Vägbeskrivning med miljöbeskrivning (pdf-fil, 638 kB)

GRANSKNINGSHANDLING
Väg 584, Fiskarhagen
Botkyrka kommun, Stockholms län
Vägplanbeskrivning med miljöbeskrivning
Projektnummer: 107301
2015-02-03
Dokumenttitel: Vägplanbeskrivning med miljöbeskrivning
Skapat av: Elin Miörner och Johan Olsve
Dokumentdatum: 2015-02-03
Dokumenttyp: Rapport
DokumentID: 3C14AB01
Ärendenummer:
Projektnummer: 107301
Version:
Publiceringsdatum:
Utgivare: Trafikverket
Kontaktperson: Fredrik Emmot
Uppdragsansvarig: Erik Widmark
Tryck:
Distributör: Trafikverket, Stockholm, 172 90 Sundbyberg, telefon: 0771-921 921.
INNEHÅLL
1.
SAMMANFATTNING ......................................................................................4
2.
BESKRIVNING AV PROJEKTETS BAKGRUND, FÖRUTSÄTTNINGAR,
ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL. .............................................................................6
2.1.
Förutsättningar ....................................................................................................6
2.2.
Behov av förändringar ........................................................................................10
2.3.
Syfte och mål.........................................................................................................10
2.4.
Miljökvalitetsnormer och allmänna hänsynsregler.....................................10
3.
LOKALISERING OCH UTFORMNING .......................................................12
3.1.
Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande) ........................................................12
3.2.
Val av lokalisering ...............................................................................................13
3.3.
Val av utformning ...............................................................................................17
4.
KONSEKVENSER AV FÖRSLAGET .............................................................21
4.1.
Trafiktekniska konsekvenser ...........................................................................21
4.2.
Miljöbeskrivning .................................................................................................22
4.3.
Konsekvenser för lokalsamhälle och regional utveckling ..........................36
4.4.
Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning .............36
4.5.
Skyddsåtgärder och försiktighetsmått ...........................................................36
5.
GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING ................................................37
5.1.
Formell hantering ...............................................................................................37
5.2.
Genomförande .....................................................................................................38
5.3.
Finansiering .........................................................................................................38
6.
REFERENSER .....................................................................................................39
3
1.
Sammanfattning
Väg 584 går genom samhället Fiskarhagen i Botkyrka kommun. Fiskarhagen
består av ca 50 villor som ligger på båda sidor om vägen. Aktuell
vägplanbeskrivning tillhör Trafikverkets vägplan för anläggandet av en gångoch cykelväg längs väg 584 genom Fiskarhagen, på en sträcka av ca 750 meter.
Fotgängare och cyklister längs sträckan är idag hänvisade till vägrenen, vilken
är mycket smal. Barn som bor i Fiskarhagen kan inte på egen hand ta sig till
Hammerstaskolan och Botkyrka friskola på ett tryggt och säkert sätt. Den
kraftiga kurvan i vägplaneområdets norra del begränsar sikten, vilket gör en
separat gång- och cykelbana särskilt betydelsefull.
Följande projektmål har formulerats:
•
Förbättrad trafiksäkerhet och tillgänglighet för boende i Fiskarhagen och
oskyddade trafikanter utmed väg 584.
•
Ny gång- och cykelväg bör ansluta till befintlig cykelväg norr om
vägplaneområdet så att den kan fungera som en säker skolväg till och från
Hammerstaskolan och Botkyrka friskola.
•
Natur- och kulturmiljöintressen ska särskilt beaktas.
Boende i Fiskarhagen kommer att få kraftigt förbättrad framkomlighet och
tillgänglighet till fots och med cykel. Anläggandet av gång- och cykelbanan ökar
trafiksäkerheten för samtliga trafikanter. Med GC-vägen placerad utmed den
västra sidan av väg 584 får de boende i kvarteren öster om väg 584 dock korsa
vägen två gånger. För att öka trafiksäkerheten vid dessa korsningar och vid
Fiskarhagsvägen görs åtgärder vid dessa passager.
Med den tillkommande gång- och cykelvägen blir vägrummet bredare.
Längs vägens västra sida innebär förslaget att nya stödmurar uppförs och
nya slänter bildas. Träd kommer att behöva fällas vilket gör att vägrummet
upplevs större och troligtvis ljusare. Förslaget innebär även att ett dike
anläggs mellan vägbana och gång- och cykelväg. Dikets placering skapar en
barriär till vägen, vilket innebär ökad trygghet för både bilister, fotgängare och
cyklister. Trygghetsaspekten är något som lyfts fram av allmänheten under
samrådsprocessen.
Den nya gång- och cykelvägen får inte några konsekvenser för Natura
2000- området Bornsjön väster om utredningsområdet. Tillgängligheten
till Bornsjöns naturreservat ökar och GC-banan kommer inte att placeras
i reservatsområdet, men schakt- och fyllningsarbete kommer att ske inom
reservatet. Ett antal träd berörs i lövskogen och i den trädmiljö som i
länsstyrelsens inventering bedömts som värdefull. Sammantaget bedöms
vägplanen medföra en liten negativ lokal påverkan på naturmiljö på grund
av de träd som berörs. För friluftsliv bedöms vägplanen medföra en positiv
påverkan.
4
Planerad GC-väg bedöms inte påverka riksintresset för kulturmiljövård i
Botkyrka eller fornlämningar i utredningsområdet. Sammantaget bedöms inte
vägplanen medföra någon negativ påverkan på kulturmiljön.
Sammantaget bedöms inte vägplanen medföra någon negativ påverkan på ytoch grundvatten.
Dragsviken
Fiskarhagen
Teckenförklaring
Naturreservat
Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed,
±
USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN,
Naturvärdesobjekt (lövskog)
IGP, swisstopo, and the GIS User Community
Naturvärdesobjekt (sumpskog)
0
50
100
150
200
meter
Värdefull trädmiljö (länsstyrelsens
Källa: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, USDA, USGS, AEX, Getmapping,
inventering)
Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo and the GIS user community
Figur 1. Översiktskarta
5
2. Beskrivning av projektets bakgrund,
förutsättningar, ändamål och projektmål.
2.1.
Förutsättningar
Allmänt
Väg 584 går genom samhället Fiskarhagen i Botkyrka kommun. Fiskarhagen
består av ca 50 villor som ligger på båda sidor om vägen. Väg 584 förbinder
Södertälje med Norsborg och Hallunda och fungerar som ett alternativ till
E4/E20 och trafikeras i huvudsak av lokal trafik. När det sker störningar eller
olyckor på E4/E20 mellan trafikplatserna Moraberg och Hallunda väljer fler
trafikanter väg 584 som färdväg.
Aktuell vägplanbeskrivning tillhör Trafikverkets vägplan för anläggandet av
en gång- och cykelväg längs väg 584 genom Fiskarhagen, på en sträcka av ca
750 meter. Längs den aktuella sträckan är vägen 6-7 meter bred. Det finns
idag inte någon gång- eller cykelväg längs med sträckan. Vägen är belyst
och Trafikverket är väghållare. Strax öster om vägplanens norra gräns har
Botkyrka kommun anlagt en gång- och cykelväg utmed den södra sidan av den
kommunala delen av väg 584, S:t Botvids väg.
Trafikförhållanden
Trafikflödet på väg 584 är drygt 1 800 fordon per årsmedeldygn (ÅDT, mätår
2007) varav cirka 7% utgörs av tung trafik (NVDB, 2013). Trafiken på E4/E20
förbi Fiskarhagen uppgår till cirka 67 000 fordon per årsmedeldygn (mätår
2006). När det sker störningar eller olyckor på E4/E20 mellan trafikplatserna
Moraberg och Hallunda väljer många trafikanter väg 584 som färdväg. Inom
Fiskarhagen ansluter de kommunala gatorna Djupviksvägen, Enebyvägen och
Fiskarhagsvägen till väg 584. Det har inte genomförts några trafikmätningar
på dessa gator. Väster om väg 584 ansluter en enskild väg som är stängd med
grindar. I norr ansluter Norsborgsvägen till väg 584.
Skyltad hastighet på väg 584 är 50 km/h med undantag för norra delen
(ca 150 m) av planområdet där det är 40 km/h.
SL:s linje 708 mellan Rönninge och Tumba station trafikerar hållplatserna
Fiskarhagen och Norsborgsvägen med ca 40 stopp per hållplats och riktning
under vardagar.
Fiskarhagsvägen ansluter till väg 584 ca 500 m söder om korsningen väg 584/
Norsborgsvägen. Enbyvägen och Djupviksvägen ansluter ca 625 m söder om
samma korsning. Ca 325 m söder om korsningen väg 584/Norsborgsvägen
ansluter, på västra sidan om väg 584, en enskild väg som är stängd med grindar.
Inhägnat område är en del av det område som tillhör reservvattentäkten
Bornsjön. Ca 170 m söder om korsningen väg 584/Norsborgsvägen ansluter en
liten grusväg.
6
Gående och cyklister längs med väg 584 inom utredningsområdet är hänvisade
till den mycket smala vägrenen. Strax öster om vägplanens gräns finns det dock
en gång- och cykelväg, utmed den södra sidan av den kommunala delen av
väg 584, S:t Botvidsväg.
Norsborgsv.
Väg 584 ingår i ett regionalt cykelstråk (Botkyrka kommuns översiktsplan,
2002). Den befintliga gång- och cykelvägen leder på södra sidan av väg 584
och öster om Norsborgsvägen vidare mot Norsborg och Hallunda centrum.
Sträckan för planerad gång- och cykelbana är i Botkyrka kommuns cykelplan
(2010) utpekat att åtgärdas för att ansluta till befintligt huvudcykelstråk
som ansluter vid Norsborgsvägen med syftet att göra cykelnätet gent,
sammanhängande och bekvämt. Åtgärdsförslaget gjordes efter en inventering
år 2009 där brister noterades och förslag på kompletterande länkar togs fram.
Cykelpassagerna inventerades med avseende på trafiksäkerhet, så som refug,
hastighetssäkring och antal körfält.
Väg 584
(S:t B
ot
ÅDT: 18
00 f/d vids
N
g)
vä
Fiskarhag
svägen
Djupviksv.
Enebyvägen
Busshållplats
Övergångställe
Befintlig gång- och cykelväg
Figur 2. Trafikförhållanden
7
Olycksstatisktik
Statistik från Transportstyrelsens olycksdatabas, STRADA, visar att
fem personskadeolyckor har rapporterats till polisen från det aktuella
vägplaneområdet under perioden 2004.06.30-2014.06.30. Olyckorna har
inträffat mellan 2007 och 2013. Alla rapporterade olyckor medförde lindriga
skador. Gång- eller cykeltrafikanter har inte varit inblandade i någon av
olyckorna. Inga olyckor från området har rapporterats in till sjukhus under
samma tidperiod.
Polisen och de flesta akutmottagningar rapporterar till databasen. Det bör
beaktas att samtliga inträffade olyckor inte nödvändigtvis är representerade
i STRADA, eftersom inte alla akutmottagningar rapporterar till databasen.
Bortfallet antas allmänt vara ca en tredjedel. När det gäller svåra olyckor
rapporteras dock merparten och polisen har sedan 2003 skyldighet att
rapportera till systemet.
Bebyggelse och markanvändning
Bebyggelsen i anslutning till vägplaneområdet består av ca 50 villor i
Fiskarhagen samt flerbostadshus i två våningar vid Norsborgsvägen. På båda
sidor om vägen finns skogspartier och två sjöar, Aspen i öster och Bornsjön i
väster. Bornsjön är Stockholm Vattens reservvattentäkt. Hela planområdet är
därför del av ett vattenskyddsområde och på västra sidan av väg 584 finns ett
inhägnat (nätstängsel) område ner mot sjön som Stockholm Vatten förvaltar.
På västra sidan av väg 584 breder också Bornsjöns naturreservat ut sig.
Miljöförhållanden
För en beskrivning av områdets miljöförhållanden och landskapsbild se kapitel
4.2. Miljöbeskrivning.
Natura 2000 och andra riksintressen
Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i hela EU. Målet med
nätverket är att hindra utrotningen av arter och livsmiljöer där skyddade
områden omfattar värdefulla naturområden med arter eller naturtyper som
är särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv. I Sverige är områdena
skyddade enligt 7 kap. miljöbalken. Bornsjön, som ligger väster planområdet, är
ett Natura 2000-område.
Geografiska områden som är av nationell betydelse för en rad olika
samhällsintressen kan pekas ut som områden av riksintresse. Bestämmelserna
om riksintresse finns i 3 kap. miljöbalken. Berört område är del i ett större
område av riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap. 6 § miljöbalken.
Vägplanen bedöms inte påverka Natura 2000-området eller riksintresset för
kulturmiljövård negativt. För närmare beskrivning av Natura 2000-området
och riksintresset för kulturmiljövård samt förutsebar påverkan på miljö och
hälsa, se avsnitt 4.2.
8
Kommunala planer
Utredningsområdet ligger inom ett område som är markerat som Grönt
aktivitetsrum utanför staden i Botkyrka kommuns översiktsplan (antagen
22 maj 2014). Den föreslagna gång- och cykelvägen bedöms ligga i linje med
översiktsplanen.
Vägplaneområdet ligger delvis inom detaljplanelagt område. Se gällande planer
nedan:
Plan
Upprättad/
Reviderad
Översiktsplan
Antagen/fastställd/laga
kraft
Anmärkning
(huvudman
etc.)
Vägplanens
beröringspunkter
Antagen 201405-22
Botkyrka kommun
Hela vägplanen
Antagen:
1998-02-17
Laga kraft:
1998-03-17
Botkyrka kommun
Sektion 0/0000/226
Botkyrka kommun
Sektion 0/621 0/720
Detaljplan
52-57
Upprättad:
1997-08-27
Reviderad:
1997-11-27
Reviderad:
1998-01-15
Detaljplan 52-2
Upprättad: 1941 Fastställd:
1942-11-14
Reviderad:
1942-05
Detaljplan 52-2 berörs inte av vägplanen. I korsningen mellan Enbyvägen
och väg 584 (Eriksberg 2:95), finns det en befintlig avvikelse mellan gällande
detaljplan 52-57 och befintligt vägområde för väg 584. Vägplanen innebär inte
att något arbete utförs inom området för befintlig avvikelse. Vägplanen innebär
vidare att inte några nya avvikelser från detaljplaner uppstår, se vidare pärm 2
flik 10 kommunala planer.
Se nedan utdrag från vägplan 303T0201.
Figur 3. Inom rödmarkerat område visas befintlig avvikelse från detaljplan 52-57.
9
2.2.
Behov av förändringar
Fotgängare och cyklister längs sträckan är idag hänvisade till den mycket
smala vägrenen. Barn som bor i Fiskarhagen kan inte på egen hand ta sig till
Hammerstaskolan och Botkyrka friskola på ett tryggt och säkert sätt. Den
kraftiga kurvan i vägplaneområdets norra del begränsar sikten, vilket gör en
separat gång- och cykelbana särskilt betydelsefull.
2.3.
Syfte och mål
Följande projektmål har formulerats:
•
Förbättrad trafiksäkerhet och tillgänglighet för boende i Fiskarhagen och
oskyddade trafikanter utmed väg 584.
•
Ny gång- och cykelväg bör ansluta till befintlig cykelväg norr om
vägplaneområdet så att den kan fungera som en säker skolväg till och från
Hammerstaskolan och Botkyrka friskola.
•
Natur- och kulturmiljöintressen ska särskilt beaktas.
Projektmålen är vägledande för vägplanen och bygghandlingen och ska
resultera i konkreta krav på utformningen.
2.4.
Miljökvalitetsnormer och allmänna hänsynsregler
Miljöbalkens allmänna hänsynsregler
I 2 kap. miljöbalken finns allmänna hänsynsregler som är grundläggande
för prövning av tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens och alla som
bedriver eller avser bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd är skyldiga att
visa att dessa iakttas.
De allmänna hänsynsreglerna bedöms för detta projekt iakttas genom att
denna vägplan med miljöbeskrivning har upprättats. Projektering samt
miljöbeskrivning har utförts av erfarna projektörer och handläggare och följer
gällande normer och krav. Miljöbeskrivningen redovisar skyddsåtgärder och
hänsynsreglerna bedöms uppfyllas i skälig omfattning.
Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormerna (MKN) är juridisk bindande styrmedel, som infördes
i miljöbalken (MB) 1999. De regleras närmare i 5 kap. MB och de flesta av
normerna baseras på krav i olika EU-direktiv.
Vägåtgärderna bedöms inte innebära någon ökning av trafikmängder för bil
och med en ny gång- och cykelbana ges möjligheten att cykla och gå istället
för att åka bil längs sträckan. Miljökvalitetsnormerna för föroreningar
i utomhusluft bedöms därmed inte påverkas av planerade vägåtgärder.
Miljökvalitetsnormerna för omgivningsbuller innebär att bullernivåerna ska
kartläggas i kommuner med fler än 100 000 invånare och för vägar med en
trafiktät på mer än 3 000 000 fordon/år. Föreliggande vägplan berörs därmed
inte av miljökvalitetsnormerna för omgivningsbuller.
10
Miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten finns inom ramen för EU:s
vattendirektiv och har införts i miljöbalken samt tillhörande förordningar från
Naturvårdsverket (SFS 2004:660 och SFS 2001:554). MKN ska ange den lägsta
godtagbara miljökvalitet som människan och/eller miljön kan anses tåla och
syftet med normerna är att bevara och uppnå en god vattenstatus samt helst
förbättra vattenkvaliteten.
För att uppnå god vattenstatus för yt- eller grundvatten anges normalt
tidsfrist till år 2015. Undantagsvis kan tidsfristen vara ett senare årtal, då
oftast år 2021. Undantagen gäller i de fall där det inte bedöms vara möjligt
att nå god status till år 2015. Bedömningar och beslut om MKN samlas i
informationsdatabasen Vatteninformationsystem Sverige (VISS) som har
utvecklats av vattenmyndigheterna och länsstyrelserna.
MKN finns för både Bornsjön och sjön Aspen, två ytvattenförekomster som
idag belastas av dagvattenavrinning från planområdet. MKN finns också för
grundvattenförekomsten Männö, som sträcker sig över delar av planområdet.
Vägplanens genomförande kommer totalt sett att medföra marginellt ökade
mängder dagvatten och med låga föroreningshalter. Tillförseln av dagvatten till
just Bornsjön kommer att minska med föreslagen dagvattenlösning. Vägplanen
bedöms inte ha någon negativ påverkan på att gällande MKN för yt- och
grundvatten uppfylls eller bibehålls. För närmare beskrivning av förutsebar
påverkan på miljö och hälsa, inkl. påverkan på yt- och grundvatten, se
avsnitt 4.2.
11
3.
Lokalisering och utformning
3.1.
Åtgärdsvalsstudier (eller motsvarande)
En förstudie upprättades under
2010-06-30 och samråd hölls
mellan 2010-07-05 och 201008-31. Med förstudien som
grund beslutade Länsstyrelsen
2010-11-04 att åtgärderna inte
antas medföra en betydande
miljöpåverkan. Trafikverket
region Stockholm tog 2011-0429 beslut om att fortsätta arbetet
genom att ta fram en vägplan
(tidigare arbetsplan) enligt
alternativ 1 och alternativ 6 i en
första etapp samt alternativ 5 i
en andra etapp.
Fyrstegsprincipen
1.Tänk om: Det första steget handlar om
att först och främst överväga åtgärder
som kan påverka behovet av transporter
och resor samt valet av transportsätt.
2.Optimera: Det andra steget innebär att
genomföra åtgärder som medför ett mer
effektivt utnyttjande av den befintliga
infrastrukturen.
3.Bygg om: Vid behov genomförs det
tredje steget som innebär begränsade
ombyggnationer.
4.Bygg nytt: Det fjärde steget genomförs
om behovet inte kan tillgodoses i de tre tiFörstudien redovisar olika
digare
stegen. Det betyder nyinvesteringar
åtgärdsförslag i syfte att
och/eller större ombyggnadsåtgärder.
öka trafiksäkerheten och
tillgängligheten för oskyddade
trafikanter i enlighet med
fyrstegsprincipen. Steg 1- och 2-åtgärder bedöms inte ge tillräcklig effekt i
strävan att skapa en trafiksäker gång- och cykelförbindelse från Fiskarhagen. I
förstudien föreslås nedan åtgärder enligt fyrstegsprincipen:
Steg 3
Alternativ 6 – Åtgärden innebär begränsad ombyggnad av korsningen mellan
väg 584 och Djupviksvägen/Enbyvägen i Fiskarhagen. Åtgärderna syftar till att
skapa en portaleffekt och därigenom dämpa fordonens hastighet på väg 584.
Alternativ 7 – Åtgärden innebär spärrmålning samt omkörningsförbud på väg
584 på sträckan mellan Fiskarhagsvägen och Djupviksvägen/Enbyvägen.
Steg 4
Alternativ 1, 2 och 3 – Åtgärderna innebär att en separat gång- och cykelväg,
2-3 meter bred, anläggs utmed den östra sidan av väg 584 med olika
separeringsgrad. Närmast Fiskarhagen måste väg 584 breddas västerut för
att ge plats åt ny gång- och cykelväg i direkt anslutning till vägen. Gång- och
cykelvägen förläggs i alternativ 1 helt separerad från väg 584. Alternativ 2
innebär att gång- och cykelvägen anläggs utanför, men i direkt anslutning
till väg 584. På delar av sträckan kan någon form av träkonstruktion
erfordras. Enligt alternativ 3 anläggs en 2 meter bred gång- och cykelväg på
delar av befintlig väg 584 samtidigt som vägen breddas västerut. Befintliga
12
belysningsstolpar flyttas.
Alternativ 4 – Åtgärden innebär att en ny gång- och cykelväg, 2-3 meter bred,
anläggs utmed västra sidan av väg 584. I anslutning till Fiskarhagen krävs
stödmur eller liknande för att ge utrymme till gång- och cykelvägen. Befintliga
belysningsstolpar flyttas.
Alternativ 5 – Åtgärden innebär att en ny, 3 meter bred, gång- och cykelbana
anläggs utmed den östra sidan av väg 584, helt separerad från vägen. Ny gångoch cykelväg föreslås ansluta mot befintligt övergångsställe i Fiskarhagen och
fortsätta söderut till samhällets slut, i höjd med Djupviksvägens anslutning till
väg 584.
3.2.
Val av lokalisering
I arbetet med vägplanen har djupare studier av faktorer som miljö, vatten och
geoteknik genomförts. Nedan redovisas jämförande studier mellan det västra
alternativet (alternativ 4 i förstudien) och det östra alternativet (alternativ 1 i
förstudien) som Trafikverket tidigare beslutade att fortsätta arbetet med.
Alternativ väst/norr
Figur 4. Alternativ väst/norr (Alternativ 4 i förstudien).
Trafiksäkerhet & Vägteknik
För de boende väster om väg 584 (Sankt Botvids väg), på Djupviksvägen
m.fl. medför detta alternativ att de behöver korsa väg 584 en gång. Denna
korsningspunkt är uppe vid Norsborgsvägen där den nya GC-banan ansluts
mot den befintliga GC-vägen som leder bort till Hallunda centrum, Hammersta
skola och Botkyrka friskola.
Nackdelen med detta alternativ är att boende i kvarteren öster om väg 584 får
korsa vägen två gånger, först vid Enbyvägen för att komma över på västra sidan
och igen vid Norsborgsvägen för att komma över till den befintliga GC-vägen.
GC-vägen byggs som en breddning av befintlig väg med avskiljande dike mellan
GC-väg och väg 584. Diket fyller funktionen att hand om dagvatten samt
skapar även en trygghetsbarriär mellan bilister och gång- eller cykeltrafikanter.
Där det p.g.a. markintrång inte finns plats för dike, dvs. i södra delen av
13
planområdet, sätts kantstöd som avskiljande element.
Geoteknik
Grundläggningen blir enkel och kan generellt utföras med en packad fyllning
på befintlig markyta.
Väglasten från väg 584 ökar (dock marginellt) och kan möjligen göra slänten
ned mot Dragsviken mer instabil.
VA & Övriga ledningar
Fördelen med detta alternativ är att en belysningsanläggning täcker både GCoch körbana.
Nackdelen är att en gångbana väster om väg 584 innebär mer schaktarbeten
intill befintliga ledningar och kablar.
Dagvatten tas omhand och renas innan det släpps ut i recipienten Aspen.
Den nya GC-banan hamnar på en sträcka av ca 400 m ovan Stockholm Vattens
befintliga huvudvattenledning med dimension Ø700 mm. Under byggskedet
ska arbetet ske varsamt så att inte ledningen skadas. Inga tunga laster/fordon
får påföras ledningen. Detta innebär även att det inte är något alternativ att
bredda körytan över ledningen.
Landskapsbild
Den nya gång- och cykelvägen föreslås ligga intill väg 584. Vägen blir bredare
men då gång- och cykelvägen föreslås följa befintlig linjeföring påverkas
landskapsbilden marginellt. Närheten till bilvägen kan bidra till ökad trygghet
kvällstid, tack vare fler människor i rörelse samt att vägen belyses.
I området finns möjliga utblickar mot sjön Aspen. Jämfört med det östra
alternativet blir utsikterna mot sjön färre för trafikanterna på GC-vägen.
Miljö
Alternativet berör ett naturvärdesobjekt i form av en lövskog samt den
trädmiljö som i länsstyrelsens inventering bedömts som värdefull, båda
belägna väster om väg 584 (se figur 5). Inga grövre träd inom detta naturvärde
berörs troligen. GC-vägens planerade sträckning ligger i närheten av Bornsjöns
naturreservat. Enligt Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan
är planerade åtgärder förenliga med reservatets syfte. GC-vägen planeras
ligga utanför gränsen till naturreservatet men vissa åtgärder kommer att
behöva göras innanför reservatet, såsom schaktning och fyllningsarbete.
Innanför reservatet kan åtgärder på träd komma att vidtas, såsom avverkning,
stamkapning eller grenkapning. Därför kommer det ansökas om tillstånd från
länsstyrelsen för dessa åtgärder.
Markintrång
På vissa delar av sträckan görs slänter brantare för att minimera markintrång.
Där det inte är tillräckligt anläggs stödmurar för att minimera intrånget på
14
intilliggande fastigheter. Inget intrång görs dock på bostadsfastighet.
Detta alternativ har betydligt mindre markintrång än det östra alternativet.
Alternativ öst/söder
Figur 5. Alternativ öst/söder (Alternativ 1 i förstudien)
Trafiksäkerhet & Vägteknik
För de boende i kvarteren öster om väg 584 är detta alternativ att föredra då
de inte behöver korsa väg 584 för att nå den befintliga GC-vägen söder om
korsningen med Norsborgsvägen. För de boende väster om väg 584 så medför
detta alternativ att de behöver korsa väg 584 en gång vid korsningen med
Enbyvägen. Sett till det totala antalet gånger som väg 584 behöver korsas
för att nå den befintliga GC-vägen vid Norsborgsvägen så är detta, det östra,
alternativet att föredra.
Eftersom terrängen på den östra sidan är väldigt kuperad, med en lång brant
slänt ner mot en relativt plan yta utmed sjön, så innebär det att en vägbank
får fyllas upp för att få god standard på GC-vägens geometri. För att anlägga
vägbanken måste fyllnadsmassor transporteras dit, vilket medför att det inte är
någon massbalans för detta alternativ. Ett alternativ till uppfyllning kan vara att
anlägga en träkonstruktion. En träkonstruktion skulle dock innebära en kortare
livslängd jämfört med om uppfyllning görs och det bedöms också innebära
större driftinsatser.
Geoteknik
Det förekommer lös lera vilket ökar risken för sättningar.
Fyllningsjorden är mullhaltig och måste schaktas bort samtidigt som
schaktarbeten vid släntfoten kan göra slänten mer instabil.
Marken är tjälfarlig och isolerskivor måste läggas ut innan grundläggning då
schakt ned till tjälfritt djup blir svårt p.g.a. vatten, stabilitet m.m. Utförandet är
tveksamt, med hänsyn till rådande förhållanden föreslås en GC-bro av trä som
grundläggs på träpålar.
VA & Övriga ledningar
Fördelen är att schakt för GC-vägen görs förhållandevis smidigt med endast
15
teleledningar i dess anslutning.
Där den föreslagna GC-vägen ligger intill körbanan föreslås vägsektionen att
ändras från bombering till enkelskevning så att avvattning sker till vägens norra
sida. Bedömd sträcka där detta utförs är ca 250 m.
GC-vägen kräver en separat belysningsanläggning.
Landskapsbild
Att lägga gång- och cykelvägen separerad från och öster om väg 584, skulle
möjliggöra fler utblickar mot sjön Aspen och en ökad upplevd variation längs
med sträckan.
De stora topografiska skillnaderna samt avståndet mellan väg 584 och
gång- och cykelvägen kan bidra till otrygghet. Finns det inte tillräckligt med
vegetation mellan de två vägarna riskerar bilvägen och de stora trafikfordonen
dominera över vägrummet och de oskyddade trafikanterna.
När gång- och cykelvägen ligger på ett längre avstånd från vägen minskar
kontakten med övriga trafikanter vilket kan bidra till att sträckan upplevs
enslig och otrygg kvällstid.
Att gång- och cykelvägen separeras från bilvägen innebär även att det tillförs
ytterligare ett element till landskapet och landskapsbilden bedöms därför
påverkas mer eftersom landskapet delas upp i fler delar.
Miljö
Längs med Dragsviken, finns sumpskog (se Figur 5) i form av strandskog där al
och glasbjörk dominerar (> 85 %). Krontäckningen är > 70 %. Området är ca 0,8
ha stort och svag lokal påverkan finns i form av väg 584 (Skogsstyrelsen, 2013).
Små triviala sumpskogar är oftast rikare på naturvärden än omgivande brukad
fastmarksskog. Löv– och barrsumpskogar i allmänhet är artrika och frodiga
miljöer.
Då en väsentlig del av detta naturvärdesobjekt ansluter till vattenområdet
Dragsviken så krävs geotekniska åtgärder vid anläggandet av GC-vägen.
Åtgärderna medför att stora delar av sumpskogens fuktighetsbärande mark
försvinner och medför ett negativt ingrepp i naturvärdesobjektet.
Detta alternativ innebär vattenverksamhet, då sumpskogen utgör ett
vattenområde där utfyllnad av marken kommer att göras. Om området som
åtgärderna omfattar är mindre än 3000 kvadratmeter så ska en anmälan göras
till Länsstyrelsen. Ibland kan Länsstyrelsen även besluta att ärendet bör lyftas
till mark- och miljödomstolen (muntligt bekräftat av Per Berglund 2012-1011, enheten för miljöskydd, länsstyrelsen i Stockholms län). Om området som
berörs av åtgärderna skulle vara större än 3000 kvadratmeter så krävs ett
tillstånd hos mark- och miljödomstolen. Att söka tillstånd för vattenverksamhet
hos mark- och miljödomstolen är en tidskrävande process.
16
Sammantaget bedöms detta alternativ vara miljömässigt sämre än det västra
alternativet.
Markintrång
Markintrånget på den södra delen av sträckan blir betydligt större i detta
alternativ.
Totalt sett blir det ett större markintrång med detta alternativ pga. privata
fastigheter på den östra sidan samt att släntutbredningen är betydligt större än
för det västra alternativet.
Slutsats
Utifrån ovanstående för- och nackdelar har Alternativ väst/norr valts. De
miljömässiga och geotekniska fördelarna med alternativet har varit avgörande.
3.3.
Val av utformning
Trafik
Vägåtgärderna bedöms inte innebära någon ökning av trafikmängder för bil och
med en ny GC-bana ges möjligheten att cykla och gå istället för att åka bil längs
sträckan. Vägplanen innebär ingen förändring av den skyltade hastigheten.
Kollektivtrafik
Genomförandet av vägplanen innebär att de två befintliga busshållplatserna
benämnda ”Fiskarhagen” byggs om till tillgänglighetsanpassade
körbanehållplatser och den östra hållplatsen får en väderkur. För att möjliggöra
detta breddas vägen något.
Typsektioner
Den nya dubbelriktade gång- och cykelbanan blir ca 3 m bred. Mellan vägen
och gång- och cykelbanan anläggs ett dike där det finns plats, d.v.s. ungefär från
sektion 0/230 (ungefär i höjd med korsningen vid Fiskarhagsvägen) till sektion
0/680.
Bilvägen byggs till största del inte om och vägbanans bredd om 6-7 m kvarstår
därmed i huvudsak. På västra sidan, ungefär mellan sektion 0/120 (vid
korsningen Enbyvägen/Djupviksvägen) och 0/220 breddas dock vägen ca 0,5
m för att möjliggöra bättre framkomlighet för mötande trafik mellan tyngre
fordon såsom bussar.
Se Pärm 2, Flik 4 - Typsektioner.
17
Plan- och profilstandard
GC-vägens geometri i plan och profil följer befintlig väg.
Beteckning
Väg 584
Sträcka/
användning
GC-väg
Fiskarhagen
Största
lutning
längdled
Största
Tvärfall
(m)
Minsta
konvexa
vertikalradie
(m)
(%)
(%)
1500
-
5,3
-2,5
Minsta
horisontal-radie
Minsta
konkavradie
(m)
50
Korsningar och anslutningar
Gång- och cykelvägen ansluter i norra planområdets gräns vid Norsborgsvägen
på västra sidan och sträcker sig ner till planområdets södra gräns. I norr
ansluter planerad GC-väg till befintlig GC-bana som går längs den kommunala
delen av väg 584, S:t Botvids väg. I söder hänvisas cyklister och fotgängare till
bilvägen när GC-vägen tar slut.
Vägplanen innebär också att en ny passage för fotgängare och cyklister
tillkommer vid Fiskarhagsvägen, vilket innebär ett övergångsställe med
upphöjd mittrefug och belysning. För att göra plats för mittrefug breddas vägen
österut 2-3 m där passageåtgärderna görs.
Vid befintlig passage vid Norsborgsvägen tillkommer extra belysning och
befintlig upphöjd mittrefug förlängs.
Vid befintlig passage vid Djupviksvägen/Enbyvägen tillkommer extra belysning
och en upphöjd mittrefug. Passagen flyttas också något söderut för att
underlätta för tyngre fordon som kör in på tillfartsvägarna. För att göra plats
för mittrefug och förbättra framkomligheten breddas vägen österut 3-4 m där
passageåtgärderna görs.
Se Pärm 2, Flik 5 - Illustrationsplaner.
Stödmurar, räcken, stängsel och övriga anordningar
På delar av sträckan ligger gång- och cykelvägen intill väg 584 med stödmur
för att göra så lite intrång på fastighetsmark som möjligt. Där det inte är
avskiljande dike mellan GC-väg och väg sätts kantstöd för att minimera
markintrång. Kantstödet fyller även funktionen att styra vattnet mot diken.
För att skydda avklivande eller påstigande bussresenärer mot cyklister placeras
räcken mellan GC-väg och busshållplatser på västra sidan av väg 584 (både vid
hållplats ”Fiskarhagen” och hållplats ”Norsborgsvägen”).
På den östra sidan av väg 584, strax norr om Fiskarhagsvägen, förlängs och
18
förflyttas befintligt sidoräcke för att göra plats för ny passage.
Längs delar av sträckan angränsar väg 584 ett inhägnat område (nätstängsel) på
västra sidan. Nätstängslet flyttas för att stå ca 0,5 m från planerad GC-vägkant
och kommer då att fungera som barriär och skydd mot slänten där gång- och
cykelvägen går på bank.
Se Pärm 2, Flik 5 - Illustrationsplaner.
Geologi och geoteknik
Enligt jordartskartan från Sveriges Geologiska Undersökning består marken
längs den södra delen av vägplanen längs Sankt Botvids väg till största del
av isälvssediment. Längre norrut finns ett område med postglacial sand
tillsammans med isälvssediment och lera.
De geotekniska undersökningarna har visat att marken i det övre skiktet består
av fyllnadsmaterial innehållandes sandigt grus samt i vissa punkter inslag av
lera och torrskorpelera. Fyllnadsmaterialet underlagras av friktionsjord, till
stor del sand ovanpå berg.
Där vegetationsskikt förekommer schaktas detta bort innan grundläggning.
Den naturligt lagrade jorden är tjälfarlig och isolerskivor ska läggas ut
innan grundläggning, alternativt utförs utskiftning till tjälfritt djup. I övrigt
grundläggs GC-vägen på packad schaktbotten.
Sankt Botvids väg har idag otillräcklig stabilitet ned mot Dragsviken enligt
utförd stabilitetsberäkning. En möjlig stabilitetshöjande förstärkningsåtgärd
är att sänka befintlig markyta med 2 m längs en begränsad sträcka, alternativt
med återfyllnad med lättfyllning upp till befintlig nivå. Det behövs dock en mer
detaljerad utredning för en utförligare bedömning.
Stödmurarna kan grundläggas på packad fyllning på fast lagrad friktionsjord
eller på berg. Eventuellt kan grundförstärkning behövas för stödmuren längst
söderut. För ett par av stödmurarna kan bergschakt bli aktuellt.
Hydrologi och hydroteknik
Grundvattenmätningar är ej utförda i området, men grundvattnets nivå antas
huvudsakligen följa Dragsvikens nivåer. Schakter kommer mest troligt inte att
ske under grundvattenytan då Sankt botvids väg ligger några meter över
Dragsviken.
För att kunna omhänderta ytvatten från väg 584:s västra del samt från
tillbyggnaden av gång- och cykelvägen, förläggs ett nytt vägdike mellan väg och
GC-väg. Detta dike sträcker sig från befintlig busshållplats vid Norsborgsvägen,
ända fram till korsningen med Fiskarhagsvägen. Vägdiket kompletteras
med en dräneringsledning i dikesbotten, längs stråket för att säkerställa att
vägdagvattnet inom vägområdet omhändertas. Rening sker genom att vattnet
får infiltrera och renas på vägen ner mot respektive anslutningsområde, dessa
19
leder slutligen till recipienten Aspen.
Från vägens högpunkt, korsningen med Fiskarhagsvägen leds vägdagvattnet
både söderut och norrut i diket. Mot söder ansluter det nya diket till ett nytt
dagvattensystem som förläggs i vägen, dagvattensystemet i sin tur ansluts
sedan till befintligt dikessystem. Avrinning från det befintliga diket i söder
sker sedan mot Aspen. Mot norr går det nya diket ända fram till befintlig
busshållplats, strax innan korsningen med Norsborgsvägen. Här avslutas diket
med en ledning som korsar till andra sidan av vägen. Innan vattnet mynnar ut
till sumpskog/recepient sker en fördröjning vid ledningens utlopp.
Den nya GC-vägen hamnar på en sträcka av ca 400 m ovan Stockholm Vattens
befintliga huvudvattenledning med dimension Ø700 mm. Under byggskedet
ska arbetet ske varsamt så att inte ledningen skadas. Inga tunga laster/fordon
får påföras ledningen.
Belysning
Belysningsstolpar placeras på samma sida som GC-banan. Belysningsstolpar
och armaturer planeras bli likt befintlig belysning. Eventuellt kan stolparna
kompletteras med arm för separat belysning av GC-vägen.
Förstärkt belysning planeras för samtliga tre GC-passager.
20
4.
Konsekvenser av förslaget
4.1.
Trafiktekniska konsekvenser
Överensstämmelse med regeringens transportpolitiska mål
Det övergripande målet
för svensk transportpolitik
Funktionsmålet handlar om att skapa
är att säkerställa en
tillgänglighet för människor och gods.
samhällsekonomiskt effektiv
Transportsystemets utformning, funktion
och långsiktigt hållbar
och användning ska medverka till att ge
alla en grundläggande tillgänglighet med
transportförsörjning för
god kvalitet och användbarhet samt bidra
medborgare och näringsliv i hela
till utvecklingskraft i hela landet. Samtilandet. Under det övergripande
digt ska transportsystemet vara jämställt,
målet har regeringen också
det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors
satt upp funktionsmål och
respektive mäns transportbehov.
hänsynsmål med ett antal
Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö
prioriterade områden.
och hälsa. De är viktiga aspekter som ett
Vägplanen bedöms ligga väl i
hållbart transportsystem måste ta hänsyn
till.
Transportsystemets utformning, funklinje med de transportpolitiska
tion
och användning ska anpassas till att
målen, då såväl tillgänglighet
ingen ska dödas eller skadas allvarligt.
och trafiksäkerhet stärks med
Det ska också bidra till det övergripande
den nya gång- och cykelvägen.
generationsmålet för miljö och att miljöVidare tar vägplanen hänsyn
kvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad
till områdets miljömässiga
hälsa.
förutsättningar och gång- och
cykelvägen ger de boende i
Fiskarhagen möjlighet att transportera sig miljövänligt.
Tillgänglighet
Boende i Fiskarhagen kommer att få kraftigt förbättrad framkomlighet
och tillgänglighet avseende transporter till fots och på cykel, exempelvis
till målpunkter som Fiskarhagens bostadsområde samt Hammestaskolan,
Botkyrka friskola och bostadsområdena utanför utredningsområdet. Därtill
ökar tillgängligheten till Bornsjöns naturreservat som utgör en målpunkt för
närrekreation. Det kan vara svårt för exempelvis barn och äldre att gå eller
cykla i den mycket smala vägrenen, varför den nya gång- och cykelvägen
ger särskilt stor förbättring av framkomlighet och tillgänglighet för dessa
grupper. Tillgängligheten till de södra busshållplatserna ökar också då dessa
tillgänglighetsanpassas.
Även ur ett regionalt perspektiv är gång- och cykelvägen betydelsefull, och
den bidrar till att göra cykelnätet mer gent, sammanhängande och bekvämt, i
enlighet med Botkyrka kommuns cykelplan.
21
Trafiksäkerhet
Anläggandet av gång- och cykelbanan ökar trafiksäkerheten för samtliga
trafikanter. Med GC-vägen placerad utmed den västra sidan av väg 584 får de
boende i kvarteren öster om väg 584 dock korsa vägen två gånger (först vid
Enbyvägen och sedan vid Norsborgsvägen). För att öka trafiksäkerheten görs
åtgärder vid dessa passager och vid Fiskarhagsvägen. Idag är inte anslutande
korsning vid Fiskarhagsvägen utformad på ett trafiksäkert sätt. Korsningen
vid Djupviksvägen/Enbyvägen upplevs inte heller som trafiksäker av
oskyddade trafikanter. Även vid Norsborgsvägen finns vissa behov att förbättra
trafiksäkerheten.
Med åtgärder vid korsningar, anläggande av GC-bana och
tillgänglighetsanpassning av busshållplatser med räcken innebär vägförslaget
att trafiksäkerheten förbättras längs sträckan. Olycksrisken förväntas också
minska i samband med att oskyddade trafikanter inte längre är hänvisade till
den mycket smala vägrenen på väg 584.
4.2.
Miljöbeskrivning
Då projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, enligt
beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län 2010-11-04, finns ingen
miljökonsekvensbeskrivning. Under detta avsnitt redovisas projektets
förutsebara påverkan på människors hälsa och miljön.
Miljöbeskrivningen i detta avsnitt omfattar de vägåtgärder som planeras
enligt denna vägplan längs med en ca 750 m lång sträcka av väg 584.
Utredningsområdet för miljöbeskrivningen utgår från vägplanens avgränsning
och dess krav på rådighet. För vissa miljöaspekter bedöms eventuell påverkan
kunna nå utanför vägplanens gränser och för dessa är därmed influensområdet
större. Det gäller t.ex. eventuell påverkan på recipient från dagvatten.
Under byggtiden är den geografiska avgränsningen större då ett markområde
kommer att tas i anspråk för tillfälligt nyttjande.
Naturmiljö och friluftsliv
Förutsättningar
Bornsjön, som ligger väster om planområdet, är ett Natura 2000-område.
Bornsjön innehåller naturtyperna naturligt eutrofa sjöar med nate- eller
dybladsvegetation och västlig taiga, vilka alla är förtecknade i Habitatdirektivet.
Bornsjön innehåller också arterna fiskgjuse och storlom som är förtecknade i
Fågeldirektivet. Ingen del av Bornsjön och Natura 2000-området sträcker sig
in i utredningsområdet (Bevarandeplan för Natura 2000-område, Bornsjön SE
0110114, 2007). Idag avrinner delar av dagvattnet från väg 584 i planområdet till
Bornsjön men efter genomförande av vägplanen kommer den avrinning som
idag sker mot Bornsjön ske mot Aspen i stället.
Öster om väg 584, längs med Dragsviken, finns sumpskog i form av strandskog
22
där al och glasbjörk dominerar (> 85 %). Området är ca 0,8 ha och svag lokal
påverkan finns i form av väg 584 (Skogsstyrelsen, 2013).
Väster om väg 584 angränsar del av planområdet Bornsjöns naturreservat,
som sträcker sig in i tre kommuner; Salem, Botkyrka och Södertälje. Enligt
Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan är planerade åtgärder
förenliga med reservatets syfte. Planerad gc-väg kommer inte att ligga direkt
i naturreservatet, men väganordningar såsom schakt- och fyllnadsslänter
kommer att delvis ligga inom detsamma.
Utredningsområdet ingår i Bornsjökilen, en av de gröna kilar som ingår i den
regionala grönstrukturen (RUFS, 2010). Inom utredningsområdet, väster om
väg 584, ingår så kallade gröna värdekärnor som en del av kilen samt tysta
områden (<45 dBA) i norra delen av vägplanen. Värdekärnorna är generellt sett
stora sammanhängande områden och kan betraktas som de mest värdefulla
delarna av en kil, eftersom de innehåller de högsta rekreations-, natur- och
kulturmiljövärdena. Enligt RUFS 2010 ska ny bebyggelse samt nya anläggningar
och verksamheter som påverkar en grön värdekärna undvikas. Tillgängligheten
till värdekärnorna bör säkras och förbättras där det behövs och tillgången
till stränder, vattenområden och tysta områden är särskilt betydelsefull. Vid
etablering av störande verksamheter bör en buffertzon mot gröna värdekärnor
anges. En grön värdekärna bör vara minst några kvadratkilometer stor, men
den kan vara mindre i länets centrala delar.
Väster om väg 584 finns ett naturvärdesobjekt i form av lövskog. Som närmast
är lövskogen belägen ca 5 m från befintlig vägkant för väg 584 (Skogsstyrelsen,
2013). Värdefull trädmiljö enligt länsstyrelsens inventeringar finns också på
västra sidan av väg 584. Genom planområdet löper grusåsar med isälvsmaterial
men ingen grus-, berg-, eller torvtäkt finns i området (Botkyrka kommuns
översiktsplan, 2002).
Vägen utgör idag en barriär för olika, främst markbundna, djurs rörelse genom
landskapet. Det är både väganläggningen i sig och trafiken som hindrar eller
avhåller djur från att passera.
Delar av utredningsområdet ingår i ett större område värdefullt för friluftslivet
enligt Botkyrka kommuns översiktplan från 2002.
23
Dragsviken
Fiskarhagen
Teckenförklaring
Naturreservat
Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed,
±
USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN,
Naturvärdesobjekt (lövskog)
IGP, swisstopo, and the GIS User Community
Naturvärdesobjekt (sumpskog)
0
50
100
150
200
meter
Värdefull trädmiljö (länsstyrelsens
Källa: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, USDA, USGS, AEX, Getmapping,
inventering)
Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo and the GIS user community
Figur 6. Naturmiljövärden
24
Förutsebar påverkan
Natura 2000-området Bornsjön som ligger väster om väg 584 sträcker sig inte
in i planområdet och bedöms inte påverkas negativt av vägplanen eftersom de
delar av vägdagvattnet från väg 584 som idag förs till Bornsjön i stället, med
planerad dagvattenlösning, kommer att ledas till sjön Aspen, se vidare avsnitt
4.2.3 som handlar om yt- och grundvatten.
Då gång- och cykelbanan planeras på västra sidan om väg 584 görs inget
markingrepp på sumpskogens utbredningsområde och skogen berörs inte av
vägplanen.
Ändamålet med Bornsjöreservatet är bl. a. att hålla området lätt tillgängligt
för den typ av friluftsliv som inte kräver särskilda anläggningar (länsstyrelsen
i Stockholms län, 2012-2013). Enligt inrättningsbeslutet skulle ändamålet
också vara att säkerställa ett område av mycket stor betydelse för det rörliga
friluftslivet (länsstyrelsen i Stockholms län, 1995). Ett genomförande
av vägplanen innebär ökad tillgänglighet till Bornsjöns naturreservat för
Fiskarhagens befolkning och andra som kommer att använda planerad gångoch cykelbana. På samma sätt ökar tillgängligheten till de gröna värdekärnorna
och tysta områdena i Bornsjökilen. Utredningsområdet är litet i förhållande till
ytorna för gröna värdekärnor och planerad gång- och cykelbana kan inte anses
vara störande verksamhet då den inte medför t. ex. ökat luftutsläpp eller ökade
ljudnivåer.
GC-banan kommer inte att placeras innanför reservatsområdet men schaktoch fyllningsarbete kommer att ske innanför reservatet. Ett antal träd i
lövskogen och i den trädmiljö som i länsstyrelsens inventering bedömts som
värdefull berörs av vägplanen och kan bli föremål för avverkning, stamkapning
eller grenkapning. En del av de träd som berörs står inom reservatsområdet.
Vid lövskogens östra gräns (nära väg 584) står ett nätstängsel som kommer att
behöva flyttas något för att göra plats för GC-vägen. Stängselflytten kommer
att ske utanför reservatets gränser. En del träd skadar stängslet då de idag
står nära inpå och växer igenom stängslet. Dessa träd kan komma att avverkas.
Trädåtgärderna medför en liten negativ lokal påverkan på naturvärdesobjektet
och den värdefulla trädmiljön men som helhet bedöms dessa ej påverkas
negativt av vägplanen.
Enligt beslut om Inrättande av naturvårdsområdet Bornsjön, Botkyrka, Salem
och Södertälje kommuner (länsstyrelsen i Stockholms län, 1995) har reservatet
tilldelats föreskrifter. Dessa föreskrifter kommer att följas och det kommer att
ansökas om tillstånd för åtgärder inom reservatet.
Sammanfattningsvis bedöms planerade åtgärder ej påverka syftet med
reservatet men likväl kommer och måste en tillståndsansökan tas fram.
Tillståndsansökan kommer bl. a. att redogöra för schakt- och fyllningsarbetet
samt redogöra för de träd som berörs.
Planerad gång- och cykelbana bedöms inte ha någon betydande barriäreffekt
25
för djurliv jämfört med den barriäreffekt som redan finns genom bilvägen.
Sammantaget bedöms vägplanen medföra en liten negativ lokal påverkan på
naturmiljö på grund av de träd som berörs. För friluftsliv bedöms vägplanen
medföra en positiv påverkan.
Skyddsåtgärder
För att bevara naturvärden ska dödved från de träd som berörs ligga kvar
på platsen. Det gäller främst lövträden där exempelvis svampar och andra
organismer använder träden som livsmiljö.
Åtgärder som görs kommer att följa de föreskrifter som tilldelats reservatet och
tillstånd kommer att sökas där det är relevant.
Inga andra åtgärder bedöms vara nödvändiga, varken för friluftsliv eller
naturmiljö.
Kulturmiljö och landskapsbild
Förutsättningar
Landskapet kring Bornsjön utgörs av typisk sörmländsk sprickdalsterräng
och i den varierande naturen i området finns modernt skött åkermark och
vackra före detta hagmarker med stort inslag av ek och hassel och lummiga
skogspartier (länsstyrelsen i Stockholms län, 2012-2013).
Landskapets terräng kring väg 584 varierar. Vägen går i skärning längst
söderut, ligger i en sluttning i mittenpartiet och på bank mer norrut. Terrängen
tillsammans med den kringliggande vegetationen bidrar till att vägens
omgivning växlar mellan öppet och slutet landskap, vilket bidrar positivt
till körupplevelsen för såväl biltrafik som för framtida cykeltrafik. Utblickar
finns främst ut mot åkerlandskapet i söder och mot Dragsviken i norr. Längs
den mittersta delen av sträckan är vägrummet mer slutet och här skymtar
Dragsviken endast svagt genom vegetationen på vägens östra sida. I de södra
och norra delarna finns villabebyggelse, oftast en bit in från vägen.
26
Figur 7. Södra delen av utredningsområdet, vy mot norr.
Figur 8. Väg 584 ligger bitvis i en sluttning ner mot Dragsviken, vy mot norr.
27
Figur 9. Utblick mot Dragsviken i norra delen av arbetsområdet. Vy mot söder från
den anslutande vägen Norsborgsvägen.
Kulturlandskapet kring Bornsjön är historiskt intressant och rymmer bland
annat gods och gårdar (Länsstyrelsens i Stockholms län, 2012-2013). Berört
område är del i ett större område av riksintresse för kulturmiljövård enligt
miljöbalken. Enligt 3 kap.6 § miljöbalken ska berört område skyddas mot
åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Behovet av grönområden i
tätorter och i närheten av tärorter skall särskilt beaktas.
Tre fornlämningar finns i eller i närheten av utredningsområdet enligt
Riksantikvarieämbetets register, redovisat i figur 9 från norr till söder:
•
Botkyrka 26:1, övrig kulturhistorisk lämning enligt antikvarisk bedömning.
En minnesten av granit, 0,9 m bred och 0,3 m tjock.
•
Botkyrka 308:1, bevakningsobjekt enligt antikvarisk bedömning. Uppgift
om hög vid den torra kanalen. Inga spår har dock kunnat iakttagas vid
besiktning.
•
Botkyrka 308:2, bevakningsobjekt enligt antikvarisk bedömning. Uttorkad
kanal som sträcker sig mellan Bornsjön och Dragsviken.
Botkyrka 26:1 ligger på östra sidan av väg 584 och berörs inte av föreliggande
vägplan.
Bevakningsobjekten Botkyrka 308:1 respektive 308:2 bedöms inte som fasta
fornlämningar (e-post, Agneta Åkermark-Kraft, enheten för kulturmiljö och
28
bostadsstöd, länsstyrelsen i Stockholms län, 2013-10-04).
Norr om utredningsområdet ligger ett område av kommunalt
kulturmiljöintresse (ÖP 2002) som inte berörs av föreliggande vägplan.
Förutsebar påverkan
Med den tillkommande gång- och cykelvägen blir vägrummet bredare. Längs
vägens västra sida innebär förslaget att nya stödmurar uppförs och nya slänter
bildas. Träd kommer att behöva fällas på grund av en ökad markanvändning
vilket bidrar till att vägrummet kommer att upplevas större och troligtvis
ljusare. Bitvis kommer stödmurarna ha en höjd på upp till 2 m och de kommer
att bli ett nytt inslag i landskapsbilden. Förslaget innebär även att ett dike
anläggs mellan vägbana och gång- och cykelväg. Dikets placering skapar också
en barriär till vägen som innebär ökad trygghet för både bilister, fotgängare
och cyklister. Trygghetsaspekten är också något som lyfts fram av allmänheten
under samrådsprocessen. Sammantaget bedöms vägplanen endast påverka
landskapsbilden marginellt.
Till uttryck för riksintresset för kulturmiljövård i Botkyrka kommundel
framträder t ex stenåldersboplatser och bronsåldersmiljöer, främst det
delvis undersökta boplatskomplexet vid Hallunda med husgrundsterrasser,
skärvstenshögar och gravar. Även fornborgar och stora gravfält från järnåldern
samt Botkyrka kyrka, gamla vägsystem samt bryggor och hamnplatser som
speglar kommunikationerna på vattnet, är framträdande exempel på vad som
ligger till grund för riksintresset. Planerad GC-väg påverkar inte dessa uttryck
och bedöms i övrigt inte påverka syftet med riksintresset.
Länsstyrelsen i Stockholms län bedömer att det inte behöver göras någon
arkeologisk utredning för planerad gång- och cykelbana (e-post, Agneta
Åkermark-Kraft, enheten för kulturmiljö och bostadsstöd, länsstyrelsen i
Stockholms län, 2013-10-04).
Föreliggande vägplan bedöms inte medföra någon påverkan på
bevakningsobjekt Botkyrka 308:1 och Botkyrka 308:2.
Sammantaget bedöms inte vägplanen medföra någon negativ påverkan på
kulturmiljö.
29
26:1
Dragsviken
308:1
308:2
Fiskarhagen
Teckenförklaring
Fornlämning (yta)
Fornlämning (punkt)
±
Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed,
USDA, USGS, AEX, Getmapping, Aerogrid, IGN,
IGP, swisstopo, and the GIS User Community
0
50
100
150
200
meter
Källa: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, USDA, USGS, AEX, Getmapping,
Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo and the GIS user community
Figur 10.
30
Fornlämningar. Källa: Riksantikvarieämbetet - Fornsök
Skyddsåtgärder
För att anpassa stödmurarna till omgivande landskap föreslås de ha en lutad
överyta. Målet är att alla stödmurar ska få en sammanhållen linje i överkant
och inte hackas upp i ”trappor” på grund av olika stödmurshöjder.
stödmurselementen utförs med en lutad överyta
undvik ”trappor”
Figur 11. Stödmur
För att minska mängden synbar betongyta kan man plantera klätterväxter
(exempelvis murgröna och klematis) ovanför stödmuren för att låta
vegetationen hänga ned framför muren. Växterna skulle bidrar även till att
skapa en klotterovänlig yta.
klätterväxt
växtbädd
stödmur L-stöd
Figur 12.
Principskiss. Bakom stödmurar kan man plantera klätterväxter
som hänger ner över stödmuren vilket minskar ytan av synlig betong.
31
Längs med sträckan kommer nya slänter att bildas. Släntkrön i jordskärning
ska rundas av för att få en mjukare övergång till omgivande landskap.
Avbaningsmassor bör återanvändas för att bevara den naturliga fröbanken.
Dike bör gräsbesås med en fröblandning som liknar intilliggande vegetation.
Nya trummor bör förses med snedskurna trumögon för att bättre smälta in i
landskapet. Där räcken krävs längs cykelvägen används rörräcken.
Inga särskilda skyddsåtgärder för kulturmiljö bedöms vara nödvändiga.
Yt- och grundvatten
Förutsättningar
Ytvattenavrinningen inom planområdet går idag mot olika recipienter
eller dikessystem. Från väg 584:s höjdpunkt inom planområdet (vid
Fiskarhagsvägen) rinner vatten från bilvägen dels mot Bornsjön och dels
mot Dragsviken som är en del av sjön Aspen. Söder om höjdpunkten ansluter
vägdagvatten till gräsbeklädda dikessystem där det mesta av vattnet antas
infiltrera i mark och annars rinner ut i recipienten Aspen.
För Aspen, som ligger öster om norra delen av planområdet, klassificerades
2009 den ekologiska statusen till otillfredsställande ekologisk status och
Vattenmyndigheten har bedömt att det, på grund av övergödning, finns skäl att
fastställa miljökvalitetsnormen till god ekologisk status med tidsfrist till 2021.
Då det gäller den kemiska ytvattenstatusen (exklusive kvicksilver) uppnår
den god kemisk ytvattenstatus med kvalitetskravet att bibehålla god kemisk
ytvattenstatus 2015. Bornsjön hyser god ekologisk status och god kemisk
ytvattenstatus.
Grundvattenförekomsten Männö ligger inom utredningsområdet och hyser god
kvantitativ status och god kemisk grundvattenstatus. Männö är en potentiell
framtida reservvattentäkt och har bedömts vara ett grundvattenmagasin med
förutsättningar för inducerad infiltration från Bornsjön med ett strategiskt läge
nära Norsborgs vattenverk (VAS-rådet, 2009).
Figur 13.
32
Grundvattenförekomsten Männö samt sjön Aspen (Källa: VISS).
Hela planområdet ligger inom Bornsjöns vattenskyddsområde, inom
den sekundära skyddszonen. Bornsjön är en reservvattentäkt för
ytvattenförekomsterna inom Östra Mälaren och har en viktig funktion i
tryggandet av Stockholms vattenförsörjning.
Förutsebar påverkan
Ungefär i höjd med korsningen vid Fiskarhagsvägen, vid väg 584:s höjdpunkt,
läggs ett mindre gräsbeklätt öppet dike mellan väg 584 och planerad gångoch cykelväg. Den befintliga vägens tvärfall, ”bomberingen”, kommer att
bibehållas och därmed rinner också delar av vägdagvattnet ner i diket. Vattnet
som rinner längs diket kommer att delvis infiltreras och renas på vägen
mot recipienten Aspen som ligger utanför Bornsjöns vattenskyddsområde.
Diket avslutas ungefär vid busshållplats Norsborgsvägen där vattnet via en
ledning korsar väg 584 och efter fördröjning vid ledningens utlopp rinner
genom sumpskogen till recipienten. Med denna lösning kan det vatten från
väg 584 som idag rinner mot Bornsjön i stället ledas till Aspen tillsammans
med dagvattnet från planerad GC-väg. Ungefär från vägens höjdpunkt, vid
korsning Fiskarhagsvägen, kommer vattnet att ledas söderut först genom
ledningssystem (pga. markintrång används ledningssystem i stället för dike)
till ungefär där busshållplats Fiskarhagen ligger. Vattnet transporteras vidare
via befintliga gräsbeklädda dikessystem där rening sker. Detta vatten antas
till största del infiltrera i omgivande mark men annars rinna vidare till Aspen.
Sammantaget bedöms huvuddelen av föroreningar fastläggas i ytliga jordlager
och i växtlighet.
Där diket anläggs kommer trummor att placeras för att transportera vattnet
genom vägkorsningar.
Med uppkomna hårdgjorda ytor som planerad gång- och cykelbana
innebär medför det marginellt ökade mängder dagvatten och med låga
föroreningshalter. Tillförseln av dagvatten till just Bornsjön kommer att
minska med föreslagen dagvattenlösning. Vägplanen bedöms inte medföra
spridning av betydande mängder föroreningar. Dagvattenavledningen längs
sträckan bedöms därför inte ha någon negativ påverkan på att gällande
miljökvalitetsnormer uppfylls eller bibehålls och vägplanens påverkan på ytoch grundvatten bedöms som försumbara.
Sammantaget bedöms inte vägplanen medföra någon negativ påverkan på ytoch grundvatten.
Skyddsåtgärder
För utformningen av diken anordnas haveriskydd vid trafikolyckor innan öppna
diket i norr lämnar vägområdet. I den södra utsläppspunkten räcker det med
att anslutning sker mot befintligt dike. Förutsättningarna blir likt befintligt när
det kommer till haveriskydd för södra delen av vägområdet.
Genomförandet av vägplanen kommer att göras i enlighet med de skydds- och
33
ordningsföreskrifter som finns framtagna för Bornsjöns vattenskyddsområde
(länsstyrelsen i Stockholms län, 2006), se även avsnitt Påverkan under
byggnadstiden.
Strandskydd
Förutsättningar
Strandskydd syftar till att
trygga förutsättningarna
för allemansrättslig tillgång
till strandområden och
bevara goda livsvillkor för
djur- och växtlivet på land
och i vatten och regleras
enligt bestämmelser i kap. 7
miljöbalken.
Utökat strandskydd på
300 m råder för både
Bornsjön och sjön Aspen.
Strandskyddet sträcker
sig genom stora delar av
utredningsområdet. Två
detaljplanelagda områden
finns inom planområdet.
Figur 14.
Markerat i blått är två
detaljplanelagda områden. Vänster i bild syns
Bornsjön och höger i bild syns Aspen.
I södra detaljplaneområdet upphävdes strandskyddet då detaljplanen vann laga
kraft. I norra detaljplaneområdet är strandskyddet upphävt på västra/norra
sidan om väg 584 (S:t Botvids väg). Området öster/söder om väg 584 i detta
område är fortfarande strandskyddat.
Vid byggande av allmän väg enligt fastställd vägplan enligt väglagen (1971:948)
gäller inte de förbud enligt 7 kap. 15 § miljöbalken som strandskyddet innebär
och dispens från strandskyddsbestämmelserna krävs inte.
Förutsebar påverkan
Föreliggande vägplan står inte i strid med strandskyddets syfte. Djur- och
växtliv påverkas inte negativt av vägplanen. Allemansrättslig tillgång till
strandområden minskar inte vid genomförandet av vägplanen utan bedöms i
stället öka med avseende på tillgången till Bornsjöns strandområde.
Skyddsåtgärder
Inga skyddsåtgärder är nödvändiga för att trygga förutsättningarna för
allemansrättslig tillgång till strandområden eller för att bevara goda livsvillkor
för djur- och växtlivet på land och i vatten.
34
Påverkan under byggnadstiden
Förutsebar påverkan
Risk för påverkan under byggtiden inkluderar föroreningsspridning genom
till exempel läckage eller spill av drivmedel och andra föroreningar från
arbetsmaskiner. Arbetet kan också innebära viss störning i form av buller
för gång- och cykeltrafikanter samt de boende i området. Avgaser från
arbetsmaskiner och transporter till och från arbetsplatsen kommer att ge
upphov till spridning i luft av partiklar samt miljö- och klimatpåverkande gaser
som till exempel koldioxid, kolmonoxid och kväveoxid. Transporter, rivning,
schaktning med mera kan medföra att damm sprids i omgivningen.
Det naturliga skydd för grundvattnet som vegetationstäcket utgör kan
försämras vid schakt.
Med vidtagna förebyggande åtgärder och efterföljning av rutiner enligt de
miljökrav som kommer att upprättas för att miljösäkra projektet så bedöms
vägplanen kunna innebära liten tillfällig negativ påverkan under byggskedet.
Skyddsåtgärder
För att undvika risker i byggskedet krävs att rutiner upprättas för miljösäkring
av projektet för såväl arbetsmiljö som yttre miljö.
Om misstänkta fornlämningar påträffas, t ex härdrester eller fynd, ska
arbetet avbrytas och Länsstyrelsen (enheten för kulturmiljö och bostadsstöd)
kontaktas.
Efter schakt- och fyllningsarbete bör sprutsådd eller motsvarande metod
genomföras så fort som möjligt för att etablera skydd för grundvattnet och
skydd mot erosion.
Planerad gång- och cykelbana kommer inte att vara placerad innanför
naturreservatet men vissa åtgärder, såsom schaktning och fyllningsarbete
samt troligtvis åtgärder på träd, kommer att göras innanför reservatsområdet.
Åtgärder som görs kommer att följa de föreskrifter som tilldelats reservatet och
tillstånd kommer att sökas.
Gång- och cykelbana kommer att vara placerad inom den sekundära
skyddszonen för Bornsjöns vattenskyddsområde. Genomförandet av vägplanen
kommer att göras i enlighet med de skydds- och ordningsföreskrifter som finns
framtagna för Bornsjöns vattenskyddsområde (länsstyrelsen i Stockholms län,
2006). För schaktning/fyllningsarbete i samband med anläggandet av gång- och
cykelbanan krävs tillstånd enligt skydds- och ordningsföreskrifterna.
För att skydda grund- och ytvatten inom vattenskyddsområdet från
föroreningar vid t.ex. eventuellt läckage från arbetsmaskiner eller spill vid
tankning kommer arbetsmaskiner/fordon att ställas upp respektive tankas
på hårdgjorda ytor utanför vattenskyddsområdet. Kemikalier, material och
eventuellt avfall samt hantering av eventuellt länshållningsvatten ska anordnas
35
på ett miljömässigt korrekt sätt för att minimera risken att mark, ytvatten eller
grundvatten blir förorenat. Miljöanpassad hydraulolja enligt Svensk Standard
samt att maskinerna ska vara utrustade med saneringsutrustning mot oljespill
är vanliga skyddsåtgärder.
Byggbuller hanteras enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från
byggplatser (NFS 2004:15).
4.3.
Konsekvenser för lokalsamhälle och regional utveckling
En ny cykelväg ökar möjligheterna för de boende i Fiskarhagen att transportera
sig utan bil. Vidare ökar möjligheten för att barn och unga ska kunna ta sig till
skolan på egen hand.
4.4.
Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning
Den nya gång- och cykelvägen tar 4 000-5 000 m2 mark i anspråk.
Vägplanen bedöms inte ge några konsekvenser för pågående markanvändning.
4.5.
Skyddsåtgärder och försiktighetsmått
Följande skyddsåtgärd fastställs med vägplanen:
•
För utformningen av diken anordnas haveriskydd vid trafikolyckor innan
öppna diket i norr lämnar vägområdet. I den södra utsläppspunkten räcker
det med att anslutning sker mot befintligt dike. Förutsättningarna blir likt
befintligt när det kommer till haveriskydd för södra delen av vägområdet.
Följande åtgärder kommer att hanteras i kommande skeden:
36
•
Åtgärder som görs kommer att följa de föreskrifter som tilldelats reservatet
och vattenskyddsområdet och tillstånd kommer att sökas där det är
relevant.
•
För att bevara naturvärden ska dödved från de träd som berörs ligga kvar på
platsen.
•
Stödmurar ska anpassas till omgivande landskap. Även andra nya
trafiktekniska anläggningar bör anpassas till landskapet. Se, 4.2.2 för
riktlinjer gällande detta.
5.
Genomförande och finansiering
5.1.
Formell hantering
Handläggning
Denna vägplan kommer att ställas ut för granskning och genomgå
fastställelseprövning. Under granskningstiden kan berörda sakägare och övriga
lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och
kommenteras i ett utlåtande som upprättas när granskningstiden är slut.
De inkomna synpunkterna kan föranleda att väghållningsmyndigheten
reviderar vägplanen. Sakägare som berörs av revideringen kommer då att
kontaktas och får ta del av ändringen. Är revideringen omfattande kan ny
granskning behöva göras.
Vägplanen och utlåtandet översänds till Länsstyrelsen som yttrar sig över
vägplanen. Därefter begärs fastställelse av vägplanen.
De som har lämnat synpunkter på vägplanen ges möjlighet att ta del av de
handlingar som har tillkommit efter granskningstiden, bland annat utlåtandet.
Efter denna så kallade ”kommunikation” kan beslut tas att fastställa vägplanen,
om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen.
Om beslut att fastställa vägplanen tas kommer beslutet att kungöras. Vägplanen
vinner laga kraft om ingen överklagar fastställelsebeslutet inom tiden för
överklagande. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen.
Hur vägplaner ska granskas och fastställas regleras i 17-19 §§ väglagen och 15-27
§§ vägförordningen.
Fastställelsebeslutets omfattning
Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på plankartorna samt de
villkor som tas upp i beslutet.
Område för enskild väg ingår inte i fastställelsebeslutet. Förändringar
av det enskilda vägnätet hanteras via marklösenförhandlingar och
anläggningsförrättning i Lantmäteriets försorg.
Rättsverkningar av fastställelsebeslutet
Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar:
Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med
fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet.
Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt.
Väghållaren erhåller också en tidsbegränsad nyttjanderätt (tillfällig
nyttjanderätt) till mark eller utrymme i samband med byggandet av vägen för
t.ex. tillfälliga upplagsplatser. För den mark eller utrymme som tas i anspråk
37
erhåller berörda fastighetsägare ersättning.
Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast.
5.2.
Genomförande
För projektet gäller följande översiktliga tidplan:
•
Möjlig byggstart under 2016 eller 2017.
•
Byggtiden är beräknad till ca 3 månader.
Följande dispenser och tillstånd krävs för genomförandet:
•
Tillstånd för intrång i Bornsjöns naturreservat.
•
Tillstånd för schaktnings- och fyllningsarbete i vattenskyddsområdet.
5.3.
Finansiering
Anläggningskostnad är beräknad till cirka 3,7 miljoner kr.
38
6.
Referenser
AB Storstockholms Lokaltrafik (2014): Tidtabell, www.sl.se
Botkyrka kommun (2002): Översiktsplan 2002, Antagen av
kommunfullmäktige 2002-10-31.
Botkyrka kommun (2010): Cykelplan för Botkyrka kommun. Serie nr: 2010:02
Länsstyrelsen i Stockholms län (1995): Inrättande av naturvårdsområdet
Bornsjön, Botkyrka, Salem och Södertälje kommuner, beteckning 231-1991-14670128-03-001
Länsstyrelsen i Stockholms län (2006): Länsstyrelsens i Stockholms län beslut
om nya skydds- och ordningsföreskrifter för Bornsjöns vattenskyddsområde
inom Botkyrka, Salems och Södertälje kommuner, författning 01FS 2006:227
Länsstyrelsernas GIS-tjänster (2013): Sveriges länskartor, tillgängligt på http://
gis.lst.se/lanskartor/
Länsstyrelsernas regionala kart-tjänster (2013-2014): Länsstyrelsen Stockholm
planeringsunderlag, tillgängligt på http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/
Stockholm/Planeringsunderlag/
Länsstyrelsen i Stockholms län (2012-2013): Uppgifter om Bornsjön, tillgängligt
på www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/
naturreservat/botkyrka%20kommun/bornsjön/Pages/default.aspx, besökt vid
olika tillfällen 2012-2013
Länsstyrelserna, Vattenmyndigheten (2013): VattenInformationssystem Sverige,
tillgängligt på http://www.viss.lst.se/, 2013-11-06
Länsstyrelsen i Stockholms län (2013): e-post, Agneta Åkermark-Kraft, enheten
för kulturmiljö och bostadsstöd, 2013-10-04
Länsstyrelsen i Stockholms län (2010): Beslut om betydande miljöpåverkan,
beteckning 3431-2010-9621
Länsstyrelsen i Stockholms län (2012): Muntligt samtal, Per Berglund, enheten
för miljöskydd, 2012-10-11
Länsstyrelsen i Stockholms län (2007): Bevarandeplan för Natura 2000-område,
Bornsjön SE 0110114, beteckning 511-2006-056524, 2007-02-05, tillgängligt på
http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/djuroch-natur/skyddad-natur/natura2000/Bornsjon.pdf
Nationell Vägdatabas, NVDB (2013-2014): Väguppgifter, tillgängligt på https://
nvdb2012.trafikverket.se/SeTransportnatverket
Riksantikvarieämbetet: Digitalt underlagsmaterial från Fornsök, tillgängligt på
www.fmis.raa.se
39
RUFS (2010): Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, R 2010:5
Skogsstyrelsen (2013): Skogens pärlor, tillgängligt på http://minasidor.
skogsstyrelsen.se/skogensparlor
Transportstyrelsen/ STRADA (2014): Polis- och sjukhusrapporterade
trafikolyckor med personskada mellan 2004.06.30-2014.06.30
40
41
Trafikverket, Stockholm, 172 90 Sundbyberg. Besöksadress: Solna strandväg 98.
Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90
www.trafikverket .se