EXAMENSARBETE - pure.ltu.se - Luleå tekniska universitet
EXAMENSARBETE Luckkonstruktion till varmförzinkningsgryta Konstruktion och dimensionering Johan Kågström 2015 Högskoleingenjörsexamen Maskinteknik Luleå tekniska universitet Institutionen för teknikvetenskap och matematik Examensrapport Luckkonstruktion till varmförzinkningsgryta Konstruktion och dimensionering Johan Kågström HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN Maskinteknik Ämne: Examensarbete 2015-05-27 Högskoleingenjör Masksinteknik Förord Den här rapporten är ett 15 poängs examensarbete inom Högskoleingenjör/Maskinteknik vid Luleå Tekniska Universitet i Skellefteå. Arbetet har utförts på Rejlers Sverige AB i Skellefteå med handledarna Sven-Erik Wiklund och Anders Rutdal (båda vid Rejlers) och examinator Sven Berg vid LTU. Vill passa på att tacka alla medarbetare vid Rejlers, ett extra tack till Sven-Erik och Anders vid Rejlers och till Sven Berg vid LTU för ett gott stöd och stor hjälpsamhet. Skellefteå Maj 2015 Johan Kågström 2 Sammanfattning Rejlers Sverige AB har fått i uppdrag av Gallac Produktion att konstruera en lucka/brygga till en av deras varmförzinkningsgrytor. Tanken är att den ska användas som både ett lock till grytan och som ett gångplan när man jobbar vid grytan. Grunden till problemet är att Gallac Produktions nuvarande lösning är väldigt tidskrävande och opraktisk, man vill ha en mer automatiserad lösning som är smidigare och mer praktisk. Den här rapporten innefattar en ny konstruktion av luckan/bryggan och en lyftmekanism som är mer automatiserad och inte lika tidskrävande. En simulering med beräkningar har gjorts för att illustrera hur mycket belastning luckan och lyftkonstruktionen ska klara av. Lösningen kommer att visas i modellform och till viss del i ritningsform. 3 Abstract Rejlers Sverige AB has been commissioned by Gallac Production to construct a door/jetty to one of their casseroles for galvanizing. The idea is that it should be used as a lid to the pot, and as a walkway when your working at the casserole. The basis of the problem is that Gallac Productions current solution is very time consuming and impractical, they want a more automated solution that’s easier and more practical. This report includes a new design of the door/jetty and a lift mechanism that is more automated and takes less time. A simulation with calculations have been made to illustrate how much load the jetty and the liftconstruction can handle. The solution will be shown in model form, and to some extent in drawing form. 4 Innehållsförteckning 1. Inledning.............................................................................................................................. 1 1.1 Rejlers Sverige AB .............................................................................................................. 1 1.2 Bakgrund och problembeskrivning........................................................................................ 1 1.3 Syfte och avgränsningar ....................................................................................................... 2 2. Teori .................................................................................................................................... 3 3. Metod................................................................................................................................... 5 3.1 Kravspecifikation................................................................................................................. 5 3.2 Idégenerering....................................................................................................................... 5 3.3 Konstruktionslösning ........................................................................................................... 5 3.4 Beräkningar......................................................................................................................... 5 3.5 Riskanalys med för och nackdelar ......................................................................................... 5 3.6 För och nackdelar ................................................................................................................ 5 4. Resultat................................................................................................................................ 6 4.1 Idégenerering....................................................................................................................... 6 4.2 Konstruktionslösning ........................................................................................................... 8 4.3 Beräkningar........................................................................................................................11 4.4 Riskanalys med för och nackdelar ........................................................................................13 4.4 För och nackdelar ...............................................................................................................14 5. Diskussion...........................................................................................................................15 6. Referenser...........................................................................................................................17 Bilagor....................................................................................................................................18 5 1. Inledning 1.1 Rejlers Sverige AB Rejlers grundades i Småland år 1942 av ingenjör Gunnar Rejler och har sedan starten varit ett teknikkonsultbolag. Genom åren har Rejlers följt en röd tråd, elteknik i olika former, på senare år har man expanderat företaget med nya områden som telekom, mekanik och IT. Bolaget har under åren sammanfallit med Sveriges utveckling som industrination och följt utvecklingen. Företaget har i dagsläget utvecklats utomlands och kommit in i länder som Finland, Norge och Ryssland. 1.2 Bakgrund och problembeskrivning Rejlers har fått ett uppdrag av ett lokalt företag Gallac Produktion att konstruera en Lucka/Brygga till en av deras varmförzinkningsbaljor. Gallac har sedan 1980-talet specialiserat sig på ytbehandling med hjälp av rostskyddsmålning, varmförzinkning och sprutförzinkning med efterbehandlingar och montage. Varmförzinkning är en stor del i deras verksamhet, som går ut på att man legerar zinken med stålet man förzinkar som bildar ett rostskydd med lång livslängd. I dagsläget använder man sig av luckor som man täcker zinkbaljan med när den inte är i drift. Figur 1. Luckorna som används i dagsläget 1 Problemet är att dagens lösning inte är särskilt praktisk eller ekonomisk för att det tar lång tid att täcka baljan med fem stycken luckor som lyfts ditt med travers. Därför görs det bara en gång om dagen för att utnyttjar tiden till att använda den så mycket som möjligt. För att effektivisera produktionen och användningen av luckan så vill man ha en mer automatiserad lösning. 1.3 Syfte och avgränsningar Syftet med arbetet är att göra en smidigare och mer ekonomisk lösning på en ny lucka som också används som gångplan när zinkbaljan är i drift, plus att den är enkel att ta bort och lägga ditt. I lösningen ingår en teoretisk beräkning på hållfastheten av konstruktionen och belastningen den utsätts för i form av värmen från zinken. Det kommer att göras modeller och ritningar på luckan och delar som ingår i själva lyftmekanismen. Arbetets begränsningar är att det kommer inte tillverkas någon prototyp av luckan eller lyftmekanismen, vissa delar i konstruktionen är färdigtillverkade och kommer bara att finnas i modellform för att illustrera lyftmekanismen så bra som möjligt. 2 2. Teori Baljan som luckan ska användas till är en varmförzinkningsbalja som har ett totalmått på 8,5x1,9x1,5 meter. Figur 2. Varmförzinknigsbaljan på Gallac Produktion med brygg a I Figur 2 ser man en brygga som funkar som ett gångplan, tanken är att man ska kunna använda luckan som brygga också. Därför är det viktigt att ta hänsyn till egenhöjden på luckan när den används som brygga, den får inte vara för hög så att man riskerar att falla över räcket. 3 I Figur 3 får man en bättre bild av bryggan. Den här bryggan har dom bara passat intill baljan, inte bultat eller svetsat. Figur 3. Bryggan till baljan 4 3. Metod 3.1 Kravspecifikation Ska-krav: Luckonstruktionens egenhöjd får vara max 0.3 meter Det ska vara möjligt att gå på luckan Luckan ska klara av en värmebelastning på ca 460ᵒC Luckan ska täcka upp karet med zink (8x1.7m) Luckan ska isoleras så att den inte blir för varm när den används som gångplan Bör-krav: Konstruktionen bör ta så lite plats som möjligt Man bör hålla ned vikten på luckan så mycket man kan Kostnaderna bör hållas ned så gott det går. 3.2 Idégenerering Arbetet började med att det togs fram olika lösningsförslag på konstruktionen av luckan och lyftkonstruktionen. Alla förslag som i slutändan inte blev lösningen kommer att visas i 3Dformat, en utvärdering varför inte den lösningen blev den slutliga kommer också att göras. 3.3 Konstruktionslösning Den slutliga lösningen kommer också vissas i 3D-format men också i ritningsformat (kan ses i bilagor 1-13). Dock finns det delar som inte kommer att tillverkas, t ex saxbordet som redan är en färdig produkt. 3.4 Beräkningar Det görs beräkningar på hållfastheten, både med en simulation och en teoretisk beräkning. Luckan kommer att utsättas för värme, därför görs en värmesimulering på luckan för att illustrera hur den kommer att påverkas. Lyftkonstruktionen som ska bära upp luckan kommer också att beräknas med en simulering och även teoretiskt. 3.5 Riskanalys med för och nackdelar Det kommer att göras en analys vad det finns för risker med luckan och lyftkonstruktionen, hur allvarliga problemen är och vad man gör för att åtgärda problemet. 3.6 För och nackdelar Man jämför den gamla lösningen med den nya och tar upp för och nackdelar, för att ge den klaraste bilden av förbättringarna. 5 4. Resultat 4.1 Idégenerering Den första lösningen som togs fram var en ganska enkel lösning konstruktionsmässigt. Den bygger på att det är hydraulcylindrar som lyfter och knuffar in luckan. Det som håller upp luckan är helt enkelt en länkarm som är fäst i luckan och cylindrarna. I Figur 4 syns en bild av hela konstruktionen i 3D-format. Figur 4. Lösningsförslag 1 Anledningen att denna lösning inte blev den slutliga lösningen är följande punkter: Tar upp för mycket yta Cylindrarna kräver mycket service och är känsliga för slagg Svårt att kombinera cylindrarna med varandra, att knuffa och lyfta/sänka samtidigt Hydraulcylindrar tenderar att gå hackigt under lyftningen Den andra lösningen bygger på samma princip, men här är det istället ett saxbord som lyfter luckan till rätt höjd och två hydraulcylindrar som knuffar in luckan på plats. Här ingår också ett rullbord som luckan ligger på när den är på saxbordet, rullar som sitter på luckan och rullspår som är inne på baljan som gör att luckan kommer in på rätt sätt. I Figur 5 syns en bild på konstruktionen. Figur 5. Lösningsförslag 2 6 Anledningen att denna lösning inte blev den slutliga lösningen är följande punkter: Den tar också upp en hel del yta Rullspåren inne på baljan kommer utsättas för mycket zinkslagg och slits väldigt fort Samma sak som lösning ett med hydraulcylindrar som lätt tar stryk och behöver servas och går hackigt Det som togs med från den här lösningen var att använda saxbordet för att höja och sänka luckan. Eftersom Gallac kom fram till att man bör undvika hydraulcylindrar fick en ny inskjutningslösning tas fram. Första lösningsförslaget är att man gör en sorts gejder, helt enkelt en skena som håller luckan på rätt bana in och ut. Första lösningen på en gejder bygger på att det är en kuggkedja som driver den in och ut, sedan är det två så kallade glidaxlar som håller den från att gå i sidled eller upp och ned. I Figur 6 kan man se gejdern framifrån, den lilla balken fäster man vid luckan med bult och mutter och den stora som ligger på saxbordet. Dock är den inte tillräckligt stabil, dels för att glidspåret på axeln är svårt att få till och att axlarna inte klarar av belastningen tillräckligt bra (töjs för mycket). Figur 6. Gejder med glidaxlar och kedja och en del svetasbetekningarna som visas med pilarna 7 4.2 Konstruktionslösning I den slutliga lösningen används två saxbord för att höja och sänka bordet. Anledningen att det blev två mindre bord istället för ett stort var att Gallac ansåg att det var enklare för dom, eftersom det redan fanns inne ett antal saxbord som skulle kunna användas. I figur 7 ser man hur det kan tänkas se ut med gejdrarna på plats. Problemet är att få borden att synka med varandra, vilket kommer vara med i vidare studierna för projektet. Figur 7. Lyftkonstruktionen med två saxbord Lösningen på gejdern bygger också på den första lösningen med gejder, att det är en stor balk och en mindre balk. I figur 8 ser man hur gejdern ser ut i 3D-format. Luckan kommer att fästas i den mindre balken med bultar, den kan svetsas fast också men för att underlätta vid underhåll och eventuella byten av delar på gejdern eller luckan kommer den att bultas fast. Figur 8. Gejder 8 I figur 9 ser man hur gejdern ser ut framifrån, där syns också mässing glidplåtarna och kedjan som driver gejdern. Glidplåtarna sitter både på den lilla gejdern och på den stora (det är alltså 4st), på den stora kommer plåtarna att vara stilla och den lilla gejdern kommer att glida ovan p, på den lilla kommer plåtarna glida med i rörelsen (glidytan är vänd mot den stora balken). Det är bokade kanter som gör att gejdern dels blir starkare och gör att den håller sig stabil under körning. Kedjan har just nu inget fäste till gejdern eftersom kedjan är gjord för att visa hur det kommer se ut, kedjehjulet (1) är en färdig produkt som är hämtad från en hemsida på internet. Figur 9. Gejder med kedjedriften och glidplåtar Lösningen på luckan/bryggan är en ganska enkel konstruktion, sett till hur den monteras och tillverkas. I figur 10 ser man en 3D-modell på luckan med alla delar som ingår, gångplanet på luckan kommer att vara i durkplåt, dock visar figur 10 bara en vanlig plåt med en yta som bara visar hur det kan komma att se ut. Gångplanet är indelat i fem delar Under gångplanet kommer man lägga en värmeisolering (2) som har håll som skruvas fast tillsammans med gångplanet i ramen på luckan. Isoleringen är i detta fall bara en modell som visar hur det kommer se ut, den som kommer att användas är en värmeisoleringsmatta som har valts ut på rekommendation av en firma som är specialister på isoleringar av olika slag till olika användningsområden. Figur 10. Luckbryggan med durkplåt och isolering 9 Ramen på luckan kommer att svetsas ihop, den har bockade plåtar som går runt om och några stötningsplåtar som håller den stabil. Dom plåtarna är plattjärn och vinkeljärn, vinkeljärnen ligger där gångplanet är delat och börjar på nästa. I figur 11 ser man en 3Dmodell på ramen. Balkarna är bockade som U-balkar med en extra bockad kant som är till för att gångplanet ska ha en yta att ligga och fästas på. Anledningen att man väljer att använda bockad plåt är främst för att hålla nere vikten så mycket som möjligt. Materialet som används är en vanlig typ av stål (S355) på rekommendation från Rejlers. Figur 11. Luckramen med svetsbeteckningar En närmare titt på balken på långsidan kan ses i figur 12, ända skillnaden på kortsidan (förutom att den är kortare) är att den inte har några håll för att fästa gångplan och isolering. I figuren ser man hur den bokade plåten har en vinkel på 45ᵒ i ändan på plåten. I dagsläget är det oklart om det ska vara gängade håll eller bara ett håll för att fästa med en skruv och en bult. Figur 12. Luckbryggans långsida med fästen för gångplanet 10 Bottenplåten på luckan är också den en bockad plåt, anledningen är att den ska överföra så lite värme som möjligt till ramen för att den i sin tur inte ska värman upp gångplanet för mycket. Bottenplåten kan ses i 3D-format i figur 13. Den här plåten kommer utsättas för värme och kommer med största sannolikhet att utvidgas några millimeter, därför har hållen för skruvarna förlängts för att plåten ska kunna röra sig fritt i åtminstone en riktning. Materialet på plåten är inte bestämt ännu, det ända man vet är att det inte kan vara samma material som resten av luckan, utan det måste vara ett mer värmetåligt material. Det är också en punkt som kommer finnas med i vidare studier. Figur 13. Bottenplåten med spår för skruvar 4.3 Beräkningar Gejdrarna som är fästa vid luckbryggan kommer att utsättas för en belastning när luckan ska läggas på plats. En simulering i Solidworks visar värsta tänkbara scenario för balken (kommer inte att inträffa) då den är helt utdragen och har jämnt fördelad last på hållen där den sitter vid luckan. I figur 14 ser man hur den påverkas och vars den påverkas mest. Figur 14. Simulering på gejderbalk med tabell på förskjutningen 11 Figur 15. Simulering på gejderbalk med tabell på späningen. För att göra en teoretisk beräkning på belastningen på gejdern får man använda sig av ekvation (1) där 𝛿 är nedböjningen. För att få fram böjspänningen används ekv (2). 𝛿= 𝑄𝑙3 (1) 8𝐸𝐼 𝜎 = 𝑀/𝑊 (2) För att få ut momentet (M) får man ta hjälp av sambandet i ekv (3). 3 𝑄𝑙 3 𝑀𝑙 𝛿 = 8𝐸𝐼 = 2𝐸𝐼 (3) För att räkna ut böjmotståndet använder man ekv (4). 𝑊 = 𝐼/Sc (4) Med hjälp av programmet Autocad får man fram ett rimligt värde av tröghetsmomentet på gejdern, eftersom det är en bockad plåt som liknar en C-balk är det svårt att hitta ett tabellvärde eller en formel som visar ett exakt värde. E-modulen och lasten är värden som är tagna från Solidworks. I tabell ett finns en samanställning av alla värden som behövs för att räkna ut ekv (1),(2),(3) och (4). Tabell 1. Variabellista med värden Längd Nedböjning Last E-modul Tröghetsmoment Avstånd till centrum (tvärsnitt) Böjmotstånd Böjmoment Normalspänning Variabel l δ Q E I Sc Enhet m m N/m Pa m4 m Värde 2,55 7,54*10^-3 4900 200*10^9 6,739*10^-6 82,5*10^-3 W M σ mm3 MNmm MPa (N/mm2 ) 8,168*10^4 3,12 38,24 Den teoretiska lösningen ger inte samma svar som simuleringen i Solidworks, nedböjningen sjunker i den teoretiska lösningen. Eftersom det är ett extremfall och ger ett så pass lågt värde är gejdern väldigt stabil och kommer att hålla för belastningen den utsetts för. 12 Bottenplåten kommer att utsättas för en värme som kommer underifrån, eftersom materialet inte är bestämt kommer den här simuleringen inte visa den sanna bilden av hur den kommer påverkas. I figur 15 ser man hur en titanplåt kommer påverkas av värmebelastningen. Dock kan man se hur den skulle påverkas om den skulle vara helt inspänd (till och med svetsad) att den kommer att bli väldigt bucklig. Därför är det viktigt att låta den vara frigående i en riktning så att den inte blir för bucklig. Figur 16. Värmebelastning av bottenplåten i titan med tabell på förskjutning. Eftersom materialet inte är bestämt görs inga teoretiska beräkningar, däremot är det känt att stål generellt har en s.k. utvidgningskoefficient på 1,2mm/m/100K. Tar man hänsyn till detta kommer man i slutändan fram till att man är tvungen att låta plåten vara rörlig i viss mån, därför används förlängda spåren till skruvarna. 4.4 Riskanalys med för och nackdelar I riskanalysen kommer det finnas med tänkbara fel som kan uppstå med lyftkonstruktionen, hur allvarligt felet anses vara, hur sannolikt det är att felet inträffar och vilka åtgärder man får ta till vid eventuell feluppkomst. I tabell 2 ser man en sammanställning av tänkbara fel. Risktalet har färger som illustrerar hur allvarligt felet är, grönt är inte så allvarligt och rött är allvarligt (skala mellan 1-10 som sedan multipliceras ihop till ett risktal). Tabell 2. Riskanalys på lyftkonstruktionen Risk Utnötning av kedja/kedjehjul Skada Hackigt i rörelsen Utnött gångplan Isoleringen försämras Gejderbalken töjs Buckligt gångplan Gångplanet blir varmt Rörelsen förhindras Hål/Spricka i bottenplåten Sämre skydd mot omgivningen Saxbordet stannar Gejdern går trögare Driftfel i saxbordet Utnött glidplåt 13 Felsannolikhet Felkonsekvens Upptäckssannolikhet Risktal Åtgärd 4 5 8 Smörjning 160 eller byte av kedja/kedjehjul 6 2 7 84 Byte av gångplan 2 8 4 64 Byte av isoleringen 1 9 3 27 Riktning av balk, byte om det behövs 1 4 1 4 Svetsa igen hål/spricka 3 8 8 192 3 5 6 90 Tillkalla elektriker Byte av glidplåt 4.4 För och nackdelar Fördelar med nya lösningen jämfört med den gamla: Smidigare och enklare att få dit luckan Ekonomiskt bättre för verkstadsprocessen Kan användas under längre tid på dygnet Tar inte lika mycket plats i verkstan Nackdelar med den nya lösningen jämfört med den gamla: Den nya har större material och tillverkningskostnad Den nya lösningen kräver mer underhåll i form av skrapning av zinkslagg och smörjning ställer därmed högre krav på personalen Den nya tar mer plats kring baljan Kort sagt kommer den nya lösningen att kosta en del att tillverka, så det dröjer förmodligen ett tag innan man börjar gå med vinst efter att man installerat den nya konstruktionen. Men sett ur ett längre perspektiv kommer den här lösningen att gynna Gallac i stor utsträckning, med tanke på att baljan är under drift en längre tid och att man oftare kan använda sig av luckan. 14 5. Diskussion Syftet med arbetet var att göra en smidigare och mer ekonomisk lösning på en ny lucka som också används som gångplan när zinkbaljan är i drift, plus att den är enkel att ta bort och lägga dit. En kravspecifikation var det första som behövdes för att få en klar riktlinje i arbetet, tillsammans med Rejlers sattes den ihop och så började vi att skissa på olika lösningar. Ska-krav: Luckonstruktionens egenhöjd får vara max 0.3 meter Det ska vara möjligt att gå på luckan Luckan ska klara av en värmebelastning på ca 460ᵒC Luckan ska täcka upp karet med zink (8x1.7m) Luckan ska isoleras så att den inte blir för varm när den används som gångplan Bör-krav: Konstruktionen bör ta så lite plats som möjligt Man bör hålla ned vikten på luckan så mycket man kan Kostnaderna bör hållas ned så gott det går. Att få till egenhöjden kan vara svårt om man låter konstruktionen stå som vanligt på golvet, om man däremot lyckas sänka golvet just där lyftkonstruktionen ska stå kommer man med lätthet att klara av den maximala egenhöjden. Gallac har gått med på att om det skulle behövas är det möjligt att göra en sänkning av golvet. På så sätt kunde den nya konstruktionen uppfylla alla ska-krav, bör-kraven uppfylldes på så sätt att man inte hade gett någon tydlig budget på projektet. Att hålla ned kostnaderna följdes genom hela projektet så gått det gick, ibland var det ofrånkomligt att välja utifrån kostnader utan bara vad som önskades, t ex isoleringen. Isoleringen skulle sänka tempen så mycket som möjligt på gångplanet och då var man tvungen att ta en isolering som uppfyllde önskade kraven. Den isoleringen som valdes kanske inte var den billigaste på marknaden, men helt klart en av de bästa. Tillverkningen av konstruktionen ställer också en hel del krav, t ex är det en hel del bockning som ska göras på både luckan och gejdringen. Med hjälp av en medarbetare på Reljlers som hade stor erfarenhet av just bockning så kunde vi ställa in alla bockvinklar och radier utifrån visa bockningskrav. Om du har en viss tjocklek på plåten måste man bocka med en viss radie på bockningen, ett k-mått som uppfyller bockningsanvisningen och sidan man bockar måste också ha en viss längd, i början av projektet tog jag inte hänsyn till dessa krav så det var viktigt att få en bättre inblick i bockningen. När det handlar om vidare studier av projektet är det några detaljer som saknas i den här lösningen. Det största är att välja material på bottenplåten, eftersom Gallac tyckte att titan var lite överdrivet får man istället rikta in sig på ett material som är tillräckligt värmebeständigt och som inte kröks för mycket när den utsätts för värme. En annan del är att välja ut en kedjedrift med ett kedjehjul till gejdringen och att hitta ett bra fäste mellan kedjan och gejderbalken. Eftersom det redan finns färdigtillverkade kedjor så kommer det förmodligen bli så att man köper en färdigtillverkad kedja och ett kedjehjul som klarar av att driva gejdern. 15 För att tillverka luckan och gejdringen kommer det förmodligen bli så att man anlitar ett legoföretag i Skellefteå eller åtminstone i trakterna kring Skellefteå. Ritningarna som har tagits fram kommer att skickas ut till det företag man väljer att anlita och sedan får företaget göra en bedömning själva om man har resurser och intresse att tillverka luckan och gejdringen. Val av företag bör göras utifrån deras tillgångar till maskiner och material, kanske om man har anlitat ett företag tidigare för andra uppdrag så tar man kontakt med dom igen för att man vet vad man får utav dom, men det är som sagt en senare del i projektet. En annan del som återstår är att fästa gejdringen i saxbordet, med en stöttning så den håller sig stabil. Den kommer att behöva höjas en del på bordet för att luckan ska komma in på bordet utan att ta i det. Förmodligen gör man det enkelt för sig och bara lägger några klossar under för att höja upp den till en höjd som passar. 16 6. Referenser 1. http://www.solidcomponents.com/company/default.asp?SCCC=SCCFJ27IO&Lang=46&AdvTitleSt ring=categoryid%3A20284 (05-26-15) (Värmeisoleringen till luckan). 2. Sundström, Bengt, 1998,KTH, Handbok och formelsamling för hållfasthetslära (05-26-15) (Formelboken med alla hållfasthets formler som använts). 17 Bilagor Bilaga A: Ritningar på några av detaljerna till gejdern och luckan. Figur 17. Sammanställningsritning på gejdern Figur 18. Ritning på Gejderbalk del 1 med bockningsanvisning 18 Figur 19. Ritning på Gejderbalk del 2 med bockningsanvisning Figur 20. Ritning på Glidplåten 19 Figur 21. Ritning på Kedjestöd(För att få kedjan till rätt höjd) Figur 22. Sammanställningsritning på luckan/bryggan 20 Figur 23. Sammanställningsritning på luckramen med svetsanvisning Figur 24. Ritning på ram del 1 till luckan med bockningsanvisning 21 Figur 25. Ritning på ram del 2 till luckan med bockningsanvisning Figur 26. Ritning på ram del 3 till luckan 22 Figur 27. Ritning på ram del 4 till luckan Figur 28. Ritning på gångplanet till luckan 23 Figur 29. Ritning på bottenplåten till luckan Bilaga B: Detaljerna som saknar ritningar som kommer att köpas. Figur 30. Kedjehjulet som används för att visa hur drivningen på gejdern kan se ut 24 Figur 31. Kedjan som används för att visa hur drivningen på gejdern kan se ut 25
© Copyright 2024