Instruktioner
Artefacta Nätverket för föremålsstudier Instruktioner för artikel Artefactum www.artefacta.fi/artefactum en refereegranskad nätskrift för föremålsforskning 6.3.2015 Innehållsförteckning 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Struktur .............................................................................................................................................................................1 Längd .................................................................................................................................................................................2 Utformning, rubriker och citat ..........................................................................................................................................2 Skrivregler och rättskrivning..............................................................................................................................................2 Filformat ............................................................................................................................................................................3 Bilder och figurer ...............................................................................................................................................................3 Hänvisningar till artikelns olika element och till föremål ..................................................................................................4 Källmaterial .......................................................................................................................................................................4 Källförteckning och slutnoter ............................................................................................................................................5 Arkivkälla ..................................................................................................................................................................6 Dagspress (Tidningar) ...............................................................................................................................................6 Monografi .................................................................................................................................................................6 Artikel i tryckt publikation ........................................................................................................................................7 Artikel i nätpublikation .............................................................................................................................................7 Författare och årtal ..................................................................................................................................................7 1. Struktur En artikel kan med fördel förena teori med empiri, gärna med en mångvetenskaplig inriktning. Eftersom läsekretsen representerar flera olika områden kan det vara bra att beakta detta under arbetets gång. Texten bör vid inlämningen vara färdigställd och klart formulerad. Artikeln bör innehålla 1) titel, 2) ingress eller inledning som kort beskriver artikelns innehåll, 3) underrubriker (i regel bör endast en rubriknivå användas), 4) styckeindelning utan indrag av första raden, 5) bildtexter, 6) källförteckning, 7) slutnoter och 8) en kort presentation av författaren. Slutnoterna bör insättas med ordbehandlingsprogrammets (Word eller annat) automatiska notsystem. Hänvisningar direkt i texten och fotnoter bör undvikas. Exempel på korta författarpresentationer: Författaren är filosofie magister och arbetar med sin doktorsavhandling i ämnet arkeologi vid Helsingfors universitet. Författaren är filosofie magister och arbetar som amanuens vid Finlands nationalmuseum. Författaren är samlare, specialiserad på ryskt silver. Författaren är möbelkonservator och privat företagare. 2 2. Längd Artikeln kan omfatta 15 till 25 sidor. Maximal längd är 75 000 tecken med mellanslagen medräknade. Källförteckningen, slutnoterna och eventuella bilagor räknas inte med i teckenmängden. De flesta ordbehandlingsprogrammen kan ge information om antalet tecken i en text (t.ex. i Word 2010 genom att granska dokumentets struktur som kan klickas fram i programmets nedre arbetsyta på statusfältet för ”Antal ord” eller ”Words” i den engelska versionen). 3. Utformning, rubriker och citat Texten skall inte avstavas. Undvik all onödig formgivning av texten eftersom den ändå försvinner i sättprocessen. Titel eller huvudrubrik kan färdigt formateras genom att ge den styckestilen ”Rubrik 1” i Word eller något annat ordbehandlingsprogram (motsvarande rubrikstilen h1 i html-kodning). Likaså kan mellanrubriker ges stilen ”Rubrik 2”. Undvik understreckningar och fetstil i brödtexten. Använd i stället kursivering för att betona text. Begrepp på andra språk bör kursiveras första gången de förekommer i texten. Titlar på verk och namn på tidskrifter bör alltid kursiveras. Namn på artiklar sätts inom citationstecken. Citationstecken används främst för att markera citat i texten. Använd ”svenska” citationstecken, inte “amerikanska”, ‘brittiska’ eller "tumtecken". Om du använder s.k. »gåsögon» skall de i svensk text båda titta åt höger. Använd ’enkla’ citationstecken inom citat som redan utmärkts med dubbla citationstecken.1 Använd inte de enkla 'tumtecknen' som tangentbordet oftast erbjuder. Om ett citat är över tre rader långt flyttas det till ett eget indraget stycke. Eftersom indraget visar att det är fråga om ett citat behövs inga enskilda citationstecken i det här fallet. Indragna citat skall inte kursiveras eftersom det försvårar läsbarheten i längre textstycken. Citat bör alltid avslutas med en slutnot som anger källan. Kommentarer och förklarande text i citat anges inom hakparenteser [insatt text] medan utesluten text anges som två tankstreck inom hakparenteser [– –].2 Slutnoten placeras efter hela det citerade stycket, efter mellanslag och slutpunkter. Om hänvisningen gäller ett enstaka ord bör slutnoten däremot placeras genast efter ordet i fråga. Gör åtskillnad mellan bindestreck (-) och tankstreck (–). Det senare bör användas bland annat mellan årtal.3 Rubriker avslutas aldrig med punkt medan bildtexter och slutnoter alltid avslutas med punkt. Alla inleds med versal. 4. Skrivregler och rättskrivning Det lönar sig att använda sig av ordbehandlingsprogrammets rättstavningsfunktioner medan man skriver artikeln. Artefactum rekommenderar Svenska skrivregler (Språkrådet), Liber 2009 för hjälp med språk- och framställningsfrågor (finns också som e-bok för 10 €).4 Artefactums 1 Mera information om citat och citattecken finns att läsa (på finska): http://www.cs.tut.fi/~jkorpela/kielenopas/4.7.html 2 Ibland används endast tankstreck men hakparenteserna är tydligare. 3 Tankstrecket bör vara av mellanlängd, ett s.k. en-streck som man i vissa datorer kan skriva genom att (i Word) använda siffertangentbordets minus. På portabla datorer saknas ofta siffertangentbordet och då måste tankstrecket fås fram med olika tangentkombinationer. De flesta ordbehandlingsprogrammen byter dock automatiskt ut bindestreck mot tankstreck i löpande text. 4 Svenska skrivregler finns också tillgänglig som webbversion (5 €) på http://www.liber.se/Facklitteratur/Vetenskapsteori-och-skrivbocker/Skrivhandbocker/Svenska-skrivreglerwebbversion/#furtherdescription Vid skrivarbete är Svenska Akademiens ordlista (SAOL) och Svenska Akademiens ordbok (SAOB) oumbärliga. Båda 3 hänvisningsregler kan dock avvika från de som används i skrivreglerna. Längre fram i den här texten ges detaljerade uppgifter om Artefactums citat-, anförings- och hänvisningssystem. 5. Filformat Artikeln kan inlämnas i wordformat (.doc och .docx) eller, om man använder andra ordbehandlingsprogram i Rtf-format.5 Lämna in eventuella bilder och figurer skilt. Textfilerna bör innehålla endast bildtexterna på den plats bilder eller figurer önskas. Namnge filen med ditt släktnamn och datum (årtal_mmdd) t.ex. Virtanen2012_0624.docx. Ge på motsvarande sätt namn åt bildfilerna t.ex. Virtanen2012_bild1.jpg. Om artikelns illustrationer är mycket stora kan det löna sig att skicka dem som bilagor i flera separata e-postmeddelanden. Stora tabeller eller bilagor kan också tillfogas artikeln som separata bilagor, t.ex. Virtanen2012_bilaga1.pdf. 6. Bilder och figurer Artikelns författare ansvarar för att samtliga illustrationers publikationsrättigheter är i ordning samt för eventuella kostnader i samband med rättigheterna. Illustrationernas största bredd i artikelns slutformat är 661 pixlar. Större bilder kan användas så att de öppnas i ett nytt större fönster då man klickar på normalbilden. Bilderna bör ha normal upplösning för bildskärmsbehov d.v.s. 72 ppi (pixel per tum, jämfört med trycksakers 300 ppi). Illustrationerna kan sändas in i filformaten jpg, png eller gif. Bildtexterna uppställs enligt följande mönster: Figur 1. Den egentliga bildtexten6. Föremålets förvaringsuppgifter. Bildens proveniens. Föremål: Figur 5. St:a Annas orden av 3:dje klass. Ca 1850–1855. Privat samling. Foto: Heikki Korhonen. Figur 14. Älghuvud från Fredrikshamn. Höjd 15 cm, längd 26 cm. KM 12345:67. Foto: Anna Virtanen. Museiverket. Figur 19. Skrivbord. Sverige, Örebro 1858. Brunbetsad björk. Höjd 75 cm, bredd 122 cm, djup 60 cm. Alaranta museum 22:3. Foto: Pirkko Koskinen, Alaranta museum. Konstverk: Figur 27. Emanuel Thelning (1767–1831): Ridderskapet och Adeln förbereder sig att svära trohetsed till kejsaren i Borgå domkyrka 29.3.1809. 1812. Detalj. Olja på duk, 222 x 300 cm. Borgå domkapitel. Foto: Liisa Heikkila, Kuvatoimisto Oy. Fotografi: Figur 34. Arkitekt Eliel Saarinen (1870–1950) på besök i Finland. Lägg märke till cigarretten, som vid den här tiden fortfarande ofta associerades med skapande personligheter. Foto: Pentti Jussila 1928, Museiverket. Om flera av illustrationerna består av kartor, kan de indelas i en egen kategori. Karta 1. Den egentliga bildtexten. Föremålets förvaringsuppgifter. Bildens proveniens. Förutom bilder kan också tabeller samt diagram och olika scheman användas som illustrationer. Alla övriga illustrationer kan samsas i kategorin Figurer utom tabellerna som ställs upp som finns tillgängliga på Internet, se adresserna http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol_pa_natet och http://g3.spraakdata.gu.se/saob/ SAOL finns också som app för iPhone. 5 Rtf eller Rich Text Format kan användas för att spara filer i de flesta ordbehandlingsprogram och bibehåller kursiveringar och slutnoter. Vissa program kan dock inte visa rtf-formatets slutnoter, t.ex. Wordpad i Windows. 6 I bildtexten kan man vid behov också meddela om tillverkare, tillverkningsort, -tid och -material samt storlek (i den här ordningen). Storleken beskrivs enligt följande: höjd, bredd, djup (bord), höjd, bredd (målning), höjd, diameter (runda bord), längd, diameter (spjut) o.s.v. 4 Tabell 1. Tabellens textförklaring. Mindre tabeller (eller tabellariska uppställningar) kan i vanlig ordning sättas in direkt i den löpande texten. Större tabeller med mer invecklat innehåll som kräver mer utrymme kan sändas in som skilda bilagor i bildformat. De visas i artikeln på samma sätt som övriga illustrationer. 7. Hänvisningar till artikelns olika element och till föremål Hänvisningar till artikelns illustrationer, kartor, tabeller, bilagor och hänvisningar bör ske konsekvent på samma sätt. Man använder sig då av parenteser i texten eller skriver in hänvisningen som en del av texten. Slutnoterna används således för att hänvisa till information utanför artikeln medan text- och parenteshänvisningar används för artikelns egna element. Det går inte att ge sidhänvisningar inom artikeln eftersom nätpublikationen inte använder sig av sidindelning. Matti Korhonens forskningsresultat ser alltså ut att hålla måttet (se figur 3). Som vi kan se i figur 4 är det fråga om koppar och inte mässing. Det är av största intresse att man använt ett så tunt mahognyskikt (figur 3) eller använt sig av en mahognyimitation (figur 2). 30 procent av de undersökta möblerna var av mahogny (se tabell 1 och bilaga). Jag har redan tidigare (not 5) framhållit att materialet i Virtanens undersökning är otillräckligt. Hänvisningar till föremål sker genom slutnoter eftersom de utgör element utanför artikeln. Om man hänvisar till en bild av föremålet kan de mer noggranna uppgifterna framgå i bildtexten. Materialanalysen utgår således från ett enda svärd.1 1. KM 16543:21. Materialanalysen som utgår från de ifrågavarande svärden1 och dolkarna2 visar klart detta. 1. KM 16453:21; Pekka Virtanens privata samling nr 45; TMK 25672:23. 2. KM 3556:1; KM 16543:22. Den materialanalys som gjorts utgående från svärdet (figur 4) visar tydligt... Den materialanalys som gjordes utgående från svärdet som kan ses i figur 4 visar klart att... 8. Källmaterial Om artikeln baserar sig på, eller systematiskt undersöker ett speciellt källmaterial eller en enskild samling kan denna presenteras under rubriken Källmaterial före själva källförteckningen. Ifall andra centrala material, t.ex. statistik används kan de också presenteras under den här rubriken. Om endast enstaka hänvisningar görs till föremål behövs inte en skild rubrik utan hänvisningar kan ges i slutnoter och bildtexter. Men ett undersökt material kan också presenteras i tabellform i en bilaga. Museum (förkortning). Samling. Undersökt föremålshelhet. Finlands nationalmuseum (KM) Vera Saarelas samling (Collection Vera Saarela) Fabriken Gardners produktion 1766–1800. Ifall det rör sig om en onumrerad samling kan föremålen numreras med tillfälliga löpande ordningsnummer som man hänvisar till i slutnoterna, t.ex.: nr 7. Om flera sådana samlingar finns kan man ge dem ett bokstavssignum: 5 Den är vanlig också i privata samlingar,1 medan den gröna varianten är ovanlig.2 1. T.ex. PV 4 och JM 23. 2. JM 34 är det enda kända exemplaret. Källmaterial Pertti Virtanens privatsamling 1.2.2012 (PV). Johanna Mykkänens privatsamling 27.4.2012 (JM). 9. Källförteckning och slutnoter Källförteckningen bör rubriceras Källor och litteratur, vilket framhäver det faktum att förteckningen oftast innehåller både referenslitteratur – som artikeln för en dialog med – och egentliga källor d.v.s. spår och lämningar efter särskilda företeelser som artikeln tolkar. Termen litteratur inbegriper också artiklar, nätartiklar o.s.v. Vid behov kan källförteckningen också indelas i avdelningar med egna underrubriker (stil Rubrik 3). Försök i så fall följa det här indelningsförslaget: • Opublicerade källor (t.ex. arkivkällor och opublicerade utgrävningsjournaler) • Publicerade källor (t.ex. samtida litteratur, publicerade källskrifter eller källskrifter på Internet) • Dagspress (Tidningar) • Intervjuer • Uppgifter (muntliga och skriftliga, e-postmeddelanden) • Forskningslitteratur Lägg märke till att lärdomsprov (t.ex. pro gradu-avhandlingar) inte i vanliga fall kan betraktas som källor, men om de innehåller större mängder material kan de ändå användas som sådana. Vanligtvis torde lärdomsprov vara tolkande och hör därför hemma under rubriken Forskningslitteratur. Alla (skriftliga) källor som hänvisas till i slutnoterna bör finnas med i källförteckningen och vice versa bör alla källor i källförteckningen också hänvisas till. I slutnoterna kan man använda vanliga förkortningar och termer: t.ex. spec. se se t.ex. se spec. se äv. jmf passim till exempel (saken behandlas också på annat ställe) Speciellt (saken behandlas väsentligen här) se (mer information) se till exempel (saken behandlas också på annat ställe, inte bara i de nämnda) se speciellt (saken behandlas också på annat ställe, men väsentligen här) se även jämför ”här och där” (information finns spridd i hela verket) Använd inte beteckningarna ibidem, idem eller dylikt då samma hänvisningar ges efter varandra flera gånger. Ge istället hela hänvisningstexten på nytt. Hänvisningar till sidnummer ges utan s. eller ss. Vid hänvisningar till figurer, tabeller och kartor används inte förkortningar: Virtanen 2012: 45, tabell 3. Hakparenteser kan användas för att tillföra information från annat håll i källor med bristfälliga eller utelämnade uppgifter. I källförteckningen: [Hi]pp[ing, Anders Johan] 1858; ”Borgå landtdags tavla, målad av E. Telning”. Wiborg 30.10.1858. I noten: Hipping 1858. Följande instruktioner behöver inte följas i tre fall: • Om ett färdigt manuskript endast använder initialer för förnamn behöver dessa inte kompletteras. • Om en artikel angetts utan sidnummer och position (S. 42–125) behöver dessa inte anges. 6 • Om man använt termen I: eller Ingår i: för artiklar som ingår i samlingsverk, behöver dessa inte tas bort. I övrigt används de hänvisningsregler som ges i det följande. Arkivkälla I slutnot: Dokument 1.2.2012. Arkiv ELLER Samling. Arkivenhetens förkortning. I källförteckningen: Arkivinstitution (förkortning). Arkiv ELLER Samling (eventuell förkortning) Den undersökta dokumenthelheten årtal som hänvisas till ELLER systematiskt genomgångna år. Emil Stjernvall-Walleens brev till Alexander Armfelt 2.8.1863. Alexander Armfelts arkiv I. KA. Opublicerade källor Riksarkivet (KA). Alexander Armfelts arkiv I. Anlända brev 1860–1864. Dagspress (Tidningar) I slutnot: Tidningens förkortning 1.2. 2012. I källförteckningen: Tidningens namn (tidningens förkortning) årtal som hänvisas till ELLER systematiskt genomgångna år. FAT 1.2.1863; HD 2.2.1863. Dagspress (Tidningar) Historiska tidningsbiblioteket Tillgängligt: http://digi.lib.helsinki.fi/sanomalehti/secure/main.html?language=sv Finlands Allmänna Tidning (FAT) 1850, 1863 och 1867. Helsingfors Dagblad (HD) 1863–1868. Monografi I slutnot: Efternamn 2012: 112. I källförteckningen: Efternamn, Förnamn 2012:7 Verkets titel: undertitel. Förlagets hemort: Förlag.8 Virtanen 1998: 456, 507–612 och bilaga 2. Forskningslitteratur Virtanen, Liisa 1998: Esinetutkimuksen teoria: johdatus perusteisiin. 2. uppd. uppl. Teoriaoppaita 3. Helsinki: Universal Press. 7 Bibliotekens katalogiseringsregler avser här vanligtvis förläggarår. Om förläggarår saknas används tryckåret som publikationsår. Saknas också tryckåret används året för copyright. Se Nationalbibliotekets katalogiseringsregler på finska Suomalaiset luettelointisäännöt: monografioiden kuvailu. Helsinki: Kansalliskirjasto, 2005, 12. Tillgängliga: http://www.kansalliskirjasto.fi/kirjastoala/luettelointisaannot.html 8 Om flera förlagsorter finns nämnda används den första eller viktigaste. Likaså om flera förlag nämns. 7 Artikel i tryckt publikation I slutnot: Efternamn 2012: 112. I källförteckningen: Efternamn, Förnamn 2012: ”Artikelns titel: undertitel”. S. 42–125. Seriens namn nr ELLER Samlingsverkets namn. Förlagets hemort: Förlag. • • Redaktör för samlingsverk kan anges mellan samlingsverkets titel och förlagsort: Red. Förnamn Efternamn. Gällande tidskrifter och serier kan förlag oftast lämnas bort eftersom de vanligtvis är välkända. Mattila 1962: 23–67, spec. figurerna 3, 5–14 och 18; Smythe-Mayhew – Wilson 1978: 598, not 34. Mattila, Heikki 1962: ”Rautakauden solkityypit”. S. 23–85. Rautakauden esinelöydöt värikuvina. Red. Unto Honkola. Helsinki: Tammi. Smythe-Mayhew, Alexander – Wilson, Charles 1978: ”Artefacts and the English gentry: some characteristics”. S. 567–601. Proceedings of the Royal Anthropological Society 34:2. Artikel i nätpublikation I slutnot: Efternamn 2012. (använd sidnumreringar eller andra styckesmarkeringar för underlättande av hänvisningar om sådana finns tillgängliga) I källförteckningen: Efternamn, Förnamn 2012: ”Artikelns titel: undertitel”. Seriens namn nr ELLER Samlingsverkets namn. Förlagets hemort: Förlag. Tillgänglig: http://www.adress.fi • • • • Om webbsidans innehåll är varierande bör man också märka ut när sidan besökts: (online 1.2.2012). Statiska webbsidor och dokument behöver inte märkas med datum. Webbadresser bör inte avslutas med punkt (i motsats till andra noter och källhänvisningar). Redaktör för samlingsverk kan anges mellan samlingsverkets titel och förlag: Red. Förnamn Efternamn. Gällande tidskrifter och serier kan förlag oftast lämnas bort eftersom de vanligtvis är välkända. Fredriksson m.fl. 2002. Fredriksson, Jussi m.fl. 2002: ”Discursive transformations: Foucault, Derrida and the challenge of materiality”. Art & Ideas 4. Tillgänglig: http://www.aeti.com Författare och årtal Samma författare kan ofta ha flera verk som publicerats under samma år: I slutnot: Efternamn 2012a: 112; Efternamn 2012b: 245. I källförteckningen: Efternamn, Förnamn 2012a: Verkets titel: undertitel. Förlagets hemort: Förlag. Efternamn, Förnamn 2012b: Verkets titel: undertitel. Förlagets hemort: Förlag. Virta 1956a: 23, 56 och 80–111; Virta 1956b: 14 och passim. Virta, Onni 1956a: Suomalais-ugrilaisten kansojen kulttuuri. Helsinki: SKS. Virta, Onni 1956b: ”Unkarin kansa”. S. 9–32. Kansallisseuran vuosikirja 1956. Helsinki: Kansallisseura. 8 Om flera författare har samma efternamn: I slutnot: Efternamn, E2. 1998: 34; Efternamn, E1 2012: 112. I källförteckningen: Efternamn, Förnamn1 2012: Verkets titel: undertitel. Förlagets hemort: Förlag. Efternamn, Förnamn2 1998: Verkets titel: undertitel. Förlagets hemort: Förlag. • Lägg märke till att flera verk i slutnoterna presenteras enligt publikationsår för att rätt indikera när forskning kring den aktuella frågan skett. I källförteckningen skall författarna kunna hittas enligt efternamn och då kommer årtalet först i andra hand vid uppställningen. Virtanen, V. 1967: 143; Virtanen, A. 2001: 206–218. Virtanen, Antti 2001: Uusia tuulia. Helsinki: WSOY. Virtanen, Ville 1967: Perinteet kunniaan. Helsinki: Otava. 2–3 olika upphovsmän bör åtskiljas med tankstreck med mellanslag på var sida. (använd inte &): I slutnot: Efternamn1 – Efternamn2 – Efternamn3 2012: 112. I källförteckningen: Efternamn1, Förnamn – Efternamn2, Förnamn – Efternamn3, Förnamn 2012: Verkets titel: undertitel. Förlagets hemort: Förlag. Fler än tre upphovsmän: I slutnot: Efternamn m.fl. 2012: 112. I källförteckningen: Efternamn, Förnamn m.fl. 2012: Verkets titel: undertitel. Förlagets hemort: Förlag. Om verket inte har någon upphovsman utom redaktör: I slutnot: Efternamn red. 2012: 112. I källförteckningen: Efternamn, Förnamn red. 2012: Verkets titel: undertitel. Förlagets hemort: Förlag. Verk utan upphovsman eller redaktör: I slutnot: Verkets första (eller flera) ord i titeln 2012: 112. I källförteckningen: Verkets första (eller flera) ord i titeln 2012: Verkets titel: undertitel. Förlagets hemort: Förlag. Om verket inte uppvisar några publikations-, tryck- eller copyrightår, märks det sine anno ”utan år” i förkortning: I slutnot: Efternamn s.a.: 112. I källförteckningen: Efternamn, Förnamn s.a.: Verkets titel: undertitel. Förlagets hemort: Förlag. 9 Ifall det är länge sedan den ursprungliga utgåvan är det skäl att ange första utgivningsårtalet: I slutnot: Efternamn (1534) 2012: 112. I källförteckningen: Efternamn, Förnamn (1534) 2012: Verkets titel: undertitel. Förlagets hemort: Förlag. • Ibland rekommenderas att ursprungligt utgivningsår sätts ut efter den använda upplagans utgivningsår: Efternamn 2012 (1534): 112. Det är en aning ologiskt eftersom sidnumren ändå hänvisar till den nya upplagan. Med den här rekommenderade metoden sorteras verken dessutom rätt enligt ursprungligt utgivningsårtal: Marx, Karl (1859) 1972: Zur Kritik der politischen Ökonomie. Marx, Karl (1867) 1968: Der Produktionsprocess des Kapitals.
© Copyright 2024