av bränslen till anläggningarna. Koncernens verksamhet har regelmässigt bättre miljöprestanda än alternativen till fjärrvärme och fjärrkyla. Att ta till vara energi som annars går förlorad och att uppnå energieffektivitet i alla led är vägledande för Fortum Värmes utvecklingsplaner. Utmaningen är att utveckla energiproduktionen med både lokalt och globalt ansvarstagande. Utsläppen av växthusgaser per kWh 2014 ökade jämfört med 2013, vilket i huvudsak beror på normaliserad förbrukning av kol i Värtaverket, där bio- och kolkravärmeverket drabbades av drisstörningar under 2013. Fortum Värmes fjärrvärme producerades år 2014 till 86 procent (86) av dels förnybar energi i form av biomassa och el från egna kravärmeverk och från inköpt vindkra, dels spillvärme och energi ur avfallsbränslen. De specifika utsläppen per kWh fjärrvärme av kväveoxider och svavel ökade marginellt på grund av att anläggningar med något sämre miljöprestanda hade ökad dritid. Väsentliga händelser e!er räkenskapsårets slut Under 2014 beslöt riksdagen att utvidga naturgaslagen till att omfatta alla naturgasnät i Sverige. Utvidgningen innebär att Stockholm Gas från och med den 1 januari 2015 bedriver reglerad verksamhet under tillsyn av Energimarknadsinspektionen. Den innebär också ett lagstiat ansvar att upprätthålla den kortsiktiga energibalansen i nätet och därtill ett ansvar för avräkning mellan gasleverantörerna. Regleringen av gasmarknaden i Stockholm är alltså densamma som den som gäller för det västsvenska naturgassystemet, och motsvarar i stort de regleringar som gäller för andra gasnät i Europa. Som följd av regleringen har Stockholm Gas AB delats upp i ett nätbolag och ett gashandelsbolag. Vinstdisposition Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel jämte årets resultat i moderbolaget, 4 695 459 TSEK, disponeras enligt följande: Förslag till resultatdisposition TSEK Utdelning Balanseras i ny räkning Summa FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 400 000 4 295 459 4 695 459 Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen Utdelning till aktieägarna kommer att – under förutsättning att årsstämman godkänner förslaget – lämnas med 400 000 000 kronor. Utdelningen kommer att utbetalas under 2015. Den föreslagna värdeöverföringen i form av utdelning reducerar bolagets soliditet till 31 procent. Denna soliditet bedöms som betryggande. Likviditeten i bolaget bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå. Styrelsens uppfattning är att den föreslagna värdeöverföringen i form av utdelning ej hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, och ej heller hindrar bolaget från att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 § 2–3 st (försiktighetsregeln). 49 50 FINANSIELLA RAPPORTER Koncernen – fem år i sammandrag MSEK 2014 2013 2012 20111) 20101) Nettoomsättning 6 512 6 993 7 049 7 108 8 389 Jämförbart rörelseresultat 1 703 1 716 1 626 1 568 1 381 Jämförelsestörande poster 2) –34 –14 –25 588 131 1 670 1 701 1 601 2 156 1 512 Rörelseresultat Finansiella intäkter och kostnader – netto –252 –248 –334 –326 –323 1 418 1 453 1 267 1 830 1 188 –271 –285 246 –311 –299 Årets resultat 1 147 1 168 1 512 1 519 890 Summa tillgångar 26 911 24 913 24 053 23 106 24 703 Summa eget kapital 10 064 9 517 8 572 7 548 6 579 Räntebärande skulder 11 883 10 580 10 554 10 365 11 581 Nettolåneskuld 11 822 10 549 10 542 10 354 11 572 Sysselsatt kapital 21 947 20 096 19 126 17 913 18 160 Rörelsekapital 1 403 1 305 1 643 1 838 1 438 Investeringar 3 097 2 424 1 978 1 390 1 224 Kassaflöde före finansieringsverksamheten –872 393 212 607 500 Avkastning eget kapital % 11,7% 12,9% 18,8% 21,5% 13,9% Avkastning sysselsatt kapital % 8,0% 8,7% 8,7% 12,0% 8,4% Soliditet % Resultat före skatt Inkomstskatt 37% 38% 36% 33% 27% Skuldsättningsgrad 1,7 1,6 1,8 2,1 2,8 Nettoskuld/EBITDA 4,1 3,8 3,9 4,2 4,8 1) 2) Resultaten för åren 2010–2011 är upprättade utifrån rapporterade siffror till Fortumkoncernen enligt IFRS men har inte omräknats enligt de nya bestämmelserna i IAS 19, Avsättning för pensioner. Jämförelsestörande poster inkluderar reavinster och reaförluster samt förändringar i verkligt värde på derivatinstrument som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning. År 2011 inkluderar reavinst vid avyttring av Värmevärden AB, då verksamheter utanför Stockholmsregionen avyttrades. Se vidare not 6 Jämförelsestörande poster. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELLA RAPPORTER Koncernens resultaträkning MSEK Nettoomsättning Not 2014 2013 5 6 512 6 993 50 53 Aktiverat arbete för egen räkning Övriga intäkter 8 92 87 Råvaror och förnödenheter 9 –2 138 –2 723 Övriga externa kostnader 10, 11 –1 082 –1 014 Personalkostnader 12 –559 –593 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 13 –1 164 –1 078 –8 –7 1 703 1 716 6, 7 –27 –13 6 –7 –1 1 670 1 701 –257 –254 Övriga kostnader Jämförbart rörelseresultat Förändring i verkligt värde på derivat som inte uppfyller kraven på säkringsredovisning Reaförluster Rörelseresultat Räntekostnader och liknande poster 14 Ränteintäkter och liknande poster 14 6 6 Finansiella intäkter och kostnader – netto 14 –252 –248 1 418 1 453 –271 –285 1 147 1 168 1 151 1 180 –4 –12 1 147 1 168 Resultat före skatt Inkomstskatt Årets resultat 15 RESULTAT HÄNFÖRLIGT TILL: Moderbolagets aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 51 52 FINANSIELLA RAPPORTER Koncernens rapport över totalresultat MSEK 2014 2013 Årets resultat 1 147 1 168 –217 154 48 –34 –23 35 Återföring till resultaträkningen –9 24 Återföring till varulager/materiella anläggningstillgångar –7 13 9 –16 ÖVRIGT TOTALRESULTAT Poster som inte ska återföras i resultaträkningen Omvärdering av nettopensionsförpliktelsen Skatteeffekt Poster som senare kan återföras i resultaträkningen Kassaflödessäkringar Årets förändring av verkligt värde vinster/förluster Skatteeffekt Övrigt totalresultat för året, netto eer skatt Summa totalresultat för året –199 176 948 1 344 952 1 356 SUMMA TOTALRESULTAT HÄNFÖRLIGT TILL: Moderbolagets aktieägare Innehav utan bestämmande inflytande Summa totalresultat för året –4 –12 948 1 344 FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELLA RAPPORTER Koncernens balansräkning MSEK Not 31 dec 2014 31 dec 2013 Immateriella tillgångar 17 71 71 Materiella anläggningstillgångar 18 23 844 21 949 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Innehav i intresseföretag 19 0 2 Förvaltningstillgångar (pensionstillgångar) 28 2 – 3 49 41 23 967 22 063 20 965 992 3 158 91 Kundfordringar 21 1 354 1 408 Övriga fordringar 21 355 328 52 – 60 31 2 944 2 850 26 911 24 913 Derivatinstrument Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Derivatinstrument Aktuella skattefordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 22 53 54 FINANSIELLA RAPPORTER Koncernens balansräkning MSEK Not 31 dec 2014 31 dec 2013 23 1 1 –263 –64 EGET KAPITAL Eget kapital som kan hänföras till moderbolagets aktieägare Aktiekapital Reserver Balanserad vinst 10 322 9 571 Summa 10 060 9 508 5 9 10 064 9 517 9 212 7 992 Innehav utan bestämmande inflytande 24 Summa eget kapital SKULDER Långfristiga skulder Räntebärande skulder Derivatinstrument 25 3 135 34 Uppskjutna skatteskulder 26 3 005 2 960 Övriga avsättningar 27 74 73 Avsättningar för pensioner 28 346 131 20 30 12 793 11 219 Övriga långfristiga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Räntebärande kortfristiga skulder 25 2 671 2 588 Derivatinstrument 3 129 83 Leverantörsskulder 29 662 653 Övriga skulder 29 592 797 – 49 27 1 8 4 054 4 177 Summa skulder 16 847 15 396 Summa eget kapital och skulder 26 911 24 913 Aktuella skatteskulder Avsättningar Summa kortfristiga skulder FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELLA RAPPORTER Koncernens rapport över förändringar i eget kapital MSEK INGÅENDE BALANS PER DEN 1 JANUARI 2013 Balanserad Aktie- vinst inklusive kapital årets resultat 1 Årets resultat 8 791 Totalt eget kapital Reserver Reserver hänförligt till Innehav utan KassaflödesPensions- moderbolagets bestämmande Totalt eget säkringar förpliktelser aktieägare inflytande kapital –32 –208 1 180 Övrigt totalresultat för året Summa totalresultat 1 180 8 552 20 8 572 1 180 –12 1 168 –12 1 344 56 120 176 56 120 1 356 176 Transaktioner med aktieägare Utdelning –400 –400 –400 UTGÅENDE BALANS PER DEN 31 DECEMBER 2013 1 9 571 24 –88 9 508 9 9 517 INGÅENDE BALANS PER DEN 1 JANUARI 2014 1 9 571 24 –88 9 508 9 9 517 1 151 –4 1 147 –30 –170 –199 –30 –170 952 Årets resultat 1 151 Övrigt totalresultat för året Summa totalresultat 1 151 –199 –4 948 Transaktioner med aktieägare Utdelning UTGÅENDE BALANS PER DEN 31 DECEMBER 2014 FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 –400 1 10 322 –400 –6 –257 10 060 –400 5 10 064 55 56 FINANSIELLA RAPPORTER Koncernens rapport över kassaflöden MSEK Not 2014 2013 1 147 1 168 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justeringar Inkomstskatt 271 285 Finansiella intäkter och kostnader - netto 252 248 0 0 Avskrivningar och nedskrivningar 1 172 1 085 Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) 2 842 2 787 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet1) 5 22 Erhållen ränta 6 6 Betald ränta –335 –327 Betald skatt –271 –164 2 247 2 323 Resultatandel i intresseföretag KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN FÖRE FÖRÄNDRINGAR AV RÖRELSEKAPITAL Förändringar i rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten –63 381 2 184 2 704 –3 099 –2 314 KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar 17, 18 Förvärv av dotterföretag 0 0 44 3 Kassaflöde från investeringsverksamheten –3 055 –2 311 Kassaflöde före finansieringsverksamheten –872 393 6 261 79 –4 039 –196 Förändring koncernkonto –920 143 Utbetald utdelning –400 –400 901 –374 29 19 Avyttring av materiella anläggningstillgångar KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Upptagna lån Amortering av lån Kassaflöde från finaniseringsverksamheten LIKVIDA MEDEL Total ökning (+)/minskning (–) i likvida medel Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 22 31 12 60 31 1) Ej kassaflödespåverkande poster avser främst justeringar för orealiserade vinster och förluster hänförliga till derivatinstrument samt förändringar i avsättningar. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELLA RAPPORTER Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalysen – koncernen MSEK 2014 2013 Förändring av räntefria fordringar – minskning (+)/ökning (–) 29 293 Förändring i varulager – minskning (+)/ökning (–) 27 122 Förändring i räntefria skulder - minskning (–)/ökning (+) –119 –34 Förändring i rörelsekapital –63 381 Not 2014 2013 17, 18 –3 097 –2 424 –69 32 67 78 –3 099 –2 314 RÖRELSEKAPITAL Den negativa effekten från förändring av rörelsekapital under 2014, 63 MSEK beror främst på en minskning av kundfordringar och lager. MSEK INVESTERINGAR Investeringar Förändring i ännu ej betalda investeringar Aktiverade lånekostnader Investeringar i kassaflödet Investeringar i immateriella tillgångar och materiella tillgångar i balansräkningen uppgick till 3 097 MSEK (2 424). Investeringar i kassaflödet 3 099 MSEK (2 314) presenteras utan ännu ej betalda investeringar, d.v.s förändringar i leverantörsskulder relaterade till investeringar och uppbokade upplupna investeringar om sammanlagt –69 MSEK (32) samt aktiverade lånekostnader på 67 MSEK (78), vilka även justeras i posten betald ränta. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 57 58 FINANSIELLA RAPPORTER Moderbolagets resultaträkning MSEK Not RÖRELSERESULTAT 2014 2013 – – RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER Ränteintäkter och liknande poster 40 1 315 219 Räntekostnader och liknande kostnader 40 –309 –331 1 006 –112 1 167 1 322 – 253 2 173 1 462 Resultat eer finansiella poster BOKSLUTSDISPOSITIONER Koncernbidrag Övriga bokslutsdispositioner övriga Resultat före skatt Inkomstskatt Årets resultat 41 –236 –322 1 937 1 140 I moderbolaget förekommer inget övrigt totalresultat varför summa totalresultat för moderbolaget överensstämmer med årets resultat. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELLA RAPPORTER Moderbolagets balansräkning MSEK Not 31 dec 2014 31 dec 2013 Andelar i koncernföretag 42 11 888 11 888 Övriga långfristiga fordringar hos koncernföretag 43 3 734 3 734 15 622 15 622 1 384 1 540 46 – 1 430 1 540 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar hos koncernföretag Aktuella skattefordringar Summa omsättningstillgångar Övriga fordringar – 0 17 052 17 163 1 1 1 000 1 000 1 001 1 001 Balanserad vinst 2 758 2 018 Årets resultat 1 937 1 140 4 695 3 158 5 697 4 159 Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital (10 000 aktier) Reservfond Fritt eget kapital Summa eget kapital Långfristiga skulder Lån 44 5 630 – Skulder till koncernföretag 44 3 325 10 552 8 955 10 552 Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Lån 44 599 – Skulder till koncernföretag 44 1 797 2 408 Aktuella skatteskulder 0 43 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 4 – Summa kortfristiga skulder 2 401 2 451 Summa skulder 11 356 13 003 Summa eget kapital och skulder 17 052 17 163 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER – MODERBOLAGET FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 59 60 FINANSIELLA RAPPORTER Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital MSEK INGÅENDE BALANS PER DEN 1 JANUARI 2013 Not Aktiekapital Reservfond Balanserad vinst inklusive årets resultat 1 1 000 2 418 3 419 1 140 1 140 –400 –400 Årets resultat Totalt eget kaptial Transaktioner med aktieägare Utdelning UTGÅENDE BALANS PER DEN 31 DECEMBER 2013 1 1 000 3 158 4 159 INGÅENDE BALANS PER DEN 1 JANUARI 2014 1 1 000 3 158 4 159 1 937 1 937 –400 –400 4 695 5 697 Årets resultat Transaktioner med aktieägare Utdelning UTGÅENDE BALANS PER DEN 31 DECEMBER 2014 1 1 000 FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELLA RAPPORTER Moderbolagets kassaflödesanalys MSEK 2014 2013 1 006 –112 –17 –5 989 –117 –325 –202 664 –319 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 664 –319 Kassaflöde före finansieringsverksamheten 664 –319 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat eer finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Inkomstskatt KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN FÖRE FÖRÄNDRINGAR AV RÖRELSEKAPITAL Förändringar i rörelsekapital Ökning(–)/Minskning(+) av rörelsefordringar KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Upptagna lån Amortering av lån Erhållna koncernbidrag Förändring koncernkonto 6 227 – –3 942 –142 1 323 1 201 –3 874 –340 Utbetald utdelning –400 –400 Kassaflöde från finaniseringsverksamheten –664 319 0 0 Likvida medel vid årets början – – Likvida medel vid årets slut – – 2014 2013 Årets kassaflöde LIKVIDA MEDEL Tilläggsupplysningar till moderbolagets kassaflödesanalys MSEK JUSTERINGAR FÖR POSTER SOM INTE INGÅR I KASSAFLÖDET Förändring av upplupna ränteintäkter/räntekostnader FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 –17 –5 –17 –5 61 62 NOTER Noter NOT 1 Redovisningsprinciper Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper 1.1 Verksamheten i sammandrag AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad (publ) (Moderbolaget) är ett svenskt aktiebolag med säte i Stockholm. Koncernen AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad (publ), fortsatt benämnd koncernen, producerar och levererar miljöanpassad fjärrvärme, fjärrkyla, el och gas till företag och privatpersoner i Stockholmsregionen. För ytterligare information om verksamheten, se förvaltningsberättelsen. Moderbolagets verksamhet består dels i att äga aktier i det operativa bolaget AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, dels i att svara för koncerngemensamma finansieringslösningar. Dessa finansiella rapporter godkändes av styrelsen den 27 mars 2015. 1.2 Grund för rapporternas upprättande Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med IFRS (International Financial Reporting Standards) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) och i enlighet med tolkningsutlåtanden av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och Årsredovisningslagen tillämpats. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden, förutom vad beträffar derivatinstrument, som värderats till verkligt värde via resultaträkningen. Moderfbolagets redovisning är upprättad i enlighet med RFR 2 Redovisning för juridiska personer och Årsredovisningslagen. I de fall moderbolaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen anges detta separat i slutet av denna not. 1.2.1 Användning av uppskattningar och bedömningar Upprättandet av finansiella rapporter i enlighet med IFRS kräver användning av vissa viktiga redovisningsändamål. Det kräver också att ledningen har rutiner för att göra erforderliga bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar högre grad av bedömning eller komplexitet, eller områden där antaganden och uppskattningar och bedömningar är betydelsefulla för koncernredovisningen redovisas i Not 2 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål. 1.2.2 Nya standarder, ändringar och tolkningar avseende befintliga standarder Nya IFRS och tolkningar som gäller 2014 • IFRS 10 Koncernredovisning. Syet med IFRS 10 är att det endast ska finnas en grundförutsättning för konsolidering av samtliga företag oavsett karaktären på investeringsobjektet. Den grundförutsättningen är bestämmande inflytande. IFRS 10 innehåller detaljerad vägledning om hur ett företag ska tillämpa principen om bestämmande inflytande i ett antal olika situationer, inklusive agentrelationer och innehav av potentiella rösträtter. • IFRS 12 Upplysningar om andelar i andra företag ska tillämpas för företag som innehar andelar i dotterföretag, samar- betsarrangemang, intresseföretag eller strukturerade företag som inte konsolideras. IFRS 12 fastställer mål för upplysningar och specificerar de upplysningar som ett företag måste lämna som minimum för att uppfylla dessa mål. Företag ska lämna information som hjälper användare av dess finansiella rapporter att bedöma karaktären av och risker hänförliga till innehav i andra enheter, samt den påverkan som dessa innehav har på företagets finansiella rapporter. De nya standarderna har ej ha någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter. Koncernen kommer att tillämpa följande nya eller ändrade standarder och tolkningar från och med den 1 januari 2015 eller senare: • IFRS 15 Revenue from contracts with customer kommer att ersätta IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal (gäller räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2017 eller senare). IFRS 15 innebär en modell för intäktsredovisning för nästan alla inkomster som uppkommer genom avtal med kunder, med undantag för leasingavtal, finansiella instrument och försäkringsavtal. Grundprincipen för intäktsredovisning är att företag ska redovisa intäkter när samtliga risker och förmåner som är förknippade med varorna och eller tjänsterna övergår till kunderna i utbyte mot ersättning för dessa varor och eller tjänster. Den nya standarden kan få konsekvenser på serviceavtal, försäljning med olika inslag av varor och eller tjänster, långsiktiga kontrakt, konsultarvoden, licensbaserad försäljning och möjligen på underliggande garantiavtal. • IFRS 9 Finansiella instrument utfärdades den 24 juli 2014 och ska ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering (gäller för perioder som börjar 1 januari 2018). Standarden är utgiven i faser där den version som gavs ut i juli 2014 ersätter alla de tidigare versionerna. Standarden innehåller nya krav för klassificering och värdering av finansiella instrument, för bortbokning, nedskrivning och generella regler för säkringsredovisning. Koncernen har ännu inte utvärderat den fulla effekten av IFRS 15 och IFRS 9. Övriga ändringar i befintliga standarder bedöms ej att få någon väsentlig effekt på koncernens finansiella rapporter. 1.2.3 Klassificering av omsättningstillgångar, anläggningstillgångar samt kortfristiga och långfristiga skulder En tillgång klassificeras som omsättningstillgång resp. en skuld klassificeras som kortfristig om den förväntas att bli realiserad inom den normala verksamhetscykeln eller inom tolv månader eer balansdagen eller den klassificeras som finansiell tillgång eller skuld som innehas till verkligt värde via resultaträkningen. Likvida medel klassificeras som kortfristiga tillgångar. Alla andra tillgångar och skulder klassificeras som anläggningstillgångar respektive långfristiga skulder. 1.2.4 Utformning av resultaträkningen I koncernresultaträkningen visas Jämförbart rörelseresultat för att bättre återspegla koncernens rörelseresultat när resultatet för aktuell period jämförs med tidigare perioder. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 NOTER Poster som påverkar jämförbarheten särredovisas på egna rader. Följande poster ingår i ”Jämförelsestörande poster”. • extraordinära poster, som främst består av reavinster och -förluster; • effekter av värdering till verkligt värde av derivat som säkrar framtida kassaflöden men inte uppfyller kraven för att tilllämpa säkringsredovisning enligt IAS 39. Huvuddelen av koncernens kassaflödessäkringar redovisas som säkringar där förändringar i verkligt värde redovisas i övrigt totalresultat. Jämförbart rörelseresultat används för att sätta finansiella mål, uppföljning och fördelning av resurser i koncernens resultatstyrning. ligare förluster, om inte koncernen har påtagit sig legala eller informella förpliktelser eller gjort betalningar för intresseföretagets räkning. 1.3.3 Innehav utan bestämmande inflytande Innehav utan bestämmande inflytande i dotterbolag redovisas separat från eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare. Innehav utan bestämmande inflytande redovisas inledningsvis till minoritetsaktieägarens andel av det verkliga värdet av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar. Eer förvärvet förändras innehav utan bestämmande inflytande av dess andel av förändringar i det egna kapitalet. 1.4 Segmentrapportering 1.3 Upprättande av koncernredovisning 1.3.1 Dotterbolag Koncernredovisningen innefattar moderbolaget AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad (publ) och alla de bolag moderbolaget har rätt att utforma finansiella och operativa strategier och vanligen innehar, direkt eller indirekt, mer än 50 % av rösterna. Förekomsten och effekten av potentiella röster som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas vid bedömningen av huruvida koncernen har bestämmande inflytande över ett annat företag. Upplysning om koncernens dotterföretag lämnas i not 38. Förvärvsmetoden har använts för redovisning av förvärv av dotterbolag. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag värderas till nettot av verkliga värdet av överlämnade tillgångar och de skulder som uppstått eller antagits per överlåtelsedagen. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. De identifierbara förvärvade tillgångarna och antagna skulderna i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till deras verkliga värden per förvärvsdagen, oavsett omfattningen av eventuella minoritetsandelar. Anskaffningsvärde utöver koncernens andel av verkligt värde på förvärvade identifierbara nettotillgångar bokförs som goodwill. Om anskaffningsvärdet är lägre än det verkliga värdet av det förvärvade dotterbolagets nettotillgångar, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Interna transaktioner, tillgodohavanden och orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernbolag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras såvida inte transaktionen klart indikerar en värdeminskning av den överförda tillgången. Där så erfordras, har dotterbolagens redovisningsprinciper ändrats för att säkerställa överensstämmelse med de principer som koncernen har antagit. Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som VD. AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad (publ) rapporterar sin verksamhet som ett segment i den interna rapporteringen. För ytterligare information om segmentrapporteringen, se not 5 Segmentrapportering. 1.5 Omräkning av utländsk valuta 1.5.1 Funktionellvaluta och rapportvaluta Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den primära ekonomiska miljö där företaget bedriver sin verksamhet (”den funktionella valutan”). I koncernredovisningen används svenska kronor (SEK) som är koncernens rapportvaluta. Funktionell valuta för samtliga bolag ingående i koncernen är också svenska kronor (SEK). 1.5.2 Transaktioner och balansposter Transaktioner i utländska valutor omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dag då posterna omvärderas. Utestående fordringar och skulder i utländska valutor på balansdagen omräknas med balansdagens valutakurs. Valutakursdifferenser har redovisats i resultaträkningen. 1.6 Intäktsredovisning Intäkter värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas, och motsvarar de belopp som erhålls vid tiden för leverans av produkter. Koncernens intäkter består av levererad energi till slutkund. Intäkter redovisas exklusive rabatter, prisavdrag, mervärdesskatt och punktskatter, t.ex. energiskatt. Intäkterna redovisas enligt följande: 1.3.2 Intresseföretag Intresseföretag är företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande inflytande, vanligen på grund av ett innehav av mellan 20 och 50 procent av rösterna. Koncernens innehav i intresseföretag redovisas genom tillämpning av kapitalandelsmetoden. De förvärvade tillgångarna och antagna skulderna i investeringen i intresseföretag redovisas inledningsvis till deras verkliga värde på förvärvsdagen. Om anskaffningsvärdet är lägre än det verkliga värdet av det förvärvade intresseföretagets nettotillgångar, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen. Koncernens andel av resultat som uppkommit eer förvärvet redovisas i resultaträkningen och dess andel av förändringar i övrigt totalresultat eer förvärvet redovisas i övrigt totalresultat med motsvarande ändring av innehavets redovisade värde. När koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger dess innehav i intresseföretaget, inklusive eventuella fordringar utan säkerhet, redovisar koncernen inte ytter- FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 1.6.1 Försäljning av fjärrvärme, fjärrkyla, gas och elektricitet Försäljning av fjärrvärme, fjärrkyla, gas och elektricitet redovisas vid leveranstidpunkten. För försäljning av gas till schablonkund debiteras utifrån en beräknad avgi baserad på antal rum. Försäljning till industri- och företagskunder och till slutkonsumenter redovisas baserad på värdet av levererad volym, inklusive beräknat värde av leveransvolym till kunder mellan senaste mätaravläsning och årets slut. Fysiska försäljningskontrakt avseende energi redovisas enligt periodiseringsprincipen eersom de avtalas enligt koncernens förväntade köp, försäljning eller användningskrav. Elförsäljningen redovisas i resultaträkningen exklusive energiskatten. Försäljning och köp av fysisk elektricitet görs genom Nord Pool Spot. 63 64 NOTER 1.6.2 Elcertifikat I sye att främja elproduktionen med användning av förnyelsebara energikällor har ett kvotsystem införts. Producenter av förnyelsebar energi tilldelas elcertifikat i förhållande till produktion av förnyelsebar energi. Tilldelade elcertifikat för produktion av förnyelsebar el redovisas som nettoomsättning och värderas till marknadsvärdet vid elproduktionstidpunkten. 1.6.2 Anslutningsavgier Avgier som betalas av kunden vid anslutningen till gas och fjärrvärme redovisas som intäkt i den mån avgien inte täcker framtida åtaganden. Anslutningsavgier avseende fjärrkyla redovisas som intäkt fördelad på kundens avtalsperiod. 1.6.3 Övriga intäkter Intäkter från aktiviteter utanför den normala verksamheten redovisas i övriga intäkter. Här ingår återkommande poster, t.ex. hyresintäkter. 1.7 Statliga bidrag Bidrag från staten redovisas till verkligt värde då det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Statliga bidrag som gäller kostnader periodiseras och redovisas i resultaträkningen över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att täcka. Statliga bidrag avseende inköp av materiella anläggningstillgångar dras av från tillgångens anskaffningsvärde och redovisas som intäkt genom att reducera avskrivningarna för tillgången de avser. 1.8 Utsläppsrätter Utsläppsrätter redovisas baserat på gällande IFRS-standards inom vilka köpta utsläppsrätter redovisas som immateriella tillgångar till anskaffningsvärde, medan utsläppsrätter mottagna kostnadsfritt redovisas till nominellt värde. En avsättning redovisas för att täcka förpliktelsen att returnera utsläppsrätter. I den utsträckning som Koncernen redan innehar rättigheter som möter åtagandet redovisas åtagandet till bokfört värde av dessa rättigheter. Eventuella utsläppsrättsunderskott innehållna utöver skulden värderas till utsläppsrätternas innevarande marknadsvärde. Kostnaden för avsättningen redovisas i resultaträkningen i posten ”Råvaror och förnödenheter”. Vinster från försäljningar av utsläppsrätter redovisas i posten ”övriga intäkter”. 1.9 Låneutgier Låneutgier direkt hänförbara till förvärv, konstruktion eller produktion av kvalificerade tillgångar redovisas som en del av tillgångarnas anskaffningsvärde, tills tillgångarna är färdigställda för dess avsedda användning eller försäljning. Kvalificerade tillgångar är tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Alla andra låneutgier redovisas i resultaträkningen i den period de uppkommit. 1.10 Kostnader för forskning och utveckling Kostnader för forskning och utveckling redovisas som kostnader när de uppstår och inkluderas bland övriga externa kostnader i resultaträkningen. Om utvecklingskostnader kommer att generera framtida ekonomiska fördelar aktiveras dessa och redovisas som immateriella tillgångar i balansräkningen och skrivs av över tillgångens nyttjandeperiod. 1.11 Materiella anläggningstillgångar anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Anskaffningsvärdet innefattar utgier som är direkt hänförbara till förvärvet av tillgången och låneutgier aktiverade i enlighet med Koncernens redovisningsprinciper. I anskaffningsvärdet kan också ingå vinster eller förluster som förts över från eget kapital avseende kvalificerade kassaflödessäkringar som tagits för köp av materiella anläggningstillgångar i utländsk valuta. Förvärvade tillgångar som tillkommer via förvärv av dotterbolag redovisas till verkligt värde vid förvärvsdatumet. Tillkommande utgier läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Dessutom ingår i anskaffningsvärdet för en materiell anläggningstillgång uppskattad utgi för nedmontering, bortforsling och återställande av plats där tillgången finns. Se även del 1.24.2 Förpliktelser att ta hand om uttjänta tillgångar. Mark och tunnlar skrivs inte av då de har obestämbara nyttjandeperioder. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande: Byggnader Markanläggningar Fjärrkylaledningar Fjärrvärmeledningar Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer 25–50 år 20 år 30 år 40 år 5–30 år 3–10 år Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder prövas, och justeras om behov finns, vid varje rapportperiods slut. En tillgångs redovisade värde skrivs direkt ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde är större än dess uppskattade återvinningsvärde. 1.12 Immateriella tillgångar Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar, om tillämpligt, och skrivs av linjärt under deras beräknade nyttjandeperiod. 1.12.1 Datorprogram Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i dri. Dessa aktiverade kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden på tre till fem år. Kostnader hänförliga till utveckling eller underhåll av dataprogram kostnadsförs när de uppstår. Utvecklingskostnader som är direkt hänförliga till utveckling och testning av identifierbara och unika programvaruprodukter som kontrolleras av koncernen, och som kommer att generera framtida ekonomiska fördelar som överstiger kostnaderna under ett år, redovisas som immateriella tillgångar. Direkta kostnader som balanseras som en del av programvaran innefattar kostnader för anställda programutvecklare och en skälig andel av indirekta kostnader. Programutvecklingskostnader redovisade som tillgångar skrivs av under deras beräknade nyttjandeperiod. Beräknad nyttjandeperiod uppgår till mellan 3–5 år. Materiella anläggningstillgångar består främst av fjärrvärmeanläggningar och maskiner, överföringsledningar, tunnlar, och fjärrvärmenät. Materiella anläggningstillgångar redovisas till FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 NOTER 1.13 Nedskrivning av icke-finansiella tillgångar De enskilda tillgångarnas redovisade värde bedöms med avseende på värdenedgång vid varje balansdag för att fastställa huruvida det ska ske någon form av nedskrivning. En tillgångs redovisade värde skrivs ner omedelbart till återvinningsvärdet om det överstiger det redovisade värdet. När man överväger behovet av nedskrivning bedömer Koncernen om händelser eller förändrade omständigheter indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. Denna bedömning dokumenteras en gång om året i samband med Affärsplansprocessen. Indikationer för nedskrivning analyseras och innefattar risker såsom förändringar i priset på bränsle, föreskrivande/politiska förändringar kopplade till energiskatter, etc. Om indikation på nedskrivning föreligger ska nedskrivningsprövning utföras. Tillgångar som har obegränsad nyttjandeperiod, som exempelvis goodwill, är inte föremål för avskrivningar och prövas istället årligen för nedskrivning. En nedskrivning redovisas i resultaträkningen med det belopp som tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde med avdrag för försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. I sye att bedöma nedskrivningsbehov grupperas tillgångar utifrån de minsta nivåerna för vilka det finns identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). Nyttjandevärdet fastställs genom att diskontera de framtida kassaflöden som tillgången eller den kassagenererade enheten förväntas generera. Kassaflödesprognoser baseras på den senaste Affärsplanen som godkänts av ledningen. Kassaflöden som härrör från framtida investeringar, som exempelvis fabriksanläggningar, exkluderas om inte ett projekt har påbörjats. Kassautflödet som krävs för att färdigställa tillgången tas med. Perioden som täcks av kassaflöden relaterar till nyttjandeperioden av tillgångarna som granskas för nedskrivning. Normalt sett borde prognoser täcka en maximal period om fem år men så länge nyttjandeperioden av kraanläggningar och andra stora tillgångar är över 20 år är prognosperioden längre. Kassaflödesprognoser längre än ett år eer perioden som täcks av den senaste affärsplanen uppskattas genom att generalisera prognoserna med hjälp av stadig eller avtagande tillväxttakter för nästkommande år. Icke-finansiella tillgångar som tidigare har skrivits ner görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras. 1.14 Finansiella tillgångar Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar inom följande kategorier: finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen och lånefordringar och kundfordringar. Klassificeringen är beroende av för vilket sye den finansiella tillgången förvärvdes. Ledningen fastställer klassificeringen av dess finansiella tillgångar vid första redovisningstillfället och utvärderar denna klassificering vid varje balansdag. 1.14.1 Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen En finansiell tillgång klassificeras inom denna kategori om den anskaffades huvudsakligen i sye att säljas inom kort. Även derivat kategoriseras som avsedda för handel om de inte är identifierade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de innehas för handel eller om de förväntas bli reglerade inom tolv månader eer rapportperiodens slut. 1.14.2 Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. De uppkommer när koncernen tillhandahåller pengar, varor eller tjänster FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 direkt till en gäldenär. De inkluderas i anläggningstillgångar, förutom de som har en löptid kortare än 12 månader, dessa klassificeras som omsättningstillgångar. 1.15 Kundfordringar Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och däreer till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reserv för osäkra fordringar redovisas när det finns ett bevis för att Koncernen inte kommer att kunna erhålla förfallna belopp enligt kundfordringens ursprungliga villkor. Betydande finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion samt uteblivna eller försenade betalningar anses vara indikatorer på att fordringen ska skrivas ner. Nedskrivningen mäts som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden. I kundfordringar inkluderas intäkter baserade på uppskattningar av redan levererad, men ej avläst, elektricitet, värme, nedkylning och distribution av elektricitet som ännu inte är fakturerad. 1.16 Likvida medel Likvida medel inkluderar kassa, banktillgodohavanden, depositioner och övriga kortfristiga placeringar med en löptid om högst tre månader. Utnyttjade belopp på checkräkningskredit redovisas som låneskulder under kortfristiga skulder i balansräkningen. 1.17 Upplåning Låneskulden redovisas initialt till verkligt värde, netto eer transaktionskostnader. I eerföljande perioder redovisas denna till upplupet anskaffningsvärde och eventuella skillnader mellan erhållet belopp (netto eer transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas som räntekostnad i resultaträkningen fördelat över låneperioden med hjälp av effektivräntemetoden. 1.18 Leasing 1.18.1 Finansiell leasing Leasing av materiella anläggningstillgångar där Koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet klassificeras som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgierna. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av den resterande skulden och finansiella kostnader (räntekostnader). Motsvarande betalningsförpliktelse, eer avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster som långfristiga eller kortfristiga räntebärande skulder beroende på skuldens löptid. Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Materiella anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden. 1.18.2 Operationell leasing Leasing av materiella anläggningstillgångar, där Koncernen inte i väsentlig utsträckning innehar de ekonomiska riskerna och fördelarna som förknippas med ägandet klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. 65 66 NOTER 1.19 Varulager Varulager hos AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad (publ) består främst av bränsle som används i produktionsprocessen. Varulager redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset för slutprodukten med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader och andra tillverkningskostnader. Anskaffningsvärdet fastställs med hjälp av först in, först ut-principen (FIFU). I egentillverkade halv- och helfabrikat består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta kostnader. 1.20 Inkomstskatt Aktuell skatt baseras på årets skattepliktiga vinst. Den beskattningsbara vinsten skiljer sig från vinsten som rapporteras i koncernresultaträkningen på grund av intäkts- och kostnadsposter som är beskattningsbara eller avdragsgilla under andra år och poster som aldrig är beskattningsbara eller avdragsgilla. Skulden som uppstår för Koncernen i samband med den aktuella skatten beräknas med hjälp av skattesatser som har antagits eller aviserats vid slutet av rapporteringsperioden. Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och deras redovisade värde i koncernredovisningen. Om den uppskjutna skatten härrör från den initiala redovisningen av en tillgång eller skuld i en transaktion annat än ett företagsförvärv som vid tidpunkten för transaktionen varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat, redovisas den emellertid inte. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. Uppskjutna skattefordringar redovisas i den utsträckning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga mot vilken de temporära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar kvittas mot uppskjutna skatteskulder när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet. Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som härrör från andelar i dotterbolag och intresseföretag, förutom för uppskjutna skatteskulder där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av Koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid. 1.21 Ersättningar till anställda Koncernen har olika planer för ersättningar eer avslutad anställning inklusive förmåns- och avgisbestämda pensionsplaner. 1.21.1 Pensioner Koncernens väsentliga förmånsbestämda plan är ITP-planen, tryggad genom avgier till Alecta eller genom Fortums pensionsstielse. Vad gäller planer tryggade genom Alecta har koncernen, vare sig räkenskapsåren 2014 eller 2013, ha tillgång till information som gör det möjligt att redovisa denna plan som förmånsbestämd. Planen redovisas därför som avgisbestämd (för ytterligare information se not 28). En avgisbestämd pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken koncernen betalar fasta avgier till en separat juridisk enhet. Koncernen har inte några rättsliga eller informella förpliktelser att betala ytterligare avgier om denna juridiska enhet inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänger samman med de anställdas tjänstgöring under innevarande eller tidigare perioder. För avgisbestämda pensionsplaner betalar koncernen avgier till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgierna väl är betalda. Avgierna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgier redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo. För förmånsbestämda planer beräknas pensionsförpliktelsen årligen av oberoende aktuarier med användning av PUCmetoden (projected unit credit-metoden). Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för stadsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningen kommer att betalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsförpliktelsen. Kostnaden för att tillhandahålla pensioner belastar resultaträkningen för att sprida servicekostnaden över de anställdas bedömda tjänstgöringstid. Förvaltningstillgångar värderas till marknadsvärde. Den skuld som redovisas i balansräkningen är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen per balansdagen med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångar. Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat i den period då de uppstår. 1.21.2 Bonusplaner Koncernen redovisar en skuld och en kostnad för bonus baserat på de beräkningsgrunder som gäller för bonusprogrammen. I de fall det finns en legal eller informell förpliktelse redovisas en avsättning. För ytterligare information kring bonus se not 12 Ersättningar till anställda. 1.21.3 Aktierelaterade ersättningar Koncernen använder ett långsiktigt incitamentsprogram (LTI) som delas upp i fem/sex-åriga aktieplaner. Den möjliga ersättningen baseras på Fortum Oyj-koncernens och de olika divisionerna inom Fortum Oyjs resultat. Ersättningen redovisas som en kostnad under intjänandeperioden med en motsvarande ökning av skulderna och av transaktioner som redovisas i eget kapital. Se vidare not 12 Ersättningar till anställda. 1.22 Avsättningar Avsättningar för miljöåterställande åtgärder av miljön, skyldigheter att ta hand om uttjänta tillgångar, omstruktureringskostnader och rättsliga anspråk redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse gentemot tredje part som ett resultat av tidigare händelser, när är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet och när beloppet kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Avsättningar värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som avspeglar nuvarande marknadsbedömningar av tidsvärdet och de risker som är specifika för förpliktelsen. Ökningen av avsättningen på grund av att tid förflyter redovisas som en räntekostnad. 1.22.1 Miljöavsättningar Miljöavsättningar redovisas baserat på nuvarande tolkning av miljölagar och regler när det är troligt att en nuvarande förpliktelse har uppstått och summan av ett sådant åtagande kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. Miljöutgier som uppkommer av åtgärdande av ett befintligt problem som orsakats av tidigare verksamhet och som bidrar till nuvarande eller framtida intäkter kostnadsförs när de uppstår. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 NOTER 1.22.2 Skyldighet att ta hand om uttjänta tillgångar En skyldighet att ta hand om uttjänta tillgångar redovisas antingen när det finns en kontraktsskyldighet gentemot tredje part eller en rättslig skyldighet och summan därav kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. En förpliktigande händelse är t.ex. när en anläggning byggs på hyrd mark med en skyldighet att avveckla och avlägsna tillgången i framtiden eller när en rättslig skyldighet gentemot koncernen förändras. Skyldigheten att ta hand om uttjänta tillgångar redovisas som en del av kostnaden för ett fastighetsobjekt och en anläggning när tillgången tas i dri eller när förorening sker. Kostnaderna skrivs ner över tid under återstoden av tillgångens nyttjandeperiod. 1.23 Ansvarsförbindelser En ansvarsförbindelse redovisas när det finns en möjlig förpliktelse som uppkommer vid vissa händelser och vars förekomst endast bekräas av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns en förpliktelse som inte uppfyller kriterierna för att redovisas som en skuld eller avsättning eersom det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller när summan för förpliktelsen inte kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt. säkrade posten påverkar resultatet (till exempel när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum). Om en säkring av en prognostiserad transaktion däreer resulterar i redovisning av en icke-finansiell tillgång (till exempel varulager) eller skuld överförs de vinster och förluster som tidigare redovisats i eget kapital från eget kapital och inkluderas i det första anskaffningsvärdet för tillgången eller skulden. När en säkring inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning och ackumulerade vinster eller förluster finns i eget kapital kvarstår dessa i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske överförs de ackumulerade vinsterna eller förlusterna som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningen. 1.25.2 Derivatinstrument som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning Vissa derivatinstrument som säkrar framtida kassaflöden uppfyller inte kraven för säkringsredovisning. Förändringar av verkligt värde för dessa derivatinstrument redovisas i jämförelsestörande poster i resultaträkningen. 1.24 Utdelning 1.26 Uppskattning av verkligt värde Utdelning som föreslås av styrelsen redovisas inte i årsredovisningen förrän det har godkänts av företagets aktieägare på årsstämman. Beräkningar av verkligt värde klassificeras med hjälp av klassificeringen i verkligt värde hierarkin, dvs. Nivå 1, Nivå 2 och Nivå 3, som avspeglar betydelsen av de indata som används i beräkningen. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen till verkligt värde presenteras i enlighet med hierarkin för verkligt värde i Not 17 Finansiella tillgångar och skulder enligt hierarkin för verkligt värde. I AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad (publ) finns inga övriga poster som värderas till verkligt värde dock finns poster för vilka upplysning om verkligt värde krävs. 1.25 Redovisning av derivatinstrument och säkringsåtgärder Inom ramen för den ordinarie verksamheten ingås omfattande försäljnings- och inköpstransaktioner avseende råvaror. Majoriteten av dessa transaktioner är i form av kontrakt som ingås med sye att gälla fram till fysiskt mottagande eller leverans av råvaran i enlighet med koncernens förväntade försäljnings-, inköps- eller användningskrav. Kontrakt avseende fysisk leverans omfattas inte av IAS 39. Alla övriga nettoredovisade råvarukontrakt värderas till verkligt värde och vinster och förluster redovisas i resultaträkningen. Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde både initialt och vid eerföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa vinster eller förluster som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifieras som ett säkringsinstrument, och om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Koncernen identifierar vissa derivat som säkrar mycket troliga prognostiserade transaktioner (kassaflödessäkring). Då transaktionen ingås dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten samt sitt mål för riskhantering och riskhanteringsstrategi avseende säkringen. Koncernen dokumenterar även sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna. Derivatinstrument klassificeras som långfristiga eller kortfristiga baserat på dess löptid. Vad gäller derivat hänförliga till el, vilka har kassaflöden som faller ut olika år, fördelas dessa derivats verkliga värden mellan långfristiga och kortfristiga tillgångar eller skulder. 1.26.1 Verkliga värden i Nivå 1 i verkligt värde hierarkin Nivå 1 avser noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder. 1.26.2 Verkliga värden i Nivå 2 i verkligt värde hierarkin Nivå 2 avser det verkliga värdet för finansiella instrument baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Kända beräkningstekniker, såsom beräknade diskonterade kassaflöden, används för att fastställa verkligt värde för valutaderivat. Det verkliga värdet för kontrakt för valutaterminer fastställs med hjälp av terminens verkliga värde på balansdagen. Det verkliga värdet för finansiella skulder beräknas genom att diskontera de framtida avtalsenliga kassaflödena till marknadens nuvarande räntesats som är tillgänglig för koncernen för liknande finansiella instrument. Vid uppskattning av verkligt värde har kreditspreaden inte justerats eersom de noterade marknadspriserna för de instrument som används anses överensstämma med syet med en värdering av det verkliga värdet. Koncernen baserar beräkningen på befintliga förutsättningar på marknaden för varje balansdag. Finansiella instrument som används i AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad (publ) är standardiserade produkter och samtliga kontrakt är tecknade med Fortum som motpart. 1.25.1 Säkring av kassaflöde Den effektiva delen av förändringar av det verkliga värdet på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten jämförelsestörande poster. Belopp som ackumulerats i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder när den FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 1.26.3 Verkliga värden i Nivå 3 i verkligtvärdehierarkin Nivå 3 avser data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (d v s ej observerbara data)Inga tillgångar eller skulder som hänför sig till nivå 3 återfinns i AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad (publ). 67 68 NOTER 1.26.4 Andra värderingar Det nominella värdet minskat med beräknade kreditjusteringar för kundfordringar och leverantörsskulder bedöms i allt väsentligt överensstämma med dess verkliga värde. 1.27 Moderbolagets redovisningsprinciper Moderbolaget tillämpar RFR 2 Redovisning för juridiska personer och Årsredovisningslagen. Moderbolaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen i de fall som anges nedan. 1.27.1 Uppställningsformer Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens (ÅRL) uppställningsform. Rapport över förändring av eget kapital följer koncernens uppställningsform men innehåller de kolumner som anges i ÅRL. Uppställningsformerna för moderbolaget ger skillnad i benämningar, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende poster inom eget kapital. 1.27.2 Andelar i dotterföretag Andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde eer avdrag för eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet inkluderas förvärvsrelaterade kostnader och eventuella tillläggsköpeskillingar. När det finns en indikation på att andelar i dotterföretag minskat i värde görs en beräkning av återvinningsvärdet. Är detta lägre än det redovisade värdet görs en nedskrivning. Nedskrivningar redovisas i posten ”Resultat från andelar i koncernföretag”. 1.27.3 Koncernbidrag Både lämnade och erhållna koncernbidrag redovisas som en bokslutsdisposition i resultaträkningen. antagandena, är rimliga, men andra antaganden och tilldelade nyttjandetider skulle kunna få betydande påverkan på de redovisade beloppen. 2.2 Nedskrivning av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar Koncernen har betydande bokförda värden i materiella anläggningstillgångar som testas för nedskrivning enligt de redovisningsprinciper som anges i Not 1 Redovisningsprinciper. Återvinningsvärde för de kassagenererande enheterna har fastställts baserat på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa beräkningar baseras på beräknade framtida kassaflöden. Utarbetandet av dessa beräkningar kräver att ledningen gör antaganden i fråga om framtida förväntningar. Antagandena skiljer sig åt beroende på i vilken verksamhet de testade tillgångarna finns. För värmeverksamheten relaterar de huvudsakliga antagandena till beräknade framtida kassaflöden för drien och de diskonteringsräntor som används för att presentera deras värde. Koncernen har inte redovisat några nedskrivningar under 2014 baserat på ett nedskrivningstest som gjordes i slutet av 2014. Koncernen har beaktat känsligheten för förändringar i de viktigaste antagandena som en del av nedskrivningstestet. Som ett led i detta har även följdeffekter av förändringen av andra variabler beaktats. Beräkningarna påverkas främst av förändringar i prognostiserat rörelseresultat och förändringar i diskonteringsräntan. Om det beräknade rörelseresultatet före avskrivningar och nedskrivningar per den 31 december 2014 och 2013 var 10 % lägre än ledningens bedömningar eller diskonteringsräntan före skatt, som tillämpades på de diskonterade kassaflödena, var 1 procentenhet högre än ledningens bedömningar, skulle koncernen inte ha redovisat nedskrivningar för materiella anläggningstillgångar. 2.3 Uppskjuten skatt och aktuell skatt 1.27.4 Uppskjuten inkomstskatt Belopp som avsatts till obeskattade reserver utgör skattepliktiga temporära skillnader. På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning redovisas emellertid i en juridisk person den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver som en del av de obeskattade reserverna. Även bokslutsdispositionerna i resultaträkningen redovisas inklusive uppskjuten skatt. Fortum Värme har uppskjutna skattefordringar och -skulder som förväntas realiseras i resultaträkningen under längre tidsperioder i framtiden. Vid beräkning av uppskjuten skatt måste koncernen göra vissa antaganden och beräkningar i fråga om de framtida skattekonsekvenserna för temporära skillnader mellan de skattemässiga och redovisningsmässiga värdena för tillgångar och skulder. 2.4 Pensionsåtaganden NOT 2 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål Utarbetandet av en koncernredovisning i enlighet med IFRS kräver att ledningen gör beräkningar och bedömningar som påverkar de redovisade beloppen för tillgångar och skulder, redovisning av eventualtillgångar och eventualskulder och redovisning av intäkter och kostnader för perioden som koncernredovisningen avser. Beräkningar och bedömningar utvärderas ständigt och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntade framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. Faktiska resultat och timing kan skilja sig åt från dessa beräkningar. Nedan anges områden där ledningens uppskattningar och bedömningar är avgörande för de rapporterade resultaten och den finansiella positionen. Nuvärdet av pensionsåtagandena är beroende av ett antal faktorer som fastställs på aktuariella grunder med hjälp av ett antal antaganden. Alla förändringar av dessa antaganden kommer att påverka det bokförda värdet på pensionsförpliktelserna. Antaganden som används och känslighetsanalyser vid förändringar i större antaganden läggs fram i Not 28 Pensionsåtaganden. 2.1 Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar vid ett rörelseförvärv och samgående Vid ett rörelseförvärv redovisas förvärvade immateriella och materiella anläggningstillgångar till verkligt värde och deras kvarvarande nyttjandetid fastställs. Ledningen anser att de tilldelade värdena och nyttjandetiderna, samt de underliggande FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 NOTER NOT 3 Finansiell riskhantering Elderivat per instrument 2014 5 Totalt 3 957 3 553 7 510 3 86 96 –91 95 100 –5 Elderivatens klassificering 2014 Verkligt värde, SEK miljoner Volym, GWh Negativ Netto 2 251 2 254 4 505 69 37 32 1 706 1 299 3 004 26 63 –37 3 957 3 553 7 510 95 100 1–5 år Positiv Derivat som uppfyller krav på säkringsredovisning Riskhantering av råvaror syar till att stabilisera kassaflöden genom prissäkringar. Risktagande begränsas genom riskmandat som har godkänts av VD. Netto 89 2 022 2 280 4 303 Negativ Positiv 1 935 1 272 3 207 Inköpsswappar 1–5 år Totalt Under 1 år Försäljningsswappar Totalt 3.1 Marknadsrisker för råvaror Verkligt värde, SEK miljoner Volym, GWh Under 1 år Syet med riskhantering, dess principer och ramar vilka inbegriper styrning, organisation och processer, samt en beskrivning av risker t.ex. strategiska, finansiella och operativa risker, se även riskhantering i förvaltningsberättelsen. Med marknadsrisk menas de negativa effekterna av priseller volymförändringar för kärnprodukterna värme, kyla och gas, samt elektricitet, bränslen och miljövärden. Endast ett fåtal av dessa riskdrivare är möjliga att riskhantera med finansiella instrument. Riskhanteringen sker därför till stor del genom att utnyttja den produktionsflexibilitet som produktionsanläggningarna har samt med fysiska leveransavtal och lagerhållning av bränslen. Riskanalyser görs fortlöpande för att kvantifiera marknadsriskerna, med hänsyn taget till dessa riskers beroende av varandra. Stresstester används för att bedöma effekterna av extrema prisförändringar på koncernens resultat. Risktagandet begränsas genom riskmandat som har godkänts av styrelsen. Derivat som ej uppfyller krav på säkringsredovisning1) 3.2 Elpriser och volymrisker Totalt Strategier och mandat för samtliga riskdrivare, inklusive el, har godkänts av VD. Säkringsstrategierna verkställs via derivat. Risker i säkringsstrategierna och deras verkställande utvärderas kontinuerligt av Risk Manager och rapporteras till VD och styrelse. Av vilka är långfristiga 26 38 –12 Kortfristiga 69 62 7 Elderivat per instrument 2013 1 Totalt 2 027 1 754 3 781 75 962 Netto Positiv 74 1 065 1 140 2 205 1–5 år Totalt Under 1 år 614 1 576 Inköpsswappar Försäljningsswappar Negativ Verkligt värde, SEK miljoner Volym, GWh 3.2.1 Känslighet som uppstår från finansiella instrument enligt IFRS 7 0 74 74 –73 74 1 Elderivatens klassificering 2013 Verkligt värde, SEK miljoner Volym, GWh Positiv Negativ Netto 898 877 1 775 40 22 18 Derivat som ej uppfyller krav på säkringsredovisning1) 1 129 877 2 006 35 52 –17 3.2.2 Elderivat Totalt 2 027 1 754 3 781 75 74 1 Tabellerna visar koncernens elderivat som huvudsakligen används för att säkra priserna på el. Verkligt värde motsvarar värdena som visas i balansräkningen. Se även not 1 Redovisningsprinciper, bedömning av verkligt värde och not 7 Förändringar i derivats verkliga värde och underliggande poster i resultaträkningen för effekterna i resultaträkningen när elderivat inte får säkringsstatus i redovisningen. Koncernen har inga elderivat som klassificeras till över 5 år. Av vilka är långfristiga 16 22 –6 Kortfristiga 59 52 7 Känslighet enligt IFRS 7 +/– 10 SEK/MWh förändring i elterminsnoteringar, MSEK Effekt 2014 2013 Påverkan på Vinst före skatt –/+ 16 6 Påverkan på Eget kapital –/+ 6 –1 FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 Derivat som uppfyller krav på säkringsredovisning 1) 1–5 år Totalt Under 1 år Känslighetsanalyser visar känsligheten som uppstår genom finansiella elderivat såsom de definieras i IFRS 7. Dessa derivat används för säkringar och i handel för egen räkning inom koncernen. Känsligheten kalkyleras på positionen den 31 december 2014 (31 december 2013). Positioner sköts aktivt inom den dagliga verksamheten och därför varierar känsligheten från tid till annan. Känslighetsanalysen omfattar bara marknadsrisker som uppstår från derivat dvs. de underliggande fysiska inköpen och försäljningarna av elektricitet är inte inkluderade. Känsligheten kalkyleras med antagande om att framtida elterminspriser på NASDAQ OMX Commodities SEKope skulle ändra sig med 10 SEK/MWh för perioden som koncernen har derivat på. –5 Derivatinstrument som inte uppfyller kraven på säkringsredovisning består av derivat som handlas och kassaflödessäkringar som inte uppfyller krav på säkringsredovisning. 69 NOTER 3.5 Likviditets- och finansieringsrisker Analys av elderivats förfallotid Belopp nedan är diskonterade kassaflöden för elderivat Totalt Under 1 år 1–5 år Elderivat skulder 62 38 100 52 22 74 Elderivat tillgångar 69 26 95 59 16 75 MSEK Totalt 1–5 år 2013 Under 1 år 2014 3.3 Bränslepris och volymrisker Exponering mot bränslepriser är till viss del begränsad av koncernens flexibla produktionsmöjligheter vilka tillåter företaget att byta mellan olika produktionsformer och bränslen beroende på de gällande marknadsförutsättningarna. Den kvarvarande exponeringen för bränsleprisrisker mildras genom köp till fasta priser som täcker prognostiserade konsumtionsnivåer. Köp genom fasta priser sker antingen genom fysiska leveranser eller i form av finansiella säkringar såsom kol- och oljederivat. Oljederivat Inköpswappar och terminskontrakt Verkligt värde netto MSEK Volym 1 000 bbl Verkligt värde netto MSEK Försäljningsswappar och terminskontrakt 2013 Volym 1 000 bbl 2014 40 10 26 –1 Koncernens verksamhet är kapitalintensiv och har behov av en långsiktig och flexibel finansiering. Koncernen avser att under perioden fram till 2016 övergå till extern marknadsfinansiering från att tidigare huvudsakligen använt intern finansiering inom Fortum koncernen. Finansieringen kommer att ske i form av en mix av långsiktig lånefinansiering i SEK och EUR samt lån under ett MTN-program på den svenska obligationsmarknaden. Övergången till extern finansiering har inletts under året. Säsongsmässiga variationer i rörelsekapitalet har under 2014 finansierats dels genom upplåning på den svenska certifikatmarknaden dels från Fortum via koncernkonto. Den 31 december 2014 var den totala räntebärande skulden 11 883 MSEK (10 580) och den räntebärande nettoskulden var 11 822 MSEK (10 549). Den 31 december 2014 uppgick lån som förföll till betalning under den närmaste tolvmånadersperioden till ett nominellt belopp av 2 670 MSEK (2 588). Förväntade kassaflöden, inklusiva räntebetalningar, för räntebärande skulder, derivat samt leverantörsskulder under kommande 12 månader är 3 549 MSEK (3 528). Likvida medel uppgick till 60 MSEK (31). Den avtalade kreditfaciliteten i form av cashpoolkonto i Fortum uppgick till 1 500 MSEK (2 500) av vilka 1 301 MSEK (1 380) var outnyttjade. Utöver cash pool-limiten har koncernen avtalat om en extern revolverande kreditfacilitet på 3 000 MSEK, vilken är outnyttjad. Koncernen har också ett avtalat lånelöe på ytterligare 3 000 MSEK i Fortum samt outnyttjat utrymme på 631 MSEK i låneram hos EIB. Räntebärande skulder som förfaller MSEK 84 –21 –26 1 Kolderivat Verkligt värde netto MSEK Volym 1 000 bbl Verkligt värde netto MSEK 2013 Volym 1 000 bbl 2014 Sålt 60 2 105 8 Köpt 270 –26 315 –15 3.4 Pris på utsläppsrätter och volymrisker Koncernen lyder under kravet på ett handelssystem för utsläppsrätter. Koncernen hanterar sin exponering mot förändring i priser på CO2-utsläppsrätter som anknyter till den egna produktionen genom användandet av CO2-terminer och genom att försäkra sig om att kostnaderna för utsläppsrätterna tas med i beräkningen under produktionsplaneringen. De flesta av dessa CO2-terminer är avtal för egen räkning. värderade till anskaffningsvärde, och några behandlas som derivat i redovisningen. CO2-utsläppsrätter redovisade som derivatinstrument 2,670 2016 1,062 2017 63 2018 303 2019 2,863 2020 eller senare 4,923 Totalt 11,883 Analys av förfallotidpunkter för räntebärande skulder och derivatinstrument Belopp nedan är icke-diskonterade förväntade kassaflöden (framtida räntebetalningar och amorteringar) av räntebärande skulder, valutaderivat och leverantörsskulder. 2014 MSEK Räntebärande skulder Valutaderivat (skulder) Valutaderivat (fordringar) Leverantörsskulder Under 1 år 2 908 1–5 år Över 5 år 5 016 1 784 435 –1 805 –394 662 – 3 549 5 057 Totalt 5 305 13 229 43 2 262 –44 –2 243 – 662 5 304 13 910 Volym kton CO2 Verkligt värde netto MSEK 2013 Verkligt värde netto MSEK 2014 2014 2015 Totalt Volym kton CO2 70 Sålt 150 –1 168 1 Köpt 165 3 – – 2013 MSEK Räntebärande skulder Valutaderivat (skulder) Valutaderivat (fordringar) Leverantörsskulder Totalt Under 1 år 2 880 1–5 år Över 5 år 4 190 1 497 1 385 –1 502 –1 386 653 – 3 528 4 189 Totalt 3 688 10 758 0 2 882 0 –2 888 – 653 3 688 11 405 För upplysning om räntebärande skulder se not 26 Räntebärande skulder. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 NOTER 3.6 Ränte- och valutarisker 3.6.1 Ränterisk Valutaderivat per instrument 2014 Totalt Positiv Negativ Netto – 1 989 97 39 58 Valutaterminskontrakt 1 715 273 Ränteswappar 106 106 213 76 –76 379 106 2 202 97 115 –18 Totalt 1 715 Av vilka är långfristiga 16 78 –62 Kortfristiga 81 37 44 1) Nominellt bruttobelopp Nominellt belopp Återstående löptid 1 715 273 Räntederivat som säkrar kassaflöde 0 106 106 Valutaderivat som inte uppfyller krav på säkringsredovisning1) –61 –44 131 –198 –67 1 030 –1 020 10 1 550 –1 551 –1 0 – – 1 715 379 Summa valutaterminskontrakt – 106 2 202 76 –76 97 115 –18 1) Består av avtal som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning. Valutaderivat eer instrument 2013 Nominellt belopp Återstående löptid MSEK Verkligt värde Valutaterminskontrakt 1 481 1 360 2 841 46 27 19 Totalt 1 481 1 360 2 841 46 27 19 Av vilka är långfristiga 23 12 11 Kortfristiga 23 15 8 Valutaderivat eer användning 2013 Nominellt belopp Återstående löptid Positiv Negativ Netto Verkligt värde Totalt Under 1 år Transaktionsexponering definieras som redan kontrakterade poster eller poster som är beroende av prognostiserad utländsk valuta och kassaflöde. Transaktionsexponering är uppdelad i balansexponering och kassaflödesexponering. Balansexponering återspeglar valutadenominerade skulder som betalas i en annan valuta än företagets basvaluta. Kassaflödesexponering avspeglar framtida prognostiserade eller avtalade valutaflöden i utländsk valuta som kommer från affärsverksamhet avseende bränsleinköp och investeringar. Nettoomräkningsskillnader från transaktionsexponering redovisas under finansiella intäkter eller utgier när de hör till finansiella poster eller kundfordringar/skulder som redovisas under poster som ingår i den operationella vinsten. Omräkningsskillnader relaterade till kassaflödessäkringar som uppfyller kraven för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat och balanseras i eget kapital. Avtalad kassaflödesexponering ska säkras för att minska volatiliteten i framtida kassaflöden. Dessa säkringar består normalt av valutaderivatavtal som stäms av mot de underliggande kassaflödena på förfallodagen. För samtliga valutakassaflödessäkringar tillämpas säkringsredovisning enligt IFRS. Netto 17 213 Netto USD Negativ 66 Negativ –1 353 Positiv Öppet 1 419 58 Positiv Säkring 55 Totalt Nettoposition –959 39 Totalt Öppet 1 014 97 1–5 år Säkring EUR Verkligt värde – 1 989 Valutaderivat som säkrar kassaflöde 1 481 1 360 2 841 46 27 19 Summa valutaterminskontrakt 1 481 1 360 2 841 46 27 19 1–5 år Nettoposition 2013 Över 5 år 1–5 år Valutaderivat som säkrar kassaflöde MSEK 2014 Under 1 år Koncernens transaktionsexponering Under 1 år Koncernens policy är att säkra större transaktionsexponeringar för att undvika valutaavvikelser i resultaträkningen. Dessa exponeringar är huvudsakligen säkrade via terminskontrakt. Totalt Verkligt värde Valutaderivat eer användning 2014 3.6.2 Valutarisk MSEK Över 5 år MSEK 1–5 år Nominellt belopp1) Återstående löptid Under 1 år Koncernens finanspolicy föreskriver medellöptiden på skuldportföljen och riskflödet dvs. hur förändringar i räntesatserna ska kunna påverka koncernens nettoräntebetalningar. Inom dessa mandat utvärderas och utvecklas strategierna för att finna en optimal balans mellan risk och finansieringskostnad. Den 31 december 2014 var den genomsnittliga löptiden på skuldportföljen 27,6 månader (19,0). Cirka 63 procent (67) av skuldportföljen var till rörlig ränta eller fasta räntelån som förföll inom den närmaste 12 månadersperioden. Effekten av en procents förändring på räntesatsen på den nuvarande skuldportföljen var 31 december 2014 45 MSEK (42). Den genomsnittliga räntesatsen på lån och räntederivat den 31 december 2014 var 2,21 procent (2,93). Koncernen tillämpar säkringsredovisning för räntederivaten. 3.7 Kreditrisker Koncernen utsätts för kreditrisker i samma stund som koncernen ikläder sig avtalsmässiga förpliktelser. Koncernen har åtgärder på plats för att försäkra sig om att kreditrisker hålls på en godtagbar nivå. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 71 72 NOTER Koncernens derivatinstrument är tecknade med bolag inom Fortumkoncernen som motpart varför kreditexponeringen är låg. Det finns full transparens mot den bakomliggande transaktionen i marknaden i de interna handelsavtalen mellan koncernen och Fortumkoncernen. Liksom varje annan kapitalintensiv affärsrörelse är koncernen utsatt för kreditrisker i den finansiella sektorn. Koncernens kreditrisk avseende likvida medel genemot externa banker är för närvarande låg då huvuddelen av likvida medel placeras inom Fortumkoncernen varför kreditrisken bedöms låg. Kreditrisker avseende kunder är väldiversifierade över ett stort antal kunder. ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som VD och hela verksamheten rapporteras som ett segment i den interna rapporteringen och således görs ej heller någon uppdelning på segment i årsredovisningen. El 3.7.1 Väsentliga finansiella tillgångars kreditkvalitet Kyla Koncernen har inga räntebärande fordringar förutom likvida medel och derivatinstrument. Likvida medel uppgår till 60 MSEK (31) och derivatinstrument som redovisas som tillgångar uppgår till 207 MSEK (132) varav kortfristiga 158 MSEK (91). Vad gäller kundfordringar se not 21 Kundfordringar och övriga fordringar. Elcertifikat NOT 4 Hantering av kapitalrisk Koncernen eersträvar en effektiv kapitalstruktur som stödjer bolagets strategi. Att bibehålla en stark balansräkning och en flexibel kapitalsammansättning är en prioritet. Koncernen övervakar kapitalstrukturen som baseras på den jämförande nettoskuldsättningen gentemot EBITDA kvoten. Nettoskuldsättningen beräknas på räntebärande skulder minus likvida medel. EBITDA beräknas genom att lägga tillbaka avskrivningar och nedskrivningar till den operationella vinsten. Den jämförbara EBITDA beräknas genom att exkludera poster som påverkar jämförbarhet från EBITDA. Under 2014 påbörjades ett arbete med att placera om bolagets finansiering från intern finansiering inom Fortum till externa långivare. Arbetet beräknas vara klart 2015. 5.3 Koncernövergripande information Koncernens intäkter fördelade per väsentlig produkt MSEK 2014 2013 Värme 5 386 5 817 339 435 249 243 68 55 Gas 306 336 Övriga intäkter 163 107 6 512 6 993 Totalt Ingen enskild extern kund står för intäkter som uppgår till mer än 10% av koncernens nettoomsättning. Koncernen har sitt säte i Sverige och samtliga intäkter härrör från externa kunder i Sverige. Samtliga tillgångar och anställda är lokaliserade i Sverige. NOT 6 Jämförelsestörande poster MSEK Förändringar i verkligt värde på derivatinstrument som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning Reaförluster Nettoskuld / EBITDA kvot MSEK Totalt Not 2014 2013 Räntebärande skulder 25 11 883 10 580 Minus: Likvida medel 22 60 31 11 822 10 549 Rörelseresultat 1 670 1 701 Plus: Avskrivning och nedskrivningskostnader 1 164 1 078 EBITDA 2 834 2 779 Nettoskuld Minus: Jämförelsestörande poster Jämförbart EBITDA 34 14 2 868 2 794 4,1 3,8 Nettoskuld / EBITDA NOT 5 Segmentinformation 5.1 AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad (publ) Fortum Värmes afffärsverksamhet bedrivs inom ett väsentligt segment, värme. Dess huvudverksamhet består i att producera och leverera fjärrvärme, fjärrkyla och el till företag och privatpersoner. Den interna rapporteringen följer denna indelning. 5.2 Segmentsinformation IFRS 8, Rörelsesegment, kräver att rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som 2014 2013 –27 –13 –7 –1 –34 –14 Poster som redovisas som jämförelsestörande är antingen sådana som påverkar jämförbarheten eller orealiserade poster som varierar mellan åren. Poster som påverkar jämförbarheten visas separat i koncernens resultaträkning eersom de behövs för att förstå det finansiella resultatet när man jämför den aktuella periodens resultat med föregående perioder. Poster som påverkar jämförelsen omfattas inte i jämförande rörelseresultat. Förändringar i verkligt värde på derivatinstrument som säkrar framtida kassaflöden som som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning redovisas som en jämförelsestörande post. Detta görs för att öka förståelsen av det finansiella resultatet när man jämför resultat från en period med en annan. För mer information angående förändringar av verkligt värde i derivatinstrument, se not 7 Förändring av verkligt värde i derivat och underliggande poster i resultaträkningen. NOT 7 Förändring i verkligt värde på derivatinstrument och de underliggande posterna i resultaträkningen De förändringar av verkligt värde i rörelseresultatet som redovisas på nästa sida, uppkommer från derivatinstrument som säkrar framtida kassaflöden men som inte uppfyller kraven för att tillämpa säkringsredovisning i enlighet med IAS 39 samt den ineffektiva delen av kassaflödessäkringar. Koncernen har inga derivatinstrument som redovisas i finansnettot. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 NOTER MSEK 2014 2013 NOT 11 Ersättningar till revisorerna I rörelseresultatet Förändringar i verkligt värde på derivatinstrument som inte uppfyller kraven på säkringsredovising TSEK 2014 2013 Revisionsuppdrag –991 –811 Övriga tjänster –899 – –1 890 –811 Revisionsuppdrag – –100 Skatterådgivning – –25 Deloitte AB Derivat och valutaterminskontrakt –29 Den ineffektiva delen i kassaflödessäkringar –13 2 –1 Summa effekt på rörelseresultatet –27 –13 Summa effekt på resultat före skatt –27 –13 NOT 8 Övriga rörelseintäkter MSEK 2014 2013 Hyresintäkter 47 52 Övriga poster 45 34 Totalt 92 87 Intäkter från aktiviteter utanför normal verksamhet redovisas som övrig intäkt. Detta omfattar återkommande poster som hyresintäkter och icke återkommande poster som försäkringsersättningar. NOT 9 Råvaror och förnödenheter Totalt KPMG AB Övriga tjänster –73 – Totalt –73 –125 Revisionsuppdrag –65 – Totalt –65 – Ernst & Young AB Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgier som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgier. Allt annat är andra uppdrag. NOT 12 Ersättningar till anställda Posten råvaror och förnödenheter består huvudsakligen av kostnader för inköp av el, biobränslen, värmeköp, kol och gas samt kostnader för bränslehantering, 2 138 MSEK (2 723). NOT 10 Övriga externa kostnader MSEK 2014 2013 Löner –368 –384 –27 –29 Pensioner Avgisbestämda planer MSEK 2014 2013 Hyrda anläggningar och fastighetskostnader Förmånsbestämda planer (se not 28) –124 –126 Sociala avgier Reparationer och underhåll –487 –452 Marknadsföring, PR och andra försäljningskostnader –14 –13 IT och telekommunikationskostnader –19 –16 Övriga externa tjänster –72 –55 Konsulttjänster –107 –98 Övriga rörelsekostnader –258 –255 –1 082 –1 014 Totalt Aktierelaterade kostnader Totalt –27 –136 –1 –2 –541 –578 Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader 2014 MSEK FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 –20 –125 2013 Löner och Löner och andra andra ersättningar ersättningar (varav tan- Pensions(varav Pensionstiem) kostnader tantiem) kostnader Styrelseledamöter, verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare –13 –3 –13 –4 varav tantiem –2 – –2 – Övriga anställda –355 –43 –371 –52 Totalt –368 –46 –384 –56 73 74 NOTER Ersättning till VD och andra ledande befattningshavare Medelantalet anställda 2014 Varav män 2013 Varav män Sverige 694 81% 713 80% Totalt 694 81% 713 80% Könsfördelning i koncernen 2014 Antal på balansdagen 2013 Varav Antal på män balansdagen Varav män Styrelseledamöter 10 8 10 8 Verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare 8 5 9 6 18 13 19 14 Totalt Koncernens ledningsgrupp består av åtta ledamöter, inklusive den verkställande direktören. Följande tabell visar den totala ersättningen till verkställande direktör och koncernens ledningsgrupp och tar hänsyn till förändringar i ledningsgruppen under året. VD är anställd i AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad och har i det företaget erhållit ersättningar som framgår av de följande tabellerna. VD ingår liksom vissa övriga befattningshavare i Fortums Long Term Incentive-program (LTI). VD:s LTI är kopplat till hans arbete inom Fortum Power and Heat varför kostnaderna för LTI inte har belastat koncernen utan har tagits i AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stads (publ) moderbolag. För ytterligare information kring LTI hänvisas till Fortumkoncernens årsredovisning. Ledande befattningshavare har erhållit följande ersättningar: Ersättningar och övriga förmåner 2014 TSEK Grundlön/ styrelsearvode Rörlig ersättning Övriga förmåner Pensionskostnad Aktie Summa av relaterade ersättningar ersättningar och förmåner Cecilia Stegö Chilò (Styrelsens ordförande) 98 98 Jan Valeskog (Styrelseledamot) 39 39 39 39 39 39 Kapitalvärde av pensionsåtagande Per Langer (Styrelseledamot) Susanne Jonsson (Styrelseledamot) Per Hallberg (Styrelseledamot) Göran Hult (Styrelseledamot) Charles Berkow (Styrelseledamot) Håkan Grefberg (Styrelseledamot) Anders Egelrud (Verkställande direktör) 1 819 386 111 747 3 064 4 819 Andra ledande befattningshavare (7 personer) 7 781 1 423 456 2 609 417 12 686 6 395 Summa 9 815 1 809 567 3 356 417 15 965 11 214 Ersättningar och övriga förmåner 2013 TSEK Grundlön/ styrelsearvode Rörlig ersättning Övriga förmåner Pensionskostnad Aktie Summa av relaterade ersättningar ersättningar och förmåner Cecilia Stegö Chilò (Styrelsens ordförande) 93 93 Jan Valeskog (Styrelseledamot) 37 37 37 37 37 37 Kapitalvärde av pensionsåtagande Per Langer (Styrelseledamot) Susanne Jonsson (Styrelseledamot) Per Hallberg (Styrelseledamot) Göran Hult (Styrelseledamot) Charles Berkow (Styrelseledamot) Håkan Grefberg (Styrelseledamot) Anders Egelrud (Verkställande direktör) 1 739 445 114 715 Andra ledande befattningshavare (8 personer) 8 551 1 402 327 3 029 10 494 1 847 440 3 744 Summa 3 013 4 206 670 13 978 9 830 670 17 196 14 037 FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 NOTER Andra ledande befattningshavare definieras som ledningsgruppen. Rörlig ersättning avser för verksamhetsåret 2014 kostnadsförd bonus, vilken utbetalas under 2015. För ytterligare upplysning om bonus se nedan. Övriga förmåner avser främst tjänstebil. Pensionskostnad avser den konstnad som påverkat årets resultat. NOT 13 Av- och nedskrivningar av materiella och Långfristiga incitamentsprogram/aktierelaterade ersättningar (LTI) Några av koncernens ledande befattningshavare ingår i Fortum Oyjs aktiebonussystem, vilket är ett resultatbaserat långsiktigt incitamentsprogram (LTI). Aktiebonussystemet är uppdelat i fem/sex-åriga aktieplaner i vilka deltagarna har möjlighet att få rätten till aktier i Fortum Oyj. Varje aktiebonusplan börjar med en treårig intjäningsperiod under vilken deltagarna kan tjäna in rätten till aktier i Fortum Oyj. Intjäningsperioden följs av en två- eller treårig inlåsningsperiod. Eer intjäningsperiodens slut används den intjänade ersättningen för att förvärva aktier i Fortum Oyj i deltagarens namn. Under inlåsningsperioden kan inte aktierna säljas, överlåtas, pantsättas eller avyttras på något annat sätt. Bonus (STI) Koncernens bonussystem är baserat på Fortumkoncernens bonussystem och omfattar alla medarbetare. Systemet består av två olika delar: 1. Gemensamma finansiella resultatmål för AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad (publ) och dess dotterbolag, och 2. Bonusparametrar för enheter och enskilda inom olika verksamhetsområden. Systemet är uppdelat på fyra bonusklasser där maximal bonus kan utgöras av 10–40% av en medarbetares årslön. För VD utgörs maximal bonus av 40% av årslönen och för övriga ledande befattningshavare av 20–30% av årslönen. Vid precis måluppfyllelse erhålles 20%, 15%, 10% respektive 5% av årslönen i bonus, vilket motsvarar precis hälen av den maximala bonusen enligt ovan. Avgångsvederlag För VD gäller uppsägningstid 6 månader från VD:s sida och från bolagets sida gäller 12 månader varav 6 månader utgör avgångsvederlag. Vad gäller övriga ledande befattningshavare föreligger inte några avgångsvederlag utöver avtalad uppsägningstid. För övriga ledande befattningshavare gäller en uppsägningstid på 3 månader. Pensionsplaner Alla i koncernen omfattas av kollektivavtal. Det innebär ITP 1 (premiebestämd) och ITP 2 (förmånsbestämd) plan. ITP 2 tryggas via Fortums pensionsstielse. Koncernen har två pensionsplaner för alternativ ITP. Birkaplanen (förmånsbestämd) och Över 10 (premiebestämd trappa). Den förmånsbestämda Birkaplanen är försäkrad i Skandia. I Över 10 finns två försäkringsgivare, Skandia och AMF. Båda planerna är stängda för nyteckning. Pensionsålder för VD är 65 år. VD omfattas av en alternativ ITP-plan, Birkaplanen. Utöver Birkaplanen omfattas VD av ett premiebestämt pensionslöe. Premierna motsvarar 20% av den pensionsmedförande lönen i intervallet 30–50 inkomstbasbelopp. Ingen av de övriga ledande befattningshavarna omfattas av pensionsförmåner som skiljer sig från koncernens generella pensionsplaner. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 immateriella anläggningstillgångar MSEK 2014 2013 –120 –104 Maskiner, andra tekniska anläggningar, inventarier och verktyg –1 005 –927 Avskrivningar av immateriella tillgångar –32 –28 –1 157 –1 059 Maskiner, andra tekniska anläggningar, inventarier och verktyg –7 –19 Totalt –7 –19 –1 164 –1 078 Avskrivning på materiella anläggningstillgångar Byggnader och markanläggningar Totalt Utrangeringar Av– och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar NOT 14 Finansiella intäkter och kostnader MSEK Not 2014 2013 –41 –12 –252 –296 Räntekostnader Låneskulder Räntekostnader, koncernföretag Skulder avseende finansiell leasing –5 –6 Aktiverade lånekostnader 23 67 78 Räntekostnader förmånsbestämda pensioner –5 –8 Övriga räntekostnader –7 –4 Övrigt –15 –5 Totalt –257 –254 0 1 Övriga ränteintäkter 5 4 Utdelning 0 – Totalt 6 6 –252 –248 Ränteintäkter Ränteintäkter, koncernföretag Finansiella intäkter och kostnader – netto 75 76 NOTER NOT 15 Inkomstskatt MSEK 2014 2013 Aktuell skatt på årets resultat –243 –342 73 42 –170 –300 Justeringar i aktuell skatt avseende tidigare år Total aktuell skatt Uppskjutna skatter Uppkomst och återföring av uppskjutna skatter –101 15 Total uppskjuten skatt –101 15 Summa inkomstskatt –271 –285 MSEK 2014 Resultat före skatt 1 418 Skatt som beräknats enligt gällande skattesats för moderbolaget, 22% (22%) 2013 % 1 453 –312 –22,0% –320 –22,0% Ej avdragsgilla kostnader 0 0,0% –2 –0,1% Ej skattepliktiga intäkter 1 0,1% 5 0,4% Justeringar från tidigare år - uppskjuten skatt –32 –2,3% 0 0,0% Justeringar från tidigare år - aktuell skatt 73 5,1% 42 2,9% 0 0,0% –11 –0,7% –271 –19,1% –285 –19,6% Övrigt Skattekostnad Inkomstskattesatser % Justeringar avseende tidigare år avser omprövningar i samband med URB (Utvidgat Reperationsbegrepp), d.v.s. skattemässiga direktavskrivningar av vissa fastigheter. Tabellen nedan förklarar skillnaden mellan den teoretiska antagna skattesatsen i Sverige jämfört med skattesatsen i resultaträkningen NOT 16 Finansiella instrument per kategori Finansiella tillgångar och skulder som visas nedan i tabellerna är uppdelade eer de kategorier som IAS 39 föreskriver. Kategorierna är vidare uppdelade i klasser som är basen för värdering av respektive tillgång eller skuld. Finansiella tillgångar per kategori 2014 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Låne– och kundfordringar MSEK Upplupet anskaffningsvärde Uppfyller ej krav på säkringsredovisning Verkligt värde redovisat i övrigt totalresultat, kassaflödessäkring Summa finansiella tillgångar Finansiella tillgångar, långfristiga Övriga långfristiga fordringar 0 – – 0 Derivatinstrument – 11 39 49 – 28 130 158 Finansiella tillgångar, kortfristiga Derivatinstrument Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Likvida medel Totalt 1 354 – – 1 354 355 – – 355 60 – – 60 1 769 78 337 2 184 FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 NOTER Finansiella tillgångar per kategori 2013 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Låne– och kundfordringar MSEK Upplupet anskaffningsvärde Uppfyller ej krav på säkringsredovisning Verkligt värde redovisad i övrigt totalresultat, kassaflödessäkring – 7 34 Summa finansiella tillgångar 41 Finansiella tillgångar, långfristiga Derivatinstrument Finansiella tillgångar , kortfristiga Derivatinstrument Kundfordringar – 30 60 91 1 408 – – 1 408 328 – – 328 31 – – 31 1 767 37 95 1 899 Övriga kortfristiga fordringar Likvida medel Totalt Finansiella skulder per kategori 2014 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen MSEK Övriga finansiella skulder Verkligt värde redovisad i övrigt Uppfyller ej krav totalresultat, på säkringskassaflödes redovisning säkring Upplupet anskaffningsvärde Finansiell leasing Total finansiella skulder Långfristiga skulder Räntebärande skulder Derivatinstrument – – 9 212 – 9 212 41 94 – – 135 – – 2 486 185 2 671 45 84 – – 129 Kortfristiga skulder Räntebärande skulder Derivatinstrument Leverantörsskulder Totalt – – 662 – 662 172 355 12 360 185 13 072 Upplupet anskaffningsvärde Finansiell leasing Total finansiella skulder Finansiella skulder per kategori 2013 Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen MSEK Övriga finansiella skulder Verkligt värde redovisad i övrigt Uppfyller ej krav totalresultat, på säkringskassaflödes redovisning säkring Långfristiga skulder Räntebärande skulder – – 7 807 185 7 992 16 19 – – 34 – – 2 572 16 2 588 Derivatinstrument 38 46 – – 83 Leverantörsskulder – – 653 – 653 53 64 11 032 201 11 351 Derivatinstrument Kortfristiga skulder Räntebärande skulder Totalt FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 77 78 NOTER Finansiella tillgångar och skulder enligt hierarkin för verkligt värde Tabellen intill visar finansiella instrument värderade till verkligt värde samt poster för vilka upplysning om verkligt värde ska lämnas, utifrån hur klassificeringen i verkligt värdehierarkin gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande: Nivå 1: Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder. Nivå 2: Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt (d v s som prisnoteringar) eller indirekt (d v s härledda från prisnoteringar). Nivå 3: Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (d v s ej observerbara data) Se not 1 Redovisningsprinciper. 1.30 Uppskattning av verkligt värde Koncernen har inga finansiella tillgångar och skulder i nivå 1 och nivå 3. Finansiella tillgångar Finansiella skulder Nivå 2 MSEK 2014 Nivå 2 2013 Anläggningstillgångar Räntebärande skulder Säkringsredovisning 39 34 Ej säkringsredovisning 11 7 Omsättningstillgångar Derivatinstrument Ej säkringsredovisning Totalt 2014 2013 10 045 8 555 Långfristiga skulder Derivatsinstrument Säkringsredovisning MSEK Derivatinstrument Säkringsredovisning 94 19 Ej säkringsredovisning 41 16 2 734 2 588 Säkringsredovisning 84 46 Ej säkringsredovisning 45 38 13 043 11 261 Kortfristiga skulder 130 60 Räntebärande skulder 28 31 Derivatinstrument 207 132 Totalt NOT 17 Immateriella tillgångar Balanserade utgier för programvaror MSEK Utsläppsrätter 2014 2013 257 21 Omklassificeringar Förändring av utsläppsrätter Anskaffningsvärde den 1 januari Investeringar Anskaffningsvärde den 31 december Ackumulerade avskrivningar den 1 januari Omklassificeringar Årets avskrivning Ackumulerade avskrivning den 31 december Redovisat värde den 31 december Totalt 2014 2013 2014 2013 227 0 62 257 290 32 11 – 32 32 – –3 – – – –3 – – – –62 – –62 277 257 12 0 289 257 –186 –160 –186 –160 – 3 – – – 3 –32 –28 – – –32 –28 –218 –186 – – –218 –186 60 71 12 – 71 71 Utsläppsrätter avser köpta utsläppsrätter och utsläppsrätter som erhållits gratis, vilka redovisas till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärde. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 NOTER NOT 18 Materiella anläggningstillgångar MSEK Anskaffningsvärde den 1 januari 2014 Mark och tunnlar Byggnader, anläggningar och markanläggningar Maskiner och utrustning Pågående nyanläggningar och förskott Totalt 2 855 3 637 28 902 3 878 39 272 3 076 3 076 Investeringar Avyttringar och utrangeringar – –6 –152 Omfört från pågående nyanläggningar – 798 2 174 –2 973 0 2 855 4 429 30 925 3 982 42 190 0 –2 305 –14 767 0 –17 072 Anskaffningsvärde den 31 december 2014 Ackumulerad avskrivning den 1 januari 2014 –158 Avyttringar och utrangeringar – 6 103 – 109 Årets avskrivning – –120 –1 013 – –1 132 Ackumulerad avskrivning den 31 december 2014 0 –2 419 –15 677 0 –18 096 Ackumulerad nedskrivningar den 1 januari 2014 –5 –13 –233 0 –250 Ackumulerad nedskrivning den 31 december 2014 –5 –13 –233 0 –250 2 850 1 997 15 015 3 982 23 844 Redovisat värde per den 31 december 2014 Materiella anläggningstillgångar har ökat under 2013 och 2014. Ökningen beror mest på pågående investeringsprogram avseende uppförande av kravärmeanläggningar i Stockholm och i Sigtuna. För mer information angående kreditrisker på pågående investeringar se not 3.9 Kreditrisk. Materiella anläggningstillgångar som är föremål för restriktioner i form av inteckningsbelopp uppgår till 158 MSEK (175). MSEK Anskaffningsvärde den 1 januari 2013 Investeringar Mark och tunnlar Byggnader, anläggningar och markanläggningar Maskiner och utrustning Pågående nyanläggningar och förskott Totalt 2 855 3 627 28 134 2 283 36 899 – – 3 2 389 2 392 Avyttringar – – –18 –1 –20 Omklassificeringar 0 9 783 –792 0 2 855 3 637 28 902 3 878 39 272 – –2 202 –13 835 – –16 037 Anskaffningsvärde den 31 december 2013 Ackumulerad avskrivning den 1 januari 2013 Avyttringar och utrangeringar – 14 – 14 Årets avskrivning – –104 –946 – –1 050 Ackumulerad avskrivning den 31 december 2013 – –2 305 –14 767 – –17 072 Ackumulerad nedskrivningar den 1 januari 2013 –5 –13 –233 – –250 Ackumulerad nedskrivning den 31 december 2013 –5 –13 –233 – –250 2 850 1 318 13 902 3 878 21 949 Redovisat belopp den 31 december 2013 18.1 Aktiverade låneutgi!er 18.2 Investeringar Pågående nyanläggningar och förskott MSEK 2014 2013 1 januari 125 47 Ökningar 67 78 Avskrivning 31 december –4 – 188 125 Upplåningskostnader på ytterligare 67 MSEK aktiverades under 2014 (78) för pågående större anläggningsprojekt i Stockholm. Den viktade räntesatsen för aktiveringen uppgick till 2,91 procent (3,53). FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 I investeringar inkluderas både immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar. Investeringar under 2014 och 2013 bestod främst i investeringar i förnybar el och värme. Underhållsinvesteringar under 2014 var 460 MSEK (426). Investeringar beroende på krav enligt lag var 137 MSEK (111). Investeringar som ökade produktiviteten var 2 330 MSEK (1 729) och tillväxtinvesteringar 170 MSEK (159). Varken under 2014 eller 2013 har det förekommit väsentliga investeringar i immateriella tillgångar. Under 2014 var två nya kravärmeanläggningar under konstruktion: Brista 2 och KVV8 i Värtan. Brista 2 togs i dri i början av året. KVV8 planeras att sättas i dri 2016. Större övriga pågående projekt 2014 i befintliga anläggningar bestod bland annat av ett nytt system för att hantera bränsle i Stockholm för att öka andelen biomassa i den koleldade kravärmeanlägg- 79 NOTER ningen KVV6 i Värtan. Totala investeringar i förnybar produktion, inklusive distributionsnätverk, var 2014 2 820 MSEK (2 252), vilket ger en andel av totala investeringar 2014 på 91 procent (93). 2014 Anskaff ningsvärde 354 354 –179 –162 Årets avskrivningar –17 Totalt –17 158 175 Den 31 december 2014 hade AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad (publ) ett finansiellt leasingavtal. De leasade anläggningstillgångarna avser en del av grundinvesteringen i Bristaverket. Anläggningarna som leasas avser maskinutrustning i form av bl.a. panna, turbin och ställverk. 2014 2013 Anskaffningskostnad Olja 235 258 Biobränsle 344 365 Flis och Pellets 143 136 56 68 4 2 Kol Övrigt bränsle Material och reservdelar 184 163 Totalt 965 992 Inga nedskrivningar hänförliga till varulagret har redovisats 2014 eller 2013. MSEK 2014 2013 Kundfordringar 1 354 1 408 Fordringar hos koncernföretag 40 29 Övriga kortfristiga fordringar 33 85 Elcertifikat 22 41 1 januari 2 5 Årets andel i intresseföretags resultat – – Nedskrivning – –3 –2 – Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0 2 Totalt Årets utdelning Anskaffningsvärde den 31 december Inga avyttringar av intressebolag har skett under 2014 eller 2013. Säte 2014 2013 2014 2013 Stockholm 50% 50% 0 2 0 2 Ägarandelen av kapitalet överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier. Bolaget är under avveckling vilken kommer att vara slutförd under 2015. Koncernens andel av resultatet i intresseföretaget och dess andel av tillgångar och skulder Jästenergi HB 21.1. Kundfordringar 2014 Totalt MSEK 173 1 736 Tillgångar Skulder Försäljning Vinst/ förlust 0 0 3 1 MSEK Ej förfallna Förfallna 1–90 dagar 2013 Reserv för osäkra kundfordringar Jästenergi HB, 916636–7285 259 1 709 Det verkliga värdet på kundfordringar och övriga fordringar, exklusive interimsfordringar bedöms överensstämma med ovan redovisat värde. Redovisat belopp i koncernen Ägd andel % MSEK 2013 NOT 21 Kundfordringar och övriga fordringar NOT 19 Andelar i intressebolag MSEK 2014 Reserv för osäkra kundfordringar Ackumulerad avskrivning den 1 januari 2013 MSEK Brutto MSEK NOT 20 Varulager Brutto 80 1 339 1 370 3 14 19 3 Förfallna 91–180 dagar 1 3 2 Förfallna mer än 181 dagar 1 67 43 1 459 51 Totalt 1 354 0 Nedskrivningar som redovisats i resultaträkningen var 3 MSEK (3). Samtliga kundfordringar är i SEK och dessa uppkommer från ett stort antal kunder. Koncernen hade inte lämnat några bankgarantier som säkerhet för kundfordringar år 2014 (2). För ytterligare information om hantering av kreditrisker se not 3.7. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 NOTER NOT 22 Likvida medel NOT 25 Räntebärande skulder MSEK 2014 2013 MSEK 2014 2013 Kontanter, kassa och bank 60 31 Obligationslån 2 494 – Likvida medel 60 31 Lån från kreditinstitut 3 136 – Totalt 60 31 Skulder till koncernföretag 3 325 7 779 0 185 257 28 9 212 7 992 0 33 1 866 2 275 20 263 Kortfristig del av finansiella leasingskulder 185 16 Övriga kortfristiga räntebärande skulder 599 – Finansiella leasingskulder Bolaget ingår i Fortumkoncernens cashpool-system. Cashpoolsaldot redovisas ej som likvida medel utan som kortfristiga fordringar respektive skulder på koncernföretag. I posten skulder till koncernföretag ingår cashpoolsaldot med 199 MSEK (1 120) för koncernen. Övriga långfristiga räntebärande skulder NOT 23 Aktiekapital Skulder till koncernföretag Registrerade aktier den 1 januari 10 000 Aktiekapital Antal aktier MSEK 1 10 000 Kortfristig del av lån från kreditinstitut Kortfristig del av övriga långfristiga räntebärande skulder 2013 Aktiekapital Antal aktier 2014 Summa långfristiga räntebärande skulder 1 Summa kortfristiga räntebärande skulder Summa räntebärande skulder Registrerade aktier den 31 december 10 000 1 10 000 9 010 9 010 Utgivna preferensaktier, röstvärde 9,064 990 990 AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad (publ) har emitterat två slag av aktier, stamaktier och preferensaktier. Det nominella värdet på en aktie är SEK 100. Stamaktier berättigar innehavaren till 1 röst och preferensaktier till 9,064 röster vid årsstämman. Innehavet av preferensaktier medför att ägarna har rätt till lika stor utdelning. Vid 2014 års slut var samtliga aktier som emitterats av Moderbolaget till fullo betalda. NOT 24 Innehav utan bestämmande inflytande Huvudsakliga innehav utan bestämmande inflytande MSEK 2014 2013 Akallaverket AB Sverige 0 0 Brista 2 KB Sverige 5 9 Övrigt Sverige 0 0 5 9 Summa innehav utan bestämmande inflytande Koncernen har inga väsentliga innehav utan bestämmande inflytande. Information om koncernens sammansättning finns i not 37. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 2 588 10 580 1 Aktierna utgörs av: Utgivna stamaktier, röstvärde 1 2 671 11 883 Under 2014 inledde koncernen övergången från huvudsakligen intern Fortum finansering till finansiering via de externa finansiella marknaderna. I juni undertecknades låneavtal med Europeiska investeringsbanken om 2 300 MSEK samt med Nordiska investeringsbanken om 1 400 MSEK. Av det totala beloppen återstår ca 630 MSEK att nyttja på EIB-lånet. De dragna EIB lånen är tecknade med rörlig ränta och har slutförfall under år 2024. De dragna NIB lånen har rörlig ränta och har slutförfall under år 2026. För att minska ränterisken tecknades samtidigt ränteswapkontrakt för ett belopp på 1 000 MSEK till en fast ränta på ca 2,4 %. Ränteswaparna har slutförfall under år 2024. I september emitterades de första obligationslånen under koncernens MTN-program. Lånen fördelades med 1 000 MSEK på 2 år till rörlig ränta, 1 000 MSEK på 5 år med rörlig ränta samt 500 MSEK på 5 år till fast ränta. För att minska ränterisken för de rörliga lånen tecknades samtidigt ränteswap-avtal för ett belopp på 1 000 MSEK till en fast ränta på ca 1,7 %. Ränteswaparna har slutförfall under år 2019. De kvarvarande långfristiga skulderna till koncernföretag på 3 325 MSEK förfaller under perioden 2019–2022. Ungefär hälen av lånen löper till rörlig ränta. Övriga långfristiga räntebärande skulder förfaller under perioden 2016–2024 och löper till fast ränta. Övriga kortfristiga räntebärande skulder består av lån via det nya certifikatprogrammet och har per balansdagen kvarvarande löptider på 2–5 månader. Den 31 december 2014 var den genomsnittliga löptiden på skuldportföljen 27,6 månader (19,0). Cirka 63 procent (67) av skuldportföljen var till rörlig ränta eller fasta räntelån som förföll inom den närmaste 12 månadersperioden. Den genomsnittliga räntesatsen på lån och derivat den 31 december 2014 var 2,21 procent (2,93). 81 NOTER 25.1 Räntebärande skulder Ränteomvandlingsintervall MSEK Effektiv Redovisat ränta, % värde 2014 Obligationslån 0,9 Under 1 år 1–5 år 1 997 496 2 494 Verkligt Redovisat Verkligt Över 5 år värde 2014 värde 2013 värde 2013 – 2 572 – – Lån från kreditinstitut 1,1 3 136 3 136 – – 3 332 Långfristiga räntebärande skulder1) 3,2 3 582 1 700 238 1 644 4 141 7 992 8 555 9 212 6 833 734 1 644 10 045 7 992 8 555 Summa långfristiga räntebärande skulder Kortfristiga räntebärande skulder 2,6 2 671 2 671 – – 2 734 2 588 2 588 Summa kortfristiga räntebärande skulder 3,1 2 671 2 671 – – 2 734 2 588 2 588 Summa räntebärande skulder2) 3,1 11 883 9 504 734 1 644 12 779 10 580 11 143 1) 2) Inkluderar skulder till koncernföretag om 3 325 MSEK och finansiell leasing om 0 MSEK (185) Den genomsnittliga räntan på lån och derivat den 31 december 2014 var 2,21 procent (2,93). Den räntebärande låneskulden ökade under 2014 med 1 303 MSEK till 11 883 MSEK (10 580). Mängden kortfristig finansiering ökade med 82 MSEK, och uppgick i slutet av året till 2 671 MSEK (2 588). För mer information se not 3 Finansiell riskhantering Förändringar i uppskjutna skattefordringar och skulder under 2014 –11 – 0 22 10 58 –1 48 74 18 –6 3 14 Summa uppskjutna skattefordringar 83 4 60 147 Netto uppskjutna skattefordringar 83 4 60 147 81 36 – 117 Nuvärdet på skulder avseende finansiell leasing MSEK Minimileaseavgier Avdrag för framtida finansiella kostnader för finansiell leasing Summa nuvärde på skulder avseende finansiell leasing 2014 2013 190 216 5 15 MSEK Uppskjutna skattefordringar 185 201 Förfallotidpunkter för minimileaseavgier MSEK Mindre än 1 år 1–5 år Summa 2014 2013 190 23 – 193 190 216 Kundfordringar 11 Derivatinstrument 26 Pensionsförpliktelser 28 Övrigt Förfallotidpunkter avseende nuvärde på finansiella leasingskulder Uppskjutna skatteskulder MSEK Byggnader och mark Mindre än 1 år 2014 2013 185 16 1–5 år Summa 31 dec 2014 Redovisat i övrigt totalresultat NOT 26 Uppskjuten skatt Den 31 december 2014 hade koncernen ett finansiellt leasingavtal. De leasade anläggningstillgångarna avser en del av grundinvesteringen i Bristaverket. Anläggningarna som leasas avser maskinutrustning i form av bl.a. panna, turbin och ställverk. Redovisat i resultaträkningen 25.2 Skulder avseende finansiell leasing 1 jan 2014 82 185 2 895 67 – 2 961 185 Maskiner och inventarier Derivatinstrument 33 17 –4 45 201 Övrigt 34 –14 8 27 3 043 105 4 3 151 –83 –4 –60 –147 2 960 101 –57 3 005 Summa uppskjutna skatteskulder Kvittning mot uppskjuten skattefordran Netto uppskjutna skatteskulder Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder kvittas när det finns en legal rätt att kvitta aktuella skattefordringar mot aktuella skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 NOTER 31 dec 2013 Redovisat i övrigt totalresultat 1 jan 2013 MSEK Redovisat i resultaträkningen Förändringar uppskjutna skattefordringar och skulder under 2013 Uppskjutna skattefordringar Kundfordringar 5 6 11 Derivatinstrument 26 –2 2 26 Pensionsförpliktelser 60 2 –34 28 Övrigt 24 –6 Summa uppskjutna skattefordringar 18 114 1 –32 83 Netto uppskjutna skattefordringar 114 1 –32 83 83 –1 – 81 Uppskjutna skatteskulder Byggnader och mark Maskiner och inventarier 2 910 –15 – 2 895 Derivatinstrument 18 –3 18 33 Övrigt 28 6 – 34 3 039 –14 18 3 043 –114 –1 32 –83 2 924 –15 50 2 960 Summa uppskjutna skatteskulder Kvittning mot uppskjuten skattefordran Netto uppskjutna skatteskulder Det finns inga underskottsavdrag inom koncernen. NOT 27 Övriga avsättningar 2014 MSEK 1 januari 2013 Miljöskuld Övrigt Summa Miljöskuld Övrigt Summa 72 8 80 71 1 71 Avsättningar för perioden – 4 4 – 14 14 Utnyttjat under året – –10 –10 – –7 –7 2 2 – 2 1 76 72 8 80 Upplösning av diskonteringseffekt 31 december 2 74 Varav kortfristiga avsättningar – 1 2 – 8 8 Varav långfristiga avsättningar 74 0 74 72 0 73 Miljöskuld innefattar återställande av miljö. Avsättningar avser rivning av byggnader och konstruktioner på förorenad mark. Huvuddelen av avsättningen beräknas användas inom tio år. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 83 84 NOTER NOT 28 Pensionsförpliktelser Belopp som redovisas i balansräkningen Alla anställda i koncernen omfattas av kollektivavtal. Det innebär ITP 1 (premiebestämd) och ITP 2 (förmånsbestämd) plan. ITP 2 tryggas via Fortums pensionsstielse och via balansräkningen. Koncernen har två pensionsplaner för alternativ ITP: Birkaplanen (förmånsbestämd) och Över 10 (premiebestämd trappa). Den förmånsbestämda Birkaplanen är försäkrad i Skandia. I Över 10 finns två försäkringsgivare, Skandia och AMF. Båda är stängda för nyteckning. För tjänstemän i Sverige tryggas ITP 2-planens förmånsbestämda pensionsåtaganden för ålders- och familjepension genom en försäkring i Alecta. Enligt uttalande från Rådet för finansiell rapportering UFR 10 Klassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2014 har bolaget inte ha tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket medfört att planen inte varit möjlig att redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen ITP 2 som tryggas genom försäkring i Alecta redovisas därför som en avgisbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. Förväntade avgier nästa rapportperiod för ITP 2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 3 MSEK. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtaganden beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i sye att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet.Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2014 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 143 procent (148). Totalt 546 (554) av koncernens anställda omfattas av förmånsbestämda planer som tillhandahåller pensionsförmåner. Pensioner eller liknande förmåner har utgått till sammanlagt 1 506 (877) personer. MSEK 2014 2013 Nuvärdet av fonderade förpliktelser inklusive särskild löneskatt 1 026 749 Verkligt värde på förvaltningstillgångar –681 –618 Underskott (+) / överskott (–) i fonderade planer 344 131 Nettotillgångar (–) / nettoskulder (+) i balansräkningen 344 131 Förmånsbestämda förpliktelser 344 131 Förmånsbestämda förpliktelser som ingår i långfristiga skulder 344 131 Förmånsbestämda balansförda tillgångar Avgier till planer för ersättningar eer avslutad anställning förväntas för räkenskapsåret 2015 uppgå till 8 MSEK. Förändringar i nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser MSEK 2014 2013 749 877 Kostnader för tjänstgöring under innevarande år 20 27 Räntekostnader 29 25 260 –153 –4 –2 1 januari Omklassificeringar Aktuariella vinster/förluster till följd av förändrade finansiella antaganden Regleringar Utbetalda ersättningar från planen 31 december –29 –26 1 025 749 Förändringar i verkligt värde på förvaltningstillgångar MSEK 2014 2013 618 601 Räntekostnader 24 17 Aktuariella vinster/förluster på förvaltningstillgången 43 2 Regleringar –4 –1 –178 –5 1 januari Gottgörelse (uttag ur stielsen) Insättning 178 5 Förändring i tryggande av pensionsutfästelser 31 december 681 618 Koncernens förmånsbestämda pensionsutfästelser avseende PA-KL som tidigare tryggats via Fortum Gemensam Pensionsstielse har under året övergått till att istället tryggas via en försäkring. Detta har inte påverkat pensionskostnaderna för året. Verkligt värde på förvaltningstillgångar Belopp som redovisas i resultaträkningen MSEK Kostnader för tjänstgöring under innevarande år Reduceringar 2014 2013 –20 –27 0 1 Summa poster som redovisas som ersättningar till anställda –19 –27 Netto Ränteintäkter/Räntekostnader –5 –8 –24 –35 Total belopp som redovisas i resultaträkningen hänförligt till pensioner MSEK 2014 2013 Eget kapitalinstrument 220 236 Räntebärande värdepapper 373 341 Likvida medel och andra likvida medel än kassa och bank 49 4 Fastigheter 24 20 Övriga tillgångar Summa 15 18 681 618 Verklig avkastning på förvaltningstillgångar uppgår till 67 MSEK (19). FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 NOTER Övergripande risker Stielsen är en separat enhet särskiljd från de bolag som fonderas. Koncernen har inget åtagande att göra ytterligare utbetalningar till pensionsstielsen om det skulle föreligga underskott. Dock, om tillgången minskar till en nivå som är lägre än pensionsförpliktelsens värde beräknad enligt svenska redovisningsregler, kommer koncernens försäkringskostnad från PRI att öka. eller lönetillväxttakt på den förmånsbestämda förpliktelsen den 31 december 2014, andra antaganden konstanta, presenteras i tabellen nedan. Påverkan på förmånsbestämd förpliktelse av förändringar i antaganden, känslighetsanalys Förändring av antagande 0,5 % ökning av diskonteringsräntan Förändring i diskonteringsränta 2014 2013 –10,2% –8,0% 11,8% 9,0% Planens skulder är beräknade genom användning av en diskonteringsränta som fastställs på grundval av marknadsräntan på förstklassiga obligationer med underliggande säkerhet, med en återstående löptid som är jämförbar med den förmånsbestämda pensionsförpliktelsens löptid. Koncernen har använt bostadsobligationer för fastställandet av diskonteringsräntan och har därmed en risk hänförligt till utvecklingen av marknaden för bostadsobligationer. 0,5 % minskning av diskonteringsräntan Risk hänförlig till använda antaganden NOT 29 Leverantörsskulder och övriga skulder I de aktuariella beräkningarna används antaganden om framtida inflation och lönenivåer och livslängd. Skulle verkligt utfall skilja sig från de gjorda antagandena kan det leda till att skulden blir högre. När pensionsplanen har finansierats genom ett försäkringsbolag, har en specificiering av förvaltningstillgångarna inte varit tillgänglig. I dessa fall har det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna inkluderats i övriga tillgångar. De viktigaste aktuariella antaganden som använts % 0,5 % ökning av inflationstakten 0,5 % minskning av inflationstakten 9,2% 8,0% –8,2% –6,0% 0,5 % ökning av lönetillväxttakten 0,5 % minsking av lönetillväxttakten MSEK 4,7% 3,0% –4,3% 3,0% 2014 2013 662 653 89 108 Leverantörsskulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna personalkostnader Upplupna räntekostnader 50 72 Elcertifikat 30 35 258 464 54 26 2014 2013 Diskonteringsränta 2,50 3,90 Framtida löneökningar 3,00 3,00 Framtida pensionsökningar 2,00 2,00 Momsskulder Inflationstakt 2,00 2,00 Energiskatter och punktskatter 42 50 Erhållna förskott 64 42 Planens skulder är beräknade genom användning av en diskonteringsränta som fastställs på grundval av marknadsräntan på förstklassiga obligationer med underliggande säkerhet, med en återstående löptid som är jämförbar med den förmånsbestämda pensionsförpliktelsens löptid. Koncernen har använt bostadsobligationer för fastställandet av diskonteringsräntan och har därmed en risk hänförligt till utvecklingen av marknaden för bostadsobligationer. Antagande beträffande livslängd baseras på de antagande som gjorts av Finansinspektionen (FI) och som gäller fr.o.m. 2007-12-31 (FFFS 2007:31). Antagandena baseras på Makeham modellen. Förändringar i antagande om livslängd baseras på nya dödlighetstabeller. Dessa påverkas främst av ålder och kön. Dessa antaganden innebär följande genomsnittliga återstående levnadsår för en person som går i pension vid 65 års ålder. % 2014 2013 Män – 45 år 22 22 Kvinnor – 45 år 24 24 Män – 65 år 20 20 Kvinnor – 65 år 23 23 Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelsen uppgår till 18,9 år. Diskonteringsräntan, inflationstakten och lönetillväxttakten som används utgör de viktigaste antaganden som används vid beräkning av förmånsbestämda förpliktelser. Påverkan av 0,5 procentenheter förändring i diskonteringsränta, inflationstakt FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga skulder Utsläppsrätter Summa 5 0 1 254 1 449 Redovisat värde på leverantörsskulder och övriga skulder bedöms motsvara dessas verkliga värde. NOT 30 Ställda säkerheter MSEK 2014 2013 Inga Inga Ställda säkerheter NOT 31 Operationella leasingavtal Åtagande avseende operationell leasing – leasetagare Koncernens leasing består av kontorsutrustning och bilar samt av arrende-/hyresavtal för mark och byggnader, varav vissa innehåller möjlighet till förlängning. De framtida kostnaderna för kontrakt avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal anges nedan. Leasingkostnader uppgående till 7 MSEK (2013: 7) ingår i resultaträkningen under övriga kostnader. Framtida minimileasingavgier inkluderar arrendeavtal med långa hyrestider. Variabel avgi avseende arrende-/hyresavtal ingående i resultaträkningen uppgår till 24 MSEK (25). 85 86 NOTER Framtida minimileasingavgier för icke uppsägningsbara operationella leasingavtal MSEK Följande transaktioner har skett med bolag inom Fortumkoncernen MSEK 2014 2013 32 32 Mellan 1 och 5 år 110 115 Mer än 5 år 318 410 Summa 460 557 Inom 1 år 2014 Fortum Oyj Fortum övriga koncernföretag MSEK Inköp (varor) Fortum Oyj Inköp (tjänster) 2014 Fastigheter, maskiner och inventarier Summa 1 095 1 095 2013 2 039 2 039 MSEK 2014 2013 Garantiåtaganden, FPG/PRI 5 8 Borgensförbindelser, övriga 9 3 480 316 Ansvarsförbindelser såsom handelsbolagsdelägare NOT 34 Rättsliga åtgärder och myndighetsförfaranden Koncernföretag Koncernen har överklagat Stockholms stads beslut att anta detaljplaner som tillåter byggnation av hus som är högre än skorstenarna vid två av koncernens anläggningar. Det finns inga estimat gällande ekonomiska effekter i detta. –63 –105 21 – –84 –105 –140 –138 –55 –54 Fortum Oyj –59 –53 Fortum övriga koncernföretag –26 –31 36 39 Övriga intäkter Fortum övriga koncernföretag Ränteintäkter Fortum Power & Heat AB Räntekostnader Fortum Power & Heat AB Fortum Oyj Fortum övriga koncernföretag NOT 33 Ansvarsförbindelser – 47 Fortum Power & Heat AB Fortum Power & Heat AB Investeringsåtaganden är investeringar kontrakterade på balansdagen, men som ännu inte redovisas i de finansiella rapporterna. Investeringsåtaganden har minskat jämfört med slutet av år 2013. Åtagandena avser främst investeringar i kravärmeanläggningar i Stockholm. För mer information om investeringar, se Not 18 Materiella anläggningstillgångar. 7 24 Försäljning (tjänster) Fortum övriga koncernföretag NOT 32 Investeringsåtaganden 2013 2 2 35 37 0 1 0 1 –259 –299 –170 –203 –88 –96 –1 –1 Av koncernens totala inköp och försäljning mätt i kronor avser 6 procent (6) av inköpen och 1 procent (1) av försäljningen andra företag inom Fortumkoncernen. Inköp och försäljning till/från bolag inom Fortumkoncernen sker på marknadsmässiga villkor. Per den 31 december uppgick koncernens kortfristiga fordringar på andra koncernföretag inom Fortumkoncernen till 43 MSEK (35). Kortfristiga skulder uppgick till 98 MSEK (117). Kort- och långfristiga fordringar avseende derivat uppgick till 207 MSEK (132), medan kort- och långfristiga derivatskulder uppgick till 264 MSEK (118). Räntebärande skulder från andra koncernföretag inom Fortumkoncernen avseende koncernens finansiering och koncernkonto uppgick till 5 191 MSEK (10 054). Härav utgör lån från Fortum Power and Heat AB 3 325 MSEK (6 720) och lån från Fortum Oyj 1 866 MSEK (3 334). För ytterligare information se not 25 Räntebärande skulder. Övriga transaktioner med närstående NOT 35 Transaktioner med närstående Koncernuppgi!er AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad (publ) ägs till 90,1 procent av Fortum Power and Heat AB med säte i Stockholm, och till 9,9 procent av Stockholm Stadshus AB. Stockholms Stadshus AB har preferensaktier i AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad (publ) som ger ett lika ekonomiskt intresse och teckningsoptioner vilka vid utövande resulterar i ett lika ägande som Fortum Power and Heat AB. Vidare finns ett konsortialavtal mellan Fortum Power and Heat och Stockholms Stadshus AB som reglerar ägande och förvaltning av koncernen. AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad (publ) har transaktioner med bolag som ägs av Stockholms Stadshus AB och förvaltningar inom Stockholms stad. Dessa sker på samma villkor som för övriga externa kunder. Av årets omsättning avser 12 procent (13) bolag och förvaltningar inom Stockholms stad. Aggregerad balans avseende utestående fordringar på bolag och förvaltningar inom Stockholms stad uppgår till 61 MSEK (127). Styrelse och ledningsgrupp Nyckelpersonerna i koncernen är medlemmar i koncernens ledningsgrupp och styrelse. Koncernen har inte varit inblandad i några väsentliga transaktioner med medlemmar i styrelsen eller ledningsgruppen. Inga lån finns för någon medlem av styrelsen eller ledningsgruppen per den 31 december 2014. Se Not 12 Ersättningar till anställda för ytterligare information. Följande transaktioner har skett med bolag inom Fortumkoncernen MSEK Försäljning (varor) 2014 2013 31 47 FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 NOTER Pensionssti!else NOT 36 Händelser e!er balansdagen Fortums pensionsstielse i Sverige är en fristående juridisk person som förvaltar pensionstillgångar för att trygga AB Fortum Värme Holding samägt med Stockolms stads (publ) förmånsbestämda pensionsförpliktelser. För ytterligare information om stielsen se not 28 Pensionsförpliktelser. Som följd av regleringen av gasverksamhetetn har Stockholm Gas AB delats upp i ett nätbolag och ett gashandelsbolag. Kunderna har sedan årsskiet två avtalsförhållanden och ett tvådelat pris: dels ett nätpris, dels ett gaspris. Regleringen innebär också att Stockholm Gas omfattas av förhandsreglering av gasnätbolagens intäkter. NOT 37 Koncernens innehav av andelar i koncernföretag TSEK Företagsnamn Org nr Säte Antal andelar / andel i % Eget kapital / Årets resultat Bokfört värde Akallaverket AB 556451–0419 Stockholm 150 / 75 164 / 64 150 Fortum Vindvärme AB 556915–3686 Stockholm 100 000 / 100 14 / 5 393 100 Stockholm Gas Handel AB 556915–3694 Stockholm 100 000 / 100 100 / 0 100 Fortum Värme Tunnlar AB 556981–9187 Stockholm 100 / 100 100 / 0 1 645 866 Stockholm Gas AB 556742–7504 Stockholm 1000 / 100 26 714 / 825 50 100 Brista 2 Kommanditbolag 969720–4254 – / 85 –311 923 / –141 583 –453 505 Brista 2 AB 556829–4564 Stockholm 85 000 / 85 85 / 0 85 Brista Spårterminal AB 556871–5436 Stockholm 50 000 / 100 901 / 2 900 1 243 796 NOT 38 Ersättningar till revisorerna NOT 40 Finansiella intäkter och kostnader Revisionsarvode för moderbolaget har fakturerats dotterbolaget AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad (publ). MSEK 2014 2013 Ränteintäkter koncernföretag 1 315 219 Totalt 1 315 219 Ränteintäkter NOT 39 Ersättning till anställda Moderbolaget har inga anställda och inga löner och ersättningar har således belastat moderbolaget. Räntekostnader Könsfördelning i koncernen Varav män Antal på balansdagen 2013 Varav män Antal på balansdagen 2014 Räntekostnader externa skulder –36 – Räntekostnader koncernföretag –262 –329 Övriga finansiella kostnader –11 –2 Totalt –309 –331 Finansiella intäkter och kostnader – netto 1 006 –112 MSEK 2014 2013 Aktuell skatt på årets resultat –236 –322 MSEK Styrelseledamöter Verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare Koncernen totalt 10 8 10 8 1 1 1 1 11 9 11 9 NOT 41 Inkomstskatt Justeringar i aktuell skatt avseende tidigare år 0 0 –236 –322 Uppkomst och återföring av uppskjutna skatter – – Total uppskjuten skatt – – –236 –322 Total aktuell skatt Uppskjutna skatter Summa inkomstskatt FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 87 88 NOTER Inkomstskattesatser NOT 42 Andelar i koncernföretag Tabellen nedan förklarar skillnaden mellan den teoretiska antagna skattesatsen i Sverige jämfört med skattesatsen i resultaträkningen. MSEK 2014 % Resultat före skatt 2 173 Skatt som beräknats enligt gällande skattesats för moderbolaget 22% –478 –22,0% MSEK 2013 % 1 462 2013 Ingående anskaffningsvärden 11 888 11 888 Utgående redovisat värde 11 888 11 888 –322 –22,0% Ej avdragsgilla kostnader 0 0,0% Ej skattepliktiga intäkter 242 11,1% 0,0% –236 –10,9% –322 –22,0% Skattekostnad 2014 –1 0,0% Moderbolagets innehav av andelar i koncernföretag Företagets namn Org nr Säte AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 556016–9095 Stockholm Sigtuna–Väsby Fastighets AB 556514–5751 Sigtuna Antal aktier Kapitalandel Eget kapital/ årets resultat Bokfört värde 32 199 970 100 5 876 / 183 11 888 20 100 0,7 / 0 0 Total 11 888 NOT 43 Fordringar hos koncernföretag MSEK 2014 2013 Vid årets början 3 734 3 734 Redovisat värde vid årets slut 3 734 3 734 Långfristiga fordringar hos koncernföretag Posterna långfristiga fordringar hos koncernföretag och kortfristiga fordringar hos koncernföretag klassificeras i sin helhet som Låne- och Kundfordringar. Alla långfristiga fordringar förfaller 5 år eer balansdagen. Inga fordringar bedöms osäkra varför inga reserveringar gjorts. 2014 2013 Obligationslån 2 494 – Lån från kreditinstitut 3 136 – Skulder till koncernföretag 3 325 10 552 Summa långfristiga räntebärande skulder 8 955 10 552 Skulder till koncernföretag 1 686 2 275 599 – Övriga kortfristiga räntebärande skulder Summa kortfristiga räntebärande skulder Summa räntebärande skulder Intern cashpool-kredit MSEK 2014 2013 Beviljad kreditlimit 3 500 5 500 –3 481 –1 607 19 3 893 Outnyttjad del Utnyttjat kreditbelopp NOT 45 Likvida medel NOT 44 Räntebärande skulder MSEK Långfristiga skulder hos koncernföretag förfaller med 3 325 MSEK i inom 4–7 år från balansdagen. Upplysningar om finansiella instrument, risker och verkligt värde enligt IFRS 7 Finansiella instrumt och risker och IFRS 13 Verkligt värde finns i not 25. 2 285 2 275 11 240 12 827 MSEK 2014 2013 Likvida medel – – Kassa och bank – – Moderbolaget ingår i Fortumkoncernens cashpool-system. Cashpoolsaldot redovisas ej som likvida medel utan som kortfristiga fordringar respektive skulder på koncernföretag. Cashpoolsaldot uppgår till –19 MSEK (–3 893) och ingår i kortfristiga skulder till koncernföretag. Obligationslånen förfaller med 1 000 MSEK inom 1–2 år och 1 494 MSEK inom 3–5 år från balansdagen. Lån från kreditinstitut förfaller med 3 136 MSEK inom 3–11 år från balansdagen. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 STYRELSENS INTYGANDE FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 89 90 REVISIONSBERÄTTELSE FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 GRI-INDEX 91 GRI-index 2014 Fortum Värme rapporterar för 2014 i enlighet med riktlinjerna för hållbarhetsrapportering från Global Reporting Initiative (GRI), G4, rapporteringsalternativ ’Core’. Sektorsupplementet för ’Electric utilities’ har tillämpats i enlighet med G4. Sidhänvisningarna nedan går till olika delar i rapporten och i de fall informationen är bestyrkt av tredje part anges det i ’gransknings’-kolumnen. S = Aspekt från sektorsupplement (Electric Utilities) EU = Electric Utilities (sektorspecifik indikator) Standardupplysningar Sida Granskning Strategi och analys G4-1 Kommentar från VD 4–5 G4-2 Väsentlig påverkan, risk och möjlighet 5, 6–7, 9, 39–40, 49 Ja (49) G4-3 Organisationens namn 48 Ja G4-4 Huvudsakliga varumärken, produkter och tjänster 6, 10, 17, 24–25 G4-5 Huvudkontorets lokalisering 41 Organisationsprofil G4-6 Länder där organisationen verkar 48, 87 Ja G4-7 Ägarstruktur och bolagsform 48 Ja G4-8 Marknader 10–11, 48 Ja (48) G4-9 Bolagets storlek 3, 48 Ja (48) G4-10 Beskrivning av total personalstyrka 28 G4-11 Procent av personalstyrkan som omfattas av kollektivavtal 28 G4-12 Beskrivning av leverantörskedja 36 G4-13 Större förändringar under redovisningsperioden 3, 48 G4-14 Försiktighetsprincipens tillämpning 40 Ja (48) G4-15 Externa stadgar, principer och initiativ 19, 29, 34, 91 G4-16 Medlemskap i organisationer 29, 95 G4-EU1 Installerad kapacitet, per energislag 17, 20–21 G4-EU2 Energiproduktion, netto 20–21, 100 G4-EU3 Antal kunder per kundkategori 10, 12, 24–25 G4-EU4 Distribution ovan och under jord 16, 24–25 G4-EU5 Tilldelning av utsläppsrätter för koldioxid 70, 100 Ja (70) G4-17 Enheter som ingår 87 (Ja) G4-18 Process för att definiera redovisningens innehåll 96 G4-19 Materiella aspekter 96–97 G4-20 Påverkan internt 96–97 G4-21 Påverkan externt 96–97 G4-22 Förklaring till korrigeringar från tidigare rapporter 98 G4-23 Väsentliga förändringar i omfattning, avgränsning eller mätmetoder jämfört med tidigare års redovisningar 98 Identifierade materiella aspekter och avgränsningar FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 92 GRI-INDEX Standardupplysningar Sida Granskning Intressentrelationer G4-24 Intressentgrupper 29, 98 G4-25 Identifiering och urval av intressenter 29 G4-26 Metoder för samarbete med intressenter 29, 98 G4-27 Viktiga frågor som framkommit i dialog med intressenter 29, 35–36, 98 G4-28 Redovisningsperiod 2 G4-29 Senaste redovisningen 99 G4-30 Redovisningscykel 99 G4-31 Kontaktperson för rapporten 99 Rapportprofil G4-32 GRI-index som anger rapporteringsval samt granskning 91–94 G4-33 Policy och praxis för extern granskning 2, 91 G4-34 Styrning 41–43 G4-56 Uppförandekod 27, 41, 99 Styrning Etik och integritet Särskilda upplysningar Materiella aspekter Sida Granskning Styrning och indikatorer Ekonomi Ekonomiska resultat DMA 6–7 G4-EC1 Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde 6 Indirekt ekonomisk påverkan DMA Tillgänglighet och tillförlitlighet (S) 6–7 G4-EC7 Investeringar i infrastruktur och tjänster som huvudsakligen görs för allmänhetens nytta 7, 48–49 G4-EC8 Beskrivning av betydande indirekta ekonomiska effekter 7, 14–15 DMA 16, 18 G4-EU10 Planerad kapacitet och projekterad eerfrågan 10–11, 17 Forskning och utveckling (S) DMA 36 Systemeffektivitet (S) DMA 20–21 G4-EU11 Produktionseffektivitet för värmeverk, per energislag 20–21 G4-EU12 Förluster vid kraöverföring och distribution, andel av total energi 20–21, 100 DMA 18–19, 99 G4-EN1 Materialanvändning i vikt eller volym 20–21, 22–23, 29 DMA 11, 16–19, 29, 35, 99 Ja (48–49) Miljö Material Energi G4-EN3 Direkt och indirekt energianvändning per primär energikälla 20–21, 24, 100 G4-EN5 Energiintensitet 16–18 FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 GRI-INDEX 93 Särskilda upplysningar Biologisk mångfald Utsläpp Utsläpp till vatten, spill och avfall Eerlevnad Transport Miljöbedömning av leverantörer Sida DMA 29, 33–35, 99 G4-EN12 Påverkan på biologisk mångfald 101 DMA 30, 33–35, 49, 99 G4-EN15 Totala mängden direkta utsläpp av växthusgaser 31, 100–102 G4-EN16 Totala mängden indirekta utsläpp av växthusgaser 31, 101–102 G4-EN17 Andra relevanta indirekta utsläpp av växthusgaser 101–102 G4-EN18 Intensitetsmått för utsläpp av växthusgaser 33, 102 G4-EN19 Initiativ för att minska utsläpp av växthusgaser, samt uppnådd minskning 31, 33–35, 101 G4-EN21 NOx, SOx samt andra väsentliga lu föroreningar 30 DMA 32, 99 G4-EN23 Total avfallsvikt, per typ och hanteringsmetod 32 G4-EN24 Totalt antal samt volym av väsentligt spill 35 DMA 40, 49, 99 G4-EN29 Monetärt värde av betydande böter, och det totala antalet icke-monetära sanktioner till följd av brott mot miljölagstining och bestämmelser 101 DMA 31, 99 G4-EN30 Väsentlig miljöpåverkan genom transport 31, 101–102 DMA 33–35, 36–37, 99 G4-EN32 Procent av nya leverantörer som granskats avseende miljökriterier 37 G4-EN33 Signifikanta faktiska och potentiella negativa miljöeffekter i levarantörskedjan, samt eventuella åtgärder 37 Granskning Ja (49) Social påverkan Anställningsförhållande och arbetsvillkor Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet Träning och utbildning Mångfald och jämställdhet DMA 37–38, 99 G4-LA6 Omfattningen av skador, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade arbetsdagar, frånvaro samt totala antalet arbetsrelaterade dödsolyckor per region 37–38 DMA 28, 99 G4-LA10 Program för vidareutbildning och för att stödja fortsatt anställningsbarhet 27 G4-LA11 Procent anställda som får regelbunden utvärdering och uppföljning av sin prestation och karriärutveckling 27–28 DMA 27, 99 G4-LA12 Sammansättning av styrelse och ledning nedbruten på kön, åldersgrupp, minoritetsgrupptillhörighet och andra mångfaldsindikatorer 29, 74 FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 Ja (74) 94 GRI-INDEX Särskilda upplysningar Likvärdig lön för kvinnor och män Bedömning av arbetsvillkor hos leverantörer Sida DMA 27, 99 G4-LA13 Löneskillnad i procent mellan män och kvinnor per anställningskategori 27 DMA 36–38, 99 G4-LA14 Procent av nya leverantörer som granskats avseende kriterier för arbetsvillkor 37 G4-LA15 Signifikant faktisk och potentiell negativ påverkan på arbetsvillkor i leverantörskedjan, samt eventuella åtgärder 37–38 Granskning Mänskliga rättigheter Icke-diskriminering Bedömning av mänskliga rättigheter hos leverantörer DMA 27, 99 G4-HR3 Antal fall av diskriminering, samt vidtagna åtgärder 102 DMA 36–38, 99 G4-HR10 Procentandel av betydande leverantörer och underleverantörer som har granskats avseende eerlevnad av mänskliga rättigheter, samt eventuella åtgärder 37 G4-HR11 Signifikant faktisk och potentiell negativ påverkan på mänskliga rättigheter i leverantörskedjan, samt eventuella åtgärder 37–38 DMA 5, 35, 99 G4-SO1 Program och rutiner för verksamhetens påverkan på samhällen, inklusive inträde, verksamhet och utträde 7, 35, 102 DMA 40, 99 G4-SO3 Procentandel och totala antalet affärsenheter som analyserats avseende risk för korruption 40 G4-SO4 Procentandel av de anställda som genomgått utbildning i organisationens policyer och rutiner avseende motverkan mot korruption 40 G4-SO5 Åtgärder som vidtagits på grund av korruptionsincidenter 102 DMA 39–40, 99 G4-SO8 Belopp för betydande böter och totalt antal icke-monetära sanktioner mot organisationen för brott mot gällande lagar och bestämmelser 102 DMA 16, 24–25, 40 DMA 12, 14 G4-PR5 Rutiner för kundnöjdhet, inklusive resultat från kundundersökningar 12 DMA 16–18 Samhälle Lokalsamhälle Korruption Eerlevnad Krisberedskap (S) Produktansvar Märkning av produkter och tjänster Tillgång (S) Tillhandahållande av information (S) G4-EU29 Avbrott i genomsnitt 18 DMA 14, 18 FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 GRI-APPENDIX 95 GRI-appendix Fortum Värme har i årsredovisningen för 2014 tillämpat riktlinjerna för hållbarhetsrapportering enligt Global Reporting Initiative (GRI), G4, samt branschtillägget för ”Electric utilities”. Årsredovisningen omfattar och speglar de frågor som identifierats som väsentliga för Fortum Värme, men för att begränsa rapportens omfång har ett antal informationspunkter placerats i ett separat appendix. Informationen är framför allt kopplad till rapporttekniska aspekter, som den bakomliggande processen för att kartlägga väsentliga frågor. Årsredovisningen är att betrakta som huvuddokument och appendix utgör ett komplement. Det GRI-index som finns i rapporten tydliggör vilken information som finns i årsredovisningen respektive appendix. I appendix presenteras informationen i en ordning som följer index. Beräkningsprinciper Uppgier till indikatorer för ekonomisk prestation har samlats in från den reviderade ekonomiska redovisningen samt från konsolideringssystem. Rapportens miljödata omfattar anläggningar för vilka Fortum Värme är den juridiska innehavaren av miljötillståndet. Anläggningarns data redovisas i sin helhet, även för de anläggningar där Fortum Värme är delägare. Fortum Värme använder en gemensam databas för insamling av anläggningarnas data för bränsleförbrukning och produktion. Miljödata rapporteras i Fortumkoncernens övergripande databas. Platsorganisationen är ansvarig för rapportering och erforderliga beräkningar. Hållbarhetsenheten sammanställer all data och ansvarar för bifogad hållbarhetsinformation. Fortum Värmes direkta koldioxidutsläpp omfattas av EU:s handel med utsläppsrätter och verifieras årligen på plats av externa revisorer. Direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser har redovisats i enlighet med Greenhouse Gas Protocol. Fortum Värme använder Fortumkoncernens personalsystem för personalrelaterade uppgier. Andra data med anknytning till samhällsansvar samlas in i olika rapporteringssystem. LWIF (Lost Workday Injury Frequency) och TRIF (Total Recordable Injuries) följs idag inte upp fördelat per kvinnor och män. Fortum Värme avser att förfina denna uppföljning under 2015. G4-16 Medlemskap i organisationer De medlemskap som har störst betydelse för Fortum Värme ur ett hållbarhetsperspektiv har inkluderats i årsredovisningen och hänvisats till i index, övriga medlemskap med strategisk relevans följer nedan; Svensk Fjärrvärme – en organisation för fjärrvärmebranschen som bland annat ägnar sig åt forskning och utveckling med relevans för branschen. Fortum Värme är representerade i styrelsen genom VD, samt i olika råd och expertgrupper. www.svenskfjarrvarme.se Svensk Energi – branschorganisation som erbjuder nätverk i en rad frågor såsom energipolitik, klimat, kravärme, kemi, fastighetsbeskattning med flera. Fortum Värme är representerade i styrelsen, samt deltar i ett antal nätverk. www.svenskenergi.se Energimyndigheten – Fortum Värme deltar i nätverk om relevant energiforskning med koppling till krasystem, bränsle, energisystemstudier, elcertifikat. www.energimyndigheten.se FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 Värmeforsk – Fortum Värme är representerade i styrelsen samt deltar i ett antal forskningsgrupper, bland annat om anläggnings- och förbränningsteknik. www.varmeforsk.se Elforsk – Fortum Värme är representerade i styrelsen samt deltar i olika programråd om el och värmeproduktion. www.elforsk.se Svenska Energiaskor – Fortum Värme är representerade i styrelsen. www.svenskaenergiaskor.se Avfall Sverige – ett bransch- och forskningsorgan där Fortum Värme sitter med i arbetsgrupper för såväl biologisk återvinning som i ett antal undergrupper till energiåtervinning – exempelvis avfallsbränslen, styrmedel och emissioner. www.avfallsverige.se Hagainitiativet – ett nätverk av företag från olika branscher som arbetar för att minska näringslivets klimatpåverkan. I nätverket ingår: Axfood, Coca-Cola Enterprises Sverige, Folksam, Fortum Värme, Green Cargo, JM, Lantmännen, Löfbergs, McDonald’s, HKScan Sweden, Stena Recycling, Statoil Fuel & Retail Sverige, Sveaskog samt Vasakronan. www.hagainitiativet.se Global Forest & Trade Network (GFTN) svenska nätverk – ett frivilligt nätverk av företag och organisationer i Sverige som under samordning av WWF vill verka för ett ansvarsfullt skogsbruk globalt. I tillägg är Fortum Värme medlem i följande organisationer; Cogen, www.cogen.org Energigas Sverige, www.energigas.se European Industrial Bioenergy Initiative, www.setos. ec.europa.eu Euroelectric, www.eurolectric.org Euroheat&Power, www.euroheat.org Kyl & Värmepumpföretagen, www.kvforetagen.se Lean Forum, www.leanforum.se Märstaån Vattensamverkan Svenskt Gastekniskt Centrum, www.SGC.se Stielsen IVL, www.ivl.se Svenskt Förgasningscenter Svebio, www.svebio.se Svenska Kolinstitutet, www.kolinistitutet.se Svenskt Näringsliv, www.sns.se SIS/TK 300 Distributionsledningar SIS/TK 301 Arbetsmiljöledningssystem Säku, www.säkerhetskultur.se Teknologisk Institut, www.kth.se Värme- och kraföretagen, www.wok.se Word Energy Council, WEC, www.wec.org Återvinningsindustrierna, www.recycling.se Östra Sveriges Luvårdsförbund 96 GRI-APPENDIX Process och resultat från väsentlighetsanalys Fortum Värme har tidigare genom Fortumkoncernen rapporterat in hållbarhetsinformation och resultatindikatorer enligt GRI:s riktlinjer, version G3. Inför rapporteringen 2014 har Fortum Värme beslutat att tillämpa G4 för den egna verksamheten och därför genomfört en väsentlighetsanalys i ett första steg. Analysen är genomförd mot bakgrund av GRI:s principer om intressenthänsyn, hållbarhetssammanhang, väsentlighet och fullständighet. Fortum Värme avser rapportera de komponenter inom sektorsupplementet ”Electric utilities” som är tillämpbara för ett fjärrvärmebolag. enheten för projekt och inköp kom inspel om vad som påverkar större investeringsbeslut, inklusive det långsiktiga perspektivet om att reducera fossila bränslen och bli klimatneutrala. I en intern workshop beaktade medarbetare från enheten för bränsleinköp och hållbarhetsenheten Fortum Värmes värdekedja och inventerade olika aspekter med väsentlig påverkan ur ett ekonomiskt, miljö- och socialt perspektiv. Frågorna prioriterades och viktades mot bakgrund av vad som är mest avgörande för Fortum Värmes affär och verksamhet, samt vad som upplevs påverka intressenternas uppfattning om Fortum Värme mest. Ett antal frågor bedömdes som högst väsentliga utifrån både Fortum Värmes och intressenternas perspektiv, medan ett antal frågor klassades som väsentliga grundläggande krav. Övriga aspekter som hamnade utanför dessa kategorier har viss relevans men anses inte prioriterade att rapportera på i nuläget. Fortum Värmes ledningsgrupp har beslutat att fastställa analysen, samt att söka extern validering i dialog med intressenter under 2015, inför nästa rapporteringsperiod. Interna intervjuer och förankring Väsentlighetsanalys och koppling G4 Interna intervjuer genomfördes baserat på olika kontaktytor gentemot intressenter och olika infallsvinklar i vad som utgör risker och möjligheter för Fortum Värme. Från marknadsenheten kom inspel från kunddialogen om kundernas förväntningar, från juridikenheten om interna riskbedömningar om korruptionsrisker, finansenheten bidrog med en övergripande riskbild inkluderande både finansiella och operationella risker, och från Nedan listas de hållbarhetsfrågor som identifierats som prioriterade, de som innebär risker och möjligheter med störst påverkan på Fortum Värme. Det anges även var den påverkan sker, inom eller utom organisationen, samt vilka indikatorer Fortum Värme valt att rapportera på. Asterisk markerar att det utgör en aspekt inom branschtillägget för ”Electric utilities”. G4-18 Process för att definiera redovisningens innehåll, G4-19 Materiella aspekter, G4-20 Påverkan internt, G4-21 Påverkan externt Tidigare rapportering och bakgrund G4-19 Materiella aspekter, G4-20 Påverkan internt, G4-21 Påverkan externt Fortum Värmes mest väsentliga frågor Var påverkan sker (boundary) Miljö och sociala frågor hos leverantörer Motsvarande aspekt inom G4 Indikator Leverantörer Leverantörsbedömningar miljö Leverantörsbedömningar arbetsvillkor Leverantörsbedömningar mänskliga rättigheter G4-EN32 G4-EN33 G4-LA14 G4-LA15 G4-HR10 G4-HR11 Biologisk mångfald Leverantörer Biologisk mångfald G4-EN12 Hälsa och säkerhet Egen verksamhet/ Leverantörer Hälsa och säkerhet G4-LA6 G4-LA15 GHG-utsläpp och klimat Samhälle Utsläpp Transporter G4-EN15–19 G4-EN21 G4-EN30 Lokal miljöpåverkan och hälsoeffekter Samhälle Utsläpp Utsläpp till vatten, spill och avfall G4-EN15-19 G4-EN21 G4-EN23 G4-EN24 Kundkommunikation och transparens Kunder Tillhandahållande av information* Produkt och tjänsteinformation G4-PR5 Innovation och lyhördhet Kunder Forskning och utveckling* DMA Tillförlitlighet och prisstabilitet Kunder Tillgänglighet och tillförlitlighet* Tillgång* G4-EU10 G4-EU29 Tabellen fortsätter på nästa sida. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 GRI-APPENDIX 97 Tabellen fortsätter från föregående sida. G4-19 Materiella aspekter, G4-20 Påverkan internt, G4-21 Påverkan externt Fortum Värmes mest väsentliga frågor Var påverkan sker (boundary) Samhällsnytta och indirekt ekonomisk påverkan Samhälle/kunder Motsvarande aspekt inom G4 Indikator Ekonomisk prestanda Indirekt ekonomisk påverkan G4-EC1 G4-EC7 G4-EC8 Lokal anknytning Samhälle/kunder Lokalsamhällen G4-SO1 Attraktiv arbetsgivare Egen verksamhet Utbildning Mångfald och lika möjligheter Icke-diskriminering G4-LA10 G4-LA11 G4-LA12 G4-LA13 G4-HR3 Politisk miljö och regulatoriska krav Egen verksamhet Eerlevnad G4-EN29 G4-SO8 Avfallsimport Leverantörer/ egen verksamhet Leverantörsbedömningar miljö G4-EN32 G4-EN33 Fortum Värmes grundläggande aspekter Var påverkan sker Motsvarande aspekt inom G4 Indikator Resurshushållning Egen verksamhet Insatsvaror G4-EN1 Korruption och riskmarknader Egen verksamhet/ samhälle Anti-korruption G4-SO3 G4-SO4 G4-SO5 Kretslopp och hantering av restprodukter Egen verksamhet/ samhälle Utsläpp och avfall G4-EN23 G4-EN24 Lagkrav och eerlevnad Egen verksamhet Eerlevnad G4-EN29 G4-SO8 Oro för spill, gasexplosion Samhälle Krisberedskap1) DMA Egen verksamhet Systemeffektivitet1) G4-EU11 G4-EU12 Systemeffektivitet 1) Från sektorsupplementet. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 98 GRI-APPENDIX Intressenter och intressentdialog G4-22 Förklaring till korrigeringar från tidigare rapporter, G4-23 Väsentliga förändringar i omfattning, avgränsning eller mätmetoder jämfört med tidigare år Årsredovisningen 2014 utgör Fortum Värmes första egna hållbarhetsredovisning enligt GRI och innebär därför inga korrigeringar jämfört med tidigare rapporter. G4-26 Metoder för samarbete med intressenter I tillägg till de olika dialoger som beskrivs i Årsredovisningen 2014, på sidan 29, har Fortum Värme ett antal olika kanaler och forum för dialog eller där Fortum Värme försöker inhämta intressenternas synpunkter. De sammanfattas nedan; G4-26 Metoder för samarbete med intressenter Intressentgrupp Aktiviteter Mätning eller uppföljning Kunder, cirka 10 000 • Dialog- och informationsmöten med största kunderna: 4–6 ggr/år • Prisdialog i samband med prisrevidering: 4 träffar/år • Fjärrvärmeseminarium med bostadsrättsföreningskunder: 1–2 ggr/år • Kundpanel: 3–4 ggr/år • Kampanjer med lokala mötesplatser: 1–2 ggr/år, genererade 314 rådgivningsmöten • Energitjänster/rådgivning sker löpande • Möten/rådgivning i samarbete med Stadsmissionen • Utbildningar i samband med Värmetävling med 70 kunder • Löpande kundservice via telefon • Värmerådgivarbrev: 4 ggr/år Nöjd kund och anseendeindex (One Fortum Reputation Index) SKI (Svenskt Kvalitetsindex), varje år Kundservicenivåmätningar via Bright, månadsvis Effekt/eermätningar av kampanjer Mätning/uppföljning fjärrvärme seminarium Medarbetare, cirka 700 • • • • • • • • Fortum Sound medarbetarundersökning vartannat år Utvärdering/mätningar eer ledarträffar och utbildningar Samarbetspartners/ leverantörer • Leverantörsdagar: 1–2 ggr/per år • Samarbetspartners inom Öppen Fjärrvärme/ seminarier: 2–4 ggr/år Utvärdering/mätningar eer leverantörsdagar respektive seminarier Politiker, tjänstemän och myndigheter • Löpande möten och samtal samt studiebesök på produktionsanläggningarna • Nyhetsbrev 4–6 ggr/år Anseendeindex (One Fortum Reputation Index) varje år Investerare • Investerarträffar hålls vid behov NGO och opinionsbildare (exempelvis WWF, Naturskyddsföreningen, We change, Hagainitiativet) • Anläggningsbesök kring specifika frågor • Event eller seminarier, ibland tillsammans med övriga företag i nätverk, för att belysa aktuella frågeställningar • Samarbeten, exempelvis kring ansvarsfulla inköp av skogsbränslen med WWF • Nyhetsbrev: 4–6 ggr/år SGBC, Miljöklassad byggnad, LEED, BREAM • Fortum Värme deltar i arbetsgrupper för utveckling av kriterierna Närboende till produktionsanläggningar • Öppet hus för närboende till anläggningar, exempelvis i samband med byggnationen i Hjorthagen • Nyhetsbrev till närboende om utveckling och planering av bygget: 6 ggr/år Allmänheten i Stockholm som bor och verkar i fjärrvärmda hus • Allmän information, pressmeddelanden/ nyhetsartiklar eller reklam • Kampanj på Östermalm gav 2489 samtal med allmänheten • Öppet hus med fokus på olika anläggningar Pulsendialog, samtliga medarbetare årligen Ledarträffar för alla chefer: 2 ggr/år Grundträning: 2–3 ggr/år Mål- och utvecklingssamtal: 2 ggr/år Löpande chefsutbildningar i olika teman Löpande medarbetarutbildningar i olika teman Chefsbrev: 1 gång/månad Löpande nyheter och dialog på intranät, stormöten vid behov Anseendeindex (One Fortum Reputation Index) varje år Anseendeindex (One Fortum Reputation Index) varje år Effekt/eermätningar av kampanjer Mätning medieinslag respektive sociala medier GRI-APPENDIX 99 Rapportprofil För de väsentliga aspekterna redogörs Fortum Värmes förhållningssätt och systematiska arbete löpande i årsredovisningen och enligt sidhänvisningar i GRI-index. Fortum Värme har i tilllägg valt att presentera en övergripande och samlad ansats för hållbarhetsstyrningen i bolaget. dokument och ingår i företagets ledningssystem som är tillgängligt för alla medarbetare. Varje funktion eller enhet inom Fortum Värme har ett så kallat teamuppdrag som omfattar enhetens ansvarsområden, samt målbild och nyckeltal. Dessa mynnar ut i handlingsplaner och planerade aktiviteter som ska genomföras under året. Ett stort antal team har konkretiserat de övergripande hållbarhetsmålen i sina teamuppdrag och operationaliserat dem. Chefer och medarbetare ansvarar för att genomföra och följa upp hållbarhetsmålen inom respektive ansvarsområden. Enheten för optimering och bränslehandel har exempelvis ansvar för att utveckla upphandlingen av energiråvaror och bränslen i enlighet med den långsiktiga målbilden att biobränslen ska komma från hållbara uttag. Organisationen för dri och underhåll ansvarar för att den löpande verksamheten följer gällande regelverk, föreskrier och rutiner inom miljö- och arbetsmiljöområdet. Enheten för inköp ansvarar för att Fortum Värmes kravställning på leverantörer omsätts i bindande avtal. Stödfunktioner för HR-processen och arbetsmiljöarbetet bistår kärnfunktionerna i arbetet men har även i uppgi att identifiera vilka arbetssätt som ska gälla. Hållbarhetsenheten har ett övergripande ansvar för att säkerställa att det bedrivs ett effektivt hållbarhetsarbete. Policyer och riktlinjer Ledningssystem och program Till grund för arbetet ligger Fortumkoncernens olika styrdokument som antagits av Fortum Värme, främst Uppförandekoden samt Uppförandekoden för leverantörer. Dessa tar utgångspunkt i FN Global Compacts tio principer inom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption. I tillägg har Fortum Värme en HR-policy som specifikt adresserar medarbetarfrågor såsom jämställdhet, mångfald och ickediskriminering. Fortum Värmes hållbarhetspolicy är beslutad av styrelsen i Fortum Värme. Policyns principer skall följas av medarbetare i Fortum Värme och av de företag som arbetar för Fortum Värme. Hållbarhetspolicyn baseras på Fortumkoncernens hållbarhetspolicy, på Fortums uppförandekod och på Fortums uppförandekod för leverantörer. I Fortums uppförandekod anges vilka internationella avtal och principer som bolaget följer och tilllämpar inom hållbarhetsområdet. Därtill följer policyn i övrigt de ställningstaganden och de rekommendationer som Fortum publicerar på sin hemsida inom hållbarhetsområdet. Fortum Värme säkerställer att hållbarhetspolicyn följs genom instruktioner för miljö, hälsa och arbetsmiljö, för personal- och medarbetarfrågor samt för ansvarsfulla inköp. Hållbarhetspolicyn revideras varje år och eventuella korrigeringar godkänns av styrelsen för Fortum Värme. Hållbarhetspolicyn publiceras på intranätet och på www.fortum.se Fortum Värme har ett miljöledningssystem som är certifierat enligt ISO 14001. Merparten av Fortum Värmes produktion sker i tillståndspliktig verksamhet. Enligt miljöbalkens regelverk genomförs därmed en rad olika utredningar och konsekvensanalyser av verksamhetens miljöpåverkan inför nya projekt och löpande i tillståndsprocesserna. Fortum Värme har även ett certifierat ledningssystem för systematiskt arbetsmiljöarbete, OHSAS 18001. Under ledning av HR-funktionen följer verksamheten ett systematiskt arbetssätt med en plan för relevanta processer som berör medarbetarnas utveckling över året. G4-29 Senaste redovisningen, G4-30 Redovisningscykel Från och med 2014 redovisas Fortum Värme separat, tidigare har hållbarhetsinformationen ingått i Fortumkoncernens hållbarhetsredovisning. Fortum Värme avser rapportera årligen. G4-31 Kontaktperson för rapporten Ulf Wikström, hållbarhetschef AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Telefon: 08-671 70 00 [email protected] DMA – övergripande om hållbarhetsstyrning Organisation och ansvar Inom Fortum Värme är VD ytterst ansvarig för hållbarhetsarbetet och det operativa arbetet hanteras löpande genom olika funktioner i bolaget. VD beslutar i ledningsgruppen om hållbarhetsmålen och handlingsplanen för hela Fortum Värme som ett led i affärsplaneprocessen. Hållbarhetsmålen utgör särskilda styrande FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 Uppföljning och utvärdering Inom de olika funktionerna finns en rad målsättningar och nyckeltal som följs löpande. Verksamhetens prestanda följs av företagsledningen varje månad samt i en mer fördjupad analys två gånger per år. Varje år utvärderas arbetet dels av hållbarhetsenheten, och specifikt gällande arbetsmiljön av bolagets arbetsmiljöchef. Slutsatser, avvikelser och resultat tas upp vid ledningens genomgång av miljöfrågor, som har utvidgats till att inkludera det breda hållbarhetsarbetet. Inom Fortum och Fortum Värme används IT-verktyg för rapportering och uppföljning av såväl förbättringsförslag som avvikelser. I frågor om diskriminering eller kränkande särbehandling kan medarbetare vända sig till närmaste chef eller HR-funktionen. Den som har en fråga om vad som är lämpligt uppförande eller misstänker överträdelse av Fortums uppförandekod uppmanas att kontakta sin närmaste chef, en annan högre chef eller Fortums internrevision. På Fortumkoncernens hemsida fortum.com under Code of Conduct kan Fortum Värmes intressenter rapportera missförhållanden. 100 GRI-APPENDIX Indikatorer De allra flesta av de valda indikatorerna redovisas i huvudsak i huvuddelen av årsredovisningen. I de fall indikatorerna kräver ytterligare detaljerad information, eller kompletteringar finns de här. G4-EU2 Distribution Stockholm Gas För Stockholm Gas redovisas indikatorerna i tabellen G4-EU2 nedan, exklusive försäljning och distribution till Fortum Värme. Ledningarnas längd under jord redovisas i främre delen av rapporten enligt hänvisning i index; G4-EU2 Distribution Stockholm Gas 2010 2011 2012 2013 2014 Försäljning stadsgas, GWh 126,8 84,6 76,2 76,9 69,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 126,8 84,6 76,2 76,9 69,2 24,0 67,0 129,5 118,5 93,2 - varav biogas, GWh - varav naturgas, GWh1) Försäljning fordonsgas, GWh - varav biogas, GWh 0 38 61,3 41,2 49,3 24,0 29,0 68,2 77,3 43,9 Distribution, GWh 130,0 106,8 168,9 213,8 198,6 - varav Stadsgas, GWh1) 126,8 84,6 76,2 76,9 69,2 3,2 22,2 92,6 136,9 129,4 - varav naturgas, GWh - varav Fordonsgas, GWh 1) Varav 126,8 GWh spaltgas år 2010, 4,6 GWh spaltgas år 2011. G4-EU5 Tilldelning av utsläppsrätter för koldioxid Systemet för handel med utsläppsrätter har påverkats av den ekonomiska konjunkturen. Som konsekvens av sänkt produktion inom EU finns en stor mängd outnyttjade utsläppsrätter i omlopp. Inom EU bedrivs ett arbete för att säkerställa en stabil prisnivå på utsläppsrätter, och som resultat av de beslutade energi- och klimatmålen för 2030 kommer taket i systemet att sänkas. Genom att införa en så kallad marknadsstabilitetsreserv kommer systemet kunna hantera variationer i eerfrågan på utsläppsrätter som beror av konjunktursvängningar i ekonomin. Produktion av fjärrvärme berättigar till tilldelning av utsläppsrätter utan kostnad. Den fria tilldelningen är dock snabbt avtagande och kommer att försvinna helt år 2027. För Fortum Värmes del innebär detta att behovet av att köpa utsläppsrätter i princip ökar i takt med att den fria tilldelningen minskar. Å andra sidan minskar Fortum Värmes behov av utsläppsrätter i och med de biobränslebaserade produktionsanläggningar som kommer att tas i dri de kommande åren. Sammantaget innebär detta att Fortum Värme är nettoköpare av utsläppsrätter i storleksordningen 200 000 utsläppsrätter per år de kommande åren. G4-EU12 Förluster vid kra!överföring och distribution av gas, andel av total energi Distributionsförluster från Stockholm Gas redovisas i tabellen nedan, beräkningarna är exklusive leveranser till Fortum Värme. G4-EU12 Förluster vid kraöverföring och distribution av gas, andel av total energi, G4-EN15 Totala mängden direkta utsläpp av växthusgaser 2010 2011 2012 2013 2014 Distribution, GWh 130,0 106,8 168,9 213,8 198,6 - varav Stadsgas, GWh 126,8 84,6 76,2 76,9 69,2 - varav Fordonsgas, GWh 3,2 22,2 92,6 136,9 129,4 Läckage från distributionsnätet, GWh 30 31 32 27 23 Läckage av metan från distributionsnätet, ton Läckage av växthusgaser från distributionsnätet, ton CO2e 2 204 1 850 1 939 1 658 1 416 46 288 38 857 40 727 34 823 29 737 FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 GRI-APPENDIX 101 G4-EN12 Beskrivning av betydande påverkan från verksamhet eller produkter på biologisk mångfald på skyddade områden, eller områden med hög biologisk mångfald Fortum Värmes produktionsanläggningar för värme och kyla bedrivs i idag i en urban miljö som redan har påverkats av stadens alla verksamheter. Utöver att mäta och minimera klimatpåverkande utsläpp, värderas eventuell påverkan på biologisk mångfald vid förändringar av verksamheten i samband med miljötillståndsprövning. För Fortum Värmes del utgör bränsleanskaffningen den mest signifikanta risken för påverkan på biologisk mångfald. Risken för negativ påverkan minimeras genom att Fortum Värme utvecklat kravställningar på flytande och fasta biobränslen i sye att undvika leverantörer med biobränsleuttag som hotar den biologiska mångfalden. För att minimera risken för påverkan på regnskog med höga skyddsvärden följer Fortum Värme RSPO:s (Round table for Sustainable Palm Oil Production) kriterier. Det innebär att restprodukter inte köps från palmoljeplantager som är anlagda senare än 2005. För fasta skogsbränslen ställer Fortum Värme krav i avtal på att det inte får förekomma trädarter i bränslet som finns upptagna på CITES (Convention on International Trade in Endangered Spices) lista för skyddsvärda arter. Kraven följs upp genom revisioner av leverantörerna. G4-EN 15 Totala mängden direkta utsläpp av växthusgaser Fortum Värme upprättar sedan många år ett klimatbokslut baserat på metodiken i Greenhouse Gas Protocol (GHGP). Utsläppen redovisas fördelat längs värdekedjan. De egna direkta utsläppen motsvaras av scope 1. Se klimatbokslutet för 2014 nedan. De lokala utsläppen av växthusgaser orsakas framför allt av att Fortum Värmes energiproduktion till viss del skett med kol (kolanvändningen står för cirka 16 procent av den tillförda energin och orsakar 39 procent av Fortum Värmes lokala klimatpåverkande utsläpp), men även av att det förbränns fraktioner med fossilt ursprung i avfallsbränslen som till exempel plast (avfallsbaserade bränslen står för cirka 29 procent av den tillförda energin och svarar för ca 29 procent av Fortum Värmes klimatpåverkande utsläpp). Genom en kombination av minskade egna utsläpp, utökad klimatkompensation av värmeproduktionens utsläpp, samt användning av förnybar el, har nettoutsläppen för alla scope summerat minskat med 52 procent jämfört med basåret 2010. Jämfört med år 2011, som inte var ett lika kallt år, är motsvarande minskning cirka 24 procent. Utsläppen per kWh producerad energi har minskat med 38 procent jämfört med år 2010, om användning av förnybar el och klimatkompensation beaktas. Cirka sex procent av de globala klimatutsläppen som kan kopplas till Fortum Värmes värdekedja uppstår uppströms när bränslen samlas in, genomgår eventuell förädling, samt transporteras till produktionsanläggningarna. Utsläppen från produktionsledet utgör dock merparten med cirka 87 procent fördelat på Fortum Värmes egna utsläpp (80 procent) samt utsläpp från samarbetspartners. Utsläpp av växthusgaser från distribution av gas i Stockholm Gas AB redovisas i samband med G4-EU12 Förluster vid kraöverföring och distribution, andel av total energi i tidigare appendix. G4-EN29 Betydande böter eller sanktioner till följd av brott mot miljölagsti!ning och bestämmelser Inga betydande böter eller sanktioner har tilldelats Fortum Värme under 2014. G4-EN15, G4-EN16 och G4-EN17 Utsläpp verksamhet (ton CO2e)1) Basår 2010 2011 2012 2013 2014 Fördelning 2014 Förändring 2010–2014 Scope 1 1 397 040 999 481 859 738 1 006 673 999 435 79,5% –28% Produktion 2) 1 393 331 995 956 856 213 1 003 144 999 083 79% –28% - CO2 från kolförbränning 624 340 578 107 488 011 612 025 491 460 39% –21% - CO2 från oljeförbränning –89% 420 232 110 600 91 235 93 749 45 311 4% - CO2 från förbränning av fossil fraktion i avfalls- och returbränslen 210 756 193 075 184 694 197 989 366 580 29% 74% - Övriga växthusgasutsläpp 138 003 114 174 92 273 99 381 95 731 8% –31% 3 709 3 526 3 526 3 529 351 0% –91% 77 982 48 946 43 663 46 820 83 570 6,6% 6% 442 002 379 020 358 724 305 788 566 834 28% –364 020 –330 074 –315 061 –258 968 –483 264 33% Tjänsteresor 3) Scope 2 Inköpt el 4) Reduktion genom köp av ursprungsmärkt förnybar el 5) Tabellen fortsätter på nästa sida. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 102 GRI-APPENDIX Tabellen fortsätter från föregående sida. G4-EN15, G4-EN16 och G4-EN17 Utsläpp verksamhet (ton CO2e)1) Basår 2010 2011 2012 2013 2014 Fördelning 2014 Förändring 2010–2014 450 054 177 137 216 488 210 759 174 267 13,9% –61% 1 734 1 735 1 735 1 727 176 0,0% –90% Produktion av annan fjärrvärmeproducent som levereras av Fortum Värme 7) 124 850 63 851 124 207 104 658 97 065 8% –22% Produktion och distribution av energi- och fordonsbränslen 8) 323 470 111 551 90 547 104 374 77 026 6% –76% 542 732 757 750 75 0% –86% 322 928 110 819 89 790 103 624 76 951 6% –76% 1 925 076 1 225 564 1 119 890 1 264 251 1 257 272 100 % –35% –7 797 –9 916 –13 398 –172 600 –328 308 1 917 279 1 215 648 1 106 492 1 091 651 928 964 Scope 3 Tjänsteresor 6) - varav bränslen för tjänsteresor - varav bränslen för energiproduktion SUMMA (exkl klimatkompensation) Klimatkompensation SUMMA (inkl klimatkompensation) 1) 2) 3) Fortum Värme exklusive dotterbolaget Stockholm Gas Fortum Värmes egna produktion, utsläpp av koldioxid, lustgas, metan och köldmedier. Avser bil i tjänst. 4) 5) 6) Utsläpp vid produktion av inköpt el, fjärrvärme eller fjärrkyla förutsatt att allt är ospecificerat (residualmix). I ”Andel av total” inkluderas avtal om ursprungsmärkt el. Reduktion genom att Fortum Värme köper ursprungsmärkt el till fjärrvärme- och fjärrkylaproduktionen. Avser flygresor och taxi i tjänsten. 7) 8) –52% Utsläpp hos annan aktör än Fortum Värme vid produktionssamverkan för fjärrvärme. Utsläppen omfattar både utsläpp från anläggning och från utvinning och distribution av bränslen till dessa anläggningar. Avser förutom produktion och distribution av bränslen, transport av tillsatser och askor. G4-EN18 Intensitetsmått för utsläpp av växthusgaser Basår 2010 2011 2012 2013 2014 Förändring 2010–2014 Enhet Utsläpp från egen produktion1) 157 123 105 113 131 –16% g CO2e/kWh Utsläpp per levererad energi 2) 161 123 112 119 135 –16% g CO2e/kWh Utsläpp per levererad energi 3) 160 122 110 102 100 –38% g CO2e/kWh 1) 2) 3) Totalt utsläpp från egen produktion per egen produktion Totalt utsläpp från scope 1, 2 och 3 enligt ovan per total leverans av fjärrvärme, el och fjärrkyla före klimatkompensation. Totalt utsläpp från scope 1, 2 och 3 enligt ovan per total leverans av fjärrvärme, el och fjärrkyla eer klimatkompensation. G4- HR3 Antal fall av diskriminering samt vidtagna åtgärder G4-SO5 Åtgärder som vidtagits på grund av korruptionsincidenter Inga fall av diskriminering har anmälts eller kommit till Fortum Värmes kännedom under 2014. Under 2013 skedde en incident av korruptionskaraktär som ledde till polisanmälning och att en medarbetare sa upp sin anställning i Fortum Värme. Denna incident har varit föremål för rättslig process och dom har avkunnats under 2014 i tingsrätten. Personen dömdes för tagande av muta. Både åklagare och den tilltalade har överklagat domen. Inga nya incidenter har anmälts eller kommit till Fortum Värmes kännedom under 2014. G4-SO1 Program och rutiner för verksamhetens påverkan på samhällen, inklusive inträde, verksamhet och utträde Samtliga Fortum Värmes anläggningar är tillståndspliktiga enligt miljöbalken. Som del i miljötillståndsprocessen och för att fånga upp synpunkter hålls samråd med allmänheten och myndigheter. Fortum Värme gör även en miljökonsekvensbeskrivning för att bedöma förväntad miljöpåverkan från projektering och dri. G4-SO8 Betydande böter eller sanktioner för brott mot gällande lagar och bestämmelser Inga betydande böter eller sanktioner har tilldelats Fortum Värme under 2014. FORTUM VÄRME ÅRSREDOVISNING 2014 Produktion: Hallvarsson & Halvarsson Tryck: TMG Sthlm Fotografer: Hans Ekestang, Micke Lundström Illustratörer: Kjell Thorsson, Elina Anttila AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad (publ) Fortum Värme producerar fjärrvärme, fjärrkyla och el. Företaget har bidragit till att Stockholm räknas som en av världens renaste huvudstäder och att Stockholm 2010 utsågs av EU till världens första miljöhuvudstad Green Capital. Fortum Värme investerar 7 miljarder kronor i ny kravärmeproduktion i Stockholmsregionen 2010–2016. Senast 2030 ska fjärrvärmen i Stockholm produceras till 100 procent av förnybar och återvunnen energi. Företaget har cirka10 000 fjärrvärmeoch fjärrkylakunder. Det helägda dotterbolaget Stockholm Gas säljer och distribuerar stadsgas och fordonsgas. Postadress 115 77 Stockholm Telefon/utland 020-46 00 00 +46 278 276 96 E-post/hemsida [email protected] fortum.se Säte/org nr Stockholm 556040-6034
© Copyright 2024