1. No category

Statens jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00
telefax: 036-19 05 46
ISSN 1102-0970
SJVFS 2015:XX
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd;
Utkom från trycket
den X XX 2015
Omtryck
beslutade den X december 2015.
Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 22, 23, 31 och 41 §§ förordningen
(2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare och efter samråd med Sametinget,
Skogsstyrelsen och länsstyrelsen i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS 2014:41) om
direktstöd1
dels att 3, 6, 16, 23-28 §§, bilaga 2, rubriken till bilaga 2 samt bilaga 3 till
föreskrifterna ska ha följande lydelse,
dels att det i föreskrifterna ska införas en ny paragraf, 28 a § och närmast före 28 a
§ en ny rubrik samt en ny bilaga, bilaga 4 av följande lydelse.
Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då
denna författning träder i kraft.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER ................................................................ 2
GEMENSAMMA BESTÄMMELSER........................................................................ 2
Stödformer ................................................................................................................ 2
Definitioner .............................................................................................................. 3
Undantag .................................................................................................................. 4
Förfogandedag för den ansökta arealen ................................................................... 4
Bedömning av betesmarker och slåtterängar ........................................................... 4
Minsta skiftesstorlek ................................................................................................ 5
Mark där jordbruksverksamheten upphör ................................................................ 5
Aktivitetskrav på jordbruksmark .............................................................................. 5
Aktiv jordbrukare - inte obetydlig jordbruksverksamhet ......................................... 6
God jordbrukshävd och goda miljöförhållanden ...................................................... 6
Varningssystemet ..................................................................................................... 7
Landskapselement i åkermark .................................................................................. 7
GÅRDSSTÖD OCH STÖDRÄTTER ......................................................................... 7
Användande av stödrätter ......................................................................................... 7
Stödrätter som upphör att gälla år 2015 ................................................................... 8
Indragning av oanvända stödrätter ........................................................................... 8
Nationella reserven ................................................................................................... 8
ÖVRIGA DIREKTSTÖD ............................................................................................ 9
Förgröningsstöd ........................................................................................................ 9
Nötkreatursstöd ...................................................................................................... 10
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser .......................................................... 11
BILAGOR…………………………………………………………………………. 12
1
Författningen senast omtryckt SJVFS 2015:14.
SJVFS 2015:XX
GRUNDLÄGGANDE BESTÄMMELSER
1 § Denna författning kompletterar
1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17
december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den
gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar
(EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG)
nr 1290/2005 och (EG) nr 485/20082,
2. kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 av den 11 mars
2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet
och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa
sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och
tvärvillkor3,
3. kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 av den 17 juli
2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och
kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor4,
4. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17
december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de
stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om
upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning
(EG) 73/20095,
5. kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 av den 11 mars
2014 om komplettering av Europarlamentets och rådets förordning (EU) nr
1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar
som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om ändring av bilaga X
till den förordningen6,
6. kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 641/2014 av den 16 juni
2014 om tillämpningsföreskrifter för Europarlamentets och rådets förordning
(EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de
stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken7 och
7. förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare.
GEMENSAMMA BESTÄMMELSER
Stödformer
2 §8 Denna författning innehåller bestämmelser om
1. gårdsstödet,
2. stödrätter,
2
EUT L 347, 20.12.2013, s. 549 (Celex 32013R1306).
EUT L 181, 20.6.2014, s. 48 (Celex 32014R0640).
4
EUT L 227, 31.7.2014, s. 69 (Celex 32014R0809).
5
EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).
6
EUT L 181, 20.6.2014, s. 1 (Celex 32014R0639).
7
EUT L 181, 20.6.2014, s. 74 (Celex 32014R0641).
8
Ändringen innebär att stödet till unga jordbrukare har tagits bort.
3
2
SJVFS 2015:XX
3. förgröningen och
4. nötkreatursstödet.
Bestämmelser om hur ansökningar ska göras finns i separata föreskrifter.
(SJVFS 2015:4).
Definitioner
3 § I denna författning finns vissa termer med följande definitioner.
Aktiv jordbruksverksamhet: Som aktiv jordbruksverksamhet klassas mekanisk
jordbearbetning, odling med etablerade metoder, skörd
eller bete samt putsning, avslagning eller motsvarande.
Grön träda, betesuppehåll eller liknande utan putsning
eller
avslagning
räknas
inte
som
aktiv
jordbruksverksamhet.
På åkermark i träda och sådan fältkant som avses i 28 §
punkt 2, anses odling med etablerade metoder ske om
växtligheten består av en blandning av grödor som är
särskilt framtagen för att ge vilt, fåglar eller pollinerande
insekter en god livsmiljö där.
Betesmark och slåtteräng: Betesmark
Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som sköts
med bete, avslagning eller putsning samt är bevuxet med
gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder.
Slåtteräng
Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som
används på eftersommaren till slåtter eller för slåtter
kompletterat med efterbete eller lövtäkt. Slåtterängen ska
vara bevuxen med gräs, örter eller hävdad ljung som är
dugligt som foder.
Generellt för betesmark och slåtteräng
Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används
till renbete räknas inte som betesmark eller slåtteräng.
Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt
gynna trätillväxten räknas inte som betesmark eller
slåtteräng.
För att ett skifte ska räknas som betesmark eller
slåtteräng ska marken klassificeras som ägoslaget
betesmark i blockdatabasen. Mark som inte är
klassificerad som ägoslaget betesmark i blockdatabasen
kan klassificeras som betesmark eller slåtteräng om
marken har tydliga inslag av hävdgynnade arter eller har
höga natur- eller kulturvärden knutna till slåtter- eller
beteshävd.
Ytor tätt med träd- och buskskikt, naturliga impediment
eller värdefulla landskapselement eller som saknar
tillräckligt med gräs eller örter, ska bedömas i enlighet
med 6 §. Naturliga impediment och värdefulla
3
SJVFS 2015:XX
landskapselement enligt bilaga 1 som är bevuxna med
gräs, örter eller hävdad ljung ingår alltid i skiftesarealen.
Blockdatabasen:
Jordbruksverkets register över jordbruksmarken i
Sverige.
Gröda:
Samma definitioner gäller som anges i artikel 44.4 i
förordning (EU) nr 1307/20139.
Gårdsstöd:
Grundstöd i enlighet med förordning (EU) nr
1307/201310.
Sista ansökningsdag:
Datum för sista ansökan om stöd som fastställs i
Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2015:2) om
ansökningar om jordbrukarstöd.
Sista ändringsdag:
Datum för sista dag att ändra för stödansökningar som
fastställs i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2015:2)
om ansökningar om jordbrukarstöd.
Snabbväxande skogsträd:
Salix med ett maximalt skördeintervall på 10 år samt
poppel och hybridasp med ett maximalt skördeintervall på
20 år.
Området med
tvärvillkorselement:
Områden enligt bilaga 4.
Träda:
Träda är åkermark där det inte sker någon produktion.
Vattendrag:
Bäck, å, flod, älv, kanal eller damm.
Åkermark:
Jordbruksmark som används för växtodling eller som
hålls i ett sådant tillstånd att den kan användas för
växtodling. Marken ska kunna användas utan någon
särskild förberedande åtgärd annat än användande av
gängse jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Marken
ska kunna användas för växtodling varje år. Undantag kan
göras för ett enskilt år om särskilda omständigheter
föreligger. (SJVFS 2015:XX).
Undantag
4 § Om det finns särskilda skäl, får Jordbruksverket besluta om undantag från
bestämmelserna i denna författning.
Förfogandedag för den ansökta arealen
5 § Den 15 juni det aktuella stödåret ska jordbrukaren förfoga över de skiften som
ingår i stödansökan.
Bedömning av betesmarker och slåtterängar
6 § I betesmarker och slåtterängar ska tillämpning av pro rata bedömning11 göras för
följande element:
9
EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).
EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).
11
Begrepp i förordning (EU) 640/2014 (EUT L 181, 20.6.2014, s. 48 (Celex 32014R0640)) för
proportionell bedömning av vissa marker.
10
4
SJVFS 2015:XX
1. Ytor med träd- eller buskskikt som saknar tillräcklig mängd gräs, örter eller
hävdad ljung eller som är svåråtkomliga för betesdjuren.
2. Ytor med naturliga impediment.
3. Värdefulla landskapselement som inte är bevuxna med gräs, örter och hävdad
ljung. De värdefulla landskapselement som kan ingå är fornlämning,
odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som
uppfyller definitionen i bilaga 1.
Enskilda element som är 0,05 hektar eller mindre ska ingå i arealen om de
tillsammans täcker högst 10 procent av blockets areal. För block där dessa element
täcker mer än 10 procent men maximalt 30 procent av arealen ska arealen minskas
med 20 procent. För block där dessa element täcker mer än 30 procent men maximalt
50 procent ska arealen minskas med 40 procent.
Sammanhängande områden med element som var för sig är 0,05 hektar eller
mindre men tillsammans täcker mer än 50 procent av arealen får inte ingå i blocket.
Om storleken på ett enskilt element är större än 0,05 hektar får det inte ingå i blocket.
(SJVFS 2015:XX).
Minsta skiftesstorlek
7 § För att stödrätter ska tilldelas eller stöd lämnas för de arealbaserade stöden ska
ett jordbruksskifte vara minst 0,10 hektar.
Undantag från första stycket gäller för skiften som ligger i direkt anslutning till
ett annat skifte med gårdsstödsberättigande gröda på samma block. Den totala
arealen för blocket får dock inte understiga 0,10 hektar.
Mark där jordbruksverksamheten upphör
8 § Jordbruksmark upphör att vara stödberättigande när markarbeten för en
permanent förändring till annat än jordbruksmark påbörjas på skiftet. På skiften som
används för produktion det aktuella året, upphör stödberättigandet på den yta där
markarbetet utförs. På skiften som inte används för produktion, upphör
stödberättigandet på den del av skiftet där markanvändningen ska förändras
permanent.
Aktivitetskrav på jordbruksmark
9 § På all jordbruksmark ska det årligen utföras aktiv jordbruksverksamhet. Vid
behov ska åtgärder vidtas för att hindra försumpning av åkermark.
Alla delar av skiftet ska vara synbart påverkade av den aktiva
jordbruksverksamheten senast den 31 oktober, det år verksamheten ska utföras.
Undantag från första stycket:
1. Betesmark, slåtteräng och fäbodbete som ingår i ett miljöersättningsåtagande,
får skötas genom aktiv jordbruksverksamhet vartannat år. Dock ska aktiv
jordbruksverksamhet utföras på alla betesmarker, inklusive den del av
fäbodbetet som även är vanlig betesmark, och slåtterängar år 2015.
2. Åkermark som läggs i träda och sådan obrukad fältkant som avses i 28 §,
behöver inte skötas genom aktiv jordbruksverksamhet under det första året
som träda eller fältkant. Dock ska aktiv jordbruksverksamhet utföras på all
åkermark utom skyddszoner år 2015.
5
SJVFS 2015:XX
3. Mark som är skyddszon12 får istället hållas i ett skick som bevarar förmågan
att begränsa läckage av bekämpnings- och växtnäringsmedel.
Aktiv jordbrukare - inte obetydlig jordbruksverksamhet
9 a § Redovisning av minst 36 hektar åkermark, betesmark eller slåtteräng visar att
jordbruksverksamheten inte är obetydlig, enligt artikel 9.2 tredje stycket (b) i
förordning (EU) nr 1307/201313.
Jordbruksmarken ska användas på ett sådant sätt att den person som redovisar
marken skulle kunna få gårdsstöd för marken, under det aktuella stödåret.
Marken ska redovisas i SAM ansökan i enlighet med villkoren i Statens
jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:2) om ansökan om jordbrukarstöd.
Redovisningen ska ha kommit in senast sista ansökansdag för gårdsstöd. Sent
inkommen redovisning medför att de berörda stöden hanteras i enlighet med artikel
13 i förordning (EU) nr 640/201414, om sent inkommen ansökan. (SJVFS 2015:14).
God jordbrukshävd och goda miljöförhållanden
10 § Jordbrukare som bevattnar jordbruksmark ska följa det tillståndsförfarande som
finns om begränsningar som gäller uttag och användning av vatten för
bevattningsändamål enligt 11 kap. miljöbalken (1998:808). Dessa jordbrukare ska
även följa de eventuella villkor i befintliga tillstånd som redan har lämnats.
11 § Gödsel får inte spridas på jordbruksmark närmare än två meter från
jordbruksmarkens kant som gränsar till vattendrag eller sjö.
Första stycket gäller inte den gödsel som djuren själva tillför marken när de går
på bete.
12 § Jordbrukare ska vidta åtgärder för att förebygga att grundvatten förorenas av
farliga ämnen som förtecknas i bilagan till rådets direktiv av den 17 december 1979
om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämnen (80/68/EEG)15.
Att vidta åtgärder innebär att inte släppa ut de farliga ämnena direkt i grundvatten.
Det innebär också att förhindra indirekt förorening genom att förvara och hantera
ämnena på ett sätt så att de inte riskerar att läcka till mark.
13 § Jordbrukare som omfattas av 11 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i
jordbruket ska hålla åkermark bevuxen i enlighet med den bestämmelsen. Dessutom
gäller 29-34 §§ i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS
2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring.
14 § Åkermark med mer än 20 procent lutning i direkt anslutning till hav, sjö eller
vattendrag ska vara bevuxen under perioden 15 september–15 februari varje år. Detta
gäller åkermark inom känsliga områden enligt 5 § förordningen (1998:915) om
miljöhänsyn i jordbruket och 2 § i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna
12
Skyddszoner mot vattendrag och anpassade skyddszoner.
EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).
14
EUT L 181, 20.6.2014, s. 48 (Celex 32014R0640).
15
Direktivet är upphävt men bilagan enligt den sista versionen ska användas för den här
bestämmelsen.
13
6
SJVFS 2015:XX
råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. Åkermark
som lämnats obearbetad efter skörd räknas som bevuxen.
15 § Det är förbjudet att bränna stubbåker. Undantag gäller om bränningen är av
växtskyddsskäl eller i de fall det sker som förberedelse inför sådd av höstoljeväxter
med metoder som inte innefattar plöjning. Bränning av växtskyddsskäl får endast ske
efter att länsstyrelsen lämnat dispens.
16 § De tvärvillkorselement som finns på åkermark i området med
tvärvillkorselement och som räknas upp i bilaga 2 ingår i den stödberättigande
arealen. Dessa tvärvillkorselement får inte aktivt skadas eller tas bort. Solitärträd ska
omges av en minst två meter bred zon där jorden inte får bearbetas. Småvatten får
inte användas för tippning.
Undantag från första stycket gäller om ett tvärvillkorselement får tas bort genom
dispens lämnad i enlighet med miljöbalken (1998:808) eller kulturmiljölagen
(1988:950). För dessa fall gäller eventuella villkor i dispensen.
För solitärträd enligt bilaga 2 ska jordbrukare följa bestämmelserna i 4 §
artskyddsförordningen (2007:845) gällande fåglar under fåglars häcknings- och
uppfödningsperiod. (SJVFS 2015:XX).
Varningssystemet
17 § Varningssystemet i enlighet med artikel 99.2 i förordning (EU) nr 1306/201316
ska tillämpas.
Landskapselement i åkermark
18 § Landskapselement i åkermark som traditionellt är en del av goda
jordbruksmetoder och gott markutnyttjande får ingå i den stödberättigande arealen,
förutsatt att deras bredd inte överstiger två meter.
GÅRDSSTÖD OCH STÖDRÄTTER
Användande av stödrätter
19 § De stödrätter som en jordbrukare innehar sista ansökningsdag ska ses som
deklarerade i ansökan om utbetalning av gårdsstöd. De stödrätter som jordbrukaren
får ur nationella reserven det aktuella året ska ses som deklarerade i ansökan om
utbetalning av gårdsstöd.
De stödrätter som överförs till en jordbrukare efter sista ansökningsdag ska ses
som tillagda i ansökan om utbetalning av gårdsstöd. Stödrätter som en jordbrukare
för över till någon annan efter sista ansökningsdag ses som borttagna från
överlåtarens ansökan om gårdsstöd.
Efter sista ändringsdag påverkar inte stödrättsöverföringar ansökningar om
utbetalning av gårdsstöd det aktuella året.
16
EUT L 347, 20.12.2013, s. 549 (Celex 32013R1306).
7
SJVFS 2015:XX
Om den ansökta arealen som ger rätt till stöd är mindre än antalet stödrätter ska
de stödrätter med högst värde användas först. Om stödrätter är värda lika mycket ska
de stödrätter med lägst ordningsnummer användas först.
En jordbrukare får anmäla att stödrätterna ska användas i en annan ordning.
Stödrätter som upphör att gälla år 2015
20 § Datumet för avstämning av arealinnehav, i samband med att överskott av
stödrätter upphör att gälla, är sista ansökningsdag år 2015.17
21 § Om stödrätter i jordbrukarens innehav är värda lika mycket tas i första hand
stödrätter som har den minsta arealen bort. I andra hand tas stödrätter med högst
ordningsnummer bort.
Indragning av oanvända stödrätter
22 § Det antal stödrätter som jordbrukaren inte använt i sin gårdsstödsutbetalning
under två år i rad dras in till nationella reserven i enlighet med artikel 31.1 (b) i
förordning (EU) nr 1307/201318.
Nationella reserven
23 § En ansökan om tilldelning av stödrätter ur den nationella reserven ska omfatta
minst 0,10 hektar stödberättigande jordbruksmark. (SJVFS 2015:XX).
24 §19 Tilldelning från den nationella reserven kan ske till jordbrukare som söker
gårdsstöd. Dessa ska sakna stödrätter för mark som berättigar till tilldelning enligt
nedan. De ska inte sakna stödrätter på grund av att de har fört över stödrätter till en
annan jordbrukare under det aktuella stödåret utan att mark har följt med.
Utöver den tilldelning som måste beviljas i enlighet med artikel 30 i förordning
(EU) nr 1307/201320, ska, i mån av medel, tilldelning ske för
1. betesmarker och slåtterängar som har blivit godkänd för gårdsstöd och
registrerats i Jordbruksverkets blockdatabas från och med år 2014 och
2. jordbruksmark som återställts efter markarbeten för infrastruktur av offentlig
karaktär.
Vid tilldelning för betesmark och slåtteräng tilldelas högst det antal stödrätter
som motsvarar ytan på den mark som tillkommit i blockdatabasen från och med
2014. För att ett block ska ingå i ansökan ska den registrerade ökningen av blockets
godkända areal vara minst 0,10 hektar. Marken kan tilldelas stödrätter en gång.
Vid tilldelning för jordbruksmark som återställts efter markarbeten för
anläggning av infrastruktur av offentlig karaktär tilldelas högst det antal stödrätter
som motsvarar den yta som med anledning av anläggningsarbetet inte var
stödberättigande under två år i rad eller mer. Med offentlig karaktär menas främst
17
Artikel 21.4 i förordning (EU) nr 1307/2013 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307)).
EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).
19
Ändringen innebär att fjärde stycket är borttaget.
20
EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).
18
8
SJVFS 2015:XX
anläggningsarbeten där annan än dåvarande stödsökande var initiativtagare och
beställare av infrastrukturen.
Jordbruksverket kan bevilja en linjär höjning av värdet på alla stödrätter när
överskottet i den nationella reserven, efter tilldelningar enligt ovan, bedöms vara
tillräckligt stort. (SJVFS 2015:XX).
25 § Efter tilldelning enligt EU:s förordningar, beviljas i första hand full tilldelning
för betesmarker och slåtterängar som tillkommit i Jordbruksverkets blockdatabas från
och med 2014.
Vid brist på medel får Jordbruksverket reservera ett belopp som säkerställer att
sådan tilldelning som måste ske enligt artikel 30 i förordning (EU) nr 1307/201321
kan genomföras. Därefter görs en proportionell tilldelning för så mycket mark som
medlen räcker till det aktuella året. Om värdet i den nationella reserven inte räcker
till det aktuella året kan mark som inte får stödrätter användas i en ny ansökan året
efter.
Vid överskott på medel efter att alla tilldelningar har gjorts överförs vid behov
och i första hand medel till stödet till unga jordbrukare. Om ingen överföring
behöver göras till stödet till unga jordbrukare, eller om det fortfarande finns
överskott efter en sådan överföring, sker tilldelning till alla stödrättsinnehavare om
Jordbruksverket bedömer att överskottet är tillräckligt stort. (SJVFS 2015:XX).
ÖVRIGA DIREKTSTÖD
Förgröningsstöd
Diversifiering av grödor
26 § De regler om gröddiversifiering som anges i artikel 44.3 (d) i förordning (EU)
nr 1307/201322 ska gälla i stödområde 1-523. Dessa regler ska gälla jordbruksföretag
som har huvuddelen av sin jordbruksmark i dessa områden. (SJVFS 2015:XX).
27 § De jordbruksföretag som har huvuddelen av sin jordbruksmark i stödområde 1524 ska uppfylla kraven i artikel 44.1 i förordning (EU) nr 1307/201325 från och med
den 1 juni till och med den 31 juli.
De jordbruksföretag som har huvuddelen av sin jordbruksmark utanför
stödområde 1-526 ska uppfylla kraven i artikel 44.1 i förordning (EU) nr 1307/201327
från och med den 1 maj till och med den 30 juni. (SJVFS 2015:XX).
Arealer med ekologiskt fokus
28 § Jordbruksföretag som har mer än 15 hektar åkermark ska ha minst 5 procent av
den åkermarken som arealer med ett ekologiskt fokus. Jordbruksföretag som har
huvuddelen av sin jordbruksmark i områden som omfattas av ett undantag för
områden med stor andel skog28 behöver inte ha arealer med ekologiskt fokus.
21
EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).
EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).
23
Bilaga 4 i förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder.
24
Bilaga 4 i förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder.
25
EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).
26
Bilaga 4 i förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder.
27
EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).
28
X § förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare.
22
9
SJVFS 2015:XX
Enligt 23 § förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare ska
som arealer med ekologiskt fokus räknas: arealer som ligger i träda,
landskapselement i form av obrukade fältkanter på åkermark, jordbruksmark med
odling av salix, arealer med växttäcke etablerat genom insådd av vallfrö i
huvudgröda och arealer med kvävefixerande grödor.
1. Arealer som ligger i träda ska hållas i träda minst från och med den 1 januari
till och med den 15 juli.
2. Den obrukade fältkanten ska ligga på den yttersta odlingsbara arealen som i
normala fall kan sås längs skiftesgränserna. De obrukade fältkanterna ska
hållas i träda eller motsvarande till och med den 31 juli, med undantag för
skiften som höstsås. Vid höstsådd får fältkanten brytas inför sådden av nästa
års gröda. De obrukade fältkanterna ska vara tydligt avgränsade eller tydligt
urskiljbara från växtligheten på omkringliggande skiften som jordbrukaren
själv förfogar över. Huvudgrödan som odlas på skiftet ska utgöra den
övervägande delen av skiftets areal. Den obrukade fältkanten får inte ligga på
eller längs med skiften med träda som jordbrukaren själv förfogar över. Den
obrukade fältkanten får inte ligga på eller längs med arealer där jordbrukaren
söker utbetalning av miljöersättning för skyddszon.
3. På jordbruksmark med odling av salix får inga mineralgödselmedel eller
växtskyddsmedel användas utom det första året grödan odlas.
4. Arealer med växttäcke ska etableras genom insådd av gräs i huvudgröda eller
genom insådd av en blandning av vallfröer i huvudgröda. En förteckning över
de arter av grödor som får användas i blandning av vallfröer finns i bilaga 3.
Arealen får brytas efter den 31 oktober. Vallinsådd som gjorts på vår eller
försommar räknas som arealer med ekologiskt fokus endast under
insåningsåret. Vallinsådd som gjorts i en höstgröda räknas som areal med
ekologiskt fokus under det år höstgrödan skördas. Vallinsådden får inte göras
på arealer där jordbrukaren söker utbetalning av miljöersättning för minskat
kväveläckage.
5. De godkända kvävefixerande grödorna är ärter, konservärter, bönor, sötlupin,
vicker, kikärter, lusern och klöver. Grödorna får brytas efter den 31 juli.
(SJVFS 2015:XX).
Betesmark och slåtteräng i Natura 2000-område
28 a § Jordbrukare som upphör att bruka betesmark eller slåtteräng i Natura 2000område enligt bevarandeplanen för området, eller som minskar hävden så att marken
inte kan godkännas för gårdsstöd, ska meddela detta till länsstyrelsen i samband med
den årliga ansökan.
Förnyelse av gröda på betesmark eller slåtteräng i Natura 2000-område får endast
ske i enlighet med anvisningar från länsstyrelsen. (SJVFS 2015:XX).
Nötkreatursstöd
29 § Nötkreatursstödet baseras på det djurinnehav under beräkningsperioden som
har rapporterats till det Centrala nötkreatursregistret (CDB). Stödets storlek bestäms
av det antal dagar ett djur har hållits på den produktionsplats eller de
produktionsplatser som företaget har anmält. Antalet dagar räknas från och med
dagen efter djuret har passerat 12 månaders ålder.
10
SJVFS 2015:XX
Det djur som avses i första stycket ska uppfylla stödvillkoren i 29 § tredje stycket
förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare från och med första
dagen på beräkningsperioden.
För den första stödperioden är beräkningsperioden för djurinnehavet den 1
januari 2015 till och med den 31 juli 2015. Därefter är beräkningsperioden
återkommande den 1 augusti till och med den 31 juli med start den 1 augusti 2015.
Referensåret för Nötkreatursstödet är den 1 augusti 2010 till och med den 31 juli
2011. I den mån stödformen blir översökt i relation till antalet djur referensåret,
reduceras stödet per djur i relation till hur stor översökningen är. (SJVFS 2015:14)
30 §29 Om djuret anländer till en produktionsplats samma dag som den lämnat en
annan produktionsplats, ska djuret tillgodoräknas den produktionsplats som den
lämnar. Den som har anmält produktionsplatsen som djuret anländer till ska räkna
efterföljande dag till sin beräkningsperiod. (SJVFS 2015:14).
31 § har upphävts genom (SJVFS 2015:4).
--------------------------Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Denna författning träder i kraft den 1 januari 2015, då Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 2010:4) om direktstöd ska upphöra att gälla.
Äldre bestämmelser gäller dock för ansökningar som avser stödåret 2014 eller
tidigare år.
--------------------------Denna författning30 träder i kraft den 12 mars 2015 och gäller från och med
stödåret 2015.
--------------------------Denna författning31 träder i kraft den 11 maj 2015. Bestämmelserna i 9 a, 29 och
30 §§ samt bilaga 2 gäller från och med stödåret 2015.
--------------------------Denna författning32 träder i kraft den X januari 2016 och gäller från och med
stödåret 2016. Den vallinsådd som jordbrukaren sått in som ekologisk fokusareal
under hösten 2015 omfattas inte av bestämmelsen i 28 § p. 4, enligt vilken
vallinsådden ska bestå av blandningar.
29
Ändringen innebär att första stycket är borttaget.
SJVFS 2015:4
31
SJVFS 2015:14
32
SJVFS 2015:XX
30
11
SJVFS 2015:XX
LEIF DENNEBERG
XX
(Stödregelenheten)
12
SJVFS 2015:XX
Bilaga 1
Landskapselement i betesmark och slåtteräng
Landskapselement
Punktelement
Byggnadsgrund
Definition
Fornlämning
Fornlämningar enligt kulturmiljölagen
(1988:950) och som är ovan jord.
Odlingsröse, stentipp
Odlingssten samlad i rösen eller tippar.
Linjeelement
Stenmur
Öppet dike
En högst 200 kvadratmeter stor
byggnadsgrund eller byggnad utan
fungerande tak som hör samman med
tidigare markanvändning/ hushållning.
Grunden består av en eller flera tydliga
grundstenar eller hörnstenar samt eventuellt
spismursröse. Marken innanför grundens
ytterväggar inkluderas.
Murarna är uppförda i ursprungligt syfte att
hägna in eller stänga ute boskap eller att
avgränsa brukningsenheter. Muren är
ursprungligen upplagd med huvudsakligen
flera skikt sten.
Öppet, i huvudsak anlagt, dike för dränering.
Diket är vattenförande någon del av året.
(SJVFS 2015:4).
13
SJVFS 2015:XX
Bilaga 2
Tvärvillkorselement i åkermark i området med tvärvillkorselement
Tvärvillkorselement
Solitärträd
Småvatten
Öppet dike
Stenmur
(SJVFS 2015:XX).
14
Definition
Enstaka fristående lövträd helt omgivet
av åkermark. Trädet ska ha en kronvidd
om minst 5 meter. Avstånd till fältkant
ska vara minst 10 meter från stammen.
Avstånd till närmaste
tvärvillkorselement ska vara minst 10 m
från stammen till elementet.
Två eller flera stammar som växer intill
varandra på en yta mindre än 1 m²
räknas som ett träd.
Mindre vattensamling helt omgiven av
åkermark. Småvattnet är anlagt,
alternativt utgörs av en naturlig
vattensänka. Arealen ska vara mindre än
0,10 hektar (1000 m²). Småvattnet ska
ständigt hålla ytvatten eller fuktig
markyta. Omgivande slänt från åkern
inkluderas i arealen.
Öppet, i huvudsak anlagt dike för
dränering av åkermark beläget i
åkermark eller mellan angränsande
åkermarksblock. För att
åkermarksblocken ska räknas som
angränsande ska avståndet från dikets
mittlinje i snitt vara maximalt 5 meter
till vardera åkerkanten. Diken där
vattenspegeln överstiger 6 meters bredd
omfattas inte av bestämmelsen i 16 §.
Diket ska i sin helhet vara minst 0,5
meter brett i snitt, mätt vid släntkanten
och minst 0,3 meter djupt i snitt.
Muren är ursprungligen upplagd med
huvudsakligen flera skikt sten och
belägen i åkermark eller mellan
angränsande åkermarksblock. För att
åkermarksblocken ska räknas som
angränsande ska avståndet från
stenmurens mittlinje i snitt vara
maximalt 5 meter till vardera
åkerkanten.
SJVFS 2015:XX
Bilaga 3
Vallväxter
Vallfröer godkända för insådd i en huvudgröda som ekologisk fokusareal.
Fleråriga (gräs o baljväxter)
engelskt rajgräs
foderlosta
fårsvingel
hundäxing
krypven
kärrgröe
rajsvingel (rörsvingelhybrid)
renlosta
rödsvingel
rödven
rörflen
rörsvingel
sengröe
timotej
ängsgröe
ängssvingel
Lolium perenne
Bromus inermis
Festuca ovina
Dactylis glomerata
Agrostis stolonifera
Poa trivialis
Festulolium
Bromus arvensis
Festuca rubra
Agrostis capillaris
Phalaris arundinacea
Festuca arundinacea
Poa palustris
Phleum pratense
Poa pratensis
Festuca pratensis
alsikeklöver
rödklöver
vitklöver
Trifolium hybridum
Trifolium pratense
Trifolium repens
blålusern
getväppling
getärt
gullusern
käringtand
Medicago sativa
Anthyllis vulneraria
Galega orientalis
Medicago falcata
Lotus corniculatus
Fröer som kan blandas i mindre andelar i den huvudsakliga vallinsådden
Örter (i blandningar)
cikoria
gurkört
honungsört
kummin
pimpernell
svartkämpar
(SJVFS 2015:XX).
Cichorium intybus
Borago officinalis
Phacelia tanacetifolia
Carum carvi
Sanguisorba minor
Plantago lanceolata
15
SJVFS 2015:XX
Bilaga 4
Område med tvärvillkorselement
Område
ED
HAMMARBY
FRESTA
VALLENTUNA
MARKIM
ORKESTA
FRÖSUNDA
KÅRSTA
VADA
ANGARN
ÖSTERÅKER-ÖSTRA RYD SÖDRA
DELEN
BARKARBY
VIKSJÖ
JAKOBSBERG
KALLHÄLL
MUNSÖ FASTLANDSDEL
EKERÖ
LOVÖ FASTLANDSDEL
FÄRINGSÖ
HUDDINGE
TRÅNGSUND
SANKT MIKAEL
FLEMINGSBERG
BOTKYRKA
GRÖDINGE
TUMBA
TULLINGE
SALEM
ÖSTERHANINGE FASTLANDSDEL
VÄSTERHANINGE FASTLANDSDEL
MUSKÖ HUVUDÖ
TYRESÖ FASTLANDSDEL
BRO
LÅSSA FASTLANDSDEL
KUNGSÄNGEN-VÄSTRA RYD
FASTLANDSDEL
HÅBO-TIBBLE
HÅTUNA
TURINGE NORRA DEL
16
Församling per den 1 januari 2000
ED
HAMMARBY
FRESTA
VALLENTUNA
MARKIM
ORKESTA
FRÖSUNDA
KÅRSTA
VADA
ANGARN
ÖSTERÅKER-ÖSTRA RYD
BARKARBY
VIKSJÖ
JAKOBSBERG
KALLHÄLL
MUNSÖ
EKERÖ
LOVÖ
FÄRINGSÖ
HUDDINGE
TRÅNGSUND
S:T MIKAEL
FLEMINGSBERG
BOTKYRKA
GRÖDINGE
TUMBA
TULLINGE
SALEM
ÖSTERHANINGE
VÄSTERHANINGE
MUSKÖ
TYRESÖ
BRO
LÅSSA
KUNGSÄNGEN-VÄSTRA RYD
HÅBO-TIBBLE
HÅTUNA
TURINGE
SJVFS 2015:XX
TAXINGE
TÄBY
DANDERYD
SOLLENTUNA
STOCKHOLMS STAD
STOCKHOLMS
DOMKYRKOFÖRSAMLING
SANKT JOHANNES
ADOLF FREDRIK
GUSTAV VASA
MATTEUS
ENGELBREKT
HEDVIG ELEONORA
OSCAR
MARIA MAGDALENA
HÖGALID
KATARINA
SOFIA
KUNGSHOLM
SANKT GÖRAN
BRÄNNKYRKA
VANTÖR
FARSTA
BROMMA
ESSINGE
VÄSTERLED
VÄLLINGBY
ENSKEDE
SKARPNÄCK
HÄSSELBY
HÄGERSTEN
SKÄRHOLMEN
SPÅNGA
KISTA
SÖDERTÄLJE
ÖSTERTÄLJE
TVETA ÖSTRA DEL
ENHÖRNA FASTLANDSDEL
VÅRDINGE SÖDRA DEL
ÖVERJÄRNA ÖSTRA DEL
YTTERJÄRNA
HÖLÖ FASTLANDSDEL
MÖRKÖ MED BROFÖRBINDELSE
VÄSTERTÄLJE
TAXINGE
TÄBY
DANDERYD
SOLLENTUNA
STOCKHOLMS STAD
STOCKHOLMS
DOMKYRKOFÖRSAMLING
JOHANNES
ADOLF FREDRIK
GUSTAV VASA
MATTEUS
ENGELBREKT
HEDVIG ELEONORA
OSCAR
MARIA MAGDALENA
HÖGALID
KATARINA
SOFIA
KUNGSHOLM
S:T GÖRAN
BRÄNNKYRKA
VANTÖR
FARSTA
BROMMA
ESSINGE
VÄSTERLED
VÄLLINGBY
ENSKEDE
SKARPNÄCK
HÄSSELBY
HÄGERSTEN
SKÄRHOLMEN
SPÅNGA
KISTA
SÖDERTÄLJE
ÖSTERTÄLJE
TVETA
ENHÖRNA
VÅRDINGE
ÖVERJÄRNA
YTTERJÄRNA
HÖLÖ
MÖRKÖ
VÄSTERTÄLJE
17
SJVFS 2015:XX
NACKA
SALTSJÖBADEN FASTLANDSDEL
BOO
SUNDBYBERG
SOLNA
RÅSUNDA
LIDINGÖ
VAXHOLM MED BRO
SIGTUNA
SANKT OLOF
SANKT PER
HAGA
ODENSALA
HUSBY-ÄRLINGHUNDRA
NORRSUNDA
SKEPPTUNA
VALSTA
NYNÄSHAMN FASTLANDSDEL
SORUNDA FASTLANDSDEL
TORÖ MED BRO
ÖSMO FASTLANDSDEL
KALMAR
YTTERGRAN
ÖVERGRAN
HÄGGEBY
SKOKLOSTER
VENDEL
TIERP NORRA DEL
UPPSALA
DOMKYRKOFÖRSAMLING
HELGA TREFALDIGHET
GAMLA UPPSALA
VAKSALA
DANMARK
FUNBO
HAGBY
RAMSTA
BALINGSTA
VÄSTERÅKER
DALBY
UPPSALA-NÄS
LÄBY
VÄNGE
ÅLAND
18
NACKA
SALTSJÖBADEN
BOO
SUNDBYBERG
SOLNA
RÅSUNDA
LIDINGÖ
VAXHOLM
SIGTUNA
S:T OLOF
S:T PER
HAGA
ODENSALA
HUSBY-ÄRLINGHUNDRA
NORRSUNDA
SKEPPTUNA
VALSTA
NYNÄSHAMN
SORUNDA
TORÖ
ÖSMO
KALMAR
YTTERGRAN
ÖVERGRAN
HÄGGEBY
SKOKLOSTER
VENDEL
TIERP
UPPSALA
DOMKYRKOFÖRSAMLING
HELGA TREFALDIGHET
GAMLA UPPSALA
VAKSALA
DANMARK
FUNBO
HAGBY
RAMSTA
BALINGSTA
VÄSTERÅKER
DALBY
UPPSALA-NÄS
LÄBY
VÄNGE
ÅLAND
SJVFS 2015:XX
SKOGS-TIBBLE
JÄRLÅSA
JUMKIL
BÖRJE
ÅKERBY
BÄLINGE
SKUTTUNGE
TENSTA SÖDRA DEL
LENA
ÄRENTUNA
BJÖRKLINGE ÖSTRA DEL
VIKSTA ÖSTRA DEL
LAGGA
ALSIKE
VASSUNDA
KNIVSTA
ÖSTUNA
HUSBY-LÅNGHUNDRA
GOTTSUNDA
RASBO
ENKÖPING
ENKÖPINGS-NÄS
TEDA
SVINNEGARN
TILLINGE
BRED
SPARRSÄTRA
BOGLÖSA
LILLKYRKA FASTLANDSDEL
VALLBY FASTLANDSDEL
KUNGS-HUSBY FASTLANDSDEL
TORSVI
VECKHOLM
HACKSTA
LÖT
VILLBERGA
HUSBY-SJUTOLFT
LITSLENA
HÄRKEBERGA
HOLM
FITTJA
KULLA
HJÄLSTA
GIRESTA
SKOGS-TIBBLE
JÄRLÅSA
JUMKIL
BÖRJE
ÅKERBY
BÄLINGE
SKUTTUNGE
TENSTA
LENA
ÄRENTUNA
BJÖRKLINGE
VIKSTA
LAGGA
ALSIKE
VASSUNDA
KNIVSTA
ÖSTUNA
HUSBY-LÅNGHUNDRA
GOTTSUNDA
RASBO
ENKÖPING
ENKÖPINGS-NÄS
TEDA
SVINNEGARN
TILLINGE
BRED
SPARRSÄTRA
BOGLÖSA
LILLKYRKA
VALLBY
KUNGS-HUSBY
TORSVI
VECKHOLM
HACKSTA
LÖT
VILLBERGA
HUSBY-SJUTOLFT
LITSLENA
HÄRKEBERGA
HOLM
FITTJA
KULLA
HJÄLSTA
GIRESTA
19
SJVFS 2015:XX
FRÖSLUNDA
BISKOPSKULLA
LÅNGTORA
NYSÄTRA
GRYTA
SIMTUNA
FRÖSTHULT
HÄRNEVI
TORSTUNA
ÖSTERUNDA
ALTUNA
VÄSTRA VINGÅKER NORRA DEL
ÖSTERÅKER
FRUSTUNA
GÅSINGE-DILLNÄS SÖDRA DEL
BJÖRNLUNDA
NYKÖPINGS SANKT NICOLA
NYKÖPINGS ALLA HELGONA
SVÄRTA
BERGSHAMMAR
TUNA NORRA DEL
LUNDA NORRA DEL
KILA NORRA DEL
STIGTOMTA
RÅBY-RIPSA SÖDRA DEL
LID
LUDGO-SPELVIK
RUNTUNA
TYSTBERGA-BÄLINGE
FASTLANDSDEL
LÄSTRINGE
VRENA
OXELÖSUND
BETTNA
BLACKSTA
VADSBRO
KATRINEHOLM
BJÖRKVIK ÖSTRA DEL
LERBO
SKÖLDINGE SÖDRA DEL
FLODA SÖDRA DEL
STORA MALM ÖSTRA DEL
ÖSTRA VINGÅKER NORRA DEL
JULITA FASTLANDSDEL
20
FRÖSLUNDA
BISKOPSKULLA
LÅNGTORA
NYSÄTRA
GRYTA
SIMTUNA
FRÖSTHULT
HÄRNEVI
TORSTUNA
ÖSTERUNDA
ALTUNA
VÄSTRA VINGÅKER
ÖSTERÅKER
FRUSTUNA
GÅSINGE-DILLNÄS
BJÖRNLUNDA
NYKÖPINGS S:T NICOLAI
NYKÖPINGS ALLA HELGONA
SVÄRTA
BERGSHAMMAR
TUNA
LUNDA
KILA
STIGTOMTA
RÅBY-RIPSA
LID
LUDGO-SPELVIK
RUNTUNA
TYSTBERGA-BÄLINGE
LÄSTRINGE
VRENA
OXELÖSUND
BETTNA
BLACKSTA
VADSBRO
KATRINEHOLM
BJÖRKVIK
LERBO
SKÖLDINGE
FLODA
STORA MALM
ÖSTRA VINGÅKER
JULITA
SJVFS 2015:XX
NÄVERTORP
ESKILSTUNA FORS
ESKILSTUNA KLOSTER
TORSHÄLLA
HÄLLBY
TUMBO
RÅBY-REKARNE
GILLBERGA
LISTA
ÖJA
HUSBY-REKARNE NORRA DEL
STENKVISTA
ÄRLA NORRA DEL
KAFJÄRDEN NORRA DEL
FASTLANDSDEL
KAFJÄRDEN SÖDRA DEL, BARVA
STRÄNGNÄS
DOMKYRKOFÖRSAMLING
ASPÖ
MARIEFRED
ÅKER NORRA DEL
TORESUND
YTTERSELÖ MED BRO
ÖVERSELÖ MED BRO
HÄRAD NORRA DEL
VÅRFRUBERGA
TROSA STADSFÖRSAMLING
TROSA-VAGNHÄRAD
FASTLANDSDEL
VÄSTERLJUNG FASTLANDSDEL
STORA ÅBY NORRA DEL
ÖDESHÖG NORRA DEL
SVANSHALS
VÄSTRA TOLLSTAD
HEDA
RÖK NORRA DEL
LINKÖPINGS
DOMKYRKOFÖRSAMLING
LINKÖPINGS SANKT LARS
LANDERYD
SLAKA
KÄRNA
KAGA
LEDBERG
NÄVERTORP
ESKILSTUNA FORS
ESKILSTUNA KLOSTER
TORSHÄLLA
HÄLLBY
TUMBO
RÅBY-REKARNE
GILLBERGA
LISTA
ÖJA
HUSBY-REKARNE
STENKVISTA
ÄRLA
KAFJÄRDEN
KAFJÄRDEN
STRÄNGNÄS
DOMKYRKOFÖRSAMLING
ASPÖ
MARIEFRED
ÅKER
TORESUND
YTTERSELÖ
ÖVERSELÖ
HÄRAD
VÅRFRUBERGA
TROSA STADSFÖRSAMLING
TROSA-VAGNHÄRAD
VÄSTERLJUNG
STORA ÅBY
ÖDESHÖG
SVANSHALS
VÄSTRA TOLLSTAD
HEDA
RÖK
LINKÖPINGS
DOMKYRKOFÖRSAMLING
LINKÖPINGS S:T LARS
LANDERYD
SLAKA
KÄRNA
KAGA
LEDBERG
21
SJVFS 2015:XX
NYKIL NORRA DEL
GAMMALKIL NORRA DEL
SJÖGESTAD
VÄSTERLÖSA
BJÖRKEBERG
RAPPESTAD
VIKINGSTAD
VRETA KLOSTER
FLISTAD
LJUNG SÖDRA DEL
ÖSTRA HARG
RYSTAD
TÖRNEVALLA
ÖSTRA SKRUKEBY
LILLKYRKA
GISTAD
ÖRTOMTA
ASKEBY
BANKEKIND
VÅRDSBERG
LINKÖPINGS BERGA
LINKÖPINGS JOHANNELUND
LINKÖPINGS SKÄGGETORP
LINKÖPINGS RYD
NORRKÖPINGS SANKT OLAI
NORRKÖPINGS HEDVIG
NORRKÖPINGS MATTEUS
ÖSTRA ENEBY
NORRKÖPINGS BORG
NORRKÖPINGS SANKT JOHA
STYRSTAD
TINGSTAD
KULLERSTAD
VÅNGA ÖSTRA DEL
SKÄRKIND
KIMSTAD
KVILLINGE
ÖSTRA STENBY FASTLANDSDEL
KONUNGSUND
DAGSBERG FASTLANDSDEL
FURINGSTAD
TÅBY
KUDDBY
Å
22
NYKIL
GAMMALKIL
SJÖGESTAD
VÄSTERLÖSA
BJÖRKEBERG
RAPPESTAD
VIKINGSTAD
VRETA KLOSTER
FLISTAD
LJUNG
ÖSTRA HARG
RYSTAD
TÖRNEVALLA
ÖSTRA SKRUKEBY
LILLKYRKA
GISTAD
ÖRTOMTA
ASKEBY
BANKEKIND
VÅRDSBERG
LINKÖPINGS BERGA
LINKÖPINGS JOHANNELUND
LINKÖPINGS SKÄGGETORP
LINKÖPINGS RYD
NORRKÖPINGS S:T OLAI
NORRKÖPINGS HEDVIG
NORRKÖPINGS MATTEUS
NORRKÖPINGS ÖSTRA ENEBY
NORRKÖPINGS BORG
NORRKÖPINGS S:T JOHANNES
STYRSTAD
TINGSTAD
KULLERSTAD
VÅNGA
SKÄRKIND
KIMSTAD
KVILLINGE
ÖSTRA STENBY
KONUNGSUND
DAGSBERG
FURINGSTAD
TÅBY
KUDDBY
Å
SJVFS 2015:XX
ÖSTRA NY
ÖSTRA HUSBY FASTLANDSDEL
HÄRADSHAMMAR
FASTLANDSDEL
VRINNEVI
SVÄRTINGE
SANKT LAURENTII
DROTHEM
SKÖNBERGA
VÄSTRA HUSBY
GÅRDEBY
ÖSTRA RYD
SKÄLLVIK FASTLANDSDEL
MOGATA FASTLANDSDEL
MOTALA SLÄTTBYGDEN
BRUNNEBY
KLOCKRIKE
ÄLVESTAD
FORNÅSA
LÖNSÅS
EKEBYBORNA
ASK
VARV OCH STYRA
VÄSTRA STENBY
FIVELSTAD
VADSTENA
STRÅ
NÄSSJA
ÖRBERGA
HERRESTAD
KÄLLSTAD
ROGSLÖSA
VÄVERSUNDA
HOV
HAGEBYHÖGA
ORLUNDA
MJÖLBY
HÖGBY
SKÄNNINGE
BJÄLBO
ALLHELGONA
JÄRSTAD
NORMLÖSA
VALLERSTAD
ÖSTRA NY
ÖSTRA HUSBY
HÄRADSHAMMAR
VRINNEVI
SVÄRTINGE
S:T LAURENTII
DROTHEM
SKÖNBERGA
VÄSTRA HUSBY
GÅRDEBY
ÖSTRA RYD
SKÄLLVIK
MOGATA
MOTALA
BRUNNEBY
KLOCKRIKE
ÄLVESTAD
FORNÅSA
LÖNSÅS
EKEBYBORNA
ASK
VARV OCH STYRA
VÄSTRA STENBY
FIVELSTAD
VADSTENA
STRÅ
NÄSSJA
ÖRBERGA
HERRESTAD
KÄLLSTAD
ROGSLÖSA
VÄVERSUNDA
HOV
HAGEBYHÖGA
ORLUNDA
MJÖLBY
HÖGBY
SKÄNNINGE
BJÄLBO
ALLHELGONA
JÄRSTAD
NORMLÖSA
VALLERSTAD
23
SJVFS 2015:XX
SKEPPSÅS
APPUNA
HOGSTAD
VÄDERSTAD
KUMLA
SYA
ÖSTRA TOLLSTAD
VIBY
VETA
HERRBERGA
SÖDERÅKRA FASTLANDSDEL
KALMAR
DOMKYRKOFÖRSAMLING
FÖRLÖSA-KLÄCKEBERGA
DÖRBY
HOSSMO FASTLANDSDEL
RYSSBY FASTLANDSDEL
ÅBY
LJUNGBY FASTLANDSDEL
HAGBY
VOXTORP FASTLANDSDEL
HALLTORP FASTLANDSDEL
ARBY
KALMAR SANKT JOHANNES
HELIGA KORSET
SANKTA BIRGITTA
TVÅ SYSTRAR
KARLSKRONA
STADSFÖRSAMLING
LÖSEN SLÄTTBYGDEN
AUGERUM SLÄTTBYGDEN
JÄMJÖ SLÄTTBYGDEN
RAMDALA SLÄTTBYGDEN
RÖDEBY SÖDRA DEL
FRIDLEVSTAD SÖDRA DEL
TVING SÖDRA DEL
NÄTTRABY FASTLANDSDEL
RONNEBY SLÄTTBYGDEN
FÖRKÄRLA FASTLANDSDEL
LISTERBY FASTLANDSDEL
EDESTAD
HJORTSBERGA
BRÄKNE-HOBY SLÄTTBYGDEN
KARLSHAMN FASTLANDSDEL
24
SKEPPSÅS
APPUNA
HOGSTAD
VÄDERSTAD
KUMLA
SYA
ÖSTRA TOLLSTAD
VIBY
VETA
HERRBERGA
SÖDERÅKRA
KALMAR
DOMKYRKOFÖRSAMLING
FÖRLÖSA-KLÄCKEBERGA
DÖRBY
HOSSMO
RYSSBY
ÅBY
LJUNGBY
HAGBY
VOXTORP
HALLTORP
ARBY
KALMAR S:T JOHANNES
HELIGA KORSET
S:TA BIRGITTA
TVÅ SYSTRAR
KARLSKRONA
STADSFÖRSAMLING
LÖSEN
AUGERUM
JÄMJÖ
RAMDALA
RÖDEBY
FRIDLEVSTAD
TVING
NÄTTRABY
RONNEBY
FÖRKÄRLA
LISTERBY
EDESTAD
HJORTSBERGA
BRÄKNE-HOBY
KARLSHAMN
SJVFS 2015:XX
ASARUM SLÄTTBYGDEN
MÖRRUM FASTLANDSDEL
ELLEHOLM
SÖLVESBORG FASTLANDSDEL
GAMMALSTORP
YSANE FASTLANDSDEL
YSANE Ö-DEL
MJÄLLBY FASTLANDSDEL
TIRUP
SVALÖV
FELESTAD
KÅGERÖD
HALMSTAD
SIREKÖPINGE
BILLEBERGA
KÄLLS-NÖBBELÖV
NORRA SKRÄVLINGE
NORRVIDINGE
KONGA SÖDRA DEL
ASK
TORRLÖSA
KNÄSTORP
UPPÅKRA
MÖLLEBERGA
SÄRSLÖV
GÖRSLÖV
TOTTARP
SANKT STAFFAN
BURLÖV
GESSIE
ESKILSTORP
HÖKÖPINGE
VELLINGE
SKANÖR
FALSTERBO
STORA HAMMAR
RÄNG
SÖDRA ÅKARP
MELLAN-GREVIE
ÖSTRA GREVIE
VÄSTRA INGELSTAD
ARRIE
KNISLINGE
GRYT
ASARUM
MÖRRUM
ELLEHOLM
SÖLVESBORG
GAMMALSTORP
YSANE
YSANE
MJÄLLBY
TIRUP
SVALÖV
FELESTAD
KÅGERÖD
HALMSTAD
SIREKÖPINGE
BILLEBERGA
KÄLLS-NÖBBELÖV
NORRA SKRÄVLINGE
NORRVIDINGE
KONGA
ASK
TORRLÖSA
KNÄSTORP
UPPÅKRA
MÖLLEBERGA
SÄRSLÖV
GÖRSLÖV
TOTTARP
S:T STAFFAN
BURLÖV
GESSIE
ESKILSTORP
HÖKÖPINGE
VELLINGE
SKANÖR
FALSTERBO
STORA HAMMAR
RÄNG
SÖDRA ÅKARP
MELLAN-GREVIE
ÖSTRA GREVIE
VÄSTRA INGELSTAD
ARRIE
KNISLINGE
GRYT
25
SJVFS 2015:XX
KVIINGE
HJÄRSÅS SÖDRA DEL
EMMISLÖV
BJUV
RISEKATSLÖSA
NORRA VRAM
EKEBY
KÄVLINGE
DAGSTORP
VÄSTRA KARABY
LACKALÄNGA-STÄVIE
SÖDERVIDINGE
VIRKE
LILLA HARRIE
STORA HARRIE
HOFTERUP
BARSEBÄCK
LÖDDEKÖPINGE
HÖG
LOMMA
BJÄRRED
SVEDALA
BÖRRINGE
TÖRRINGE VÄSTRA KÄRRSTORP
KVIINGE
HJÄRSÅS
EMMISLÖV
BJUV
RISEKATSLÖSA
NORRA VRAM
EKEBY
KÄVLINGE
DAGSTORP
VÄSTRA KARABY
LACKALÄNGA-STÄVIE
SÖDERVIDINGE
VIRKE
LILLA HARRIE
STORA HARRIE
HOFTERUP
BARSEBÄCK
LÖDDEKÖPINGE
HÖG
LOMMA
BJÄRRED
SVEDALA
BÖRRINGE
TÖRRINGE-VÄSTRA KÄRRSTORP
BJÄRSHÖG
SKABERSJÖ
BARA
HYBY
SKURUP
SVENSTORP
VÄSTRA VEMMENHÖG
ÖSTRA VEMMENHÖG
SKIVARP
VÄSTRA NÖBBELÖV
KATSLÖSA
SOLBERGA
ÖRSJÖ
SLIMMINGE
VILLIE
ILSTORP
BJÖRKA
SÖDRA ÅSUM
SÖVDE
BJÄRSHÖG
SKABERSJÖ
BARA
HYBY
SKURUP
SVENSTORP
VÄSTRA VEMMENHÖG
ÖSTRA VEMMENHÖG
SKIVARP
VÄSTRA NÖBBELÖV
KATSLÖSA
SOLBERGA
ÖRSJÖ
SLIMMINGE
VILLIE
ILSTORP
BJÖRKA
SÖDRA ÅSUM
SÖVDE
26
SJVFS 2015:XX
BLENTARP
EVERLÖV
TOLÅNGA
RÖDDINGE
VANSTAD
LÖVESTAD
FRÄNNINGE
VOLLSJÖ
BRANDSTAD
ÖVED
ÖSTRA KÄRRSTORP
HÖRBY VÄSTRA DEL
ÖSTRA SALLERUP
LYBY
ÖSTRABY
VÄSTERSTAD
GUDMUNTORP
BOSJÖKLOSTER SÖDRA DEL
ULLSTORP
BENESTAD
RAMSÅSA
TRYDE
TOMELILLA
SPJUTSTORP
TRANÅS
ONSLUNDA
SMEDSTORP
KVERRESTAD
FÅGELTOFTA
ÖSTRA INGELSTAD
BOLLERUP
TOSTERUP
ÖVRABY
IVETOFTA
GUALÖV
KLIPPAN VÄSTRA DEL
VÄSTRA SÖNNARSLÖV
ÖSTRA LJUNGBY VÄSTRA DEL
BJÖRNEKULLA
VÄSTRA BROBY
KVIDINGE
FÖRSLÖV VÄSTRA DEL
GREVIE VÄSTRA DEL
VÄSTRA KARUP VÄSTRA DEL
BLENTARP
EVERLÖV
TOLÅNGA
RÖDDINGE
VANSTAD
LÖVESTAD
FRÄNNINGE
VOLLSJÖ
BRANDSTAD
ÖVED
ÖSTRA KÄRRSTORP
HÖRBY
ÖSTRA SALLERUP
LYBY
ÖSTRABY
VÄSTERSTAD
GUDMUNTORP
BOSJÖKLOSTER
ULLSTORP
BENESTAD
RAMSÅSA
TRYDE
TOMELILLA
SPJUTSTORP
TRANÅS
ONSLUNDA
SMEDSTORP
KVERRESTAD
FÅGELTOFTA
ÖSTRA INGELSTAD
BOLLERUP
TOSTERUP
ÖVRABY
IVETOFTA
GUALÖV
KLIPPAN
VÄSTRA SÖNNARSLÖV
ÖSTRA LJUNGBY
BJÖRNEKULLA
VÄSTRA BROBY
KVIDINGE
FÖRSLÖV
GREVIE
VÄSTRA KARUP
27
SJVFS 2015:XX
HOV VÄSTRA DEL
TOREKOV
ÖSTRA KARUP SLÄTTBYGDE
MALMÖ SANKT PETRI
SLOTTSSTADEN
KIRSEBERG
MALMÖ SANKT PAULI
MALMÖ SANKT JOHANNES
MÖLLEVÅNGEN
LIMHAMN
FOSIE
VÄSTRA SKRÄVLINGE
HUSIE
SÖDRA SALLERUP
OXIE
SOFIELUND
HYLLIE
ERIKSFÄLT
KULLADAL
BUNKEFLO
VÄSTRA KLAGSTORP
TYGELSJÖ
LUNDS DOMKYRKOFÖRSAMLING
SANKT PETERS KLOSTER
STORA RÅBY
LUNDS ALLHELGONA
NORRA NÖBBELÖV
HARDEBERGA
SÖDRA SANDBY
REVINGE
HÄLLESTAD
DALBY
BONDERUP
GENARP
VEBERÖD
VOMB
SILVÅKRA
HELGEAND
SANKT HANS
ÖSTRA TORN
TORN
LANDSKRONA
SANKT IBB
ANNELÖV
28
HOV
TOREKOV
ÖSTRA KARUP
MALMÖ S:T PETRI
SLOTTSSTADEN
KIRSEBERG
MALMÖ S:T PAULI
MALMÖ S:T JOHANNES
MÖLLEVÅNGEN
LIMHAMN
FOSIE
VÄSTRA SKRÄVLINGE
HUSIE
SÖDRA SALLERUP
OXIE
SOFIELUND
HYLLIE
ERIKSFÄLT
KULLADAL
BUNKEFLO
VÄSTRA KLAGSTORP
TYGELSJÖ
LUNDS DOMKYRKOFÖRS.
S:T PETERS KLOSTER
STORA RÅBY
LUNDS ALLHELGONAFÖRS.
NORRA NÖBBELÖV
HARDEBERGA
SÖDRA SANDBY
REVINGE
HÄLLESTAD
DALBY
BONDERUP
GENARP
VEBERÖD
VOMB
SILVÅKRA
HELGEAND
S:T HANS
ÖSTRA TORN
TORN
LANDSKRONA
S:T IBB
ANNELÖV
SJVFS 2015:XX
SAXTORP
TOFTA
ASMUNDTORP
GLUMSLÖV
HÄRSLÖV
HELSINGBORGS MARIA
HELSINGBORGS GUSTAV ADOLF
RAUS
VÄLINGE
KATTARP
ALLERUM
FLENINGE
KROPP
VÄLLUV
FRILLESTAD
HÄSSLUNDA
MÖRARP
BÅRSLÖV
OTTARP
FJÄRESTAD
KVISTOFTA
FILBORNA
HÖGANÄS
VÄSBY
VIKEN
BRUNNBY
JONSTORP
FARHULT
ESLÖV
STEHAG
BOSARP
TROLLENÄS
VÄSTRA STRÖ
ÖRTOFTA
BILLINGE SÖDRA DEL
HURVA
RESLÖV
ÖSTRA KARABY
HÖGSERÖD
HARLÖSA
HAMMARLUNDA
GÅRDSTÅNGA-HOLMBY
BORLUNDA-SKEGLINGE
SKARHULT
SAXTORP
TOFTA
ASMUNDTORP
GLUMSLÖV
HÄRSLÖV
HELSINGBORGS MARIA
HELSINGBORGS GUSTAV ADOLF
RAUS
VÄLINGE
KATTARP
ALLERUM
FLENINGE
KROPP
VÄLLUV
FRILLESTAD
HÄSSLUNDA
MÖRARP
BÅRSLÖV
OTTARP
FJÄRESTAD
KVISTOFTA
FILBORNA
HÖGANÄS
VÄSBY
VIKEN
BRUNNBY
JONSTORP
FARHULT
ESLÖV
STEHAG
BOSARP
TROLLENÄS
VÄSTRA STRÖ
ÖRTOFTA
BILLINGE
HURVA
RESLÖV
ÖSTRA KARABY
HÖGSERÖD
HARLÖSA
HAMMARLUNDA
GÅRDSTÅNGA-HOLMBY
BORLUNDA-SKEGLINGE
SKARHULT
29
SJVFS 2015:XX
ÖSTRA STRÖ
YSTAD
SKÅRBY
SJÖRUP
SNÅRESTAD
BALKÅKRA
BJÄRESJÖ
HEDESKOGA
BROMMA
ÖJA
STORA HERRESTAD
STORA KÖPINGE
HÖGESTAD
BORRIE
SÖVESTAD
BALDRINGE
HÖRUP
LÖDERUP
VALLEBERGA
INGELSTORP
GLEMMINGE
TRELLEBORG
MAGLARP
VÄSTRA TOMMARP
VÄSTRA VEMMERLÖV
HAMMARLÖV
SKEGRIE
BODARP
FUGLIE
ALSTAD
GYLLE
KYRKOKÖPINGE
DALKÖPINGE
GISLÖV
SIMLINGE
BÖSARP
SÖDRA ÅBY
LILLA ISIE
ÖSTRA TORP
HEMMESDYNGE
ÖSTRA KLAGSTORP
ÄSPÖ
LILLA BEDDINGE
TULLSTORP
30
ÖSTRA STRÖ
YSTAD
SKÅRBY
SJÖRUP
SNÅRESTAD
BALKÅKRA
BJÄRESJÖ
HEDESKOGA
BROMMA
ÖJA
STORA HERRESTAD
STORA KÖPINGE
HÖGESTAD
BORRIE
SÖVESTAD
BALDRINGE
HÖRUP
LÖDERUP
VALLEBERGA
INGELSTORP
GLEMMINGE
TRELLEBORG
MAGLARP
VÄSTRA TOMMARP
VÄSTRA VEMMERLÖV
HAMMARLÖV
SKEGRIE
BODARP
FUGLIE
ALSTAD
GYLLE
KYRKOKÖPINGE
DALKÖPINGE
GISLÖV
SIMLINGE
BÖSARP
SÖDRA ÅBY
LILLA ISIE
ÖSTRA TORP
HEMMESDYNGE
ÖSTRA KLAGSTORP
ÄSPÖ
LILLA BEDDINGE
TULLSTORP
SJVFS 2015:XX
KÄLLSTORP
ÖNNARP
GÄRDSLÖV
GRÖNBY
ANDERSLÖV
KRISTIANSTADS HELIGA
TREFALDIGHET
NORRA ÅSUM
TRÄNE
SKEPPARSLÖV
VÄ
KÖPINGE
NOSABY
FJÄLKESTAD
ÖSTERSLÖV
NORRA STRÖ
ÖNNESTAD
FÄRLÖV
ÅHUS
RINKABY
NYMÖ
TROLLE-LJUNGBY
FASTLANDSDEL
IVÖ
KIABY
FJÄLKINGE
GUSTAV ADOLF
MAGLEHEM
DEGEBERGA
VITTSKÖVLE
ÖSTRA VRAM
VÄSTRA VRAM
OPPMANNA
EVERÖDSBYGDEN
SIMRISHAMN
SIMRIS
ÖSTRA NÖBBELÖV
JÄRRESTAD
GLADSAX
BORRBY-ÖSTRA HOBY
BOLSHÖG
ÖSTRA TOMMARP
ÖSTRA VEMMERLÖV
STIBY
KÄLLSTORP
ÖNNARP
GÄRDSLÖV
GRÖNBY
ANDERSLÖV
KRISTIANSTADS HELIGA
TREFALDIGHET
NORRA ÅSUM
TRÄNE
SKEPPARSLÖV
VÄ
KÖPINGE
NOSABY
FJÄLKESTAD
ÖSTERSLÖV
NORRA STRÖ
ÖNNESTAD
FÄRLÖV
ÅHUS
RINKABY
NYMÖ
TROLLE-LJUNGBY
IVÖ
KIABY
FJÄLKINGE
GUSTAV ADOLF
MAGLEHEM
DEGEBERGA
VITTSKÖVLE
ÖSTRA VRAM
VÄSTRA VRAM
OPPMANNA
EVERÖDSBYGDEN
SIMRISHAMN
SIMRIS
ÖSTRA NÖBBELÖV
JÄRRESTAD
GLADSAX
BORRBY-ÖSTRA HOBY
BOLSHÖG
ÖSTRA TOMMARP
ÖSTRA VEMMERLÖV
STIBY
31
SJVFS 2015:XX
RAVLUNDA
ÖSTRA HERRESTAD
HANNAS
HAMMENHÖG
VALLBY
SANKT OLOF
RÖRUM
KIVIK
VITABY
ÄNGELHOLM
REBBELBERGA
HÖJA
MUNKA-LJUNGBY VÄSTRA DEL
STRÖVELSTORP
BARKÅKRA
TÅSTARP VÄSTRA DEL
HJÄRNARP VÄSTRA DEL
ÖSSJÖ VÄSTRA DEL
IGNABERGA
STOBY
NORRA SANDBY
VINSLÖV
GUMLÖSA
SÖRBY
SANKT NIKOLAI
MARTIN LUTHER
SNÖSTORP
TÖNNERSJÖ VÄSTRA DEL
ELDSBERGA
TRÖNNINGE
SÖNDRUM FASTLANDSDEL
VAPNÖ
HARPLINGE
STENINGE
RÄVINGE
GETINGE
KVIBILLE
HOLM
ÖVRABY
LAHOLM
VÅXTORP SLÄTTBYGDEN
HASSLÖV SLÄTTBYGDEN
SKUMMESLÖV
RÄNNESLÖV
32
RAVLUNDA
ÖSTRA HERRESTAD
HANNAS
HAMMENHÖG
VALLBY
S:T OLOF
RÖRUM
SÖDRA MELLBY
VITABY
ÄNGELHOLM
REBBELBERGA
HÖJA
MUNKA-LJUNGBY
STRÖVELSTORP
BARKÅKRA
TÅSTARP
HJÄRNARP
ÖSSJÖ
IGNABERGA
STOBY
NORRA SANDBY
VINSLÖV
GUMLÖSA
SÖRBY
S:T NIKOLAI
MARTIN LUTHER
SNÖSTORP
TÖNNERSJÖ
ELDSBERGA
TRÖNNINGE
SÖNDRUM
VAPNÖ
HARPLINGE
STENINGE
RÄVINGE
GETINGE
KVIBILLE
HOLM
ÖVRABY
LAHOLM
VÅXTORP
HASSLÖV
SKUMMESLÖV
RÄNNESLÖV
SJVFS 2015:XX
YSBY
VEINGE-TJÄRBY SLÄTTBYGDEN
FALKENBERG
SKREA
ABILD SLÄTTBYGDEN
ASIGE SLÄTTBYGDEN
ÅRSTAD
SLÖINGE
EFTRA
STAFSINGE
MORUP
LJUNGBY
VINBERG
ALFSHÖG
VESSIGE SLÄTTBYGDEN
ASKOME SLÄTTBYGDEN
VARBERG FASTLANDSDEL
TRÄSLÖV
GÖDESTAD
HUNNESTAD
GRIMETON SLÄTTBYGDEN
TVÅÅKER
SPANNARP
LINDBERG FASTLANDSDEL
TORPA
VALINGE
STAMNARED
SÄLLSTORP
ÅS FASTLANDSDEL
VEDDIGE
VÄRÖ FASTLANDSDEL
STRÅVALLA
KUNGSBACKA
LANDA
ÖLMEVALLA FASTLANDSDEL
FJÄRÅS VÄSTRA DEL
HANHALS FASTLANDSDEL
LENA-BERGSTENA
FULLESTAD
SIENE
HOL
KULLINGS-SKÖVDE
SÖDRA HÄRENE
TÄNG
YSBY
VEINGE-TJÄRBY
FALKENBERG
SKREA
ABILD
ASIGE
ÅRSTAD
SLÖINGE
EFTRA
STAFSINGE
MORUP
LJUNGBY
VINBERG
ALFSHÖG
VESSIGE
ASKOME
VARBERG
TRÄSLÖV
GÖDESTAD
HUNNESTAD
GRIMETON
TVÅÅKER
SPANNARP
LINDBERG
TORPA
VALINGE
STAMNARED
SÄLLSTORP
ÅS
VEDDIGE
VÄRÖ
STRÅVALLA
KUNGSBACKA
LANDA
ÖLMEVALLA
FJÄRÅS
HANHALS
LENA-BERGSTENA
FULLESTAD
SIENE
HOL
KULLINGS-SKÖVDE
SÖDRA HÄRENE
TÄNG
33
SJVFS 2015:XX
HÅLE
SÄRESTAD
FLAKEBERG
BJÄRBY
ÅS
SAL
FLO
TENGENE
TRÖKÖRNA
LÄNGNUM
HYRINGA
MALMA
FRÄMMESTAD
BÄREBERG
ESSUNGA
KYRKÅS
FÅGLUM
BARNE-ÅSAKA
LEKÅSA
HOLM
JÄRN
GRINSTAD
ERIKSTAD
BOLSTAD
ÖR
GUNNARSNÄS
SURTEBY-KATTUNGA SÖDRA DEL
ÖXNEVALLA
HORRED
ISTORP
BRÅTTENSBY
EGGVENA
FÖLENE
REMMENE
HERRLJUNGA
VARA
SPARLÖSA
SLÄDENE
LEVENE
LONG
HÄLLUM
SKARSTAD
ÖNUM
NAUM
34
HÅLE
SÄRESTAD
FLAKEBERG
BJÄRBY
ÅS
SAL
FLO
TENGENE
TRÖKÖRNA
LÄNGNUM
HYRINGA
MALMA
FRÄMMESTAD
BÄREBERG
ESSUNGA
KYRKÅS
FÅGLUM
BARNE-ÅSAKA
LEKÅSA
HOLM
JÄRN
GRINSTAD
ERIKSTAD
BOLSTAD
ÖR
GUNNARSNÄS
SURTEBY-KATTUNGA
ÖXNEVALLA
HORRED
ISTORP
BRÅTTENSBY
EGGVENA
FÖLENE
REMMENE
HERRLJUNGA
VARA
SPARLÖSA
SLÄDENE
LEVENE
LONG
HÄLLUM
SKARSTAD
ÖNUM
NAUM
SJVFS 2015:XX
SÖDRA KEDUM
RYDA
ELING
BITTERNA
LASKE-VEDUM
SÖDRA LUNDBY
LARV NORRA DEL
LÄNGJUM
TRÅVAD
JUNG
FYRUNGA
KVÄNUM
ÖTTUM
NORRA VÅNGA VÄSTRA DEL
EDSVÄRA VÄSTRA DEL
KLEVA-SIL
GÖTENE
KINNE-VEDUM
HOLMESTAD
VÄTTLÖSA
SKEBY
HANGELÖSA
OVA
LEDSJÖ
SKÄLVUM
BROBY
KÄLLBY
HUSABY
KESTAD
FULLÖSA
FORSHEM
TIBRO
TÖREBODA
FREDSBERG
BÄCK
SVENEBY
HJÄLSTAD
TRÄSTENA
FÄGRE
MO
BÄLLEFORS
EKESKOG
GÖTEBORGS
DOMKYRKOFÖRSAMLING
SÖDRA KEDUM
RYDA
ELING
BITTERNA
LASKE-VEDUM
SÖDRA LUNDBY
LARV
LÄNGJUM
TRÅVAD
JUNG
FYRUNGA
KVÄNUM
ÖTTUM
NORRA VÅNGA
EDSVÄRA
KLEVA-SIL
GÖTENE
KINNE-VEDUM
HOLMESTAD
VÄTTLÖSA
SKEBY
HANGELÖSA
OVA
LEDSJÖ
SKÄLVUM
BROBY
KÄLLBY
HUSABY
KESTAD
FULLÖSA
FORSHEM
TIBRO
TÖREBODA
FREDSBERG
BÄCK
SVENEBY
HJÄLSTAD
TRÄSTENA
FÄGRE
MO
BÄLLEFORS
EKESKOG
DOMKYRKOFÖRS. I GÖTEBORG
35
SJVFS 2015:XX
NYLÖSE
KORTEDALA
HÄRLANDA
GÖTEBORGS VASA
GÖTEBORGS JOHANNEBERG
GÖTEBORGS ANNEDAL
GÖTEBORGS HAGA
GÖTEBORGS OSCAR FREDRIK
GÖTEBORGS MASTHUGG
GÖTEBORGS CARL JOHAN
ÖRGRYTE
LUNDBY FASTLANDSDEL
BISKOPSGÅRDEN
BRÄMAREGÅRDEN
BACKA
HÖGSBO
VÄSTRA FRÖLUNDA
ÄLVSBORG
TYNNERED FASTLANDSDEL
BERGSJÖN
GÖTEBORGS SANKT PAULI
BJÖRKEKÄRR
BRUNNSBO
BÄCKEBOL
NÄSET FASTLANDSDEL
VÄNERSBORG
GESTAD
BRÅLANDA
SUNDALS-RYR
FRÄNDEFORS
VÄNERSNÄS
VÄSTRA TUNHEM
TROLLHÄTTAN
NORRA BJÖRKE
VÄNE-ÅSAKA
GÄRDHEM
UPPHÄRAD
ROMMELE
FORS
LEXTORP
GÖTALUNDEN
ALINGSÅS SLÄTTBYGDEN
STORA MELLBY
MAGRA
36
NYLÖSE
KORTEDALA
HÄRLANDA
GÖTEBORGS VASA
GÖTEBORGS JOHANNEBERG
GÖTEBORGS ANNEDAL
GÖTEBORGS HAGA
GÖTEBORGS OSKAR FREDRIK
GÖTEBORGS MASTHUGG
GÖTEBORGS CARL JOHAN
ÖRGRYTE
LUNDBY
BISKOPSGÅRDEN
BRÄMAREGÅRDEN
BACKA
HÖGSBO
VÄSTRA FRÖLUNDA
ÄLVSBORG
TYNNERED
BERGSJÖN
GÖTEBORGS S:T PAULI
BJÖRKEKÄRR
BRUNNSBO
BÄCKEBOL
NÄSET
VÄNERSBORG
GESTAD
BRÅLANDA
SUNDALS-RYR
FRÄNDEFORS
VÄNERSNÄS
VÄSTRA TUNHEM
TROLLHÄTTAN
NORRA BJÖRKE
VÄNE-ÅSAKA
GÄRDHEM
UPPHÄRAD
ROMMELE
FORS
LEXTORP
GÖTALUNDEN
ALINGSÅS
STORA MELLBY
MAGRA
SJVFS 2015:XX
ERSKA
MARIESTAD
LEKSBERG
ULLERVAD
UTBY
EKBY
TIDAVAD
ODENSÅKER
LÅSTAD
EK
LUGNÅS
BREDSÄTER
BJÖRSÄTER
ENÅSA
HASSLE
BERGA
FÄRED
LIDKÖPING
UVERED
JÄRPÅS
HÄGGESLED
RÅDA
MELLBY
KÅLLANDS-ÅSAKA
SKALUNDA
RACKEBY
STRÖ
OTTERSTAD
SUNNERSBERG
GÖSSLUNDA
SALEBY
TRÄSSBERG
HÄRJEVAD
KARABY
TUN
FRIEL
HOVBY
NORRA HÄRENE
LINDÄRVA
HASSLÖSA
SÄVARE
LAVAD
GILLSTAD
TRANUM
ERSKA
MARIESTAD
LEKSBERG
ULLERVAD
UTBY
EKBY
TIDAVAD
ODENSÅKER
LÅSTAD
EK
LUGNÅS
BREDSÄTER
BJÖRSÄTER
ENÅSA
HASSLE
BERGA
FÄRED
LIDKÖPING
UVERED
JÄRPÅS
HÄGGESLED
RÅDA
MELLBY
KÅLLANDS-ÅSAKA
SKALUNDA
RACKEBY
STRÖ
OTTERSTAD
SUNNERSBERG
GÖSSLUNDA
SALEBY
TRÄSSBERG
HÄRJEVAD
KARABY
TUN
FRIEL
HOVBY
NORRA HÄRENE
LINDÄRVA
HASSLÖSA
SÄVARE
LAVAD
GILLSTAD
TRANUM
37
SJVFS 2015:XX
TÅDENE
NORRA KEDUM
VÄLA
ÖRSLÖSA
SÖNE
SKARA DOMKYRKOFÖRSAMLING
SKÅNINGS-ÅSAKA
HÄNDENE
SYNNERBY
VINKÖL
MARUM-GERUM
SKALLMEJA
SKÖVDE
HAGELBERG
VAROLA
FORSBY
SVENTORP
VÄRSÅS
LOCKETORP
VÄRING
HORN
BINNEBERG
FRÖSVE
TIMMERSDALA
BÖJA
FLISTAD
GÖTLUNDA
VAD
VRETEN
HJO
GREVBÄCK
MOFALLA
SÖDRA FÅGELÅS
NORRA FÅGELÅS
FRIDENE
KORSBERGA
TIDAHOLM VÄSTRA DEL
BALTAK
SUNTAK
KYMBO VÄSTRA DEL
VALSTAD
HÅNGSDALA
ÖSTRA GERUM
DIMBO-OTTRAVAD
38
TÅDENE
NORRA KEDUM
VÄLA
ÖRSLÖSA
SÖNE
SKARA DOMKYRKOFÖRS.
SKÅNINGS-ÅSAKA
HÄNDENE
SYNNERBY
VINKÖL
MARUM-GERUM
SKALLMEJA
SKÖVDE
HAGELBERG
VAROLA
FORSBY
SVENTORP
VÄRSÅS
LOCKETORP
VÄRING
HORN
BINNEBERG
FRÖSVE
TIMMERSDALA
BÖJA
FLISTAD
GÖTLUNDA
VAD
VRETEN
HJO
GREVBÄCK
MOFALLA
SÖDRA FÅGELÅS
NORRA FÅGELÅS
FRIDENE
KORSBERGA
TIDAHOLM
BALTAK
SUNTAK
KYMBO
VALSTAD
HÅNGSDALA
ÖSTRA GERUM
DIMBO-OTTRAVAD
SJVFS 2015:XX
VARV
ACKLINGA
HÖMB
KUNGSLENA
FALKÖPING
FRIGGERÅKER
KARLEBY
ÅSLE
TIARP
MULARP
SLÖTA
KÄLVENE
NÄS
SKÖRSTORP
HÖGSTENA
DALA
BORGUNDA
STENSTORP
BRUNNHEM
SEGERSTAD
SÖDRA KYRKETORP
VALTORP
TORBJÖRNTORP
GUDHEM
HIDINGE SLÄTTBYGDEN
KNISTA SLÄTTBYGDEN
KRÄCKLINGE
HACKVAD
EDSBERG
KVISTBRO ÖSTRA DEL
HALLSBERG SLÄTTBYGDEN
VIBY SLÄTTBYGDEN
SKÖLLERSTA NORRA DEL
ÖREBRO NIKOLAI
ÖREBRO OLAUS PETRI
LÄNGBRO
ALMBY
MOSJÖ
TÄBY
VINTROSA
TYSSLINGE SLÄTTBYGDEN
GRÄVE
KIL SLÄTTBYGDEN
ERVALLA
VARV
ACKLINGA
HÖMB
KUNGSLENA
FALKÖPING
FRIGGERÅKER
KARLEBY
ÅSLE
TIARP
MULARP
SLÖTA
KÄLVENE
NÄS
SKÖRSTORP
HÖGSTENA
DALA
BORGUNDA
STENSTORP
BRUNNHEM
SEGERSTAD
SÖDRA KYRKETORP
VALTORP
TORBJÖRNTORP
GUDHEM
HIDINGE
KNISTA
KRÄCKLINGE
HACKVAD
EDSBERG
KVISTBRO
HALLSBERG
VIBY
SKÖLLERSTA
ÖREBRO NIKOLAI
ÖREBRO OLAUS PETRI
LÄNGBRO
ALMBY
MOSJÖ
TÄBY
VINTROSA
TYSSLINGE
GRÄVE
KIL
ERVALLA
39
SJVFS 2015:XX
AXBERG
HOVSTA
LÄNNÄS VÄSTRA DEL
ASKER SLÄTTBYGDEN
STORA MELLÖSA
NORRBYÅS
GÄLLERSTA
RINKABY
GLANSHAMMAR
LILLKYRKA-ÖDEBY
MIKAEL
ADOLFSBERG
KUMLA
HARDEMO
EKEBY
NÄSBY
FELLINGSBRO SÖDRA DEL
VÄSTERLÖVSTA
VITTINGE
KUNG KARL
TORPA
KUNGS-BARKARÖ
BJÖRSKOG
HALLSTAHAMMAR
BERG
KOLBÄCK
SÄBY
VÄSTERÅS
DOMKYRKOFÖRSAMLING
VÄSTERÅS LUNDBY
VÄSTERÅS BADELUNDA
SKERIKE
HARAKER
ROMFARTUNA
SKULTUNA
DINGTUNA
VÄSTERÅS-BARKARÖ
FASTLANDSDEL
IRSTA
KÄRRBO FASTLANDSDEL
KUNGSÅRA
ÄNGSÖ FASTLANDSDEL
BJÖRKSTA
HUBBO
40
AXBERG
HOVSTA
LÄNNÄS
ASKER
STORA MELLÖSA
NORRBYÅS
GÄLLERSTA
RINKABY
GLANSHAMMAR
LILLKYRKA-ÖDEBY
MIKAEL
ADOLFSBERG
KUMLA
HARDEMO
EKEBY
NÄSBY
FELLINGSBRO
VÄSTERLÖVSTA
VITTINGE
KUNG KARL
TORPA
KUNGS-BARKARÖ
BJÖRSKOG
HALLSTAHAMMAR
BERG
KOLBÄCK
SÄBY
VÄSTERÅS
DOMKYRKOFÖRSAMLING
VÄSTERÅS LUNDBY
VÄSTERÅS BADELUNDA
SKERIKE
HARAKER
ROMFARTUNA
SKULTUNA
DINGTUNA
VÄSTERÅS-BARKARÖ
IRSTA
KÄRRBO
KUNGSÅRA
ÄNGSÖ
BJÖRKSTA
HUBBO
SJVFS 2015:XX
TILLBERGA
TORTUNA
SEVALLA
RYTTERNE
VIKSÄNG
GIDEONSBERG
ÖNSTA
SALA
NORRBY
TÄRNA
KUMLA
KILA
KÖPING
HIMMETA
KOLSVA SLÄTTBYGDEN
ODENSVI SÖDRA DEL
MUNKTORP
ARBOGA STADSFÖRSAMLING
NORRA DEL
ARBOGA LANDSFÖRSAMLING
NORRA DEL
MEDÅKER
GÖTLUNDA
(SJVFS 2015:XX).
TILLBERGA
TORTUNA
SEVALLA
RYTTERNE
VIKSÄNG
GIDEONSBERG
ÖNSTA
SALA
NORRBY
TÄRNA
KUMLA
KILA
KÖPING
HIMMETA-BRO
KOLSVA
ODENSVI
MUNKTORP
ARBOGA STADSFÖRSAMLING
ARBOGA LANDSFÖRSAMLING
MEDÅKER
GÖTLUNDA
41
KON SEKV EN SU T REDN I N G
Dnr. 3.4.16-8662/15
2015-10-30
Stödregelenheten
Konsekvensutredning
direktstöd
-
ändring
av
SJVFS
2014:41
om
Inledning
Det har genomförts en reform av EU:s jordbrukspolitik som nu har gått in i en ny fas.
Med de grundläggande regelverken på plats och de nya stöden igång, kan vi klargöra
och justera de nationella bestämmelserna kring direktstöden på detaljnivå.
Syftet med detta förslag till ändring av föreskriften är att ytterligare anpassa
bestämmelserna så att de blir mer ändamålsenliga och förenliga med de nationella
förutsättningar som råder i Sverige. Ändringarna rör följande.
 Förbättrad möjlighet att ha grödor anpassade för vilt och/eller pollinerande
insekter på åkermark i träda, inklusive fältkanter som används som ekologisk
fokusareal för förgröningsstödet, genom att upprätthållandet av sådana grödor på
dessa marker jämställs med aktiv jordbruksverksamhet.
 Definitionen av Stödområde 9 som härrör från områdesindelningen i
kompensationsbidraget. Stödområde 9 kommer att bli överflödig för det nya
kompensationsstödet 2016, men kommer att behöva tillämpas även
fortsättningsvis i samband med tillämpningen gällande tvärvillkorselementen.
 Metoden för att bedöma potentiellt stödberättigande areal för betesmarker och
slåtterångar med mycket träd, buskar och eller impediment eller liknande, förs in
i föreskriften istället för att beslutas i annan ordning.
 Tvärvillkoret i GAEC 7 om förbudet mot att klippa träd under fåglars
häcknings- och uppfödningsperiod. Förslaget innehåller en begränsning till de
träd som är tvärvillkorselement.
 Två perioder för gröddiversifiering. En för jordbrukare med huvuddelen av
jordbruksmarken norr om 62 breddgraden (från och med 1 juni till och med den
31 juli) och en för jordbrukare med huvuddelen av jordbruksmarken söder om
62 breddgraden (från och med den 1 maj till och med den 30 juni). Förslaget
innebär en bättre anpassning till de geografiska odlingsskillnaderna.
 Tillvägagångssätt införs för den som vill undvika administrativ sanktion i
förgröningsstödet i samband med minskad hävd av betesmark eller slåtteräng i
Natura 2000-område.
 Förslaget innehåller också redaktionella ändringar.
1 (1)
A Allmänt
1. BESKRIVNING AV PROBLEMET OCH VAD MAN VILL UPPNÅ
3 § om definitioner
Aktiv jordbruksverksamhet
Med nuvarande bestämmelser begränsar ett krav på årlig putsning/avslagning hur hög
kvalité livsmiljöer för vilt och/eller pollinerande insekter kan få på åkermark i träda
(träda) inklusive fältkanter som används som ekologisk fokusareal (EFA-fältkant). Det
bedöms vara möjligt inom ramen för överordnade bestämmelser från EU, att skapa fler
bra livsmiljöer samtidigt som kvalitén höjs, genom att likställa skötsel av anpassade
grödor på dessa ytor, med andra aktiviteter som godkänns/krävs för att dessa ytor ska
vara stödberättigande.
Stödområde 9
Ett av de tvärvillkor som lantbrukarna måste följa för att få fullt jordbrukarstöd är
skötselkravet för tvärvillkorselement. När vi fastställde skötselkravet riktade vi i första
hand in oss på att skydda landskapselement i de utpräglade slättbygderna. För att på
enklaste sätt ringa in och kartlägga dessa områden utnyttjade vi att det redan fanns en
sådan indelning i och med Stödområde 9. Stödområde 9 bestod av områden där man
inte kunde få kompensationsbidrag eller tilläggsersättning för vallodling. Nu gör vi om
indelningen i kompensationsområden i och med det nya kompensationsstödet, medan
området för tvärvillkorselementen ska förbli oförändrat tillsvidare. För att undvika
risken för förväxling med kompensationsstödets nya områdesindelningar tar vi bort
benämningen Stödområde 9 i direktstödsföreskriften. Dessutom har hänvisningen till
bilaga 2 till förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder tagits
bort eftersom förordningen är upphävd. Istället listas de aktuella områdena i en bilaga
till föreskriften, bilaga 4. Ändringarna betraktas som ren formalia som inte leder till
någon ändring i sak och kommer inte att behandlas närmare i denna
konsekvensutredning.
6 § om bedömning av betesmarker och slåtterängar
Procentsatser för beräkning av yta, i det tredje stycket enligt förslaget
Jordbruksverkets erfarenhet visar att det är mycket viktigt att dessa marker tillmäts
exakt samma potentiellt stödberättigande areal oavsett vilken stöd- eller ersättningsform
jordbrukaren söker. Diskrepanser i den potentiellt stödberättigande arealen på grund av
olika metoder för att bestämma den potentiellt stöd- eller ersättningsberättigande arealen
har visat sig vara mycket förvirrande och svårt att hantera för såväl jordbrukarna som
för myndigheterna.
Genom den föreslagna ändringen blir det tydligare i föreskriften hur
mätmetoden/principen (pro rata) tillämpas, och skrivningarna i de olika berörda
föreskrifterna blir exakt desamma.
Förslaget innebär ingen förändring i praktiken, idag fastställs metoden i beslut
(instruktioner och vägledningar) till de tjänstemän som mäter de ansökta arealerna, för
stöd enligt denna föreskrift. För motsvarnade stöd och ersättningar i det svenska
2 (2)
landsbygdsprogrammet, fastställs metoden redan idag direkt i den föreskriften (SJVFS
2015:25).
16 § om tvärvillkorselement
I EU:s grundförordning1 sorteras tvärvillkoren upp i verksamhetskrav och normer.
Skyddet av fåglar samt deras bon och ägg enligt artikel 5 i fågeldirektivet2 är borttaget
som verksamhetskrav sedan tidigare och ingår numera i en norm. Skyddet innebär
numera ett förbud mot att klippa häckar och träd under fåglarnas häcknings- och
uppfödningsperiod. Detta är en del av GAEC 7, den norm som omfattar skyddet av
tvärvillkorselement, därför föreslår vi att den begränsas till att gälla endast för aktuella
tvärvillkorselement. Normerna regleras i direktstödsföreskriften och är upp till
medlemsstaterna att fastställa. Sverige har inte fastställt några häckar som
tvärvillkorselement men dock träd som räknas som solitärträd. Förslaget är därmed att
omfattningen av förbudet begränsas till solitärträd.
23 § om nationella reserven
För att förtydliga och använda de arealhänvisningar som är kutym har vi lagt ändrat så
att det står att minsta ansökning ska vara 0,10 hektar och inte 0,1 hektar som det stod
innan.
24 § om vilka grupper som kan få tilldelning av nationella reserven
Jordbruksverket har förtydligat att myndigheten kan göra en linjär höjning av alla
stödrättsvärden om det finns medel kvar i nationella reserven när alla övriga
tilldelningar är genomförda. Höjningen av värdet på alla stödrätter styrs av artikel 30.7
(e), men vi måste sätta in höjningen i sitt sammanhang för att jordbrukare ska veta när
höjningen av värdet på stödrätter kan bli aktuell.
25 § om i vilken ordning tilldelningar ur den nationella reserven ska göras
Jordbruksverket har lagt till ett stycke som bestämmer hur den nationella reserven ska
användas om det finns medel över i den innevarande år. Om vi inte gör detta blir det
inte tydligt hur ett eventuellt överskott av medel i den nationella reserven kan och får
användas. Vi föreslår att medlen först ska användas till utbetalningar av stödet till unga
jordbrukare om antalet sökande i det stödet gör att utbetalningarna riskerar att gå över
det fastställda taket för stödformen. I andra hand ska en del överskottet höja värdet på
alla existerande stödrätter i landet.
27 § om diversifiering av grödor
Det har framkommit kritik från olika länsstyrelser och LRF mot att den period som ska
beaktas i gröddiversifieringen (1 juni-31 juli) är densamma i hela landet.
I förordning 639/2014 artikel 40.1 anges att: ”Vid beräkningen av andelarna olika
grödor enligt artikel 44.1 i förordning (EU) nr 1307/2013 ska den tidsperiod som ska
beaktas vara den mest relevanta delen av odlingsperioden, med beaktande av
traditionella odlingsmetoder i ett nationellt sammanhang”.
Tolkningen av ”den mest relevanta delen av odlingsperioden, med traditionella
odlingsmetoder i ett nationellt sammanhang” har hittills varit att det ska vara samma
1
Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda
fåglar
2
3 (3)
period i hela medlemsstaten. På en direkt fråga till kommissionen om möjligheten att
använda två diversifieringsperioder fick vi svaret att det är möjligt att använda två
diversifieringsperioder när det inom landet finns stora klimatskillnader som påverkar
odlingssäsongen.
Vi föreslår därför att 27 § ändras så att två perioder anges för beaktande av
diversifieringen av grödor: Från och med den 1 maj till och med den 30 juni för
jordbrukare med huvuddelen av jordbruksmarken söder om 62 breddgraden och från
och med 1 juni till och med den 31 juli för jordbrukare med huvuddelen av
jordbruksmarken norr om 62 breddgraden.
28 § om ekologiska fokusarealer
Jordbruksverket föreslår flera justeringar av reglerna för vissa av grödorna som går att
använda som ekologiska fokusarealer. Det har inkommit kritik för att reglerna är diffusa
och ibland svåra att kontrollera. Detta är ett försök att göra vissa av reglerna tydligare.
Bland annat förtydligar vi vad som menas med den ytterst odlingsbara arealen där den
obrukade fältkanten ska räknas ifrån. Vi vill fastställa att det är marken som i normala
fall används och sås med en gröda som ska vara den obrukade fältkanten. Vi har också
förtydligat att den obrukade fältkanten ska hållas i träda till och med den 31 juli, med
vissa undantag. Tidigare reglering sade att fältkanten ska finnas på plats till och med
sista skörden av årets huvudgröda. Detta var otydligt och gjorde det svårt att kontrollera
om jordbrukarna höll sig till regelverket. Det har också varit otydligt hur stor del av ett
skifte som en fältkant kan uppta. Genom att reglera att huvudgrödan på skiftet ska
utgöra den övervägande delen av arealen anser vi att det blir tydligare att fältkanten ska
ligga just i kanten av att skifte. Vi har tidigare gjort denna tolkning genom att utläsa
EU:s regelverk och kommissionens tolkningar av regelverket.
Jordbruksverket har gjort flera ändringar i reglerna för vallinsådd under huvudgröda.
Tidigare har regelverket endast tillåtit vallinsådd i spannmål och oljeväxter. Detta är
ändrats så att insådden av vall går att göra i alla grödor. Insådden måste i fortsättningen
också göras i blandningar så länge insådden inte bara består av gräs. Denna ändring görs
eftersom EU:s regelverk inte tillåter att fånggrödor sås in i renbestånd om de ska räknas
som ekologiska fokusarealer. I praktiken påverkar detta förmodligen inte jordbrukarna i
en stor utsträckning eftersom en insådd av vall i huvudgröda i stort sett alltid görs med
blandningar av grödor förutom när vallen ska användas som frövall.
Vi har ändrat formuleringen som styr när en arealer med insådd och vall och
kvävefixerande grödor får brytas. Tidigare stod det att arealen skulle finnas med
växttäcke till och med 31 oktober och att kvävefixerande grödor ska bibehållas till och
med den 31 juli. Detta gav mycket frågor kring vad som gick att göra på arealerna före
de fastställda datumen. Genom att reglera att arealerna får brytas istället för att de ska
bibehållas anser vi att det blir tydligare att exempelvis skörd av grödan är ok före det
fastställda datumet så länge marken inte bearbetas och att grödan förstörs helt i samband
med detta.
Reglerna för kvävefixerande grödor ändras och grödorna behöver inte längre sås in i
renbestånd. Förslaget innebär att det ska så in de kvävefixerande grödorna i blandningar
som innehåller grödorna som är godkända enligt listan i föreskriften. Det går inte att så
in en blandning som innehåller någon gröda som inte finns med i listan över
kvävefixerande grödor. Ändringen av regeln ger jordbrukare mer frihet att planera sitt
4 (4)
jordbruk och genom att tillåta blandningar av kvävefixerande grödor kan jordbrukare
också få ett större användningsområde för sina odlingar.
28 a § om betesmark och slåtteräng i Natura 2000-område
Upphörd eller mindre än potentiellt stödberättigande hävd
Mark som klassats som känslig permanent gräsmark i det nya stödsystemet får inte
plöjas upp eller ställas om till annat än gräsmark enligt art. 45.1 i förordning (EU) nr
1307/2013. I Sverige har regeringen bestämt att det vi kallar betesmarker (inkluderar
slåtterängar) i Sverige, i Natura 2000-områden, ska klassas som känsliga, enligt 22 §
SFS 2014:1101. Om känslig permanent gräsmark plöjs upp eller ställs om drabbas
jordbrukaren av en administrativ sanktion för avvikelse från villkoren för förgröning
Under sommaren 2015 har EU-kommissionen (KOM) genom en vägledning/tolkning
förtydligt att förbudet att ställa om inkluderar att marken upphör att vara potentiellt
stödberättigande på grund av minskad eller upphörd hävd eller motsvarande skötsel.
Sverige invände mot denna tolkning, i huvudsak med argumenten att bevarande av
Natura 2000-områden är ett nationellt ansvar, till skillnad från individuellt krav på
enskilda jordbrukare, samt att upphörd/minskad hävd (återgång till naturen) per
definition ger gynnsamma livsmiljöer för många arter, även om det kan vara olika arter
som trivs i en hävdad respektive ohävdad mark.
KOM beaktade inte dessa argument men pekade på att medlemsstaten har möjlighet att
”avklassificera” mark från att vara känslig permanent gräsmark. Sådan
”avklassificering” skulle göras innan omställningen, baserat på en individuell
bedömning av om miljönyttan, i synnerhet bindningen av kol i marken, fortfarande
uppnåddes trots omställningen.
För att kunna utnyttja denna möjlighet till ”avklassificering” behöver det fastställas ett
tillvägagångssätt för den jordbrukare som vill/kan utnyttja den. Jordbruksverket föreslår
att tillvägagångssättet blir en anmälan till berörd länsstyrelse, i samband med den årliga
ansökan. Detta torde vara det effektivaste sättet att hantera det hela, för alla berörda
parter.
Förnyelse av gröda
Känsliga permanenta betesmarker får i princip inte plöjas upp enligt art. 45.1 i
förordning (EU) nr 1307/2013. Efterhand har det dock framkommit från KOM att
försiktig plöjning (begränsat djup, endast där det är absolut nödvändigt) kan tillåtas om
det behövs för att bevara ett funktionellt växttäcke. Sådan förnyelse får endast ske i
samråd med myndigheterna (länsstyrelsen), vilket behöver regleras.
2. BESKRIVNING AV ALTERNATIVA LÖSNINGAR FÖR DET MAN VILL
UPPNÅ OCH VILKA EFFEKTERNA BLIR OM NÅGON REGLERING INTE
KOMMER TILL STÅND
3 § om definitioner
Aktiv jordbruksverksamhet
Med nuvarande bestämmelser begränsar ett krav på årlig putsning/avslagning hur hög
kvalité livsmiljöer för vilt och/eller pollinerande insekter kan få på åkermark i träda
(träda) inklusive fältkanter som används som ekologisk fokusareal (EFA-fältkant).
5 (5)
Utan den föreslagna ändringen blir sannolikt livsmiljöerna lite färre och sämre än vad
de behöver vara enligt de överordnade bestämmelserna från EU.
6 § om bedömning av betesmarker och slåtterängar
Procentsatser för beräkning av yta, i det tredje stycket enligt förslaget
Alternativet till att föra in mätmetoden för att fastställa potentiellt stödberättigande areal
för dessa marker i föreskriften, torde vara att bibehålla nuvarande ordning där metod
beslutas i instruktioner och vägledningar till de tjänstemän som mäter arealerna.
Jordbruksverket ser inga fördelar med det alternativet, främst för att det blir lite svårare
för eventuella intressenter att förstå hur metoden tillämpas.
16 § om tvärvillkorselement
Ändringen innebär att vi gör en ändring i den bestämmelse i direktstödsföreskriften som
fastställer normen GAEC 7. Om vi inte genomför ändringen finns en risk att
tvärvillkoret blir mer långtgående än vad normen i EU:s grundförordning kräver. Som
bestämmelsen lyder idag ska den tillämpas på alla träd som ingår i
jordbruksverksamheten. I och med ändringen gäller den endast för solitärträd i åkermark
inom det som vi hittills kallat Stödområde 9.
24 och 25 §§ om nationella reserven
Om vi inte lägger till att vi kan höja värdet på alla stödrätter i regleringen blir det svårt,
om inte omöjligt, att veta när och hur vi kan använda medlen för att göra dessa. Det blir
också tydligare för jordbrukarna att se när de kan förvänta sig att få höjda värden på sina
stödrätter. Alternativet är att inte reglera något om detta och då få en mer diffus
situation om hur och när vi kan använda överskottet i nationella reserven till andra
grupper.
27 § om diversifiering av grödor
En reglering av diversifiering av grödor finns i 27 §. Det vi nu föreslår är en ändring av
den
gemensamma
diversifieringsperioden
för
hela
Sverige
till
två
diversifieringsperioder som tar hänsyn till de klimatskillnader mellan södra och norra
Sverige som påverkar odlingssäsongen.
De datum vi valt för gröddiversifieringsperioden ska dels underlätta för jordbrukarna
genom att det bättre stämmer överens med odlingssäsongen och dels ge
fältkontrollanterna bättre förutsättningar att hinna genomföra kontrollerna. Det finns
inget alternativ till att inte reglera diversifieringen av grödor. Det finns utrymme att
välja andra datum men vi gör bedömningen att de datum vi valt är de minst begränsande
för jordbrukarna.
28 § om ekologiska fokusarealer
De ändringar vi gör i reglerna om ekologiska fokusarealer är till största delen av
redaktionell betydelse och påverkar inte hur vi själva har tolkat reglerna innan. Däremot
får de en större tydlighet och bör vara lättare att förstå för jordbrukarna. Alternativet till
att inte lägga till ett datum för hur länge en obrukad fältkant ska finnas är att ha kvar det
så som det var innan och låta skörden av huvudgrödan bestämma hur länge fältkanten
ska finnas kvar. Den regleringen ger jordbrukarna större möjligheter att själva styra över
6 (6)
sitt jordbruk, men det gör det svårt att kontrollera arealen och kan i slutändan ge en
sämre miljönytta eftersom jordbrukarna kan bryta fältkanten tidigare under året.
28 a § om betesmark och slåtteräng i Natura 2000-område
Upphörd eller mindre än potentiellt stödberättigande hävd
Anmälan om att känslig permanent gräsmark ska/är på väg att ställas om skulle kunna
anmälas till Jordbruksverket eller kanske Naturvårdsverket, men det förefaller mindre
effektivt eftersom bedömningen ändå måste göras av länsstyrelsen sedermera, eftersom
länsstyrelsen är den regionalt ansvariga myndigheten för bevarandet av de berörda
markerna.
Utan ett reglerat tillvägagångssätt för anmälan/önskemål om ”avklassificering” blir
hanteringen ad hoc baserad med risk för bristande likabehandling såväl nationellt som
regionalt.
Förnyelse av gröda
Det finns saknas rimliga alternativ till att jordbrukaren kontaktar sin länsstyrelse för
samråd om hur växttäcket lämpligen förnyas. Det förefaller även olämpligt att inte
reglera detta i en föreskrift, eftersom möjligheten baseras på KOM:s tolkning av de
tillämpliga bestämmelserna. Möjligheten framgår inte vid en direkt läsning av de
tillämpliga bestämmelserna.
3. UPPGIFTER OM VILKA SOM BERÖRS AV REGLERINGEN
3 § om definitioner
Aktiv jordbruksverksamhet
Bestämmelsen berör i princip samtliga svenska jordbrukare, cirka 61 500 st. Ingen av
dessa måste ha vare sig träda eller EFA-fältkant, men de som väljer att ha det får
ytterligare en godkänd metod för skötsel av dessa ytor.
6 § om bedömning av betesmarker och slåtterängar
Procentsatser för beräkning av yta, i det tredje stycket enligt förslaget
Bestämmelsen kan i princip beröra samtliga svenska jordbrukare, cirka 61 500 st.
16 § om tvärvillkorselement
Cirka 61 500 personer brukar söka stöd varje år men endast de som har träd på sin
jordbruksmark är potentiellt berörda. Detta har vi dock ingen siffra på. Av dessa berörs
inte de som har solitärträd som är tvärvillkorselement av regleringen, eftersom
bestämmelsen gäller dem även fortsättningsvis. Totalt handlar det om 1 685 lantbrukare
som har inritade solitärträd på sin åkermark i det som vi hittills kallat Stödområde 9.
Det innebär att det är mellan 1 686 och 59 815 lantbrukare som är potentiellt berörda av
ändringen. De berörs på så sätt att de inte längre omfattas av bestämmelsen.
24 och 25 §§ om nationella reserven
7 (7)
Alla jordbrukare som har stödrätter berörs av paragrafen. Det är ungefär 61 500
jordbrukare som söker gårdsstöd varje år och de kan i sin tur få en höjning av värdet på
sina stödrätter.
Regeln som säger att medlen i nationella reserven kan användas för utbetalning i stödet
för unga kan potentiellt beröra de som söker utbetalning i det stödet. År 2015 var det
strax över 3 500 jordbrukare som ansökte om utbetalning i stödet till unga jordbrukare.
27 § om diversifiering av grödor
Alla lantbrukare i Sverige som bedriver växtodling berörs av regleringen.
Dessutom berörs samtliga länsstyrelser. Ändringen till två perioder för
gröddiversifiering istället för en är avsett att bli en lättnad för både jordbrukarna och
länsstyrelserna.
28 § om ekologiska fokusarealer
Det är ungefär 11 500 jordbrukare som direkt berörs av kraven som ställs på ekologiska
fokusarealer. Alla som söker gårdsstöd söker också förgröningsstöd. Det gör att ungefär
61 500 potentiellt berörs av reglerna.
28 a § om betesmark och slåtteräng i Natura 2000-område
Bestämmelsen kan i princip beröra samtliga svenska jordbrukare, cirka 61 500 st. Av
dessa har drygt 2 400 betesmark/slåtteräng i Natura 2000-område, dvs känslig
permanent gräsmark.
4. BEMYNDIGANDEN
GRUNDAR SIG PÅ
SOM
MYNDIGHETENS
BESLUTANDERÄTT
22, 23, 31 och 41 §§ förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare.
5. UPPGIFTER OM VILKA KOSTNADSMÄSSIGA OCH ANDRA
KONSEKVENSER REGLERINGEN MEDFÖR OCH EN JÄMFÖRELSE AV
KONSEKVENSERNA FÖR DE ÖVERVÄGDA REGLERINGSALTERNATIVEN
3 § om definitioner
Aktiv jordbruksverksamhet
Den föreslagna ändringen gör att de jordbrukare som har gröda/grödor särskilt
anpassade för vilt och/eller pollinerande insekter på sin träda/EFA-fältkant, inte behöver
putsa/slå av ytan årligen. Kostnaden för att putsa/slå av ett hektar åkermark bedöms vara
500 kronor. Det är okänt hur stora arealer som har eller kommer att ha grödor anpassade
för vilt och/eller pollinerande insekter.
6 § om bedömning av betesmarker och slåtterängar
Procentsatser för beräkning av yta, i det tredje stycket enligt förslaget
8 (8)
Jordbruksverket bedömer att det är kostnadsneutralt att föra in mätmetoden för att
fastställa potentiellt stödberättigande areal för dessa marker i föreskriften, jämfört med
att ha separata beslut om den.
9 (9)
16 § om tvärvillkorselement
Ändringen kommer inte att medföra några konsekvenser av betydelse för de som berörs
av regleringen.
27 § om diversifiering av grödor
För Sveriges del med så olika klimatbetingelser i de södra respektive de norra delarna
blir det i princip omöjligt att ha en tidsperiod som ska beaktas, vilken dels måste vara
kort, dels vara den mest relevanta delen av odlingsperioden. Av detta skäl är det
lämpligare att ha två olika perioder då diversifieringen av grödor ska beaktas.
Ändringen ska inte medföra några ytterligare kostnadsmässiga eller andra konsekvenser
för de berörda som går utanför den ursprungliga regleringen. Ändringen är avsedd att bli
en lättnad för både jordbrukarna och länsstyrelserna.
28 a § om betesmark och slåtteräng i Natura 2000-område
Förslaget att anmälan om att känslig permanent gräsmark ska/är på väg att ställas om
skulle kunna anmälas länsstyrelsen i samband med den årliga ansökan medför inga
ökade kostnader, utöver marginell administrativ börda för att göra anmälan. Tvärtom
ökar lönsamheten om Sverige inför en möjlighet att miljöneutrala fall av omställning,
slippa administrativ sanktion.
Samma resonemang gäller för reglering av hur samråd ska ske när känslig permanent
gräsmark behöver plöjas upp för förnyelse av växttäcket.
6. BEDÖMNING AV OM REGLERINGEN ÖVERENSSTÄMMER MED ELLER
UTGÅR UTÖVER DE SKYLDIGHETER SOM FÖLJER AV SVERIGES
ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN
Jordbruksverkets bedömning är att förslaget är förenligt med EU-rätten.
7. BEDÖMNING AV OM SÄRSKILDA HÄNSYN BEHÖVER TAS NÄR DET
GÄLLER TIDPUNKTEN FÖR IKRAFTTRÄDANDE OCH OM DET FINNS
BEHOV AV SPECIELLA INFORMATIONSINSATSER
Föreskrifterna bör träda ikraft senast den 1 januari 2016 då den innehåller stödvillkor
som gäller från år 2016. Jordbruksverket kommer att ge information till målgruppen via
väl etablerade kanaler. Det kommer bland annat att ske via Jordbruksverkets hemsida,
riktade utskick och information i olika forum, till exempel Konsultinfo.
8. KONSEKVENSER FÖR LANDSBYGDEN
Den föreskrift som ska ändras är av stor betydelse för jordbrukare. Gemensamt för i
princip samtliga av de föreslagna ändringarna, är att de är förenklingar, förbättringar
eller förtydliganden av den befintliga föreskriften. Detta är positivt för landsbygden.
10 (10)
B Företag
() Regleringen för ovanstående bestämmelser bedöms inte få effekter av
betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i
övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av
punkterna i avsnitt B.
(X)
Regleringen
bedöms
få
effekter
av
betydelse
för
företags
arbetsförutsättningar,
konkurrensförmåga
eller
villkor
i
övrigt.
Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt
B.
1. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är
verksamma i samt storleken på företagen
28 a § om betesmark och slåtteräng i Natura 2000-område
Bestämmelsen gäller för samtliga svenska jordbrukare som söker något av de
arealbaserade stöd som regleras i denna föreskrift, vilket är cirka 61 500 stycken
jordbrukare. Av dessa har drygt 2 400 jordbrukare betesmark/slåtteräng i Natura 2000område, det vill säga känslig permanent gräsmark.
Svenska jordbruksföretag är i praktiken småföretag, med något enstaka undantag där
den sökande samtidigt bedriver annan verksamhet än jordbruk.
2. Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för
företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa
kostnader.
28 a § om betesmark och slåtteräng i Natura 2000-område
Hanteringen bedöms i genomsnitt ta en (1) timme per jordbruksföretag som utnyttjar
möjligheten. Vedertagen genomsnittlig timkostnad i dessa sammanhang är 220 kronor.
Jordbruksverket bedömer att cirka 50 jordbrukare per år kan komma att utnyttja
möjligheten.
3. Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen
medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen
kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen
28 a § om betesmark och slåtteräng i Natura 2000-område
Jordbruksverket förutser inga andra kostnader eller förändringar i deras verksamhet.
4. Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka
konkurrensförhållandena för företagen
28 a § om betesmark och slåtteräng i Natura 2000-område
De berörda företagens konkurrensförmåga stärks något, med ett tydliggörande i
föreskriften om hur jordbrukaren går till väga för att undvika administrativ sanktion, vid
tillåten omställning av känslig permanent gräsmark.
11 (11)
5. Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att
påverka företagen
28 a § om betesmark och slåtteräng i Natura 2000-område
Jordbruksverket förutser ingen påverkan på företagen i andra avseenden.
6. Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid
reglernas utformning
28 a § om betesmark och slåtteräng i Natura 2000-område
Ingen särskild hänsyn behöver tas, utöver de generella åtgärder som alltid vidtas för
hantering av de berörda stöden.
C Kommuner och landsting
( X ) Regleringen bedöms inte innebära förändringar av kommunala befogenheter
eller skyldigheter respektive förändringar av grunderna för kommunerna eller
landstingens organisationer eller verksamhetsformer. Konsekvensutredningen
innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt C.
( ) Regleringen bedöms innebära förändringar av kommunala befogenheter eller
skyldigheter respektive förändringar av grunderna för kommunerna eller
landstingens organisationer eller verksamhetsformer. Konsekvensutredningen
innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt C.
D Samråd
Föreskriften gick ut på samråd till länsstyrelserna, Sametinget och Skogsstyrelsen den 7
oktober.
E Övrigt
Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall för konsekvensutredning med
viss utökning av frågorna.
F Kontaktpersoner
3 § Stödområde 9 och 16 §
Kristin Friberg
Tfn 036-15 63 33
[email protected]
3 § Aktiv jordbruksverksamhet, 6 §, 28 a §, 23-25 §§, och 28 §
Mathias Sandin Lindqvist
Tfn 036-15 62 43
12 (12)
[email protected]
27 §
Emil Fridell
Tfn 036-15 57 42
[email protected]
13 (13)
Sammanställning av
synpunkterna från samråd
Dnr 3.4.16-8662/15
2015-10-30
Stödregelenheten
Synpunkter på förslag till föreskrifter om ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter om direktstöd (SJVFS 2014:41)
Föreslagen Samrådsinstans Synpunkter
ändring
2§
Länsstyrelsen i
Här står det vilka stöd som författningen innehåller bestämmelser
Gävleborg
om. Alla direktstöd förutom stödet till unga nämns. Omfattas inte
stödet till unga av denna författning?
Jordbruksverkets kommentar
3§
Med anledning av synpunkten ändrat till:
”På åkermark i träda och sådan fältkant som
avses i 28 § punkt 2, anses odling med
etablerade metoder ske om växtligheten
består av en blandning av grödor som är
särskilt framtagen för att ge vilt, fåglar eller
pollinerande insekter en god livsmiljö där.”
Länsstyrelsen i
Skåne
Andra stycket:
”På åkermark i träda och sådan fältkant som avses i 28 §
punkt 2, anses odling med etablerade metoder ske om
växtligheten består av gröda som är särskilt anpassad för att
ge vilt eller pollinerande insekter en god livsmiljö där”
Det behöver förtydligas vad som avses med ”särskilt anpassad”.
Ska det sås/finnas specifika arter som är speciellt lämpade för
vilt/insekter? Med nuvarande skrivelse tror vi att vi kommer att få
in många gamla vallar/trädor i ansökningarna med en gammal
gräsvegetation som lantbrukaren hävdar gynnar viltet och som
man inte vill putsa. Detta har förekommit bland årets
kontrollgårdar och då handlar det framförallt om större gårdar med
kommersiell jakt eller mindre företag som inte bedriver någon
Det stämmer att direktstödsföreskriften inte
reglerar någonting om stödet till unga
jordbrukare. Stödet regleras i EUförordningarna samt den svenska
förordningen om direktstöd.
”Blandning av grödor som är särskilt
framtagen för att ….” ska markera att den
godkända växtligheten är särskilt framtagna
blandningar av grödor.
Sammanställning av
synpunkterna från samråd
Dnr 3.4.16-8662/15
2015-10-30
Stödregelenheten
odling utan där all mark anmäls som träda (viltåker).
Det finns även en stor risk att dessa växer igen med sly eftersom
många viltåkrar ligger omgivna eller gränsar mot skog. Hur ska
man hantera detta?
Avsikten är att vedertagna grödblandningar
som finns tillgängliga i handeln och som
tagits fram för detta syfte ska vara OK, till
skillnad från gräsvegetation på gamla
vallar/trädor .
Växtligheten i livsmiljön ska bestå av den
särskilt framtagna grödblandningen, vid
behov måste stöd- eller nysådd ske.
Påtagligt inslag av sly i växtligheten ska
inte vara godkänt.
3§
6§
Länsstyrelsen i
Östergötland,
Jönköping,
Kronoberg och
Kalmar
Länsstyrelsen i
Aktiv Jordbruksverksamhet
Det behöver förtydligas vilka grödor som ska anses uppfylla
kriteriet ”särskilt anpassad för att ge vilt eller pollinerare en god
livsmiljö”. Är det huvudsyftet med grödan som är det viktiga
(svårt att kontrollera)? Är det t ex OK med 100% klöver om syftet
med insådden är att gynna pollinerare? Är det skillnad om syftet
med insådden var fröodling/frövall och det sedan för att gynna
pollinerare lämnas en remsa kvar när vallen bryts? Eller måste
fröblandningen vara 100% av gröda som normalt inte anses vara
produktionsgröda, och vilka grödor är det i så fall?
Jordbruksverket vill att vedertagna
grödblandningar som rekommenderas av
expertis och/eller tagits fram för detta syfte
och finns tillgängliga i handeln ska vara
godkända. Jordbruksverket vill inte
begränsa detta genom en lista där specifika
grödor räknas upp.
Ska det inte vara ett ”och” i sista stycket i stället för ett ”men”? I
Eftersom Stödregelenheten vill att
Genom ändringen (se ovan) förtydligas att
renbestånd inte är OK i detta sammanhang.
Sammanställning av
synpunkterna från samråd
Dnr 3.4.16-8662/15
2015-10-30
Stödregelenheten
Västerbotten
det fall Jordbruksverket väljer att skriva ”men” ska det väl stå
”men som”?
definitionen av betesmarker i
direktstödsföreskriften och
miljöersättningsföreskriften ska vara exakt
likadana kommer vi inte att göra denna
ändring. Även om ändringen är av en
redaktionell karaktär kan olikheter i
texterna leda till att reglerna tolkas olika.
”Åkermark som läggs i träda och sådan obrukad fältkant som Undantaget gäller det ”första året som
träda”. I praktiken gäller alltså undantaget
avses i 28 §, behöver inte skötas genom aktiv
marker som övergår i träda utan någon
jordbruksverksamhet under det första året som träda eller
särskild etableringsåtgärd.
fältkant.”
Punkter behöver förtydligas. Är det etableringsåret som avses eller
första året som det anmäls som träda i SAM-ansökan?
9§
Länsstyrelsen i
Skåne
11 §
Länsstyrelsen på
Gotland
Länsstyrelsen lämnar följande synpunkt.
16 §
Länsstyrelsen i
Västerbotten
Hur mycket förlust är det för fågelskyddet att inte häckar i
slättbygderna ingår? Det kan inte innebära någon större
inskränkning för jordbruket med en förbudstid för klippning.
Med gödsel avses all gödsel, därför
innehåller 11 § inget ytterligare
11§ Gödsel får inte spridas på jordbruksmark… Förtydliga genom förtydligande.
att skriva ”Stallgödsel får inte spridas”.
Inte mycket eftersom häckarna i form av
fåglars häcknings- och uppfödningsplatser
skyddas genom 4 § artskyddsförordningen.
Vi gör bedömningen att häckar på åkermark
inom området för tvärvillkorselement är
Sammanställning av
synpunkterna från samråd
Dnr 3.4.16-8662/15
2015-10-30
Stödregelenheten
högst ovanligt att vi inte vill belasta
jordbrukarna där med mer tvärvillkor än
nödvändigt.
25 §
25 §
Länsstyrelsen i
Västerbotten
Länsstyrelsen i
Gävleborg
Länsstyrelsen i Västerbotten anser att det är bra att eventuella
överskott av medel i första hand går till stödet för unga
jordbrukare, men anser inte att tilldelning därefter ska ske till alla
stödrättsinnehavare. Länsstyrelsen tycker även att gruppen
”Nystartare från 2014” prioriteras före att alla stödrättsinnehavare
får extra medel. Detta för att underlätta nyetableringar av
lantbruksföretag.
EU:s regelverk säger att unga jordbrukare
och nystartade jordbrukare alltid ska
tilldelas stödrätter. Unga jordbrukare och
nystartade jordbrukare har med andra ord
högst prioritering precis som ni vill ha det.
Tredje stycket: Det står på ett par ställen ”stödet för unga” heter
det inte ”stödet till unga”?
Noterat och ändrat.
Tilldelning till alla stödrättsinnehavare
införs för att undvika att det uppstår ett
överskott med medel som inte kan utnyttjas,
i den nationella reserven.
Det står… om det fortfarande finns överkott efter… lägg till ett s i
överskott.
26 §
Länsstyrelsen i
Gävleborg
Det finns hänvisning till 2007:481 i fotnoten. Ska det inte vara
2015:406?
Noterat och ändrat. Eftersom den nya
förordningen inte gällde när den förra
föreskriften beslutades hänvisade vi till den
Sammanställning av
synpunkterna från samråd
Dnr 3.4.16-8662/15
2015-10-30
Stödregelenheten
gamla förordningen för
landsbygdsutvecklingsåtgärder.
27 §
Länsstyrelsen i
Gävleborg
Det finns hänvisning till 2007:481 i fotnoten. Ska det inte vara
2015:406?
Noterat och ändrat. Eftersom den nya
förordningen inte gällde när den förra
föreskriften beslutades hänvisade vi till den
gamla förordningen för
landsbygdsutvecklingsåtgärder.
27 §
Länsstyrelsen i
Skåne
”Tidsperiod som beaktas vid beräkningen av andelarna olika
grödor”
Det finns fortfarande ingen lösning hur grönsaksodlare ska lösa
diversifieringen av grödor. Ofta har de en annorlunda
odlingssäsong med till exempel tidiga skördar, sent sådatum eller
omgångsodling.
Även om flertalet brukare i Skåne har hunnit med vårbruket till 1
maj kommer det att ställa till problem i Blekinge och norra delen
av Skåne om man ändrar diversifieringsperioden. Kan man hävda
årsmån och force majeure varje år för att dessa inte ska få
problem?
De påstådda problemen för grönsaksodlare
förefaller bero på ett missförstånd av hur
diversifieringskravet fungerar. Jordbrukaren
behöver inte ha samma gröda hela perioden,
däremot måste jordbrukarens
åkermarksgrödor vara diversifierade hela
perioden, eller något undantag vara
tillämpligt. Till exempel kan en
diversifierad grönsaksodling övergå i 100 %
träda inom gröddiversifieringsperioden,
eller tvärtom.
Osådd areal ska vid kontroll hanteras som
träda, i vissa situationer kan det dock vara
lämpligt att göra återbesök efter sådd. Force
Sammanställning av
synpunkterna från samråd
Dnr 3.4.16-8662/15
2015-10-30
Stödregelenheten
majeure-undantag på grund av att sådd ej är
genomförbart, torde bara vara till nytta för
brukare som behöver grödan för att uppfylla
gröddiversifieringskraven.
Jordbrukarna behöver inte ha sått sin areal
den 1 maj för att klara av kraven på flera
olika grödor.
28 § p. 2
Länsstyrelsen i
Östergötland,
Jönköping,
Kronoberg och
Kalmar
Bryta obrukad fältkant vid höstsådd
Det står att: ”Vid höstsådd får fältkanten brytas och sås i samband
med sådden av nästa års gröda”. Ska det vara möjligt att höstså
även de obrukade fältkanterna måste det vara tillåtet att bryta den
obrukade fältkanten i samband med att grödan på resten av skiftet
bryts. Att vänta med att bryta fältkanten tills resten av skiftet sås
blir märkligt.
Bryta obrukad fältkant vid höstsådd
Vi ändrar från ”i samband höstsådd” till
”inför höstsådd”. Det ger utrymme för
jordbrukarna att bryta obrukade fältkanten
när den föregående grödan bryts.
Obrukad fältkant ska hållas i träda till 31 juli
Varför skapa ännu ett datum att hålla reda på? Varför ska de
obrukade fältkanterna hållas i träda längre än vanlig träda?
Eftersom de obrukade fältakanterna är en form av träda är det
bättre att ha 15 juli som datum, så blir det samma datum som för
vanlig träda. Ett annat alternativ är att bestämma att de obrukade
fältkanterna ska vara obrukade under hela diversifieringsperioden,
Obrukad fältkant ska hållas i träda till
31 juli
Stödregelenheten vill inte ändra det här
datumet. Datumet är satt för att fältkanten
ska finnas under så lång tid som möjligt
under sommaren utan att inkräkta på
jordbrukarens planering för nästkommande
Sammanställning av
synpunkterna från samråd
Dnr 3.4.16-8662/15
2015-10-30
Stödregelenheten
vilket i EFA områdena med de nya reglerna blir 1 maj till 30 juni.
Fältkant intill skyddszon
Sista meningen i punkt 2 säger att de obrukade fältkanterna inte
får ligga på samma areal som det söks utbetalning i
miljöersättning för skyddszon. År 2015 fick de obrukade
fältkanerna inte heller ligga intill areal med åtagande för
skyddszon. Är det meningen att det år 2016 ska vara tillåtet att ha
obrukad fältkant intill en skyddszon? Det står inget om en sådan
ändring i konsekvensutredningen.
28 § p. 2
Länsstyrelsen i
Skåne
år. Det följer t ex samma datum som för
kvävefixerande grödor.
Fältkant intill skyddszon
Nej, det ska inte vara tillåtet. Vi lägger till
”längs med” istället för intill eftersom det
förtydligar mer precist var fältkanten inte
får ligga.
”Den obrukade fältkanten ska ligga på den ytterst odlingsbara
arealen som i normala fall sås längs skiftesgränserna.”
Krånglig formulering. Det borde vara den ytterst odlingsbara
delen. Så som det står i föreskriften får man problem på bevuxna
fältkanter med äldre gräsvegetation till exempel gamla REKO
skyddszoner. Dessa är kanske inte sådda/omlagda på 20 år men de
är fortfarande godkänd åkermark som ingår i blocket.
Vi ändrar till ”Den obrukade fältkanten ska
ligga på den yttersta odlingsbara arealen
som i normala fall kan sås längs
skiftesgränserna.”
Det finns fortfarande inget som reglerar smala skiften och dubbla
fältkanter. Under 2015 har vi haft många som ritat in dubbla
fältkanter på 6 meters skiften som tidigare haft åtagande för
skyddszoner.
Vi lägger till denna mening i paragrafen:
”Huvudgrödan som odlas på skiftet ska
utgöra den övervägande delen av skiftets
areal”
Sammanställning av
synpunkterna från samråd
Dnr 3.4.16-8662/15
2015-10-30
Stödregelenheten
”De obrukade fältkanterna ska vara tydligt avgränsade eller
tydligt urskiljbara från växtligheten på omkringliggande
skiften som jordbrukaren själv förfogar över.”
Kommer det att fungera med markering med pinnar/käppar även
2016?
Ja, det kommer fungera om det är tydligt att
markeringen avgränsar fältkanten från
resterande skifte. Markeringen ska i så fall
synas hela perioden som fältkanten finns.
28 § p. 4
Länsstyrelsen i
Östergötland,
Jönköping,
Kronoberg och
Kalmar
Tidigare hette det att ”Arealer med växttäcke ska etableras genom
insådd av vallfrö i spannmål eller oljeväxter”. Nu står det att
”Arealer med växttäcke ska etableras genom insådd av vallfrö i
huvudgröda”. Är det meningen att det år 2016 ska gå att ha EFA
vallinsådd i andra grödor än spannmål och oljeväxter, tex
Westerwoldiskt rajgräs och kvävefixerande grödor? Det står inget
om en sådan ändring i konsekvensutredningen. Om det bara är
vallinsådd i spannmål och oljeväxter som kommer vara godkänt så
behöver den nya formuleringen ändras så att detta åter framgår.
Det är korrekt noterat att vallinsådden ska
vara tillåten i andra grödor än spannmål och
oljeväxter. Det går dock inte att använda
vallinsådden som EFA på ett skifte som
används som en annan EFA. Vi lägger till
ett stycke om detta i
konsekvensutredningen.
28 § p. 5
Länsstyrelsen i
Uppsala
Länsstyrelsen i Uppsala län har endast en kommentar till Samråd
om förslag till föreskrifter om ändring av Statens jordbruksverks
föreskrifter om direktstöd (SJVFS 2014:41) som gäller
Förgröningsstödet §28 punkt 5
Vi anser att vi inte behöver förtydliga att det
går att så in kvävefixerande grödor som
bladningar i regelverket. Det är dock viktigt
att informationen till jordbrukarna är väldigt
tydlig i detta avseende inför nästa år.
Under punkt 5, förgröningsstöd 28§ står: De godkända
kvävefixerande grödorna ska vara ärter, konservärter, bönor,
sötlupin, vicker, kikärter, lusern och klöver. Grödorna får brytas
Sammanställning av
synpunkterna från samråd
Dnr 3.4.16-8662/15
2015-10-30
Stödregelenheten
efter den 31 juli. (SJVFS 2015:XX).
Vi tycker inte att det framkommer att grödorna numera får sås
både i ren bestånd och som blandning. Eftersom detta är en
ändring känns det inte tillräckligt att bara plocka bort ”i ren
bestånd” utan det vore bra att förtydliga att även blandningar av
dessa nu är ok.
28 a §
Länsstyrelsen i
Västerbotten
Länsstyrelsen skulle vilja få utrett hur det är tänkt att det ska gå till
då jordbrukaren meddelar detta till Länsstyrelsen i samband med
den årliga ansökan? Räcker det med att brukaren inte tar med det
aktuella skiftet i sin ansökan eller underlåter att skicka in sin
ansökan och därmed bedöms ha meddelat Länsstyrelsen? Vi skulle
föredra att hen skulle kunna göra på detta sätt utan att bygga upp
ett parallellt system.
Jordbruksverket ska reglera detta på
lämpligt sätt. Jordbrukarna kommer
förhoppningsvis att kunna anmäla detta på
något sätt i SAM Internet. Behovet av
bestämmelsen blev dock akut efter en
oväntad tolkning från EU-kommissionen,
vilket föranlett att regleringen föregår
diskussionerna med LST om hur dessa
ärenden bör hanteras.
28 a §
Länsstyrelsen i
Skåne
”Jordbrukare som upphör at bruka betesmark eller slåtteräng
i Natura 2000-område, eller som minskar hävden så att
marken inte kan godkännas för gårdsstöd, ska meddela detta
till länsstyrelsen i samband med den årliga ansökan.”
Det här måste lösas. Vi kan inte tvinga brukarna att hävda marker.
Det borde vara så att om brukaren inte har möjlighet att sköta
Tanken med den nya paragrafen är att
jordbrukarna ska få en utväg och inte
behöva hävda marken längre. Vi gör
följande förtydligande i texten:
”Jordbrukare som upphör att sköta och
upprätthålla betesmark eller slåtteräng i
Sammanställning av
synpunkterna från samråd
Dnr 3.4.16-8662/15
2015-10-30
Stödregelenheten
områdena övergår ansvaret till Länsstyrelsen som får finansiera
det via skötselanslagen för skyddad natur.
Natura 2000-område enligt
bevarandeplanen för området, ska meddela
detta till länsstyrelsen i samband med den
årliga ansökan.”
”Förnyelsen av gröda på betesmark eller slåtteräng i Natura
2000-område får endast ske i enlighet med anvisningar från
länsstyrelsen. (SJVFS 2015:XX).”
Det här krockar med den skötsel som en del av våra naturtyper och
hotade arter behöver. I sandstäppsområden behöver man till
exempel plöja och ibland även djupplöja för att få upp kalkhaltig
sand. Detta borde vara tillåtet om åtgärden stöds av
bevarandeplanen för Natura 2000-området.
Enligt förgröningsvillkoren är jordbrukaren
primärt ansvarig för att dessa marker
bevaras i enlighet med bevarandeplanen.
Jordbruksverket och länsstyrelsen har vissa
möjligheter att frigöra jordbrukaren från
detta ansvar, därför behövs det
anmälningsförfarande som föreslås här.
Åtgärder i enlighet med bevarandeplanen är
tillåtna, och anses utförda i samråd med
länsstyrelsen när de sedermera utförs av
jordbrukaren. Åtgärder som inte framgår av
bevarandeplanen måste dock föregås av en
kontakt med länsstyrelsen och utföras i
enlighet med länsstyrelsens anvisningar.
28 a §
Länsstyrelsen i
Västmanland
Västmanland har inga synpunkter mer än att vi önskar ett
förtydligande på följande stycke i konsekvensbeskrivningen.
Enligt bestämmelserna för
förgröningsstödet är det föbjudet att plöja
känslig permanent gräsmark (betesmark och
Sammanställning av
synpunkterna från samråd
Dnr 3.4.16-8662/15
2015-10-30
Stödregelenheten
Förnyelse av gröda
Det finns saknas rimliga alternativ till att jordbrukaren kontaktar
sin länsstyrelse för samråd om hur växttäcket lämpligen förnyas.
Det förefaller även olämpligt att inte reglera detta i en föreskrift,
eftersom möjligheten baseras på KOM:s tolkning av de tillämpliga
bestämmelserna. Möjligheten framgår inte vid en direkt läsning av
de tillämpliga bestämmelserna.
slåtteräng i Natura 2000-område). KOM har
dock genom vissa tolkningsmeddelanden
förtydligat att vissa åtgärder med minimal
inverkan, som sker i samråd med ansvarig
myndighet, är tillåtet. Utöver detta är
åtgärder i enlighet med bevarandeplan är
alltid tillåtet.
Samrådsinstans
Länsstyrelsen i Västerbotten
Övriga mer generella synpunkter som Jordbruksverket inte kommenterar
27 § Länsstyrelsen anser att förändringen av diversifieringsperioden för oss norr om 62 breddgraden till 1 juni –
31 juli, är en lämplig period för vårt klimat.
Sametinget
Sametinget avstår från att ha synpunkter på föreskriften då vi inte administrerar några direktstöd.
Länsstyrelsen i Jämtland
Länsstyrelsen i Jämtlands län har inga synpunkter på samrådet.
Skogsstyrelsen
Skogsstyrelsen har tagit del av förslag till föreskrifter om ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter om
direktstöd (SJVFS 2014:4).
Skogsstyrelsen avstår från att lämna synpunkter.
Naturvårdsverket
Naturvårdsverket avstår från att yttra sig i ärendet.
Sammanställning av
synpunkterna från samråd
Dnr 3.4.16-8662/15
2015-10-30
Stödregelenheten
Länsstyrelsen i
Västernorrland
Länsstyrelsen i Stockholm
Länsstyrelsen i Västernorrlands län har inga synpunkter på samrådet.
Länsstyrelsen i Stockholms län har inga synpunkter på förslag till ändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter
(SJVFS 210:41) om direktstöd.
SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS
- administrativa bördor för företagen
I tabellen ska du ange de nya eller ändrade paragrafer i föreskriften/allmänna rådet
som innehåller administrativa bördor för företagen och göra en bedömning av den
samlade kostnaden för respektive börda. Endast en börda ska anges per
rad.
Du ska bifoga den ifyllda tabellen till konsekvensutredningen.
Föreskriftens namn: Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd
Ange paragraf
med ny eller
ändrad
administrativ
börda
Ange typ av
administrativ
börda
Ange den legala grunden för den
administrativa bördan (ange
författning, direktiv eller beslut samt
tillämplig artikel/paragraf)
1)
Ange om den legala
grunden för den
administrativa bördan
innehåller ett
tolkningsutrymme som
medger alternativa
lösningar och om så är
fallet på vilket sätt.
2)
Ange också om den
administrativa bördan går
utöver vad den legala
grunden kräver.
Ange typ av företag
som berörs av den
administrativa
bördan
Ange bedömd tidsåtgång
för den administrativa
bördan per företag och år
Ange hur
många företag
som berörs av
den
administrativa
bördan
28 a §
Anmälan/samråd
Art. 45.1 i förordning (EU) nr 1307/2013,
Permanent grassland guidance
1) Det framgår endast av
KOM:s guideline-dokument,
att de undantag som ska
anmälas/samrådas finns.
Jordbruksföretag
1
50
Ange den samlade
kostnaden för den
administrativa
bördan för
företagen per år
11 000 kr
2) Nej
Summan administrativ kostnad per år
Samlad kostnad för upphävda administrativa bördor
Kronor
Ange samlad kostnad för administrativa bördor som upphävs på grund av föreskriften
eller det allmänna rådet.
11 000 kr
Jämfört med tidigare uppgifter kommer den administrativa bördan att:
Minska med kronor x kr per år
Vara oförändrad
Öka med 11 000 kronor per år
Du kan läsa mer om administrativa bördor i Hjälpreda – Administrativa bördan för företagen. Du hittar den på Magasinet/Regler & Vägledning/Vägledning i juridiska frågor.