Mall för rapporter i meddelandeserien
Mottagande och etablering av nyanlända 2014 – Enkätundersökning riktad till Sveriges samtliga kommuner 2 Mottagande och etablering av nyanlända 2014 – Enkätundersökning riktad till Sveriges samtliga kommuner Meddelande nr 2015:09 3 Meddelande nummer 2015:09 Referens Lucie Riad, integrationsansvarig, Länsstyrelsen i Södermanlands län. Nina Lindgren, integrationsutvecklare, Länsstyrelsen i Jönköpings län. April 2015. Kontaktpersoner Hedyah Faghir, integrationshandläggare, Länsstyrelsen i Västerbotten telefon 010-225 43 15, e-post [email protected] Jakob Lindahl, analytiker, Länsstyrelsen i Västra Götaland telefon 010-224 45 11, e-post [email protected] Lucie Riad, integrationsansvarig, Länsstyrelsen i Södermanlands län telefon 010-223 42 11, e-post [email protected] Webbplats www.lansstyrelsen.se/jonkoping Fotografier Smålandsbilder ISSN 1101-9425 ISRN LSTY-F-M—15/09--SE Länsstyrelsen i Jönköpings län 2015 4 Mottagande och etablering av nyanlända 2014 Innehållsförteckning Länsstyrelsens uppföljning ....................................................................................................... 7 En länsstyrelsegemensam enkät till landets kommuner ............................................................................. 7 Enkätens innehåll och utformning .................................................................................................................. 7 Datainsamling .................................................................................................................................................... 7 Svarsfrekvens ...................................................................................................................................................... 8 Resultatens giltighet .......................................................................................................................................... 8 Länsstyrelsens användning av resultaten...................................................................................................... 8 Rapportens disposition ..................................................................................................................................... 8 Överenskommelser om mottagande av nyanlända och ensamkommande barn........ 10 Enkätresultat ........................................................................................................................... 11 Lokal samverkan .............................................................................................................................................. 11 Lokal överenskommelse med Arbetsförmedlingen (LÖK) ................................................................ 11 Samverkansformer mellan kommunen och Arbetsförmedlingen ................................................... 11 Samverkan med andra aktörer .............................................................................................................. 12 Hinder för samverkan ................................................................................................................................ 12 Erfarenhet av insatser i mottagandet av nyanlända ......................................................................... 12 Samordningens betydelse för de nyanlända ...................................................................................... 12 Mottagandet av ensamkommande barn .................................................................................................. 14 Erfarenhet av mottagandet inom olika insatsområden ..................................................................... 14 Familjehem, utslussningsboenden, gode män och särskilt förordnad vårdnadshavare ............ 14 Samverkan med andra aktörer .............................................................................................................. 15 Hinder för samverkan ................................................................................................................................ 15 Bosättning och bostäder ............................................................................................................................... 16 Dialog och samordning med andra aktörer ........................................................................................ 16 Hinder för bosättning ................................................................................................................................ 17 Kommunernas stöd till nyanlända gällande boende i annan kommun ......................................... 17 Utbildning och skola........................................................................................................................................ 18 Kommuners anordnande av Sfi- utbildning .......................................................................................... 18 Utbud av Sfi- utbildningar och undervisningsformer ........................................................................... 18 Väntetid för att påbörja Sfi ...................................................................................................................... 19 Fritid och föreningsliv ...................................................................................................................................... 20 Introduktion till föreningslivet ................................................................................................................... 20 Samarbete med ideella sektorn ............................................................................................................. 20 Arbete ............................................................................................................................................................... 22 Hälsa .................................................................................................................................................................. 23 Hälsokommunikation ................................................................................................................................ 23 Information från Arbetsförmedlingen .................................................................................................... 24 Samverkan om individer med nedsatt prestationsförmåga ............................................................. 24 Regional samverkan ....................................................................................................................................... 25 Nyanlända .................................................................................................................................................. 25 Ensamkommande barn............................................................................................................................ 25 Regional överenskommelse .................................................................................................................... 25 Behov av stärkt regional samverkan...................................................................................................... 25 5 Mottagande och etablering av nyanlända 2014 Länsstyrelsens arbete ...................................................................................................................................... 26 Nytta för kommunerna ............................................................................................................................. 26 Behovet framöver ..................................................................................................................................... 26 Diagram över enkätresultaten .............................................................................................. 27 Bilaga 1: Länsstyrelsernas integrationsuppdrag år 2014 Bilaga 2: Enkäten Bilaga 3: Figurer B1-B3 6 Mottagande och etablering av nyanlända 2014 Länsstyrelsens uppföljning Länsstyrelsen har i uppdrag att följa upp den regionala organiseringen och genomförandet av insatser för nyanlända på lokal och regional nivå1. På detta sätt kan Länsstyrelsen förse regeringen med information från samtliga delar av landet. I fokus för uppdraget ligger reformen för etablering av nyanlända. En länsstyrelsegemensam enkät till landets kommuner Under 2014 har en arbetsgrupp bestående av representanter från fyra av Sveriges länsstyrelser2 för tredje året i rad genomfört en bred enkätundersökning riktad till Sveriges 290 kommuner. Arbetet har skett i dialog med landets samtliga länsstyrelser. Enkätens innehåll och utformning Undersökningen syftar till en bred kartläggning av mottagandet och etableringen av nyanlända inom ramen för etableringsreformen samt mottagandet av ensamkommande barn. Avsikten är att variera inriktningen något varje år, dock utan att gå miste om jämförbarheten. Därför finns inte samtliga frågor med varje år. Enkäten innehåller frågor om lokal och regional samverkan och samordning, kapacitet och beredskap för mottagande av nyanlända och ensamkommande barn, kvalitet i mottagandet samt etableringsinsatser. Därutöver ingår ett par avslutande frågor om länsstyrelsernas arbete. Svarsalternativen i enstaka frågor har formulerats om, vilket innebär att de inte är fullt jämförbara med frågor från tidigare år. Där så är fallet är det angivet. Enkäten innehöll sammanlagt 40 frågor, flertalet utformade med delfrågor. Frågorna är av såväl objektivt kartläggande som subjektivt utvärderande karaktär. En del frågor gäller förekomsten av olika insatser och förhållanden, medan andra gäller kommunens bedömningar, erfarenheter och uppfattningar. Enkätfrågorna var i första hand utformade med fasta svarsalternativ, men även öppna frågor ingick liksom möjligheten att kommentera enskilda svar. Datainsamling Undersökningen genomfördes via en webbaserad enkät. Respektive länsstyrelse avgjorde vem enkäten skulle sändas till. Enkäten gick därför till antingen kommunens e-post- Länsstyrelsens uppdrag återges i bilaga 1. Hedyah Faghir, Västerbottens län, Linda Jönsson, Skåne län, Jakob Lindahl, Västra Götalands län samt Lucie Riad, Södermanlands län. 1 2 7 Mottagande och etablering av nyanlända 2014 brevlåda, kommunchefen eller en specifik tjänsteman i kommunen med ansvar för mottagandet av nyanlända inklusive ensamkommande barn Enkätsvaren inkom under perioden 16 oktober – 25 november. Påminnelser gjordes både via enkätverktyget och genom mejl/personliga samtal. Svarsfrekvens Enkäten besvarades av 239 av Sveriges 290 kommuner, motsvarande 82 procents svarsfrekvens. Per län varierade svarsfrekvensen mellan 0 och 100 procent.3 Resultatens giltighet Resultaten beskriver kommunernas bild av arbetet med mottagande och etablering av nyanlända. Andra aktörer – och målgruppen nyanlända själva – kan naturligtvis ha en annan bild av verkligheten. Svaren kan påverkas av vem/vilka inom varje enskild kommun som besvarat enkäten. Det gäller i första hand frågor som rör uppfattningar och bedömningar. Vid jämförelser med fjolårets resultat kan vissa förändringar i frågornas ordning eller utformning påverka svaren (se ovan). Tolkningen av resultaten bör inriktas på övergripande mönster och variationer i resultaten av olika delfrågor. Materialet ska ses som ett diskussionsunderlag och inte som en objektiv beskrivning av faktaförhållanden; det gäller särskilt frågor om uppfattningar och bedömningar. Länsstyrelsens användning av resultaten Länsstyrelsen använder materialet som ett komplement till den information och statistik som inhämtas på andra vägar. Resultaten tjänar dels som underlag för prioriteringar av insatser, dels som en utgångspunkt för dialog med kommunerna och andra berörda aktörer inom integrationsområdet. Rapportens disposition Föreliggande rapport beskriver huvudresultaten av enkätfrågorna för landets kommuner som helhet. Beskrivningen baseras på ett bildmaterial, som presenteras samlat efter beskrivningen av resultaten (se diagram 1- 32b, sidorna 28 och framåt). Texten refererar löpande till de diagram som beskrivningen baseras på. Resultatbeskrivningen och bildmaterialet följer i princip enkätens innehållsstruktur (se bilaga 2): (A) Lokal samverkan (B) Mottagandet av ensamkommande barn (C) Bosättning & bostäder (D) Utbildning & skola Stockholms län: 85%, Uppsala län: 63%, Södermanlands län : 100%, Östergötlands län: 69%, Jönköpings län: 85%, Kronobergs län: 75%, Kalmar län: 75%, Blekinge län: 20%, Skåne län: 82%, Hallands län: 83%, Västra Götalands län: 82%, Värmlands län: 75%, Örebro län: 100%, Västmanlands län: 90%, Dalarnas län: 93%, Gävleborgs län: 100%, Västernorrlands län: 43%, Jämtlands län: 88%, Västerbottens län: 100%, Norrbottens län: 93%, Gotlands län: 0% 3 8 Mottagande och etablering av nyanlända 2014 (E) Fritid & föreningsliv (F) Arbete (G) Hälsa (H) Regional samverkan (I) Länsstyrelsens insatser Rapporten är framtagen gemensamt av representanterna i länsstyrelsernas nationella arbetsgrupp för uppföljning4. Fördjupande analyser av enkätmaterialet görs inom ramen för varje enskild länsstyrelses uppföljningsarbete. 4 Se not 2. 9 Mottagande och etablering av nyanlända 2014 Överenskommelser om mottagande av nyanlända och ensamkommande barn Av Sveriges 290 kommuner hade 278 en överenskommelse om mottagande av nyanlända under år 2014 att jämföra med år 2013 då 276 kommuner hade en sådan (tabell 1). 288 kommuner hade en överenskommelse om att specifikt ta emot ensamkommande barn år 2014. Motsvarande siffra för år 2013 var 251. Överenskommelserna om nyanlända motsvarade år 2014 totalt 23 614 platser i landet, varav 8 321 avser anvisningsbara platser, dvs bostäder som kommunerna förbinder sig att tillhandahålla åt nyanlända. Platserna i överenskommelserna har ökat från år till år. År 2013 fanns 21 769 platser, varav 7 602 anvisningsbara tillgängliga i landet och året innan 16 028 varav 5 879 anvisningsbara. Länens respektive antal platser i överenskommelser och antal faktiskt mottagna nyanlända skiftar stort (diagram B1och B2, bilaga 3). Under år 2014 tog Sveriges kommuner emot totalt 45 836 nyanlända (inkl. ensamkommande barn), varav 6 209 anvisades en bostad. Motsvarande siffror för tidigare år var lägre (tabell 1). Antalet mottagna i hela landet år 2014 motsvarade 47 nyanlända personer (inkl. ensamkommande barn) per 10 000 invånare (diagram B3, bilaga 3). Det är en väsentlig ökning sedan åren 2012 och 2013 då motsvarande siffra var 20 respektive 35 nyanlända personer per 10 000 invånare. Storstadslänen – som tillsammans hyser 53 procent av Sveriges befolkning – tog under år 2014 emot 41 procent av de nyanlända. Motsvarande siffra för åren 2012 och 2103 var 44 respektive 42 procent. Tabell 1. Överenskommelser och mottagande av nyanlända åren 2012-2014 År Överenskommelser (antal platser) Mottagande (antal personer) Totalt varav anvisningsbara Totalt varav anvisade av totalen1 varav ensamkommande barn av totalen Mottagna nyanlända (inkl. ensamkommande barn) per 10 000 inv. Mottagna ensamkommande barn per 10 000 inv. 2014 23 614 8 321 45 836 6 209 3 370 47 3,5 2013 21 769 7 602 34 499 4 811 2 331 36 2,4 2012 16 028 5 879 18 791 3 926 1 982 20 2,1 Kommentar: Tabellen bygger på uppgifter från Länsstyrelserna, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. 1 Antal personer som accepterat anvisning (Arbetsförmedlingen) + antal anvisade (Migrationsverket) 10 Mottagande och etablering av nyanlända 2014 Enkätresultat Lokal samverkan För en väl fungerande etableringsprocess är samverkan mellan ansvariga myndigheter samt mellan kommuner, myndigheter och andra aktörer en viktig faktor. Lokal överenskommelse med Arbetsförmedlingen (LÖK) För att tydliggöra arbetsfördelningen inom etableringsinsatserna på lokal nivå har Arbetsförmedlingen ansvar för att en lokal överenskommelse (LÖK) tecknas mellan berörda parter. I slutet av 2014 hade två tredjedelar av svarande kommuner en lokal överenskommelse med Arbetsförmedlingen (diagram 1). I nästan 90 procent av de tecknade överenskommelserna ingår fler aktörer än Arbetsförmedlingen. Detta är en ökning jämfört med tidigare år. Vanligaste förekommande parter är Migrationsverket och landstinget/primärvården, som ingår i drygt hälften av överenskommelserna (diagram 2). Försäkringskassan ingår i nästan hälften av överenskommelserna och Länsstyrelsen i ungefär var fjärde. Ytterligare aktörer förekommer i mer begränsad omfattning, exempelvis bostadsbolag, ideella organisationer, Sfi-anordnare, Skatteverket och andra kommuner. Det varierar i vilken utsträckning det formella dokumentet används för samordning i mer konkret mening. Drygt en fjärdedel av kommunerna uppger att de i stor utsträckning använder LÖK:en för samordning av insatser, både när det gäller internt mellan verksamheter eller externt gentemot andra berörda aktörer (diagram 3a). Detta ligger i nivå med föregående år, men andelen som uppger att de inte alls använder LÖK:en för samordning av insatser har minskat (diagram 3b). Samverkansformer mellan kommunen och Arbetsförmedlingen Nästan 90 procent av de svarande kommunerna uppger att de samverkar med Arbetsförmedlingen genom återkommande möten och 70 procent att de samverkar genom trepartssamtal (diagram 4). Närmare en tredjedel av kommunerna samverkar med Arbetsförmedlingen genom att driva gemensamma projekt. Mindre vanligt är samverkan genom gemensamt servicekontor. 11 Mottagande och etablering av nyanlända 2014 Samverkan med andra aktörer Kommunerna ger generellt en positiv bild av samverkan5 med berörda aktörer kring mottagande och etablering av nyanlända. Cirka tre fjärdedelar eller fler uppger att befintlig samverkan fungerar ganska eller mycket bra oavsett vilken aktör det rör sig om, förutom det lokala/regionala näringslivet där ca 50 procent av kommunerna ger en positiv bild (diagram 5a). Däremot sjunker andelen kommuner från år 2012 till 2014 som uppger att de har en positiv erfarenhet av samverkan med några av aktörerna (diagram 5b). Det gäller framförallt Migrationsverket, Skatteverket, kommunal-/regionalförbund samt landstinget/primärvården. Mest positiv bild ges av samverkan med andra kommuner och med Länsstyrelsen. Det ska noteras att drygt 40 procent av kommunerna uppger att de saknar samverkan med kommunal-/regionförbund och det lokala/regionala näringslivet. Ungefär en tredjedel saknar samverkan med Skatteverket (diagram 5c). Hinder för samverkan Kommuner kan uppleva olika typer av hinder för samverkan kring mottagandet och etableringen av nyanlända. I årets undersökning anger drygt hälften av kommunerna att andra aktörers tidsbrist är ett stort hinder (diagram 8a). Detta är en större andel jämfört med tidigare år; 52 procent år 2014 jämfört med 33 procent (diagram 8b). Kommunernas erfarenhet av stora hinder för samverkan kring mottagande och etablering av nyanlända ligger annars i nivå med tidigare år. Drygt var fjärde kommun anger ett ganska eller mycket stort hinder i form av bristande ekonomiska resurser, tidsbrist inom den egna verksamheten, andra aktörers bristande kunskap, bristande förståelse för varandras verksamheter, bristande kommunikation mellan aktörer samt otydliga myndighetsroller. Färre betonar hinder inom kommunen. Erfarenhet av insatser i mottagandet av nyanlända I bedömningen av hur mottagandet av nyanlända har fungerat ger en majoritet av de svarande kommunerna en positiv bild av flertalet centrala insatsområden (diagram 7a). Det gäller särskilt de egna ansvarsområdena med undantag av boendefrågan. Andelen kommuner med en positiv erfarenhet av mottagandet av nyanlända har minskat något inom flera områden jämfört med tidigare år (diagram 7b). Rehabilitering, yrkesutbildning och arbetsmarknadsinsatser är precis som föregående år de områden som upplevs ha fungerat sämst. Drygt hälften av landets kommuner uppger att det har fungerat ganska eller mycket dåligt. Samordningens betydelse för de nyanlända När det gäller samordningen av lokala etableringsinsatser bedömer drygt hälften av kommunerna att bristande individanpassning i kompletterande aktörers insatser är ett stort problem (diagram 6a). Ungefär en tredjedel av kommunerna bedömer dessutom att tidskrävande resor mellan parallella insatser, att insatser inte uppgår till heltid under sommaren, att Resultaten ovan ska tolkas försiktigt då det i den här typen av mätning finns en generell tendens till överdrivet positiva enkätsvar baserade på goda personliga relationer och diskussioner snarare än konkret samverkan. När det gäller Länsstyrelsen – som kommer mycket väl ut i jämförelsen – finns det ytterligare risk för en överdrivet positiv bild då Länsstyrelsen var avsändare till enkäten och enkäten inte var anonym. 5 12 Mottagande och etablering av nyanlända 2014 insatserna inte ger en bra helhet för individen samt att behov av hälsoinsatser inte uppmärksammas är ett ganska eller mycket stort problem för de nyanlända. Den största ökningen av uppfattningen om stora problem har över åren har skett i bedömningen av de nyanländas väntetider mellan insatser. Andelen kommuner som bedömer att detta är ett stort problem har ökat från 16 procent år 2012 till 37 procent år 2014 (diagram 6b). 13 Mottagande och etablering av nyanlända 2014 Mottagandet av ensamkommande barn Mottagandet av ensamkommande flyktingbarn styrs av ett omfattande regelverk. Från den 1 januari 2014 har en ändring i lagen6 medfört att Migrationsverket fått en utvidgad möjlighet att anvisa kommuner att ta emot asylsökande ensamkommande barn. Erfarenhet av mottagandet inom olika insatsområden Generellt sett har en stor andel av kommunerna positiva erfarenheter av hur mottagandet av ensamkommande barn fungerar (diagram 10a). Andelen kommuner med positiva erfarenheter har inte förändrats nämnvärt jämfört med föregående år (diagram 10b). Vissa förändringar har skett beträffande kommunernas erfarenheter i fråga om familjehem och sjukvård/hälsa där de positiva erfarenheterna har minskat något Familjehem, utslussningsboenden, gode män och särskilt förordnad vårdnadshavare Kommunerna har varierande uppfattningar gällande möjligheterna att tillgodose de ensamkommande barnens behov i fem olika avseenden: Hem för vård och boende, familjehem, utslussnings-/träningsboende, gode män och särskilt förordnad vårdnadshavare (diagram 9a). Svårast tycker kommunerna att det är att tillgodose barnens behov av familjehem, vilket 75 procent av kommunerna har uppgett varit ganska eller mycket svårt. Särskilt 6 Lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (SFS 2013:755). 14 Mottagande och etablering av nyanlända 2014 förordnad vårdnadshavare har 59 procent av de svarande kommunerna uppgett varit ganska eller mycket svårt. Överlag har kommunerna angett större svårigheter att tillgodose barnens behov nu jämfört med tidigare år (diagram 9b). 70 procent av de svarande kommunerna uppgav år 2013 att det var lätt att tillgodose ensamkommande barns behov av gode män. Motsvarande siffra för år 2014 är 54 procent. Samverkan med andra aktörer Kommunerna ger generellt en positiv bild av befintlig samverkan med berörda aktörer kring mottagandet av ensamkommande barn (diagram 11a). Ett tydligt undantag gäller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), där endast hälften av kommunerna uppger att samverkan fungerar ganska eller mycket bra. Andelen kommuner med positiva erfarenheter av samverkan med olika aktörer kring mottagandet har minskat sedan föregående år. Främst gäller detta samverkan med Migrationsverket och landstinget/primärvården (diagram 11b). Dock har kommunerna marginellt mer positiva erfarenheter gällande samverkan med Länsstyrelsen. 94 procent av kommunerna anger att de har ganska eller mycket bra erfarenheter av samverkan. Andelen kommuner utan samverkan har ökat från föregående år gällande samverkan med Socialstyrelsen. 35 procent av kommunerna anger att ingen form av samverkan förekommer (diagram 11c). När det gäller kommunal- och regionförbund anger 49 procent av de svarande kommunerna att de inte har någon form av samverkan. Hinder för samverkan Störst hinder för samverkan anser kommunerna är andra aktörers tidsbrist, vilket 35 procent av de svarande kommunerna angett som ett ganska eller mycket stort hinder att jämföra med år 2013 då samma siffra bara var 13 procent (diagram 12a och 12b). Tidsbrist inom den egna verksamheten har 31 procent av kommunerna svarat är ett ganska eller mycket stort hinder att jämföra med år 2013 då motsvarande siffra var 12 procent. 15 Mottagande och etablering av nyanlända 2014 Bosättning och bostäder Under år 2014 fick cirka 6 200 nyanlända personer hjälp av Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket med att finna en bostad i någon av landets kommuner (tabell 1). Dialog och samordning med andra aktörer De svarande kommunerna ger generellt en god bild av dialogen mellan berörda parter i bosättningsarbetet. Drygt två tredjedelar eller fler tycker den fungerar bra med Migrationsverket samt Arbetsförmedlingen gällande såväl bosättningsfunktionen, där kommunerna anser att dialogen förbättrats sedan föregående år, samt etableringshandläggarna, där kommunerna anser att dialogen försämrats något sedan föregående år (diagram 13a och 13b). 86 procent av de svarande kommunerna anger att de har ganska eller mycket bra dialog med Länsstyrelsen. Beträffande privata bostadsbolag/hyresvärdar har andelen kommuner som har en positiv erfarenhet av dialogen minskat sedan förra året, från 46 procent till 40 procent. Enligt 73 procent av kommunerna har man en ganska eller mycket bra dialog med andra kommuner gällande bosättningsarbetet. Samtidigt som de svarande kommunerna överlag är positiva till dialogen med Arbetsförmedlingen upplever drygt 50 procent av kommunerna att viss information saknas i bosättningsunderlagen. En femtedel anser att det saknas mycket information (diagram 14a). Detta gäller både från bosättningssektionen och från etableringshandläggare. Procentsatserna ser i stort sett likadana ut gällande Migrationsverkets bosättningsunderlag. I jämförelse med år 2013 är andelen kommuner som tycker att bosättningsunderlagen saknar mycket information något mindre (diagram 14b). 16 Mottagande och etablering av nyanlända 2014 Hinder för bosättning De svarande kommunerna upplever olika typer av hinder för bosättning av anvisade nyanlända. Cirka 70 procent uppger att bostadsbrist i kommunen är ett ganska eller mycket stort hinder och något fler, 75 procent, anger att brist på bostäder i rätt storlek utgör ett ganska eller mycket stort hinder. Båda dessa hinder har ökat något sedan år 2013 (diagram 15b). Att nyanlända tackar nej till anvisad plats anser 28 procent av kommunerna är ett ganska eller mycket stort hinder i bosättningsarbetet. Andelen kommuner som upplever konkurrens om bostäder med Migrationsverket har ökat från 18 procent år 2013 till 27 procent år 2014. Även internt inom kommunen finns det en konkurrens om bostäderna med verksamheten för ensamkommande barn. 15 procent av kommunerna anser detta vara ett stort hinder att jämföra med år 2013 då endast 8 procent av kommunerna ansåg detta vara ett stort hinder. I jämförelse med år 2013 har kommunernas erfarenheter av stora hinder i bosättningen av anvisade nyanlända ökat inom de flesta områden förutom gällande att nyanlända tackar nej till anvisad plats. Kommunernas stöd till nyanlända gällande boende i annan kommun Knappt en tredjedel av de svarande kommunerna anger att de aktivt bistår nyanlända med att hitta boende i en annan kommun i viss eller stor utsträckning (diagram 16). 17 Mottagande och etablering av nyanlända 2014 Utbildning och skola Den första tiden i Sverige följer en stor del av alla nyanlända svenskundervisning för invandrare, Sfi. Kommuners anordnande av Sfi- utbildning Kommunerna har en central funktion i flyktingmottagandet utifrån ansvaret att erbjuda nyanlända undervisning i svenska för invandrare (Sfi). Flertalet av de svarande kommunerna anordnar Sfi i egen regi. Det gäller drygt 8 av 10 kommuner med ett mottagande av vuxna (diagram 17). Men det förekommer också lösningar med upphandlad aktör, att utbildningen ges i annan kommun eller via kommunal-/regionförbund. 9 procent av kommunerna uppger att de har gemensam verksamhet med en annan kommun och 5 procent anger att anordnandet sker via kommunal-/regionförbund. Under år 2014 anger 10 procent av kommunerna att de tillhandahåller Sfi i en annan kommun, vilket är en minskning från fjolåret då 12 procent angav en sådan Sfi- lösning. Utbud av Sfi- utbildningar och undervisningsformer I kommunernas skolutbildning ska hänsyn tas till elevers olika behov. Ordinarie Sfi erbjuds av alla kommuner med ett mottagande av vuxna (diagram 18). Den vanligaste formen av specialanpassad utbildning är Sfi för analfabeter som 64 procent av kommunerna erbjuder (diagram 18). Omkring hälften av kommunerna anordnar Sfi med språkpraktik, Sfi för korttidsutbildade och Sfi med undervisningsstöd för elever med särskilda behov. Gällande undervisningsstöd för elever med särskilda behov kan 47 procent av kommunerna erbjuda detta år 2014 att jämföra med 57 procent år 2013. Därutöver förekommer många andra ty18 Mottagande och etablering av nyanlända 2014 per av utbildningar, men med mindre utbredning i landet. Sammanfattningsvis kan sägas att kommunerna minskat utbudet av olika undervisningsformer under år 2014 jämfört med år 2013. Så gott som samtliga kommuner uppger att de erbjuder lärarledd undervisning minst 15 timmar i veckan på dagtid (diagram 19). Nästan tre fjärdedelar av kommunerna erbjuder deltidsstudier och cirka hälften erbjuder flexibel undervisning med givet antal timmar/vecka respektive kvällsundervisning. Mindre vanligt är det med distansundervisning, men denna studieform har ökat år 2014 jämfört med åren 2012 och 2013. Endast ett fåtal kommuner erbjuder helgundervisning. Sammanfattningsvis kan sägas att kommunernas utbud av olika typer av Sfi-former och klasser är detsamma genom åren med undantag för distansundervisning. Väntetid för att påbörja Sfi Utifrån kommunernas svar finns det ingen skillnad i den tid kvinnor respektive män behöver vänta innan de kan börja på Sfi (diagram 20a). Ungefär 80 procent får vänta en månad eller mindre för att påbörja studierna. Däremot finns stora skillnader i orsaken till väntetid vad avser kö till barnomsorg och föräldraledighet (diagram 20b). Cirka 60 procent av kommunerna uppger att kö till barnomsorg utgör den främsta orsaken till kvinnors väntetid. Drygt 20 procent av kommunerna uppger samma orsak för män. Beträffande föräldraledighet anger 33 respektive 10 procent av kommunerna att det är en orsak till kvinnors respektive mäns väntetid. 19 Mottagande och etablering av nyanlända 2014 Fritid och föreningsliv Föreningslivet kan utgöra en viktig del i nyanländas etablering och fungera som en mötesplats där alla verkar utifrån ett gemensamt intresse och där sociala och professionella nätverk kan byggas. Som nyanländ är det inte självklart var och hur man kan delta i föreningslivet. Introduktion till föreningslivet Hälften av de svarande kommunerna som tagit emot ensamkommande barn/ungdomar uppger att gruppen får en introduktion till föreningslivet (diagram 21). Ungefär en tredjedel erbjuder andra nyanlända barn/ungdomar detsamma. En femtedel riktar sig till nyanlända i yrkesför ålder och en mindre del till nyanlända i pensionsåldern. En viss ökning av andelen kommuner med en organiserad introduktion för barn och ungdomar har skett sedan år 2013. Samarbete med ideella sektorn Andelen kommuner som har samarbetet med den ideella sektorn, i mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn, har minskat (diagram 22a). 69 procent av de svarande kommunerna uppger att de samarbetar med ideella organisationer/föreningar i mottagandet att jämföra med år 2013 då motsvarande siffra var 78 procent. 20 Mottagande och etablering av nyanlända 2014 Av de kommuner som har ett samarbete med ideell sektor är det vanligast med samarbeten kring fritidsaktiviteter (diagram 22b). Där har det skett en ökning från 57 procent av kommunerna år 2013 till 64 procent av kommunerna år 2014. Läxläsning är ett annat område man samarbetar kring och även där har det skett en ökning från 30 procent av kommunerna år 2012 till 56 procent år 2014. Det förekommer också samarbete kring socialt stöd, språkcirklar, samhällsinformation och skollovsaktiviteter i ungefär en tredjedel av kommunerna. Något fler än en tredjedel av de svarande kommunerna samarbetar med ideella organisationer om flyktingguider/familjekontakter. 21 Mottagande och etablering av nyanlända 2014 Arbete För personer inskrivna inom etableringsreformen har kommunen inget ansvar för att tillhandahålla arbetsmarknadsinsatser. En del kommuner har dock program för att anställa eller för att erbjuda praktikplatser. 43 procent av kommunerna har ett program för att tillhandahålla praktikplatser för nyanlända/invandrare och 21 procent har ett program för att anställa nyanlända/invandrare (diagram 23). 22 Mottagande och etablering av nyanlända 2014 Hälsa Hälsa är avgörande för asylsökande och nyanlända flyktingars möjligheter till lärande, integration och etablering på arbetsmarknaden. Hälsokommunikation För att nyanlända ska få god information om såväl hälsa som rättigheter och skyldigheter kopplade till vård och hälsa, behöver kommunikationen ske på ett förståeligt sätt, t ex på ett språk som förstås av den nyanlände. Via hälsokommunikation kan också hälsa främjas och ohälsa förebyggas. Hälsokommunikation på modersmål erbjuds i 52 procent av de svarande kommunerna (diagram 24). Inga större förändringar har skett sedan år 2013, men väl sedan år 2012 då endast 38 procent erbjöd hälsokommunikation på modersmål. 91 procent av de svarande kommunerna uppger att de informerar nyanlända om möjligheten att få hälsosamtal/hälsoundersökning på vårdcentral. Därmed fortsätter ökningen från år 2012 då 76 procent av kommunerna gav informationen. På frågan om kommunerna lämnar information om svensk hälso- och sjukvård svarar 89 procent av de svarande kommunerna ja. Sedan år 2012 har andelen ökat med 20 procentenheter. Två nya frågor i 2014 års enkät handlar om hälsokommunikation för enbart kvinnor respektive enbart män. Där anger 15 respektive 14 procent av de svarande kommunerna att de ger hälsokommunikation för de olika grupperna var för sig. 23 Mottagande och etablering av nyanlända 2014 Information från Arbetsförmedlingen På frågan om huruvida Arbetsförmedlingens information om den nyanländas hälsa under etableringstiden är tillräcklig för att kommunen ska kunna vidta lämpliga åtgärder uppger 57 procent av de svarande kommunerna att all viktig information finns men att viss information saknas (diagram 25). Vid avslutad etablering är motsvarande siffra 63 procent. Samverkan om individer med nedsatt prestationsförmåga Andelen kommuner som samverkar med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget/primärvården och ideella organisationer/föreningar, om individer med nedsatt prestationsförmåga, har minskat sedan år 2013 (diagram 26). Minskningen gäller samverkan med alla aktörer och utgör mellan 3 och 12 procentenheter. Sett över en treårsperiod har ändå en ökning skett. 24 Mottagande och etablering av nyanlända 2014 Regional samverkan Regional samverkan om verksamheter för nyanlända flyktingar och för ensamkommande barn sker mellan en rad olika aktörer, inom olika verksamheter och mellan olika geografiska områden. Nyanlända Regional samverkan om samhällsorientering är vanligast. 85 procent av de svarande kommunerna, som hade ett mottagande under året, samverkar med andra kommuner om samhällsorientering (diagram 27). Omkring hälften uppger att de samverkar regionalt om Sfi, yrkesutbildning, annan vuxenutbildning och kompetensutveckling. Beträffande skola/förskola samverkar 44 procent av kommunerna med varandra och om boende/bosättning 32 procent. Samverkan sker också om fritid/föreningsliv, socialt stöd, sjukvård/rehabilitering och tolkning. Sedan år 2013 har andelen kommuner som samverkar inom områdena Sfi, annan vuxenutbildning, fritid/föreningsliv och socialt stöd minskat något. Ensamkommande barn Regional samverkan sker även inom olika verksamheter för ensamkommande barn. Främst handlar det om kompetensutveckling, men även om uppföljning/metod, 64 respektive 50 procent (diagram 28). 44 procent samverkar om skola/förskola, 37 procent om tolkning samt 32 procent om fritid/föreningsliv och boende/bosättning. Viss samverkan sker även inom andra områden såsom Sfi, socialt stöd och sjukvård/hälsa/rehabilitering. Regional överenskommelse Majoriteten av de svarande kommunerna uppger att de ingår i en regional överenskommelse eller strategi för mottagande av nyanlända7. Av dem uppger 60 procent att den regionala strategin, eller motsvarande regionala överenskommelse, har varit ett stöd i mottagandet i viss eller stor utsträckning (diagram 29). Vad gäller mottagande av ensamkommande barn uppger 54 procent att överenskommelsen/strategin varit ett stöd i viss eller stor utsträckning. Behov av stärkt regional samverkan Kommunerna tillfrågades om sina behov av stärkt regional samverkan. Omkring 60 procent av de svarande kommunerna anser att den regionala samverkan skulle behöva förstärkas inom områdena samhällsorientering, yrkesutbildning, arbetsmarknadsinsatser, kompetensutveckling och uppföljning/metod (diagram 30). 50 procent såg behov av ökad samverkan inom boende/bosättning och annan vuxenutbildning. Mindre uttalade behov angavs beträffande Sfi, skola/förskola, socialt stöd samt sjukvård/hälsa/rehabilitering och tolkning. 7 145 kommuner, vilket motsvarar 61 procent av de svarande kommunerna, uppger att de har en regional överenskommelse. 25 Mottagande och etablering av nyanlända 2014 Länsstyrelsens arbete Länsstyrelsen har flera integrationsuppdrag, bland annat att verka för att länen har en god beredskap och kapacitet när det gäller att ta emot och introducera nyanlända flyktingar. Nytta för kommunerna Det som kommunerna upplever som främsta nyttan med länsstyrelsernas arbete rör utökat erfarenhetsutbyte, ökad kunskap inom integrationsområdet och ökad kunskap om andra aktörers verksamhet (diagram 31). Fler än 85 procent av de 239 kommuner som har besvarat enkäten betonar dessa områden. Mellan 70 och 84 procent av kommunerna upplever också nytta så till vida att de fått flera kontakter och bättre samverkan med andra aktörer, ökad kännedom om verksamheter i andra delar av landet samt en bättre helhetssyn på invandring. En betydligt lägre andel av kommunerna anser att länsstyrelsen har bidragit till bättre samverkan inom kommunen, 43 procent. Behovet framöver Det som efterfrågas mest av länsstyrelserna framöver och som ökat över åren är utbildningar/konferenser (diagram 32a och 32b). 74 procent av de svarande kommunerna efterfrågar utbildningar/konferenser av länsstyrelserna. På andra plats kommer initierande/samordning av nätverk/grupper/projekt där 68 procent av kommunerna upplever ett mycket eller ganska stort behov framöver. Även här har efterfrågan ökat sedan förra året. Liksom tidigare år efterfrågar drygt hälften av kommunerna information via länsstyrelsens webbsidor, information via brev/e-post och allmänt råd och stöd. Inga större förändringar har inträffat sedan föregående år. Mindre än hälften av kommunerna upplever stort behov av kontaktvägar till ideella organisationer, av trycksaker/rapporter och information via webbportalen Information Sverige. 26 Mottagande och etablering av nyanlända 2014 Diagram över enkätresultaten 27 (A) Lokal samverkan (A) Lokal samverkan Kommuner med lokal överenskommelse (LÖK) med Arbetsförmedlingen, 2012–2014 1 Procent 100 90 80 70 60 67 66 62 50 40 30 20 10 2012 2013 2014 Frågans lydelse: ’Har kommunen en lokal överenskommelse (LÖK) med Arbetsförmedlingen som gäller för 2014 om insatser för nyanlända som omfattas av etableringsreformen?’. Svarsalternativ: ’Ja’; ’Nej, av följande skäl [med rad att fylla i]’. Kommentar: Resultatet baseras på svar från 228 av Sveriges kommuner med en överenskommelse om mottagande av nyanlända eller ett mottagande av nyanlända vuxna under 2014. (A) Lokal samverkan Aktörer i den lokala överenskommelsen (LÖK), utöver kommunen och Arbetsförmedlingen, 2012–2014 2 56 Migrationsverket 2014 36 35 2013 25 Länsstyrelsen 16 2012 19 43 Försäkringskassan 26 24 22 Skatteverket* 7 52 Landstinget/primärvården 34 33 14 Bostadsbolag 11 8 10 Ideell organisation 4 2 9 Annan/andra aktörer 7 13 14 Inga aktörer utöver kommunen och Af 43 43 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Frågans lydelse: ’Vilka aktörer, utöver kommunen och Arbetsförmedlingen, ingår i den lokala överenskommelsen (LÖK) för 2014?’. Svarsalternativ enligt redovisningen. *’Skatteverket’ ingick inte som svarsalternativ 2012. Kommentar: Resultatet baseras på svar från 152 av Sveriges kommuner med en LÖK för 2014. (A) Lokal samverkan Kommuners användning av den lokala överenskommelsen (LÖK:en) för samordning av insatser, 2014 3a Procent 100 5 15 90 Inte alls 80 70 60 65 59 50 I viss utsträckning 40 30 20 30 26 10 I stor utsträckning 0 Med andra berörda aktörer Mellan kommunens interna verksamheter Frågans lydelse: ’I vilken utsträckning använder kommunen den lokala överenskommelsen (LÖK) för att samordna insatser....’, med delfrågor och svarsalternativ enligt redovisningen. Kommentar: Resultatet baseras på svar från 135 av Sveriges kommuner med en LÖK för 2014. (A) Lokal samverkan Kommuners användning av den lokala överenskommelsen (LÖK:en) för samordning av insatser, 2012-2014 3b Procent 100 95 90 80 Med andra berörda aktörer 84 85 83 78 78 Mellan kommunens interna verksamheter 70 60 50 40 30 20 10 2012 2013 2014 Frågans lydelse: ’I vilken utsträckning använder kommunen den lokala överenskommelsen (LÖK) för att samordna insatser....’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Inte alls’; ’I viss utsträckning’; ’I stor utsträckning’. Kommentar: Resultatet visar andelen som svarat ’I viss utsträckning’ eller ’I stor utsträckning’, baserat på svar från 135 av Sveriges kommuner med en LÖK för 2014. (A) Lokal samverkan Samverkansformer mellan kommunen och Arbetsförmedlingen kring mottagandet av nyanlända, 2014 4 Återkommande möten för dialog/erfarenhetsutbyte 89 Gemensamt projekt 31 Trepartssamtal 70 Gemensamt servicekontor 7 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Frågans lydelse: ’Samverkar kommunen med Arbetsförmedlingen kring mottagandet av nyanlända genom:’, med delfrågor enligt redovisningen förutom den tredje delfrågan: ’Trepartssamtal (Arbetsförmedlingen, kommunen och den nyanlände)’. Svarsalternativ: ’Ja’; ’Nej’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 226 och 227 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2014. (A) Lokal samverkan Kommuners erfarenhet av samverkan med olika aktörer kring mottagandet och etableringen av nyanlända, 2014 5a Arbetsförmedlingen 12 4 52 32 Migrationsverket 7 19 60 14 Skatteverket 5 20 59 16 Länsstyrelsen 15 Försäkringskassan 23 8 Landstinget/primärvården Lokala/regionala näringslivet Kommunal-/regionförbundet 8 Verksamheter internt inom kommunen 13 -80 -60 -40 -20 Ganska dåligt 7 54 Andra kommuner -100 14 40 29 4 16 62 45 8 15 56 21 3 40 54 21 7 Ideella organisationer/föreningar 54 0 20 13 62 29 64 23 40 Mycket dåligt 60 80 Ganska bra 100 Procent Mycket bra Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar samverkan med följande aktörer/myndigheter kring mottagandet och etableringen av nyanlända?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ enligt redovisningen samt ’Har ingen form av samverkan’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 128 och 225 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2014 och som samverkar med respektive aktör. (A) Lokal samverkan Kommuner med positiv erfarenhet av samverkan med olika aktörer kring mottagandet och etableringen av nyanlända, 2012–2014 5b 84 86 86 Arbetsförmedlingen 74 Migrationsverket 2013 82 84 75 Skatteverket 2014 81 2012 85 94 92 96 Länsstyrelsen 69 Försäkringskassan 74 73 72 Landstinget/primärvården 79 81 76 Ideella organisationer/föreningar* 82 47 46 Lokala/regionala näringslivet* 67 Kommunal-/regionförbundet 74 83 91 90 93 Andra kommuner 87 Verksamheter internt inom kommunen 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 91 92 100 Procent Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar samverkan med följande aktörer/myndigheter kring mottagandet och etableringen av nyanlända?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Mycket bra’; ’Ganska bra’; ’Ganska dåligt’; ’Mycket dåligt’ samt ’Har ingen form av samverkan’. * ’Ideella organisationer/föreningar’ och ’Lokala/regionala näringslivet’ ingick inte i enkäten 2012. Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska bra’ eller ’Mycket bra’, baserat på svar från mellan 128 och 225 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2014 och som samverkar med respektive aktör. (A) Lokal samverkan Kommuner utan samverkan med följande aktörer kring mottagandet och etableringen av nyanlända, 2012–2014 5c 1 1 0 Arbetsförmedlingen 2014 Migrationsverket 8 9 2013 11 Skatteverket 5 6 Länsstyrelsen 2012 34 36 27 10 Försäkringskassan 26 28 22 14 13 11 Landstinget/primärvården 28 Ideella organisationer/föreningar* 32 Lokala/regionala näringslivet* 41 42 Kommunal-/regionförbundet 42 40 9 Andra kommuner 52 14 16 2 3 Verksamheter internt inom kommunen 1 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar samverkan med följande aktörer/myndigheter kring mottagandet och etableringen av nyanlända?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Mycket bra’; ’Ganska bra’; ’Ganska dåligt’; ’Mycket dåligt’ samt ’Har ingen form av samverkan’. * ’Ideella organisationer/föreningar’ och ’Lokala/regionala näringslivet’ ingick inte i enkäten 2012. Kommentar: Resultaten visar procentandelen som använt sig av sista svarsalternativet på frågan: ’Har ingen form av samverkan’, baserat på svar från 227 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2014. (A) Lokal samverkan Kommuners bedömning av möjliga problem för de nyanlända i samordningen av etableringsinsatser, 2014 6a Väntetider mellan insatser Tidskrävande resor mellan parallella insatser Olika insatser krockar med varandra Insatser uppgår inte till heltid under sommaren Insatser uppgår inte till heltid under övriga året Insatserna ger inte en bra helhet för individen Bristande individanpassning i kompletterande aktörers insatser Hälsosituation/behov av hälsoinsatser uppmärksammas inte Otydlig information om försörjning efter avslutad etableringsplan Procent 0 Mycket stort problem 17 21 11 53 22 7 45 17 21 23 36 14 29 35 17 42 20 50 21 14 32 16 41 25 13 20 7 43 17 10 22 53 13 9 9 16 43 30 40 Ganska stort problem 50 27 60 70 Visst problem 80 90 100 Inget problem alls Frågans lydelse: ’När det gäller samordningen av lokala etableringsinsatser, i vilken utsträckning bedöms följande vara ett problem för de nyanlända i kommunen?’. Delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ enligt redovisningen samt ’Ingen uppfattning’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 175 och 207 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2014. Som mest angav 22 procent av kommunerna ’Ingen uppfattning’ (ang. ’Bristande individanpassning i kompletterande aktörers insatser’). (A) Lokal samverkan Kommuner som uppfattar stora problem för de nyanlända i samordningen av etableringsinsatser, 2012–2014 6b 37 Väntetider mellan insatser* 26 2014 16 2013 33 33 32 Tidskrävande resor mellan parallella insatser* 2012 24 Olika insatser krockar med varandra 28 34 31 Insatser uppgår inte till heltid under sommaren 23 20 Insatser uppgår inte till heltid under övriga året 36 37 Insatserna ger inte en bra helhet för individen Bristande individanpassning i kompletterande aktörers insatser 52 46 Hälsosituation/behov av hälsoinsatser uppmärksammas inte 40 32 Otydlig information om försörjning efter avslutad etableringsplan 30 29 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Frågans lydelse: ’När det gäller samordningen av lokala etableringsinsatser, i vilken utsträckning bedöms följande vara ett problem för de nyanlända i kommunen?’. Delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Inget problem alls’; ’Visst problem’; ’Ganska stort problem’; ’Mycket stort problem’; ’Ingen uppfattning’. * Endast de två första delfrågorna ingick i enkäten 2012. Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska …’ eller ’Mycket stort problem’, baserat på svar från 175 och 207 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2014, och med en uppfattning i frågan. Som mest angav 22 procent av kommunerna ’Ingen uppfattning’ (ang. ’Bristande individanpassning i kompletterande aktörers insatser’). (A) Lokal samverkan Kommuners erfarenhet av mottagandet av nyanlända (exkl. ensamkommande barn) i olika avseenden, 2014 7a Boende 23 13 Sfi/vuxenutbildning Samhällsorientering 13 Arbetsmarknadsinsatser 35 10 33 44 13 5 38 Gymnasium 44 25 1 6 Rehabilitering 15 7 Regional samverkan 4 -100 -80 Ganska dåligt -60 -40 Mycket dåligt 60 16 2 31 63 33 21 44 Sjukvård/hälsa 53 6 Skola/barnomsorg 1 55 38 2 10 Socialt stöd 47 2 9 5 Yrkesutbildning 17 62 39 4 16 -20 58 18 0 Ganska bra 62 20 40 60 80 100 Mycket bra Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur har mottagandet av nyanlända (exkl. ensamkommande barn) fungerat i fråga om:’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ enligt redovisningen samt ’Ingen uppfattning’ och ’Ej aktuellt’. Kommentar: Resultaten baseras på mellan 130 och 225 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna med en uppfattning i frågan. Som mest angav 31 procent ’Ingen uppfattning’ (i båda fall ang. ’Rehabilitering’ och ’Yrkesutbildning’) och 15 procent ’Ej aktuellt’ (ang. ’Rehabilitering’) under 2014. (A) Lokal samverkan Kommuner med positiv erfarenhet av mottagandet av nyanlända (exkl. ensamkommande barn) i olika avseenden, 2012–2014 7b 64 Boende 72 2014 76 90 Sfi/vuxenutbildning 86 88 Samhällsorientering 44 46 Yrkesutbildning 2012 94 64 50 49 Arbetsmarknadsinsatser 2013 96 97 70 88 90 89 Gymnasium 93 93 94 Skola/barnomsorg 78 Socialt stöd 86 41 Rehabilitering 46 57 62 Sjukvård/hälsa 76 79 80 Regional samverkan 0 10 20 30 40 89 50 60 70 80 83 88 90 100 Procent Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur har mottagandet av nyanlända (exkl. ensamkommande barn) fungerat i fråga om:’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsaltternativ: ’Mycket bra’; ’Ganska bra’; ’Ganska dåligt’; ’Mycket dåligt’ samt ’Ingen uppfattning’ och ’Ej aktuellt’. Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska bra’ eller ’Mycket bra’, baserat på mellan 130 och 225 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna, och med en uppfattning i frågan. Som mest angav 31 procent ’Ingen uppfattning’ (i båda fall ang. ’Rehabilitering’ och ’Yrkesutbildning’) under 2014. (A) Lokal samverkan Kommuners erfarenhet av hinder för samverkan kring mottagandet och etableringen av nyanlända, 2014 8a Otydliga myndighetsroller Otydlig ansvarsfördelning inom kommunen Bristande förståelse för varandras verksamheter Egna verksamhetens bristande kunskap Bristande ekonomiska resurser 10 Inget hinder alls 20 30 Visst hinder 40 11 24 39 27 0 20 32 40 8 9 17 48 26 Andra aktörers tidsbrist 6 22 60 12 Tidsbrist inom egna verksamheterna 7 35 58 Andra aktörers bristande kunskap 7 17 60 16 10 19 57 14 4 7 45 43 Bristande kommunikation mellan aktörer 9 17 50 24 50 60 70 Ganska stor hinder 80 90 100 Procent Mycket stor hinder Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, i vilken utsträckning utgör följande förhållanden hinder för samverkan kring mottagandet och etableringen av nyanlända?’. Delfrågorna är något förenklade i redovisningen. Svarsalternativ enligt redovisningen samt ’Ingen uppfattning’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 184 och 225 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2014, och med en uppfattning i frågan. Som mest angav 19 procent ’Ingen uppfattning (ang. ’Andra aktörers tidsbrist’). (A) Lokal samverkan Kommuners erfarenhet av stora hinder för samverkan kring mottagandet och etableringen av nyanlända, 2014 8b 26 Otydliga myndighetsroller 2014 30 31 2013 11 11 Otydlig ansvarsfördelning inom kommunen 9 2012 29 Bristande kommunikation mellan aktörer 25 23 Bristande förståelse för varandras verksamheter 25 24 27 7 Egna verksamhetens bristande kunskap 5 3 28 27 Andra aktörers bristande kunskap 32 26 Tidsbrist inom egna verksamheterna 20 15 52 Andra aktörers tidsbrist 33 33 35 Bristande ekonomiska resurser 30 33 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, i vilken utsträckning utgör följande förhållanden hinder för samverkan kring mottagandet och etableringen av nyanlända?’. Delfrågorna är något förenklade i redovisningen. Svarsalternativ: ’Inget hinder alls’; ’Visst hinder’, ’Ganska stort hinder’; ’Mycket stort hinder’ samt ’Ingen uppfattning’. Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska…’ eller ’Mycket stort hinder’, baserat på svar från mellan 184 och 225 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2014, och med en uppfattning i frågan. Som mest angav 19 procent av kommunerna ’Ingen uppfattning (ang. ’Andra aktörers tidsbrist’) (ingår inte i analysen). (A) (B) Lokal samverkan Mottagandet av ensamkommande barn (B) Mottagandet av ensamkommande barn Kommuners uppfattning om möjligheterna att tillgodose de ensamkommande barnens behov i fem avseenden, 2014 9a Hem för vård och boende 25 15 Familjehem 38 38 Utslussnings-/träningsboende 14 Gode män 7 Särskilt förordnad vårdnadshavare Ganska svårt -80 -60 29 3 14 46 41 Mycket svårt 10 35 -40 24 13 2 9 32 18 -100 34 8 4 31 -20 0 Ganska lätt 3 6 20 40 60 Mycket lätt 80 100 Procent Inte funnits behov Frågans lydelse: ’Hur lätt eller svårt är det för kommunen att tillgodose de ensamkommande barnens behov av:’, med delfrågor och svarsaltternativ enligt redovisningen.. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 234 av Sveriges kommuner med ett mottagande av ensamkommande barn under 2014 (B) Mottagandet av ensamkommande barn Kommuner med svårigheter att tillgodose de ensamkommande barnens behov i fem avseenden, 2012–2014 9b 40 2014 Hem för vård och boende (HVB)* 2013 76 Familjehem 2012 63 71 46 Utslussnings-/träningsboende 36 42 42 Gode män 30 27 59 Särskilt förordnad vårdnadshavare 47 54 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Frågans lydelse: ’Hur lätt eller svårt är det för kommunen att tillgodose de ensamkommande barnens behov av:’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Mycket lätt’; ’Ganska lätt’; ’Ganska svårt’; ’Mycket svårt’ samt ’Inte funnits behov’. 2012 löd andra delfrågan enbart ’Utslussningsboende’. * Alternativet ”Hem för vård och boende (HVB) fanns inte med i enkäten 2012 och 2013. Kommentar: Resultatet visar procentandelen som svarat ’Ganska svårt’ eller ’Mycket svårt’, baserat på svar från 234 av Sveriges kommuner med ett mottagande av ensamkommande barn under 2014 (inkl. de som svarat att det inte funnits behov). (B) Mottagandet av ensamkommande barn Kommuners erfarenhet av mottagandet av ensamkommande barn i olika avseenden, 2014 10a HVB-hem 33 Familjehem 48 26 7 Skola/barnomsorg 55 1 12 Utslussning till eget boende 46 60 17 55 Överförmyndare 2 11 54 Gode män 3 9 4 6 21 55 Återsökningar i ersättningssystemet 11 20 55 25 32 14 Sjukvård/hälsa Regional samverkan 2 -80 -60 -40 Ganska dåligt 20 59 22 3 -100 68 31 5 23 19 1 11 Rehabilitering* 26 66 Särskilt förordnad vårdnadshavare Socialt stöd 11 65 15 -20 5 10 64 0 18 20 Mycket dåligt 40 60 Ganska bra 80 100 Procent Mycket bra Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur har mottagandet av ensamkommande barn fungerat i fråga om:’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ enligt redovisningen samt ’Ingen uppfattning’ och ’Ej varit aktuellt’. * 2012-2013 var rehabilitering inlagt i svarsalternativet sjukvård och hälsa. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 100 och 229 Sveriges kommuner med ett mottagande av ensamkommande barn under 2014. Som mest angav 51 procent ’Ingen uppfattning’ och 85 procent ’Ej varit aktuellt’ (i båda fallen ang. ’Rehabilitering’). (B) Mottagandet av ensamkommande barn Kommuner med positiv erfarenhet av mottagandet av ensamkommande barn i olika avseenden, 2012–2014 10b 94 96 96 HVB-hem 66 Familjehem 2014 2013 74 74 2012 86 Skola/barnomsorg 88 92 80 78 78 Utslussning till eget boende 86 Överförmyndare 91 90 89 Gode män 74 Särskild förordnad vårdnadshavare 74 69 Återsökningar i ersättningssystemet 68 92 92 80 74 88 Socialt stöd 91 90 64 Rehabilitering* 75 Sjukvård/hälsa 80 84 82 81 Regional samverkan 0 10 20 30 40 50 60 70 80 92 90 100 Procent Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur har mottagandet av ensamkommande barn fungerat i fråga om:’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Mycket bra; ’Ganska bra’; ’Ganska dåligt’; ’Mycket dåligt’ samt ’Ingen uppfattning’ och ’Ej varit aktuellt’. * 2012-2013 var rehabilitering inlagt i svarsalternativet sjukvård och hälsa. Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska bra’ eller ’Mycket bra’, baserat på svar från mellan 100 och 229 Sveriges kommuner med ett mottagande av ensamkommande barn 2014. Som mest angav 51 procent ’Ingen uppfattning’ och 85 procent ’Ej varit aktuellt’ (i båda fallen ang. ’Rehabilitering´´. (B) Mottagandet av ensamkommande barn Kommuners erfarenhet av samverkan med olika aktörer kring mottagandet av ensamkommande barn, 2014 11a Migrationsverket 9 Socialstyrelsen 5 3 Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) 17 5 Kommunal-/regionförbundet 3 0 11 Ganska dåligt -60 Mycket dåligt -40 -20 30 58 28 61 0 Ganska bra 16 65 17 Verksamheter internt inom kommunen 16 61 17 1 11 -80 5 42 Andra kommuner -100 11 64 22 36 Ideella organisationer/föreningar 40 54 15 Landstinget/primärvården 17 63 16 Länsstyrelsen 13 55 23 20 40 60 80 100 Mycket bra Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar samverkan med följande aktörer/myndigheter kring mottagandet av ensamkommande barn?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ enligt redovisningen samt ’Har ingen form av samverkan’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 119 och 220 av Sveriges kommuner med ett mottagande av ensamkommande barn under 2014, och som samverkar med resp. aktör. Som mest angav 49 procent ’Ingen form av samverkan’ ang. ’Kommunal-/regionförbundet’ (B) Mottagandet av ensamkommande barn Kommuner med positiv erfarenhet av samverkan med olika aktörer kring mottagandet av ensamkommande barn, 2012–2014 11b 2014 68 Migrationsverket 82 84 2013 80 Socialstyrelsen 2012 84 89 94 93 Länsstyrelsen 97 75 Landstinget/primärvården 82 83 47 Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) 52 54 77 Ideella organisationer/föreningar 81 83 81 81 Kommunal-/regionförbundet 78 88 Andra kommuner 93 92 89 88 Verksamheter internt inom kommunen 93 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar samverkan med följande aktörer/myndigheter kring mottagandet av ensamkommande barn?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Mycket bra; ’Ganska bra’; ’Ganska dåligt’; ’Mycket dåligt’ samt ’Har ingen form av samverkan’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 119 och 220 av Sveriges kommuner med ett mottagande av ensamkommande barn under 2014, och som samverkar med resp. aktör. (B) Mottagandet av ensamkommande barn Kommuner utan samverkan med följande aktörer kring mottagandet av ensamkommande barn, 2012–2014 11c Migrationsverket 7 4 4 2014 Socialstyrelsen 22 25 Länsstyrelsen 5 Landstinget/primärvåren 2013 35 2012 7 6 Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) 13 11 8 13 8 9 Ideella organisationer/föreningar 24 16 16 Kommunal-/regionförbundet 49 37 40 12 12 11 Andra kommuner Verksamheter internt inom kommunen 3 4 0 8 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Procent 100 Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar samverkan med följande aktörer/myndigheter kring mottagandet av ensamkommande barn?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Mycket bra’; ’Ganska bra’; ’Ganska dåligt’; ’Mycket dåligt’; ’Har ingen form av samverkan’. Kommentar: Resultaten baseras på andelen som använt sig av sista svarsalternativet på frågan: ’Har ingen form av samverkan’. Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 119 och 220 av Sveriges kommuner med ett mottagande av ensamkommande barn under 2014 (B) Mottagandet av ensamkommande barn Kommuners erfarenheter av hinder för samverkan kring mottagandet av ensamkommande barn, 2014 12a Otydliga myndighetsroller 55 32 Otydlig ansvarsfördelning inom kommunen Bristande ekonomiska resurser Inget hinder alls 10 20 11 24 12 47 35 0 30 Visst hinder 40 12 19 53 12 6 21 50 19 Andra aktörers tidsbrist 7 5 2 61 12 Tidsbrist inom egna verksamheterna 4 50 43 Andra aktörers bristande kunskap 3 17 57 20 Egna verksamhetens bristande kunskap 9 18 60 18 Bristande förståelse för varandras verksamheter 3 44 44 Bristande kommunikation mellan aktörer 10 50 60 70 Ganska stort hinder 80 90 6 100 Procent Mycket stor hinder Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, i vilken utsträckning utgör följande förhållanden hinder för samverkan kring mottagandet av ensamkommande barn?. Delfrågorna är något förenklade i redovisningen. Svarsalternativ enligt redovisningen samt ’Ingen uppfattning’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 177 och 225 av Sveriges kommuner med ett mottagande av ensamkommande barn under 2014, med en uppfattning i frågan. Som mest angav 25 procent ’Ingen uppfattning’ (ang. ’Andra aktörers tidsbrist’). (B) Mottagandet av ensamkommande barn Kommuners erfarenheter av stora hinder för samverkan kring mottagandet av ensamkommande barn, 2012–2014 12b 13 11 14 Otydliga myndighetsroller 2014 2013 12 Otydlig ansvarsfördelning inom kommunen 9 2012 15 22 Bristande kommunikation mellan aktörer 16 16 Bristande förståelse för varandras verksamheter 24 20 23 7 7 Egna verksamhetens bristande kunskap 10 27 Andra aktörers bristande kunskap 22 24 31 Tidsbrist inom egna verksamheterna 12 23 35 Andra aktörers tidsbrist 13 24 18 17 18 Bristande ekonomiska resurser 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, i vilken utsträckning utgör följande förhållanden hinder för samverkan kring mottagandet av ensamkommande barn?. Delfrågorna är något förenklade i redovisningen. Svarsalternativ: ’Inget hinder alls’; ’Visst hinder’, ’Ganska stort hinder’; ’Mycket stort hinder’ samt ’Ingen uppfattning’. Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska…’ eller ’Mycket stort hinder’, baserat på svar från mellan 177 och 225 av Sveriges kommuner med ett mottagande av ensamkommande barn under 2014, med en uppfattning i frågan. Som mest angav 25 procent ’Ingen uppfattning’ (ang. ’Andra aktörers tidsbrist’). (B) (C) Mottagandet av ensamkommande barn Bosättning & bostäder (C) Bosättning & bostäder Kommuners erfarenhet av dialogen i bosättningsarbetet med olika parter, 2014 13a AF:s bosättningssektion AF:s etableringshandläggare Migrationsverket 6 4 6 12 4 5 14 7 15 53 5 3 5 51 Länsstyrelsen Kommunala bostadsbolag 4 6 Privata bostadsbolag/hyresvärdar 25 13 Andra kommuner Ganska dåligt -80 -60 Mycket dåligt -40 19 35 41 33 7 11 -20 Dialog saknas 34 37 23 3 31 43 12 15 -100 47 58 0 13 20 Ganska bra 40 60 80 100 Mycket bra Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar dialogen i bosättningsarbetet med följande parter?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ enligt redovisningen samt ’Ej aktuellt’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 152 och 223 av Sveriges kommuner med en överenskommelse om mottagande av nyanlända för 2014. Som mest angav 36 procent ’Ej aktuellt’ (betr. Andra kommuner’). (C) Bosättning & bostäder Kommuner med positiv erfarenhet av dialogen i bosättningsarbetet med olika parter, 2012–2014 13b 2014 78 AF:s bosättningssektion 69 76 2013 77 AF:s etableringshandläggare 2012 82 82 72 74 75 Migrationsverket 86 Länsstyrelsen 78 85 78 79 81 Kommunala bostadsbolag 40 Privata bostadsbolag/hyresvärdar 32 46 73 Andra kommuner 53 61 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar dialogen i bosättningsarbetet med följande parter?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Mycket bra’; ’Ganska bra’; ’Ganska dåligt’; ’Mycket dåligt’; ’Dialog saknas’ samt ’Ej varit aktuellt’. Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska bra’ eller ’Mycket bra’, , baserat på svar från mellan 152 och 223 av Sveriges kommuner med en överenskommelse om mottagande av nyanlända. Som mest angav 36 procent ’Ej aktuellt’ (betr. Andra kommuner’). (C) Bosättning & bostäder Kommuners uppfattningar om informationen i bosättningsunderlagen från Arbetsförmedlingen resp. Migrationsverket, 2014 14a Procent 100 90 15 20 Mycket information saknas 22 80 70 60 Viss information saknas 53 51 58 50 40 30 All viktig information finns 20 32 27 22 10 0 AF:s bosättningssektion AF:s etableringshandläggare Migrationsverket Frågans lydelse: ’Är informationen i bosättningsunderlagen från följande aktörer tillräcklig för ett effektivt mottagande av den nyanlände?’, med aktörer enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Ja, all viktig information finns’; ’Viss information saknas’; ’Nej, mycket information saknas’; ’Vet inte’; ’Ej varit aktuellt’. Kommentar: Resultatet baseras på svar från mellan 162 och 172 av Sveriges kommuner med ett mottagande av anvisade nyanlända under 2014, och som inte angav ’Vet inte’ eller ’Ej varit aktuellt’ (gällde tillsammans mellan 9 och 13 procent). Observera att 2012 samt 2013 års resultat baseras på svar från kommuner med ett mottagande av nyanlända under 2012 respektive 2013. (C) Bosättning & bostäder Kommuner som saknar mycket information i bosättningsunderlagen från Arbetsförmedlingen resp. Migrationsverket, 2012–2014 14b Procent 100 2012 90 2013 80 2014 70 60 50 40 30 27 26 23 20 20 21 15 17 18 22 10 AF:s bosättningssektion AF:s etableringshandläggare Migrationsverket Frågans lydelse: ’Är informationen i bosättningsunderlagen från följande aktörer tillräcklig för ett effektivt mottagande av den nyanlände?’, med aktörer enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Ja, all viktig information finns’; ’Viss information saknas’; ’Nej, mycket information saknas’; ’Vet inte’; ’Ej varit aktuellt’. Kommentar: Resultatet baseras på svar från mellan 162 och 172 av Sveriges kommuner med ett mottagande av anvisade nyanlända under 2014, och som inte angav ’Vet inte’ eller ’Ej varit aktuellt’ (gällde tillsammans mellan 9 och 18 procent). Observera att 2012 samt 2013 års resultat baseras på svar från kommuner med ett mottagande av nyanlända under 2012 respektive 2013. (C) Bosättning & bostäder Kommuners erfarenhet av hinder för bosättning av anvisade nyanlända, 2014 15a Bostadsbrist i kommunen Brist på bostäder av rätt storlek 10 22 3 23 Begränsad kollektivtrafik 52 27 35 Bristande samarbete med bostadsbolagen om bostäder för nyanlända 47 24 20 38 Nyanlända tackar nej till anvisad plats 45 52 21 44 10 16 13 14 13 14 7 41 20 Visst hinder 10 41 33 0 20 36 28 Konkurrens om bostäder med Migrationsverket Konkurrens om bostäder med kommunens verksamhet för ensamkommande barn Konkurrens om bostäder med kommunens övriga verksamheter Inget hinder alls 16 30 40 50 8 13 60 Ganska stort hinder 70 80 14 90 100 Procent Mycket stort hinder Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, i vilken utsträckning utgör följande förhållanden hinder för bosättning av anvisade nyanlända?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ enligt redovisningen samt ’Ingen uppfattning’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 183 och 226 av Sveriges kommuner som tagit emot anvisade nyanlända eller fått förfrågan om att ta emot nyanlända under 2014, med en uppfattning i frågan. Som mest angav 23 procent ’Ingen uppfattning (ang. ’Konkurrens om bostäder med Migrationsverket’). Observera att 2012 samt 2013 års resultat baseras på svar från kommuner med ett mottagande av nyanlända under 2012 respektive 2013. (C) Bosättning & bostäder Kommuners erfarenhet av stora hinder för bosättning av anvisade nyanlända, 2012–2014 15b 68 Bostadsbrist i kommunen 2014 59 59 75 Brist på bostäder av rätt storlek 67 67 2013 2012 40 40 Begränsad kollektivtrafik* Bristande samarbete med bostadsbolagen om bostäder för nyanlända 26 22 23 28 Nyanlända tackar nej till anvisad plats 36 38 Konkurrens om bostäder med Migrationsverket 27 18 15 Konkurrens om bostäder med kommunens verksamhet för ensamkommande barn 15 8 13 Konkurrens om bostäder med kommunens övriga verksamheter 27 22 29 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Frågans lydelse: ’Enligt kommunens erfarenhet, i vilken utsträckning utgör följande förhållanden hinder för bosättning av anvisade nyanlända?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ enligt redovisningen samt ’Ingen uppfattning’. * ’Begränsad kollektivtrafik’ ingick ej i enkäten 2012. Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska…’ eller ’Mycket stort hinder’, baserat på svar från mellan 183 och 226 av Sveriges kommuner som tagit emot anvisade nyanlända eller fått förfrågan om att ta emot nyanlända under 2014, med en uppfattning i frågan. Som mest angav 23 procent ’Ingen uppfattning (ang. ’Konkurrens om bostäder med Migrationsverket’). Observera att 2012 samt 2013 års resultat baseras på svar från kommuner med ett mottagande av nyanlända under 2012 respektive 2013. (C) Bosättning & bostäder Hur aktivt kommunen arbetar med att bistå nyanlända med att hitta boende i annan kommun 16 Procent 100 90 80 70 60 52 50 40 30 24 20 10 5 0 Inte alls I viss utsträckning I stor utsträckning Frågans lydelse: Utöver samarbetet med Arbetsförmedling , i vilken utsträckning arbetar kommunen aktivt med att bistå nyanlända med att hitta boende i annan kommun. Svarsalternativ: enligt redovisningen samt , ’Ej varit aktuellt’. Kommentar: Resultatet baseras på svar från 231 av Sveriges kommuner med ett mottagande av anvisade nyanlända under 2014, 19 procent av de svarande kommunerna angav att det ej varit aktuellt. (C) (D) Bosättning & bostäder Utbildning & skola (D) Utbildning & skola Kommuners anordnande av SFI- utbildning, 2012–2014 17 76 I egen regi 81 79 2014 2013 16 15 17 Via upphandlad aktör 2012 10 12 I annan kommun 8 9 8 Gemensam verksamhet med annan kommun 6 5 Via kommunalförbund/ regionförbund 8 7 4 Annat 1 2 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Frågans lydelse: ’Hur anordnar kommunen SFI- utbildning? (Flera svarsalternativ kan anges.)’. Svarsalternativ enligt redovisningen. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 232 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2014. Då flera svarsalternativ kan anges kan andelarna summera till över 100 procent. (D) Utbildning & skola Kommuner med olika typer av SFI- utbildning och undervisningsstöd, 2012–2014 18 97 100 98 Ordinarie sfi 31 För akademiskt utbildade 28 34 39 För korttidsutbildade 2014 47 43 64 För analfabeter 71 Med modersmålsstöd 46 Med språkpraktik Med yrkesinriktning efter yrkesbakgrund Förlagd till arbetsplats 12 13 11 Med rehab/anpassning t fysiskt/psykiskt funktionshinder 13 19 21 47 44 1 59 28 28 Undervisningsstöd för elever m särskilda behov För enbart kvinnor 56 25 23 19 Med yrkesutbildning 2012 29 32 24 20 2013 75 57 6 5 1 2 1 För enbart män För föräldralediga 14 0 10 19 20 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Frågans lydelse: ’Vilka typer av SFI- utbildning och undervisningsstöd inom SFIerbjuder kommunen?’, med delfrågorna något förenklade i redovisningen. Svarsalternativ: ’Ja’; ’Nej’. Kommentar: Resultatet baseras på svar från 230 och 231 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2014. (D) Utbildning & skola 19 Kommuner med olika typer av SFI- former/klasser, 2012–2014 Lärarledd undervisning minst 15 tim/v dagtid 98 99 99 67 68 Deltidsstudier (<15 tim/v) 62 Flexibel undervisning med givet antal tim/v 2014 53 57 2013 50 2012 22 24 Drop-in med lärar- och IT-stöd 19 46 47 47 Kvällsundervisning 6 Helgundervisning 4 3 36 Distansundervisning 30 22 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Frågans lydelse: ’Erbjuder kommunen SFI- utbildning i följande former/klasser?’. Delfrågorna är något förenklade i redovisningen. Svarsalternativ: ’Ja’; ’Nej’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 230 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2014. Då flera svarsalternativ kan anges kan andelarna summera till över 100 procent. (D) Utbildning & skola Ungefär hur lång den genomsnittliga väntetiden är från anmälan till påbörjad SFI för nyanlända kvinnor respektive män 20a Procent Kvinnor 100 Män 90 80 70 60 50 46 40 35 48 34 30 20 8 10 2 9 8 9 1 4 mån eller längre 3 mån 2 mån 1 mån Mindre än 1 månad Frågans lydelse: Ungefär hur lång är den genomsnittliga väntetiden från anmälan till påbörjad SFI för nyanlända kvinnor respektive män? Kommentar: Resultatet baseras på svar från 230 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända under 2014. (D) Utbildning & skola 20b De främsta orsakerna till kvinnornas och männens väntetid 36 För få lediga platser Män 28 Kvinnor 24 Kö till barnomsorg 64 3 2 Långa handläggningstider i kommunen 18 17 Långa handläggningstider på AF 10 De nyanländas föräldraledighet 33 10 De nyanländas bristande hälsa 8 Bristande hälsa hos de nyanländas barn 3 4 33 Annat 21 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Frågans lydelse:´’. Vilka är de främsta orsakerna till kvinnornas och männens väntetid? Kommentar: Resultaten visar procentandelen baserat på svar från 232 av Sveriges kommuner med en överenskommelse om mottagande av nyanlända under 2014. (D) (E) Utbildning & skola Fritid & föreningsliv (E) Fritid & föreningsliv Kommuner med organiserad introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända, 2012–2014 21 Procent 100 90 2012 80 2013 70 2014 60 55 50 51 50 40 27 30 31 25 20 20 19 21 12 10 Ensamkommande barn Andra nyanlända barn/ungdomar yngre än 20 år 10 9 Äldre än 64 år 20–64 år Frågans lydelse: ’Finns det en organiserad introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända riktad till följande grupper?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Ja’; ’Nej’; ’Målgruppen saknas i kommunen’. Kommentar: Resultaten baseras på svar från mellan 221 och 234 av Sveriges kommuner med ett mottagande under 2014 och som inte angett att målgruppen saknas. Som mest angav 8 procent att målgruppen saknas (ang. ’Äldre än 64 år’). Observera att 2012 samt 2013 års resultat baseras på svar från kommuner med ett mottagande av nyanlända under 2012 respektive 2013. (E) Fritid & föreningsliv Kommuner som samarbetar med ideella organisationer/föreningar i mottagandet av nyanlända eller ensamkommande barn, 2012–2014 22a Procent 100 90 78 80 70 69 65 60 50 40 30 20 10 2012 2013 2014 Frågans lydelse: ’Samarbetar kommunen med ideella organisationer/föreningar i mottagandet av nyanlända (inkl. ensamkommande barn), rörande något av följande?’. Svarsalt.: ’Nej, samarbetar inte med någon ideell organisation/förening i mottagandet av nyanlända’; ’Ja, samarbetar kring:’; ’Läxläsning’; ’Språkcirkel etc.’; ’Samhällsinformation’; ’Socialt stöd’; ’Flyktingguider/familjekontakter’ (nytt 2013); ’Fritidsaktiviteter’; ’Skollovsaktiviteter’; ’Aktiviteter för pensionärer’; ’Annat’. Observera att enkätfrågan 2012 inte uttryckligen berörde ensamkommande barn: ’Samarbetar kommunen med ideella organisationer/föreningar i mottagandet av nyanlända, rörande något av följande?’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 239 av Sveriges kommuner med ett mottagande under 2014. (E) Fritid & föreningsliv Områden för kommuners samarbete med ideella organisationer/föreningar i mottagandet av nyanlända eller ensamkommande barn, 2012–2014 22b Läxläsning Språkcirkel etc. 2013 2012 Samhällsinformation 30 31 24 Socialt stöd 27 Flyktingguider/familjekontakter* 41 34 39 25 Fritidsaktiviteter 45 Skollovsaktiviteter 21 Aktiviteter för pensionärer 1 Annat 27 57 64 32 5 6 9 0 2014 38 27 18 56 42 30 12 12 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Frågans lydelse: ’Samarbetar kommunen med ideella organisationer/föreningar i mottagandet av nyanlända (inkl. ensamkommande barn), rörande något av följande?’. Svarsalt.: ’Nej, samarbetar inte med någon ideell organisation/förening i mottagandet av nyanlända’; ’Ja, samarbetar kring:’; ’Läxläsning’; ’Språkcirkel etc.’; ’Samhällsinformation’; ’Socialt stöd’; ’Flyktingguider/familjekontakter’ (nytt 2013); ’Fritidsaktiviteter’; ’Skollovsaktiviteter’; ’Aktiviteter för pensionärer’; ’Annat’. Observera att enkätfrågan 2012 inte uttryckligen berörde ensamkommande barn: ’Samarbetar kommunen med ideella organisationer/föreningar i mottagandet av nyanlända, rörande något av följande?’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 165 av Sveriges kommuner med ett mottagande under 2014. (E) Fritid & föreningsliv (F) Arbete (F) Arbete Kommuner med program för att anställa eller tillhandahålla praktikplatser, 2014 23 Procent 100 90 80 70 60 50 43 40 30 21 20 10 0 Tillhandahålla praktikplatser för nyanlända/invandrare Anställa nyanlända/invandrare Frågans lydelse: ’Har kommunen något program för att:’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Ja’; ’Nej’. Kommentar: Resultatet baseras på svar från 239 av Sveriges kommuner under 2014. (F) (G) Arbete Hälsa (G) Hälsa Kommuner där de nyanlända erbjuds hälsokommunikation, 2012–2014 24 Procent 2012 100 70 85 83 80 2013 91 89 90 2014 76 69 60 54 52 50 38 40 30 20 15 14 10 0 Frågans lydelse: ’Erbjuds kommunens nyanlända följande typer av hälsokommunikation (oavsett utförare)?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Ja’; ’Nej’. Kommentar: Resultatet baseras på svar från 239 Sveriges kommuner med ett mottagande under 2014. * Frågan ställdes inte år 2012 och 2013. (G) Hälsa Kommuners uppfattningar om Arbetsförmedlingens information om nyanländas hälsa, 2014 25 Procent 100 90 80 37 42 Mycket information saknas 70 60 Viss information saknas 50 40 45 44 30 20 10 18 13 All viktig information finns 0 Under etableringstiden Vid avslutad etablering Frågans lydelse: ’Är Arbetsförmedlingens information om den nyanländes hälsa tillräcklig för att kommunen ska kunna vidta lämpliga åtgärder?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Ja, all viktig information finns’; ’Viss information saknas’; ’Nej, mycket information saknas’; ’Vet inte’; ’Ej varit aktuellt’. Kommentar: Resultatet baseras på svar från 179 resp. 149 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2014, och som inte angav ’Vet inte’ eller ’Ej varit aktuellt’ (gällde tillsammans 22 resp. 34 procent). (G) Hälsa Kommuner med samverkan med andra aktörer kring individer med nedsatt prestationsförmåga/särskilda behov, 2012–2014 26 Procent 2012 100 87 90 2013 84 80 70 74 2014 72 62 60 55 52 50 44 40 32 30 22 20 10 10 0 Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Landstinget/primärvården Ideella organisationer/föreningar* Frågans lydelse: ’Samverkar kommunen med följande aktörer kring individer med nedsatt prestationsförmåga/särskilda behov?’, med aktörer enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Ja’; ’Nej’; ’Ej varit aktuellt’, följt av uppmaningen: ’Om JA, beskriv kort hur; om NEJ ange varför inte:’. * ’Ideella organisationer/föreningar’ ingick inte 2012. Kommentar: Resultatet baseras på svar från mellan 109 och 172 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända vuxna under 2014, och som inte svarat ’Ej varit aktuellt ’gällde mellan 25 och 51 procent. (G) (H) Hälsa Regional samverkan (H) Regional samverkan Kommuner med regional samverkan inom verksamheter för nyanlända (exkl. ensamkommande barn), 2014 27 20 Boende/bosättning 24 2014 49 Sfi 54 2013 47 Annan vuxenutbildning 58 85 85 Samhällsorientering 48 Yrkesutbildning 51 19 20 Skola/förskola 9 Fritid/föreningsliv 16 10 Socialt stöd 15 18 Sjukvård/hälsa/rehabilitering 21 41 39 Tolkning 56 55 Kompetensutveckling 37 38 Uppföljning/metod 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Frågans lydelse: ’Samverkar kommunen under 2014 med annan/andra kommuner inom följande verksamheter för nyanlända (exkl. ensamkommande barn)?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Ja’, ’Nej’, ’Verksamheten ej aktuell’. Kommentar: Resultaten baseras på svar från mellan 207 och 227 av Sveriges kommuner med ett mottagande av nyanlända under 2014, och som inte angett ’Verksamheten ej aktuell’. Som mest gällde det senare 11 procent på respektive delfråga. (H) Regional samverkan Kommuner med regional samverkan inom olika verksamheter för ensamkommande barn, 2014 28 32 31 Boende/bosättning 2014 25 Sfi 22 2013 44 Skola/förskola 41 32 Fritid/föreningsliv 35 21 22 Socialt stöd 26 25 Sjukvård/hälsa/rehabilitering 37 35 Tolkning 64 65 Kompetensutveckling 50 51 Uppföljning/metod 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Frågans lydelse: ’Samverkar kommunen under 2014 med annan/andra kommuner inom följande verksamheter för ensamkommande barn’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Ja’, ’Nej’, ’Verksamheten ej aktuell’. Kommentar: Resultaten baseras på svar från mellan 186 och 221 av Sveriges kommuner med ett mottagande av ensamkommande barn under 2014, och som inte angett ’Verksamheten ej aktuell’. Som mest gällde det senare 22 procent (ang. ’Sfi’). (H) Regional samverkan Kommuners uppfattningar om den regionala överenskommelsen (RÖK) som stöd, 2014 29 Procent 100 8 10 90 I stor utsträckning 80 70 44 52 60 I viss utsträckning 50 40 30 20 Inte alls 46 40 10 0 Mottagande av nyanlända Mottagande av ensamkommande barn Frågans lydelse: ’I vilken utsträckning har den regionala överenskommelsen (RÖK) eller motsvarande regional strategi varit ett stöd i kommunens arbete med:’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ enligt redovisningen samt ’Ej varit aktuellt’ och ’Kommunen ingår ej i någon RÖK/strategi’. Kommentar: Resultatet baseras på svar från 145 resp. 136 av Sveriges kommuner med ett mottagande 2014, som besvarat frågan med en uppfattning. (H) Regional samverkan Kommunernas upplevda behov av stärkt regional samverkan inom verksamheter för nyanlända (inkl. ensamkommande barn) 30 Boende/bosättning Sfi Samhällsorientering Yrkesutbildning Arbetsmarknadsinsatser Skola/förskola Socialt stöd Sjukvård/hälsa/rehabilitering Tolkning Kompetensutveckling 40 Uppföljning/metod 7 38 0 10 20 Visst behov 21 32 24 31 30 40 50 13 16 25 46 7 13 26 39 22 9 12 44 36 11 18 41 30 5 11 33 50 Fritid/föreningsliv Inget behov 23 34 31 11 24 37 31 8 25 24 25 26 17 25 50 9 13 19 44 24 Annan vuxenutbildning 31 17 34 18 60 Ganska stort behov 70 80 90 100 Procent Mycket stort behov Frågans lydelse: Vilket behov ser er kommun av att samverkan mellan kommunerna stärks inom följande verksamheter för nyanlända (inkl. ensamkommande barn) a?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ enligt redovisningen samt ’Vet ej’. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från mellan 189 och 228 av Sveriges kommuner som tagit emot anvisade nyanlända eller fått förfrågan om att ta emot nyanlända under 2014. (H) Regional samverkan (I) Länsstyrelsens insatser (I) Länsstyrelsens insatser Kommuners upplevda nytta av ”Länsstyrelsens arbete rörande mottagande och etablering av nyanlända (inkl. ensamkommande barn)”, 2014 31 Ökad kunskap inom integrationsområdet 40 Ökad kunskap om andra aktörers verksamhet 51 30 Fler kontakter med andra aktörer 59 33 Bättre samverkan inom kommunen 35 20 21 46 30 I stor utsträckning 40 50 I viss utsträckning 2 13 48 36 10 7 6 53 23 0 5 43 30 Bättre helhetssyn på invandring 3 18 49 Bättre förutsättningar för att initiera egna nätverk/grupper 12 59 Ökad kännedom om verksamheter i andra delar av landet 3 52 16 Utökat erfarenhetsutbyte 2 9 52 8 Bättre samverkan med andra aktörer 7 60 8 14 70 80 Inte alls 4 90 5 100 Procent Vet ej Frågans lydelse: ’I vilken utsträckning har Länsstyrelsens arbete rörande mottagande och etablering av nyanlända (inkl. ensamkommande barn) under 2014 inneburit att kommunens verksamheter fått:’. Delfrågor och svarsalternativ enl. redovisningen. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 239 av Sveriges kommuner. (I) Länsstyrelsens insatser Kommuners upplevda behov av insatser från Länsstyrelsen framöver, 2014 32a Utbildningar/konferenser 32 Initierande/samordning av nätverk/grupper/projekt 29 Information via Länsstyrelsens webbsidor 39 25 Information via webbportalen Informationsverige.se Trycksaker/rapporter 3 3 1 34 31 15 4 1 6 36 25 Kontaktvägar till ideella organisationer 8 49 26 Kontaktvägar till andra myndigheter 9 38 26 Råd och stöd 3 2 36 36 16 3 3 37 27 21 1 27 34 20 Information via brev/e-post 25 43 5 36 39 25 3 8 14 Procent 0 10 Mycket stort behov 20 30 40 Ganska stort behov 50 60 70 80 Visst behov 90 Inget behov 100 Vet ej Frågans lydelse: ’Vilket behov har er verksamhet av följande från Länsstyrelsen framöver?’. Delfrågor och svarsalternativ enligt redovisningen. Kommentar: Svarsandelar i procent, baserat på svar från 239 av Sveriges kommuner under 2014. (I) Länsstyrelsens insatser Kommuner som upplever stort behov av insatser från Länsstyrelsen framöver, 2012–2014 32b 74 Utbildningar/konferenser 2014 69 69 Initierande/samordning av nätverk/grupper/projekt 2013 68 59 2012 62 59 Information via Länsstyrelsens webbsidor 64 54 Information via webbportalen Informationsverige.se 47 50 51 57 56 Information via brev/e-post 60 42 44 44 Trycksaker/rapporter 62 Råd och stöd 58 65 56 Kontaktvägar till andra myndigheter 53 77 40 Kontaktvägar till ideella organisationer 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Procent100 Frågans lydelse: ’Vilket behov har er verksamhet av följande från Länsstyrelsen framöver?’, med delfrågor enligt redovisningen. Svarsalternativ: ’Inget behov’; ’Visst behov’; ’Ganska stort behov’; ’Mycket stort behov’ samt ’Vet ej’. Kommentar: Resultaten visar procentandelen som svarat ’Ganska…’ eller ’Mycket stort behov’, baserat på svar från 239 av Sveriges kommuner 2014 (inkl. de som svarat ’Vet ej’). (I) Länsstyrelsens insatser Mottagande och etablering av nyanlända 2014 Bilaga 1: Länsstyrelsens integrationsuppdrag 2014 Länsstyrelserna ska: Följa upp organisering och genomförande av insatser för nyanlända på regional och lokal nivå och prioritera insatser som väsentligt bidrar till att öka kommunernas mottagningskapacitet, inklusive vidarebosatta (Länsstyrelseinstruktionen, 62 § och regleringsbrevet 2014, uppdrag 73). Länsstyrelserna ska också verka för att stärka den civila sektorns roll, till exempel genom att fler överenskommelser om integration med civila sektorn kommer till stånd (Överenskommelse mellan regeringen, idéburna organisationer inom integrationsområdet och Sveriges Kommuner och Landsting, Dnr IJ2009/60/UF, regleringsbrevet 2014, uppdrag 73). Lämna ersättning till kommuner för att de ska kunna skapa beredskap för att ta emot nyanlända och öka sin mottagningskapacitet samt för att utveckla regional samverkan. Insatser som syftar till att öka kommunernas mottagningskapacitet samt möjligheter att tillhandahålla samhällsorientering ska prioriteras (ersättningsförordningen 2010:1122, 37 § och regleringsbrevet 2014, uppdrag 74). Främja och stödja samarbete mellan kommuner för att öka förutsättningar för dem att tillhandahålla samhällsorientering (förordning om samhällsorientering 2010:1138, 11–12 §§ och regleringsbrevet 2014, uppdrag 75). Teckna överenskommelser med kommuner om mottagande av nyanlända (bosättningsförordningen 2010:408, 4–5 §§). Verka för att förbättra regional samverkan mellan kommuner, myndigheter, organisationer och företag som anordnar aktiviteter för nyanlända (etableringslagen 2010:197, 4 §, Länsstyrelseinstruktionen, 62 §). Verka för att det finns beredskap och kapacitet att ta emot asylsökande ensamkommande barn och ensamkommande barn som har beviljats uppehållstillstånd. (Länsstyrelseinstruktionen, 62 § samt regleringsbrevet 2014, uppdrag 77). Förhandla med kommuner om mottagande av ensamkommande barn (regleringsbrevet 2014, uppdrag 77). 29 Mottagande och etablering av nyanlända 2014 Bilaga 2: Enkäten 30 Länsstyrelsens enkät till Sveriges kommuner om mottagande och etablering av nyanlända år 2014 META 2014 Enkät om mottagande och etablering av nyanlända Länsstyrelsen har ett uppföljningsansvar för organisering och genomförande av insatser för personer som omfattas av förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare. Länsstyrelsen har även ett särskilt uppdrag att verka för att det finns beredskap och kapacitet att ta emot ensamkommande barn. För att få en samlad bild av mottagandet och etableringen av nyanlända skickar länsstyrelsen ut denna frivilliga enkät till landets samtliga kommuner: META 2014. Undersökningen syftar även till att utvärdera länsstyrelsernas insatser inom området. Enkätunderlaget gör det möjligt att jämföra resultaten mellan kommuner, län och riket som helhet. Undersökningen genomförs varje år i syfte att kunna följa utvecklingen över tid. År 2013 besvarade 265 av landets 290 kommuner enkäten.* Enkäten riktar sig till länsstyrelsens kontaktperson för mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn. Ifyllandet bör samordnas med berörda verksamheter i kommunen. Enkäten omfattar flera olika aspekter av arbetet som bedrivs i kommunen: mottagandet av nyanlända och ensamkommande barn; lokal samverkan; bosättning och bostäder; sfi; fritid och föreningsliv; arbete; hälsa samt regional samverkan. Vi är tacksamma om ni har möjlighet att besvara enkäten senast den 6 november och bidra till att göra kartläggningen så rättvisande som möjligt. Stort tack på förhand! Länsstyrelserna genom länsråd Anneli Wirtén, Länsstyrelsen i Jönköpings län Praktisk information för att besvara enkäten Länken till enkäten som ligger med i mejlet är unik för kommunen. Flera personer kan besvara enkäten genom samma länk; det är bara att vidarebefordra brevet med länken. För att underlätta överblicken skickas enkäten även ut i en pdfversion. I den finns också några inledande förtydliganden/definitioner. Enkäten kan besvaras i omgångar - det är bara att stänga ner fönstret för att fortsätta senare. Svaren sparas varje gång man trycker på "nästa". Det går att gå fram och tillbaka mellan frågorna, och det är möjligt att ändra tidigare svar. För att slutgiltigt skicka svaren, välj efter enkätens sista fråga "skicka". Om ni har frågor, kontakta gärna någon av följande personer: • Hedyah Faghir, integrationshandläggare vid Länsstyrelsen i Västerbotten tfn: 010-225 43 15; e-post: [email protected] • Jakob Lindahl, analytiker vid Länsstyrelsen i Västra Götaland tfn: 010-224 45 11; e-post: [email protected] • Linda Jönsson, integrationsutvecklare vid Länsstyrelsen i Skåne tfn: 010-224 14 19; e-post: [email protected] • Lucie Riad, integrationsansvarig vid Länsstyrelsen i Södermanland tfn: 010-223 42 11; e-post: [email protected] * En sammanfattande nationell rapport för år 2013 finns tillgänglig som pdf på länsstyrelsernas nationella portal: Mottagande och etablering av nyanlända 2013. 1 Länsstyrelsens enkät till Sveriges kommuner om mottagande och etablering av nyanlända år 2014 Kontaktuppgifter (används endast för administrationen av enkäten, aldrig i analysen av svaren): Verksamhet: _______________________________________________________________________ Uppgiftslämnarens namn (huvudansvarig): _______________________________________________________________________ Befattning: ______________________________________________________________________ E-post: ______________________________________________________________________ Med ”nyanlända” avses i denna enkät nyanlända vuxna inom etableringsreformen eller ersättningsförordningen samt deras barn. Ensamkommande barn inkluderas inte utan det framgår specifikt när ensamkommande barn berörs Kommunens mottagande av nyanlända 1. Har kommunen en överenskommelse om mottagande av nyanlända respektive ensamkommande barn för 2014? (Frågan ställs för att er kommun ska få relevanta följdfrågor.) Nyanlända Ensamkommande barn Ja Nej Kommentera gärna: _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 2. Har kommunen haft ett mottagande under år 2014 av följande grupper? (Frågan ställs för att er kommun ska få relevanta följdfrågor.) Ja Anvisade nyanlända Självbosatta nyanlända Ensamkommande barn Kvotflyktingar Nej Med ”anvisade nyanlända” avses i denna enkät nyanlända som anvisats av Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket. Kommentera gärna: _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 2 Länsstyrelsens enkät till Sveriges kommuner om mottagande och etablering av nyanlända år 2014 Lokal samverkan 3. Har kommunen en lokal överenskommelse (LÖK) med Arbetsförmedlingen som gäller för 2014 om insatser för nyanlända som omfattas av etableringsreformen? Ja Nej, av följande skäl: ________________________________________________________________ OBS! Fråga 3 ställs enbart om kommunen har en överenskommelse om mottagande av nyanlända eller har tagit emot nyanlända under år 2014. ________________________________________________________________ 4. Vilka aktörer, utöver kommunen och Arbetsförmedlingen, finns omnämnda i den lokala överenskommelsen (LÖK) för 2014? Migrationsverket Länsstyrelsen OBS! Frågorna 4-5 ställs enbart om kommunen har haft en LÖK som gäller för år 2014. Försäkringskassan Skatteverket Landstinget/primärvården Bostadsbolag Ideell organisation Annan/andra aktörer:______________________________ Inga aktörer utöver kommunen och Arbetsförmedlingen Kommentera gärna: _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 5. I vilken utsträckning använder kommunen den lokala överenskommelsen (LÖK) för att samordna insatser... Inte alls Med andra berörda aktörer Mellan kommunens interna verksamheter I viss utsträckning I stor utsträckning Kommentera gärna: _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 3 Länsstyrelsens enkät till Sveriges kommuner om mottagande och etablering av nyanlända år 2014 6. Samverkar kommunen med Arbetsförmedlingen kring mottagandet av nyanlända genom: Återkommande möten för dialog/erfarenhetsutbyte Gemensamt projekt Trepartssamtal (Arbetsförmedlingen, kommunen och den nyanlände) Gemensamt servicekontor Ja Nej OBS! Frågorna 6-10 ställs enbart om kommunen har haft ett mottagande av nyanlända under år 2014. Eventuellt annan typ av samverkan: _______________________________________________________________________ Kommentera gärna: ______________________________________________________________________________ ______________________________________________________________________________ 7. Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar samverkan med följande aktörer/myndigheter kring mottagandet och etableringen av nyanlända (exklusive ensamkommande barn)? Mycket bra Arbetsförmedlingen Migrationsverket Skatteverket Länsstyrelsen Försäkringskassan Landstinget/primärvården Ideella organisationer Lokala/regionala näringslivet Kommunalförbundet/regionförbundet Andra kommuner Verksamheter internt inom kommunen Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Kommentera gärna: _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 4 Har ingen form av samverkan Länsstyrelsens enkät till Sveriges kommuner om mottagande och etablering av nyanlända år 2014 8. När det gäller samordningen av lokala etableringsinsatser, i vilken utsträckning bedöms följande vara ett problem för de nyanlända (exklusive ensamkommande barn) i kommunen? Inget problem alls Väntetider mellan insatser Tidskrävande resor mellan parallella insatser Olika insatser krockar med varandra Insatser uppgår inte till heltid under sommaren Insatser uppgår inte till heltid under övriga året Insatserna ger inte en bra helhet för individen Bristande individanpassning i kompletterande aktörers insatser Hälsosituation/behov av insatser uppmärksammas inte Otydlig information om försörjning efter avslutad etableringsplan Visst problem Ganska stort problem Mycket stort problem Ingen uppfattning Kommentera gärna: _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 9. Enligt kommunens erfarenhet, hur har mottagandet av nyanlända (exklusive ensamkommande barn) fungerat ifråga om: Mycket bra Boende Sfi/vuxenutbildning Samhällsorientering Yrkesutbildning Arbetsmarknadsinsatser Gymnasium Skola/barnomsorg Socialt stöd Rehabilitering Sjukvård/hälsa Regional samverkan Ganska dåligt Ganska bra Mycket dåligt Ingen uppfattning Kommentera gärna: _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 5 Ej aktuellt Länsstyrelsens enkät till Sveriges kommuner om mottagande och etablering av nyanlända år 2014 10. Enligt kommunens erfarenhet, i vilken utsträckning utgör följande förhållanden hinder för samverkan kring mottagandet och etableringen av nyanlända (exklusive ensamkommande barn)? Inget hinder alls Otydliga myndighetsroller Otydlig ansvarsfördelning inom kommunen Bristande kommunikation mellan aktörer Bristande förståelse för varandras verksamheter Den egna verksamhetens bristande kunskap på området Andra aktörers bristande kunskap på området Tidbrist inom de egna verksamheterna Andra aktörers tidsbrist Bristande ekonomiska resurser Visst hinder Ganska stort hinder Mycket stort hinder Ingen uppfattning Eventuellt annat hinder: _______________________________________________________________________ Kommentera gärna: _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ OBS! Frågorna 11-14 ställs enbart om kommunen har haft ett mottagande av ensamkommande barn under år 2014 Mottagandet av ensamkommande barn 11. Hur lätt eller svårt är det för kommunen att tillgodose de ensamkommande barnens behov av: Hem för vård och boende (HVB) Familjehem Utslussningsboende/träningsboende Gode män Särskilt förordnad vårdnadshavare Mycket lätt Ganska lätt Ganska svårt Mycket svårt Kommentera gärna: _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 6 Inte funnits behov Länsstyrelsens enkät till Sveriges kommuner om mottagande och etablering av nyanlända år 2014 12. Enligt kommunens erfarenhet, hur har mottagandet av ensamkommande barn fungerat ifråga om: Mycket bra Hem för vård och boende (HVB) Familjehem Skola/barnomsorg Utslussning till eget boende Överförmyndare Gode män Särskilt förordnad vårdnads-havare Återsökningar i ersättningssystemet Socialt stöd Rehabilitering Sjukvård/hälsa Regional samverkan Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Ingen uppfattning Ej varit aktuellt Kommentera gärna: _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 13. Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar samverkan med följande aktörer/myndigheter kring mottagandet av ensamkommande barn? Mycket bra Migrationsverket Socialstyrelsen Länsstyrelsen Landstinget/primärvården Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Ideella organisationer Kommunalförbundet/regionförbundet Andra kommuner Verksamheter internt inom kommunen Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Kommentera gärna: _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 7 Har ingen form av samverkan Länsstyrelsens enkät till Sveriges kommuner om mottagande och etablering av nyanlända år 2014 14. Enligt kommunens erfarenhet, i vilken utsträckning utgör följande förhållanden hinder för samverkan kring mottagandet av ensamkommande barn? Inget hinder alls Otydliga myndighetsroller Otydlig ansvarsfördelning inom kommunen Bristande kommunikation mellan aktörer Bristande förståelse för varandras verksamheter De egna verksamheternas bristande kunskap på området Andra aktörers bristande kunskap på området Tidsbrist inom de egna verksamheterna Andra aktörers tidsbrist Bristande ekonomiska resurser Visst hinder Ganska stort hinder Mycket stort hinder Ingen uppfattning Eventuellt annat hinder: _______________________________________________________________________ Kommentera gärna: _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ OBS! Fråga 15 ställs enbart om kommunen har haft ett mottagande under år 2014 eller en överenskommelse om mottagande för år 2014. Bosättning och bostäder 15. Enligt kommunens erfarenhet, hur fungerar dialogen i bosättningsarbetet med följande parter? Mycket bra AF:s bosättningssektion AF:s etableringshandläggare Migrationsverket Länsstyrelsen Kommunala bostadsbolag Privata bostadsbolag/ hyresvärdar Andra kommuner Ganska dåligt Ganska bra Mycket dåligt Dialog saknas Ej varit aktuellt Kommentera gärna: _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 8 Länsstyrelsens enkät till Sveriges kommuner om mottagande och etablering av nyanlända år 2014 OBS! Fråga 16 ställs enbart om kommunen har tagit emot anvisade nyanlända under år 2014. 16. Är informationen i bosättningsunderlagen från följande aktörer tillräcklig för ett effektivt mottagande av den nyanlände? Ja, all viktig Viss Nej, mycket Ej varit information information information Vet inte aktuellt finns saknas saknas AF:s bosättningssektion AF:s etableringshandläggare Migrationsverket Kommentera gärna, särskilt om information saknas: _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 17. Enligt kommunens erfarenhet, i vilken utsträckning utgör följande förhållanden hinder för bosättning av anvisade nyanlända? Ganska Ingen Inget hinder Mycket stort Visst hinder stort uppalls hinder hinder fattning Bostadsbrist i kommunen Brist på bostäder av rätt storlek Begränsad kollektivtrafik Bristande samarbete med bostadsbolagen om bostäder för nyanlända Nyanlända tackar nej till anvisad plats Konkurrens om bostäder med Migrationsverket Konkurrens om bostäder med kommunens verksamhet för ensamkommande barn Konkurrens om bostäder med kommunens övriga verksamheter Eventuellt annat hinder: _______________________________________________________________________ Kommentera gärna: _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 18. Utöver samarbetet med Arbetsförmedlingen, i vilken utsträckning arbetar kommunen aktivt med att bistå nyanlända med att hitta boende i annan kommun? Inte alls I viss utsträckning OBS! Fråga 18 ställs enbart om kommunen har tagit emot nyanlända under år 2014. I stor utsträckning Ej varit aktuellt Kommentera gärna: _______________________________________________________________________ 9 Länsstyrelsens enkät till Sveriges kommuner om mottagande och etablering av nyanlända år 2014 _______________________________________________________________________ Svenskundervisning för invandrare, Sfi 19. Hur anordnar kommunen sfi-utbildning? (Flera svarsalternativ kan anges.) I egen regi Via upphandlad aktör I annan kommun Gemensam verksamhet med annan kommun OBS! Frågorna 19-24 ställs enbart om kommunen har tagit emot nyanlända under år 2014. Via kommunalförbund/regionförbund Annat: ________________________________________________________________ Kommentera gärna: _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 20. Vilka typer av sfi-utbildning och undervisningsstöd inom sfi erbjuder kommunen? Ja Ordinarie sfi Särskild sfi för akademiskt utbildade Särskild sfi för korttidsutbildade Särskild sfi för analfabeter Sfi med modersmålsstöd Sfi med språkpraktik Sfi med yrkesinriktning efter yrkesbakgrund Sfi med yrkesutbildning Sfi förlagd till arbetsplats Sfi med rehabilitering/anpassning till fysiskt/psykiskt funktionshinder Undervisningsstöd för elever med särskilda behov Sfi för enbart kvinnor Sfi för enbart män Sfi för föräldralediga Eventuell annan typ av sfi/undervisning i svenska/undervisningsstöd: _______________________________________________________________________ Kommentera gärna: _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 10 Nej Länsstyrelsens enkät till Sveriges kommuner om mottagande och etablering av nyanlända år 2014 21. Erbjuder kommunen sfi-utbildning i följande former/klasser? Ja Nej Lärarledd undervisning minst 15 tim/v dagtid Deltidsstudier (mindre än 15 tim/v) Flexibel undervisning med givet antal tim/v Drop-in med lärar- och IT-stöd Kvällsundervisning Helgundervisning Distansundervisning (via webb, telebild etc.) Eventuell annan sfi-form: _______________________________________________________________________ Kommentera gärna: _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 22. Ungefär hur lång är den genomsnittliga väntetiden från anmälan till påbörjad sfi för nyanlända kvinnor respektive män? Mindre än 1 månad Kvinnor Män 1 mån 2 mån 3 mån 23. Vilka är de främsta orsakerna till kvinnornas väntetid? För få lediga platser Kö till barnomsorg Långa handläggningstider i kommunen Långa handläggningstider på Arbetsförmedlingen De nyanländas föräldraledighet De nyanländas bristande hälsa Bristande hälsa hos de nyanländas barn Annat: ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ 11 4 mån eller längre Länsstyrelsens enkät till Sveriges kommuner om mottagande och etablering av nyanlända år 2014 24. Vilka är de främsta orsakerna till männens väntetid? För få lediga platser Kö till barnomsorg Långa handläggningstider i kommunen Långa handläggningstider på Arbetsförmedlingen De nyanländas föräldraledighet Den nyanländas bristande hälsa Bristande hälsa hos den nyanländas barn Annat: ________________________________________________________________ Kommentera gärna: _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ Fritid och föreningsliv OBS! Frågorna 25-28 ställs enbart om kommunen har haft ett mottagande under år 2014. 25. Finns det en organiserad introduktion till föreningsliv/fritidsverksamhet för nyanlända riktad till följande grupper? Ensamkommande barn Andra nyanlända barn/ungdomar yngre än 20 år 20-64 år Äldre än 64 år Ja Nej Målgruppen saknas i kommunen Kommentera gärna: _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 26. Samarbetar kommunen med ideella organisationer i mottagandet av nyanlända (inklusive ensamkommande barn)? Ja Nej 12 Länsstyrelsens enkät till Sveriges kommuner om mottagande och etablering av nyanlända år 2014 27. Kommunen samarbetar med ideella organisationer i mottagandet av nyanlända (inklusive ensamkommande barn) kring: Läxläsning OBS! Fråga 27 ställs enbart till de kommuner som har svarat Ja på fråga 26. Språkcirkel etc Samhällsinformation Socialt stöd Flyktingguider/familjekontakter Fritidsaktiviteter Skollovsaktiviteter Aktiviteter för pensionärer Annat: ________________________________________________________________ Kommentera gärna: _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 28. Har kommunen en dokumenterad strategi för samverkan inom integrationsområdet med ideella organisationer? Ja Nej Vet ej Kommentera gärna: _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ Arbete 29. Har kommunen något program för att: Ja Tillhandahålla praktikplatser för nyanlända/invandrare Anställa nyanlända/invandrare Kommentera gärna: _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 13 Nej Länsstyrelsens enkät till Sveriges kommuner om mottagande och etablering av nyanlända år 2014 OBS! Fråga 30 ställs enbart om kommunen har haft ett mottagande under år 2014. Hälsa 30. Erbjuds kommunens nyanlända (inklusive ensamkommande barn) följande typer av hälsokommunikation (oavsett utförare)? Ja Nej Information om svensk hälso- och sjukvård Information om möjligheten att få hälsosamtal/ hälsoundersökning på vårdcentral Hälsokommunikation på modersmål Hälsokommunikation för enbart kvinnor Hälsokommunikation för enbart män Kommentera gärna: _______________________________________________________________________ Fråga 31-32 ställs enbart om kommunen har tagit emot nyanlända under år 2014. _______________________________________________________________________ 31. Är Arbetsförmedlingens information om den nyanländes hälsa tillräcklig för att kommunen ska kunna vidta lämpliga åtgärder? Ja, all viktig information finns Under etableringstiden När etableringen avslutas Viss information saknas Nej, mycket information saknas Ej varit aktuellt Vet inte Kommentera gärna, särskilt om information saknas: _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 32. Samverkar kommunen med följande aktörer kring nyanlända med nedsatt prestationsförmåga/särskilda behov? Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Landstinget/primärvården Ideella organisationer Ja Nej 14 Ej varit aktuellt Om JA, beskriv kort hur; om NEJ ange varför inte: Länsstyrelsens enkät till Sveriges kommuner om mottagande och etablering av nyanlända år 2014 Regional samverkan 33. Samverkar kommunen under 2014 med annan/andra kommun/er inom följande verksamheter för nyanlända (exklusive ensamkommande barn)? Boende/bosättning Sfi Annan vuxenutbildning Samhällsorientering Yrkesutbildning Skola/förskola Fritid/föreningsliv Socialt stöd Sjukvård/hälsa/rehabilitering Tolkning Kompetensutveckling Uppföljning/metod Ja Nej Verksamheten ej aktuell OBS! Fråga 33 ställs enbart om kommunen har haft ett mottagande av nyanlända under år 2014. Annat: _______________________________________________________________________ Kommentera gärna: _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 34. Samverkar kommunen under 2014 med annan/andra kommuner inom följande verksamheter för ensamkommande barn? Boende/bosättning Sfi Skola/förskola Fritid/föreningsliv Socialt stöd Sjukvård/hälsa/rehabilitering Tolkning Kompetensutveckling Uppföljning/metod Ja Nej Verksamheten ej aktuell Fråga 34 ställs enbart om kommunen har haft ett mottagande av ensamkommande barn under år 2014 Annat: _______________________________________________________________________ Kommentera gärna: _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 15 Länsstyrelsens enkät till Sveriges kommuner om mottagande och etablering av nyanlända år 2014 35. I vilken utsträckning har den regionala överenskommelsen (RÖK) eller motsvarande regional strategi varit ett stöd i kommunens arbete med: Inte alls Mottagande av nyanlända Mottagande av ensamkommande barn I viss utsträckning I stor utsträckning Ej varit aktuellt Kommunen ingår ej i någon RÖK/strategi Kommentera gärna: __________________________________________________________ __________________________________________________________ OBS! Fråga 36 ställs enbart om kommunen har haft ett mottagande under år 2014. 36. Vilket behov ser er kommun av att samverkan mellan kommuner stärks inom följande verksamheter för nyanlända (inklusive ensamkommande barn)? Inget behov Boende/bosättning Sfi Annan vuxenutbildning Samhällsorientering Yrkesutbildning Arbetsmarknadsinsatser Skola/förskola Fritid/föreningsliv Socialt stöd Sjukvård/hälsa/rehabilitering Tolkning Kompetensutveckling Uppföljning/metod Annat:___________________ Visst behov Ganska stort behov Mycket stort behov Kommentera gärna: _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 16 Vet ej Länsstyrelsens enkät till Sveriges kommuner om mottagande och etablering av nyanlända år 2014 Länsstyrelsens insatser 37. I vilken utsträckning har Länsstyrelsens arbete rörande mottagande och etablering av nyanlända (inklusive ensamkommande barn) under 2014 inneburit att kommunens verksamheter fått: Inte alls Ökad kunskap inom integrations-området Ökad kunskap om andra aktörers verksamhet Fler kontakter med andra aktörer Bättre samverkan inom kommunen Bättre samverkan med andra aktörer Utökat erfarenhetsutbyte Ökad kännedom om verksamheter i andra delar av landet Bättre förutsättningar för att initiera egna nätverk/grupper Bättre helhetssyn på invandring I viss utsträckning I stor utsträckning Vet ej Kommentera gärna: _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 38. Vilket behov har er verksamhet av följande från Länsstyrelsen framöver? Inget behov Utbildningar/konferenser Initierande/samordning av nätverk/grupper/projekt Information via Länsstyrelsens webbsidor Information via webbportalen Informationsverige.se Information via brev/e-post Trycksaker/rapporter Råd och stöd Kontaktvägar till andra myndigheter Kontaktvägar till ideella organisationer Visst behov Ganska stort behov Mycket stort behov Vet ej Eventuellt annat er verksamhet efterlyser från Länsstyrelsen: _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 17 Länsstyrelsens enkät till Sveriges kommuner om mottagande och etablering av nyanlända år 2014 39. Har er verksamhet ytterligare synpunkter på Länsstyrelsens insatser inom området för mottagande av nyanlända inklusive ensamkommande barn? _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ 40. Om ni har synpunkter på någon av de frågor ni besvarat eller på enkäten som helhet tar vi gärna del av dem. _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ _______________________________________________________________________ Stort tack för er medverkan! För en utskrift av er kommuns svar, klicka på mittenalternativet nedanför innan du därefter väljer "Skicka!". Resultaten från enkäten kommer att ligga till grund för länsstyrelsernas fortsatta arbete inom området. Huvudresultaten på nationell nivå kommer att publiceras i en sammanfattande rapport under våren 2015. Länsvisa resultat hanteras av varje enskild länsstyrelse. Om ni har frågor, kontakta gärna någon av följande personer: • Hedyah Faghir, integrationshandläggare vid Länsstyrelsen i Västerbotten tfn: 010-225 43 15; e-post: [email protected] • Jakob Lindahl, analytiker vid Länsstyrelsen i Västra Götaland tfn: 010-224 45 11; e-post: [email protected] • Linda Jönsson, integrationsutvecklare vid Länsstyrelsen i Skåne tfn: 010-224 14 19; e-post: [email protected] • Lucie Riad, integrationsansvarig vid Länsstyrelsen i Södermanland tfn: 010-223 42 11; e-post: [email protected] 18 Mottagande och etablering av nyanlända 2014 Bilaga 3: Figurer B1-B3 81 B1 Mottagande i förhållande till antal i överenskommelser, 2014 per län Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland 1204 315 1678 769 24 60 2390 910 1497 380 826 763 2229 937 1821 782 1611 480 651 490 Mottagna under 2014 5556 855 5599 Antal i överenskommelse 6776 2169 124 915 825 1469 745 995 920 1445 650 1869 985 7798 4083 1841 835 2249 930 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 Källa: Migrationsverkets statistik (2015-02-04) i länsstyrelsens bearbetning (I) Länsstyrelsens insatser Antal anvisade personer i förhållande till anvisningsbara platser i överenskommelser, 2014 per län B2 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra… Örebro Östergötland 0 112 176 299 347 10 30 494 510 202 330 465 490 368 503 431 418 169 153 278 332 240 Anvisade under 2014 347 300 77 665 Anvisningsbara platser i överenskommelse 175 136 257 403 490 399 395 221 651 450 308 758 194 200 260 258 1119 310 400 600 800 1000 Källa: Migrationsverkets statistik (2015-02-04) och Arbetsförmedlingens (2015-02-09) i länsstyrelsens bearbetning (I) Länsstyrelsens insatser 1200 B3 Mottagande i förhållande till befolkningen, per 10 000 invånare, Sverige samt storstadslänen 2007-2014 70 60 Sverige exkl. storstadslänen 50 Skåne 40 Stockholm 30 Västra Götaland 20 Hela Sverige 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Migrationsverkets respektive SCB:s statistik i länsstyrelsens bearbetning. (I) Länsstyrelsens insatser 2014
© Copyright 2024