fulltext - DiVA Portal
Perfektionism och self-compassion - En experimentell studie om hur perfektionism och selfcompassion påverkar uppsatsskrivande och korrekturläsning i olika affektiva situationer. Isabella Ermstål Linköpings universitet Institutionen för beteendevetenskap och lärande Psykologprogrammet Ermstål, 2015 Psykologprogrammet omfattar 300 högskolepoäng över 5 år. Vid Linköpings universitet har programmet funnits sedan 1995. Utbildningen är upplagd så att studierna från början är inriktade på den tillämpade psykologins problem och möjligheter och så mycket som möjligt liknar psykologens yrkessituation. Bland annat omfattar utbildningen en praktikperiod om 12 heltidsveckor samt eget klientarbete på programmets psykologmottagning. Studierna sker med hjälp av problembaserat lärande (PBL) och är organiserade i åtta teman, efter en introduktions kurs på 7,5hp: kognitiv och biologisk psykologi, 37,5 hp; utvecklingspsykologi och pedagogisk psykologi, 52,5 hp; samhälle, organisations- och gruppsykologi, 60 hp; personlighetspsykologi och psykologisk behandling, 67,5 hp; verksamhetsförlagd utbildning och profession, 27,5 hp; vetenskaplig metod, 17,5 hp samt självständigt arbete, 30 hp. Den här rapporten är en psykologexamensuppsats, värderad till 30 hp, vårterminen 2015. Handledare har varit Gerhard Andersson och biträdande handledare har varit Roz Shafran. Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet 581 83 Linköping Telefon 013-28 10 00 Fax 013-28 21 45 Ermstål, 2015 Institutionen för beteendevetenskap och lärande 581 83 LINKÖPING Språk X Svenska/Swedish Engelska/English - Rapporttyp Uppsats grundnivå Uppsats avancerad nivå X Examensarbete Licentiatavhandling Övrig rapport Seminariedatum 25 maj 2015 ISRN-nummer LIU-IBL/PY-D—15/393—SE Titel Perfektionism och self-compassion En experimentell studie om hur perfektionism och self-compassion påverkar uppsatsskrivande och korrekturläsning i olika affektiva situationer. - - Title Perfectionism and self-compassion An experimental study regarding how perfectionism and self-compassion affect essay writing and proof-reading in different affective situations. Författare Isabella Ermstål Sammanfattning Syftet med denna experimentella studie var att öka kunskapen om perfektionism genom att undersöka huruvida perfektionism går att påverka, hur perfektionism påverkar prestation samt hur olika perfektionismdimensioner tar sig uttryck i olika situationer. För att undersöka detta skapades ett internetexperiment innehållande en kort version av Pennebaker’s essay writing procedure (uppsatsskrivande-uppgift), en korrekturläsningsuppgift samt självskattningsformulär för olika perfektionismdimensioner och self-compassion. Deltagarna i studien randomiserades till två olika betingelsegrupper som fick skriva om en gång då de lyckats (pos. betingelsegrupp) eller en gång då de misslyckats (neg. betingelsegrupp). Resultatet visade på ett signifikant samband mellan perfektionismdimensionen perfectionist strivings och antalet ändringar i texten hos den negativa betingelsegruppen samt ett signifikant samband mellan self-compassion och antal skrivna ord i uppsatsskrivande-uppgiften före ändring i den positiva betingelsegruppen. Resultaten visade även på signifikanta korrelationsskillnader både mellan perfektionismdimensionen perfectionist strivings och antalet ändringar i texten samt mellan self-compassion och antalet skrivna ord i uppsatsskrivande-uppgiften. Resultaten tyder på att olika perfektionismdimensioner och self-compassion blir mer framträdande samt påverkar prestation på olika sätt beroende på om situationen är positiv eller negativ. Nyckelord Perfektionism, Perfektionismdimensioner, Self-compassion, Perfectionist strivings, Uppsatsskrivande, Korrekturläsning, Priming, Positiva och negativa händelser, Person-Situation, Internetstudie, Experimentell studie. Ermstål, 2015 Sammanfattning Syftet med denna experimentella studie var att öka kunskapen om perfektionism genom att undersöka huruvida perfektionism går att påverka, hur perfektionism påverkar prestation samt hur olika perfektionismdimensioner tar sig uttryck i olika situationer. För att undersöka detta skapades ett internetexperiment innehållande en kort version av Pennebaker’s essay writing procedure (uppsatsskrivande-uppgift), en korrekturläsningsuppgift samt självskattningsformulär för olika perfektionismdimensioner och selfcompassion. Deltagarna i studien randomiserades till två olika betingelsegrupper som fick skriva om en gång då de lyckats (pos. betingelsegrupp) eller en gång då de misslyckats (neg. betingelsegrupp). Resultatet visade på ett signifikant samband mellan perfektionismdimensionen perfectionist strivings och antalet ändringar i texten hos den negativa betingelsegruppen samt ett signifikant samband mellan self-compassion och antal skrivna ord i uppsatsskrivandeuppgiften före ändring i den positiva betingelsegruppen. Resultaten visade även på signifikanta korrelationsskillnader både mellan perfektionismdimensionen perfectionist strivings och antalet ändringar i texten samt mellan selfcompassion och antalet skrivna ord i uppsatsskrivande-uppgiften. Resultaten tyder på att olika perfektionismdimensioner och self-compassion blir mer framträdande samt påverkar prestation på olika sätt beroende på om situationen är positiv eller negativ. Ermstål, 2015 Tack till Först och främst skulle jag vilja tacka min handledare, Gerhard Andersson, som varit ett stort stöd under mitt uppsatsskrivande. Tack för idéer och engagemang! Jag vill även rikta ett stort tack till Roz Shafran som tagit sig tiden att lyssna på idéer och komma med hjälpande åsikter. Ett stort tack vill jag också rikta till min pojkvän, Jérémy, som visat otroligt stöd och positivitet under hela den här resan. Ett stort tack går även till min familj och mina vänner (ni vet vilka ni är) som stöttat, pushat och trott på mig. Slutligen ett stort tack till alla deltagare samt alla som hjälpt mig att sprida experimentet. Utan er skulle uppsatsen inte varit möjlig att utföra! Ermstål, 2015 Innehåll Inledning............................................................................................................... 1 Perfektionism..................................................................................................... 1 Tidiga definitioner och teorier ...................................................................... 1 Flerdimensionella definitioner av perfektionism .......................................... 2 Frost et al. ........................................................................................... 3 Hewitt och Flett .................................................................................. 3 Stoeber och Otto ................................................................................. 4 Maladaptiv och adaptiv perfektionism ............................................... 4 Förekomst av perfektionism .......................................................................... 5 Etiologi .......................................................................................................... 5 Perfektionism och psykopatologi .................................................................. 7 Depression .......................................................................................... 7 Ätstörningar ........................................................................................ 8 Ångeststörningar ................................................................................. 8 Personlighetsstörningar ...................................................................... 9 Fysisk hälsa och somatiska symtom ................................................... 9 Perfektionism och personlighetsdrag .......................................................... 10 Perfektionismens påverkan på behandling .................................................. 10 Behandling av perfektionism ...................................................................... 11 Self-compassion .............................................................................................. 12 Definition av self-compassion..................................................................... 12 Teorier kring self-compassion..................................................................... 13 Self-compassion och perfektionism ............................................................ 13 Tidigare forskning ........................................................................................... 14 Perfektionism och experimentella studier ................................................... 14 Perfektionism - Affekt och prestation ......................................................... 15 Studiens syfte och hypoteser ........................................................................... 16 Syfte............................................................................................................. 16 Hypoteser .................................................................................................... 17 Metod .................................................................................................................. 17 Deltagare ......................................................................................................... 17 Rekrytering och urval .................................................................................. 17 Beskrivning av deltagarna och bortfall ....................................................... 18 Design .............................................................................................................. 18 Oberoende variabler .................................................................................... 19 Beroende variabler ...................................................................................... 19 Material ........................................................................................................... 19 Affektskattning ............................................................................................ 19 SCS-SF (Self-compassion scale – Short Form) .......................................... 20 Brief MPS-F (Brief Multidimensional Perfectionism Scale – Frost) ......... 21 Ermstål, 2015 Brief MPS-HF (Brief Multidimensional Perfectionism Scale – Hewitt & Flett) ............................................................................................................ 22 Striving for Perfection scale ........................................................................ 23 Övriga skattningar ....................................................................................... 23 Bakgrundsfrågor .......................................................................................... 24 Internetsida .................................................................................................. 24 Etik .............................................................................................................. 24 Pilottestning ................................................................................................. 24 Procedur........................................................................................................... 25 Information .................................................................................................. 25 Affektskattningar ......................................................................................... 26 Del 1 – Uppsatsskrivande-uppgift............................................................... 26 Del 2 – Korrekturläsningsuppgift ............................................................... 26 Del 3 – Skattningar av perfektionism och self-compassion ....................... 27 Bakgrundsinformation................................................................................. 27 Statistiska analyser .......................................................................................... 27 Resultat ............................................................................................................... 29 Beskrivande data för frågeformulären ............................................................ 29 Oberoende t-test för perfektionism- och self-compassionskattningarna .... 29 Experimentell data och analyser ..................................................................... 30 Oberoende t-test för antal ord och ändringar i texterna .............................. 31 Skillnader vad gäller affekt, trötthet, stress och nöjdhet ............................. 31 Samband mellan beteendemåtten och formulärskattningarna ........................ 34 Korrelationsskillnader mellan betingelsegrupperna........................................ 36 Skillnader mellan könen .................................................................................. 37 Diskussion........................................................................................................... 38 Huvudfynd ....................................................................................................... 38 Tolkning av resultaten ..................................................................................... 39 Diskussion kring möjliga kliniska och forskningsmässiga implikationer ...... 40 Metoddiskussion.............................................................................................. 41 Framtida forskning .......................................................................................... 43 Slutsatser ......................................................................................................... 44 Referenser .......................................................................................................... 45 Bilagor ................................................................................................................ 59 Bilaga A - Affektskattningsfrågor ................................................................... 59 Bilaga B - SCS-SF (Self-compassion scale – Short Form) ............................ 60 Bilaga C - Samband mellan beteendemåtten och MPS-F (Brief Multidimensional Perfectionism Scale - Frost ) med tillhörande delskalor .................................................................................................... 62 Ermstål, 2015 Perfektionism och self-compassion - En experimentell studie om hur perfektionism och self-compassion påverkar uppsatsskrivande och korrekturläsning i olika affektiva situationer. Inledning Inledningen kommer först att beskriva begreppet perfektionism i form av definitioner, förekomst, etiologi, koppling till psykopatologi och personlighetsdrag samt perfektionismens påverkan på behandling och hur perfektionism kan behandlas. Sedan kommer begreppet self-compassion att beskrivas i form av definition, teorier kring self-compassion samt kopplingen mellan self-compassion och perfektionism. Inledningen avslutas sedan med en beskrivning av tidigare forskning inom området experimentell forskning, perfektionism, uppsatsskrivande, korrekturläsning, prestation och affekt då detta är fokuset för den nuvarande studien. Perfektionism Tidiga definitioner och teorier Ordet perfektion kommer från latinets per, som betyder ‖grundligt‖, och facere, som betyder ‖att göra‖ (Saboonchi, 2000). Ordets bokstavliga mening är därför att då någonting är grundligt och fullständigt verkställt har perfektion uppnåtts (Saboonchi, 2000). I dagens samhälle uppmuntras vi att sträva efter perfektion vilket exempelvis kan observeras om man tittar på olika utbildningssystem eller religiösa läror (Burns, 1980). Trots denna uppmuntran om att sträva efter perfektion betraktas det allmänt som en omöjlighet att faktiskt uppnå perfektion och upptagenhet av att sträva efter perfektion ses vanligen som ett psykologiskt ohälsosamt karaktärsdrag (Saboonchi, 2000). Inom psykologin används termen perfektionism för att beteckna ett antal tendenser och karaktärsdrag som adresserar en individs strävan mot perfektion och dennes hårda kritiska inställning gentemot brister och ofullkomlighet (Saboonchi, 2000). Hollender (1978), som var en av de första att definiera perfektionism, beskrev perfektionism som då en person kräver att han/hon själv eller andra ska prestera av en högre kvalitet än vad som behövs för situationen. Denna definition tar upp flera viktiga aspekter av perfektionism som senare studier har kommit att vidare utforska och betona (Sabonchi, 2000). Förutom Hollenders (1978) definition, som kretsar kring höga krav på kvalitet och prestation, tar Frost, Marten, Lahart och Rosenblate (1990) även upp emotionella reaktioner på misslyckanden som ett viktigt karaktärsdrag som definierar perfektionism. Burns (1980) definierade perfektionism som människor vars krav på sig själva är orealistiska och orimliga och ‖som strävar tvångsmässigt och oupphörligt mot ouppnåeliga mål samt mäter sitt eget värde enbart i termer av 1 Ermstål, 2015 produktivitet och prestation‖ (Burns, 1980, s. 34). Burns beskrev vidare att dessa perfektionistiska människors vilja att prestera på en orimligt hög nivå faktiskt kunde leda till försämrade prestationer och misslyckanden. I sin artikeln skiljer Burns även på perfektionism och en mer hälsosam strävan efter höga prestationer där personen i fråga genuint njuter av att sträva efter höga mål. Etiketten ’perfektionism’ reserverades således av Burns (1980) för de personer som tvångsmässigt strävade mot omöjliga mål och orimligt höga krav och som mätte sitt egenvärde genom dessa prestationer och sin produktivitet. Patch (1984) definierade perfektionism på ett liknande sätt då han skiljde ut perfektionism som en ohälsosam och psykopatologisk personlighetsstil eller mönster. Precis som Frost et al. (1990) beskrev han överreaktioner på misstag som ett framstående karaktärsdrag hos perfektionister. Patch (1984) beskrev denna överreaktion på misstag som ett resultat av ett dikotomt tankemönster eller ett ‖allt eller inget‖-tänkande. Patch (1984) beskrev det som att ett dikotomt tänkande gör det svårt att se gråskalan mellan ‖totalt misslyckande‖ och ‖succé‖ vilket gör att även det minsta lilla misstag kan likställas med totalt misslyckande och att det är detta som är anledningen till att perfektionister tenderar att överreagera på och fokusera på misstag. Till skillnad från Burns (1980) och Patch (1984) beskriver Hamacheck (1978) två former av perfektionism, en neurotisk form och en normal form. Hamachecks (1978) definition innefattar alltså även de personer som Burns (1980) och Patch (1984) uteslutit från etiketten ’perfektionism’. Hamacheck (1978) definierade den neurotiska perfektionismen som individer som ―är oförmögna att känna tillfredsställelse eftersom de i sina egna ögon aldrig tycks göra saker och ting bra nog för att kunna rättfärdiga den känslan” (Hamacheck, 1978, s. 27). Normal perfektionism definierar Hamacheck (1978) som individer som upplever en verklig känsla av nöje och glädje då de utför noggrant och plikttroget arbete. Flerdimensionella definitioner av perfektionism På senare tid har perfektionism börjat definieras som ett flerdimensionellt fenomen snarare än ett endimensionellt, vilket betyder att man ser perfektionism som ett fenomen som innefattar flera olika aspekter och komponenter (Antony & Swinson, 2014). De två mest framstående flerdimensionella definitionerna av perfektionism idag är Hewitt och Fletts (1991a) och Frost et al. (1990) definitioner. Det finns dock även en annan flerdimensionell definition, utvecklad av Stoeber och Otto (2006), som bygger på Hamachecks (1978) definitioner av den ‖neurotiska‖ och den ‖normala‖ perfektionismen. Även denna definition är idag också mycket använd i forskningssammanhang (se t.ex. Hill, Hualsman & Araujo, 2010; Powers, Koestner, Zuroff, Milyavskaya & Gorin, 2011; Stoeber, 2011). Det är dessa tre definitioner av perfketionism som den aktuella studien kommer att utgå ifrån samt undersöka. Forskare har även gjort försök att dela in de redan befintliga perfektionismdimensionerna i två huvudgrupper – 2 Ermstål, 2015 maladaptiv och adaptiv perfektionism (se t.ex. Bieling, Israeli, Smith & Antony, 2003; Chang, Watkins & Banks, 2004; Cox, Enns & Clara, 2002). Dessa flerdimensionella definitioner av perfektionism presenteras kort här nedan. Frost et al.. Frost et al. (1990) definierade perfektionism som då en individ sätter överdrivet höga krav på prestation och då dessa höga krav är förknippade med en rädsla för att misslyckas. I definitionen ingår även en överkritisk självutvärdering. Frost et al. (1990) definition innefattar även att perfektionism har sitt ursprung i en individs interaktion med sina krävande och perfektionistiska föräldrar. Utifrån denna definition av perfektionism har Frost et al. (1990) kommit fram till följande sex perfektionismdimensioner: (1) att ha en benägenhet att vara överdrivet rädd för att göra fel (Concern over Mistakes), (2) att ställa överdrivet höga krav på sig själv (Personal Standards), (3) att tvivla på att man har gjort saker på ett korrekt sätt (Doubts about Actions), (4) att ha ett överdrivet stort behov av organisering (Organization), (5) att ha föräldrar med orimligt höga förväntningar (Parental Expectations) och (6) att ha föräldrar som är överdrivet kritiska (Parental Criticism). Frost et al. (1990) första fyra dimensioner innefattar alltså intrapersonella aspekter av perfektionism så som kognitiva, beteendemässiga och känslomässiga funktionsmönster, medan de två sista dimensionerna inriktar sig på mer interpersonella aspekter av perfektionism. För att få fram dessa olika perfektionismdimensioner utgick Frost et al. (1990) ifrån tidigare teorier kring perfektionism, vilka gjordes om till hypotseser som sedan testades i fyra olika studier. Hewitt och Flett. Hewitt och Fletts (1991a) dimensioner av perfektionism inriktas endast på att särskilja intrapersonella aspekter av perfektionism från mer interpersonella aspekter. Hewitt och Fletts dimensioner berör alltså inte vilka mer specifika karaktärsdrag som kännetecknar perfektionistiska attityder, kognitioner eller beteenden, utan fokuserar istället på att utröna varifrån de perfektionistiska beteendena och kraven kommer. För att ta reda på detta skapade Hewitt och Flett tre perfektionismdimensioner: (1) självorienterad perfektionism (2) omgivningsorienterad perfektionism och (3) socialt orienterad perfektionism. Den självorienterade perfektionismen definieras som då en individ ställer upp orimligt och orealistiskt höga krav på sig själv, medan den omgivningsorienterade perfektionismen definieras som då en individ ställer orimligt och orealistiskt höga krav på andra. Den sista dimensionen, socialt orienterade perfektionism, definieras som då en individ tror att andra personer har höga krav och förväntningar på individen som omöjligt går att förverkliga. Hewitt och Fletts (1991a; 1991b) definition av perfektionism innefattar även en tendens att sätta upp och sträva efter orealistiskt höga mål och krav för sig själv inom flera olika områden. 3 Ermstål, 2015 Stoeber och Otto. Stoeber och Otto (2006) beskriver två centrala perfektionismdimensioner som de benämner perfectionist strivings (perfektionistiskt strävande) och perfectionist concerns (perfektionistisk oro). Dessa två dimensioner bygger på Hamachecks (1978) definitioner av den ‖neurotiska‖ och den ‖normala‖ perfektionismen och tänks differentiera mellan hälsosam och ohälsosam perfektionism. Stoeber och Otto (2006) beskriver det som att ‖neurotiska‖ perfektionister ofta tvivlar på att de gjort saker på ett korrekt sätt. De ägnar sig även åt självkritik, är rädda för att misslyckas med att leva upp till sina egna och andras höga krav och mål, är rädda för att göra fel och har svårt att skilja mellan faktisk prestation och höga förväntningar. ‖Neurotiska‖ perfektionister uppvisar höga nivåer av såväl perfectionist strivings som perfectionist concerns. Stoeber och Otto (2006) beskriver sedan de ‖normala‖ perfektionisterna som individer som uppvisar en hög nivå av perfectionist strivings och en låg nivå av perfectionist concerns, dvs. de njuter av att sträva efter perfektion och fokuserar på att göra sitt bästa snarare än att vara rädda för att misslyckas. De fokuserar även mer på vad de har lyckats med snarare än att grubbla över vad de hade kunnat uppnå om allting hade gått perfekt. Höga nivåer av perfectionist strivings återfinns alltså både hos ‖neurotiska‖ och ‖normala‖ perfektionister medan perfectionist concerns endast återfinns hos ‖neurotiska‖ perfektionister. Stoeber och Otto (2006) har därför tankar om att perfectionist concerns skulle kunna vara den faktor som särskiljer mellan hälsosam och ohälsosam perfektionism (klinisk perfektionism). Stoeber och Otto (2006) menar att perfektionism är ett flerdimensionellt fenomen som består av fler olika aspekter som kan delas in i positiva och negativa aspekter. Maladaptiv och adaptiv perfektionism. I enlighet med Hamachecks (1978) definitioner av den ‖neurotiska‖ och den ‖normala‖ perfektionismen har man inom forskningen även börjat intressera sig för vilka perfektionismdimensioner som kan ses som maladaptiva (även kallat negativ, ohälsosam eller ‖neurotisk‖ perfektionism) och vilka som kan ses som adaptiva (även kallat positiv, hälsosam eller ‖normal‖ perfektionism) (se t.ex. Bieling, Israeli, Smith & Antony, 2003; Chang, Watkins & Banks, 2004; Cox, Enns & Clara, 2002; Enns & Cox, 1999; Enns, Cox, Sareen & Freeman, 2001; Flett & Hewitt, 2006; LyndStevenson & Hearne, 1999; Norman, Davies, Nicholson, Cortese & Malla, 1998; Rice, Ashby & Slaney, 1998; Slade & Owen, 1998; Slaney, Rice & Ashby, 2002). Enligt Slade och Owen (1998) kännetecknas positiv perfektionism av höga nivåer av självorienterad perfektionism, Personal Standards, Organization och en positiv strävan mot att uppnå sina mål. Positiv perfektionism beskrivs av Slade och Owen som en övervägande hälsosam och normal form av perfektionism som gagnar individen och därför bör främjas och uppmuntras. Positiv perfektionism drivs av en längtan efter framgång och positiv förstärkning. Negativ perfektionism å andra sidan kännetecknas istället av missnöje, neuroticism, höga nivåer av socialt orienterad perfektionism och 4 Ermstål, 2015 maladaptiv oro kring bedömning. Slade och Owen (1998) beskriver den negativa perfektionismen som en ohälsosam och patologisk form av perfektionism som medför nackdelar för individen och bör korrigeras eller undvikas. Negativ perfektionism drivs, enligt Slade och Owen (1998) av rädsla för att misslyckas samt negativ förstärkning. I en studie av Cox et al. (2002) använde man sig av perfektionismdimensionerna Personal Standards, Organization och självorienterad perfektionism för att mäta adaptiv perfektionism och perfektionismdimensionerna Concern over Mistakes, Doubts about Actions, en sammanslagning av Parental Criticism och Parental Expectations (kallat för Parental Perceptions) och socialt orienterad perfektionism för att mäta maladaptiv perfektionism. Liknande uppdelningar av de olika perfektionismdimensionerna för att mäta maladaptiv och adaptiv perfektionism har gjorts av Enns et al. (2001). Förekomst av perfektionism Trots att perfektionism i kliniska sammanhang ofta setts som en transdiagnostisk faktor med en koppling till flera olika diagnoser (se t.ex. Shafran & Mansell, 2001) finns det i dagsläget inga studier gjorda som visar på prevalensen av perfektionism. Det närmaste man kan komma prevalens är en studie av Stoeber och Stoeber (2009) där man undersökte inom vilka områden i livet folk var mest perfektionistiska. Man fick då svaret att folk var mest perfektionistiska när det kom till deras arbete och studier. Andra områden som också rankades högt på listan av områden där folk var mycket perfektionistiska var stavning, kroppshygien och presentation av dokument. Studien visade även att de flesta perfektionister endast är perfektionistiska inom vissa specifika områden i livet medan endast några var perfektionistiska inom alla områden (Stoeber & Stoeber, 2009). Etiologi Flera teoretiker inom området (se t.ex. Barrow & Moore, 1983; Burns, 1980; Driscoll, 1982; Frost et al., 1990; Patch, 1984) har beskrivit individens relation till sina föräldrar som den största bidragande faktorn till utvecklandet av perfektionism. Perfektionism beskrivs exempelvis kunna uppstå då föräldrar är öppet eller undermedvetet kritiska – exempelvis genom att sätta upp väldigt höga mål, krav och förväntningar – mot sitt barns prestationer, och barnet får således ingen chans att lära sig bättre och mindre kritiska sätt att för att utvärdera sin egen prestation (Kawamura, Frost & Harmatz, 2002). Detta kritiska självutvärderingssätt kan sedan komma att förstärkas av andra faktorer så som exempelvis utbildningssystemets höga fokus på prestationer eller orealistiska förebilder från exempelvis populärkultur (Kawamura et al., 2002). Flera forskningsstudier har även funnit stöd för denna teori (se t.ex. Flett, Hewitt & Singer, 1995; Frost, Lahart & Rosenblate, 1991; Hibbard & Walton, 2014; Kawamura et al., 2002; Rice, Ashby & Preusser, 1996). Dessa studier har bland 5 Ermstål, 2015 annat visat på kopplingar mellan maladaptiv perfektionism och auktoritärt föräldraskap (Flett et al., 1995) och mellan maladaptiv perfektionism och ett kritiskt och krävande föräldraskap (Rice et al., 1996). Frost et al. (1991) har även funnit en koppling mellan perfektionism och en hård föräldrastil. I en studie av Hibbard och Walton (2014) fann man dock inte någon koppling mellan typ av föräldrastil och adaptiv perfektionism. Teorier om hur olika typer av föräldraskap kan påverka uppkomsten av perfektionism har utgått ifrån Skinners (1968) tankar kring inlärning och förstärkning. Enligt Skinner är våra handlingar ett resultat av vår tidigare inlärningshistoria och ett och samma beteende kan därför vara förknippat med olika känslor beroende på om beteendet blivit negativt eller positivt förstärkt. Perfektionism skulle därför - utifrån detta tankesätt - kunna förklaras som ‖shaping‖ av en persons beteende, dvs. förstärkning av beteenden som utgör ett gradvis närmande av det önskade målet. Man skulle utifrån Skinners teori även kunna se perfektionism som ett inlärt regelverk för beteenden då barnet genom tidigare upplevelser lärt sig att högpresterande beteenden leder till förstärkning. En annan tänkbar förklaring, utifrån Skinners tankesätt, skulle kunna vara att barn vars föräldrar ägnar sig åt inkonsekvent eller otydlig bestraffning lär sig att konstant prestera perfekt för att undvika bestraffning (Slade & Owen, 1998). Såväl teoretiker (se t.ex. Barrow & Moore, 1983; Burns, 1980; Frost et al., 1991; Patch, 1984) som forskningsstudier (se t.ex. Flett et al., 1995; Frost et al., 1991; Hibbard & Walton, 2014; Kawamura et al., 2002) inom området tycks överens om att det är individens interaktion med sina överkritiska föräldrar som ger upphov till perfektionistiska drag. I en reviewartikel av Shafran & Mansell (2001) identifierades och sammanfattades fyra tidiga erfarenheter som framkommit i tidigare studier som bidragande faktorer till utvecklandet av perfektionistiska tankar: (1) öppet kritiska och krävande föräldrar, (2) överdrivet höga förväntningar och krav på prestation på barnet från dess föräldrar blandat med indirekt kritik, (3) gillande från föräldrarna är obefintligt, inkonsekvent och villkorlig och (4) perfektionistiska föräldrar som agerar förebilder för perfektionistiska beteenden och attityder. När det gäller det biologiska bidraget till perfektionismens etiologi är detta ett bristfälligt beforskat område och de studier som hittills gjorts har endast studerat ett väldigt begränsat antal perfektionismdimensioner (Kamakura, Ando, Ono & Maekawa, 2003; Tozzi et al., 2004; Wade & Bulik, 2006). Vad man funnit är den genetiska påverkan på de undersökta perfektionismdimensionerna varierar mycket mellan de olika dimensionerna, där vissa dimensioner tycks näst intill opåverkade medan andra tycks ha en låg till moderat påverkan (se t.ex. Tozzi et al., 2004). Trots att orsak- och påverkansfaktorer till perfektionismens uppkomst diskuterats och undersökts i tidigare studier (se t.ex. Barrow & Moore, 1983; Burns, 1980; Hibbard & Walton, 2014;) har det fram tills för ett år sedan endast gjorts ett försök till att skapa en etiologisk modell för perfektionism (se Flett, 6 Ermstål, 2015 Hewitt, Oliver & Macdonald, 2002). Denna modell har dock aldrig testats empiriskt. År 2014 skapades dock den första etiologiska modellen för perfektionism som även testades empiriskt (Maloney, Egan, Kane & Rees, 2014). Resultaten från denna studie visade på en direkt koppling mellan kritik och höga förväntningar från föräldrar och perfektionism. Man fann även en indirekt koppling mellan sättet som föräldrar knyter an till sina barn samt en indirekt och direkt koppling mellan neuroticism och perfektionism. Denna studie utgick från tidigare forskning om orsak- och påverkansfaktorer till perfektionismens uppkomst och biologisk sårbarhet inkluderades således ej (Maloney et al., 2014). Perfektionism och psykopatologi Precis som Hamacheck (1978) beskrev så kan perfektionism delas in i hälsosam och ohälsosam perfektionism. Fokuset för de flesta studier som hittills gjorts har dock varit att undersöka den mer ohälsosamma typen av perfektionism - snarare än den mer positiva och hälsosamma typen av perfektionism - genom att undersöka perfektionismens koppling till olika former av psykopatologi (Saboonchi, 2000). Olika perfektionistiska dimensioner har i studier visat sig vara kopplade till fler olika psykiska diagnoser så som depression, ätstörningar, social fobi, tvångssyndrom och även vissa typer av personlighetsstörningar (Antony & Swinson, 2014; Flett & Hewitt, 2006; Shafran & Mansell, 2001). Det har även visat sig finnas en koppling mellan perfektionism och vissa somatiska symtom (Shafran & Mansell, 2001), stress (Chang & Rand, 2000), suicidtankar (Hamilton & Schweitzer, 2000; Hewitt, Flett & Weber, 1994; Hewitt, Newton, Flett & Callender, 1997) och suicidförsök (Hewitt, Flett & Turnbull-Donovan, 1992). Funna kopplingar mellan olika perfektionismdimensioner och psykiska diagnoser presenteras kort här nedan. Depression. Flera studier har visat på ett samband mellan olika dimensioner av perfektionism och depression (Blatt, 1995; Hill, McIntire & Bacharach, 1997; Lynd-Stevenson & Hearne, 1999; Sturman, Flett, Hewitt & Rudolph, 2009). Den dimensions som har visat sig ha det starkaste sambandet med depression i såväl kliniska som studenturvalsgrupper är socialt orienterad perfektionism (Beck, 1976; Enns, 1999; Flett, Hewitt, Blankstein & O’Brien, 1991; Hewitt & Flett, 1991a; Hewitt, Flett & Ediger, 1996; Wyatt & Gilbert, 1998). Även självorienterad perfektionism har visat sig positivt kopplat till depression hos kliniska urvalsgrupper (se t.ex. Hewitt & Flett, 1991a; Hewitt et al., 1996), men ej hos studentgrupper (Flett et al., 1991; Wyatt & Gilbert, 1998). När det gäller Frosts sex perfektionism dimensioner har dimensionerna Doubts about Actions och Concern over Mistakes visat sig kunna predicera depressiv affekt (LyndStevens & Hearne, 1999). Intressant nog har Frosts dimension Organization visat sig ha motsatt effekt, dvs. höga nivåer av Organization predicerade lägre 7 Ermstål, 2015 nivåer av depression. De övriga av Frosts dimensioner visade sig inte kunna predicera depressiv affekt (Lynd-Stevens & Hearne, 1999). Ätstörningar. Perfektionism är förknippat med ätstörningar både sett ur ett fenomenologiskt perspektiv och ur ett teoretiskt perspektiv (Shafran & Mansell, 2001). Många anser exempelvis att perfektionism är en del av anorexia nervosas fenomenologi (Vitousek & Manke, 1994) och perfektionism har betraktats som en nödvändighet för att anorexia nervosa ska kunna utvecklas (Slade, 1982). Perfektionism har även blivit inkorporerat i kognitiva teorier som rör vidmakthållandet av bulimia nervosa och anorexia nervosa (Fairburn, 1997; Fairburn, Shafran & Cooper, 1999; Slade, 1982). De dimensioner av perfektionism som man funnit är associerade med ätstörningar hos studenter är Doubts about Actions, Concern over Mistakes (Minarik & Ahrens, 1996), socialt orienterad perfektionism och självorienterad perfektionism (Hewitt, Flett & Ediger, 1995). Studier har även visat att anorexia patienter skattar högre på perfektionismskalor än kontrollgrupper (Bastiani, Rao, Weltzin & Kaye, 1995; Slade & Dewey, 1986) förutom inom dimensionerna omgivningsorienterad perfektionism och Parental Expectations (Bastiani et al., 1995). Dessa höga nivåer av perfektionism har även visat sig bestå långt efter tillfrisknande hos tidigare anorexia nervosa-patienter (Srinivasagam et al., 1995). Ångeststörningar. Olika former av ångeststörningar har också visat sig vara associerade med perfektionism (Antony et al., 1998; Flett, Hewitt & Dyck, 1989; Frost et al., 1990). Hos patienter som lider av social fobi har man exempelvis funnit högre skattningar inom perfektionismdimensionerna Doubts about Actions, Concern over Mistakes och Parental Criticism än man funnit hos icke-kliniska kontrollgrupper (Juster et al., 1996). Även socialt orienterad perfektionism anses ha en koppling till social fobi på det sättet att socialt orienterad perfektionism anses spela en stor roll i vidmakthållandet och utvecklandet av denna diagnos (Shafran & Mansell, 2001). Socialt orienterad perfektionism har även visat sig ha högre skattningar bland patienter som lider av panikångest (Shafran & Mansell, 2001). Perfektionism har också föreslagits vara en nödvändighet för att kunna utveckla tvångssyndrom (Rhéaume, Freeston, Dugas, Letarte & Ladouceur, 1995). Man har även funnit förhöjda skattningar av Doubts about Actions och Concern over Mistakes bland kliniska sampel bestående av patienter som lider av tvångssyndrom och patienter som lider av panikångest med agorafobi jämfört med icke-kliniska kontrollgrupper (Frost & Steketee, 1997). I en studie av Hewitt och Flett (1991b) fann man att ångestpatienter hade högre nivåer av socialt orienterad perfektionism än kontrollgrupper. I en senare studie av Handley, Egan, Kane och Rees (2014) fann man att klinisk perfektionism - mätt med hjälp av perfektionismfrågeformuläret Clinical perfectionism questionnaire (CPQ) (Fairburn, Cooper & Shafran, 2003) - och Frosts perfektionism dimensioner Personal Standrads 8 Ermstål, 2015 och Concern over Mistakes signifikant predicerade patologisk oro hos personer med GAD samt att perfektionism dimensionen Doubts about Actions signifikant predicerade vilka person ur studiens kliniska sampel som blev diagnostiserad med GAD som huvuddiagnos. Personlighetsstörningar. Olika dimensioner av perfektionism har även visat sig ha en koppling till ett antal olika personlighetsstörningar (se t.ex. Hewitt & Flett, 1991a; Hewitt, Flett & Turnbull, 1994). I en studie av Hewitt et al., (1994) fann man exempelvis en koppling mellan socialt orienterad perfektionism och borderline personlighetsstörning då man undersökte perfektionism inom ett kliniskt sampel. I en annan studie av Hewitt och Flett (1991a) fann man även att socialt orienterad perfektionism korrelerade signifikant med schizotypa, borderline, fobiska, schizoida och passiv-aggressiva personlighetsmönster. I samma studie visade sig omgivningsorienterad perfektionism signifikant korrelera med antisocial, narcissistisk och histrionisk personlighet, men visade sig samtidigt korrelera negativt med schizotyp personlighetsstörning (Hewitt & Flett, 1991a). Perfektionism har även ansetts som nära sammankopplat med tvångsmässig personlighetsstörning (Shafran & Mansell, 2001). Man skulle exempelvis kunna argumentera för att tvångsmässig personlighetsstörning egentligen skulle vara perfektionism riktat mot prestation blandat med rigiditet samt att de övriga beskrivna symtomen för denna diagnos endast skulle vara ‖bieffekter‖ av denna kombination av perfektionism och rigiditet (Shafran & Mansell, 2001). Fysisk hälsa och somatiska symtom. Studier har även funnit flera kopplingar mellan perfektionism och olika somatiska symtom och fysisk hälsa (Saboonchi & Lundh, 2003; Shafran & Mansell, 2001). Exempelvis har man funnit kopplingar mellan perfektionism och insomni (Lundh, Broman, Hetta & Saboonchi, 1994; Vincent & Walker, 2000), utmattning hos personer som arbetar natt (Magnusson, Nias & White, 1996), högre allvarlighetsgrad hos ungdomar och barn som lider av kronisk huvudvärk (Kowal & Pritchard, 1990), vanliga somatiska symtom hos universitetsstudenter (Martin, Flett, Hewitt, Krames & Szanto, 1996) och utbrändhet hos tävlingsinriktade tennisspelare (Gould, Udry, Tuffey & Loehr, 1996). I en studie av Saboonchi och Lundh (2003) fann man även att självorienterad och socialt orienterad perfektionism korrelerade svagt med självskattade somatiska besvär och då speciellt upplevd utmattning och spänning. Korrelationen var även tydligare hos kvinnor än hos män. I samma studie fann man även att omgivningsorienterad perfektionism kunde predicera huruvida deltagarna genomgick en medicinsk behandling eller ej (Saboonchi & Lundh, 2003). I tidigare studier har man funnit svaga till måttliga korrelationer mellan somatiska besvär och perfektionismdimensionerna Doubts about Actions, Concern over Mistakes (Frost et al., 1990), självorienterad och socialt orienterad perfektionism (Hewitt & Flett, 1991a). 9 Ermstål, 2015 Måttliga korrelationer har också funnits mellan perfektionismdimensionerna Doubts about Actions, Concern over Mistakes och socialt orienterad perfektionism och rädsla för kroppsliga skador, sjukdomar och döden (Saboonchi & Lundh, 1997). Perfektionism och personlighetsdrag Perfektionism har också visat sig ha kopplingar till olika personlighetsdrag (Hewitt & Flett, 1991a). Man har bland annat funnit att socialt orienterad perfektionism korrelerar signifikant med ilska, rädsla för att bli negativt bedömd, behov av godkännande från andra (Hewitt & Flett, 1991a) och neuroticism (Hewitt, Flett & Blankstein, 1991). Socialt orienterad perfektionism har även visat sig kunna predicera ökad ångest, ilska och depression i samband med misslyckande (Stoeber, Schneider, Hussain & Matthews, 2014). Självorienterad perfektionism har man funnit korrelerar positivt med ilska (Hewitt & Flett, 1991a; Saboonchi & Lundh, 2003), narcissism, besvikelse, självkritik, skuldkänslor, skuldbeläggande av sig själv (Hewitt & Flett, 1991a), höga nivåer av neuroticism, noggrannhet och att man uppfattas som vänlig (Hill et al., 1997). Omgivningsorienterad perfektionism har visat sig signifikant korrelera med auktoritarism, narcissism, dominans, skuldbeläggande av andra (Hewitt & Flett, 1991a) och har således även visat sig kopplat till att man uppfattas som ovänlig (Hill et al., 1997). Perfektionismens påverkan på behandling Perfektionism är sammankopplat med olika former av psykopatologi (Shafran & Mansell, 2001) och personlighetsdrag (Hewitt & Flett, 1991a ) och tros således kunna påverka behandling av olika psykiska störningar (Shafran & Mansell, 2001). Grad av perfektionism innan depressionsbehandling har exempelvis visat sig signifikant påverka behandlingens slutresultat och hur nöjd man kände sig med behandlingen (Blatt, Quinlan, Pilkonis & Shea, 1995; Blatt, Zuroff, Bondi, Sanislow & Pilkonis, 1998). Man har även funnit att perfektionism utgör ett hinder för behandling av ångeststörningar och depression (se t.ex. Blatt & Zuroff, 2005; Lundh & Öst, 2001). Shafran, Cooper och Fairburn (2002) föreslår att perfektionism utgör ett hinder för en behandling i de fall då behandlingen riktar sig till samma område som individen är perfektionistisk inom. Exempelvis i de fall då perfektionismen hos en individ tar sig uttryck i form av noggrannhet och ordning kan perfektionismen komma att utgöra ett hinder för en lyckad behandling av tvångssyndrom och kommer även att försvåra behandlingen av denna diagnos (Shafran et al., 2002). Perfektionismens negativa påverkan på behandling av psykiska störningar skulle kunna tänkas bero på att perfektionistiska patienter tenderar att bidra mindre till den terapeutiska alliansen mot slutet av en behandling än ickeperfektionistisk patienter och utvecklar således inte en stark terapeutisk allians 10 Ermstål, 2015 (Zuroff et al., 2000). En annan tänkbar förklaring är att personer med högre perfektionismskattningar skulle kunna uppleva terapin som ett misslyckande mot slutet av behandlingen (Blatt et al., 1998). En tredje förklaring skulle kunna vara att det är rigiditeten hos perfektionister som hindrar att behandlingen går framåt (Shafran & Mansell, 2001). Detta speciellt i de senare delarna av en behandling eftersom det är då man ofta försöker ändra på grundantaganden, vilket blir ett problem ifall personen har väldigt rigida tankar (Shafran & Mansell, 2001). Behandling av perfektionism Under de senaste decennierna har forskare försökt utforma effektiva behandlingar för perfektionism (se t.ex. Antony & Swinson, 1998; Antony & Swinson, 2014; Egan et al., 2014; Ferguson & Rodway, 1994; Pleva & Wade, 2006; Shafran et al., 2002). Två självhjälpsböcker som utgår ifrån kognitiv beteendeterapi riktat mot behandling av perfektionism, även kallat CBT-P, har utvecklats av Antony och Swinson (1998, 2014) och Shafran, Egan och Wade (2010). CBT-P har i flera studier visat sig kunna reducera inte bara perfektionism utan även depression, ångest och ätstörningar hos kliniska sampel (Egan & Hine, 2008; Glover, Brown, Fairburn & Shafran, 2007; Riley, Lee, Cooper, Fairburn & Shafran, 2007; Steele & Wade, 2008; Steele et al., 2013). CBT-P har även visat sig effektivt när det ges i form av gruppterapi (Handley, Egan, Rees & Kane, 2015; Steele et al., 2013) och individualterapi (Egan & Hine, 2008; Glover et al., 2007). Endast ett fåtal randomiserade kontrollerade studier har dock utförts för att undersöka effektiviteten av denna typ av behandling (Egan et al., 2014). Enligt de RCT-studier som hittills utförts har CBT-P exempelvis visat sig mer effektivt än ingen behandling alls hos individer med förhöjd perfektionism i samband med depression och/eller ångeststörning (Riley et al., 2007). I samma studie fann man även att de komorbida diagnoserna (depression och/eller ångestsyndrom) reducerades med 50% med hjälp av CBT-P (Riley et al., 2007). I en annan studie, där man studerade effekten av CBT-P på individer med ätstörningar, fann man att CBT-P både reducerade perfektionism och minskade symtom kopplade till depression, bulimi och ångest (Steele & Wade, 2008). CBT-P var dock mindre effektiv när det gällde att minska bulimi-symtom än standard-KBT-behandlingen för bulimi. Effekten av CBT-P hos personer med blandningar av depression, ätstörningar och ångestsyndrom har även undersökts av Handley et al. (2015), men här i form av gruppterapi. Studien visade att CBTP i form av gruppterapi gav signifikanta förbättringar av de psykologiska symtomen samt perfektionism (Handley et al., 2015). I en studie av Pleva och Wade (2006) undersökte man även CBT-P i form av självhjälp jämfört med CBT-P i form av guidad självhjälp, dvs. under guidning av en terapeut. Både traditionell självhjälp och guidad självhjälp visade på signifikanta minskningar i perfektionism, depressionssymtom och tvångssyndromssymtom, även om den 11 Ermstål, 2015 guidade självhjälpen visade på signifikant större förbättringar när det gällde tvångssyndromssymtomen (Pleva & Wade, 2006). I en studie av Egan et al. (2014) visade CBT-P även på signifikanta minskningar av perfektionism både när behandlingen gavs i form av livesessioner med en terapeut och när behandlingen gavs i form av självhjälp över internet. Livesessionerna visade dock även på reduceringar av stress, ångest och depression samt en ökning av självkänsla, någonting som inte återfanns hos internetsjälvhjälpsgruppen. Vid behandlingsuppföljning visade sig livesessionerna även överlägsna när det gällde skattning av perfektionismdimensionerna Personal Standrads och Concern over Mistakes (Egan et al., 2014). Self-compassion Definition av self-compassion Begreppet self-compassion kommer ursprungligen från Buddhismen och dess definition är mycket likt definitionen av det engelska ordet compassion som kännetecknas av att kunna se och bemöta lidande hos andra med tålamod och vänlighet utan att döma, samt att kunna se att ingen människa är perfekt och att alla människor kan begå misstag (Neff, 2003a). Self-compassion har även mycket gemensamt med ordet empati men med skillnaden att empati endast definieras som förmågan att förstå och uppleva andra individers känslor (Bellet & Maloney, 1991) medan compassion, utöver denna förståelse, även innefattar en önskan och motivation att agera för att hjälpa till att minska individens lidande (Jimenez, 2009). Den enda skillnaden mellan compassion och selfcompassion är att self-compassion är riktat mot den egna personen istället för mot andra människor (Neff, 2003a). Self-compassion definieras av förmågan att kunna bli berörd av sitt eget lidande, förstå sitt eget lidande, uppleva känslor av vänlighet och omsorg gentemot sig själv, ha en icke-dömande attityd gentemot sina egna misslyckanden och brister samt förmågan att kunna se sina egna upplevelser som en del av den vanliga upplevelsen av att vara människa (Neff, 2003b). Self-compassion innebär även att man utgår ifrån att alla människor och då även den egna personen - är värda medkänsla, medlidande och förbarmande (Neff, 2003a). Self-compassion kan också sägas kräva metakognition då detta hjälper individen att se sina egna personliga upplevelserna utifrån ett större perspektiv vilket minskar överidentifiering och självupptagenhet (Neff, 2003a). Av denna anledning kan self-compassion även sägas vara kopplat till mindfulness (Goldstein & Kornfield, 1987; Gunaratana, 2011; Hanh, 1999; Kabat-Zinn, 2005; Langer, 2014) som är ett sinnestillstånd där individen observerar de känslor och tankar som kommer upp utan att försöka tänka bort dem, försöka ändra dem eller låta tankarna springa iväg (Hayes, Strosahl & Wilson, 2003; Martin, 1997; Teasdale et al., 2000). Self-compassion kan sägas innehålla tre grundkomponenter: (1) vanlig mänsklighet, dvs. att man inser att ingen människa är perfekt, alla människor har 12 Ermstål, 2015 brister och att detta är en del av att vara människa snarare än att känna sig ensam p.g.a. sina misstag; (2) vänlighet mot sig själv, dvs. att man visar vänlighet, förståelse och omsorg gentemot sig själv snarare än att döma och kritisera sig själv och (3) mindfulness, dvs. att man håller smärtsamma känslor och tankar balanserade i medvetenhet snarare än att överdriva dem eller överidentifiera sig med dem (Neff, 2003a; Neff, 2003b). Teorier kring self-compassion Self-compassion har tänkts kunna vara en användbar känsloregleringsstrategi (Neff, 2003a). Detta då smärtsamma tankar och känslor hålls kvar i medvetandet och bemöts av förståelse och vänlighet istället för att undvikas (Neff, 2003a). Genom denna strategi förvandlas de negativa känslorna till en mer positiv sinnesstämning vilket leder till en tydligare förståelse av situationen och hjälper individen att agera på ett mer passande och gynnsamt sätt för situationen (Folkman & Moskowitz, 2000; Isen, 2000). Self-compassion skulle således kunna ses som en viktig del av emotionell intelligens som hjälper individen att övervaka känslor och använda den inhämtade informationen om dessa känslor för att guida sina handlingar och tankar (Salovey & Mayer, 1990). Höga nivåer av self-compassion har även antagits kunna leda till bättre hälsa t.ex. i form av lägre förekomst av depression och ångest (Neff, 2003a). Detta då misslyckanden och smärtsamma upplevelser inte förstärks eller stannar kvar hos individer med höga nivåer av self-compassion på samma sätt hos individer med lägre nivåer av self-compassion (Neff, 2003a). Detta eftersom de inte ägnar sig åt överidentifiering med sina känslor och tankar (Nolen-Hoeksema, 1991), inte känner sig isolerade (Wood, Saltzberg, Neale & Stone, 1990) och heller inte ägnar sig åt hårda självdömande tankar (Blatt, Quinlan, Chevron, McDonald & Zuroff, 1982). På grund av self-compassions förmåga att förvandla negativa känslor rörande sig själv till positiva känslor har man även trott att self-compassion skulle kunna inneha många av de positiva sidorna av hög självkänsla (Neff, 2003a). Self-compassion och perfektionism Baserat på de tidigare beskrivna definitionerna av perfektionism och selfcompassion tänker jag att self-compassion skulle kunna ses som en form av motpol till perfektionism eller i alla fall till de maladaptiva perfektionismdimensionerna. Om vi tittar tillbaka på de tre grundkomponenterna som definierade self-compassion ser vi att self-compassion karaktäriseras av insikten om att ingen människa är perfekt samt att alla människor kan begå misstag, vänlighet och omsorg gentemot sig själv snarare än självkritik samt mindfulness och ett balanserat perspektiv på smärtsamma tankar och känslor (Neff, 2003a; Neff, 2003b). Om vi sedan tittar på de olika definitionerna av perfektionism, och då främst maladaptiv perfektionism, ser vi att perfektionism 13 Ermstål, 2015 karaktäriseras av strävan mot perfektion (se t.ex. Burns, 1980; Saboonchi, 2000), hård självkritik (se t.ex. Stoeber & Otto, 2006), överreaktioner och emotionella reaktioner på misslyckanden (se t.ex. Frost et al., 1990; Patch, 1984), ‖allt eller inget‖-tänkande (se t.ex. Patch 1984) samt mätande av sitt egenvärde baserat på prestation och produktivitet (se t.ex. Burns 1980). Enligt dessa definitioner kan self-compassion och maladaptiv perfektionism onekligen ses som motpoler. Efter fördjupning i forskningsfältet rörande kopplingen mellan maladaptiv perfektionism och self-compassion ter sig forskningsfältet nästintill ickeexisterande och består av ett fåtal avhandlingar (se t.ex. Heweon, 2013; Mistler, 2011; Stuart, 2010) samt en samling ännu färre artiklar (se t.ex. James, Verplanken & Rimes, 2015; Neff, 2003a). Det man funnit i dessa studier är att individer med högre nivåer av selfcompassion visar på lägre nivåer av neurotisk (maladaptiv) perfektionism (Neff, 2003a). Man fann dock ingen signifikant koppling mellan self-compassion och den adaptiva perfektionismdimensionen Personal Standards (Neff, 2003a) - i denna studie mätt med hjälp av perfektionismskalan Almost Perfect ScaleRevised (Slaney, Mobley, Trippi, Ashby & Johnson, 1996). Detta resultat antyder att individer med högre nivåer av self-compassion upplever mindre plågsamhet och är mer accepterande i de fall då de misslyckas med att nå upp till sin personliga standard, men att detta inte leder till att dessa individer sänker sin personliga standard eller sina mål i livet (Neff, 2003a). I en studie av James et al. (2015) undersökte man ifall self-compassion skulle kunna vara en mediator mellan ohälsosam (maladaptiv) perfektionism och dåligt psykiskt mående. Resultaten från studien kunde dock inte styrka att selfcompassion ensamt agerade som en mediator mellan ohälsosam (maladaptiv) perfektionism och dåligt psykiskt mående. Resultaten styrkte dock användandet av interventioner som fokuserade på att öka self-compassion, öka medveten närvaro och minska dömande tankar (James et al., 2015). Tidigare forskning Perfektionism och experimentella studier När det gäller experimentella studier om perfektionism har ett par studier gjorts (se t.ex. Besser, Flett, & Hewitt, 2004; Besser, Flett, Hewitt & Guez, 2008a; Chang & Chang, 2009; Saboonchi & Lundh, 1999; Stoeber, 2011; Stoeber & Eysenck, 2008; Stoeber et al., 2014). Några av dessa har använt sig av priming (Chang & Chang, 2009; Saboonchi & Lundh, 1999), uppsatsskrivande-uppgifter (Chang & Chang, 2009) och korrekturläsningsuppgifter (Stoeber, 2011; Stoeber & Eysenck, 2008), vilket även är fokuset för denna studie. Den nuvarande experimentella studien har dragit inspiration från några av dessa tidigare studier och de presenteras i korthet här nedan. 14 Ermstål, 2015 En av de perfektionismstudier som använt sig av priming är Chang och Changs (2009) studie om socialt orienterad perfektionism. I denna studie använde man sig av en kortversion (5 minuter) av Pennebaker’s (se t.ex. Pennebaker, 1989) essay writing procedure (uppsatsskrivande-uppgift) (Chang & Chang, 2009). Deltagarna delades upp i fyra olika betingelsegrupper – en positiv, en negativ, en neutral och en kontroll – och ombads sedan att skriva en kort text om en händelse eller upplevelse då de upplevt krav från sin omgivning som antingen lett till att de lyckats (pos.), misslyckats (neg.) eller valfritt/ospecificerat (neutralt). Kontrollgruppen ombads skriva om ett neutralt ämne så som t.ex. olika delar av landet. Detta för att se om de individer som primats till negativ eller positiv perfektionism faktiskt skulle uppvisa skillnader i nivåer av perfektionism efter det genomförda experimentet. Studien visade att de individer som genomgått den negativa primingen uppvisade högre nivåer av negativ perfektionism och lägre nivåer av positiv perfektionism medan den positiva priminggruppen uppvisade lägre nivåer av negativ perfektionism och högre nivåer av positiv affekt (Chang & Chang, 2009). I en studie av Stoeber (2011) använde man sig istället av en korrekturläsningsuppgift för att undersöka relationen mellan perfektionism och prestation. Deltagarna fick en redan färdigskriven text som de skulle rätta med avseende på grammatik, stavning och fel i APA-format. Tiden för varje deltagares rättning togs även. De perfektionismdimensioner man tittade på var perfectionist strivings och perfectionist concerns (perfectionist concerns var i denna studie likställd med Frost et al., (1990) delskala Concern over Mistakes). Vad man fann var att endast perfectionist strivings - inte perfectionist concerns korrelerade signifikant med prestationen i korrekturläsningsuppgiften. Man fann en positiv korrelation mellan perfectionist strivings och tid, vilket tyder på att individer med höga nivåer av perfectionist strivings spenderade mer tid på att göra klart uppgiften än personer med låga nivåer av perfectionist strivings. Man fann även en negativ korrelation mellan perfectionist strivings och effektivitet, vilket ytterligare tyder på att personer med låga nivåer av perfectionist strivings inte var lika effektiva när det gällde att arbeta med och bli klara med uppgiften som personer med lägre nivåer av perfectionist strivings. Man fann även att personer med höga nivåer av perfectionist strivings var mer benägna att markera korrekt text som inkorrekt än personer med låga nivåer av perfectionist strivings (Stoeber, 2011). Perfektionism – Affekt och prestation I den nuvarande studien kommer även affekt att undersökas. Detta då man i flera olika studier funnit att olika perfektionismdimensioner är förknippade med olika typer av affekt och prestation (se t.ex. Besser et al., 2004; Besser et al., 2008a; Flett, Blankstein & Hewitt, 2009; Saboonchi & Lundh, 2003; Stoeber et al., 2014; Stornelli, Flett & Hewitt, 2009). I en studie av Flett et al., (2009) mätte man exempelvis perfektionism innan ett skolprov och affekt mättes direkt efter 15 Ermstål, 2015 provet. Resultaten visade att självorienterad perfektionism var förknippat med högre nivåer av positiv affekt, men inte med prestation. Socialt orienterad perfektionism var däremot förknippat med högre nivåer av negativ affekt, lägre nivåer av positiv affekt och sämre prestation på provet (Flett et al., 2009). I en studie av Saboonchi och Lundh (2003) fann man dock att självorienterad perfektionism var negativt associerat med positiv affekt, vilket är motsatsen till Flett et al. (2009) fynd. Denna studie baserades dock endast på självskattningar och deltagarna fick alltså inte utföra något prov eller någon form av prestationsuppgift innan affektmätningarna. Saboonchi och Lundhs (2003) fynd styrks dock av resultat från Besser et al. (2004) studie som visade på att personer med höga nivåer av självorienterad perfektionism upplever en ökning i negativ affekt efter att ha utfört en laboratorieuppgift. I en studie av Stornelli et al. (2009) visade man även på att både socialt orienterad och självorienterad perfektionism var förknippat med högre nivåer av sorgsenhet och rädsla. Resultaten från denna studie visade även på att elever som utsätts för perfektionistisk press gällande prestation var mer benägna att uppleva negativ affekt så som ångest och sorgsenhet (Stornelli et al., 2009). I en studie av Stoeber et al. (2014), där man undersökte hur personer med hög självorienterad perfektionism eller hög socialt orienterad perfektionism reagerade på upprepade misslyckanden eller lyckanden fann man en skillnad mellan de olika perfektionismdimensionerna i affektiv reaktion. Självorienterad perfektionism visade sig kunna predicera ökad ångest endast efter upprepade misslyckanden, medan socialt orienterad perfektionism visade sig kunna predicera ökad depression, ångest och ilska redan efter det första misslyckandet samt ytterligare ökad ilska efter upprepade misslyckanden. Enligt denna studie skulle både självorienterad och socialt orienterad perfektionism agera som sårbarhetsfaktorer som ökar benägenheten att reagera med ökad negativ affekt efter upprepade misslyckanden (Stoeber et al., 2014). Även om dessa studier inte är helt överens om vilken perfektionismdimension som är förknippat med vilken typ av affekt visar de dock alla på att det finns en påverkan av olika perfektionismdimensioner på affekt (se t.ex. Besser et al., 2004; Besser et al., 2008a; Flett, et al., 2009; Saboonchi & Lundh, 2003; Stoeber et al., 2014; Stornelli et al., 2009) och därför kommer även affekt att kontrolleras för i denna studie. Studiens syfte och hypoteser Syfte Trots att perfektionism har diskuterats under årtionden (se t.ex. Burns, 1980; Frost et al., 1990; Hamacheck, 1978; Hewitt & Flett, 1991a; Hollender, 1978; Patch, 1984; Saboonchi, 2000; Stoeber & Otto, 2006) så är det fortfarande mycket vi inte vet om de olika perfektionismdimensionerna så som exempelvis hur de tar sig uttryck i olika situationer. 16 Ermstål, 2015 Syftet med den aktuella studien var därför att öka kunskapen kring perfektionism, hur perfektionism kan påverkas, hur perfektionism påverkar prestation och hur olika perfektionismdimensioner tar sig uttryck i olika situationer. Då self-compassion även visat sig ha en koppling till perfektionism (se t.ex. Neff, 2003a) samt har beskrivits som en motpol till perfektionism var ytterligare ett syfte med studien att öka kunskapen kring denna koppling och undersöka hur den tog sig uttryck i en prestationssituation. Hypoteser Hypotes 1: Då Chang och Chang (2009) i sin studie fick en primingeffekt på perfektionismskattningarna med hjälp av en uppsatsskrivande-uppgift förväntade även jag mig att få en primingeffekt i min studie med hjälp av en liknande skrivuppgift. Primingeffekten förväntades visa sig i fler antal ändringar i texten i den negativa priminggruppen. Hypotes 2: Då affekt i flera studier visat sig ha en koppling till perfektionism (se t.ex. Besser et al., 2004; Besser et al., 2008a; Flett, et al., 2009; Saboonchi & Lundh, 2003; Stoeber et al., 2014; Stornelli et al., 2009) förväntade jag mig även att den negativa betingelsegruppen skulle uppvisa mer negativ affekt och vice versa. Hypotes 3: Då self-compassion beskrivits som en motpol till perfektionism (se t.ex. Burns, 1980; Frost et al., 1990; Neff, 2003a; Neff, 2003b; Patch, 1984; Saboonchi, 2000; Stoeber & Otto, 2006) samt att individer med högre nivåer av self-compassion visat på lägre nivåer av neurotisk (maladaptiv) perfektionism (Neff, 2003a) förväntade jag mig även att nivån av self-compassion hos experimentdeltagarna skulle kunna ha en effekt på skrivresultatet, dvs. antal skrivna ord, antal ändringar etc. Denna hypotes var oriktad och explorativ eftersom liknande studier ej gjorts för att undersöka denna påverkan tidigare. Metod Deltagare Rekrytering och urval. Deltagarna i internetexperimentet rekryterades genom annonsering på sociala medier och via mejl med uppmaningen att sprida informationen och länken till internetexperimentet till alla personer som skulle kunna tänka sig var intresserade av att delta. Exempelvis lades information om internetexperimentet samt länken till experimentet ut på Linköpings universitets facebook-sida. Information samt länk till internetexperimentet sändes även ut till olika program vid Linköpings universitet för att ytterligare öka deltagarantalet i studien. Det enda kravet för att få delta i studien var att deltagaren kunde skriva flytande på svenska. Detta för att undvika att utfallet påverkades av dåliga svenskkunskaper. Rekryteringen riktade sig i första hand mot studenter vid 17 Ermstål, 2015 Linköpings universitet då informationen om internetexperimentet primärt skickades till studenter vid Linköpings universitet. Rekryteringen riktade sig även i första hand mot studenter på det sättet att deltagarna även fick en lunchkupong som kunde användas vid Campus Valla vid Linköpings universitet som tack för sitt deltagande. Beskrivning av deltagarna och bortfall. Det totala antalet deltagare i internetexperimentet var 97 personer. Två av dessa (2 kvinnor, varav en randomiserad till betingelsen ‖lyckats‖ och en randomiserad till betingelsen ‖misslyckats‖) togs dock bort på grund av att de ej skrivit någon text i del 1 och/eller del 2 och fullföljde således inte instruktionerna i internetexperimentet. Av de kvarstående 95 deltagarna var 50 kvinnor (≈52.6%) och 45 män (≈47.4%). Av dessa totalt 95 deltagare randomiserades 48 till betingelsen ‖lyckats‖ och 47 till betingelsen ‖misslyckats‖. Fördelningen av män och kvinnor inom de olika betingelserna var som följer: ‖Lyckats‖ = 19 män och 29 kvinnor; ‖Misslyckats‖ = 26 män och 21 kvinnor. Medelåldern för deltagarna var ≈ 24.8 år (SD ≈ 6.5) och åldersintervallet spände mellan 19 och 55 år. Av deltagarna var 84 studenter, 10 arbetande och en deltidsarbetande. Design Studien använde sig av en experimentell mellangruppsdesign. Studien utfördes i form av ett internetexperiment rörande perfektionism, prestation och self-compassion. Studien bestod av tre delar: (1) en 10-minuters version av Pennebaker’s (se t.ex. 1989) essay writing procedure (uppsatsskrivandeuppgift), (2) 10-minuters korrekturläsningsuppgift (se t.ex. Stoeber 2011; Stoeber & Eysenck, 2008) samt (3) avslutande skattningsformulär rörande perfektionism (Frost et al., 1990; Hewitt & Fletts, 1991a; Stoeber & Rambow, 2007) och self-compassion (Neff, 2003). Innan experimentet påbörjades gavs deltagarna information om internetexperimentets upplägg och information om anonymitet och konfidentialitet. Under den första delen av experimentet, dvs. uppsatsskrivande-uppgiften, randomiserades deltagarna till två oberoende variabler som tjänade som ‖priming‖ i experimentet. I den andra delen av experimentet, dvs. korrekturläsningsuppgiften, utförde de båda priminggrupperna dock samma uppgift. Under internetexperimentets gång förekom även tre kontroller av affekt, dels för att kontrollera primingens effekt och dels för att kontrollera för affektens påverkan på utfallet i experimentet. Experimentet avslutades sedan med skattningar av perfektionism och selfcompassion samt bakgrundsfrågor. Nedan presenteras en figur över den experimentella designen, Figur 1. För mer detaljerad beskrivning av innehållet i designens olika delmoment se avsnittet Procedur i uppsatsen, sid. 25. 18 Ermstål, 2015 Figur 1. Figur visande den experimentella designens utformning och delmoment. Oberoende variabler. Internetexperimentet bestod av två oberoende variabler: ‖lyckats‖ och ‖misslyckats‖. Deltagarna randomiserades till en av dessa två oberoende variabler i del 1 av experimentet som bestod av en 10minuters version av Pennebaker’s essay writing procedure (uppsatsskrivandeuppgift). De båda oberoende variablerna tjänade som ‖priming‖-variabler i experimentet. Beroende variabler. De beroende variabler som undersöktes i internetexperimentet var antalet skriva ord i del 1, antalet skrivna ord i del 2, samt antalet ändringar (borttagna samt tillagda ord och bokstäver) gjorda i texten i del 2. I studien kontrollerades det även för andra variabler som skulle kunnat påverka utfallet så som affekt innan experimentet påbörjades, efter del 1 genomförts samt efter att del 2 genomförts, samt individuella skattningar av perfektionism och self-compassion. Material I studien användes kortversioner av flera skattningsskalorna för att få en bredd på den insamlade datan samtidigt som internetexperimentet försökte hållas så kort som möjligt. Nedan presenteras de skattningsinstrument som användes i den aktuella studien närmare. Affektskattning. Affekt-skattningen bestod av tre frågor som gavs vid tre olika tillfällen under experimentet: före experimentet påbörjades, efter att del 1 av experimentet avslutats samt efter att del 2 av experimentet avslutats. Frågorna var graderade på en skala från -5 till 5. Fråga 1 mätte hur ledsen eller glad man kände sig i stunden, där -5 var ledsen, 0 var neutral och 5 var glad. Fråga 2 mätte 19 Ermstål, 2015 hur trött eller pigg man kände sig i stunden, där -5 var trött, 0 var neutral och 5 var pigg. Fråga 3 mätte hur ångestfylld/stressad eller lugn/avslappnad man var, där -5 var ångestfylld/stressad, 0 var neutral och 5 var lugn/avslappnad. Se bilaga A för att se skattningsformuläret. Utformningen av skattningen gjordes av uppsatsskrivaren och baserades på tidigare studier där man använt liknande skattningar för att undersöka affekt samt kontrollera effekten av en experimentell manipulation (se t.ex. Besser et al., 2008a; Besser, Flett, Guez & Hewitt, 2008b; Clark & Teasdale, 1982). Skillnaden från tidigare skattningar var att man i tidigare skattningar valt att undersöka de olika affektiva ytterligheterna på enskilda skalor, dvs. exempelvis en 10-gradig skala för ledsenhet och en 10gradig skala för glädje separat. Detta modifierades i denna studie för att minska antalet frågor och på så sätt hålla experimentet så kort som möjligt, men också för att kunna se de olika ytterligheterna, t.ex. glädje och ledsenhet, som en skala snarare än som två skilda affektiva processer. Då experimentet var ganska långt samt att många delmoment krävde mycket fokus och uppmärksamhet - då delar av experimentet gick på tid - lades även en fråga till rörande trötthet då trötthet skulle kunna vara en faktor som skulle kunna påverka skrivresultatet. SCS-SF (Self-compassion scale – Short Form). SCS (Neff, 2003) är ett mätinstrument som mäter self-compassion i form av påståenden angående exempelvis hur vänlig eller hur dömande man är emot sig själv, t.ex. ‖När någonting plågsamt inträffar försöker jag ha en balanserad syn på situationen‖ eller ‖När jag känner mig nere tenderar jag att oroa mig och fixera på allting som är fel‖. I den här studien användes kortversionen av SCS, dvs. SCS-SF, som består av 12 påståenden (Raes et al., 2011). Deltagarna fick sedan skatta hur ofta de betedde sig på det sätt som påståendet beskrev på en skala mellan 1 och 5, där 1 = ‖Nästan aldrig‖ och 5 = ‖Nästan alltid‖ (maxpoäng = 60). SCS-SF har en intern konsistens på Cronbach’s alfa > .86 (Raes et al., 2011). Den ursprungliga versionen av SCS har en test-retest reliabilitet på .93 (Neff, 2003) och SCS-SF korrelerar nästan perfekt med ursprungsversionen (r > .97) (Raes et al., 2011). SCS-SF är ett reliabelt och valitt skattningsinstrument som representerar ett bra alternativ till den ursprungliga versionen (SCS), speciellt när det gäller beräkningar av den totala skattningsskalan (dvs. ej delskalor) (Raes et al., 2011). Då SCS-SF ej fanns tillgängligt i en översatt validerad svensk version (varken den totala originalversionen eller kortversionen) översattes skalan inför denna studie och granskades sedan av personer med engelska som sitt första språk - varav en även är utbildad engelskalärare och lingvist - för godkännande av översättningen. Den interna konsistensen av den översatta svenska kortversionen beräknades också för denna studie och visade sig ha en god intern konsistens, α = .82. Se bilaga B för att se hela skattningsformuläret. 20 Ermstål, 2015 Brief MPS-F (Brief Multidimensional Perfectionism Scale – Frost). Brief MPS-F (Cox et al., 2002) grundar sig på Frost et al. (1990) ursprungliga skattningsinstrument, MPS-F, och mäter olika dimensioner av perfektionism. I den här studien användes kortversionen av detta skattningsformulär som består av 22 påståenden, jämfört med originalversionen (MPS-F) som består av 35 påståenden. Deltagarna fick sedan skatta i vilken utsträckning påståendet stämde in på dem utifrån en Likert-typ-skala från 1 till 5 där 1 = ‖Stämmer inte alls‖ och 5 = ‖Stämmer precis‖ (total maxpoäng = 110). Brief MPS-F består av ungefär samma delskalor som ursprungsversionen med den enda skillnaden att delskalorna Parental Expectations och Parental Criticism slagits ihop till en gemensam delskala i kortversionen, som kallas för PP (Parental Perceptions). Brief MPS-F består således av följande delskalor: Concern over Mistakes (CM) (5 påståenden): försöker fånga hur individen reagerar på misstag och i vilken utsträckning misstagen jämställs med misslyckande. (T.ex. ‖Om jag misslyckas delvis är det lika illa som att misslyckats helt‖). α = .86 (universitetssampel), α = .86 (kliniskt sampel) (Cox et al., 2002). Maxpoäng = 25. Organization (O) (4 påståenden): försöker fånga i vilken utsträckning individen överdriver vikten av att ha ordning och reda samt noggrannhet. (T.ex. ‖Jag försöker vara en noggrann person‖). α = .90 (universitetssampel), α = .88 (kliniskt sampel) (Cox et al., 2002). Maxpoäng = 20. Personal Standards (PS) (5 påståenden): försöker fånga i vilken utsträckning individen sätter upp överdrivet höga krav på sitt eget agerande. Krav som ofta är så höga att de blir omöjliga att uppnå. (T.ex. ‖Jag ställer upp högre mål än de flesta andra‖). α = .85 (universitetssampel), α = .83 (kliniskt sampel) (Cox et al., 2002). Maxpoäng = 25. Parental Perceptions (PP) (5 påståenden): Är en sammanslagning av Parental Expectations (PE) och Parental Criticism (PC) och försöker fånga individens upplevelse av dess föräldrars höga förväntningar och kritik rörande utföranden och ageranden. (T.ex. ‖Mina föräldrar har förväntat sig stordåd av mig‖). α = .84 (universitetssampel), α = .86 (kliniskt sampel) (Cox et al., 2002). Maxpoäng = 25. Doubts about Actions (DA) (3 påståenden): Försöker fånga i vilken utsträckning en individ tvekar inför ageranden och tvivlar på kvaliteten av sina utföranden. Fångar främst svårigheter rörande att bestämma hur vardagliga saker ska utföras p.g.a. en önskan om att allt ska vara perfekt. (T.ex. ‖Jag känner mig ofta osäker när jag utför enkla vardagssysslor‖). α = .63 (universitetssampel), α = .68 (kliniskt sampel) (Cox et al., 2002). Maxpoäng = 15. Vid beräkning av den totala perfektionismskalan rekommenderar Frost et al. (1990) att man ej ska ta med delskalan Organization. I denna studie undersöktes 21 Ermstål, 2015 därför delskalan Organization som en enskild delskala, men togs ej med i beräkningen av den totala perfektionismskalan. Detta för att denna delskala är den som minst korrelerar med de andra delskalorna hos MPS (Frost et al., 1990). Den interna reliabiliteten för den totala perfektionismskalan (MPS-F) ligger på α = .91. Den totala MPS-F har tidigare översatts till svenska av Saboonchi och Lundh (se Lundh et al., 1994; Saboonchi & Lundh, 1997) och visat på god reliabilitet och validitet (Saboonchi, 2000). Reliabiliteten av den totala översatta skalan stämmer väl överens med originalskalan. Den svenska översättningen av den totala MPS-F visar på följande alfa-värden: CM, α = .87; O, α = .86; PS, α = .78; PE, α = .87; PC, α = .87 och DA, α = .76 (Saboonchi, 2000). I den nuvarande studien användes kortversionen av denna svenska översättning av av MPS-F (Frost et al., 1997) som visade på följande alfa-värden i denna studie: CM, α = .79; PS, α = .78; PP, α = .81; DA, α = .55; O, α = .68. Brief MPS-HF (Brief Multidimensional Perfectionism Scale – Hewitt & Flett). Brief MPS-HF (Cox et al., 2002) grundar sig på Hewitt & Fletts (1991a) ursprungliga skattningsinstrument, MPS-HF, som utvecklats för att mäta olika dimensioner av perfektionism. I den här studien användes kortversionen av detta skattningsformulär som består av 10 påståenden, jämfört med originalversionen (MPS-HF) som består av 45 påståenden. Deltagarna fick sedan skatta i vilken utsträckning påståendena stämde in på dem utifrån en Likert-typ-skala från 1 till 7, där 1 = ‖Stämmer inte alls‖ och 7 = ‖Stämmer precis‖ (total maxpoäng = 70). I kortversionen av MPS-HF finns endast perfektionismdimensionerna självorienterad perfektionism och socialt orienterad perfektionism med, dvs. perfektionismdimensionen omgivningsorienterad perfektionism har uteslutits. Detta då perfektionismdimensionen omgivningsorienterad perfektionism inte kan kopplas till maladaptiv eller adaptiv perfektionism och tas heller inte med i Cox et al. (2002) maladaptive-adaptive model av perfektionism. Cox et al. (2002) som skapat Brief MPS-HF har av denna anledning själva valt att exkludera perfektionismdimensionen omgivningsorienterad perfektionism från Brief MPS-HF och således finns undersöks denna dimension ej i den aktuella studien. Brief MPS-HF består alltså, i enlighet med Cox et al. (2002), av följande perfektionismdimensioner: Självorienterad perfektionism (SOP) (5 påståenden): Försöker fånga i vilken utsträckning individen sätter upp extremt höga mål och krav samt har en perfektionistisk motivation för sig själv. (T.ex. ‖Jag ställer mycket höga krav på mig själv‖). α = .84 (universitetssampel), α = .84 (kliniskt sampel) (Cox et al., 2002). Maxpoäng = 35. Socialt orienterad perfektionism (SPP) (5 påståenden): Försöker fånga i vilken utsträckning individen har uppfattningen av att andra människor har extrema mål och krav på individen. (T.ex. ‖Jag upplever att folk kräver för mycket av mig‖). α = .85 22 Ermstål, 2015 (universitetssampel), α = .81 (kliniskt sampel) (Cox et al., 2002). Maxpoäng = 35. Validiteten och reliabiliteten hos MPS-HF är goda och väletablerad (Hewitt & Flett, 1991a; Hewitt, Flett, Turn-bull-Donovan & Mikail, 1991). I denna studie användes kortversionen av den svenska översättningen av MPS-HF (Hewitt & Flett, 1991a), översatt av Saboonchi och Lundh (se Lundh et al., 1994; Saboonchi & Lundh, 1997). Reliabiliteten av den översatta skalan har visat sig stämma väl överens med originalskalan (Saboonchi, 2000). Den svenska översättningen av skalan visar på följande alfa-värden: SOP, α = .89 och SPP, α = .83 (Saboonchi, 2000). Den interna konsistensen av den översatta svenska kortversionen beräknades också för denna studie och visade sig ha en god intern konsistens: SPP, α = .85; SOP, α = .87. Striving for Perfection scale (i denna studie forkortat SFPS). Striving for Perfection scale (Stoeber & Rambow, 2007) är en skala som mäter perfektionistiskt strävande. Skalan är ursprungligen tagen från Stöber, Otto och Stolls (2004) skala Multidimensional Inventory of Perfectionism in Sport där man valt ut de påståenden som haft den högsta faktoriella validiteten och konsistensen i olika sampel för att skapa Striving for Perfection scale (Stoeber, Otto, Pescheck, Becker & Stoll, 2007). Skalan består av fem påståenden (t.ex. ‖I skolan/på jobbet strävar jag efter att vara så perfekt som möjligt‖) som besvaras på en 6-gradig skala där 1 = aldrig och 6 = alltid (Stoeber & Rambow, 2007) (Maxpoäng = 30). Stoeber har i olika studier (se t.ex. Stoeber et al., 2007; Stoeber & Rambow, 2007) omformulerat början på påståendena så att de ska passa den undersökta målgruppen, t.ex. ‖I skolan...‖ då han undersökt tonåringar i skolan (Stoeber & Rambow, 2007) och ‖Under tävlingar...‖ då han undersökt idrottsmän (Stoeber et al., 2007). Då den nuvarande studien riktade sig till studenter – som har erfarenhet av skola och ofta även extraarbete - valde jag att modifiera början på påståendena, i enlighet med Stoebers tidigare modifieringar, så att påståendena skulle passa den undersöka målgruppen. Detta genom att lägga till orden ‖I skolan/på jobbet...‖ i början av samtliga påståenden. Striving for Perfection scale har visat på god reliabilitet med en hög alfa-nivå på .91 (Stoeber, 2011). Då Striving for Perfectionism scale ej fanns tillgängligt i en översatt validerad svensk version översattes skalan inför denna studie och granskades sedan av personer med engelska som sitt första språk - varav en även är utbildad engelskalärare och lingvist - för godkännande av översättningen. Den interna konsistensen av den översatta svenska versionen beräknades också för denna studie och visade sig ha en god intern konsistens, α = .93. Övriga skattningar. För att undersöka deltagarnas upplevelse av nöjdhet med sin prestation fick deltagarna även skatta sin nöjdhet efter att ha avslutat del 1 av experimentet samt att ha avslutat del 2 av experimentet. Skalorna var graderade från -5 till 5 där -5 = ‖Missnöjd‖, 0 = ‖Neutral‖ och 5 = ‖Nöjd‖. 23 Ermstål, 2015 Bakgrundsfrågor. Bakgrundsfrågor ställdes i slutet av experimentet rörande juridiskt kön, ålder och huvudsysselsättning. Detta för att få en bättre uppfattning av den undersökta deltagargruppen. Internetsida. För att göra internetexperimentet tillgängligt för deltagarna skapades en länk till en internetsida där internetexperimentet kunde genomföras. Denna internethemsida var även programmerad att randomisera deltagarna så att varannan deltagare randomiserades till den positiva betingelsen och varannan deltagare randomiserades till den negativa betingelsen då de kom till del 1 (uppsatsskrivande-uppgiften) i experimentet. Datan från deltagarnas genomföranden samlades på en administrativ hemsida som endast uppsatsskrivaren och skaparen av hemsidan hade tillgång till. Detta säkerställdes genom att den administrativa hemsidan endast kunde öppnas upp med hjälp av speciella inloggningsuppgifter som endast uppsatsskrivaren och skaparen av hemsidan hade tillgång till. All information behandlades således anonymt och konfidentiellt. Etik All information och data rörande studiens deltagare behandlades anonymt och konfidentiellt och skyddades med hjälp av en säkerhetskod som endast uppsatsskrivaren och skaparen av internethemsidan hade tillgång till. Deltagandet var även frivilligt och kunde avbrytas när som helst under genomförandet av internetexperimentet. Då experimentet bedömdes ej röra känsliga ämnen eller information om deltagarna samt att information om enskilda deltagare eller vad de valt att skriva om i exempelvis uppsatsskrivandeuppgiften heller inte redovisades i uppsatsen genomfördes ingen etikprövning. Uppsatsen följde även Vetenskapsrådets riktlinjer för etik inom forskning. Pilottestning Då liknande internetexperiment inte utförts tidigare var det av största vikt att testa experimentet innan det delades ut på riktigt. Två mindre pilotstudier utfördes därför. Den första med 3 deltagare och den andra med 9 deltagare. Målet var att finna en balans mellan antal ord och antal minuter som var rimligt att lägga på de olika experimentdelarna samt att försöka se ifall primingen tycktes ge någon effekt. Då tidigare artikel av Chang och Chang (2009) använt sig av en uppsatsskrivande-priminguppgift på 5-minuter samt att priming-effekter sällan håller i sig särskilt länge sattes primingdelen (del 1 – uppsatsskrivande-uppgift) till 10 minuter för att öka chansen att få en primingeffekt utan att göra experimentet onödigt långt. För att undvika en ‖tak-effekt‖ i antalet skrivna ord i del 1 samt för att få deltagarna att fokusera på skrivandet och primingen snarare än att gå tillbaka och ändra i texten sattes antalet ord ganska högt (400 ord på 10 minuter). Detta kan ses som ett ganska högt antal jämfört med vad studier visat 24 Ermstål, 2015 att individer normalt sett skriver på 10 minuter (se t.ex. Karat, Halverson, Horn & Karat, 1999), men visade sig ganska lagom vid samtliga pilotstudier. Antalet ord och tid till de olika delarna utvärderades efter varje pilotstudie. Förutom alla de delmoment som fanns med i slutversionen av internetexperimentet fanns det i pilotstudien även med ett antal extra frågor i slutet av experimentet. Detta för att undersöka ifall det fanns andra faktorer som skulle kunna påverka resultatet som internetexperimentet inte var utformat för att kunna hantera. Dessa extra frågor innefattade hur nöjda de var med sin totala prestation, hur de trodde att deras prestation stod sig i jämförelse med de andra deltagarna, hur motiverade de var att göra bra ifrån sig på testet, vad de trodde att experimentet handlade om, ifall de hade tips på hur experimentet kunde utformas bättre samt ifall de började göra ändringar i texten redan i del 1 (uppsatsskrivande-uppgift) trots att det uttryckligen stod i instruktionerna i del 1 att deltagarna inte skulle gå tillbaka och ändra i texten. Dessa extra frågor presenteras dock inte i den aktuella studien då de var av störst relevans under pilottestningsfasen samt av platsskäl. Utvärdering och modifiering gjordes sedan baserat på den insamlade datan bestående dels av deltagarnas self-compassion och perfektionismskattningar, beteendemåtten samt affektskattningarna (undersöktes bl.a. med hjälp av korrelationsberäkningar), men även av deltagarnas beskrivningar av sina upplevelser av att utföra experimentet samt deltagarnas tips på hur experimentet skulle kunna förbättras. Utvärdering och modifiering gjordes vid två tillfällen – en gång efter varje pilotstudie – för att optimera experimentet. Ändringar som gjordes i designen av internetexperimentet baserat på den information som framkommit genom de två pilotstudierna var främst ändringar i tid för att läsa instruktionerna till del 1 (uppsatsskrivande-uppgift) då denna tid upplevts som för kort, förtydligande i texten då vikten av antalet ord i del 1 (uppsatsskrivande-uppgift) behövde understrykas, tiden för del 2 (korrekturläsningsuppgift) förlängdes då den från början var ganska kort och inte gav mycket utrymme för skillnader i beteendemåtten och avslutningsvis lades även ytterligare information till i början av experimentet rörande längden på internetexperimentet (30 minuter), att man behövde sitta ostört samt att man skulle använda sig av dator och inte mobil. Detta då det kan ta olika lång tid att skriva på en dator eller en mobil samt att en mobil har inbyggd autokorrekt, någonting som skulle kunnat påverka beteendemåtten. Procedur Nedan presenteras den procedur som deltagarna gick igenom vid genomförandet av internetexperimentet. För self-compassionskattningarna över procedurens olika steg se Figur 1 på sid. 19. Information. Då deltagarna klickade på den länk som bifogats i mejl och utskick på sociala medier för att genomföra internetexperimentet visades på en 25 Ermstål, 2015 första sida skriftlig information om experimentet. Deltagarna informerades om att experimentet undersökte hur personer uttryckte sig i skrift kopplat till personliga egenskaper. Ord som ‖perfektionism‖ och ‖self-compassion‖ nämndes inte i ingångsinformationen för att undvika påverkan på genomförandet av de olika experimentdelarna samt skattningarna. Deltagarna informerades även om att experimentet bestod av tre delar som förklarades inför varje delmoment. Deltagarna blev även informerade om att delar av experimentet var på tid samt den uppskattade totala tiden det skulle komma att ta för deltagarna att genomföra hela experimentet, dvs. ca 30 min. Deltagarna fick instruktioner om att sitta ostört och använda sig av en dator vid genomförandet. De blev även informerade om deltagandet var frivilligt och att insamlad data skulle komma att behandlas anonymt och konfidentiellt. Deltagarna fick även information om att de fick en lunch-kupong som tack för deras deltagande. Affektskattningar. Efter att deltagarna läst informationen om experimentet fick de fylla i den första affektskattningen (se bilaga A). Dessa affektskattningar återupprepades sedan ytterligare två gånger under testet gång. En gång efter att deltagarna genomfört del 1 och en gång efter att deltagarna genomfört del 2. Del 1 – Uppsatsskrivande-uppgift. Efter den första affektskattningen fick deltagarna information om del 1 och randomiserades i detta steg även till en av de två olika betingelserna (pos. = ‖Lyckats‖ och neg. = ‖Misslyckats‖). De fick 3 minuter på sig att läsa instruktionerna innan del 1 påbörjades. Instruktionerna fanns dock tillgängliga även under delmomentet. Deltagarna i den positiva betingelsegruppen fick följande instruktioner: ‖I livet så väl som i vardagen ställs vi inför ständiga prövningar, krav och utmaningar. Vissa är utmaningar vi själva har tagit på oss och andra är utmaningar som andra utomstående har lagt på oss (t.ex. lärare/chefer, föräldrar, ledare för en grupp du är med i osv.). Tänk på en händelse där du lyckats med en utmaning under den senaste månaden. Beskriv de känslor och tankar du har rörande denna händelse. Skriv oavbrutet och gå inte tillbaka och ändra i texten. Stavning och grammatik är oviktigt.‖ Den negativa betingelsegruppen fick exakt samma instruktioner med det enda undantaget att ordet ‖lyckats‖ bytt ut mot ordet ‖misslyckats‖. Information gavs även om att de hade 10 minuter på sig och att de på denna tid måste skriva 400 ord. Efter att tiden gått ut gick internetsidan automatiskt till nästa sida. Efter del 1 genomförts fylldes den andra affektskattningen i av deltagarna. Del 2 – Korrekturläsningsuppgift. Efter den andra affektskattningen fick deltagarna information om del 2. De fick 1 minut på sig att läsa instruktionerna innan del 2 påbörjades. Instruktionerna fanns dock tillgängliga även under delmomentet. Båda betingelsegrupperna fick samma instruktioner och de var 26 Ermstål, 2015 som följer: ‖I del 1 uppmanades du att skriva oavbrutet och inte tänka på stavning och grammatik. I den här delen kommer du nu att få 10 minuter på dig att rätta och göra ändringar i din text. Du kan även göra tillägg i din text. Det är viktigt att du arbeta snabbt och att du är noggrann så att din text blir så korrekt som möjligt. Det finns ingen ordbegränsning i denna del.‖ Då ingen ordbegränsning fanns i denna del kunde deltagarna i denna del alltså både ändra redan skriven text, ta bort text de inte var nöjda med samt lägga till ny text. Efter att tiden gått ut gick internetsidan automatiskt till nästa sida. Efter del 2 genomförts fylldes den tredje och sista affektskattningen i av deltagarna. Del 3 – Skattningar av perfektionism och self-compassion. Efter den sista affektskattningen fylldes självskattningsformulär i angående perfektionism och self-compassion (se bilaga B). Anledningen till att skattningar av perfektionism och self-compassion endast gjordes efter genomförandet av experimentet och ej innan var för att undvika påverkan på genomförandet av de olika experimentdelarna. Skattningsinstrumenten gavs i följande ordning: SCS-SF (Self-compassion scale – Short Form, Neff, 2003); Brief MPS-F (Brief Multidimensional Perfectionism Scale – Frost - Cox et al., 2002, original version: Frost et al. 1990); Brief MPS-HF (Brief Multidimensional Perfectionism Scale – Hewitt & Flett - Cox et al., 2002, original version: Hewitt & Fletts, 1991a); Striving for Perfection scale (Stoeber & Rambow, 2007). Denna del var ej på tid. Bakgrundsinformation. Internetexperimentet avslutades med ett antal bakgrundsfrågor rörande juridiskt kön, ålder och huvudsysselsättning. Detta för att få en bättre uppfattning av den undersökta deltagargruppen. Statistiska analyser För att undersöka ifall det fanns signifikanta medelvärdesskillnader mellan de två olika betingelsegrupperna (pos. = ‖Lyckats‖ och neg. = ‖Misslyckats‖) när det gällde de olika perfektionism- och self-compassionskattningarna utfördes oberoende t-test. Oberoende t-test utfördes sedan även för att jämföra antal skrivna ord (antal skrivna ord i del 1 och antal skrivna ord i den 2) och antal ändringar (antal totala ändringar, antal strykningar och antal tillägg i ord samt i bokstäver) mellan de två olika betingelserna (pos. = ‖Lyckats‖, neg. = ‖Misslyckats‖). Eftersom datan för beteendemåtten var icke-normalfördelad utfördes även ett Mann-Whitney U test för att undersöka om det fanns någon statistisk skillnad i antal skrivna ord (antal skrivna ord i del 1 och antal skrivna ord i den 2) och antal ändringar (antal totala ändringar, antal strykningar och antal tillägg i ord samt i bokstäver) inom de två olika betingelserna (pos. = ‖Lyckats‖, neg. = ‖Misslyckats‖. Oberoende t-test utfördes även för att jämföra skattningar av affekt, trötthet, stress och nöjdhet med prestation inom de två olika betingelserna (pos. = ‖Lyckats‖, neg. = ‖Misslyckats‖). Samtliga analyser i 27 Ermstål, 2015 denna studie var tvåsidiga. Effektstorlekar för skattningarna av perfektionism och self-compassion, beteendemåtten samt affekt-skattningarna redovisas även i resultatet. För att ytterligare undersöka ifall det fanns några effekter på affekt, trötthet och stress av den experimentella manipulationen utfördes tre 2x3 mixed-design ANOVA (2 betingelser: pos. = ‖Lyckats‖, neg. = ‖Misslyckats‖ x 3 affektskattningar vid tre mättillfällen: före experimentet, efter del 1 (uppsatasskrivande-uppgift) och efter del 2 (korrekturläsningsuppgift)). Detta då affektskattningsdatan var normalfördelad. Då den aktuella studien är unik i sitt slag och utforskar ett tämligen outforskat område gjordes ej korrigeringar av pvärdet. Detta för att undvika att missa eventuella signifikanta samband. En 2x2 mixed-design ANOVA (2 betingelser: pos. = ‖Lyckats‖, neg. = ‖Misslyckats‖ x 2 skattningar av nöjdhet vid två olika mättillfällen: efter del 1 (uppsatsskrivande-uppgift) och efter del 2 (korrekturläsningsuppgift)) utfördes även för att undersöka ifall det fanns några effekter på nöjdhet av den experimentella manipulationen. För att räkna ut styrkan i relationerna mellan de olika perfektionism- och self-compassionskattningarna och de olika mätningarna av antal skrivna ord samt antal ändringar i ord och bokstäver användes Spearmans rangkorrelation. Detta då denna insamlade data var icke-normalfördelad. Fisher r-to-z transformation användes även för att testa ifall korrelationsskillnaderna mellan de båda betingelsegrupperna var signifikanta Detta då man i en studie av Myers och Sirois (2006) funnat att Fishers r-to-z transformation är det bästa sättet att utföra ett z-test med Spearmns rho. Detta då Fishers r-to-z transformation visat sig mer robust när det gällde typ-1-fel (Myers & Sirois, 2006). För att undersöka eventuella signifikanta medelvärdesskillnader mellan könen när det gällde perfektionism- och self-compassionskattningarna, beteendemåtten och affektskattningarna utfördes även oberoende t-test. Eftersom datan för beteendemåtten var icke-normalfördelad utfördes även ett Mann-Whitney U test för att undersöka om det fanns någon statistisk skillnad mellan de båda könen när det gällde beteendemåtten. 28 Ermstål, 2015 Resultat Beskrivande data för frågeformulären Beskrivande data för de frågeformulär internetexperiment presenteras i tabell 1. som använts i detta Tabell 1. Beskrivande data för perfektionism- och self-compassionskattningar inom de olika betingelsegrupperna. Formulär SPP Pos. Betingelse (N=48) M (SD) Variationsbredd 13.0(7.0) 5-32 Neg. Betingelse (N=47) M (SD) Variationsbredd 12.5(5.3) 5-24 d 0.08 SOP 21.5(8.2) 5-35 22.7(5.9) 8-34 -0.17 SFPS 18.5(7.0) 5-30 18.5(5.8) 5-30 0.00 Brief MPS-F Total 44.8(13.1) 20-83 45.7(9.6) 25-60 -0.09 CM 12.4(4.8) 5-23 12.6(4.2) 5-21 -0.04 PS 15.9(4.8) 6-25 15.9(3.5) 7-24 0.00 PP 10.3(5.0) 5-23 10.1(3.7) 5-18 0.05 DA 6.2(2.6) 3-14 7.0(2.3) 3-13 -0.33 O 14.7(3.0) 8-20 13.7(2.8) 6-18 0.34 SCS-SF 36.7(8.0) 16-53 34.3(8.1) 17-50 0.30 Not: Brief Multidimensional Perfectionism Scale – Frost (Brief MPS-F) (total maxpoäng = 110) med tillhörande delskalor Concern over Mistakes (CM) (maxpoäng = 25), Personal Standards (PS) (maxpoäng = 25), Parental Perceptions (PP) (maxpoäng = 25), Doubts about Actions (DA) (maxpoäng = 15) och Organization (O) (maxpoäng = 20); delskalorna Självorienterad perfektionism (SOP) (maxpoäng = 35) och Socialt orienterad perfektionism (SPP) (maxpoäng = 35) från Brief Multidimensional Perfectionism Scale – Hewitt & Flett (Brief MPS-HF) (total maxpoäng = 70), Striving for perfectionism Scale (perfectionist strivings, här förkortat SFPS) (maxpoäng = 30) samt Self-compassion scale – Short Form (SCS-SF) (maxpoäng = 60). Datan presenteras i total form samt uppdelad i de två olika betingelserna: pos. = ‖Lyckats‖ och neg. = ‖Misslyckats‖. Oberoende t-test för perfektionism- och self-compassionskattningarna. För att undersöka ifall det fanns signifikanta medelvärdesskillnader mellan de två 29 Ermstål, 2015 olika betingelsegrupperna (pos. = ‖Lyckats‖ och neg. = ‖Misslyckats‖) när det gällde de olika perfektionism- och self-compassionskattningarna utfördes oberoende t-test. Testet visade dock inte på några signifikanta medelvärdesskillnader mellan de olika betingelsegrupperna, alla t < 1.6, alla p > .109. Resultatet antyder att det inte finns någon signifikant skillnad i perfektionismoch self-compassionskattningarna mellan de båda betingelsegrupperna och man kan därför anta att skattningarna av skalorna ej påverkats av de givna betingelserna. Experimentell data och analyser Beskrivande data för studiens beteendemått antal skrivna ord (antal skrivna ord i del 1 och antal skrivna ord i den 2) och antal ändringar (antal totala ändringar, antal strykningar och antal tillägg i ord samt i bokstäver) mellan de olika betingelsegrupperna presenteras i tabell 2. Tabell 2. Beskrivande data beteendemåtten antal skrivna ord (antal skrivna ord i del 1 och antal skrivna ord i den 2) och antal ändringar (antal totala ändringar, antal strykningar och antal tillägg i ord samt i bokstäver) mellan de olika betingelsegrupperna för perfektionism- och self-compassionskattningar inom de olika betingelsegrupperna. Neg. Betingelse (N=47) M (SD) Variationsbredd 323.3(82.3) 124-400 d Antal ord 1 Pos. Betingelse (N=48) M (SD) Variationsbredd 336.3(83.3) 77-400 Antal ord 2 368.6(92.6) 128-519 362.8(100.6) 92-536 0.06 Total ändring, Ord 93.2(73.9) 0-303 106.5(82.6) 0-327 -0.17 Strykningar Ord 26.5(27.3) 0-146 30.7(29.8) 0-132 -0.15 64.2(51.2) 0-169 75.7(64.6) 0-224 -0.20 Tillägg Ord Total ändring, Bokstäver 0.16 409.1(324.4) 0-1381 502.0(409.1) 0-1710 -0.25 Strykningar Bokstäver 116.0(124.9) 0-662 138.4(144.6) 0-700 -0.17 Tillägg Bokstäver 303.2(251.4) 0-797 363.6(322.6) 0-1096 -0.21 Not: Antal ord 1= Antal skrivna ord totalt i del 1 (uppsatsskrivande-uppgift); Antal ord 2 = Antal skrivna ord totalt i del 2 (korrekturläsningsuppgift); Total ändring ord = det totala antal ord som ändrats från del 1 till del 2; Strykningar 30 Ermstål, 2015 ord = totalt antal borttagna ord från del 1 till del 2; Tillägg ord = totalt antal tillagda ord från del 1 till del 2; Total ändring bokstäver = det totala antal bokstäver som ändrats från del 1 till del 2; Strykning bokstäver = totalt antal borttagna bokstäver från del 1 till del 2; Tillägg bokstäver = totalt antal tillagda ord från del 1 till del 2. Datan presenteras i total form samt uppdelad i de två olika betingelserna: pos. = ‖Lyckats‖ och neg. = ‖Misslyckats‖. Oberoende t-test för antal ord och ändringar i texterna. Oberoende t-test utfördes för att jämföra antal skrivna ord (antal skrivna ord i del 1 och antal skrivna ord i den 2) och antal ändringar (antal totala ändringar, antal strykningar och antal tillägg i ord samt i bokstäver) mellan de två olika betingelserna (pos. = ‖Lyckats‖, neg. = ‖Misslyckats‖). Resultatet visade inte på några signifikanta skillnader gällande antal skrivna ord/bokstäver och inte heller när det gällde antal ändringar mellan de båda betingelsegrupperna (pos. = ‖Lyckats‖, neg. = ‖Misslyckats‖). Alla t > .29, alla p > .22. Dessa resultat indikerar att tilldelad betingelse (pos. = ‖Lyckats‖, neg. ‖Misslyckats‖) inte skulle spela någon signifikant roll för antalet skrivna ord/bokstäver eller ändringar. Eftersom datan för beteendemåtten var icke-parametrisk utfördes även ett Mann-Whitney U test för att undersöka om det fanns någon statistisk skillnad i antal skrivna ord (antal skrivna ord i del 1 och antal skrivna ord i den 2) och antal ändringar (antal totala ändringar, antal strykningar och antal tillägg i ord samt i bokstäver) inom de två olika betingelserna (pos. = ‖Lyckats‖, neg. = ‖Misslyckats‖. Resultatet visade inte på några signifikanta skillnader vare sig gällande antal skrivna ord/bokstäver eller antal ändringar mellan de båda betingelsegrupperna (pos. = ‖Lyckats‖, neg. = ‖Misslyckats‖). Alla U > 971.0, alla p > .234. Dessa resultat indikerar att deltagarna i de båda betingelsegrupperna hämtats från samma population och således har liknande värden när det gäller de olika beteendemåtten som presenterats i tabell 2. Skillnader vad gäller affekt, trötthet, stress och nöjdhet. Oberoende t-test utfördes även för att jämföra skattningar av affekt, trötthet, stress och nöjdhet med prestation mellan de två olika betingelserna (pos. = ‖Lyckats‖, neg. = ‖Misslyckats‖). Detta då affektskattningsdatan var normalfördelad. Resultaten presenteras nedan i tabell 3. 31 Ermstål, 2015 Tabell 3. Resultat från oberoende t-test för skattningar av affekt, trötthet, stress och nöjdhet med prestation mellan de olika betingelsegrupperna. Ledsen/Glad 1 Pos. Betingelse (N=48) M(SD) Variationsbredd 1.87(1.63) -3 – 5 Neg. Betingelse (N=47) M(SD) Variationsbredd 1.17(1.62) -2 – 4 d Ledsen/Glad 2 1.37(1.93) -2 – 5 .23(1.96) -3 – 4 0.59 Ledsen/Glad 3 1.54(1.65) -2 – 5 .49(1.76) -4 – 4 0.62 Trött/Pigg 1 -.15(2.20) -4 – 4 -.21(2.55) -5 – 5 0.03 Trött/Pigg 2 .48(2.02) -4 – 4 -.15(2.41) -5 – 5 0.28 Trött/Pigg 3 .44(1.92) -4 – 4 -.38(2.49) -5 – 5 0.37 Stress/Lugn 1 .50(2.41) -5 – 5 .00(2.04) -5 – 4 0.22 Stress/Lugn 2 -.17(2.23) -4 – 4 -.72(2.07) -5 – 4 0.26 Stress/Lugn 3 .42(1.97) -4 – 4 -.30(2.12) -5 – 4 0.35 Nöjd 1 .65(2.59) -5 – 5 .09(2.98) -5 – 5 0.20 Nöjd 2 1.67(2.27) -5 – 5 1.49(2.11) -4 – 5 0.08 0.43 Not: Ledsen/Glad 1 = Affekt innan internetexperimentet; Ledsen/Glad 2 = Affekt efter del 1 (uppsatsskrivande-uppgift); Ledsen/Glad 3 = Affekt efter del 2 (korrekturläsningsuppgift); Trött/Pigg 1 = Trötthet innan internetexperimentet; Trött/Pigg 2 = Trötthet efter del 1 (uppsatsskrivande-uppgift); Trött/Pigg 3 = Trötthet efter del 2 (korrekturläsningsuppgift); Stress/Lugn 1 = Stress innan internetexperimentet; Stress/Lugn 2 = Stress efter del 1 (uppsatsskrivandeuppgift); Stress/Lugn 3 = Stress efter del 2 (korrekturläsningsuppgift); Nöjd 1 = Nöjdhet med prestation efter del 1 (uppsatsskrivande-uppgift); Nöjd 2 = Nöjdhet med prestation efter del 2 (korrekturläsningsuppgift). Resultatet visade på en signifikant skillnad mellan de båda betingelsegrupperna (pos. = ‖Lyckats‖, neg. = ‖Misslyckats‖) när det gällde affekt, Ledsen/Glad 1 = t(93) = -2.11, p = .037; Ledsen/Glad 2 = t(93) = -2.86, p = .005; Ledsen/Glad 3 = t(93) = -3.01, p = .003. Denna skillnad var dock genomgående under hela experimentet och återfanns alltså redan vid baslinjemätningen, dvs. affektskattningen innan experimentet påbörjades. Resultatet indikerar alltså att det finns en signifikant skillnad i affekt mellan de 32 Ermstål, 2015 två betingelsegrupperna, men att denna skillnad ej är skapad av den experimentella manipulationen, dvs. de givna betingelserna. När det gäller trötthet, stress och nöjdhet visade analysen inte på några signifikanta skillnader mellan de båda betingelsegrupperna, trötthet: Alla t > .14, alla p > .08; stress: Alla t > .11, alla p > .09; nöjdhet: Alla t > .39, alla p > .33. Detta resultat antyder att den experimentella manipulationen, dvs. de givna betingelserna, ej påverkade deltagarnas trötthet, stress eller nöjdhet signifikant. För att ytterligare undersöka ifall det fanns några effekter på affekt av den experimentella manipulationen utfördes en 2x3 mixed-design ANOVA (2 betingelser: pos. = ‖Lyckats‖, neg. = ‖Misslyckats‖ x 3 skattningar av affekt vid tre mättillfällen: före experimentet, efter del 1 (uppsatasskrivande-uppgift) och efter del 2 (korrekturläsningsuppgift)). Det fanns ingen statistiskt signifikant interaktion mellan affekt och de två olika betingelserna, F(2, 186) = 1.03, p = .359. Det fanns dock en signifikant huvudeffekt av mood, F(2, 186) = 10.57, p = .0001. Detta resultat indikerar att det finns en signifikant förändring i affekt beroende av tid vid de olika mättillfällena. Denna förändring är dock inte beroende av den experimentella manipulationen. En 2x3 mixed-design ANOVA (2 betingelser: pos. = ‖Lyckats‖, neg. = ‖Misslyckats‖ x 3 skattningar av trötthet vid tre mättillfällen: före experimentet, efter del 1 (uppsatsskrivande-uppgift) och efter del 2 (korrekturläsningsuppgift)) utfördes även för att undersöka ifall det fanns några effekter på trötthet av den experimentella manipulationen. Resultatet visade på en statistiskt signifikant interaktion mellan trötthet och de två olika betingelserna, F(2, 186) = 3.33, p = .038. Parade t-test utfördes mellan Trött/Pigg1 och Trött/Pigg2 i den positiva betingelsegruppen samt mellan Trött/Pigg2 och Trött/Pigg3 för den negativa betingelsegruppen för att ta reda på var den signifikanta interaktionseffekten fanns. Detta då skattningsskillnaderna var störst mellan dessa tidpunkter, se tabell 3. Det fanns en signifikant skillnad i trötthet mellan Trött/Pigg1 och Trött/Pigg2 i den positiva betingelsegruppen; t(47) = -2.77, p = .008, men ingen signifikant skillnad mellan Trött/Pigg2 och Trött/Pigg3 i den negativa betingelsegruppen; t(46) = 1.97, p = .055. Detta resultat indikerar att det finns en signifikant interaktionseffekt när det gäller trötthet i den positiva betingelsegruppen, vilket indikerar att skillnaden i trötthet mellan Trött/Pigg1 och Trött/Pigg2 i den positiva betingelsen är skapad av den experimentella manipulationen. Om man tittar på resultatet i det tidigare genomförda oberoende t-testen (se tabell 3) kan man dock se att skillnaderna i trötthet mellan de båda betingelsegrupperna ej var signifikanta vare sig vid baslinjemätningen eller senare, trötthet: Alla t > .14. En 2x3 mixed-design ANOVA (2 betingelser: pos. = ‖Lyckats‖, neg. = ‖Misslyckats‖ x 3 skattningar av stress vid tre mättillfällen: före experimentet, efter del 1 (uppsatsskrivande-uppgift) och efter del 2 (korrekturläsningsuppgift)) utfördes för att undersöka ifall det fanns några effekter på stress av den experimentella manipulationen. Resultatet visade inte på någon statistiskt 33 Ermstål, 2015 signifikant interaktion mellan stress och de två olika betingelserna, F(2, 186) = .21, p = .809. Resultatet visade dock på en statistiskt signifikant huvudeffekt av stress, F(2, 186) = 8.85, p = .0001. Detta resultat indikerar att det finns en signifikant förändring i stressnivå beroende av tid vid de olika mättillfällena. Denna förändring är dock inte beroende av den experimentella manipulationen. En 2x2 mixed-design ANOVA (2 betingelser: pos. = ‖Lyckats‖, neg. = ‖Misslyckats‖ x 2 skattningar av nöjdhet vid två olika mättillfällen: efter del 1 (uppsatsskrivande-uppgift) och efter del 2 (korrekturläsningsuppgift)) utfördes för att undersöka ifall det fanns några effekter på nöjdhet av den experimentella manipulationen. Resultatet visade inte på någon statistiskt signifikant interaktion mellan nöjdhet med prestation och de två olika betingelserna, F(1, 93) = .49, p = .492. Resultatet visade dock på en statistiskt signifikant huvudeffekt av nöjdhet, F(1, 93) = 19.67, p = .0001. Detta resultat indikerar att det finns en signifikant förändring av nöjdhet med prestation beroende av tid vid de olika mättillfällena. Denna förändring är dock inte beroende av den experimentella manipulationen. Samband mellan beteendemåtten och formulärskattningarna Spearmans rangkorrelation användes för att räkna ut styrkan i relationer mellan de olika perfektionism- och self-compassionskattningarna och de olika mätningarna av antal skrivna ord samt antal ändringar i ord och bokstäver. Spearmans rangkorrelation valdes då den insamlade datan rörande beteendemåtten var så pass icke-normalfördelad. Nedan presenteras resultaten från denna beräkning i tabell 4a och tabell 4b. Tabell 4a visar på korrelationer i den negativa betingelsegruppen och tabell 4b visar på korrelationer i den positiva betingelsen. Då Brief MPS-F (Brief Multidimensional Perfectionism Scale – Frost, Cox et al., 2002) med tillhörande delskalor endast visade på ett signifikant samband i en av de båda betingelsegrupperna redovisas dessa resultat istället i bilaga C. Tabell 4a – Negativ betingelse. Resultat från Spearmans rangkorrelation för antal skrivna ord (antal skrivna ord i del 1 och antal skrivna ord i den 2) och antal ändringar (antal totala ändringar, antal strykningar och antal tillägg i ord samt i bokstäver) relaterat till perfektionism och self-compassionskattningarna inom den den negativa betingelsegruppen. Formulär Ord 1 Ord 2 Tot. ändring Strykning Tillägg Tot. ändring Strykning Tillägg ord ord ord bokstäver bokstäver bokstäver SOP -.15 -.02 .13 -.01 .19 .13 .01 .18 SPP -.01 .20 .32* .09 .34* .30* .10 .33* SFPS .02 .17 .33* .14 .34* .31* .15 .33* SCS-SF .23 .22 .04 -.03 .05 .06 -.05 .05 34 Ermstål, 2015 *p < .05. Not: Ord 1= Antal skrivna ord totalt i del 1 (uppsatsskrivande-uppgift); Ord 2 = Antal skrivna ord totalt i del 2 (korrekturläsningsuppgift); Tot. ändring ord = det totala antal ord som ändrats från del 1 till del 2. Tot. ändring ord kan delas in i underkategorierna Strykning ord = totalt antal borttagna ord från del 1 till del 2 och Tillägg ord = totalt antal tillagda ord från del 1 till del 2. Tot. ändring bokstäver = det totala antal bokstäver som ändrats från del 1 till del 2. Tot. ändring bokstäver kan delas in i underkategorierna Strykning bokstäver = totalt antal borttagna bokstäver från del 1 till del 2 och Tillägg bokstäver = totalt antal tillagda ord från del 1 till del 2. Dessa beteendemått relateras till delskalorna Självorienterad perfektionism (SOP) och Socialt orienterad perfektionism (SPP) från Brief Multidimensional Perfectionism Scale – Hewitt & Flett (Brief MPS-HF), Striving for perfectionism Scale (perfectionist strivings, här förkortat SFPS) samt Self-compassion scale – Short Form (SCSSF). N = 47. Tabell 4b – Positiv betingelse. Resultat från Spearmans rangkorrelation för antal skrivna ord (antal skrivna ord i del 1 och antal skrivna ord i den 2) och antal ändringar (antal totala ändringar, antal strykningar och antal tillägg i ord samt i bokstäver) relaterat till perfektionism och self-compassionskattningarna inom den den positiva betingelsegruppen. Formulär Ord 1 Ord 2 Tot. ändring Strykning Tillägg Tot. ändring Strykning Tillägg ord ord ord bokstäver bokstäver bokstäver SOP .06 .10 -.016 .02 -.02 -.05 -.02 -.00 SPP .17 .20 .150 .11 .17 .17 .09 .17 SFPS .00 .04 -.094 -.09 -.08 -.12 -.12 -.06 .072 -.06 .10 .08 -.06 .09 SCS-SF -.40** -.24 *p < .05. ** p < .01. Not: Beskrivning av förkortningar se Tabell 4a. N = 48. Signifikanta korrelationer återfanns såväl inom den negativa betingelsen som inom den positiva betingelsen. Korrelationerna gällde dock olika beteendemått och skattningsskalor inom de olika betingelserna. Inom den negativa betingelsegruppen fanns det korrelationer mellan socialt orienterad perfektionism och total ändring i ord, r = .322, p = .028; tillagda ord, r = .340, p = .019; total ändring i bokstäver, r = .303, p = .039 och tillagda bokstäver, r = .333, p = .022. Inom den negativa betingelsen fanns det även korrelationer mellan perfectionist strivings och total ändring i ord, r =.330, p = .024; tillagda ord, r = .341, p = .019; total ändring i bokstäver, r = .307, p = .036 och tillagda bokstäver, r = .330, p = .024. Resultatet indikerar att en hög nivå av perfectionist strivings och socialt orienterad perfektionism korrelerar med ett högre antalet totala ändringar och tillägg i en text såväl i form av ord som i form av bokstäver. 35 Ermstål, 2015 Dessa korrelationer återfanns dock inte i den positiva betingelsegruppen. Inom den positiva betingelsegruppen fanns det istället korrelationer mellan Concern over Mistakes och antalet skrivna ord i del 2 (korrekturläsningsuppgift), r = .299, p = .039 (se Bilaga C) och mellan selfcompassion och antalet skrivna ord i del 1 (uppsatsskrivande-uppgift), r = -.396, p = .005. Dessa resultat indikerar att en hög nivå av Concern over Mistakes korrelerar med en högre antal skrivna ord i del 2. Resultaten indikerar även att en hög nivå av self-compassion korrelerar med ett lägre antal skrivna ord i del 1 och vice versa. Dessa korrelationer återfanns ej i den negativa betingelsegruppen. Korrelationsskillnader mellan betingelsegrupperna För att testa ifall korrelationsskillnaderna mellan de båda betingelsegrupperna var signifikanta utfördes z-test med hjälp av Fisher r-to-z transformation. Jämförelser mellan korrelationer uträknade med Spearmans rho är inte väldokumenterade, men i en studie av Myers och Sirois (2006), där man undersökte tre olika sätta att utföra ett z-test med Spearmans rho fann man att det bästa sättat var att behandla Spearmans koefficienterna som om de vore Pearson-koefficienter och använda sig av Fishers r-to-z transformation. Detta då Fishers r-to-z transformation visade sig mer robust när det gällde typ-1-fel. Resultatet från beräkningarna visas nedan i tabellen 5. Tabell 5. Resultat från Fishers r-to-z transformation för antal skrivna ord (antal skrivna ord i del 1 och antal skrivna ord i den 2) och antal ändringar (antal totala ändringar, antal strykningar och antal tillägg i ord samt i bokstäver). z- värde för: Formulär Ord 1 Tot. ändring ord Tillägg ord Tot. ändring bokstäver Tillägg bokstäver SPP .86 .88 .66 .82 SFPS 2.06* 2.06* 2.06* 1.89 CM SCS-SF Ord 2 -1.89 3.09** *p < .05. ** p < .01. Not: Ord 1= Antal skrivna ord totalt i del 1 (uppsatsskrivande-uppgift); Ord 2 = Antal skrivna ord totalt i del 2 (korrekturläsningsuppgift); Tot. ändring ord = det totala antal ord som ändrats från del 1 till del 2; Tillägg ord = totalt antal tillagda ord från del 1 till del 2; Tot. ändring bokstäver = det totala antal bokstäver som ändrats från del 1 till del 2; Tillägg bokstäver = totalt antal tillagda ord från del 1 till del 2 relaterat till Concern over Mistakes (CM) (delskala i Brief Multidimensional Perfectionism scale – Frost; Brief MPS-F), Socialt orienterad perfektionism (SPP) (delskala från Brief Multidimensional Perfectionism Scale – Hewitt & Flett; Brief MPS36 Ermstål, 2015 HF), Striving for perfectionism Scale (perfectionist strivings, här förkortat SFPS) samt Self-compassion scale – Short Form (SCS-SF). Signifikanta korrelationsskillnader mellan de båda betingelsegrupperna återfanns när det gällde korrelationerna mellan perfectionist strivings och total ändring i ord, z = 2.06, p = .039; tillägg i ord, z = 2.06, p = .039 samt total ändring i bokstäver, z = 2.06, p = .039. Det fanns även en statistiskt signifikant korrelationsskillnad mellan de båda betingelsegrupperna när det gällde selfcompassion och antal skrivna ord i del 1 (uppsatsskrivande-uppgift), z = 3.09, p = .002. Inga signifikanta korrelationsskillnader återfanns mellan de båda betingelsegrupperna när det gällde de andra signifikanta korrelationsresultaten från tidigare uträkningar, alla z < 1.89, p > .059. Skillnader mellan könen För att undersöka eventuella signifikanta medelvärdesskillnader mellan könen när det gällde perfektionism- och self-compassionskattningarna, beteendemåtten och affektskattningarna utfördes oberoende t-test. En signifikant skillnad mellan könen återfanns när det gällde perfektionismdimensionerna Personal Standards (män: M = 14.6, SD = 3.9; kvinnor: M = 17.0, SD = 4.3), t(93) = -2.83, p = .006, och Perfectionist strivings (män: M = 17.1, SD =6.5; kvinnor: M = 19.8, SD = 6.1), t(93) = -2.09, p = .040. Övriga perfektionism- och self-compassionskattningar visade inte på några signifikanta medelvärdesskillnader mellan män och kvinnor, alla övriga t < 1.5, alla övriga p > .130. Dessa resultat indikerar att kvinnor generellt sett uppvisade högre skattningar av perfektionismdimensionerna Personal Standards och Perfectionist strivings jämfört med män. En signifikant skillnad återfanns även mellan könen när det gällde antal skrivna ord i del 1 (män: M = 303.2, SD = 84.6; kvinnor: M = 353.9, SD = 73.7), t(93) = -3.12, p = .002, antal skrivna ord i del 2 (män: M = 342.6, SD = 99.2; kvinnor: M = 386.5, SD = 89.4), t(93) = -2.27, p = .026, samt antal strykningar i ord (män: M = 22.5 SD = 22.4; kvinnor: M = 34.1, SD = 32.3), t(87.5) = -2.04, p = .044. Övriga beteendemåtten visade inte på några signifikanta medelvärdesskillnader mellan män och kvinnor, alla övriga t < 1.9, alla övriga p > .058. Dessa resultat indikerar att kvinnor generellt sett skrev fler ord både i del 1 (uppsatsskrivande-uppgift) och i del 2 (korrekturläsningsuppgift) samt gjorde även fler strykningar av ord i del 2 jämfört med män. Eftersom datan för beteendemåtten var icke-parametrisk utfördes även ett Mann-Whitney U test för att undersöka om det fanns någon statistisk skillnad i antal skrivna ord (antal skrivna ord i del 1 och antal skrivna ord i den 2) och antal ändringar (antal totala ändringar, antal strykningar och antal tillägg i ord samt i bokstäver) mellan de båda könen. Resultatet visade på en signifikant skillnad mellan män och kvinnor när det gällde antal skrivna ord i del 1 37 Ermstål, 2015 (uppsatsskrivande-uppgift), U = 677, p = .001, och antal skrivna ord i del 2 (korrekturläsningsuppgift), U = 849, p = .039, men ej när det gällde antal strykningar i ord, U = 869, p = .056. Inga signifikanta skillnader för de övriga beteendemåttan mellan de båda könen återfanns, alla övriga U > 878, alla övriga p > .066. När det gällde de olika skattningarna av affekt, trötthet, stress och nöjdhet återfanns det endast en signifikant skillnad mellan män och kvinnor, nämligen när det gällde trötthet vid baslinjemätningen (män: M = .49, SD = 2.2; kvinnor: M = -.78, SD = 2.4); t(93) = 2.69, p = .008. Övriga affektskattningar visade inte på några signifikanta medelvärdesskillnader mellan män och kvinnor, alla övriga t < 1.5, alla övriga p > .131. Dessa resultat indikerar att det inte fanns några skillnader under experimentets gång mellan män och kvinnor rörande affekt, trötthet, stress och nöjdhet. Dock indikerar resultaten att kvinnorna generellt sett var mer trötta innan de påbörjade experimentet. Då syftet med studien ej var att undersöka könsskillnader samt att det ej fanns några hypoteser kopplade till könsskillnader undersöktes detta område ej vidare, men hade varit mycket intressant att titta närmare på inom framtida forskning då resultaten i denna studie indikerar att det finns skillnader mellan könen gällande perfektionism och beteendemåtten. Diskussion Huvudfynd Syftet med studien var att öka kunskapen kring perfektionism genom att undersöka huruvida perfektionism går att påverka, hur perfektionism påverkar prestation samt hur perfektionismdimensionerna tar sig uttryck i olika situationer. I hypotes 1 förväntades det att resultatet skulle visa på fler antal ändringar i texten i den negativa betingelsegruppen beroende på primingeffekten. Primingen visade sig dock inte ha någon signifikant effekt på beteendemåtten. I hypotes 2 förväntades det även att deltagarna inom den negativa betingelsegruppen skulle uppvisa mer negativ affekt. Resultatet visade på att det fanns en skillnad i affekt mellan de båda betingelsegrupperna, men att denna skillnad återfanns redan vid baslinjemätningen. Resultatet visade på en signifikant förändring i affekt beroende av tid, men ej beroende av den experimentella manipulationen. Det fanns dock en signifikant interaktionseffekt mellan trötthetsmätningen innan experimentet genomfördes och mätningen efter att ha genomfört den första delen av experimentet (del 1 – uppsatsskrivandeuppgift) i den positiva betingelsegruppen. I hypotes 3 förväntades det även att self-compassion skulle ha en effekt på skrivresultatet (antal skrivna ord och/eller antal ändringar). Precis som väntat visade resultatet på ett negativt samband mellan skattningarna av selfcompassion och antalet skrivna ord i del 1 (uppsatsskrivande-uppgift) i den 38 Ermstål, 2015 positiva betingelsegruppen. Korrelationsskillnaden mellan de båda betingelsegrupperna när det gällde sambandet mellan self-compassion och antalet skrivna ord i del 1 var även signifikant. Förutom dessa fynd visade resultaten på ett samband mellan skattningarna av några av perfektionismdimensionerna – socialt orienterad perfektionism och perfectionist strivings - och antalet ändringar i texten hos den negativa betingelsegruppen. Korrelationsskillnaderna mellan de båda betingelsegrupperna var dock endast signifikanta när det gällde sambandet mellan perfectionist strivings och antalet ändringar i texten för den negativa betingelsegruppen. Detta fynd stämmer väl överens med tidigare fynd från liknande experimentella studier (se t.ex. Stoeber, 2011; Stoeber & Eysenck, 2008). Detta då tidigare studier funnit att individer med höga nivåer av perfectionist strivings är mer benägna att markera korrekt text som felaktig - för att inte missa potentiella fel samt investerar mer tid och är mindre effektiva i en korrekturläsningsuppgift än individer med lägre nivåer av perfectionist strivings (Stoeber, 2011; Stoeber & Eysenck, 2008). Ett samband återfanns även mellan perfektionismdimensionen Concern over Mistakes och antalet skrivna ord i del 2 (korrekturläsningsuppgift). Korrelationsskillnaden mellan de båda betingelsegrupperna när det gällde detta samband var dock inte signifikant. Tolkning av resultaten Resultatet från den nuvarande studien visar på att olika perfektionismdimensioner och self-compassion tycks ha ett samband antingen med antalet skrivna ord eller antalet ändringar i texten. Vilka skattningar som korrelerade med antal skrivna ord eller antalet ändringar i texten skiljde sig dock åt mellan de olika betingelsegrupperna. En anledning till detta resultat skulle kunna vara att olika personlighetsdrag (t.ex. perfektionism och self-compassion) kommer fram mer i olika typer av situationer. I det här fallet i en situation där man måste skriva om en gång då man misslyckats eller i en situation då man måste skriva om en gång då man lyckats. Detta fenomen beskrevs bland annat av Buss (1977) som förespråkade ett interaktionistiskt perspektiv på personlighet där bland annat personlighetens effekt på beteendet sades bero på situationen som individen befann sig i. Utifrån denna teori skulle man därför kunna se det som att perfectionist strivings och socialt orienterad perfektionism som personlighetsdrag blir mer framträdande i situationer då individen behöver skriva om en negativ händelse än när individen måste skriva om en positiv händelse. Detta visar sig genom fler ändringar i texten vilket även stämmer överens med Stoeber (2011) och Stoeber och Eysenck (2008) studier rörande prestation i liknande experimentella studier. Ett signifikant negativt samband återfanns även mellan self-compassion och antalet skrivna ord i del 1 (uppsatsskrivande-uppgift) i den positiva betingelsegruppen. Om man tittar på definitionen av self-compassion (se t.ex. 39 Ermstål, 2015 Neff, 2003a; Neff, 2003b) så skulle en förklaring till det givna resultatet kunna vara att individer med en hög nivå av self-compassion inte känner samma press på att prestera perfekt som personer med en låg nivå av self-compassion. De är heller inte rädda för att begå ett misstag genom att inte följa instruktionerna för antalet ord som skulle skrivas. Sambandet mellan self-compassion och antalet skrivna ord i del 1 återfanns dock endast i den positiva betingelsegruppen. Detta skulle - utifrån ett interaktionistiskt perspektiv (Buss, 1977) - kunna förstås som att self-compassion blir mer framträdande i en situation då individen behöver skriva om en positiv händelse. Att resultatet inte visade på någon signifikant påverkan av den experimentella manipulationen på antal ändringar i texten, antalet skrivna ord eller affekt skulle kunna tänkas bero på att den experimentella manipulationen var för svag eller att man skulle behövt använda sig av ett större sampel för att få en signifikant effekt. En alternativ tolkning skulle kunna vara att uppgiften i sig, dvs. att behöva skriva 400 ord på 10 minuter, kan ha upplevts som mycket pressande och hypotetiskt sett som ett misslyckande i sig i de fall deltagarna inte lyckades följa instruktionerna. Denna tolkning skulle kunna tänkas speciellt trolig för de individer som skattade högt på perfektionism. Detta då perfektionisters överreaktioner på misslyckanden, självkritik kring ageranden samt dikotoma tankar kring misslyckanden och lyckanden finns beskrivet såväl i teori som i forskning (se t.ex. Flett & Hewitt, 2002; Frost et al., 1990; Patch, 1984; Stoeber et al., 2014). Den signifikanta interaktionseffekten av trötthet mätt innan experimentets genomförande och efter att ha genomfört del 1 (uppsatsskrivande-uppgift) i den positiva betingelsegruppen kan tänkas förklaras av ett fenomen som kallas för negativity bias (Baumeister, Bratslavsky, Finkenauer & Vohs, 2001). Negativity bias innebär att negativa händelser och upplevelser har en större inverkan på en individs tankar och beteenden än neutrala eller positiva händelser och koms således även ihåg bättre. Detta då det ur ett evolutionärt perspektiv troligen varit fördelaktigt att komma ihåg negativa händelser som var förknippade med hot eller fara då det ökade chanserna för överlevnad samt att deras gener bars vidare (Baumeister et al., 2001). Det kan således ha upplevts som lättare att komma ihåg samt skriva om en negativ händelse jämfört med en positiv händelse vilket kan ha skapat skillnaderna i trötthet mellan de båda betingelsegrupperna. Diskussion kring möjliga kliniska och forskningsmässiga implikationer Att de olika perfektionismdimensionerna tar sig uttryck på olika sätt inom de båda betingelsegrupperna samt att vissa dimensioner korrelerar med beteendemåtten medan andra inte gör det skulle möjligen kunna styrka ett flerdimensionellt perspektiv på perfektionism. Detta skulle vara viktig information såväl för framtida forskning som vid behandling av perfektionism samt perfektionism som en del av en annan problematik. Vid behandling kan det 40 Ermstål, 2015 exempelvis vara viktigt att veta vilka perfektionismdimensioner en individ lider av för att kunna inrikta behandlingen på rätt problematik. Att det fanns korrelationsskillnaderna mellan de båda betingelsegrupperna gällande self-compassion och perfectionist strivings skulle även möjligen kunna styrka den tidigare nämnda beskrivningen av self-compassion och perfektionism som motpoler. Detta speciellt då self-compassion blev mer framträdande inom den positiva betingelsegruppen medan perfectionist strivings blev mer framträdande inom den negativa betingelsegruppen. Ifall denna spekulering är sann skulle det kunna ha viktiga implikationer för framtida forskning, men även framtida utveckling av behandling för perfektionism samt diagnoser där perfektionism är en del av problematiken. Self-compassioninslag i framtida behandlingar skulle utifrån detta resonemang möjligen kunna vara en gynnsam behandlingsmetod eller del av behandling för perfektionism. Detta är dock endast spekulationer och skulle således behöva undersökas mer för att kunna uttala sig om med någon säkerhet. Kvinnor och män visade även på signifikanta skillnader när det gällde vissa av beteendemåtten och perfektionismdimensionerna, men ej gällande selfcompassion och skattningarna av affekt, trötthet, stress och nöjdhet. Skillnaderna visade på att kvinnor generellt sett skrev fler antal ord såväl i del 1 (uppsatsskrivande-uppgift) som i del 2 (korrekturläsningsuppgift) samt skattade generellt sett högre inom perfektionismdimensionerna Personal Standards och Perfectionist strivings. Exakt vad denna skillnad beror på är svårt att uttala sig om. Resultatet kan dock möjligen styrka att olika perfektionismdimensioner är mer eller mindre vanliga bland kvinnor och män. Detta skulle kunna bidra med viktiga implikationer inför framtida forskning såväl som behandling av perfektionism eller perfektionism som en del av annan problematik. Detta då det i framtiden kan komma att bli viktigt att utröna mer kring könsskillnader när det gäller olika perfektionismdimensioner dels för att kunna utforma bättre behandlingar för olika perfektionismdimensioner i framtiden, men också för att utröna huruvida man bör separera kvinnor och män i framtida studier rörande olika perfektionismdimensioner. Det bör dock poängteras att detta endast är spekulationer samt att mer forskning rörande könsskillnader och olika perfektionismdimensioner skulle behövas för att kunna uttala sig om detta med någon säkerhet. Metoddiskussion Studien använde en ny design som skapats speciellt för denna studie. För att undersöka, utvärdera och förbättra studiens design utfördes två olika pilotstudier. Detta tänker jag talar till den använda designens fördel då den testats vid två olika tillfällen för att på bästa sätt kunna mäta det den var tänkt att mäta. Metoden som användes tog även mycket inspiration från tidigare studier (se t.ex. Chang & Chang, 2009; Stoeber, 2011; Stoeber & Eysenck, 2008) som undersökt olika kombinationer av perfektionism och priming, uppsatsskrivande41 Ermstål, 2015 och korrekturläsnings-uppgifter och visat på goda resultat, någonting som också talar för den använda designen. Exempelvis användes en uppsatsskrivandeuppgift som priming i den aktuella studien vilket även använts i Chang & Changs (2009) studie, med den skillnaden att den nuvarande studien använde sig av en längre uppsatsskrivande uppgift för att på så sätt försöka öka chansen för att få en primingeffekt. Inspiration togs även från Stoeber (2011) och Stoeber & Eysenck (2008) på det sättet att de i sin studie använt sig av en korrekturläsningsuppgift för att se hur olika beteendemått korrelerade med de två perfektionismdimensionerna perfectionist strivings och perfectionist concerns. På liknande sätt användes en korrekturläsningsuppgift även i den nuvarande studien för att undersöka korrelationer mellan beteendemått och olika perfektionism-skalor, men med de skillnaderna att det var betydligt fler perfektionismskalor som undersökte och att self-compassion också undersöktes i den aktuella studien. Den nuvarande studien tog således inspiration från tidigare studier som visat på goda resultat (se t.ex. Chang & Chang, 2009; Stoeber, 2011; Stoeber & Eysenck, 2008), men utvidgade, vidareutvecklade samt utvecklade en ny experimentell design. I studien valdes det att endast göra en skattning av perfektionism och selfcompassion efter det att experimentet hade genomförts. Detta dels för att internetexperimentet inte skulle bli för långt och dels för att deltagarna inte skulle få någon föraning om vad experimentet var tänkt att mäta då det hade kunnat påverka resultatet. Detta kan ses som en brist på det sättet att det nu inte finns någon vetskap om hur deltagarnas skattningar av perfektionism och selfcompassion hade sett ut innan genomförandet av experimentet och ifall dessa för-skattningar hade skiljt sig från efter-skattningarna. Vissa av skattningsskalorna gav även färre signifikanta resultat. Detta skulle kunna bero på flera saker t.ex. att den experimentella manipulationen var för svag, att primingen skulle kunnat kalibreras bättre eller att dessa skattningsskalor helt enkelt inte är lika användbara vid denna typ av forskning. Då den använda designen i den aktuella studien är ny behövs dock flera studier för att utröna vilka skattningsformulär som är bäst lämpade för denna typ av studier. I framtida studier hade det dock varit intressant att undersöka perfektionismdimensionerna i sina sammanslagna former (se Cox et al., 2002), dvs. maladaptiv perfektionism och adaptiv perfektionism. Detta var dock ej möjligt i den aktuella studien då sammanslagningen krävde originalversionen av MPS-F-delskalorna Parental Expectations och Parental Criticism (Frost et al., 1990), som i kortversionen är sammanslagna till Parental Perceptions. I den nuvarande uppsatsen beräknades dock korrelationer mellan beteendemåtten och maladaptiv och adaptiv perfektionism med Parental Perceptions, istället för Parental Expectations och Parental Criticism som föreslagits av Cox et al. (2002). Inga signifikanta samband återfanns dock och dessa resultat utelämnades därför ifrån resultatdelen i uppsatsen. Detta hade dock varit intressant att 42 Ermstål, 2015 undersöka vidare i framtida studier med hjälp av de delskalor som Cox et al. (2002) rekommenderat. När det gäller internetexperimentet så var det ganska långt (beräknat till ca 30 minuter) och merparten av deltagarna var studenter som troligtvis utfört flera enkäter och studier under sin universitetstid. Detta kan tänkas ha gett en viss ‖rutin-effekt‖ på deras genomförande, dvs. att deltagarna är väl medvetna om hur internetexperiment fungerar och kanske inte ger alla frågor och delmoment den tid och uppmärksamhet som kanske skulle krävts för att ge ett rättvisande resultat. Att de flesta av deltagarna var studenter begränsar även generaliserbarheten i studien till denna urvalsgrupp. Då resultaten visade på relativt små effekter av den experimentella manipulationen kan man också tänka att det kanske hade behövts fler deltagare i de olika betingelserna för att kunna få en signifikant skillnad mellan de båda betingelsegrupperna. Alternativt att man skulle behövt göra uppgifterna i den positiva betingelsegruppen betydligt lättare än i den negativa betingelsegruppen för att på så sätt undvika att uppgifterna upplevdes som lika svåra exempelvis p.g.a. negativity bias. Vid skapandet av hemsidan för internetexperimentet var det heller inte tekniskt möjligt att i del 1 (uppsatsskrivande-uppgift) ‖frysa‖ den skrivna texten så att den inte gick att redigera redan i del 1. Någonting som är önskvärt inför framtida studier för att öka trovärdigheten i resultaten. I den aktuella studien undersöktes dock huruvida deltagarna gjorde ändringar redan i del 1 under pilotstudierna och de flesta deltagare svarade då att de inte gått tillbaka och ändrat i texten utan endast ändrat ifall de upptäckt direkt att de stavat någonting fel. För att undvika detta problem använde designen även ett ganska högt antal ord (400 ord på 10 minuter) för att minska risken att deltagarna hade tid över till att gå tillbaka och rätta sin text i del 1. Framtida forskning Trots dessa brister har studien visat på intressanta resultat rörande både perfektionism och self-compassion. Studiens styrka är att den inte enbart baserats på frågeformulär utan även testat faktiska beteenden i en experimentell design. De resultat som framkommit i studien kan möjligen styrka det interaktionistiska perspektivet inom personlighetsforskning. Mer experimentell forskning behövs dock inom detta område för att få mer kunskap om hur olika perfektionismdimensioner och self-compassion framträder i olika situationer. Exempelvis med större sampel eller starkare samt bättre kalibrerade betingelser för att de olika betingelserna inte ska upplevas som lika jobbiga samt öka chanserna att få en signifikant skillnad mellan de båda betingelsegrupperna. Att i framtiden även utföra liknande studier på andra urvalsgrupper hade också varit intressant då det skulle kunna tillföra relevant information till forskningsfältet. 43 Ermstål, 2015 Ytterligare forskning hade även behövts för att utröna sambandet mellan perfektionism och self-compassion då forskningsfältet för detta område är näst intill obefintligt. Att i framtiden undersöka detta samband närmare samt hur de olika perfektionismdimensionerna och self-compassion tar sig uttryck i olika situationer är av stor vikt för att kunna utforma bättre behandlingar, såväl för perfektionism som för andra diagnoser som på olika sätt visat sig ha en koppling till perfektionism. Då det i den aktuella studien även framkom ett par signifikanta skillnader i såväl beteendemått som perfektionismdimensioner mellan könen hade även detta område varit intressant att undersöka vidare, liksom att undersöka ifall olika perfektionismdimensioner är mer framträdande inom olika åldrar och sysselsättningar. Någonting som ej undersöktes vidare i denna studie. Slutsatser Resultatet visade på ett signifikant samband mellan perfektionismdimensionen perfectionist strivings och antalet ändringar i texten hos den negativa betingelsegruppen samt ett signifikant samband mellan selfcompassion och antal skrivna ord i uppsatsskrivande-uppgiften före ändring i den positiva betingelsegruppen. Resultaten visade även på signifikanta korrelationsskillnader både mellan perfektionismdimensionen perfectionist strivings och antalet ändringar i texten samt mellan self-compassion och antalet skrivna ord i del 1 (uppsatsskrivande-uppgiften). Det signifikanta sambandet mellan perfektionismdimensionen perfectionist strivings och antalet ändringar i texten styrks av tidigare experimentell forskning (se t.ex. Stoeber, 2011; Stoeber & Eysenck, 2008). Resultaten tyder på att olika perfektionismdimensioner och self-compassion blir mer framträdande samt påverkar prestation på olika sätt beroende på om situationen är positiv eller negativ. Detta resultat kan möjligen stödja det interaktionistiska perspektivet inom personlighetsforskning (se t.ex. Buss, 1977). Att resultaten visade att de olika perfektionismdimensionerna tog sig uttryck på olika sätt inom de båda betingelsegrupperna samt att vissa dimesioner korrelerar med beteendemåtten medan andra inte gjorde det skulle möjligen kunna styrka ett flerdimensionellt perspektiv på perfektionism. Resultaten visade även på skillnader mellan könen när det gällde perfektionismdimensionerna Personal Standards och perfectionist strivings samt skillnader i antal skrivna ord i del 1 (uppsatsskrivande-uppgift) och i del 2 (korrekturläsningsuppgift) vilket möjligen kan styrka att olika perfektionismdimensioner är mer eller mindre vanliga bland kvinnor och män. Fler framtida studier behövs dock inom detta område för att kunna förstå och uttala sig om dessa fenomen med någon säkerhet. 44 Ermstål, 2015 Referenser Antony, M. M. & Swinson, R. P. (1998). When perfect isn’t good enough: Strategies for coping with perfectionism. Oakland, CA: New Harbinger Publications. Antony, M. M., Purdon, C. L., Huta, V., & Swinson, R. P. (1998). Dimensions of perfectionism across the anxiety disorders. Behaviour Research and Therapy, 36, 1143-1154. Antony, M. M., & Swinson, R. P. (2014). När perfekt inte duger – Strategier för att hantera perfektionism. Stockholm: Natur & Kultur. Barrow, J. C., & Moore, C. A. (1983). Group interventions with perfectionist thinking. Personnel & Guidance Journal, 61, 612-615. Bastiani, A. M., Rao, R., Weltzin, T., & Kaye, W. H. (1995). Perfectionism in anorexia nervosa. International Journal of Eating Disorders, 17, 147-152. Baumeister, R. F., Bratslavsky, E., Finkenauer, C., & Vohs, K. D. (2001). Bad is stronger than good. Review of General Psychology, 5, 323-370. Beck, A. T. (1976). Cognitive therapy and the emotional disorders. New York: International Universities Press. Bellet, P. S., & Maloney, M. J. (1991). The importance of empathy as an interviewing skill in medicine. The Journal Of The American Medical Association, 266, 1831-1832. Besser, A., Flett, G. L., Hewitt, P. L. (2004). Perfectionism, cognition, and affect in response to performance failure vs. success. Journal of RationalEmotive & Cognitive-Behavior Therapy, 22, 301-328. Besser, A., Flett, G. L., Hewitt, P. L., & Guez, J. (2008a). Perfectionism, and cognition, affect, self-esteem, and physiological reactions in a performance situation. Journal of Rational-Emotive & Cognitive-Behavior Therapy, 26, 206-228. Besser, A., Flett, G. L., Guez, J., & Hewitt, P. L. (2008b). Perfectionism, mood, and memory for positive, negative, and perfectionistic content. Individual Differences Research, 6, 211-244. 45 Ermstål, 2015 Bieling, P. J., Israeli, A. L., Smith, J., & Antony, M. M. (2003). Making the grade: The behavioural consequences of perfectionism in the classroom. Personality and Individual Differences, 35, 163-178. Blatt, S. J. (1995). The destructiveness of perfectionism: Implications for the treatment of depression. American Psychologist, 50, 1003-1020. Blatt, S. J., Quinlan, D. M., Chevron, E. S., McDonald, C., & Zuroff, D. (1982). Dependency and self-criticism: Psychological dimensions of depression. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 50, 113-124. Blatt, S. J., Quinlan, D. M., Pilkonis, P. A., & Shea, M. T. (1995). Impact of perfectionism and need for approval on the brief treatment of depression: the national institute of mental health treatment of depression collaborative program revisited. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 63, 125132. Blatt, S. J., & Zuroff, D. C. (2005). Empirical evaluation of the assumptions in identifying evidence based treatments in mental health. Clinical Psychology Review, 25, 459-486. Blatt, S. J., Zuroff, D. C., Bondi, C. M., Sanislow, C. A. III, & Pilkonis, P. A. (1998). When and how perfectionism impedes the brief treatment of depression: further analyses of the national institute of mental health treatment of depression collaborative research program. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 66, 423-428. Burns, D. D. (1980). The perfectionist’s script for self-defeat. Psychology Today, November, 34-51. Buss, A. R. (1977). The trait-situation controversy and the concept of interaction. Personality and Social Psychology Bulletin, 3, 196-201. Chang, E. C., & Rand, K. L. (2000). Perfectionism as a predictor of subsequent adjustment: Evidence for a specific diathesis – stress mechanism among college students. Journal of Counseling Psychology, 47, 129-137. Chang, E. C., Watkins, A. F., & Banks, K. H. (2004). How adaptive and maladaptive perfectionism relate to positive and negative psychological functioning: Testing a stress-mediation model in Black and White female college students. Journal of Counseling Psychology, 51, 93-102. 46 Ermstål, 2015 Chang, R., & Chang, E. C. (2009). Effects of socially prescribed expectations on emotions and cognitions in Asian and European Americans. Cognitive Therapy and Research, 33, 272-282. Clark, D. M., & Teasdale, J. D. (1982). Diurnal variation in clinical depression and accessibility of memories of positive and negative experiences. Journal of Abnormal Psychology, 91, 87-95. Cox, B. J., Enns, M. W., & Clara, I. P. (2002). The multidimensional structure of perfectionism in clinically distressed and college student samples. Psychological Assessment, 14, 365-373. Driscoll, R. (1982). Their own worst enemies (Juli). Psychology Today, 45-49. Egan, S. J., & Hine, P. (2008). Cognitive behavioural treatment of perfectionism: a single case experimental design series. Behaviour Change, 25, 245-258. Egan, S. J., van Noort, E., Chee, A., Kane, R. T., Hoiles, K. J., Shafran, R., & Wade, T. D. (2014). A randomized controlled trial of face to face versus pure online self-help cognitive behavioural treatment for perfectionism. Behaviour Research and Therapy, 63, 107-113. Enns, M. W. (1999). Perfectionism and depression symptom severity in major depressive disorder. Behaviour Research and Therapy, 37, 783-794. Enns, M. W., & Cox, B. J. (1999). Perfectionism and depression symptom severity in major depressive disorder. Behaviour Research and Therapy, 37, 783-794. Enns, M. W., Cox, B.J., Sareen, J., & Freeman, P. (2001). Adaptive and maladaptive perfectionism in medical students: A longitudinal investigation. Medical Education, 35, 1034-1042. Fairburn, C. G. (1997). Eating disorders. I D. M. Clark & C. G. Fairburn (Red.), Science and Practice of Cognitive Behavior Therapy (s. 278-294). Oxford: Oxford University Press. Fairburn, C. G., Shafran, R., & Cooper, Z. (1999). A cognitive behavioural theory of anorexia nervosa. Behaviour Research and Therapy, 37, 1-13. 47 Ermstål, 2015 Fairburn, C. G., Cooper, Z., & Shafran, R. (2003). Clinical perfectionism questionnaire. Unpublished scale. Department of psychiatry, University of Oxford, UK. Ferguson, K. L., & Rodway, G. R. (1994). Cognitive behavioral treatment of perfectionism: initial evaluation studies. Research on Social Work Practice, 4, 283-308. Flett, G. L., Hewitt, P. L., & Dyck, D. G. (1989). Self-oriented perfectionism, neuroticism and anxiety. Personality and Individual Differences, 10, 731735. Flett, G. L., Hewitt, P. L., Blankstein, K. R., & O’Brien, S. (1991). Perfectionism and learned resourcefulness in depression and self-esteem. Personality and Individual Differences, 12, 61-68. Flett, G. L., Hewitt, P. L., & Singer, A. (1995). Perfectionism and parental authority styles. Individual Psychology: Journal of Adlerian Theory, Research & Practice, 51, 50-60. Flett, G. L., & Hewitt, F. L. (2002). Perfectionism and maladjustment: An overview of theoretical, definitional, and treatment issues. I P.L. Hewitt & G. L. Flett (Red.), Perfectionism (s. 5-31). Washington, DC: American Psychological Association. Flett, G. L., Hewitt, P. L., Oliver, J. M., & Macdonald, S. (2002). Perfectionism in children and their parents: A developmental analysis. I G. L. Flett & P. L. Hewitt (Red.), Perfectionism: Theory, research, and treatment (s. 89132). Washington, DC: American Psychological Association. Flett, G. L., & Hewitt, P. L. (2006). Positive versus negative perfectionism in psychopathology – A comment on Slade and Owen’s dual process model. Behavior Modification, 30, 472-495. Flett, G. L., Blankstein, K. R., Hewitt, P. L. (2009). Perfectionism, performance, and state positive affect and negative affect after a classroom test. Canadian Journal of School Psychology, 24, 4-18. Folkman, S., & Moskowitz, J. T. (2000). Stress, positive emotion, and coping. Current Directions in Psychological Science, 9(4), 115-118. 48 Ermstål, 2015 Frost, R. O., Marten, P., Lahart, C., & Rosenblate, R. (1990). The dimensions of perfectionism. Cognitive Therapy and Research, 14, 449-468. Frost, R. O., Lahart, C. M., Rosenblate, R. (1991). The development of perfectionism: A study of daughters and their parents. Cognitive Therapy and Research, 15, 469-489. Frost, R. O., & Steketee, G. (1997). Perfectionism in obsessive-compulsive disorder patients. Behaviour Research and Therapy, 35, 291-296. Glover, D. S., Brown, G. P., Fairburn, C. G., & Shafran, R. (2007). A preliminary evaluation of cognitive-behaviour therapy for clinical perfectionism: a case series. British Journal of Clinical Psychology, 46, 8594. Goldstein, J., & Kornfield, J. (1987). Seeking the heart of wisdom: The path of insight mediation. Boston: Shambhala. Gould, D., Udry, E., Tuffey, S., & Loehr, J. (1996). Burnout in competitive junior tennis players: I. A quantitative psychological assessment. The Sport Psychologist, 10, 322-340. Gunaratana, V. H. (2011). Mindfulness in plain English. Somerville, MA: Wisdom Publications. Hamacheck, D. E. (1978). Psychodynamics of normal and neurotic perfectionism. Psychology, 15, 27-33. Hamilton, T. K., & Schweitzer, R. D. (2000). The cost of being perfect: Perfectionism and suicide ideation in university students. Australian and New Zealand Journal of Psychiatry, 34, 829-835. Handley, A. K., Egan, S. J., Kane, R. T., & Rees, C. S. (2014). The relationships between perfectionism, pathological worry and generalized anxiety disorder. BMC Psychiatry, 14, ArtID: 98. Handley, A. K., Egan, S. J., Kane, R. T., & Rees, C. S. (2015). A randomized controlled trial of group cognitive behavior therapy for perfectionism. Behaviour Research and Therapy, 68, 37-47. Hanh, T. N. (1999). The miracle of mindfulness – An introduction to the practice of meditation. Boston: Beacon Press. 49 Ermstål, 2015 Hayes, S. C., Strosahl, K. D., & Wilson, K. G. (2003). Acceptance and commitment therapy: An experimental approach to behavior change. New York: Guilford Publications, Inc. Heweon, S. (2013). The role of self-compassion and emotional approach coping in the relationship between maladaptive perfectionism and psychological distress among East Asian international students (avhandling). Minnesota, US: University of Minnesota. Hewitt, P. L., & Flett, G. L. (1991a). Perfectionism in the self and social contexts: Conceptualization, assessment, and association with psychopathology. Journal of Personality and Social Psychology, 60, 456470. Hewitt, P. L., & Flett, G. L. (1991b). Dimensions of perfectionism in unipolar depression. Journal of Abnormal Psychology, 100, 98-101. Hewitt, P. L., Flett, G. L., & Blankstein, K. R. (1991). Perfectionism and neuroticism in psychiatric patients and college students. Personality and Individual Differences, 12, 273-279. Hewitt, P. L., Flett, G. L., Turnbull-Donovan, W., & Mikail, S. (1991). The multidimensional perfectionism scale: Reliability, validity, and psychometric properties in psychiatric samples. Psychological Assessment: A Journal of Consulting and Clinical Psychology, 3, 464-468. Hewitt, P. L., Flett, G. L., & Turnbull-Donovan, W. (1992). Perfectionism and suicide potential. British Journal of Clinical Psychology, 31, 181-190. Hewitt, P. L., Flett, G. L., & Turnbull, W. (1994). Borderline personality disorder: An investigation with the Multidimensional perfectionism scale. European Journal of Psychological Assessment, 10, 28-33. Hewitt, P. L., Flett, G. L., & Weber, C. (1994). Dimensions of perfectionism and suicide ideation. Cognitive Therapy and Research, 18, 439-460. Hewitt, P. L., Flett, G. L., & Ediger, E. (1995). Perfectionism traits and perfectionistic self-presentation in eating disorders attitudes, characteristics, and symptoms. International Journal of Eating Disorders, 18, 317-326. 50 Ermstål, 2015 Hewitt, P. L., Flett, G. L., & Ediger, E. (1996). Perfectionism and depression: Longitudinal assessment of a specific vulnerability hypothesis. Journal of Abnormal Psychology, 105, 276-280. Hewitt, P. L., Newton, J., Flett, G. L., & Callander, L. (1997). Perfectionism and suicide ideation in adolescent psychiatric patients. Journal of Abnormal Child Psychology, 25, 95-101. Hibbard, D. R., & Walton, G. E. (2014). Exploring the development of perfectionism: The influence of parenting style and gender. Social Behavior and Personality, 42, 269-278. Hill, R. W., McIntire, K., & Bacharach, V. R. (1997). Perfectionism and the big five factors. Journal of Social Behavior & Personality, 12, 257-270. Hill, R. W., Huelsman, T. J., & Araujo, G. (2010). Perfectionistic concerns suppress associations between perfectionistic strivings and positive life outcomes. Personality and Individual Differences, 48, 584-589. Hollender, M. H. (1978). Perfectionism, a neglected personality trait. Journal of Clinical Psychiatry, 39, 384. Isen, A. M. (2000). Some perspectives on positive affect and self-regulation. Psychological Inquiry, 11, 184-188. James, K., Varplanken, B., Rimes, K. A. (2015). Self-criticism as a mediator in the relationship between unhealthy perfectionism and distress. Personality and Individual Differences, 79, 123-128. Jimenez, S. (2009). Compassion. I S. J. Lopez (Red.), The encyclopedia of positive psychology. Hämtad 19 april, 2015 från http://www.blackwellreference.com/public/tocnode?id=g9781405161251_c hunk_g97814051612515_ss1-24 Juster, H. R., Heimberg, R. G., Frost, R. O., Holt, C. S., Mattia, J. I., & Faccenda, K. (1996). Social phobia and perfectionism. Personality and Individual Differences, 21, 403-410. Kabat-Zinn, J. (2005). Wherever you go there you are. New York: Hyperion. Kamakura, T., Ando, J., Ono, Y., & Maekawa, H. (2003). A twin study of genetic and environmental influences on psychological traits of eating disorders in a Japanese female sample. Twin Research, 6, 292-296. 51 Ermstål, 2015 Karat, C-M., Halverson, C., Horn, D., & Karat, J. (1999). Patterns of entry and correction in large vocabulary continuous speech recognition systems. CHI, 99, 15-20. Kawamura, K. Y., Frost, R. O., & Harmatz, M. G. (2002). The relationship of perceived parenting styles to perfectionism. Personality and Individual Differences, 32, 317-327. Kowal, A., & Pritchard, D. W. (1990). Psychological characteristics of children who suffer from headache: A research note. Journal of Child Psychology and Psychiatry and Allied Disciplines, 31, 637-649. Langer, E. J. (2014). Mindfulness – 25th anniversary edition. Boston: Da Capo Press. Lundh, L. G., & Öst, L. G. (2001). Attentional bias, self-consciousness and perfectionism in social phobia before and after cognitive-behaviour therapy. Scandinavian Journal of Behaviour Therapy, 30, 4-16. Lundh, L. G., Broman, J. E., Hetta, J., & Saboonchi, F. (1994). Perfectionism and insomnia. Scandinavian Journal of Behaviour therapy, 23, 3-18. Lynd-Stevenson, R. M., & Herne, C. M. (1999). Perfectionism and depressive affect: The pros and cons of being a perfectionist. Personality and Individual Differences, 26, 549-562. Magnusson, A. E., Nias, D. K. B., & White, P. D. (1996). Is perfection associated with fatigue? Journal of Psychosomatic Research, 41, 377-383. Maloney, G. K., Egan, S. J., Kane, R. T., & Rees, C. S. (2014). An etiological model of perfectionism. PLOS ONE. Hämtad 19 april, 2015 från http://www.plosone.org/article/fetchObject.action?uri=info:doi/10.1371/jou rnal.pone.0094757&representation=PDF Martin, J. R. (1997). Mindfulness: A proposed common factor. Journal of Psychotherapy Integration, 7, 291-312. Martin, T. R., Flett, G. L., Hewitt, P. L., Krames, L., & Szanto, G. (1996). Personality correlates of depression and health symptoms: A test of a selfregulation model. Journal of Research in Personality, 30, 264-277. 52 Ermstål, 2015 Minarik, M. L., & Ahrens, A. H. (1996). Relations of eating and symptoms of depression and anxiety to the dimensions of perfectionism among undergraduate women. Cognitive Therapy and Research, 20, 155-169. Mistler, B. A. (2011). Forgiveness, perfectionism, and the role of selfcompassion (avhandling). Florida, US: University of Florida. Myers, L., & Sirois, M. J. (2006, 15 augusti). Spearman correlation coefficients, difference between sequential estimation of the mean in finite populations to Steiner’s Most Frequent Value. Hämtad 19 april, 2015 från http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/0471667196.ess5050.pub2/abstr act. Neff, K. D. (2003a). The development and validation of a scale to measure selfcompassion. Self and Identity, 2, 223-250. Neff, K. D. (2003b). Self-compassion: An alternative conceptualization of a healthy attitude toward oneself. Self and Identity, 2, 85-102. Neff, K. D. (2003c). Self-Compassion Scale (SCS). Hämtad 19 april, 2015 från http://self-compassion.org/wptest/wpcontent/uploads/Self_Compassion_Scale_for_researchers.pdf Nolen-Hoeksema, S. (1991). Responses to depression and their effects on the duration of depressive episodes. Journal of Abnormal Psychology, 100, 569-582. Norman, R. M. G., Davies, F., Nicholson, I. R., Cortese, L., & Malla, A. K. (1998). The relationship of two aspects of perfectionism with symptoms in a population outpatient clinic. Journal of Social and Clinical Psychology, 17, 50-68. Patch, A. K. (1984). Reflections on perfectionism. American Psychology, 39, 386-390. Pennebaker, J. W. (1989). Confession, inhibition, and disease. I L. Berkowitz (Red.), Advances in Experimental and Social Psychology (s. 211-244). San Diego: Academic Press, Inc. Pleva, J., & Wade, T. D. (2006). Guided self-help versus pure self-help for perfectionism: a randomised controlled trial. Behaviour Research and Therapy, 45, 849-861. 53 Ermstål, 2015 Powers, T. A., Koestner, R., Zuroff, D. C., Milyavskaya, M., & Gorin, A. A. (2011). The effects of self-criticism and self-oriented perfectionism on goal pursuit. Personality and Social Psychology Bulletin, 37, 964-975. Raes, F., Pommier, E., Neff, K. D., & Van Gucht, D. (2011). Construction and factorial validation of a short form of the self-compassion scale. Clinical Psychology and Psychotherapy, 18, 250-255. Rhéaume, J., Freeston, M. H., Dugas, M. J., Letarte, H., & Ladouceur, R. (1995). Perfectionism, responsibility and obsessive-compulsive symptoms. Behaviour Research and Therapy, 33, 785-794. Rice, K.G., Ashby, J. S., & Preusser, K. J. (1996). Perfectionism, relationships with parents, and self-esteem. Individual Psychology: Journal of Adherian Theory, Research & Practice, 52, 246-260. Rice, K. G., Ashby, J. S., & Slaney, R. B. (1998). Self-esteem as a mediator between perfectionism and depression: A structural equations analysis. Journal of Counseling Psychology, 45, 304-314. Riley, C., Lee, M., Cooper, Z., Fairburn, C., & Shafran, R. (2007). A randomized controlled trial of cognitive-behaviour therapy for clinical perfectionism: a preliminary study. Behaviour Research and Therapy, 45, 2221-2231. Robinson-Riegler, G. L., & Winton, W. M. (1996). The role of conscious recollection in recognition of affective material: Evidence for positivenegative asymmetry. Journal of General Psychology, 123, 93-104. Saboonchi, F. (2000). Perfectionism – Conceptual, Emotional, Psychopathological and Health-related Implications. (Doktorsavhandling). Stockholms Universitet, Psykologiska institutionen. Saboonchi, F., & Lundh, L. G. (1997). Perfectionism, self-consciousness, and anxiety. Personality and Individual Differences, 22, 921-928. Saboonchi, F., & Lundh, L. G. (1999). State perfectionism, and its relation to trait perfectionism, type of situation, priming, and being observed. Scandinavian Journal of Behaviour Therapy, 29, 154-166. Saboonchi, F., & Lundh, L-G. (2003). Perfectionism, anger, somatic health, and positive affect. Personality and Individual Differences, 35, 1585-1599. 54 Ermstål, 2015 Salovey, P., & Mayer, J. D. (1990). Emotional intelligence. Imagination, Cognition and Personality, 9, 185-211. Shafran, R., & Mansell, W. (2001). Perfectionism and psychopathology: A review of research and treatment. Clinical Psychology Review, 21, 879906. Shafran, R., Cooper, Z., & Fairburn, C. G. (2002). Clinical perfectionism: A cognitive-behavioural analysis. Behaviour Research and Therapy, 40, 773791. Shafran, R., Egan, S., Wade, T. (2010). Overcoming perfectionism: A self-help guide using cognitive behavioural techniques. London: Constable & Robinson. Skinner, B. F. (1968). Contingencies of reinforcement: A theoretical analysis. New York: Appleton century crofts. Slade, P. D. (1982). Towards a functional analysis of anorexia nervosa and bulimia nervosa. British Journal of Clinical Psychology, 21, 167-179. Slade, P. D., & Dewey, M. E. (1986). Development and preliminary validation of SCANS: A screening instrument for identifying individuals at risk of developing anorexia and bulimia nervosa. International Journal of Eating Disorders, 5, 517-538. Slade, P. D., & Owen, R. G. (1998). A dual process model of perfectionism based on reinforcement theory. Behavior Modification, 22, 372-390. Slaney, R. B., Mobley, M., Trippi, J., Ashby, J. S., & Johnson, D. P. (1996). The Almost Perfect Scale – Revised. Unpublished manuscript, The Pennsylvania State University. Slaney, R. B., Rice, K. G., Ashby, J. S. (2002). A programmatic approach to measuring perfectionism: The almost perfect scales. I G. L. Flett & P. L. Hewitt (Red.), Perfectionism: Theory, research, and treatment (s. 63-88). Washington, DC: American psychological association. Srinivasagam, N. M., Kaye, W. H., Plotnicov, K. H., Greeno, C., Weltzin, T. E., & Rao, R. (1995). Persistent perfectionism, symmetry, and exactness after long-term recovery from anorexia nervosa. The American Journal of Psychiatry, 152, 1630-1634. 55 Ermstål, 2015 Steele, A., & Wade, T. (2008). A randomized trial investigating guided self-help to reduce perfectionism and its impact on bulimia nervosa: a pilot study. Behaviour Research and Therapy, 46, 1316-1323. Steele, A. L., Waite, S., Egan, S. J., Finnigan, J., Handley, A., & Wade, T. D. (2013). Psycho-education and group cognitive-behavioural therapy for clinical perfectionism: a case-series evaluation. Behavioural and Cognitive Psychotherapy, 41, 129-143. Stoeber, J. (2011). Perfectionism, efficiency, and response bias in proof-reading performance: Extension and replication. Personality and Individual Differences, 50, 426-429. Stoeber, J., & Otto, K. (2006). Positive conceptions of perfectionism: Approaches, evidence, challanges. Personality and Social Psychology Review, 10, 295-319. Stoeber, J., Otto, K., Pescheck, E., Becker, C., & Stoll, O. (2007). Perfectionism and competitive anxiety in athletes: Differentiating striving for perfection and negative reactions to imperfection. Personality and Individual Differences, 42, 959-969. Stoeber, J., & Rambow, A. (2007). Perfectionism in adolescent school students: Relations with motivation, achievement, and well-being. Personality and Individual Differences, 42, 1379-1389. Stoeber, J., & Eysenck, M. W. (2008). Perfectionism and efficiency: Accuracy, response bias, and invested time in proof-reading performance. Journal of Research in Personality, 42, 1673-1678. Stoeber, J., & Stoeber, F. S. (2009). Domains of perfectionism: Prevalence and relationships with perfectionism, gender, age, and satisfaction with life. Personality and Individual Differences, 46, 530-535. Stoeber, J., Schneider, N., Hussain, R., & Matthews, K. (2014). Perfectionism and negative affect after repeated failure – Anxiety, depression, and anger. Journal of Individual Differences, 35, 87-94. Stornelli, D., Flett, G. L., & Hewitt, P. L. (2009). Perfectionism, achievement, and affect in children: A comparison of students from gifted, arts, and regular programs. Canadian Journal of School Psychology, 24, 267-283. 56 Ermstål, 2015 Stuart, J. (2010). Maladaptive perfectionism and disordered eating in college women: The mediating role of self-compassion (avhandling). Florida, US: University of Florida. Sturman, E. D., Flett, G. L., Hewitt, P. L., & Rudolph, S. G. (2009). Dimensions of perfectionism and self-worth contingencies in depression. Journal of Rational-Emotive & Cognitive-Behavior Therapy, 27, 213-231. Stöber, J., Otto, K., & Stoll, O. (2004). Mehrdimensionales Inventar zu Perfektionismus im Sport (MIPS) [Multidimensional Inventory of Perfectionism in Sport (MIPS)]. I J. Stöber, K. Otto, E. Pescheck, & O. Stoll (Red.). Skalendokumentation “Perfectionismus im Sport”(Hallesche Berichte zur Pädagogischen Psychologie No.7, pp. 4-13). Halle/Saale, Germany: University of Halle-Wittenberg. Teasdale, J. D., Segal, Z. V., Williams, J. M., Ridgeway, V. A., Soulsby, J. M., & Lau, M. A. (2000). Prevention of relapse/recurrence in major depression by mindfulness-based cognitive therapy. Journal of Consulting & Clinical Psychology, 68, 615-623. Tozzi, F., Aggen, S. H., Neale, B. M., Anderson, C. B., Mazzeo, S. E., Neale, M.C., & Bulik, C. M. (2004). The structure of perfectionism: A twin study. Behavior Genetics, 34, 483-494. Vincent, N. K., & Walker, J. R. (2000). Perfectionism and chronic insomnia. Journal of Psychosomatic Research, 49, 349-354. Vitousek, K., & Manke, F. (1994). Personality variables and disorders in anorexia nervosa and bulimia nervosa. Journal of Abnormal Psychology, 103, 137-147. Wade, T. D., & Bulik, C. M. (2007). Shared genetic and environmental risk factors between undue influence of body shape and weight on selfevaluation and dimensions of perfectionism. Psychological Medicine, 37, 635-644. Wood, J. V., Saltzberg, J. A., Neale, J. M., & Stone, A. (1990). Self-focused attention, coping responses, and distressed mood in everyday life. Journal of Personality & Social Psychology, 58, 1027-1036. 57 Ermstål, 2015 Wyatt, R., & Gilbert, P. (1998). Dimensions of perfectionism: A study exploring their relationship with perceived social rank and status. Personality and Individual Differences, 24, 71-79. Zuroff, D. C., Blatt, S. J., Sotsky, S. M., Krupnick, J. L., Martin, D. J., Sanislow,C.A., Simmens, S. (2000). Relation of therapeutic alliance and perfectionism to outcome in brief outpatient treatment of depression. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 68, 114-124. 58 Ermstål, 2015 Bilagor Bilaga A – Affektskattningsfrågor Tänk på hur du känner dig i just denna stund och markera på skalorna nedan i vilken utsträckning du känner dig på följande sätt: Neutral Ledsen----------------------------------------------------------------------------------Glad -5 -4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4 5 Neutral Trött-------------------------------------------------------------------------------------Pigg -5 -4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4 5 Neutral Ångestfylld/stressad---------------------------------------------------Lugn/Avslappnad -5 -4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4 5 Hur nöjd känner du dig med din prestation i del 1/del 2? Neutral Missnöjd--------------------------------------------------------------------------------Nöjd -5 -4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4 5 59 Ermstål, 2015 Bilaga B - SCS-SF (Self-compassion scale – Short Form) Läs varje påstående noga innan du svarar. Markera hur ofta du beter dig på det sätt som påståendet beskriver genom att markera den siffra som bäst stämmer in på ditt beteende. Nästan aldrig 1. När jag misslyckas med någonting som 1 är viktigt för mig uppfylls jag av känslor av otillräcklighet. 2 3 Nästan alltid 4 5 2. Jag försöker vara förstående och tålmodig gentemot de aspekter av min personlighet som jag inte tycker om. 1 2 3 4 5 3. När någonting plågsamt inträffar försöker jag ha en balanserad syn på situationen. 1 2 3 4 5 4. När jag känner mig nere tenderer jag att känna som att de flesta andra människorna troligtvis är lyckligare än jag är. 1 2 3 4 5 5. Jag försöker se mina brister som en del i att vara människa. 1 2 3 4 5 6. När livet är svårt ger jag mig själv den omsorg och ömhet som jag behöver. 1 2 3 4 5 7. När någonting gör mig upprörd försöker jag att hålla mina känslor i balans. 1 2 3 4 5 8. När jag misslyckas med någonting som är viktigt för mig tenderer jag att känna mig ensam i mitt misslyckande. 1 2 3 4 5 9. När jag känner mig nere tenderar jag att oroa mig och fixera på allting som är fel. 1 2 3 4 5 60 Ermstål, 2015 10.När jag känner mig otillräcklig på något sätt försöker jag påminna mig själv om att känslor av otillräcklighet är något de flesta människor har. 1 2 3 4 5 11.Jag är ogillande och kritisk när det gäller mina egna brister och otillräckligheter. 1 2 3 4 5 12.Jag är intolerant och otålig gentemot de aspekter av min personlighet som jag inte tycker om. 1 2 3 4 5 (Skattningsskalan är godkänd för användande samt tryck i forskning, masteruppsatser och doktorsavhandlingar av skaparen Kristin Neff, Ph. D.. Se följande länk för godkännande från skaparen: http://self-compassion.org/wptest/wpcontent/uploads/Self_Compassion_Scale_for_researchers.pdf) 61 Ermstål, 2015 Bilaga C - Samband mellan beteendemåtten och MPS-F (Brief Multidimensional Perfectionism Scale – Frost) med tillhörande delskalor Tabell 6a – Negativ betingelse. Resultat från Spearmans rangkorrelation för antal skrivna ord (antal skrivna ord i del 1 och antal skrivna ord i den 2) och antal ändringar (antal totala ändringar, antal strykningar och antal tillägg i ord samt i bokstäver) relaterat till MPS-F (Brief Multidimensional Perfectionism Scale – Frost) med tillhörande delskalor inom den den negativa betingelsegruppen. Formulär Ord 1 Ord 2 Tot. ändring Strykning Tillägg Tot. ändring Strykning Tillägg ord ord ord bokstäver bokstäver bokstäver Brief MPS-F Total -.17 -.00 .10 -.02 .15 .08 -.01 .14 CM -.19 -.09 -.00 -.13 .05 -.03 -.14 .04 PS -.09 .10 .18 .01 .25 .18 .05 .25 PP -.07 .12 .16 .07 .19 .14 .08 .19 DA -.20 -.26 -.02 .12 -.03 -.05 .08 -.05 O -.10 .01 .17 .07 .19 .16 .06 .18 *p < .05. Not: Ord 1= Antal skrivna ord totalt i del 1 (uppsatsskrivande-uppgift); Ord 2 = Antal skrivna ord totalt i del 2 (korrekturläsningsuppgift); Tot. ändring ord = det totala antal ord som ändrats från del 1 till del 2. Tot. ändring ord kan delas in i underkategorierna Strykning ord = totalt antal borttagna ord från del 1 till del 2 och Tillägg ord = totalt antal tillagda ord från del 1 till del 2. Tot. ändring bokstäver = det totala antal bokstäver som ändrats från del 1 till del 2. Tot. ändring bokstäver kan delas in i underkategorierna Strykning bokstäver = totalt antal borttagna bokstäver från del 1 till del 2 och Tillägg bokstäver = totalt antal tillagda ord från del 1 till del 2. Dessa beteendemått relateras till Brief Multidimensional Perfectionism Scale – Frost (Brief MPS-F) med tillhörande delskalor Concern over Mistakes (CM), Personal Standards (PS), Parental Perceptions (PP), Doubts about Actions (DA) och Organization (O). N = 47. Tabell 6b – Positiv betingelse. Resultat från Spearmans rangkorrelation för antal skrivna ord (antal skrivna ord i del 1 och antal skrivna ord i den 2) och antal ändringar (antal totala ändringar, antal strykningar och antal tillägg i ord samt i bokstäver) relaterat till MPS-F (Brief Multidimensional Perfectionism Scale – Frost) med tillhörande delskalor inom den den positiva betingelsegruppen. 62 Ermstål, 2015 Formulär Ord 1 Ord 2 Tot. ändring Strykning Tillägg Tot. ändring Strykning Tillägg ord ord ord bokstäver bokstäver bokstäver Brief MPS-F Total .20 .22 .055 -.04 .06 .02 -.05 .09 CM .27 .30* .054 -.02 .05 .02 -.03 .07 PS .19 .13 -.100 -.07 -.10 -.12 -.09 -.08 PP .02 .16 .153 -.08 .24 .16 -.09 .25 DA .04 -.00 .080 .15 .04 .01 .15 .06 O -.04 -.04 .023 .00 .05 .04 .00 .08 *p < .05. ** p < .01. Not: Beskrivning av förkortningar se Tabell 4a. N = 48. 63
© Copyright 2024