Vi tar pulsen på Halmstads sex kommunråd
FÖR DIG SOM BOR I HALMSTADS KOMMUN • MARS 2015 MÖT DINA POLITIKER i kommunfullmäktige POLITIKERN OCH TJÄNSTEMANNEN – vem gör vad? Vi tar pulsen på Halmstads sex kommunråd Så används dina skattepengar innehåll Hit går dina 4 skattepengar Vi tar pulsen på 5 kommunråden Politikerna i 8 kommunfullmäktige KONST FÖR FEMÅRINGAR OMKRING 1 000 FEMÅRINGAR har gått Kottens konstpromenad som är en upptäcktsfärd för att lära känna stadens skulpturer. Alla femåringar erbjuds att delta i äventyret som leds av en konstpedagog. Politikern och 14 tjänstemannen – vem gör vad? Så funkar demokratin 16 i Oskarström 18 å planeras för S förskolor i Halmstad Så tycker Halmstad19 borna om sin kommun 20 n dag i Rådhuset med E Andrea Egerlundh Omslagsbild: Jesper Molin Denna informationstidning ges ut av Halmstads kommun och distribueras till samtliga hushåll. Ansvarig utgivare: Fredrik Geijer, kommunchef, stadskontoret Projektledning: Andrea Egerlundh Lotta Pettersson Produktion: Oh My! Ann Katrin Norling Martin Knutsson Tryck: Taberg Media Group Halmstads kommun Box 153 301 05 Halmstad 035-13 70 00 www.halmstad.se [email protected] 2 Bild: PATRIK LEONARDSSON Tidningen finns inläst på cd på Stadsbiblioteket anslagstavlan Visste du att … Dygnet runt med hemtjänsten HEMTJÄNSTEN GÖR 5 000 besök per dag hemma hos kunder runt om i Halmstads kommun. Det innebär att, dygnet runt, har i snitt 208 personer besök av hemtjänsten. Om man lägger ihop alla besök under en månad blir det 50 400 timmar. Näringslivet växer INTE MINDRE ÄN 540 nya företag re- gistrerades förra året. I siffran ingår aktiebolag, enskilda näringsidkare, handelsbolag och kommandit bolag. Gym för seniorer ATT LÄSA E-BÖCKER blir alltmer populärt. Förra året lånade biblioteken ut 16 735 e-böcker, en ökning sedan 2012 med 47 procent. E-boken är en bok som har överförts till elektroniskt format så att man kan läsa den på sin dator, läsplatta eller i mobilen. VARJE MÅNAD ANORDNAS runt 260 aktiviteter för äldre på 22 ställen i kommunen. Det görs i nära samarbete mellan aktivitetsledare, frivilliga och föreningar. En av aktiviteterna är Drop in gym där seniorer kan komma och ha sittgymnastik, sittyoga och egen träning. Du hittar Drop in gym på Vallås äldreboende, Mötesplats Nyhem och Bäckagårds korttidsoch växelvård. Miljontals liter vatten för kul bad Populärt att turista Halmstadborna slänger mer HALMSTAD ARENA BAD är populärt. Inte mindre än 230 000 besöker badet varje år. Den snabbaste rutschkanan sprutar ut en miljon liter vatten i timmen. Vattnet finns, renas och återvinns i systemet. HALMSTAD TURISTBYRÅ fick 10 000 HALMSTADBORNA slänger Bild: PATRIK LEONARDSSON Inne med e-bok Lastfartyg på väg TVÅ OCH EN HALV GLOBEN – så många kubikmetrar motsvarar de 25 319 containrar som lastades ut via HallandsHamnar förra året. mejl förra året med frågor som rör turism i Halmstad. Lägg därtill 11 640 personer som betjänades via telefon och 83 990 besökare på turistbyråerna på Köpmansgatan och Halmstad Arena. Milslånga vattenledningar VARJE ÅR PRODUCERAS 9,9 miljarder liter dricksvatten som används av Halmstadbor. Vattnet rinner genom 84,3 mil huvudledningar. Dessutom finns 51,4 mil huvudledningar med dagvatten och 68,3 mil huvudledningar med spillvatten. 690 kg avfall per person och år. Det är mer än riksgenomsnittet som ligger på 490 kg per person. 164 040 Så många solceller har hittills satts upp i Halmstad. Omräknat blir det 1,7 solcell per invånare. 3 budget 2015 14% 21% SÅ FÖRDELAS DINA Varifrån kommer pengarna? SKATTEPENGAR 65% Skatteintäkter Budgeten omfattar drygt 4,5 miljarder kronor. Så här fördelas hundra kronor inom verksamheterna. 5% Avgifter, ersättningar, 3% övriga bidrag med mera 5% Generella statsbidrag och utjämning 5,30 Övrigt 1,60 Räddningstjänst 1,40 Ekonomiskt bistånd 1,00 Vuxenutbildning 0,80 Kollektivtrafik/ Färdtjänst 30% Personal Hur används pengarna? 0,50 Byggnadskontor/ Miljö- och hälsa Material, tjänster, lokaler 57% med mera Pensionskostnader Avskrivningar 0,30 Fastighetsförvaltning Bidrag och transfereringar 2,70 Kultur 2,10 Kommungemensam verksamhet 2,90 Arbetsmarknad och daglig verksamhet 5,90 Gator, parker, idrott Investeringar för miljoner Halmstads kommun gör årligen större investeringar. För 2015 har avsatts 443,7 miljoner kronor (Mkr). 8,50 Gymnasieskola 14,00 Social omsorg Här är några av de större investeringarna. Siffrorna inom parentes anger den totala investeringskostnaden över flera år. 22,70 Äldreomsorg (Mkr) Förskolor Wrangelsgatan 35,60 Grundskola/ Barnomsorg 48,6 (20,3) 10,0 Cykelplan 2010 15,0 Ombyggnad av Nymansgatan 45,0 Frennarps byskola 9,5 Tillbyggnad Hallands Konstmuseum 5,0 Centrumutvecklingsprogram Stadens Hjärta 5,0 Oskarström, centrumutveckling (4,0) Klimatanpassningsbehov och översvämningsåtgärder Hamnen 3,0 6,0 (150,5) 101,5 våra kommunråd VI TAR PULSEN PÅ KOMMUNRÅDEN Carl Fredrik Graf (M) Hur möter Halmstad en ökad flyktingtillströmning? – Våra förvaltningar samarbetar och arbetar nu lite annorlunda, inte minst för att kunna ta emot fler barn i skolan. Under asylprocessen ansvarar Migrationsverket för de asylsökande, men det är viktigt att vi är beredda att medverka exempelvis med svenskundervisning. Jag anser att det är jätteviktigt att vi erbjuder svenskundervisning direkt och inte väntar på beskedet om den asylsökande får uppehållstillstånd eller inte. Hur möter Halmstad behovet av kompetensförsörjning inom näringslivet? – Den enskilt bästa investeringen vi kan göra är att erbjuda våra elever en god utbildning. Det är också viktigt att skolan och näringslivet samarbetar. Ett exempel på hur vi har jobbat är ”Made by Halmstad”. Vi har också utvecklat yrkesutbildningen och jag tror på utveckling av teknikcollege och vårdcollege. Vad görs för att fler företag ska flytta hit? – Det viktigaste är att vi ger de företag som finns i Halmstad bra service och möjligheter att växa. Parallellt marknadsför vi oss och söker upp företag via mässor och event. Enligt mig handlar det också om att ha ett attraktivt helhetserbjudande med en bra skola och ett rikt kulturliv. Andra avgörande faktorer är tillgängliga tomter för nyetablering och väl utbyggd infrastruktur med fiber, vägar och kollektivtrafik. Just nu är vi i en intensiv fas med fiberutbyggnad, vårt nya resecentrum och förändringar för att underlätta trafiksituationen, så som ombyggnad av Södra infarten. Henrik Oretorp (C) Industrier och järnvägen är barriärer till Östra stranden. Hur kan man göra badstranden mera tillgänglig? – En viktig del i detta är ombyggnaden av Södra infarten som ger en mer naturlig anslutning till stranden. Det blir fler passager för dem som går och cyklar mellan Öster och Östra Stranden. I dag har vi två passager som utökas till fyra. En annan barriär är Laholmsvägen som kommer att finnas kvar, men trafiken på den kommer att minska i och med den nya infarten. Det finns tankar om att underlätta kollektivtrafiken på Laholmsvägen, kanske en egen bussfil för att göra det smidigare för resenärer. För ett hållbart samhälle, bör Halmstad bli en Fairtrade City? – Det tycker jag definitivt. Fairtrade City handlar om ett samarbete med köpmännen och är ett jättebra sätt att öka utbudet av hållbara produkter och tjänster. På sikt ställer det krav också på hållbara importerade varor. Det har gjorts en utredning som presenterats för kommunstyrelsen och vi har träffat representanter för Fairtrade Sverige. Vad kan Österskans användas till när bussarna flyttar till Resecentrum? – Österskans är en fantastisk plats med nära koppling till Nissan. Bussarna flyttar under 2016 och jag hoppas att vi kommer igång med en detaljplan i år. Kommunstyrelsen diskuterar nu vilka funktioner vi vill att området ska ha. Alla är nog överens om att Österskans ska bli en mötesplats som kryllar av människor. Vi har redan åtta privata aktörer som vill bygga hotell där. Andra funktioner kan vara till exempel saluhall eller restaurang. 5 Anders Rosén (S) Vilken är den stora utmaningen på arbetsmarknaden? – Vi har två stora utmaningar i ungdomsarbetslösheten och matchningen mellan företag och personal. Vad gäller matchningen vill många företag anställa men hittar inte personer med rätt kompetens. För att få in en fot i företagen föreslår vi studentmedarbetare, det vill säga studenter som arbetar samtidigt som de studerar. Vi vill också se snabbfotade yrkeshögskolor som utbildar inom bristyrken. Hur ska ungdomsarbetslösheten minska? – Här måste kommunen ta sitt ansvar. Våra konkreta förslag är generationsskiftesprogram där förvaltningar och bolag tar in ungdomar, arbetsmarknadsprojekt med ”gröna jobb” och att kommunen vid upphandlingar har som krav att Suzanne Åkerlund (FP) Vad görs för att eleverna ska bli ännu bättre i skolan? – Jag upplever att våra rektorer och lärare vänder ut och in på sig för att förverkliga skolreformen som kom 2011. Man får inte glömma att det är den största skolreformen sedan 1842 då vi fick allmän folkskola. Den nya reformen är ett verktyg och skolan gör ett fantastiskt arbete som kommer att leda till bättre resultat. Vårt kommunala uppdrag är att ge lärarna möjligheter att få sköta sitt uppdrag och att rektorer får det stöd som de behöver för att vara bra ledare. Nu måste skolan få arbetsro efter de här kämpiga åren som har krävt mycket av våra 2 500 lärare. Hur ska bristen på förskoleplatser lösas på kort och lång sikt? – Det föds många barn och våra förskolor ligger inte på rätt ställe eftersom den riktigt stora efterfrågan finns i centrum. Misslyckandet i att bygga fler förskolor är något jag som kommunråd skäms över, vi är ansvariga för helheten. Det gör att vi har fått hitta dyra lösningar med paviljonger. 6 x antal ungdomar får arbete. Vi föreslår också att alla gymnasieelever erbjuds tre veckors sommarjobb med full lön. Vi vill satsa stora pengar på utbildning och det livslånga lärandet. Ju bättre utbildning desto bättre jobb. Alla arbeten i dag kräver att ungdomar har gymnasieutbildning. Vad kan man göra för att minska segregationen på Öster/Väster? – Få folk att tänka annorlunda om Öster med sitt strandnära läge, sin mångkultur, grönområden och närheten till centrum. Dessutom håller skolorna i området hög klass. Man borde lyfta in mer av arbetsplatser, kultur, idrott, shopping, saluhall och annat som gör Öster till mer än en boplats. För att kunna göra bostadskarriär behövs fler bostadsrätter och villor. Väster behöver förbättras med fler hyreslägenheter. ”Frågan är om vi inte på kort sikt borde inrätta små förskolor i lägenheter och återgå till enavdelningar som vi egentligen har lagt ner.” Problemet är inte pengar utan den inneboende kommunala trögheten i nybyggnadsprocessen och den stora efterfrågan. I det här läget anser jag det vara naturligt att kommunen äger istället för hyr paviljonger som placeras där de behövs. Frågan är om vi inte på kort sikt borde inrätta små förskolor i lägenheter och återgå till enavdelningar som vi egentligen har lagt ner. Vad görs för att förbättra trafiksäker heten kring skolorna? – Jag hoppas och tror att varje skolenhet har hittat en bra logistik så att trafiken kör åt samma håll. Förskolorna brukar det inte vara några problem med, det är i så fall utanför grundskolorna som det kan bli rörigt när många elever blir skjutsade. Det viktiga är att bilar inte behöver backa när barn ska lämnas och hämtas. Varje rektor äger frågan att lösa trafikflödet på ett säkert och bekvämt sätt tillsammans med de tjänstemän som har hand om gata och mark. Tryggt och säkert ska det vara för barnen. våra kommunråd Rose-Marie Edlund (S) Äldre är nöjda med omsorgen. Hur gör Halmstad för att fortsätta vara en kommun med bra äldreomsorg? – Personalen är det viktigaste kapitalet. Kan vi erbjuda bra arbetsmiljö får vi också bra verksamheter. Vissa arbetsområden har höga sjukskrivningstal och det måste vi få bort. För att skapa bra arbetsmiljöer vill vi ta bort delade pass, erbjuda tillsvidareanställning istället för timanställning, ge alla rätt till heltid och möjlighet till deltid. Hur garanteras att omsorgen som kommunen och privata utförare ger är likvärdig? – Hemvårdsförvaltningen arbetar kontinuerligt med insyn och kontroll. Halmstad har haft tur att de privata utförarna är intresserade av kommunikation och samarbete eftersom vi inte kan ställa de kraven. Det är viktigt att vara tydlig i upphandlingar med krav på personaltäthet och ar- Bertil Andersson (S) Hur ska Halmstad bygga bort bristen på hyresrätter? – Det positiva är att Halmstad ligger i framkant vad gäller bostadsbyggnadsprogram. Det finns intresse hos privata bostadsbolag att göra markköp, men de är inte villiga att bygga hyreslägenheter just nu. Bristen på hyreslägenheter är en stor fråga. Vi föreslår att kommunen utövar påtryckning genom strängare krav vid markanvisning, och att HFAB får fria tyglar genom att kommunen tar bort spärren som hindrar HFAB från att äga mer än 65 procent av hyresfastigheterna. Vilka är fördelarna om gymnasiet blir obligatoriskt? – Jag ser det som en naturlig utveckling för att möta arbetsmarknadens krav. Det finns inga jobb att gå till efter nian. Ungdomar måste ha gymnasieutbildning. De allra flesta väljer i dag att gå gymnasiet, men det finns de som är skoltrötta. Skolan har en stor uppgift i att motivera våra elever så att det är lika roligt att studera på gymnasiet som det var att börja i F-klass. betsmiljö. Om vi får råda vill vi på sikt att kommunen som är huvudman och har det fulla ansvaret också bedriver verksamheten. Undantag kan vara intraprenad eftersom inga riskkapitalbolag är inblandade i den typen av drift. Hur kan Halmstad bli mer klimatsmart? – HEM och HFAB gör redan mycket och ligger i framkant med exempelvis energisnålare fastigheter, sophantering och källsortering. Vi måste alla hjälpas åt och tänka positivt om det nödvändigt goda i att spara miljön. Halmstadborna behöver få information om vilka miljövänliga alternativ som finns. Jag vill se mera satsning på uppvärmning av kommunala fastigheter med förnyelsebara bränslen som solceller och att all mat som vi serverar är till största delen ekologisk eller närproducerad. ”Skolan har en stor uppgift i att motivera våra elever så att det är lika roligt att studera på gymnasiet som det var att börja i F-klass.” Vad anser du är bäst för Kattegattgymnasiet, ombyggnad eller nybyggnad? – En utredning pågår om Kattegattgymnasiet ska renoveras eller om kommunen ska bygga en helt ny skola. Vårt förslag är att vi bygger nytt och att skolan förläggs nära Högskolan. Vi ser många möjligheter till samarbete, kanske till och med samarbeta om lokaler. Närheten skulle göra att fortsatta studier på Högskolan blir ett naturligt steg för Kattegatteleverna. Det är angeläget att frågan löses så att skolpersonalen slipper sväva i osäkerhet. Om lärarna mår bra mår också eleverna bra. 7 kommunfullmäktige POLITIKERNA I KOMMUNFULLMÄKTIGE Magnus Ackerot (M) Houda Axelsson (M) Andreas Bergman (M) Jonas Bergman (M) Camilla Berthilsson (M) Född: 1956 Hemort: Halmstad Född: 1978 Hemort: Halmstad Född: 1980 Hemort: Halmstad Född: 1973 Hemort: Haverdal Född: 1970 Hemort: Halmstad Christofer Lundholm (M) Ann-Charlott Mankell (M) Johanna Persson (M) Lars Püss (M) Johan Rydén (M) Född: 1986 Hemort: Halmstad Född: 1959 Hemort: Halmstad Född: 1988 Hemort: Getinge 8 Född: 1966 Hemort: Gullbrandstorp Född: 1947 Hemort: Halmstad Halmstad styrs politiskt av Femklövern+ som är ett samarbete mellan Moderaterna, Centerpartiet, Miljöpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och SPI Välfärden. Tillsammans har de 36 av 71 mandat (platser) i kommunfullmäktige. De övriga mandaten har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Här och på följande sidor kan du se vilka de 71 ledamöterna är. Följ fullmäktige hemifrån FOTO: JÖRGEN ALSTRÖM, ROGER LARSSON, JESPER MOLIN, JARI VÄLITALO Du kan följa kommunfullmäktiges möten hemifrån. De direktsänds via webb-tv (halmstad.se/live) och via Halmstads närradio (FM 88,6 Mhz). Webbsändningarna går också att se i efterhand (halmstad.se/webb-tv). Carl-Johan Berthilsson (M) Carl Fredrik Graf (M) Dag Hultefors (M) Född: 1968 Hemort: Halmstad Född: 1959 Hemort: Halmstad Född: 1954 Hemort: Halmstad Jane Thorell (M) Magnus Uvenfeldt (M) Mikaela Waltersson (M) Alf Andersson (C) Henrik Andersson (C) Född: 1951 Hemort: Halmstad Född: 1969 Hemort: Steninge Född: 1973 Hemort: Halmstad Född: 1944 Hemort: Getinge Född: 1960 Hemort: Holm 9 kommunfullmäktige Jenny Axelsson (C) Kjell Helgesson (C) Ewy Henriksson (C) Christer Meuller (C) Henrik Oretorp (C) Född: 1974 Hemort: Simlångsdalen Född: 1976 Hemort: Simlångsdalen Född: 1949 Hemort: Kvibille Född: 1961 Hemort: Eldsberga Född: 1974 Hemort: Getinge Per Carlsson (FP) Marie Kaiding (FP) Född: 1981 Hemort: Halmstad Född: 1942 Hemort: Halmstad Tommy Lundkvist (FP) Suzanne Åkerlund (FP) Född: 1953 Hemort: Halmstad Född: 1967 Hemort: Halmstad Bertil Andersson (S) Rose-Marie Edlund (S) Bengt Ekberg (S) Leif Grenlund (S) Född: 1954 Hemort: Halmstad Född: 1951 Hemort: Halmstad Född: 1938 Hemort: Oskarström Född: 1950 Hemort: Halmstad Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2014–2018 MAJORITET 16 8 4 4 2 2 OPPOSITION 25 4 6 10 Camilla Widepalm Heurén (C) Tove Bergman (MP) Svein Henriksen (MP) Född: 1971 Hemort: Harplinge Född: 1958 Hemort: Halmstad Född: 1967 Hemort: Getinge Anna-Lena Cumtell (KD) Mateusz Nowicki (KD) Bo Fridolph (SPI) Född: 1956 Hemort: Halmstad Född: 1986 Hemort: Halmstad Imre Gulyas (S) Stefan Hansson (S) Född: 1963 Hemort: Halmstad Född: 1955 Hemort: Halmstad Ola Nilsson (MP) Född: 1968 Hemort: Simlångsdalen Maria Söderberg (MP) Född: 1987 Hemort: Halmstad Arnold Gustavsson (SPI) Folke Alfredsson (S) Född: 1932 Hemort: Halmstad Född: 1967 Hemort: Halmstad Rose-Marie Henriksson (S) Fatma Hergül (S) Claes Holmqvist (S) Född: 1944 Hemort: Halmstad Född: 1964 Hemort: Halmstad Född: 1948 Hemort: Oskarström Född: 1940 Hemort: Halmstad 11 kommunfullmäktige Kristina Johansson (S) Tord Johansson (S) Född: 1972 Hemort: Halmstad Född: 1957 Hemort: Halmstad Tony Stané (S) Lenita Strandberg (S) Fredrik Luhanka (S) Sandra Löberg Erlandsson (S) Född: 1986 Hemort: Halmstad Född: 1985 Hemort: Halmstad Michael Svensson (S) Carin Söderberg (S) Ulla Winblad (S) Född: 1966 Hemort: Halmstad Född: 1958 Hemort: Halmstad Född: 1968 Hemort: Halmstad Född: 1946 Hemort: Halmstad Ulrika Östberg (V) Georg Cserti (SD) Tore Egerdahl (SD) Tor Ingels (SD) Susanne Larsen (SD) Född: 1978 Hemort: Halmstad Född: 1946 Hemort: Halmstad Född: 1961 Hemort: Eldsberga Född: 1966 Hemort: Halmstad 12 Sofia Levin (S) Född: 1990 Hemort: Halmstad Född: 1966 Hemort: Halmstad Född: 1961 Hemort: Halmstad Martin Nyberg (S) Erika Olivares (S) Maria Persdotter (S) Anders Rosén (S) Ingegerd Sahlström (S) Född: 1981 Hemort: Halmstad Född: 1967 Hemort: Halmstad Född: 1962 Hemort: Halmstad Född: 1958 Hemort: Halmstad Född: 1943 Hemort: Halmstad Vilka datum hålls mötena? Tania Bengtsson (V) Född: 1978 Hemort: Halmstad Jan Berg (V) Född: 1947 Hemort: Halmstad Mariann Norell (V) Född: 1947 Hemort: Halmstad Läs mer på: www.halmstad.se/ demokratiochpolitik Beslut som berör oss alla Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och sammanträder en gång i månaden. De 71 ledamöterna beslutar i ärenden som rör budget, kommunalskatt, mål, riktlinjer, taxor och planer. Anton Nilsson (SD) Staffan Nordlund (SD) Född: 1993 Hemort: Halmstad Född: 1980 Hemort: Halmstad Du är välkommen att vara med på samman trädena som är öppna för allmänheten. De hålls i kommunfullmäktiges sessionssal i Rådhuset där det finns en läktare för dig och alla andra besökare. 13 intervjun politikern och tjänstemannen Deras olika roller när Halmstad fick äldrelägenheter POLITIKERN Ann-Charlott Mankell (M) är ordförande i hemvårdsnämnden och var med om att besluta om kösystem för äldrelägenheter. – Jag är så nöjd med beslutet. Nu har äldre möjlighet att hyra en vanlig lägenhet som känns trygg med närhet till service och matsal, säger hon. Liksom de flesta politiker är Ann-Charlott Mankell folkvald fritidspolitiker och sköter uppdraget vid sidan av sitt arbete. Trots att politiken är en fritidssyssla tar den så mycket tid att hon är delvis tjänstledig från jobbet som arbetsförmedlare. Förutom hemvårdsnämnden har hon politiska uppdrag bland annat i hemsjukvårdsnämnden, kommunstyrelsen, HFAB och kommunfullmäktige. – Jag ägnar nästan 100 procent åt politiken. Men en dag i veckan är jag på mitt jobb på Arbetsförmedlingen där jag sysslar med att upprätta arbetsgivarkontrakt. Ann-Charlott Mankell (M) ”Nu har äldre möjlighet att hyra en vanlig lägenhet som känns trygg med närhet till service och matsal.” Ann-Charlott Mankell har arvode för sina politiska uppdrag. Arbetsrummet finns hemma i bostaden. – Jag har inget eget rum på hemvårdsförvaltningen utan när jag behöver lånar jag ett ledigt rum där. Men jag är ofta ute i våra verksamheter på äldreboenden och inom hemtjänsten liksom gör oanmälda inspektioner nattetid både på våra kommunala och privata äldreboenden tillsammans med MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) och 14 en inspektör. Inspektionerna görs för att säkerställa att de riktlinjer som vi kräver efterlevs. över hemvårdsförvaltningen som är kommunens tredje största verksamhet med 2 200 anställda och en budget på en miljard kronor. Innan beslutet togs om äldrelägenheter hade nämnden gett tjänstemän i uppdrag att utreda förslaget och titta på vilka konsekvenser det skulle kunna få. – Vi fick tillbaka ett underlag som var övervägande positivt för våra äldre och för omsättningen på lägenheter. Negativa konsekvenser kunde vara att kön blir väldigt lång och att äldre har förväntningar på att få en lägenhet snabbt. Hemvårdsnämnden styr 400 av 1 200 servicelägenheter på tolv boenden i Halmstads kommun. Finessen är att de inte kräver biståndsbedömning, men däremot ska man uppfylla minst ett av fyra kriterier som upplevd otrygghet och funktionshinder som påverkar vardagen. Äldrelägenheter fungerar som vanliga hyreslägenheter och har ingen personal. – Intresset är stort och jag vill be anhöriga ställa sig frågan om äldrelägenheter är det bästa alternativet. I vissa fall kan särskilt boende vara ett bättre alternativ eftersom de är bemannade. Äldrelägenheter ersätter I januari slopades begreppet servicelägenhet och istället infördes ett kösystem till äldrelägenheter för Halmstadbor som är 75+. Politikern Ann-Charlott Mankell, ordförande i hemvårdsnämnden, var med om att ta beslutet och tjänstemannen Gabriela Arvidsson var en av dem som fick i uppdrag att göra verklighet av kösystemet. TEXT: ANN KATRIN NORLING BILD: FREDRIK MIJH TJÄNSTEMANNEN Gabriela Arvidsson boendesamordnare/utvecklingsledare och tf myndighetschef inom hemvårdsförvaltningen. Hon har sitt kontor i kommunens fastighet på Nymansgatan. Som boendesamordnare ansvarar hon för behovsprövning och tilldelning av bostäder för äldre. – Av naturliga skäl har jag mycket kontakt med anhöriga och äldre och det är väldigt givande, säger hon. Som utvecklingsledare anpassar och utvecklar hon hemvårdsförvaltningens myndighetsenhet inom ramen för lagstiftning och föreskrifter för att kommunen ska kunna leva upp till lagkraven. Hennes intresse för människors rätt går hand i hand med de lagar och regler som styr verksamheten. – För mig är lagstiftningen ett grundläggande instrument för att trygga en likvärdig och rättssäker hantering av ärenden. De beslut som vi tar får inte vara godtyckliga utan ska ha stöd i lagstiftningen. Gabriela Arvidsson är som hemvårdsnämnden beslutade att slopa biståndsprövning av 400 servicelägenheter och göra dem till äldrelägenheter. Ett kösystem skulle inrättas. Uppdraget gick till bland andra Gabriela Arvidsson att realisera det som politikerna hade bestämt. – Vi blev ett tjänstemannateam med olika kompetenser som tog fram en handlingsplan. Det var en spännande höst, under fyra månader Det var i april 2014 Politiker och tjänstemän – vem gör vad? Politiker och tjänstemän i kommunen har olika roller. Men vem gör egentligen vad? Politikerna är folkvalda och står för visioner, mål och beslut om hur Halmstad ska styras. De har också uppdrag från regeringen att förverkliga lagstiftning och krav som ställs på alla kommuner. Tjänstemännen är anställda och bidrar med sin expertis i utredningar som ligger till grund för politikernas beslut. Efter att besluten är tagna är det tjänstemännens uppdrag att på bästa sätt realisera dem i verksamheten. jobbade vi intensivt och vände upp och ner på många stenar. Teamet hamnade i åtskilliga detaljfrågor som till exempel vad hyreslagen tillåter, hur kösystemet ska se ut och hur sökanden med eller utan dator gör anmälan. Det blev många möten med andra tjänstemän såsom kommunjuristen, IT-support, avgiftshandläggare, biståndshandläggare och ledningsgruppen inom hemvårdsförvaltningen. Inte minst tog teamet hjälp av HFAB som har lång erfarenhet av uthyrning. – Vi har ju inte hyrt ut vanliga lägenheter tidigare, så vi tog vara på deras expertis, även om vårt kösystem inte ser likadant ut. trädde kösystemet i kraft. Skulle det komma in några ansökningar? Teamet visste via pensionärsorganisationer, anhöriga och äldre att beslutet var omtyckt. – Vi var så nyfikna och döm om vår glädje. Direkt efter midnatt hade sex personer ställt sig i kö via Eansökan. Tre veckor senare hade vi 179 i lägenhetskön. Personligen tycker Gabriela Arvidsson att politikerna tog ett fantastiskt bra beslut. Kösystemet underlättar för äldre som vill bo tryggt och ha nära till service. – Dessutom stämmer det överens med regeringens mål att förbättra och underlätta för äldre. Vi går i rätt riktning, säger hon. Den 2 januari 2015 ”För mig är lagstiftningen ett grundläggande instrument för att trygga en likvärdig och rättssäker hantering av ärenden.” 15 så funkar det FRAMTID OSKARSTRÖM ETT SKOLEXEMPEL I DEMOKRATI Oskarströmsborna har ett finger med i spelet om mycket som rör hemorten. Lilla Nissastigen till exempel har rustats upp och blivit en populär promenadstig. TEXT: ANN KATRIN NORLING BILD: NICLAS FRISELL, FREDRIK MIJH L ringlar sig längs Nissan som flyter genom Oskarström. För ett par år sedan fick promenadstigen ett rejält lyft. Kommunen grusade och breddade stigen, satte upp belysning, ställde ut bord och bänkar, gjorde en grillplats vid Höljen, röjde och gallrade. ILLA NISSASTIGEN FÖRSLAGET OM UPPRUSTNINGEN kom från ortsborna själva som vill vända Oskarström mot Nissan. Förslaget är ett av många inom ramen för projektet Framtid Oskarström som är ett samarbete med Halmstads kommun. Och vem vet bättre vad som behöver göras än Oskarströmsborna själva? – Alla som bor här har möjlighet att komma med förslag, säger ortsbon Peter Fröjd. 16 påbörjades i projektform 2011 på initiativ av Halmstads kommun. I samma veva föddes samhällsföreningen. En styrgrupp för Framtid Oskarström bildades med politiker, tjänstemän och ortsbor som träffas regelbundet med lokala frågor på agendan. – Man kan säga att vi bevakar de frågor som berör oss, säger Peter Fröjd som tillsammans med Bo Persson representerar samhällsföreningen i styrgruppen. FRAMTID OSKARSTRÖM behov och önskemål som sedan tas upp på politisk beslutsnivå. Nu, fyra år senare, finns ett långt åtgärdsprogram. Punkt för punkt går det att se vad kommunen och samhällsföreningen har åtgärdat, vilka beslut som tagits om nya åtgärder och vad som ska göras på sikt. STYRGRUPPEN DISKUTERAR Lilla Nissa stigen är nu en omtyckt promenadstig året om. Att få den upprustad var en av Oskarströmsbornas hjärtefrågor enligt Bo Persson och Peter Fröjd. en av punkterna som har blivit åtgärdade och på samma lista finns en ny förskola, gång- och cykelväg på Brogatan, fler hyreslägenheter, kartläggning av bra lokaler för fritidsverksamhet, Oskarströmsdagarna, laxtrappa för fisketurism och ett företagsnätverk. – En sak som vi brinner för är att Oskarström borde marknadsföras LILLA NISSASTIGEN ÄR Så kan du påverka SÄG VAD DU TYCKER Om du har ett förslag, vill berömma eller klaga kan du smidigt framföra detta. Inom ett par veckor får du svar från den kommunala verksamhet som berörs av dina synpunkter. Enklast skriver du ner dem direkt i ett formulär på Halmstads kommuns webbplats. FRÅGA KOMMUNFULLMÄKTIGE Om du har en fråga som rör många kan du ställa den till fullmäktige. Skicka in frågan skriftligt till fullmäktige och underteckna med ditt namn. Du kan också ställa den personligen. Mötena är öppna för alla som vill komma och titta och inleds med allmänhetens frågestund. Du får svar direkt och även ett skriftligt svar. TYCK TILL OM PLANER Du har rätt att tycka till när du berörs av förslag på en ny detaljplan eller översiktsplan. Du träffar tjänstemän och politiker på samrådsmötet. Dina synpunkter kan påverka beslutet. KONTAKTA EN POLITIKER Du kan påverka i allmänna frågor genom att ta kontakt med ett politiskt parti. Partikansliet lotsar dig till rätt person. Eller – bli medlem och politiskt aktiv i något parti. Oskarströmsborna vill vända orten mot Nissan så att ån blir en trevlig framsida. som en bra ort att bo på. I dag är vi 4 000 invånare. Vi önskar att fler upptäcker fördelarna med att bo på en plats som har all tänkbar service, fin natur och närheten till större orter om man arbetspendlar, säger Bo Persson. SAMARBETET HAR GENERERAT många förbättringar och totalt sett är Framtid Oskarström ett bra initiativ menar Bo Persson. – Min uppfattning är att det spelar en avgörande roll. Om vi inte hade fått möjligheten till samarbete skulle vi ha bott i en sovstad. Tyvärr hade vi ingenting att säga till om när Systembolaget bestämde att lägga ner sin butik här, säger han. inom budgetramen eller enligt särskilda beslut i planeringsdirektiv med ÅTGÄRDERNA FINANSIERAS budget som antas av kommunfullmäktige varje år. Finessen ligger i att Oskarströmsborna själva är med och prioriterar det som är viktigt för dem. – En av de svåraste uppgifter som vi politiker har är att prioritera. Därför är det en fördel för oss att ortsborna har idéer och synpunkter, säger kommunrådet Henrik Oretorp, (C), som är sammankallande i styrgruppen. Även om dialogen är direkt, så kan besluten om åtgärder dröja flera år. – Det kan vara frustrerande, men att ta beslut i demokratisk anda tar tid. Det är så demokratin fungerar, säger han. ÄR DU MISSNÖJD MED ETT BESLUT? Är du berörd av ett beslut kan du göra ett förvaltningsbesvär. Kommunen upplyser i beslutet om vart du vänder dig för att överklaga. Du kan också överklaga beslut som inte rör dig personligen. Då görs en laglighetsprövning som ger svar på om beslutet tagits i laga ordning. RÖSTA Vart fjärde år kan du som väljare lägga din röst på det parti som bäst stämmer överens med dina åsikter. FOLKOMRÖSTNING Det är kommunfullmäktige som beslutar om det ska göras en folkomröstning i Halmstad. Den kan vara antingen rådgivande eller beslutande. Folkomröstning tillämpas också på nationell nivå. Den senaste nationella folkomröstningen gällde införandet av euro som valuta. LÄS MER OM HUR DU KAN PÅVERKA: www.halmstad.se/demokratiochpolitik 17 viktiga satsningar i Halmstad DETTA PÅVERKAR KÖN TILL FÖRSKOLAN ● Höga födelsetal ● Högre inflyttning än utflyttning ● Familjers omflyttning inom Halmstad ● Hur många föräldrar som önskar förskoleplats ● När föräldrar vill ha förskoleplats till sina barn ● Önskemål om vilken förskola föräldrarna vill ha ● Planering av nya bostadsområden ● Generationsskiften i bostadsområden Ökad efterfrågan – fler förskolor TEXT: ANN KATRIN NORLING BILD: FREDRIK MIJH A LDRIG TIDIGARE har så många barn anmälts till förskolan som 2014. Redan i augusti var mängden invånare uppe i det antal som enligt kommunens prognos skulle ha gällt för hela året. Största trycket på nya förskolor är i centrum. är indelat i tre skolområden: norr, centrum och söder. – Varje skolområde gör en egen prognos över antalet inskrivna barn och vi såg redan efter ett halvår att de var fler än vi hade budgeterat för. Men vi jobbar stenhårt åren framöver för att få fram tillräckligt med platser. En förskoleplats är avgörande för familjens situation, säger Mari-Anne Öberg, planeringsutvecklare inom barn- och ungdomsförvaltningen. HALMSTADS KOMMUN 18 med att möta efterfrågan har sin grund i att prognosen slog fel. Enligt tidigare prognoser flyttar unga familjer som får barn ofta från centrum till andra områden med villor och bostadsrätter. Det som har hänt nu är attbarn familjerna stannar kvar i centrum. Visserligen ligger det i linje med politikernas mål att förtäta de centrala delarna, men kommunens uträkningsmodell har inte hängt med. Andra orsaker som har påverkat förskolan är kraftigt ökad inflyttning, inte minst flyktinginvandring. KOMMUNENS PROBLEM BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN har fått en större budget för att minska kön. I vår öppnar fem nya avdelningar i paviljonger och fem avdelningar i permanenta byggnader. Fram till och med 2017 planeras fler paviljonger och på sikt också fler permanenta förskolor. ”Vi jobbar stenhårt åren framöver för att få fram tillräckligt med platser.” Mari-Anne Öberg Varför tar det så lång tid att bygga permanenta förskolor? – Innan vi kan bygga måste det finnas en detaljplan för området som medger förskolor. Just nu pågår arbete med flera detaljplaner i centrum. I processen ligger också att beslut kan överklagas i bygglovsskedet och upphandlingen och det kan försena byggen upp till ett par år, säger Mari-Anne Öberg. ANTALET BARN i åldrarna 1–5 år i centrum ökar med minst 120 per år under några år framöver medan efterfrågan i norr och söder inte är lika akut. Totalt har kommunen 5 200 inskrivna förskolebarn varav nästan 800 i fristående förskolor. Utsikterna de närmaste åren är en fortsatt kraftigt ökad efterfrågan och osäkerhet kring antalet nyanlända flyktingfamiljer. Fler satsningar i Halmstad KOMMUNALT VATTEN Marbäck och Simlångsdalen ska få kommunala vatten- och avloppsledningar. När Marbäck kopplas upp gynnar det bland annat Gården Ön som är en populär lägerskola. GRATIS BUSS FÖR ÄLDRE Från 1 juli åker alla Halmstadbor över 70 år gratis buss under lågtrafik 09.30-14.30 på vardagarna och på helger. Resekortet ansöker du om på Hallandstrafikens kundservicebutik på Österskans i Halmstad. Detta ska göras personligen och med uppvisande av legitimation. STADSBUSSARNA TILL RESECENTRUM Resecentrum byggs ut med busshållplatser för stadstrafiken. När arbetet är klart 2016 finns stadsbussarna i anslutning till järnvägen och regionbussarna. BARNRUM PÅ BIBLIOTEKEN Stadsbiblioteket gör ett nytt barnrum som ska heta ”Någon annanstans”. Även barnrummet på Getinge bibliotek rustas upp. KULTUR FÖR ÄLDRE Alla som är 65+ och har insatser som äldreomsorg eller hemtjänst ska få möjlighet att uppleva och utöva kultur. Statens kulturråd medfinansierar ett ökat kulturutbud. CYKELSÄKERT I GETINGE Cykelvägar byggs ut för 40 miljoner kronor 2015-2018. I år får bland annat Getinge ta del av satsningarna. En gång- och cykelväg anläggs mellan Hörsås och Getingeskolan via brand stationen. För mer information om kommunens satsningar, besök halmstad.se eller kontakta oss på 035–13 70 00 PENGAR TILL KONST Medel till konstnärlig utsmyckning vid nyeller tillbyggnad av kommunala fastigheter mer än fördubblas. Nu disponerar kulturnämnden 1,5 miljoner kronor per år. GIFTFRI VARDAG FÖR UNGA Hur mycket hälsofarliga kemikalier utsätts barn och ungdomar för i sin vardag? Det ska kommunen utreda för att minska riskerna. GRÖNT FÖR SOLCELLER HFAB, HEM och fastighetsnämnden har framgångsrikt investerat i solceller i flera fastigheter. Kommunen satsar två miljoner kronor årligen på att fler kommunala fastigheter värms upp med solceller. HÅLLPLATS 1–90 Unga upp till 25 år som är arbetssökande “fångas upp” redan första dagen som de anmäler sig till Arbetsförmedlingen. De får hjälp att förbereda sig för arbetsmarknaden med att göra CV, träna på jobbsök och jobbintervju. De får också råd och vägledning om utbildningar och arbete både inom och utanför Sverige. Hållplats 1-90 är ett samarbete mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. SOMMARJOBB FÖR GYMNASIEELEVER 500 gymnasieelever får möjlighet att jobba tre veckor i sommar. Jobben finns inom Halmstads kommun och är inom områden som äldrevård, förskola, fastig hetsskötsel, kulturarbete och parkarbete. BÄTTRE VÄGAR Standarden på asfalterade vägar höjs. Kommunen utökar gatuunderhållet med fem miljoner kronor om året. Vad tycker du är bra i Halmstad? Sven-Arne Ahlqvist, 65, pensionär, Halmstad – Att idrottsföreningar får aktivitetsstöd för att kunna hålla igång barn- och ungdomsverksamhet. Vi är en bra idrottsstad och framgångsrika inom många sporter som fotboll, handboll och bordtennis. Vi är också en fin sommarstad både för oss och turisterna. Siw Sjöholm, 62, sångerska, Halmstad – Alla Hjärtans Hus är fantastiskt trivsamt och har blivit en samlingsplats. Jag har uppträtt där många gånger i musiksammanhang och går gärna dit även annars på föreläsningar, för att lyssna på musik eller bara ta en kopp kaffe. Man träffar alltid någon att prata med. Johan Eriksson, 35, stödassistent, Halmstad – När jag vill ha lugn och ro finns det inget bättre ställe att gå till än Stadsbiblioteket. Byggnaden är skön och miljön är trivsam. Där tycker jag om att sitta, inte minst i tidningshörnan. Även om det är mycket folk i omlopp så är tidningshörnan lugn och mysig. Sofia Levin, 24, vårdbiträde, Halmstad – Att Halmstad gör satsningar i ett brett perspektiv för att tillfreds ställa alla. Här byggs bostäder som inte bara är till för dem som har gott om pengar utan även för unga personer med en liten ekonomi. Vi har ett fint bibliotek och gatorna är inte bara till för bilar utan också för cyklister och gående. TEXT: ANN KATRIN NORLING BILD: FREDRIK MIJH 19 till sist GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL En dag med Andrea Egerlundh, informationssekreterare åt majoritetens kommunråd 10.15 05.50 Väckarklockan ringer. Jag gör mig i ordning och tar spårvagnen till Göteborgs Centralstation. 06.40 Ombord på tåget till Halmstad. Läser tidningar i mobilen, lyssnar på musik eller sover. Mor gonen på tåget är en skön stund att komma igång inför dagen. Förberedelser inför onsdagens budgetmöte. Bland annat diskussion om hur kommunfullmäktiges mål kan stödja utveckling inom utbildningsom rådet på bästa sätt. 11.50 Genomgång med kommunstyrelsens ordförande, bland annat om upplägg inför onsdagens budgetmöte. 07.55 Framme i Halmstad. Jag promenerar den tio minuter långa vägen till Rådhuset med kollegor som också pendlar. 12.15 Lunch, har egen matlåda med kycklinggryta och ris. 13.00 08.10 Hälsar på kollegor, hämtar en kopp te och slår mig ner vid datorn. Det första jag gör på morgnarna är att läsa och besvara epost, läsa de artiklar som fastnat i nyhetbevakningen och göra upp en plan för dagen. Avstämningsmöte med de andra kom munikatörerna som sitter på Rådhuset. Vi träffas varje vecka, går igenom gemen samma frågor och diskuterar om och i så fall hur vi kan stödja och hjälpa varandra i våra olika uppdrag. 08.59 Skriver rent anteckningarna från förra veckans budgetmöte med Femklövern+. Jag stödjer och hjälper politiken i arbetet med att ta fram kom munens budgetdokument; planeringsdirektiv med budget. 14.00 Måndagsmöte med Femklövern+. Varje måndag har jag möte med partiföre trädarna för de sex partierna som ingår i majoritetsgrupperingen Femklövern+. Vi diskuterar aktuella frågor. 09.35 Kaffepaus i Rådhusets cafeteria med kollegor efter att ha förberett ett kort inspel på en utbild ning för medarbetarna på nya Halmstad direkt. 16.35 Mötet är slut och jag samlar ihop mig lite på mitt rum och läser min epost. 16.45 09.50 Träffar medarbetarna på Halmstad direkt och pratar med dem om hur de kan hjälpa Halm stadbor att framföra sina åsikter och komma i kontakt med politiker. Följ veckans medarbetare från Halmstads kommun på Instagram instagram.com/halmstadskommun Sparar ner dokument på datorn som ska skrivas; ett tal åt Carl Fredrik Graf (M) och ett pressmeddelande. Ska arbeta med dokumenten på tåget hem till Göteborg. Dags att gå till järnvägsstationen. Följ veckans medarbetare på Twitter Här turas medarbetare från Region Halland, Halmstads, Varbergs och Hyltes kommuner om att twittra. twitter.com/medarbetarehlnd
© Copyright 2024