fulltext - Malmö högskola

OMVÅRDNADSÅTGÄRDER VID
AGGRESSIVT UTÅTAGERANDE
BETEENDE HOS PATIENTER
MED DEMENSSJUKDOM
EN LITTERATURSTUDIE
EMILIA HEIMBURG
JOHANNA PERSSON
Examensarbete i omvårdnad
61-90 hp
Sjuksköterskeprogrammet
Juni 2015
Malmö högskola
Hälsa och samhälle
205 06 Malmö
OMVÅRDNADSÅTGÄRDER VID
AGGRESSIVT UTÅTAGERANDE
BETEENDE HOS PATIENTER
MED DEMENSSJUKDOM
EN LITTERATURSTUDIE
EMILIA HEIMBURG
JOHANNA PERSSON
Heimburg E & Persson J. Omvårdnadsåtgärder vid aggressivt utåtagerande
beteende hos patienter med demenssjukdom. En litteraturstudie. Examensarbete i
omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och
samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2015.
Syfte: Att sammanställa vad som kunde orsaka ett aggressivt utåtagerande
beteende hos patienter med demenssjukdom och vilka omvårdnadsåtgärder som
fanns beskrivna för att kunna hantera det.
Bakgrund: Demenssjukdom är en vanlig sjukdom inom all vård. Därmed också de
symtom som är karaktäristiska för sjukdomen som till exempel aggressivitet.
Fysiska begränsningar eller tvångsvård kan enligt lag användas då patienten visar
ett psykotiskt utåtagerande sätt. Enbart demenssjukdom är inte tillräckligt skäl för
att tvångsvårda någon. Sjuksköterskans ansvarsområde är omvårdnad där fokus är
att lindra sjukdom, symtom och att hjälpa patienten med dennes beteende.
Metod: En litteraturstudie gjord med kvalitativ innehållsanalys.
Resultat: Miljöfaktorer, brist på kommunikation och felaktigt bemötande från
vårdpersonalen var orsaker som kunde leda till ett aggressivt beteende. Genom att
påverka dessa faktorer kunde det aggressiva beteendet många gånger undvikas
helt. Stress hos vårdpersonalen var även en faktor som kunde påverka patientens
aggressivitet. Strategier som var effektiva för att hantera ett aggressivt beteende
var god kommunikation, kunskap hos personalen, förändringar i miljön,
respektfullhet och distraktion.
Konklusion: Det fanns många bra strategier att använda då ett aggressivt beteende
uppstod. Med hjälp av olika faktorer i miljö och hos vårdpersonalens beteende
kunde aggressiviteten ofta förebyggas. Medicinering och tvångsåtgärder var en
sista utväg då inget annat fungerade för att lugna patienten.
Nyckelord: Aggressivt beteende, Demens, Omvårdnad, Strategier, Utåtagerande.
NURSING STRATEGIES TO
HANDLE AGGRESSIVE
BEHAVIOUR IN PATIENTS WITH
DEMENTIA
A LITERATURE REVIEW
EMILIA HEIMBURG
JOHANNA PERSSON
Heimburg E & Persson J. Nursing strategies to handle aggressive behavior in
patients with dementia. A literature review. Degree project in nursing, 15 credit
points, Malmö University. Faculty of health and society, Department of care
science, 2015.
Aim: To compile what could cause an aggressive behavior in patients with
dementia and which nursing strategies that was described to handle it.
Background: Dementia is a common disease across all forms of care. The
symptoms associated with the disease, such as aggressive behavior, are therefore
common as well. Compulsory or physical restraints may according to law be used
if the patient is having a psychotic outbreak. Dementia on its own is not reason
enough to force or restrain somebody. The nurse’s responsibility is nursing with
focus on relieving sickness, symptoms and to help the patient with the behavior.
Method: A literature review with a qualitative content analysis.
Results: Factors that triggers aggressive behavior were environment factors, lack
of communication and wrong approach from the nursing staff. By influencing
these factors, the aggressive behavior could in many cases have been avoided.
Stress among the nursing staff also seemed to be an important cause of possible
triggers to the patients’ aggressive behavior. Effective strategies to handle
aggressive behavior were good communication, the staff’s knowledge,
environment changes, respectfulness and distracting the patient.
Conclusion: There were many good strategies to use when an aggressive behavior
occurred. With the help of different factors in the environment and in the nursing
staff’s behavior, aggressiveness could be prevented. Medication and coercive
measures were a last alternative when other strategies failed to calm the patient
down.
Keywords: Acting out, Aggressive behavior, Dementia, Nursing, Strategies.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING ........................................................................................................ 1
BAKGRUND ....................................................................................................... 1
Samhällsekonomi inom demensvården ............................................................ 1
Alzheimers sjukdom ......................................................................................... 1
Vaskulär demenssjukdom ................................................................................. 1
Lewy body demens ........................................................................................... 2
Frontaltemporal demens ................................................................................... 2
Omvårdnad ....................................................................................................... 2
Behandling vid demenssjukdomar ................................................................... 3
Symtom på demenssjukdom ............................................................................. 3
Tvång/respekt inom demensvården .................................................................. 3
Rekommendationer gällande demensvård ........................................................ 4
PROBLEMFORMULERING .............................................................................. 4
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR .............................................................. 4
Frågeställningar ................................................................................................ 4
Definitioner....................................................................................................... 4
METOD................................................................................................................ 5
Inklusionskriterier............................................................................................. 5
Databassökning................................................................................................. 5
Kvalitetsgranskning .......................................................................................... 5
Analys ............................................................................................................... 6
RESULTAT ......................................................................................................... 8
Orsaker till ett aggressivt beteende ................................................................... 9
Strategier för att hantera ett aggressivt beteende ............................................ 10
DISKUSSION .................................................................................................... 13
Metoddiskussion ............................................................................................. 13
Resultatdiskussion .......................................................................................... 15
KONKLUSION.................................................................................................. 16
FÖRSLAG PÅ FORTSATT KUNSKAPS-UTVECKLING OCH
FÖRBÄTTRINGSARBETE .............................................................................. 17
REFERENSER ................................................................................................... 18
BILAGA 1 ...................................................................................................... 21
BILAGA 2 ...................................................................................................... 23
BILAGA 3 ...................................................................................................... 24
INLEDNING
Sjuksköterskor möter ofta äldre människor i arbetet, många av dem med
demenssjukdom. I den verksamhetsförlagda utbildningen på olika
vårdavdelningar insåg vi att tvång och olika former av begränsningar användes för
att hantera patienter med utåtagerande beteende, till exempel tvångsmedicinering,
bältning, inlåsning och fasthållning. I studien vill författarna hitta kunskap som
kan resultera i en minskad användning av tvång och begränsningar när det gäller
personer med demenssjukdom.
BAKGRUND
Befolkningen i Sverige har en hög medellivslängd, vilket leder till att
ålderssjukdom och förändringar som hör till åldrandet är vanligt (Abrahamsson,
2003). Demenssjukdom är således en av Sveriges vanligaste folksjukdomar
(Ragneskog, 2011). Sjuksköterskor i Edberg & Edfors (2007) artikel beskriver
arbetet med demenssjuka som mentalt påfrestande delvis på grund av
utåtagerande beteende som till exempel ilska som resulterar i fysiskt våld.
Termen demens är ett samlingsnamn för olika tillstånd (Abrahamsson, 2003).
Några av dem är Alzheimers sjukdom, vaskulär demens, Lewy body demens och
frontaltemporaldemens (Ragneskog, 2011).
Samhällsekonomi inom demensvården
År 2012 beräknades den totala kostnaden för demenssjukdomarna till ca 63
miljarder kronor (Socialstyrelsen, 2014). Trots ett ökat antal demenssjuka så har
kostnaderna ändå minskat sedan år 2000. Detta beroende på omstrukturering i
sjukvården och på minskat antal platser på särskilda boende, vilket i sin tur har
lett till en ökad belastning för närstående, då de sjukdomsdrabbade allt oftare
tvingas bo kvar i hemmet längre (a a).
Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom är den mest förekommande demenssjukdomen och svarar för
50-60% av alla fall (Apampa & Navti, 2014). Det som händer i hjärnan vid
Alzheimers sjukdom tros vara att delar av hjärnbarken drabbas av atrofi, det vill
säga förtvining av cellerna (Abrahamsson, 2003). Det har även upptäckts att det
sker en reduktion av nervceller i en del av hjärnans limbiska system som kallas
hippocampus (Apampa & Navti, 2014). Det pågår väldigt mycket forskning om
orsaken till att personer drabbas av Alzheimers sjukdom, men än så länge är det
fortfarande oklart. Faktorer som ålder och hereditet har dock konstaterats ha ett
samband med sjukdomen (a a). Sjukdomen brukar delas in i tre stadier; lätt,
måttlig och svår Alzheimers och grundar sig på de olika psykiska och fysiska
symtom som utvecklats över tiden (Abrahamsson, 2003).
Vaskulär demenssjukdom
Vaskulär demens är den näst vanligaste demenssjukdomen och står för 20 % av
fallen (Apampa & Navti, 2014). Vaskulär demens orsakas av förkalkningar i
blodkärlen. Oftast är det kopplat till någon form av kärlsjukdom som stör
blodförsörjningen i hjärnan vilket leder till demenssjukdom (a a). När läkaren
1
ställer diagnos tas det hänsyn till var i hjärnan det har skett en skada
(Abrahamsson, 2003).
Vid vaskulär vitsubstans-demens har patienten fått infarkter och nedsatt
cirkulation i djupare hjärnområden (Abrahamsson, 2003). Depression är vanligt
hos folk som drabbas av vaskulär demens. Stroke kan också leda till vaskulär
demens. Stroke är ett samlingsnamn på sjukdomstillstånd där grundorsaken är
blodpropp. En annan orsak kan vara en blödning från ett eller flera blodkärl i
hjärnan. Blodpropp kan uppstå i en pulsåder som leder till hjärnan och kan
förhindra att denna del av hjärnan får någon syretillförsel. Multi infarkt demens
kommer smygande. Sjukdomen uppstår efter flera små blodproppar i hjärnan.
Blodpropparna orsakar syrebrist som innebär att hjärncellerna dör (a a).
Lewy body demens
Lewy body demens, även kallat Lewykroppssjukdom står för 10-15% av
demenssjukdomarna (Apampa & Navti, 2014). Vid Lewykroppssjukdom påverkas
hjärnan av Lewy Bodies, som är onormala ansamlingar av proteinet alfasynuklein. De här förändringarna finns i de delar av hjärnan som reglerar minne,
beteende, rörelse och personlighet (a a). Många av de symptom som uppstår vid
Lewykroppssjukdom liknar de som uppstår vid Alzheimers och Parkinsons
sjukdom (Marcusson m fl. 2011). Detta medför att rätt diagnos kan vara svårt att
ställa (a a).
Frontaltemporal demens
Patienter som får frontallobsdemens får oftast förändringar i personligheten och
svårigheter med det sociala beteendet (Edberg & Edfors, 2007). Det uppstår då
ofta svårigheter i mötet med andra människor. Frontaltemporal demens startar ofta
tidigt, vid 40- 65 års ålder. Det kan ge mer problem, då personerna ofta har arbete
och barn som fortfarande bor hemma. Andra saker som skiljer frontaltemporal
demens från andra former av demens är att minnet inte är det primära symtomet.
Det är istället personlighetsförändringar, språksvårigheter och förändringar i
beteende som är dominerande (a a).
Omvårdnad
Sjuksköterskor ska enligt Svensk sjuksköterskeförening (2010) kunna förstå
begreppet hälsa och dess innebörd. De ska även kunna se hur sjuksköterskornas
syn på patientens hälsa påverkar den hälsofrämjande omvårdnaden.
Hälsofrämjande omvårdnad utgår från en ståndpunkt som behärskas av dialog,
delaktighet och jämlikhet i mötet med patienten. Sjuksköterskors fokus är att
minska sjukdom, symtom och hjälpa patientens beteende och även att inrikta sig
på olika strategier som kan stärka patientens möjliget att påverka sin egen hälsa (a
a). Hälsa definieras av Svensk sjuksköterskeförening som ” frånvaro av sjukdom
och utvärdering i hälso- och sjukvården har i första hand baserats på att vi mäter
hälsa utifrån avsaknad av problem, symtom och sjukdomar” (Svensk
sjuksköterskeföreningen, sid. 1, 2010).
Virginia Henderson var en av den mest inflytelserika sjuksköterskan under 1900talet (Abrams, 2007). Enligt Kirkevold (2000) definierar Virginia Henderson
omvårdnad så här:
”Sjuksköterskans speciella arbetsuppgift består i att hjälpa en individ, sjuk eller
frisk, att utföra sådana åtgärder som befordrar hälsa eller tillfrisknande (eller en
fridfull död) ; åtgärder individen själv skulle utföra om han hade erforderlig kraft,
2
vilja eller kunskap. Denna arbetsuppgift ska utföras på ett sätt som hjälper
individen att så snart som möjligt återvinna sitt oberoende” (Kirkevold, sid. 116,
2000).
Enligt Henderson hade alla människor, friska såväl som sjuka grundläggande
behov (Kirkevold, 2000). Till dessa behov hörde bland annat mat, husrum, kläder,
kärlek, uppskattning, känsla att vara till nytta. Även behov av ömsesidig
samhörighet och ömsesidigt beroende av mänsklig gemenskap (a a).
Behandling vid demenssjukdomar
Den behandling som ges till demenssjuka patienter är både farmakologisk och
icke farmakologisk (SBU, 2006). Den farmakologiska behandlingen utgår ifrån att
försöka bromsa förloppet av den kognitiva nedsättningen och minska de
beteendemässiga och psykologiska förändringar som patienten drabbats av
(Apampa & Navti, 2014). Den icke farmakologiska behandlingen rör bland annat
sociala program, miljöinsatser och specifik omvårdnad (SBU, 2006). Livskvalitet
är ett av de mest betydande målen som eftersträvas i behandlingen vid
demenssjukdom. Bedömningen av livskvalitet bedöms med hjälp av
självskattning, vilket kan vara svårt för den demenssjuka att göra på grund av
dennes nedsatta kognitiva förmåga. Skattningen görs på grund av detta ofta i
samråd med närstående som får beskriva deras bild av den demenssjukas
livskvalitet (a a).
Symtom på demenssjukdom
Det första tecknet på demens är att personens minne börjar svika, det kan bero på
olika saker som stress och hög arbetsbelastning (Abrahamsson, 2003). Saker
personen och dess familj kan vara observant på är dåligt minne, svårigheter att
komma ihåg barnens namn och orienteringssvårigheter. Personen kan känna
obehag, rädsla, förvirring och hopplöshet. Desto värre sjukdomen fortskrider kan
obehagskänslorna försvinna hos den drabbade personen men anhöriga kan
uppleva att det blir sämre och sämre (a a). Andra kännetecken av demenssjukdom
är beteendemässiga och psykiska symtom vilket innebär en rad olika symtom som
agitation, psykiska förändringar, nedstämdhet, sömnrubbningar,
vandringsbeteende och hyperaktivitet (SBU, 2006). Med agitation menas att
patienten blir verbalt och fysisk aggressiv och visar motstånd mot olika
behandlingar (Armanius, 2004). Sjukdomen demens innebär två olika aspekter,
kognitiva och icke-kognitiva områden (Shah & Mukherjee, 2000). De ickekognitiva områdena innefattar symtom som rör personlighet, beteende,
tankeinnehåll och perception. Ett samlingsnamn för de här symtomen är
Behavioural and Psycholocical Signs of Dementia (BPSD). BPSD har i studier
visat sig vara ångestframkallande hos patienter, närstående och vårdgivare vilket
ofta resulterar i institutionsvård, lång sjukhusvård, fysiska begränsningar och
övermedicinering (a a). Cirka 2/3 av de som lider av demens visar symtom på
BPSD (Moniz-Cook & Clarke, 2011).
Tvång/respekt inom demensvården
Enligt Abrahamsson (2003) var tvång och försök till övertygelse mot en persons
vilja en stor kränkning. Respekt för människans värde skulle alltid stå i fokus. I
litteraturen beskrevs sju grundprinciper: livets okränkbarhet, rättvisa,
sanningskärlek, medborgliga fri- och rättigheter, ömsesidighet, respekt för varje
individ och jämlikhet (a a). Tvångsvård kunde tillämpas då patienten ansågs vara
en fara för sig själv eller någon annan, till exempel genom att vara psykotisk,
3
utåtagerande, självmordsbenägen eller djupt deprimerad. Enbart demenssjukdom
var inte skäl nog för att bli tvångsvårdad (Armanius, 2004).
Rekommendationer gällande demensvård
Socialtjänsten beskriver i sina rekommendationer att en personcentrerad
demensvård ska bedrivas i största möjliga mån (Socialstyrelsen, 2010). Med
personcentrerad vård menas att det är demenssjuka som skulle vara i fokus i
vårdandet och inte själva sjukdomen i sig. Detta ställer krav på att vårdpersonalen
är adekvat utbildad. Rekommendationerna beskriver också att vårdpersonalen ska
värna om den sjuka personens självbestämmande och att de ska sträva efter att
involvera den demenssjukas sociala nätverk i vården. Vårdpersonalen bör även
bemöta den sjuka personen som en person med självkänsla och egna rättigheter
trots dennes avtagande funktioner (a a).
PROBLEMFORMULERING
Demens är en utbredd sjukdom som därmed förekommer inom nästan all vård
(Ragneskog, 2011). Ett aggressivt beteende hos demenssjuka är vanligt vilket gör
att vårdpersonal ibland tar till tvångsåtgärder (Shah & Mukherjee, 2000). I Lagen
om psykiatrisk tvångsvård, 1991:1128 (LPT) 3§ står det att tvång och
tvångsåtgärder är tillåtet då patienten lider av en allvarlig psykisk störning, vilket
innebär att demenssjukdom i sig inte är skäl nog för att bli tvångsvårdad. Därför
är det av intresse att vårdpersonal har kunskap om hur de dels kan förebygga
tvångsåtgärder och vilka strategier som kan användas för att möta de problem som
kan uppstå i arbetet med demenssjuka patienter. Även orsaker och faktorer till ett
aggressivt beteende är relevant att studera för att kunna förebygga att det uppstår.
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Att sammanställa vad som kunde orsaka ett aggressivt utåtagerande beteende hos
patienter med demenssjukdom och vilka omvårdnadsåtgärder som fanns beskrivna
för att kunna hantera det.
Frågeställningar
- Hur kan vårdpersonalen hantera ett aggressivt utåtagerande beteende hos
vårdtagaren?
- Hur kan vårdpersonalen förhindra att det uppstår?
- Vilka orsaker finns det till ett aggressivt beteende?
Definitioner
I studien används begreppet ”aggressivt utåtagerande beteende” som här
definieras som fysiskt våld i form av slag, bitningar, sparkar rivningar,
spottningar, att bli fasthållen, stryptag, bli dragen i håret och även kast av föremål
mot vårdpersonalen.
4
METOD
För att besvara syftet i studien gjordes en litteraturstudie. Författarna använde sig
av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats för att analysera materialet
(Lundman & Graneheim, 2008).
Inklusionskriterier
Följande inklusionskriterer valdes:
- Artiklar med kvalitativansats
- Artiklar som var tillgängliga i fulltext
- Artiklar skriva på svenska och engelska
- Fysiskt våld inom öppen och slutenvården
Databassökning
För att undvika ett snedvridet urval valdes två olika databaser för att hitta material
till denna studie, CINAHL och PubMED (Willman m fl. 2011). PsycINFO och
Cochrane användes också men inget material som matchade syftet kunde hittas.
De booleska termerna som användes i denna studie var AND och OR, dessa
kombinerades med olika relevanta söktermer kopplade till syftet, detta för att få
en så bred sökning som möjligt. Sökordet ”Qualitative” användes för att utesluta
kvantitativa artiklar. Endast kvalitativa artiklar användes för att författarna ville ha
vårdpersonalens beskrivningar av omvårdandsåtgärder som kunde tillämpas. I
databasen CINAHL användes i vissa sökningar CINAHL headings (MH), detta
för att inkludera underkategorier och bredda sökningen (Willman m fl. 2011). I
PubMED kallas motsvarigheten till CINAHL headings ”MeSH- termer”. I
PubMED användes inga MeSH- termer eftersom det gav en snäv sökning och
ingen ny data kunde hittas. I tabell 1 som finns under bilagor är sökningarna
beskrivna och hur många träffar som sökorden genererade ihop. Författarna
använde sig av fritextsökningar, där alla data kommer från primärkällor
(Axelsson, 2008). I tabell 1 en del sökord markerade med asterisk(*) symbol, det
betyder att ordet är trunkerat vilket innebär att ändelsen på ordet tagits bort. Detta
för att få med alla olika ändelser och varianter på ordet (Willman m fl. 2011).
Kvalitetsgranskning
Sammanlagt valdes 15 artiklar ut för granskning. Fyra av dem svarade inte på
studiens syfte eller uppnådde kvalitetskraven för att ingå i litteraturstudien.
Granskningen skedde med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier
(SBU, 2014). Granskningsprotokollets innehåll utformas och anpassas till varje
unik litteratursammanställning (Willman m fl. 2011). Då kan inte samma
protokoll användas till olika studier eller projekt. Syftet bedömdes utifrån om det
var tydligt angivet och avgränsat (a a). Därefter bedömdes om metoden i studien
var lämplig i förhållande till syfte och frågeställningar. Urvalet granskades
angående storlek och relevans. Analysen bedömdes utifrån hur väl den var
beskriven och om analysmättnad fanns. Forskaren har ibland en förförståelse till
det aktuella ämnet och därför ställdes frågan om de har hanterat sin förförståelse i
metod och analysdelen. Till slut bedömdes resultatet angående rimlighet, logik
och ifall det går att överföra till ett annat liknande sammanhang (a a). Utifrån
dessa frågor modifierades SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Den
modifierade granskningsmallen finns bifogad i Bilaga 1.
5
För att klassificera studierna valde författarna att ge poäng per fråga (Willman m
fl. 2006). Författarna använde sig av en skala där ”JA” gav ett poäng och ”NEJ &
OKLART” gav noll poäng. Författarna räknade sedan ihop poängen och gjorde
om poängsumman till procent. Alla artiklar under 60 % exkluderades då de inte
uppnådde kvalitetskraven för att ingå i denna studie. Nedan beskrivs de tre
graderingarna artiklarna kunde få efter att ha blivit kvalitetsgranskade.
Grad I: 1-60% LÅG
Grad II: 61-79% MEDELHÖG
Grad III: 80-100% HÖG
Författarna kvalitetsgranskade artiklarna enskilt och sedan diskuterades resultatet
ihop. Efter diskussion kunde kvalitetsgraden gemensamt fastställas.
Analys
För att analysera innehållet i artiklarna användes kvalitativ innehållsanalys, en
metod från Lundman & Graneheim (2008). Metoden innebar att texten
analyserades genom att kategorier skapades. För att texten skulle bli kortare och
mer lätthanterlig användes kondensering vilket innebar att texten kortades ner
samtidigt som det väsentliga behölls. Steget därefter var att abstrahera texten
vilket betyder att oviktiga detaljer och utfyllnadsord utelämnades eller togs bort (a
a).
Kondenseringen i denna studie gjordes genom att stryka under text i artiklarna
med en bläckpenna. För att abstrahera texten ströks irrelevanta ord ur de
kondenserade meningarna. Genom att abstrahera texten skapades en kodning av
meningsenheterna, vilket var till hjälp sedan när kategorisering skedde (Lundman
& Graneheim, 2008). Även om en del av studierna hade resultat som svarade på
andra frågeställningar än de som eftersöktes i denna studie, markerades endast det
resultat som var relevant för studiens syfte och frågeställningar under
kondenseringen.
Nästa steg i analysen var kategorisering av koderna (Lundman & Graneheim,
2008). Kategorierna utgjordes av flera olika koder som var gemensamma genom
att ha ett liknande innehåll. Olika kategorier bestämdes utifrån frågeställningarna i
syftet. Kategorierna bestämdes gemensamt av författarna. Det bestämdes
gemensamma kategorier till frågeställningarna hur kan vårdpersonalen hantera ett
aggressivt utåtagerande beteende hos vårdtagaren? och hur kan vårdpersonalen
förhindra att det uppstår? då dessa två frågeställningar gav likande svar. Detta står
under rubriken ”strategier för att hantera ett aggressivt beteende”. De kategorierna
som valdes var: Kommunikation, Kunskap, Miljö, Distraktion, Personalens
förhållningssätt, Respekt
Andra kategorier valdes till frågeställningen ”vilka orsaker finns det till ett
aggressivt beteende?”. Dessa samlas under rubriken ”orsaker till ett aggressivt
beteende”. De kategorier som ingår under denna rubrik är: Kommunikation,
Miljöfaktorer och Bemötande. Till hjälp för kategoriseringen användes färgpennor
för att stryka under koderna vilket gjorde det lätt att ha översikt över vilken kod
som hörde till vilken kategori.
Utifrån de kategorier som valdes ut placerade författarna rätt kod under rätt
kategori. Detta sammanfattades sedan till ett resultat. I Tabell 3 finns det beskrivet
hur meningskondensering, kodning och kategorisering gick till i analysprocessen.
6
Beskrivningen i tabellen är gjord på engelska för att det ska vara lättare att följa
hela processen, men kategorierna är översatta till svenska i resultatet.
Tabell 3. Kategoriseringsschema
Meningsenhet
Kondenserad
mening
Furthermore,
Keeping the
keeping the
resident calm,
residents calm and support them in
supporting them
having the right
in having their
and competence to
right and
make own
competence to
decisions.
make their own
decisions seemed
to be very
important to
preventing
aggressive
behavior.
Caregivers also
Caregivers fear
suspected that
and uncertainty of
their own fear of
residents may
the resident and
trigger aggressive
their uncertainty
behavior.
may trigger
aggressive
behavior.
The general view Staff should stay
was that staff
calm, not argue
should stay calm, and ”back off”.
not argue and
”back off” to
prevent
aggression getting
out of hand.
7
Kod
Kategori
Encourage own
decisions.
Communication
Fear and
uncertainty of
resident.
Staff’s approach
Back off, stay
calm and not
argue.
Communication
RESULTAT
Nedan i Figur 1,presenteras resultatet i form av rubriker och kategorier som
kommit fram under analysen.
Miljöfaktorer
Bemötande/
Förhållningssätt
Orsaker till ett
aggressivt
beteende
Rubriker och kategorier
Kommunikation
Miljö
Distraktion
Strategier för att
hantera ett aggressivt
beteende
Kunskap
Kommunikation
Respekt
Personals
beteende/Kompetens
Figur 1. Rubriker och kategorier
8
Orsaker till ett aggressivt beteende
Som svar på frågeställningen vilka orsaker finns det till ett aggressivt beteende?
framkom kategorierna miljöfaktorer, kommunikation och
bemötande/förhållningssätt. Resultatet är beskrivet under dessa kategorier för att
göra det lättöverskådligt.
Miljöfaktorer
Olika miljöfaktorer hade en påverkan på patienternas aggression som till exempel
litet utrymme både psykiskt och fysisk (Duxbury m fl. 2012). Med det menade
Duxbury m fl. (2012) att det var en fördel för patienterna om de kunde dra sig
tillbaka. Vårdgivarna i studien av Zeller m fl. (2009) observerade att ett aggressivt
beteende kunde uppstå på grund av förändringar i relationer och interaktioner med
andra människor, detta på grund av den kognitiva svikten som uppstått i samband
med demenssjukdomen (Skovdahl m fl. 2002).
Stressande och krävande miljö kunde utlösa ett aggressivt beteende eftersom
beteendet smittade av sig mellan patienterna (Skovdahl m fl. 2002). Brist på
stimuli i form av förbiseende eller ignorans av patientens behov ansågs vara en
faktor till aggressivitet (a a). Att ha både permanenta och återkommande rutiner
på avdelningen ansågs vara en fördel eftersom brutna rutiner lätt kunde leda till
aggressivitet enligt vårdpersonalen i studien av Skovdahl m fl. (2002). Patienterna
var känsliga för höga ljud och för att bli påskyndade av vårdpersonalen vilket
kunde yttra sig i förändrad sinnesstämning (Skovdahl m fl. 2002). Sjuksköterskor
i studien av Ostaszkiewicz m fl. (2015) identifierade olika triggers som utöste att
patienterna på avdelningen uppvisade ett aggressivt beteende. Dessa triggers var
ny och främmande miljö, kommunikationssvårigheter, personligt behov av hjälp
från personalen och olika tidpunkter på dagen, som till exempel soluppgång och
solnedgång (a a).
Kommunikation
Språksvårighet och missförstånd visade sig kunna trigga igång ett aggressivt
beteende, eftersom patienten då inte kunde uttrycka sina behov (Duxbury m fl.
2012; Zeller m fl. 2009; Ostaszkiewicz m fl. 2015). Frustration med anledning av
att patienterna inte förstod vad som försiggick runt om kring dem och oförmåga
att uttrycka sig kunde leda till ett utåtagerande beteende (Duxbury m fl. 2012).
Känsla av hot under omvårdnadssituationer fick patienterna att bli aggressiva och
försvara sig (a a). I omvårdnadssituationer då vårdgivarna inte utnyttjade
patienternas egen förmåga utan gjorde omvårdnadsarbetet åt dem då insåg
patienten att hen inte hade samma förmåga att kunna göra det själv länge
(Duxbury m fl. 2012). Vid dessa tillfällen observerade vårdpersonalen ett ökat
aggressivt beteende. En annan faktor var missförstånd mellan vårdgivaren och
vårdtagaren (a a). Vårdgivarna i Skovdahl m fl. (2002) ansåg att brist på balans i
krävande situationer var en naturlig reaktion, de försökte vara flexibla och
använde sin kompetens för att få patienten att känna balans och välbehag.
Bemötande/Förhållningsätt
Enligt en vårdgivare i studien av Duxbury m fl. (2012) ansåg vårdpersonalen att
aggressivitet kunde vara ett naturligt beteende eftersom patienterna blev hindrade
från att göra det de ville. Även i studien av Zeller m fl. (2009) nämndes
aggressivitet som ett svar på att patienten inte fick bestämma själv. Felaktigt
bemötande kunde trigga patienten att bete sig aggressivt (Duxbury m fl. 2012).
9
Att tränga sig på patienten är en annan orsak till aggressivitet t ex då
vårdpersonalen måste utföra omvårdnadsåtgärder som personlig hygien (Zeller m
fl. 2009). Maktkamp mellan vårdpersonalen och patienten kunde göra att
aggressivitet uppstod (Skovdahl m fl. 2003). När en patient i studien av Skovdahl
m fl. (2003) inte fick sina behov tillfredsställda blev hon aggressiv och använde
fysiskt våld mot personalen. Då dialog saknades mellan vårdpersonalen och
patienter uppstod negativa interaktioner. ”Fast i rutiner” hade en negativ effekt på
både patienterna och vårdpersonalen då de var fast i en negativ interaktion. I vissa
situationer använde vårdgivarna fysiska restriktioner genom att hålla patientens
armar och ben i de här situationerna blev alla bemötta med verbal och fysisk
protest (a a). Ett aggressivt beteende kunde enligt vårdpersonal i studien av Zeller
m fl. (2009) bero på brist på eftertanke som t ex kunde bero på stress eller
personalens egna bekymmer. I en sådan situation ansåg personalen att de inte var
emotionellt närvarande vilket orsakade beteendet hos patienterna (a a). Patienter
med svår degeneration märkte när personalen var stressad (Zeller m fl. 2009;
Ostaszkiewicz m fl. 2015), hade bråttom eller hade förändringar i sitt tonläge och
det kunde då skapa aggressivitet (Zeller m fl. 2009). Personalen misstänkte även
att deras egen rädsla för patienten kunde påverka patientens humör (a a).
Strategier för att hantera ett aggressivt beteende
Här är frågeställningarna hur kan vårdpersonalen hantera ett aggressivt
utåtagerande beteende hos vårdtagaren? och hur kan vårdpersonalen förhindra att
det uppstår? besvarade under kategorierna kommunikation, miljö, kunskap,
distraktion, personalens beteende/ kompetens och respekt.
Kommunikation
Enligt författarna i Duxbury m fl. (2012), Zeller m fl. (2009) och Skovdahl m fl.
(2002) var det viktigt att tala med patienterna. Vårdpersonalen uppmuntrade till
exempel patienten (Skovdahl m fl. 2002), försökte hålla patienten lugn med hjälp
av småprat (Zeller m fl. 2009) eller pratade långsamt med tyst tonläge
(Ostaszkiewicz m fl. 2015) för att avvärja ett aggressivt beteende. Vårdpersonalen
försökte lugna patienten (Isaksson m fl. 2012; Kolanowski m fl. 2009) och såg till
att inte argumentera och säga emot då konflikt hade uppstått (Duxbury m fl.
2012). I studierna av Zeller m fl. (2009) och Furåker & Nilsson (2009) beskrevs
det dock att beteendet skulle konfronteras då ingen annan metod fungerade för att
få patienten lugn. Konfrontationen kunde då bestå av frågor till patienten om
varför hen var arg eller upprörd, för att patienten själv skulle reflektera över sitt
beteende (Furåker & Nilsson, 2009).
Det visade sig att uppmuntra patienterna till att göra egna val var ett sätt att
undvika ett aggressivt beteende (Skovdahl m fl. 2002). Resultatet i Isaksson m fl.
(2012) och Skovdahl m fl. (2003) visade på att ett undvikande beteende från
vårdpersonalens sida kunde hjälpa vid aggressivt beteende, som till exempel att de
lämnade patienten ensam, väntade ut och lät patienten avreagera sig eller att de
gick ifrån situationen. Beröring visade sig också vara en strategi som var effektiv
(Ostaszkiewicz m fl. 2015). Furåker & Nilsson (2009) beskrev att hålla hand som
effektivt för att lugna patienten. Skovdahl m fl. (2003) talar för att om patienten
uppvisade ett aggressivt beteende genom exempelvis slag, rivningar, bitningar
eller liknande så skulle vårdpersonalen lugnt föra bort handen och för att sedan
fortsätta med uppgiften de utförde.
10
Att spendera tid med patienten och finnas till hand (Lejman m fl. 2013;
Kolanowski m fl. 2009) eller sitta bredvid patienten beskrevs som förebyggande
åtgärder för att ett aggressivt beteende inte skulle uppstå (Ostaszkiewicz m fl.
2015). En annan strategi som var effektiv visade sig vara att lyssna och vara
uppmärksam på patienten (Nolan, 2007; Skovdahl m fl. 2003; Gjerberg m fl.
2013). Att föra en dialog med patienten och vara noga med att informera och
förklara om vad som händer i omvårdnadssituationerna var en strategi som
fungerade, eftersom missförstånd på så sätt kunde undvikas (Skovdahl m fl.
2003). Det visade sig att om vårdpersonalen var lyhörd och snabbt besvarade de
basala behoven som patienterna uppvisade så kunde ett utåtagerande beteende
undvikas (Kolanowski m fl. 2009).
Kunskap
I Duxbury m fl. (2012) beskrevs att vårdpersonalen hade individuella patienter
som de lärde känna och på så sätt fick kunskap om deras personlighet. Detta var
till hjälp för att förhindra ett aggressivt beteende. Att bygga en nära relation
genom att känna till patientens vanor och rutiner kring till exempel matsituationer,
sovvanor och preferenser gjorde att de kunde möta patientens behov och
önskningar på bästa sätt (Zeller m fl. 2009, Skovdahl m fl. 2002; Isaksson m fl.
2012; Ostaszkiewicz m fl. 2015; Kolanowski & Fick, 2009; Gjerberg m fl. 2013;
Lejman m fl. 2013 ). Personcentrerad vård var en strategi som användes av
vårdpersonalen i studien av Isaksson m fl. (2012) för att undvika aggressivt
beteende. Även bakgrundsinformation om vårdtagarens tidigare liv var värdefullt
att känna till, då det skapade tillit och möjlighet till samtalsämnen (Zeller m fl.
2009; Kolanowski & Fick, 2009). Genom att ha en nära och tillitsfull relation med
patienten kunde vårdpersonalen även lära sig att läsa av tidiga tecken på
aggressivt beteende (Ostaszkiewicz m fl. 2015; Gjerberg m fl. 2013).
En betydande faktor var att känna till patientens situation, det vill säga att ha
tillräckligt med kunskap om sjukdomen och dess yttringar, för att kunna möta
patienten på hens nivå (Gjerberg m fl. 2013). Att vara flexibel genom att använda
sin kompetens gav en balans som gjorde att patientens aggressiva beteende kunde
undvikas (Skovdahl m fl. 2002).
Miljö
En hemlik, lugn och fridfull atmosfär i den nära omgivningen skapade trygghet
och harmoni (Skovdahl m fl. 2002). Då patienten visade aggressivt beteende var
ett tyst rum värdefullt som hjälpmedel då vårdpersonalen kunde utnyttja det till att
sitta ner och prata med patienten ostört, detta gjorde att aggressiviteten minskade
(Duxbury m fl. 2012; Ostaszkiewicz m fl. 2015). Rummet användes även till
patienter som bara ville komma ifrån en stund och ”bara vara” (Duxbury m fl.
2012).
Ett positivt arbetsklimat var av betydelse för personalen för att kunna hantera
krävande beteende hos de demenssjuka patienterna (Skovdahl m fl. 2002). En
faktor för att kunna undvika tvångsåtgärder var att ha tillräcklig bemanning på
vårdavdelningarna för att kunna ge en god omvårdnad baserad på patienters behov
(Lejman m fl. 2013). För att undvika aggressivitet var att behålla rutiner
oförändrade en bra strategi då brutna rutiner lätt kunde leda till stress och
aggressivitet som följd hos patienten (Skovdahl m fl. 2002). Förebyggande
åtgärder i form av att ta bort faktorer som kunde trigga igång BPSD eller att flytta
patienten från de triggande faktorerna var en strategi användes för att bevara en
11
lugn miljö (Ostaszkiewicz m fl. 2015). Om en patient visade ett aggressivt
beteende försökte personalen avlägsna eller isolera patienten (Gjerberg m fl.
2013). Syftet med isoleringen var att kontrollera situationen och ha en möjlighet
till ostörd dialog med patienten (a a).
Distraktion
För att hantera en patient som visade ett aggressivt beteende användes ofta
distraktion i olika former (Zeller m fl. 2009; Isaksson m fl. 2012; Furåker &
Nilsson, 2009). Detta gjordes genom till exempel humor och skratt (Zeller m fl.
2009) eller avledning med hjälp av sång, prat, musik och att ge patienten något att
äta eller dricka (Isaksson m fl. 2012; Kolanowski m fl. 2009). Att engagera
patienten i olika aktiviteter var en annan form av distraktion som användes,
exempelvis genom att dansa, läsa tidningen, fokusera på något annat eller att gå ut
och gå en promenad (Ostaszkiewicz m fl. 2015; Kolanowski m fl. 2009; Skovdahl
m fl. 2003). Att fokusera på något positivt och att vända fokus ifrån problemet
genom att ge komplimanger om utseendet hos patienten var en metod som visade
sig vara effektiv (Gjerberg m fl. 2013).
Personals beteende/kompetens
Personalen i Duxbury m fl. (2012) beskrev att det var bra att veta när det var dags
att ta avstånd eftersom de uppfattade att det ibland var deras eget uppförande som
var orsaken till att ett aggressivt beteende uppstod. De beskrev även att det var av
betydelse att kunna behålla lugnet, ta ett steg tillbaka och att inte argumentera när
en aggressiv situation uppstod (Duxbury m fl. 2012; Skovdahl m fl. 2002; Furåker
& Nilsson, 2009; Isaksson m fl. 2012). Att bevara lugnet genom att ta ett djupt
andetag och att inte reagera omedelbart var en metod som användes i studierna av
Zeller m fl. (2009); Ostaszkiewicz m fl. (2015). Även att försöka senare kunde ses
som en lämplig strategi (Gjerberg m fl. 2013). Att vända om och undvika en
aggressiv situation var en strategi som var effektiv, undvikandet kunde ske genom
att till exempel undvika ögonkontakt (Ostaszkiewic m fl. 2015). Även att mentalt
ta avstånd från situationen visade sig vara effektivt (Zeller m fl. 2009). Det
beskrevs i studien av Duxbury m fl (2012) att inte vara dömande var ett
förhållningssätt som fungerade.
Medmänskliga färdigheter och medkännande hos vårdpersonalen beskrevs ha en
positiv effekt enligt en närstående till en patient med demenssjukdom (Duxbury m
fl. 2013). Att vara uppmärksam och observant på den demenssjuka patienten
kunde många gånger medföra att konflikter kunde undvikas (Zeller m fl. 2009).
När personalen gav patienten tid till att tänka blev ofta situationen mindre
aggressiv (Skovdahl m fl. 2002; Skovdahl m fl. 2003). Genom att hålla rutinerna
på avdelningen oförändrade kunde aggressivitet undvikas, brutna rutiner visade
sig ha en negativ effekt på patienterna då det kunde leda till stress och
aggressivitet (Skovdahl m fl. 2002).
En del patienter var i behov av uppmärksamhet på grund av inre orolighet eller
aggressivitet och personalen spenderade då extra tid med dessa patienter
(Skovdahl m fl. 2002). För att undvika hotande situationer beskrev vårdpersonalen
i studien av Isaksson m fl. (2012) att de tolkade patienternas signaler för att förstå
när aggressivitet var på väg att uppstå. Då inga strategier fungerade i en hotande
situation så vidarebefordrades uppgiften till en annan medarbetare eller så frågade
de om hjälp (Kolanowski m fl. 2009; Furåker & Nilsson 2009; Isaksson m fl.
2012; Gjerberg m fl. 2013). Som sista utväg användes konfrontation och
12
gränssättning, vilket innebar att vårdpersonalen fortsatte sina uppgifter trots att
patienten var aggressiv (Isaksson m fl. 2012). De förklarade samtidigt för
patienten vad som hände och försökte få dem att förstå det egna beteendet (a a).
Stress var en faktor som påverkade patienternas beteende negativt, men det
poängterades ändå att effektivitet (Ostaszkiewicz m fl. 2015) och flexibilitet i
arbetet (Skovdahl m fl. 2003) var en lösning för att förhindra fysiskt motstånd från
patienterna (Ostaszkiewicz m fl. 2015). Att göra en sak i taget för att inte stressa
patienten beskrevs i studien av Furåker & Nilsson (2009).
Respekt
En del i arbetet med att förebygga ett aggressivt beteende var att respektera
patienten och hens önskningar (Zeller m fl. 2009; Nolan, 2007; Skovdahl m fl.
2003). Enligt personalen i studien av Skovdahl m fl. (2002) var det bästa sättet att
undvika aggressivt beteende att se patienten som en individ istället för att se hen
som en demenssjuk person. Även att ge support till patienten genom att visa
respekt för dennes personliga integritet var av betydelse. Att skapa individuellt
anpassade förutsättningar för varje patient skapade en känsla av trygghet, tillit och
kontroll (a a). Etablering av tillit mellan vårdpersonal och vårdtagare beskrevs
även av personalen i studierna av Kolanowski m fl. (2009) och Nolan (2007). Ett
bra bemötande av vårdpersonalen gjorde så att ett aggressivt beteende kunde
förhindras (Skovdahl m fl. 2003).
Samarbete med patienten genom att berätta vad som skedde i olika
omvårdnadssituationer gjorde att hen själv kunde hjälpa till vilket gjorde att
aggressivitet kunde avvärjas. Även att ge patienten möjlighet till att ta egna beslut
var effektivt (Skovdahl m fl. 2003). Att bemöta patienten på hens nivå, t ex huka
sig ner för att vara i samma höjd och få ögonkontakt var en bra metod (a a). Det
visades även vara bra att försöka kompromissa med patienten, för att undvika
provokation Gjerberg m fl. 2013). Detta kunde göras genom att låta patienten
bestämma i vilken ordning hen vill göra saker, till exempel äta frukost innan
morgonduschen (a a).
DISKUSSION
Metoden och resultatet diskuteras nedan under respektive rubriker.
Metoddiskussion
Under detta stycke diskuteras arbetets styrkor och svagheter i metoden som
författarna har valt att använda.
Studiedesign
Valet var att göra en litteraturstudie vilken baserades på data från primära källor
eftersom författarna ville sammanställa kunskap i relevans till syftet (Axelsson,
2008). Som källa användes vetenskapliga artiklar, tagna från olika databaser. Det
fanns mycket forskning inom område. Författarna valde därför att endast använda
kvalitativa artiklar eftersom målet var att undersöka vårdpersonalens upplevelser
och erfarenheter (Willman m fl. 2011). Detta för att försöka hitta olika strategier
som kan användas vid ett aggressivt beteende. Valet att endast ha kvalitativa
artiklar kan både ha varit en fördel och en nackdel. Eftersom arbetet hade en
begränsad tidsram sågs det som en fördel att fokus och mer kraft kunde läggas på
endast en metod i analysförfarandet, vilket gjorde att analysen blev mer grundligt
gjord. Nackdelen med att bara kvalitativa artiklar användes kan ha varit att i
13
kvalitativa studier intervjuas endast ett fåtal personer, vilket gör att resultatet kan
vara svårt att generalisera.
Databassökning
En svaghet i studien var att det enbart användes fritextsökningar, inte
blocksökningar. Detta eftersom författarna lärde oss tekniken att göra
blocksökningar sent in i arbetet vilket gjorde att tidsplanen inte gick att följa. Vid
test av blocksökning upplevdes att de artiklar som återfanns i träffarna var de
samma som i fritextsökningarna, därför togs beslutet att utesluta blocksökningarna
helt. Uteslutandet av blocksökningar kan ha medfört att en del relevanta artiklar
fallit bort från sökresultatet. Detta innebär att betydande resultat kan ha förlorats.
Vid sökningarna användes de booleska sökoperatorerna AND och OR. Detta för
att kombinera sökorden på bästa sätt (Willman m fl. 2011). NOT användes inte
eftersom författarna inte ville utesluta eventuella sökresultat. Att NOT inte
användes var en styrka i arbetet eftersom risken för bortfall av bra relevanta
artiklar minskade.
En styrka i litteraturssökningen var att tillgängliga resurser identifierades, som till
exempel bibliotekarie som hjälpte till att ge stöd och hjälp (Willman m fl. 2011).
För att identifiera relevanta källor som svarade på studiens syfte användes
databaserna CINAHL & PubMED eftersom de innehåller referenser till tidskrifter
inom omvårdnad och medicin (Willman m f. 2011). En annan styrka i
litteratursökningen var att manuella sökningar gjordes för att se om ytterligare
relevanta artiklar kunde finnas i referenslistorna på reviewartiklar (Axelsson,
2008). Det hittades dock inte något resultat i referenslistorna som svarade på
studiens syfte.
Av de artiklar som användes i uppsatsen var fem gjorda i Sverige vilket ses som
en styrka då resultatet är överförbart till vården i Sverige. Fyra av artiklarna var
gjorda i andra delar av Europa. De två sista var gjorda i USA respektive
Australien. Även detta sågs som en styrka då det även speglar andra delar av
världen. En nackdel kunde vara att författarna inte fått med material från alla
världsdelar. Vid sökningarna gjordes inga begränsningar vad gäller material från
olika länder, enda kriteriet var att de skulle vara skrivna på engelska eller på
svenska.
Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskningen gjordes med hjälp av SBU:s granskningsmall för
kvalitativa artiklar. Granskningsprotokollets innehåll bör utformas och anpassas
till varje unik litteratursammanställning (Willman m fl. 2011). Då kan inte samma
protokoll användas till olika studier eller projekt. Därför modifierades
granskningsprotokollet utifrån de kriterier som beskrevs i Willman m fl. (2011)
för att passa denna studie. En styrka i kvalitetsgranskningen var att den gjordes
var för sig för att sedan göra det ihop. Klassificering av studierna gjordes med
hjälp av poängsystem, som sedan räknades om till procent vilket kan ses som en
fördel då det gör det lättare att jämföra de olika studierna med varandra (Willman
m fl. 2011). En nackdel med procentberäkning kan dock vara att det kan ge en
falsk uppfattning om exaktheten i kvalitetsbedömningen (a a). Studier av låg
kvalitet bör enligt Willman m fl. (2011) exkluderas. Sammanlagt valdes 15
artiklar ut för granskning, varav 11 användes till resultatet. De resterande fyra
artiklarna fick bedömningen ”låg kvalitet” och exkluderades därför ur studien. Tre
14
av de använda artiklarna fick bedömningen ”hög kvalitet” och resterande
bedömdes som ”medelhög kvalitet”. Det sågs som en svaghet att endast tre
artiklar fick bedömningen ”hög kvalitet”.
Analys
Som analysmetod användes en kvalitativ innehållsanalys från Lundman &
Graneheim (2008). Denna metod valdes för att den var applicerbar inom
vårdvetenskap (a a). Med hjälp av innehållsanalysen tolkades texten i artiklarna
som valts ut efter kvalitetsgranskningen. En styrka i analysförfarandet var att en
ständig diskussion och dialog fördes mellan författarna efter att artiklarna tolkats
individuellt (Lundman & Graneheim, 2008). Abstrahering och kodning av texten
gjordes också gemensamt av författarna, vilket gjorde att bestämning av
kategorierna till resultatet sedan gick lättare.
Resultatdiskussion
I resultatdiskussionen diskuterar författarna resultatet som kommit fram, sina egna
erfarenheter och bakgrunden.
En stor del av arbetet för att både förhindra ett aggressivt beteende och för att
hantera ett aggressivt beteende visade sig enligt artiklarna bestå av
kommunikation, både verbalt och fysiskt (Duxbury m fl. 2012; Zeller m fl. 2009
och Skovdahl m fl. 2002) Enligt Henderson (1991) är sjuksköterskans roll att lära
känna sin patient och ge den omvårdnad utefter de behov som vårdtagaren
behöver. Detta överensstämmer med resultatet där det framkom att en strategi var
att lära känna patienten och dess bakgrundshistoria för att kunna uppfylla hens
personliga önskningar och behov för att undvika att ett aggressivt beteende
uppstod (Zeller m fl. 2009, Skovdahl m fl. 2002; Isaksson m fl. 2012;
Ostaszkiewicz m fl. 2015; Kolanowski m fl. 2009; Gjerberg m fl. 2013; Lejman m
fl. 2013 ). Kommunikation mellan vårdtagare och vårdpersonal ser författarna
som en självklar del av arbetet för att kunna vårda patienter. Ett bra förhållande
mellan patient och vårdpersonal skapar en trygghet hos vårdtagaren vilket
författarna tror är en fördel i arbetet med demenssjuka.
Mycket av det arbetet som beskrivs som användbart gentemot ett aggressivt
beteende byggde på en personcentrerad vård. Det finns beskrivet i
Socialstyrelsnes rekommendationer att en personcentrerad vård i största mån ska
bedrivas och att vårdpersonalen ska försöka etablera en relation till den
demenssjuka och sträva efter att sätta sig in i dennes perspektiv för att förstå vad
som är bäst för hen (Socialstyrelsen, 2010). Socialstyrelsen (2010) beskriver även
att en personcentrerad vård kan leda till ökad integritet, självständighet, ökad
initiativförmåga och minska agitation hos demenssjuka patienter. I resultatet
framkom det att personalen i största mån försökte få patienten att själv göra egna
val och att få dem att själv utföra vissa uppgifter (Skovdahl m fl. 2003).
Författarna tycker det är viktigt att bevara patientens självbestämmande och hens
egen förmåga. Under den verksamhetsförlagda utbildningstiden observerades att
vårdpersonalen gjorde saker åt patienten som till exempel ta på strumporna som
patienten egentligen kunde göra själv. Ofta gjordes detta på grund av tidsbrist och
för att effektivisera arbetet. Detta kan ses som ett problem då det kan innebära en
kränkning och ett nedsatt självbestämmande hos patienten. Henderson menar att
god hälsa uppnås då människans behov tillfredställs, men omvårdnaden måste
utgå ifrån patientens egna upplevelser och önskningar om dess behov och hur de
tillgodoses (Kirkevold , 2000). I motsats till kommunikation, visade det sig att
15
avståndstagande eller undvikande var hjälpande i vissa situationer då inget annat
hjälpte (Duxbury m fl. 2012; Skovdahl m fl. 2002; Furåker & Nilsson, 2009;
Isaksson m fl. 2012).
Olika miljöfaktorer kunde även trigga ett aggressivt beteende. Henderson (1991)
beskrev miljön som en betydande aspekt som kunde inverka på patientens fysiska
såväl som psykiska hälsa. I begreppet miljö innefattas faktorer som luft, ljud,
hygien och även tidsplanering (a a). Tidsplanering var något som togs upp i
artiklarna, då en stressad personal med lite tid, var en faktor som resulterade i
stressade patienter och ett aggressiv beteende (Zeller m fl. 2009; Ostaszkiewicz m
fl. 2015). Strategier som innefattade just förändringar i miljön, som till exempel
tyst rum beskrevs av vårdpersonalen i studien av Duxbury m fl. (2012) &
Ostaszkiewicz m fl. (2015). Under en av författarnas arbete som undersköterska
på ett boende för demenssjuka fanns det en SPA- avdelning för patienterna. Detta
upplevdes positivt av de boende som både fick stimulering genom lugn miljö och
genom beröring i form av handmassage, hårtvätt med mera.
Resultatet visar att det finns strategier som går att använda mot aggressivt
beteende istället för att använda tvångsåtgärder som medicinering eller
fasthållning. Tankarna om att vård av patienter med demenssjukdom skulle bli
bättre utan tvångsåtgärder styrks av studien av Skovdahl m fl. (2003), där det
beskrivs att fysiska restriktioner och tvångsåtgärder fick patienterna att göra
motstånd och reagera aggressivt. Även Henderson (1991) beskriver att ju bättre
vård en patient får, desto mindre sannolikhet finns att tvångsåtgärder behöver
användas. Trots att tvångsåtgärder för det mesta kan anses som obefogat så
framkom det att som sista utväg kan det vara nödvändigt för att behandla ett
aggressivt beteende (Zeller m fl. 2009). En annan strategi var att försöka igen
senare som författarna i Gjerberg m fl, (2013) beskriver. Problemet är idag att
vården varken har tid eller resurser för att tillämpa många av strategierna som
framkommer i resultatet. Arbetet måste ofta ske effektivt utan avbrott vilket gör
att extra tid är svårt att avsätta där det behövs. Författarna tycker att det vore bra
att utöka resurserna inom demensvården både gällande slutenvård som öppenvård
eftersom alla strategier i resultatet kräver att det finns tillräckligt med tid.
Resultatet visade på ett samband mellan kunskap hos personalen och en minskad
aggressivitet bland patienterna(Gjerberg m fl. 2013; Skovdahl m fl. 2002), vilket
styrker våra tankar om att patienten bör placeras på rätt avdelning med personal
med lämplig kompetens. Författarna ser en brist framför allt inom äldreomsorgen
där personer med demens placeras tillsammans med patienter som inte har
demens. Detta kan medföra att personalen får svårare att specialisera sig på ett
specifikt område som till exempel demenssjukdom.
KONKLUSION
Ett utåtagerande beteende inom demensvården är svårhanterligt. Det händer ofta
att vårdpersonal måste använda olika tvångsmetoder för att utföra
omvårdnadsarbetet, vilket inte är acceptabelt. Det finns bra strategier för att kunna
hantera ett aggressivt beteende. Många gånger kan ett aggressivt beteende helt
undvikas med hjälp förebyggande metoder. Olika demenstyper påverkar olika
delar av hjärnan, det är därför vanligt att en demenssjukdom kan vara mer
16
utåtagerande än en annan. Även medicinering är en metod för att hindra ett
aggressivt utåtagerande beteende, detta ser författarna som en sista utväg. Studien
visar att det finns mycket att testa innan farmakologisk behandling används.
FÖRSLAG PÅ FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE
Författarna har genom denna litteraturstudie fått en fördjupad kunskap om
hanteringen av ett aggressivt beteende. Vikten av kommunikation och kompetens
kommer att i framtida sjuksköterskeyrket beaktas. Kompetens anser författarna
behövas hos vårdpersonalen för att förstå sjukdomen och för att kunna hantera
dess yttringar. Utbildning av personalen ger en ökad insikt i sjukdomen och en
breddad förståelse. Utbildning ger även vårdpersonalen verktyg för att kunna
kommunicera på ett adekvat sätt med patienten. Vi hoppas att kommunerna och
landstingen ska se sitt ansvar och se till att personalen får lämplig kompetens
genom utbildning. Mer tid behövs även för att personalen kunna bedriva en
personcentrerad vård vilket gynnar patienten. Eftersom stress och tidbrist var en
avgörande faktor för att förhindra och för att behandla ett aggressivt beteende tror
författarna att en ökad bemanning och ett minskat antal patienter per vårdgivare
hade gett en bättre demensvård. Slutligen tros att genom fortsatt forskning inom
området, kan en ökad förståelse för uppkomsten och hanteringen av ett aggressivt
beteende uppnås, vilket i sin tur gynnar såväl vårdpersonal som patient.
17
REFERENSER
Artiklar markerade med asterisk symbol* är kvalitetsgranskade
Abrahamsson, B-L, (2003). Demens - omsorg och omvårdnad (1a Uppl).
Stockholm: Bonnier utbildning.
Abrams E S, (2007) Nursing the Community, a Look Back at the 1984 Dialogue
between Virginia A. Henderson and Sherry L. Shamansky. Public Health
Nursing, 2007, 24 (4), 382–386.
Armanius Björlin, G, (2004). Om demens: klinisk bild, utredning, vård och
omvårdnad, konfusionstillstånd, genetik och biokemi, patologi, minnesfunktioner,
vardagslivets aktiviteter, sexualitet och demens, frågor om tvång och
självbestämmande, hälsoekonomi. Stockholm: Liber
Apampa B, Navti B, (2014) Medicines optimization in the dementias. Nurse
prescribing, 2014, 12 (11), 557-563.
Axelsson Å, (2008) Litteraturstudie. I: Granskär & Nielsen, (Red) Tillämpad
kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (1:1). Lund: Studentlitteratur AB
2008, 173-188.
*Duxbury J, Pulsford D, Hadi M, Sykes S, (2012) Staff and relatives´ perspectives
on the aggressive behavior of folder people with dementia in residential care: a
qualitative study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 2013, 20 (9),
792-800.
Edberg A-K, Edfors A, (2007) Nursing care for people with frontal-lobe
dementia- difficulties and possibilities. International Psychogeriatrics (2008), 20
(2), 361–374.
*Furåker C, Nilsson A, (2009) The competence of certified nurse assistants caring
for persons with dementia diseases in residential facilities. Journal of Psychiatric
and Mental Health Nursing, 2009, 16 (2), 146-152.
*Gjerberg E, Hem M.H, Førde R, Pedersen R, (2013) How to avoid and prevent
coercion in nursing homes: A qualitative study. Nursing Ethics, 2013, 20 (6), 632644.
Henderson V, (1991). Grundprinciper för patientvårdande verksamhet. Solna:
Almqvist & Wiksell.
*Isaksson U, Åström S, Graneheim U. L, (2012) Being flexible and tuning in:
professional caregivers´ reflections on management of violent behavior in nursing
homes. International Journal of Older People Nursing, 2013. 8 (4), 290-298.
Kirkevold M, (2000). Omvårdnadsteorier – analys och utvärdering. Lund:
Studentlitteratur 2000.
18
*Kolanowski A, Fick D, Frazer C, Penrod J, (2009) It´s about time: Use of
nonpharmacological interventions in the nursing home. Journal of Nursing
Scholarship, 2010, 42 (2), 214-222.
Lagen om psykiatrisk tvångsvård, 1991:1128
*Lejman E, Westerbotn M, Pöder U & Wadensten B, (2013). The ethics of
coercive treatment of people with dementia. Nursing ethics, 2013. 20 (2), 248262.
Lundman B, Graneheim Hällgren U, (2008) Kvalitativ innehållsanalys. I:
Granskär M, Höglund- Nielsen B, (Red) Tillämpad kvalitativ forskning inom
hälso- och sjukvård (1:1) Lund: Studentlitteratur AB 2008, 159-172.
Marcusson J, Blennow, K, Skoog, I & Wallin, A (red.), (2011). Alzheimers
sjukdom och andra kognitiva sjukdomar (3e Uppl). Stockholm: Liber
Moniz-Cook E, Clarke C, (2011). Dementia care: coping with aggressive
behavior. Nursing & Residential Care, February 2011, 13 (2), 86-90.
*Nolan L, (2007). Caring for people with dementia in the acute setting: a study of
nurses ‘views. British Journal of Nursing, 2007, 16 (7), 419-22.
*Ostaszkiewicz J, Lakhan P, O´Connell B, Hawkins M, (2015) Ongoing
challenges responding to behavioral and psychological symptoms of dementia.
International Nursing Review, 2015, 1-11.
Ragneskog H, (2011). Omvårdnad och omsorg vid demens. Göteborg: Printema.
SBU, (2006) SBU:s sammanfattning och slutsatser ur SBU-rapporten
”demenssjukdomar” >
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/Demens_sammanfattning.pdf
< (2015-02-06)
SBU, (2014) Bilaga 5. Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ
forskningsmetodik – patientupplevelser >
http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/Mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf
< (2015-04-16)
Shah A , Murkherjee S, (2000) Cross-cultural issues in the measurement of
behavioural and psychological signs and symptoms of dementia (BPSD). Aging &
Mental Health 2000, 4 (3), 244-252.
*Skovdahl K, Larsson Kihlgren A, Kihlgren M, (2002) Different attitudes when
handling aggressive behavior in dementia – narratives from two caregiver groups.
Aging & Mental Health, 2003, 7 (4), 277-286.
*Skovdahl K, Larsson Kihlgren A, Kihlgren M, (2003) Dementia and
aggressiveness: video recorded morning care from different care units. Journal of
Clinical Nursing, 2003, 12 (6), 888-898.
Socialstyrelsen, (2010) Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid
demenssjukdom 2010 – stöd för styrning och
19
ledning>http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18012/2
010-5-1.pdf <(2015-02-11)
Socialstyrelsen, (2014) Ny rapport om demenssjukdomarnas kostnader
>http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2014juni/nyrapportomdemenssjukdomarn
askostnader< (2015-02-11)
Svensk sjuksköterskeförening, (2010) Interaktioner för hälsofrämjande
omvårdnad. >http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/ssf-ompublikationer/om.indikatorer.for.halsoframjande.omvardnad_webb.pdf< (201505-15)
Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C, (2006) Evidensbaserad omvårdnad- en bro
mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur
Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C, (2011) Evidensbaserad omvårdnad- en bro
mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur
*Zeller A, Dassen T, Kok G, Needham I, JG Halfens R, (2009) Nursing home
caregivers ´explanations for and coping strategies with residents aggression: a
qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 2011, 20 (17/18), 2469-2478.
20
BILAGA 1
CINAHL Dementia
2015-04- AND
Aggressive Behaviour
01
AND
Qualitative
AND
Care Homes
AND
Strategies
55,132
Dementia
AND
Nursing
AND
Aggressive Behaviour
OR
agitat*
AND
Qualitative
155,147
Dementia
AND
Nursing
AND
Strategies
AND
Qualitative
155,147
PubMed
2015-0409
PubMed
2015-0409
Lästa
artiklar
Använda
artiklar
Granskade
abstrakt
Lästa titlar
Begränsning
Antal
träffar
Sökord
Databas
Tabell 1. Sökresultat
619
234
147
127 Full
text
127
8
4
3
142
12
5
1
70
30
25
1
11,654
380
16076
142
11,654
676
70
21
Dementia
AND
Nursing
OR
Caring
AND
BPSD
AND
Qualitative
155,147
CINAHL Dementia
2015-04- AND
Caring
12
AND
Strategies
AND
Nurse
AND
Divergent
AND
Qualitative
55,132
PubMed
2015-0410
PubMed
2015-0413
PubMed
2015-0413
11,654
60,749
126
5
5
1
1
1
166
10
4
1
6
2
1
1
33
3
1
1
18
8
1
1
152
30
1
1
10,298
5,819
4.589
198
171 Full
text
Dementia
AND
Aggressive behavior
AND
Caring
AND
Qualitative
155,147
Dementia
AND
Nursing
AND
Caring
AND
Agitation
155,147
1,366
52
6
11,654
1,039
33
CINAHL (MH”Dementia”)
2015-04- AND
(MH“Aggression”)
14
AND
Management
AND
Qualitative
21,303
CINAHL Dementia
2015-04- AND
Coercive
29
AND
Treatment
55,185
300
86
18
185
152
22
BILAGA 2
Modifierad granskningsmall av SBUs mall för kvalitetsgranskning av studier med
forskningsmetodik – patientupplevelser.
Syfte:
a) Utgår studien från en väldefinierad problemformulering/frågeställning? Ja Nej
Oklart
2. Urval:
a) Är urvalet relevant?
Oklart
b) Är urvalsförfarandet tydligt beskrivet?
Oklart
c) Finns relevant etiskt resonemang?
Oklart
Ja Nej
Ja Nej
Ja Nej
3. Datainsamling:
a) Är datainsamlingen tydligt beskriven?
Ja Nej
Oklart
b) Råder datamättnad?
Ja Nej
Oklart
c) Har forskaren hanterat sin egen förförståelse i relation till datainsamlingen? Ja
Nej Oklart
4. Analys:
a) Är analysen tydligt beskriven?
Ja Nej
Oklart
b) Råder analysmättnad?
Ja Nej
Oklart
c) Har forskaren hanterat sin egen förförståelse i relation till analysen? Ja Nej
Oklart
5. Resultat:
a) Är resultatet logiskt?
Oklart
b) Är resultatet begripligt?
Oklart
c) Är resultatet tydligt beskrivet?
Oklart
d) Är resultatet överförbart till ett liknande sammanhang (kontext)?
Oklart
23
Ja Nej
Ja Nej
Ja Nej
Ja Nej
BILAGA 3
Tabell 2. Artikelmatris
Author: K Skovdahl, A L
Kihlgren, M Kihlgren
Year: 2002
Country: Sweden
Title: Different attitudes
when handling
aggressive behavior in
dementia—narratives
from two caregiver
groups
Journal: Aging & Mental
Health
Author: K Skovdahl, A
Larsson Kihlgren, M
Kihlgren
Year: 2003
Country: Sweden
Title: Dementia and
aggressiveness: video
recorded morning care
from different care units
Journal: Journal of
Clinical Nursing
Study design: Qualitative
interview study
Setting: Municipality
Population: Formal
caregivers
Inclusion criteria:
Caregivers who had been
permanently employed for
at least a year and with
experience of aggressive
behavior
Aim: To study caregivers’
reflections about and attitudes
to behavioral and psychiatric
symptoms of dementia (BPSD)
and how they dealt with the
symptoms.
Method: Narrative
individual interviews
with the caregivers.
Analysis method:
Phenomenological
hermeneutic
approach.
Numbers of
participants: 15
Main findings: A
need for balance
between demands
and competence.
And residents need
for support.
Study Quality: High 86%
Study design: Qualitative
study
Setting: Group residence
for persons with dementia
Population: Nursing aids
and nurse assistants
Inclusion criteria:
Caregiver that felt satisfied
when dealing with
aggressiveness and
caregivers overwhelmed by
too many aggressive
residents.
Aim: To illuminate, from video
recorded sequences, interactions
between individuals with
dementia and aggressive
behavior and caregivers who
reported problems dealing with
such behavior and caregivers
who did not.
Method: Videorecording interactions
between caregivers
and residents.
Analysis method:
Phenomenological
hermeneutic
approach.
Numbers of
participants: 9
caregivers, 2 residents
Main findings: Being
involved and
sensitive as a
caregiver, confined
to routines and
remaining in
negative
interactions, develop
positive interaction,
Comprehensive
understanding and
reflection
Study quality: High 86%
24
Author: Nolan L
Year: 2007
Country: Ireland
Title: Caring for people
with dementia in the
acute setting: a study of
nurses views
Journal: British Journal
of Nursing.
Study design: Qualitative
study
Setting: Acute hospital
Population: Nurses
Inclusion criteria -
Aim: To explore nurses'
experiences of caring for older
people with dementia in an
acute hospital setting.
Method: Interviews
Analysis method:
Thematic content
analys
Numbers of
participants: 7
Author: C Furåker, A
Nilsson
Year: 2009
Country: Sweden
Title: The competence
of certified nurse
assistants caring for
persons with dementia
diseases in residential
facilities
Journal: Journal of
Psychiatric and Mental
Health Nursing.
Study design: Qualitative
study
Setting: Residential
facilities
Population: Certified
nurse assistants
Inclusion criteria -
Aim: To describe certified nurse
assistants content of
competence caring for persons
with dementia diseases in
residential facilities.
Method: Interviews
and data collection
from diaries.
Analysis method:
Conventional content
analysis.
Numbers of
participants: 22
diaries collected and
12 persons
interviewed
25
Main findings: The
reality of caring,
caring for people
with dementia who
are agitated or
aggressive differs
from caring for
people with
dementia who are
not agitated or
aggressive, the
meaning of caring.
Main findings:
Holding hands to
calm
the person down,
waiting and
watching, contacting
a
colleague, social
activities, knowledge
and motivation.
Study Quality: Medium
64%
Study Quality: Medium
71%
Author: A Zeller, T
Dassen, G Kok, I
Needham, R JG Halfens
Year: 2009
Country: Swizerland
Title: Nursing home
caregivers’ explanations
for and coping
strategies with
residents’ aggression: a
qualitative study
Journal: Journal of
Clinical Nursing
Author: A Kolanowski,
D Fick, C Razer, J
Penrod.
Year: 2009
Country: USA
Title: It’s About Time:
Use of
Nonpharmacological
Interventions
in the Nursing Home
Journal: Journal of
Nursing Scholarship
Study design: Qualitative
study
Setting: Nursing homes
Population: Nurses,
nursing assistants , nursing
students
Inclusion criteria:
Students with at least 1
year professional
experience
Aim: To explore caregivers’
perspectives regarding the
conditions and situations of
resident aggression
and practical strategies
caregivers use to deal with
aggression.
Method: Focus group
interviews with a
semi-structured
interview guideline.
Analysis method:
Qualitative content
analysis.
Numbers of
participants: 30
Main findings:
Constructing
explanations for
aggressive behavior,
self protecting and
coping with the
situation.
Study Quality: Medium
77%
Study design: Qualitative
study
Setting: Nursing homes
Population: Registered
nurses, licensed practical
nurses, and certified
nursing assistants, certified
recreational therapists,
activity personnel.
Inclusion criteria:
Employees from varied
levels of nursing
Aim: To provide a stronger
evidence base for cultural
change in the nursing
Home.
Method: Focusgroups
Analysis method:
Standard method of
content and thematic
analysis.
Numbers of
participants: 35
Main findings:
Reaching out to the
person with
dementia, the
educational needs of
staff
Study Quality: Medium
71%
26
Author: U Isaksson, S
Åström, U H Graneheim
Year: 2012
Country: Sweden
Title: Being flexible and
tuning in: professional
caregivers’ reflections
on management of
violent behavior in
nursing homes
Journal: International
Journal of Older People
Nursing
Author: J Duxbury, D
Pulsford, M Hadi, S
Sykes.
Year: 2012
Country: UK
Title: Staff and relatives
perspectives on the
aggressive behavior of
older people with
dementia in residential
care. A qualitative
study.
Journal: Journal of
Psychiatric and Mental
Health Nursing
Study design: Qualitative
descriptive study
Setting: Nursing homes
Population: Nursing
assistants, enrolled nurses,
registered nurses.
Inclusion criteria: Exposed
to violence
Aim: To illuminate
professional caregivers’
reflections on managing
residents’ violent behavior in
nursing homes.
Method: Interviews
Analysis method:
Qualitative content
analysis.
Numbers of
participants: 41
Main findings: Being
flexible and in tune
with the resident,
taking a firm stand
with the residents’
best interest in
mind.
Study Quality: High 86%
Study design: Qualitative
interview study.
Setting: Four UK care
homes in North West of
England.
Population: Qualified and
unqualified staff. Relatives
of the residents.
Inclusion criteria:
Volunteers with a mix of
qualified and unqualified
staff. Volunteers of the
resident’s relatives
Aim: To explore the views of
nurses, and relatives regarding
the causes of, and most effective
ways of responding to aggressive
behavior from people with
dementia in residential care
settings.
Method: Semistructured interviews
with a stratified
sample of staff.
Focus groups with the
relatives of residents.
Analysis method:
Content analysis
Number of
participants: 8
employees. 6 relatives
Main findings:
Internal triggers and
environmental
factors were seen to
be a cause of
aggression.
Study quality: Medium 79%
27
Best response to
aggression was
found to be a
compassionate
approach or “not
going in strong”behaviour.
Author: E Gjerberg, M
.H Hem, R Förde, R
Pedersen
Year: 2013
Country: Norway
Title: How to avoid and
prevent coercion in
nursing homes: A
qualitative study.
Journal: Nursing Ethics
Author: E Lejman, M
Westerbotn, U Pöder, B
Wadensten
Year: 2013
Country: Sweden
Title: The ethics of
coercive treatment of
people dementia
Journal: Nursing ethics
Study design: Qualitative
study
Setting: Nursing homes
Population: Nurses,
auxiliary nurses, members
of staff without formal
qualifications
Inclusion criteria-
Aim: The aim was
explorative: to describe
important aspects of what the
focus group participants told us
Method: Focusgroups
Analysis method:
Conducted in several
phases.
Numbers of
participants: 60
Main findings:
Trying later,
flexibility, limiting
choices by conscious
use of language
Study Quality: Medium
71%
Study design: Qualitative
descriptive
Setting: Nursing homes
Population: Registered
nurses
Inclusion criteria:
Aim: To describe how RN’s in
nursing homes ensure legal
security, good and safe nursing
care and uphold the dignity of
residents with severe dementia
without violating residents
integrity, after the national
board of health and welfares
legislation on coercion treatment
was apolished.
Method: Interview
Analysis method:
Manifest and latent
inductive content
analysis.
Numbers of
participants: 10
Study Quality: Medium
79%
Author: J Ostaszkiewicz,
P Lakhan, B.O’ Connell,
M Hawkings
Year: 2015
Country: Australia
Title: Ongoing
challenges responding
to behavioural
and psychological
symptoms of dementia
Journal: International
Nursing Review
Study design: Qualitative
exploratory and descriptive
design
Setting: Long-term age
care facilities.
Population: Nurses
Inclusion criteria: -
Aim: To describe nurses’
experiences of caring for people
with behavioral and
psychological symptoms of
dementia in long-term aged care
facilities, and strategies nurses
used to deal with these
symptoms.
Method: Interview
Analysis method:
Inductive content and
thematic strategies.
Numbers of
participants: 30
Main findings:
Controlling
underlying causes,
create individual
activities and
exercise together
with staff, create
peaceful and safe
atmosphere, make
staff arrangements,
use of mobility aid,
use of coercive
treatment,
Main findings:
Drawing
on knowledge of
each individual
resident, reading
residents’
individual BPSD cues,
problem solving,
managing the
environment, using
sedation or restraint
as last resort
28
Study Quality: Medium
64%
29