Barn- och ungdomsnämndens handlingar 2015-09-23
Barn- och ungdomsnämndens handlingar 2015-09-23 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Barn- och ungdomsnämnden 2015-09-10 Sida Box 155 301 05 Halmstad Tfn: 035 – 13 75 55 E-post: [email protected] Plats: Kungsgatan 25, 2 vån Sammanträdesdatum: 2015-09-23 Tid: 09:00- ca 16:00 Ordförande: Tove Bergman Sekreterare: Ulrika Bodenäs Arvidsson 1(2) HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Barn- och ungdomsnämnden 2015-09-10 Sida ÄRENDEN 2(2) Sida 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 BU 2015/0449 Organisation för Furulundsskolan 1 4 BU 2015/0450 Organisation för Nyhemsskolan 9 5 BU 2015/0451 Organisation för Andersbergsskolan 19 6 BU 2015/0371 Motion om renovering av gamla fiskartorpet "Lilla Köpenhamn" (KS 2013/0519) 37 7 BU 2015/0373 Begäran om yttrande - Friare val av hjälpmedel (KS 2015/0351) 43 8 BU 2015/0002 Budgetuppföljning med delårsrapport 2 55 9 BU 2015/0001 Delegationsbeslut 98 10 BU 2015/0013 Övriga frågor 11 BU 2015/0011 Information -Imaile -Framtida skolorganisationen Holm -Framtida skolorganisationen behov av utökning skola p.g.a. elever i centrum -Framtida skolorganisationen Linehed hela området ink. förskola -Verksamhetsplan 2016 -Lågstadiesatsningen -Färre barn i förskolegrupperna -Framtida skolorganisationen samrådsformulär förskola -Svar till Arbetsmiljöverket, inspektion skolor 1(4) Tjänsteskrivelse 2015-09-02 Diarienummer: BU 2015/0450 Version: 1,0 Beslutsorgan: BU Barn- och ungdomsförvaltningen Mari-Anne Öberg E-post: [email protected] Telefon: 035-137553 Skolorganisation - beslut för Furulundsskolan Förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att föreslå att Furulundsskolan byggs till för totalt 750 elever med årskurserna F-9 samt om möjligt även förskola med 4 avdelningar. 2. Förvaltningen får i uppdrag att återkomma med lokalprogram för en organisation F-9 för 750 elever. Sammanfattning En projektgrupp för skolorganisationsöversyn 2014 har arbetat på uppdrag av förvaltningschefen för barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad, som i sin tur fått uppdraget via beslut i barn- och ungdomsnämnden. Projektgruppens arbete har presenterats i en rapport till nämnden i mars med förslag till ny skolorganisation för Halmstads kommun. Nämnden har därefter lämnat uppdrag till förvaltningen att redovisa fördjupat underlag för Furulundsskolan. Ett delbeslut föreslås fattas för en utbyggnad av Furulundsskolan med plats för 750 elever. Det är samtidigt viktigt att få ett långsiktigt beslut som klarar hela elevökningen för att kunna hänvisa elever rätt och garantera en elevplats. Ur en pedagogisk synvinkel är 750 elever ett bra elevantal på en skola F-9. F-9 skolans senare år gynnas av en skola av den dimensionen (ca 200-250 elever i åk 79) för att resurseffektivt kunna organisera för lärartjänster i alla ämnen med de behörigheter som krävs. Det ger också större möjligheter till flexibla grupperingar av elever i samtliga årskurser. 1 1 Förvaltningschefen föreslår nämnden besluta att Furulundsskolan byggs till för totalt 750 elever med årskurserna F-9 samt om möjligt även en förskola med 4 avdelningar. Ärendet Uppdrag Barn- och ungdomsförvaltningen har fått i uppdrag av nämnden att utarbeta förslag om hur organisation av förskolor och skolor samt ledning och administration kan anpassas till mål och bestämmelser i skollagen och läroplanerna för förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och särskola. Förslagen ska också utgå ifrån kommunens vision och mål. Förslagen ska innehålla alternativa lösningar för förändrad organisation. Ett förslag presenterades för nämnden i mars. Därefter gav nämnden förvaltningen i uppdrag att bland andra utreda Furulundsskolan med ett fördjupat underlag. Bakgrund Syftet med organisationsöversynen är att anpassa och optimera organisationen efter bestämmelser i skollagen och läroplanen för alla verksamheter inom barn- och ungdomsförvaltningen samt vara en resurseffektiv organisation. Syftet är vidare att skapa förutsättningar för en god aktörsberedskap/framförhållning – både för tjänstemän och för politiken – genom en långsiktig planering med sikte på 2030. Organisationsförslagen som arbetas fram ska stödja 1-16-årsperspektivet med fokus på en strukturerad samverkanskultur mellan förskola och grundskola inklusive fritidshemsverksamheten. Förskolan och skolan har i grunden samma uppdrag och bedriver en verksamhet som förutsätter varandra. 1-16-årsperspektivet är därför en given utgångspunkt i det förslag till ny skolorganisation som presenteras här. Se vidare i lämnat material till nämnden – Förslag till skolorganisation avseende grundskolan för barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad. Analys, förslag och motivering Fördjupat underlag beskrivs i bilaga 1. Furulundsskolans elevområde ökar mycket kraftigt. Bara några år in på 2020-talet kommer de yngre barnen att nå skolålder med betydligt fler barn per ålder än de som går i skolan idag. Födelsetalen väntas vara ca 100 barn, vilket är betydligt högre än de som är i skolålder nu och de närmaste åren. Med 100 barn per ålder på sikt ger det ca 1 000 elever i F-9 samt därutöver ca 130 Frennarpselever i årskurs 4-9. Konsekvensen av utökningen är att om Furulundsskolan på sikt är 700-750 elever så behövs ytterligare ca 450 elevplatser för årskurs 4-9 några år in på 2020-talet. En utökning av Furulundsskolan är inte ensam tillräcklig, fler elevplatser behövs. Våren 2015 är 145 elever inom Furulund/Frennarp inskrivna i fristående skolor. Om läget är detsamma i början av 2020-talet så innebär det ett behov i området på minst ca 1 000 elevplatser F-9. Då finns inget utrymme att ta emot elever från andra områden. 2 2 I dagsläget är det oklart hur mycket nya bostäder som tillkommer i området, inom Kemisten och i folkparken. Här kan bli fler elever inom området än vad prognosen visar. Ett beslut om en långsiktig lösning för skolans organisation i hela centrum behövs. Ett delbeslut föreslås tas för en utbyggnad av Furulundsskolan med plats för 750 elever. Det är samtidigt viktigt att snart få ett beslut som klarar hela elevökningen för att kunna hänvisa elever rätt. Det är olyckligt att elever från Frennarp hänvisats till olika skolor de senaste åren. Idag går elever från Frennarp till Brunnsåkersskolan som om bara något läsår behöver platser för att klara elevökningen i deras närområde. Ur en pedagogisk synvinkel är 750 elever ett bra elevantal på en skola F-9. F-9 skolans senare år gynnas av en skola av den dimensionen (ca 200-250 elever i åk 79) för att resurseffektivt kunna organisera för lärartjänster i alla ämnen med de behörigheter som krävs. Det ger också större möjligheter till flexibla grupperingar av elever i samtliga årskurser. I den nya detaljplanen för Kemisten 2 finns möjlighet att bygga förskola, skola eller båda delar. En utredning bör ske för att se hur det går att lösa tillbyggnad och utemiljö för alla åldrar. Från hösten 2016 behöver skolan tillfälliga lokaler för att kunna möta elevökningen. Det blir ytterligare en del att ta hänsyn till inför den långsiktiga planeringen. Barn- och ungdomsförvaltningen föreslår en skolorganisation för F-9 och 750 elever. Om möjligt även 4 avdelningar förskola. Ytterligare elevplatser saknas i området redan runt 2020. Ytterligare skollokaler behövs därför inom skolområde Centrum. Konsekvenser Furulundsskolan utökas för att fler elever ska få en elevplats i närområdet. Konsekvensen av utökningen är att om Furulundsskolan på sikt är 700-750 elever så behövs ytterligare ca 450 elevplatser för årskurs 4-9 några år in på 2020-talet. En utökning av Furulundsskolan är inte ensam tillräcklig, fler elevplatser behövs. Pedagogsikt och ekonomiskt för verksamheten är det bra att få fler elever i samma skola. Det går att organisera för lärartjänster i alla ämnen med de behörigheter som krävs. Det ger också större möjligheter till flexibla grupperingar av elever i samtliga årskurser. Ur ett elevperspektiv får fler elever tillgång till en skola i närområdet där de bor. De kan ta sig till och från skolan utan skolskjuts. 3 3 Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av projektgruppen för skolorganisationsöversyn 2014 inom förvaltningen. Projektgruppen har arbetat på uppdrag av förvaltningschefen för barnoch ungdomsförvaltningen i Halmstad, som i sin tur uppdragits av barn- och ungdomsnämnden. Projektgruppens arbete har 2015-03-26 samt 2015-04-29 presenterats i en rapport till nämnden med förslag till ny skolorganisation för Halmstads kommun. Utifrån nämndens uppdrag har skolområdeschefen i skolområde Centrum, i dialog med övriga skolområdeschefer, skolledare, avdelningschef för planering, planeringsutvecklare och förvaltningschef, utarbetat förvaltningens förslag till nämnden. Andra grupper Alla som har haft frågor, synpunkter och förslag har hänvisats till webben, som är vår huvudkanal för all information och kommunikation. Där har vårdnadshavare, medarbetare, elever, kommuninvånare med flera haft tillgång till ett samrådsformulär för att skicka in synpunkter och förslag. Där finns även all information samlad och där utvecklas sidorna kontinuerligt med bland annat de frågor och svar som kommer in via samrådsformuläret. Fackliga organisationer De fackliga organisationerna har fått information om förslag till förändrad skolorganisation vid överlämnande till nämnden. Central samverkansgrupp 2015-09-09 . Lista över bilagor 1. Fördjupat underlag - Furulundsskolan 2. Protokoll från central samverkansgrupp 2015-09-09 För barn- och ungdomsförvaltningen Richard Mortenlind Förvaltningschef Pauline Broholm Lindberg Skolområdeschef Centrum 4 4 2015-09-02 M-A Öberg Fördjupat underlag - Furulundsskolan Elevantal: Prognos 2015 Inkl Frennarp Åk 4-9 totalt 714 Furulund 741 769 794 Furulund +Frennarp Elevunderlaget i tabellen from 2016 är exkl Frennarpselever. För att frigöra elevplatser inom Brunnsåkersskolan behöver Frennarpselever framöver placeras i Furulundsskolan eller i ny skola i området. Våren 2015 är det 19%, 106 elever boende inom Furulundsområdet som väljer fristående skolor. Redan ca 2020 räcker inte Furulundskolan till med 750 elevplatser om Frennarp tas emot i årskurs 4-9. De Frennarpselever som börjat i Brunnsåkersskolan går kvar där tom åk 9 och det blir därför ett lägre elevantal i Furulund till det blir en full övergång 4-9. Frennarp 2016/17 2017/18 2018/19 2019/20 F-3 227 233 254 281 4-9 487 508 515 513 7-9 243 264 260 264 F-3 93 91 96 103 2024/25 385 567 252 80 F-9 952 – elever till fristående skolor Obs framskrivning av Beräknat elevantal 2020 Efter år 2020 ökar antalet elever kraftigt. Bara några år in på 2020-talet kommer de yngre barnen att nå skolålder med betydligt fler barn per ålder än de som redovisas i tabellen ovan. Födelsetalen väntas vara ca 100 barn, vilket är betydligt högre än de som är i skolålder nu och de närmaste åren. Med 100 barn per ålder på sikt ger det ca 1 000 elever i F-9 samt därutöver ca 130 Frennarpselever i årskurs 4-9. Konsekvensen av utökningen är att om Furulundsskolan på sikt är 700 elever så behövs ytterligare ca 450 elevplatser för årskurs 4-9 några år in på 2020-talet. 1 5 2015-09-02 M-A Öberg Våren 2015 är 145 elever inom Furulund/Frennarp inskrivna i fristående skolor. Om läget är detsamma i början av 2020-talet så innebär det ett behov i området på minst ca 1 000 elevplatser F-9. Då finns inget utrymme att ta emot elever från andra områden. I dagsläget är det oklart hur mycket nya bostäder som tillkommer i området, inom Kemisten och i folkparken. Här kan bli fler elever inom området än vad prognosen visar. Pedagogisk bedömning: Ur en pedagogisk synvinkel är 750 elever ett mycket bra elevantal på en skola F-9. F-9 skolans senare år gynnas av en skola av den dimensionen (ca 200-250 elever i åk 7-9) för att resurseffektivt kunna organisera för lärartjänster i alla ämnen med de behörigheter som krävs. Det ger också större möjligheter till flexibla grupperingar av elever i samtliga årskurser. Ca 400 elever kan behöva tillgång till fritidshem vilket är jämförbart med hur efterfrågan på fritidshemsplatser kommer att se ut på Slottsjordsskolan och Nyhemsskolan. Med så många elever inskriva på fritidshem behöver man planera för en rik utemiljö. 750 elever i åldrarna 6-16 år ställer krav på en mångfald av olika utemiljöer som tillmötesgår behoven av såväl utelek som uteundervisning i de olika åldrarna. Lokaler: Lokalbehov De nuvarande lokalerna räcker inte till från och med läsåret 2016/17. Inklusive elever från Frennarp från åk 4 kommer elevantalet att bli över 700 inom ett antal år. För hösten 2016 behövs ett tillskott av lokaler. Skolområdet föreslår att åk 7-9, ca 200-250 elever, flyttar till andra lokaler och nuvarande byggnader huvudsakligen blir för F-6 samt specialsalar. Årskurs 7-9 behöver samlas för att det ska vara pedagogiskt genomförbart. Det kan också vara möjligt att ha ett arbetslag yngre elever i tillfälliga lokaler och behålla de äldre i nuvarande lokaler. Samhällsbyggnadskontoret har utrett läget för detaljplanerna och lämnar följande synpunkter: Ny detaljplan är antagen för Kemisten 2. Ärendet behandlades i KF den 16 juni. Den nya detaljplanen ger möjlighet för att bygga på höjden ända upp till 3 våningar. Planen tillåter att det byggs/alt görs ny utemiljö på nuvarande/befintlig parkering. I utgångsläget så kommer vi att titta på om det går att bygga på någon våning på de envåningsbyggnader som finns. I annat fall får vi gå vidare och se på om befintlig parkering alt förskoleytan ska användas istället. 2 6 2015-09-02 M-A Öberg Alternativa lösningar Tillfälliga A. Placering av tillfälliga paviljonger vid Furulundsskolan Placering kan ske var? Nuvarande parkering? Placering på plats för föreslagen ny förskola? Permanenta B. Tillbyggnad En långsiktig lösning är tillbyggnad av befintlig skola. Påbyggnad på befintlig skolas lågdel? Nybyggnation med placering på Kemisten 2? På nuvarande parkering? C. Inköpta paviljonger som blir permanenta Placering på plats för föreslagen ny förskola Kemisten 2? På nuvarande parkering? Även om skolan byggs till för 750 elever så räcker det inte till för området. Området kommer att få ca 1 000 elever under 2020-talet. En strategisk långsiktig lösning för hela skolområdet behövs. Även övriga verksamhetsområden i skolområdet har samma utveckling. Utemiljöytan/lekytan blir med den nya planens ca 35 m 2 per elev, med nuvarande elevantal när den nya detaljplanen antas. Då är inte ytan medräknad där ny fsk/skola kan placeras. Med 4 avd på den tillkommande ytan är lekytan 60 m 2 per barn och med 6 avd 40 m 2 per barn. Med 750 elever på samma yta och ytterligare byggnadsyta på nuvarande byggnader blir det fortfarande en bra storlek på utemiljön för eleverna. Det är avgörande hur ytorna utrustas och möter behoven hos barnen/eleverna F-9. Kökets kapacitet: Serviceförvaltningen redovisar behov av utbyte av vissa maskiner i köket. Ytan är också för liten för att klara tillagning för alla elever om skolan utökas till 750 elever. Furulundsskolan är ett litet kök som redan idag överpresterar. Idag serveras 510 elever dagligen och klarar detta med en liten marginal. Skall ytterligare 240 elever serveras så krävs följande: - 1 ny restaurangspis med ugn 1 ny 14 gejdrars ugn utöver den ugn som redan finns 1 granuldiskmaskin Minst ett avsvalningsskåp 3 nya serveringsvagnar till nya matsalen 3 7 2015-09-02 - M-A Öberg 2 nya värmeskåp till nya matsalen Minst en ytterligare arbetsbänk Personalen hävdar att de klarar sig med befintliga kokgrytor så där behövs ingen uppgradering Dagens köksyta är 112 kvm. Ytterligare minst 50 kvm behövs för att få in det nya köket dvs totalt 160-170 kvm. (kökskonsult rekommenderar ca 175 – 200 kvm. Detta medför nya ytmaterial, golv, golvbrunnar, ventilation, elarbeten mm. Tillfällig lösning för fler elever kan ske genom utökning av matsalsdel i nuvarande biblioteksdel om den ytan ersätts på annan plats i nya lokaler. Mat kan levereras till den nya matsalen från annat kök under en övergångsperiod. Det behövs en ny serveringsline samt nya värmeskåp. Förslag: För att samhällsbyggnadskontoret ska kunna studera möjligheterna för tillbyggnad vidare behövs ett uppdrag som redovisar verksamhet och elevantal. Barn- och ungdomsförvaltningen föreslår F-9 och 750 elever. Om möjligt även 4 avdelningar förskola. Ytterligare elevplatser saknas i området redan runt 2020. Ytterligare skollokaler behövs inom skolområde Centrum. Richard Mortenlind Förvaltningschef Pauline Broholm Lindberg Skolområdeschef Centrum 4 8 1(5) Tjänsteskrivelse 2015-09-02 Diarienummer: BU 2015/0450 Version: 1,0 Beslutsorgan: BU Barn- och ungdomsförvaltningen Mari-Anne Öberg E-post: [email protected] Telefon: 035-137553 Skolorganisation - beslut för Nyhemsskolan Förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att föreslå att Nyhemsskolan byggs till för totalt 500 elever med årskurserna F-6. 2. Förvaltningen får i uppdrag att återkomma med lokalprogram för en organisation F-6 med 500 elever. Sammanfattning En projektgrupp för skolorganisationsöversyn 2014 har arbetat på uppdrag av förvaltningschefen för barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad, som i sin tur fått uppdraget via beslut i barn- och ungdomsnämnden. Projektgruppens arbete har presenterats i en rapport till nämnden i mars med förslag till ny skolorganisation för Halmstads kommun. Nämnden har därefter lämnat uppdrag till förvaltningen att redovisa fördjupat underlag för Nyhemsskolan. Nyhemsskolan har utretts utifrån alternativen F-3 samt F-6. Båda alternativen också med 400 respektive 500 elever. Ett delbeslut föreslås fattas för en utbyggnad av Nyhemsskolan med plats för 500 elever för årskurserna F-6. Det är samtidigt viktigt att få ett långsiktigt beslut som klarar hela elevökningen i området för att kunna hänvisa elever rätt och garantera en elevplats. Ur en pedagogisk synvinkel är 500 elever ett bra elevantal på en skola F-6. En skola av den dimensionen kan resurseffektivt organisera för lärartjänster i alla ämnen med de behörigheter som krävs samt utnyttja specialsalar bättre. Det ger också större möjligheter till flexibla grupperingar av elever i samtliga årskurser. Elever i F-6 kan använda del av den intilliggande grönytan som utevistelse. 1 9 En organisation för F-3 med 500 elever bör inte genomföras främst utifrån den begränsade utemiljön och alltför stor andel elever i fritidshem. Att bygga en F-3 skola med 400 elever föreslås inte med utgångspunkt från att få fram så många elevplatser som möjligt. Förvaltningschefen föreslår nämnden besluta att föreslå att Nyhemsskolan byggs till för totalt 500 elever med årskurserna F-6. Ärendet Uppdrag Barn- och ungdomsförvaltningen har fått i uppdrag av nämnden att utarbeta förslag om hur organisation av förskolor och skolor samt ledning och administration kan anpassas till mål och bestämmelser i skollagen och läroplanerna för förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och särskola. Förslagen ska också utgå ifrån kommunens vision och mål. Förslagen ska innehålla alternativa lösningar för förändrad organisation. Ett förslag presenterades för nämnden i mars. Därefter gav nämnden förvaltningen i uppdrag att bland andra utreda Nyhemsskolan med ett fördjupat underlag. Bakgrund Syftet med organisationsöversynen är att anpassa och optimera organisationen efter bestämmelser i skollagen och läroplanen för alla verksamheter inom barn- och ungdomsförvaltningen samt vara en resurseffektiv organisation. Syftet är vidare att skapa förutsättningar för en god aktörsberedskap/framförhållning – både för tjänstemän och för politiken – genom en långsiktig planering med sikte på 2030. Organisationsförslagen som arbetas fram ska stödja 1-16-årsperspektivet med fokus på en strukturerad samverkanskultur mellan förskola och grundskola inklusive fritidshemsverksamheten. Förskolan och skolan har i grunden samma uppdrag och bedriver en verksamhet som förutsätter varandra. 1-16-årsperspektivet är därför en given utgångspunkt i det förslag till ny skolorganisation som presenteras här. Se vidare i lämnat material till nämnden – Förslag till skolorganisation avseende grundskolan för barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad. Analys, förslag och motivering Fördjupat underlag beskrivs i bilaga 1. Elevunderlaget ökar mycket kraftigt inom Nygårds verksamhetsområde. Nygård omfattar både Nyhemsskolan och Linehedsskolan som idag fördelar eleverna flexibelt mellan skolorna. Efter år 2020 ökar antalet elever kraftigt. Bara några år in på 2020-talet kommer de yngre barnen att nå skolålder med betydligt fler barn per ålder än de som idag går i skolan där, i vissa fall en dubblering. Med ca 90 barn per ålder inom enbart Nyhem i F-3 blir det 360 elever. 90 barn F-6 är 630 elever. 2 10 Med hela Nygårds elevområde – Nyhem och Linehed blir motsvarande elevantal F-3 ca 150 barn per ålder, 600 elever. F-6 med ca 150 elever per ålder blir över 1 000 elever. Av detta framgår att med nuvarande prognos över elevantalet kommer Nygårdsområdet inte att inrymma alla elever med Linehedsskolan kvar för F-3 och Nyhemsskolan för F6 med 500 elever. Ytterligare elevplatser behövs. En F-6 skola kan bedrivas med såväl 400 som 500 elever men med tanke på de investeringar som kommer att krävas i specialsalar och i att förse skolan med den lärarkompetens som krävs för en F-6 verksamhet så blir skolan mer resurseffektiv med 500 elever än med 400. En F-3 skola bör inte bli så stor som 500 elever i Nyhemsskolan. Utemiljön är begränsad och i stort sett alla elever är inskrivna i fritidshem. Ett delbeslut föreslås tas för en utbyggnad av Nyhemsskolan med plats för 500 elever. Det är samtidigt viktigt att snart få ett beslut som klarar hela elevökningen för att kunna hänvisa elever rätt. Idag går elever från Nyhem till Brunnsåkersskolan som om bara något läsår behöver platser för att klara elevökningen i deras närområde. Ur en pedagogisk synvinkel är 500 elever ett bra elevantal på en skola F-6. Elevökningen sker även för årskurserna 7-9 varför det inom snar framtid måste finnas en helhetslösning för området samt för skolområde Söder som idag har elever inom skolområde Centrum. Från hösten 2016 behöver skolan tillfälliga lokaler för att kunna möta elevökningen. Det blir ytterligare en del att ta hänsyn till inför den långsiktiga planeringen. Förvaltningschefen föreslår nämnden besluta att Nyhemsskolan byggs till för 500 elever med årskurserna F-6. Konsekvenser Nyhemsskolan utökas för att fler elever ska få en elevplats i närområdet. Konsekvensen av utökningen är att om Nyhemsskolan byggs för 500 elever elever så behövs ytterligare elevplatser år in på 2020-talet. En utökning av Nyhemsskolan är inte ensam tillräcklig, fler elevplatser behövs. Pedagogsikt och ekonomiskt för verksamheten är det bra att få fler elever i samma skola. Det går att organisera för lärartjänster i alla ämnen med de behörigheter som krävs. Det ger också större möjligheter till flexibla grupperingar av elever i samtliga årskurser. Ur ett elevperspektiv får fler elever tillgång till en skola i närområdet där de bor. 3 11 Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av projektgruppen för skolorganisationsöversyn 2014 inom förvaltningen. Projektgruppen har arbetat på uppdrag av förvaltningschefen för barnoch ungdomsförvaltningen i Halmstad, som i sin tur uppdragits av barn- och ungdomsnämnden. Projektgruppens arbete har 2015-03-26 samt 2015-04-29 presenterats i en rapport till nämnden med förslag till ny skolorganisation för Halmstads kommun. Utifrån nämndens uppdrag har skolområdeschefen i skolområde Centrum, i dialog med övriga skolområdeschefer, skolledare, avdelningschef för planering, planeringsutvecklare och förvaltningschef, utarbetat förvaltningens förslag till nämnden. Andra grupper Alla som har haft frågor, synpunkter och förslag har hänvisats till webben, som är vår huvudkanal för all information och kommunikation. Där har vårdnadshavare, medarbetare, elever, kommuninvånare med flera haft tillgång till ett samrådsformulär för att skicka in synpunkter och förslag. Där finns även all information samlad och där utvecklas sidorna kontinuerligt med bland annat de frågor och svar som kommer in via samrådsformuläret. Fackliga organisationer De fackliga organisationerna har fått information om förslag till förändrad skolorganisation vid överlämnande till nämnden. Central samverkansgrupp 2015-09-09. Lista över bilagor 1. Fördjupat underlag - Nyhemsskolan 2. Protokoll från central samverkansgrupp 2015-09-09 För barn- och ungdomsförvaltningen Richard Mortenlind Förvaltningschef Pauline Broholm Lindberg 4 12 Skolområdeschef Centrum 5 13 2015-09-02 M-A Öberg Fördjupat underlag – Nyhemsskolan Elevantal: Prognos 2015 Med nuvarande organisation inom Nygårds vo Elevunderlaget ökar mycket kraftigt inom Nygårds verksamhetsområde. Nygård omfattar både Nyhemsskolan och Linehedsskolan som idag fördelar eleverna flexibelt mellan skolorna. En del elever inom området väljer andra skolor. Innevarande läsår finns 6% av Linehedseleverna i fristående skolor och 14% av Nyhemseleverna, årskurs F-9, drygt 80 elever. 2016/17 2017/18 2018/19 2019/20 Nyhem F-3 196 218 249 255 F-6 327 368 392 419 Nyhem+Linehed F-3 F-6 4-9 F-9 389 685 548 958 410 755 591 1 042 451 809 597 1 097 521 848 635 1 156 2024/25 341 569 597 1 015 793 1 390 1 14 2015-09-02 M-A Öberg Efter år 2020 ökar antalet elever kraftigt. Bara några år in på 2020-talet kommer de yngre barnen att nå skolålder med betydligt fler barn per ålder än de som redovisas i tabellen ovan. Med ca 90 barn per ålder inom enbart Nyhem i F-3 blir det 360 elever. 90 barn F-6 är 630 elever. Med hela Nygårds elevområde – Nyhem och Linehed blir motsvarande elevantal F-3 ca 150 barn per ålder, 600 elever. F-6 med ca 150 elever per ålder blir över 1 000 elever. Av detta framgår att med nuvarande prognos över elevantalet kommer Nygårdsområdet inte att inrymma alla elever med Linehedsskolan kvar för F-3 och Nyhemsskolan för F-6 med 500 elever. Östergårdsskolan behövs för att klara närområdets elever. För att detta ska vara möjligt behöver elever från andra områden än centrum som idag går i Östergårdsskolan erbjudas plats i annan skola (Andersberg, Snöstorp). Exempel 1: Nyhem Linehed Östergård (Nh+Lh) Totalt 500 elever F-6 125 elever F-3 700 elever F-9 1 325 elevplatser Senast 2025 behövs ytterligare skollokaler Exempel 2: Här finns en ny skola för 200 (250) elever. Exemplet syftar på att lokaler vid nuvarande Sturegymnasiet kan bli grundskola. Vissa anpassningar krävs. Det innebär att Östergårdsskolan kan organiseras för årskurs 4-9 och då också ta emot ytterligare elever. Nyhem Ny grundskola Linehed Östergård (Nh+Lh +ny skola) Totalt 500 elever F-6 200 elever F-3 125 elever F-3 700 elever 4-9 1 525 elevplatser Ca 2025 behövs ytterligare skollokaler 2 15 2015-09-02 M-A Öberg Pedagogisk bedömning: Utifrån de senaste prognoserna och med uppgiften att särskilt beskriva pedagogiska konsekvenser föreslås Nyhem som en F-6 skola. Linehedsskolan finns kvar som en F-3 skola och att ytterligare en F-3 skola i området föreslås. Pedagogiska perspektiv: Det skulle bli mycket svårt att organisera fritidshem på ett tillfredsställande sätt på en F-3 skola med 500 elever där majoriteten av barnen/eleverna också ska erbjudas fritidshem. Framförallt är det utemiljön som begränsar då parkmarken används som kompensatorisk yta. Skolan kan bedrivas med 400 elever. Det är angeläget att få fram många nya elevplatser i området. På Nyhemsskolan finns Halmstad kommuns språkprofil. Det är en kommunövergripande verksamhet för barn diagnostiserade med en grav generell språkstörning. Eleverna är i dagsläget fullt inkluderade (såväl fysiskt, som socialt och didaktiskt) och får sitt stöd inom den ordinarie verksamheten. Personalen har stor kompetens att anpassa undervisningen och använda sig av alternativa verktyg och kommunikationsmetoder, för att undervisningen ska passa eleverna med språkstörning. Dessa undervisningsmetoder har visat sig gynna flera andra elevgrupper som behöver stöd i sin språkutveckling ex flerspråkiga elever, nyanlända elever, individintegrerade elever mfl. Personalens kompetens har byggts upp under lång tid och inkluderar samtliga pedagoger F-5. Att låta elever med dessa behov få en kontinuitet (F-6) i sitt pedagogiska och didaktiska stöd tror vi är avgörande för elevernas utveckling och måluppfyllelse. En F-6 skola kan bedrivas med såväl 400 som 500 elever men med tanke på de investeringar som kommer att krävas i specialsalar och i att förse skolan med den lärarkompetens som krävs för en F-6 verksamhet så blir skolan resurseffektivare med 500 elever än med 400. Dessutom vet vi inte hur vi så ska kunna erbjuda alla elever en plats i våra verksamheter de kommande 10 åren om inte Nyhemsskolan byggs om för att kunna ta emot 500 elever. Rika, och utifrån behoven väl anpassade, utemiljöer kommer att krävas oavsett som Nyhemsskolan byggs om för 400 eller 500 elever. Lokaler: Samhällsbyggnadskontoret: En prövning har påbörjats för planändring till färdig detaljplan som möjliggör byggnad i tre plan. Flera av de äldre byggnaderna föreslås rivas och ny byggnad kan byggas i tre plan. Bedömningen är att det blir en förbättring av skolans utnyttjande av mark och bättre utemiljö med kontakt med parkering. Antagande av ny detaljplan beräknas kunna ske 2017-02. 3 16 2015-09-02 M-A Öberg Lokalbehov Alternativa lösningar Tillfälliga A. Placering av tillfälliga paviljonger Det finns inte utrymme till placering av fler byggnader inom skolans fastighet med tillräcklig utemiljö. Parkmarken intill är en möjlighet men eftersom parken vid Teknikförskolan nu får en ny förskolepaviljong är det knappast möjligt att ta även denna yta. Tillfälliga/permanenta B. Förvaltningen ser en möjlighet att använda befintliga lokaler vid Sturegymnasiet. Beroende av beslut angående Kulturskolans nya lokaler om användning sker under flera år. Både kommunalt ägda delar och inhyrd paviljong blir lediga hösten 2015. Totalt plats för ca 200 elever. Om det ska vara en permanent lösning bör de inhyrda paviljongerna avvecklas och lokalerna samt utemiljön anpassas för en bra grundskolemiljö. Permanenta C. Placering av inköpta paviljonger som är permanenta Möjlig lösning om först befintliga lokaler i paviljongbyggnader rivs. För att få tillräcklig utemiljö behöver de då vara i flera plan vilket nuvarande detaljplan inte tillåter. D. Tillbyggnad/Nybyggnad. Permanent lösning som kan påbörjas tidigast 2017 då en ny detaljplan beräknas vara klar. Färdig byggnad tidigast 2019 om den platsbyggs. Skolan bör planeras för F-6 med tanke på att del av utemiljön kommer att vara i parkmark som inte helt får inhägnas. Förslag: För att samhällsbyggnadskontoret ska kunna studera möjligheterna för tillbyggnad vidare och ta fram ett förslag på detaljplan, behövs ett uppdrag som redovisar verksamhet och elevantal. Barn- och ungdomsförvaltningen föreslår F-6 och 500 elever i Nyhemsskolan. Ytterligare elevplatser saknas i området för F-6 och därför föreslås ytterligare en permanent grundskola. Sturegymnasiets område bör prövas som en lösning för ca 200 grundskoleelever främst under Nyhemsskolans ombyggnadstid. Området får därmed ett 1-18 årsperspektiv i verksamheten. 4 17 2015-09-02 M-A Öberg Östergård anpassas för 4-9 för elever inom Nygårds verksamhetsområde samt eventuellt elever från Frennarp/Furulunds nuvarande upptagningsområde. Ca 2025 behövs ytterligare skollokaler för området enligt nuvarande prognos. Därutöver saknas elevplatser för elever från Snöstorp och Andersberg som idag erbjuds plats i Östergårdsskolan. Richard Mortenlind Förvaltningschef Pauline Broholm Lindberg Skolområdeschef Centrum 5 18 1(4) Tjänsteskrivelse 2015-09-02 Diarienummer: BU 2015/0451 Version:1,0 Beslutsorgan: BU Enhet: Barn- och ungdomsförvaltningen Mari-Anne Öberg E-post: [email protected] Telefon: 035-137553 Skolorganisation - beslut för Andersbergsskolan Förslag till beslut Alternativa förslag 1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att organisera Andersbergsskolan i nuvarande lokaler för totalt 350 elever i årskurserna F-3 samt återkomma med beslut för placering av årskurserna 4-9 eller 2. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att Andersbergsskolan ska föreslås få en tillbyggnad för totalt 550 elever med årskurserna F-6 3. Förvaltningen får i uppdrag att återkomma med lokalprogram för en organisation F-6. 4. Nämnden återkommer med beslut om organisering för årskurserna 7-9. Sammanfattning Projektgruppen för skolorganisationsöversyn har presenterat en rapport till nämnden i mars 2015 med förslag till ny skolorganisation för Halmstads kommun. Projektgruppen har arbetat på uppdrag av förvaltningschefen för barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad, som i sin tur fått uppdraget via beslut i barn- och ungdomsnämnden. En del av rapporten rör stadieindelad skola. Ärendet om Andersbergsskolans organisation har initierats av nämndens ordförande mot bakgrund av nämndens beslut om stadieindelad skola 2015-06-24. Andersbergsskolan har idag årskurserna F-5. Två alternativ finns föreslagna för Andersbergsskolan, F-3 alternativt F-6. 1 19 Organisationen för Andersberg påverkar andra skolområden och skolors elevområden. Det är därför viktigt att snart få ett beslut som klargör hela organisationen för att kunna hänvisa elever rätt och garantera en elevplats. Förvaltningschefen föreslår nämnden besluta enligt något av alternativen F-3 eller F-6 och snarast återkomma med beslut om organisation som redovisar alla årskurser F-9. Ärendet Uppdrag Ärendet om Andersbergsskolans organisation har initierats av nämndens ordförande mot bakgrund av nämndens beslut om stadieindelad skola 2015-06-24. Bakgrund Barn- och ungdomsförvaltningen har fått i uppdrag av nämnden att utarbeta förslag om hur organisation av förskolor och skolor samt ledning och administration kan anpassas till mål och bestämmelser i skollagen och läroplanerna för förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och särskola. Förslagen ska också utgå ifrån kommunens vision och mål. Förslagen ska innehålla alternativa lösningar för förändrad organisation. Syftet med organisationsöversynen är att anpassa och optimera organisationen efter bestämmelser i skollagen och läroplanen för alla verksamheter inom barn- och ungdomsförvaltningen samt vara en resurseffektiv organisation. Syftet är vidare att skapa förutsättningar för en god aktörsberedskap/framförhållning – både för tjänstemän och för politiken – genom en långsiktig planering med sikte på 2030. Organisationsförslagen som arbetas fram ska stödja 1-16-årsperspektivet med fokus på en strukturerad samverkanskultur mellan förskola och grundskola inklusive fritidshemsverksamheten. Förskolan och skolan har i grunden samma uppdrag och bedriver en verksamhet som förutsätter varandra. 1-16-årsperspektivet är därför en given utgångspunkt i det förslag till ny skolorganisation som presenteras här. Se vidare i lämnat material till nämnden – Förslag till skolorganisation avseende grundskolan för barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad. Efter beslut i nämnden om stadieindelning har nu ärendet om Andersbergsskolans organisation initierats av nämndens ordförande. Analys, förslag och motivering Fördjupat underlag beskrivs i bilaga 1. Elevunderlaget ökar inom Andersbergs verksamhetsområde. Tidigare har en del elever valt andra närliggande skolor som t ex Linehedsskolan. Där kan nu enbart elever från det egna elevområdet tas emot. Andersbergsskolan är nu organiserad i årskurserna F-5 men behöver förändra det efter nämndens beslut till F-3 eller F-6. 2 20 När det gäller Andersbergsskolan finns det integrationsrelaterade faktorer som talar för en F-3 skola. Dessa faktorer har i förlängningen även pedagogiska vinster, då eleverna på Andersbergsskolan språkligt/pedagogiskt skulle vinna på att så tidigt som möjligt, i det här fallet i årskurs 4, komma till en skola med fler elever som har svenska som modersmål än vad fallet är på Andersbergsskolan. Härutöver finns inga vetenskapliga argument gällande vilken stadieindelning som skulle lämpa sig bäst med avseende på F-3 eller F-6. Förvaltningen anser att F-3 är att föredra framför F-6 gällande Andersbergsskolan på grund av integrationsfaktorer. Från hösten 2016 behöver skolan tillfälliga lokaler för att kunna möta elevökningen. Det gäller oavsett om beslut fattas om F-3 eller F-6 då ingen långsiktig organisation finns verkställt om ett år. Förvaltningschefen föreslår nämnden besluta enligt något av alternativen F-3 eller F-6 och snarast återkomma med beslut om organisation som redovisar alla årskurser F-9. Konsekvenser Konsekvenserna av förslaget ligger väl i linje med Halmstads kommuns vision om att vara en kunskapsstad. Förslaget utgår i alla delar utifrån elevperspektivet. Det finns inga andra orsaker till förslaget än de pedagogiska aspekterna, där ambitionen är att skapa en likvärdig grundskola i Halmstads kommun med fokus högsta möjliga kvalitet. Väljs förslaget att göra Andersbergsskolan till en F-3-skola behövs inga anpassningar av lokalerna utöver upprustning av sådant som är nerslitet. Ett sådant förslag kan däremot inte verkställas förrän det finns en positiv lösning för Andersbergsbarnen från årskurs 4 och framåt. Väljs alternativet att göra Andersbergsskolan till en F-6-skola behöver skolan byggas ut. I båda alternativen kommer en tillfällig lösning av lokalutökning att krävas från hösten 2016. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av projektgruppen för skolorganisationsöversyn 2014 inom förvaltningen. Projektgruppen har arbetat på uppdrag av förvaltningschefen för barnoch ungdomsförvaltningen i Halmstad, som i sin tur fått uppdraget via beslut i barn- och ungdomsnämnden. Projektgruppens arbete har 2015-03-26 samt 2015-04-29 presenterats i en rapport till nämnden med förslag till ny skolorganisation för Halmstads kommun. Utifrån ordförandes uppdrag har skolområdeschefen i skolområde Söder, i dialog med övriga skolområdeschefer, skolledare, avdelningschef för planering, planeringsutvecklare och förvaltningschef, utarbetat förvaltningens förslag till nämnden. 3 21 Andra grupper Alla som har haft frågor, synpunkter och förslag har hänvisats till webben, som är vår huvudkanal för all information och kommunikation. Där har vårdnadshavare, medarbetare, elever, kommuninvånare med flera haft tillgång till ett samrådsformulär för att skicka in synpunkter och förslag. Där finns även all information samlad och där utvecklas sidorna kontinuerligt med bland annat de frågor och svar som kommer in via samrådsformuläret. Fackliga organisationer De fackliga organisationerna har fått information om förslag till förändrad skolorganisation vid överlämnande till nämnden. Central samverkansgrupp 2015-09-09 . Lista över bilagor 1. Fördjupat underlag - Andersbergsskolan 2. Protokoll från central samverkansgrupp 2015-09-09 3. Brev från förälder på Andersberg 4. Brev från pedagog inom Andersbergsskolan För barn- och ungdomsförvaltningen Richard Mortenlind Förvaltningschef Hans Dahlqvist Skolområdeschef Söder 4 22 2015-08-18 Hans Dahlqvist, M-A Öberg Fördjupat underlag – Andersbergsskolan för F-3 eller F-6 Elevantal: Prognos 2015 Med nuvarande organisation inom Andersbergs vo Verksamhetsområde Andersberg Andersberg LÅ 15/16 16/17 17/18 18/19 19/20 1 ÅR 75 76 77 77 79 2 ÅR 82 72 72 73 74 3 ÅR 77 80 69 69 70 4 ÅR 82 76 77 67 68 5 ÅR 87 81 74 76 66 SUMMA 403 385 369 362 357 F-klass 61 86 80 73 75 Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 SUMMA 66 57 45 49 36 314 66 85 74 63 64 438 86 66 85 75 64 456 80 86 66 86 75 466 73 80 86 67 87 468 Elevunderlaget ökar inom Andersbergs verksamhetsområde. En del elever inom området har tidigare valt andra kommunala skolor. De kan inte längre ta emot elever från andra områden. Exempelvis Linehedsskolan. Läsåret 2014/15 fanns 4% av eleverna i fristående skolor, årskurs F-9, 24 elever. Andersberg - prognos 2015 År 2015/16 2016/17 2017/18 2018/19 2019/20 F-3 285 311 317 305 314 F-6 451 491 521 531 545 2024/25 291 505 1 23 2015-08-18 Hans Dahlqvist, M-A Öberg Pedagogisk bedömning: Andersbergsskolan behöver anpassa sin stadieindelning till de nationella styrdokumenten med hänsyn till pedagogiska aspekter (se tjänsteskrivelse 150603). Barn- och ungdomsnämnden fattade i juni beslut att övergå från nuvarande F-5- och 6-9-verksamheter till en stadieindelad grundskola med följande alternativ: F-3, F-6, F-9, 4-9 och 7-9. Det skulle innebära att Andersbergsskolan görs om till: 1) F-3-skola alternativt 2) F-6-skola. När det gäller Andersbergsskolan finns det integrationsrelaterade faktorer som talar för en F-3 skola. Dessa faktorer har i förlängningen även pedagogiska vinster, då eleverna på Andersbergsskolan språkligt/pedagogiskt skulle vinna på att så tidigt som möjligt, i det här fallet i åk. 4, komma till en skola med fler elever som har svenska som modersmål än vad fallet är på Andersbergsskolan. Härutöver finns inga vetenskapliga argument gällande vilken stadieindelning som skulle lämpa sig bäst med avseende på F-3 eller F-6. Om vi generellt tittar på vad som påverkar resultaten i skolan, har Skolverket betonat att Sverige gått från att ha ett kraftigt centraliserat skolväsende till att idag ha ett av världens mest decentraliserade skolsystem.1 Parallellt med denna utveckling har, enligt Skolverkets rapport Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? följande skett: ”I Skolverkets sammanfattande analys beskrivs fyra breda förändringsspår i svensk grundskola som är väl underbyggda i forskning och utvärdering – segregering, decentralisering, differentiering och individualisering.” ”Skolverkets nationella utvärderingar och internationella studier ger i stora drag en samstämmig bild av att svenska elevers resultat inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse i grundskolans senare år, försämrats sedan början/mitten av 1990-talet.” ”Utöver att de genomsnittliga resultaten i vissa avseenden har försämrats så har även spridningen i resultat ökat över tid, dvs resultatskillnaderna mellan skolor och mellan olika elevgrupper har blivit mer markanta.” ”Forskningen är i stort sett enig om att skolornas elevsammansättning har blivit alltmer homogen och att skillnaderna mellan skolor och mellan olika elevgrupper när det gäller elevernas resultat har blivit större.” 1 Skolverket 2009, s. 12. Se även SOU 2014:5: Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan. 2 24 2015-08-18 Hans Dahlqvist, M-A Öberg ”Föräldrarnas utbildningsnivå har fått en ökad betydelse för elevernas resultat.” ”I en rad studier som Skolverket har genomfört visar resultaten på variationer i olika avseenden. Det finns stora variationer såväl mellan kommuner som in kommuner, inte minst när det gäller resurser.” ”Skolverket vill nyansera individualisering genom att göra en distinktion mellan individuellt arbete och individanpassning.” ”Lärartätheten har i genomsnitt minskat med knappt en lärare per 100 elever mellan 1990 och 2007.”2 Enligt Skolverket har svensk grundskola blivit mer segregerad och decentraliserad, differentieringen har ökat liksom individualiseringen. Skolverket skriver att ovanstående skett i spåren av 1990-talets reformer, men uttrycker inte explicit att reformerna är orsaken till utvecklingen.3 Om vi vidare beaktar PISA-resultaten, visar dessa att elevens socioekonomiska bakgrund är en av de starkaste förklaringsfaktorerna bakom elevers studieresultat. Ett av skolans viktigaste uppdrag är i förlängningen härav att kompensera för elevernas olika förutsättningar. Skolverkets lägesbedömning 2013, s. 33. 2 3 Skolverket 2009, s. 12-22, 41, 48ff. Skolverket 2009, s. 15. Se även SOU 2014:5. 3 25 2015-08-18 Hans Dahlqvist, M-A Öberg Enligt Skolverket har elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige ett något lägre betygsresultat än elever med svensk bakgrund – även om skillnaderna minskat under perioden 1998–2011. Däremot har betydelsen av att vara utlandsfödd ökat. Dessutom har föräldrarnas utbildningsnivå mycket stor betydelse. Diagrammet ovan visar att lägst andel behöriga till gymnasiets yrkesprogram finns bland gruppen elever som invandrat efter ordinarie skolstart, och som har lågutbildade föräldrar.4 Det finns alltså, som tidigare betonats, inga vetenskapliga belägg för att den ena stadieindelning skulle vara mer gynnsam än den andra. Däremot torde en lyckad integrationspolitik i utbildningsfrågor vara positiv med hänsyn till elevernas skolresultat. Integration fordrar möten och är lika viktigt för barnen i Snöstorp som för barnen på Andersberg. Integration är en Halmstadangelägenhet, inte en Andersbergsfråga. Lyckas vi inte skapa förutsättningar för gränsöverskridande möten, kommer vi inte heller att lyckas med integrationen: Ömsesidighet är grunden för kulturmötena i skolan. Den förutsätter ömsesidig respekt och ömsesidig vilja att överskrida gränser och låta sig påverkas – för att tillsammans utveckla ny kulturell mening.5 Det föregående framhålls i den statliga offentliga utredningen Krock eller möte, som betonar vikten av de perspektivbyten som ömsesidiga möten genererar: ”Ur perspektivbytena föds nya insikter.”6 Även i antologin Den mångkulturella skolan betonas mötets betydelse: Det är i mötet mellan människor det händer någonting. I mötet förändras atmosfären, förutsättningarna för kontakt eller grunden för avståndstaganden, ja kort sagt hela människan.7 Integration är lika med ömsesidighet! Det handlar inte om att en part ska assimileras på en annan parts villkor, utan det handlar om att mötas för att utvecklas tillsammans, lära tillsammans för att därigenom växa till genuina världsmedborgare med ett humanistiskt patos, där individualism och medmänsklighet går hand i hand. Av denna anledning menar vi alltså att F-3 är att föredra framför F-6 gällande Andersbergsskolan. 4 Skolverket: Skolverkets lägesbedömning 2013, s. SOU 1996:143, Krock eller möte. Om den mångkulturella skolan, s. 8. 6 SOU 1996:143, Krock eller möte. Om den mångkulturella skolan, s. 10. 7 Eva-Stina Hultinger & Christer Wallentin (red): Den mångkulturella skolan (1996), s. 11. 5 4 26 2015-08-18 Hans Dahlqvist, M-A Öberg Lokaler: F-3 För organisation av årskurs F-3 krävs ingen utökning av lokalerna vid Andersbergsskolan. För att klara årskurs 4-9 behövs nya skollokaler. Skolorganisationsutredningen har pekat på Arenaområdet som en möjlighet. Tillfälliga lösningar kommer att behövas från hösten 2016 eftersom det ännu inte finns någon lösning för elever från årskurs 4-9. F-6 Tillbyggnad/Nybyggnad behövs vid Andersbergsskolan. Permanent lösning som kan påbörjas efter utredning om placering/utformning. Placering av tillfälliga paviljonger i avvaktan på permanent byggnation måste placeras så att de inte står i vägen för nybyggnad. Förslag: Beslut om efter vilket alternativ Andersbergsskolan ska organiseras överlämnas till nämnden. Om alternativ F-3 antas kan verksamheten inrymmas i befintliga lokalytor i Andersbergsskolan. Om alternativ F-6 antas behöver samhällsbyggnadskontoret ett uppdrag som redovisar verksamhet och elevantal för att kunna studera möjligheterna för tillbyggnad vidare. En F-6 skola innebär ca 550 elever. Nämnden bör så snart som möjligt besluta om en långsiktig lösning som omfattar F-9 för området. Elever från Andersberg erbjuds idag årskurserna 6-9 i Östergårdsskolan. Richard Mortenlind Förvaltningschef Hans Dahlqvist Skolområdeschef Söder 5 27 ”SÄRBEHANDLA INTE MITT SKOLA/OMRÅDE” 2015-05-27 Hej Som en vanlig medborgare i det här landet tar jag mig friheten att skriva till Er. Varje månad tittar jag på min lönespecifikation där pengarna nyps från skatteverket. Det är inte så lite pengar i mina ögon och jag tycker att det är helt ok så länge jag får valuta för det också. Problem uppstår när vi inte ens kan få ett B utav BRA på skolan eller förskolan, när mitt område klassas på det viset att ingen vill bo där, dåligt rykte och för lite lust från politiker att hjälpa oss. Nu ställer jag frågan: När ska Ni få upp ögonen för Andersbergsskolan och förskolorna på Andersberg? Vet Ni någonting om dem problemen som vi som föräldrar brottas med dagligen? Varje dag när jag lämnar/hämtar min dotter på skolan möts jag av ofräscha lokaler, trånga korridorer och dålig akustik och otillräcklig ventilation. Min dotter klagar på huvudvärk dagligen och hon är bara 7 år. Hon är inte ensam! Lokalerna är anpassade för en tid som har passerat oss för 20 år sedan. 28 Två små toaletter på lilla fritids delas på som mest 92 barn, tycker Ni att det är rimligt? Jag undrar hur Ni hade känt om Era barn hade varit i samma situation? Nästa fråga är paviljongerna eller baracker som är monterade för 30 år sedan, när ska dem bort från gården på Andersbergs skola? Det är väll inte mening att elever ska ha undervisning i 30 år till i barackerna eller Ni kanske har en modell att all verksamhet på Andersbergskolan flyttar till barackerna? År efter år och efter år hoppas vi att kommunen ska göra någonting för att skapa förutsättningar för våra barn, men det blir bara värre och värre för varje år. Sist fick vi ett brev från skolan att lokalerna inte räcker till och att det finns möjlighet att flytta sitt barn till Fyllinge skolan istället utan skolskjuts. Gör Ni på samma sätt i andra områden? Plockar Ni kanske bort års klasser från Söndrum om skolan inte räcker till eller Ni bygger ut kanske? Situationen är inte bättre på förskolan, gammal byggnad på Smörblommans fritidshem, gammal fastighet där underhåll har totalt fallerat. Det är inte bytt en matta eller kök på hur länge som helst. Det är inte det sämsta heller om man jämför med förskolor som bedrivs i lägenheterna på Andersbergsringen. Där har kommunen börjat renovera lägenheterna, men det bara att kasta lite sand i ögonen på föräldrarna som lämnar sina barn på Andersberg. Alla Ni politiker vet att vi behöver en helt ny förskola där alla får 29 plats men bara för att det Andersberg blundar Ni i alla dessa år. Mina barn har aldrig haft en normal uppväxt och utveckling på förskolan som alla andra barn i andra områden i Halmstad. Den förmån att syskonen ska vara på samma ställe som är rikt linje i kommunen har vi aldrig haft möjlighet till och vi har tre barn i åldrarna 7, 4 och 1,5. Min dotter och min son har inte en hylla där dem kan ha sin väska eller vantar eller annat utan att dela med ett annat barn. Ni har byggt ny förskola i Snöstorp (Källviksförskola) det väldigt bra men även vi på Andersberg behöver en sådan förskola och skola också. Skulle gärna vilja se den utredning som har visat att Snöstorp skulle behöva en förskola före Andersberg. Under renoverings tiden lämnade vi vår dotter på Källviksförskola (den nybyggda) och när vi skulle hämta henne då var min äldsta dotter med och sa ”pappa kan vi få en sådan skola, det är så fräscht och luftigt att man mår riktigt bra här “, tror Ni att jag hade svar? Visst! Svaret blev när Halmstad kommun slutar särbehandla Andersberg och börjar tänka på Andersbergsborna som Sveriges medborgare och inte som utlänningar. Barn har rätt att veta! Då bygger man rätt inställning hos dem. Jag kunde inte tro mina ögon när jag såg att efter renoveringen på Blåsippans förskola var lokalen inte städad, det var grejor överallt på golvet, inget var på sin plats. Det var jobbigt att lämna vår 1,5 år gamla dotter där hela dagarna för att vi var tvungna att jobba. Vi åkte till jobbet fulla av skuldkänslor hela dagen. Nu efter renoveringen ser förskolan ut som en källare med väldigt mycket damm på golvet, många barn på en liten yta och man får en känsla av att det här inte är en förskola utan en barack! 30 Frågan är hur många personer får vistas i dessa lokaler? Finns det bygglov, alternativ dokument om fastighets ombildning? Gör en anonym undersökning av personal på förskolan och skola på Andersberg och kolla vad dem tycker om sin arbetsmiljö! Man ställer frågan hur långt är kommunen beredd att gå! Våra barn behöver utveckling, trevlig arbetsmiljö och trevlig personal. Det enda vi är nöjda med är trevlig personal! Andersbergsskolan har fått väldigt bra resultat tack vare rektorerna och projektet ”Skolan mitt i byn”. Rektorer och personal på skolan har satsat både sin arbetstid och fritid för att få resultat. Nu plockar vi upp frukter av hårdarbetat som har skett sista 3 åren. Föräldrarna är nöjda, även dem har aktivt jobbat med personalen och jag är stolt att säga nu att mitt barn går på Andersbergs skola eftersom vi inte är sämst i Halmstad. All personal med rektorerna Ralf och Nicklas på toppen har gjort väldigt mycket de sista 3 åren. Det går inte att jämföra deras arbete med rektorerna på något annat ställe. Här fungerar skolans kök som det ska och inte som på Vallås där barnen får veta att maten är slut. Det är klart att mitt brev är frustrerande, Ni kan inte förvänta Er någonting annat för att Ni har inte gjort någonting för våra barn för att göra oss glada och nöjda. Får inte vi respons från politikerna kommer jag att gå vidare rättsligt på alla instanser för att få ögonen på Andersberg. Ni vet själva att OVK besiktningar har dömt ut fastigheter på Andersberg, Ni vet om att lokalerna inte är anpassade för så många barn i lägenheterna som det är fallet idag, Ni vet om att över sommaren är det en katastrof på 31 Andersberg då samlas barn i alla åldrar, så att barn som bara är 1 år gamla hamnar på samma ställe med dem som är 5 år. Ni vet om att det finns vägar att ta för att ta tag i problemet och tvinga kommunen att bygga och renovera. Kan man inte lösa det på ett enkelt sätt med våra politiker då får man ta det andra alternativet och tvinga kommunen istället. Tro inte att det bara är en massa utlänningar här som inte är mogna att göra någonting! Vi kommer att samla oss, det kan jag lova, vi är eniga när det behövs! Flytta inte ansvar till rektorer eller någon annan som Ni brukar göra väldigt lätt, här krävs politiskt beslut och ingenting annat. Snabbt inte om 3 år!!! Hoppas att vi inte behöver hamna i Aftonbladet för att någonting ska hända. Tänk långsiktigt, vi vill inte ha kriminella barn, vi behöver barn som kan plugga till läkare eller annat bra yrke. Gör Ni ingenting redan i förskole åldern, byter Ni ut personal varje månad, då skapar Ni bara frustration hos föräldrar och barn vilket kommer att resultera till utbrott som kommunen inte kommer kunna hantera längre. Vi är inte långt ifrån där! Det finns inte en enda person som vill jobba i här det miljö, därför blir det som mycket flytt att personal, speciellt för förskolor. Vi har börjat med skolan men det hela kommer att sluta med HFAB som kommunalt bolag som har förstört vårt område genom försäljning av fastigheter och släppt privata aktörer där vi redan nu ser resultat i form av dålig skötsel av utemiljö och svår service. Ta gärna en runda på Andersberg och kolla på all satsning som HFAB har gjort tidigare hur detta behandlas detta idag av privata aktörer som har köpt fastigheter. HFAB är kommunalt ägt företag och ska ta socialt ANSVAR och inte gå 32 runt men så höga vinster och enda sälja och skapa oreda i Halmstad. Till slut vill jag bara tacka för att Ni har läst mitt brev och jag väntar på ett svar från Er helst gärna möte också. Hoppas att mitt brev kan delas till respektive politiker som har fattande beslut eftersom jag är inte ensam bakom skrivelsen och det hade varit respektfullt om Ni kan ta ansvar för Era medborgare. SÄRBEHANDLA INTE MITT OMRÅDE !!!! 33 Angående organisation av Andersbergsskolan i framtiden. Bakgrund Jag har arbetat på Andersbergsskolan i 28 år. När jag började arbeta var vi en väl fungerande F-6 skola. Vissa år var elevantalet stort och Andersbergsskolan var då 3- parallellig i ett flertal årskurser. Skolans lokaler användes ändamålsenligt och effektivt till undervisning. Det fanns klassrum till alla klasser. Förskola och fritids hade sin verksamhet förlagd till Paviljongen. Vi hade en förberedelseklass på ca 10 elever som hade ett mindre klassrum inne i skolan. Särskolan hade undervisning i en egen byggnad som låg på skolgården. Andersbergsskolan tillhörde då rektorsområde Öster tillsammans med Snöstorps-, Nyhems-, Lineheds- och Östergårdsskolan. Eleverna från dessa skolor sammanstrålade i åk 7 på Östergårdsskolan. Under senare år skedde en stor förändring: Andersbergsskolan tappade åk 6 och blev en F-5 skola. De flesta eleverna började i åk 6 på Östegårdsskolan, och några enstaka elever flyttade till Fyllingeskolan i åk 6. Rektorsområdesindelningen förändrades till Söder istället, med Trönninge-, Eldsberga-, Vallås- och Fyllingeskolan som samarbetsskolor. 2007 byggdes Andersbergsskolan om för att integrera fritidsverksamhet och förskola inne i skolan. Paviljongen utnyttjades till klassrum för åk 4 och 5 samt den lilla grupp som kallades Tigerögat. 2010 skedde en stor kommunal satsning på Andersbergsområdet som fick en ny sporthall för 24,3 miljoner kr, en spontanidrottsplats, lek-och skolskog, innebandyrink samt lekplatsen Noaks ark. Skolan gjorde också egen satsning i form av förändring av skolgård och Atriumgård så att nya lek-, idrotts och undervisningsmiljöer skapades. Under en period med sjunkande elevantal hyrdes Paviljongen ut till förberedelseklasserna i Halmstads kommun. Byggnaden som utnyttjades av Särskolan brann sorgligt nog ner 2012 och ersattes aldrig. Nulägesanalys Vi står idag inför en stor tillströmning av nyanlända elever. Samtidigt är barnkullarna, framför allt i årgångarna 2007 – 2010, enormt stora. Prognosen för de stora barnkullarna har vi haft kännedom om redan för 4-5 år sedan. Att antalet nyanlända barn från krigsdrabbade områden i världen skulle bli så många 2015 var däremot inte lätt att förutspå. Vi står inför ett skarpt läge då vi idag redan är trångbodda och en ny årskull elever ska börja i skolan. 34 Vision: Tre stegs raket mot en F-6 skola lå 2016/17 Steg 1 lå 15/16 Arbeta målinriktat för att integrera eleverna i förberedelseklasserna på flera olika skolor i Halmstads kommun. Bilda små s.k. internationella klasser, modell Brunnsåkersskolan, på varje skola. Eleverna kommer att må bra av att direktplaceras på sina skolor. De kommer då att integreras snabbare än om de är kvar i Andersbergsskolans paviljong. Alternativet är att undersöka om det finns någon mer central och ändamålsenlig byggnad/ skola i Halmstad som FBKL kan utnyttja om man vill samla alla elever på ett och samma ställe. Paviljongen skulle då kunna utnyttjas för Andersbergsskolans verksamhet. Mitt förslag är att förskoleklasserna delar upp sig i mindre grupper och bedriver undervisning i Paviljongens lokaler. Satsa på att fräscha upp hela Paviljongen på sommarlovet 2015. Arbeta med förbättringar av ventilation och värme. Gör rummen till förslagsvis lekrum, bokrum, målarrum, musikrum eller liknande. På eftermiddagarna bedriver fritids sin verksamhet i dessa lokaler. Både skolgården framför och bakom Paviljongen lämpar sig utmärkt för aktiviteter utomhus på raster och på lektioner. Jag tänker på den stora gräsytan, innebandyplanen som utnyttjas bl.a. till streetsurfing och innebandy, lilla skogen, olika lekplatser m.m. är lämpliga för olika aktiviteter. Då kan vi utnyttja skolans lokaler för åk 1-5 till hösten. Åk 1 blir 3 klasser, åk 2 blir 3 klasser, åk 3 blir 2 klasser, åk 4 blir 3 klasser och åk 5 blir 2 klasser. Vi blir totalt 13 klasser fördelade på skolans klassrum. Se fördelning av klasserna på karta! Steg 2 Under hösten 2015 påbörjas en byggnation av en ny skolbyggnad som placeras där gamla Särskolan låg tidigare. Byggnaden ska stå klar inför lå 16/17. Vi har inte blivit ersatta med någon ny byggnad efter branden. Varför skulle vi inte kunna få ersättning för den skolbyggnad som brann ner? Vi behöver den! Steg 3 Läsåret 16/17 blir vi en F-6 skola fullt ut och utnyttjar huvudbyggnad, ny byggnad och paviljong samt den fina sporthallen för hela Andersbergsskolans verksamhet. 35 Låt Andersbergsskolan sticka ut och bli en av Halmstads bästa skolor! Andersbergsskolan har en fantastiskt fin sporthall för 24,3 miljoner, oerhört vackra omgivningar med unika lek-, sport- och rekreationsmöjligheter. Vi har 20 min promenad till Arenahallen, 20 min promenad till Högskolan och 20 min gångväg till Östra stranden. Vi kan erbjuda hög kompetens i form av duktiga lärare. Vi kan dessutom erbjuda en fantastisk och hälsosam skolgång med meningsfull fritid för just åldersgruppen F-6. Om skolan vill kan man lätt profilera sig mot idrott och daglig fysisk aktivitet. Eller varför inte kalla sig som vi en gång var ”en hälsofrämjande skola”? Vi behöver åk 4-6 för att behålla kompetens och kvalitet på skolan! Låt skolan få vara mitt i byn, d.v.s. garantera en lugn, trygg och säker skolgång på en bra skola som ligger mitt i närområdet. Verka utåt i samhället med aktiviteter, som projektet Skolan mitt i byn startat upp, för att integrera eleverna. Fortsätt med kontinuerligt planlagt utbyte med andra skolor i Halmstad kommun. Gör skolan attraktiv så att barn från andra delar av Halmstad söker sig till Andersbergsskolan! Fortsätt erbjuda meningsfull fritid genom ABIF, Handbollsandan och samarbete med olika föreningar i vår fina sporthall och på Halmstad Arena. Föreningsidrotten är ofta en inkörsport till integration. Många elever har via idrotten kommit ut i samhället och lärt känna nya kamrater. Det har jag fått erfara efter alla dessa år på Andersbergsskolan. Fortsätt med entreprenöriellt lärande genom samarbete med Högskolan och att Högskolestudenter får göra praktik med våra elever. Låt eleverna i åk F-6 få gå kvar på Andersbergsskolan! Att bussa eleverna i åk 5 till Trönningeskolan vore förödande för både elever, föräldrar och lärare! Det kommer inte att öka integrationen, då eleverna bussas hem till Andersberg på eftermiddagarna. Sätt eleverna i centrum! Halmstad 2015-04-20 36 1(3) Tjänsteskrivelse 2015-08-18 Diarienummer: BU 2015/0450 Version: 1,0 Beslutsorgan: BU Barn- och ungdomsförvaltningen Mari-Anne Öberg E-post: [email protected] Telefon: 035-137553 Yttrande över motion om renovering av gamla fiskartorpet ” Lilla Köpenhamn” Förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att godkänna förslag till yttrande och överlämna det till kommunstyrelsen. Sammanfattning Barn- och ungdomsförvaltningen beslutade 2013-09-30 att avveckla Lilla Köpenhamn från och med årsskiftet 2013/14. Motiven till avvecklingen var att intresset för att vistas vid anläggningen var litet inom barn- och ungdomsförvaltningen samt resursbrist. Efter beslutet inkom socialdemokraterna med en motion till kommunfullmäktige om renovering av fastigheten. Barn- och ungdomsnämnden beslutade i remissvar 2014-01-27 att bristande intresse och resursbrist kvarstår. Genom beslut i kommunstyrelsens ledningsutskott 2014-05-13 återremitteras ärendet nu 2015-06-29 för besvarande av frågeställningar om nämndens intresse att använda byggnaderna efter en eventuell renovering. Området och fastigheten är en tillgång men faktum kvarstår att verksamheterna inte har de faktiska möjligheterna att använda dem i sådan omfattning att en renovering kan motiveras från barn- och ungdomsförvaltningen. Förvaltningschefen föreslår att nämnden beslutar att godkänna förslag till yttrande och överlämna det till kommunstyrelsen. 1 37 Ärendet Uppdrag Teknik- och fritidsnämnden, barn- och ungdomsnämnden samt socialnämnden har fått en återremiss för att lämna ytterligare synpunkter över hur en eventuell renovering kan genomföras. Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden beslutade 2013-09-30 att avveckla Lilla Köpenhamn från och med årsskiftet 2013/14. Naturskolan inom Kärnhuset har drivit verksamheten där. Motiven till avvecklingen var att intresset för att vistas vid anläggningen har varit litet inom barn- och ungdomsförvaltningen. Resurserna inom Kärnhuset räckte inte till för att klara av att driva det vidare och lokalerna var i dåligt skick. Efter beslutet inkom socialdemokraterna med en motion till kommunfullmäktige om renovering av fastigheten. Barn- och ungdomsnämnden beslutade i remissvar 2014-01-27 att bristande intresse och resursbrist kvarstår. Analys, förslag och motivering I tidigare svar angavs att om Lilla Köpenhamn ska kunna användas för olika typer av verksamheter behövs en totalrenovering så att arbetsmiljön är godkänd för verksamhet med barn, resurser för hyra, personal och resor samt tillgång till fastighetsskötare för tillsyn och skötsel. Svaren är desamma idag. Frågor i återremissen: - Har nämnden intresse av att använda byggnaderna? - Vilka möjliga användningsområden finns? - Vilka resurser ser nämnden kommer att krävas vid en ombyggnation? Efter ny förfrågan i förvaltningens ledningsgrupp konstateras att möjligheterna idag är mycket begränsade för att kunna genomföra utflykter. Ansvaret är stort på personal vid utflykter och det kräver tillräckligt med personal för att kunna svara för barnens säkerhet. Barngrupperna i förskola/skola/fritidshem är stora, personalen få och driftbudgeten räcker inte till för att hyra buss för att ta sig dit. Några få förskolor/skolor/fritidshem som ligger tillräckligt nära kan ha möjlighet att ta sig dit. Som svar på motionen kan konstateras att när lilla Köpenhamn lämnades var intresset mycket litet inom förvaltningen. Orsaken var både fastighetens dåliga underhåll men också brist på resurser i budget. Det senare läget är detsamma idag. Inom förvaltningens verksamheter finns ett stort antal kommunala lokaler som behöver underhåll och investeringar för att klara lagar och föreskrifter. Satsningar behöver genomföras där barnen vistas mest innan kostnader läggs på projekt som Lilla Köpenhamn. Barn- och ungdomsförvaltningen är inte intresserad av att permanent hyra fastigheten. Om möjlighet ges att hyra/använda den i renoverat skick för enstaka tillfällen kan det finnas ett litet intresse om resurserna kommer att medge det. Fastigheten behöver i så 2 38 fall en renovering med tillgång till toaletter, skötbord, varmt och kallt vatten, belysning, möjlighet att förvara mat och godkänt utrymme för en grupp att vistas i för väderskydd samt tillgänglighet för funktionshinder. Barn- och ungdomsnämnden föreslår barn- och ungdomsnämnden att anta förslag till yttrande. Konsekvenser Jämfört med dagens förutsättningar är de detsamma med förvaltningens förslag. Med särskilda resurser för verksamhet vid lilla Köpenhamn är området en tillgång för förskola/fritidshem/skola. Ärendets beredning Inom kommunen Interna kontakter inom barn- och ungdomsförvaltningen. Andra grupper - Fackliga organisationer Central samverkansgrupp 2015-09-09. Lista över bilagor För barn- och ungdomsförvaltningen Richard Mortenlind Förvaltningschef Karin Quander Chef planeringavdelningen 3 39 1(2) Yttrande 2015-08-18 Diarienummer: BU 2015/0371 Version: 1,0 Beslutsorgan: BU Barn- och ungdomsnämnden Mari-Anne Öberg E-post: [email protected] Telefon: 035-137553 Yttrande över motion om renovering av gamla fiskartorpet ”Lilla Köpenhamn” (Mottagarens dnr 2013/0519) Barn- och ungdomsnämnden beslutade i 2013-09-30 att avveckla Lilla Köpenhamn från och med årsskiftet 2013/14. Naturskolan inom Kärnhuset har drivit verksamheten där. Motiven till avvecklingen var att intresset för att vistas vid anläggningen har varit litet inom barn- och ungdomsförvaltningen. Resurserna inom Kärnhuset räckte inte till för att klara av att driva det vidare och lokalen var i dåligt skick. Fokus sker på naturskoleverksamheten vid Gården ön. Därefter lämnades en motion från socialdemokraterna till kommunfullmäktige angående renovering av gamla fiskartorpet ”Lilla Köpenhamn”. Fastighetsnämnden, barn-och ungdomsnämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden var remissinstanser. Barn-och ungdomsnämnden beslutade i remissvar 2014-01-27 att bristande intresse och resursbrist kvarstår. I tidigare svar angavs att om Lilla Köpenhamn ska kunna användas för olika typer av verksamheter behövs en totalrenovering så att arbetsmiljön är godkänd för verksamhet med barn, resurser för personal o resor samt tillgång till fastighetsskötare för tillsyn och skötsel. Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutade 2014-05-13 att återremittera ärendet, för att få en beskrivning av byggnaderna och möjliga användningsändamål, och därigenom få en bättre bild av hur en renovering kan genomföras. Barn-och ungdomsnämnden, teknik- och fritidsnämnden samt socialnämnden har fått en remiss för att lämna yttrande på återremissen. Frågor i den nya motionen: - Har nämnden ett intresse av att använda byggnaderna? - Vilka möjliga användningsområden finns? - Vilka resurser ser nämnden kommer att krävas vid en ombyggnation? 1 40 Efter ny förfrågan i förvaltningens ledningsgrupp konstateras att möjligheterna idag är små att kunna genomföra utflykter. Barngrupperna i förskolan/skola/fritidshem är stora, personalen få och driftbudgeten räcker inte till för att hyra buss för att ta sig dit. Några få förskolor/skolor/fritidshem som ligger tillräckligt nära kan ha möjlighet att ta sig dit. Ansvaret är stort på personal vid utflykter och det kräver tillräckligt med personal för att kunna svara för barnens säkerhet. Som svar på motionen kan konstateras att när Lilla Köpenhamn lämnades var intresset mycket litet inom förvaltningen. Orsaken var både fastighetens dåliga underhåll men också brist på resurser i personal och budget. Det senare läget är detsamma idag. Barn- och ungdomsnämnden är inte intresserad av att permanent hyra fastigheten. Om möjlighet ges att hyra/använda den i renoverat skick för enstaka tillfällen kan det finnas ett litet intresse om resurserna kommer att medge det. Fastigheten behöver ha i så fall en renovering med tillgång till toaletter, vatten, belysning och godkänt utrymme för en grupp att vistas i för väderskydd. För barn- och ungdomsnämnden xxxx (MP) Ordförande Richard Mortenlind Förvaltningschef 2 41 42 1(3) Tjänsteskrivelse 2015-08-18 Diarienummer: BU 2015/0373 Version: 1,0 Beslutsorgan: BUN Enhet: Enheten för elevhälsa Tina Hovius E-post: [email protected] Telefon: Begäran om yttrande-Friare val av hjälpmedel (KS 2015/0351) Förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till yttrande enligt bilaga 1. 2. Barn- och ungdomsnämnden beslutar att översända yttrandet till stadskontoret. Sammanfattning Hemvårdsnämnden, socialnämnden och barn- och ungdomsnämnden har ombetts yttra sig över remiss från Regionstyrelsen avseende ”Ett friare val av hjälpmedel” gällande införandet av en modell av friare val av hjälpmedel inom Region Halland. Förvaltningen ser inte att förslaget kommer att innebära några direkta förändringar för verksamheten men ställer sig ändå positiv till modellens innehåll, beskrivning och implementeringsplan. Ärendet Uppdrag Hemvårdsnämnden, socialnämnden och barn- och ungdomsnämnden har ombetts yttra sig över remiss från Regionstyrelsen avseende ”Ett friare val av hjälpmedel” gällande införandet av en modell av friare val av hjälpmedel inom Region Halland. Frågeställningar som ska besvaras är: - Vad innebär förslaget för verksamheten? - Vilka för- och nackdelar finns med förslaget för nämndens verksamhet? Yttrandet ska vara stadskontoret tillhanda senast den 28 september 2015 Bakgrund Hjälpmedelsnämnden i Halland initierade 2010 frågan om möjligheten att införa ett friare val av hjälpmedel. Kommunerna i Halland och landstingsstyrelsen tillfrågades om 1 43 det fanns intresse för detta. Samtliga tillfrågade svarade att intresse fanns men att det fanns frågor som behövde besvaras innan ett slutligt ställningstagande. Regionkontoret fick då ett uppdrag att utreda frågan. Hjälpmedelsnämnden beslutade 2013, med godkännande från regionstyrelsen, att finansiera projektet friare val av hjälpmedel. Projektet har haft i uppdrag att ta fram förslag på en modellanpassning för Hallands räkning, inklusive två – tre produktområden att börja med initialt. Ett förslag har presenterats vilket bl.a. barn- och ungdomsnämnden nu fått i uppdrag att yttra sig över. Analys, förslag och motivering Inom barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad kommun har logopeder rätt att skriva ut hjälpmedel. Idag skriver de t.ex. ut talsyntesen Vital, stavningsprogrammen Stava Rex och SpellRight samt Symwriter. Logopederna bedömer inte längre att ett friare val av hjälpmedel kommer att innebära någon större förändring för verksamheten. Detta då förskrivandet har minskat betydligt sedan alla elever har tillgång till skollicenser för t.ex. talsyntes, stavningsprogram, inläsningstjänst mm. På sikt är det dock möjligt att det kan det ge oss större möjligheter att individanpassa med kompensatoriska hjälpmedel utifrån individens möjligheter och förmåga. Förvaltningen ser inte att förslaget kommer att innebära några direkta förändringar för verksamheten men ställer sig ändå positiv till modellens innehåll, beskrivning och implementeringsplan. Konsekvenser - Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet är berett av tjänsteman inom förvaltningen i samråd med logopeder. Andra grupper - Fackliga organisationer Ärendet faller inte inom ramen för MBL. Lista över bilagor 1. Förvaltningens förslag, yttrande över remiss ”Friare val av hjälpmedel” För barn- och ungdomsförvaltningen Richard Mortenlind 2 44 Förvaltningschef Tina Hovius Enhetschef 3 45 1(1) Yttrande 2015-08-18 Diarienummer: BU 2015/0373 Version:1,0 Beslutsorgan: BUN Barn- och ungdomsnämnden Tina Hovius E-post:[email protected] Telefon: Begäran om yttrande-Friare val av hjälpmedel (KS 2015/0351) Inom barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad kommun har logopeder rätt att skriva ut hjälpmedel. Idag skriver de t.ex. ut talsyntesen Vital, stavningsprogrammen Stava Rex och SpellRight samt Symwriter. Logopederna bedömer inte längre att ett friare val av hjälpmedel kommer att innebära någon större förändring för verksamheten. Detta då förskrivandet har minskat betydligt sedan alla elever har tillgång till skollicenser för t.ex. talsyntes, stavningsprogram, inläsningstjänst mm. På sikt är det dock möjligt att det kan det ge verksamheten större möjligheter att individanpassa med kompensatoriska hjälpmedel utifrån individens möjligheter och förmåga. Barn- och ungdomsnämnden ser inte att förslaget kommer att innebära några direkta förändringar för verksamheten men ställer sig ändå positiv till modellens innehåll, beskrivning och implementeringsplan. För barn- och ungdomsnämnden Förnamn Efternamn Ordförande Richard Mortenlind Förvaltningschef 1 46 1(3) TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-02-24 Diarienummer Förvaltning Regionkontoret Magdalena Barkström Verksamhetschef Regionstyrelsen Friare val av hjälpmedel Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att föreslå regionfullmäktige besluta att - godkänna modellens innehåll och beskrivning - godkänna implementeringsplanen - uppdra åt den Gemensamma nämnden för hjälpmedel och hemsjukvård att genomföra modellen enligt föreslagen plan för implementering Sammanfattning ”Friare val av hjälpmedel” har sin utgångspunkt i att förskrivare av hjälpmedel bedömer att vissa individer själva kan köpa och sköta sitt/sina hjälpmedel. Det handlar specifikt om brukare med ett långvarigt behov av hjälpmedel och där brukaren önskar att själv inköpa och sköta sitt hjälpmedel. Detta kommer att vara ett erbjudande och ett komplement till den normala förskrivningsprocessen. Regionkontorets bedömning är att Halland har goda förutsättningar för att en modell med Friare val av hjälpmedel kan fungera väl liksom att få ut ett bra utfall när det gäller hjälpmedel som kan köpas av brukaren själv. Hjälpmedelscentralen har gjort en översyn av samtliga produkter som på sikt kan komma att ingå i Friare val av hjälpmedel när modellen så småningom är i drift. De produktområden som valts ut inför en uppstart i Halland är hörseltekniska hjälpmedel och förflyttningshjälpmedel som exempelvis rullatorer och rullstolar. Införande av Friare val av hjälpmedel kräver ingen ändring eller något tillägg i samverkansavtalet. Bakgrund Modellen för Friare val av hjälpmedel i Halland utgår från den modell som togs fram 2008 – 2011 i tre pilotlandsting, tillsammans med Hjälpmedelsinstitutet. 47 2(3) Modellen används i dagsläget i Stockholm, Sörmland och Kronobergs landsting. Möjligheten för att vara aktuell för ett Friare val bedöms av behörig hälso- och sjukvårdspersonal. Brukaren ska ha tillräcklig insikt och erfarenhet om sin egen funktionsnedsättning, rehabilitering eller habilitering och hjälpmedelsbehov för att kunna göra ett bra val. Det ska också föreligga ett långvarigt behov av hjälpmedel. Det blir då möjligt att välja andra hjälpmedel än de som erbjuds som lån från landsting/ region. Friare val innebär att brukaren får en voucher på anvisat belopp och typ av hjälpmedel och köper därefter själv sitt hjälpmedel och blir ägare till hjälpmedlet. Beloppet på vouchern motsvarar kostnaden för det hjälpmedel som förskrivaren skulle ha erbjudit från Region Hallands eget utbud. Ett Friare val av hjälpmedel ska ses som ett erbjudande och ett komplement till förskrivningsprocessen. Hjälpmedelsnämnden i Halland initierade 2010 frågan om möjligheten att införa ett friare val av hjälpmedel, utifrån de försök som pågick i Sverige. Kommunerna i Halland och landstingsstyrelsen tillfrågades om det fanns intresse för ett friare val av hjälpmedel. Samtliga tillfrågade svarade samstämmigt att intresse fanns, men det fanns också många frågor som behövde besvaras innan ett slutligt ställningstagande från deras sida. Frågorna handlade om ökade kostnader, inom vilka hjälpmedelsområden, tillgång till hjälpmedel på marknaden osv. Regionkontoret fick då ett uppdrag att utreda frågan. Hjälpmedelsnämnden beslöt 2013, med godkännande från regionstyrelsen, att finansiera projektet friare val av hjälpmedel. Projektet Friare val av hjälpmedel i Halland har haft i uppdrag att ta fram förslag på en modellanpassning för Hallands räkning, inklusive två – tre produktområden att börja med initialt. Det friare valet av hjälpmedel i Halland ska ses som ett komplement till den nuvarande verksamheten med försörjning av hjälpmedel från bl. a Hjälpmedelscentrum. Eftersom Friare val av hjälpmedel är ytterligare en möjlighet i förskrivningsprocessen där förskrivaren gör en bedömning av om det för den enskilde individen kan bli aktuellt med ett friare val enligt de kriterier som uppställs, kräver ett införande av Friare val av hjälpmedel ingen ändring eller något tillägg i samverkansavtalet. Ändringar och tillägg bör istället göras i Hjälpmedelsanvisningarna som samverkansavtalet hänvisar till i avtalets § 2. Det är viktigt att följa upp i hur stor utsträckning det friare valet av hjälpmedel nyttjas och – om systemet fungerar väl – ta ställning till om det ska 48 3(3) utökas med ytterligare hjälpmedel. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Erfarenheterna i de landsting som i dagsläget tillämpar Friare val av hjälpmedel är att en implementerad modell är kostnadsneutral. Dock finns i dagsläget ingen statistik som tydligt kan påvisa att brukaren har fått det bättre och är nöjdare samt att landstingen gör några besparingar när det gäller pengar, tid eller andra resurser. I de landsting där modellen införts signalerar dock många stor nöjdhet – brukare är mer varsamma med sina egna hjälpmedel och är nöjda med sin egen delaktighet i valet av hjälpmedel. I den initiala fasen bedöms kostnaderna uppgå till 300 tkr för anpassning av IT- system och 420 tkr för kommunikationsinsatser och ersättning för utbildare. Utbildningsinsatsen för varje förskrivare beräknas till en halvdag. Kostnaden för att förskrivaren deltar bedöms tas ur befintlig budget för respektive verksamhet. Till projektet avsattes initialt 1,6 mkr från Hjälpmedelsnämndens egna kapital. Då projektet har använt 600 tkr av anvisade medel finns efter avslutat projekt 1 mkr av avsatta medel kvar. För införandekostnader avseende anpassning av ITsystem, kommunikationsinsatser och ersättning för utbildare på 720 tkr föreslås därför att GNHH får möjlighet att använda dessa medel. De erfarenheter man har i landstingen som idag driftar Fritt val är att modellen är kostnadsneutral när den väl är implementerad. Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör Karin Möller Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilagor: Bilaga 1 Modellbeskrivning - Friare val av hjälpmedel Bilaga 2 Beskrivning av implementeringsplan för Friare val av hjälpmedel Styrelsens/nämndens beslut delges Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel Driftnämnden ambulans, diagnostik och hälsa 49 1(2) Bilaga 1 Modellbeskrivning - Friare val av hjälpmedel Friare val av hjälpmedel innebär att Halland får ett komplement till den ordinarie förskrivningsprocessen. Vid Friare val av hjälpmedel erbjuder förskrivaren brukaren, efter genomförd behovsbedömning, ett friare val av hjälpmedel om brukaren uppfyller följande kriterier: Brukaren kan sin funktionsnedsättning och förstår sitt konsumentansvar vid inköp och underhåll av hjälpmedlet Brukaren har haft aktuellt hjälpmedel tidigare (ingen förstagångsanvändare) Brukaren har ett långvarigt behov av hjälpmedlet Förskrivaren skriver ett egenvårdsbeslut. Det innebär i praktiken att brukaren får en voucher/rekvisition på det belopp som motsvarar den kostnad som en liknande modell av det aktuella hjälpmedlet skulle ha beräknats till i den ordinarie förskrivningsprocessen. Vissa hjälpmedel har även ett servicekonto kopplat till sig som beräknas utifrån aktuell livslängd. Modellen Idag finns två sätt att få ett hjälpmedel i Halland: Egenansvar (brukaren får råd och tips om var hjälpmedel finns att köpa) Ordinarie förskrivningsprocess Genom ett tredje sätt att erhålla ett hjälpmedel erbjuds invånarna ett komplement till de två sätt som finns idag: Friare val av hjälpmedel 50 2(2) Modellen ser ut så här: Förskrivaren, en sjukgymnast-/ arbetsterapeut, gör bedömningen utifrån de regionala hjälpmedelsanvisningarna, regelverket, att brukarens behov ryms inom HSL och att brukaren har rätt till hjälpmedel. Uppfyller dessutom brukaren ovanstående kriterier erbjuds hen att med en voucher införskaffa sitt hjälpmedel. I samband med erbjudandet informerar förskrivaren vad det i praktiken innebär med ett Friare val; att brukaren ansvarar för inköp och leverans av hjälpmedlet samt underhåll-/ service. Förskrivaren journalför beslutet i VAS och skriver in i Sesam att ett egenvårdsbeslut tagits Brukaren får med sig en voucher som används som betalningsunderlag hos leverantör av hjälpmedel. Leverantören skickar en e-faktura till Region Halland som betalar ut det aktuella beloppet. Ekonomisystemet är integrerat med Sesam så att underlag stämmer överens med köpt hjälpmedel. Genom ett införande av Friare val av hjälpmedel går vi från två till tre sätt att erhålla ett hjälpmedel. Summering Friare val av hjälpmedel är alltid ett erbjudande från förskrivaren till brukaren. Friare val av hjälpmedel är att likställa som ett konsumentköp d.v.s. att brukaren ansvarar för inköp, leverans och ev. montering av hjälpmedlet samt underhåll. När nytt behov uppstår gör förskrivaren en ny behovsbedömning precis som i den ordinarie förskrivningsprocessen. 51 Bilaga 2 Bilaga 2 Beskrivning av implementeringsplan för Friare val av hjälpmedel Efter beslut om införande av modellen i Halland bör en projektgrupp tillsättas med representanter för de aktuella verksamheterna, ledda av en projektledare som håller samman implementeringsfasen. Tidperspektiv och implementering av de olika delarna i modellen Referensgruppen i projektet, bestående av verksamhetschefer, konstaterade att det behövs minst sex månader för implementeringsfasen. Det pga av följande faktorer: Viktigt att ta höjd för är att de regionala hjälpmedelsansvisningarna som behöver kompletteras med regelverket för modellen friare val av hjälpmedel. Det förfarandet sker från augusti till november årligen, då HMC får i uppdrag av den gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel att uppdatera anvisningarna. Kommunikation och utbildning. I detta avseende avses såväl förskrivare, beslutsfattare, verksamhetschefer och annan berörd profession inom både Region Halland och de halländska kommunerna som brukare och invånare i Halland. Webinfo. På 1177. Se/Hitta och jämföra hjälpmedel. IT-system och stödfunktioner som ska användas behöver tid att införas, anpassas och synkroniseras med ekonomisystem m.m. Information och kommunikation med leverantörer om vad som krävs för att de ska kunna ingå i modellen för friare val av hjälpmedel. Leverantörer behöver för att ansluta sig till systemet, ex. vis skicka e-faktura till vårt ekonomisystem, Agresso 52 1(3) Bilaga 2 2(3) 53 Bilaga 2 54 3(3) 1(1) Anmälningsärende 2015-09-09 Diarienummer: BU 2015/0002 Version: 1,0 Beslutsorgan: BUN Ekonomiavdelningen och Kvalitet och utvecklingsavdelningen E-post: [email protected] Telefon: 035- 13 80 92 Delårsrapport 2 2015 med budgetuppföljning Ärendet Bokslutsprognos till och med augusti månad 2015 samt delårsrapport 2 för barn- och ungdomsnämnden överlämnas för kännedom. Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna 1 55 Barn- och ungdomsnämnden Verksamhet: 641 Grundskola/ Barnomsorg (kkr) Helårs-utfall 2014 Verksamhetens Intäkter Utfall 2014-08 Utfall 2015-08 Budget 2015 Prognos 2015 Budget-avvikelse 2015 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport 172 021 108 463 120 518 156 683 177 683 21 000 19 500 12 056 1 500 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Därav realisationsvinster Lönekostnader -1 039 653 -692 503 -715 790 -1 056 880 -1 084 780 -27 900 -35 100 -23 287 7 200 Lokalkostnader -225 861 -149 798 -153 938 -238 499 -235 699 2 800 1 300 -4 141 1 500 -9 262 -7 616 -1 646 -6 238 -5 141 -1 097 -6 722 -5 657 -1 064 -10 446 -8 849 -1 597 -10 146 -8 549 -1 597 300 300 0 400 400 0 -483 -516 33 -100 -100 0 -430 927 0 -273 550 0 -309 918 0 -477 304 0 -484 504 0 -7 200 0 -8 100 0 -36 368 0 900 0 -1 705 703 -1 122 089 -1 186 368 -1 783 128 -1 815 128 -32 000 -41 500 -64 278 9 500 -1 533 682 -1 013 627 -1 065 849 -11 000 -22 000 -52 223 11 000 -1 533 682 -1 013 627 -1 065 849 -52 223 11 000 Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat -1 626 445 -1 637 445 -1 626 445 -1 637 445 -11 000 -22 000 Barn- och ungdomsnämnden Verksamhet: 641 Grundskola/ Barnomsorg (kkr) Helårs-utfall 2014 Utfall 2014-08 Utfall 2015-08 Budget 2015 Prognos 2015 Budget-avvikelse 2015 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter -12 724 -6 625 -3 555 -10 197 -7 577 0 2 620 1 320 0 3 070 0 1 300 Investeringsnetto -12 724 -6 625 -3 555 -10 197 -7 577 2 620 1 320 3 070 1 300 Barn- och ungdomsnämnden Verksamhet: 641 Grundskola/ Barnomsorg Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Volymökningar (Fg prognos -19 200) Resultatbalansering (-4 500) Barn i behov av varaktigt stöd (tilläggsbelopp) (-2 100) Skolskjutskostnader (1 000) Lägre hyreskostnader pga senare start av nya förskolor (1 700) Barnomsorgsavgifter (1 000) Intäkter och kostnader för nyanlända Migrationsverket Etableringsreformen (0) Övrigt förvaltningsgemensamma kostnader, bl a adm, IT, fackliga kostnader, interkommunala mellanhavande (100) Lägre lönekostnader pga svårigheter att rekrytera, överskott OH-kostnad vikariepool (0) Budgetavvikelse Budget-avvikelse 2015 -19 500 -4 500 -2 300 1 000 3 300 600 6 000 2 000 2 400 -11 000 56 Barn- och ungdomsnämnden Verksamhet: 649 Kulturskola (kkr) Verksamhetens Intäkter Helårsutfall 2014 Utfall 2014-08 Utfall 2015-08 Budget 2015 Budgetavvikelse 2015 Prognos 2015 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport 3 461 1 588 2 104 3 780 3 780 0 0 516 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Lönekostnader -19 573 -13 103 -14 145 -21 612 -21 212 400 300 -1 042 100 Lokalkostnader -2 813 -1 782 -1 961 -2 791 -2 891 -100 0 -179 -100 -273 -227 -46 -183 -152 -31 -208 -177 -31 -317 -270 -47 -317 -270 -47 0 0 0 0 0 0 -26 -25 -1 0 0 0 -2 288 0 -1 227 0 -2 091 0 -2 928 0 -3 028 0 -100 0 0 0 -864 0 -100 0 -24 948 -16 295 -18 405 -27 648 -27 448 200 300 -2 110 -100 -14 707 -16 301 -23 868 -23 668 200 300 -1 595 -100 -23 868 -23 668 200 300 -1 595 -100 Därav realisationsvinster Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat -21 487 -21 487 -14 707 -16 301 Barn- och ungdomsnämnden Verksamhet: 649 Kulturskola (kkr) Helårsutfall 2014 Utfall 2014-08 Utfall 2015-08 Budget 2015 Prognos 2015 Budgetavvikelse 2015 Budgetavvikelse fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter -318 -250 -203 -301 -301 0 0 Investeringsnetto -318 -250 -203 -301 -301 0 0 Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport 0 47 0 0 47 0 Barn- och ungdomsnämnden Verksamhet: 649 Kulturskola Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Lönekostnader: ej tillsatta tjänster och ej ersatt frånvaro Övriga kostnader: kulturupplevelser, köpta tjänster, bilersättning Lokalkostnader: tillfälliga lokalhyror Budgetavvikelse Budgetavvikelse 2015 400 -100 -100 200 57 Barn- och ungdomsnämnd Verksamhet 641 Grundskola/Barnomsorg Driftredovisning Periodresultatet (”Utfall”-kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Intäkterna är 12 056 kkr (11,1 %) högre 2015 än samma period 2014. Det beror främst på högre intäkter från Migrationsverket med anledning av fler nyanlända barn och elever. Även barnomsorgsavgifterna och interkommunala ersättningar är högre i år jämfört med föregående år. Lokalkostnaderna är 4 141 kkr (2,8%) högre 2015 jämfört med samma period 2014, vilket beror på fler enheter och därmed högre hyres- och städkostnader. Övriga kostnader är 36 368 kkr (13,3%) högre jämfört med samma period föregående år. Den största orsaken till kostnadsökningen är att måltidskostnaderna är 31 402 kkr (71,0%) högre på grund av att förvaltningen från 2015 köper portioner av servicekontoret. Ökade kostnader för fristående verksamhet är 10 428 kkr (8,7%) på grund av fler barn och elever samt att bidraget per barn/elev är högre 2015 jämfört med 2014. Kostnader för skolskjutsar och IT är lägre än under samma period förra året. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Lönekostnaderna är 23 287 kkr (3,4%) högre jämfört med samma period föregående år. Förändringen beror på löneökningar samt fler årsarbetare i verksamheten på grund av fler barn och elever. Skillnaden mellan åren påverkas även av sänkt PO-pålägg 2015. Prognos – (”Budget”- respektive ”Prognos”-kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. – Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Den prognostiserade avvikelsen mot kommunfullmäktiges ram är – 11 000 kkr. Den största orsaken till underskottet är stora volymökningar i grundskola, men även i förskola, jämfört med budget. Det innebär att förskolor och skolor behöver utöka personalantalet för att klara verksamheten, vilket innebär högre lönekostnader än budget. Även övriga kostnader såsom måltidskostnader ökar jämfört med budget. Volymökningarna av antalet barn/elever utöver budgeterat 2014 uppgick till 12 800 kkr enligt kommunens volymfördelningsmodell. Trots denna stora avvikelse blev resultatet endast -4 521 kkr, vilket nämnden hade räknat med att få avskrivet i resultatbalanseringen i likhet med hanteringen 2013 då underskottet avskrevs med anledning av fler barn/elever än budgeterat. Enligt KS beslut balanseras dock hela underskottet till 2015 års budget. Även i år avviker antalet prognostiserade barn och elever mot kommunens prognos och förvaltningens budgeterade antal. Årets avvikelse mot kommunens volymfördelningsmodell är cirka 50 fler förskolebarn och 235 fler grundskoleelever, vilket motsvarar 21 000 kkr. 1 58 Skollagen kräver tidiga insatser för barn och elever i behov av stöd och oavsett resurser måste skolan tillgodose barnens behov. Verksamheterna ser ett ökat antal barn och elever i behov av stöd, men har redan idag svårt att tillgodose alla behov inom budgetramen. I budget 2015 gjordes omprövning på tilläggsbeloppen (elevassistenter till barn/elever med funktionsnedsättning) men redan i början på året prognostiserades ett underskott mot budget. Även resursbehovet till elever med inlärnings- och socialproblematik som behöver undervisning i annan mindre gruppering, särskild undervisningsgrupp, ökar. För hyreskostnaderna prognostiseras ett överskott på 3 270 kkr, vilket beror på att förskolelokaler kommer starta senare än planerat. Intäkter från Migrationsverket för etableringsinsatser till nyanlända beräknas bli större än budget och tidigare prognos. Även barnomsorgsavgifterna prognostiseras blir högre än budget på grund av retroaktiv inkomstkörning och fler barn i verksamheten. Flera förvaltningsgemensamma kostnader såsom administration, interkommunala mellanhavande och skolskjutsar prognostiserar överskott mot budget. Omprövningar för att få 2015 års budget i balans är gjorda inom de flesta verksamheter och på förvaltningsgemensamma kostnader. Åtgärder för att reducera budgetavvikelsen kommer att genomföras under 2016 och 2017. Förslag till åtgärder redovisas i separat bilaga. Kommentera och analysera särskilt prognosticerade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Prognostiserade lönekostnader är 45 126 kkr högre än helårsutfallet 2014. Löneökningar mellan åren medför en ökad personalkostnad. Dessutom är antalet prognostiserade årsarbetare betydligt fler än 2014, vilket beror på fler barn och elever i verksamheten. Prognosjämförelse – (”Budget”- respektive ”Prognos”-kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Prognostiserad avvikelse har förändrats med +11 000 kkr jämfört med föregående prognos. Den största orsaken till förbättringen jämfört med föregående prognos är att förvaltningen prognostiserar större intäkter från Migrationsverket för etableringsinsatser för nyanlända. Utfallet hittills har varit större än förväntat och kommer därför inte att förbrukas under året. Insatser kommer att utökas under hösten och fortsätter under 2016. Det prognostiserade överskottet för hyreskostnader har ökat sedan föregående prognos, vilket beror på att 6 paviljongförskolor som beräknades starta under hösten nu blir klara först i början på 2016. Lönekostnaderna prognostiseras blir lägre än tidigare prognostiserat. Det beror på svårigheter att rekrytera personal samt vakanser har medfört ett lägre löneutfall. OH-kostnaden för vikariepoolen beräknas blir lägre än tidigare prognostiserat på grund av hög nyttjandegrad och färre anställda i pool. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar (”Utfall”-kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. 2 59 Utfallet 2015 är 3 555 kkr jämfört med 6 625 kkr samma period 2014. Att utfallet är lägre i år beror på att stora inköp till nystartade enheter gjordes i början på 2014, bl a Åledsskolan. Prognos – (”Budget”- respektive ”Prognos”-kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. – Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Den prognostiserade nettoavvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram är +2 620 kkr. Avvikelsen beror på att inventariemedel för nya förskolor och dåliga lokaler inte kommer att förbrukas under året på grund av försenade startdatum. Även inventariemedel för Frennarps byskola kommer inte att förbrukas under året eftersom renovering inte kommer att starta under 2015. Prognosjämförelse – (”Budget”- respektive ”Prognos”-kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Avvikelsen är förändrad med +1 300 sedan föregående prognos. Det beror främst på ett prognostiserat överskott för nystartade enheter på grund av inventering av behov innan ytterligare inköp görs. Verksamhet 649 Kulturskolan Driftredovisning Periodresultatet (”Utfall”-kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Årets periodresultat är -16 301 kkr. Föregående år var motsvarande periods resultat -14 707, en förändring med -1 595 kkr. Förändringen på intäkter, +516 kkr, beror på högre intäkt för sålda tjänster samt högre intäkter för utåtriktad verksamhet under aktuell period i år. Förändringen på lokalkostnader, -179 kkr beror på högre kostnader för lokalhyror. Förändringen på kapitalkostnader, -26 kkr, är marginell. För övriga kostnader är förändringen -864 kkr, vilket främst förklaras av högre kostnader för den utåtriktade verksamheten i år, t ex köpta tjänster. Förändringen för personalkostnader är -1 042 kkr. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Periodens personalkostnader är 1 042 kkr högre i år jämfört med föregående år. Bemanningen under perioden är utökad med 0,85 åa jämfört med 2014. Utökningen tillsammans med kostnader i samband med ett avslutsärende och avtalsenliga löneökningar förklarar den högre kostnaden innevarande år. Prognos – (”Budget”- respektive ”Prognos”-kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. – Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Den prognosticerade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram är +200 kkr. Avvikelsen beror på att lönekostnaderna beräknas bli lägre på grund av svårigheter med att bemanna planerad utökning fullt ut och att ersätta frånvaro. Tillsättning av tjänster påverkas även av att brist på 3 60 tillgång till lokaler begränsar möjligheten att starta upp kurser. Planerad bemanning har justerats ned och ger lägre lönekostnader resten av året. Köp av tjänster gör att kostnaden för löner blir lägre och i stället redovisas under övriga kostnader. Beräknad avvikelse +400 kkr. Övriga kostnader beräknas avvika med -100 kkr, främst på grund av ökade kostnader för kulturupplevelser, köpta tjänster samt bilersättning. Även lokalkostnaderna avviker med -100 kkr på grund av fler tillfälliga lokalhyror. Kommentera och analysera särskilt prognosticerade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Årets personalkostnader prognosticeras till -21 212 kkr, en avvikelse mot budget med +400 kkr. Föregående års helårsutfall var -19 573 kkr, en förändring med -1 639 kkr. Bemanningen i budget är utökad med 1,54 åa på helår i år jämfört med föregående års helårsutfall, bland annat kopplat till den satsning som gjorts i budgetramen för att reducera köerna till Dans samt Bild och form. På grund av svårigheter att bemanna upp planerad utökning och ersätta frånvaro samt lokalbrist, som inte gör det möjligt att starta fler kurser, så är den prognosticerade bemanningen i snitt 0,56 åa lägre än budget, vilket förklarar en del av den prognosticerade avvikelsen. Utökning samt avtalsenliga löneökningar förklarar förändringen mellan åren. Föregående år var personalkostnaderna lägre än förväntat i förhållande till antal årsarbetare på grund av frånvaroavdrag, vilket gör att förändringen mellan åren är högre än vad utökning och löneökningar medför. Prognosjämförelse – (”Budget”- respektive ”Prognos”-kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Den prognostiserade ramavvikelsen har förändrats med -100 kkr jämfört med föregående ekonomiska rapport. Avvikelsen på personalkostnader har ökat med +100 kkr, men negativa avvikelser på övriga kostnader med -100 kkr (bland annat på grund av köpta tjänster och bilersättning) och lokalkostnader med -100 kkr (tillfälliga lokalhyror) gör att den totala avvikelsen förändrats. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar (”Utfall”-kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringsnetto i år är -203 kkr. Föregående års motsvarande periods investeringsnetto var -250 kkr, en förändring med 47 kkr. Förändringen förklaras av att investeringar gjordes tidigare föregående år. Prognos – (”Budget”- respektive ”Prognos”-kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. – Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Den prognosticerade avvikelen mot kommunfullmäktiges fastställda ram är +/- 0 kkr. Prognosjämförelse – (”Budget”- respektive ”Prognos”-kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ingen förändring av den prognosticerade ramavvikelsen jämfört med föregående ekonomiska rapport. 4 61 62 Åtgärdens genomförande Nämnd BUN BUN Sektor/område/avdelning/enhet Förslag till åtgärd Vht 641 Grundskola och barnomsorg Prognosticerat underskott Vht 641 Grundskola och barnomsorg Åtgärder för att reducera budgetavvikelsen kommer att genomföras under 2016 och 2017 och beslut om åtgärder ingår i Verksamhetsplan med budget 2016. Konsekvensbeskrivning Inom administrationen stöd och service ökar trycket i och I budgetarbetet 2016 har samtliga med att verksamheten växer med fler anställda och enheter förvaltningsgemensamma kostnader granskats i syfte att som behöver stöd från ekonomi, HR, utveckling och hitta och föreslå möjliga kostnadsminskningar samtidigt som hänsyn ska tas till volymökningar, förändrade lagkrav planerings‐avdelning. Bristen på förskoleplatser och och verksamhetsmål. Besparingar kommer att göras inom arbetsmiljöproblem i kombination med högre lagkrav innebär merarbete. Behovet att utöka stödet är större än ledning, adminstration stöd och service genom att inte utöka personal och insatser i så hög omfattning som den vad som planeras för i budget 2016. Förvaltningen ser över arbetssätt och mål samt prioriteringar för adminstration och växande verksamheten kräver. Anpasssningar och stöd till verksamheten. Kan innebära minskad service och förändring av Särskolans organisation innebär lägre kostnader 2016. Skolskjutskostnaderna fortsätter att minska avlastning till verksamhetens chefer och övrig personal. vilket är en effekt av tidigare påbörjat effektiviseringsarbete. Högre prognstosticerade intäkter från MIgrationsverket och barnomsorgsintäkter bidrar också till att hålla nere nettokostnadsökningen. (sannolik, tveksam, stor osäkerhet) Ekonomiska konsekvenster (Mkr) 2015 2016 2017 Summa ‐11 0 0 sannolik Summa 7 0 7 4 11 4 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 11 63 Barn- och ungdomsförvaltningen Budgetuppföljning 2015-08-31 (kkr) Budget 2015-0831 Skolområdena inkl särskild undervisningsgrupp Avvikelse i förh till budget 2015 1 057 215 1 200 Skolområde Centrum inkl särskild u-grupp 350 252 -2 800 Skolområde Norr inkl särskild u-grupp 403 054 4 000 Skolområde Söder inkl särskild u-grupp 303 909 -0 Fristående Fristående förskola/pedagogisk omsorg Fristående skola inkl fritidshem 204 078 102 738 101 340 440 440 0 Kärnhuset 38 969 5 450 Resursenheter 21 964 300 Särskolan 25 535 -293 238 023 236 423 34 600 19 154 -62 095 5 400 -5 085 6 029 1 570 10 446 450 450 600 -18 677 3 270 1 000 200 600 500 -25 838 200 300 285 300 300 600 1 732 0 33 717 500 5 212 80 1 626 445 -11 000 23 868 200 1 650 313 -10 800 Förvaltningsövergripande objekt Fastigheter Skolskjutsar It-kostnader Barnomsorgsavgifter Interkommunala mellanhavanden Buffert Fackliga kostnader Vårdnadsbidrag Kapitalkostnader Politisk satsning modersmål Politisk satsning samordning bibliotek Politisk satsning Naturskolan utemiljö Barn- och ungdomsnämnden Administration KomTek Summa vht 641 Kulturskolan vht 649 Totalt vht 641, vht 649 64 65 1 Viktiga händelser ................................................................................................................ 3 2 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål ...................... 5 3 2.1 Målområde: Barn och utbildning ................................................................................................................................... 5 2.2 Målområde: Demokrati och dialog ............................................................................................................................. 10 2.3 Målområde: Trygghet, säkerhet och folkhälsa ...................................................................................................... 11 Målredovisning - nämndens verksamhetsmål ............................................................. 14 3.1 4 Nämndens/styrelsens mål .............................................................................................................................................14 Prioriteringar ....................................................................................................................... 17 4.1 Utveckling av skolbibliotek ............................................................................................................................................17 4.2 Barn- och ungdomsnämnden ger förutsättningar för barn- och ungdomsförvaltningens medarbetare att kunna utveckla sig och sitt uppdrag ..................................................................................................... 17 5 4.3 Ett strategiskt jämställdhetsarbete ............................................................................................................................. 19 4.4 Ökade livschanser för unga ..........................................................................................................................................19 4.5 Ett Halmstad tillgängligt för alla ...................................................................................................................................20 4.6 Giftfri vardag för barn och ungdomar ........................................................................................................................ 20 4.7 Bättre utemiljöer.................................................................................................................................................................20 Personalredovisning ........................................................................................................ 22 66 1 Viktiga händelser Resurscentrum Kärnhuset Den nya enheten resurscentrum startade den 1 september. Centrat består av de tre enheterna lärande, modersmål och migration samt barn- och elevhälsa. De tre enhetscheferna är tillsatta och har påbörjat sitt uppdrag med att ge kvalificerat stöd utifrån behov och mål. Under juni rekryterades en skolbibliotekssamordnare (100%) och en modersmålsbibliotekarie (50%) som ska ingå i lärandeenheten. Skolbibliotekssamordnaren tillträdde sin tjänst den 1 september och modersmålsbibliotekarien tillträder i januari 2016. Arbetet med framtidens skolorganisation i Halmstads kommun. Uppdraget från barn- och ungdomsnämnden är att anpassa och optimera skolorganisationen utifrån skollag, läroplaner, stadier och långsiktighet. Skollagens kärna; ”I all utbildning som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt” står i centrum. Prioriterade områden för läsåret 2016-2017 är att arbeta med elevplatser inom Furulund, Nygård, Slottsjord/Brunnsåker, Kärleken och Andersbergsskolan. Parallellt har ett inriktningsbeslut tagits kring framtida stadieindelning med följande alternativ: F-3, F-6, F-9, 4-9 och 7-9. Den förändrade stadieindelningen kommer att genomföras efterhand och hela omställningen kommer att ta flera år. Systematiskt kvalitetsarbete inom BUF Det systematiska kvalitetsarbetet inom BUF utgår från Skolverkets Allmänna råd. Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Den 15 september görs verksamhetsrapport på skolnivå, för att sedan analyseras och sammanfattas på skolområdesnivå och i nästa steg för hela barn- och ungdomsförvaltningen. Detta underlag kommer sedan vara i dialog i ledningsgruppen och vara underlag till de utvecklingsområden som ska prioriteras för 2016-18 utifrån ett systematiskt kvalitetsarbete, SKA. Meritvärde och andel behöriga elever till gymnasiet Andel behöriga elever i åk 9 till gymnasiet på de elva kommunala grundskolorna har minskat. Andel behöriga elever 2014 var 92,2 % och har enligt preliminär statistik minskat till 86,6 % för 2015. På sju av elva grundskolor har behörigheten minskat. På en skola är behörigheten 100 %. De preliminära resultaten gällande meritvärdet för elever i kommunala grundskolorna i Halmstad visar på en ökning från 224,6 (2014) till 226,0 (2015). På fem av de elva grundskolorna har meritvärdet ökat Resultaten analyseras både på enhets-, skolområdes- och förvaltningsnivå vilket sker genom det systematiska kvalitetsarbete som genomförs på alla skolor inom barn- och ungdomsförvaltningen. Det som hittills framkommit på förvaltningsnivå är att årets åk 9-elever har gjort framsteg sedan åk 8 eftersom elevernas meritvärden har ökat på tio av de elva skolorna mellan åk 8 och åk 9. Meritvärdet för samtliga skolor var 214,7 i åk 8 och 226,0 i åk 9. Även behörigheten ökade mellan åk 8 och åk 9, från 83,0 till 86,2. Syftet med analysarbetet och den rutin som arbetats fram kring övergången mellan grundskola och gymnasieskola är att stödja fortsatt utveckling av undervisningen i grundskolorna i Halmstads kommun för att ge alla elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt. Styrmodell för samordnade insatser Under 2015 har en samverkan utvecklats mellan barn- och ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen för tidiga samordnade insatser. Arbetet initierades genom en gemensam workshop och har resulterat i en styrmodell. Denna samverkansmodell kommer spela en mycket roll i frågor som berör flera förvaltningar. Fritidshemmen erbjuder meningsfull och varierad verksamhet för att skapa nya och fördjupade kunskaper som ökar elevernas lärande och måluppfyllelse Under åren 2011-2015 har ett omfattande utvecklingsarbete inom fritidshemsverksamheten pågått. Detta har inneburit att kvaliteten i fritidshemmen har höjts samt att verksamheten numera även har stort fokus på sitt lärandeuppdrag. Nya Allmänna råd för fritidshem har stärkt utvecklingsarbetet i denna riktning. Målbild för fritidshemmen har tagits fram med syfte att bidra till likvärdig kvalitet för fritidshemmen och en ökad måluppfyllelse för eleverna i Halmstads kommun. Diskrimineringsombudmannens webbverktyg Antal flickor och pojkar som blir utsatta för kränkande behandling ska minska. För att samtliga skolor och förskolor ska få ett likvärdigt stöd har beslut tagits att planerna mot kränkande behandling och diskriminering göras i diskrimineringsombudsmannens planeringsverktyg. Processen kommer stödjas av resurscenter och jämställdhetsutvecklare som ger en fördjupad information och utbildning i verktyget samt stöd i processarbetet. 67 LIKA Inom samtliga skolor och förskolor arbetar vi med verktyget LIKA för att analysera nuläget. Varje förskola och skola gör lokala prioriteringar i en digital utvecklingsplan med målbilden för IKT som riktning. Fokus i LIKA är områdena ledning, infrastruktur, kompetens och användning. Genom detta arbete framkommer nödvändiga gemensamma kompetensutvecklingsbehov, enheternas lokala IKT-strategi med det övergripande målet att stödja lärandet. Handledarutbildning med fokus på skolutveckling och Svenska som andraspråk Hösten 2015 startar Skolverkets satsning på Läslyftet med fokus på skolutveckling. Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Läslyftet bygger på kollegialt lärande. Två skolor inom barn och utbildningsförvaltningen har gått in i Läslyftet under hösten. För att stödja läslyftet samt tänka långsiktigt utifrån kompetens och stöd har barn – och ungdomsförvaltningen i samarbete med Högskolan i Halmstad arbetat fram en uppdragsutbildning. Syftet är att utbilda handledare för Läslyftet, men även ge verktyg för att kunna utveckla verksamhet. Efter genomgången utbildning ska handledarna leda kollegialt lärande inom Läslyftet men även kunna handleda kollegor i olika former av skolutveckling inom andra områden. I första omgången med uppstart i september börjar 25 deltagare från våra skolor. I samarbete med UAF och Högskolan i Halmstad har vi även startat upp en uppdragsutbildning inom svenska som andraspråk på 30 hp som går på kvartsfart över två år. 25 pedagoger börjar utbildningen nu i september. Under de fyra terminerna läser man kring Kulturmöten – individ och samhälle, Svenskans struktur i ett andraspråksperspektiv, andraspråksinlärning och andraspråksundervisning och sista terminen uttal och fonetik ur ett andraspråksperspektiv. Ansökan kring statsbidrag Under september månad färdigställs två viktiga ansökningar, lågstadiesatsning och satsning på mindre grupper i förskolan vilka båda ses som mycket viktiga för fortsatt kvalitet i våra förskolor och skolor HR-avdelningen HR-avdelningen har under de senaste månaderna arbetat med att förbereda implementeringen av självservice i Heroma i förvaltningen. HR-avdelningen har även slutfört arbetet med kompetensinventering av gruppen lärare. Endast 7 tillsvidareanställda lärare saknar idag behörighet/legitimation. Fem av dessa studerar och förväntas erhålla behörighet under läsåret 2015/2016. Två lärare har efter förhandling med berörda fackliga organisationer omreglerats till resurspedagoger. 68 2 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål 2.1 Målområde: Barn och utbildning 2.1.1 Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade sociala insatser (konkretiserat mål). 2.1.1.1 Flickor och pojkar i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade insatser. Vilka resultat förväntas? Om möjligt görs koppling till utfall på målsatta mätetal. Under 2015 startade socialförvaltningen en Förebyggande enhet. För att utveckla samverkan mellan barnoch ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen planerades och genomfördes en workshop med representanter från de olika förvaltningarna i april 2015. Resultatet av denna workshop är ett systematiskt sätt att arbeta med samverkan mellan de olika förvaltningarna, vilket bland annat har utmynnat i dokumentet Rutin för samverkan. Varför förväntas detta resultat? Med en god samverkan kan man bättre lösa komplexa problem, särskilt när ett barn har ett omfattande behov av stöd. Annars finns det risk att man arbetar parallellt och att ingen tar ansvar för helheten. Samverkan behöver användas när det fordras kompetens från flera yrkesgrupper samtidigt - inte när en part kan lösa frågan själv. Det ska finnas ett tydligt syfte med fokus på barnets behov, inte barnets problem. Problematiken som ska lösas måste läggas på rätt nivå, det vill säga den nivå där man har beslutsmandat Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Under hösten 2015 kommer arbetet kring samverkan att utvecklas genom den styrmodell som framtagits. Se Bilaga 1. Förslaget till Rutin för samverkan kommer att diskuteras vid en gemensam chef-dag för BUF, UAF och SO i oktober 2015. Mätetal 1.1 Andel ärenden (anmälningar) avseende förskolebarn där behov av tidiga, samordnade, sociala insatser finns och där tidiga, samordnade, sociala insatser initierats. (Tas fram av socialförvaltningen.) Aktiviteter Tidiga och samordnade insatser Målvärde Utfall Senaste kommentar - 69 2.1.2 Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnens behov av en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet (konkretiserat mål). 2.1.2.1 Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnens behov av en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet. Vilka resultat förväntas? Om möjligt görs koppling till utfall på målsatta mätetal. Då efterfrågan av förskoleplatser är stor och blir resultaten att de genomsnittliga barngruppstorlekarna överstiger målvärdet på 17,5 barn/grupp vid de två mättillfällen som genomförts under 2015. Då både barnkonsekvensanalyser samt brukarundersökning kring vårdnadshavares nöjdhet kommer att genomföras under hösten 2015 kommer resultaten att redovisas i samband med bokslut 2015. Varför förväntas detta resultat? Tillgången av förskoleplatser harmoniserar inte till fullo den stora efterfrågan. Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Utökning av förskoleplatser är planerade att ske under både 2015 som kommande år. Detta förväntas att skapa balans mellan efterfrågan och tillgång av förskoleplatser. Mätetal 2.1 Antal barn/avdelning 2.2 Andel högskoleutbildad personal med inriktning mot förskola 2.3 Andel nöjda vårdnadshavare 2.4 Antal gjorda barnkonsekvensanalyser Målvärde Lägst17,5 Utfall 17,5 67 % 62,3% 2.1 Antal barn/avdelning Utfallet är ett genomsnitt av 3 genomförda mätningar. 15 februari - 256 avd 4454 barn 17,6 barn per avd 15 april - 256 avd 4613 barn 18,0 barn per avd Prognos: 15 sept 2015 - 254 avd 4297 barn 16,9 barn per avd Utfallsresultatet redovisas som ett genomsnitt av de tre genomförda mätningarna 2.2 Andel högskoleutbildad personal med inriktning mot förskola Per den sista april 2015 uppgick andelen förskollärare inom förskolan till 62,3%. Uppsatt mål enligt nämndbeslut till utgången av år 2013 var 67% och har därmed ännu inte uppnåtts. Utmaningen kvarstår att fortsätta öka andelen förskollärare till förskoleverksamheten, såväl utifrån nämndbeslutet som den stora utökning av förskoleverksamheten som pågår. Det råder en nationell brist på förskollärare, vilket även barn- och ungdomsförvaltningen känner av. Förvaltningen arbetar vidare med kort- och långsiktiga strategier med målsättningen att säkra personalförsörjningen gällande förskollärare. 2.3 Andel nöjda vårdnadshavare Ny brukarundersökning kommer att genomföras under hösten 2015. 2.4 Antal gjorda barnkonsekvensanalyser Barnkonsekvensanalys kommer att genomföras under hösten 2015. Aktiviteter Senaste kommentar Barnplaceringar Barnkonsekvensanalyser görs 70 2.1.3 Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka (konkretiserat mål). 2.1.3.1 Andelen flickor och pojkar som är behöriga till gymnasiet ska öka. 1. Vilka resultat förväntas? Om möjligt görs koppling till utfall på målsatta mätetal. De preliminära resultaten gällande meritvärdet för elever i kommunala grundskolorna i Halmstad visar på en ökning från 224,6 (2014) till 226,0 (2015). På fem av de elva grundskolorna har meritvärdet ökat. Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg i åk 9. A = 20 poäng, B = 17,5 poäng, C = 15 poäng, D = 12,5 poäng, E = 10 poäng och F = 0 poäng. Det högsta möjliga meritvärdet är således 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antalet elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det måloch kunskapsrelaterade betygssystemet. Andel behöriga elever i åk 9 till gymnasiet på de elva kommunala grundskolorna har däremot minskat. Andel behöriga elever 2014 var 92,2 % och har enligt preliminär statistik minskat till 86,6 % för 2015. På åtta av elva grundskolor har behörigheten minskat. På en skola är behörigheten 100 %. Detta måste analyseras både på enhets-, skolområdes- och förvaltningsnivå vilket sker genom det systematiska kvalitetsarbete (SKA) som genomförs på alla skolor inom barn- och ungdomsförvaltningen. Det som hittills framkommit på förvaltningsnivå är att årets åk 9-elever har gjort framsteg sedan åk 8 eftersom elevernas meritvärden har ökat på tio av de elva skolorna mellan åk 8 och åk 9. Meritvärdet för samtliga skolor var 214,7 i åk 8 och 226,0 i åk 9. Även behörigheten ökade mellan åk 8 och åk 9, från 83,0 till 86,6. 2. Varför förväntas detta resultat? Under juni till september kommer rektorerna tillsammans med sin personal utforma verksamhetsrapporter innehållande analys av resultat samt beskrivning av utvecklingsområden grundade på resultatanalysen. 3. Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Dessa verksamhetsrapporter kommer bilda underlag inför barn- och ungdomsförvaltningens analys av kunskaps- och värdegrundsresultat på skolor under hösten 2015. Syftet med analysarbetet är att stödja fortsatt utveckling av undervisningen i grundskolorna i Halmstads kommun för att ge alla elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt. Utifrån rektorers och skolområdeschefers analys kommer åtgärder att utformas för att möta de utvecklingsbehov som finns på olika skolor. Mätetal 3.1 Andel flickor och pojkar som är behöriga till gymnasiet. 3.2 Halmstads placering avseende mätetal 1 i jämförelse med andra svenska kommuner 3.3 Skolresultat för familjehemsplacerade barn och unga 3.4 Andel flickor och pojkar i år 3, 6 och 9 som på de nationella proven når kravnivån/godkänt. 3.5 För Andersberg: andel flickor och pojkar med behörighet till gymnasiet ska vara densamma som i kommunen 2020 3.6 Andel flickor och pojkar som når målen i alla ämnen i åk 6. 3.7 Andel flickor och pojkar som når målen i alla ämnen i åk 9. 3.8 Meritvärde för flickor och pojkar i åk 9. Målvärde Utfall 86,6% 5 2 74,8% 79,1% 226 71 3.1 Andel flickor och pojkar som är behöriga till gymnasiet. 3.4 Andel flickor och pojkar i år 3, 6 och 9 som på de nationella proven når kravnivån/godkänt. Resultat Nationella prov vt 2015 Andel elever åk 3 som klarat all delprov Andel elever åk 6 som klarat all delprov Andel elever åk 9 som klarat alla delprov Aktiviteter Senaste kommentar Stärka måluppfyllelsen i ett 1-16-årsperspektiv 2.1.4 Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet (konkretiserat mål). 2.1.4.1 Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet. Vilka resultat förväntas? Om möjligt görs koppling till utfall på målsatta mätetal. Barn- och ungdomsförvaltningen förväntar en ökad användning och komptens inom IKT (informations- och kommunikationsteknologi) under 2015. Dagens samhällsutveckling är i hög grad internationell till sin karaktär i meningen att det lokala är direkt kopplat till globala skeenden. En av de mer genomgripande och snabba förändringar som kännetecknar samtiden är utvecklingen inom IKT. För att ta vara på möjligheter, hantera risker 72 och forma förutsättningar efter egna prioriteringar och behov, finns en växande medvetenhet om att såväl skolledare och enskilda pedagoger behöver hantera frågor om allt från kompetensbehov till användningsområden, säkerhet och integritet. Därför formuleras inte bara övergripande riktlinjer utan också kort- och långsiktiga mål och handlingsplaner på olika nivåer inom BUF, för att systematisera arbetet och forma interna förhållningssätt. Varför förväntas detta resultat? BUFs digitala målbild som är kopplad till åtagandet Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet handlar bland annat om att utveckla pedagogers kompetens i hela skolverksamheten och om att ge möjligheter för rektorer och förskolechefer att leda ett digitalt förändringsarbete. Årets första halvår har inneburit fortsatt arbete för kompetensutveckling. Ledningsdagar med fokus på IKT för alla förskolechefer och rektorer har genomförts och Datastudion och IKT-inspiratörer har erbjudit kontinuerliga utbildningsinsatser. Under inledande del av året har BUF även valt att införa SKLs självskattningsverktyg, LIKA, ett hjälpmedel för att skolor att kunna utvärdera sin digitala verksamhetsutveckling och för att kunna göra en lägesbedömning samt lägga upp en lämplig strategi för fortsatta insatser. Detta arbete har fortsatt under hösten. Flera projekt där nytänkande kring den digitala utvecklingen har initierats och fördjupats. Det handlar om lärmiljöer, 3D-teknik, QR-koder, Geochasing, programmering, pedagogiska lärcirklar och nya dokumentationsverktyg för förskolan. Förväntade effekter är att nya arbetssätt med digitala verktyg utvecklats och att satsningen genererar ny kunskap och kompetens om innovativa arbetssätt med digitala verktyg, som sprids och används för att förbättra undervisningen och lärandet. IKT blir på så sätt ett material som man kan forma och vidareutveckla ur ett entreprenöriellt perspektiv. Parallellt med detta deltar förvaltningen i en rad nationella och internationella utvecklingsprojekt både på skolnivå och övergripande. Samtidigt fortsätter utvecklingen av en verksamhet runt Skoldatateket för att stödja pedagoger genom kompetensutveckling inom specialpedagogik och kompensatoriska hjälpmedel, råd och stöd samt även utredning av elevärenden. Aktiviteter för att lyfta digital kompetens kopplat till värdegrund har också fortsatt under 2015 vilket innebär bland annat att pedagoger, barn och elever fått möjlighet att utveckla strategier för att förstå hur det digitala medielandskapet ser ut och fungerar och att kunna utvärdera innehållet kritiskt samt kunna skapa och kommunicera multimedialt med olika grupper i samhället i varierande situationer och sammanhang. Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Följande åtgärder fortgår och vidmakthålls för att nå målet IKT i lärandet ska öka i det pedagogiska arbetet. Under 2015 kommer förvaltningen fortsätta att utarbeta planer för kompetensförsörjning och kompetensutveckling av medarbetare och ledningsfunktioner inom förskola och skola kring IKT. Kunskapsbasen kring IKT och lärande behöver stärkas. I samverkan med Högskolan i Halmstad och lärarutbildningen kommer Barn- och ungdomsförvaltningen i nästa steg att påbörja och utveckla ett praxisnära forskningssamarbete kring beprövad erfarenhet inom IT-baserad undervisning. Dels handlar det om vetenskaplig skolutveckling och dels en forskning som är samarbetsinriktad, ser undervisningssituationen som ett laboratorium och tar hänsyn till dess komplexitet. På det här sättet kan forskningen få precis och detaljerad kunskap som både fördjupar, preciserar och breddar tidigare forskning. Verksamheterna inom förskola och skola får ett forskande förhållningssätt till den egna praktiken och kan skapa en grund för ett kontinuerligt och evidensbaserat utvecklingsarbete. Långsiktigt syftar satsningen på att samla, sprida forskning och beprövad erfarenhet som kan utveckla skolans olika delar och annan offentlig verksamhet. Under hösten fortsätter även implementering av SKLs självskattningsverktyg LIKA inom förskolor och skolor. Detta ska påsikt resultera i lokala handlingsplaner inom förskolor och skolor, som kan användas både i det praktiska arbetet och i det systematiska kvalitetsarbetet framåt. Mätetal 4.1 . Andel pedagoger som har IKTutbildning (via Datastudion/Skoldatateket) 4.2 Datortäthet - antal datorer/elev 4.3 Datortäthet - antal surfplattor/elev Målvärde Utfall 1 277 3 165 6 036 73 4.1. Andel pedagoger som har IKT-utbildning (via Datastudion/Skoldatateket) Utbildning har skett genom IKT-inspiratörer, Datastudion och Skoldatateket. Aktiviteter Senaste kommentar Inventering av IKT-statusen inom barn- och ungdomsförvaltningen. Kompetenshöjande insatser. 2.2 Målområde: Demokrati och dialog 2.2.1 Kommuninvånarna ska uppleva att de har möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling (konkretiserat mål). 2.2.1.1 ing Kommuninvånarna ska uppleva att de har möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckl- Brukarundersökning En ny brukarundersökning riktad mot vårdnadshavare i förskolan kommer att genomföras under hösten 2015. Elevråd Under våren 2015 görs en inventering kring antalet fungerande elevråd i verksamheten. Se mätetal. Fungerande elevråd definieras som regelbundna möten med elevrepresentanter. Under hösten 2015 kommer en fördjupad undersökning kring deltagare, antalet möten, diskussionspunkter, beslutsområden etc att genomföras. Mätetal 5.2 Antalet genomförda systematiska brukar- och invånardeltaganden (fördelat på typ av invånardeltagande) 5.4 Antalet grundskolor som har ett fungerande elevråd. Målvärde Utfall 30 5.2 Antalet genomförda systematiska brukar- och invånardeltaganden (fördelat på typ av invånardeltagande) Ny brukarundersökning genomförs under hösten 2015. Aktiviteter Senaste kommentar Brukarundersökning kring nöjdhet bland vårdnadshavare i förskolan Användande av resultat från LUPP, Halmstad-projektet, SKL:s Mjuka värden 74 2.3 Målområde: Trygghet, säkerhet och folkhälsa 2.3.1 Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska (konkretiserat mål). 2.3.1.1 Förekomsten av psykisk ohälsa bland flickor och pojkar ska minska. Vilka resultat förväntas? Om möjligt görs koppling till utfall på målsatta mätetal. Under hösten 2015 kommer resultat av webbhälsoenkät (joliv) samt hälsosamtal att kunna redovisas. Då kommer BUF att kunna presentera ett nuläge kring frågor som rör förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga. Varför förväntas detta resultat? Webhälsoenkäten är först då genomförd och sammanställd på samtliga skolor. Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Tidigare erfarenheter visar på att hälsodata från webhälsoenkäter ger en tydlig bild av nuläget. Utifrån en övergripande analys kring resultatet av hälsoenkäterna kan därefter relevanta åtgärder och insatser utformas. Mätetal 6.1 Flickor och pojkar med psykisk ohälsaElevhälsobokslut/Hälsosamtal 6.2 Antal flickor och pojkar som upplever att de haft besvär de senaste halvåret (LUPP) Målvärde Utfall 6.1 Flickor och pojkar med psykisk ohälsa- Elevhälsobokslut/Hälsosamtal Under 2015 kommer digitala hälsoenkäter inför hälsosamtalen att genomföras inom verksamheten. 6.2 Antal flickor och pojkar som upplever att de haft besvär de senaste halvåret (LUPP) Ny LUPP-undersökning kommer att genomföras under hösten 2015. Aktiviteter Senaste kommentar Elevhälsobokslut Se bilaga 1 Värdegrundsarbete Halmstad-projektet, SKL:s Mjuka värden, LUPP Hälsosamtal 2.3.1.2 Antal flickor och pojkar som blir utsatta för kränkande behandling ska minska. Jämställdhetsutvecklare (Kärnhuset) BUF Under aktuell tidsperiod (maj-september) har jämställdhetsutvecklare bedrivit ett aktivt arbete inom ett antal förskolor med fokus på jämställdhet och likabehandling. Uppdragen inom förskola har alltmer blivit av långsiktig karaktär med återkommande fortbildningsträffar och fördjupat utvecklingsarbete. De resultat som kan identifieras på sikt är att tryggheten ökar och kränkningar minskar. Det blir därmed mer fördelaktigt att hitta former för djupgående utvecklingsarbete som sträcker sig över en längre tidsperiod. 75 En rad skolor har berörts av insatser avseende jämställdhet och likabehandling. Insatserna har riktats mot pedagoger och med fokus på klassrummet, där observation och handledning varit viktiga inslag för att förändra och förbättra det sociala klassrumsklimatet. Vinsten är att kunna fördjupa vardagsnära pedagogiska utmaningar och likabehandling, för att sedan tillsammans med pedagoger arbeta fram möjliga lösningar. Därtill har jämställdhetsutvecklare inlett ett samarbete med kvalitet och utvecklingsavdelningen i syfte att systematisera förskolors och skolors plan mot diskriminering och kränkande behandling. Jämställdhetsutvecklare informerar, tillhandahåller och fortbildar förskolor och skolor gällande dagsaktuellt stödmaterial och planverktyg. Målsättningen är att kvalitetssäkra förskolors och skolors plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med gällande lagkrav och styrdokument. När det gäller det övergripande arbetet med kvalitetsuppföljningar ”Mjuka värden” och ”LUPP” är jämställdhetsutvecklare involverade i analys, genomförande och framtagning. De resultat som framkommer i våra uppföljningar blir vägvisare i det dagliga arbetet, inte minst det systematiska arbetet för att motverka kränkningar och för att öka tryggheten hos våra barn och unga. För övrigt har jämställdhetsutvecklare varit involverade i en rad olika samverkansprojekt. Projekten handlar om personliga lärmiljöer, interkulturellt arbete samt planering och genomförande av föräldrainformation avseende ny skolorganisation i samverkan med BUN. Andra viktiga samarbetspartens är Högskolan i Halmstad, där jämställdhetsutvecklare tillhandahåller föreläsningar kring jämställdhet, kränkande behandling och grupprocesser. Mjuka värden - elevenkät i åk 5 och 8 Svarsfrekvensen av enkäten för vårterminen 2015 var 66 % och besvarades av elever i åk 5 och åk 8 i Halmstad kommuns grundskolor. Antalet svarande skolor har minskat jämfört med förra mättillfället, ht.-14 var svarsfrekvensen 83% och vt.-14 var denna 73%. Positiva utvecklingstrender Mjuka värdens övergripande resultat i åk 5 och åk 8 påvisar en positiv utveckling när det gäller elevers upplevelse av sin skolmiljö. Nästan 97 % av de elever som svarat upplever att de är trygga på sina skolor och att deras 94 % att lärare hjälper dem i skolarbetet. I den aktuella mätningen, men även över tid har lärare höga förväntningar på att eleverna ska nå målen i alla ämnen (86,6%). Liknande resultat (86,2 %) visar på att elever är nöjda med hur skolan tillvaratar deras åsikter. Positivt är att både flickor och pojkar i åk 8 anser att deras åsikter tillvaratas på ett bättre sätt jämfört med förra mättillfället. Vi ser även att en stor andel elever i åk 5 och åk 8 (85,6%) vet vad de ska kunna för att nå målen, samt hur det går för de i skolarbetet (85 %). Utvecklingsområde Den summerade resultatbilden i Mjuka värden pekar på vikten av att prioritera frågan som berör lust och nyfikenhet. Vi har idag ca 29 % (av de elever som svarat) i åk 5 och åk 8, som deltar i det obligatoriska skolväsendet, utan att uppleva lust och nyfiken i lärandet. Resultatet visar på en märkbar nedgående utveckling då eleverna över tid, mellan åk 5 och åk 8, markant tappar intresset för skolarbetet, notera att flickors svar, åk 8, som sticker ut negativt. Det finns ytterligare noterbara skillnader mellan flickors och pojkars svar. Pojkarna i åk 5 upplever otrygghet i något större grad än vad flickorna i åk 5 gör. Förhållandet i åk 8 är att flickor upplever sig mer otrygga i skolan än vad pojkar i åk 8 gör. Ett fortsatt utvecklingsområde är att tillgodose elevers behov av att veta vad de ska kunna för att nå målen. Nämnvärt är att flickor i åk 8 uttalat större missnöje än pojkarna i åk 8 gjort. Frågan som rör elevernas behov av att veta hur det går för dem, den ska tydligt kommuniceras med samtliga elever i både åk 5 och åk 8. Vi ser en negativ trend mellan mätningarna ht.14 och vt.15 (samma läsår) hos pojkar och flickor åk 5 gällande detta. Ca 10 % av samtliga elever i åk 5 och åk 8 upplever inte att deras åsikter tillvaratas. Flickor i båda årskurserna är något mer missnöjda än pojkarna. Samma mönster går att urskilja i frågan som rör lärarnas förväntningar att nå målen, det vill säga att svaren från flickor i både åk 5 och åk 8 utmärker sig något mer negativt än pojkarnas svar. Mätetal 7.1 Antal flickor och pojkar i grundskolan som utsatts för diskriminering och/eller kränkande behandling. 7.2 Antal flickor och pojkar i grundskolan som upplever att skolan agerar på diskriminering och/eller kränkande behandling. 7.3 Antalet förskolor och skolor som har likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Målvärde Utfall 76 7.1 Antal flickor och pojkar i grundskolan som utsatts för diskriminering och/eller kränkande behandling. Enkätundersökningen Mjuka värden är just avslutad och analys av resultaten görs under våren 2015. 7.2 Antal flickor och pojkar i grundskolan som upplever att skolan agerar på diskriminering och/eller kränkande behandling. Resultat från LUPP kommer under hösten 2015 Aktiviteter Senaste kommentar Värdegrundsarbete 77 3 Målredovisning - nämndens verksamhetsmål 3.1 Nämndens/styrelsens mål 3.1.1 Fritidshemmen erbjuder meningsfull och varierad verksamhet för att skapa nya och fördjupade kunskaper som ökar elevernas lärande och måluppfyllelse Vilka resultat förväntas? Om möjligt görs koppling till utfall på målsatta mätetal. Under åren 2011-2015 har ett omfattande utvecklingsarbete inom fritidshemsverksamheten pågått. Detta har inneburit att kvaliteten i fritidshemmen har höjts samt att verksamheten numera även har stort fokus på sitt lärandeuppdrag. Nya Allmänna råd för fritidshem har stärkt utvecklingsarbetet i denna riktning. Personalen på fritidshemmen är i högre grad medvetna om kunskapsuppdraget som finns i fritidshemmen. Det är lärare i fritidshem och fritidspedagoger som ansvarar för undervisningen i fritidshemmet och det är deras uppdrag att se till att arbetet bedrivs med utgångspunkt i läroplanen. Fritidshemmet kan genom att arbeta med en utforskande, laborativ och praktisk metodik bidra till elevernas måluppfyllelse i både fritidshemmet och skolan. Den forskning som många gånger har gjorts för att finna former för att optimera lärandet i skolan har visat sig stämma väl med hur man redan arbetar eller strävar mot att arbeta i fritidshemmen Varför förväntas detta resultat? Målbild för fritidshemmen (se Bilaga 2) har tagits fram med syfte att bidra till likvärdig kvalitet för fritidshemmen och en ökad måluppfyllelse för eleverna i Halmstads kommun. Denna målbild kommer att implementeras under läsåret 2015/2016 med start i september då alla rektorer med ansvar för fritidshemsverksamheten ska diskutera frågor kring implementering och vidare arbete med Kvalitet i fritidshem. Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Fortsatt arbete i skolområdena med nätverksgrupper, ledda av verksamhetsutvecklare, som arbetar för att utveckla verksamheten i fritidshemmen. Verksamhetsutvecklare träffas regelbundet för att bland annat diskutera hur en större likvärdighet mellan olika fritidshem ska kunna skapas. Kvalitets- och utvecklingsavdelningen har ett övergripande uppdrag kring att utveckla en strategi för utveckling av fritidshemsverksamheten tillsammans med fritidshemsnätverket. Mätetal 8.1 Uppföljningsmetod kommer att tas fram under 2015. Målvärde Utfall 8.1 Uppföljningsmetod kommer att tas fram under 2015. Aktiviteter Fortsatt utvecklingsarbete Senaste kommentar - 3.1.2 Föräldrarollen ska stärkas Vilka resultat förväntas? Om möjligt görs koppling till utfall på målsatta mätetal. Frösakulls skolan har använt sig av Tematiska föräldramöten i skolstarten med goda resultat. Utbildning är genomförd för personalen på Wallbergsskolan i Tematiska föräldramöten. Där startar man med teman på sina föräldramöten nu i höst. En referensgrupp bestående av rektorer är också skapad som fortlöpande träffarsför att tillsammans se över behov och möjligheter i verksamheterna kopplat till föräldrastödet Den nya organiseringen för utbildning och ledarstrukturering i samverkan med Socialförvaltningens förebyggande enhet ger resultat. En bra samverkan där dialog finns och föräldrar hamnar rätt när de efterfrågar stöd. Tre studiecirklar i FamiljeVerkstan och två i Palla är planerade under hösten. FamiljeVerkstan i skolan genomförs som vanligt i Oskarström. Vallåsskolans arbete med att implementera föräldrastödet med interkulturella perspektiv i verksamheten följs på nära håll . 78 Varför förväntas detta resultat? Inga studiecirklar har hållits under sommaren efterfrågan inte funnits samt att verksamheterna inte varit igång. Den nya organiseringen för utbildning och ledarstrukturering i samverkan med Socialförvaltningens förebyggande enhet fungerar bra och ger samordningsvinster. Efterfrågan på Tematiska föräldramöten växer när goda erfarenheterna sprids. Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Den nya organiseringen svarar upp på behoven från utbildade ledare och föräldrar. Utbildade ledare och kompetens har samlats i en central organisering ledare som vill ingå i vår ledarbank anmäler sitt intresse. Behovet av nya ledarutbildningar ses också över i samverkan med Socialförvaltningen. Föräldrar anmäler intresse för att medverka och kurser startar utefter behov och efterfrågan. Utvecklingen av webbsidan fortsätter och arbetet att nå föräldrar via sociala medier, tryckta skrifter och på befintliga föräldramöten/träffar utvecklas. Hur man bäst når föräldrar via sociala medier funderas det på fortlöpande i samverkan med Socialförvaltningens förebyggande enhet, i det arbetet medverkar också kommunikatörerna på BUF och Socialförvaltningen. Mätetal 9.1 Antal föräldrar som har deltagit i föräldrastödsutbildningar per skolområde. Målvärde Aktiviteter Utfall Senaste kommentar Satsning på föräldrastödsutbildningar 3.1.3 Barn- och ungdomsförvaltningen ska vara en förvaltning där alla - kvinnor, män och personer med könsöverskridande identitet eller uttryck - har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter ifråga om arbete, anställnings- och utvecklingsmöjligheter samt andra arbetsvillkor. Senaste kommentar HR-avdelningen har påbörjat arbetet med att följa upp nuvarande jämställdhetsplan 2013-2015. Vidare har arbetet med att ta fram en jämställdhetsplan för kommande treårsperiod 2016-2018 påbörjats. I detta arbete kommer en referensgrupp med förskolechefs- och rektorsrepresentanter att medverka. Aktiviteter Senaste kommentar Arbetsförhållanden Föräldraskap Om trakasserier Rekrytering, utbildning och kompetensutveckling 3.1.4 Inom barn- och ungdomsförvaltningen ska chefer och medarbetare tillsammans skapa förutsättningar för att alla anställda ska må bra, trivas och känna trygghet, för att kunna utföra ett kvalitativt arbete Senaste kommentar Rutiner för hantering av särskilda händelser Alla medarbetare inom förvaltningen ska vara väl förtrogna med rutinerna då en särskild händelse inträffar. Varje chef har tillsammans med sitt ledningsteam en fastställd krisorganisation inom verksamhetsområdet. Den fastställda krisorganisationen förväntas resultera i att alla medarbetare vet hur de ska agera när en särskild händelse uppstår. Förvaltningen behöver fortsätta arbeta aktivt med kontinuerliga uppdateringar av krisplanerna samt ha praktiska övningar för att kunna verka när en särskild händelse inträffar. 79 Praktisk brandskyddsutbildning Förvaltningens medarbetare ska vart 3:e till 4:e år genomgå en praktisk brandutbildning för att få kunskap i hur man hanterar en brandsituation. Utbildningen genomförs skolområdesvis. Genom att ”flytta ut” räddningstjänsten i skolområdena för genomförandet av utbildningarna möjliggörs för alla i personalgrupperna att genomgå utbildningen. Förvaltningen behöver förbättra rutinen för uppföljning av vilka medarbetare som genomgått utbildningen. Teoretisk brandskyddsutbildning Förvaltningens medarbetare genomgår var 3:e till 4:e år en digital teoretisk brandutbildning för att få kunskap i hur man hanterar en brandsituation. Utbildningen genomförs skolområdesvis. Genom att rikta utbildningen till ett skolområde i taget har ledning samt personal fokus på utbildningsinsatsen och uppföljningen av genomgången utbildning blir enklare. Dessutom genomgår alla nya timvikarier den digitala brandutbildningen innan de börjar vikariera inom förvaltningen. Förvaltningen behöver förbättra rutinen för uppföljning av vilka medarbetare som genomgått utbildningen. Hälsofrämjande och förebyggande arbete Det hälsofrämjande arbetet fortskrider på både förvaltnings- och verksamhetsområdesnivå. På förvaltningsnivå arbetar hälsoinspiratörerna under 2015 med "Hälsa 2015" och "Buf Championship". Aktiviteterna inbegriper såväl fysiska aktiviteter som inspirationsföreläsningar om välbefinnande för kropp och själ. På verksamhetsnivå stöttar hälsoinspiratörerna cheferna i det lokala hälsofrämjande arbetet med olika satsningar utifrån uppsatta hälsomål. Förvaltningens hälsofrämjande arbete syftar till att göra medarbetarna mer medvetna om faktorer som påverkar hälsan och välbefinnandet. Arbetet syftar även till att inspirera medarbetarna till ökad fysisk aktivitet. När det gäller ”Buf Championship” är syftet även att öka sammanhållningen i medverkande lag. Förvaltningen arbetar även förebyggande med introduktionsutbildningar för nyanställda inom förskolan gällande hygienarbete och lyftteknik. Till det utbildar förvaltningen ergonomiinspiratörer som ska inspirera sina kollegor till ökad kunskap om gynnsam lyftteknik. Arbetsgivarens förhoppning är att insatserna på sikt ska bidra till minskad sjukfrånvaro. Utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Utbildning i SAM ska genomföras för nyanställda chefer och fackliga förtroendemän. Denna utbildningen arrangeras av Stadskontoret. Utbildningen förväntas genomgås inom ett år efter påbörjat uppdrag. Information kring utbildningen lämnas till nyanställda chefer i samband med introduktion. Informationen till fackliga förtroendemän lämnas av berörd chef då den fackliga förtroendemannen påbörjar uppdraget. Förvaltningen behöver arbeta vidare med att säkerställa att berörda grupper genomgår utbildningen inom ett år efter påbörjat uppdrag. Aktiviteter Senaste kommentar Rutiner för hantering av särskilda händelser ska finnas på varje arbetsplats. Praktiska brandskyddsutbildningar. Teoretiska brandskyddsutbildningar via e-learning. Hälsofrämjande arbete. Alla nyanställda chefer och skyddsombud ska genomgå kurs i systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM 80 4 Prioriteringar 4.1 Utveckling av skolbibliotek Den strategiplan för skolbibliotek som fastställdes i mars 2015 och som utgör en del av BUFs systematiska kvalitetsarbete implementeras under hösten 2015 med syfte att utgöra en del av det kontinuerliga och systematiska arbetet med att kartlägga och visa kvaliteter i skolornas och skol- och folk- och bokbussbibliotekens samverkan kring lära, läsa och mötas. Strategiplanen implementeras också som verktyg att använda vid formulerandet av verksamhetens medpedagogiska skolbiblioteksuppdrag. Implementeringen sker genom informationsträffar och workshops för rektorer som skolbibliotekarie, skolbibliotekssamordnare samt språkutvecklare planerar och organiserar. Rapport Skolbibliotek BUF som färdigställdes i april 2015 presenteras under hösten 2015 för BUF ledningsgrupp, BUF nämnden samt rektorer. Utifrån dialoger kring rapporten ansvarar arbetsgruppen kring skolbibliotek (skolbibliotekssamordnare, skolbibliotekarier, rektorer, lärare samt språkutvecklare) för att presentera förslag på prioriteringar för skolbiblioteksutvecklingen inom BUF. Under juni rekryterades en skolbibliotekssamordnare (100%) och en modersmålsbibliotekarie (50%) som idag ingår i Resurscentrum Lärande på Kärnhuset. Skolbibliotekssamordnaren tillträder sin tjänst den 1 september 2015 och modersmålsbibliotekarien tillträder i januari 2016. 4.2 Barn- och ungdomsnämnden ger förutsättningar för barn- och ungdomsförvaltningens medarbetare att kunna utveckla sig och sitt uppdrag A. Barnskötare som studerar till förskollärare Sedan 2012 har Barn- och ungdomsnämnden avsatt medel för att stötta tillsvidareanställda barnskötare som väljer att studera till förskollärare. Satsningen är en strategisk kompetensförsörjningsåtgärd och ett led i Barnoch ungdomsnämndens beslut att öka andelen förskollärare i organisationen. I dagsläget är det 15 barnskötare som studerar till förskollärare. Från och med höstterminen 2015 är satsningen utökad från två till fyra inläsningsdagar. Utöver fyra inläsningsdagar går det att söka ersättning för all litteratur samt sammanlagt 4000 kr för resor och logi per år. Uppdaterad information har nyligen gått ut till förskolecheferna. HRavdelningen har även lagt ut information på intranätet för att marknadsföra satsningen. Samma villkor som ovan gäller för de tillsvidareanställda lärare som studerar inom VAL för att erhålla lärarexamen. I dagsläget är det fyra lärare som studerar inom VAL. B. Lärarlyftet 2 Under första halvåret av 2015 deltog 23 pedagoger inom ramen för Skolverkets satsning Lärarlyftet II. Siffran kan ändras något i samband med så väl avslut av studier som nya deltagare och kursstater under hösten. Satsningen riktar sig till pedagoger i grundskolan/grundsärskolan som saknar ämnesbehörighet i ämnen som de undervisar i, som önskar komplettera sin legitimation med ytterligare behörighet samt till pedagoger som önskar speciallärarutbildningen som leder till speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning. C. Matematiklyftet Som en del i stärkandet av måluppfyllelsen i matematikämnet, genomförs under perioden 2012-2016 en omfattande nationell kompetensutvecklingsinsats kallad "Matematiklyftet". Insatsen kommer att beröra majoriteten av barn- och ungdomsförvaltningens matematiklärare och i nuläget ett mindre antal lärare i förskoleklassen. Syftet med matematiklyftet är att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen och på så sätt öka elevernas måluppfyllelse. Matematiklyftet är en didaktisk fortbildning och bygger på tanken om det kollegiala lärandet. Utbildningen är tätt knuten till lärarnas ordinarie arbete. Allt som de läser, diskuterar och planerar, prövas i den egna undervisningen. Matematiklyftet i grundskolan Inom den statliga satsningen utbildas berörda rektorer samt de sju matematikhandledarna som huvudmannen har utsett. Handledarna arbetar 20% (av en heltidstjänst) med matematiklyftet och ansvarar för två grupper vardera. Grupperna består av lärare från olika skolor. Statsbidrag för lön till handledarna erhålls. Projektledaren för Matematiklyftet ansvarar i samråd med rektorer och handledare för organisation och genomförande. Matematiklyftet i förskoleklassen Under vt 2015 påbörjas mattelyftet för 13 lärare som undervisar i förskoleklassen. Utbildningen kommer att pågå t.o.m. vt 2016. Syftet är att lärarna ska få en fördjupad förståelse för vad matematiska aktiviteter kan vara så att de på ett medvetet sätt kan planera, iscensätta och följa upp undervisningen och på så sätt öka 81 elevernas möjligheter att utveckla matematisk medvetenhet. Liksom fortbildningen riktad mot grundskolans lärare, bygger den på tanken om det kollegiala lärande, där man diskuterar texter, filmer och erfarenheter samt planerar och följer upp aktiviteter som genomförs med eleverna i förskoleklassen. Projektledaren för Matematiklyftet är handledare för gruppen. Huvudmannen erhåller inget statsbidrag för utbildningen av lärare i förskoleklassen. D. Förstelärare I september 2013 fattade Barn- och ungdomsnämnden beslut om att inrätta karriärstjänster för lärare i Barnoch ungdomsförvaltningen. Förvaltningens 25 första förstelärare påbörjade sina uppdrag i oktober 2013 och ytterligare 31 började i augusti 2014. En rekryteringsprocess är under uppstart och förvaltningen har för avsikt att anställa ytterligare 25 förstelärare från och med vårterminen 2016. För förstelärarna gäller 40 timmars arbetsförlagd arbetstid och fem timmar förtroendetid i enlighet med kollektivavtal med lärarorganisationerna. Uppdragen som förstelärare är tidbegränsade under en treårsperiod. En utvärdering är genomförd som har redovisats i ledningsgrupp, central samverkansgrupp och barn- och ungdomsnämnden. I korthet visar utvärderingen att en majoritet av förstelärare och rektorer överlag ställer sig positiva till 40 timmars arbetsförlagd arbetstid och fem timmar förtroendetid. Drygt hälften av rektorerna kan ge exempel på konkreta effekter av förstelärarnas uppdrag. Vid en sammantagen bedömning överensstämmer överlag förstelärarnas uppdrag med den förvaltningsgemensamma grunden. På vissa håll behöver rektorerna arbeta vidare med och förtydliga förstelärarnas uppdragsbeskrivningar. E. Läslyftet Halmstad kommun, BUF, har inlett ett deltagande i Läslyftet under hösten 2015. För att på bästa sätt använda Läslyftet som en resurs i det redan pågående systematiska utvecklingsprocesser planerar BUF för ett deltagande oberoende av statsbidrag. Under läsåret 2015/2016 använder två skolor läslyftet som resurs med stöd av statsbidrag; Österled (2 handledare) och Östergård (3 handledare). Österleds handledare handleder även en grupp var utan stöd av statsbidrag. Under hösten kommer ytterligare fyra handledningsgrupper gå vidare i sitt språkutvecklingsarbete med läslyftet som resurs; grundsärskolan (1 handledare) samt skolor på skolområde söder som samverkar kring en modul. Vidare läggs grunden för, med Läslyftet som en resurs, det redan pågående utvecklingsarbetet inom flera av huvudprocesserna. En tidsplan för det förberedande arbetet samt planering av organisation och genomförande görs tillsammans med en arbetsgrupp bestående av flera, för Läslyftet, viktiga yrkeskategorier (rektor, förstelärare, specialpedagog, skolbibliotekarie, modersmålslärare m.fl.). Den verksamhetsrapport som skrivs under höstterminens första del är en viktig del i skolornas nulägesbeskrivning och nulägesanalys som under läsåret utgör en viktig del i planerandet inför ett användande av Läslyftet som resurs. I regionalt perspektiv startar den under våren, i samverkan med Halmstad Högskola, Regionalt utvecklingscentrum samt regionens huvudmän, planerade handledarutbildningen. En regional handledarutbildning innebär möjlighet att ytterligare utveckla, anpassa och fördjupa innehållet efter regionens mer specifika, gemensamma behov. Syftet med BUFs medverkan är en kompetens- och kvalitetshöjning avseende kollegiala lärandeprocesser samt strategier för handledning samt didaktik. Medverkar gör flera av Sveriges experter inom handledning, didaktik och pedagogik samt språkutveckling (Scherp, Körling, Westlund, Lycken Rüter, Fagerström). Bedömningsstöd i svenska åk 1-3 och Kunskapskrav i läsförståelse åk 1 Under hösten 2015 publiceras Bedömningsstödet i svenska för åk 1-3 på Bedömningsportalen. Efter regeringens beslut att göra bedömningsstödet obligatoriskt i åk 1 från och med den 1/7-2016 innebär läsåret 2015/2016 ett utprövningsår för materialet. Anledningen till detta är regeringens beslut att ta fram Kunskapskrav i läsförståelse för åk 1, vilket i sin tur med stor sannolikhet kommer att påverka bedömningsstödets innehåll och utformning. Resurscentrum Lärande inleder utformning av en arbetsgrupp med syfte att kartlägga vilka behov och utmaningar materialen ger och hur de på bästa sätt kan implementeras för att säkerställa en stark koppling till BUFs systematiska kvalitetsarbete och Rutin för arbete med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling samt ett kommande användande av Läslyftet som resurs i det redan pågående språk- och skolutvecklingsarbetet. 82 4.3 Ett strategiskt jämställdhetsarbete Jämställdhetsutvecklare har vid sidan av sedvanliga kompetenshöjande insatser inom genus och jämställdhet, även inventerat behov av insatser och utvecklingsområden när det gäller det strategiska jämställdhetsarbetet. Ambitionen är att integrera jämställdhetsperspektivet i pedagogisk organisation/verksamhet, pedagogisk kompetens och pedagogisk miljö. För att förflytta jämställdheten till en mer strategisk och systematisk nivå görs behovsinventering med hjälp SKL:s uppföljnings/självskattningsverktyg MakEquality. De 2 förskolor och 2 skolor som genomfört skattningen har dels kunnat identifiera sina specifika förbättringsområden, men även sett behovet av ett mer långsiktigt och systematiskt arbete för att integrera jämställdhet i sin pedagogiska miljö och verksamhet. Jämställdhetsutvecklare har därefter utifrån samlat resultat funnit en rad övergripande behov av förbättringsområden för BUF. Vilka resultat förväntas? Om möjligt görs koppling till utfall på målsatta mätetal. Resultat som eftersträvas är att jämställdhetsperspektivet integreras i all verksamhet, i alla led och i alla huvudprocesser. Förskolor och skolors arbetssätt mäts med hjälp av självskattningsverktyget MakEquality, där utfall och resultat blir en vägvisare för framtida utvecklingsbehov och satsningar för enskild förskola och skola. Varför förväntas detta resultat? CEMR, nationella jämställdhetsmål samt läroplansformuleringar ställer krav på verksamheten att erbjuda en jämställd skolmiljö, som präglas av flickors och pojkars lika rättigheter och möjligheter till lärande och utveckling. Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? 1. Förvaltningsövergripande jämställdhetsintegrera nämndens mål och huvudprocesser och det systematiska kvalitetsarbetet. 2. Planera och ge utrymme för kunskapsutveckling inom genus och jämställdhet och normkritisk perspektiv, initialt för ledningspersonal och därefter för all personal. 3. Dokumenterade och genusmedvetna konsekvensanalyser av nationella prov och betygsresultat i linje med kvalitetsuppföljningar/verksamhetsplaner. 4. Regelbundna inventeringar (MakEquality) i samband med interkontroll, därmed kan vi följa utvecklingen övertid. 4.4 Ökade livschanser för unga Vilka resultat förväntas? Om möjligt görs koppling till utfall på målsatta mätetal. Under 2015 är Barn- och ungdomsförvaltningen projektägare till fyra projekt inom ramen för Ökade livschanser (Interkulturellt föräldrastöd, Halmstadprojektet, Stärkt föräldraroll på Andersberg och Skolan – mitt i byn), vars primära syfte är att motverka utanförskap bland unga och i förlängningen att öka ungas möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Projekten spänner över flera nämnder, men i första hand barn- och ungdomsnämnden. Ett utökat utvecklings- och ledningsstöd till förskolorna och skolorna inom BUF som de olika projekten förväntas beakta de möjligheter som kommunen erbjuder och tillsammans med de olika enheterna hitta former för utvecklingsinsatser som leder till lärande och kompetensutveckling. Det handlar om till exempel om integrationsstöd till föräldrar, möjligheter till aktiv fritid och främjande insatser i samverkan med unga för att stimulera till psykisk hälsa. Varför förväntas detta resultat? Den gemensamma utgångspunkten för BUFs Ökade livschanser-projekt 2015 är att programmen är uthålliga, dvs. fortlever efter projektets slut och framöver drivs som del av löpande verksamhet. Målsättningen är att långsiktiga förändringar åstadkoms på organisationsnivå, t.ex. i form av förbättrad organisation, ökade kunskaper och färdigheter hos personal, bättre rutiner samt i miljöförändringar. En ytterligare förutsättning för uthållighet är lokal anpassning. För att uppnå detta krävs en hög grad av deltagarstyrning, dvs. att berörda aktörer formulerar egna handlingsplaner och att projekten sker i bred samverkan med alla berörda; barn, elever, pedagoger, förskolechefer/rektorer, föräldrar/vårdnadshavare, politiker, näringsliv och andra intressenter. Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? BUF ser att målen inom respektive projekt kommer att nås inom angiven tidsram kopplat till planeringsdirektiv och budget. Slutredovisning och planering för implementering på driftsnivå pågår inom ramen för flera av dem. 83 4.5 Ett Halmstad tillgängligt för alla Halmstads kommunstyrelse har utsett 2015 till temaår Den inkluderande kommunen. Årets första ämne var tillgänglighet och en arbetsgrupp tillsattes för att undersöka nuläget och föreslå förbättringsåtgärder. Arbetsgruppen bestod av representanter från flera förvaltningar och arbetet leddes av två medarbetare på från Teknik- och fritidsförvaltningen. I rapporten presenteras förslag på åtgärder, både på lång och kort sikt. Detta som ett led i att göra Halmstad till en mer tillgänglig och inkluderande kommun. Bland de förslag som finns i rapporten kan nämnas: a. Kompetenshöjning av både politiker och tjänstemän inom området tillgänglighet. b. Bättre ta till vara de kunskapsresurser som finns inom kommunen och dess förvaltningar. c. Göra Halmstads offentliga rum mer tillgängliga för alla. d. Meningsfull fritid för alla barn. e. Våga tänka nytt och gå före. Aktiv omvärlds bevakning. Som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet förekommer skyddsronder på samtliga arbetsplatser inom Barn- och ungdomsförvaltningen två gånger per läsår. Vid dessa tillfällen kan det framkomma förslag till förbättringar eller påpekande kring brister. När detta omfattar elever med funktionsnedsättning är det BUF's strävan att ta bort eller minimera dessa problem/hinder. Det kan röra sig om inredning, akustik eller till exempel förändringar i den fysiska miljön. Arbetsmiljökonsulterna inom BUF samarbetar med Region Halland kring inkluderingsfrågor samt förbättringsarbete kring elever med funktionshinder. Arbetsmiljökonsulterna samarbetar med Fastighetskontoret, Stadskontoret och Teknik- och fritidsförvaltningen kring trafikfrågor generellt samt med olika anpassningar specifikt. 4.6 Giftfri vardag för barn och ungdomar Vilka resultat förväntas? Om möjligt görs koppling till utfall på målsatta mätetal. Minska belastningen av kemikalier i verksamhetsmiljöer för barn och ungdomar, genom inventering av befintligt material, inventarier samt byggnationer. Skapa upphandlingsunderlag med kravspecifikationer för att minimera den kemiska belastningen i efterfrågade produkter. Varför förväntas detta resultat? Då stickprov i inventeringsarbetet påvisar förekomsten av kemikalier i material och verksamhetslokaler, kan en förvaltningsövergripande bild av tillgången/belastningen av ämnen synliggöras. En del provtagning kan behöva göras. Utifrån detta kan sedan saneringen av material med hög kemisk belastning påbörjas systematiskt. Vissa andra material, saker och detaljer kan också efterhand växlas ut mot bättre produkter. Barn- och ungdomsförvaltningen kan ta ansvar för sanering av inventarier samt verksamhetsmaterial. Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Då vissa saker som skall saneras bort är av stor omfattning, så kan ersättningsprodukter, i de fall det behövs, dra med sig stora kostnader. Här måste särskilda avvägningar göras utifrån vilken takt saneringen skall ske i förhållande till kostnaderna. Genom noggrann kartläggning och fortsatt inventeringsarbete kommer ytterligare produkter att granskas och också tas bort. Som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet kommer frågor och ställningstagande kring en giftfri vardag fortsätta inom Barn- och ungdomsförvaltningen även när projektet avslutats. En handlingsplan för BUF håller på att tas fram. Projektledare, med hela kommunen som ansvarsområde, har tillsatts på 100%. 4.7 Bättre utemiljöer Vilka resultat förväntas? Om möjligt görs koppling till utfall på målsatta mätetal. Det har hållits ett första samrådsmöte kring kompetensprofil och uppdrag för den blivande tjänsten för utveckling av utemiljöer och utomhuspedagogik. Utifrån tjänstens uppdrag förväntas bättre fungerande gårdar för både lek, umgänge och som en del i den pedagogiska vardagen. Ökning av den biologiska mångfalden på gårdarna samt en ökad hänsyn till pojkars och flickors olika behov förväntas även samt samverkan mellan berörda förvaltningar kopplat till uppdraget. Varför förväntas detta resultat? Förskolans och grundskolans utemiljöer är viktiga delar i samhällsplaneringen. Under skoltid används gårdarna för lek, umgänge och i den pedagogiska vardagen. På kvällar och helger används gårdarna även av ung- 84 domar och föräldrar med barn, som går dit för att leka och umgås. Det är därför viktigt att se och förstå betydelsen av utformning, förvaltning och utveckling av dessa miljöer. I Barn- och Ungdomsnämndens verksamhetsplan för 2015-2107 står det att under året ska en satsning för att utveckla pedagogiska och kreativa utemiljöer på förskolor och skolor inledas. Det står vidare att Barn- och ungdomsnämnden satsar 600 000 kr årligen från och med 2015 för inrättande av en tjänst för utveckling av utemiljöer och utepedagogik, både vid nya och befintliga förskolor och skolor. Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Halmstads Naturskola arbetar idag med att inspirera och handleda pedagoger kring utformning och utveckling av förskole- och grundskolegårdar, och utomhuspedagogiken knuten till den. Detta närarbete upplevs som uppskattat hos pedagogerna. Naturskolan bedriver också kompetensutveckling. Både egna kurser i utomhuspedagogik, men också i samarbete med Jämställdhetsutvecklare och SPU-idrotten kring rastaktiviteter (kurs i Kärnhusets kurskatalog). Enhetschef Karolina Larsson, med hjälp av Naturskolan, arbetar för att sprida information till berörda förvaltningar om vikten av att förbereda för samråd och samverkan inför tjänstens uppdrag och uppstart. 85 5 Personalredovisning Tillsvidare- och visstidsanställda Årsarbetare tillsvidare 2 192 Tillsvidare Totalt 2 312 Visstid 274 Augusti 2014 andel visstid (%) 10 Augusti 2015 andel visstid (%) 12 Förvaltningen har från den 31 augusti 2014 till den 31 augusti 2015 minskat antalet tillsvidareanställda med 33 medarbetare. Antalet visstidsanställda har ökat med 35 medarbetare vilket ger en total ökning på två medarbetare. Förändringen beror i huvudsak på långa handläggningstider för utfärdande av lärar- och förskollärarlegitimation hos Skolverket, vilket medför fler tidsbegränsade anställningar då arbetsgivaren är förhindrad att tillsvidareanställa lärare och förskollärare innan legitimation inkommit. Visstidsanställningar består av månadsanställda vikarier, anställda med allmän visstid som anställningsgrund samt anställningar med Skollagen som grund där samtliga nyanställda förskollärare och lärare med examen efter 1 juli 2011 är tidsbegränsat anställda fram tills de erhåller sin legitimation. Könsfördelning - tillsvidareanställda Totalt Kvinnor Män Totalt 1 942 370 2 312 Augusti 2014 andel kvinnor (%) 84 Augusti 2015 andel kvinnor (%) 84 Könsfördelningen mellan tillsvidareanställda medarbetare är oförändrad jämfört med den 31 augusti 2014. Förvaltningen hade per den 31 augusti 2015 84% tillsvidareanställda kvinnor. Könsfördelning - visstidsanställda Totalt Kvinnor Män Totalt 208 66 274 Augusti 2014 andel kvinnor (%) 79 Augusti 2015 andel kvinnor (%) 76 Under perioden 31 augusti 2014 till 31 augusti 2015 har andelen kvinnliga visstidsanställda medarbetare minskat från 79% till 76%. Timavlönad personal Totalt 2014 Antal timmar 153 229 Heltids-tjänster 116 2015 Antal timmar 182 141 Heltids-tjänster 138 Förvaltningens behov av timavlönad personal är fortsatt stort. Jämfört med motsvarande period 2014 har behovet ökat med drygt 28 912 timmar, vilket motsvarar 22 årsarbetare. En förklaring till det ökade timuttaget är att det blivit allt svårare att rekrytera förskollärare till förvaltningens förskolor och att man då i större utsträckning än tidigare nyttjar timavlönad personal i avvaktan på permanent rekrytering. Till detta kommer behov av vikarier vid sjukfrånvaro, vård av sjukt barn samt vid planerad ledighet och utbildning. Genomsnittlig sysselsättningsgrad (tillsvidareanställda) Totalt Augusti 2014 Kvinnor 94 Män 97 Totalt 94 Augusti 2015 Kvinnor 94 Män 97 Totalt 94 Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställd personal från 31 augusti 2014 till 31 augusti 2015 är oförändrad hos både kvinnliga och manliga medarbetare. Den ligger fortsatt på 94%. 86 Sjukfrånvaro (sjukdagar i snitt per tillsvidareanställd) Totalt Januari-augusti 2014 Kvinnor Män 10,10 5,16 Totalt 9,32 Januari-augusti 2015 Kvinnor Män 11,42 5,13 Totalt 10,41 Antalet sjukdagar per tillsvidareanställd har ökat från 9,32 dagar under perioden januari - augusti 2014 till 10,41 dagar under samma period år 2015. Förvaltningen arbetar på olika nivåer med främjande och förebyggande insatser med syfte att sänka sjukfrånvaron och öka välbefinnandet bland förvaltningens medarbetare. Detta arbete sker ofta i samarbete med företagshälsovården Previa. På flera av förvaltningens arbetsplatser har Previa genomfört balansprofiler med uppföljning/livsstilsanalyser samt erbjudit samtalsstöd såväl på grupp- som på individnivå. Vidare kan förvaltningens chefer ansöka om centrala medel för att dubbelbemanna då medarbetare riskerar en eventuell sjukskrivning. Förvaltningens HR-avdelning är alltid involverad i dessa ärenden. Förvaltningen arbetar vidare med introduktionsutbildning för nyanställda inom förskolan gällande hygienarbete och lyftteknik och utbildning av ergonomiinspiratörer som ska inspirera sina kollegor till ökad kunskap om gynnsam lyftteknik. Förvaltningens hälsoinspiratörer stöttar enheterna i det hälsofrämjande arbetet och samordnar större övergripande aktiviteter som t ex ”Buf championship” och ”Hälsa 2015” - allt för att uppmuntra förvaltningens medarbetare till att röra sig, öka gemenskapen i förvaltningen och i förlängningen även bidra till minskade sjuktal. Kort- och långtidssjukfrånvaro - andel (%) sjukdagar 14 dagar eller mindre Enhet Totalt Januari-augusti 2014 Kvinnor Män 28 29 Totalt 28 Januari-augusti 2015 Kvinnor Män 28 35 Totalt 28 Januari-augusti 2015 Kvinnor Män 72 65 Totalt 72 Kort- och långtidssjukfrånvaro - Andel (%) sjukdagar mer än 14 dagar Enhet Totalt Januari-augusti 2014 Kvinnor Män 72 71 Totalt 72 Den största andelen av förvaltningens sjukfrånvaro hos såväl män som kvinnor utgörs fortfarande av "sjukdagar mer än 14 dagar", totalt 72 % av den totala sjukfrånvaron. 87 Delårsbokslut september 2015 Kulturskolan Delårsbokslut september 2015 88 1 Inledning .................................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 Viktiga händelser ........................................................................................................3 3 Målredovisning - målredovisning utifrån kommunfullmäktiges mål ......................5 3.1 4 Målområde: Uppleva och göra ......................................................................................................... 5 Målredovisning - nämndens verksamhetsmål ..........................................................8 4.1 Nämndens/styrelsens mål ................................................................................................................ 8 5 Ekonomisk redovisning ..............................................................................................9 6 Nyckeltal .................................................................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6.1 Nyckeltal/resultat som följs av kommunfullmäktige/kommunstyrelsenFel! Bokmärket är inte definierat. 6.2 Nyckeltal/resultat som följs av verksamheten ........................... Fel! Bokmärket är inte definierat. 89 1 Viktiga händelser • KULTURSKOLAN 40 år Under hela 2015 uppmärksammas i olika sammanhang att Halmstads Kulturskola har funnits i 40 år. Tydligast manifesterades detta på Jubileumsföreställningen "Det vi lever för" på Halmstads Arena 9-10 maj 2015. Föreställningen hade drygt 500 medverkande och sågs av drygt 2000 personer. Innehållet hade som röd tråd människans förmåga till empati och kärlek, olika hinder på vägen och hur skapande och gemenskap befrämjar mänskligheten. Göran Sonnevis (uppvuxen i Halmstad) poesi löpte genom föreställningen. Alla konstformer fanns med i föreställningen och såväl yngre som äldre elever medverkade. Lärare och elever spelade tillsammans i en stor symfoniorkester. Föreställningen ägde också i rum i ett samarbete mellan Dramalogen, Ljus och Dekor och Kulturskolan, vilket möjliggjorde en professionell kvalitet i kostymer, ljus och ljud. reaktionerna har varit mycket positiva, i pressen, från åskådarna, från föräldrar och inte minst från medverkande elever. Lärarna har upplevt större samhörighet än tidigare och känslan för hela skolans kvalitet har 90 ökat. • Kör och dansföreställningar på Halmstads Teater Nova Cantica, den äldsta kören, samt alla danselever framförde i olika föreställningar sina konster. Mycket uppskattande reaktioner blev även här responsen. • Positivt utfall på enkäten. Utvärderingen av hela verksamheten som gjordes i form av webbaserad enkät gav lika höga siffror som tidigare med över 97 procent nöjda eller ganska nöjda brukare. Skolan arbetar vidare med de råd till förbättringar som enkäten gav. • Hopp om nya lokaler För varje dag som går blir arbetsmiljöproblemen i de befintliga lokalerna som Kulturskolan hyr sämre. En utredning ovanför Kulturskolans nivå har tydligen genomförts och från skolans håll hoppas ledning och personal på att utfallet blir bra och att, om nya lokaler blir aktuella, de ska bli ordentligt involverade i utformningen av lokalerna. 91 2 Målredovisning - målredovisning utifrån kommunfullmäktiges mål 2.1 Målområde: Uppleva och göra 2.1.1 Kommuninvånarna ska bli mer nöjda med möjligheterna att utöva kultur- och fritidsaktiviteter och med möjligheterna till natur- och fritidsliv (konkretiserat mål). 2.1.1.1 Kommuninvånarna ska bli mer nöjda med möjligheterna att utöva fritidsaktiviteter och med möjligheterna till natur- och fritidsliv. Kulturskolan är bara en liten del av kommunens verksamheter som arbetar med detta mål. Att kunna få möjlighet att lära sig någon av konstformerna som Kulturskolan erbjuder är ett önskemål som många kommuninvånare har. I maj 2015 genomfördes undersökning att göras om nöjdhetsgraden för dem som går på Kulturskolan. Utfallet på den webbaserade enkäten blev enligt följande: Mycket nöjd 364 (76,2%) (76,5) Ganska nöjd 101 (21,1%) (21,7) Varken eller 9 (1,9 %) (0,7) Ganska missnöjd 6 (1,3 %) (0,1) Mycket missnöjd 0 (0,0 %) (0,1) Tack vare ökad ram har fler elever kunnat erbjudas plats på kulturskolan, speciellt på bild- och form och dans. Vid höstterminens start har alla som står i kön till dans och drama fått erbjudande om att börja, samt alla barn från åtta år i bild och form. På grund av begränsningar i miljön i befintliga lokaler finns det ett antal elever inom gitarr och piano som utifrån gruppernas storlek kunde ha fått plats ytterligare. Mätetal Nöjd förälder/elev Målvärde 98 % Utfall 2.1.1.2 Halmstads Kulturskola ska genomföra minst 200 utåtriktade konserter, föreställningar och utställningar under 2015. Ett stort antal konserter och föreställningar har genomförts under perioden. Målet kommer att nås. Möjligen blir antalet mindre än 2014 eftersom mycket stora insatser samlades till jubileumsföreställningen på Halmstad Arena i maj, där fler än 500 elever från skolan medverkade. Inklusive denna stora manifestation anordnade Kulturskolan omkring 100 evenemang under januari-juni. Mätetal Antal utåtriktade aktiviteter 2.1.1.3 Målvärde 200 Utfall Halmstads Kulturskola ska under 2015 nå fler elever än under 2014. Halmstads Kulturskola har tack vare ökad ram kunnat erbjuda fler elever plats på Kulturskolan. Redan under våren har ökningen märkts och kommer att ytterligare öka under höstterminen, då fler tjänster kommer att tillsättas. Mätningen av antalet görs först i samband med årsbokslutet. Mätetal Antal elever Målvärde 1 996 Utfall 92 2.1.2 Inom kultur- och fritidsverksamheterna ska flickor och pojkar ha samma förutsättningar (konkretiserat mål). 2.1.2.1 Inom kultur- och fritidsverksamheterna ska flickor och pojkar ha samma förutsättningar. Pojkar och flickor har samma förutsättningar att börja på Kulturskolan. Särskilda undervisningsgrupper inom sång och dans för pojkar ökar deras vilja att gå kvar i skolan. Kulturskolan arbetar i sin hela rekryteringsstrategi med att försöka uppmuntra till jämställda val av aktiviteter. Öppet hus, pröva på samt familjeaktiviteter ute på de mindre barnens skolor runt om i kommunen har varit bra för att fånga upp alla de barn som varje vecka fått möta kulturskolans pedagoger genom rytmikundervisningen. Samtidigt är det från hela kommunens perspektiv viktigt att försöka ge möjligheter för varje individ att pröva det som har lockat deras intresse. Dans, sång, bild och teater lockar fler flickor än pojkar. Inom musikundervisningen har skolan ungefär lika många flickor som pojkar. Under sommaren genomfördes ett samarbete med bl a Kulturförvaltningen om sommarläger, där skolan delvis nådde nya grupper. Som avslutning måste dock konstateras att om vi jämför förutsättningarna för de idrottande i kommunen (där pojkarna är i majoritet) så är lokalerna för kulturskolans del (där flickorna är i majoritet) väsentligt sämre, något som vi hoppas ska förbättras inom inte alltför lång tid. Aktiviteter Särskilda undervisningsgrupper för pojkar Rytmikundervisningen i grundskolan Kommentar Särskilda undervisningsgrupper inom dans och sång stärker pojkarnas situation i att vilja gå vidare, speciellt i den lite känsliga tidiga tonåren. Dessa grupper gör i sin tur marknadsföring ute i skolorna för att visa att kultur också är till för pojkar. Under våren har vi kunnat se fler pojkar som deltar i dans och sång. Att pojkarna bildar egna grupper är framgångsfaktor i detta. Vad gäller kör, där skolan inte för närvarande har några köer, påverkar inte detta flickornas möjligheter. I ämnet dans kan det vara så att pojkar kommer före flickor i kön, men utifrån den utökade resursen som kulturskolan tilldelats i och med 2015 lär inte de situationerna inträffa i särskilt hög grad. Rytmikundervisningen är obligatorisk för alla barn som går i förskoleklass. Detta är mycket positivt för att nå alla pojkar och flickor och fördjupa deras möjligheter att utöva sång, dans och musik. Undervisningen ska också fungera i samklang med skolornas ordinarie undervisning. Kulturskolans rytmikpedagoger ger också lektioner i årskurs ett på flertalet skolor, även om inte resursen räcker till alla elever varje vecka. Skolor där ansökningarna till Kulturskolan är procentuellt färre prioriteras när det gäller årskurs ett. Likaså gör rytmikpedagogen som arbetar på Andersbergsskolan en pröva-på-verksamhet efter skoltid även för elever i årskurs 2 till 4. Rytmiklärarna i samarbete med slagverks- och blåslärarna har undervårterminen på några skolor genomfört rekryteringsevenemang. Såväl pojkar som flickor har deltagit i aktiviteterna på ett jämlikt sätt. 93 Aktiviteter Dramainsatser i grundskolan Kommentar När Kulturskolan från och med 2012 fick ta över ett uppdrag från Kulturnämnden att utöka drama- och teaterverksamheten i åldern 7-15 år påbörjades ett arbete med att på olika sätt nå ut på många skolor för att visa möjligheten att hålla på med teater på fritiden. En dramapedagog anställdes och ytterligare lärartimmar har nu i tre och ett halvt år lagts ut på projekt i skolorna, såväl inom ramen för skolämnena som på elevernas fria tid. Att man kan förstärka lärandet inom de övriga ämnena förutom den inneboende estetiska kraften i dramarbetet har intygats via den mängd av goda utvärderingar som såväl lärare som elever på de olika skolorna har gjort. Större projekt utanför skoltiden som Annie-projektet i Oskarström 2014 visade hur många som kan engageras när tillgängligheten utökas. Arbetet har också haft en jämställdhetsaspekt så till vida att det blivit lättare att rekrytera pojkar till verksamheten via att de inom skolprojekten har sett att drama- och teater är roligt att också hålla på med på fritiden. När projekten startade 2012 var köerna till Kulturskolans dramaverksamhet ganska kort. I år 2015 består den av fler än 100 personer. Då omformar vi en del av den verksamhet som tidigare gjorts i skolorna till att bli frivilliga avgiftsbelagda kurser och inför höststarten 2015 kommer alla som står i kön att erbjudas plats. Utrymmet för skolprojekt är då mindre. Kanske skulle den verksamheten ändå kunna upprätthållas ifall BUF har möjlighet att finansiera vissa projekt där lärandet står i centrum. Samtidigt kommer det att fortsatt finnas behov av att visa på drama i grundskolan utifrån en jämställdhetsaspekt. 94 3 Målredovisning - nämndens verksamhetsmål 3.1 Nämndens/styrelsens mål 3.1.1 Fler pojkar som anmäler sig till Kulturskolan i proportion till flickor Målet innebär att pojkarnas andel av skolans elever ska öka. I nuläget är 31,1 procent av skolans elever pojkar. Sannolikheten är att denna procentandel minskar när intaget på dans och bild-form ökar, eftersom antalet sökande inom dessa ämnen till övervägande del är flickor. Mätetal Andel pojkar av mängden elever Målvärde 31,7% Utfall 31,1% Aktiviteter Rytmikundervisning i grundskolan Dramaprojekt i grundskolan Uppsökande verksamhet med pojkkör Annonser och broschyrer 95 4 Ekonomisk redovisning BUN Verksamhet 649 Kulturskolan Driftredovisning Periodresultatet (”Utfall”-kolumnerna) 1. Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Årets periodresultat är -16 266 kkr. Föregående år var motsvarande periods resultat -14 707, en förändring med -1 560 kkr. Förändringen på intäkter, +516 kkr, beror på högre intäkt för sålda tjänster samt högre intäkter för utåtriktad verksamhet (bl a jubileumsföreställningen) under aktuell period i år. Förändringen på lokalkostnader, -179 kkr beror på högre kostnader för lokalhyror på grund av utökad verksamhet. Förändringen på kapitalkostnader, 26 kkr, är marginell. För övriga kostnader är förändringen -829 kkr, vilket främst förklaras av högre kostnader för den utåtriktade verksamheten i år, t ex köpta tjänster. Förändringen för personalkostnader är -1 042 kkr. 1. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Periodens personalkostnader är 1 042 kkr högre i år jämfört med föregående år. Bemanningen under perioden är utökad med 0,85 åa jämfört med 2014. Utökningen tillsammans med kostnader i samband med ett avslutsärende och avtalsenliga löneökningar förklarar den högre kostnaden innevarande år. Prognos – (”Budget”- respektive ”Prognos”-kolumnen) 1. Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. – Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Den prognosticerade avvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram är +200 kkr. Avvikelsen beror på att lönekostnaderna beräknas bli lägre på grund av svårigheter med att bemanna planerad utökning fullt ut (budgetbeslut i februari) samt att ersätta frånvaro på grund av spetskompetens. Tillsättning av tjänster påverkas även av att brist på tillgång till lokaler begränsar möjligheten att starta upp kurser. Planerad bemanning har justerats ned och ger lägre lönekostnader resten av året. Köp av tjänster gör att kostnaden för löner blir lägre och i stället redovisas under övriga kostnader. Beräknad avvikelse +400 kkr. Övriga kostnader beräknas avvika med -100 kkr, främst på grund av ökade kostnader för kulturupplevelser (felräkning av Region Halland på 200tKr,kommunen får ta hälften) , köpta tjänster samt bilersättning. Även lokalkostnaderna avviker med -100 kkr på grund av fler tillfälliga lokalhyror. 1. Kommentera och analysera särskilt prognosticerade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Årets personalkostnader prognosticeras till -21 212 kkr, en avvikelse mot budget med +400 kkr. Föregående års helårsutfall var -19 573 kkr, en förändring med -1 639 kkr. Bemanningen i budget är utökad med 1,54 åa på helår i år jämfört med föregående års helårsutfall, bland annat kopplat till den satsning som gjorts i budgetramen för att reducera köerna till Dans samt Bild och form. På grund av svårigheter att bemanna upp planerad utökning och ersätta frånvaro samt lokalbrist, som inte gör det möjligt att starta fler kurser, så är den prognosticerade bemanningen i snitt 0,56 åa lägre än budget, vilket förklarar en del av den prognosticerade avvikelsen. Utökning samt avtalsenliga löneökningar förklarar förändringen mellan åren. Föregående år var personalkostnaderna lägre än förväntat i förhållande till antal årsarbetare på grund av frånvaroavdrag, vilket gör att förändringen mellan åren är högre än vad utökning och löneökningar medför. Prognosjämförelse – (”Budget”- respektive ”Prognos”-kolumnen + föregående rapport) 1. Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. 96 Den prognostiserade ramavvikelsen har förändrats med -100 kkr jämfört med föregående ekonomiska rapport. Avvikelsen på personalkostnader har ökat med +100 kkr, men negativa avvikelser på övriga kostnader med -100 kkr (bland annat på grund av köpta tjänster och bilersättning) och lokalkostnader med -100 kkr (tillfälliga lokalhyror) gör att den totala avvikelsen förändrats. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar (”Utfall”-kolumnerna) 1. Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringsnetto i år är -203 kkr. Föregående års motsvarande periods investeringsnetto var 250 kkr, en förändring med 47 kkr. Förändringen förklaras av att investeringar gjordes tidigare föregående år. Prognos – (”Budget”- respektive ”Prognos”-kolumnen) 1. Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. – Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Den prognosticerade avvikelen mot kommunfullmäktiges fastställda ram är +/- 0 kkr. Prognosjämförelse – (”Budget”- respektive ”Prognos”-kolumnen + föregående rapport) 1. Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ingen förändring av den prognosticerade ramavvikelsen jämfört med föregående ekonomiska rapport. 97 1(1) Anmälningsärende delegation 2015-09-01 Diarienummer: BU 2015/0001 Version: 1.0 Beslutsorgan: BUN Planeringsavdelningen Siv-Britt Håkansson E-post: [email protected] Telefon: 035-136730 Delegationsbeslut Ärendet Beslut fattade enligt barn- och ungdomsnämndens delegationsbestämmelser, har sammanställts för barn- och ungdomsnämndens kännedom. Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att lägga sammanställningarna till handlingarna. A ALLMÄN nr. - , B VERKSAMHET nr. 180-190, C PERSONAL nr. 363-406, D EKONOMI nr. - . 1 98 BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT AUGUSTI 2015 NR DNR/ Beslutsdatum ÄRENDE/BESLUT DELEGAT A ALLMÄN 35 B VERKSAMHET Beslut om utbildning i fritidshem enligt 14 kap, 6 § i skollagen 2010:800 Beslut om utbildning i fritidshem enligt 14 kap, 6 § i skollagen 2010:800 Beslut om utbildning i fritidshem enligt 14 kap, 6 § i skollagen 2010:800 Yttrande till Skolinspektionen över anmälan av Vallåsskolan angående rätt till stödinsatser och rätt till utbildning. Beslut om utbildning i fritidshem enligt 8 kap, 7 § i skollagen 2010:800 Beslut om utbildning i fritidshem enligt 8 kap, 7 § i skollagen 2010:800 Beslut om utbildning i förskola enligt 8 kap, 5 § i skollagen 2010:800 Beslut om utbildning i förskola enligt 8 kap, 5 § i skollagen 2010:800 180 201508/11 181 201508/11 182 201508/11 183 184 BU 2015/0301 201507/03 185 201508/10 186 201508/20 187 201508/12 188 201508/21 189 201504/20 190 201504/20 363 20150702 364 20150701 Tillsvidareanställning, Enhetschef barn och elevhälsa, 100%, from 2015-07-01, Christina Hovius 365 20150701 Tillsvidareanställning, Enhetschef lärande, 100%, from 2015- Beslut om utbildning i förskola enligt 8 kap, 5 § i skollagen 2010:800 Beslut om utbildning i fritidshem enligt 8 kap, 7 § i skollagen 2010:800 Beslut om utbildning i fritidshem enligt 8 kap, 7 § i skollagen 2010:800 C PERSONAL Tillsvidareanställning, controller, 100%, inom skolområde Centrum from 2015-10-05, Madeleine Nilsander Rektor Tony Roth Rektor Tony Roth Rektor Tony Roth Kvalitets- och utvecklingschef Förskolechef Agneta Meldegren Förskolechef Agneta Meldegren Förskolechef Caroline Ydén Pihl Förskolechef Carina Norén Sundén Förskolechef Leif Ljungberg Förskolechef Agneta Meldegren Förskolechef Agneta Meldegren Avdelningschef ekonomi Eva Demle Skolområdeschef Söder Hans Dahlqvist Skolområdeschef 99 BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT NR DNR/ Beslutsdatum ÄRENDE/BESLUT DELEGAT 08-03, Karolina Larsson Centrum Pauline Broholm Lindberg Skolområdeschef Norr Pia Bagge Rektor Anneli Perelius Rektor Lina Tannerfalk Wiberg Tillsvidareanställning, Enhetschef modersmål och migration, 100%, from 2015-09-01, Christer Jönsson Tillsvidareanställning, Elevassistent, 100%, inom skolområde Centrum, from 2015-08-10, Jessica Svensson Tidsbegränsad anställning, Resurspedagog, 80%, inom skolområde Centrum, from 2015-08-10 tom 2016-06-15, Anders Alfredssson Tidsbegränsad anställning Förskollärare 100% inom skolområde Centrum from 2015-07-01 tom 2015-12-31 Caroline Olsson Tidsbegränsad anställning Speciallärare 100% inom skolområde Centrum from 2015-08-10 tom 2016-08-12 Anette Svensson Tillsvidareanställning Lärare 100% inom skolområde Centrum from 2015-08-10 Maria Bengtsson Tillsvidareanställning Lärare 100% inom skolområde Centrum from 2015-08-10 Kristian Forkman Förändrad sysselsättningsgrad för rektor Clas Stillborg från 100% till 60% from 2015-08-01 366 20150701 367 20150623 368 20150709 369 20150602 370 20150604 371 20150605 372 20150610 373 20150611 374 20150611 Tillsvidareanställning Barnskötare 100% inom skolområde Centrum from 2015-08-03 Anna-Karin Ivansson 375 20150616 376 20150616 377 20150617 378 20150617 379 20150623 380 20150622 381 20150623 382 20150630 Tidsbegränsad anställning Lärare 90% inom skolomårde Centrum from 2015-08-10 tom 2016-06-15 Martin Jonsson Tidsbegränsad anställning Administrativt närstöd 100% inom skolområde centrum from 2015-08-06 tom 2016-06-18 Sabina Söderberg Tillsvidareanställning Lärare 100% inom skolområde centrum from 2015-08-10 Jenny Larsson Förändrad sysselsättningsgrad för skolkurator Ellen Väresmaa från 50% till 80% from 2015-06-01 Tillsvidareanställning Förskollärare 100% inom skolområde centrum from 2015-08-10 Pia Karlsson Tillsvidareanställning förskollärare 100% inom skolområde centrum from 2015-06-01 Matilda Christiansson Tillsvidareanställning Specialpedagog 100% inom skolområde centrum from 2015-09-01 Marie Louise Amner Tillsvidareanställning kurator 100% inom skolområde centrum from 2015-08-17 Sara Loippo Förskolechef Charlotta Ryberg Rektor Marie Liljenberg Rektor Dick Hero Rektor Tommy Persosn Skolområdeschef Centrum Pauline Broholm Lindberg Förskolechef Tina Andersson Gunnarsson Rektor Daniel Josefsson Rektor Daniel Josefsson Rektor Dick Hero Rektor Daniel Josefsson Rektor Anneli Perelius Förskolechef Barbro Sundström Rektor Anneli Perelius Rektor Marie Liljenberg 100 BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT NR DNR/ Beslutsdatum 383 20150702 384 20150703 385 20150708 386 20150803 387 20150417 388 20150608 389 20150610 390 20150611 391 20150615 Tillsvidareanställning barnskötare, 100% inom skolområde Norr from 2015-08-03, Laura Slijepcevic 392 20150617 393 20150622 394 20150624 395 20150625 396 20150630 397 20150810 398 20150810 399 20150810 400 20150810 401 20140811 Tillsvidareanställning, förskollärare, 100% inom skolområde Norr from 2015-08-17, Anne Oscarsson. Tillsvidareanställning, fritidspedagog, 100% inom skolområde Norr from 2015-08-03, Eric Nilsson Tillsvidareanställning, barnskötare, 100% inom skolområde Norr from 2015-06-15 Evelina Sundqvist Tillsvidareanställning HR-utvecklare, 100% inom HRavdelningen from 2015-07-01, Marika Wallin Tidsbegränsad anställning, pedagogista/pedagogisk utvecklare, 100%, inom skolområde Norr from 2015-08-10 tom 2016-06-30, Madeleine Palmgren Tidsbegränsad anställning, lärare, 80% inom skolområde Norr from 2015-08-10 tom 2016-06-10, Sofia Hasselström Tillsvidareanställning, lärare, 100% inom skolområde Norr from 2015-08-10, Fredrik Lorentzson Tillsvidareanställning lärare 100% inom skolområde Norr from 2015-08-10 Andreas Johansson Tillsvidareanställning förskollärare 100% inom skolområde Norr from 2015-08-10, Emilié Nilsson Tidsbegränsat uppdrag som förstelärare,100% inom skolområde Norr from 2014-08-11 tom 2016-06-17, Susanne Backe ÄRENDE/BESLUT DELEGAT Tillsvidareanställning vaktmästare 100% inom skolområde centrum from 2015-08-17 Reine Jönsson Tillsvidareanställning Förskollärare 100% inom skolområde centrum from 2015-08-01 Sofia Liljeqvist Tillsvidareanställning Förskollärare 100% inom skolområde centrum from 2015-08-17 Camilla Reinodt Tillsvidareanställning Lärare 100% inom skolområde centrum from 2015-08-10 Anna Bertram Tillsvidareanställning legitimerad lärare, 90%, inom skolområde Norr from 2015-05-01, Jenny Malmberg. Tillsvidareanställning legitimerad lärare, 100%, inom skolområde Norr from 2015-06-01, Jessica Laurila Tidsbegränsad anställning, 100%, inom skolområde Norr from 2015-06-17 tom 2016-06-15, Peter Nilsson Tillsvidareanställning, barnskötare 100% inom skolområde Norr from 2015-08-10, Elisabeth Bondesson-Fagercrantz Förskolechef Kent Roslund Förskolechef Charlotta Ryberg Förskolechef Kent Roslund Rektor Yvonne Schnell Rektor Peter Höjman Rektor Annika Palm Rektor Tony Roth Enhetschef Bemanningen Johanna Rognli Förskolechef Elisabeth Schönbeck Förskolechef Irene Svedin Rektor Rutger Herlin Förskolechef Irene Svedin HR-chef Alexandra Almén Förskolechef Ulrika Jonson Rektor Birgitta Almén Rektor Hans Åkerlund Rektor Birgitta Almén Rektor Birgitta Almén Rektor Chatarina Mardell 101 BARN- & UNGDOMSFÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT NR DNR/ Beslutsdatum 402 20150811 403 20150812 404 20150812 405 20150813 406 20150818 ÄRENDE/BESLUT DELEGAT Tillsvidareanställning legitimerad förskollärare, 100% inom skolområde Norr from 2015-09-01, Dior Högfeldt Tidsbegränsad anställning, lärare 75% inom skolområde Norr from 2015-08-17 tom 2016-08-08, Anneli Mårtensson Tillsvidareanställning legitimerad förskollärare 100% inom skolområde Norr from 2015-09-01, Sofia Molin Dunkel Tillsvidareanställd enligt AB§4 moment 4, poolanställning, barnskötare 100% inom skolområde Norr, Violeta Jumrukovska Tillsvidareanställning specialpedagog 100% inom skolområde Norr from 2015-08-10, Sandra Daradic Förskolechef Åsa Anshem Rektor/förskolechef Rose-Marie Nielsen Förskolechef Helene Frisk Förskolechef Irene Svedin Rektor Peter Höjman D EKONOMI 30 102 Begrepp och förkortningar Pedagogisk Verksamhet LGR 11 LPFÖ 98 REV LGRSÄ11 IUP SYV SOU VFU SFI USK CUG SKOLFS L LR PORTAL 035 Läroplan för grundskolan (förskoleklass och fritidshem) Läroplan för förskolan Läroplan för grundsärskola Individuell utvecklingsplan. Den ska alla elever ha från 2006. Studie och yrkesvägledning; yrkeskategorin är studie och yrkesvägledare. Statens offentliga utredningar Verksamhetsförlagd utbildning som är lärarstudenternas praktiska del ute på kommunens skolor. Svenska för invandrare Borttaget begrepp för undervisningsskyldighet som inte finns officiellt men som ändå styr på många skolor. Central utvecklingsgrupp inom Barn och utbildningsförvaltningen i Halmstad som leds av förvaltningschefen Skolverkets författningssamling. Här publiceras nyheter inom skolområdet. Lärarförbundet. Facklig organisation som från början som från början organiserade lärare upp till år 6. Lärarnas riksförbund. Facklig organisation som från början organiserade adjunkter i grundskolans senare år och gymnasieskolan. BUFs och UAFs gemensamma lärportal. Omfattar; FRONTER – lärplattform SKOLA 24 – Frånvaroregistreringssystem UNIKUM – system för elevens IUP och skriftliga omdömen Personal HÖK AB Bilaga M LAS MBL FAS AML Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor Allmänna bestämmelser. I AB finns regler om vad som gäller när ett anställningsavtal ingås, arbetstidsvillkor, allmänna åliggande, regler vid avstängning, förmåner vid sjukdom, semester och vad som gäller när en anställning upphör m.m. Lärarnas arbetstid Lagen om anställningsskydd. I LAS regleras bland annat vilka olika anställningsformer som får förekomma, vad som gäller vid uppsägning, avsked m.m. Medbestämmande lagen som reglerar förhandlingsskyldigheten Förnyelse, Arbetsmiljö och Samverkan. Centralt samverkansavtal som syftar till att främja en god hälsa och en god arbetsmiljö. Arbetsmiljölagen 103 ATL AG At AVA Ssgr Fsk Fp Bsk SAM arbetet Rehab Arbetstidslagen Arbetsgivare Arbetstagare Allmän visstidsanställning Sysselsättningsgrad Förskollärare Fritidspedagog Barnskötare Systematiskt arbetsmiljöarbete – enkätarbete med åtgärdsplan Rehabilitering Ekonomi Driftredovisning - redovisar verksamhetens bokförda kostnader och intäkter under ett år. Skillnaden mellan intäkter och kostnader är nettokostnaden. Ex. löner, hyror, barnomsorgsintäkter, bidrag till fristående skolor. Driftsredovisningen ingår i kommunens resultaträkning. Investeringsredovisning – redovisar nämndens kostnader för investeringar. Investeringar är inköp av anläggningstillgångar och förs till kommunens balansräkning. BUN får endast investeringsbudget för inventarier, dvs möbler, datorer, musikinstrument etc. Investeringsbudgeten för fastigheter ansvarar FN för. Kapitalkostnader – är avskrivningar och internränta på de investeringar som är gjorda. Det innebär att kostnaden för investeringar fördelas över tiden som tex inventarier som skrivs av på 10 år och belastar BUN:s driftskostnader så länge. Delårsrapport – är en uppföljning av ekonomin för perioden januari-april samt en helårsprognos för nettokostnaderna. Rapporten ska till skillnad från de vanliga ekonomiuppföljningarna tillställas både Kommunstyrelsen och Fullmäktige. Här redovisas även verksamhetsmått som beskriver verksamheten och dess resultat och måluppfyllelse. Delårsbokslut – är en uppföljning av ekonomin för perioden januari-augusti samt en helårsprognos för nettokostnaderna. Rapporten ska tillställas KS och KF. Här redovisas även verksamhetsmått som beskriver verksamheten och dess resultat och måluppfyllelse samt en skriftlig redogörelse för verksamhetens måluppfyllelse, viktiga händelser nu och i framtiden. Nettokostnad – Kostnader minus intäkter. Resultatbalans (RB) – Underskott/ överskott i bokslutets driftsredovisning balanseras ( förs över) till nästa års driftsbudget. Årsarbetare (Åa) – En persons sysselsättningsgrad ( tex 75%) minus tjänstledighet plus eventuell vikarie. Används vid beräkningar av nyckeltal och verksamhetsmått. Kkr – tusenkronor. 104
© Copyright 2024