Rapport 3R målarkitektur

Målarkitektur 3R
Målarkitektur 3R
Programnamn:
3R Framtidens vårdinformation
Programägare:
Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin
Sida 1(27)
Datum 150430
Version: 1.0
Innehåll
Innehåll .................................................................................................................................................. 0
Sammanfattning .................................................................................................................................... 2
Grundläggande information.................................................................................................................. 4
Bakgrund ......................................................................................................................................... 4
Syfte ................................................................................................................................................ 4
Genomförande ................................................................................................................................ 5
Nuläge .................................................................................................................................................... 5
Börläge .................................................................................................................................................. 8
Arbetshypoteser för att nå börläge ...................................................................................................... 9
Gemensam verksamhetsarkitektur .................................................................................................. 9
Etablera gemensam informationsstruktur ...................................................................................... 10
Arkitekturmönster ......................................................................................................................... 14
Identifiering av systemförmågor .................................................................................................... 16
Möjligheter i omvärld/marknad ..................................................................................................... 18
Framtida kärnsystem ..................................................................................................................... 19
Överlapp mot nationella tjänster ................................................................................................... 20
Utgå från redan vunna erfarenheter gjorda i angränsande områden .............................................. 20
Principer och aktiviteter ...................................................................................................................... 22
Huvudkontakt:
Christian Isacsson - Region Skåne
Mårten Mannström - Stockholms Läns Landsting
Staffan Dahlin - Västra Götalandsregionen
Författare:
Stockholms Läns Landsting:
Mårten Mannström, Anna Vikström, Gustav Lidén, Beata Nervik.
Västra Götalandsregionen:
Staffan Dahlin, Hans Gyllensten, Petter Wolff, Ludvig Johansson.
Region Skåne:
Christian Isacsson, David Johansson, Olof Mårtensson, Helen Broberg.
Målarkitektur 3R
Programnamn:
3R Framtidens vårdinformation
Programägare:
Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin
Sida 2(27)
Datum 150430
Version: 1.0
Sammanfattning
I denna rapport belyser 3R arkitekturgrupp olika principer, hypoteser, aktiviteter och scenarier
som vald arkitektur medför inför anskaffning av framtidens vårdinformation.
En arkitektur med många komponenter kräver en gemensam stark förvaltning med en
högprofilerad IT-beställare och kommer med stor sannolikhet att sätta verksamheten under ett
komplext och ständigt förändringsarbete under lång tid framöver.
Regionernas IT-miljöer är i behov av förnyelse nu och 3R arkitekturgrupp rekommenderar därför
att upphandling av ett på marknaden existerande kärnsystem.
Systemet skall omfatta så mycket som möjligt av grundfunktionaliteten i verksamheten, vilket
innefattar målgrupperna:
 Patient/invånare/brukare
 Personal i hälso- och sjukvård/socialtjänst
 Myndighet/beslutsfattare
 Forskning och utveckling
 IT och MedTech industrin
Ju högre täckningsgrad i kapabilitet, med bevarande av användaracceptans, desto högre kommer
den garanterade interoperabiliteten i verksamheternas grundfunktioner att vara.
Kärnsystemet skall stödja innovation. Genom interoperabilitetsförmåga via öppna internationella
standards (så som HL7-FHIR m.fl.) stödjer vi parallellitet i utveckling genom att öppna
informationen mot flera marknadsaktörer samt skapar förutsättning för innovation och flexibel
utveckling i vårdens IT-miljö.
Kärnsystemet måste dessutom ha en hög grad av interoperabilitet med omvärlden och de
verksamhetsfunktioner som inte täcks av kärnsystemet. Det skall därför innehålla en
standardbaserad Application Service Bus (ASB) som hanterar informationsflödet till och från
systemet. Detta informationsflöde mellan andra system och utrustning skall baseras på
internationella standards och metoder och skall bland annat kravställas med Integrating the
Healthcare Enterprise (IHE) profiler.
Kärnsystemet skall fungera i den nationella samverkansarkitekturen, vilket innebär att nationellt
utvecklade tjänster skall användas för viss funktionalitet (t ex. Nationell katalogtjänst för hälso
och sjukvården (HSA), säkerhetstjänsterna, vaccination, födelseintyg, Nationella programmet för
datainsamling (NPDi), m fl.) och att systemet behöver anslutas till nationella tjänstekontrakt.
Målarkitektur 3R
Programnamn:
3R Framtidens vårdinformation
Programägare:
Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin
Sida 3(27)
Datum 150430
Version: 1.0
Programmet behöver en gemensam Electronic Health Record (EHR)-modell, men ingen färdig
standardiserad sådan finns, varken nationellt eller internationellt
Det valda kärnsystemets egen modell kommer därför i relativt hög grad att styra utformningen av
vår EHR-modell.
Informationsutbyte med omvärlden skall ske enligt standards i Application Service Bus och så
stora delar som möjligt av modellen skall kunna uttryckas i Systematized Nomenclature of
Medicine (Snomed CT). Den svenska översättningen av Snomed CT, inkluderande nationella
urval, skall kontinuerligt uppdateras i systemet. Där det behövs skall Snomed CT med så liten
förvaltningsinsats som möjligt kunna utökas med ytterligare termer.
För att inte behöva migrera data vid ett systembyte bör den information som skall sparas
arkiveras redan från start.
Att anskaffa ett kärnsystem tillsammans innebär att en 3R-gemensam förvaltning behöver
etableras.
Målarkitektur 3R
Programnamn:
3R Framtidens vårdinformation
Programägare:
Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin
Sida 4(27)
Datum 150430
Version: 1.0
Grundläggande information
Bakgrund
Vi var tidiga med att använda IT inom vården i Sverige. Tyvärr har inte utvecklingen av detta
tidiga införande följt med den övriga utveckling. Likt bebyggelsen i miljonprogrammet (som var
ett riktigt uppsving på sin tid, men nu till stora delar känns gammalt), har Svensk vård-IT stannat
av och blivit omodernt. Nu är det tid renovera, riva och bygga nytt för att stödja dagens behov.
Västra Götalandsregionen, Region Skåne och Stockholms Läns Landsting har under flera år
samverkat i frågor kopplade till informationsförsörjning. Hösten 2013 initierades en förstudie för
att fastställa hur regionerna kunde samverka kring framtidens vårdinformation. Kopplat till den
förstudien startades våren 2014 ett samarbete mellan regionernas IT-arkitekter för att utifrån
verksamhetens behov ta fram en arkitekturvision samt identifiera vad i dagens IT-arkitektur som
bör bevaras in i ett förändringsarbete.
Nuvarande bild av våra IT-stöd är bl.a. följande:
 Många system/tjänster som i flera fall inte harmonierar
 Massor med information men inte den som behövs
 Obefintlig eller svårförvaltad integration mellan system
 Regelverk som stjälper istället för hjälper
 IT-stödets funktion används endast delvis eller med bristande samordning
 Administrativa pålagor
 Industrin används inte som en resurs
Ovan beskrivna nuläge tillsammans med de olika regionernas framtidsvisioner som alla tre pekar
på flera aktörer, flera vårdnivåer samt nya ersättningsmodeller(baserat på värde), där förmågan
att dela relevant information mellan olika parter inom vården är ett tydligt gemensamt behov.
Detta bildar underlaget till denna förstudie.
Syfte
Att utifrån verksamhetens målbild, verksamhetside och processer:
ta fram målbild för applikationsfloran och de tekniska plattformarna
Identifiera möjliggörare inom applikations- och teknikarkitekturen för verksamhetsprocesserna
Resultatet redovisas i en förstudierapport med rekommendationer om nästa steg.
Målarkitektur 3R
Programnamn:
3R Framtidens vårdinformation
Programägare:
Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin
Sida 5(27)
Datum 150430
Version: 1.0
Genomförande
Under 2014 etablerades en 3Rgemensam arkitekturgrupp med IT-arkitekter(3/region) för att ta
fram en målbild för arkitekturen i dialog med regionala projektgrupper.
Arbetet med att ta fram denna rapport har skett inspirerat av ett ramverk för Enterprise-arkitektur
TOGAF(The Open Group Architecture Framework).
TOGAF är en öppen branschstandard som bland annat används inom de tre regionerna och Inera.
Ramverket hjälper oss att dela upp arkitekturen i olika skikt, Verksamhet, Information,
Applikationer och Infrastruktur. Inom varje skikt har vi identifierat standards och lösningar att
utgå ifrån samt målbilder att verka mot. Metoden görs via topp-till-botten, där vision och
verksamhet stakar ut huvudinriktning och underliggande skikt följer.
Omvärld
En omfattande omvärldsanalys har genomförts där följande initiativ och program har analyserats
utifrån ett arkitekturperspektiv. Nationell referensarkitektur för Finland, Lettland, Danmark,
Norge, Skottland, England och Canada. I följande Finska program, Apotti har vi utgått från deras
arbete med en funktionskarta över verksamhetsfunktioner. Den befintliga nationella
samverksansarkitekturen samt Meaningful Use(USA) har analyserats. Benchmark har gjorts
gällande arkitektur med The Advisory Board Company.
Nuläge
Den nuvarande arkitekturen för IT inom hälso- och sjukvården, bygger på lagstiftningen och de
principer som fanns innan patientdatalagen trädde i kraft 2008. Då stängdes information in i
varje system och till och med i varje klinik och vårdcentrals ”egna” databas. Information fick
inte kommuniceras utanför kliniken/vårdcentralen (utom via telefon eller på papper och fax).
Detta har medfört att vi har system som inte på ett enkelt sätt erbjuder att information kan tas ut
eller skickas in till applikationen. För varje informationsmängd som skall överföras mellan två
system behöver ett relativt resurskrävande och kostsamt utvecklingsarbete genomföras. Denna
systemstruktur har inneburit att förhållandevis få återanvändbara integrationer byggts.
Inom de tre regionerna är arkitekturen fragmenterad och integrationslandskapet är främst
utvecklat utifrån ett punkt till punkt perspektiv, det vanligaste integrationen är odokumenterad
Sida 6(27)
Målarkitektur 3R
Programnamn:
3R Framtidens vårdinformation
Datum 150430
Programägare:
Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin
Version: 1.0
och hårt kopplat system till system, per volym är meddelandehantering till och från medicinsk
service den vanligaste integrationen tätt följd av läkemedelsintegrationer. Flertalet av systemen
innehåller duplicerad data av låg informationskvalitet efter manuell hantering och dubbelarbete.
Det komplexa systemlandskapet är svårförvaltat och en konskevens är att flera underliggande
tekniker (mjukvara och hårdvara) som används har passerat end of life och är osupporterade av
leverantör.
Arbetet med att strukturera och standardisera begrepp, termer och information har pågått en
längre tid, men det tas alltför små och okoordinerade steg i denna utveckling. Ju mer integrerat
vårt systemlandskap blir desto större blir behovet av att ha en strukturerad och standardiserad
informationsstruktur. Ju längre vi kommer med att anpassa till tjänsteorienterad arkitektur, där
ett system hämtar och lämnar information samt använder funktionalitet i andra system, desto mer
strukturerad behöver informationen vara. Utvecklingen mot att strukturera informationen och
göra den begriplig på alla nivåer har dock inte prioriterats i arkitekturarbetet nationellt, t ex
relaterat till den nationella tjänsteplattformen.
Systemkarta
Region
Västra Götalandsregionen:
Region Skåne:
Stockholms Läns Landsting
Antal system ca
1800
650
1300
Antal vårdsystem, ca
800
400
400
Flera vårdsystem är gemensamma för alla tre regionerna men förvaltas lokalt. Inom
sjukhusvården används TakeCare, Melior, Elvis, Pasis och Cosmic. Där TakeCare och Melior
förekommer i flera regioner. Inom primärvården används Journal 3, TakeCare, PMO, Asygna
VISP, Cosmic och Medidoc, av dessa används TakeCare och Journal 3 i flera regioner.
Grundsystemen kompletteras med en mängd system som innehåller funktionalitet och
informationshantering som saknas i grundsystemen. De kompletterande systemen står oftast för
sig själva och är inte en integrerad del i grundsystemen. Exempel på kompletterande system som
använd inom flera regioner är Obstetrix, Orbit, Flexlab, Sectra RIS/PACS, Pasiva mfl.
Patientens flöde i vården
Dagens patienter rör sig i stor utsträckning mellan olika vårdinrättningar och det är därför viktigt
att ha kontroll över den enskilda patientens flöde mellan olika vårdenheter. Här har vi idag stora
brister. Det mesta av detta arbete sköts via papper och manuell postgång. Remisser och
beställningar skrivs för hand eller möjligen i ett system för att sedan skrivas ut på papper, läggas
i ett kuvert, adresseras och skickas via post. När det når adressaten hanteras ärendet manuellt och
registreras i bästa fall i ett administrativt system där ärendet och remissens status kan hanteras.
Samma förfarande gäller när ett svar skall skickas tillbaka till den som startade ärendet. Att
enkelt kunna ta reda på var i kedjan av händelser ett specifikt ärende befinner sig måste
förbättras. Detta gäller i hög utsträckning både för vården och patienterna.
Målarkitektur 3R
Programnamn:
3R Framtidens vårdinformation
Programägare:
Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin
Sida 7(27)
Datum 150430
Version: 1.0
Intressenter
Problembilderna som beskriv i nuläget har tagits fram med input från flera olika intressenters
perspektiv. De olika perspektiven visas i bilden nedan.
Nuläget kan sammanfattas med att det i vården finns många system och IT-tjänster som i de
flesta fall inte harmonierar med varandra. Det registreras mängder av information, men den
information som behövs då vårdpersonalen som bäst behöver den, är svår att hitta eller är inlåst i
ett system där den inte går att nå. Detta beror i stor grad på att det inte finns tillräcklig
interoperabilitet mellan system i vården. Det är helt enkelt för få system som tillgängliggör
information för andra IT-stöd inom ramen för patientens flöde i vården. De integrationer som
ändå gjorts, är svårförvaltade eftersom de befintliga systemen är byggda för att hantera
informationen lokalt och inte i en gemensam samverkan. I vissa fall kan informationen ändå vara
nåbar, men eftersom det är vanligt att endast en lite del av funktionaliteten i existerande ITsystem utnyttjas, hittas den inte.
Patienten och vården har inte kontroll över flödet mellan olika vårdgivare och vårdenheter.
Oftast fungerar varje enskild enhet utmärkt, men när patient och information skall flyttas någon
annanstans uppstår problem. I många fall måste patienten själv hålla reda på sin process och vara
den som bär informationen mellan olika instanser.
Målarkitektur 3R
Programnamn:
3R Framtidens vårdinformation
Programägare:
Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin
Sida 8(27)
Datum 150430
Version: 1.0
De regelverk som finns och som skall reglera hanteringen av elektronisk patientinformation
stjälper istället för hjälper i många fall. Kostnaden och arbetsinsatsen för att anpassa IT-system
till lagar och regelverk kan vara enormt stora. Det ger också vårdpersonalen många
administrativa pålagor som gör att en för stor del av arbetstiden behöver läggas på att hantera
detta.
IT-industrin, som i många fall har stor kunskap om hur systemen bör utvecklas, används inte i
tillräckligt stor utsträckning. I flera fall tillåts de inte ens att utveckla sitt eget system, utan ett
specifikt uppdrag från beställaren.
Börläge
Arbetet tar fasta på 6 perspektiv:






Invånare, patienter och anhöriga ska ha enkel tillgång till allsidig information om vård
och hälsa samt om sin egen hälsosituation. De ska kunna vara delaktiga i vården utifrån
individuella förutsättningar
Medarbetare inom vård och omsorg ska ha tillgång till välfungerande och
samverkande IT-stöd som stärker den professionella rollen, stödjer arbetsprocesser, ökar
patientsäkerhet, stärker verksamhetsutveckling och kvalitets deras dagliga arbete
Medarbetare inom forskning, utveckling, innovation och utbildning ska ha tillgång
till information som stödjer arbetet med ökad innovation i verksamheten för förbättrad
patientsäkerhet, kostnadseffektivisering kvalitetshöjning och implementering av ny
kunskap
Vårdgivare inom vård och omsorg har ändamålsenligt IT-stöd för att följa upp
patientsäkerheten och vårdens kvalitet samt för verksamhetsstyrning och resursfördelning
Myndigheternas roll inom tillsyn och uppföljning stärks. Bättre underlag för
prioriteringar och beslut
Industri, vald systemlösning ska ha standardiserade gränssnitt som ger
industrin möjlighet att leverera produkter som ansluter till denna
Målarkitektur 3R
Programnamn:
3R Framtidens vårdinformation
Programägare:
Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin
Sida 9(27)
Datum 150430
Version: 1.0
Arbetshypoteser för att nå börläge
Utifrån arkitekturens olika skikt har vi formulerat arbetshypoteser.
Gemensam verksamhetsarkitektur
Bakgrund
Förstudien har inte haft verksamhetskrav som tydliggjort vilka delar av verksamhetens
funktioner och processer som skall omfattas i kärnsystemet. Vår inriktning har varit att leta efter
internationella standarder, som på ett övergripande sätt kunde beskriva funktioner ur ett
verksamhetsperspektiv. Syftet har även varit att få ett gemensamt språk, för att kommunicera
vilka förmågor kärnsystemet skall ha.
Resultat
Funktionskarta
De olika kartorna och standarder som vi har tittat på, bedöms inte var för sig motsvara vårt
behov, då de har olika perspektiv, nivåer och syfte. De kan dock tjäna som viktiga underlag,
samt för att säkerställa att inget område ”missas” i programarbetet.
Appotti
Med Apottikartan1, ett resultat av en finsk upphandling som grund, har en första bild med vilka
generella funktioner som kan behöva finnas i ett vårdsystem tagits fram.
EHR System functional model
EHR S-FM (ISO/HL7 10781 Electronic Health Record-System Functional Model, Release 2 /
HL7 EHR system functional model R2).
EHR S-FM är en standard med syfte att beskriva funktioner som är aktuella i ett EHR-system.
Dessa funktioner kan sättas samman i olika profiler t ex Emergency Model, Nutrition, vilka kan
användas vid kravbeskrivning av ett ”system”. Det finns också en standard för patientens egna
journal (motsvarande mitt hälsokonto) som heter ISO/HL7 16527 Personal Health Record
System functional model r1. En anpassning och översättning till svenska kan ske i samarbete med
SIS. Som medlem i HL7 har vi tillgång till verktyg som underlättar översättningsarbetet.
eHAM –eHealth Arcitecture model
eHAM ingår i standarden ISO/TR 14639-1:2012 Capacity-based eHealth architecture roadmap
Part 1: Overview of national eHealth initiatives. Är en modell som visar arkitektur för ehälsa.
VIFO – Verksamhetens Informations- och FunktionsOmråden
VIFO är en svensk referens som har används under flera år i samband med bl.a. utveckling av
nationella ehälsotjänster och i tjänstekontraktsutvecklingen. VIFO är på en övergripande nivå
och ger inget stöd att ytterligare definiera detaljerade funktioner.
1
http://www.hel.fi/hki/apotti/fi/Apotti-hanke/Svenska)
Målarkitektur 3R
Programnamn:
3R Framtidens vårdinformation
Programägare:
Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin
Sida 10(27)
Datum 150430
Version: 1.0
Användarvänlighet
Kärnsystems användargränssnitt och användargränssnitt och design skall bygga på på den
evidens som finns gällande usability och användarvänlighet.
Etablera gemensam informationsstruktur
Bakgrund
Programmet bör verka för att tillämpa fördelarna med elektroniska patientjournaler bättre än vad
som sker idag, vilket en gemensam informationsstruktur och ett gemensamt språk bidrar till.
Med gemensam informationsstruktur menas här att viss information är standardiserad i
programmet och i kommande förvaltning av ”kärnsystemet”, med stöd av standarder och andra
referenser. Sverige är aktiva i det internationella standardiseringsarbetet inom hälsoinformatik,
med flera representanter som har deltagit i förstudien.
Det finns en ny PM3 förvaltning inom SLL för gemensam informationsstruktur (GEMIS) som
speglar Socialstyrelsens förvaltning av Nationell informationsstruktur och Nationellt fackspråk
och även innehåller standarder. Det är dock ett behov av tydligare förvaltningsroller för
informatik i andra förvaltningsobjekt.
I Region Skåne finns en Styrgrupp journaldokumentation vars uppdrag är att minska
dubbeldokumentationen med primärt fokus på epikris, teambesök och inskrivningsanteckningar
samt mallar. Ett Fackspråksråd finns för att bl.a. säkerställa användning av gemensamma
begrepp för alla verksamhetsområden och att tillämpa den nationellt gemensamma
informationsstrukturen och nationellt fackspråk. Målet är att journalföringen i Region Skåne
förenklas med förbättrad effektivitet, patientsäkerhet och kvalitet samt öka antalet
tvärprofessionella mallar.
Målarkitektur 3R
Programnamn:
3R Framtidens vårdinformation
Programägare:
Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin
Sida 11(27)
Datum 150430
Version: 1.0
Inom Västra Götalandsregionen pågår ett arbete med att förbättra informatiken, en övergripande
styrgrupp har skapats och inom styrmodellen för IS/IT:s bransch Hälso- och sjukvård har en
gruppering som arbetar med informationsstrukturer i vården skapats. Arbetet är delvis splittrat
med grupperingar som arbetar med informatik ur olika aspekter såsom utdata/analys, person,
organisation och funktion, prestationer och ekonomisk ersättning spridda i organisationen.
Resultat
Det är viktigt att samverka med Socialstyrelsen, eHälsomyndigheten och andra myndigheter och
organisationer med ansvar för gemensam/nationell informationsstruktur, i syfte att påverka och
utveckla internationella och nationella resurser och dess användning utifrån behov i 3 R
programmet.
Beslut behöver tas om vilken information som ska standardiseras utifrån programmets syfte och
vilka standardval som ska göras utöver myndigheters krav idag på standardisering av
information (t ex diagnosrapportering till centrala register). Hur detta ska ske är till viss del
beroende av tydliga verksamhetskrav. Programmet ska identifiera aktuella informationsmängder
för en fungerande informationsstruktur och interoperabilitet. Vissa delar är beroende av
verksamheten t.ex. tillämpade modeller, medan referensmodeller och grundläggande basal
information inte är direkt beroende av verksamheten.
Samverkan
En dialog har initierats med Socialstyrelsen i syfte att påbörja en dialog om 3 R programmets
vilja att samverka angående utvecklingen av den Gemensamma informationsstrukturen. 3 R ska
även utgå ifrån strategi och resultat i Nationella programmet för Datainsamling (NPDi) och
bygga vidare på det arbetet. Genom att 3R är drivande i normeringen av regelverk för
informationsutbyte kan 3R bidra till en landstingsgemensam standard.
Målarkitektur 3R
Programnamn:
3R Framtidens vårdinformation
Programägare:
Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin
Sida 12(27)
Datum 150430
Version: 1.0
Gemensam informationsmodell, processer och språk
I en gemensam informationsstruktur behövs olika ”semantiska resurser” (se figur 1). Vilka
resurser och regler som behövs i detalj bygger på de krav som tas fram av verksamheten och
andra kravställare.
Figur 1: Olika typer av ”semantiska resurser” mm.
Programmet behöver en referensinformationsmodell för journal - en ”EHR-modell” för
elektronisk patientjournal. Modellen bör vara baserade på internationell standard, med en svensk
översättning. Idag finns inte en sådan utpekad nationellt. Istället finns nationellt utvecklade
informationsmodeller, t ex den verksamhetsorienterade tillämpade informationsmodellen (VTIM). V-TIM har idag ingen aktiv förvaltning av Socialstyrelsen vilket behövs för att kunna
användas som referens för framtidens vårdinformationssystem. Nationell Informationsstruktur
NI 2015:1 på Socialstyrelsen täcker idag viss vårddokumentationen utifrån lagar och
författningar men saknar utpekade kodverk och täcker inte alla aspekter som en EHR-modell
behöver göra.
Exempel på standarder:
 HL7 – FHIR (Fast Health Interoperable Resources) som en gemensam
informationsmodell. Standarden är idag en sk DSTU (Draft Standard for Trial Use).
Vissa av resurserna har utvecklats tidigt och har blivit mer stabila, medan andra områden
är nya eller saknas. Begreppsdefinitioner behövs.
 Den internationella standarden Contsys (ISO/EN13940 System of concepts to support
continuity of care), bör vara referens för vårdprocess och tillhörande begrepp, och
därmed vara konkretiserad i EHR-modellen.
 Reviderade versionen av ISO EN 13606 Del 3 - Referens arketyper
För gemensamt kliniskt språk (termer, begrepp, klassifikationer och kodverk) ska vi utgå från
källor i det nationella fackspråket som förvaltas av Socialstyrelsen, det finns också kodverk som
Målarkitektur 3R
Programnamn:
3R Framtidens vårdinformation
Programägare:
Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin
Sida 13(27)
Datum 150430
Version: 1.0
förvaltas av andra organisationer. Dessa källor är bl.a. termbanken, ICD-10, Snomed CT och
ICF.
Avseende termer och begrepp bör Snomed CT användas. Snomed CT har en modern struktur
och är gjord för att användas i informationssystem vilket ställer större krav på tillämpningen.
Idag är användning av Snomed CT påbörjad i liten skala i vårdverksamheten i Sverige men
används mer internationellt. Områden som Snomed CT bör användas för:
 väldefinierade urval inom avgränsade kliniska områden
 referens- och gränssnittsterminologi
 sekundär bearbetning av data
Vilka av dessa tillämpningsområden som är aktuella styrs bl.a. av programmets syfte och
verksamhetens krav.
Klassifikationsdelar i fackspråket såsom ICD 10 kodning är relativt väl implementerade idag,
andra delar som ICF är väl implementerat i vissa verksamheter men inte alls i andra.
För kodverk ska vi utgå från nationella kodverk som förvaltas av Socialstyrelsen, SKL, INERA
m.fl.
Det kommer att behövas grundläggande standardiserade mallar för journaldokumentation och
utbyte av journalinformation. Mallarna bör
vara organiserade på flera nivåer, från
dokument till återanvändbara byggklossar
(se figur 2). Den övergripande
mappstrukturen behöver definieras och
beslutas. Byggklossarna bör baseras på
internationella referenser, översättas och
anpassas till nationell nivå. Det finns ett par
internationella bibliotek innehållande ett
stort antal referens journalmallar (t.ex. svar
utförd åtgärd, vårdplan), samt mallbyggklossar (t.ex. CVK-inläggning,
blodtryck, Ph-värde blod) (exempelvis
Figur 2: Mapp struktur på olika nivåer
openEHR, Clinical models program2
och CIMI3).
Ett förslag är att Integrating the Healthcare Enterprise (IHE) som har börjat användas idag inom
3 R, och har en stark anknytning till leverantörsledet, används inom programmet och används i
tillämpbara fall inom områden såsom t.ex. maskingenererad informationshantering och bild och
funktion. Det finnas idag ingen sammanhållande informationsmodell för de olika IHE-profiler,
vilket är en nackdel.
2
openEHR: http://www.openehr.org/programs/clinicalmodels/)
3
CIMI: http://informatics.mayo.edu/CIMI/index.php/Main_Page
Målarkitektur 3R
Programnamn:
3R Framtidens vårdinformation
Programägare:
Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin
Sida 14(27)
Datum 150430
Version: 1.0
Utöver det kliniska området behövs standardisering av masterdata för om person, organisation,
funktion (roller). Ett gemensamt arbete kring standardisering av detta utgående från HSAkatalogen bör startas. Det är en förutsättning för ett lyckat införande av nytt systemstöd.
Det behövs också en standardisering av administrativ patientinformation och
reservnummerhantering.
Övriga aktiviteter inom informatikområdet.
Viktigt att i programmet ingående aktiviteter också ta med det kommande
informatikförvaltningsarbetet.
Arkitekturmönster
En jämförelse från monolit till full SOA.
Med monolit menar vi en (1) produkt som hanterar samtliga delar av processerna inom hälsooch sjukvård som man avser ska ingå i en upphandling för framtida systemstöd.
Stödet till verksamheten byggs upp av främst ett kärnsystem som levererar majoriteten av det ITstöd som förväntas av verksamhetens processer.
Kärnsystemet interagerar med andra system genom standardiserade gränssnitt.
Produkt- och utvecklingsansvar sker här helt hos en (1) leverantören.
Med en suite av applikationer (best of breed) menar vi ett antal produkter som var för sig bara
hanterar en del av processerna, men sammantaget tillgodoses samtliga processer inom hälso- och
sjukvård med eller utan teknisk samverkan mellan produkterna.
Ex ett IT-system för journaldokumentation, ett IT-system för Remiss och Svar, ett IT-system för
patientadministration etc
Produkt- och utvecklingsansvar sker här helt hos ett antal leverantörer.
Med SOA menar vi att stödet till verksamheten
tillgodoses genom ett flertal olika komponenter och
applikationer, som var för sig är helt autonoma och via
tjänstegränssnitt levererar funktion eller information för
en delmängd av behovet i varje process, till ett eller flera
användargränssnitt.
Men genom samverkan och en katalog av tillgängliga
funktioner eller information kan successivt ett totalt ITstöd till verksamhetens processer byggas upp.
Produkt- och utvecklingsansvar sker här främst hos
beställaren.
De olika mönstren medger stigande frihetsgrader i
påverkan för IT-stödets arkitektur allteftersom vi får ökad möjlighet att köpa fler och mindre
komponenter/applikationer. Samtidigt ställer det stigande krav på förvaltning att hålla samman
komponenterna till ett gemensamt IT-stöd för de olika processerna. Ju närmare vi kommer
förmågan att tekniskt utforma IT-stödet precis som vi vill, desto närmare kommer vi ett produktoch utvecklingsansvar för IT-stödet.
Målarkitektur 3R
Programnamn:
3R Framtidens vårdinformation
Programägare:
Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin
Sida 15(27)
Datum 150430
Version: 1.0
Figur 5: Arkitekturmönsters påverkan på flexibilitet och beställarkompetens
Ett stigande antal komponenter ökar även frihetsgrad i hur förändringsarbetegenomförs,
t ex kan man inkrementella utbyten av IT-stödet göras per process, såsom utbyte av
remiss&svars-applikation. Vid många komponenter, såsom vid SOA mönstret är det troligt att
förändringsarbetet resulterar i ett kontinuerligt successivt utbyte av komponenter vilket riskerar
att upplevas påfrestande för användarna av IT-stödet.
Som vårdgivare har vi själva ansvar för hur vi utformar våra processer oavsett IT-stödets
arkitektur. Ansvaret för förvaltningen av verksamhetsprocesser kommer därför att vara
oförändrat medan det tekniska förvaltningsansvaret ökar i takt med ökande frihetsgrad på ITstödets arkitektur.
En indirekt påverkan av en arkitektur med flera komponenter är, historiskt sett, att man även får
ett större antal leverantörer av komponenter. Därmed ökar antalet affärsrelationer samtidigt som
upphandlingar blir av mindre omfattning. Men i en samverkan av flera komponenter kan en
förändring eller utbyte av komponenter öka komplexiteten. Eftersom det i allra flesta fall innebär
en overhead vid arbetet kring upphandlingar kommer därför kostnadsförhållandet troligtvis inte
vara linjärt till antalet upphandlingar.
Målarkitektur 3R
Programnamn:
3R Framtidens vårdinformation
Sida 16(27)
Programägare:
Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin
Datum 150430
Version: 1.0
Figur 7: Olika mönster, affärsrelationer och upphandlingskomplexitet
Sammanfattningsvis:
Om man ska välja en arkitektur med många komponenter bör man ha en stark förvaltning med
ett tydligt mål om hur processer ska bedrivas och ska stödjas IT-mässigt motsvarande ett
produktansvar. Vidare behöver man stark kompetens kring teknik och arkitekturför att på ett bra
sätt kunna anpassa IT-stödet enligt sina processer.
Om man väljer en arkitektur med en eller fåtal applikationer behöver man en förvaltning som
även där har en tydlig bild om processerna ska bedrivas, men har i mindre utsträckning behov av
teknisk kompetens för hur dessa ska stödjas genom IT-stödet eftersom produktägaransvaret
ligger i högre utsträckning på produktleverantören.
Ett "fullständig" SOA -mönster, enligt vår definition ovan, för framtidens vårdsystem kommer
att ställa mycket högre krav på beställaren och det tekniska förvaltningsansvaret samt kommer
med stor sannolikhet att sätta verksamheten under ett komplext och ständigt förändringsarbete
under lång tid framöver.
Mot bakgrund av fört resonemang förespråkar 3 R arkitekturgrupp ett kärnsystem med hög grad
av interoperabilitet genom standardgränssnitt och lösa kopplingar.
Ett kärnsystem kan med fördel samverka, både inom kärnsystemet självt och externt, exempel
med informationsutbyte, med andra system utanför kärnsystemet med SOA mönster för
integration, via eget integrationslager och/eller genom regional tjänsteplattform.
Identifiering av systemförmågor
Arbetet med att definiera vilken förmåga som kärnsystemet skall ha utgår från tre perspektiv,
som vart och ett behöver analyseras och beskrivas på detaljnivå inom programmet. Den önskade
förmågan som blir föremål för anskaffning bestäms sedan inom programmet genom att de olika
perspektiven sammanställs och – inom de delområden där de eventuellt konflikterar –
sammanvägs.
Målarkitektur 3R
Programnamn:
3R Framtidens vårdinformation
Programägare:
Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin
Sida 17(27)
Datum 150430
Version: 1.0
De tre perspektiven är:
 Verksamhet – vilka är verksamhetskraven (såväl funktionella som andra, exempelvis vad
gäller införandemetod), och prioriteringarna bland dessa krav
 Marknad – vad erbjuder de möjliga systemlösningarna som finns att tillgå
 Befintlig arkitektur – vilka delar av den befintliga arkitekturen måste behållas (exv. delar
av den nationella samverkansarkitekturen) respektive ersättas (kan finnas delvis olika
prioriteter för de olika regionerna och verksamheterna däri)
Figur 3: Tre perspektiv ger kärnsystemets funktionalitet
Frågor som behöver utredas är bland annat vilken funktionell täckningsgrad som kärnsystemet
bör ha, hur kärnsystemets egna integrationslösningar samverkar med integrationsplattformen, till
vilken del kärnsystemet tillhandahåller invånartillvända applikationer samt hur ett gränssnitt,
som medger applikationsutveckling av flera parter, kan kravställas.
Utöver funktion som stödjer verksamhetens behov behöver systemet ha följande förmågor:
 Integration- och interoperabilitetsförmåga med externa system och utrustning.
 Möjliggöra att patienter och invånare aktivt medverkar i sitt vårdflöde.
 Hantering av patientflödet som spänner över såväl offentlig/kommunal som privat
verksamhet
 Mycket väl utvecklad funktionalitet för beslutsstöd inom vårdens olika områden.
 Innovationsstödjande genom robust datamodell, internationella standarder och öppna
gränssnitt.
 Grundsystemet ska vara utvecklingsbart och kunna anpassas till framtida behov, eftersom
morgondagens krav på funktionalitet inte är desamma som dagens.
 Det behöver kunna integreras med både lokala, regionala, nationella och inom kort även
internationella IT-tjänster och IT-system (t ex. organisationsdata, extern loggning,
arkivering av information, recepthantering, mm).
Målarkitektur 3R
Programnamn:
3R Framtidens vårdinformation
Programägare:
Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin
Sida 18(27)
Datum 150430
Version: 1.0
Möjligheter i omvärld/marknad
Trend
Flera länder har lokala EHR-leverantörer som byggt upp ett nätverk av installationer inom det
egna landet och som sedan försöker att etablera sig i närområdet. Garner ser här en framtida
konsolidering av marknaden mot färre och globalt ledande EHR-leverantörer. I en rapport som
Gartner tagit fram för det Norske Helsedirektoratet 4 beskrivs en femgradig mognadsskala för
EHR-system. Gartner bedömer att de lokala leverantörerna huvudsakligen tillhör generation två,
medan de globala EHR-leverantörerna uppnådde generation 3 redan år 2005 samt uppskattas
uppnå generation 4 under 2015-2016.
Viktigt att notera är att Gartner poängterar att man inte känner till någon hälso- o sjukvårds
organisation någonstans som har lyckats med att utveckla ett ” best of breed” koncept (att
kombinera flera olika leverantörers system) till ett generation 3-stöd. Den globala trenden går
mot färre och större globala leverantörer som kan leverera en sammanhängande applikationssvit.
Arkitektur
Givet att systemförmågorna skall lägst möta Garnter generation 3 blir rekommendationen att
anskaffa ett sammanhängande kärnsystem. När detta är sagt är det viktigt att tydliggöra att ingen
EHR-leverantör kan leverera ”allt”. Därför måste man i bedömningen ta hänsyn till
integrationsförmåga, interoperabilitet, heltäckande öppna apier samt användande av etablerade
standards för informatik så att lösningen kan samverka med lokala anpassningar och vara en bas
för vidare innovation.
4
Gartner survey of EHR suppliers and systems in the Norwegian market, Engagement for the Norwegian
Directorate of Health, 03.09.2014
Målarkitektur 3R
Programnamn:
3R Framtidens vårdinformation
Programägare:
Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin
Sida 19(27)
Datum 150430
Version: 1.0
Framtida kärnsystem
Målet är alltså att införa ett kärnsystem från en leverantör som täcker så stora delar som möjligt
av verksamhetens huvudfunktioner. Detta kärnsystem skall bilda bas för de tre regionernas ITstöd på vilket verksamheten kan utvecklas i takt med samhällets och hälso- och
sjukvårdsområdets ökade kunskapsutveckling och tekniknivå.
Bilden nedan visar en hypotes på en principarkitektur, som bland annat bygger på den svenska
nationella samverkansarkitekturen, och även går att återfinna i andra nationella hälso- och
sjukvårdsmiljöer (bland annat har Kanadas nationella arkitektur använts som studieobjekt).
Bilden är på principnivå och behöver detaljeras under programmets gång.
Figur 4: Systemstöd
Målarkitektur 3R
Programnamn:
3R Framtidens vårdinformation
Programägare:
Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin
Sida 20(27)
Datum 150430
Version: 1.0
Överlapp mot nationella tjänster
Det finns idag ett antal nationella invånar-, vårdgivar- och infrastrukturtjänster, vilka har
mappats mot Apottikartans funktioner (se illustration nedan).
Resultatet kan sammanfattas som att det finns flera funktioner i Apottikartan som redan är
implementerade som nationella e-Hälsotjänster. Ett kommande kärnsystem behöver stödja
tjänsterna, exempelvis genom integration.
Utgå från redan vunna erfarenheter gjorda i angränsande områden
eKlient
eKlient skall fortsätta att vidareutvecklas för att stödja en modern IT-arbetsplats och mobila
användartjänster. Arbetet med att ta fram gemensamma termer, definitioner och vägledningar
inom klienthantering och användarnära IT bör breddas och vidareutvecklas.
De principer som som eKlient vilar på är:
 Gemensam utveckling av tekniska lösningar på standardprodukter. Till skillnad från att
utveckla lösningar för samma behov på flera ställen återanvänds med fördel befintliga
fungerade lösningar i landstingen.
 Frivillighet. Är ett landsting eller en organisation som inte är redo att nyttja ett objekt i
eKlient så är det också naturligt att de inte deltar i finansieringen av utvecklingen av just
det objektet.
 Lokal förankring. Organisationer som är med i eKlient styr utvecklingen och delar
kostnaderna för utveckling och förvaltning.
Målarkitektur 3R
Programnamn:
3R Framtidens vårdinformation
Programägare:
Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin


Sida 21(27)
Datum 150430
Version: 1.0
Sätta nytta för användaren i centrum i tekniska lösningar. Utvecklingen av de tekniska
lösningar i objekten sker med nytta för användaren i fokus på standardprodukter som ofta
redan är investerade i och som man lätt kan hitta utbildningar eller kompetens för.
Samordning av livscykelplaner inom klientoperativ och webbläsare som sker inom
eklient är en central leverabel och en hörnpelare för eklient i samverkan. Med en tydlig
bild av vart vi är på väg så skapas förutsägbarhet och framförhållning för alla parter. I
samverkan står vi starkare enade i samarbetet med gemensamma leverantörer.
Flera områden av användarnära funktioner i den moderna IT-arbetsplatsen är både aktuella nu
och återkommer i dialoger med landstingen i eKlient, som områden runt användaren som det
finns stora behov av gemensamma definitioner och riktlinjer för.
Exempel på de områdena är Kontexthantering (ex runt en patient i en arbetsmiljö av flera
applikationer), Single-Sign-On/off, identitet och åtkomst, federation på applikationsnivå(jmfr
Lync) och säker autentisering på och identifiering för mobila enheter.
Från gemensamma definitioner och riktlinjer kan ett nästa steg vara att enas om tekniska
lösningar, för att fortsatt dela på utvecklingskostnader för tekniska lösningar och fortsätta att
återanvända och dra nytta av effekter som erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling, gemensam
dokumentation eller ett kostnadseffektivt införande med hjälp av en färdig referensarkitektur
Och, inte minst, för att gemensamma infrastrukturtjänster och nationella vårdtjänster, ska
fungera på ett tillfredsställande sätt tillsammans med huvudmännens egna applikationer och
kommande vårdinformationssystem. Single-Sign-On kan vara ett första steg, flera initiativ är
tagna i 3 R för en gemensam strategi.
Styrkan med det landstingsgemensamma konceptet är att vården arbetar i en effektiv och
enhetlig miljö med gemensam roadmap som förenklar tjänsteutveckling både nationellt och
regionalt.
3R IT/MT
För att på ett effektivt sätt få ett samspel över de olika vårddisciplinerna behöver även den
laboratorie och medicintekniska verksamheten kunna stödjas av informationsutbyte i
arkitekturen (se figur under integrationsförmåga).
Ett nätverk, 3R IKT/MT (etablerat 2011) med representanter från Stockholms Läns Landsting,
Västra Götalandsregionen och Region Skåne samt med koppling till Cehis/Inera har arbetat med
målet att ”etablera former för ett standardiserat informationsutbyte mellan MT- och ITkomponenter baserade på nationellt fattade beslut eller andra ställnings-taganden”.
Två internationella organisationer har identifierats som ”nyckelaktörer” inom området. Dessa
två, IHE (www.ihe.net) och Continua (www.continuaalliance.org), arbetar mycket brett med att
etablera, implementera och testa informationsprofiler som bygger på fastställda standarder.
Utöver dessa två organisationer har vi inte funnit några ytterligare alternativ, något som våra
nordiska grannländer också har kommit fram till.
I samverkan med branschorganisationen Swedish Medtech har två nationella kunskapsseminarier hållits med deltagande från landsting, kommuner och myndigheter samt leverantörer.
Representanter från Danmark och Finlands nationella arbete har också deltagit. Resultaten från
konskapsseminarierna var entydiga. Deltagarna utryckte en stark önskan om att Sverige tar ett
gemensamt tydligt initiativ och formaliserar organisation och arbete inom området baserat på
Målarkitektur 3R
Programnamn:
3R Framtidens vårdinformation
Programägare:
Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin
Sida 22(27)
Datum 150430
Version: 1.0
arbeten inom IHE och Continua. Vilket i sin tur verkar stödjande för integration av
medicintekniska produkter.
Nationella tjänsteplattformen ”NTjP”
NTjP skall behållas och vidareutvecklas som en gemensam grund ur ett integrationsperspektiv
För informationstjänster som vårdinformationsstödet ska publicera och konsumera skall denna
användas för att kommunicera via tekniska gränssnitt. Vid nya behov skall dessa utvecklas enligt
nationella riktlinjer[1] för NTjP, interoperabilitet skall bygga på internationella
standarder.Ytterligare tekniker såsom FHIR, IHE-profiler och meddelandehantering bör läggas
till verktygen för att stödja en marknads för apputveckling, innovation och förmågan att dela
relevant information med kommuner och andra aktörer
Säkerhetstjänster
Nationella säkerhetstjänster skall behållas och vidareutvecklas som en gemensam grund ur ett
åtkomst, behörighet och integritetsperspektiv för informationstjänster för
samverkansarkitekturen .
Gränssnitt och krav på applikationer behöver beskrivas i gemensam referensarkitektur.
Informationssäkerhet
För att få en så långt som möjligt fullständig bild av de krav som ställs på informationssäkerhet
och i förlängningen de tekniska krav som ska ställas på IT-säkerhet så bör riskanalyser löpande
genomföras för alla komponenter för att se hur lagkrav etc. ska omsättas i IT-säkerhetsåtgärder.
Genomförandet av dessa riskanalyser bör genomföras enligt det arbetssätt som finns i ISO 27000
och ISO 31000.
Test
Kärnsystemet behöver ha en hög grad av testbarhet för att kunna utvärderas under den totala
livscykeln, vid driftsättningar och vid framtida förändringsarbete i förvaltning. Testbarhet
innebär att det finns möjlighet att styra, observera samt utvärdera systemet; både vad gäller
systemet självt samt vad gäller interoperabilitet. Viktiga egenskaper för testbarhet är att systemet
är spårbart, observerbart, övervakningsbart, förändringskontrollerbart och automatiseringsbart.
Principer och aktiviteter
Styrande principer
Hög grad av interoperabilitet
Beskrivning
En hög grad av interoperabilitet behöver finnas för att kunna hantera informationsutbyte mellan
olika IT-tjänster och system.
Semantiska interoperabilitet innebär att information kan utväxlas mellan olika system på ett
sådant sätt att mottagande system, utan manuell inblandning, kan tolka informationens innebörd.
Motivering
I dagens IT-miljö, där ett enskilt system inte täcker behovet av IT, utan många system behöver
samverka för att ge det stöd som verksamheten kräver, måste ingående system och ITkomponenter kunna interagera med varandra. Information behöver kunna flöda mellan system
och bearbetas med bibehållen förståelse av innehållet.
Målarkitektur 3R
Programnamn:
3R Framtidens vårdinformation
Programägare:
Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin
Sida 23(27)
Datum 150430
Version: 1.0
Konsekvens
System i vår IT-miljö måste ha en mycket hög grad av förmåga till interoperabilitet och vår
kravställning behöver innehålla tydliga krav på denna förmåga.
En semantisk interoperabilitet förutsätter en för sändare och mottagare gemensam
referensmodell.
En samverkande struktur av integrationskomponenter (tjänsteplattformar) behöver finnas för att
lösa strukturerad interoperabilitet.
Tillämpa IHE och HL7 FHIR
Beskrivning
Internationella standarder som IHE och HL7 FHIR skall användas vid integration mellan system.
Motivering
Att använda standarder både inom system och vid utbyte av information mellan system, ger en
mer samstämmig informationshantering och enklare integrationsutveckling. Utbyte med andra
system, som också anammat standarderna, blir enklare och kan appliceras snabbare.
Konsekvens
System måste ha följsamhet till IHE och HL7 FIHR.
Använd standard
Beskrivning
I så hög grad som möjligt skall internationella och nationella standards användas. Standarderna
skall, där så är tillämpbart, förvaltas internationellt eller nationellt.
Motivering
För att inte behöva utveckla nya kodverk för strukturerad hantering av information och nya
informationsgränssnitt vid nya integrationer, skall standards användas. Om system använder
standardiserade sätt att hantera och utbyta information, kan anslutning till andra system (som
anammat samma standarder) ske på ett enklare sätt.
Konsekvens
Vi behöver beskriva vilka standarder som förväntas följas både vid inmatning av information och
vid integration mellan system.
Gemensam förvaltning innebär en att en anpassning till internationella och nationella standarder
behöver göras.
3R behöver koordineras och organiseras internt och i samverkan för att kunna använda valda
standarder och även delta i den internationella/nationella förvaltningen.
Standardiserat och flexibelt fackspråk
Beskrivning
Användning av fackspråk behöver vara både hårt standardiserat, men också tillåta flexibilitet
inom vissa gränser. Information som skall delas behöver vara standardiserat, medan det som
skall användas lokalt/internt kan tillåtas vara mer flexibelt.
Motivering
Ju mer standardiserad fackspråksanvändning, desto mer samstämmig registrering av information
i system. En användning av standardiserat fackspråk underlättar att semantisk interoperabilitet
kan uppnås. En viss flexibilitet behöver dock erbjudas för att stödja varierande
verksamhetsprocesser och lokal användning.
Konsekvens
Den standardiserade delen behöver utvecklas och beslutas gemensamt. Systemstöd behöver
innehålla funktionalitet som erbjuder både hårt standardiserad och delvis flexibel
Målarkitektur 3R
Programnamn:
3R Framtidens vårdinformation
Programägare:
Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin
Sida 24(27)
Datum 150430
Version: 1.0
fackspråksanvändning. Det behöver tydliggöras vad som är gemensamt och alltså skall
standardiseras och vad som är lokalt och kan tillåtas vara mer flexibelt.
Ska bygga på Snomed CT, ICD-10 och ICF
Beskrivning
I så stor utsträckning som möjligt skall standard användas för termer, begrepp och kodverk. I
första hand skall system kunna hantera Snomed CT, ICD-10 och ICF.
Motivering
För att underlätta standardiserad informationshantering och semantisk interoperabilitet behöver
följsamhet till internationella standarder som Snomed CT, ICD10 och ICF ske.
Konsekvens
En 3Rgemensam EHR-modell där så stora delar som möjligt kan uttryckas i Snomed CT behöver
utvecklas.
Den svenska översättningen av Snomed CT inkluderande nationella urval skall kontinuerligt
uppdateras i systemet. Där det behövs skall Snomed CT, med så liten förvaltningsinsats som
möjligt, kunna utökas med ytterligare termer (t ex. ICD-10, ICF, KVÅ, ATC och andra lokala
kodverk).
Masterdata – en tydlig ägare av information
Beskrivning
Masterdata är den data som är gemensam och hantering av den skall vara tydlig.
Motivering
Det behöver vara klart vilken data som var masterdata, var masterdata finns och vem som är
ansvarig för den, om en gemensam användning skall vara möjlig.
Konsekvens
Det behöver definieras vilken masterdata som skall användas, var den finns och vem som är
ansvarig.
Systemstöd behöver anslutas till och kunna använda utpekad masterdata.
Anskaffning ska ske av befintliga marknadslösningar med dokumenterad funktionalitet i
verksamheten
Beskrivning
Anskaffning av system som redan finns på marknaden och där det finns befintliga
implementeringar i verksamheter liknande våra.
Motivering
Vi skall köpa någonting som redan fungerar på ett bra sätt i miljöer som är så överensstämmande
med våra som möjligt.
Konsekvens
Omvärldsbevakning behöver göras för att undersöka vilka system som används var och hur dessa
upplevs och fungerar.
Kravspecifikationen behöver innehålla krav på referensinstallationer.
Kärnsystemets förmåga skall lägst möta Gartner generation 3
Beskrivning
Framtida system för journalföring skall hålla som lägst Gartners generation 3 för att kunna
erbjuda det stöd som vårdverksamheterna behöver.
Motivering
Målarkitektur 3R
Programnamn:
3R Framtidens vårdinformation
Programägare:
Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin
Sida 25(27)
Datum 150430
Version: 1.0
Ett modernt system har hög användbarhet, möjliggör evidensbaserat beslutsstödstöd till
vårdverksamheterna och patienter/invånare kan själv medverka.
Konsekvens
Specifikationen vid en upphandling behöver ha med krav som får till följd att, system som inte
innehåller funktionalitet motsvarande Gartner generation 3, exkluderas ur upphandlingen.
Resultat skall förvaltas gemensamt
Beskrivning
Resultatet av det gemensamma 3R-programmet skall sättas i gemensam förvaltning.
Även en förvaltning av gemensam arkitektur ska ske i 3R.
Motivering
Att införa ett gemensamt system kräver att det också förvaltas gemensamt för att hindra att
regionerna divergerar, därför skall en gemensam förvaltning ske.
Utveckling och förvaltning av gemensam arkitektur ger stora fördelar i samordning av IT både
vad gäller uppbyggnad av systemlandskapet och vid integration med andra.
Konsekvens
En gemensam förvaltningsorganisation och en arkitekturorganisation behöver planeras och
startas i samband med anskaffning och implementering.
Etablera arkiveringsförmåga
Beskrivning
Arkivering från dag ett innebär att den information som skall delas och/eller sparas, överförs till
ett mellanlager/arkiv.
Motivering
För att kunna hantera den information som skall sparas och/eller som kan vara intressant
kommuniceras till andra system, skall en arkivering av information ske. En sådan arkivering
medför dessutom ett minskat beroende till ett visst system och en viss leverantör, eftersom
informationen som skall sparas redan är flyttad från systemet.
Konsekvens
Analys av vilken information som skall arkiveras samt utveckling av arkivtjänst behöver göras.
Krav på gränssnitt mellan system och arkiv måstes formuleras och införlivas i framtida
kravspecifikation.
Aktiviteter
IAM
En gemensam bild över hur identitet, åtkomst och behörighet behöver tas fram inom 3R.
En fördjupning av IAM (Identity and Access Management) behöver göras, kopplat till nationella
initiativ, framtida behov och referensarkitektur. Detta för att fastslå en gemensam princip för
vilken information som behöver kravställas och tas fram för att kunna stödja ett gemensam
vårdinformationsystem gällande auktorisation och samverkan. Principen skall även utgå ifrån att
kataloginformationen skall vara tunn, beslut om auktorisation fattas i respektive system baserat
på både attribut i katalogen och i lokala system för högre behörighetsgranularitet (enl. ABAC).
Målarkitektur 3R
Programnamn:
3R Framtidens vårdinformation
Programägare:
Toivo Heinsoo, Jonas Rastad, Ann-Sofie Lodin
Sida 26(27)
Datum 150430
Version: 1.0
Funktionskarta
Programmet bör verka för att arbeta fram en väldefinierad och heltäckande ”arkitekturell”
funktionskarta utifrån existerande kartor och standarder inom området. Mer detaljerade
funktionskartor skall kunna härledas till den övergripande modellen.
Integration
Gemensamt arbete med integration och Integration Competence Center (ICC) för att kunna ställa
rätt integrationskrav på ett framtida system. 3R-gemensamma krav mot/för den nationella
samverkansarkitekturen skall också ske.
Arkiveringsförmåga
3R-gemensamt arbete med att utforma en arkiveringstjänst för att spara information som kan
återanvändas av andra system och/eller arkiveras till eftervärlden.
Informatik
3R fortsätter arbeta med och utreda hur en gemensam modell för informationsstruktur skall
etableras.
 Tillsammans med 3R programmet arbeta fram en metod för identifiering och
specificering av aktuella informationsmängder som behöver standardiseras
 Samverkan med Socialstyrelsen, eHälsomyndigheten, SKL, INERA, SIS m.fl.
 Identifiera lämpliga internationella standarder att basera en referensinformationsmodell
på, samt anpassa och översätta till svenska.
 Utreda hur hantera NPU-koder i jämförelse med LOINC/SNOMED?
 Följa och kravställa arbete med nationella terminologitjänster.
 Ställningstagande till hur 3R skall hantera sk ”extensions” och ”referens set” (urval) i
Snomed CT
 Tillsammans med 3R programmet arbeta fram en metod för identifiering av vilka mallar
som bör ingå, samt hur dessa skall beskrivas och dokumenteras.
 Etablera gemensamt arbete för masterdata för bland annat person (personal, patient,
reservnummer), organisation, funktion och sortiment.
 Diskussion och ställningstagande till vilka övriga, ej kliniska informationsmängder som
behöver standardiseras inom 3R programmet, t.ex. beställning, sortiment,
debiteringsinformation.
 Etablera effektiv informationsförvaltning med avseende på att förvalta det gemensamma
informatikarbetet, livscykelhantering av information samt etablera och vidmakthålla
masterdata.
Utred olika leveransmodeller
Gemensam utredning om hur ett nytt system skulle kunna levereras som SaaS eller PaaS, köpa
som tjänst, regional drift och förvaltning, gemensam drift och förvaltning.
Single Sign On (SSO)
Gemensam utredning om vilken typ av teknik som skall användas för SSO och hur ett nytt
system skall kunna ansluta till det.