Vägbeskrivning med miljöbeskrivning (pdf-fil, 638 kB)
GRANSKNINGSHANDLING Väg 584, Fiskarhagen Botkyrka kommun, Stockholms län Vägplanbeskrivning med miljöbeskrivning Projektnummer: 107301 2015-02-03 Dokumenttitel: Vägplanbeskrivning med miljöbeskrivning Skapat av: Elin Miörner och Johan Olsve Dokumentdatum: 2015-02-03 Dokumenttyp: Rapport DokumentID: 3C14AB01 Ärendenummer: Projektnummer: 107301 Version: Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Fredrik Emmot Uppdragsansvarig: Erik Widmark Tryck: Distributör: Trafikverket, Stockholm, 172 90 Sundbyberg, telefon: 0771-921 921. INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING ......................................................................................4 2. BESKRIVNING AV PROJEKTETS BAKGRUND, FÖRUTSÄTTNINGAR, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL. .............................................................................6 2.1. Förutsättningar ....................................................................................................6 2.2. Behov av förändringar ........................................................................................10 2.3. Syfte och mål.........................................................................................................10 2.4. Miljökvalitetsnormer och allmänna hänsynsregler.....................................10 3. LOKALISERING OCH UTFORMNING .......................................................12 3.1. Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande) ........................................................12 3.2. Val av lokalisering ...............................................................................................13 3.3. Val av utformning ...............................................................................................17 4. KONSEKVENSER AV FÖRSLAGET .............................................................21 4.1. Trafiktekniska konsekvenser ...........................................................................21 4.2. Miljöbeskrivning .................................................................................................22 4.3. Konsekvenser för lokalsamhälle och regional utveckling ..........................36 4.4. Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning .............36 4.5. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått ...........................................................36 5. GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING ................................................37 5.1. Formell hantering ...............................................................................................37 5.2. Genomförande .....................................................................................................38 5.3. Finansiering .........................................................................................................38 6. REFERENSER .....................................................................................................39 3 1. Sammanfattning Väg 584 går genom samhället Fiskarhagen i Botkyrka kommun. Fiskarhagen består av ca 50 villor som ligger på båda sidor om vägen. Aktuell vägplanbeskrivning tillhör Trafikverkets vägplan för anläggandet av en gångoch cykelväg längs väg 584 genom Fiskarhagen, på en sträcka av ca 750 meter. Fotgängare och cyklister längs sträckan är idag hänvisade till vägrenen, vilken är mycket smal. Barn som bor i Fiskarhagen kan inte på egen hand ta sig till Hammerstaskolan och Botkyrka friskola på ett tryggt och säkert sätt. Den kraftiga kurvan i vägplaneområdets norra del begränsar sikten, vilket gör en separat gång- och cykelbana särskilt betydelsefull. Följande projektmål har formulerats: • Förbättrad trafiksäkerhet och tillgänglighet för boende i Fiskarhagen och oskyddade trafikanter utmed väg 584. • Ny gång- och cykelväg bör ansluta till befintlig cykelväg norr om vägplaneområdet så att den kan fungera som en säker skolväg till och från Hammerstaskolan och Botkyrka friskola. • Natur- och kulturmiljöintressen ska särskilt beaktas. Boende i Fiskarhagen kommer att få kraftigt förbättrad framkomlighet och tillgänglighet till fots och med cykel. Anläggandet av gång- och cykelbanan ökar trafiksäkerheten för samtliga trafikanter. Med GC-vägen placerad utmed den västra sidan av väg 584 får de boende i kvarteren öster om väg 584 dock korsa vägen två gånger. För att öka trafiksäkerheten vid dessa korsningar och vid Fiskarhagsvägen görs åtgärder vid dessa passager. Med den tillkommande gång- och cykelvägen blir vägrummet bredare. Längs vägens västra sida innebär förslaget att nya stödmurar uppförs och nya slänter bildas. Träd kommer att behöva fällas vilket gör att vägrummet upplevs större och troligtvis ljusare. Förslaget innebär även att ett dike anläggs mellan vägbana och gång- och cykelväg. Dikets placering skapar en barriär till vägen, vilket innebär ökad trygghet för både bilister, fotgängare och cyklister. Trygghetsaspekten är något som lyfts fram av allmänheten under samrådsprocessen. Den nya gång- och cykelvägen får inte några konsekvenser för Natura 2000- området Bornsjön väster om utredningsområdet. Tillgängligheten till Bornsjöns naturreservat ökar och GC-banan kommer inte att placeras i reservatsområdet, men schakt- och fyllningsarbete kommer att ske inom reservatet. Ett antal träd berörs i lövskogen och i den trädmiljö som i länsstyrelsens inventering bedömts som värdefull. Sammantaget bedöms vägplanen medföra en liten negativ lokal påverkan på naturmiljö på grund av de träd som berörs. För friluftsliv bedöms vägplanen medföra en positiv påverkan. 4 Planerad GC-väg bedöms inte påverka riksintresset för kulturmiljövård i Botkyrka eller fornlämningar i utredningsområdet. Sammantaget bedöms inte vägplanen medföra någon negativ påverkan på kulturmiljön. Sammantaget bedöms inte vägplanen medföra någon negativ påverkan på ytoch grundvatten. Dragsviken Fiskarhagen Teckenförklaring Naturreservat Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, ± USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, Naturvärdesobjekt (lövskog) IGP, swisstopo, and the GIS User Community Naturvärdesobjekt (sumpskog) 0 50 100 150 200 meter Värdefull trädmiljö (länsstyrelsens Källa: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, USDA, USGS, AEX, Getmapping, inventering) Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo and the GIS user community Figur 1. Översiktskarta 5 2. Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål. 2.1. Förutsättningar Allmänt Väg 584 går genom samhället Fiskarhagen i Botkyrka kommun. Fiskarhagen består av ca 50 villor som ligger på båda sidor om vägen. Väg 584 förbinder Södertälje med Norsborg och Hallunda och fungerar som ett alternativ till E4/E20 och trafikeras i huvudsak av lokal trafik. När det sker störningar eller olyckor på E4/E20 mellan trafikplatserna Moraberg och Hallunda väljer fler trafikanter väg 584 som färdväg. Aktuell vägplanbeskrivning tillhör Trafikverkets vägplan för anläggandet av en gång- och cykelväg längs väg 584 genom Fiskarhagen, på en sträcka av ca 750 meter. Längs den aktuella sträckan är vägen 6-7 meter bred. Det finns idag inte någon gång- eller cykelväg längs med sträckan. Vägen är belyst och Trafikverket är väghållare. Strax öster om vägplanens norra gräns har Botkyrka kommun anlagt en gång- och cykelväg utmed den södra sidan av den kommunala delen av väg 584, S:t Botvids väg. Trafikförhållanden Trafikflödet på väg 584 är drygt 1 800 fordon per årsmedeldygn (ÅDT, mätår 2007) varav cirka 7% utgörs av tung trafik (NVDB, 2013). Trafiken på E4/E20 förbi Fiskarhagen uppgår till cirka 67 000 fordon per årsmedeldygn (mätår 2006). När det sker störningar eller olyckor på E4/E20 mellan trafikplatserna Moraberg och Hallunda väljer många trafikanter väg 584 som färdväg. Inom Fiskarhagen ansluter de kommunala gatorna Djupviksvägen, Enebyvägen och Fiskarhagsvägen till väg 584. Det har inte genomförts några trafikmätningar på dessa gator. Väster om väg 584 ansluter en enskild väg som är stängd med grindar. I norr ansluter Norsborgsvägen till väg 584. Skyltad hastighet på väg 584 är 50 km/h med undantag för norra delen (ca 150 m) av planområdet där det är 40 km/h. SL:s linje 708 mellan Rönninge och Tumba station trafikerar hållplatserna Fiskarhagen och Norsborgsvägen med ca 40 stopp per hållplats och riktning under vardagar. Fiskarhagsvägen ansluter till väg 584 ca 500 m söder om korsningen väg 584/ Norsborgsvägen. Enbyvägen och Djupviksvägen ansluter ca 625 m söder om samma korsning. Ca 325 m söder om korsningen väg 584/Norsborgsvägen ansluter, på västra sidan om väg 584, en enskild väg som är stängd med grindar. Inhägnat område är en del av det område som tillhör reservvattentäkten Bornsjön. Ca 170 m söder om korsningen väg 584/Norsborgsvägen ansluter en liten grusväg. 6 Gående och cyklister längs med väg 584 inom utredningsområdet är hänvisade till den mycket smala vägrenen. Strax öster om vägplanens gräns finns det dock en gång- och cykelväg, utmed den södra sidan av den kommunala delen av väg 584, S:t Botvidsväg. Norsborgsv. Väg 584 ingår i ett regionalt cykelstråk (Botkyrka kommuns översiktsplan, 2002). Den befintliga gång- och cykelvägen leder på södra sidan av väg 584 och öster om Norsborgsvägen vidare mot Norsborg och Hallunda centrum. Sträckan för planerad gång- och cykelbana är i Botkyrka kommuns cykelplan (2010) utpekat att åtgärdas för att ansluta till befintligt huvudcykelstråk som ansluter vid Norsborgsvägen med syftet att göra cykelnätet gent, sammanhängande och bekvämt. Åtgärdsförslaget gjordes efter en inventering år 2009 där brister noterades och förslag på kompletterande länkar togs fram. Cykelpassagerna inventerades med avseende på trafiksäkerhet, så som refug, hastighetssäkring och antal körfält. Väg 584 (S:t B ot ÅDT: 18 00 f/d vids N g) vä Fiskarhag svägen Djupviksv. Enebyvägen Busshållplats Övergångställe Befintlig gång- och cykelväg Figur 2. Trafikförhållanden 7 Olycksstatisktik Statistik från Transportstyrelsens olycksdatabas, STRADA, visar att fem personskadeolyckor har rapporterats till polisen från det aktuella vägplaneområdet under perioden 2004.06.30-2014.06.30. Olyckorna har inträffat mellan 2007 och 2013. Alla rapporterade olyckor medförde lindriga skador. Gång- eller cykeltrafikanter har inte varit inblandade i någon av olyckorna. Inga olyckor från området har rapporterats in till sjukhus under samma tidperiod. Polisen och de flesta akutmottagningar rapporterar till databasen. Det bör beaktas att samtliga inträffade olyckor inte nödvändigtvis är representerade i STRADA, eftersom inte alla akutmottagningar rapporterar till databasen. Bortfallet antas allmänt vara ca en tredjedel. När det gäller svåra olyckor rapporteras dock merparten och polisen har sedan 2003 skyldighet att rapportera till systemet. Bebyggelse och markanvändning Bebyggelsen i anslutning till vägplaneområdet består av ca 50 villor i Fiskarhagen samt flerbostadshus i två våningar vid Norsborgsvägen. På båda sidor om vägen finns skogspartier och två sjöar, Aspen i öster och Bornsjön i väster. Bornsjön är Stockholm Vattens reservvattentäkt. Hela planområdet är därför del av ett vattenskyddsområde och på västra sidan av väg 584 finns ett inhägnat (nätstängsel) område ner mot sjön som Stockholm Vatten förvaltar. På västra sidan av väg 584 breder också Bornsjöns naturreservat ut sig. Miljöförhållanden För en beskrivning av områdets miljöförhållanden och landskapsbild se kapitel 4.2. Miljöbeskrivning. Natura 2000 och andra riksintressen Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i hela EU. Målet med nätverket är att hindra utrotningen av arter och livsmiljöer där skyddade områden omfattar värdefulla naturområden med arter eller naturtyper som är särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv. I Sverige är områdena skyddade enligt 7 kap. miljöbalken. Bornsjön, som ligger väster planområdet, är ett Natura 2000-område. Geografiska områden som är av nationell betydelse för en rad olika samhällsintressen kan pekas ut som områden av riksintresse. Bestämmelserna om riksintresse finns i 3 kap. miljöbalken. Berört område är del i ett större område av riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Vägplanen bedöms inte påverka Natura 2000-området eller riksintresset för kulturmiljövård negativt. För närmare beskrivning av Natura 2000-området och riksintresset för kulturmiljövård samt förutsebar påverkan på miljö och hälsa, se avsnitt 4.2. 8 Kommunala planer Utredningsområdet ligger inom ett område som är markerat som Grönt aktivitetsrum utanför staden i Botkyrka kommuns översiktsplan (antagen 22 maj 2014). Den föreslagna gång- och cykelvägen bedöms ligga i linje med översiktsplanen. Vägplaneområdet ligger delvis inom detaljplanelagt område. Se gällande planer nedan: Plan Upprättad/ Reviderad Översiktsplan Antagen/fastställd/laga kraft Anmärkning (huvudman etc.) Vägplanens beröringspunkter Antagen 201405-22 Botkyrka kommun Hela vägplanen Antagen: 1998-02-17 Laga kraft: 1998-03-17 Botkyrka kommun Sektion 0/0000/226 Botkyrka kommun Sektion 0/621 0/720 Detaljplan 52-57 Upprättad: 1997-08-27 Reviderad: 1997-11-27 Reviderad: 1998-01-15 Detaljplan 52-2 Upprättad: 1941 Fastställd: 1942-11-14 Reviderad: 1942-05 Detaljplan 52-2 berörs inte av vägplanen. I korsningen mellan Enbyvägen och väg 584 (Eriksberg 2:95), finns det en befintlig avvikelse mellan gällande detaljplan 52-57 och befintligt vägområde för väg 584. Vägplanen innebär inte att något arbete utförs inom området för befintlig avvikelse. Vägplanen innebär vidare att inte några nya avvikelser från detaljplaner uppstår, se vidare pärm 2 flik 10 kommunala planer. Se nedan utdrag från vägplan 303T0201. Figur 3. Inom rödmarkerat område visas befintlig avvikelse från detaljplan 52-57. 9 2.2. Behov av förändringar Fotgängare och cyklister längs sträckan är idag hänvisade till den mycket smala vägrenen. Barn som bor i Fiskarhagen kan inte på egen hand ta sig till Hammerstaskolan och Botkyrka friskola på ett tryggt och säkert sätt. Den kraftiga kurvan i vägplaneområdets norra del begränsar sikten, vilket gör en separat gång- och cykelbana särskilt betydelsefull. 2.3. Syfte och mål Följande projektmål har formulerats: • Förbättrad trafiksäkerhet och tillgänglighet för boende i Fiskarhagen och oskyddade trafikanter utmed väg 584. • Ny gång- och cykelväg bör ansluta till befintlig cykelväg norr om vägplaneområdet så att den kan fungera som en säker skolväg till och från Hammerstaskolan och Botkyrka friskola. • Natur- och kulturmiljöintressen ska särskilt beaktas. Projektmålen är vägledande för vägplanen och bygghandlingen och ska resultera i konkreta krav på utformningen. 2.4. Miljökvalitetsnormer och allmänna hänsynsregler Miljöbalkens allmänna hänsynsregler I 2 kap. miljöbalken finns allmänna hänsynsregler som är grundläggande för prövning av tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens och alla som bedriver eller avser bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd är skyldiga att visa att dessa iakttas. De allmänna hänsynsreglerna bedöms för detta projekt iakttas genom att denna vägplan med miljöbeskrivning har upprättats. Projektering samt miljöbeskrivning har utförts av erfarna projektörer och handläggare och följer gällande normer och krav. Miljöbeskrivningen redovisar skyddsåtgärder och hänsynsreglerna bedöms uppfyllas i skälig omfattning. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna (MKN) är juridisk bindande styrmedel, som infördes i miljöbalken (MB) 1999. De regleras närmare i 5 kap. MB och de flesta av normerna baseras på krav i olika EU-direktiv. Vägåtgärderna bedöms inte innebära någon ökning av trafikmängder för bil och med en ny gång- och cykelbana ges möjligheten att cykla och gå istället för att åka bil längs sträckan. Miljökvalitetsnormerna för föroreningar i utomhusluft bedöms därmed inte påverkas av planerade vägåtgärder. Miljökvalitetsnormerna för omgivningsbuller innebär att bullernivåerna ska kartläggas i kommuner med fler än 100 000 invånare och för vägar med en trafiktät på mer än 3 000 000 fordon/år. Föreliggande vägplan berörs därmed inte av miljökvalitetsnormerna för omgivningsbuller. 10 Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten finns inom ramen för EU:s vattendirektiv och har införts i miljöbalken samt tillhörande förordningar från Naturvårdsverket (SFS 2004:660 och SFS 2001:554). MKN ska ange den lägsta godtagbara miljökvalitet som människan och/eller miljön kan anses tåla och syftet med normerna är att bevara och uppnå en god vattenstatus samt helst förbättra vattenkvaliteten. För att uppnå god vattenstatus för yt- eller grundvatten anges normalt tidsfrist till år 2015. Undantagsvis kan tidsfristen vara ett senare årtal, då oftast år 2021. Undantagen gäller i de fall där det inte bedöms vara möjligt att nå god status till år 2015. Bedömningar och beslut om MKN samlas i informationsdatabasen Vatteninformationsystem Sverige (VISS) som har utvecklats av vattenmyndigheterna och länsstyrelserna. MKN finns för både Bornsjön och sjön Aspen, två ytvattenförekomster som idag belastas av dagvattenavrinning från planområdet. MKN finns också för grundvattenförekomsten Männö, som sträcker sig över delar av planområdet. Vägplanens genomförande kommer totalt sett att medföra marginellt ökade mängder dagvatten och med låga föroreningshalter. Tillförseln av dagvatten till just Bornsjön kommer att minska med föreslagen dagvattenlösning. Vägplanen bedöms inte ha någon negativ påverkan på att gällande MKN för yt- och grundvatten uppfylls eller bibehålls. För närmare beskrivning av förutsebar påverkan på miljö och hälsa, inkl. påverkan på yt- och grundvatten, se avsnitt 4.2. 11 3. Lokalisering och utformning 3.1. Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande) En förstudie upprättades under 2010-06-30 och samråd hölls mellan 2010-07-05 och 201008-31. Med förstudien som grund beslutade Länsstyrelsen 2010-11-04 att åtgärderna inte antas medföra en betydande miljöpåverkan. Trafikverket region Stockholm tog 2011-0429 beslut om att fortsätta arbetet genom att ta fram en vägplan (tidigare arbetsplan) enligt alternativ 1 och alternativ 6 i en första etapp samt alternativ 5 i en andra etapp. Fyrstegsprincipen 1.Tänk om: Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. 2.Optimera: Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. 3.Bygg om: Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. 4.Bygg nytt: Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tiFörstudien redovisar olika digare stegen. Det betyder nyinvesteringar åtgärdsförslag i syfte att och/eller större ombyggnadsåtgärder. öka trafiksäkerheten och tillgängligheten för oskyddade trafikanter i enlighet med fyrstegsprincipen. Steg 1- och 2-åtgärder bedöms inte ge tillräcklig effekt i strävan att skapa en trafiksäker gång- och cykelförbindelse från Fiskarhagen. I förstudien föreslås nedan åtgärder enligt fyrstegsprincipen: Steg 3 Alternativ 6 – Åtgärden innebär begränsad ombyggnad av korsningen mellan väg 584 och Djupviksvägen/Enbyvägen i Fiskarhagen. Åtgärderna syftar till att skapa en portaleffekt och därigenom dämpa fordonens hastighet på väg 584. Alternativ 7 – Åtgärden innebär spärrmålning samt omkörningsförbud på väg 584 på sträckan mellan Fiskarhagsvägen och Djupviksvägen/Enbyvägen. Steg 4 Alternativ 1, 2 och 3 – Åtgärderna innebär att en separat gång- och cykelväg, 2-3 meter bred, anläggs utmed den östra sidan av väg 584 med olika separeringsgrad. Närmast Fiskarhagen måste väg 584 breddas västerut för att ge plats åt ny gång- och cykelväg i direkt anslutning till vägen. Gång- och cykelvägen förläggs i alternativ 1 helt separerad från väg 584. Alternativ 2 innebär att gång- och cykelvägen anläggs utanför, men i direkt anslutning till väg 584. På delar av sträckan kan någon form av träkonstruktion erfordras. Enligt alternativ 3 anläggs en 2 meter bred gång- och cykelväg på delar av befintlig väg 584 samtidigt som vägen breddas västerut. Befintliga 12 belysningsstolpar flyttas. Alternativ 4 – Åtgärden innebär att en ny gång- och cykelväg, 2-3 meter bred, anläggs utmed västra sidan av väg 584. I anslutning till Fiskarhagen krävs stödmur eller liknande för att ge utrymme till gång- och cykelvägen. Befintliga belysningsstolpar flyttas. Alternativ 5 – Åtgärden innebär att en ny, 3 meter bred, gång- och cykelbana anläggs utmed den östra sidan av väg 584, helt separerad från vägen. Ny gångoch cykelväg föreslås ansluta mot befintligt övergångsställe i Fiskarhagen och fortsätta söderut till samhällets slut, i höjd med Djupviksvägens anslutning till väg 584. 3.2. Val av lokalisering I arbetet med vägplanen har djupare studier av faktorer som miljö, vatten och geoteknik genomförts. Nedan redovisas jämförande studier mellan det västra alternativet (alternativ 4 i förstudien) och det östra alternativet (alternativ 1 i förstudien) som Trafikverket tidigare beslutade att fortsätta arbetet med. Alternativ väst/norr Figur 4. Alternativ väst/norr (Alternativ 4 i förstudien). Trafiksäkerhet & Vägteknik För de boende väster om väg 584 (Sankt Botvids väg), på Djupviksvägen m.fl. medför detta alternativ att de behöver korsa väg 584 en gång. Denna korsningspunkt är uppe vid Norsborgsvägen där den nya GC-banan ansluts mot den befintliga GC-vägen som leder bort till Hallunda centrum, Hammersta skola och Botkyrka friskola. Nackdelen med detta alternativ är att boende i kvarteren öster om väg 584 får korsa vägen två gånger, först vid Enbyvägen för att komma över på västra sidan och igen vid Norsborgsvägen för att komma över till den befintliga GC-vägen. GC-vägen byggs som en breddning av befintlig väg med avskiljande dike mellan GC-väg och väg 584. Diket fyller funktionen att hand om dagvatten samt skapar även en trygghetsbarriär mellan bilister och gång- eller cykeltrafikanter. Där det p.g.a. markintrång inte finns plats för dike, dvs. i södra delen av 13 planområdet, sätts kantstöd som avskiljande element. Geoteknik Grundläggningen blir enkel och kan generellt utföras med en packad fyllning på befintlig markyta. Väglasten från väg 584 ökar (dock marginellt) och kan möjligen göra slänten ned mot Dragsviken mer instabil. VA & Övriga ledningar Fördelen med detta alternativ är att en belysningsanläggning täcker både GCoch körbana. Nackdelen är att en gångbana väster om väg 584 innebär mer schaktarbeten intill befintliga ledningar och kablar. Dagvatten tas omhand och renas innan det släpps ut i recipienten Aspen. Den nya GC-banan hamnar på en sträcka av ca 400 m ovan Stockholm Vattens befintliga huvudvattenledning med dimension Ø700 mm. Under byggskedet ska arbetet ske varsamt så att inte ledningen skadas. Inga tunga laster/fordon får påföras ledningen. Detta innebär även att det inte är något alternativ att bredda körytan över ledningen. Landskapsbild Den nya gång- och cykelvägen föreslås ligga intill väg 584. Vägen blir bredare men då gång- och cykelvägen föreslås följa befintlig linjeföring påverkas landskapsbilden marginellt. Närheten till bilvägen kan bidra till ökad trygghet kvällstid, tack vare fler människor i rörelse samt att vägen belyses. I området finns möjliga utblickar mot sjön Aspen. Jämfört med det östra alternativet blir utsikterna mot sjön färre för trafikanterna på GC-vägen. Miljö Alternativet berör ett naturvärdesobjekt i form av en lövskog samt den trädmiljö som i länsstyrelsens inventering bedömts som värdefull, båda belägna väster om väg 584 (se figur 5). Inga grövre träd inom detta naturvärde berörs troligen. GC-vägens planerade sträckning ligger i närheten av Bornsjöns naturreservat. Enligt Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan är planerade åtgärder förenliga med reservatets syfte. GC-vägen planeras ligga utanför gränsen till naturreservatet men vissa åtgärder kommer att behöva göras innanför reservatet, såsom schaktning och fyllningsarbete. Innanför reservatet kan åtgärder på träd komma att vidtas, såsom avverkning, stamkapning eller grenkapning. Därför kommer det ansökas om tillstånd från länsstyrelsen för dessa åtgärder. Markintrång På vissa delar av sträckan görs slänter brantare för att minimera markintrång. Där det inte är tillräckligt anläggs stödmurar för att minimera intrånget på 14 intilliggande fastigheter. Inget intrång görs dock på bostadsfastighet. Detta alternativ har betydligt mindre markintrång än det östra alternativet. Alternativ öst/söder Figur 5. Alternativ öst/söder (Alternativ 1 i förstudien) Trafiksäkerhet & Vägteknik För de boende i kvarteren öster om väg 584 är detta alternativ att föredra då de inte behöver korsa väg 584 för att nå den befintliga GC-vägen söder om korsningen med Norsborgsvägen. För de boende väster om väg 584 så medför detta alternativ att de behöver korsa väg 584 en gång vid korsningen med Enbyvägen. Sett till det totala antalet gånger som väg 584 behöver korsas för att nå den befintliga GC-vägen vid Norsborgsvägen så är detta, det östra, alternativet att föredra. Eftersom terrängen på den östra sidan är väldigt kuperad, med en lång brant slänt ner mot en relativt plan yta utmed sjön, så innebär det att en vägbank får fyllas upp för att få god standard på GC-vägens geometri. För att anlägga vägbanken måste fyllnadsmassor transporteras dit, vilket medför att det inte är någon massbalans för detta alternativ. Ett alternativ till uppfyllning kan vara att anlägga en träkonstruktion. En träkonstruktion skulle dock innebära en kortare livslängd jämfört med om uppfyllning görs och det bedöms också innebära större driftinsatser. Geoteknik Det förekommer lös lera vilket ökar risken för sättningar. Fyllningsjorden är mullhaltig och måste schaktas bort samtidigt som schaktarbeten vid släntfoten kan göra slänten mer instabil. Marken är tjälfarlig och isolerskivor måste läggas ut innan grundläggning då schakt ned till tjälfritt djup blir svårt p.g.a. vatten, stabilitet m.m. Utförandet är tveksamt, med hänsyn till rådande förhållanden föreslås en GC-bro av trä som grundläggs på träpålar. VA & Övriga ledningar Fördelen är att schakt för GC-vägen görs förhållandevis smidigt med endast 15 teleledningar i dess anslutning. Där den föreslagna GC-vägen ligger intill körbanan föreslås vägsektionen att ändras från bombering till enkelskevning så att avvattning sker till vägens norra sida. Bedömd sträcka där detta utförs är ca 250 m. GC-vägen kräver en separat belysningsanläggning. Landskapsbild Att lägga gång- och cykelvägen separerad från och öster om väg 584, skulle möjliggöra fler utblickar mot sjön Aspen och en ökad upplevd variation längs med sträckan. De stora topografiska skillnaderna samt avståndet mellan väg 584 och gång- och cykelvägen kan bidra till otrygghet. Finns det inte tillräckligt med vegetation mellan de två vägarna riskerar bilvägen och de stora trafikfordonen dominera över vägrummet och de oskyddade trafikanterna. När gång- och cykelvägen ligger på ett längre avstånd från vägen minskar kontakten med övriga trafikanter vilket kan bidra till att sträckan upplevs enslig och otrygg kvällstid. Att gång- och cykelvägen separeras från bilvägen innebär även att det tillförs ytterligare ett element till landskapet och landskapsbilden bedöms därför påverkas mer eftersom landskapet delas upp i fler delar. Miljö Längs med Dragsviken, finns sumpskog (se Figur 5) i form av strandskog där al och glasbjörk dominerar (> 85 %). Krontäckningen är > 70 %. Området är ca 0,8 ha stort och svag lokal påverkan finns i form av väg 584 (Skogsstyrelsen, 2013). Små triviala sumpskogar är oftast rikare på naturvärden än omgivande brukad fastmarksskog. Löv– och barrsumpskogar i allmänhet är artrika och frodiga miljöer. Då en väsentlig del av detta naturvärdesobjekt ansluter till vattenområdet Dragsviken så krävs geotekniska åtgärder vid anläggandet av GC-vägen. Åtgärderna medför att stora delar av sumpskogens fuktighetsbärande mark försvinner och medför ett negativt ingrepp i naturvärdesobjektet. Detta alternativ innebär vattenverksamhet, då sumpskogen utgör ett vattenområde där utfyllnad av marken kommer att göras. Om området som åtgärderna omfattar är mindre än 3000 kvadratmeter så ska en anmälan göras till Länsstyrelsen. Ibland kan Länsstyrelsen även besluta att ärendet bör lyftas till mark- och miljödomstolen (muntligt bekräftat av Per Berglund 2012-1011, enheten för miljöskydd, länsstyrelsen i Stockholms län). Om området som berörs av åtgärderna skulle vara större än 3000 kvadratmeter så krävs ett tillstånd hos mark- och miljödomstolen. Att söka tillstånd för vattenverksamhet hos mark- och miljödomstolen är en tidskrävande process. 16 Sammantaget bedöms detta alternativ vara miljömässigt sämre än det västra alternativet. Markintrång Markintrånget på den södra delen av sträckan blir betydligt större i detta alternativ. Totalt sett blir det ett större markintrång med detta alternativ pga. privata fastigheter på den östra sidan samt att släntutbredningen är betydligt större än för det västra alternativet. Slutsats Utifrån ovanstående för- och nackdelar har Alternativ väst/norr valts. De miljömässiga och geotekniska fördelarna med alternativet har varit avgörande. 3.3. Val av utformning Trafik Vägåtgärderna bedöms inte innebära någon ökning av trafikmängder för bil och med en ny GC-bana ges möjligheten att cykla och gå istället för att åka bil längs sträckan. Vägplanen innebär ingen förändring av den skyltade hastigheten. Kollektivtrafik Genomförandet av vägplanen innebär att de två befintliga busshållplatserna benämnda ”Fiskarhagen” byggs om till tillgänglighetsanpassade körbanehållplatser och den östra hållplatsen får en väderkur. För att möjliggöra detta breddas vägen något. Typsektioner Den nya dubbelriktade gång- och cykelbanan blir ca 3 m bred. Mellan vägen och gång- och cykelbanan anläggs ett dike där det finns plats, d.v.s. ungefär från sektion 0/230 (ungefär i höjd med korsningen vid Fiskarhagsvägen) till sektion 0/680. Bilvägen byggs till största del inte om och vägbanans bredd om 6-7 m kvarstår därmed i huvudsak. På västra sidan, ungefär mellan sektion 0/120 (vid korsningen Enbyvägen/Djupviksvägen) och 0/220 breddas dock vägen ca 0,5 m för att möjliggöra bättre framkomlighet för mötande trafik mellan tyngre fordon såsom bussar. Se Pärm 2, Flik 4 - Typsektioner. 17 Plan- och profilstandard GC-vägens geometri i plan och profil följer befintlig väg. Beteckning Väg 584 Sträcka/ användning GC-väg Fiskarhagen Största lutning längdled Största Tvärfall (m) Minsta konvexa vertikalradie (m) (%) (%) 1500 - 5,3 -2,5 Minsta horisontal-radie Minsta konkavradie (m) 50 Korsningar och anslutningar Gång- och cykelvägen ansluter i norra planområdets gräns vid Norsborgsvägen på västra sidan och sträcker sig ner till planområdets södra gräns. I norr ansluter planerad GC-väg till befintlig GC-bana som går längs den kommunala delen av väg 584, S:t Botvids väg. I söder hänvisas cyklister och fotgängare till bilvägen när GC-vägen tar slut. Vägplanen innebär också att en ny passage för fotgängare och cyklister tillkommer vid Fiskarhagsvägen, vilket innebär ett övergångsställe med upphöjd mittrefug och belysning. För att göra plats för mittrefug breddas vägen österut 2-3 m där passageåtgärderna görs. Vid befintlig passage vid Norsborgsvägen tillkommer extra belysning och befintlig upphöjd mittrefug förlängs. Vid befintlig passage vid Djupviksvägen/Enbyvägen tillkommer extra belysning och en upphöjd mittrefug. Passagen flyttas också något söderut för att underlätta för tyngre fordon som kör in på tillfartsvägarna. För att göra plats för mittrefug och förbättra framkomligheten breddas vägen österut 3-4 m där passageåtgärderna görs. Se Pärm 2, Flik 5 - Illustrationsplaner. Stödmurar, räcken, stängsel och övriga anordningar På delar av sträckan ligger gång- och cykelvägen intill väg 584 med stödmur för att göra så lite intrång på fastighetsmark som möjligt. Där det inte är avskiljande dike mellan GC-väg och väg sätts kantstöd för att minimera markintrång. Kantstödet fyller även funktionen att styra vattnet mot diken. För att skydda avklivande eller påstigande bussresenärer mot cyklister placeras räcken mellan GC-väg och busshållplatser på västra sidan av väg 584 (både vid hållplats ”Fiskarhagen” och hållplats ”Norsborgsvägen”). På den östra sidan av väg 584, strax norr om Fiskarhagsvägen, förlängs och 18 förflyttas befintligt sidoräcke för att göra plats för ny passage. Längs delar av sträckan angränsar väg 584 ett inhägnat område (nätstängsel) på västra sidan. Nätstängslet flyttas för att stå ca 0,5 m från planerad GC-vägkant och kommer då att fungera som barriär och skydd mot slänten där gång- och cykelvägen går på bank. Se Pärm 2, Flik 5 - Illustrationsplaner. Geologi och geoteknik Enligt jordartskartan från Sveriges Geologiska Undersökning består marken längs den södra delen av vägplanen längs Sankt Botvids väg till största del av isälvssediment. Längre norrut finns ett område med postglacial sand tillsammans med isälvssediment och lera. De geotekniska undersökningarna har visat att marken i det övre skiktet består av fyllnadsmaterial innehållandes sandigt grus samt i vissa punkter inslag av lera och torrskorpelera. Fyllnadsmaterialet underlagras av friktionsjord, till stor del sand ovanpå berg. Där vegetationsskikt förekommer schaktas detta bort innan grundläggning. Den naturligt lagrade jorden är tjälfarlig och isolerskivor ska läggas ut innan grundläggning, alternativt utförs utskiftning till tjälfritt djup. I övrigt grundläggs GC-vägen på packad schaktbotten. Sankt Botvids väg har idag otillräcklig stabilitet ned mot Dragsviken enligt utförd stabilitetsberäkning. En möjlig stabilitetshöjande förstärkningsåtgärd är att sänka befintlig markyta med 2 m längs en begränsad sträcka, alternativt med återfyllnad med lättfyllning upp till befintlig nivå. Det behövs dock en mer detaljerad utredning för en utförligare bedömning. Stödmurarna kan grundläggas på packad fyllning på fast lagrad friktionsjord eller på berg. Eventuellt kan grundförstärkning behövas för stödmuren längst söderut. För ett par av stödmurarna kan bergschakt bli aktuellt. Hydrologi och hydroteknik Grundvattenmätningar är ej utförda i området, men grundvattnets nivå antas huvudsakligen följa Dragsvikens nivåer. Schakter kommer mest troligt inte att ske under grundvattenytan då Sankt botvids väg ligger några meter över Dragsviken. För att kunna omhänderta ytvatten från väg 584:s västra del samt från tillbyggnaden av gång- och cykelvägen, förläggs ett nytt vägdike mellan väg och GC-väg. Detta dike sträcker sig från befintlig busshållplats vid Norsborgsvägen, ända fram till korsningen med Fiskarhagsvägen. Vägdiket kompletteras med en dräneringsledning i dikesbotten, längs stråket för att säkerställa att vägdagvattnet inom vägområdet omhändertas. Rening sker genom att vattnet får infiltrera och renas på vägen ner mot respektive anslutningsområde, dessa 19 leder slutligen till recipienten Aspen. Från vägens högpunkt, korsningen med Fiskarhagsvägen leds vägdagvattnet både söderut och norrut i diket. Mot söder ansluter det nya diket till ett nytt dagvattensystem som förläggs i vägen, dagvattensystemet i sin tur ansluts sedan till befintligt dikessystem. Avrinning från det befintliga diket i söder sker sedan mot Aspen. Mot norr går det nya diket ända fram till befintlig busshållplats, strax innan korsningen med Norsborgsvägen. Här avslutas diket med en ledning som korsar till andra sidan av vägen. Innan vattnet mynnar ut till sumpskog/recepient sker en fördröjning vid ledningens utlopp. Den nya GC-vägen hamnar på en sträcka av ca 400 m ovan Stockholm Vattens befintliga huvudvattenledning med dimension Ø700 mm. Under byggskedet ska arbetet ske varsamt så att inte ledningen skadas. Inga tunga laster/fordon får påföras ledningen. Belysning Belysningsstolpar placeras på samma sida som GC-banan. Belysningsstolpar och armaturer planeras bli likt befintlig belysning. Eventuellt kan stolparna kompletteras med arm för separat belysning av GC-vägen. Förstärkt belysning planeras för samtliga tre GC-passager. 20 4. Konsekvenser av förslaget 4.1. Trafiktekniska konsekvenser Överensstämmelse med regeringens transportpolitiska mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik Funktionsmålet handlar om att skapa är att säkerställa en tillgänglighet för människor och gods. samhällsekonomiskt effektiv Transportsystemets utformning, funktion och långsiktigt hållbar och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med transportförsörjning för god kvalitet och användbarhet samt bidra medborgare och näringsliv i hela till utvecklingskraft i hela landet. Samtilandet. Under det övergripande digt ska transportsystemet vara jämställt, målet har regeringen också det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors satt upp funktionsmål och respektive mäns transportbehov. hänsynsmål med ett antal Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö prioriterade områden. och hälsa. De är viktiga aspekter som ett Vägplanen bedöms ligga väl i hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funklinje med de transportpolitiska tion och användning ska anpassas till att målen, då såväl tillgänglighet ingen ska dödas eller skadas allvarligt. och trafiksäkerhet stärks med Det ska också bidra till det övergripande den nya gång- och cykelvägen. generationsmålet för miljö och att miljöVidare tar vägplanen hänsyn kvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad till områdets miljömässiga hälsa. förutsättningar och gång- och cykelvägen ger de boende i Fiskarhagen möjlighet att transportera sig miljövänligt. Tillgänglighet Boende i Fiskarhagen kommer att få kraftigt förbättrad framkomlighet och tillgänglighet avseende transporter till fots och på cykel, exempelvis till målpunkter som Fiskarhagens bostadsområde samt Hammestaskolan, Botkyrka friskola och bostadsområdena utanför utredningsområdet. Därtill ökar tillgängligheten till Bornsjöns naturreservat som utgör en målpunkt för närrekreation. Det kan vara svårt för exempelvis barn och äldre att gå eller cykla i den mycket smala vägrenen, varför den nya gång- och cykelvägen ger särskilt stor förbättring av framkomlighet och tillgänglighet för dessa grupper. Tillgängligheten till de södra busshållplatserna ökar också då dessa tillgänglighetsanpassas. Även ur ett regionalt perspektiv är gång- och cykelvägen betydelsefull, och den bidrar till att göra cykelnätet mer gent, sammanhängande och bekvämt, i enlighet med Botkyrka kommuns cykelplan. 21 Trafiksäkerhet Anläggandet av gång- och cykelbanan ökar trafiksäkerheten för samtliga trafikanter. Med GC-vägen placerad utmed den västra sidan av väg 584 får de boende i kvarteren öster om väg 584 dock korsa vägen två gånger (först vid Enbyvägen och sedan vid Norsborgsvägen). För att öka trafiksäkerheten görs åtgärder vid dessa passager och vid Fiskarhagsvägen. Idag är inte anslutande korsning vid Fiskarhagsvägen utformad på ett trafiksäkert sätt. Korsningen vid Djupviksvägen/Enbyvägen upplevs inte heller som trafiksäker av oskyddade trafikanter. Även vid Norsborgsvägen finns vissa behov att förbättra trafiksäkerheten. Med åtgärder vid korsningar, anläggande av GC-bana och tillgänglighetsanpassning av busshållplatser med räcken innebär vägförslaget att trafiksäkerheten förbättras längs sträckan. Olycksrisken förväntas också minska i samband med att oskyddade trafikanter inte längre är hänvisade till den mycket smala vägrenen på väg 584. 4.2. Miljöbeskrivning Då projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, enligt beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län 2010-11-04, finns ingen miljökonsekvensbeskrivning. Under detta avsnitt redovisas projektets förutsebara påverkan på människors hälsa och miljön. Miljöbeskrivningen i detta avsnitt omfattar de vägåtgärder som planeras enligt denna vägplan längs med en ca 750 m lång sträcka av väg 584. Utredningsområdet för miljöbeskrivningen utgår från vägplanens avgränsning och dess krav på rådighet. För vissa miljöaspekter bedöms eventuell påverkan kunna nå utanför vägplanens gränser och för dessa är därmed influensområdet större. Det gäller t.ex. eventuell påverkan på recipient från dagvatten. Under byggtiden är den geografiska avgränsningen större då ett markområde kommer att tas i anspråk för tillfälligt nyttjande. Naturmiljö och friluftsliv Förutsättningar Bornsjön, som ligger väster om planområdet, är ett Natura 2000-område. Bornsjön innehåller naturtyperna naturligt eutrofa sjöar med nate- eller dybladsvegetation och västlig taiga, vilka alla är förtecknade i Habitatdirektivet. Bornsjön innehåller också arterna fiskgjuse och storlom som är förtecknade i Fågeldirektivet. Ingen del av Bornsjön och Natura 2000-området sträcker sig in i utredningsområdet (Bevarandeplan för Natura 2000-område, Bornsjön SE 0110114, 2007). Idag avrinner delar av dagvattnet från väg 584 i planområdet till Bornsjön men efter genomförande av vägplanen kommer den avrinning som idag sker mot Bornsjön ske mot Aspen i stället. Öster om väg 584, längs med Dragsviken, finns sumpskog i form av strandskog 22 där al och glasbjörk dominerar (> 85 %). Området är ca 0,8 ha och svag lokal påverkan finns i form av väg 584 (Skogsstyrelsen, 2013). Väster om väg 584 angränsar del av planområdet Bornsjöns naturreservat, som sträcker sig in i tre kommuner; Salem, Botkyrka och Södertälje. Enligt Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan är planerade åtgärder förenliga med reservatets syfte. Planerad gc-väg kommer inte att ligga direkt i naturreservatet, men väganordningar såsom schakt- och fyllnadsslänter kommer att delvis ligga inom detsamma. Utredningsområdet ingår i Bornsjökilen, en av de gröna kilar som ingår i den regionala grönstrukturen (RUFS, 2010). Inom utredningsområdet, väster om väg 584, ingår så kallade gröna värdekärnor som en del av kilen samt tysta områden (<45 dBA) i norra delen av vägplanen. Värdekärnorna är generellt sett stora sammanhängande områden och kan betraktas som de mest värdefulla delarna av en kil, eftersom de innehåller de högsta rekreations-, natur- och kulturmiljövärdena. Enligt RUFS 2010 ska ny bebyggelse samt nya anläggningar och verksamheter som påverkar en grön värdekärna undvikas. Tillgängligheten till värdekärnorna bör säkras och förbättras där det behövs och tillgången till stränder, vattenområden och tysta områden är särskilt betydelsefull. Vid etablering av störande verksamheter bör en buffertzon mot gröna värdekärnor anges. En grön värdekärna bör vara minst några kvadratkilometer stor, men den kan vara mindre i länets centrala delar. Väster om väg 584 finns ett naturvärdesobjekt i form av lövskog. Som närmast är lövskogen belägen ca 5 m från befintlig vägkant för väg 584 (Skogsstyrelsen, 2013). Värdefull trädmiljö enligt länsstyrelsens inventeringar finns också på västra sidan av väg 584. Genom planområdet löper grusåsar med isälvsmaterial men ingen grus-, berg-, eller torvtäkt finns i området (Botkyrka kommuns översiktsplan, 2002). Vägen utgör idag en barriär för olika, främst markbundna, djurs rörelse genom landskapet. Det är både väganläggningen i sig och trafiken som hindrar eller avhåller djur från att passera. Delar av utredningsområdet ingår i ett större område värdefullt för friluftslivet enligt Botkyrka kommuns översiktplan från 2002. 23 Dragsviken Fiskarhagen Teckenförklaring Naturreservat Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, ± USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, Naturvärdesobjekt (lövskog) IGP, swisstopo, and the GIS User Community Naturvärdesobjekt (sumpskog) 0 50 100 150 200 meter Värdefull trädmiljö (länsstyrelsens Källa: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, USDA, USGS, AEX, Getmapping, inventering) Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo and the GIS user community Figur 6. Naturmiljövärden 24 Förutsebar påverkan Natura 2000-området Bornsjön som ligger väster om väg 584 sträcker sig inte in i planområdet och bedöms inte påverkas negativt av vägplanen eftersom de delar av vägdagvattnet från väg 584 som idag förs till Bornsjön i stället, med planerad dagvattenlösning, kommer att ledas till sjön Aspen, se vidare avsnitt 4.2.3 som handlar om yt- och grundvatten. Då gång- och cykelbanan planeras på västra sidan om väg 584 görs inget markingrepp på sumpskogens utbredningsområde och skogen berörs inte av vägplanen. Ändamålet med Bornsjöreservatet är bl. a. att hålla området lätt tillgängligt för den typ av friluftsliv som inte kräver särskilda anläggningar (länsstyrelsen i Stockholms län, 2012-2013). Enligt inrättningsbeslutet skulle ändamålet också vara att säkerställa ett område av mycket stor betydelse för det rörliga friluftslivet (länsstyrelsen i Stockholms län, 1995). Ett genomförande av vägplanen innebär ökad tillgänglighet till Bornsjöns naturreservat för Fiskarhagens befolkning och andra som kommer att använda planerad gångoch cykelbana. På samma sätt ökar tillgängligheten till de gröna värdekärnorna och tysta områdena i Bornsjökilen. Utredningsområdet är litet i förhållande till ytorna för gröna värdekärnor och planerad gång- och cykelbana kan inte anses vara störande verksamhet då den inte medför t. ex. ökat luftutsläpp eller ökade ljudnivåer. GC-banan kommer inte att placeras innanför reservatsområdet men schaktoch fyllningsarbete kommer att ske innanför reservatet. Ett antal träd i lövskogen och i den trädmiljö som i länsstyrelsens inventering bedömts som värdefull berörs av vägplanen och kan bli föremål för avverkning, stamkapning eller grenkapning. En del av de träd som berörs står inom reservatsområdet. Vid lövskogens östra gräns (nära väg 584) står ett nätstängsel som kommer att behöva flyttas något för att göra plats för GC-vägen. Stängselflytten kommer att ske utanför reservatets gränser. En del träd skadar stängslet då de idag står nära inpå och växer igenom stängslet. Dessa träd kan komma att avverkas. Trädåtgärderna medför en liten negativ lokal påverkan på naturvärdesobjektet och den värdefulla trädmiljön men som helhet bedöms dessa ej påverkas negativt av vägplanen. Enligt beslut om Inrättande av naturvårdsområdet Bornsjön, Botkyrka, Salem och Södertälje kommuner (länsstyrelsen i Stockholms län, 1995) har reservatet tilldelats föreskrifter. Dessa föreskrifter kommer att följas och det kommer att ansökas om tillstånd för åtgärder inom reservatet. Sammanfattningsvis bedöms planerade åtgärder ej påverka syftet med reservatet men likväl kommer och måste en tillståndsansökan tas fram. Tillståndsansökan kommer bl. a. att redogöra för schakt- och fyllningsarbetet samt redogöra för de träd som berörs. Planerad gång- och cykelbana bedöms inte ha någon betydande barriäreffekt 25 för djurliv jämfört med den barriäreffekt som redan finns genom bilvägen. Sammantaget bedöms vägplanen medföra en liten negativ lokal påverkan på naturmiljö på grund av de träd som berörs. För friluftsliv bedöms vägplanen medföra en positiv påverkan. Skyddsåtgärder För att bevara naturvärden ska dödved från de träd som berörs ligga kvar på platsen. Det gäller främst lövträden där exempelvis svampar och andra organismer använder träden som livsmiljö. Åtgärder som görs kommer att följa de föreskrifter som tilldelats reservatet och tillstånd kommer att sökas där det är relevant. Inga andra åtgärder bedöms vara nödvändiga, varken för friluftsliv eller naturmiljö. Kulturmiljö och landskapsbild Förutsättningar Landskapet kring Bornsjön utgörs av typisk sörmländsk sprickdalsterräng och i den varierande naturen i området finns modernt skött åkermark och vackra före detta hagmarker med stort inslag av ek och hassel och lummiga skogspartier (länsstyrelsen i Stockholms län, 2012-2013). Landskapets terräng kring väg 584 varierar. Vägen går i skärning längst söderut, ligger i en sluttning i mittenpartiet och på bank mer norrut. Terrängen tillsammans med den kringliggande vegetationen bidrar till att vägens omgivning växlar mellan öppet och slutet landskap, vilket bidrar positivt till körupplevelsen för såväl biltrafik som för framtida cykeltrafik. Utblickar finns främst ut mot åkerlandskapet i söder och mot Dragsviken i norr. Längs den mittersta delen av sträckan är vägrummet mer slutet och här skymtar Dragsviken endast svagt genom vegetationen på vägens östra sida. I de södra och norra delarna finns villabebyggelse, oftast en bit in från vägen. 26 Figur 7. Södra delen av utredningsområdet, vy mot norr. Figur 8. Väg 584 ligger bitvis i en sluttning ner mot Dragsviken, vy mot norr. 27 Figur 9. Utblick mot Dragsviken i norra delen av arbetsområdet. Vy mot söder från den anslutande vägen Norsborgsvägen. Kulturlandskapet kring Bornsjön är historiskt intressant och rymmer bland annat gods och gårdar (Länsstyrelsens i Stockholms län, 2012-2013). Berört område är del i ett större område av riksintresse för kulturmiljövård enligt miljöbalken. Enligt 3 kap.6 § miljöbalken ska berört område skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tärorter skall särskilt beaktas. Tre fornlämningar finns i eller i närheten av utredningsområdet enligt Riksantikvarieämbetets register, redovisat i figur 9 från norr till söder: • Botkyrka 26:1, övrig kulturhistorisk lämning enligt antikvarisk bedömning. En minnesten av granit, 0,9 m bred och 0,3 m tjock. • Botkyrka 308:1, bevakningsobjekt enligt antikvarisk bedömning. Uppgift om hög vid den torra kanalen. Inga spår har dock kunnat iakttagas vid besiktning. • Botkyrka 308:2, bevakningsobjekt enligt antikvarisk bedömning. Uttorkad kanal som sträcker sig mellan Bornsjön och Dragsviken. Botkyrka 26:1 ligger på östra sidan av väg 584 och berörs inte av föreliggande vägplan. Bevakningsobjekten Botkyrka 308:1 respektive 308:2 bedöms inte som fasta fornlämningar (e-post, Agneta Åkermark-Kraft, enheten för kulturmiljö och 28 bostadsstöd, länsstyrelsen i Stockholms län, 2013-10-04). Norr om utredningsområdet ligger ett område av kommunalt kulturmiljöintresse (ÖP 2002) som inte berörs av föreliggande vägplan. Förutsebar påverkan Med den tillkommande gång- och cykelvägen blir vägrummet bredare. Längs vägens västra sida innebär förslaget att nya stödmurar uppförs och nya slänter bildas. Träd kommer att behöva fällas på grund av en ökad markanvändning vilket bidrar till att vägrummet kommer att upplevas större och troligtvis ljusare. Bitvis kommer stödmurarna ha en höjd på upp till 2 m och de kommer att bli ett nytt inslag i landskapsbilden. Förslaget innebär även att ett dike anläggs mellan vägbana och gång- och cykelväg. Dikets placering skapar också en barriär till vägen som innebär ökad trygghet för både bilister, fotgängare och cyklister. Trygghetsaspekten är också något som lyfts fram av allmänheten under samrådsprocessen. Sammantaget bedöms vägplanen endast påverka landskapsbilden marginellt. Till uttryck för riksintresset för kulturmiljövård i Botkyrka kommundel framträder t ex stenåldersboplatser och bronsåldersmiljöer, främst det delvis undersökta boplatskomplexet vid Hallunda med husgrundsterrasser, skärvstenshögar och gravar. Även fornborgar och stora gravfält från järnåldern samt Botkyrka kyrka, gamla vägsystem samt bryggor och hamnplatser som speglar kommunikationerna på vattnet, är framträdande exempel på vad som ligger till grund för riksintresset. Planerad GC-väg påverkar inte dessa uttryck och bedöms i övrigt inte påverka syftet med riksintresset. Länsstyrelsen i Stockholms län bedömer att det inte behöver göras någon arkeologisk utredning för planerad gång- och cykelbana (e-post, Agneta Åkermark-Kraft, enheten för kulturmiljö och bostadsstöd, länsstyrelsen i Stockholms län, 2013-10-04). Föreliggande vägplan bedöms inte medföra någon påverkan på bevakningsobjekt Botkyrka 308:1 och Botkyrka 308:2. Sammantaget bedöms inte vägplanen medföra någon negativ påverkan på kulturmiljö. 29 26:1 Dragsviken 308:1 308:2 Fiskarhagen Teckenförklaring Fornlämning (yta) Fornlämning (punkt) ± Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community 0 50 100 150 200 meter Källa: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo and the GIS user community Figur 10. 30 Fornlämningar. Källa: Riksantikvarieämbetet - Fornsök Skyddsåtgärder För att anpassa stödmurarna till omgivande landskap föreslås de ha en lutad överyta. Målet är att alla stödmurar ska få en sammanhållen linje i överkant och inte hackas upp i ”trappor” på grund av olika stödmurshöjder. stödmurselementen utförs med en lutad överyta undvik ”trappor” Figur 11. Stödmur För att minska mängden synbar betongyta kan man plantera klätterväxter (exempelvis murgröna och klematis) ovanför stödmuren för att låta vegetationen hänga ned framför muren. Växterna skulle bidrar även till att skapa en klotterovänlig yta. klätterväxt växtbädd stödmur L-stöd Figur 12. Principskiss. Bakom stödmurar kan man plantera klätterväxter som hänger ner över stödmuren vilket minskar ytan av synlig betong. 31 Längs med sträckan kommer nya slänter att bildas. Släntkrön i jordskärning ska rundas av för att få en mjukare övergång till omgivande landskap. Avbaningsmassor bör återanvändas för att bevara den naturliga fröbanken. Dike bör gräsbesås med en fröblandning som liknar intilliggande vegetation. Nya trummor bör förses med snedskurna trumögon för att bättre smälta in i landskapet. Där räcken krävs längs cykelvägen används rörräcken. Inga särskilda skyddsåtgärder för kulturmiljö bedöms vara nödvändiga. Yt- och grundvatten Förutsättningar Ytvattenavrinningen inom planområdet går idag mot olika recipienter eller dikessystem. Från väg 584:s höjdpunkt inom planområdet (vid Fiskarhagsvägen) rinner vatten från bilvägen dels mot Bornsjön och dels mot Dragsviken som är en del av sjön Aspen. Söder om höjdpunkten ansluter vägdagvatten till gräsbeklädda dikessystem där det mesta av vattnet antas infiltrera i mark och annars rinner ut i recipienten Aspen. För Aspen, som ligger öster om norra delen av planområdet, klassificerades 2009 den ekologiska statusen till otillfredsställande ekologisk status och Vattenmyndigheten har bedömt att det, på grund av övergödning, finns skäl att fastställa miljökvalitetsnormen till god ekologisk status med tidsfrist till 2021. Då det gäller den kemiska ytvattenstatusen (exklusive kvicksilver) uppnår den god kemisk ytvattenstatus med kvalitetskravet att bibehålla god kemisk ytvattenstatus 2015. Bornsjön hyser god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus. Grundvattenförekomsten Männö ligger inom utredningsområdet och hyser god kvantitativ status och god kemisk grundvattenstatus. Männö är en potentiell framtida reservvattentäkt och har bedömts vara ett grundvattenmagasin med förutsättningar för inducerad infiltration från Bornsjön med ett strategiskt läge nära Norsborgs vattenverk (VAS-rådet, 2009). Figur 13. 32 Grundvattenförekomsten Männö samt sjön Aspen (Källa: VISS). Hela planområdet ligger inom Bornsjöns vattenskyddsområde, inom den sekundära skyddszonen. Bornsjön är en reservvattentäkt för ytvattenförekomsterna inom Östra Mälaren och har en viktig funktion i tryggandet av Stockholms vattenförsörjning. Förutsebar påverkan Ungefär i höjd med korsningen vid Fiskarhagsvägen, vid väg 584:s höjdpunkt, läggs ett mindre gräsbeklätt öppet dike mellan väg 584 och planerad gångoch cykelväg. Den befintliga vägens tvärfall, ”bomberingen”, kommer att bibehållas och därmed rinner också delar av vägdagvattnet ner i diket. Vattnet som rinner längs diket kommer att delvis infiltreras och renas på vägen mot recipienten Aspen som ligger utanför Bornsjöns vattenskyddsområde. Diket avslutas ungefär vid busshållplats Norsborgsvägen där vattnet via en ledning korsar väg 584 och efter fördröjning vid ledningens utlopp rinner genom sumpskogen till recipienten. Med denna lösning kan det vatten från väg 584 som idag rinner mot Bornsjön i stället ledas till Aspen tillsammans med dagvattnet från planerad GC-väg. Ungefär från vägens höjdpunkt, vid korsning Fiskarhagsvägen, kommer vattnet att ledas söderut först genom ledningssystem (pga. markintrång används ledningssystem i stället för dike) till ungefär där busshållplats Fiskarhagen ligger. Vattnet transporteras vidare via befintliga gräsbeklädda dikessystem där rening sker. Detta vatten antas till största del infiltrera i omgivande mark men annars rinna vidare till Aspen. Sammantaget bedöms huvuddelen av föroreningar fastläggas i ytliga jordlager och i växtlighet. Där diket anläggs kommer trummor att placeras för att transportera vattnet genom vägkorsningar. Med uppkomna hårdgjorda ytor som planerad gång- och cykelbana innebär medför det marginellt ökade mängder dagvatten och med låga föroreningshalter. Tillförseln av dagvatten till just Bornsjön kommer att minska med föreslagen dagvattenlösning. Vägplanen bedöms inte medföra spridning av betydande mängder föroreningar. Dagvattenavledningen längs sträckan bedöms därför inte ha någon negativ påverkan på att gällande miljökvalitetsnormer uppfylls eller bibehålls och vägplanens påverkan på ytoch grundvatten bedöms som försumbara. Sammantaget bedöms inte vägplanen medföra någon negativ påverkan på ytoch grundvatten. Skyddsåtgärder För utformningen av diken anordnas haveriskydd vid trafikolyckor innan öppna diket i norr lämnar vägområdet. I den södra utsläppspunkten räcker det med att anslutning sker mot befintligt dike. Förutsättningarna blir likt befintligt när det kommer till haveriskydd för södra delen av vägområdet. Genomförandet av vägplanen kommer att göras i enlighet med de skydds- och 33 ordningsföreskrifter som finns framtagna för Bornsjöns vattenskyddsområde (länsstyrelsen i Stockholms län, 2006), se även avsnitt Påverkan under byggnadstiden. Strandskydd Förutsättningar Strandskydd syftar till att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten och regleras enligt bestämmelser i kap. 7 miljöbalken. Utökat strandskydd på 300 m råder för både Bornsjön och sjön Aspen. Strandskyddet sträcker sig genom stora delar av utredningsområdet. Två detaljplanelagda områden finns inom planområdet. Figur 14. Markerat i blått är två detaljplanelagda områden. Vänster i bild syns Bornsjön och höger i bild syns Aspen. I södra detaljplaneområdet upphävdes strandskyddet då detaljplanen vann laga kraft. I norra detaljplaneområdet är strandskyddet upphävt på västra/norra sidan om väg 584 (S:t Botvids väg). Området öster/söder om väg 584 i detta område är fortfarande strandskyddat. Vid byggande av allmän väg enligt fastställd vägplan enligt väglagen (1971:948) gäller inte de förbud enligt 7 kap. 15 § miljöbalken som strandskyddet innebär och dispens från strandskyddsbestämmelserna krävs inte. Förutsebar påverkan Föreliggande vägplan står inte i strid med strandskyddets syfte. Djur- och växtliv påverkas inte negativt av vägplanen. Allemansrättslig tillgång till strandområden minskar inte vid genomförandet av vägplanen utan bedöms i stället öka med avseende på tillgången till Bornsjöns strandområde. Skyddsåtgärder Inga skyddsåtgärder är nödvändiga för att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden eller för att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. 34 Påverkan under byggnadstiden Förutsebar påverkan Risk för påverkan under byggtiden inkluderar föroreningsspridning genom till exempel läckage eller spill av drivmedel och andra föroreningar från arbetsmaskiner. Arbetet kan också innebära viss störning i form av buller för gång- och cykeltrafikanter samt de boende i området. Avgaser från arbetsmaskiner och transporter till och från arbetsplatsen kommer att ge upphov till spridning i luft av partiklar samt miljö- och klimatpåverkande gaser som till exempel koldioxid, kolmonoxid och kväveoxid. Transporter, rivning, schaktning med mera kan medföra att damm sprids i omgivningen. Det naturliga skydd för grundvattnet som vegetationstäcket utgör kan försämras vid schakt. Med vidtagna förebyggande åtgärder och efterföljning av rutiner enligt de miljökrav som kommer att upprättas för att miljösäkra projektet så bedöms vägplanen kunna innebära liten tillfällig negativ påverkan under byggskedet. Skyddsåtgärder För att undvika risker i byggskedet krävs att rutiner upprättas för miljösäkring av projektet för såväl arbetsmiljö som yttre miljö. Om misstänkta fornlämningar påträffas, t ex härdrester eller fynd, ska arbetet avbrytas och Länsstyrelsen (enheten för kulturmiljö och bostadsstöd) kontaktas. Efter schakt- och fyllningsarbete bör sprutsådd eller motsvarande metod genomföras så fort som möjligt för att etablera skydd för grundvattnet och skydd mot erosion. Planerad gång- och cykelbana kommer inte att vara placerad innanför naturreservatet men vissa åtgärder, såsom schaktning och fyllningsarbete samt troligtvis åtgärder på träd, kommer att göras innanför reservatsområdet. Åtgärder som görs kommer att följa de föreskrifter som tilldelats reservatet och tillstånd kommer att sökas. Gång- och cykelbana kommer att vara placerad inom den sekundära skyddszonen för Bornsjöns vattenskyddsområde. Genomförandet av vägplanen kommer att göras i enlighet med de skydds- och ordningsföreskrifter som finns framtagna för Bornsjöns vattenskyddsområde (länsstyrelsen i Stockholms län, 2006). För schaktning/fyllningsarbete i samband med anläggandet av gång- och cykelbanan krävs tillstånd enligt skydds- och ordningsföreskrifterna. För att skydda grund- och ytvatten inom vattenskyddsområdet från föroreningar vid t.ex. eventuellt läckage från arbetsmaskiner eller spill vid tankning kommer arbetsmaskiner/fordon att ställas upp respektive tankas på hårdgjorda ytor utanför vattenskyddsområdet. Kemikalier, material och eventuellt avfall samt hantering av eventuellt länshållningsvatten ska anordnas 35 på ett miljömässigt korrekt sätt för att minimera risken att mark, ytvatten eller grundvatten blir förorenat. Miljöanpassad hydraulolja enligt Svensk Standard samt att maskinerna ska vara utrustade med saneringsutrustning mot oljespill är vanliga skyddsåtgärder. Byggbuller hanteras enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15). 4.3. Konsekvenser för lokalsamhälle och regional utveckling En ny cykelväg ökar möjligheterna för de boende i Fiskarhagen att transportera sig utan bil. Vidare ökar möjligheten för att barn och unga ska kunna ta sig till skolan på egen hand. 4.4. Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning Den nya gång- och cykelvägen tar 4 000-5 000 m2 mark i anspråk. Vägplanen bedöms inte ge några konsekvenser för pågående markanvändning. 4.5. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Följande skyddsåtgärd fastställs med vägplanen: • För utformningen av diken anordnas haveriskydd vid trafikolyckor innan öppna diket i norr lämnar vägområdet. I den södra utsläppspunkten räcker det med att anslutning sker mot befintligt dike. Förutsättningarna blir likt befintligt när det kommer till haveriskydd för södra delen av vägområdet. Följande åtgärder kommer att hanteras i kommande skeden: 36 • Åtgärder som görs kommer att följa de föreskrifter som tilldelats reservatet och vattenskyddsområdet och tillstånd kommer att sökas där det är relevant. • För att bevara naturvärden ska dödved från de träd som berörs ligga kvar på platsen. • Stödmurar ska anpassas till omgivande landskap. Även andra nya trafiktekniska anläggningar bör anpassas till landskapet. Se, 4.2.2 för riktlinjer gällande detta. 5. Genomförande och finansiering 5.1. Formell hantering Handläggning Denna vägplan kommer att ställas ut för granskning och genomgå fastställelseprövning. Under granskningstiden kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett utlåtande som upprättas när granskningstiden är slut. De inkomna synpunkterna kan föranleda att väghållningsmyndigheten reviderar vägplanen. Sakägare som berörs av revideringen kommer då att kontaktas och får ta del av ändringen. Är revideringen omfattande kan ny granskning behöva göras. Vägplanen och utlåtandet översänds till Länsstyrelsen som yttrar sig över vägplanen. Därefter begärs fastställelse av vägplanen. De som har lämnat synpunkter på vägplanen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter granskningstiden, bland annat utlåtandet. Efter denna så kallade ”kommunikation” kan beslut tas att fastställa vägplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen. Om beslut att fastställa vägplanen tas kommer beslutet att kungöras. Vägplanen vinner laga kraft om ingen överklagar fastställelsebeslutet inom tiden för överklagande. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen. Hur vägplaner ska granskas och fastställas regleras i 17-19 §§ väglagen och 15-27 §§ vägförordningen. Fastställelsebeslutets omfattning Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på plankartorna samt de villkor som tas upp i beslutet. Område för enskild väg ingår inte i fastställelsebeslutet. Förändringar av det enskilda vägnätet hanteras via marklösenförhandlingar och anläggningsförrättning i Lantmäteriets försorg. Rättsverkningar av fastställelsebeslutet Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar: Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet. Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. Väghållaren erhåller också en tidsbegränsad nyttjanderätt (tillfällig nyttjanderätt) till mark eller utrymme i samband med byggandet av vägen för t.ex. tillfälliga upplagsplatser. För den mark eller utrymme som tas i anspråk 37 erhåller berörda fastighetsägare ersättning. Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. 5.2. Genomförande För projektet gäller följande översiktliga tidplan: • Möjlig byggstart under 2016 eller 2017. • Byggtiden är beräknad till ca 3 månader. Följande dispenser och tillstånd krävs för genomförandet: • Tillstånd för intrång i Bornsjöns naturreservat. • Tillstånd för schaktnings- och fyllningsarbete i vattenskyddsområdet. 5.3. Finansiering Anläggningskostnad är beräknad till cirka 3,7 miljoner kr. 38 6. Referenser AB Storstockholms Lokaltrafik (2014): Tidtabell, www.sl.se Botkyrka kommun (2002): Översiktsplan 2002, Antagen av kommunfullmäktige 2002-10-31. Botkyrka kommun (2010): Cykelplan för Botkyrka kommun. Serie nr: 2010:02 Länsstyrelsen i Stockholms län (1995): Inrättande av naturvårdsområdet Bornsjön, Botkyrka, Salem och Södertälje kommuner, beteckning 231-1991-14670128-03-001 Länsstyrelsen i Stockholms län (2006): Länsstyrelsens i Stockholms län beslut om nya skydds- och ordningsföreskrifter för Bornsjöns vattenskyddsområde inom Botkyrka, Salems och Södertälje kommuner, författning 01FS 2006:227 Länsstyrelsernas GIS-tjänster (2013): Sveriges länskartor, tillgängligt på http:// gis.lst.se/lanskartor/ Länsstyrelsernas regionala kart-tjänster (2013-2014): Länsstyrelsen Stockholm planeringsunderlag, tillgängligt på http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/ Stockholm/Planeringsunderlag/ Länsstyrelsen i Stockholms län (2012-2013): Uppgifter om Bornsjön, tillgängligt på www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/ naturreservat/botkyrka%20kommun/bornsjön/Pages/default.aspx, besökt vid olika tillfällen 2012-2013 Länsstyrelserna, Vattenmyndigheten (2013): VattenInformationssystem Sverige, tillgängligt på http://www.viss.lst.se/, 2013-11-06 Länsstyrelsen i Stockholms län (2013): e-post, Agneta Åkermark-Kraft, enheten för kulturmiljö och bostadsstöd, 2013-10-04 Länsstyrelsen i Stockholms län (2010): Beslut om betydande miljöpåverkan, beteckning 3431-2010-9621 Länsstyrelsen i Stockholms län (2012): Muntligt samtal, Per Berglund, enheten för miljöskydd, 2012-10-11 Länsstyrelsen i Stockholms län (2007): Bevarandeplan för Natura 2000-område, Bornsjön SE 0110114, beteckning 511-2006-056524, 2007-02-05, tillgängligt på http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/djuroch-natur/skyddad-natur/natura2000/Bornsjon.pdf Nationell Vägdatabas, NVDB (2013-2014): Väguppgifter, tillgängligt på https:// nvdb2012.trafikverket.se/SeTransportnatverket Riksantikvarieämbetet: Digitalt underlagsmaterial från Fornsök, tillgängligt på www.fmis.raa.se 39 RUFS (2010): Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, R 2010:5 Skogsstyrelsen (2013): Skogens pärlor, tillgängligt på http://minasidor. skogsstyrelsen.se/skogensparlor Transportstyrelsen/ STRADA (2014): Polis- och sjukhusrapporterade trafikolyckor med personskada mellan 2004.06.30-2014.06.30 40 41 Trafikverket, Stockholm, 172 90 Sundbyberg. Besöksadress: Solna strandväg 98. Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket .se
© Copyright 2024