EXAMENSARBETE
Luckkonstruktion till varmförzinkningsgryta
Konstruktion och dimensionering
Johan Kågström
2015
Högskoleingenjörsexamen
Maskinteknik
Luleå tekniska universitet
Institutionen för teknikvetenskap och matematik
Examensrapport
Luckkonstruktion till varmförzinkningsgryta
Konstruktion och dimensionering
Johan Kågström
HÖGSKOLEINGENJÖRSEXAMEN Maskinteknik
Ämne: Examensarbete
2015-05-27
Högskoleingenjör Masksinteknik
Förord
Den här rapporten är ett 15 poängs examensarbete inom Högskoleingenjör/Maskinteknik vid
Luleå Tekniska Universitet i Skellefteå. Arbetet har utförts på Rejlers Sverige AB i Skellefteå
med handledarna Sven-Erik Wiklund och Anders Rutdal (båda vid Rejlers) och examinator
Sven Berg vid LTU.
Vill passa på att tacka alla medarbetare vid Rejlers, ett extra tack till Sven-Erik och Anders
vid Rejlers och till Sven Berg vid LTU för ett gott stöd och stor hjälpsamhet.
Skellefteå Maj 2015
Johan Kågström
2
Sammanfattning
Rejlers Sverige AB har fått i uppdrag av Gallac Produktion att konstruera en lucka/brygga till
en av deras varmförzinkningsgrytor. Tanken är att den ska användas som både ett lock till
grytan och som ett gångplan när man jobbar vid grytan.
Grunden till problemet är att Gallac Produktions nuvarande lösning är väldigt tidskrävande
och opraktisk, man vill ha en mer automatiserad lösning som är smidigare och mer praktisk.
Den här rapporten innefattar en ny konstruktion av luckan/bryggan och en lyftmekanism som
är mer automatiserad och inte lika tidskrävande. En simulering med beräkningar har gjorts för
att illustrera hur mycket belastning luckan och lyftkonstruktionen ska klara av. Lösningen
kommer att visas i modellform och till viss del i ritningsform.
3
Abstract
Rejlers Sverige AB has been commissioned by Gallac Production to construct a door/jetty to
one of their casseroles for galvanizing. The idea is that it should be used as a lid to the pot,
and as a walkway when your working at the casserole.
The basis of the problem is that Gallac Productions current solution is very time consuming
and impractical, they want a more automated solution that’s easier and more practical.
This report includes a new design of the door/jetty and a lift mechanism that is more
automated and takes less time. A simulation with calculations have been made to illustrate
how much load the jetty and the liftconstruction can handle. The solution will be shown in
model form, and to some extent in drawing form.
4
Innehållsförteckning
1. Inledning.............................................................................................................................. 1
1.1 Rejlers Sverige AB .............................................................................................................. 1
1.2 Bakgrund och problembeskrivning........................................................................................ 1
1.3 Syfte och avgränsningar ....................................................................................................... 2
2. Teori .................................................................................................................................... 3
3. Metod................................................................................................................................... 5
3.1 Kravspecifikation................................................................................................................. 5
3.2 Idégenerering....................................................................................................................... 5
3.3 Konstruktionslösning ........................................................................................................... 5
3.4 Beräkningar......................................................................................................................... 5
3.5 Riskanalys med för och nackdelar ......................................................................................... 5
3.6 För och nackdelar ................................................................................................................ 5
4. Resultat................................................................................................................................ 6
4.1 Idégenerering....................................................................................................................... 6
4.2 Konstruktionslösning ........................................................................................................... 8
4.3 Beräkningar........................................................................................................................11
4.4 Riskanalys med för och nackdelar ........................................................................................13
4.4 För och nackdelar ...............................................................................................................14
5. Diskussion...........................................................................................................................15
6. Referenser...........................................................................................................................17
Bilagor....................................................................................................................................18
5
1. Inledning
1.1 Rejlers Sverige AB
Rejlers grundades i Småland år 1942 av ingenjör Gunnar Rejler och har sedan starten varit ett
teknikkonsultbolag. Genom åren har Rejlers följt en röd tråd, elteknik i olika former, på
senare år har man expanderat företaget med nya områden som telekom, mekanik och IT.
Bolaget har under åren sammanfallit med Sveriges utveckling som industrination och följt
utvecklingen. Företaget har i dagsläget utvecklats utomlands och kommit in i länder som
Finland, Norge och Ryssland.
1.2 Bakgrund och problembeskrivning
Rejlers har fått ett uppdrag av ett lokalt företag Gallac Produktion att konstruera en
Lucka/Brygga till en av deras varmförzinkningsbaljor. Gallac har sedan 1980-talet
specialiserat sig på ytbehandling med hjälp av rostskyddsmålning, varmförzinkning och
sprutförzinkning med efterbehandlingar och montage. Varmförzinkning är en stor del i deras
verksamhet, som går ut på att man legerar zinken med stålet man förzinkar som bildar ett
rostskydd med lång livslängd.
I dagsläget använder man sig av luckor som man täcker zinkbaljan med när den inte är i drift.
Figur 1. Luckorna som används i dagsläget
1
Problemet är att dagens lösning inte är särskilt praktisk eller ekonomisk för att det tar lång tid
att täcka baljan med fem stycken luckor som lyfts ditt med travers. Därför görs det bara en
gång om dagen för att utnyttjar tiden till att använda den så mycket som möjligt. För att
effektivisera produktionen och användningen av luckan så vill man ha en mer automatiserad
lösning.
1.3 Syfte och avgränsningar
Syftet med arbetet är att göra en smidigare och mer ekonomisk lösning på en ny lucka som
också används som gångplan när zinkbaljan är i drift, plus att den är enkel att ta bort och
lägga ditt. I lösningen ingår en teoretisk beräkning på hållfastheten av konstruktionen och
belastningen den utsätts för i form av värmen från zinken. Det kommer att göras modeller och
ritningar på luckan och delar som ingår i själva lyftmekanismen.
Arbetets begränsningar är att det kommer inte tillverkas någon prototyp av luckan eller
lyftmekanismen, vissa delar i konstruktionen är färdigtillverkade och kommer bara att finnas i
modellform för att illustrera lyftmekanismen så bra som möjligt.
2
2. Teori
Baljan som luckan ska användas till är en varmförzinkningsbalja som har ett totalmått på
8,5x1,9x1,5 meter.
Figur 2. Varmförzinknigsbaljan på Gallac Produktion med brygg a
I Figur 2 ser man en brygga som funkar som ett gångplan, tanken är att man ska kunna
använda luckan som brygga också. Därför är det viktigt att ta hänsyn till egenhöjden på
luckan när den används som brygga, den får inte vara för hög så att man riskerar att falla över
räcket.
3
I Figur 3 får man en bättre bild av bryggan. Den här bryggan har dom bara passat intill baljan,
inte bultat eller svetsat.
Figur 3. Bryggan till baljan
4
3. Metod
3.1 Kravspecifikation
Ska-krav:





Luckonstruktionens egenhöjd får vara max 0.3 meter
Det ska vara möjligt att gå på luckan
Luckan ska klara av en värmebelastning på ca 460ᵒC
Luckan ska täcka upp karet med zink (8x1.7m)
Luckan ska isoleras så att den inte blir för varm när den används som gångplan
Bör-krav:



Konstruktionen bör ta så lite plats som möjligt
Man bör hålla ned vikten på luckan så mycket man kan
Kostnaderna bör hållas ned så gott det går.
3.2 Idégenerering
Arbetet började med att det togs fram olika lösningsförslag på konstruktionen av luckan och
lyftkonstruktionen. Alla förslag som i slutändan inte blev lösningen kommer att visas i 3Dformat, en utvärdering varför inte den lösningen blev den slutliga kommer också att göras.
3.3 Konstruktionslösning
Den slutliga lösningen kommer också vissas i 3D-format men också i ritningsformat (kan ses i
bilagor 1-13). Dock finns det delar som inte kommer att tillverkas, t ex saxbordet som redan
är en färdig produkt.
3.4 Beräkningar
Det görs beräkningar på hållfastheten, både med en simulation och en teoretisk beräkning.
Luckan kommer att utsättas för värme, därför görs en värmesimulering på luckan för att
illustrera hur den kommer att påverkas. Lyftkonstruktionen som ska bära upp luckan kommer
också att beräknas med en simulering och även teoretiskt.
3.5 Riskanalys med för och nackdelar
Det kommer att göras en analys vad det finns för risker med luckan och lyftkonstruktionen,
hur allvarliga problemen är och vad man gör för att åtgärda problemet.
3.6 För och nackdelar
Man jämför den gamla lösningen med den nya och tar upp för och nackdelar, för att ge den
klaraste bilden av förbättringarna.
5
4. Resultat
4.1 Idégenerering
Den första lösningen som togs fram var en ganska enkel lösning konstruktionsmässigt. Den
bygger på att det är hydraulcylindrar som lyfter och knuffar in luckan. Det som håller upp
luckan är helt enkelt en länkarm som är fäst i luckan och cylindrarna. I Figur 4 syns en bild av
hela konstruktionen i 3D-format.
Figur 4. Lösningsförslag 1
Anledningen att denna lösning inte blev den slutliga lösningen är följande punkter:




Tar upp för mycket yta
Cylindrarna kräver mycket service och är känsliga för slagg
Svårt att kombinera cylindrarna med varandra, att knuffa och lyfta/sänka samtidigt
Hydraulcylindrar tenderar att gå hackigt under lyftningen
Den andra lösningen bygger på samma princip, men här är det istället ett saxbord som lyfter
luckan till rätt höjd och två hydraulcylindrar som knuffar in luckan på plats. Här ingår också
ett rullbord som luckan ligger på när den är på saxbordet, rullar som sitter på luckan och
rullspår som är inne på baljan som gör att luckan kommer in på rätt sätt. I Figur 5 syns en bild
på konstruktionen.
Figur 5. Lösningsförslag 2
6
Anledningen att denna lösning inte blev den slutliga lösningen är följande punkter:



Den tar också upp en hel del yta
Rullspåren inne på baljan kommer utsättas för mycket zinkslagg och slits väldigt fort
Samma sak som lösning ett med hydraulcylindrar som lätt tar stryk och behöver servas och går hackigt
Det som togs med från den här lösningen var att använda saxbordet för att höja och sänka
luckan.
Eftersom Gallac kom fram till att man bör undvika hydraulcylindrar fick en ny
inskjutningslösning tas fram. Första lösningsförslaget är att man gör en sorts gejder, helt
enkelt en skena som håller luckan på rätt bana in och ut. Första lösningen på en gejder bygger
på att det är en kuggkedja som driver den in och ut, sedan är det två så kallade glidaxlar som
håller den från att gå i sidled eller upp och ned. I Figur 6 kan man se gejdern framifrån, den
lilla balken fäster man vid luckan med bult och mutter och den stora som ligger på saxbordet.
Dock är den inte tillräckligt stabil, dels för att glidspåret på axeln är svårt att få till och att
axlarna inte klarar av belastningen tillräckligt bra (töjs för mycket).
Figur 6. Gejder med glidaxlar och kedja och en del svetasbetekningarna som visas med pilarna
7
4.2 Konstruktionslösning
I den slutliga lösningen används två saxbord för att höja och sänka bordet. Anledningen att
det blev två mindre bord istället för ett stort var att Gallac ansåg att det var enklare för dom,
eftersom det redan fanns inne ett antal saxbord som skulle kunna användas. I figur 7 ser man
hur det kan tänkas se ut med gejdrarna på plats. Problemet är att få borden att synka med
varandra, vilket kommer vara med i vidare studierna för projektet.
Figur 7. Lyftkonstruktionen med två saxbord
Lösningen på gejdern bygger också på den första lösningen med gejder, att det är en stor balk
och en mindre balk. I figur 8 ser man hur gejdern ser ut i 3D-format. Luckan kommer att
fästas i den mindre balken med bultar, den kan svetsas fast också men för att underlätta vid
underhåll och eventuella byten av delar på gejdern eller luckan kommer den att bultas fast.
Figur 8. Gejder
8
I figur 9 ser man hur gejdern ser ut framifrån, där syns också mässing glidplåtarna och
kedjan som driver gejdern. Glidplåtarna sitter både på den lilla gejdern och på den stora
(det är alltså 4st), på den stora kommer plåtarna att vara stilla och den lilla gejdern
kommer att glida ovan p, på den lilla kommer plåtarna glida med i rörelsen (glidytan är
vänd mot den stora balken). Det är bokade kanter som gör att gejdern dels blir starkare
och gör att den håller sig stabil under körning. Kedjan har just nu inget fäste till gejdern
eftersom kedjan är gjord för att visa hur det kommer se ut, kedjehjulet (1) är en färdig
produkt som är hämtad från en hemsida på internet.
Figur 9. Gejder med kedjedriften och glidplåtar
Lösningen på luckan/bryggan är en ganska enkel konstruktion, sett till hur den monteras
och tillverkas. I figur 10 ser man en 3D-modell på luckan med alla delar som ingår,
gångplanet på luckan kommer att vara i durkplåt, dock visar figur 10 bara en vanlig plåt
med en yta som bara visar hur det kan komma att se ut. Gångplanet är indelat i fem delar
Under gångplanet kommer man lägga en värmeisolering (2) som har håll som skruvas fast
tillsammans med gångplanet i ramen på luckan.
Isoleringen är i detta fall bara en modell som visar hur det kommer se ut, den som
kommer att användas är en värmeisoleringsmatta som har valts ut på rekommendation av
en firma som är specialister på isoleringar av olika slag till olika användningsområden.
Figur 10. Luckbryggan med durkplåt och isolering
9
Ramen på luckan kommer att svetsas ihop, den har bockade plåtar som går runt om och
några stötningsplåtar som håller den stabil. Dom plåtarna är plattjärn och vinkeljärn,
vinkeljärnen ligger där gångplanet är delat och börjar på nästa. I figur 11 ser man en 3Dmodell på ramen. Balkarna är bockade som U-balkar med en extra bockad kant som är till
för att gångplanet ska ha en yta att ligga och fästas på. Anledningen att man väljer att
använda bockad plåt är främst för att hålla nere vikten så mycket som möjligt. Materialet
som används är en vanlig typ av stål (S355) på rekommendation från Rejlers.
Figur 11. Luckramen med svetsbeteckningar
En närmare titt på balken på långsidan kan ses i figur 12, ända skillnaden på kortsidan
(förutom att den är kortare) är att den inte har några håll för att fästa gångplan och
isolering. I figuren ser man hur den bokade plåten har en vinkel på 45ᵒ i ändan på plåten. I
dagsläget är det oklart om det ska vara gängade håll eller bara ett håll för att fästa med en
skruv och en bult.
Figur 12. Luckbryggans långsida med fästen för gångplanet
10
Bottenplåten på luckan är också den en bockad plåt, anledningen är att den ska överföra så lite
värme som möjligt till ramen för att den i sin tur inte ska värman upp gångplanet för mycket.
Bottenplåten kan ses i 3D-format i figur 13. Den här plåten kommer utsättas för värme och
kommer med största sannolikhet att utvidgas några millimeter, därför har hållen för skruvarna
förlängts för att plåten ska kunna röra sig fritt i åtminstone en riktning. Materialet på plåten är
inte bestämt ännu, det ända man vet är att det inte kan vara samma material som resten av
luckan, utan det måste vara ett mer värmetåligt material. Det är också en punkt som kommer
finnas med i vidare studier.
Figur 13. Bottenplåten med spår för skruvar
4.3 Beräkningar
Gejdrarna som är fästa vid luckbryggan kommer att utsättas för en belastning när luckan ska
läggas på plats. En simulering i Solidworks visar värsta tänkbara scenario för balken (kommer
inte att inträffa) då den är helt utdragen och har jämnt fördelad last på hållen där den sitter vid
luckan. I figur 14 ser man hur den påverkas och vars den påverkas mest.
Figur 14. Simulering på gejderbalk med tabell på förskjutningen
11
Figur 15. Simulering på gejderbalk med tabell på späningen.
För att göra en teoretisk beräkning på belastningen på gejdern får man använda sig av
ekvation (1) där 𝛿 är nedböjningen. För att få fram böjspänningen används ekv (2).
𝛿=
𝑄𝑙3
(1)
8𝐸𝐼
𝜎 = 𝑀/𝑊
(2)
För att få ut momentet (M) får man ta hjälp av sambandet i ekv (3).
3
𝑄𝑙
3
𝑀𝑙
𝛿 = 8𝐸𝐼 = 2𝐸𝐼
(3)
För att räkna ut böjmotståndet använder man ekv (4).
𝑊 = 𝐼/Sc
(4)
Med hjälp av programmet Autocad får man fram ett rimligt värde av tröghetsmomentet på
gejdern, eftersom det är en bockad plåt som liknar en C-balk är det svårt att hitta ett
tabellvärde eller en formel som visar ett exakt värde. E-modulen och lasten är värden som är
tagna från Solidworks. I tabell ett finns en samanställning av alla värden som behövs för att
räkna ut ekv (1),(2),(3) och (4).
Tabell 1. Variabellista med värden
Längd
Nedböjning
Last
E-modul
Tröghetsmoment
Avstånd till centrum
(tvärsnitt)
Böjmotstånd
Böjmoment
Normalspänning
Variabel
l
δ
Q
E
I
Sc
Enhet
m
m
N/m
Pa
m4
m
Värde
2,55
7,54*10^-3
4900
200*10^9
6,739*10^-6
82,5*10^-3
W
M
σ
mm3
MNmm
MPa (N/mm2 )
8,168*10^4
3,12
38,24
Den teoretiska lösningen ger inte samma svar som simuleringen i Solidworks, nedböjningen
sjunker i den teoretiska lösningen. Eftersom det är ett extremfall och ger ett så pass lågt värde
är gejdern väldigt stabil och kommer att hålla för belastningen den utsetts för.
12
Bottenplåten kommer att utsättas för en värme som kommer underifrån, eftersom materialet
inte är bestämt kommer den här simuleringen inte visa den sanna bilden av hur den kommer
påverkas. I figur 15 ser man hur en titanplåt kommer påverkas av värmebelastningen. Dock
kan man se hur den skulle påverkas om den skulle vara helt inspänd (till och med svetsad) att
den kommer att bli väldigt bucklig. Därför är det viktigt att låta den vara frigående i en
riktning så att den inte blir för bucklig.
Figur 16. Värmebelastning av bottenplåten i titan med tabell på förskjutning.
Eftersom materialet inte är bestämt görs inga teoretiska beräkningar, däremot är det känt att
stål generellt har en s.k. utvidgningskoefficient på 1,2mm/m/100K. Tar man hänsyn till detta
kommer man i slutändan fram till att man är tvungen att låta plåten vara rörlig i viss mån,
därför används förlängda spåren till skruvarna.
4.4 Riskanalys med för och nackdelar
I riskanalysen kommer det finnas med tänkbara fel som kan uppstå med lyftkonstruktionen,
hur allvarligt felet anses vara, hur sannolikt det är att felet inträffar och vilka åtgärder man får
ta till vid eventuell feluppkomst. I tabell 2 ser man en sammanställning av tänkbara fel.
Risktalet har färger som illustrerar hur allvarligt felet är, grönt är inte så allvarligt och rött är
allvarligt (skala mellan 1-10 som sedan multipliceras ihop till ett risktal).
Tabell 2. Riskanalys på lyftkonstruktionen
Risk
Utnötning av
kedja/kedjehjul
Skada
Hackigt i
rörelsen
Utnött
gångplan
Isoleringen
försämras
Gejderbalken
töjs
Buckligt
gångplan
Gångplanet
blir varmt
Rörelsen
förhindras
Hål/Spricka i
bottenplåten
Sämre skydd
mot
omgivningen
Saxbordet
stannar
Gejdern går
trögare
Driftfel i
saxbordet
Utnött glidplåt
13
Felsannolikhet Felkonsekvens Upptäckssannolikhet Risktal Åtgärd
4
5
8
Smörjning
160
eller byte av
kedja/kedjehjul
6
2
7
84
Byte av
gångplan
2
8
4
64
Byte av
isoleringen
1
9
3
27
Riktning av
balk, byte om
det behövs
1
4
1
4
Svetsa igen
hål/spricka
3
8
8
192
3
5
6
90
Tillkalla
elektriker
Byte av
glidplåt
4.4 För och nackdelar
Fördelar med nya lösningen jämfört med den gamla:




Smidigare och enklare att få dit luckan
Ekonomiskt bättre för verkstadsprocessen
Kan användas under längre tid på dygnet
Tar inte lika mycket plats i verkstan
Nackdelar med den nya lösningen jämfört med den gamla:



Den nya har större material och tillverkningskostnad
Den nya lösningen kräver mer underhåll i form av skrapning av zinkslagg och smörjning
ställer därmed högre krav på personalen
Den nya tar mer plats kring baljan
Kort sagt kommer den nya lösningen att kosta en del att tillverka, så det dröjer förmodligen ett
tag innan man börjar gå med vinst efter att man installerat den nya konstruktionen. Men sett
ur ett längre perspektiv kommer den här lösningen att gynna Gallac i stor utsträckning, med
tanke på att baljan är under drift en längre tid och att man oftare kan använda sig av luckan.
14
5. Diskussion
Syftet med arbetet var att göra en smidigare och mer ekonomisk lösning på en ny lucka som
också används som gångplan när zinkbaljan är i drift, plus att den är enkel att ta bort och
lägga dit. En kravspecifikation var det första som behövdes för att få en klar riktlinje i arbetet,
tillsammans med Rejlers sattes den ihop och så började vi att skissa på olika lösningar.
Ska-krav:





Luckonstruktionens egenhöjd får vara max 0.3 meter
Det ska vara möjligt att gå på luckan
Luckan ska klara av en värmebelastning på ca 460ᵒC
Luckan ska täcka upp karet med zink (8x1.7m)
Luckan ska isoleras så att den inte blir för varm när den används som gångplan
Bör-krav:



Konstruktionen bör ta så lite plats som möjligt
Man bör hålla ned vikten på luckan så mycket man kan
Kostnaderna bör hållas ned så gott det går.
Att få till egenhöjden kan vara svårt om man låter konstruktionen stå som vanligt på golvet,
om man däremot lyckas sänka golvet just där lyftkonstruktionen ska stå kommer man med
lätthet att klara av den maximala egenhöjden. Gallac har gått med på att om det skulle
behövas är det möjligt att göra en sänkning av golvet. På så sätt kunde den nya konstruktionen
uppfylla alla ska-krav, bör-kraven uppfylldes på så sätt att man inte hade gett någon tydlig
budget på projektet.
Att hålla ned kostnaderna följdes genom hela projektet så gått det gick, ibland var det
ofrånkomligt att välja utifrån kostnader utan bara vad som önskades, t ex isoleringen.
Isoleringen skulle sänka tempen så mycket som möjligt på gångplanet och då var man
tvungen att ta en isolering som uppfyllde önskade kraven. Den isoleringen som valdes kanske
inte var den billigaste på marknaden, men helt klart en av de bästa.
Tillverkningen av konstruktionen ställer också en hel del krav, t ex är det en hel del bockning
som ska göras på både luckan och gejdringen. Med hjälp av en medarbetare på Reljlers som
hade stor erfarenhet av just bockning så kunde vi ställa in alla bockvinklar och radier utifrån
visa bockningskrav. Om du har en viss tjocklek på plåten måste man bocka med en viss radie
på bockningen, ett k-mått som uppfyller bockningsanvisningen och sidan man bockar måste
också ha en viss längd, i början av projektet tog jag inte hänsyn till dessa krav så det var
viktigt att få en bättre inblick i bockningen.
När det handlar om vidare studier av projektet är det några detaljer som saknas i den här
lösningen. Det största är att välja material på bottenplåten, eftersom Gallac tyckte att titan var
lite överdrivet får man istället rikta in sig på ett material som är tillräckligt värmebeständigt
och som inte kröks för mycket när den utsätts för värme. En annan del är att välja ut en
kedjedrift med ett kedjehjul till gejdringen och att hitta ett bra fäste mellan kedjan och
gejderbalken. Eftersom det redan finns färdigtillverkade kedjor så kommer det förmodligen
bli så att man köper en färdigtillverkad kedja och ett kedjehjul som klarar av att driva gejdern.
15
För att tillverka luckan och gejdringen kommer det förmodligen bli så att man anlitar ett
legoföretag i Skellefteå eller åtminstone i trakterna kring Skellefteå. Ritningarna som har
tagits fram kommer att skickas ut till det företag man väljer att anlita och sedan får företaget
göra en bedömning själva om man har resurser och intresse att tillverka luckan och
gejdringen. Val av företag bör göras utifrån deras tillgångar till maskiner och material, kanske
om man har anlitat ett företag tidigare för andra uppdrag så tar man kontakt med dom igen för
att man vet vad man får utav dom, men det är som sagt en senare del i projektet.
En annan del som återstår är att fästa gejdringen i saxbordet, med en stöttning så den håller
sig stabil. Den kommer att behöva höjas en del på bordet för att luckan ska komma in på
bordet utan att ta i det. Förmodligen gör man det enkelt för sig och bara lägger några klossar
under för att höja upp den till en höjd som passar.
16
6. Referenser
1. http://www.solidcomponents.com/company/default.asp?SCCC=SCCFJ27IO&Lang=46&AdvTitleSt
ring=categoryid%3A20284 (05-26-15) (Värmeisoleringen till luckan).
2. Sundström, Bengt, 1998,KTH, Handbok och formelsamling för hållfasthetslära (05-26-15)
(Formelboken med alla hållfasthets formler som använts).
17
Bilagor
Bilaga A: Ritningar på några av detaljerna till gejdern och luckan.
Figur 17. Sammanställningsritning på gejdern
Figur 18. Ritning på Gejderbalk del 1 med bockningsanvisning
18
Figur 19. Ritning på Gejderbalk del 2 med bockningsanvisning
Figur 20. Ritning på Glidplåten
19
Figur 21. Ritning på Kedjestöd(För att få kedjan till rätt höjd)
Figur 22. Sammanställningsritning på luckan/bryggan
20
Figur 23. Sammanställningsritning på luckramen med svetsanvisning
Figur 24. Ritning på ram del 1 till luckan med bockningsanvisning
21
Figur 25. Ritning på ram del 2 till luckan med bockningsanvisning
Figur 26. Ritning på ram del 3 till luckan
22
Figur 27. Ritning på ram del 4 till luckan
Figur 28. Ritning på gångplanet till luckan
23
Figur 29. Ritning på bottenplåten till luckan
Bilaga B: Detaljerna som saknar ritningar som kommer att köpas.
Figur 30. Kedjehjulet som används för att visa hur drivningen på gejdern kan se ut
24
Figur 31. Kedjan som används för att visa hur drivningen på gejdern kan se ut
25