Hämta - Kungsbacka kommun

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Upprättad
2015-03-10
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Sammanträde 17 mars 2015, 10.00
Kungsbacka rummet
Ärende
1.
Val av justerare
2.
Revisionsrapport - Årlig grundläggande
granskning
3.
Avstämning - Upphandling av
skolskjutstrafik
Beteckning
Förslag
Lisa Andersson (M)
KS/2015:100
Förslag till KS:
Informationen noteras
i protokollet
Catarina Nyberg, 10
4.
Avstämning - Östanvindsgatan
Hasse Andersson och Elin Johansson
klockan 10.30
5.
Avstämning – Kungsmässan
Hasse Andersson, Inger Gennerud
Björsander och Andrea Ericsson, 10.45
6.
Avstämning - Kustvattenrådet,
Anders Gustafsson förvaltningen för miljöoch hälsoskydd, 11-11.15
7.
Avstämning - Sverigeförhandlingen
Catarina Nyberg, 11.15
Kristin Löfgren
Kommunstyrelsens förvaltning
Direkt:/RedigerareTelefon/
[email protected]
Kungsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
Besöksadress
Stadshuset, Storgatan 37
Telefon: 0300-83 40 00
www.kungsbacka.se
KUNGSBACKA KOMMUN
2 (2)
Ärende
8.
Beteckning
Avstämning - Fairtrade city
Elinor Filipsson, 11.45
9.
Information från möten
/Hans Forsberg (M)
Kristin Löfgren
Ordförande
Sekreterare
Förslag
Kungsbac ka
Kommunfullmäktiges presidium
2015-03-02
Revisionsrapport -Årlig grundläggande granskning
Kommunrevisionen har vid sitt möte den 12 februari 2015 antagit bifogad revisionsrapport .
Granskningens syfte har varit att ge revisorerna underlag för ansvarsprövning och är en del i
revi sorernas årlig granskning.
Granskningsrapporten översänds för kännedom.
För revisorerna i Kungsbacka kommun
W~0ai~~
7
GÖsta Dahlström
-/
Kommunrevisionens
administratör
/
Ko111111w1rev ision
Odd Hcsslcr
Direkt 0300-83 42 52
[email protected]
Kun gsbacka kommun
434 81 Kungsbacka
BesOksadress
Stadshu set
Telefon vx 0300-83 40 00
Fax 0300-83 47 04
kommunrcvision@l·amgsbacka.sc
www.kun gsbacka .se
Revisionsrapport 2014
Genomförd på uppdrag av revisorerna
Februari 2015
Kungsbacka kommun
Årlig grundläggande granskning 2014
1
1111111111 •
Building a better
working world
Building a better
working world
Innehåll
1.
Sammanfattning .......................................................................................................... 3
2.
lnledning ...................................................................................................................... 4
2.1. Bakgrund .. ...... .... ....... ....... ... .... ... .. .. ....... ....... .. ... ... .... ......... .. ...... .... ...... ........ ..... ... .... 4
2.2. Syfte och revisionsfrågor ... ...... .. ....... ............. ... ... .... .... ....... .. ... ... .... ... ... ... ... .... ......... 4
2.3. Metod .... ..... ... ..... ...... ........ .... ... ... .......... .. ..... .... ... ... ... .. ... ... ... ... .... .. .... .... ..... ...... .... .... 4
3.
Kommunövergripande granskningar ........................................................................ 5
3.1. Granskning av intern kontroll (fas 1) ........ ..... .. .. .. ................... .... ........ ........ ......... ..... 5
3.2. Granskning av intern kontroll och skyddet mot oegentligheter (fas 2) ... ......... ..... .. .. . 6
3.3. Granskning av mindre inköp ...... ......... .... .... .. ... .... ..... .. .. .. .... .. ... ..... .... ...... ..... .. .... ..... . 6
3.4. Uppföljning av 2012 års granskningar .. .. ... ..... ..... ...... .... .... .. ... .. ... .. ....... .... ..... ...... ..... 7
4.
Kommunstyrelsen ....................................................................................................... 8
4.1. Kommunfullmäktiges prioriterade mål ..... ...... ......... .. .... ....... ........ .... ... ... ..... ........ ... .. . 8
4.2. Granskning av kommunens bostadsförsörjning ..... ... ...... ...... .. ........ ......... ...... ........ ... 8
4.3. Viktiga händelser under året ....... ...... ..... ...... .... ..... ... ... .... ........ ......... .... .... .......... ...... 9
5.
Nämnden för miljö- och hälsoskydd ........................................................................ 11
5.1. Kommunfullmäktiges prioriterade mål .... ..... ... .... ..... .. ... .. .. ........ ..... ....... .. ... .. .. ......... 11
5.2. Granskning av nämnden för miljö- och hälsoskydd ........ ... ... .. ..... .. .... .. .. ... .... .... ...... 11
5.3. Viktiga händelser under året ... ...... .... ...... ....... ..... ............... .... ..... .... ... ... .... ............. 12
6.
Nämnden för teknik .................................................................................................. 13
6.1.
Kommunfullmäktiges prioriterade mål ...... ...... ... .. ....... ..... ........ ... ... ........ .. .... ... ... ..... 13
6.2. Viktiga händelser under året ....... .. .. .. .... ... ...... ..... .... ..... ... .... ....... ........ ..... ....... ..... .. . 13
7.
Byggnadsnämnden ................................ ................................................................... 14
7.1.
Kommunfullmäktiges prioriterade mål .. .... .. ... .. ...... ...... .. ..... ........ ... .... .... ....... ........ .. 14
7.2. Viktiga händelser under året ........ ... .. ... ... .... ....... .. .......... .......... ... .. ..... ... .. .... ...... .... . 14
8.
Nämnden för funktionsstöd ..................................................................................... 14
8.1. Kommunfullmäktiges prioriterade mål .... ....... .. ....... ........ ..... ..... .. ..... ...... ...... ..... ...... 14
8.2. Resultat från nämnddialog .. ....... ......... .. ....... .... .... ... .............. ... .. .... .. ..... .... ....... .. .... 14
9.
Nämnden för äldreomsorg ....................................................................................... 15
9.1. Kommunfullmäktiges prioriterade mål .. ... .. ... ...... .... ..... ........ ..... ...... .. .. ........ ..... ....... 15
9.2. Viktiga händelser under året .... .... .. .. ... ... ....... ....... ... .......... .... .. ... ........ ... ... ....... ....... 15
10. Nämnden för kultur och turism ................................................................................ 16
10.1.
Kommunfullmäktiges prioriterade mål. .. ... .... ..... .. .. ... ..... ... .. .. .... .. ........ .... ..... ..... .. . 16
10.2.
Granskning av inköp och upphandling ..... .... .. ... .... .... .... ..... .. ..... .... .. ...... .... ... ....... 16
10.3.
Resultat från nämnddialog ..... ............. ... .. .. ..... ....... .... ... .. ... .... ... ....... ..... ....... ...... . 17
11. Nämnden för fritid och folkhälsa ................... .... .......... .................................. .... ...... 18
11 .1.
Kommunfullmäktiges prioriterade mål. ...... .... .... ..... ... ..... ........... .... .. ..... .. ..... ... ..... 18
11 .2.
Resultat från nämnddialog ..... ........... ....... .. .. .. ... ...... ... ...... .. ...... .. .. .... .. ............. .... 18
1
s
12. Nämnden för förskola och grundskola .................................................................... 19
12.1.
Kommunfullmäktiges prioriterade mål ....... .... ... ... ..... .. .... .. .... .. ...... ........ .. ............ . 19
12.2.
Resultat från nämnddialog ........ .... .... .. ............... ...... .. .. .... .. .. .. .......... ... .... ......... .. . 19
13. Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning ........................................................ 19
13.1 .
Kommunfullmäktiges prioriterade mål. .. .. ...... ....... ..... ....... ... ........ .. ...... .. ....... .. .. ... 19
13.2.
Viktiga händelser under året.. .............. .. .... .......... .. ........ ....... .. .... .. .... ........ .. .... .... 20
14. Nämnden för individ- och familjeomsorg ................................................................ 21
14.1.
Kommunfullmäktiges prioriterade mål ....... ...................... .. ...... .. ...... .... .. .... .......... 21
14.2.
Viktiga händelser under året.. ...... .. .......... ........................... ........ ...... .. .. ... ........... 21
15. Nämnden för service ................................................................................................ 22
15.1.
Kommunfullmäktiges prioriterade mål ...... ... ........ ...... .......................... ........ ........ 22
15.2.
Viktiga händelser under året. .. ... ........ .. ... .... ... ... .. .. ... .... ........... .. ... ..... .. ................ 22
16. Överförmyndarnämnden .......................................................................................... 23
16.1.
Kommunfullmäktiges prioriterade mål ....................... .. .. ...... .. .. .... .... .... .... ........ .. .. 23
16.2.
Viktiga händelser under året.. .... .. .... .... .. .... ... ..... .. ... ...... ...... .. .. .... ...... ...... .. .......... 23
17. Övergripande bedömning av verksamheten under 2014 ....................................... 25
17 .1.
Nämndernas ansvar ...... .... ....... ... ... ... ......... ..... .. .. .... .. ..... ...... ..... .......... ......... .. ... . 25
17 .2.
Ändamålsenlig skötsel. ... ......... ...... ........ .. ... ............ ........... .... ... .. .. ... .... .... .. .. ... .... 25
17 .3.
Ekonomiskt tillfredställande verksamhet ... .. .. ..... ...... ... ...... ............. .. ................. .. 25
17.4.
Tillräcklig intern kontroll ...... .. .... .... .... .. .. .. .................. .... .... ......... ....... .. ... .......... ... 25
Bilaga
Bilaga
Bilaga
Bilaga
1:
2:
3:
4:
Bakgrund
Styrning och uppföljning
Kommunens nämndorganisation
översikt över kommunfullmäktiges adresserade mål
2
y
Building a better
working world
1. Sammanfattning
På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kungsbacka kommun har EY genomfört en
grundläggande granskning av kommunstyrelsen och nämnderna. Samtliga nämnder förutom
valnämnden och krisledningsnämnden ingår i den grundläggande granskningen.
Syftet med den grundläggande granskningen är att ge revisorerna underlag för
ansvarsprövningen och den är en del i revisorernas årliga granskning av den kommunala
verksamheten . Granskningen syftar även till att utgöra underlag för den fortsatta analysen av
behovet av fördjupade granskningar inom nämnder och styrelsers ansvarsområden .
Den årliga grundläggande granskningen består av flera delar. Dels redogörs för de
fördjupade granskningar som genomförts under året, dels sker en uppföljning av
kommunfullmäktiges adresserade mål till kommunstyrelsen och nämnderna. Inom ramen för
granskningen har även grundläggande dokument granskats såsom protokoll från styrelse
och nämnder, delårsrapporter samt mål- och budgetdokument.
Kommunrevisionen har under 2014 genomfört flera revisionsinsatser såsom fördjupade
granskningar, dialoger med nämnder och tjänstemän , protokollgranskningar och uppföljning
av granskningar från tidigare år. Under året har följande fördjupade granskningar
genomförts:
...
Granskning av intern kontroll (fas 1)
...
Granskning av intern kontroll och skyddet mot oegentligheter (fas 2)
...
Granskning av mindre inköp
...
Uppföljning av 2012 års granskningar
.,,.
Granskning av kommunens bostadsförsörjning
...
Granskning av nämnden för miljö- och hälsoskydd
...
Granskning av inköp och upphandling
Den årliga grundläggande granskningen visar att nämnderna i stort utövat sitt ansvar på ett
tillfredställande sätt. Av granskningen framgår dock att det finns betydande
utvecklingsområden vad gäller styrning och ledning inom nämnden för individ- och
familjeomsorgs förvaltning, inte minst avseende verksamheten för mottagande av
ensamkommande flyktingbarn. Vidare framgår att det finns flera utvecklingsområden i
nämndernas och styrelsens arbete med intern kontroll. Genomförda fördjupade granskningar
under året visar att de kommungemensamma anvisningarna för intern kontroll inte tydliggör
organisation, ansvar och praktiskt upplägg för internkontrollarbetet.
Utifrån de genomförda fördjupade granskningarna under året har även ett antal synpunkter
och förbättringsområden identifierats.
3
Buildmg a better
work ing world
2. Inledning
2.1.
Bakgrund
Kommunrevisionens uppgift är att ge kommunfullmäktige underlag till den
ansvarsprövningen. Bakgrunden till denna granskning beskrivs närmare i bilaga 1.
2.2.
årliga
Syfte och revisionsfrågor
Syftet med den grundläggande granskningen är att ge revisorerna underlag för
ansvarsprövningen och är en del i revisorernas årliga granskning. Granskningen syftar också
till att utgöra underlag för den fortsatta analysen av behovet av fördjupade granskningar inom
nämnder och styrelsers ansvarsområden.
2.3. Metod
Den grundläggande delen av den årliga granskningen omfattar flera steg och genomförs
löpande under revisionsåret bland annat genom följande moment:
~
Att ta del av grundläggande dokument, till exempel :
Mål- och budgetdokument
Ekonomi- och verksamhetsrapporter
Delårsrapporter
Bokslut
Protokoll 1
~
Att kommunicera med den verksamhet som granskas.
~
Att bedöma tillförlitlighet i redovisning , system och rutiner.
~
Att bedöma om ansvarig nämnd/styrelse skapat förutsättningar för tillräcklig styrning och
uppföljning (hur säkerställer nämnden att de beslut som fattas tydligt framgår av
protokoll samt rutiner för återanmälan av beslut). I bilaga 2 framgår en beskrivning över
hur arbetet med styrning och uppföljning ska bedrivas i Kungsbacka kommun .
~
Att granska nämnders och styrelsers återrapportering till kommunfullmäktige och
bedöma om den ger en rättvisande bild av uppnådda resultat i förhållande till fastställda
mål och beslutade åtaganden. Detta görs främst i samband med granskning av delårsoch årsbokslut. I bilaga 3 framgår en figur över kommunens nämndorganisation och i
bilaga 4 framgår en översikt över kommunfullmäktiges adresserade mål till nämnder och
styrelse.
1
Nämndernas protokoll läses företrädesvis av de förtroendevalda revisorerna vilka ansvarar för att
relevanta frågor tas upp till diskussion löpande under året. En genomgång av nämndernas protokoll
har dock genomförts inom ramen även för denna granskning.
4
EV
Suilding a better
working world
Föreliggande granskning bygger på dokumentstudier samt dialoger med ett urval av
kommunens nämnder och förvaltningar. Resultatet av de fördjupade granskningarna som
genomförts under året har också beaktats.
Revisionen har under 2014 genomfört fördjupade granskningar inom områden som berör
kommunstyrelsen och fyra av kommunens nämnder. För de nämnder inom vilka revisionen
inte genomfört någon fördjupad granskning eller där den fördjupade granskningen omfattat
ett begränsat område har en grundläggande genomgång gjorts av nämndernas mål, uppdrag
samt hantering och genomförande av kommunfullmäktiges prioriterade mål riktade till
nämnden.
Under året har även en uppföljning genomförts av fem granskningar som genomfördes 2012.
Resultatet av denna uppföljning sammanfattas i kapitel tre.
3. Kommunövergripande granskningar
Under 2014 har tre fördjupade granskningar genomförts som avser kommunstyrelsen och
samtliga eller flera av kommunens nämnder. Resultatet från dessa tre granskningar beskrivs
nedan. Revisionen har även genomfört en uppföljning av 2012 års granskningar.
Nämndspecifika granskningar redovisas senare i rapporten per nämnd.
3.1.
Granskning av intern kontroll (fas 1)
Granskningen syftade till att undersöka hur kommunstyrelsen och nämnderna säkerställer
en tillräcklig intern kontroll.
Av granskningen framkom att de kommungemensamma anvisningarna för intern kontroll inte
tydliggör organisation, ansvar och praktiskt upplägg för internkontrollarbetet. En tydlig
struktur för internkontrollarbetet är en förutsättning för att kunna säkerställa en tillräcklig
intern kontroll. En kommungemensam struktur för arbetet med intern kontroll underlättar
också
kommunstyrelsens
uppsikt
över
nämndernas
interna
kontroll.
De
kommungemensamma anvisningarna ställer inte krav på hur riskidentifiering ska gå till eller
att riskerna ska värderas, vilket är grundläggande i ett internkontrollarbete. Vidare framkom
av granskningen att fyra av nämnderna inte utarbetat sin beskrivning av internkontroll i
budgeten 2014 i enlighet med de kommungemensamma anvisningarna för intern kontroll och
Kungsbackas styrmodell. Detta bedömdes som bristfälligt.
Kommunstyrelsen rekommenderades att:
11>-
11>-
Tillse att det finns en tydlig modell för intern kontroll som inkluderar krav på
riskidentifiering, riskvärdering och riskhantering . Denna bör kommuniceras och följas
upp.
Tillse att kraven på nämndernas redovisning av intern kontroll ses över så att
nämnderna tar hänsyn till samtliga risker som har en hög sannolikhet att inträffa och
som kan innebära en allvarlig konsekvens för verksamhet och ekonomi.
5
d
EY
6ufld ing a biltter
wor king world
3.2.
Granskning av intern kontroll och skyddet mot oegentligheter (fas 2)
Granskningen syftade till att göra en fördjupad granskning av skyddet mot oegentligheter
inom kommunen för att bedöma om granskade nämnder har en ändamålsenlig styrning och
kontroll. Granskningen omfattade kommunstyrelsen, byggnadsnämnden, nämnden för miljöoch hälsoskydd samt nämnden för service.
Av granskningen framkom att kommunstyrelsen och granskade nämnder inte säkerställt en
tillräcklig intern kontroll avseende skyddet mot oegentligheter. För att effektivt kunna skydda
sig mot oegentligheter måste en organisation systematiskt identifiera var i verksamheterna
risker kan uppträda och därefter värdera identifierade risker och besluta hur de ska hanteras.
Granskningen visade att kommunstyrelsen och granskade nämnder inte genomför en
dokumenterad riskanalys inom ramen för internkontrollarbetet. Inom ramen för granskningen
konstateras att risken för oegentligheter inte systematiskt tas upp i styrelsens och
nämndernas internkontrollarbete, vilket bedöms som bristfälligt. Analyserna genomförs
enbart på förvaltningsledningsnivå och enhetschefer och/eller medarbetare är inte delaktiga.
Detta arbetssätt konstateras kunna innebära att de mest väsentliga riskerna inte kontrolleras.
Utöver detta visade granskningen att det saknades arbetssätt för vem som ska erbjudas
utbildningar och hur information ska ges kring risker för oegentligheter.
Utifrån granskningen framkom följande rekommendationer:
.,.
Kommunstyrelsen rekommenderas att i sin roll som ledande och samordnande för
kommunens verksamheter tillse att samtliga nämnder beaktar risken för oegentligheter
inom ramen för det arbete som pågår med att tydliggöra hur internkontrollarbetet ska
genomföras .
.,.
Kommunstyrelsen, byggnadsnämnden, nämnden för miljö- och hälsoskydd samt
nämnden för service rekommenderas att säkerställa att risken för oegentligheter beaktas
inom ramen för arbetet med riskidentifiering och värdering av risker .
.,.
Kommunstyrelsen (som rekommenderat i fas 1), byggnadsnämnden, nämnden för miljöoch hälsoskydd samt nämnden för service rekommenderas att säkerställa att hänsyn tas
till samtliga risker som har en hög sannolikhet att inträffa och som kan innebära en
allvarlig konsekvens för verksamhet och ekonomi.
.,.
Kommunstyrelsen rekommenderas i sin roll som ledande och samordnande för
kommunens verksamheter att stärka arbetet med informationen och kommunikationen
kring risken för oegentligheter. Detta för att stärka kunskapen inom området samt för att
tydliggöra hur medarbetare, chefer och förtroendevalda ska gå tillväga när risker för
oegentligheter uppmärksammas.
3.3. Granskning av mindre inköp
Granskningen syftade till att undersöka om kommunens nämnder hanterar inköp
ändamålsenligt, det vill säga i enlighet med aktuell lagstiftning och antagna riktlinjer.
Utgångspunkten var de krav som anges i Lagen om offentlig upphandling (LOU) samt
antagna riktlinjer och reglementen som kommunen har avseende inköp, representation,
6
d
EV
Build lng a better
working worfd
resor och konferenser. Granskningen avsåg transaktioner om mindre belopp mellan 2 - 50
tkr för perioden januari 2014 - augusti 2014.
Granskningen visade att den interna kontrollen inom inköpsområdet i stort fungerar med
hänsyn till affärsmässighet och konkurrens . Kommunen har upprättade skriftliga rutiner för
hur varor och tjänster samt representation, resor och konferenser ska hanteras.
Av granskningen framkom dock att de i flertalet fall saknades syfte och deltagarförteckning i
samband med representation, resor och konferenser. Detta innebar att det inte var möjligt at
bedöma om inköpen var rörelsegilla 2 eller inte.
Vidare visade granskningen att inköp från ramavtal inte alltid sker i de fall där ramavtal finns.
Granskningen visade även att leveranskvittens/mottagningsattest i ett antal fall skett av
samma person som godkänt inköpet, vilket inte är tillåtet enligt attestreglementet.
Utifrån granskningen framkom följande rekommendationer:
.,.
Att säkerställa att gällande interna riktlinjer för representation följs. Det kan göras
exempelvis genom att tydliggöra kraven på attestansvarig så att attest inte sker där
underlag saknas eller är bristfälligt.
.,.
Att säkerställa att det inte är möjligt i systemet att både godkänna en beställning samt att
leveranskvittera/mottagningsattestera .
.,.
Att säkerställa att avrop från ramavtal sker i de fall ramavtal finns. Det kan exempelvis
göras genom utbildningsinsatser samt att uppföljning görs av kommunen genom
stickprovsvis granskning av att ramavtal används på de områden där det finns ramavtal.
3.4.
Uppföljning av 2012 års granskningar
Granskningen syftade till att följa upp om kommunstyrelsen och nämnderna hanterat de
synpunkter som framkommit i revisionens granskningar från 2012 samt vilka åtgärder som
vidtagits . Följande granskningar följdes upp:
.,.
.,.
.,.
.,.
.,.
2
Granskning av uppföljning av externa och fristående utförare (kommunstyrelsen,
nämnden för förskola och grundskola, nämnden för funktionsstöd, nämnden för
äldreomsorg samt nämnden för individ- och familjeomsorg) .
Granskning av nämnden för fritids tillämpning av likställighetsprincipen avseende
utdelning av föreningsstöd (nämnden för fritid) .
Granskning av omvårdnaden i den kommunala äldreomsorgen (nämnden för
äldreomsorg) .
Granskning av nämnden för service (nämnden för service) .
Granskning av elevhälsan (nämnden för förskola och grundskola och nämnden för
gymnasie- och vuxenutbildning) .
Att en kostnad är rörelsegill innebär att den kan knytas till den verksamhet som bedrivs.
7
EY
Buildlng i1I better
working world
Av granskningen framkom att kommunstyrelsen och nämnderna i stort beaktat de
rekommendationer som framgick i granskningarna samt vidtagit adekvata åtgärder.
Granskningen visade dock att det fanns utvecklingsområden. Inom ramen för Granskning av
uppföljning av externa och fristående utförare bedömdes nämnden för funktionsstöd tydligare
kunna dokumentera aktiviteter och ansvarsområden kopplat till uppföljning av boende.
Nämnden för individ- och familjeomsorg bedömdes, för att säkerställa att konsulentstödda
familjehem inköps korrekt, kunna upphandla ett ramavtal inom området. Vidare bedömdes
nämnden för äldreomsorg fortsatt behöva analysera och bedöma riskerna med nuvarande
organisation för beställning, utförande och uppföljning av egna och externa utförare.
Nämnden för fritid (nuvarande nämnden för fritid och folkhälsa) samt nämnden för service
bedömdes ha beaktat samtliga rekommendationer inom ramen för Granskning av nämnden
för fritids tillämpning av likställighetsprincipen avseende utdelning av föreningsstöd
respektive Granskning av nämnden för seNice.
Nämnden för äldreomsorg bedömdes inom ramen för Granskning av omvårdnaden i den
kommunala äldreomsorgen i stort beaktat revisionsrapportens rekommendationer.
Uppföljningen visade dock att det fortsatt pågår ett arbete med att tillse att bemanningen vid
äldreboendena i större omfattning avspeglar vårdtyngden .
Nämnden för förskola och grundskola samt gymnasie- och vuxenutbildning bedömdes i stort
ha beaktat de rekommendationer som framkom i Granskning av elevhälsan.
4. Kommunstyrelsen
4.1 . Kommunfullmäktiges prioriterade mål
Kommunfullmäktige har för 2014 adresserat tolv mål till kommunstyrelsen . Kommunstyrelsen
har samordningsansvar för nio av dessa mål. Prognos är i delårsrapport per augusti inte
möjlig för något av de mätetal som är kopplat till kommunfullmäktiges mål. Vi kan konstatera
att nämnden utifrån beskrivningar i styrelsens delårsrapport, i olika omfattning , arbetat med
samtliga mål under året. Vid genomgång av målen resulterade dock följande mål i en
notering :
.,.
Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka.
4.1.1. Kommentar
I delårsrapport per augusti konstateras att målet om 8800 resor år 2014 inte kommer att
uppnås.
4.2.
Granskning av kommunens bostadsförsörjning
Granskningen syftade till att bedöma om kommunstyrelsen vidtagit ändamålsenliga åtgärder
för att säkerställa bostadsförsörjningen inom kommunen .
8
EY
Build ing a better
worklng world
Granskningen visade att kommunstyrelsen i stort tillsett att åtgärder vidtagits för att
säkerställa bostadsförsörjningen i kommunen. Det finns mål och riktlinjer för kommunens
bostadsbyggande som framgår i det av kommunfullmäktige beslutade dokumentet "Mål för
bostadsbyggande 2014-2020". Dokumentet innehåller bland annat utvecklingstendenser,
planerade åtgärder, mål samt riktlinjer för den framtida bostadspolitiken . i kommunen.
Granskningen visar även att ett arbete ska påbörjas med att utarbeta en ny översiktsplan i
kommunen, då flera av de målsättningar som framgår i den nuvarande översiktsplanen är,
eller snart är uppnådda.
Förvaltningen för Plan & Bygg var inte delaktiga i att utarbeta dokumentet "Mål för
bostadsbyggande 2014-2020", vilket i granskningen bedöms som ett utvecklingsområde.
Förvaltningen har kompetens avseende bland annat detaljplaner och bygglovsprocessen
vilket i granskningen bedöms vara viktiga aspekter att beakta inom ramen för
bostadsförsörjningsprocessen .
Ansvarsområdena inom ramen för bostadsförsörjningsprocessen är i vissa avseenden
otydliga. Granskningen visar att roller, ansvar och arbetssätt inte är tydliggjorda och
dokumenterade i tillräckligt hög utsträckning. Roll- och ansvarsfördelningen mellan Planering
& Exploatering vid kommunstyrelsens förvaltning samt förvaltningen för Plan & Bygg bedöms
i granskningen behöva tydliggöras. Av granskningen framgår att verksamhetschefen vid
Planering och Exploatering har fått i uppdrag att se över samverkansformerna vilket
inkluderar att tydliggöra roller, ansvar och arbetssätt.
Kommunstyrelsen rekommenderades att:
,..
Fortsatt följa arbetet med att tydliggöra roller, ansvar och arbetstätt inom ramen för
bostadsförsörjningsprocessen . Detta för att säkerställa en tydlig styrning av kommunens
bostadsförsörj ni ng.
,..
Tillse att arbetet med att utarbeta en ny översiktsplan initieras i ett tidigt skede för att
säkerställa att kommunen har en aktuell översiktsplan .
,..
Tillse att förvaltningen för Plan & Bygg vid nästa revidering av målsättningsdokumentet
för bostadsbyggande får möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i dokumentet.
4.3.
Viktiga händelser under året
Kommunstyrelsen har hanterat flera ärenden under 2014. Nedan presenteras
kommunstyrelsens arbete utifrån det som framkommer i kommunstyrelsens protokoll och
underliggande handlingar.
Genomgång av kommunstyrelsens protokoll
,..
En ny HR-chef anställdes i januari.
,..
Kommunstyrelsen beslutade i februari att ombudgetera cirka 6,5 mnkr från driftsbudget 2013 till
driftsbudget 2014. Detta på grund av att vissa projekt löper från 2013 till 2014.
9
EV
uilding a b-etter
working world
...
Kommunstyrelsen skickade under sammanträdet i februari förslag till kommunfullmäktige om att
tillfälligt ändra överenskommelsen om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare
under 2014 - 2015. Ändringen innebär att kommunen årligen ska ta emot 65 nyanlända för
bosättning genom anvisning av Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket.
...
Kommunstyrelsen antog i april handlingsplanen "Önskad sysselsättningsgrad". Handlingsplanen
innebär att samtliga förvaltningar ska ta fram handlingsplaner för att ge anställda önskad
sysselsättningsgrad och minska på användandet av timavlönad personal.
.,.
Kommunstyrelsen antog handlingsplanen "Rökfri arbetstid" under sammanträdet i april.
Handlingsplanen syftar till att genom frivillighet ge stöd till medarbetare i rökavvänjning.
Långsiktigt innebär ett minskat användande av tobak ett främjande av hälsan och en besparing
för verksamheterna.
...
Kommunstyrelsen antog i april måldokumentet "Mål för bostadsbyggande". Dokumentet
innehåller bland annat kommunens mål för bostadsbyggandet i kommunen och gäller från 20142020.
...
Kommunstyrelsen beslutade under sammanträdet i maj att medge gallring av allmänna
handlingar som inkommit eller upprättats på papper efter att de har skannats. Gallringsbeslutet
gäller för alla nämnder, bolag och stiftelser som lyder under arkivreglementet.
...
Kommunstyrelsen föreslog i juni att Valida tennisklubb beviljas borgen på 1 mnkr för ett nytt
ventilations- och värmesystem samt reperation av taket. Ärendet ska beslutas av
kommunfullmäktige.
Kommunstyrelsen beslutade under sammanträdet
ensamkommande barn till Åsa, Valida och Kullavik.
...
i juni
att
lokalisera
boenden
för
Kommunstyrelsen antog innan sommaren kvalitetsdeklarationen "Som politiker ska du alltid få ett
beslutsunderlag som har hanterats genom en kvalitetssäkrad ärendehanteringsprocess".
~~~
Kommundirektören fick i juni i uppdrag att genomföra en markstrategisk utredning. Uppdraget
innebär att se över och inventera kommunens nuvarande och framtida markbehov.
...
Kommundirektören fick under kommunstyrelsens sammanträde i juni i uppdrag att bilda en
styrgrupp i syfte att undersöka hur Kungsbacka kommun kan bli Fairtrade City-diplomerad.
--~-o---
Kom munstyre Isen beslutade att gruppbostäder ska lokaliseras till Valida Heberg, Fjärås och Tölö
under sammanträdet i augusti.
...
Kommunfullmäktige
tillstyrkte
i
september
att
en
samverkansorganisation
för
överförmyndarverksamheten med säte i Mölndal etableras. Kommunstyrelsen fick i uppdrag att
ingå ett samverkansavtal med Mölndal, Härryda och Partille. Kommunfullmäktige avser inte att
ändra nämndorganisationen i kommunen.
,...--~-":"-:--
...
Kommunstyrelsen rekommenderade att kommunfullmäktige antar "Lokalpolicy för Kungsbacka
kommun", "Riktlinjer för internhyra av lokaler" och "Riktlinjer för internhyra mellan hyresvärd och
hyresgäst" under sammanträdet i oktober.
...
Kommunstyrelsen fick i november i uppdrag att teckna avtal med Migrationsverket avseende
ensamkommande flyktingbarn . På grund av ökade flyktingströmmar ska Kungsbacka under 2015
tillhandahålla 35 asylplatser. Tidigare avtal avsåg 12 asylplatser.
Övriga revisionsinsatser
.,.
-
Kommunrevisionen har under året fört dialoger med kommunstyrelsen med anledning av
granskningarna av intern kontroll (se avsnitt 3.1 - 3.2 ovan). Kommunstyrelsen har både i dialog
och i svar på granskningar uppgett att det pågår ett arbete med att utveckla arbetet med intern
10
E.Y
Buildlng a better
wor king wor1d
kontroll i kommunen. Kommunstyrelsens förvaltning har i uppdrag från kommunstyrelsen sedan
mars 2014 att tydliggöra organisation och anvisningar för intern kontroll. En ansvarig tjänsteman
ska utses för att samordna kommunens arbete med intern kontroll samt stödja och följa upp
övriga förvaltningar i deras internkontrollarbete. Detta arbete uppges också bidra till att skapa en
tydligare struktur för kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämndernas internkontrollarbete.
5. Nämnden för miljö- och hälsoskydd
5.1.
Kommunfullmäktiges prioriterade mål
Kommunfullmäktige har för 2014 adresserat åtta mål till nämnden. Nämnden har inget
samordningsansvar för dessa mål. Prognos är i delårsrapport per augusti inte möjlig för
något av de mätetal som är kopplat till kommunfullmäktiges adresserade mål till nämnden.
Vi kan konstatera att nämnden utifrån beskrivningar i nämndens delårsrapport, i olika
omfattning, arbetat med samtliga mål under året. Vid genomgång av målen resulterade dock
följande mål i en notering:
~
Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av
medarbetarna.
Förvaltningen har under året rekryterat mer personal för att skapa en rimligare
arbetsbelastning. Genomförd medarbetarenkät i början av året visade att arbetsbelastningen
upplevdes som hög av förvaltningens medarbetare.
5.1.1. Kommentar
Det går inte tydligt att följa hur vidtagna åtgärder ska bidra till måluppfyllelse.
5.2.
Granskning av nämnden för miljö- och hälsoskydd
Granskningen syftade till att få en fördjupad inblick i nämndens ekonomi- och
verksamhetsstyrning utifrån de risker som revisionen noterade under den nämnddialog som
genomfördes under 2013. Under nämnddialogen uppgav nämnden att det bland annat fanns
svårigheter i att tillämpa kommunens styrmodell i verksamheten samt att det var svårt att ta
fram budgetunderlag. Detta på grund av en hög osäkerhetsfaktor i de beräkningar av intäkter
som ligger till grund för budgeten.
Av granskningen framkom att nämnden genomfört omfattande verksamhetsförändringar
genom bland annat införandet av ny taxa och ett tidsredovisningssystem. Det strategiska
utvecklingsarbete som pågick var inte dokumenterat, i exempelvis en handlingsplan . Detta
bedömdes skapa en risk i att verksamheten inte kunde bedrivas i enlighet med de mål och
riktlinjer som fullmäktige fastställt. Nämnden arbetade aktivt med att sammanställa nyckeltal
som jämförs med övriga kommuner. Granskningen visade dock att det saknades en strategi
om vad jämförelsearbetet skulle leda till. Vidare uttryckte nämnden en oro för att dess
verksamhet inte kunde bedrivas utifrån de ekonomiska förutsättningar som
11
EY
Suifcllng a better
workJng world
kommunfullmäktiges budget anger. Detta bedömdes riskera att leda till bristande följsamhet
till de mål och riktlinjer som fastställs av fullmäktige.
Nämnden för miljö-och hälsoskydd rekommenderades att:
.,.
För att det strategiska utvecklingsarbetet ska förankras i nämndens mål och uppdrag
från kommunfullmäktige, bör nämnden upprätta en handlingsplan som beskriver
målsättning och strategi med utvecklingsarbetet.
.,.
Utveckla en strategi för arbetet med nyckeltal så att de kan bedrivas mer målinriktat.
.,.
Aktivt hitta framåtriktade lösningar utifrån den budget som fullmäktige fastställer .
.,.
Fortsätta sitt arbete med att utveckla riktlinjer för intern debiteringen .
.,.
Tillse att tillsynstaxan kommuniceras på ett enkelt och tydligt sätt.
5.3.
Viktiga händelser under året
Nämnden för miljö- och hälsoskydd har hanterat flera ärenden under 2014. Nedan
presenteras nämndens arbete utifrån det som framkommer i nämndens protokoll och
underliggande handlingar.
Genomgång av protokoll från nämnden för miljö- och hälsoskydd
.,.
Nämnden begärde i januari extra finansiering för 2014 med en summa av cirka 2 mnkr.
.,.
Nämnden fastställde under sammanträdet i mars en ny delegationsordning för 2014 .
.,.
Nämnden beslutade under våren att förbjuda en privatperson att sälja livsmedel. Detta på grund
av att privatpersonen inte uppfyllde gällande märkningskrav .
.,.
Nämnden informerades i maj om att förvaltningschefen utsett gruppledare för Avlopp,
Hälsoskydd, Livsmedel och Miljöskydd. Syftet är att underlätta kommunikation mellan chef och
anställda och att arbetet därmed effektiviseras .
.,.
Nämnden beslutade i juni att föreslå kommunfullmäktige att höja timavgiften för tillsyn enligt
miljöbalken, läkemedelstillsyn, uppdragsverksamhet samt extra offentlig kontroll av livsmedel till
850 kr per timma från och med 2015 .
.,.
Nämnden meddelade under sammanträdet i juni förbud med vite till fastighetsägare avseende att
släppa ut spillvatten till den bristfälliga avloppsanläggningen. För fastighetsägaren förenades
förbud med vite om 80 000 kr.
.,.
Nämnden meddelade i augusti förbud med vite till fastighetsägare avseende att släppa ut
spillvatten till den bristfälliga avloppsanläggningen. För fastighetsägaren förenades förbud med
vite om 40 000 kr .
.,.
Nämnden beslutade att revidera delegeringsförteckningen under sammanträdet i september.
Nämnden informerades i september om Länsstyrelsens genomförda revision avseende
livsmedelskontroll. I Länsstyrelsens rapport framgår ett antal avvikelser.
.,.
Nämnden meddelade i oktober fastighetsägare förbud att själv utföra eller låta annan utföra grävoch markarbeten på ägarens fastighet. Förbudet förenades med vite om 150 000 kr.
12
6. Nämnden för teknik
6.1.
Kommunfullmäktiges prioriterade mål
Kommunfullmäktige har för 2014 adresserat nio mål till nämnden. Nämnden har inget
samordningsansvar för dessa mål. Prognos är i delårsrapport per augusti inte möjlig för
något av de mätetal som är kopplat till kommunfullmäktiges adresserade mål till nämnden. Vi
kan konstatera att nämnden utifrån beskrivningar i nämndens delårsrapport, i olika
omfattning, arbetat med samtliga mål under året.
6.2.
Viktiga händelser under året
Genomgång av protokoll från nämnden för teknik
Nämnden informerades i april om översvämningar, dess konskevenser och vidtagna åtgärder i
Kungsbacka under de senaste åren.
---
..
Nämnden beslutade i mars om uppdatering av volym- och viktbegränsning på
återvinningscentralerna i Kungsbacka kommun . Omfattande regelbundet utnyttjande sker
dagligen vilket medför stora kostnader för avfallshanteringen .
.,,.
Nämnden informerades under sammanträdet i mars om en felbokning i balansräkningen
avseende VA. Av misstag hade anläggningstillgångar avseende Björkris bokats in som negativ
anslutningsavgift istället för en anläggningstillgång. Misstaget justerades .
.,,.
Nämnden godkände förslag till rutin för uppföljning av ekonomi och redovisning till arbetsutskottet
under sammanträdet i mars. Förslaget innebär att det ska göras tre uppföljningar med analys och
prognos per sista februari, september och oktober. Vidare ska två ekonomirapporter utarbetas
per sista maj och november.
.,,.
Nämnden godkände i april kommunikationsplan för 2014-2016. Planen ska bidra till att uppnå de
mål som komunfullmäktige och nämnden beslutat samt underlätta och utveckla förvaltningens
arbete. Vidare ska planen vara ett stöd för chefer och medarbetare avseende hur kommunikation
ska ske inom förvaltningen .
.,,.
Nämnden antog förvaltningens förslag till "Vattenförsörjningsplan för Kungsbacka kommun" som
sin egen och sände den på remiss till nämnden för miljö- och hälsoskydd samt
byggnadsnämnden under sammanträdet i juni.
Nämnden ställde sig i oktober bakom Göteborgsregionens gemensamma vattenförsörjningsplan
och översände remissen till kommunstyrelsen.
-----
..
Nämnden beslutade att i oktober höja brukningsavgiften med 4 % från och med 1 januari 2015.
Kommunfullmäktige ska fastsälla höjningen. Bakgrunden till höjningen är de senaste årens stora
investeringar i bland annat ett nytt reningsverk .
Övriga revisionsinsatser
.,,.
Kommunrevisionen har under året fört dialoger med presidiet i nämnden för teknik och
förvaltningschef. Ett utvecklingsarbete pågår inom förvaltningen för teknik kring ledarskap,
arbetsmiljö samt styrning och ledning. En utveckling uppges ha skett vad avser hantering av
allmänna handlingar och det uppges pågå ett arbete med att förbättra projektredovisningen, två
områden som kommunrevisionens tidigare granskningar visat på brister inom.
13
7. Byggnadsnämnden
7.1 . Kommunfullmäktiges prioriterade mål
Kommunfullmäktige har för 2014 adresserat nio mål till nämnden. Nämnden har inget
samordningsansvar för dessa mål. Prognos är i delårsrapport per augusti inte möjlig för
något av de mätetal som är kopplat till kommunfullmäktiges adresserade mål till nämnden. Vi
kan konstatera att nämnden utifrån beskrivningar i nämndens delårsrapport, i olika
omfattning, arbetat med samtliga mål under året.
7.2.
Viktiga händelser under året
Byggnadsnämnden har hanterat flera ärenden under 2014. Nedan presenteras nämndens
arbete utifrån det som framkommer i nämndens protokoll och underliggande handlingar.
Genomgång av protokoll från byggnadsnämnden
.,.
...
...
Den nya förvaltningschefen redovisade i februari sina visioner och framtidsplaner för
förvaltningen och nämnden.
---Nämnden antog i juni ny arkivordning för att uppfylla intentionerna med arkivreglementet i
Kungsbacka. Arkivordningen ersatte tidigare arkivreglemente för nämnden.
Nämnden beslutade i juli att godkänna tillsvidareanställning av verksamhetschef för
administration.
Nämnden uppdrog i juli åt förvaltningen att ta fram riktlinjer och gestaltningsprinciper för
utveckling av Lerkil med syfte att värna om kustsamhällets särdrag.
Förvaltningschefen informerade i september nämnden om arbetet med att se över
bygg lovsprocessen.
8. Nämnden för funktionsstöd
8.1.
Kommunfullmäktiges prioriterade mål
Kommunfullmäktige har för 2014 adresserat nio mål till nämnden. Nämnden har inget
samordningsansvar för dessa mål. Prognos är i delårsrapport per augusti inte möjlig för
något av de mätetal som är kopplat till kommunfullmäktiges adresserade mål till nämnden.
Vi kan konstatera att nämnden utifrån beskrivningar i nämndens delårsrapport, i olika
omfattning, arbetat med samtliga mål under året.
8.2.
Resultat från nämnddialog
Kommunrevisionen har under året genomfört en nämnddialog med nämnden för
funktionsstöd. Frågeställningar vid dialogen var inriktade på områdena styrning och intern
kontroll , ekonomi och personal , utmaningar och risker inför 2015 samt övriga frågor. I
dialogen lyftes bland annat följande fram :
14
s
Butlding a b tter
working world
Dialog med nämnden för funktionsstöd
,..
Det är en utmaning att förutse behovet av nämndens tjänster. Detta innebär att det är en
utmaning att hantera de kostnadsökningar som kan ske i verksamheterna. Vidare innebär detta
att nämndens ekonomiska läge snabbt kan förändras.
,..
överenskommelser tecknas mellan chefer och medarbetare där det framgår hur medarbetare
ska bidra till beslutade mål.
Nämnden har under 2014, vid tiden för nämnddialog i september, betalat ut cirka 300 tkr i
sanktionsavgifter för att inte ha kunnat verkställa gynnande beslut avseende boende.
,..
Nämnden uppger att kompetensförsörjning är en omfattande utmaning i verksamheten . Det
pågår ett arbete för att öka möjligheterna att erbjuda heltidsanställningar.
Nämnden uppger att det inte finns något samarbete med nämnden för teknik avseende
tillgäng Iig hetsfrågor.
,..
Det sker ingen systematisk kontroll av medarbetarnas eventuella bisysslor.
,..
Nämnden har under året testat en ny löneutvecklingsmodell som bygger på de mål som finns för
verksamheten . Syftet med modellen är att medebetare som bidrar till målen också ska få högre
lön.
9. Nämnden för äldreomsorg
9.1.
Kommunfullmäktiges prioriterade mål
Kommunfullmäktige har för 2014 adresserat nio mål till nämnden. Nämnden har inget
samordningsansvar för dessa mål. Prognos är i delårsrapport per augusti inte möjlig för
något av de mätetal som är kopplat till kommunfullmäktiges adresserade mål till nämnden. Vi
kan konstatera att nämnden utifrån beskrivningar i nämndens delårsrapport, i olika
omfattning , arbetat med samtliga mål under året.
9.2.
Viktiga händelser under året
Nämnden för äldreomsorg har hanterat flera ärenden under 2014. Nedan presenteras
nämndens arbete utifrån det som framkommer i nämndens protokoll och underliggande
handlingar.
Genomgång av protokoll från nämnden för äldreomsorg
,..
Kommunfullmäktige föreslog i januari 2014 att från och med 1 januari 2015 införa nya avgifter för
trygghetslarm, dagomsorg och matdistribution inom äldreomsorgen. Brukarnas kostnader för
matabonnemang, matportioner vid matdistribution samt kostnaden för mat och fika vid
dagomsorg beslutas av nämnden för äldreomsorg utifrån självkostnadsprincipen .
,..
Nämnden antog under sammanträdet i januari presenterat underlag för beskrivning av
lägenhetsbehov på särskilt boende under perioden 2015-2020.
,..
Nämnden beslutade i februari att föreslå att i kommunbudget för 2015 skriva in: "För att öka
livskvaliteten och minska risken för undernäring och sjukdom krävs förbättringar inom måltiden,
maten och nutritionsomhändertagandet".
,..
Nämnden antog i februari investeringsplan för 2015-2019. Syftet med investeringsplanen är att
redovisa nämndens investeringsbehov kopplat till lokalplanen och övriga investeringar 2015-
15
d
EV
Building a b tter
working world
2019 samt beräkna driftskonsekvenserna för dessa 2015-2016.
Nämnden beslutade under sammanträdet i mars att ge förvaltningen i uppdrag att granska
livsmedelsval och näringsvärden i mellanmål, middag och kvällsmål.
11>
Nämnden har under året fått information om beslut som ej verkställts inom tre månader enligt
3
Sol . För kvartal 1 fanns 1O beslut som ej verkställts inom tre månader, för kvartal 2 fanns 12
beslut och för kvartal 3 fanns fem beslut.
Nämnden beslutade i april att godkänna företaget "Annas vård och omsorg" som utförare av
hemtjänstinsatser inom nämndens verksamhetsområde .
.,.
Nämnden informerades under sammanträdet i april om att förvaltningschefen , på egen begäran ,
valt att avgå.
.,.
Nämnden antog i juni "Riktlinje för ny- eller ombyggnation vid äldreboenden/särskilda boenden i
Kungsbacka kommun". Riktlinjen är övergripande och riktar sig mot arkitekter, entreprenörer med
flera som är involverade i planeringen och byggandet av äldreboenden/särskilda boenden.
11>
Nämnden beslutade i augusti att söka prestationsersättning från Socialstyrelsen med syfte att
stödja ett införande av det behovsinriktade och systematiska arbetssättet Äldres behov i centrum
(ÄBIC) inom äldreomsorgen.
Nämnden informerades under sammanträdet i augusti om att det förelåg ett positivt resultat på
13, 1 mnkr per 31juli2014. Prognosen för helåret visade ett överskott på 13,9 mnkr.
10. Nämnden för kultur och turism
10.1. Kommunfullmäktiges prioriterade mål
Kommunfullmäktige har för 2014 adresserat tio mål till nämnden. Nämnden har inget
samordningsansvar för dessa mål. Prognos är i delårsrapport per augusti inte möjlig för
något av de mätetal som är kopplat till kommunfullmäktiges adresserade mål till nämnden. Vi
kan konstatera att nämnden utifrån beskrivningar i nämndens delårsrapport, i olika
omfattning , arbetat med samtliga mål under året.
10.2. Granskning av inköp och upphandling
Granskningen syftade till att bedöma om den interna kontrollen inom inköps- och
upphandlingsprocessen var tillräcklig samt att bedöma efterlevnaden av gällande lagstiftning
inom området. Inom ramen för granskningen genomfördes en stickprovsgranskning av ett
urval av fakturor med syfte att kontrollera att attest och kontering skett i enlighet med
gällande anvisningar.
Av granskningen framkom att det finns en fungerande intern kontroll inom inköps- och
upphandlingsprocessen. Förvaltningen genomför bland annat kontroller av avtalstrohet och
det finns attest- och konteringsrutiner som bidrar till att säkerställa en god intern kontroll .
Granskningen visade även att det finns övergripande styrdokument, policys och reglementen
som är kända i verksamheten . De stickprov som genomfördes inom ramen för granskningen
visade att attest- och konteringsrutiner i stort följs . Av granskningen framkom dock att det vid
förvaltningen inte finns någon anställd som har det övergripande ansvaret för
3
Socialtjänstlagen (Sol) .
16
EY
Bu ldlng a b tter
work.ing world
avtalshanteringen. Avtalen fanns inte samlade och ingen hade till uppgift att tidsbevaka
ingångna avtal. Stickprovsgranskningen visade även att offert inte begärts in vid samtliga
inköp som översteg tre prisbasbelopp, i enlighet med antagna styrdokument. Vidare visade
granskningen att det inte fanns rutiner för när ramavtal ska upphandlas för en vara eller
tjänst som förvaltningen direktupphandlat vid flera tillfällen .
Nämnden för kultur och turism rekommenderades att:
Tillse att det utses en anställd i förvaltningen som får övergripande ansvar för
hanteringen av förvaltningsspecifika avtal.
11>
Säkerställa, med hänsyn till kraven på affärsmässighet och konkurrens , att det vid inköp
överstigande tre prisbasbelopp inhämtas offert från leverantör.
11>
Löpande analysera de inköpsområden som direktupphandlas för att utvärdera om
ramavtal istället bör upphandlas.
11>
För att ytterligare stärka styrningen inom ramen för inköps- och upphandlingsprocessen,
utvärdera om de bör utarbetas förvaltningsspecifika riktlinjer för inköp och upphandling.
11>
Sträva efter att det vid mindre inköp upprättas avtal mellan leverantör och förvaltning när
detta är praktiskt möjligt.
11>
10.3. Resultatfrån nämnddialog
Kommunrevisionen har under året genomfört en nämnddialog med nämnden för kultur och
turism. Frågeställningar vid dialogen var inriktade på områdena styrning och intern kontroll,
ekonomi och personal , utmaningar och risker inför 2015 samt övriga frågor. I dialogen lyftes
bland annat följande fram :
Dialog med nämnden för kultur och turism
11>
11>
11>
11>
Det finns inga rutiner för att hantera oegentligheter. Nämnden uppger att detta är ett område som
inte har diskuterats.
Det finns etablerade samarbeten med äldreomsorgen, individ- och familjeomsorg, fritid och
folkhälsa samt de två utbildningsnämnderna.
En utmaning är att få människor att delta och utveckla de kreativa näringarna i kommunen .
Nämnden har en förvaltningschef på halvtid. Nämnden upplever att detta skapar en brist på
kontinuitet och stabilitet.
Nämnden informerade om att Kungsbacka Teater har utskänkningstillstånd och är undantagen
den kommunala alkoholpolicyn.
11>
Det genomförs årligen en inventering av den kommunala konsten.
Nämndens uppfattning är att bidragsrelaterat fusk inte sker i någon större omfattning. Det sker
ingen kontroll eller uppföljning av detta.
11>
11>
E-uthyrning av böcker är något som blivit mer populärt de senaste åren . Denna form av uthyrning
är dock relativt kostsam för nämnden då de får betala för varje nedladdat verk.
Gula Villans verksamhet är även riktad mot ensamkommande flyktingbarn.
17
EV
BuHding a better
workin g wortd
11. Nämnden för fritid och folkhälsa
11.1. Kommunfullmäktiges prioriterade mål
Kommunfullmäktige har för 2014 adresserat nio mål till nämnden. Nämnden har
samordningsansvar för tre av dessa mål. Prognos är i delårsrapport per augusti inte möjlig
för något av de mätetal som är kopplat till kommunfullmäktiges adresserade mål till
nämnden. Vi kan konstatera att nämnden utifrån beskrivningar i nämndens delårsrapport, i
olika omfattning, arbetat med samtliga mål under året.
11.2. Resultat från nämnddialog
Kommunrevisionen har under året genomfört en nämnddialog med nämnden för fritid och
folkhälsa . Frågeställningar vid dialogen var inriktade på områdena styrning och intern
kontroll , ekonomi och personal, utmaningar och risker inför 2015 samt övriga frågor. I
dialogen lyftes bland annat följande fram:
Dialog med nämnden för fritid och folkhälsa
.,.
Det finns en psykisk ohälsa bland främst unga kvinnor i kommunen vilket är en utmaning för
nämnden att hantera .
.,.
Det finns ekonomiska risker kopplat till de borgensåtaganden som nämnden tidigare beslutat om .
.,.
Konstgränsplaner hade tidigare en felaktig avskrivningstid. Detta är nu korrigerat.
.,.
Nämnden valde att hantera internkontrollplanen under sammanträdet i november 2014.
Anledningen till detta var att de ville ha mer tid för att arbeta med planen .
.,.
Analys av måluppfyllelse uppges vara ett område där det finns utvecklingspotential.
.,.
Nämnden är inte involverad i de riskanalyser som genomförs i samband med utarbetandet av
internkontrollplanen. En ny risk för i år är IT-säkerhet.
.,.
Det utförs ingen kontroll av anställdas eventuella bisysslor och det finns inga riktlinjer för gåvor.
.,.
Nämnden har en förutsägbar ekonomi vilket uppges underlätta den ekonomiska planeringen .
.,.
Det sker inget arbete för att skapa ett jämställt uttag av föreningsstödet.
.,.
För att skapa bättre förutsättningar för samarbete mellan nämnderna uppger nämnden att de
gärna skulle se att kommunfullmäktige till exempel utfärdade direktiv om vilka som ska
samarbeta .
.,.
Nämnden skulle gärna vilja vara mer inblandade i den kommunala samhällsplaneringen .
.,.
Det finns ingen möjlighet att söka bidrag från nämnden för specifika aktiviteter.
Det pågår ett arbete med att ta fram ett system för att registrera närvaro på de kommunala
fritidsgårdarna.
18
d
Build ing a b tter
working world
12. Nämnden för förskola och grundskola
12.1. Kommunfullmäktiges prioriterade mål
Kommunfullmäktige har för 2014 adresserat elva mål till nämnden. Nämnden har
samordningsansvar för ett av dessa mål. Prognos är i delårsrapport per augusti inte möjlig
för något av de mätetal som är kopplat till kommunfullmäktiges adresserade mål till
nämnden. Vi kan konstatera att nämnden utifrån beskrivningar i nämndens delårsrapport, i
olika omfattning, arbetat med samtliga mål under året.
12.2. Resultat från nämnddialog
Kommunrevisionen har under året genomfört en nämnddialog med nämnden för förskola och
grundskola. Frågeställningar vid dialogen var inriktade på områdena styrning och intern
kontroll , ekonomi och personal, utmaningar och risker inför 2015 samt övriga frågor. I
dialogen lyftes bland annat följande fram:
Dialog med nämnden för förskola och grundskola
.,,
Verksamheten styrs till stora delar av nationell lagstiftning. Detta innebär bland annat krav på att
implementera nya reformer vilket uppges ta mycket tid .
.,,
Nämnd och förvaltning uppger att det är en utmaning att förse elever med goda lokaler.
Planeringen för nybyggnation tar lång tid .
.,,
Nämndens ledamöter genomför möten med skolledare i kommunen vilket upplevs som positivt.
.,,
Nämnden upplever att de ofta behöver äska medel av mindre belopp. Detta gör att det blir en
diskussion om dessa mindre äskanden och inte nämndens ekonomi som helhet.
Det finns vissa utmaningar i att samarbeta med andra nämnder. Nämnden ser gärna att
kommunfullmäktige utfärdrar direktiv om vilka som ska samarbeta .
.,,
Nämnden uppger att matematik är ett ämne där flera elever inte uppnår målen .
.,,
Cirka 5 % av eleverna i Kungsbacka har inte behörighet till gymnasieskolans nationella program .
.,,
Det finns ett specialpedagogiskt team som har kompetens för att kunna ta emot
ensamkommande flyktingbarn inom skolan .
.,,
Nämnden upplever att de ekonomiska prognoser som finns att tillgå är av för låg standard.
Förvaltningen använder femåriga prognoser men skulle gärna vilja ha prognoser som är mer
långsiktiga .
.,,
Kungsbackamodellen upplevs skapa stabilitet och struktur för hur nämnden ska arbeta .
.,,
Aterrapporteringen av målarbetet är ett utvecklingsområde enligt nämnden.
13. Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning
13.1. Kommunfullmäktiges prioriterade mål
Kommunfullmäktige har för 2014 adresserat tretton mål till nämnden. Nämnden har inget
samordningsansvar för dessa mål. Prognos är i delårsrapport per augusti inte möjlig för
19
Building a b tter
working world
något av de mätetal som är kopplat till kommunfullmäktiges adresserade mål till nämnden. Vi
kan konstatera att nämnden utifrån beskrivningar i nämndens delårsrapport, i olika
omfattning, arbetat med samtliga mål under året. Vid genomgång av målen resulterade dock
följande mål i en notering:
Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2, 5 procent.
11>
13.1.1. Kommentar
Nämnden kommenterar inte målet i delårsrapport per augusti.
13.2. Viktiga händelser under året
Nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning har hanterat flera ärenden under 2014 . Nedan
presenteras nämndens arbete utifrån det som framkommer i nämndens protokoll och
underliggande handlingar.
Genomgång av protokoll från nämnden för gymnasie- och vuxenutbildning
11>
11>
11>
11>
11>
11>
11>
11>
11>
11>
Nämnden beslutade i februari att begära tilläggsanslag hos kommunstyrelsen avseende 30
platser för ungdomsjobb till en kostnad om cirka 2, 7 mnkr.
Nämnden antog under sammanträdet i februari en dokumenthanteringsplan för 2014. Planen
innehåller riktlinjer för vilka handlingar som kan gallras samt vilka handlingar kommunen måste
spara.
Nämnden informerades i februari om att två elever under hösten 2013 anmälde Elof Lindälvs
gymnasium till Skolinspektionen. Skolinspektionen ansåg att det var ett klagomål varpå
myndigheten bedömde att de skulle hanteras inom ramen för förvaltningens klagomålshantering
och avskrev därmed ärendet.
Nämnden informerades i mars om förvaltningens studieresa till Sarpsborg, Norge. Studiebesöket
skedde inom ramen för ett EU-projekt.
Förvaltningschefen beslutade i september att fyra lärare vid Elof Lindälvs gymnasium inte får
fortsätta med en bisyssla inom ett företag som erbjuder läxhjälp. Företaget vänder sig till elever i
Kungsbacka kommun.
Klappan AB utmanade Elof Lindälvs elevcafe under våren. I Kungsbacka kommun gäller
utmaningsrätt, vilket innebär att den som vill överta driften av en kommunal verksamhet kan
utmana kommunen med ett önskemål om att en verksamhet ska upphandlas. Förvaltningen
bedömde att cafeverksamheten vid skolan borde vara kvar i egenregi varav nämnden beslutade
att inte anta utmaningen från bolaget.
Skolinspektionen genomförde under våren 2014 tillsyn vid Elof Lindälvs gymnasium,
Aranäsgymnasiet och Beda Hallbergs gymnasium. Vid inspektionen framkom brister som
skolorna måste åtgärda.
Skolinspektionen fick i april en anmälan från en elev riktad mot NTl-skolan som bedriver
vuxenutbildning i kommunen. Anmälan avsåg bland annat bristande läromedel.
Förvaltningen fick i augusti i uppdrag att utreda hur de ökade elevtalen i kommunen påverkar
ungdomars möjlighet till utbildning i den egna kommunen.
Förvaltningen informerades i september om att det inte fanns ekonomiska förutsättningar för att
gå vidare med karriärstjänster inom skolan, såsom till exempel förstelärare.
20
EV
Building a better
working world
,..
Nämnden informerades i november om att det fanns fyra förstelärare och två lektorer inom
nämndens ansvarsområde. Under 2015 planerar förvaltningen för att anställa tio nya förstelärare.
14. Nämnden för individ- och familjeomsorg
14.1. Kommunfullmäktiges prioriterade mål
Kommunfullmäktige har för 2014 adresserat elva mål till nämnden . Nämnden har
samordningsansvar för ett av dessa mål. Prognos är i delårsrapport per augusti inte möjlig
för något av de mätetal som är kopplat till kommunfullmäktiges adresserade mål till
nämnden. Vi kan konstatera att nämnden utifrån beskrivningar i nämndens delårsrapport, i
olika omfattning, arbetat med samtliga mål under året.
14.2. Viktiga händelser under året
Nämnden för individ- och familjeomsorg har hanterat flera ärenden under 2014. Nedan
presenteras nämndens arbete utifrån det som framkommer i nämndens protokoll och
underliggande handlingar.
Genomgång av protokoll från nämnden för individ- och familjeomsorg
,..
Nämnden beslutade i januari att äska 4,6 mnkr för utökad verksamhet kopplat till mottagandet av
ensamkommande barn. Äskandet avser differensen mellan ersättningen från Migrationsverket
samt den totalt kalkylerade kostnaden.
,..
Nämnden antog internkontrollplan för 2014 under sammanträdet i februari.
,..
Nämnden informerades i februari om att förvaltningen avsåg att upphandla driften av boende för
ensamkommande barn. Upphandlingen omfattar 12 platser för barn med asyl samt 18 platser för
barn med permanent uppehållstillstånd.
,..
Nämnden antog tillsynsplan för 2014 enligt alkohol- och tobakslagen i april.
,..
Nämnden beslutade i april att för 2014 fördela 790 000 kr till föreningar med individinriktad
verksamhet. Nämnden beslutade att frysa bidraget till Kvinnojouren efter att de fått kännedom
om att flera kvinnor försökt nå jouren utan framgång . Inte heller förvaltningen lyckades få någon
kontakt med kvinnojouren.
,..
Nämnden redovisade per sista mars en prognosavvikelse på cirka 3 mnkr samt på helår en
prognos på minus 2,6 mnkr.
,..
Nämnden har under året fått information om beslut som ej verkställts inom tre månader enligt
Sol och LSS 4 . För kvartal 1 fanns två beslut som ej verkställts inom tre månader, för kvartal 2
fanns två beslut och för kvartal 3 fanns fem beslut.
,..
Vid delårsuppföljning per april prognostiseras en budgetavvikelse om cirka 3,1 mnkr för helåret.
,..
Nämnden anmälde i juni till Inspektionen för Vård och Omsorg att det förelegat ett allvarligt
missförhållande. Missförhållandet kan ha uppstått med anledning av att en utredning ej inletts
trots nämndes kännedom om att det kunde förelegat skäl för beredande av tvångsvård .
---...
4
Vid delårsuppföljning per augusti redovisar nämnden ett underskott om 2,3 mnkr varav 1,8 mnkr
kommer från verksamheten för ensamkommande barn . Underskottet är hänförligt till utbetalda
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) .
21
EV
Building a b tter
working world
avgångsvederlag.
11>
11>
11>
Nämnden redovisade per sista oktober en budgetavvikelse på cirka 7 mnkr. Avvikelsen beror
främst på ökade kostnader inom ensamkommandeenheten, försörjningsstöd och institutionsvård
för vuxna missbrukare.
Nämnden antog riktlinjer för försörjningsstöd 2015 under sammanträdet i december.
Vid ekonomisk prognos per sista november framgår en budgetavvikelse om 6,9 mnkr. Avvikelsen
beror främst på ökade kostnader inom ensamkommandeenheten, institutionsvård för vuxna
missbrukare och placeringar för barn och unga.
Övriga revisionsinsatser
11>
"'
Förvaltningen för individ- och familjeomsorg (IFO) har under året haft ett flertal utmaningar. En
extern konsult avlämnade i juni 2014 en rapport avseende en genomlysning av förvaltningen för
IFO. Denna visar på flera utvecklingsområden kring ledning och styrning inom förvaltningen.
Under året har en tillförordnad förvaltningschef tillträtt. Utifrån den externa konsultens rapport och
en egen genomförd genomlysning har tillförordnad förvaltningschef konstaterat ett flertal
utvecklingsområden inom förvaltningen , bland annat avseende:
- Styrning och ledning
-
Mandat och roller inom förvaltningen
-
Vad som är stödprocesser respektive huvudprocesser samt IFO:s uppdrag
-
Samverkan mellan enheter/verksamheter
Det finns också stora utvecklingsområden i verksamheten för mottagande av ensamkommande
flyktingbarn . Kommunrevisionen har under året följt utvecklingen inom förvaltningen för individoch familjeomsorg genom dialoger med förvaltningschef, nämndens presidium och
kommundirektör.
15. Nämnden för service
15.1. Kommunfullmäktiges prioriterade mål
Kommunfullmäktige har för 2014 adresserat nio mål till nämnden . Nämnden har
samordningsansvar för två av dessa mål. Prognos är i delårsrapport per augusti inte möjlig
för något av de mätetal som är kopplat till kommunfullmäktiges adresserade mål till
nämnden. Vi kan konstatera att nämnden utifrån beskrivningar i nämndens delårsrapport, i
olika omfattning, arbetat med samtliga mål under året.
15.2. Viktiga händelser under året
Nämnden för service har hanterat flera ärenden under 2014. Nedan presenteras nämndens
arbete utifrån det som framkommer i nämndens protokoll och underliggande handlingar.
Genomgång av protokoll från nämnden för service
11>
Nämnden begärde hos kommunfullmäktige under våren om att 7 mnkr ska tilldelas för åtgärder
som säkerställer säkerhet och drift av simhallen i ytterligare 6 år.
22
Building a better
work.ing world
.,.
Nämnden redovisade per sista juli ett underskott om cirka 6,9 mnkr.
.,.
Vid delårsuppföljning per augusti redovisade nämnden ett underskott om 8, 7 mnkr. Orsaken
uppges vara merkostnader för skolan Furulid samt utrangering av Lindgården vilket belastar
resultatet.
.,.
Nämnden beslutade i november att via tingsrätten driva in en fordran hos anlitat åkeriföretag .
Måltid har fakturerat extrakostnader i samband med utebliven leverans av mattransport. Anlitat
åkeriföretag bestrider fakturan då leveransen ska ha blivit utförd av en underleverantör.
.-------:-:-...
Nämnden beslutade i november att överta verksamheten för ekonomisk rådgivning från nämnden
för individ- och familjeomsorg. Bakgrunden till beslutet är att ekonomisk rådgivning är en
rådgivande tjänst vilket anses passa bättre under nämnden för service .
.,.
Nämnden redovisar per sista oktober ett underskott om 9,5 mnkr.
16. Överförmyndarnämnden
16.1. Kommunfullmäktiges prioriterade mål
Kommunfullmäktige har för 2014 adresserat sex mål till nämnden. Nämnden har inget
samordningsansvar för dessa mål. Prognos är i delårsrapport per augusti inte möjlig för
något av de mätetal som är kopplat till kommunfullmäktiges adresserade mål till nämnden.
Vid genomgång av målen resulterade fem mål i en notering:
.,.
Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka .
.,.
Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka .
.,.
Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska .
.,.
Utsläppet av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2, 5 %.
.,.
Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av
medarbetarna.
16.1.1. Kommentar
Fyra av målen kommenteras inte i nämndens delårsrapport per augusti. För ett mål hänvisas
till kommunstyrelsens delårsrapport. Vi kan konstatera att det i detta fall är svårt att utläsa
hur
de
åtgärder
som
beskrivs
i
kommunstyrelsens
delårsrapport
påverkar
överförmyndarnämndens verksamhetsområde.
16.2. Viktiga händelser under året
Genomgång av protokoll från överförmyndarnämnden
.,.
Vid sammanträdet i februari träffade överförmyndarnämnden nämnden för individ- och
familjeomsorgens presidium för att diskutera framtida samarbetsformer. Ett samarbete angående
rekrytering och utbildning av gode män och särskilda förordnade vårdnadshavare föreslogs efter
mötet.
.,.
Nämnden beslutade i april att anta nytt reglemente.
23
d
EV
Bufldinq a better
work ing world
Nämnden fastställde i november nämndbudget för 2015. Driftsramen för 2015 uppgår till 2,3
mnkr för att täcka de ökade behoven inom nämndens ansvarsområde.
24
Butlding a better
work ing wor ld
17. Övergripande bedömning av verksamheten under 2014
17.1. Nämndernas ansvar
Nämnderna har enligt vår bedömning i stort utövat sitt ansvar på ett tillfredställande sätt.
Utifrån genomförda fördjupade granskningar under året har dock ett antal synpunkter och
förbättringsområden framkommit.
17.2. Ändamålsenlig skötsel
Vår bedömning är att nämnderna under året skött verksamheten på ett ändamålsenligt sätt.
Kommunens styrkedja tydliggörs enligt vår bedömning genom Kungsbackamodellen. I de
uppföljningar som gjorts under året går det att följa hur kommunstyrelsen och nämnderna
arbetat i enlighet med modellen. Det finns stora utvecklingsområden vad gäller styrning och
ledning inom nämnden för individ- och familjeomsorgs förvaltning, inte minst vad avser
verksamheten för mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Ett utvecklingsarbete pågår
dock. Kommunrevisionen kommer under 2015 att fortsatt följa händelseutvecklingen för att
säkerställa att nämnden vidtar åtgärder inom de områden där brister uppmärksammats.
17.3. Ekonomiskt tillfredställande verksamhet
Nämnderna bedöms på ett ändamålsenligt sätt ha hanterat de ekonomiska förutsättningarna
under 2014.
17.4. Tillräcklig intern kontroll
Utifrån genomförda granskningar kan vi konstatera att det finns flera utvecklingsområden i
nämndernas och styrelsens arbete med intern kontroll. Av granskningarna framkommer att
de kommungemensamma anvisningarna för intern kontroll inte tydliggör organisation, ansvar
och praktiskt upplägg för internkontrollarbetet. En tydlig struktur för internkontrollarbetet är en
förutsättning för att kunna säkerställa en tillräcklig intern kontroll. En kommungemensam
struktur för arbetet med intern kontroll underlättar också kommunstyrelsens uppsikt över
nämndernas interna kontroll. Kommunstyrelsens har initierat ett arbete med att utveckla
organisation och anvisningar för intern kontroll. Det är väsentligt att detta arbete prioriteras
och utvecklas. Vår sammanfattande bedömning beaktat ovan är att nämnderna och styrelsen
i allt väsentligt under året har haft en tillräcklig intern kontroll.
~~~~
~ ----=-Mikaela Bengtsson
Verksamhetsrevisor
/vd~ t2ct;1iiir"
Ludwig Reismer
] l fvisor
Certifierad kommunal yrkesrevisor
Ce7
kommunal yrkesrevisor
25
EV
Building a better
workJng world
Bilaga 1. Bakgrund
Enligt kommunallagen ska revisorerna pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt
och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om
den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig.
Kommunallagen och God revisionssed förutsätter att all kommunal verksamhet granskas
årligen. Den årliga granskningen omfattar flera steg och utgör en grund för
ansvarsprövningen. Att följa, granska och pröva ansvarstagandet i styrelser och nämnder
enligt God Sed utgör en grundläggande del av den årliga granskningen.
EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna genomfört en grundläggande
granskning av kommunens nämnder5 .
5
Samtliga nämnder utom valnämnden och krisledningsnämnden ingår i denna granskning.
26
d
-y
Suildlnq a b tter
working world
Bilaga 2. Styrning och uppföljning
Kungsbacka kommuns vision antogs av kommunfullmäktige den 13 oktober 2005 och ska
vara vägledande för den långsiktiga utvecklingen av kommunen. Visionen beskriver hur
kommunen ska möta medborgarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och
upplevelser samt hur kommunen ska få företag att etablera sig i kommunen och få staden att
växa .
Sedan 2009 arbetar nämnderna utifrån en särskild målkedja/styrmodell i kommunen Kungsbackamodellen. Målkedjan utgår från kommunens vision som ska återspegla sig i
kommunfullmäktiges prioriterade mål. De prioriterade målen antas årligen av fullmäktige och
ska omfatta hela det kommunala uppdraget. Målen riktar sig antingen till samtliga nämnder
alternativt enskilda nämnder. När ett mål riktar sig till flera nämnder finns angivet en nämnd
som är utsedd att vara samordningsansvarig. Kommunfullmäktige har för 2014-2016 antagit
16 prioriterade mål.
Beskrivning av nämndernas måluppfyllelse i denna granskning är hämtat från respektive
nämnds delårsrapport per augusti 2014.
Nämnderna har i samband med budgetarbetet och verksamhetsplanen utarbetat förslag till
två till tre stycken prioriterade mål för nämnden enskilt. Nämnderna ska sedan utifrån
fullmäktiges prioriterade mål anta resultatmål, vilka ska vara kopplade till de ekonomiska förutsättningarna och ramarna för respektive verksamhet och bidra till att såväl god ekonomisk
hushållning som kommunens övergripande vision och mål efterlevs. Resultatmålen omfattar
både kommunfullmäktiges prioriterade mål nedbrutna till den enskilda nämnden samt
nämndens egna mål. Resultatmålen ska vara uppföljningsbara och mätbara.
Kommun- och nämndbudget
Kommunbudgeten utgör kommunens huvudsakliga planerings- och styrdokument för den
kommande fyraårsperioden både vad avser verksamhetens innehåll och dess ekonomiska
förutsättningar och ramar. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2013 om kommunbudget för
2014 och plan för 2014-2016. Nämnder och styrelser ska utifrån kommunbudgeten, tilldelad
ekonomisk ram , vision och prioriterade mål utarbeta en nämndbudget. I nämndbudgeten
beslutar nämnden om planering för verksamheten och hur de ekonomiska ramarna fördelas.
I budgetbeslutet anges att verksamheten ska bedrivas på ett kostnadseffektivt och
ändamålsenligt sätt.
Nämnderna har för budgetåret 2014 att följa de anvisningar för budgetarbetet som anges i
dokumentet Anvisningar för Nämnd- och Förvaltningsbudget 2014. Av dokumentet framgår
en gemensam mall som ska användas för upprättandet. Beslut om nämndbudget för
verksamhetsåret 2014 fattas senast i september 2013.
Efter att nämnden fattat beslut om nämndbudget ska förvaltningen omsätta denna till en
förvaltningsbudget. Förvaltningsbudgeten ska omfatta planeringen för nästkommande år,
anslagsfördelning och genomförandeplan med aktiviteter kopplade till nämndens mål. En
fördelning av ekonomin ska göras till budgetansvariga.
27
EY
Building a better
working world
Utöver ovan nämnda styrinstrument har kommunen ett antal gemensamma styrdokument
som beslutats av kommunfullmäktige och som alla verksamheter ska följa. Nämnderna styrs
även av policys vilka framgår av nämndbudgetarna.
Uppföljning
Kommunbudgeten följs upp i de/årsrapport per april och augusti samt i årsredovisningen som
ska innehålla bokslut och förvaltningsberättelse. Uppföljning av nämndbudget sker enligt
nämndens anvisningar eller minst på motsvarande sätt som för kommunbudgeten .
Uppföljning av förvaltningsbudgeten förutsätts ske kontinuerligt och i samband med
förvaltningens årsredovisning .
Delårsrapport: I delårsrapporten görs en samlad redovisning av måluppfyllelsen så långt
samt de avvikelser som skett jämfört med beslutad budget för innevarande år. Godkänner
kommunfullmäktige avvikelsen ska i förekommande fall medel tillskjutas respektive nämnd.
Om inte medel tillskjuts från centralt håll är respektive nämnd skyldig att omedelbart vidta
åtgärder som gör att verksamheten klaras inom de, av kommunfullmäktige beslutade,
ekonomiska ramarna .
Årsredovisningen: I årsredovisningen ska nämnderna redovisa en samlad uppföljning av
verksamheten under året. Bland annat ska följande områden framgå av redovisningen:
budgetutfall, viktiga händelser under året, måluppfyllelse för kommunfullmäktiges mål och
direktiv, uppföljning av nämndens resultatmål och direktiv, kvalitetsredovisning,
verksamhetsmått, analys samt förändringsområden .
Intern kontroll
Kommunstyrelsens förvaltning har tagit fram anvisningar för intern kontroll. Av dessa framgår
att i samband med den årliga nämndbudgeten ska nämnderna och kommunstyrelsen ange
fyra väsentliga risker som berör den egna verksamheten. Två risker ska vara kopplade till
verksamhetsområdet och två risker ska avse ekonomiområdet. Åtgärder ska presenteras
som ett komplement till riskerna med syfte att minska att den oönskade situationen uppstår.
Detta framgår också i Kungsbacka kommuns styrmodell. Av anvisningarna framgår att intern
kontroll definieras som följer:
•
•
•
•
•
Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, policys och riktlinjer
Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet
Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten,
dokumenterade system och rutiner
Skydd mot förluster eller förstörelse av kommunens tillgångar
Eliminering eller upptäckande av allvarliga fel
väl
Kvalitet
Kommunen har en kvalitetspolicy för i vilken nämndernas ansvar och uppdrag avseende kvalitetsarbetet framgår. Ny kvalitetspolicy antogs i augusti 2013. I den nuvarande
kvalitetspolicyn betonas bland annat att kommunen ska "göra rätt saker på rätt sätt med rätt
inriktning". Kvalitetsarbetet ska också innebära en ständig utveckling av verksamheten.
28
d
-y
Värdegrunden BITT (Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet) är en viktig
komponent i kvalitetspolicyn.
29
Build ing a better
working world
Bilaga 3. Kommunens nämndorganisation
Nedan framgår en översikt över kommunens nämndorganisation. Krisledningsnämnden samt
valnämnden granskas inte inom ramen för den årliga grundläggande granskningen.
I
I
Kommunfullmäktige
Nämnden för
gymnasie- och
vuxenutbildning
Kommunstyrelsen
Nämnden för miljöoch hälsoskydd
Nämnden för
förskola och
grundskola
Nämnden för
teknik
Nämnden för fritid
och folkhälsa
Byggnadsnämnden
Nämnden för miljöoch hälsoskydd
Nämnden för
funktionsstöd
Nämnden för
individ- och
familjeomsorg
Nämnden för
äldreomsorg
Nämnden för
service
Nämnden för kultur
och turism
Överförmyndarnämnden
I
Krisledningsnämnden
Val nämnden
·Figur: Kommunens nämndorganisation.
30
Bilaga 4. Översikt över kommunfullmäktiges adresserade mål
Nämnder med samordningsansvar, respektive adresserade nämnder (2014)
-
KS- -
----
L-...
Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka
Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i
kontakt
med kommunen
- ska öka
Andelen invånare som upplever goda förutsättningar att leva ett
hälsosamt liv ska öka
Bruket av alkohol, tobak och narkotika bland ungdomar ska
minska-·- - -- Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sin fritid ska
öka
- -An ~elen in_yånare S_9m upelever att de är trygg ~ ska _ök~ _
Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun
~ndelen personer me_d !örs_?!"J!:!i_r:i_gs~t~d_ska_mins~a
_Energia ~änd,!l!_n ge ~ i ~O !:!l!!:l unens lokaler ska ~ nska
Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka
• Tek
BN
_______ ____.
-
-
FS- ÄO
-
KT
FF
- - - -
-
FG
GV
IFO
Ser
~~-
s
s
A
A
A
A
A
A
A
A
A
A
A
A
A
A
A
A
A
A
A
A
A
A
A
A
A
A
A
A
A
s
A
A
A
A
A
s
A
A
s
A
A
A
A
A
A
s
A
A
A
A
A
A
A
s
A
A
A
-r:~r•i
A
A
s
s
-
-~--------
MH
.1
- -
Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka
-
A
A
A
A
-----AA
A
A
A
- -A -
A
A
-~-~~11---
A
----
s
A
A
A
A
A
A
A
Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år
minska _!!1ed 2,5 procent
Våra skolor ska vara bland de bästa i landet
s
Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv
arbetsplats av .!J1edarbetarna
Arets resultat ska uppgå till minst 1,5 procent av skatter och
statsbidrag
Soliditeten inklusive pensionsskuld ska i slutet av varje
planeringsperiod om tre år vara lägst den nivå som gällde vid
periodelJ.S Qörj~n med oföräo_dra,d.§! r_ed_ovisni11gsprinciper
s
A
A
A
A
A
A
A
A
A
-A
~-
A
A
----- -------· -A
-----
OF
--·
A
A
A
A
A
A
A
- -AA
A
A
A
~
s
s
--A
A
A
A
A
A
A
~--
~
s
Figur: Samordningsansvar (S) och adresserad nämnd (A).
31
1(5)
Förslag organisation och
finansiering av
kustvattenrådet
Kustvattenråd Halland och Båstad
Datum
2015-02-20
Version
01
Förslag till organisation och finansiering av
Kattegatts kustvattenråd
1. Bakgrund
I vattendirektivet nämns tre former för allmänhetens deltagande i
vattenförvaltningsarbetet; tillhandahållande av information, samråd och samverkan.
Med samverkan syftas det på en mer aktiv medverkan i arbetet. För att kunna skapa
en aktiv medverkan har Sverige valt att initiera bildandet av vattenråd. Vattenråden
är därmed en viktig del av den svenska vattenförvaltningen.
Behov av och intresse för att bilda ett kustvattenråd för Halland har uttryckts från
organisationer och kommuner i Halland. Diskussion om bildandet av ett
kustvattenråd ledde till att projektet Kustvattenråd Halland och Båstad startades. I
projektet ingår kustkommunera i Halland och Båstads kommun. Region Halland
medverkar i projektet som arbetsgivare för projektledaren och ansvarar även för
ekonomihanteringen. Projektet ska leverera en samverkansstruktur för ett
kustvattenråd som omfattar det geografiska området samt en plan för fortsatt arbete
inklusive finansiering.
Detta förslag baseras på arbetet med att analysera intressenter och omvärlden när
det gäller frågor som rör kusten och kustvattnet. Underlag för förslaget är, förutom
omvärldsstudier, en intressentanalys vari ingått enkätundersökning,
uppstartsseminarium samt ett antal möten lokalt och med olika referensgrupper.
Engagemanget för arbetet är stort med över 100 inlämnade enkätsvar, drygt hundra
deltagare på uppstartsseminarium och över 40 som följer kustvattenrådet på
Facebook.
H:\Arbetsmaterial kustvattenråd\Förslag organisation och finansiering av kustvattenrådet 2015-02-20.docx
0
2(5)
Förslag organisation och
finansiering av
kustvattenrådet
Kustvattenråd Halland och Båstad
Datum
2015-02-20
Version
01
2. Geografiskt område
Kustvattenrådets arbete ska avse kusten och kustvattnet ut till Sveriges ekonomiska
zon, se figur nedan. Anledningen till denna avgränsning, som är större än
vattenförvaltningens område, är möjligheten att få med hela den kommunala
planeringen i arbetet och även att kunna samverka kring åtgärder utifrån
Havsmiljöförordningen och Havsplaneringen. Havsmiljöförvaltningen ska ge
förutsättningar för fysisk planering och för tillsyn och prövning av verksamheter till
havs medan Havsplaneringen planerar var verksamheter ska lokaliseras.
I det geografiska området ingår Kungsbacka, Varbergs, Falkenbergs, Halmstads,
Laholms och Båstads kommun (utökas ev. söderut t.o.m. Skälderviken)
3. Kustvattenrådets syfte
Kustvattenrådet ska möjliggöra delaktighet och samverkan i vattenförvaltningen, öka
kunskapen och underlätta kunskapsutbytet om kustvattnet samt öka/underlätta
förståelsen för olika intressenters verksamheter och dess påverkan på kustvattnet.
Arbetet ska bidra till att god ekologisk och kemisk status uppnås inom de berörda
vattenförekomsterna samt till god havsmiljö.
Enligt den föreslagna statusklassningen är det idag ingen av våra
kustvattenförekomster som uppnår god status med möjligheten att nå målet finns.
Dominerade problem som beskrivs i de föreslagna åtgärdsprogrammen är
övergödning, miljögifter, främmande arter, fiske, exploatering, förändrad hydrografi,
marint avfall, minskad biologisk mångfald och klimatförändringar.
H:\Arbetsmaterial kustvattenråd\Förslag organisation och finansiering av kustvattenrådet 2015-02-20.docx
0
3(5)
Förslag organisation och
finansiering av
kustvattenrådet
Kustvattenråd Halland och Båstad
Datum
2015-02-20
Version
01
4. Organisation
Kattegatts kustvattenråd bildas i samband med råslagsmöte den 29 april 2015 i
Halmstad dit samtliga intressenter bjuds in.
Kattegatts kustvattenråd utgår från en struktur
med tre olika inriktningar; rådslag, samordning
och genomförande.
Deltagare i Kattegatts kustvattenråd
Alla organisationer, företag och enskilda som
har intresse av kustvattenfrågor kan ingå i kustvattenrådet. Det som förväntas av
deltagare är medverkan vid rådslag samt att bidra till att initiativ tas och genomförs
(se initiativ nedan).
För att ingå kustvattenrådet krävs en skriftlig anmälan som även innehåller ett
åtagande om medverkan enligt ovan. Anmälningsformulär kan göras tillgängligt via
kustvattenrådets hemsida.
Varje organisation och företag som ingår i kustvattenrådet ska enligt modellen
säkerställa att de egna representanterna har rätt mandat utifrån den aktuella nivån i
kustvattenrådets organisation.
Rådslag hålls minst en gång per år och fokuserar på inriktningen av kustvattenrådets
arbete. Inför varje rådslag görs en förfrågan om nya initiativ. Dessa sammanställs
och presenteras på rådslaget där överläggningar sker om inriktningen för det
kommande arbetet. Rådslagen används även för avrapportering av pågående initiativ
och för kunskapsutbyte. Rådslaget leds av en mötesledare och dokumenteras
genom mötesanteckningar m.m. All dokumentation görs tillgänglig via
kustvattenrådets hemsida.
Samordning
För att samordna kustvattenrådets arbete behövs en resurs på åtminstone
25 procents tjänst eller motsvarande. Samordningen leds av en styrgrupp (se
styrgrupp nedan). Samordningen ansvarar för; att arrangera rådslag,
kommunikationsaktiviteter, informationsutbyte med referensgrupper samt att
koordinera initiativ.
H:\Arbetsmaterial kustvattenråd\Förslag organisation och finansiering av kustvattenrådet 2015-02-20.docx
0
4(5)
Förslag organisation och
finansiering av
kustvattenrådet
Kustvattenråd Halland och Båstad
Datum
2015-02-20
Version
01
Styrgrupp
Styrgruppen är sammansatt av basfinansiärerna (se finansiering nedan). En
bedömning är att det behövs ca fyra styrgruppsmöten per år. Styrgruppen ansvarar
för ledning av samordningen och utser även kontaktperson till samordnare. Vidare
ansvarar styrgruppen för uppföljning av verksamheten och ekonomin, tar beslut i
frågor som uppkommer mellan rådslag samt förhandlar med ev. nya basfinansiärer
om finansieringens storlek.
Referensgrupper
Kustvattenrådet åtar sig att sammankalla referensgruppen Nätverket vattenråden
Halland minst en gång per år.
Övriga referensgrupper som identifierats är: Kustvattenkontrollen för Halland resp.
nordvästra Skåne, Bohuskustens vattenråd m.fl., planerargrupp Halland,
Miljösamverkan, HUT Skåne, Hallands miljöpresidier, ..
Informationsutbyte sker löpande och samtliga referensgrupper bjuds även in till
rådslagen.
Initiativ
Initiativ till aktiviteter och åtgärder, stora som små, kan tas av deltagare i
kustvattenrådet och ska uppfylla följande kriterier:
1.
Flera aktörer ska medverka
2.
Det ska höja kunskapen
3.
Resultat ska dokumenteras
4.
Det ska bidra till Kattegatts kustvattenråds syfte
När initiativ lämnas ska det finnas en beskrivning av initiativets syfte, vilka som ska
medverka och på vilket sätt Kattegatts kustvattenråd kan stödja initiativet.
Initiativ som uppfyller kriterierna bör genomföras i projektform och ledas av separata
styrgrupper sammansatta av projektets initiativtagare och finansiärer (se finansiering
nedan).
5. Finansiering
Baserat på erfarenheter från det pågående projektet Kustvattenråd Halland och
Båstad har bedömningen gjorts att åtminstone motsvarande ekonomiska resurs
behövs för att täcka kostnader för rådslag, samordning och kommunikation. Denna
benämns nedan som basfinansiering. Projektet Kustvattenråd Halland och Båstad
har finansierats genom att varje kommun bidragit med 50 öre per invånare och år
samt genom bidrag från Vattenmyndigheten för Västerhavet. Region Halland har
bidragit med arbetsplats, arbetsledning och ekonomihantering.
H:\Arbetsmaterial kustvattenråd\Förslag organisation och finansiering av kustvattenrådet 2015-02-20.docx
0
5(5)
Förslag organisation och
finansiering av
kustvattenrådet
Kustvattenråd Halland och Båstad
Datum
2015-02-20
Version
01
För att genomföra åtgärder och aktiviteter till följd av olika initiativ bör särskilda medel
finnas i form av projektfinansiering.
Basfinansiering
Åtminstone de kommuner som ingår i det geografiska området ska bidra till
basfinansiering enligt ovan. Även andra organisationer kan vara basfinansiärer.
Finansieringens storlek förhandlas och beslutas av styrguppen.
Till basfinansieringen räknas även det årliga bidraget för samverkan enligt
överenskommelse med Vattenmyndigheten för Västerhavet.
Projektfinansiering
Projektmedel söks för att genomföra initiativ från deltagarna i kustvattenrådet.
Finansiärer kan finnas inom kustvattenrådet men även externt via t.ex. olika
EU-fonder, bidrag från myndigheter eller andra bidrag.
Ekonomihantering
En av basfinansiärerna tar på sig ansvaret för ekonomihanteringen för
kustvattenrådet.
6. Överenskommelser
För att säkerställa Kattegatts kustvattenråds arbete inklusive basfinansieringen görs
överenskommelser mellan den organisation som ansvarar för ekonomihanteringen
och övriga basfinansiärer. Överenskommelserna är tidsbegränsade och följer
förvaltningscykeln i vattendirektivet och Havsmiljöförordningen, dvs. 6-årsperioder
där den pågående cykeln sträcker sig från 2015 till och med 2021.
Styrgruppen hanterar frågor om överenskommelsernas innehåll och möjligheter till att
avbryta dessa i förtid.
Halmstad den 20 februari 2015
Ingela Danielsson
Styrgruppens repr/beställare
Anne Udd
Projektledare
H:\Arbetsmaterial kustvattenråd\Förslag organisation och finansiering av kustvattenrådet 2015-02-20.docx
0
Kattegatts Kustvattenråd - organisation
och finansiering
Projekt Kustvattenråd Halland och Båstad
Förslag 2015-02-20
Geografiskt område
Från och med Kungsbacka kommun i norr till och med Båstads kommun i söder
Kustvattenrådets syfte
• Delaktighet och samverkan i vattenförvaltningen
• Ökad kunskap och ökat kunskapsutbyte
• Ökad förståelse för olika intressenters verksamheter
• Bidra till god ekologisk och kemisk status inom de berörda
vattenförekomsterna samt god havsmiljö
Föreslagen
statusklassning
─ Inget område uppnår idag god
ekologisk status
+ God ekologisk status är möjlig
att uppnå
Dominerade problem: övergödning,
miljögifter, främmande arter, fiske,
exploatering, förändrad hydrografi,
marint avfall, minskad biologisk
mångfald och klimatförändringar
Organisation
Tre nivåer:
• övergripande rådslag
• samordnade
• genomförande av initiativ
Rådslag och initiativ
• Initiativ kan tas av alla
• Alla kan vara med i
deltagare i kustvattenrådet
kustvattenrådet
• Rådslag minst en gång per år • Initiativ kan vara aktiviteter
och åtgårder – stora som små
• Rådslagen fokuserar på
inriktningen av det kommande • Initiativ genomförs i
projektform med särskild
arbetet
projektorganisation
• Referensgrupper och
referensorganisationer bjuds
in
Samordning och styrgrupp
•
•
•
•
Samordning motsvarande 25 procents tjänst
Arrangerar rådslag
Sköter kommunikation
Koordinerar initiativ
• Styrgruppen bildas av basfinansiärerna (se nästa bild)
• Styrgruppen ansvarar för ledning av samordningen
• Styrgruppen tar beslut i frågor mellan rådslagen
Finansiering
• Basfinansiering för att täcka samordning och rådslag
• Särskild projektfinansiering för initiativ
• Basfinansiärer är bl.a. kommunerna som ingår i det
geografiska området
• En av basfinansiärerna sköter ekonomihanteringen
• För att säkerställa basfinansieringen görs
överenskommelser som är tidsbegränsade och följer
förvaltningscykeln i vattendirektivet och
Havsmiljöförordningen, dvs. 6-årsperioder där den
pågående cykeln sträcker sig från 2015 till och med 2021