Förslag (pdf 1 MB)
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 SJVFS 2015:XX Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd; Utkom från trycket den X XX 2015 Omtryck beslutade den X december 2015. Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 22, 23, 31 och 41 §§ förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare och efter samråd med Sametinget, Skogsstyrelsen och länsstyrelsen i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd1 dels att 3, 6, 16, 23-28 §§, bilaga 2, rubriken till bilaga 2 samt bilaga 3 till föreskrifterna ska ha följande lydelse, dels att det i föreskrifterna ska införas en ny paragraf, 28 a § och närmast före 28 a § en ny rubrik samt en ny bilaga, bilaga 4 av följande lydelse. Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna författning träder i kraft. INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER ................................................................ 2 GEMENSAMMA BESTÄMMELSER........................................................................ 2 Stödformer ................................................................................................................ 2 Definitioner .............................................................................................................. 3 Undantag .................................................................................................................. 4 Förfogandedag för den ansökta arealen ................................................................... 4 Bedömning av betesmarker och slåtterängar ........................................................... 4 Minsta skiftesstorlek ................................................................................................ 5 Mark där jordbruksverksamheten upphör ................................................................ 5 Aktivitetskrav på jordbruksmark .............................................................................. 5 Aktiv jordbrukare - inte obetydlig jordbruksverksamhet ......................................... 6 God jordbrukshävd och goda miljöförhållanden ...................................................... 6 Varningssystemet ..................................................................................................... 7 Landskapselement i åkermark .................................................................................. 7 GÅRDSSTÖD OCH STÖDRÄTTER ......................................................................... 7 Användande av stödrätter ......................................................................................... 7 Stödrätter som upphör att gälla år 2015 ................................................................... 8 Indragning av oanvända stödrätter ........................................................................... 8 Nationella reserven ................................................................................................... 8 ÖVRIGA DIREKTSTÖD ............................................................................................ 9 Förgröningsstöd ........................................................................................................ 9 Nötkreatursstöd ...................................................................................................... 10 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser .......................................................... 11 BILAGOR…………………………………………………………………………. 12 1 Författningen senast omtryckt SJVFS 2015:14. SJVFS 2015:XX GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER 1 § Denna författning kompletterar 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/20082, 2. kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor3, 3. kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor4, 4. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/20095, 5. kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europarlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om ändring av bilaga X till den förordningen6, 6. kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 641/2014 av den 16 juni 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europarlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken7 och 7. förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER Stödformer 2 §8 Denna författning innehåller bestämmelser om 1. gårdsstödet, 2. stödrätter, 2 EUT L 347, 20.12.2013, s. 549 (Celex 32013R1306). EUT L 181, 20.6.2014, s. 48 (Celex 32014R0640). 4 EUT L 227, 31.7.2014, s. 69 (Celex 32014R0809). 5 EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307). 6 EUT L 181, 20.6.2014, s. 1 (Celex 32014R0639). 7 EUT L 181, 20.6.2014, s. 74 (Celex 32014R0641). 8 Ändringen innebär att stödet till unga jordbrukare har tagits bort. 3 2 SJVFS 2015:XX 3. förgröningen och 4. nötkreatursstödet. Bestämmelser om hur ansökningar ska göras finns i separata föreskrifter. (SJVFS 2015:4). Definitioner 3 § I denna författning finns vissa termer med följande definitioner. Aktiv jordbruksverksamhet: Som aktiv jordbruksverksamhet klassas mekanisk jordbearbetning, odling med etablerade metoder, skörd eller bete samt putsning, avslagning eller motsvarande. Grön träda, betesuppehåll eller liknande utan putsning eller avslagning räknas inte som aktiv jordbruksverksamhet. På åkermark i träda och sådan fältkant som avses i 28 § punkt 2, anses odling med etablerade metoder ske om växtligheten består av en blandning av grödor som är särskilt framtagen för att ge vilt, fåglar eller pollinerande insekter en god livsmiljö där. Betesmark och slåtteräng: Betesmark Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som sköts med bete, avslagning eller putsning samt är bevuxet med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder. Slåtteräng Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används på eftersommaren till slåtter eller för slåtter kompletterat med efterbete eller lövtäkt. Slåtterängen ska vara bevuxen med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder. Generellt för betesmark och slåtteräng Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som betesmark eller slåtteräng. Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som betesmark eller slåtteräng. För att ett skifte ska räknas som betesmark eller slåtteräng ska marken klassificeras som ägoslaget betesmark i blockdatabasen. Mark som inte är klassificerad som ägoslaget betesmark i blockdatabasen kan klassificeras som betesmark eller slåtteräng om marken har tydliga inslag av hävdgynnade arter eller har höga natur- eller kulturvärden knutna till slåtter- eller beteshävd. Ytor tätt med träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement eller som saknar tillräckligt med gräs eller örter, ska bedömas i enlighet med 6 §. Naturliga impediment och värdefulla 3 SJVFS 2015:XX landskapselement enligt bilaga 1 som är bevuxna med gräs, örter eller hävdad ljung ingår alltid i skiftesarealen. Blockdatabasen: Jordbruksverkets register över jordbruksmarken i Sverige. Gröda: Samma definitioner gäller som anges i artikel 44.4 i förordning (EU) nr 1307/20139. Gårdsstöd: Grundstöd i enlighet med förordning (EU) nr 1307/201310. Sista ansökningsdag: Datum för sista ansökan om stöd som fastställs i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2015:2) om ansökningar om jordbrukarstöd. Sista ändringsdag: Datum för sista dag att ändra för stödansökningar som fastställs i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2015:2) om ansökningar om jordbrukarstöd. Snabbväxande skogsträd: Salix med ett maximalt skördeintervall på 10 år samt poppel och hybridasp med ett maximalt skördeintervall på 20 år. Området med tvärvillkorselement: Områden enligt bilaga 4. Träda: Träda är åkermark där det inte sker någon produktion. Vattendrag: Bäck, å, flod, älv, kanal eller damm. Åkermark: Jordbruksmark som används för växtodling eller som hålls i ett sådant tillstånd att den kan användas för växtodling. Marken ska kunna användas utan någon särskild förberedande åtgärd annat än användande av gängse jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Marken ska kunna användas för växtodling varje år. Undantag kan göras för ett enskilt år om särskilda omständigheter föreligger. (SJVFS 2015:XX). Undantag 4 § Om det finns särskilda skäl, får Jordbruksverket besluta om undantag från bestämmelserna i denna författning. Förfogandedag för den ansökta arealen 5 § Den 15 juni det aktuella stödåret ska jordbrukaren förfoga över de skiften som ingår i stödansökan. Bedömning av betesmarker och slåtterängar 6 § I betesmarker och slåtterängar ska tillämpning av pro rata bedömning11 göras för följande element: 9 EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307). EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307). 11 Begrepp i förordning (EU) 640/2014 (EUT L 181, 20.6.2014, s. 48 (Celex 32014R0640)) för proportionell bedömning av vissa marker. 10 4 SJVFS 2015:XX 1. Ytor med träd- eller buskskikt som saknar tillräcklig mängd gräs, örter eller hävdad ljung eller som är svåråtkomliga för betesdjuren. 2. Ytor med naturliga impediment. 3. Värdefulla landskapselement som inte är bevuxna med gräs, örter och hävdad ljung. De värdefulla landskapselement som kan ingå är fornlämning, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 1. Enskilda element som är 0,05 hektar eller mindre ska ingå i arealen om de tillsammans täcker högst 10 procent av blockets areal. För block där dessa element täcker mer än 10 procent men maximalt 30 procent av arealen ska arealen minskas med 20 procent. För block där dessa element täcker mer än 30 procent men maximalt 50 procent ska arealen minskas med 40 procent. Sammanhängande områden med element som var för sig är 0,05 hektar eller mindre men tillsammans täcker mer än 50 procent av arealen får inte ingå i blocket. Om storleken på ett enskilt element är större än 0,05 hektar får det inte ingå i blocket. (SJVFS 2015:XX). Minsta skiftesstorlek 7 § För att stödrätter ska tilldelas eller stöd lämnas för de arealbaserade stöden ska ett jordbruksskifte vara minst 0,10 hektar. Undantag från första stycket gäller för skiften som ligger i direkt anslutning till ett annat skifte med gårdsstödsberättigande gröda på samma block. Den totala arealen för blocket får dock inte understiga 0,10 hektar. Mark där jordbruksverksamheten upphör 8 § Jordbruksmark upphör att vara stödberättigande när markarbeten för en permanent förändring till annat än jordbruksmark påbörjas på skiftet. På skiften som används för produktion det aktuella året, upphör stödberättigandet på den yta där markarbetet utförs. På skiften som inte används för produktion, upphör stödberättigandet på den del av skiftet där markanvändningen ska förändras permanent. Aktivitetskrav på jordbruksmark 9 § På all jordbruksmark ska det årligen utföras aktiv jordbruksverksamhet. Vid behov ska åtgärder vidtas för att hindra försumpning av åkermark. Alla delar av skiftet ska vara synbart påverkade av den aktiva jordbruksverksamheten senast den 31 oktober, det år verksamheten ska utföras. Undantag från första stycket: 1. Betesmark, slåtteräng och fäbodbete som ingår i ett miljöersättningsåtagande, får skötas genom aktiv jordbruksverksamhet vartannat år. Dock ska aktiv jordbruksverksamhet utföras på alla betesmarker, inklusive den del av fäbodbetet som även är vanlig betesmark, och slåtterängar år 2015. 2. Åkermark som läggs i träda och sådan obrukad fältkant som avses i 28 §, behöver inte skötas genom aktiv jordbruksverksamhet under det första året som träda eller fältkant. Dock ska aktiv jordbruksverksamhet utföras på all åkermark utom skyddszoner år 2015. 5 SJVFS 2015:XX 3. Mark som är skyddszon12 får istället hållas i ett skick som bevarar förmågan att begränsa läckage av bekämpnings- och växtnäringsmedel. Aktiv jordbrukare - inte obetydlig jordbruksverksamhet 9 a § Redovisning av minst 36 hektar åkermark, betesmark eller slåtteräng visar att jordbruksverksamheten inte är obetydlig, enligt artikel 9.2 tredje stycket (b) i förordning (EU) nr 1307/201313. Jordbruksmarken ska användas på ett sådant sätt att den person som redovisar marken skulle kunna få gårdsstöd för marken, under det aktuella stödåret. Marken ska redovisas i SAM ansökan i enlighet med villkoren i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:2) om ansökan om jordbrukarstöd. Redovisningen ska ha kommit in senast sista ansökansdag för gårdsstöd. Sent inkommen redovisning medför att de berörda stöden hanteras i enlighet med artikel 13 i förordning (EU) nr 640/201414, om sent inkommen ansökan. (SJVFS 2015:14). God jordbrukshävd och goda miljöförhållanden 10 § Jordbrukare som bevattnar jordbruksmark ska följa det tillståndsförfarande som finns om begränsningar som gäller uttag och användning av vatten för bevattningsändamål enligt 11 kap. miljöbalken (1998:808). Dessa jordbrukare ska även följa de eventuella villkor i befintliga tillstånd som redan har lämnats. 11 § Gödsel får inte spridas på jordbruksmark närmare än två meter från jordbruksmarkens kant som gränsar till vattendrag eller sjö. Första stycket gäller inte den gödsel som djuren själva tillför marken när de går på bete. 12 § Jordbrukare ska vidta åtgärder för att förebygga att grundvatten förorenas av farliga ämnen som förtecknas i bilagan till rådets direktiv av den 17 december 1979 om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämnen (80/68/EEG)15. Att vidta åtgärder innebär att inte släppa ut de farliga ämnena direkt i grundvatten. Det innebär också att förhindra indirekt förorening genom att förvara och hantera ämnena på ett sätt så att de inte riskerar att läcka till mark. 13 § Jordbrukare som omfattas av 11 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket ska hålla åkermark bevuxen i enlighet med den bestämmelsen. Dessutom gäller 29-34 §§ i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. 14 § Åkermark med mer än 20 procent lutning i direkt anslutning till hav, sjö eller vattendrag ska vara bevuxen under perioden 15 september–15 februari varje år. Detta gäller åkermark inom känsliga områden enligt 5 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket och 2 § i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna 12 Skyddszoner mot vattendrag och anpassade skyddszoner. EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307). 14 EUT L 181, 20.6.2014, s. 48 (Celex 32014R0640). 15 Direktivet är upphävt men bilagan enligt den sista versionen ska användas för den här bestämmelsen. 13 6 SJVFS 2015:XX råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. Åkermark som lämnats obearbetad efter skörd räknas som bevuxen. 15 § Det är förbjudet att bränna stubbåker. Undantag gäller om bränningen är av växtskyddsskäl eller i de fall det sker som förberedelse inför sådd av höstoljeväxter med metoder som inte innefattar plöjning. Bränning av växtskyddsskäl får endast ske efter att länsstyrelsen lämnat dispens. 16 § De tvärvillkorselement som finns på åkermark i området med tvärvillkorselement och som räknas upp i bilaga 2 ingår i den stödberättigande arealen. Dessa tvärvillkorselement får inte aktivt skadas eller tas bort. Solitärträd ska omges av en minst två meter bred zon där jorden inte får bearbetas. Småvatten får inte användas för tippning. Undantag från första stycket gäller om ett tvärvillkorselement får tas bort genom dispens lämnad i enlighet med miljöbalken (1998:808) eller kulturmiljölagen (1988:950). För dessa fall gäller eventuella villkor i dispensen. För solitärträd enligt bilaga 2 ska jordbrukare följa bestämmelserna i 4 § artskyddsförordningen (2007:845) gällande fåglar under fåglars häcknings- och uppfödningsperiod. (SJVFS 2015:XX). Varningssystemet 17 § Varningssystemet i enlighet med artikel 99.2 i förordning (EU) nr 1306/201316 ska tillämpas. Landskapselement i åkermark 18 § Landskapselement i åkermark som traditionellt är en del av goda jordbruksmetoder och gott markutnyttjande får ingå i den stödberättigande arealen, förutsatt att deras bredd inte överstiger två meter. GÅRDSSTÖD OCH STÖDRÄTTER Användande av stödrätter 19 § De stödrätter som en jordbrukare innehar sista ansökningsdag ska ses som deklarerade i ansökan om utbetalning av gårdsstöd. De stödrätter som jordbrukaren får ur nationella reserven det aktuella året ska ses som deklarerade i ansökan om utbetalning av gårdsstöd. De stödrätter som överförs till en jordbrukare efter sista ansökningsdag ska ses som tillagda i ansökan om utbetalning av gårdsstöd. Stödrätter som en jordbrukare för över till någon annan efter sista ansökningsdag ses som borttagna från överlåtarens ansökan om gårdsstöd. Efter sista ändringsdag påverkar inte stödrättsöverföringar ansökningar om utbetalning av gårdsstöd det aktuella året. 16 EUT L 347, 20.12.2013, s. 549 (Celex 32013R1306). 7 SJVFS 2015:XX Om den ansökta arealen som ger rätt till stöd är mindre än antalet stödrätter ska de stödrätter med högst värde användas först. Om stödrätter är värda lika mycket ska de stödrätter med lägst ordningsnummer användas först. En jordbrukare får anmäla att stödrätterna ska användas i en annan ordning. Stödrätter som upphör att gälla år 2015 20 § Datumet för avstämning av arealinnehav, i samband med att överskott av stödrätter upphör att gälla, är sista ansökningsdag år 2015.17 21 § Om stödrätter i jordbrukarens innehav är värda lika mycket tas i första hand stödrätter som har den minsta arealen bort. I andra hand tas stödrätter med högst ordningsnummer bort. Indragning av oanvända stödrätter 22 § Det antal stödrätter som jordbrukaren inte använt i sin gårdsstödsutbetalning under två år i rad dras in till nationella reserven i enlighet med artikel 31.1 (b) i förordning (EU) nr 1307/201318. Nationella reserven 23 § En ansökan om tilldelning av stödrätter ur den nationella reserven ska omfatta minst 0,10 hektar stödberättigande jordbruksmark. (SJVFS 2015:XX). 24 §19 Tilldelning från den nationella reserven kan ske till jordbrukare som söker gårdsstöd. Dessa ska sakna stödrätter för mark som berättigar till tilldelning enligt nedan. De ska inte sakna stödrätter på grund av att de har fört över stödrätter till en annan jordbrukare under det aktuella stödåret utan att mark har följt med. Utöver den tilldelning som måste beviljas i enlighet med artikel 30 i förordning (EU) nr 1307/201320, ska, i mån av medel, tilldelning ske för 1. betesmarker och slåtterängar som har blivit godkänd för gårdsstöd och registrerats i Jordbruksverkets blockdatabas från och med år 2014 och 2. jordbruksmark som återställts efter markarbeten för infrastruktur av offentlig karaktär. Vid tilldelning för betesmark och slåtteräng tilldelas högst det antal stödrätter som motsvarar ytan på den mark som tillkommit i blockdatabasen från och med 2014. För att ett block ska ingå i ansökan ska den registrerade ökningen av blockets godkända areal vara minst 0,10 hektar. Marken kan tilldelas stödrätter en gång. Vid tilldelning för jordbruksmark som återställts efter markarbeten för anläggning av infrastruktur av offentlig karaktär tilldelas högst det antal stödrätter som motsvarar den yta som med anledning av anläggningsarbetet inte var stödberättigande under två år i rad eller mer. Med offentlig karaktär menas främst 17 Artikel 21.4 i förordning (EU) nr 1307/2013 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307)). EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307). 19 Ändringen innebär att fjärde stycket är borttaget. 20 EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307). 18 8 SJVFS 2015:XX anläggningsarbeten där annan än dåvarande stödsökande var initiativtagare och beställare av infrastrukturen. Jordbruksverket kan bevilja en linjär höjning av värdet på alla stödrätter när överskottet i den nationella reserven, efter tilldelningar enligt ovan, bedöms vara tillräckligt stort. (SJVFS 2015:XX). 25 § Efter tilldelning enligt EU:s förordningar, beviljas i första hand full tilldelning för betesmarker och slåtterängar som tillkommit i Jordbruksverkets blockdatabas från och med 2014. Vid brist på medel får Jordbruksverket reservera ett belopp som säkerställer att sådan tilldelning som måste ske enligt artikel 30 i förordning (EU) nr 1307/201321 kan genomföras. Därefter görs en proportionell tilldelning för så mycket mark som medlen räcker till det aktuella året. Om värdet i den nationella reserven inte räcker till det aktuella året kan mark som inte får stödrätter användas i en ny ansökan året efter. Vid överskott på medel efter att alla tilldelningar har gjorts överförs vid behov och i första hand medel till stödet till unga jordbrukare. Om ingen överföring behöver göras till stödet till unga jordbrukare, eller om det fortfarande finns överskott efter en sådan överföring, sker tilldelning till alla stödrättsinnehavare om Jordbruksverket bedömer att överskottet är tillräckligt stort. (SJVFS 2015:XX). ÖVRIGA DIREKTSTÖD Förgröningsstöd Diversifiering av grödor 26 § De regler om gröddiversifiering som anges i artikel 44.3 (d) i förordning (EU) nr 1307/201322 ska gälla i stödområde 1-523. Dessa regler ska gälla jordbruksföretag som har huvuddelen av sin jordbruksmark i dessa områden. (SJVFS 2015:XX). 27 § De jordbruksföretag som har huvuddelen av sin jordbruksmark i stödområde 1524 ska uppfylla kraven i artikel 44.1 i förordning (EU) nr 1307/201325 från och med den 1 juni till och med den 31 juli. De jordbruksföretag som har huvuddelen av sin jordbruksmark utanför stödområde 1-526 ska uppfylla kraven i artikel 44.1 i förordning (EU) nr 1307/201327 från och med den 1 maj till och med den 30 juni. (SJVFS 2015:XX). Arealer med ekologiskt fokus 28 § Jordbruksföretag som har mer än 15 hektar åkermark ska ha minst 5 procent av den åkermarken som arealer med ett ekologiskt fokus. Jordbruksföretag som har huvuddelen av sin jordbruksmark i områden som omfattas av ett undantag för områden med stor andel skog28 behöver inte ha arealer med ekologiskt fokus. 21 EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307). EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307). 23 Bilaga 4 i förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. 24 Bilaga 4 i förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. 25 EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307). 26 Bilaga 4 i förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. 27 EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307). 28 X § förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare. 22 9 SJVFS 2015:XX Enligt 23 § förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare ska som arealer med ekologiskt fokus räknas: arealer som ligger i träda, landskapselement i form av obrukade fältkanter på åkermark, jordbruksmark med odling av salix, arealer med växttäcke etablerat genom insådd av vallfrö i huvudgröda och arealer med kvävefixerande grödor. 1. Arealer som ligger i träda ska hållas i träda minst från och med den 1 januari till och med den 15 juli. 2. Den obrukade fältkanten ska ligga på den yttersta odlingsbara arealen som i normala fall kan sås längs skiftesgränserna. De obrukade fältkanterna ska hållas i träda eller motsvarande till och med den 31 juli, med undantag för skiften som höstsås. Vid höstsådd får fältkanten brytas inför sådden av nästa års gröda. De obrukade fältkanterna ska vara tydligt avgränsade eller tydligt urskiljbara från växtligheten på omkringliggande skiften som jordbrukaren själv förfogar över. Huvudgrödan som odlas på skiftet ska utgöra den övervägande delen av skiftets areal. Den obrukade fältkanten får inte ligga på eller längs med skiften med träda som jordbrukaren själv förfogar över. Den obrukade fältkanten får inte ligga på eller längs med arealer där jordbrukaren söker utbetalning av miljöersättning för skyddszon. 3. På jordbruksmark med odling av salix får inga mineralgödselmedel eller växtskyddsmedel användas utom det första året grödan odlas. 4. Arealer med växttäcke ska etableras genom insådd av gräs i huvudgröda eller genom insådd av en blandning av vallfröer i huvudgröda. En förteckning över de arter av grödor som får användas i blandning av vallfröer finns i bilaga 3. Arealen får brytas efter den 31 oktober. Vallinsådd som gjorts på vår eller försommar räknas som arealer med ekologiskt fokus endast under insåningsåret. Vallinsådd som gjorts i en höstgröda räknas som areal med ekologiskt fokus under det år höstgrödan skördas. Vallinsådden får inte göras på arealer där jordbrukaren söker utbetalning av miljöersättning för minskat kväveläckage. 5. De godkända kvävefixerande grödorna är ärter, konservärter, bönor, sötlupin, vicker, kikärter, lusern och klöver. Grödorna får brytas efter den 31 juli. (SJVFS 2015:XX). Betesmark och slåtteräng i Natura 2000-område 28 a § Jordbrukare som upphör att bruka betesmark eller slåtteräng i Natura 2000område enligt bevarandeplanen för området, eller som minskar hävden så att marken inte kan godkännas för gårdsstöd, ska meddela detta till länsstyrelsen i samband med den årliga ansökan. Förnyelse av gröda på betesmark eller slåtteräng i Natura 2000-område får endast ske i enlighet med anvisningar från länsstyrelsen. (SJVFS 2015:XX). Nötkreatursstöd 29 § Nötkreatursstödet baseras på det djurinnehav under beräkningsperioden som har rapporterats till det Centrala nötkreatursregistret (CDB). Stödets storlek bestäms av det antal dagar ett djur har hållits på den produktionsplats eller de produktionsplatser som företaget har anmält. Antalet dagar räknas från och med dagen efter djuret har passerat 12 månaders ålder. 10 SJVFS 2015:XX Det djur som avses i första stycket ska uppfylla stödvillkoren i 29 § tredje stycket förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare från och med första dagen på beräkningsperioden. För den första stödperioden är beräkningsperioden för djurinnehavet den 1 januari 2015 till och med den 31 juli 2015. Därefter är beräkningsperioden återkommande den 1 augusti till och med den 31 juli med start den 1 augusti 2015. Referensåret för Nötkreatursstödet är den 1 augusti 2010 till och med den 31 juli 2011. I den mån stödformen blir översökt i relation till antalet djur referensåret, reduceras stödet per djur i relation till hur stor översökningen är. (SJVFS 2015:14) 30 §29 Om djuret anländer till en produktionsplats samma dag som den lämnat en annan produktionsplats, ska djuret tillgodoräknas den produktionsplats som den lämnar. Den som har anmält produktionsplatsen som djuret anländer till ska räkna efterföljande dag till sin beräkningsperiod. (SJVFS 2015:14). 31 § har upphävts genom (SJVFS 2015:4). --------------------------Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Denna författning träder i kraft den 1 januari 2015, då Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:4) om direktstöd ska upphöra att gälla. Äldre bestämmelser gäller dock för ansökningar som avser stödåret 2014 eller tidigare år. --------------------------Denna författning30 träder i kraft den 12 mars 2015 och gäller från och med stödåret 2015. --------------------------Denna författning31 träder i kraft den 11 maj 2015. Bestämmelserna i 9 a, 29 och 30 §§ samt bilaga 2 gäller från och med stödåret 2015. --------------------------Denna författning32 träder i kraft den X januari 2016 och gäller från och med stödåret 2016. Den vallinsådd som jordbrukaren sått in som ekologisk fokusareal under hösten 2015 omfattas inte av bestämmelsen i 28 § p. 4, enligt vilken vallinsådden ska bestå av blandningar. 29 Ändringen innebär att första stycket är borttaget. SJVFS 2015:4 31 SJVFS 2015:14 32 SJVFS 2015:XX 30 11 SJVFS 2015:XX LEIF DENNEBERG XX (Stödregelenheten) 12 SJVFS 2015:XX Bilaga 1 Landskapselement i betesmark och slåtteräng Landskapselement Punktelement Byggnadsgrund Definition Fornlämning Fornlämningar enligt kulturmiljölagen (1988:950) och som är ovan jord. Odlingsröse, stentipp Odlingssten samlad i rösen eller tippar. Linjeelement Stenmur Öppet dike En högst 200 kvadratmeter stor byggnadsgrund eller byggnad utan fungerande tak som hör samman med tidigare markanvändning/ hushållning. Grunden består av en eller flera tydliga grundstenar eller hörnstenar samt eventuellt spismursröse. Marken innanför grundens ytterväggar inkluderas. Murarna är uppförda i ursprungligt syfte att hägna in eller stänga ute boskap eller att avgränsa brukningsenheter. Muren är ursprungligen upplagd med huvudsakligen flera skikt sten. Öppet, i huvudsak anlagt, dike för dränering. Diket är vattenförande någon del av året. (SJVFS 2015:4). 13 SJVFS 2015:XX Bilaga 2 Tvärvillkorselement i åkermark i området med tvärvillkorselement Tvärvillkorselement Solitärträd Småvatten Öppet dike Stenmur (SJVFS 2015:XX). 14 Definition Enstaka fristående lövträd helt omgivet av åkermark. Trädet ska ha en kronvidd om minst 5 meter. Avstånd till fältkant ska vara minst 10 meter från stammen. Avstånd till närmaste tvärvillkorselement ska vara minst 10 m från stammen till elementet. Två eller flera stammar som växer intill varandra på en yta mindre än 1 m² räknas som ett träd. Mindre vattensamling helt omgiven av åkermark. Småvattnet är anlagt, alternativt utgörs av en naturlig vattensänka. Arealen ska vara mindre än 0,10 hektar (1000 m²). Småvattnet ska ständigt hålla ytvatten eller fuktig markyta. Omgivande slänt från åkern inkluderas i arealen. Öppet, i huvudsak anlagt dike för dränering av åkermark beläget i åkermark eller mellan angränsande åkermarksblock. För att åkermarksblocken ska räknas som angränsande ska avståndet från dikets mittlinje i snitt vara maximalt 5 meter till vardera åkerkanten. Diken där vattenspegeln överstiger 6 meters bredd omfattas inte av bestämmelsen i 16 §. Diket ska i sin helhet vara minst 0,5 meter brett i snitt, mätt vid släntkanten och minst 0,3 meter djupt i snitt. Muren är ursprungligen upplagd med huvudsakligen flera skikt sten och belägen i åkermark eller mellan angränsande åkermarksblock. För att åkermarksblocken ska räknas som angränsande ska avståndet från stenmurens mittlinje i snitt vara maximalt 5 meter till vardera åkerkanten. SJVFS 2015:XX Bilaga 3 Vallväxter Vallfröer godkända för insådd i en huvudgröda som ekologisk fokusareal. Fleråriga (gräs o baljväxter) engelskt rajgräs foderlosta fårsvingel hundäxing krypven kärrgröe rajsvingel (rörsvingelhybrid) renlosta rödsvingel rödven rörflen rörsvingel sengröe timotej ängsgröe ängssvingel Lolium perenne Bromus inermis Festuca ovina Dactylis glomerata Agrostis stolonifera Poa trivialis Festulolium Bromus arvensis Festuca rubra Agrostis capillaris Phalaris arundinacea Festuca arundinacea Poa palustris Phleum pratense Poa pratensis Festuca pratensis alsikeklöver rödklöver vitklöver Trifolium hybridum Trifolium pratense Trifolium repens blålusern getväppling getärt gullusern käringtand Medicago sativa Anthyllis vulneraria Galega orientalis Medicago falcata Lotus corniculatus Fröer som kan blandas i mindre andelar i den huvudsakliga vallinsådden Örter (i blandningar) cikoria gurkört honungsört kummin pimpernell svartkämpar (SJVFS 2015:XX). Cichorium intybus Borago officinalis Phacelia tanacetifolia Carum carvi Sanguisorba minor Plantago lanceolata 15 SJVFS 2015:XX Bilaga 4 Område med tvärvillkorselement Område ED HAMMARBY FRESTA VALLENTUNA MARKIM ORKESTA FRÖSUNDA KÅRSTA VADA ANGARN ÖSTERÅKER-ÖSTRA RYD SÖDRA DELEN BARKARBY VIKSJÖ JAKOBSBERG KALLHÄLL MUNSÖ FASTLANDSDEL EKERÖ LOVÖ FASTLANDSDEL FÄRINGSÖ HUDDINGE TRÅNGSUND SANKT MIKAEL FLEMINGSBERG BOTKYRKA GRÖDINGE TUMBA TULLINGE SALEM ÖSTERHANINGE FASTLANDSDEL VÄSTERHANINGE FASTLANDSDEL MUSKÖ HUVUDÖ TYRESÖ FASTLANDSDEL BRO LÅSSA FASTLANDSDEL KUNGSÄNGEN-VÄSTRA RYD FASTLANDSDEL HÅBO-TIBBLE HÅTUNA TURINGE NORRA DEL 16 Församling per den 1 januari 2000 ED HAMMARBY FRESTA VALLENTUNA MARKIM ORKESTA FRÖSUNDA KÅRSTA VADA ANGARN ÖSTERÅKER-ÖSTRA RYD BARKARBY VIKSJÖ JAKOBSBERG KALLHÄLL MUNSÖ EKERÖ LOVÖ FÄRINGSÖ HUDDINGE TRÅNGSUND S:T MIKAEL FLEMINGSBERG BOTKYRKA GRÖDINGE TUMBA TULLINGE SALEM ÖSTERHANINGE VÄSTERHANINGE MUSKÖ TYRESÖ BRO LÅSSA KUNGSÄNGEN-VÄSTRA RYD HÅBO-TIBBLE HÅTUNA TURINGE SJVFS 2015:XX TAXINGE TÄBY DANDERYD SOLLENTUNA STOCKHOLMS STAD STOCKHOLMS DOMKYRKOFÖRSAMLING SANKT JOHANNES ADOLF FREDRIK GUSTAV VASA MATTEUS ENGELBREKT HEDVIG ELEONORA OSCAR MARIA MAGDALENA HÖGALID KATARINA SOFIA KUNGSHOLM SANKT GÖRAN BRÄNNKYRKA VANTÖR FARSTA BROMMA ESSINGE VÄSTERLED VÄLLINGBY ENSKEDE SKARPNÄCK HÄSSELBY HÄGERSTEN SKÄRHOLMEN SPÅNGA KISTA SÖDERTÄLJE ÖSTERTÄLJE TVETA ÖSTRA DEL ENHÖRNA FASTLANDSDEL VÅRDINGE SÖDRA DEL ÖVERJÄRNA ÖSTRA DEL YTTERJÄRNA HÖLÖ FASTLANDSDEL MÖRKÖ MED BROFÖRBINDELSE VÄSTERTÄLJE TAXINGE TÄBY DANDERYD SOLLENTUNA STOCKHOLMS STAD STOCKHOLMS DOMKYRKOFÖRSAMLING JOHANNES ADOLF FREDRIK GUSTAV VASA MATTEUS ENGELBREKT HEDVIG ELEONORA OSCAR MARIA MAGDALENA HÖGALID KATARINA SOFIA KUNGSHOLM S:T GÖRAN BRÄNNKYRKA VANTÖR FARSTA BROMMA ESSINGE VÄSTERLED VÄLLINGBY ENSKEDE SKARPNÄCK HÄSSELBY HÄGERSTEN SKÄRHOLMEN SPÅNGA KISTA SÖDERTÄLJE ÖSTERTÄLJE TVETA ENHÖRNA VÅRDINGE ÖVERJÄRNA YTTERJÄRNA HÖLÖ MÖRKÖ VÄSTERTÄLJE 17 SJVFS 2015:XX NACKA SALTSJÖBADEN FASTLANDSDEL BOO SUNDBYBERG SOLNA RÅSUNDA LIDINGÖ VAXHOLM MED BRO SIGTUNA SANKT OLOF SANKT PER HAGA ODENSALA HUSBY-ÄRLINGHUNDRA NORRSUNDA SKEPPTUNA VALSTA NYNÄSHAMN FASTLANDSDEL SORUNDA FASTLANDSDEL TORÖ MED BRO ÖSMO FASTLANDSDEL KALMAR YTTERGRAN ÖVERGRAN HÄGGEBY SKOKLOSTER VENDEL TIERP NORRA DEL UPPSALA DOMKYRKOFÖRSAMLING HELGA TREFALDIGHET GAMLA UPPSALA VAKSALA DANMARK FUNBO HAGBY RAMSTA BALINGSTA VÄSTERÅKER DALBY UPPSALA-NÄS LÄBY VÄNGE ÅLAND 18 NACKA SALTSJÖBADEN BOO SUNDBYBERG SOLNA RÅSUNDA LIDINGÖ VAXHOLM SIGTUNA S:T OLOF S:T PER HAGA ODENSALA HUSBY-ÄRLINGHUNDRA NORRSUNDA SKEPPTUNA VALSTA NYNÄSHAMN SORUNDA TORÖ ÖSMO KALMAR YTTERGRAN ÖVERGRAN HÄGGEBY SKOKLOSTER VENDEL TIERP UPPSALA DOMKYRKOFÖRSAMLING HELGA TREFALDIGHET GAMLA UPPSALA VAKSALA DANMARK FUNBO HAGBY RAMSTA BALINGSTA VÄSTERÅKER DALBY UPPSALA-NÄS LÄBY VÄNGE ÅLAND SJVFS 2015:XX SKOGS-TIBBLE JÄRLÅSA JUMKIL BÖRJE ÅKERBY BÄLINGE SKUTTUNGE TENSTA SÖDRA DEL LENA ÄRENTUNA BJÖRKLINGE ÖSTRA DEL VIKSTA ÖSTRA DEL LAGGA ALSIKE VASSUNDA KNIVSTA ÖSTUNA HUSBY-LÅNGHUNDRA GOTTSUNDA RASBO ENKÖPING ENKÖPINGS-NÄS TEDA SVINNEGARN TILLINGE BRED SPARRSÄTRA BOGLÖSA LILLKYRKA FASTLANDSDEL VALLBY FASTLANDSDEL KUNGS-HUSBY FASTLANDSDEL TORSVI VECKHOLM HACKSTA LÖT VILLBERGA HUSBY-SJUTOLFT LITSLENA HÄRKEBERGA HOLM FITTJA KULLA HJÄLSTA GIRESTA SKOGS-TIBBLE JÄRLÅSA JUMKIL BÖRJE ÅKERBY BÄLINGE SKUTTUNGE TENSTA LENA ÄRENTUNA BJÖRKLINGE VIKSTA LAGGA ALSIKE VASSUNDA KNIVSTA ÖSTUNA HUSBY-LÅNGHUNDRA GOTTSUNDA RASBO ENKÖPING ENKÖPINGS-NÄS TEDA SVINNEGARN TILLINGE BRED SPARRSÄTRA BOGLÖSA LILLKYRKA VALLBY KUNGS-HUSBY TORSVI VECKHOLM HACKSTA LÖT VILLBERGA HUSBY-SJUTOLFT LITSLENA HÄRKEBERGA HOLM FITTJA KULLA HJÄLSTA GIRESTA 19 SJVFS 2015:XX FRÖSLUNDA BISKOPSKULLA LÅNGTORA NYSÄTRA GRYTA SIMTUNA FRÖSTHULT HÄRNEVI TORSTUNA ÖSTERUNDA ALTUNA VÄSTRA VINGÅKER NORRA DEL ÖSTERÅKER FRUSTUNA GÅSINGE-DILLNÄS SÖDRA DEL BJÖRNLUNDA NYKÖPINGS SANKT NICOLA NYKÖPINGS ALLA HELGONA SVÄRTA BERGSHAMMAR TUNA NORRA DEL LUNDA NORRA DEL KILA NORRA DEL STIGTOMTA RÅBY-RIPSA SÖDRA DEL LID LUDGO-SPELVIK RUNTUNA TYSTBERGA-BÄLINGE FASTLANDSDEL LÄSTRINGE VRENA OXELÖSUND BETTNA BLACKSTA VADSBRO KATRINEHOLM BJÖRKVIK ÖSTRA DEL LERBO SKÖLDINGE SÖDRA DEL FLODA SÖDRA DEL STORA MALM ÖSTRA DEL ÖSTRA VINGÅKER NORRA DEL JULITA FASTLANDSDEL 20 FRÖSLUNDA BISKOPSKULLA LÅNGTORA NYSÄTRA GRYTA SIMTUNA FRÖSTHULT HÄRNEVI TORSTUNA ÖSTERUNDA ALTUNA VÄSTRA VINGÅKER ÖSTERÅKER FRUSTUNA GÅSINGE-DILLNÄS BJÖRNLUNDA NYKÖPINGS S:T NICOLAI NYKÖPINGS ALLA HELGONA SVÄRTA BERGSHAMMAR TUNA LUNDA KILA STIGTOMTA RÅBY-RIPSA LID LUDGO-SPELVIK RUNTUNA TYSTBERGA-BÄLINGE LÄSTRINGE VRENA OXELÖSUND BETTNA BLACKSTA VADSBRO KATRINEHOLM BJÖRKVIK LERBO SKÖLDINGE FLODA STORA MALM ÖSTRA VINGÅKER JULITA SJVFS 2015:XX NÄVERTORP ESKILSTUNA FORS ESKILSTUNA KLOSTER TORSHÄLLA HÄLLBY TUMBO RÅBY-REKARNE GILLBERGA LISTA ÖJA HUSBY-REKARNE NORRA DEL STENKVISTA ÄRLA NORRA DEL KAFJÄRDEN NORRA DEL FASTLANDSDEL KAFJÄRDEN SÖDRA DEL, BARVA STRÄNGNÄS DOMKYRKOFÖRSAMLING ASPÖ MARIEFRED ÅKER NORRA DEL TORESUND YTTERSELÖ MED BRO ÖVERSELÖ MED BRO HÄRAD NORRA DEL VÅRFRUBERGA TROSA STADSFÖRSAMLING TROSA-VAGNHÄRAD FASTLANDSDEL VÄSTERLJUNG FASTLANDSDEL STORA ÅBY NORRA DEL ÖDESHÖG NORRA DEL SVANSHALS VÄSTRA TOLLSTAD HEDA RÖK NORRA DEL LINKÖPINGS DOMKYRKOFÖRSAMLING LINKÖPINGS SANKT LARS LANDERYD SLAKA KÄRNA KAGA LEDBERG NÄVERTORP ESKILSTUNA FORS ESKILSTUNA KLOSTER TORSHÄLLA HÄLLBY TUMBO RÅBY-REKARNE GILLBERGA LISTA ÖJA HUSBY-REKARNE STENKVISTA ÄRLA KAFJÄRDEN KAFJÄRDEN STRÄNGNÄS DOMKYRKOFÖRSAMLING ASPÖ MARIEFRED ÅKER TORESUND YTTERSELÖ ÖVERSELÖ HÄRAD VÅRFRUBERGA TROSA STADSFÖRSAMLING TROSA-VAGNHÄRAD VÄSTERLJUNG STORA ÅBY ÖDESHÖG SVANSHALS VÄSTRA TOLLSTAD HEDA RÖK LINKÖPINGS DOMKYRKOFÖRSAMLING LINKÖPINGS S:T LARS LANDERYD SLAKA KÄRNA KAGA LEDBERG 21 SJVFS 2015:XX NYKIL NORRA DEL GAMMALKIL NORRA DEL SJÖGESTAD VÄSTERLÖSA BJÖRKEBERG RAPPESTAD VIKINGSTAD VRETA KLOSTER FLISTAD LJUNG SÖDRA DEL ÖSTRA HARG RYSTAD TÖRNEVALLA ÖSTRA SKRUKEBY LILLKYRKA GISTAD ÖRTOMTA ASKEBY BANKEKIND VÅRDSBERG LINKÖPINGS BERGA LINKÖPINGS JOHANNELUND LINKÖPINGS SKÄGGETORP LINKÖPINGS RYD NORRKÖPINGS SANKT OLAI NORRKÖPINGS HEDVIG NORRKÖPINGS MATTEUS ÖSTRA ENEBY NORRKÖPINGS BORG NORRKÖPINGS SANKT JOHA STYRSTAD TINGSTAD KULLERSTAD VÅNGA ÖSTRA DEL SKÄRKIND KIMSTAD KVILLINGE ÖSTRA STENBY FASTLANDSDEL KONUNGSUND DAGSBERG FASTLANDSDEL FURINGSTAD TÅBY KUDDBY Å 22 NYKIL GAMMALKIL SJÖGESTAD VÄSTERLÖSA BJÖRKEBERG RAPPESTAD VIKINGSTAD VRETA KLOSTER FLISTAD LJUNG ÖSTRA HARG RYSTAD TÖRNEVALLA ÖSTRA SKRUKEBY LILLKYRKA GISTAD ÖRTOMTA ASKEBY BANKEKIND VÅRDSBERG LINKÖPINGS BERGA LINKÖPINGS JOHANNELUND LINKÖPINGS SKÄGGETORP LINKÖPINGS RYD NORRKÖPINGS S:T OLAI NORRKÖPINGS HEDVIG NORRKÖPINGS MATTEUS NORRKÖPINGS ÖSTRA ENEBY NORRKÖPINGS BORG NORRKÖPINGS S:T JOHANNES STYRSTAD TINGSTAD KULLERSTAD VÅNGA SKÄRKIND KIMSTAD KVILLINGE ÖSTRA STENBY KONUNGSUND DAGSBERG FURINGSTAD TÅBY KUDDBY Å SJVFS 2015:XX ÖSTRA NY ÖSTRA HUSBY FASTLANDSDEL HÄRADSHAMMAR FASTLANDSDEL VRINNEVI SVÄRTINGE SANKT LAURENTII DROTHEM SKÖNBERGA VÄSTRA HUSBY GÅRDEBY ÖSTRA RYD SKÄLLVIK FASTLANDSDEL MOGATA FASTLANDSDEL MOTALA SLÄTTBYGDEN BRUNNEBY KLOCKRIKE ÄLVESTAD FORNÅSA LÖNSÅS EKEBYBORNA ASK VARV OCH STYRA VÄSTRA STENBY FIVELSTAD VADSTENA STRÅ NÄSSJA ÖRBERGA HERRESTAD KÄLLSTAD ROGSLÖSA VÄVERSUNDA HOV HAGEBYHÖGA ORLUNDA MJÖLBY HÖGBY SKÄNNINGE BJÄLBO ALLHELGONA JÄRSTAD NORMLÖSA VALLERSTAD ÖSTRA NY ÖSTRA HUSBY HÄRADSHAMMAR VRINNEVI SVÄRTINGE S:T LAURENTII DROTHEM SKÖNBERGA VÄSTRA HUSBY GÅRDEBY ÖSTRA RYD SKÄLLVIK MOGATA MOTALA BRUNNEBY KLOCKRIKE ÄLVESTAD FORNÅSA LÖNSÅS EKEBYBORNA ASK VARV OCH STYRA VÄSTRA STENBY FIVELSTAD VADSTENA STRÅ NÄSSJA ÖRBERGA HERRESTAD KÄLLSTAD ROGSLÖSA VÄVERSUNDA HOV HAGEBYHÖGA ORLUNDA MJÖLBY HÖGBY SKÄNNINGE BJÄLBO ALLHELGONA JÄRSTAD NORMLÖSA VALLERSTAD 23 SJVFS 2015:XX SKEPPSÅS APPUNA HOGSTAD VÄDERSTAD KUMLA SYA ÖSTRA TOLLSTAD VIBY VETA HERRBERGA SÖDERÅKRA FASTLANDSDEL KALMAR DOMKYRKOFÖRSAMLING FÖRLÖSA-KLÄCKEBERGA DÖRBY HOSSMO FASTLANDSDEL RYSSBY FASTLANDSDEL ÅBY LJUNGBY FASTLANDSDEL HAGBY VOXTORP FASTLANDSDEL HALLTORP FASTLANDSDEL ARBY KALMAR SANKT JOHANNES HELIGA KORSET SANKTA BIRGITTA TVÅ SYSTRAR KARLSKRONA STADSFÖRSAMLING LÖSEN SLÄTTBYGDEN AUGERUM SLÄTTBYGDEN JÄMJÖ SLÄTTBYGDEN RAMDALA SLÄTTBYGDEN RÖDEBY SÖDRA DEL FRIDLEVSTAD SÖDRA DEL TVING SÖDRA DEL NÄTTRABY FASTLANDSDEL RONNEBY SLÄTTBYGDEN FÖRKÄRLA FASTLANDSDEL LISTERBY FASTLANDSDEL EDESTAD HJORTSBERGA BRÄKNE-HOBY SLÄTTBYGDEN KARLSHAMN FASTLANDSDEL 24 SKEPPSÅS APPUNA HOGSTAD VÄDERSTAD KUMLA SYA ÖSTRA TOLLSTAD VIBY VETA HERRBERGA SÖDERÅKRA KALMAR DOMKYRKOFÖRSAMLING FÖRLÖSA-KLÄCKEBERGA DÖRBY HOSSMO RYSSBY ÅBY LJUNGBY HAGBY VOXTORP HALLTORP ARBY KALMAR S:T JOHANNES HELIGA KORSET S:TA BIRGITTA TVÅ SYSTRAR KARLSKRONA STADSFÖRSAMLING LÖSEN AUGERUM JÄMJÖ RAMDALA RÖDEBY FRIDLEVSTAD TVING NÄTTRABY RONNEBY FÖRKÄRLA LISTERBY EDESTAD HJORTSBERGA BRÄKNE-HOBY KARLSHAMN SJVFS 2015:XX ASARUM SLÄTTBYGDEN MÖRRUM FASTLANDSDEL ELLEHOLM SÖLVESBORG FASTLANDSDEL GAMMALSTORP YSANE FASTLANDSDEL YSANE Ö-DEL MJÄLLBY FASTLANDSDEL TIRUP SVALÖV FELESTAD KÅGERÖD HALMSTAD SIREKÖPINGE BILLEBERGA KÄLLS-NÖBBELÖV NORRA SKRÄVLINGE NORRVIDINGE KONGA SÖDRA DEL ASK TORRLÖSA KNÄSTORP UPPÅKRA MÖLLEBERGA SÄRSLÖV GÖRSLÖV TOTTARP SANKT STAFFAN BURLÖV GESSIE ESKILSTORP HÖKÖPINGE VELLINGE SKANÖR FALSTERBO STORA HAMMAR RÄNG SÖDRA ÅKARP MELLAN-GREVIE ÖSTRA GREVIE VÄSTRA INGELSTAD ARRIE KNISLINGE GRYT ASARUM MÖRRUM ELLEHOLM SÖLVESBORG GAMMALSTORP YSANE YSANE MJÄLLBY TIRUP SVALÖV FELESTAD KÅGERÖD HALMSTAD SIREKÖPINGE BILLEBERGA KÄLLS-NÖBBELÖV NORRA SKRÄVLINGE NORRVIDINGE KONGA ASK TORRLÖSA KNÄSTORP UPPÅKRA MÖLLEBERGA SÄRSLÖV GÖRSLÖV TOTTARP S:T STAFFAN BURLÖV GESSIE ESKILSTORP HÖKÖPINGE VELLINGE SKANÖR FALSTERBO STORA HAMMAR RÄNG SÖDRA ÅKARP MELLAN-GREVIE ÖSTRA GREVIE VÄSTRA INGELSTAD ARRIE KNISLINGE GRYT 25 SJVFS 2015:XX KVIINGE HJÄRSÅS SÖDRA DEL EMMISLÖV BJUV RISEKATSLÖSA NORRA VRAM EKEBY KÄVLINGE DAGSTORP VÄSTRA KARABY LACKALÄNGA-STÄVIE SÖDERVIDINGE VIRKE LILLA HARRIE STORA HARRIE HOFTERUP BARSEBÄCK LÖDDEKÖPINGE HÖG LOMMA BJÄRRED SVEDALA BÖRRINGE TÖRRINGE VÄSTRA KÄRRSTORP KVIINGE HJÄRSÅS EMMISLÖV BJUV RISEKATSLÖSA NORRA VRAM EKEBY KÄVLINGE DAGSTORP VÄSTRA KARABY LACKALÄNGA-STÄVIE SÖDERVIDINGE VIRKE LILLA HARRIE STORA HARRIE HOFTERUP BARSEBÄCK LÖDDEKÖPINGE HÖG LOMMA BJÄRRED SVEDALA BÖRRINGE TÖRRINGE-VÄSTRA KÄRRSTORP BJÄRSHÖG SKABERSJÖ BARA HYBY SKURUP SVENSTORP VÄSTRA VEMMENHÖG ÖSTRA VEMMENHÖG SKIVARP VÄSTRA NÖBBELÖV KATSLÖSA SOLBERGA ÖRSJÖ SLIMMINGE VILLIE ILSTORP BJÖRKA SÖDRA ÅSUM SÖVDE BJÄRSHÖG SKABERSJÖ BARA HYBY SKURUP SVENSTORP VÄSTRA VEMMENHÖG ÖSTRA VEMMENHÖG SKIVARP VÄSTRA NÖBBELÖV KATSLÖSA SOLBERGA ÖRSJÖ SLIMMINGE VILLIE ILSTORP BJÖRKA SÖDRA ÅSUM SÖVDE 26 SJVFS 2015:XX BLENTARP EVERLÖV TOLÅNGA RÖDDINGE VANSTAD LÖVESTAD FRÄNNINGE VOLLSJÖ BRANDSTAD ÖVED ÖSTRA KÄRRSTORP HÖRBY VÄSTRA DEL ÖSTRA SALLERUP LYBY ÖSTRABY VÄSTERSTAD GUDMUNTORP BOSJÖKLOSTER SÖDRA DEL ULLSTORP BENESTAD RAMSÅSA TRYDE TOMELILLA SPJUTSTORP TRANÅS ONSLUNDA SMEDSTORP KVERRESTAD FÅGELTOFTA ÖSTRA INGELSTAD BOLLERUP TOSTERUP ÖVRABY IVETOFTA GUALÖV KLIPPAN VÄSTRA DEL VÄSTRA SÖNNARSLÖV ÖSTRA LJUNGBY VÄSTRA DEL BJÖRNEKULLA VÄSTRA BROBY KVIDINGE FÖRSLÖV VÄSTRA DEL GREVIE VÄSTRA DEL VÄSTRA KARUP VÄSTRA DEL BLENTARP EVERLÖV TOLÅNGA RÖDDINGE VANSTAD LÖVESTAD FRÄNNINGE VOLLSJÖ BRANDSTAD ÖVED ÖSTRA KÄRRSTORP HÖRBY ÖSTRA SALLERUP LYBY ÖSTRABY VÄSTERSTAD GUDMUNTORP BOSJÖKLOSTER ULLSTORP BENESTAD RAMSÅSA TRYDE TOMELILLA SPJUTSTORP TRANÅS ONSLUNDA SMEDSTORP KVERRESTAD FÅGELTOFTA ÖSTRA INGELSTAD BOLLERUP TOSTERUP ÖVRABY IVETOFTA GUALÖV KLIPPAN VÄSTRA SÖNNARSLÖV ÖSTRA LJUNGBY BJÖRNEKULLA VÄSTRA BROBY KVIDINGE FÖRSLÖV GREVIE VÄSTRA KARUP 27 SJVFS 2015:XX HOV VÄSTRA DEL TOREKOV ÖSTRA KARUP SLÄTTBYGDE MALMÖ SANKT PETRI SLOTTSSTADEN KIRSEBERG MALMÖ SANKT PAULI MALMÖ SANKT JOHANNES MÖLLEVÅNGEN LIMHAMN FOSIE VÄSTRA SKRÄVLINGE HUSIE SÖDRA SALLERUP OXIE SOFIELUND HYLLIE ERIKSFÄLT KULLADAL BUNKEFLO VÄSTRA KLAGSTORP TYGELSJÖ LUNDS DOMKYRKOFÖRSAMLING SANKT PETERS KLOSTER STORA RÅBY LUNDS ALLHELGONA NORRA NÖBBELÖV HARDEBERGA SÖDRA SANDBY REVINGE HÄLLESTAD DALBY BONDERUP GENARP VEBERÖD VOMB SILVÅKRA HELGEAND SANKT HANS ÖSTRA TORN TORN LANDSKRONA SANKT IBB ANNELÖV 28 HOV TOREKOV ÖSTRA KARUP MALMÖ S:T PETRI SLOTTSSTADEN KIRSEBERG MALMÖ S:T PAULI MALMÖ S:T JOHANNES MÖLLEVÅNGEN LIMHAMN FOSIE VÄSTRA SKRÄVLINGE HUSIE SÖDRA SALLERUP OXIE SOFIELUND HYLLIE ERIKSFÄLT KULLADAL BUNKEFLO VÄSTRA KLAGSTORP TYGELSJÖ LUNDS DOMKYRKOFÖRS. S:T PETERS KLOSTER STORA RÅBY LUNDS ALLHELGONAFÖRS. NORRA NÖBBELÖV HARDEBERGA SÖDRA SANDBY REVINGE HÄLLESTAD DALBY BONDERUP GENARP VEBERÖD VOMB SILVÅKRA HELGEAND S:T HANS ÖSTRA TORN TORN LANDSKRONA S:T IBB ANNELÖV SJVFS 2015:XX SAXTORP TOFTA ASMUNDTORP GLUMSLÖV HÄRSLÖV HELSINGBORGS MARIA HELSINGBORGS GUSTAV ADOLF RAUS VÄLINGE KATTARP ALLERUM FLENINGE KROPP VÄLLUV FRILLESTAD HÄSSLUNDA MÖRARP BÅRSLÖV OTTARP FJÄRESTAD KVISTOFTA FILBORNA HÖGANÄS VÄSBY VIKEN BRUNNBY JONSTORP FARHULT ESLÖV STEHAG BOSARP TROLLENÄS VÄSTRA STRÖ ÖRTOFTA BILLINGE SÖDRA DEL HURVA RESLÖV ÖSTRA KARABY HÖGSERÖD HARLÖSA HAMMARLUNDA GÅRDSTÅNGA-HOLMBY BORLUNDA-SKEGLINGE SKARHULT SAXTORP TOFTA ASMUNDTORP GLUMSLÖV HÄRSLÖV HELSINGBORGS MARIA HELSINGBORGS GUSTAV ADOLF RAUS VÄLINGE KATTARP ALLERUM FLENINGE KROPP VÄLLUV FRILLESTAD HÄSSLUNDA MÖRARP BÅRSLÖV OTTARP FJÄRESTAD KVISTOFTA FILBORNA HÖGANÄS VÄSBY VIKEN BRUNNBY JONSTORP FARHULT ESLÖV STEHAG BOSARP TROLLENÄS VÄSTRA STRÖ ÖRTOFTA BILLINGE HURVA RESLÖV ÖSTRA KARABY HÖGSERÖD HARLÖSA HAMMARLUNDA GÅRDSTÅNGA-HOLMBY BORLUNDA-SKEGLINGE SKARHULT 29 SJVFS 2015:XX ÖSTRA STRÖ YSTAD SKÅRBY SJÖRUP SNÅRESTAD BALKÅKRA BJÄRESJÖ HEDESKOGA BROMMA ÖJA STORA HERRESTAD STORA KÖPINGE HÖGESTAD BORRIE SÖVESTAD BALDRINGE HÖRUP LÖDERUP VALLEBERGA INGELSTORP GLEMMINGE TRELLEBORG MAGLARP VÄSTRA TOMMARP VÄSTRA VEMMERLÖV HAMMARLÖV SKEGRIE BODARP FUGLIE ALSTAD GYLLE KYRKOKÖPINGE DALKÖPINGE GISLÖV SIMLINGE BÖSARP SÖDRA ÅBY LILLA ISIE ÖSTRA TORP HEMMESDYNGE ÖSTRA KLAGSTORP ÄSPÖ LILLA BEDDINGE TULLSTORP 30 ÖSTRA STRÖ YSTAD SKÅRBY SJÖRUP SNÅRESTAD BALKÅKRA BJÄRESJÖ HEDESKOGA BROMMA ÖJA STORA HERRESTAD STORA KÖPINGE HÖGESTAD BORRIE SÖVESTAD BALDRINGE HÖRUP LÖDERUP VALLEBERGA INGELSTORP GLEMMINGE TRELLEBORG MAGLARP VÄSTRA TOMMARP VÄSTRA VEMMERLÖV HAMMARLÖV SKEGRIE BODARP FUGLIE ALSTAD GYLLE KYRKOKÖPINGE DALKÖPINGE GISLÖV SIMLINGE BÖSARP SÖDRA ÅBY LILLA ISIE ÖSTRA TORP HEMMESDYNGE ÖSTRA KLAGSTORP ÄSPÖ LILLA BEDDINGE TULLSTORP SJVFS 2015:XX KÄLLSTORP ÖNNARP GÄRDSLÖV GRÖNBY ANDERSLÖV KRISTIANSTADS HELIGA TREFALDIGHET NORRA ÅSUM TRÄNE SKEPPARSLÖV VÄ KÖPINGE NOSABY FJÄLKESTAD ÖSTERSLÖV NORRA STRÖ ÖNNESTAD FÄRLÖV ÅHUS RINKABY NYMÖ TROLLE-LJUNGBY FASTLANDSDEL IVÖ KIABY FJÄLKINGE GUSTAV ADOLF MAGLEHEM DEGEBERGA VITTSKÖVLE ÖSTRA VRAM VÄSTRA VRAM OPPMANNA EVERÖDSBYGDEN SIMRISHAMN SIMRIS ÖSTRA NÖBBELÖV JÄRRESTAD GLADSAX BORRBY-ÖSTRA HOBY BOLSHÖG ÖSTRA TOMMARP ÖSTRA VEMMERLÖV STIBY KÄLLSTORP ÖNNARP GÄRDSLÖV GRÖNBY ANDERSLÖV KRISTIANSTADS HELIGA TREFALDIGHET NORRA ÅSUM TRÄNE SKEPPARSLÖV VÄ KÖPINGE NOSABY FJÄLKESTAD ÖSTERSLÖV NORRA STRÖ ÖNNESTAD FÄRLÖV ÅHUS RINKABY NYMÖ TROLLE-LJUNGBY IVÖ KIABY FJÄLKINGE GUSTAV ADOLF MAGLEHEM DEGEBERGA VITTSKÖVLE ÖSTRA VRAM VÄSTRA VRAM OPPMANNA EVERÖDSBYGDEN SIMRISHAMN SIMRIS ÖSTRA NÖBBELÖV JÄRRESTAD GLADSAX BORRBY-ÖSTRA HOBY BOLSHÖG ÖSTRA TOMMARP ÖSTRA VEMMERLÖV STIBY 31 SJVFS 2015:XX RAVLUNDA ÖSTRA HERRESTAD HANNAS HAMMENHÖG VALLBY SANKT OLOF RÖRUM KIVIK VITABY ÄNGELHOLM REBBELBERGA HÖJA MUNKA-LJUNGBY VÄSTRA DEL STRÖVELSTORP BARKÅKRA TÅSTARP VÄSTRA DEL HJÄRNARP VÄSTRA DEL ÖSSJÖ VÄSTRA DEL IGNABERGA STOBY NORRA SANDBY VINSLÖV GUMLÖSA SÖRBY SANKT NIKOLAI MARTIN LUTHER SNÖSTORP TÖNNERSJÖ VÄSTRA DEL ELDSBERGA TRÖNNINGE SÖNDRUM FASTLANDSDEL VAPNÖ HARPLINGE STENINGE RÄVINGE GETINGE KVIBILLE HOLM ÖVRABY LAHOLM VÅXTORP SLÄTTBYGDEN HASSLÖV SLÄTTBYGDEN SKUMMESLÖV RÄNNESLÖV 32 RAVLUNDA ÖSTRA HERRESTAD HANNAS HAMMENHÖG VALLBY S:T OLOF RÖRUM SÖDRA MELLBY VITABY ÄNGELHOLM REBBELBERGA HÖJA MUNKA-LJUNGBY STRÖVELSTORP BARKÅKRA TÅSTARP HJÄRNARP ÖSSJÖ IGNABERGA STOBY NORRA SANDBY VINSLÖV GUMLÖSA SÖRBY S:T NIKOLAI MARTIN LUTHER SNÖSTORP TÖNNERSJÖ ELDSBERGA TRÖNNINGE SÖNDRUM VAPNÖ HARPLINGE STENINGE RÄVINGE GETINGE KVIBILLE HOLM ÖVRABY LAHOLM VÅXTORP HASSLÖV SKUMMESLÖV RÄNNESLÖV SJVFS 2015:XX YSBY VEINGE-TJÄRBY SLÄTTBYGDEN FALKENBERG SKREA ABILD SLÄTTBYGDEN ASIGE SLÄTTBYGDEN ÅRSTAD SLÖINGE EFTRA STAFSINGE MORUP LJUNGBY VINBERG ALFSHÖG VESSIGE SLÄTTBYGDEN ASKOME SLÄTTBYGDEN VARBERG FASTLANDSDEL TRÄSLÖV GÖDESTAD HUNNESTAD GRIMETON SLÄTTBYGDEN TVÅÅKER SPANNARP LINDBERG FASTLANDSDEL TORPA VALINGE STAMNARED SÄLLSTORP ÅS FASTLANDSDEL VEDDIGE VÄRÖ FASTLANDSDEL STRÅVALLA KUNGSBACKA LANDA ÖLMEVALLA FASTLANDSDEL FJÄRÅS VÄSTRA DEL HANHALS FASTLANDSDEL LENA-BERGSTENA FULLESTAD SIENE HOL KULLINGS-SKÖVDE SÖDRA HÄRENE TÄNG YSBY VEINGE-TJÄRBY FALKENBERG SKREA ABILD ASIGE ÅRSTAD SLÖINGE EFTRA STAFSINGE MORUP LJUNGBY VINBERG ALFSHÖG VESSIGE ASKOME VARBERG TRÄSLÖV GÖDESTAD HUNNESTAD GRIMETON TVÅÅKER SPANNARP LINDBERG TORPA VALINGE STAMNARED SÄLLSTORP ÅS VEDDIGE VÄRÖ STRÅVALLA KUNGSBACKA LANDA ÖLMEVALLA FJÄRÅS HANHALS LENA-BERGSTENA FULLESTAD SIENE HOL KULLINGS-SKÖVDE SÖDRA HÄRENE TÄNG 33 SJVFS 2015:XX HÅLE SÄRESTAD FLAKEBERG BJÄRBY ÅS SAL FLO TENGENE TRÖKÖRNA LÄNGNUM HYRINGA MALMA FRÄMMESTAD BÄREBERG ESSUNGA KYRKÅS FÅGLUM BARNE-ÅSAKA LEKÅSA HOLM JÄRN GRINSTAD ERIKSTAD BOLSTAD ÖR GUNNARSNÄS SURTEBY-KATTUNGA SÖDRA DEL ÖXNEVALLA HORRED ISTORP BRÅTTENSBY EGGVENA FÖLENE REMMENE HERRLJUNGA VARA SPARLÖSA SLÄDENE LEVENE LONG HÄLLUM SKARSTAD ÖNUM NAUM 34 HÅLE SÄRESTAD FLAKEBERG BJÄRBY ÅS SAL FLO TENGENE TRÖKÖRNA LÄNGNUM HYRINGA MALMA FRÄMMESTAD BÄREBERG ESSUNGA KYRKÅS FÅGLUM BARNE-ÅSAKA LEKÅSA HOLM JÄRN GRINSTAD ERIKSTAD BOLSTAD ÖR GUNNARSNÄS SURTEBY-KATTUNGA ÖXNEVALLA HORRED ISTORP BRÅTTENSBY EGGVENA FÖLENE REMMENE HERRLJUNGA VARA SPARLÖSA SLÄDENE LEVENE LONG HÄLLUM SKARSTAD ÖNUM NAUM SJVFS 2015:XX SÖDRA KEDUM RYDA ELING BITTERNA LASKE-VEDUM SÖDRA LUNDBY LARV NORRA DEL LÄNGJUM TRÅVAD JUNG FYRUNGA KVÄNUM ÖTTUM NORRA VÅNGA VÄSTRA DEL EDSVÄRA VÄSTRA DEL KLEVA-SIL GÖTENE KINNE-VEDUM HOLMESTAD VÄTTLÖSA SKEBY HANGELÖSA OVA LEDSJÖ SKÄLVUM BROBY KÄLLBY HUSABY KESTAD FULLÖSA FORSHEM TIBRO TÖREBODA FREDSBERG BÄCK SVENEBY HJÄLSTAD TRÄSTENA FÄGRE MO BÄLLEFORS EKESKOG GÖTEBORGS DOMKYRKOFÖRSAMLING SÖDRA KEDUM RYDA ELING BITTERNA LASKE-VEDUM SÖDRA LUNDBY LARV LÄNGJUM TRÅVAD JUNG FYRUNGA KVÄNUM ÖTTUM NORRA VÅNGA EDSVÄRA KLEVA-SIL GÖTENE KINNE-VEDUM HOLMESTAD VÄTTLÖSA SKEBY HANGELÖSA OVA LEDSJÖ SKÄLVUM BROBY KÄLLBY HUSABY KESTAD FULLÖSA FORSHEM TIBRO TÖREBODA FREDSBERG BÄCK SVENEBY HJÄLSTAD TRÄSTENA FÄGRE MO BÄLLEFORS EKESKOG DOMKYRKOFÖRS. I GÖTEBORG 35 SJVFS 2015:XX NYLÖSE KORTEDALA HÄRLANDA GÖTEBORGS VASA GÖTEBORGS JOHANNEBERG GÖTEBORGS ANNEDAL GÖTEBORGS HAGA GÖTEBORGS OSCAR FREDRIK GÖTEBORGS MASTHUGG GÖTEBORGS CARL JOHAN ÖRGRYTE LUNDBY FASTLANDSDEL BISKOPSGÅRDEN BRÄMAREGÅRDEN BACKA HÖGSBO VÄSTRA FRÖLUNDA ÄLVSBORG TYNNERED FASTLANDSDEL BERGSJÖN GÖTEBORGS SANKT PAULI BJÖRKEKÄRR BRUNNSBO BÄCKEBOL NÄSET FASTLANDSDEL VÄNERSBORG GESTAD BRÅLANDA SUNDALS-RYR FRÄNDEFORS VÄNERSNÄS VÄSTRA TUNHEM TROLLHÄTTAN NORRA BJÖRKE VÄNE-ÅSAKA GÄRDHEM UPPHÄRAD ROMMELE FORS LEXTORP GÖTALUNDEN ALINGSÅS SLÄTTBYGDEN STORA MELLBY MAGRA 36 NYLÖSE KORTEDALA HÄRLANDA GÖTEBORGS VASA GÖTEBORGS JOHANNEBERG GÖTEBORGS ANNEDAL GÖTEBORGS HAGA GÖTEBORGS OSKAR FREDRIK GÖTEBORGS MASTHUGG GÖTEBORGS CARL JOHAN ÖRGRYTE LUNDBY BISKOPSGÅRDEN BRÄMAREGÅRDEN BACKA HÖGSBO VÄSTRA FRÖLUNDA ÄLVSBORG TYNNERED BERGSJÖN GÖTEBORGS S:T PAULI BJÖRKEKÄRR BRUNNSBO BÄCKEBOL NÄSET VÄNERSBORG GESTAD BRÅLANDA SUNDALS-RYR FRÄNDEFORS VÄNERSNÄS VÄSTRA TUNHEM TROLLHÄTTAN NORRA BJÖRKE VÄNE-ÅSAKA GÄRDHEM UPPHÄRAD ROMMELE FORS LEXTORP GÖTALUNDEN ALINGSÅS STORA MELLBY MAGRA SJVFS 2015:XX ERSKA MARIESTAD LEKSBERG ULLERVAD UTBY EKBY TIDAVAD ODENSÅKER LÅSTAD EK LUGNÅS BREDSÄTER BJÖRSÄTER ENÅSA HASSLE BERGA FÄRED LIDKÖPING UVERED JÄRPÅS HÄGGESLED RÅDA MELLBY KÅLLANDS-ÅSAKA SKALUNDA RACKEBY STRÖ OTTERSTAD SUNNERSBERG GÖSSLUNDA SALEBY TRÄSSBERG HÄRJEVAD KARABY TUN FRIEL HOVBY NORRA HÄRENE LINDÄRVA HASSLÖSA SÄVARE LAVAD GILLSTAD TRANUM ERSKA MARIESTAD LEKSBERG ULLERVAD UTBY EKBY TIDAVAD ODENSÅKER LÅSTAD EK LUGNÅS BREDSÄTER BJÖRSÄTER ENÅSA HASSLE BERGA FÄRED LIDKÖPING UVERED JÄRPÅS HÄGGESLED RÅDA MELLBY KÅLLANDS-ÅSAKA SKALUNDA RACKEBY STRÖ OTTERSTAD SUNNERSBERG GÖSSLUNDA SALEBY TRÄSSBERG HÄRJEVAD KARABY TUN FRIEL HOVBY NORRA HÄRENE LINDÄRVA HASSLÖSA SÄVARE LAVAD GILLSTAD TRANUM 37 SJVFS 2015:XX TÅDENE NORRA KEDUM VÄLA ÖRSLÖSA SÖNE SKARA DOMKYRKOFÖRSAMLING SKÅNINGS-ÅSAKA HÄNDENE SYNNERBY VINKÖL MARUM-GERUM SKALLMEJA SKÖVDE HAGELBERG VAROLA FORSBY SVENTORP VÄRSÅS LOCKETORP VÄRING HORN BINNEBERG FRÖSVE TIMMERSDALA BÖJA FLISTAD GÖTLUNDA VAD VRETEN HJO GREVBÄCK MOFALLA SÖDRA FÅGELÅS NORRA FÅGELÅS FRIDENE KORSBERGA TIDAHOLM VÄSTRA DEL BALTAK SUNTAK KYMBO VÄSTRA DEL VALSTAD HÅNGSDALA ÖSTRA GERUM DIMBO-OTTRAVAD 38 TÅDENE NORRA KEDUM VÄLA ÖRSLÖSA SÖNE SKARA DOMKYRKOFÖRS. SKÅNINGS-ÅSAKA HÄNDENE SYNNERBY VINKÖL MARUM-GERUM SKALLMEJA SKÖVDE HAGELBERG VAROLA FORSBY SVENTORP VÄRSÅS LOCKETORP VÄRING HORN BINNEBERG FRÖSVE TIMMERSDALA BÖJA FLISTAD GÖTLUNDA VAD VRETEN HJO GREVBÄCK MOFALLA SÖDRA FÅGELÅS NORRA FÅGELÅS FRIDENE KORSBERGA TIDAHOLM BALTAK SUNTAK KYMBO VALSTAD HÅNGSDALA ÖSTRA GERUM DIMBO-OTTRAVAD SJVFS 2015:XX VARV ACKLINGA HÖMB KUNGSLENA FALKÖPING FRIGGERÅKER KARLEBY ÅSLE TIARP MULARP SLÖTA KÄLVENE NÄS SKÖRSTORP HÖGSTENA DALA BORGUNDA STENSTORP BRUNNHEM SEGERSTAD SÖDRA KYRKETORP VALTORP TORBJÖRNTORP GUDHEM HIDINGE SLÄTTBYGDEN KNISTA SLÄTTBYGDEN KRÄCKLINGE HACKVAD EDSBERG KVISTBRO ÖSTRA DEL HALLSBERG SLÄTTBYGDEN VIBY SLÄTTBYGDEN SKÖLLERSTA NORRA DEL ÖREBRO NIKOLAI ÖREBRO OLAUS PETRI LÄNGBRO ALMBY MOSJÖ TÄBY VINTROSA TYSSLINGE SLÄTTBYGDEN GRÄVE KIL SLÄTTBYGDEN ERVALLA VARV ACKLINGA HÖMB KUNGSLENA FALKÖPING FRIGGERÅKER KARLEBY ÅSLE TIARP MULARP SLÖTA KÄLVENE NÄS SKÖRSTORP HÖGSTENA DALA BORGUNDA STENSTORP BRUNNHEM SEGERSTAD SÖDRA KYRKETORP VALTORP TORBJÖRNTORP GUDHEM HIDINGE KNISTA KRÄCKLINGE HACKVAD EDSBERG KVISTBRO HALLSBERG VIBY SKÖLLERSTA ÖREBRO NIKOLAI ÖREBRO OLAUS PETRI LÄNGBRO ALMBY MOSJÖ TÄBY VINTROSA TYSSLINGE GRÄVE KIL ERVALLA 39 SJVFS 2015:XX AXBERG HOVSTA LÄNNÄS VÄSTRA DEL ASKER SLÄTTBYGDEN STORA MELLÖSA NORRBYÅS GÄLLERSTA RINKABY GLANSHAMMAR LILLKYRKA-ÖDEBY MIKAEL ADOLFSBERG KUMLA HARDEMO EKEBY NÄSBY FELLINGSBRO SÖDRA DEL VÄSTERLÖVSTA VITTINGE KUNG KARL TORPA KUNGS-BARKARÖ BJÖRSKOG HALLSTAHAMMAR BERG KOLBÄCK SÄBY VÄSTERÅS DOMKYRKOFÖRSAMLING VÄSTERÅS LUNDBY VÄSTERÅS BADELUNDA SKERIKE HARAKER ROMFARTUNA SKULTUNA DINGTUNA VÄSTERÅS-BARKARÖ FASTLANDSDEL IRSTA KÄRRBO FASTLANDSDEL KUNGSÅRA ÄNGSÖ FASTLANDSDEL BJÖRKSTA HUBBO 40 AXBERG HOVSTA LÄNNÄS ASKER STORA MELLÖSA NORRBYÅS GÄLLERSTA RINKABY GLANSHAMMAR LILLKYRKA-ÖDEBY MIKAEL ADOLFSBERG KUMLA HARDEMO EKEBY NÄSBY FELLINGSBRO VÄSTERLÖVSTA VITTINGE KUNG KARL TORPA KUNGS-BARKARÖ BJÖRSKOG HALLSTAHAMMAR BERG KOLBÄCK SÄBY VÄSTERÅS DOMKYRKOFÖRSAMLING VÄSTERÅS LUNDBY VÄSTERÅS BADELUNDA SKERIKE HARAKER ROMFARTUNA SKULTUNA DINGTUNA VÄSTERÅS-BARKARÖ IRSTA KÄRRBO KUNGSÅRA ÄNGSÖ BJÖRKSTA HUBBO SJVFS 2015:XX TILLBERGA TORTUNA SEVALLA RYTTERNE VIKSÄNG GIDEONSBERG ÖNSTA SALA NORRBY TÄRNA KUMLA KILA KÖPING HIMMETA KOLSVA SLÄTTBYGDEN ODENSVI SÖDRA DEL MUNKTORP ARBOGA STADSFÖRSAMLING NORRA DEL ARBOGA LANDSFÖRSAMLING NORRA DEL MEDÅKER GÖTLUNDA (SJVFS 2015:XX). TILLBERGA TORTUNA SEVALLA RYTTERNE VIKSÄNG GIDEONSBERG ÖNSTA SALA NORRBY TÄRNA KUMLA KILA KÖPING HIMMETA-BRO KOLSVA ODENSVI MUNKTORP ARBOGA STADSFÖRSAMLING ARBOGA LANDSFÖRSAMLING MEDÅKER GÖTLUNDA 41 KON SEKV EN SU T REDN I N G Dnr. 3.4.16-8662/15 2015-10-30 Stödregelenheten Konsekvensutredning direktstöd - ändring av SJVFS 2014:41 om Inledning Det har genomförts en reform av EU:s jordbrukspolitik som nu har gått in i en ny fas. Med de grundläggande regelverken på plats och de nya stöden igång, kan vi klargöra och justera de nationella bestämmelserna kring direktstöden på detaljnivå. Syftet med detta förslag till ändring av föreskriften är att ytterligare anpassa bestämmelserna så att de blir mer ändamålsenliga och förenliga med de nationella förutsättningar som råder i Sverige. Ändringarna rör följande. Förbättrad möjlighet att ha grödor anpassade för vilt och/eller pollinerande insekter på åkermark i träda, inklusive fältkanter som används som ekologisk fokusareal för förgröningsstödet, genom att upprätthållandet av sådana grödor på dessa marker jämställs med aktiv jordbruksverksamhet. Definitionen av Stödområde 9 som härrör från områdesindelningen i kompensationsbidraget. Stödområde 9 kommer att bli överflödig för det nya kompensationsstödet 2016, men kommer att behöva tillämpas även fortsättningsvis i samband med tillämpningen gällande tvärvillkorselementen. Metoden för att bedöma potentiellt stödberättigande areal för betesmarker och slåtterångar med mycket träd, buskar och eller impediment eller liknande, förs in i föreskriften istället för att beslutas i annan ordning. Tvärvillkoret i GAEC 7 om förbudet mot att klippa träd under fåglars häcknings- och uppfödningsperiod. Förslaget innehåller en begränsning till de träd som är tvärvillkorselement. Två perioder för gröddiversifiering. En för jordbrukare med huvuddelen av jordbruksmarken norr om 62 breddgraden (från och med 1 juni till och med den 31 juli) och en för jordbrukare med huvuddelen av jordbruksmarken söder om 62 breddgraden (från och med den 1 maj till och med den 30 juni). Förslaget innebär en bättre anpassning till de geografiska odlingsskillnaderna. Tillvägagångssätt införs för den som vill undvika administrativ sanktion i förgröningsstödet i samband med minskad hävd av betesmark eller slåtteräng i Natura 2000-område. Förslaget innehåller också redaktionella ändringar. 1 (1) A Allmänt 1. BESKRIVNING AV PROBLEMET OCH VAD MAN VILL UPPNÅ 3 § om definitioner Aktiv jordbruksverksamhet Med nuvarande bestämmelser begränsar ett krav på årlig putsning/avslagning hur hög kvalité livsmiljöer för vilt och/eller pollinerande insekter kan få på åkermark i träda (träda) inklusive fältkanter som används som ekologisk fokusareal (EFA-fältkant). Det bedöms vara möjligt inom ramen för överordnade bestämmelser från EU, att skapa fler bra livsmiljöer samtidigt som kvalitén höjs, genom att likställa skötsel av anpassade grödor på dessa ytor, med andra aktiviteter som godkänns/krävs för att dessa ytor ska vara stödberättigande. Stödområde 9 Ett av de tvärvillkor som lantbrukarna måste följa för att få fullt jordbrukarstöd är skötselkravet för tvärvillkorselement. När vi fastställde skötselkravet riktade vi i första hand in oss på att skydda landskapselement i de utpräglade slättbygderna. För att på enklaste sätt ringa in och kartlägga dessa områden utnyttjade vi att det redan fanns en sådan indelning i och med Stödområde 9. Stödområde 9 bestod av områden där man inte kunde få kompensationsbidrag eller tilläggsersättning för vallodling. Nu gör vi om indelningen i kompensationsområden i och med det nya kompensationsstödet, medan området för tvärvillkorselementen ska förbli oförändrat tillsvidare. För att undvika risken för förväxling med kompensationsstödets nya områdesindelningar tar vi bort benämningen Stödområde 9 i direktstödsföreskriften. Dessutom har hänvisningen till bilaga 2 till förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder tagits bort eftersom förordningen är upphävd. Istället listas de aktuella områdena i en bilaga till föreskriften, bilaga 4. Ändringarna betraktas som ren formalia som inte leder till någon ändring i sak och kommer inte att behandlas närmare i denna konsekvensutredning. 6 § om bedömning av betesmarker och slåtterängar Procentsatser för beräkning av yta, i det tredje stycket enligt förslaget Jordbruksverkets erfarenhet visar att det är mycket viktigt att dessa marker tillmäts exakt samma potentiellt stödberättigande areal oavsett vilken stöd- eller ersättningsform jordbrukaren söker. Diskrepanser i den potentiellt stödberättigande arealen på grund av olika metoder för att bestämma den potentiellt stöd- eller ersättningsberättigande arealen har visat sig vara mycket förvirrande och svårt att hantera för såväl jordbrukarna som för myndigheterna. Genom den föreslagna ändringen blir det tydligare i föreskriften hur mätmetoden/principen (pro rata) tillämpas, och skrivningarna i de olika berörda föreskrifterna blir exakt desamma. Förslaget innebär ingen förändring i praktiken, idag fastställs metoden i beslut (instruktioner och vägledningar) till de tjänstemän som mäter de ansökta arealerna, för stöd enligt denna föreskrift. För motsvarnade stöd och ersättningar i det svenska 2 (2) landsbygdsprogrammet, fastställs metoden redan idag direkt i den föreskriften (SJVFS 2015:25). 16 § om tvärvillkorselement I EU:s grundförordning1 sorteras tvärvillkoren upp i verksamhetskrav och normer. Skyddet av fåglar samt deras bon och ägg enligt artikel 5 i fågeldirektivet2 är borttaget som verksamhetskrav sedan tidigare och ingår numera i en norm. Skyddet innebär numera ett förbud mot att klippa häckar och träd under fåglarnas häcknings- och uppfödningsperiod. Detta är en del av GAEC 7, den norm som omfattar skyddet av tvärvillkorselement, därför föreslår vi att den begränsas till att gälla endast för aktuella tvärvillkorselement. Normerna regleras i direktstödsföreskriften och är upp till medlemsstaterna att fastställa. Sverige har inte fastställt några häckar som tvärvillkorselement men dock träd som räknas som solitärträd. Förslaget är därmed att omfattningen av förbudet begränsas till solitärträd. 23 § om nationella reserven För att förtydliga och använda de arealhänvisningar som är kutym har vi lagt ändrat så att det står att minsta ansökning ska vara 0,10 hektar och inte 0,1 hektar som det stod innan. 24 § om vilka grupper som kan få tilldelning av nationella reserven Jordbruksverket har förtydligat att myndigheten kan göra en linjär höjning av alla stödrättsvärden om det finns medel kvar i nationella reserven när alla övriga tilldelningar är genomförda. Höjningen av värdet på alla stödrätter styrs av artikel 30.7 (e), men vi måste sätta in höjningen i sitt sammanhang för att jordbrukare ska veta när höjningen av värdet på stödrätter kan bli aktuell. 25 § om i vilken ordning tilldelningar ur den nationella reserven ska göras Jordbruksverket har lagt till ett stycke som bestämmer hur den nationella reserven ska användas om det finns medel över i den innevarande år. Om vi inte gör detta blir det inte tydligt hur ett eventuellt överskott av medel i den nationella reserven kan och får användas. Vi föreslår att medlen först ska användas till utbetalningar av stödet till unga jordbrukare om antalet sökande i det stödet gör att utbetalningarna riskerar att gå över det fastställda taket för stödformen. I andra hand ska en del överskottet höja värdet på alla existerande stödrätter i landet. 27 § om diversifiering av grödor Det har framkommit kritik från olika länsstyrelser och LRF mot att den period som ska beaktas i gröddiversifieringen (1 juni-31 juli) är densamma i hela landet. I förordning 639/2014 artikel 40.1 anges att: ”Vid beräkningen av andelarna olika grödor enligt artikel 44.1 i förordning (EU) nr 1307/2013 ska den tidsperiod som ska beaktas vara den mest relevanta delen av odlingsperioden, med beaktande av traditionella odlingsmetoder i ett nationellt sammanhang”. Tolkningen av ”den mest relevanta delen av odlingsperioden, med traditionella odlingsmetoder i ett nationellt sammanhang” har hittills varit att det ska vara samma 1 Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar 2 3 (3) period i hela medlemsstaten. På en direkt fråga till kommissionen om möjligheten att använda två diversifieringsperioder fick vi svaret att det är möjligt att använda två diversifieringsperioder när det inom landet finns stora klimatskillnader som påverkar odlingssäsongen. Vi föreslår därför att 27 § ändras så att två perioder anges för beaktande av diversifieringen av grödor: Från och med den 1 maj till och med den 30 juni för jordbrukare med huvuddelen av jordbruksmarken söder om 62 breddgraden och från och med 1 juni till och med den 31 juli för jordbrukare med huvuddelen av jordbruksmarken norr om 62 breddgraden. 28 § om ekologiska fokusarealer Jordbruksverket föreslår flera justeringar av reglerna för vissa av grödorna som går att använda som ekologiska fokusarealer. Det har inkommit kritik för att reglerna är diffusa och ibland svåra att kontrollera. Detta är ett försök att göra vissa av reglerna tydligare. Bland annat förtydligar vi vad som menas med den ytterst odlingsbara arealen där den obrukade fältkanten ska räknas ifrån. Vi vill fastställa att det är marken som i normala fall används och sås med en gröda som ska vara den obrukade fältkanten. Vi har också förtydligat att den obrukade fältkanten ska hållas i träda till och med den 31 juli, med vissa undantag. Tidigare reglering sade att fältkanten ska finnas på plats till och med sista skörden av årets huvudgröda. Detta var otydligt och gjorde det svårt att kontrollera om jordbrukarna höll sig till regelverket. Det har också varit otydligt hur stor del av ett skifte som en fältkant kan uppta. Genom att reglera att huvudgrödan på skiftet ska utgöra den övervägande delen av arealen anser vi att det blir tydligare att fältkanten ska ligga just i kanten av att skifte. Vi har tidigare gjort denna tolkning genom att utläsa EU:s regelverk och kommissionens tolkningar av regelverket. Jordbruksverket har gjort flera ändringar i reglerna för vallinsådd under huvudgröda. Tidigare har regelverket endast tillåtit vallinsådd i spannmål och oljeväxter. Detta är ändrats så att insådden av vall går att göra i alla grödor. Insådden måste i fortsättningen också göras i blandningar så länge insådden inte bara består av gräs. Denna ändring görs eftersom EU:s regelverk inte tillåter att fånggrödor sås in i renbestånd om de ska räknas som ekologiska fokusarealer. I praktiken påverkar detta förmodligen inte jordbrukarna i en stor utsträckning eftersom en insådd av vall i huvudgröda i stort sett alltid görs med blandningar av grödor förutom när vallen ska användas som frövall. Vi har ändrat formuleringen som styr när en arealer med insådd och vall och kvävefixerande grödor får brytas. Tidigare stod det att arealen skulle finnas med växttäcke till och med 31 oktober och att kvävefixerande grödor ska bibehållas till och med den 31 juli. Detta gav mycket frågor kring vad som gick att göra på arealerna före de fastställda datumen. Genom att reglera att arealerna får brytas istället för att de ska bibehållas anser vi att det blir tydligare att exempelvis skörd av grödan är ok före det fastställda datumet så länge marken inte bearbetas och att grödan förstörs helt i samband med detta. Reglerna för kvävefixerande grödor ändras och grödorna behöver inte längre sås in i renbestånd. Förslaget innebär att det ska så in de kvävefixerande grödorna i blandningar som innehåller grödorna som är godkända enligt listan i föreskriften. Det går inte att så in en blandning som innehåller någon gröda som inte finns med i listan över kvävefixerande grödor. Ändringen av regeln ger jordbrukare mer frihet att planera sitt 4 (4) jordbruk och genom att tillåta blandningar av kvävefixerande grödor kan jordbrukare också få ett större användningsområde för sina odlingar. 28 a § om betesmark och slåtteräng i Natura 2000-område Upphörd eller mindre än potentiellt stödberättigande hävd Mark som klassats som känslig permanent gräsmark i det nya stödsystemet får inte plöjas upp eller ställas om till annat än gräsmark enligt art. 45.1 i förordning (EU) nr 1307/2013. I Sverige har regeringen bestämt att det vi kallar betesmarker (inkluderar slåtterängar) i Sverige, i Natura 2000-områden, ska klassas som känsliga, enligt 22 § SFS 2014:1101. Om känslig permanent gräsmark plöjs upp eller ställs om drabbas jordbrukaren av en administrativ sanktion för avvikelse från villkoren för förgröning Under sommaren 2015 har EU-kommissionen (KOM) genom en vägledning/tolkning förtydligt att förbudet att ställa om inkluderar att marken upphör att vara potentiellt stödberättigande på grund av minskad eller upphörd hävd eller motsvarande skötsel. Sverige invände mot denna tolkning, i huvudsak med argumenten att bevarande av Natura 2000-områden är ett nationellt ansvar, till skillnad från individuellt krav på enskilda jordbrukare, samt att upphörd/minskad hävd (återgång till naturen) per definition ger gynnsamma livsmiljöer för många arter, även om det kan vara olika arter som trivs i en hävdad respektive ohävdad mark. KOM beaktade inte dessa argument men pekade på att medlemsstaten har möjlighet att ”avklassificera” mark från att vara känslig permanent gräsmark. Sådan ”avklassificering” skulle göras innan omställningen, baserat på en individuell bedömning av om miljönyttan, i synnerhet bindningen av kol i marken, fortfarande uppnåddes trots omställningen. För att kunna utnyttja denna möjlighet till ”avklassificering” behöver det fastställas ett tillvägagångssätt för den jordbrukare som vill/kan utnyttja den. Jordbruksverket föreslår att tillvägagångssättet blir en anmälan till berörd länsstyrelse, i samband med den årliga ansökan. Detta torde vara det effektivaste sättet att hantera det hela, för alla berörda parter. Förnyelse av gröda Känsliga permanenta betesmarker får i princip inte plöjas upp enligt art. 45.1 i förordning (EU) nr 1307/2013. Efterhand har det dock framkommit från KOM att försiktig plöjning (begränsat djup, endast där det är absolut nödvändigt) kan tillåtas om det behövs för att bevara ett funktionellt växttäcke. Sådan förnyelse får endast ske i samråd med myndigheterna (länsstyrelsen), vilket behöver regleras. 2. BESKRIVNING AV ALTERNATIVA LÖSNINGAR FÖR DET MAN VILL UPPNÅ OCH VILKA EFFEKTERNA BLIR OM NÅGON REGLERING INTE KOMMER TILL STÅND 3 § om definitioner Aktiv jordbruksverksamhet Med nuvarande bestämmelser begränsar ett krav på årlig putsning/avslagning hur hög kvalité livsmiljöer för vilt och/eller pollinerande insekter kan få på åkermark i träda (träda) inklusive fältkanter som används som ekologisk fokusareal (EFA-fältkant). 5 (5) Utan den föreslagna ändringen blir sannolikt livsmiljöerna lite färre och sämre än vad de behöver vara enligt de överordnade bestämmelserna från EU. 6 § om bedömning av betesmarker och slåtterängar Procentsatser för beräkning av yta, i det tredje stycket enligt förslaget Alternativet till att föra in mätmetoden för att fastställa potentiellt stödberättigande areal för dessa marker i föreskriften, torde vara att bibehålla nuvarande ordning där metod beslutas i instruktioner och vägledningar till de tjänstemän som mäter arealerna. Jordbruksverket ser inga fördelar med det alternativet, främst för att det blir lite svårare för eventuella intressenter att förstå hur metoden tillämpas. 16 § om tvärvillkorselement Ändringen innebär att vi gör en ändring i den bestämmelse i direktstödsföreskriften som fastställer normen GAEC 7. Om vi inte genomför ändringen finns en risk att tvärvillkoret blir mer långtgående än vad normen i EU:s grundförordning kräver. Som bestämmelsen lyder idag ska den tillämpas på alla träd som ingår i jordbruksverksamheten. I och med ändringen gäller den endast för solitärträd i åkermark inom det som vi hittills kallat Stödområde 9. 24 och 25 §§ om nationella reserven Om vi inte lägger till att vi kan höja värdet på alla stödrätter i regleringen blir det svårt, om inte omöjligt, att veta när och hur vi kan använda medlen för att göra dessa. Det blir också tydligare för jordbrukarna att se när de kan förvänta sig att få höjda värden på sina stödrätter. Alternativet är att inte reglera något om detta och då få en mer diffus situation om hur och när vi kan använda överskottet i nationella reserven till andra grupper. 27 § om diversifiering av grödor En reglering av diversifiering av grödor finns i 27 §. Det vi nu föreslår är en ändring av den gemensamma diversifieringsperioden för hela Sverige till två diversifieringsperioder som tar hänsyn till de klimatskillnader mellan södra och norra Sverige som påverkar odlingssäsongen. De datum vi valt för gröddiversifieringsperioden ska dels underlätta för jordbrukarna genom att det bättre stämmer överens med odlingssäsongen och dels ge fältkontrollanterna bättre förutsättningar att hinna genomföra kontrollerna. Det finns inget alternativ till att inte reglera diversifieringen av grödor. Det finns utrymme att välja andra datum men vi gör bedömningen att de datum vi valt är de minst begränsande för jordbrukarna. 28 § om ekologiska fokusarealer De ändringar vi gör i reglerna om ekologiska fokusarealer är till största delen av redaktionell betydelse och påverkar inte hur vi själva har tolkat reglerna innan. Däremot får de en större tydlighet och bör vara lättare att förstå för jordbrukarna. Alternativet till att inte lägga till ett datum för hur länge en obrukad fältkant ska finnas är att ha kvar det så som det var innan och låta skörden av huvudgrödan bestämma hur länge fältkanten ska finnas kvar. Den regleringen ger jordbrukarna större möjligheter att själva styra över 6 (6) sitt jordbruk, men det gör det svårt att kontrollera arealen och kan i slutändan ge en sämre miljönytta eftersom jordbrukarna kan bryta fältkanten tidigare under året. 28 a § om betesmark och slåtteräng i Natura 2000-område Upphörd eller mindre än potentiellt stödberättigande hävd Anmälan om att känslig permanent gräsmark ska/är på väg att ställas om skulle kunna anmälas till Jordbruksverket eller kanske Naturvårdsverket, men det förefaller mindre effektivt eftersom bedömningen ändå måste göras av länsstyrelsen sedermera, eftersom länsstyrelsen är den regionalt ansvariga myndigheten för bevarandet av de berörda markerna. Utan ett reglerat tillvägagångssätt för anmälan/önskemål om ”avklassificering” blir hanteringen ad hoc baserad med risk för bristande likabehandling såväl nationellt som regionalt. Förnyelse av gröda Det finns saknas rimliga alternativ till att jordbrukaren kontaktar sin länsstyrelse för samråd om hur växttäcket lämpligen förnyas. Det förefaller även olämpligt att inte reglera detta i en föreskrift, eftersom möjligheten baseras på KOM:s tolkning av de tillämpliga bestämmelserna. Möjligheten framgår inte vid en direkt läsning av de tillämpliga bestämmelserna. 3. UPPGIFTER OM VILKA SOM BERÖRS AV REGLERINGEN 3 § om definitioner Aktiv jordbruksverksamhet Bestämmelsen berör i princip samtliga svenska jordbrukare, cirka 61 500 st. Ingen av dessa måste ha vare sig träda eller EFA-fältkant, men de som väljer att ha det får ytterligare en godkänd metod för skötsel av dessa ytor. 6 § om bedömning av betesmarker och slåtterängar Procentsatser för beräkning av yta, i det tredje stycket enligt förslaget Bestämmelsen kan i princip beröra samtliga svenska jordbrukare, cirka 61 500 st. 16 § om tvärvillkorselement Cirka 61 500 personer brukar söka stöd varje år men endast de som har träd på sin jordbruksmark är potentiellt berörda. Detta har vi dock ingen siffra på. Av dessa berörs inte de som har solitärträd som är tvärvillkorselement av regleringen, eftersom bestämmelsen gäller dem även fortsättningsvis. Totalt handlar det om 1 685 lantbrukare som har inritade solitärträd på sin åkermark i det som vi hittills kallat Stödområde 9. Det innebär att det är mellan 1 686 och 59 815 lantbrukare som är potentiellt berörda av ändringen. De berörs på så sätt att de inte längre omfattas av bestämmelsen. 24 och 25 §§ om nationella reserven 7 (7) Alla jordbrukare som har stödrätter berörs av paragrafen. Det är ungefär 61 500 jordbrukare som söker gårdsstöd varje år och de kan i sin tur få en höjning av värdet på sina stödrätter. Regeln som säger att medlen i nationella reserven kan användas för utbetalning i stödet för unga kan potentiellt beröra de som söker utbetalning i det stödet. År 2015 var det strax över 3 500 jordbrukare som ansökte om utbetalning i stödet till unga jordbrukare. 27 § om diversifiering av grödor Alla lantbrukare i Sverige som bedriver växtodling berörs av regleringen. Dessutom berörs samtliga länsstyrelser. Ändringen till två perioder för gröddiversifiering istället för en är avsett att bli en lättnad för både jordbrukarna och länsstyrelserna. 28 § om ekologiska fokusarealer Det är ungefär 11 500 jordbrukare som direkt berörs av kraven som ställs på ekologiska fokusarealer. Alla som söker gårdsstöd söker också förgröningsstöd. Det gör att ungefär 61 500 potentiellt berörs av reglerna. 28 a § om betesmark och slåtteräng i Natura 2000-område Bestämmelsen kan i princip beröra samtliga svenska jordbrukare, cirka 61 500 st. Av dessa har drygt 2 400 betesmark/slåtteräng i Natura 2000-område, dvs känslig permanent gräsmark. 4. BEMYNDIGANDEN GRUNDAR SIG PÅ SOM MYNDIGHETENS BESLUTANDERÄTT 22, 23, 31 och 41 §§ förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare. 5. UPPGIFTER OM VILKA KOSTNADSMÄSSIGA OCH ANDRA KONSEKVENSER REGLERINGEN MEDFÖR OCH EN JÄMFÖRELSE AV KONSEKVENSERNA FÖR DE ÖVERVÄGDA REGLERINGSALTERNATIVEN 3 § om definitioner Aktiv jordbruksverksamhet Den föreslagna ändringen gör att de jordbrukare som har gröda/grödor särskilt anpassade för vilt och/eller pollinerande insekter på sin träda/EFA-fältkant, inte behöver putsa/slå av ytan årligen. Kostnaden för att putsa/slå av ett hektar åkermark bedöms vara 500 kronor. Det är okänt hur stora arealer som har eller kommer att ha grödor anpassade för vilt och/eller pollinerande insekter. 6 § om bedömning av betesmarker och slåtterängar Procentsatser för beräkning av yta, i det tredje stycket enligt förslaget 8 (8) Jordbruksverket bedömer att det är kostnadsneutralt att föra in mätmetoden för att fastställa potentiellt stödberättigande areal för dessa marker i föreskriften, jämfört med att ha separata beslut om den. 9 (9) 16 § om tvärvillkorselement Ändringen kommer inte att medföra några konsekvenser av betydelse för de som berörs av regleringen. 27 § om diversifiering av grödor För Sveriges del med så olika klimatbetingelser i de södra respektive de norra delarna blir det i princip omöjligt att ha en tidsperiod som ska beaktas, vilken dels måste vara kort, dels vara den mest relevanta delen av odlingsperioden. Av detta skäl är det lämpligare att ha två olika perioder då diversifieringen av grödor ska beaktas. Ändringen ska inte medföra några ytterligare kostnadsmässiga eller andra konsekvenser för de berörda som går utanför den ursprungliga regleringen. Ändringen är avsedd att bli en lättnad för både jordbrukarna och länsstyrelserna. 28 a § om betesmark och slåtteräng i Natura 2000-område Förslaget att anmälan om att känslig permanent gräsmark ska/är på väg att ställas om skulle kunna anmälas länsstyrelsen i samband med den årliga ansökan medför inga ökade kostnader, utöver marginell administrativ börda för att göra anmälan. Tvärtom ökar lönsamheten om Sverige inför en möjlighet att miljöneutrala fall av omställning, slippa administrativ sanktion. Samma resonemang gäller för reglering av hur samråd ska ske när känslig permanent gräsmark behöver plöjas upp för förnyelse av växttäcket. 6. BEDÖMNING AV OM REGLERINGEN ÖVERENSSTÄMMER MED ELLER UTGÅR UTÖVER DE SKYLDIGHETER SOM FÖLJER AV SVERIGES ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Jordbruksverkets bedömning är att förslaget är förenligt med EU-rätten. 7. BEDÖMNING AV OM SÄRSKILDA HÄNSYN BEHÖVER TAS NÄR DET GÄLLER TIDPUNKTEN FÖR IKRAFTTRÄDANDE OCH OM DET FINNS BEHOV AV SPECIELLA INFORMATIONSINSATSER Föreskrifterna bör träda ikraft senast den 1 januari 2016 då den innehåller stödvillkor som gäller från år 2016. Jordbruksverket kommer att ge information till målgruppen via väl etablerade kanaler. Det kommer bland annat att ske via Jordbruksverkets hemsida, riktade utskick och information i olika forum, till exempel Konsultinfo. 8. KONSEKVENSER FÖR LANDSBYGDEN Den föreskrift som ska ändras är av stor betydelse för jordbrukare. Gemensamt för i princip samtliga av de föreslagna ändringarna, är att de är förenklingar, förbättringar eller förtydliganden av den befintliga föreskriften. Detta är positivt för landsbygden. 10 (10) B Företag () Regleringen för ovanstående bestämmelser bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt B. (X) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt B. 1. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen 28 a § om betesmark och slåtteräng i Natura 2000-område Bestämmelsen gäller för samtliga svenska jordbrukare som söker något av de arealbaserade stöd som regleras i denna föreskrift, vilket är cirka 61 500 stycken jordbrukare. Av dessa har drygt 2 400 jordbrukare betesmark/slåtteräng i Natura 2000område, det vill säga känslig permanent gräsmark. Svenska jordbruksföretag är i praktiken småföretag, med något enstaka undantag där den sökande samtidigt bedriver annan verksamhet än jordbruk. 2. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. 28 a § om betesmark och slåtteräng i Natura 2000-område Hanteringen bedöms i genomsnitt ta en (1) timme per jordbruksföretag som utnyttjar möjligheten. Vedertagen genomsnittlig timkostnad i dessa sammanhang är 220 kronor. Jordbruksverket bedömer att cirka 50 jordbrukare per år kan komma att utnyttja möjligheten. 3. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen 28 a § om betesmark och slåtteräng i Natura 2000-område Jordbruksverket förutser inga andra kostnader eller förändringar i deras verksamhet. 4. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen 28 a § om betesmark och slåtteräng i Natura 2000-område De berörda företagens konkurrensförmåga stärks något, med ett tydliggörande i föreskriften om hur jordbrukaren går till väga för att undvika administrativ sanktion, vid tillåten omställning av känslig permanent gräsmark. 11 (11) 5. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen 28 a § om betesmark och slåtteräng i Natura 2000-område Jordbruksverket förutser ingen påverkan på företagen i andra avseenden. 6. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning 28 a § om betesmark och slåtteräng i Natura 2000-område Ingen särskild hänsyn behöver tas, utöver de generella åtgärder som alltid vidtas för hantering av de berörda stöden. C Kommuner och landsting ( X ) Regleringen bedöms inte innebära förändringar av kommunala befogenheter eller skyldigheter respektive förändringar av grunderna för kommunerna eller landstingens organisationer eller verksamhetsformer. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt C. ( ) Regleringen bedöms innebära förändringar av kommunala befogenheter eller skyldigheter respektive förändringar av grunderna för kommunerna eller landstingens organisationer eller verksamhetsformer. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt C. D Samråd Föreskriften gick ut på samråd till länsstyrelserna, Sametinget och Skogsstyrelsen den 7 oktober. E Övrigt Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall för konsekvensutredning med viss utökning av frågorna. F Kontaktpersoner 3 § Stödområde 9 och 16 § Kristin Friberg Tfn 036-15 63 33 [email protected] 3 § Aktiv jordbruksverksamhet, 6 §, 28 a §, 23-25 §§, och 28 § Mathias Sandin Lindqvist Tfn 036-15 62 43 12 (12) [email protected] 27 § Emil Fridell Tfn 036-15 57 42 [email protected] 13 (13) Sammanställning av synpunkterna från samråd Dnr 3.4.16-8662/15 2015-10-30 Stödregelenheten Synpunkter på förslag till föreskrifter om ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter om direktstöd (SJVFS 2014:41) Föreslagen Samrådsinstans Synpunkter ändring 2§ Länsstyrelsen i Här står det vilka stöd som författningen innehåller bestämmelser Gävleborg om. Alla direktstöd förutom stödet till unga nämns. Omfattas inte stödet till unga av denna författning? Jordbruksverkets kommentar 3§ Med anledning av synpunkten ändrat till: ”På åkermark i träda och sådan fältkant som avses i 28 § punkt 2, anses odling med etablerade metoder ske om växtligheten består av en blandning av grödor som är särskilt framtagen för att ge vilt, fåglar eller pollinerande insekter en god livsmiljö där.” Länsstyrelsen i Skåne Andra stycket: ”På åkermark i träda och sådan fältkant som avses i 28 § punkt 2, anses odling med etablerade metoder ske om växtligheten består av gröda som är särskilt anpassad för att ge vilt eller pollinerande insekter en god livsmiljö där” Det behöver förtydligas vad som avses med ”särskilt anpassad”. Ska det sås/finnas specifika arter som är speciellt lämpade för vilt/insekter? Med nuvarande skrivelse tror vi att vi kommer att få in många gamla vallar/trädor i ansökningarna med en gammal gräsvegetation som lantbrukaren hävdar gynnar viltet och som man inte vill putsa. Detta har förekommit bland årets kontrollgårdar och då handlar det framförallt om större gårdar med kommersiell jakt eller mindre företag som inte bedriver någon Det stämmer att direktstödsföreskriften inte reglerar någonting om stödet till unga jordbrukare. Stödet regleras i EUförordningarna samt den svenska förordningen om direktstöd. ”Blandning av grödor som är särskilt framtagen för att ….” ska markera att den godkända växtligheten är särskilt framtagna blandningar av grödor. Sammanställning av synpunkterna från samråd Dnr 3.4.16-8662/15 2015-10-30 Stödregelenheten odling utan där all mark anmäls som träda (viltåker). Det finns även en stor risk att dessa växer igen med sly eftersom många viltåkrar ligger omgivna eller gränsar mot skog. Hur ska man hantera detta? Avsikten är att vedertagna grödblandningar som finns tillgängliga i handeln och som tagits fram för detta syfte ska vara OK, till skillnad från gräsvegetation på gamla vallar/trädor . Växtligheten i livsmiljön ska bestå av den särskilt framtagna grödblandningen, vid behov måste stöd- eller nysådd ske. Påtagligt inslag av sly i växtligheten ska inte vara godkänt. 3§ 6§ Länsstyrelsen i Östergötland, Jönköping, Kronoberg och Kalmar Länsstyrelsen i Aktiv Jordbruksverksamhet Det behöver förtydligas vilka grödor som ska anses uppfylla kriteriet ”särskilt anpassad för att ge vilt eller pollinerare en god livsmiljö”. Är det huvudsyftet med grödan som är det viktiga (svårt att kontrollera)? Är det t ex OK med 100% klöver om syftet med insådden är att gynna pollinerare? Är det skillnad om syftet med insådden var fröodling/frövall och det sedan för att gynna pollinerare lämnas en remsa kvar när vallen bryts? Eller måste fröblandningen vara 100% av gröda som normalt inte anses vara produktionsgröda, och vilka grödor är det i så fall? Jordbruksverket vill att vedertagna grödblandningar som rekommenderas av expertis och/eller tagits fram för detta syfte och finns tillgängliga i handeln ska vara godkända. Jordbruksverket vill inte begränsa detta genom en lista där specifika grödor räknas upp. Ska det inte vara ett ”och” i sista stycket i stället för ett ”men”? I Eftersom Stödregelenheten vill att Genom ändringen (se ovan) förtydligas att renbestånd inte är OK i detta sammanhang. Sammanställning av synpunkterna från samråd Dnr 3.4.16-8662/15 2015-10-30 Stödregelenheten Västerbotten det fall Jordbruksverket väljer att skriva ”men” ska det väl stå ”men som”? definitionen av betesmarker i direktstödsföreskriften och miljöersättningsföreskriften ska vara exakt likadana kommer vi inte att göra denna ändring. Även om ändringen är av en redaktionell karaktär kan olikheter i texterna leda till att reglerna tolkas olika. ”Åkermark som läggs i träda och sådan obrukad fältkant som Undantaget gäller det ”första året som träda”. I praktiken gäller alltså undantaget avses i 28 §, behöver inte skötas genom aktiv marker som övergår i träda utan någon jordbruksverksamhet under det första året som träda eller särskild etableringsåtgärd. fältkant.” Punkter behöver förtydligas. Är det etableringsåret som avses eller första året som det anmäls som träda i SAM-ansökan? 9§ Länsstyrelsen i Skåne 11 § Länsstyrelsen på Gotland Länsstyrelsen lämnar följande synpunkt. 16 § Länsstyrelsen i Västerbotten Hur mycket förlust är det för fågelskyddet att inte häckar i slättbygderna ingår? Det kan inte innebära någon större inskränkning för jordbruket med en förbudstid för klippning. Med gödsel avses all gödsel, därför innehåller 11 § inget ytterligare 11§ Gödsel får inte spridas på jordbruksmark… Förtydliga genom förtydligande. att skriva ”Stallgödsel får inte spridas”. Inte mycket eftersom häckarna i form av fåglars häcknings- och uppfödningsplatser skyddas genom 4 § artskyddsförordningen. Vi gör bedömningen att häckar på åkermark inom området för tvärvillkorselement är Sammanställning av synpunkterna från samråd Dnr 3.4.16-8662/15 2015-10-30 Stödregelenheten högst ovanligt att vi inte vill belasta jordbrukarna där med mer tvärvillkor än nödvändigt. 25 § 25 § Länsstyrelsen i Västerbotten Länsstyrelsen i Gävleborg Länsstyrelsen i Västerbotten anser att det är bra att eventuella överskott av medel i första hand går till stödet för unga jordbrukare, men anser inte att tilldelning därefter ska ske till alla stödrättsinnehavare. Länsstyrelsen tycker även att gruppen ”Nystartare från 2014” prioriteras före att alla stödrättsinnehavare får extra medel. Detta för att underlätta nyetableringar av lantbruksföretag. EU:s regelverk säger att unga jordbrukare och nystartade jordbrukare alltid ska tilldelas stödrätter. Unga jordbrukare och nystartade jordbrukare har med andra ord högst prioritering precis som ni vill ha det. Tredje stycket: Det står på ett par ställen ”stödet för unga” heter det inte ”stödet till unga”? Noterat och ändrat. Tilldelning till alla stödrättsinnehavare införs för att undvika att det uppstår ett överskott med medel som inte kan utnyttjas, i den nationella reserven. Det står… om det fortfarande finns överkott efter… lägg till ett s i överskott. 26 § Länsstyrelsen i Gävleborg Det finns hänvisning till 2007:481 i fotnoten. Ska det inte vara 2015:406? Noterat och ändrat. Eftersom den nya förordningen inte gällde när den förra föreskriften beslutades hänvisade vi till den Sammanställning av synpunkterna från samråd Dnr 3.4.16-8662/15 2015-10-30 Stödregelenheten gamla förordningen för landsbygdsutvecklingsåtgärder. 27 § Länsstyrelsen i Gävleborg Det finns hänvisning till 2007:481 i fotnoten. Ska det inte vara 2015:406? Noterat och ändrat. Eftersom den nya förordningen inte gällde när den förra föreskriften beslutades hänvisade vi till den gamla förordningen för landsbygdsutvecklingsåtgärder. 27 § Länsstyrelsen i Skåne ”Tidsperiod som beaktas vid beräkningen av andelarna olika grödor” Det finns fortfarande ingen lösning hur grönsaksodlare ska lösa diversifieringen av grödor. Ofta har de en annorlunda odlingssäsong med till exempel tidiga skördar, sent sådatum eller omgångsodling. Även om flertalet brukare i Skåne har hunnit med vårbruket till 1 maj kommer det att ställa till problem i Blekinge och norra delen av Skåne om man ändrar diversifieringsperioden. Kan man hävda årsmån och force majeure varje år för att dessa inte ska få problem? De påstådda problemen för grönsaksodlare förefaller bero på ett missförstånd av hur diversifieringskravet fungerar. Jordbrukaren behöver inte ha samma gröda hela perioden, däremot måste jordbrukarens åkermarksgrödor vara diversifierade hela perioden, eller något undantag vara tillämpligt. Till exempel kan en diversifierad grönsaksodling övergå i 100 % träda inom gröddiversifieringsperioden, eller tvärtom. Osådd areal ska vid kontroll hanteras som träda, i vissa situationer kan det dock vara lämpligt att göra återbesök efter sådd. Force Sammanställning av synpunkterna från samråd Dnr 3.4.16-8662/15 2015-10-30 Stödregelenheten majeure-undantag på grund av att sådd ej är genomförbart, torde bara vara till nytta för brukare som behöver grödan för att uppfylla gröddiversifieringskraven. Jordbrukarna behöver inte ha sått sin areal den 1 maj för att klara av kraven på flera olika grödor. 28 § p. 2 Länsstyrelsen i Östergötland, Jönköping, Kronoberg och Kalmar Bryta obrukad fältkant vid höstsådd Det står att: ”Vid höstsådd får fältkanten brytas och sås i samband med sådden av nästa års gröda”. Ska det vara möjligt att höstså även de obrukade fältkanterna måste det vara tillåtet att bryta den obrukade fältkanten i samband med att grödan på resten av skiftet bryts. Att vänta med att bryta fältkanten tills resten av skiftet sås blir märkligt. Bryta obrukad fältkant vid höstsådd Vi ändrar från ”i samband höstsådd” till ”inför höstsådd”. Det ger utrymme för jordbrukarna att bryta obrukade fältkanten när den föregående grödan bryts. Obrukad fältkant ska hållas i träda till 31 juli Varför skapa ännu ett datum att hålla reda på? Varför ska de obrukade fältkanterna hållas i träda längre än vanlig träda? Eftersom de obrukade fältakanterna är en form av träda är det bättre att ha 15 juli som datum, så blir det samma datum som för vanlig träda. Ett annat alternativ är att bestämma att de obrukade fältkanterna ska vara obrukade under hela diversifieringsperioden, Obrukad fältkant ska hållas i träda till 31 juli Stödregelenheten vill inte ändra det här datumet. Datumet är satt för att fältkanten ska finnas under så lång tid som möjligt under sommaren utan att inkräkta på jordbrukarens planering för nästkommande Sammanställning av synpunkterna från samråd Dnr 3.4.16-8662/15 2015-10-30 Stödregelenheten vilket i EFA områdena med de nya reglerna blir 1 maj till 30 juni. Fältkant intill skyddszon Sista meningen i punkt 2 säger att de obrukade fältkanterna inte får ligga på samma areal som det söks utbetalning i miljöersättning för skyddszon. År 2015 fick de obrukade fältkanerna inte heller ligga intill areal med åtagande för skyddszon. Är det meningen att det år 2016 ska vara tillåtet att ha obrukad fältkant intill en skyddszon? Det står inget om en sådan ändring i konsekvensutredningen. 28 § p. 2 Länsstyrelsen i Skåne år. Det följer t ex samma datum som för kvävefixerande grödor. Fältkant intill skyddszon Nej, det ska inte vara tillåtet. Vi lägger till ”längs med” istället för intill eftersom det förtydligar mer precist var fältkanten inte får ligga. ”Den obrukade fältkanten ska ligga på den ytterst odlingsbara arealen som i normala fall sås längs skiftesgränserna.” Krånglig formulering. Det borde vara den ytterst odlingsbara delen. Så som det står i föreskriften får man problem på bevuxna fältkanter med äldre gräsvegetation till exempel gamla REKO skyddszoner. Dessa är kanske inte sådda/omlagda på 20 år men de är fortfarande godkänd åkermark som ingår i blocket. Vi ändrar till ”Den obrukade fältkanten ska ligga på den yttersta odlingsbara arealen som i normala fall kan sås längs skiftesgränserna.” Det finns fortfarande inget som reglerar smala skiften och dubbla fältkanter. Under 2015 har vi haft många som ritat in dubbla fältkanter på 6 meters skiften som tidigare haft åtagande för skyddszoner. Vi lägger till denna mening i paragrafen: ”Huvudgrödan som odlas på skiftet ska utgöra den övervägande delen av skiftets areal” Sammanställning av synpunkterna från samråd Dnr 3.4.16-8662/15 2015-10-30 Stödregelenheten ”De obrukade fältkanterna ska vara tydligt avgränsade eller tydligt urskiljbara från växtligheten på omkringliggande skiften som jordbrukaren själv förfogar över.” Kommer det att fungera med markering med pinnar/käppar även 2016? Ja, det kommer fungera om det är tydligt att markeringen avgränsar fältkanten från resterande skifte. Markeringen ska i så fall synas hela perioden som fältkanten finns. 28 § p. 4 Länsstyrelsen i Östergötland, Jönköping, Kronoberg och Kalmar Tidigare hette det att ”Arealer med växttäcke ska etableras genom insådd av vallfrö i spannmål eller oljeväxter”. Nu står det att ”Arealer med växttäcke ska etableras genom insådd av vallfrö i huvudgröda”. Är det meningen att det år 2016 ska gå att ha EFA vallinsådd i andra grödor än spannmål och oljeväxter, tex Westerwoldiskt rajgräs och kvävefixerande grödor? Det står inget om en sådan ändring i konsekvensutredningen. Om det bara är vallinsådd i spannmål och oljeväxter som kommer vara godkänt så behöver den nya formuleringen ändras så att detta åter framgår. Det är korrekt noterat att vallinsådden ska vara tillåten i andra grödor än spannmål och oljeväxter. Det går dock inte att använda vallinsådden som EFA på ett skifte som används som en annan EFA. Vi lägger till ett stycke om detta i konsekvensutredningen. 28 § p. 5 Länsstyrelsen i Uppsala Länsstyrelsen i Uppsala län har endast en kommentar till Samråd om förslag till föreskrifter om ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter om direktstöd (SJVFS 2014:41) som gäller Förgröningsstödet §28 punkt 5 Vi anser att vi inte behöver förtydliga att det går att så in kvävefixerande grödor som bladningar i regelverket. Det är dock viktigt att informationen till jordbrukarna är väldigt tydlig i detta avseende inför nästa år. Under punkt 5, förgröningsstöd 28§ står: De godkända kvävefixerande grödorna ska vara ärter, konservärter, bönor, sötlupin, vicker, kikärter, lusern och klöver. Grödorna får brytas Sammanställning av synpunkterna från samråd Dnr 3.4.16-8662/15 2015-10-30 Stödregelenheten efter den 31 juli. (SJVFS 2015:XX). Vi tycker inte att det framkommer att grödorna numera får sås både i ren bestånd och som blandning. Eftersom detta är en ändring känns det inte tillräckligt att bara plocka bort ”i ren bestånd” utan det vore bra att förtydliga att även blandningar av dessa nu är ok. 28 a § Länsstyrelsen i Västerbotten Länsstyrelsen skulle vilja få utrett hur det är tänkt att det ska gå till då jordbrukaren meddelar detta till Länsstyrelsen i samband med den årliga ansökan? Räcker det med att brukaren inte tar med det aktuella skiftet i sin ansökan eller underlåter att skicka in sin ansökan och därmed bedöms ha meddelat Länsstyrelsen? Vi skulle föredra att hen skulle kunna göra på detta sätt utan att bygga upp ett parallellt system. Jordbruksverket ska reglera detta på lämpligt sätt. Jordbrukarna kommer förhoppningsvis att kunna anmäla detta på något sätt i SAM Internet. Behovet av bestämmelsen blev dock akut efter en oväntad tolkning från EU-kommissionen, vilket föranlett att regleringen föregår diskussionerna med LST om hur dessa ärenden bör hanteras. 28 a § Länsstyrelsen i Skåne ”Jordbrukare som upphör at bruka betesmark eller slåtteräng i Natura 2000-område, eller som minskar hävden så att marken inte kan godkännas för gårdsstöd, ska meddela detta till länsstyrelsen i samband med den årliga ansökan.” Det här måste lösas. Vi kan inte tvinga brukarna att hävda marker. Det borde vara så att om brukaren inte har möjlighet att sköta Tanken med den nya paragrafen är att jordbrukarna ska få en utväg och inte behöva hävda marken längre. Vi gör följande förtydligande i texten: ”Jordbrukare som upphör att sköta och upprätthålla betesmark eller slåtteräng i Sammanställning av synpunkterna från samråd Dnr 3.4.16-8662/15 2015-10-30 Stödregelenheten områdena övergår ansvaret till Länsstyrelsen som får finansiera det via skötselanslagen för skyddad natur. Natura 2000-område enligt bevarandeplanen för området, ska meddela detta till länsstyrelsen i samband med den årliga ansökan.” ”Förnyelsen av gröda på betesmark eller slåtteräng i Natura 2000-område får endast ske i enlighet med anvisningar från länsstyrelsen. (SJVFS 2015:XX).” Det här krockar med den skötsel som en del av våra naturtyper och hotade arter behöver. I sandstäppsområden behöver man till exempel plöja och ibland även djupplöja för att få upp kalkhaltig sand. Detta borde vara tillåtet om åtgärden stöds av bevarandeplanen för Natura 2000-området. Enligt förgröningsvillkoren är jordbrukaren primärt ansvarig för att dessa marker bevaras i enlighet med bevarandeplanen. Jordbruksverket och länsstyrelsen har vissa möjligheter att frigöra jordbrukaren från detta ansvar, därför behövs det anmälningsförfarande som föreslås här. Åtgärder i enlighet med bevarandeplanen är tillåtna, och anses utförda i samråd med länsstyrelsen när de sedermera utförs av jordbrukaren. Åtgärder som inte framgår av bevarandeplanen måste dock föregås av en kontakt med länsstyrelsen och utföras i enlighet med länsstyrelsens anvisningar. 28 a § Länsstyrelsen i Västmanland Västmanland har inga synpunkter mer än att vi önskar ett förtydligande på följande stycke i konsekvensbeskrivningen. Enligt bestämmelserna för förgröningsstödet är det föbjudet att plöja känslig permanent gräsmark (betesmark och Sammanställning av synpunkterna från samråd Dnr 3.4.16-8662/15 2015-10-30 Stödregelenheten Förnyelse av gröda Det finns saknas rimliga alternativ till att jordbrukaren kontaktar sin länsstyrelse för samråd om hur växttäcket lämpligen förnyas. Det förefaller även olämpligt att inte reglera detta i en föreskrift, eftersom möjligheten baseras på KOM:s tolkning av de tillämpliga bestämmelserna. Möjligheten framgår inte vid en direkt läsning av de tillämpliga bestämmelserna. slåtteräng i Natura 2000-område). KOM har dock genom vissa tolkningsmeddelanden förtydligat att vissa åtgärder med minimal inverkan, som sker i samråd med ansvarig myndighet, är tillåtet. Utöver detta är åtgärder i enlighet med bevarandeplan är alltid tillåtet. Samrådsinstans Länsstyrelsen i Västerbotten Övriga mer generella synpunkter som Jordbruksverket inte kommenterar 27 § Länsstyrelsen anser att förändringen av diversifieringsperioden för oss norr om 62 breddgraden till 1 juni – 31 juli, är en lämplig period för vårt klimat. Sametinget Sametinget avstår från att ha synpunkter på föreskriften då vi inte administrerar några direktstöd. Länsstyrelsen i Jämtland Länsstyrelsen i Jämtlands län har inga synpunkter på samrådet. Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen har tagit del av förslag till föreskrifter om ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter om direktstöd (SJVFS 2014:4). Skogsstyrelsen avstår från att lämna synpunkter. Naturvårdsverket Naturvårdsverket avstår från att yttra sig i ärendet. Sammanställning av synpunkterna från samråd Dnr 3.4.16-8662/15 2015-10-30 Stödregelenheten Länsstyrelsen i Västernorrland Länsstyrelsen i Stockholm Länsstyrelsen i Västernorrlands län har inga synpunkter på samrådet. Länsstyrelsen i Stockholms län har inga synpunkter på förslag till ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 210:41) om direktstöd. SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen I tabellen ska du ange de nya eller ändrade paragrafer i föreskriften/allmänna rådet som innehåller administrativa bördor för företagen och göra en bedömning av den samlade kostnaden för respektive börda. Endast en börda ska anges per rad. Du ska bifoga den ifyllda tabellen till konsekvensutredningen. Föreskriftens namn: Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd Ange paragraf med ny eller ändrad administrativ börda Ange typ av administrativ börda Ange den legala grunden för den administrativa bördan (ange författning, direktiv eller beslut samt tillämplig artikel/paragraf) 1) Ange om den legala grunden för den administrativa bördan innehåller ett tolkningsutrymme som medger alternativa lösningar och om så är fallet på vilket sätt. 2) Ange också om den administrativa bördan går utöver vad den legala grunden kräver. Ange typ av företag som berörs av den administrativa bördan Ange bedömd tidsåtgång för den administrativa bördan per företag och år Ange hur många företag som berörs av den administrativa bördan 28 a § Anmälan/samråd Art. 45.1 i förordning (EU) nr 1307/2013, Permanent grassland guidance 1) Det framgår endast av KOM:s guideline-dokument, att de undantag som ska anmälas/samrådas finns. Jordbruksföretag 1 50 Ange den samlade kostnaden för den administrativa bördan för företagen per år 11 000 kr 2) Nej Summan administrativ kostnad per år Samlad kostnad för upphävda administrativa bördor Kronor Ange samlad kostnad för administrativa bördor som upphävs på grund av föreskriften eller det allmänna rådet. 11 000 kr Jämfört med tidigare uppgifter kommer den administrativa bördan att: Minska med kronor x kr per år Vara oförändrad Öka med 11 000 kronor per år Du kan läsa mer om administrativa bördor i Hjälpreda – Administrativa bördan för företagen. Du hittar den på Magasinet/Regler & Vägledning/Vägledning i juridiska frågor.
© Copyright 2024