1. No category

Vi arbetar för lägre skatter och bättre
användning av dina skattepengar.
Fakta för
skattebetalare
2015
Statistik om skatter och offentliga
utgifter med internationella
jämförelser
Skattebetalarnas Förening | Box 3319 | 103 66 Stockholm
Tel: 08-613 17 00 | www.skattebetalarna.se | [email protected]
Fakta för skattebetalare
Sedan 1966 har Skattebetalarna gett ut ”Fakta för skattebetalare”. En av
våra viktigaste uppgifter är att upplysa om skatter och om hur skattesystemet fungerar.
Endast en tredjedel av den offentliga sektorns skatteintäkter används till
vård, skola och omsorg. Vi anser att det är möjligt att både sänka skatter
och förbättra välfärdens kärna.
Skatterna spelar fortfarande en mycket stor roll för en vanlig svensk familj,
trots att skatten sänkts de senaste åren. Skatten är för de flesta arbetande
hushåll en större utgift än mat, kläder och bostad – tillsammans. En normal
löntagare betalar, inklusive sociala avgifter och moms, ungefär 55 procent
av sin inkomst i skatt. För inte så många år sedan uppgick den andelen
cirka 60 procent.
Just moms och sociala avgifter är samtidigt skatter som inte märks särskilt
mycket för den som inte noga letar efter dem. När vi är osäkra på vem som
egentligen betalar en skatt blir det lättare för politikerna att höja skatten.
Därför tycker vi att det är viktigt att fler skattebetalare får korrekt information om skattesystemet och ”Fakta för skattebetalare” är ett viktigt bidrag i
det arbetet.
Vi arbetar för lägre skatter och bättre användning av dina skattepengar.
Fakta för skattebetalare
Utges årligen av Skattebetalarnas Förening,
Box 3319, 103 66 Stockholm, tel. 08-613 17 00.
Årgång 49.
Redaktör: Sofia Linder
Copyright © Skattebetalarnas Förening 2015.
Utgiven mars 2015.
2 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE
Besök oss på www.skattebetalarna.se
FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 3
Innehåll
Tabell nr
Sid nr
Tabell nr
Sid nr
1.
Skatt på hela lönen 2015
6
19. Tobaksskatt 2015
26
2.
Skatteskalor och brytpunkter inkomståren 2014 och 2015
7
20. Energiskatt 2015
27
3.
Grundavdrag 2014 och 2015
8
21. Skattefridagen 2014 – 16 juli
28
4.
Basbelopp 2014 och 2015
9
22. Försörjningsbalansen 2012–2016
29
5.
Skattereduktion för arbetsinkomst
10
23. Översikt statens skatteintäkter
30
6.
Allmän pensionsavgift 2014 och 2015
13
24. Översikt offentliga utgifter
31
7.
Pensioner 2015
14
25. Kommunalekonomisk skatteutjämning 2015
33
8.
Kommunalskatter i genomsnitt 1975–2015
15
26. Statsskulden
34
9.
Högst och lägst kommunalskatt 2014 och 2015
16
27. Konsumentprisindex 1982–2014
35
10. Begravningsavgift och kyrkoavgift 2010–2015
17
28. Referensräntan
36
11. Förmånsbelopp och avdrag 2014 och 2015
18
29. Statslåneräntan
37
12. Inkomstfördelning 2014 och 2015, hushåll
19
30. Genomsnittlig statslåneränta
38
13. Arbetsgivaravgifter och egenavgifter 2014 och 2015
20
31. Löner i offentlig sektor
39
14. Arbetsgivaravgifternas utveckling, 1986–2015
22
32. Politikernas arvoden och ersättningar
40
15. Fastighetsavgift och fastighetsskatt
23
33. Antalet anställda i offentlig sektor
41
16. Hus-avdrag
25
34. Skattetrycket i internationell jämförelse
42
17. Stämpelskatt
25
35. Välståndsligan 1970 och 2013
44
18. Alkoholskatt 2015
26
36. Viktiga datum 2015
45
4 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE
FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 5
1. Skatt på hela lönen 2015
2. Skatteskalor och brytpunkter
inkomståren 2014 och 2015
Tabellen avser arbetsinkomst för löntagare under 65 år.
Årslön i kronor
Hela lönen
Löneskatter
Synlig årslön
Kommunalskatt 1)
Statsskatt
Skattereduktion
Inkomstskatt
Begravningsavg.
Nettolön
Indirekta skatter 2)
Kvar efter skatt
Total skatt
Skattekvot 3)
fortsättning, fler exempel
Hela lönen
Löneskatter
Synlig årslön
Kommunalskatt 1)
Statsskatt
Skattereduktion
Inkomstskatt
Begravningsavg. 1)
Nettolön
Indirekta skatter 2)
Kvar efter skatt
Total skatt
Skattekvot 3)
131 420
31 420
100 000
22 428
0
–9 612
12 816
220
86 964
18 262
68 702
62 718
47,7%
197 130
47 130
150 000
37 464
0
–12 552
24 912
330
124 758
26 199
98 559
98 571
50,0%
262 840
62 840
200 000
55 116
0
–15 924
39 192
440
160 368
33 677
126 691
136 149
51,8%
328 550
78 550
250 000
72 756
0
–19 284
53 472
550
195 978
41 155
154 823
173 727
52,9%
394 260
94 260
300 000
90 396
0
–22 644
67 752
660
231 588
48 633
182 955
211 305
53,6%
459 970
109 970
350 000
108 048
0
26 004
82 044
770
267 186
56 109
211 077
248 893
54,1%
525 680
125 680
400 000
124 116
0
26 376
97 740
880
301 380
63 290
238 090
287 590
54,7%
591 390
141 390
450 000
140 160
3 024
26 376
116 808
990
332 202
69 762
262 440
328 950
55,6%
657 100
157 100
500 000
156 204
13 020
26 376
142 848
1 100
356 052
74 771
281 281
375 819
57,2%
788 520
188 520
600 000
188 280
33 024
26 340
194 964
1 320
403 716
84 780
318 936
469 584
59,6%
Källa: Skatteverket och egna beräkningar.
För anställda som vid årets ingång inte fyllt 26 år och för de över 65 år utgår lägre
arbetsgivaravgifter (löneskatter). Dock kommer dessa att förändras när regeringen
lägger sin tilläggsbudget den 15 april. Se vidare tabell 13.
Beskattningsbar inkomst (skiktgränser)
2015 (taxeringsåret 2016):
– 430 200
430 200 – 616 100
616 100 –
Kommunalskatt
Kommunalskatt + 20% statlig skatt
Kommunalskatt + 25% statlig skatt
2014 (taxeringsåret 2015):
– 420 800
420 800 – 602 600
602 600 –
Kommunalskatt
Kommunalskatt + 20% statlig skatt
Kommunalskatt + 25% statlig skatt
Taxerad inkomst (brytpunkter)
2015 (taxeringsåret 2016):
Personer < 65 år:
– 443 300
443 300 – 629 200
629 200 –
Kommunalskatt
Kommunalskatt + 20% statlig skatt
Kommunalskatt + 25% statlig skatt
Personer >= 65 år:
– 469 600
469 600 – 648 000
648 000 –
Kommunalskatt
Kommunalskatt + 20% statlig skatt
Kommunalskatt + 25% statlig skatt
2014 (taxeringsåret 2015):
Personer < 65 år:
– 433 900
433 900 – 615 700
615 700 –
Kommunalskatt
Kommunalskatt + 20% statlig skatt
Kommunalskatt + 25% statlig skatt
Personer >= 65 år:
– 460 800
460 800 – 634 400
634 400 –
Kommunalskatt
Kommunalskatt + 20% statlig skatt
Kommunalskatt + 25% statlig skatt
Källa: Skatteverket.
1) Kommunalskatten är baserad på ett genomsnitt för riket, f.n. 31,99 procent. Likaså begravningsavgiften, som
uppgår till 0,22 procent.
2) Till de indirekta skatterna räknas moms och andra varuskatter. Indirekta skatter beräknas som en andel av den
samlade privata konsumtionen. År 2014 uppgick den andelen (indirekta skattekvoten) till 21 procent, vilket är vad
en person i genomsnitt betalar om hela den disponibla inkomsten konsumeras.
3) Individens skattekvot beräknas på total skatt/hela lönen, dvs inklusive arbetsgivaravgifter.
6 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE
Brytpunkten motsvarar den årsinkomst en person kan ha utan att behöva betala
statlig skatt på 20 procent eller 25 procent. Inkomståret 2015 är den nedre brytpunkten 443 300 kronor för personer under 65 år respektive 469 600 kronor för
personer som fyllt 65 år. Den övre brytpunkten är 629 200 kronor (taxerad inkomst)
för personer under 65 år respektive 648 000 kronor för personer som fyllt 65 år.
Skillnaden beror på att de som fyllt 65 år har ett högre grundavdrag.
FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 7
3. Grundavdrag 2014 och 2015
4. Basbelopp 2014 och 2015
Inkomståret 2015
Taxerad inkomst, kr
0 – 18 800
18 900 – 44 400
44 500 – 120 900
121 000 – 139 000
139 100 – 350 000
350 100 –
Grundavdrag, kr
= taxerad inkomst
18 900
19 000 –34 200
34 300
34 200 –13 200
13 100
Förhöjt grundavdrag för personer fyllda 65 år:
Taxerad inkomst, kr
0 – 49 100
49 200 – 164 100
164 200 – 213 400
213 500 – 552 300
552 400 –
Grundavdrag, kr
= taxerad inkomst
49 200 – 62 400
62 500
62 400 – 32 000
31 900
Prisbasbelopp, kr
Förhöjt prisbasbelopp, kr
Inkomstbasbelopp, kr
2015
44 500
45 400
58 100
2014
44 400
45 300
56 900
Prisbasbeloppet används vid beräkning av brytpunkter för statlig inkomstskatt,
grundavdrag och avdrag för pensionspremier. Det förhöjda prisbasbeloppet
används vid beräkning av pensionspoäng enligt det gamla ATP-systemet.
Inkomstbasbeloppet infördes i samband med det nya pensionssystemet (1999)
och används vid beräkning av högsta pensionsgrundande inkomst. Dessutom
används inkomstbasbeloppet för att beräkna taket för allmän pensionsavgift
(8,07 x inkomstbasbeloppet).
Källa: Skatteverket.
Inkomståret 2014
Taxerad inkomst, kr
0 – 18 800
18 900 – 44 000
44 100 – 120 500
120 600 – 138 900
139 000 – 348 900
349 000 –
Grundavdrag, kr
= taxerad inkomst
18 800
18 900 –34 100
34 200
34 100 –13 200
13 100
Förhöjt grundavdrag för personer fyllda 65 år:
Taxerad inkomst, kr
0 – 49 000
49 100 – 163 200
163 300 – 212 400
212 500 – 551 400
551 500 –
Grundavdrag, kr
= taxerad inkomst
49 100 – 62 200
62 300
62 400 – 31 900
31 800
Källa: Skatteverket.
8 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE
FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 9
5. Skattereduktion för arbetsinkomst
Inkomståret 2014 (taxeringsåret 2015)
Från och med inkomståret 2007 finns en särskild skattereduktion för arbetsinkomster (s.k. jobbavdrag). Denna har utökats såväl 2008, 2009, 2010 och 2014.
Personer som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år får tillgodogöra sig en utökad
skattereduktion. Skattereduktionens storlek bestäms av den beskattningsbara
inkomsten, grundavdraget och kommunala skattesats. Från och med inkomståret
2009 utgår en fast reduktion i tre skikt för dem som fyllt 65 år. Med arbetsinkomst
avses pensionsgrundande inkomst från anställning samt näringsinkomst, minskade
med avdragsgilla kostnader samt allmänna avdrag. I samtliga tabeller avrundas
summorna till närmaste hundratal kronor.
Avdrag för personer upp till 65 år
Källa: Skatteverket.
Inkomståret 2015 (taxeringsåret 2016)
Årlig arbetsinkomst
Avdrag 1)
≤ 0,91 pbb ( 40 400)
Arbetsinkomsten minus grundavdrag
0,91 pbb – 2,94 pbb
(40 400 – 130 500)
0,91 pbb plus 33,2% av arbetsinkomsten i skiktet
minus grundavdrag
2,94 pbb – 8,08 pbb
(130 500 – 358 800)
1,584 pbb plus 11,1% av arbetsinkomsten i skiktet
minus grundavdrag
> 8,08 pbb (358 800)
2,155 pbb minus grundavdrag
1). Avdrag x kommunal skattesats = skattereduktion
Skattereduktion för personer som fyllt 65 år
Årlig arbetsinkomst
Avdrag för personer upp till 65 år
Skattereduktion
≤100 000
20 % av arbetsinkomsten
Årlig arbetsinkomst
Avdrag 1)
≤ 0,91 pbb (40 500)
Arbetsinkomsten minus grundavdrag
100 000 – 300 000
20% av arbetsinkomsten upp till 100 000 kr plus 5%
mellan 100 000 kr och 300 000 kr
0,91 pbb – 2,94 pbb
(40 500 – 130 800)
0,91 pbb plus 33,2% av arbetsinkomsten i skiktet
minus grundavdrag
> 300 000
20% av arbetsinkomsten upp till 100 000 kr plus 5% på
resterande, max 30 000 kr
2,94 pbb – 8,08 pbb
(130 800 – 359 600)
1,584 pbb plus 11,1% av arbetsinkomsten
i skiktet minus grundavdrag
> 8,08 pbb (359 600)
2,155 pbb minus grundavdrag
1). Avdrag x kommunal skattesats = skattereduktion
Skattereduktion för personer som fyllt 65 år
Årlig arbetsinkomst
Skattereduktion
≤100 000
20 % av arbetsinkomsten
100 000 – 300 000
20% av arbetsinkomsten upp till 100 000 kr
plus 5% mellan 100 000 kr och 300 000 kr
> 300 000
20% av arbetsinkomsten upp till 100 000 kr
plus 5% på resterande, max 30 000 kr
10 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE
FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 11
Skattereduktion för löntagare under 65 år 2014 och 2015 vid
olika inkomstnivåer
Skattereduktion
Årsinkomst
150 000
200 000
250 000
300 000
350 000
400 000
500 000
2015
12 600
15 900
19 300
22 600
26 000
26 400
26 400
2014
12 600
16 000
19 400
22 700
26 000
26 300
26 300
Beräkningarna är baserade på den genomsnittliga kommunalskattesatsen för
respektive år; 31,99% 2015 och 31,86% för 2014.
6. Allmän pensionsavgift
2014 och 2015
Allmän pensionsavgift tas ut med 7 procent av inkomsten upp till 8,07 inkomstbasbelopp. Allmän pensionsavgift skall inte betalas om inkomsten understiger
0,423 prisbasbelopp. En skattereduktion utgår som motsvarar 100 procent av
beloppet.
Avgift, procent
Högsta underlag (8,07 IBB), kr
Maximal avgift, kr
Lägsta underlag (0,423 PBB), kr
2015
7,0
468 867
32 800
18 800
2014
7,0
459 200
32 100
18 800
Källa: Pensionsmyndigheten och Skatteverket.
Inkomstskatt på löneinkomst jämfört med skatt på
pensionsinkomst, 2015
Månadsinkomst
Skatt på arbete
Skatt på pension
1 449
2 820
4 255
5 690
7 125
8 725
10 937
1 669
3 133
4 797
6 541
8 285
10 029
11 961
10 000
15 000
20 000
25 000
30 000
35 000
40 000
Beräkningarna är baserade på skattetabell 32.
12 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE
FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 13
7. Pensioner 2015
Hel ålderspension (garantipension):
Född 1937 eller tidigare
Ogift:
Gift (per person):
Kr/år
Kr/månad
97 072
86 481
8 089
7 207
Procent
Född 1938 eller senare
Ogift:
Gift (per person):
94 785
84 550
7 899
7 046
Garantipension till änkepension och omställningspension
94 785
7 899
Källa: Pensionsmyndigheten.
Äldreförsörjningsstöd
Ogift:
Gift (per person):
Kr/år
Kr/månad
64 380
53 004
5 365
4 417
Inkomstindex, 2001–2015
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
103,2
106,16
111,79
115,64
118,41
121,65
125,57
131,18
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
139,26
139,74
142,34
149,32
154,84
155,61
158,91
Inkomstindex mäter förändringarna i genomsnittlig pensionsgrundande inkomst
per individ.
Aktuell pension bestäms fr.o.m. inkomståret 2010 av ett balanstal och ett balansindex.
Balanstal
Balansindex
8. Kommunalskatter i genomsnitt
1975–2015
2015
1,004
150,55
2014
0,9837
146,84
År
1975
1980
1985
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
20001)
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Total
kommunalskattesats
Kommuner
Landsting
Församlingar
25,23
29,09
30,38
31,16
31,15
31,04
31,04
31,05
31,5
31,65
31,66
31,65
31,48
30,38
30,53
30,52
31,17
31,51
31,6
31,6
31,55
31,44
31,52
31,56
31,55
31,6
31,73,
31,86
31,99
15,23
16,68
17,22
17,31
17,32
19,38
19,43
19,44
20,2
21,15
21,16
21,18
20,55
20,57
20,57
20,53
20,7
20,8
20,84
20,83
20,78
20,71
20,72
20,74
20,73
20,59
20,61
20,65
20,7
9,12
11,4
12,06
12,7
12,68
10,51
10,47
10,48
10,12
9,32
9,31
9,28
9,74
9,82
9,97
9,99
10,47
10,71
10,76
10,76
10,78
10,73
10,8
10,82
10,82
11,01
11,11
11,20
11,29
0,88
1
1,09
1,15
1,15
1,15
1,14
1,14
1,17
1,18
1,19
1,19
1,19
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
–
Därav
Källa: SCB och Skatteverket.
Källa: Pensionsmyndigheten.
1) År 2000 avskaffades församlingsskatten och ersattes av en obligatorisk begravningsavgift samt en (frivillig)
kyrkoavgift. Begravningsavgiften är ej inräknad i summan i denna tabell. Se även tabell 10.
14 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE
FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 15
9. Högst och lägst kommunalskatt
2014 och 2015
10. Begravningsavgift och kyrkoavgift
2010–2015
I procentsatserna ingår landstingsskatt men ej kyrko- och begravningsavgift.
Den kyrkoavgift som anges nedan avser medlemmar i Svenska kyrkan.
Såväl kyrkoavgiften som den obligatoriska begravningsavgiften varierar
mellan kommuner och församlingar. Tabellen visar viktade riksgenomsnitt.
2015
Högst kommunalskatt,%
Dorotea
Dals-Ed
Bräcke
Ragunda
Bengtsfors
Vännäs
Hofors
Ockelbo
Vilhelmina
Orust
Lägst kommunalskatt,%
34,70
34,69
34,59
34,42
34,40
34,40
34,37
34,27
34,20
34,19
Vellinge
Kävlinge
Solna
Danderyd
Staffanstorp
Täby
Örkelljunga
Stockholm
Lomma
Sollentuna
29,19
29,20
29,22
29,45
29,48
29,73
29,75
29,78
29,93
30,20
Riksgenomsnitt,%
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Begravningsavgift
Kyrkoavgift
Summa
0,22
0,99
1,21
0,22
0,99
1,21
0,24
1
1,24
0,22
1,01
1,23
0,22
1,01
1,23
0,22
1,01
1,23
Källa: SCB.
2014
Högst kommunalskatt,%
Dorotea
Bräcke
Ragunda
Hofors
Dals-Ed
Ockelbo
Vilhelmina
Malå
Norsjö
Nordanstig
Lägst kommunalskatt,%
34,70
34,59
34,42
34,37
34,34
34,27
34,20
34,15
34,15
34,12
Vellinge
Kävlinge
Solna
Stockholm
Danderyd
Örkelljunga
Staffanstorp
Täby
Lomma
Sollentuna
29,19
29,20
29,22
29,43
29,45
29,45
29,48
29,73
29,93
30,20
Källa: SCB.
16 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE
FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 17
11. Förmånsbelopp och avdrag
2014 och 2015
2015
2014
43
86
215
42
82
210
18,50 kr/mil
9,50 kr/mil
6,50 kr/mil
18,50 kr/mil
9,50 kr/mil
6,50 kr/mil
Skattefria traktamenten (inrikes tjänsteresa), kr
Heldag
220
Halvdag
110
220
110
Kostförmån, kr per dag
Fri frukost
Fri lunch/middag
Helt fri kost
Resa bostad – arbetsplats
Egen bil
Förmånsbil, bensin mm
Förmånsbil, diesel
12. Inkomstfördelning
2014 och 2015, hushåll
Disponibel inkomst
Decil 1
Decil 2
Decil 3
Decil 4
Decil 5
Decil 6
Decil 7
Decil 8
Decil 9
Decil 10
Genomsnittlig disponibel
inkomst (kr/år)
2015
2014
85 700
135 300
161 700
187 300
211 900
236 800
266 100
303 000
357 000
624 900
85 000
134 300
159 900
185 000
209 200
233 600
262 500
298 800
352 400
624 100
Källa: Skatteverket.
Tabellen visar fördelningen av disponibel hushållsinkomst exkl. kapitalvinst
per konsumtionsenhet (k.e), med befolkningen indelad i tiondelar (deciler).
Decil 10 motsvarar den tiondel av hushållen som har högst inkomster.
Decil 10 motsvarar den del av hushållen som har lägst inkomster.
Källa: SCB.
18 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE
FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 19
13. Arbetsgivaravgifter och
egenavgifter 2014 och 2015
Uttag av sociala avgifter vid olika åldrar 2015, procent
Födda
Arbetsgivaravgifter, procent
Ålderspensionsavgift
Efterlevandepension
Sjukförsäkringsavgift
Arbetsskadeavgift
Föräldraförsäkring
Arbetsmarknadsavgift
Allmän löneavgift
Summa
2015
2014
10,21%
1,17%
4,35%
0,30%
2,60%
2,64%
10,15%
31,42%
10,21%
1,17%
4,35%
0,30%
2,60%
2,91%
9,88%
31,42%
– 1937
1938 – 1949
1950 – 1988
1989 –
Arbetsgivaravgifter
Egenavgifter
Passiv näringsverksamhet
0
10,21
31,42
15,49
0
10,21
28,97
14,89
24,26
24,26
24,26
24,26
Uttag av sociala avgifter vid olika åldrar 2014, procent
Födda
– 1937
1938 – 1949
1950 – 1988
1989 –
Arbetsgivaravgifter
Egenavgifter
Passiv näringsverksamhet
0
10,21
31,42
15,49
0
10,21
28,97
14,89
24,26
24,26
24,26
24,26
Egenavgifter, procent
Ålderspensionsavgift
Efterlevandepension
Sjukförsäkringsavgift
Arbetsskadeavgift
Föräldraförsäkring
Arbetsmarknadsavgift
Allmän löneavgift
Summa
Källa: Skatteverket.
2015
2014
10,21%
1,17%
4,44%
0,30%
2,60%
0,37%
9,88%
28,97%
10,21%
1,17%
4,44%
0,30%
2,60%
0,37%
9,88%
28,97%
Egenavgifter erläggs av näringsidkare istället för arbetsgivaravgifter. Från och
med 1 januari 2010 har egenavgifterna satts ned med fem procentenheter, max
10 000 kronor per person och max 20 000 kronor per företag.
* Egenföretagare kan erhålla en lägre sjukförsäkringsavgift på inkomster upp till 7,5 prisbasbelopp i utbyte mot fler
karensdagar (se nedan).
Sjukförsäkringsavgift för egenföretagare, procent
Antal karensdagar
1 karensdag
7 karensdagar
14 karensdagar
30 karensdagar
60 karensdagar
90 karensdagar
20 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE
2015
2014
4,66
4,44
4,34
4,16
3,93
3,76
4,61
4,44
4,35
4,18
3,96
3,81
Undantag (för år 2015, 1 januari) – men nya regler väntas
För anställda som är födda 1937 eller tidigare betalas inga arbetsgivaravgifter.
För anställda som är födda 1938–1949 betalas bara ålderspensionsavgiften på
10,21 procent.
För anställda som är födda 1989 eller senare betalas bara ålderspensionsavgift och
en fjärdedel av övriga avgifter, det vill säga 15,49 procent.
För anställda som vid årets ingång inte fyllt 26 år och för de över 65 år utgår lägre
arbetsgivaravgifter. Dock kommer dessa att förändras när regeringen lägger sin tillläggsbudget den 15 april. Egentligen ska regeringen genomföra Alliansens ytterligare sänkningar av ungas arbetsgivaravgifter den 1 maj (Alliansbudgeten). Men det är
oklart hur det blir då regeringen har meddelat att man avser att avskaffa ungdomsrabatten helt från den 1 juli 2015. Även den avskaffade särskilda löneskatten, för
dem över 65 år, kommer sannolikt att återinföras i samma veva (med 5,6 procent
för samtliga över 65 år).
FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 21
14. Arbetsgivaravgifternas utveckling,
1986–2015
År
Skattesats,%
1986
1987
1988
1989
1990
1991 1)
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
36,45
37,08
37,07
37,47
38,97
38,02
34,83
31,00
31,36
32,86
33,06
32,92
33,03
33,06
32,92
År
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
Skattesats,%
32,82
32,82
32,82
32,7
32,46
32,28
32,42
32,42
31,42
31,42
31,42
31,42
31,42
31,42
31,42
1) Genomsnitt för året. Skattesatsen ändrades under innevarande år.
Källa: SCB.
15. Fastighetsavgift och fastighetsskatt
Skattesats 2015,%
Småhus
Hyreshus (bostäder)
Lokaler
Industrier
Vattenkraftverk
Obebyggd tomtmark
Arrendetomt
Småhus under uppförande
0,751)
0,3
1,0
0,5
2,8
1,0
0,8
1,0
1) Skattesatsen är 0,75 procent av underlaget, dock högst 7 262 kronor
(inkomståret 2015). Vissa undantag finns.
Källa: Skatteverket.
Skatteintäkter 2015, prognos
Mdkr
Småhus
varav kommunal avgift
Hyreshus, bostadslägenheter
varav kommunal avgift
Hyreshus, lokaler
Industrier
Vattenkraft
Summa
14,2
13,7
2,8
2,7
7,2
1,8
5,5
31,5
Källa: Regeringskansliet.
Avyttring
Kapitalvinstskatten på vinster från försäljning av privatbostäder är 22 procent sedan
1 januari 2008. En förlust är avdragsgill till 50 procent. För avyttringar från och med
1 januari 2008 medges uppskov med kapitalvinstskatten endast upp till ett värde på
1,6 miljoner kronor. Taket gäller endast nya uppskov. År 2010 sänktes detta tak till
1 450 000 kronor. Från och med 2009 års taxering har en ränta införts på 0,5 procent av uppskovsbeloppet på såväl nya som gamla uppskov.
22 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE
FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 23
Genomsnittlig köpeskilling och taxeringsvärden i Sverige 2009–2014,
Kronor, löpande priser
Småhus, helårsbostad
Köpeskilling, medelvärde i tkr
Bas-/taxeringsvärde, medelvärde i tkr
Småhus, fritidsbostad
Köpeskilling, medelvärde i tkr
Bas-/taxeringsvärde, medelvärde i tkr
2009
2010
2011
2012
2013
2014
1 911
1 336
2 022
1 312
2 050
1 321
2 102
1 522
2 235
1 553
2 357
1 544
1 337
843
1 408
830
1 417
835
1 370
924
1 463
952
1 529
970
Källa: SCB.
16. Hus-avdrag
Hus-avdrag är ett sammanfattande begrepp för hushållsarbete (RUT) och ROT-avdrag. Skattereduktion medges med 50 procent av arbetskostnaden och maximalt
50 000 kronor per person för arbeten utförda under året.
För att kunna utnyttja skattereduktionen måste den skattskyldiges slutliga skatt,
minskad med andra skattereduktioner, uppgå till minst samma belopp som hus-avdraget. Vidare fordras för att få ROT-avdrag att den skattskyldige äger (helt eller delvis) den bostad där arbetet utförs samt nyttjar densamma.
Den första juli 2009 infördes ett nytt system för skattereduktion, den s.k. fakturamodellen. Detta innebär att köparen bara behöver betala hälften av arbetskostnaden till säljföretaget, varefter det senare ansöker om ersättning från Skatteverket.
Den som utför arbetet måste ha F-skattsedel. I underlaget för skattereduktion räknas inte utgifter för material, utrustning eller resor in.
Som husarbete räknas reparation, underhåll, ombyggnad och tillbyggnad av bostad,
samt städning, barnpassning med mera.
Se www.skatteverket.se för vilka tjänster som berättigar till skattereduktion.
17. Stämpelskatt
Stämpelskatt ska betalas till staten vid köp av fastighet eller tomträtt, samt vid
inteckning.
Skattesats 2015,%
Fastighetsköp, fysisk person
Fastighetsköp, juridisk person
Inteckning i fast egendom
1,5
4,25 1)
2
1) 1,5 procent vid vissa förvärv, exempelvis köp av bostadsrättsförening.
24 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE
FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 25
18. Alkoholskatt 2015
20. Energiskatt 2015
Alkoholgräns,
volym-%
Alkoholskatt,
kr/liter
Öl, per volymprocent och liter
upp till 2,80
>2,80
0,00
1,94
Vin och andra jästa drycker, per liter
upp till 2,25
2,25–4,50
4,50–7,00
7,00–8,50
8,50–15,00
15,00–18,00
0,00
8,84
13,06
17,97
25,17
52,68
1,20–15,00
Över 15 högst 22
31,72
52,68
>1,20
511,48
Produkt
Mellanklassprodukter, per liter
Etylalkohol, per liter ren alkohol
Källa: Skatteverket.
19. Tobaksskatt 2015
Produkt
Cigaretter
Cigarrer och cigariller
Piptobak
Snus
Tuggtobak
1,51 kr/styck + 1% av detaljhandelspriset
1,33 kr/styck
1 841 kr/kg
432 kr/kg
476 kr/kg
Total
punkt- Skatt inkl.
skatt, kr moms 1), kr
Energiskatt, kr
CO2skatt, kr
850
3 218
4 068
5 085
0
3 385
3 385
4 231
1 092
3 385
4 477
5 596
646
2 800
3 446
4 308
0
2 409
2 409
3 011
Metan (för andra ändamål än drift av
transportmedel), kr/1 000 m3
939
2 409
3 348
4 185
Bensin, blyfri, kr/liter
- Miljöklass 1
- Miljöklass 2
3,25
3,28
2,60
2,60
5,85
5,88
7,31
7,35
Alkylatbensin
1,46
2,60
4,06
5,08
Diesel, kr/m3
- Miljöklass 1
1 833
3 218
5 051
El, norra Sverige, öre/kWh
19,40
–
19,40
24,25
El, övriga, öre/kWh
29,30
–
29,30
36,63
Bränsleslag
Eldningsolja 1
<0,1% svavel, kr/m3
Gasol
(för drift av transportmedel), kr/ton
Gasol
(för andra ändamål än drift av
transportmedel), kr/ton
Kol, koks, kr/ton
Metan (för drift av motorfordon),
kr/1 000 m3
6 314
1) Moms på råvaran tillkommer. I vissa fall är summorna avrundade.
Från och med år 2012 sker en årlig uppräkning ske av skattesatserna på cigarrer,
cigariller, piptobak, snus och tuggtobak. Skattesatserna räknas upp med förändringen i konsumentprisindex. Från 1 januari 2015 höjdes skatten mer än den årliga
indexuppräkningen.
Källa: Skatteverket.
Källa: Skatteverket.
26 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE
FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 27
21. Skattefridagen 2014 – 16 juli
22. Försörjningsbalansen 2012–2016
En genomsnittlig löntagare betalar nästan 55 procent av sin totala lön i skatt.
Skattefridagen är den dag på året då löntagaren börjar att ”arbeta åt sig själv” om
den totala skattebördan fördelas på antalet dagar på ett år. Den första ”skattefria”
dagen för en löntagare med en årsinkomst motsvarande 6 inkomstbasbelopp
(341 400 kr år 2014) infaller under den senare delen av juli.
Försörjningsbalansen visar tillgången och efterfrågan på varor och tjänster.
Summan utgör bruttonationalprodukten (BNP). (På grund av revideringar och
avrundningar summerar ej alla delposter.)
År
Skattefridagen
År
Skattefridagen
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
20011)
2002
16 aug
06 aug
06 aug
09 aug
10 aug
16 aug
14 aug
17 aug
14 aug
11 aug
10 aug
07 aug
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
08 aug
10 aug
10 aug
08 aug
29 jul
29 jul
23 jul
20 jul
20 jul
19 jul
18 jul
16 jul
Miljoner kronor, fasta priser; referensår 2013
Hushållens
konsumtionsutgifter
Offentliga
konsumtionsutgifter
Fasta bruttoinvesteringar
Lagerinvesteringar
Export
Import
BNP
BNP kronor per invånare
2012
2013
2014
2015
2016
1 728 076
1 761 486
1 803 136
1 851 587
1 903 902
981 658
837 311
–378
1 662 611
1 480 324
3 727 220
391 601
988 460
834 249
733
1 660 087
1 469 999
3 775 016
393 276
1 003 345
871 838
11 282
1 696 606
1 545 523
3 840 684
395 979
1 016 425
913 811
9 204
1 766 539
1 630 203
3 927 363
400 065
1 037 173
963 373
8 235
1 857 199
1 721 543
4 048 340
407 111
Åren 2014–2016 är prognoser, december 2014.
Källa: Konjunkturinstitutet.
1) Från och med år 2005 baseras inkomsten i beräkningen på inkomstbasbeloppet istället för prisbasbeloppet.
För åren 2001 t.o.m. 2004 har beräkningarna reviderats i enlighet med den nya metoden.
Så beräknas skattefridagen
Årslön 6 inkomstbasbelopp, kr
Hela lönen (inkl. löneskatt), kr
Löneskatter, kr
Inkomstskatter, kr
Indirekta skatter, kr
Totala skatter, kr
Andel skatter,%
Antal dagar (av 365)
Skattefridagen 2014
341 400
448 700
107 300
78 500
55 100
240 900
53,7
196
Dag 197 (16 juli)
Källa: Skattebetalarna.
28 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE
FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 29
23. Översikt statens skatteintäkter
24. Översikt offentliga utgifter
Prognos 2015, miljarder kronor, löpande priser
Statens utgifter 2015 enligt statsbudgeten
2015 (mdkr)
Direkta skatter på arbete
Kommunal skatt
Statlig skatt
Allmän pensionsavgift
Skattereduktioner m.m.
Indirekta skatter på arbete
Arbetsgivaravgifter
Egenavgifter
Särskild löneskatt
Nedsättningar
Tjänstegruppliv m.m.
Avgifter till premiepensionssystemet
Skatt på kapital
Skatt på kapital, hushåll
Skatt på bolagsvinster
Avkastningsskatt
Fastighetsskatt och fastighetsavgift
Stämpelskatt
Kupongskatt m.m.
Skatt på konsumtion och insatsvaror
Mervärdesskatt
Skatt på alkohol och tobak
Energiskatt
Koldioxidskatt
Övriga skatter på energi och miljö
Skatt på vägtrafik
Övriga skatter
Skatt på import
Restförda och övriga skatter
Totala skatteintäkter
varav EU-skatter
Offentliga sektorns skatteintäkter
557,4
632,0
49,9
108,0
–232,5
483,7
489,5
12,8
39,8
–25,5
0,7
–33,6
182,2
36,5
91,9
8,3
32,1
9,4
4,0
496,1
368,3
25,4
41,1
24,8
4,9
18,9
6,8
5,9
4,7
1 724,0
5,9
1 718,1
Som andel av BNP
1)
13,8%
15,7%
1,2%
2,7%
–5,8%
12,0%
12,1%
0,3%
1,0%
–0,6%
0,0%
–0,8%
4,5%
0,9%
2,3%
0,2%
0,8%
0,2%
0,1%
12,3%
9,1%
0,6%
1,0%
0,6%
0,1%
0,5%
0,2%
0,1%
0,1%
42,8%
0,1%
42,6%
Observera att dessa utgifter endast gäller för staten. Stora delar av de offentliga
utgifterna belastar landstingen och kommunerna (se nästa sida).
Statsbudgetens utgiftsområden
Mdkr
Rikets styrelse
Samhällsekonomi och finansförvaltning
Skatt, tull och exekution
Rättsväsendet
Internationell samverkan
Försvar och samhällets krisberedskap
Internationellt bistånd
Migration
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Integration och jämställdhet
Arbetsmarknad och arbetsliv
Studiestöd
Utbildning och universitetsforskning
Kultur, medier, trossamfund och fritid
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt
konsumentpolitik
Regional tillväxt
Allmän miljö- och naturvård
Energi
Kommunikationer
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Näringsliv
Allmänna bidrag till kommuner
Statsskuldsräntor m.m.
Avgiften till Europeiska gemenskapen
12,1
14,6
10,7
41,3
1,9
48,6
29,2
17,0
61,7
101,8
38,1
82,6
17,2
67,0
19,0
62,2
12,8
Summa utgiftsområden
870,8
1,1
2,3
5,3
2,3
47,2
16,6
5,2
91,4
22,4
39,1
Källa: ESV, Prognos statens budget och de offentliga finanserna 2014.
1) Baserat på ESV:s prognos över BNP 2015.
Källa: ESV, Prognos statens budget och de offentliga finanserna 2014.
30 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE
FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 31
Landstingens nettoutgifter 2013
Verksamhet (miljoner kr)
2013
Andel
Primärvård
Specialiserad somatisk vård
Specialiserad psykiatrisk vård
Tandvård
Övrig hälso- och sjukvård
Läkemedel (öppen)
Regionalutveckling
Politisk verksamhet
Trafik och infrastruktur
44 233
128 662
23 089
9 672
22 155
19 675
7 478
1 455
23 403
15,8%
46,0%
8,3%
3,5%
7,9%
7,0%
2,7%
0,5%
8,4%
Nettokostnad, totalt
279 823
100,0%
Källa: SKL.
25. Kommunalekonomisk
skatteutjämning 2015
Nettobetalare
Kr/inv
Danderyd
Solna
Lidingö
Täby
Stockholm
Vellinge
Nacka
Lomma
Tjörn
–14 379
–6 057
–5 792
–4 865
–1 730
–1 267
–1 054
–689
–288
Nettomottagare, topp 10
Kr/inv
Dorotea
Vilhelmina
Åsele
Sorsele
Övertorneå
Pajala
Bräcke
Berg
Storuman
Strömsund
26 805
26 202
25 718
25 375
23 432
22 535
22 366
21 964
21 031
20 801
Kommunernas nettoutgifter 2013
Verksamhet (miljoner kr)
Källa: SCB.
2013
Andel
Förskoleverksamhet o skolbarnsomsorg
Grundskola
Gymnasieskola
Övrig utbildning
Äldreomsorg
Funktionshindrade
Ekonomiskt bistånd
Individ- o familjeomsorg (exkl ek.bistånd)
Affärsverksamhet
Övrigt
78 960
88 058
38 267
20 633
104 945
63 040
13 773
24 939
24 114
89 659
14,5%
16,1%
7,0%
3,8%
19,2%
11,5%
2,5%
4,6%
4,4%
16,4%
Nettokostnad, totalt
546 387
100,0%
Källa: SKL.
32 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE
Nettobetalarna, i kronor
Stockholm
Danderyd
Solna
Täby
Lidingö
Nacka
Vellinge
Lomma
Tjörn
–1 578 199 127
–464 360 793
–450 462 564
–327 882 192
–263 482 761
–100 990 724
–43 223 052
–15 786 173
–4 342 572
Största nettomottagare topp 10,
i kronor
Malmö
Göteborg
Norrköping
Eskilstuna
Södertälje
Botkyrka
Örebro
Helsingborg
4 415 726 938
2 554 823 969
1 278 316 050
1 278 188 368
1 256 661 457
1 245 561 632
1 147 179 215
1 052 056 197
Kristianstad
Borås
861 565 036
858 645 931
Källa: SCB.
FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 33
26. Statsskulden
27. Konsumentprisindex 1982–2014
Statsskulden den 31 december 2014:
1 394 313 mnkr
Statsskuldens utveckling 1982–2014
Avser 31 december varje angivet år
År
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Statsskulden,
löpande priser, mnkr
Statsskulden, 2014 års
penningvärde, mnkr
377 089
460 196
534 622
595 695
630 784
622 272
609 940
600 047
618 570
692 958
880 802
1 132 267
1 286 596
1 386 165
1 411 193
1 432 076
1 448 859
1 374 180
1 279 205
1 156 827
1 160 329
1 228 741
1 257 326
1 308 572
1 286 442
1 175 860
1 129 294
1 197 116
1 188 302
1 157 535
1 152 662
1 277 069
1 394 313
962 871
1 088 125
1 170 444
1 214 730
1 234 730
1 168 035
1 081 923
1 000 078
933 152
956 236
1 188 240
1 459 550
1 622 861
1 705 247
1 728 145
1 744 390
1 767 654
1 668 543
1 538 138
1 357 834
1 333 243
1 385 093
1 412 102
1 462 841
1 400 868
1 260 469
1 167 302
1 244 039
1 189 383
1 114 977
1 150 150
1 274 842
1 394 313
Källa: Riksgälden och egna beräkningar.
34 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE
Ökningen av konsumentprisindex (KPI) visar inflationen. SCB har en «korg» med
varor och tjänster som viktas på ett sådant sätt att det återspeglar den allmänna
prisutvecklingen. 1980 år det nuvarande basåret, som är lika med 100. KPI beräknas
för varje månad och årsmedeltalet är medelvärdet under året.
KPI-utvecklingen 1982–2014
År
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
KPI, årsmedeltal
121,7
132,5
143,2
153,8
160,3
167,0
176,7
188,1
207,6
227,2
232,6
243,6
248,8
254,9
256,3
258,0
257,3
År
KPI, årsmedeltal
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
258,5
260,8
267,1
272,9
278,1
279,1
280,4
284,2
290,5
300,5
299,7
303,5
311,4
314,2
314,1
313,49
Källa: SCB.
KPI-utvecklingen under 2014
Månad
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December
KPI
Inflationstakten,%
311,39
312,70
312,68
313,89
314,05
314,70
313,67
313,35
313,85
314,02
313,56
314,05
–0,2
–0,2
–0,6
0,0
–0,2
0,2
0,0
–0,2
–0,4
–0,1
–0,2
–0,3
Källa: SCB.
Inflationstakten visar förändringen under de senaste 12 månaderna.
Varje månad jämförs med samma månad föregående år.
FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 35
29. Statslåneräntan
28. Referensräntan
Referensräntan fastställs av Riksbanken halvårsvis och motsvaras av reporäntan vid
utgången av föregående halvår, vid behov avrundad till närmast högre halva procentenhet. Referensräntan används bl.a. vid beräkningar av dröjsmålsränta på fordringar.
Statslåneräntan per 30 november används bl.a. för beräkning av kapitalbeskattad
utdelning och kapitalvinst på aktier i fåmansföretag, bilförmån, ränteförmån och
räntefördelning i näringsverksamhet.
Räntesats,%
Från och med:
2002-07-01
2003-01-01
2003-07-01
2004-01-01
2004-07-01
2005-01-01
2005-07-01
2006-01-01
2006-07-01
2007-01-01
2007-07-01
2008-01-01
2008-07-01
2009-01-01
2009-07-01
2010-01-01
2010-07-01
2011-01-01
2011-07-01
2012-01-01
2012-07-01
2013-01-01
2013-07-01
2014-01-01
2014-07-01
2015-01-01
30 nov 96
30 nov 97
30 nov 98
30 nov 99
30 nov 00
30 nov 01
30 nov 02
30 nov 03
30 nov 04
30 nov 05
30 nov 06
30 nov 07
30 nov 08
30 nov 09
30 nov 10
30 nov 11
30 nov 12
30 nov 13
30 nov 14
Räntesats,%
4,50
4,00
3,00
3,00
2,00
2,00
1,50
1,50
2,50
3,00
3,50
4,00
4,50
2,00
0,50
0,50
0,50
1,50
2,00
2,00
1,50
1,00
1,00
1,00
1,00
0,00
7,02
6,17
4,38
5,57
5,06
4,94
4,85
4,71
3,95
3,26
3,54
4,16
2,89
3,20
2,84
1,65
1,49
2,09
0,90
Källa: Riksgälden.
Källa: Riksbanken.
36 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE
FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 37
30. Genomsnittlig statslåneränta
31. Löner i offentlig sektor
Den genomsnittliga statslåneräntan (årsgenomsnittet) används bl.a. vid
beräkning av avkastningsskatt på pensionsmedel.
Genomsnittlig månadslön, statlig sektor, 2013
År
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Yrkesgrupp
Räntesats,%
6,47
4,98
4,88
5,35
4,97
5,16
4,39
4,31
3,24
3,61
4,13
3,88
3,10
2,76
2,57
1,52
2,01
1,62
Källa: Riksgälden.
Medellön, kr/månad
Antal
Verksamhetschefer inom offentlig förvaltning m.m.
Domare
Övriga civilingenjörer m.fl.
Övriga dataspecialister
Företags-, förvaltnings- och organisationsjurister
Övriga företagsekonomer
Universitets- och högskollärare
Revisorer m.fl.
Administratörer i offentlig förvaltning
Läkare
Systemerare och programmerare
Säkerhetsinspektörer m.fl.
Journalister, författare, informatörer m.fl.
Personaltjänstemän och yrkesvägledare
Övriga ingenjörer och tekniker
Samtliga
57 500
50 300
41 100
40 700
38 600
38 100
37 100
36 800
36 700
36 300
36 100
36 000
35 500
35 000
34 100
33 300
3 300
1 500
1 300
2 300
3 200
1 100
32 700
2 500
25 300
2 300
5 300
1 200
2 400
3 300
1 800
219 400
Tulltjänstemän
Militärer
Poliser
Bibliotekarier m.fl.
Socialsekreterare och kuratorer
Övriga jurister
Datatekniker
Laboratorieingenjörer
Platsförmedlare och arbetsvägledare
Socialförsäkringstjänstemän
Redovisningsekonomer m.fl.
Bokförings- och redovisningsassistenter
Taxeringstjänstemän
Administrativa assistenter
Boutredare
Behandlingsassistenter m.fl.
Kriminalvårdare
Vaktmästare m.fl.
Övrig kontorspersonal
Hotell- och kontorsstädare m.fl.
32 500
31 600
31 200
31 000
29 600
29 500
29 200
28 600
28 200
27 800
27 600
27 400
27 200
27 000
26 100
25 500
24 700
23 700
23 600
21 200
1 400
12 700
16 500
1 300
1 500
2 700
1 200
2 300
7 900
10 500
1 300
1 300
4 200
11 600
1 300
2 000
6 200
1 600
3 500
1 300
Anm. Gäller de yrkesgrupper med fler än 1 000 personer. Ytterligare cirka 13 000 personer ingår i beteckningen samtliga.
Källa: SCB.
38 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE
FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 39
32. Politikernas arvoden och
ersättningar
33. Antalet sysselsatta i offentlig sektor
Knappt en tredjedel av de sysselsatta i Sverige är verksamma inom offentlig verksamhet.
Uppgifterna avser vad som gäller fr.o.m. 1 juli 2014
Tjänst
Statsministern
Statsråd
Talmannen
Vice talman
Riksdagsledamot
Utskottsordförande
Vice utskottsordförande
Traktamente vid övernattning
(riksdagsledamot)
Arvode, kr/mån
156 000
124 000
156 000
79 300
61 000
73 200
70 150
370 kr/dag (varav 220 kr skattefritt)
120 kr/dag i Sthlm (helt skattefritt)
I denna statistik ingår inte bolagiserade verksamheter; de räknas till den privata
sektorn.
Sysselsatta inom offentlig sektor, tusental
Sektor
2013
Staten
Primärkommuner
Landsting
237,3
790,0
235,6
Totalt
1 262,9
Källa: SCB.
Källa: Riksdagen.
40 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE
FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 41
34. Skattetrycket i internationell
jämförelse
Skatter i procent av BNP 1975 och 2013
Land
Danmark
Frankrike
Belgien
Finland
Sverige
Italien
Österrike
Norge
Luxemburg
Ungern
Slovenien
Tyskland
Nederländerna*
Island
Tjeckien
OECD*
Grekland
Portugal
Storbritannien
Spanien
Nya Zeeland
Polen*
Estland
Kanada
Israel
Slovakien
Japan*
Turkiet
Irland
Australien*
Schweiz
USA
Sydkorea
Chile
Mexiko
2013
1975
Förändring 1975–2013,%-enheter
48,6
45
44,6
44
42,8
42,6
42,5
40,8
39,3
38,9
36,8
36,7
36,3
35,5
34,1
34,1
33,5
33,4
32,9
32,6
32,1
32,1
31,8
30,6
30,5
29,6
29,5
29,3
28,3
27,3
27,1
25,4
24,3
20,2
19,7
38,4
35,5
39,5
36,6
41,3
25,4
36,6
39,2
32,8
…
…
34,3
40,7
30
…
…
19,4
19,1
34,9
18,4
28,4
…
…
32
…
…
20,7
11,9
28,7
25,1
24,4
25,6
…
…
…
10,2
9,5
5,1
7,4
1,5
17,2
5,9
1,6
6,5
–
–
2,4
–4,4
5,5
–
–
14,1
14,3
–2
14,2
3,7
–
–
–1,4
–
–
8,8
17,4
–0,4
2,2
2,7
–0,2
–
–
–
Observera att skattetrycket är beräknat på basis av det nya regelverket för nationalräkenskaperna (SNA 2008/ESA 2010). Metodförändringen har generellt medfört
något högre BNP-nivåer vilket alltså ger ett lägre skattetryck.
Källa: OECD.
*Avser 2012 års siffror.
42 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE
FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 43
35. Välståndsligan 1970 och 2013
36. Viktiga datum 2015
Internationell jämförelse BNP per invånare
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
Land
Index år
2013
Luxemburg
Norge*
Schweiz
USA
Nederländerna
Irland
Österrike
Sverige
Australien
Danmark
Tyskland
Kanada
Belgien
Island
Finland
EU–15
Storbritannien
OECD
Frankrike
Japan*
Italien
Nya Zeeland
Spanien
Sydkorea
Israel
Tjeckien
Slovenien
Portugal
Slovakien
Estland
Grekland
Ryssland*
Polen
Ungern
Chile*
Turkiet*
Mexiko
Kina*
240
170
152
140
122
121
119
118
116
116
114
113
111
111
105
101
101
100
99
95
93
91
87
87
86
77
76
73
70
68
68
67
63
62
58
49
45
32
44 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE
(Gäller privatpersoner).
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Land
Index år
1970 1)
Schweiz
USA
Luxemburg
Sverige
Kanada
Danmark
Frankrike
Australien
Nederländerna
Nya Zeeland
Storbritannien
Belgien
Tyskland
Österrike
Italien
Norge
Japan
Finland
Island
Spanien
Irland
Grekland
Portugal
Mexiko
Turkiet
154
147
119
113
111
109
105
103
102
100
96
95
93
89
89
88
86
85
83
66
55
53
46
40
28
Januari
31
Sista dagen för arbetsgivare, banker m.fl. att lämna kontrolluppgifter för
inkomståret 2014 till dig och Skatteverket.
Februari
12
Du ska ha gjort en eventuell extra skatteinbetalning om du vill undvika kostnadsränta och räknar med ett underskott av slutlig skatt på mer än 30 000
kronor. Räntan börjar räknas fr.o.m. den 13 februari.
Mars
12
Förfallodagen för underskott av slutlig skatt för de som fick sitt slutskattebesked i december 2014.
16
Under tiden 16 mars – 15 april pågår utskick av Inkomstdeklaration 1
(SKV 2000).
19
E-tjänsten Inkomstdeklaration 1 öppnar den 19 mars.
April
15
Senast den 15 april ska de förtryckta inkomstdeklarationerna vara utskickade.
Maj
4
Inkomstdeklarationen för inkomståret 2014 ska du ha lämnat senast den
4 maj. Du ska ha gjort en eventuell extra skatteinbetalning om du vill undvika
kostnadsränta och räknar med ett underskott av slutlig skatt på högst 30 000
kronor. Räntan börjar räknas fr.o.m. den 5 maj.
1) 1970 års index exkluderar Sydkorea, Chile,
Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern, Polen,
Kina, Israel och Estland.
*Avser BNP-beräkningar enligt ett gammalt
system och är därför inte helt jämförbara med
övriga länder (BNP per inv. kan underskattas).
Källa: OECD.
FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 45
Juni
5
30
........................................................................................................
Skattepengarna betalas ut under vecka 24. Löntagare eller pensionär kan
få tillbaka pengar på skatten redan före midsommar om du lämnat in din
deklaration via internet, telefon, eller sms senast den 4 maj 2015.
Samt anmält bankkonto.
Till dig som är fastighetsägare skickar Skatteverket ut beslut om allmän fastighetstaxering 2015 av småhus och särskild fastighetstaxering 2015 av lantbruk,
hyreshus, ägarlägenhet, industri, täkt, elproduktionsenhet eller specialenhet.
Augusti
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
5
Skattepengarna betalas ut den 5–7 augusti till dig som har anmält konto.
10
Skattepengarna betalas ut den 10–14 augusti till dig som inte anmält konto,
via ett utbetalningskort om beloppet uppgår till minst 2 000 kronor.
........................................................................................................
........................................................................................................
September
9
Skattepengarna betalas ut den 9–11 september till dig som har anmält konto.
14
Skattepengarna betalas ut den 14–18 september till dig som inte anmält
konto, via ett utbetalningskort om beloppet uppgår till minst 2 000 kronor.
........................................................................................................
........................................................................................................
November
2
Fastighetsdeklaration till förenklad fastighetstaxering 2016 av hyreshus och
ägarlägenheter ska vara lämnad.
........................................................................................................
12
Om ditt slutskattebesked skickats ut i augusti ska din inbetalning av underskott på skattekontot vara bokförd hos Skatteverket den 12 november.
........................................................................................................
........................................................................................................
December
9
Skattepengarna betalas ut 9–11 december till dig som har anmält konto.
14
Sista dagen för Skatteverket att skicka ut slutskattebesked.
Källa: Skatteverket.
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
46 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE
FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 47
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
48 - FAKTA FÖR SKATTEBETALARE
FAKTA FÖR SKATTEBETALARE - 49