Skötselplan för Pålsjö naturreservat
Skötselplan för Pålsjö naturreservat HELSINGBORG Dnr: 1886/2012 Helsingborgs kommungräns med naturreservat Pålsjö markerat med stjärna. Diarienummer: 1886/2012 Planförfattare: Fredrik Bengtsson, Widar Narvelo Skötselplan för Pålsjö naturreservat Innehållsförteckning 1 Inledning 5 2 Syftet med naturreservatet 6 3 Beskrivning av området 6 Administrativa uppgifter Allmän beskrivning och bevarandevärden Geomorfologi och hydrologi Historisk och nuvarande markanvändning samt kulturhistoria Biologi Friluftsliv Hot mot bevarandevärdena 4 Generella mål och riktlinjer för skötseln 21 Skog Gräsmark Åkermark Våtmark Friluftsliv och tillgänglighet 5 Specifika mål och skötselåtgärder för olika delområden 25 Skogsmark: S1-S15 Betesmark: B1-B8 Ängsmark: Ä A1Gräsmark för parkering: G1-G3 Park: P1-P4 Åker: Å1-Å12 Hagar för hästgårdar: H1-H3 Våtmark: V1 Strand: St1 Hav: H1 Övriga områden: Ö 6 Skötsel av anordningar för rekreation och pedagogik 39 Stigar, tillgänglighet och parkering Vindskydd, grillplatser, lekplatser, badplatser, med mera Skyltar, naturpunkter och annan information Friluftsanläggning Renhållning och sanitära anläggningar Utmärkning av naturreservatets gräns 7 Jakt och fiske 40 8 Tillsyn 40 3 9 Uppföljning 41 10 Konsekvensbeskrivning 41 11 Kostnadsansvar och prioriteringar 42 12 Ordförklaringar 43 13 Källor 44 Kartor och flygfoto Planer och program Litteratur/Inventeringar/Artfakta Muntliga kontakter Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga 4 1 2 3 4 5 6 7 Avgränsning av reservatet Skötselområden, Stigar inom naturreservatet 2015 Öppet vatten Dikningsföretag Förslag på nya stigar, planteringar, med mera Lista över funna arter inom reservatsområdet 1 Inledning Enligt 3 § förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken med mera framgår bland annat att en skötselplan ska fastställas vid bildande av ett naturreservat. Skötselpla- nen fastställs samtidigt med naturreservatet av kommunfullmäktige men kan revideras och omarbetas vid behov genom delegationsbeslut av stadsbyggnadsnämnden. Skötselplanen redovisar naturreservatets syften och vilka natur och bevarandevärden som finns. Därefter följer en redogörelse för bevarandemålen och för hur naturreservatet ska skötas för att uppnå målen och syftena med reservatet. Skötselplanen delar upp reservatet i mindre skötselområden av olika karaktär. Pålsjö naturreservat omfattar åkermark som till vissa delar föreslås omvandlas till gröna stråk, betesmarker, våtmarker, skog med mera. Det är svårt att i nuläget avgöra var och hur snabbt dessa förändringar kommer att ske. Därför har skötselplanens en begränsad aktualitet och bör revideras inom 20 år. Helsingborgs stad äger marken inom reservatet. Stadsbyggnadsförvaltningen ansvarar för större delen av områdets skötsel men delar av reservatet är utarrenderat för bland annat hästbete i anslutning till Pålsjö gård och Gamla Kungshult. Skötselplanen anger vad förvaltaren av naturreservatet ska alternativt kan göra, både i löpande skötsel och i nya investeringar. De praktiska skötselåtgärderna utförs oftast av entreprenörer, arrendatorer eller andra som förvaltaren har avtal med. Pålsjö skogs naturreservat är varierat i många avseenden; topografi, geologi, hydrologi, biotoper, markanvändning och markhistoria. De delar av området med lång kontinuitet, som äldre trädmiljöer, havs- och strandområden eller gamla odlingsgränser och stenmurar, har särskilt höga ekologiska och historiska värden. Landborgen med utblickar över Sundet, skogsdungarna, omväxlingen mellan öppna och slutna landskap samt det faktum att området ligger i direkt anslutning till centralorten, har gjort Pålsjö skog med omgivning till ett av Helsingborgs populäraste rekreationsområden. Tillgänglighet och kanalisering av besökare är viktiga aspekter att utveckla med stöd av skötselplanen. Arealen skog, äng- och bete samt vatten föreslås öka i området på nuvarande åkermark. Likaså föreslås stigar för gång, ridning och cykel anläggas samt ytor och anläggningar för spontanidrott. Andra åtgärder för att öka värdet för rekreation och pedagogik är vindskydd, grillplatser samt naturpunkter. En friluftssanläggning ska vara möjlig att bygga vid Larödsvägen gärna i kombination med naturum eller annan naturpedagogisk byggnad. En enklare byggnad för ombyte ska vara möjlig att bygga vid Krematoriet. Placering och utformning av dessa anläggningar ska ta hänsyn till växt- och djurliv i området. De åtgärder som skötselplanen redovisar kommer att stärka livsvillkoren för många skyddsvärda eller hotade arter samtidigt som rekreationsvärdena höjs. 5 2 Syftet med naturreservatet Syftet med Pålsjö naturreservat är att: • bevara ett tätortsnära natur- och rekreationsområde med höga natur- och kulturvärden, • återställa och nyskapa värdefulla livsmiljöer för att förbättra förutsättningarna för skyddsvärda och ovanliga växt-, svamp- och djurarter i området, • bevara och tillgängliggöra kulturhistoriska lämningar, • tillgodose allmänhetens behov av ett tätortsnära rekreationsområde, • bidra till att uppnå lokala och nationella miljömål, främst ett rikt växt- och djurliv, levande skogar, ett rikt odlingslandskap, myllrande våtmarker och en god bebyggd miljö. Syftet ska nås genom att: • att skydda land- och vattenmiljöerna mot exploatering, • sköta de olika naturmiljöerna naturvårdsinriktat, • nyskapa naturmiljöer till exempel skogsplantering och våtmarksanläggning, för att förstärka de biologiska och rekreativa värdena i området, • anlägga och underhålla anordningar för allmänheten som exempelvis gång-, rid- och cykelstigar, grillplatser, väderskydd, hundhägn, parkeringar och andra anordningar utan att de biologiska värdena går förlorade, • anlägga och underhålla skyltar, naturpunkter och annan information så att besökare kan uppleva och få ökad kunskap om reservatets olika natur- och kulturmiljöer. 3 Beskrivning av området Administrativa uppgifter Områdets namn: Pålsjö Naturvårdsverkets ID nummer: Skyddsform: Naturreservat enligt miljöbalken Beslutsdatum: Markägare: Helsingborgs stad Förvaltare: Helsingborgs stad Län: Skåne Kommun: Helsingborg Socken: Allerums och Helsingborgs socken Fastigheter: Del av Pålsjö 1:1, Pålsjö 3:1, Laröd 55:1, med flera. Gränser: Naturreservatsgränsen är markerad på karta i bilaga 1. Arealer: Totalt cirka 436 hektar Arealfördelning i hektar 2014: Skog 200, åker 138, betesmark 43, övrig gräsmark 11, park 10, våtmark 3, strand 7, hav 18, övrigt 6 Vegetationszon: Nemorala zonen (bland annat ädellövskog) Naturgeografisk region: Skånes sediment- och horstområden, region 7 Lägesbeskrivning: Norr om Helsingborgs centrum Kartblad: Topografisk karta: Helsingborg 3C SV Ekonomisk karta: Helsingborg 3B:21 Inskrivna nyttjanderätter: Dikningsföretag: Sofiero och Laröd n:ris 2 och 4 Planförfattare: 6 Fredrik Bengtsson, Widar Narvelo, Allmän beskrivning och bevarandevärden Geomorfologi och hydrologi Det aktuella området ligger på den så kallade helsingborgsryggens västligaste del. Den avgränsas i norr med en sluttningszon i nordväst-sydostlig riktning mellan Kristinelund i nordväst och Mörarp i nordost. I söder avgränsas den av Rååns dalgång. Topografin är svagt böljande med djupa raviner och bäckdalar. Denna berggrundsplatå avlutas med landborgsbranten vid Öresund. Landborgen är mycket brant inom reservatet med en nivåskillnad på mellan 20-40 meter. Formationen är resultatet av dels tektoniska rörelser där berggrunden väster om landborgen har sjunkit ned samt tidigare, högre liggande havs erodering av strandbrinken. För cirka 4000-7000 år sedan var jordens klimat betydligt varmare och Landborgen, strand och grunda havsbottnar vid Hittarp. polarisarna hade då smält bort så mycket att havsytan stod 6-7 meter högre än idag. Vågor och strömmar eroderade berggrunden och skapade en näst intill lodrät brant, en så kallad abrasionsbrant. Själva branten kallades av professor Lennart von Post ”Skandinaviens ståtligaste postglaciala strandlinje”. Den sedimentära berggrunden är från slutet av Jura-tiden, knappt 200 miljoner gammal och består av olika sandstens-, lerstens- och kolskikt. De kolförande lagren har varit föremål för brytning bland annat för Kullens fyr under 1600-talet. Spår efter dessa dagbrott finns fortfarande främst norr om villa Thalassa. Sandstensberggrunden har också brutits till slipstenar och byggnadsändamål, bland annat Kronborgs slott är byggt av Helsingborgsandsten. I kollagerna har man funnit sällsynta växtfossil och den så kallade Pålsjöfloran har beskrivits som världsunik. Djupa bäckraviner genomkorsar Landborgen på flera ställen i Laröd, Sofiero, Pålsjö skog. På vissa platser i ravinerna och utmed landborgen kan man se den sedimentära berggrundens olika lager. Det finns även så kallade böljeslagsmärken på stranden nedanför Tinkarp. Det är förstenade räfflor som liknar de som finns på en nutida sandbotten. Helsingborg är sedan 1700-talet välkänt för sina hälsobringande källor och det är just landborgen med dess framläckande grundvatten som gett upphov till detta. Fossila ormstjärnor i sandsten Jordarterna i området består till största del av moränlera. Utmed landborgkanten och bäckravinerna förekommer sand och berg i dagen. I övre delen av landborgen mellan Pålsjö och Tinkarp finns urskålade partier vilka tolkats som nivationsnischer och solifluktionsnischer (våldsamma snödrev samt jordflytning) vilka uppstod under inlandsisens senare tidsperiod och dess avsmältning. 7 Landskapet kring Pålsjö varierar mellan öppna åker- och betesmarker och slutna skogpartier. I väster ger landborgen möjlighet till utblickar över Öresund och Danmark och har säkert bidragit till att ge Helsingborg epitetet Sundets pärla. Från strandpromenaden och vägen norrut mot Sofiero bildar landborgen en dramatisk, grön fond till stranden och bebyggelsen. De östra delarna mellan väg 111, Laröd och Maria park karakteriseras av mer storskaligt jordbrukslandskap med större åkerfält. Åkrarna avgränsas med skogsdungar, ägogränser och markvägar som ibland kantas av uppvuxna träd och buskar. Området direkt öster om landborgen karakteriseras av ett småskaligare odlingslandskap med skogsdungar, betesmarker och mindre åkerfält. Äldre byggnader som Pålsjö slott, krematoriet med flera ger en särskild karaktär åt denna del. Vid Pålsjö slott finns även en parkanläggning med avenbokhäckar och buxbomsparterr. I reservatet ingår en smal och grund zon av Öresund. Havsområden med ett vattendjup på 0-6 m betecknas som grundområden. Bottnen i det strandnära området på 0,2 till 1 meters djup består förutom av sand också av grus och sten. Här och var finns det vegetation - huvudsakligen olika arter av fröväxterna nating (Ruppia sp.) och nate (Potamogeton sp.). Växter som nating och nate utgör skydd för många djur som lever på sedimentet (epifauna). I grundområdena påverkas växt- och djurlivet genom stora säsongsbetingade svängningar i temperatur, syre, salthalt samt vågrörelser. Sedimentet i dessa områden omlagras ständigt. Dessa bottnar kallas för erosionsbottnar. Vattenmiljöerna i området omfattar både bäckar i raviner, mindre våtmarker och grunda havsbottnar. Markanvändning och kulturhistoriska bevarandevärden Dagens markanvändning är i stort sett densamma som den från 1900-talets början. Den största förändringen hade då redan skett i och med skiftesreformer, uppodling och utdikning under 1800-talets första hälft då det gamla by- och bondesamhällets markanvändning började brytas upp. Före denna omvälvande tid dominerade slåtterängar och betesmark i området. I vissa delar av reservatet skiljer sig dock markanvändningen avsevärt från äldre tider. Delar av området, främst i landborgs-sluttningen planterades med tall, såväl svarttall som svensk tall i början av 1900-talet och under 1980-talet med blandlövskog på platån. Andra delar har hägnats in och betas numera av får och kor. I området finns några anlagda våtmarker och en bäck har återskapats 2013 mellan Sankta Maria och Pålsjö skog. Promenad i uppvuxen bok- och ekskog som tidigare varit slåttermark Kulturmiljövärdena är omväxlande inom Pålsjöområdet. Här finns kulturmiljövärden knutna till den agrara historien, tidiga täktverksamheter och till stadens bebyggelseutveckling. De första spåren efter mänsklig aktivitet i Helsingborg finns på landborgsplatån. Vid bland annat Sofiero och Tinkarp har man hittat boplatslämningar från bondestenåldern, omkring 4 200 för Kristus. Synliga spår från äldre tider är dessvärre svårt att hitta idag inom reservatet. Flera av bronsåldershögarna har plundrats eller grävts ur. Det finns enstaka gravhögar som är restaurerade, samt fornåkrar med röjningsrösen 8 Den historiska markanvändningen i Helsingborgslandskapet har stora likheter med vad som hände i övriga delar av Skånes slättbygd. Markanvändningen har präglats av utveckling från lövurskog till kulturlandskap med slåtterängar och betesmarker och vidare från by- och bondesamhälle till modernt jord- och skogsbruk och urbanisering. By- och bondesamhällets markindelning i inägor och utmark verkade under tiden 800-1800 efter Kristus, det vill säga från sen järnålder/vikingatid fram till skiftesreformerna i början av 1800-talet. Under medeltiden fram till skiftestiden (enskifte, laga skifte) var animalieproduktionen huvudnäringen (export) i nordvästskåne, vilket präglade terrängen till 50 procent i form av betesmarker medan slåtterängar med lövtäkt utgjorde 40 procent. Åker utgjorde cirka 10 procent av landarealen. (Se historiska kartor på sidorna 16-17). Helsingborgslandskapet tillhörde den så kallade ”risbygden” (1700-talsbeteckning), även kallad ”området mellan skogen och plogen”. Vidsträckta, hedartade betesmarker, Helsingborgs allmänning och Kulla Fälad dominerade omgivningen. På kartor från mitten av 1700-talet finns trädmarkeringar, vilket kan tolkas som att området varit trädbärande under mycket lång tid, kanske ända sedan stenåldern. Pålsjö beskrivs också som en ”vacker ungskog 1746” andra områden beskrivs som ”vacker eke- och surskog” och fäladen som ”ljungtuvig med ene”. ”Skildebäck” och ”Ugglemåse” anges vid Sofieroskogen och dess omgivning. Vid ”Gravarne”, omnämnt redan på 1500talet, väster om Tinkarpsbacken står det ”Garavarehus” och ”Upgrafne och nu oduglige bryne- och slipstensbrott” 1742. Stubbarp, Tinkarp och Skabelycke är gårdar som markerats på 1700-talskartorna. Helsingborgslandskapet var mycket vått och fuktigt. Cirka en tredjedel av arealen var våtmarker som hade högt ekonomiskt värde på grund av den höavkastning de gav. Våtmarkerna inom det aktuella reservatsområdet syns på skånska rekognosceringskartan (1810-talet) i form av tvärstrecksmarkeringar. Från 1850-talet började man dika ut våtmarkerna för att vinna odlingsmark till de utskiftade gårdarna. Under åren 1880-1920 grävdes även många märgelgravar i syfte att sprida kalkrik lera på åkrarna. Dessa fylldes igen i stor omfattning under senare delen av 1900talet i takt med mekaniseringen av jordbruket. Det finns 7-8 märgelgravar och andra smådammar och lövkärr kvar inom reservatet. I dagsläget finns mycket lite kvar av utmarken, några kvarvarande områden finns som igenvuxna rester som Larödskogen, delar av Sofieroskogen samt Landborgsbranten och utmed stränderna. Betade våta marker med ek och björk. Även om landskapet har ändrats dramatiskt sedan 1800-talet finns några äldre gränser och gårdsbildningar kvar från tiden före skiftet. Vissa gränser är från tiden före 1800talet och några är skiftesgränser från 1800-talet. Exempelvis finns gränsen mellan Allerums och Helsingborgs landförsamling inom reservatsområdet. Även ägogränser och vägar knutna till enskiftet är lätt urskiljbara. 9 I anslutning till reservatet finns även ett par större egendomar med tillhörande byggnader och parkanläggningar. Pålsjö från 1600-talet och Sofiero, som tidigare hette Skabelycke från 1800-talet. Vid Pålsjö fanns en mycket tidig och kortvarig industriell tillverkning av fajans under åren 1765 till 1774. Parkanläggningen kring Pålsjö är tilltalande med äldre avenbokshäckar, rosbuskar och buxbomsparterr. Det sista kvarvarande torpet som tillhörde Pålsjö finns kvar på Landegrens gata. Pålsjö slott med omgivande parkytor Stenmurar, märgelgravar och alléer som finns kvar idag är av kulturhistoriskt intresse och kan hjälpa besökaren att tolka hur landskapet har förändrats genom historien. Sofieroskogen och åkermarken öster om Sofierovägen tillhörde Sofieros slott fram till 1964 då dessa marker såldes till Helsingborgs stad. Stigsystemet i skogen var en del av slottets parkanläggning där man kunde göra promenader i vagn, det vill säga åkturer med häst och vagn i sakta mak. Det fanns även stigar i Kungshultsskogen i början av 1900talet som tillhörde sanatoriet som låg där i anslutning till skogen. Avenbokallén från 1700-talet vid Pålsjö slott Bäckarna var en viktig förutsättning i den förindustriella odlingskulturen och har därför stort odlingshistoriskt värde. Längs vattendragen fanns vattenkvarnar men dessa försvann i samband med utdikning och den kraftiga sänkningen av grundvattennivån. Av alla Helsingborgs vattenkvarnar finns idag bara Pålsjö kvarn bevarad. Redan på 1660-talet fanns en kvarn dokumenterad på den här platsen. Nuvarande kvarnbyggnad är från 1820-talet och hyser både en kvarndel och en liten möllarebostad. Hela anläggningen med tillhörande damm hyser stora kulturhistoriska värden. Vid Tinkarp och det gamla fiskeläget Gravarna förekom täkt av kol och sandsten. Det var i slutet av 1500-talet som man upptäckte kolfyndigheterna i nordvästra Skåne. De första fynden gjordes just vid Tinkarp där berget går i dagen i den branta slänten. Marken ägdes av Krapperups gods och kolen användes för att elda Kullens fyr. Idag finns en lång rad täktgropar främst vid Tinkarp och Thalassa som är rester av brytning av kol och sandsten. Groparna bör ses som unika fornlämningar. Pålsjö skog har i över 100 år fungerat som strövoch rekreationsområde för Helsingborgarna. Staden köpte år 1908 in skog och åkermark av den tidigare ägaren konsul Nils Persson. Skogspaviljongen med kaffeservering sommartid öppnade 1914 och den runda paviljongen med spåntak är ritad av den internationellt kände arkitekten Sigurd Lewerenz. Skogspaviljongen ritad av Sigurd Lewerenz 10 Ortofoto från 2014 med reservatsgräns i svartstreckad linje. 11 Ortofoto 2014 med hittills kända fornlämningar. I reservatsområdet finns cirka 25 kända fornlämningar bestående av boplatser, fossila åkrar, mindre fynd, båtlämningar och gravhögar. 12 Mårten Sjöbecks avritning av lantmäterikartor från 1700-talet. Reservatsgränsen är markerad med svartstreckad linje men viss förskjutning råder jämfört med nutida karta. På bilden ses inägomarken med dess slåtterängar (grön) och utmarken/betesmarken (beige) samt åkermarken (gul). Kartan ger vägledning om var det finns ytor med lång kontinuitet som trädbevuxen eller oplöjd mark. 13 Skånska rekognosceringskartan 1812-1815. Reservatsgränsen är markerad med svartstreckad linje men viss förskjutning råder jämfört med en nutida karta. Våtmarkerna och bäckarna syns tydligt i kartan och även landborgen och ravinerna. 14 På kartor från början av 1800-talet syns det tydligt att det är de höglänta markerna som är uppodlade och att de låglänta partierna är fuktigare. Markerna har ännu inte dikats ut eller skiftats (se Skånska rekognosceringskartan). Under 1800-talet genomfördes skiften av markerna, vilket innebar stora förändringar i landskapsbilden. Gränserna mellan skog, åker och betesmark blev mycket skarpa och tydliga. Det befintliga vägnätet ändrades och man rätade ut diken och bäckar. Häradskartan från 1912 med reservatsgränsen inlagd. 15 På flygfoto från 1939 kan man se att markanvändningen är ungefär densamma som 1912. Maria park har tillkommit och villor har byggts på åkermarken i Pålsjö skog. 16 Biologiska bevarandevärden Storleken och variationen på reservatet medför att det finns flera olika naturtyper och livsmiljöer. Det innebär att många olika arter kan leva här. Inom reservatet finns äldre bok- och ekskogar, alkärr och fuktig lövskog, buskrika betesmarker, våtmarker, bäckar och raviner samt strandmark och grunda havsbottnar. Alla dessa biotoper har höga naturvärden. Inte sällan är det kombinationen och övergångszonerna mellan olika naturtyper som är viktiga, till exempel bryn mellan skog och betesmark eller strandzon mellan hav och land. Generellt sett har områden med lång kontinuitet fler växt- och djurarter som är anpassade till specifika och stabila förhållanden. I Pålsjö naturreservat är det framförallt den uppvuxna skogen med gamla träd samt raviner och landborgssluttning som har dessa förutsättningar. I Pålsjö skog har man i de inventeringar som gjorts hittat ett trettiotal arter upptagna på den nationella rödlistan. Majoriteten av dessa är beroende av äldre trädmiljöer och de livsmiljöer som finns där med grova träd, död ved, högstubbar, savflöden och hålträd. Att säkerställa god tillgång och kontinuitet på gamla och grova träd är avgörande för att de biologiska värdena i Pålsjö ska behållas och utvecklas. Detta gäller särskilt ädellövträd som bok och ek med flera. Av de trivala lövträden är särskilt sälg värdefull och har näst efter eken störst betydelse för vedlevande insekter och är även viktig som energikälla för de första pollinerande insekterna tidigt på våren. Grov asp är ett annat värdefullt träd för bland annat hackspettar. De äldre skogsområdena domineras av hedartad vegetation med vitsippsmattor på våren som efterföljs av ekorrbär och kruståtel. I fuktigare partier med rikare jordar förekommer gulsippa, smånunneört, skånsk nunneört, ramslök, gulplister, skogsbingel och skogsknipprot. Kvarstående enar finns kvar längst ut på Gammal grov bok som är bra för växter, djur och landborgkanten i väster och påminner om tidigare svampar och för människor som vill klättra i träd. betesdrift i området. Flertalet av de svenska lövträden och buskarna förekommer inom reservatet och bidrar till en variationsrik skogsmiljö. Förekommande träd- och buskarter utöver bok och skogsek är avenbok, ask, fågelbär, rönn, asp, al, skogslönn, hassel, brakved, skogsolvon. Förr var skogslind vanlig men finns idag bara på ett fåtal platser. Betesmarkerna är anlagda på tidigare åkermark och har begränsade floristiska värden idag. På sikt kan dock en betesgynnad flora återkomma med rätt skötsel och eventuell stödplantering. De betade markerna har trots det ett stort värde för fåglar, insekter och fladdermöss. Småbiotoper som har bevarandevärden inom reservatsområdet är stengärden och märgelgravar som utgör refugier och spridningskorridorer för många arter. Dessutom kan märgelgravarna hysa våtmarksvegetation som annars har försvunnit i och med att många av de ursprungliga våtmarkerna torrlagts. Inte sällan är det kombinationen och övergångszonerna mellan olika naturtyper som är viktiga, till exempel bryn mellan skog och betesmark eller strandzon mellan hav och land. 17 Det finns många hålhäckande fåglar i Pålsjö bland annat större och mindre hackspett, spillkråka, gröngöling, ringduva, stare, kattuggla och skogsduva. Andra häckande fåglar är glada, korp och ormvråk. Bland småfåglarna tillhör stjärtmes, svartmes, rödhake, lövsångare, grönsångare, gärdsmyg, rödstjärt, koltrast, taltrast, björktrast, och hämpling de vanligare, bofasta arterna i likhet med Helsingborgs ”kommunfågel” stenknäcken. Femtionio arter vedlevande insekter har hittats 2013 i Pålsjö varav bokblombocken är ett exempel på en utrotningshotad skalbagge beroende av högstubbar av bok. Andra rödlistade är prydnadsbock, en ”vedvivel” samt en ”smalplattbagge”. Bokvårtlav, orangepudrad klotterlav och stiftklotterlav är exempel på rödlistade lavarna som har hittats i Pålsjö och som trivs på äldre träd. Exempel på mossor är strandsprötmossa, späd krypmossa, stor gräsmossa, silverbryum, skogsbjörnmossa, smaragdmossa och kvastmossa. Bland svamparna finns till exempel bokvaxskivling, porslinsskivling, hinnskivling, solkremla, skillerticka, koralltaggsvamp och rotsopp. Sju-åtta arter fladdermöss har hittats 2013 varav 5-6 förökar sig i området. Bland rödlistade fladdermöss i området finns fransfladdermus och eventuellt även sydfladdermus. Fyrtioåtta arter sniglar och snäckor har hittats varav ett par arter är mer krävande större skogsglanssnäcka, mindre agatsnäcka och dvärgsnigel. Av andra evertebrater kan nämnas dubbelfotingen Nanogona polydesmoides som hittades i landborgen och var det första fyndet i Sverige 1989. Skog, betesmarker och vatten är viktiga miljöer för fladdermöss och groddjur. På bilden den återskapade Pålsjöbäcken söder om Maria park. Snok, padda, åkergroda och vanlig groda samt mindre vattensalamander finns i området. Det är rimligt att tro att även större vattensalamander, kopparödla och huggorm finns inom reservatet. Av däggdjur förekommer till exempel rådjur, räv, grävling, mård, småvessla, ekorre, fälthare. I reservatet ingår en smal och grund zon av Öresund. Dessa grunda, produktiva områden med sin rika förekomst av bottendjur och växter utgör ett "skafferi" för fisk och är en viktig uppväxtmiljö för fiskyngel, till exempel torsk och flatfiskar. Orsaken till den rika växtligheten hänger bland annat samman med att mycket ljus kan tränga ned till bottnarna. Grundområdena är även mycket betydelsefulla för häckande och rastande kustfågel. Bottendjur som lever på sandbottnar ned till cirka 10 meter tillhör Macoma-samhället där östersjömusslan (Macoma balthica) är dominerande tillsammans med hjärtmussla, sandmussla, östersjömussla, tusensnäcka, märlan Corophium volutator och havsborstmaskarna Arenicola marina (sandmask), Nereis diversicolor och Pygospio elegans. Av de större flatfiskarna som förekommer i grundområden är skrubbskäddan eller skrubban den vanligaste arten. Det finns även flera andra flatfiskar i sundet som sandskädda, rödspätta och piggvar. Bestånd av fröväxten ålgräs (Zostera marina) förekommer i delar av grundområde och utgör skydd för små fiskar som spigg, smörbultar, havsnål med flera. Även flertalet kräftdjur förekommer i ålgräsängarna som t ex strandkrabba (Carcinus maenas), sandräka (Crangon crangon) och pungräkor. Täta bestånd av ålgräs minskar erosionsrisken och skyddar kusterna genom att ålgräsets kraftiga rhizom (jordstammar) binder sedimentet. 18 Trots ett stort antal fynd av olika arter i området finns det ytterligare många fler att göra. Kunskapen är bristfällig särskilt om de ryggradslösa djuren, det vill säga insekter, maskar, spindlar samt svampar eftersom dessa grupper inte är specifikt eller heltäckande inventerade. Rekreation och tillgänglighet Pålsjö är Helsingborgs mest populära rekreationsområde och används av många människor på en rad olika sätt. Områdets höga natur- och kulturmiljövärden som gör det attraktivt för rekreation i olika former. Dagligen sker här aktiviteter med promenad, löpning, hundrastning, ridning och cykling. Öresund lockar med bad och fiske under sommarhalvåret. Ett tjugotal föreningar med intressen av natur, rekreation och motion använder Pålsjö naturreservat för sina verksamheter. Reservatet har ett väl utbyggt system av stigar framförallt i den södra och västra delen. Här finns uppmärkta motionsspår på 3,5 och 10 kilometer. Ett elljusspår på 3 kilometer finns i Pålsjö skog med utgångspunkt från Krematoriet. Promenad bland Pålsjös vitsippor Öppna gräsytor för bollspel används framförallt vid Krematoriet och vid Pålsjö slott. I Pålsjö skog finns en mindre lekplats intill våffelpaviljongen och ett enklare utegym mellan järnvägen och Weijlandersgatan. Inom reservatet finns en handfull grillplatser utmed landborgspromenaden samt vid Pålsjö slott och naturpunkt betesmarken. Ett hundhägn finns intill Henrik Sylvius väg intill Pålsjö skog och i Larödsskogen utmed Kennelvägen har Helsingborgs brukshundsklubb har sin klubbstuga och träningsområde. Det finns anlagda och markerade ridstigar inom naturreservatet som förbinder ridanläggningarna vid Pålsjö gård, Gamla Kungshult med Laröd. I reservatets närområde finns omkring 150 hästar på olika ridanläggningar. Pålsjö naturreservat är det enda av stadens tre rekreationsområden som inte störs av trafikbuller (de andra är Bruces skog och Ättekulla-Råådalen). Större delen av området uppfyller Naturvårdsverkets föreslagna riktvärden på 45 dB(A) för tätortsnära rekreationsområden. Delar av området har även en bullernivå som är lägre än 40 dB(A) vilket ofta används som gränsen för tyst område. Tillgängligheten till reservatet är mycket god eftersom det ligger i direkt anslutning till de norra delarna av centralorten, Maria park och Laröd. Inom 10 minuters gång eller cykling kan över 40 000 boende nå reservatet. Med kollektivtrafik eller bil når ytterligare människor snabbt rekreationsområdet. Landborgspromenaden som anlades 1957 är väletablerad och sammanfaller med den år 2007 invigda Skåneleden längs Öresund. Vandringsleden är populär och sammanbinder Pålsjö naturreservat med andra delar av landborgens parker och naturmiljöer i norr och söder. Två stadsbusslinjer ansluter till reservatet, dels i väster utmed Drottninggatan mot Sofiero och Laröd och dels i öster utmed Romares väg förbi Krematoriet och vidare till Maria park. Flera huvudcykelvägar går genom naturreservatet varav en är ”Cykelns blå band” som är en del av sträckan Halmstad-Malmö. Om man kommer med bil finns goda parkeringsmöjligheter främst i de västra och södra delarna, till exempel vid Pålsjöbaden, Drottninggatan, Sofiero, Tinkarpsplatån, Larödbaden, Krematoriet och Thalassa. I de östra delarna vid Kungshult och Larödsskogen är parkeringsplatserna begränsade. Tidvis kan parkeringsplatserna framförallt vid Krematoriet och Våffelpaviljongen vara hårt belastade. Pålsjöområdet används återkommande för olika tävlingar till exempel orientering och löpning. 19 Andra aktiviteter som anordnas i området är gympapass, tipspromenader, mulleverksamhet, fågelskådning och naturguidning. Pedagogik och information Området har successivt fått ökad betydelse för utomhuspedagogik för skolor, studiebesök och fortbildning. Idag finns inom reservatet en naturpunkt på temat betesmarker. I direkt närheten av Pålsjö naturreservat finns cirka 25 skolor och förskolor som har goda möjligheter att enkelt använda området i sin undervisning. Ytterligare flera skolor och förskolor från andra platser i kommunen besöker Pålsjö regelbundet som en del i sin verksamhet. Tillgängligheten för dessa ändamål är god med flera angöringsplatser men informationen om natur- och kulturmiljövärden samt rekreation behöver förbättras till exempel genom fler naturpunkter, informationsskyltar och liknande. Fågelskådning från landborgen med fin vy över Öresund. Hot mot bevarandevärdena Skogsmark Brist på kontinuitet av gamla och grova träd samt död ved i olika former är största hotet mot de skogliga värdena i reservatet. När det gäller trädmiljöerna måste fokus vara att säkerställa både kvantiteter och kvaliteter i detta avseende. I yngre skogsområden kan man skynda på naturvärdena på olika sätt genom veteranisering, tillförsel av död ved från andra platser, byggande av olika holkar, etcetera. Sjukdomar som drabbar träd har blivit ett allt större hot de senaste decennierna. Om stora bestånd drabbas på samma gång kan det uppstå luckor i trädgenerationerna vilket kan medföra brist på livsmiljöer för många arter i Pålsjö. Att möta det hotet är svårt men att variera trädslagen vid plantering kan vara ett sätt att minska riskerna. Ett annat hot är konflikten mellan rekreationsintresset i de mest känsliga miljöerna som kan innebära säkerhetskrav på att träd tas ner i förtid eller att skogen”snyggas upp” så att död ved körs iväg eller buskar röjs bort. Störningar på växter men framförallt djurliv på grund av intensivt utnyttjande, till exempel gruppträning, tävlingar under vår och sommar samt lösspringande hundar är andra hot. Betesmark Största hotet är utebliven eller bristfällig betesdrift. Om avbetningen är alltför svag kommer markerna att domineras av högväxande arter vilket försämrar möjligheterna för betesgynnad flora att utvecklas. Igenväxning av markerna är också ett hot på sikt. Invasiva arter Ett stort antal främmande växt- och djurarter som sprider sig i havet, på land och i sötvattenmiljöer är ett växande problem i många länder. EU arbetar med att ta fram en handlingsprogram fram och Naturvårdsverket har redan tagit fram en. Bland de invasiva arterna i Pålsjöområdet kan nämnas spansk skogssnigel som tycks tränga undan den inhemska, svarta skogssnigeln som har relativt liten förekomst i Pålsjö enligt inventering 2013. Andra arter som kan utgöra problem är parkslide, sykomorlönn och i havet amerikansk havsborstmask och amerikansk kammanet. Vissa av arterna går ej att bekämpa men sykomorlönn och parkslide hör till de som går och därför ska tas bort. Rekreation 20 Det finns många olika anspråk på att använda Pålsjö naturreservat för rekreation. Det intensiva utnyttjandet i södra och västra delarna innebär konflikter mellan olika besökare. Det finns idag delvis motsättningar mellan motionärer som tränar löpning och andra sporter och de besökare som vill uppleva lugn och ro i naturmiljö. Hundägare, ryttare och cyklister är andra besökare som ibland riskerar komma i konflikt med varandra. Ett sätt minska spänningarna är att förbättra tillgängligheten och öka natur- och upplevelsekvaliteterna till de östra områdena. Ett annat sätt är att tydliggöra vilka förhållningsregler som gäller när man besöker Pålsjöområdet. Ökade besöksmängder till reservatet medför efterfrågan på bland annat parkeringsplatser som inte alltid går att utvidga där de är idag. En ny friluftsgård utmed Larödsvägen skulle kunna avlasta de södra delarna i det avseendet. 4 Generella mål och riktlinjer för skötseln Skog Många av de ovanliga och rödlistade arterna i Pålsjö naturreservat är beroende av gamla och grova lövträd samt död ved i olika former. Med gamla menas över 200 år för ek och bok och över 140 år för övriga trädslag. Huvudmålet med skogsskötseln att säkerställa tillgången på dessa träd där särskilt bok och ek är värdefulla. Målsättningen är att träd, så långt det är möjligt ska stå kvar hela sin biologiska ålder inklusive nedbrytningsfasen. För att träden ska kunna utveckla sina kronor och bli grova behöver de ljus och utrymme, därför måste viss skötsel bedrivas. På skogsmark ska nedanstående, generella bevarandemål gälla för hela området. Därutöver kan det även finnas specifika för delområdena. Fallna träd efter höststormarna 2013 bidrar till död ved och olikåldrighet i trädbeståndet Det är gynnsamt tillstånd när följande bevarandemål är uppfyllda: • Det finns död ved i alla former med minst 20 kubikmeter/hektar. Minst en högstubbe samt två lågor ska finnas per hektar skog. Lågor av träd ska inte vara uppkapade. • Minst 5 nya högstubbar ska säkerställas eller skapas per år i genomsnitt inom reservatet. • Stora träd är framgallrade och har utrymme att expandera. • I buskskiktet finns lokalt förekommande träd- och buskarter. • Sykomorlönn eller andra främmande busk- och trädslag inte längre finns i området, med undantag för enstaka barrträd. Skogsområdena ska ha en olikåldrig struktur och med ett stort inslag av äldre träd eller träd som är veteraniserade. En variation arter av svenska lövträd och buskar eftersträvas. Beståndsgränserna ska brytas upp och göras mer oregelbundna, så att bestånden flyter samman. Punktinsatser i form av gallring kring större träd ska ske i skogsbestånden. För de skogsområden som ingår i området gäller att alla bryn ska vara väldefinierade med blandning av träd och buskar och med successiva övergångar mellan skog och äng/åker (se även under rubriken Bryn). Behåll vissa ytor i skogen täta till skydd för djurlivet. 21 Främmande trädslag såsom sykomorlönn, gran, tall och lärk ska genom gallring och avverkning avlägsnas från området. Detta arbete bör ske långsiktigt genom luckhuggning med åtföljande inplantering av svenskt ädellöv. Nyplantering/sådd av skog ska utföras i oregelbundet mönster, detta för att uppnå naturligt utseende på bestånden. Enstaka granar, tallar, popplar eller lärkträd kan stå kvar bland annat för vinterskydd åt småfåglar eller som blivande hålträd. Vid anläggning med nytt växtmaterial ska så lokal proveniens som möjligt användas. Fältskiktet i vissa yngre trädplanteringarna behöver gynnas genom transplantering av exempelvis vitsippsmattor, insådd eller plantering av örtpluggplantor för att få in vilda arter. Lövträd som asp, rönn, björk, al och oxel räknas som triviallöv, men de ska inte tas bort helt, utan gynnas i vissa delområden där de inte stör utvecklingen av ek- och bokkronorna. Död ved ska lämnas kvar där den står/faller och endast kapas eller flyttas om den utgör en säkerhetsrisk, hindrar framkomlighet eller riskerar skada känslig flora. Röjnings- och gallringsrester ska i första hand läggas i högar, så kallade biodepåer. Om det anses bli för mycket röjnings- och gallringsrester kan dessa i första hand föras bort till en annan del i reservatsområdet där det är brist på död ved, till exempel i yngre skogsplanteringar. I andra hand ska de föras bort till andra skogsmarker i kommunen där det finns behov av död ved. I sista hand ska skogsmaterial som förs bort från reservatet säljas som material till virke, papper eller energi. De allmänna skogsdikena ska skötas så att de främjar syftet med områdets skogsbestånd. De diken som finns inom reservatet ska underhållas på ett sätt som inte resulterar i en ändring av grundvattennivån. Det innebär försiktiga, punktvisa insatser om det uppstår någon fördämning så att vattnet stiger och blir stillastående. Skog som har vuxit upp i fuktiga och blöta förhållanden ska fortsatt vara blöta. Området omfattas av två dikningsföretag, Sofiero och Laröd n:ris 2 och 4, se bilaga 4 Bryn Brynen är viktiga övergångszoner samtidigt som det är värdefullt med solexponering av stenmurar som ofta finns i brynen. Solexponeringen gynnar till exempel värmekrävande skogsödlor och fjärilar. I vissa fall finns vidkroniga ekar i bryn och stenmurar. Brynen karaktäriseras på många ställen av större träd i kombination med stenmurar. Buskvegetationen kan till exempel bestå av äldre exemplar av sälg, hassel, hagtorn och apel vilka är viktiga att värna om. Samtidigt kan rötterna från träd och buskar hota att skada murarna. Här får prioriteringen avgöras från fall till fall beroende på Bryn ger vindskydd och gynnar många olika platsens förutsättningar. insekter, fåglar och fladdermöss. Restaurering av brynen gynnar en lång rad organismer främst olika örter och insektslivet, vilket i sin tur gynnar insektsätande fåglar och fladdermöss. Vid gallring av brynen ska blommande träd och buskar (till exempel körsbär, apel, sälg, hagtorn, nypon, fläder, rönn, oxel) i stor utsträckning sparas, medan lövsly tas bort. Även mindre träd av ickeblommande arter (bok, ek, avenbok, björk, asp, klibbal, tall, gran,lärk) ska tas bort då de beskuggar äldre lövträd. Nyanläggning av artrika och flikiga bryn behöver ske på ställen där åker och skog möts abrupt. 22 Gräsmark De betade markerna i Pålsjö är till största delen på före detta åkermark. Ny betesmark föreslås också på nuvarande åker. Det innebär att de floramässigt inte är så varierade och artrika som naturbetesmarker men de har likväl stor betydelse för organismer som insekter, fåglar och fladdermöss. Målsättningen är på sikt att växtarter som är typiska för ogödslade betesmarker ska etablera sig i större omfattning. Det kan ske med sådd eller plantering av betesmarksflora som är lämplig för området av lokalt ursprung. Innan anläggning bör man minska näringshalterna i jorden för att inte den betesgynnade floran ska kvävas av snabbväxande gräs och örter. För att magra ut jorden kan man odla utan att lägga på näring ett eller flera år innan. Alternativt djupplöjer man för att få upp alven eller så lägger man Betande djur i landskapet uppskattas av på ett lager sand eller annan mager jord. många människor. Här visas fårvallning för allmänheten i Pålsjö. För att floran ska ha en positiv utveckling är användning av gödning, bekämpningsmedel, kalkning eller annan jordförbättring förbjudet. Användning av medel mot betesdjursparasiter får inte användas under betessäsong annat än undantagsvis. I betesmarkerna bör man plantera solitära träd och buskar som med fördel kan hamlas eller beskäras. För att gynnsamt tillstånd ska uppnås för betesmark behöver följande bevarandemål uppfyllas: • Arealen betesmark som årligen betas är minst 20 hektar utöver hästhagarna i anslutning till hästgårdarna. • Det förekommer ingen eller sparsam igenväxningsvegetation. • Solitärträd och -buskar finns i betesmarkerna till exempel enstaka ek, hagtorn. Gemensamma löpande skötselåtgärder för betesmarkerna: • Betesmarken betas varje år under betessäsong (maj-oktober), alternativt slåttras så att ingen skadlig mängd förna ansamlas. • Kontinuerligt underhåll av stängsel, övergångar, vattenanordningar för djuren • Putsning av betesmarken vid ofullständigt betestryck eller vid rator. Vid stora mängder ska det bortklippta växtmaterial som blir vid putsningen tas bort. Naturvårdsbränning ska vara möjligt som ett alternativ till maskinell putsning om förvaltaren bedömer detta lämpligt. Gemensamma löpande skötselåtgärder för slåttermarkerna: • Slåttermark ska skötas med slåtter minst en gång om året. Det slagna materialet ska tas bort. Gemensamma löpande skötselåtgärder för gräsmarker för parkering eller bruksgräsmatta: • Kontinuerlig gräsklippning Gemensamma löpande skötselåtgärder för kuststränderna: • Återkommande röjning så att endast små bestånd av buskage finns längs kuststränderna. Tångrensning ska vara möjligt vid badplatser men kräver dispens från strandskydd för de platser där det är aktuellt. 23 Åkermark Åkermarken inom naturreservatet ska ses som en resurs både för att producera ekologiska livsmedel men också för att förstärka de biologiska och rekreativa värdena. Delar av åkermarken föreslås att tas ur bruk och istället omvandlas till naturmiljöer. Det kan ske genom anläggning av våtmarker, ängsoch betesmarker och plantering av träd och buskar. Andra åtgärder är att ordna stigar för gång, ridning och cykel. Åkermarken bör brukas med ekologiska metoder. På åkermarken som man fortsätter att odla är det angeläget att visa upp i praktiken vad staden önskar ska ske även på privatägd åkermarken. Det kan exempelvis vara att etablera och förstärka gröna stråk utmed befintliga landskapselement som stenmurar och trädridåer. Det kan även vara att anlägga lärkrutor och fågelåkrar, avfasning av dikeskanter, trädplantering, eller andra åtgärder som är positiva ur många olika aspekter. Området bör kunna användas för forskning på ekosystemtjänster i jordbruket. All odling bör ske med ekologiskt godkända metoder. Utmed Larödsvägen och väg 111 föreslås jordmassor läggas för att minska bullret i reservatet. Det ska ske med rena massor och efter en särskild planering. Samråd krävs innan med länsstyrelsen. Våtmark Inom reservatet finns flera dammar och våtmarker som har anlagts med olika syften och funktion. Dagvattendammar ska skötas utifrån de behov som finns för fördröjning och rening av dagvatten. Det kan till exempel innebära återkommande röjning, slåtter eller rensning av sediment. Andra exempel på våtmarker är kvarndammen vid Pålsjö mölla och Pålsjö bäck. Det underhåll som behövs av dessa anläggningar ska ske efter behov. Dammen i Sofieroskogen 24 6 Specifika mål och åtgärder för skötseln, se karta bilaga 2 Skogsmark Skötselområde S1, S2 och S3: Skog längs landborgen från Hittarp till Sofiero Areal: 15, 7 och 6 hektar I delområdena S1, S2 och S3 består skogen i huvudsak av uppvuxen svarttall och skogsek med inslag av andra lövträd som bok, björk, rönn, med flera. Svarttallen som planterades under 1800-talet för att hindra sand- och jordflykt är rötskadad i stor omfattning. Hittarpsravinen i den norra delen av S1 är utpekat som område av naturvärde enligt Skogsstyrelsen. Långsiktigt mål: Överhållen, flerskiktad ädellövskog med ekdominans. Iståndsättning: Tall och andra främmande trädslag avvecklas på sikt och ersätts med lövträd genom successiv gallring. Stödplantering av lövträd och buskar görs vid behov. Löpande skötsel utöver den generella: Gallring av trädskiktet för att utveckla grova individer av lövträd. Vid gallring ska lövhögstubbar eftersträvas. Röjning av sykomorlönn och parkslide och andra främmande träd- och buskarter. Skötselområde S4: Skogen mellan Pålsjöbaden och Tinkarpsgården Areal: 20 hektar Delområdet består av ädellövskog med dominans av ek och bok med inslag av avenbok, fågelbär, lönn, björk, asp, med flera. Buskskiktet är välutvecklat och består av yngre träd samt hassel, sälg, hägg, hagtorn, kaprifol. I den norra delen finns rester av äldre svarttallplantering. I delområdet finns flera utsiktsgator mot sundet från landborgspromenaden som ska hållas öppna. Sykomorlönn finns i området. Långsiktigt mål: Överhållen, flerskiktad ädellövskog med bok- och ekdominans med fria siktgator ut mot Öresund. Iståndsättning: Del av yngre ekplantering införlivas i betesmarken, se skötselområde B7. Löpande skötsel utöver den generella: Gallring och röjning i siktgatorna så att det finns fri sikt ut mot Öresund. Skötselområde S5 och S6: Larödsskogen Areal: 7 och 5 hektar Bok och skogsek dominerar med stort inslag av björk. Enstaka bergek förekommer. I buskskiktet finns rönn, sälg och kaprifol. Liljekonvalj finns i stora partier i S5 och här finns även ett igenvuxet kärr med intressant flora och fauna. I den östra delen förekommer inslag av barrträd. Skogen i delområde S6 kan komma att beröras av spårväg i västra eller östra delen. Långsiktigt mål: Överhållen, flerskiktad ädellövskog med bok- och ekdominans. I den kärrartade delen kan triviallöv som al och björk dominera. Iståndsättning: I S6 ska barrträden avvecklas efterhand men enstaka träd kan stå kvar. Löpande skötsel utöver den generella: - 25 Skötselområde S7: Norra Sofieroskogen Areal: 15 hektar Uppvuxen ädellövskog på cirka 140 år med uppemot 200-åriga bokar och ekar. Delområdet har varit en del av Sofiero slottsanläggning med tillhörande stigsystem sedan tidigt 1900-tal. Delvis fuktig i anslutning till bäck och äldre diken. Hedartad flora som under våren domineras av vitsippa och sommartid av ekorrbär, kruståtel, liljekonvalj och lundgröe. Björk, rönn och enstaka asp finns utöver bok och ek i trädskiktet. Buskskiktet är varierat men asp, rönn, björnbär, kaprifol och sykomorlönn dominerar. I delområdet har flera ovanliga lavar hittats, bland annat matt pricklav, grå skärelav, orangepudrad klotterlav och savlundlav. I de senaste stormarna har många träd fallit, framförallt i de fuktiga områdena. Långsiktigt mål: Överhållen, flerskiktad ädellövskog med bok- och ekdominans med stort inslag av äldre och grova träd samt död ved i olika former. Löpande skötsel utöver den generella: - Skötselområde S8: Södra Sofieroskogen Areal: 20 hektar Uppvuxen, cirka 120-årig bokskog med stort inslag av skogsek i den norra delen. Här finns även mindre partier med gråal, rödek och lärk. I den södra delen yngre björkdominerad lövskog. I den östra kanten finns ett varierat, tätt buskskikt som domineras av hägg med inslag av asp, bindvide, druvfläder, fågelbär, hassel, rönn, skogstry, slån och sälg. Floran är hedartad liksom i område S7. Den sydöstra delen är fuktigt och här finns även skogsdiken. Utmed den västra kanten mot åkrarna finns en uppvuxen bokskog med glest buskskikt. I den södra kanten finns vidkroniga ekar som bildar ett vackert lövverk över stigen. Långsiktigt mål: Överhållen, flerskiktad ädellövskog med bokdominans. Iståndsättning: Avveckling av gråal, rödek och lärk som efterhand ersätts med blandlövskog med lokal proveniens. Stödplantering av buskar och träd i västra kanten samt veteranisering av enstaka bokar (inte de grövsta) för att öka åldersvariationen i området och skapa stående död ved. Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde S9 och S10: Areal: 8 och 5 hektar Yngre, cirka 25-årig, planterad lövskog väster om Pålsjö gård, mellan Sofieroskogen och gamla Pålsjö skog. I S10 och norra S9 förekommer bok, avenbok, ek, lönn och skogslind medan hägg, hassel, skogstry och benved finns i buskskiktet. I södra S9 dominerar gråal och hägg. Under 2013 återskapades en bäck i S9 varvid en del av trädplanteringen avverkades. Långsiktigt mål: Överhållen, flerskiktad ädellövskog. Iståndsättning: Anläggning av stig utmed den nya Pålsjöbäcken i gränsen mellan S9 och B8. Skapa gläntor i skogen genom röjning. Död ved samlas ihop efter gallringar och läggs i biodepåer i skogskanten i soligt eller halvskuggigt läge. Veteranisering av enstaka träd för att skapa stående död ved. Etablera bryn i kanterna. Löpande skötsel utöver den generella: - 26 Skötselområde S11: skogen längs Dag Hammarskjölds väg Areal: 5 hektar Området består huvudsakligen av branta slänterna mot de nedskurna bäckarna. Äldre högstammig bok dominerar utom längs bäcken och runt Pålsjö damm där klibbal dominerar. Inslag finns även av skogsek, ask och enstaka sykomorlönn. I den norra delen finns om våren nästan heltäckande mattor av vitsippa och svalört och dessutom gulsippa och smånunneört. Ett mindre bestånd av mellanhäxört finns mellan bäcken och Dag Hammarskjölds väg norr om Pålsjö damm. I sluttningen norr Pålsjö mölla finns sloknunneört (max 500 exemplar) och i vägkanten nedanför ett bestånd av vätteros (ca 150 exemplar). Mellanhäxört finns utmed bäcken norr om vägen cirka 100 meter NO Pålsjö kvarn. Genom området går Dag Hammarskjölds väg. Långsiktigt mål: Överhållen flerskiktad ädellövskog. Iståndsättning: Eventuellt kan vägen breddas för att anlägga en säker gång- och cykelväg. Löpande skötsel utöver den generella: Särskild hänsyn till beståndet med mellanhäxört genom viss röjning och bortforsling av slaget material. Skötselområde S12: Norra Pålsjö skog Areal: 45 hektar Uppvuxen ek- och bokskog på omkring 140 år med inslag av andra lövträd som avenbok, skogslönn, rönn, björk och enstaka gran. Äldre träd på upp emot 200 år förekommer. Eken dominerar i den östra delen och boken i den västra. I fuktigare partier är al och ask vanligare. I buskskiktet finns hassel, sälg, fläder, olvon, hägg, hagtorn, hallon, björnbärsarter, med flera. Fältskiktet är hedartat i större delen med vitsippor under våren och sparsam flora under sommartid med kruståtel och ekorrbär som dominerar. Ställvis finns inslag av gulplister, skärmstarr, lundbräken. Enligt flera olika undersökningar av skogens tillstånd 1987, 1997 och i samband med trädsäkringen 2010 utmed järnvägen konstaterades att skogen är i dålig kondition (markkemi och näringsinnehåll i blad) sannolikt beroende på en kombination av långvarig belastning från luftföroreningar, försurning samt det relativt lilla jorddjupet. Utspridning av godkänd vitaliseringskalk kan ske. Långsiktigt mål: Överhållen, flerskiktad bok-ekskog samt alkärr/klibbalsumpskog Iståndsättning: Ta bort trädgårdsavfall som dumpats i skogen av intilliggande villor. Eventuell spridning av godkänd vitaliseringskalk. Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde S13: Pålsjö ravinskog mellan järnväg och södra gränsen Areal: 8 hektar En ravin med vattendrag och med dominans av bok med inslag av ek, klibbal och avenbok. I den östra delen finns en mer eller mindre torrlagd alsumpskog med gammal al på socklar. Grundvattennivån har tidigare varit betydligt högre än idag. Långsiktigt mål: Överhållen ädellövskog med alkärr/alsumpskog i de delar som är fuktiga. Iståndsättning: Eventuell höjning av grundvattennivån i albeståndet med fortsatt möjlighet att använda stigarna. Ta bort trädgårdsavfall som dumpats i skogen av intilliggande villor. Löpande skötsel utöver den generella: - 27 Skötselområde S14: Kungshultskogen/Mariaskogen Areal: 32 hektar I den norra delen kring Kungshults vårdhem finns ett äldre bokbestånd med inslag av avenbok och skogsek. Stigarna har varit en del av det tidigare sanatoriet vid Kungshult och även mentalsjukhuset vid Sankta Maria. Fram till 1970-talet var stora delar av den södra delen bevuxen med tall och gran. Numera dominerar björk och bok området med inslag av ek, avenbok, sälg, asp, med mera. I brynen finns hassel, olvon och slån, brakved, druvfläder, fläder, hallon, rönn, skogsbjörnbär och vildkaprifol. Enstaka gran och tall finns kvar i bestånden. Långsiktigt mål: Överhållen blandlövskog Iståndsättning: Avverkning av gran efterhand och därefter plantering av exempelvis skogslind, avenbok, hassel, fågelbär, björk. Eventuellt justeras stigarna så de blir mer svängda. Löpande skötsel utöver den generella: - Betesmark Skötselområde B1: Betesmark mellan Larödskogen och Larödvägen Areal: 3 hektar Betesmark på före detta åker som ligger mellan skog S5 och S6 och infarten till Laröd. Långsiktigt mål: Betesmark med rik flora Iståndsättning: Eventuell förstärkning av stängsel. Löpande skötsel utöver den generella: - Areal: 3 hektar Skötselområde B2: Betesmark söder om Larödskogen Betesmark utmed infarten till Laröd och intill Larödsskogen. Delar av ytan har karaktären av naturbetesmark med intressant flora, i övrigt är det före detta åkermark. Hänsyn tas till kraftledningsstolparna. Långsiktigt mål: Betesmark med rik flora alternativt slåtteräng. Iståndsättning: Röjning och därefter sätts nytt stängsel på delar av ytan. Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde B 3: Kungens fårhage Areal: 2 hektar Den så kallade fårahagen söder om Sofiero ger en fin utblick över Öresund som behöver hållas öppen. Floravärdet i nuläget okänt. Långsiktigt mål: Betesmark med rik flora Iståndsättning: Löpande skötsel utöver den generella: - 28 Skötselområde B4: Betesmark vid Sofiero gård Areal: 1 hektar För närvarande åker i träda mellan Sofiero gård och Sofieroskogen där delar är mycket fuktiga. Eventuellt kan delar av den iordningställas som mer parkliknande yta med koppling till Sofiero gård. Man bör utreda möjligheten att anlägga en våtmark inom området. Långsiktigt mål: Betesmark/äng där man på en del av området kan anlägga en våtmark och park. Iståndsättning: Stängsel och slåtter/röjning. Eventuell anläggning av våtmark och park. Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde B5: Betesmark söder om Sofieroskogen Areal: 1 hektar Öppen och torr betesmark på före detta åker söder om Sofieroskogen och utmed cykelväg. Delar av betesmarken har tidigare varit en del av skogsmarken S9. Ytterligare utökning av betesmarken in i skogen kan vara aktuell. Långsiktigt mål: Artrik betesmark Iståndsättning: Anläggning av övergångar, eventuell insådd av betesmarksflora, eventuell utökning in i skogsmarken S9, Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde B6: Betesmark norr om Landegrensgatan Areal: 6 hektar Betesmark mellan S4 och S9. Området är varierat med både öppna och trädbevuxna partier med rester av torpträdgårdar efter de 4-5 gamla torpen som låg här tidigare. Området är delvis blött och här finns även en anlagd damm. Långsiktigt mål: Artrik betesmark med inslag av träd och buskar Iståndsättning: Eventuellt kan ytterligare våtmarker anläggas för växt- och djurliv. Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde B7: Betesmark söder om Landegrensgatan Areal: 3 hektar Betesmark på före detta åker utmed Pålsjöbäcken. Området gränsar norrut till det sista kvarvarande torpet utmed Landegrensgatan. Betesmarken ska utökas västerut (mot S4) in i en yngre ekplantering. Långsiktigt mål: Artrik betesmark. Torpets byggnader och tomt bör användas för publikt ändamål. Iståndsättning: Ny stängseldragning halvvägs in i ekplanteringen, gallring av träd. De träd som ska behållas i betesmarken ska skyddas mot betning och skador på stammarna. Plantera in ett par solitärträd på den öppna betesytan. Löpande skötsel utöver den generella: Eventuell hamling av träd. 29 Skötselområde B8: Betesmark öster om Henrik Sylvius väg Areal: 4 hektar Öppen betesmark mellan skogsområdena S9 och S10. Betesmarken bör utökas längs Pålsjöbäcken mot Maria park på skogsmark och före detta åkermark. Långsiktigt mål: Artrik betesmark med betade bäckslänter. Iståndsättning: Nysättning av staket, insådd av gräsfröblandning, gallring av skogsmark, plantering av enstaka solitärträd och buskar. Löpande skötsel utöver den generella: - Areal: 3 hektar Skötselområde B9: Betesmark öster om Thalassa Hage nordost om Thalassa. Öppen betesmark med fuktig sänka i mitten. Eventuell utökning av våtmarken. Långsiktigt mål: Artrik betesmark med våtmark. Iståndsättning: Eventuellt plantering av enstaka solitärträd och buskar. Eventuell utökning av våtmarken. Löpande skötsel utöver den generella: - Gräsmark som sköts som äng Skötselområde Ä1 Areal: 0,5 hektar Åkermark i träda utmed cykelvägen mellan Maria och Laröd. I västra kanten finns en uppvuxen trädridå. Föreslås överföras till gräsyta som sköts som äng. Långsiktigt mål: Ängsyta, eventuellt med inslag av träd och buskar. Iståndsättning: Insådd av gräsfröblandning, eventuell plantering av träd och buskar. Löpande skötsel utöver den generella: - Skötselområde Ä2 Areal: 3 hektar Åkermark söder om Maria park mellan delområde S9 och Pålsjöbäcken. Området överförs från åker till äng med brynvegetation mot S9. En stig anläggs som förbinder Maria park med naturpunkt betesmarken via Ä2 och S9 Långsiktigt mål: Ängsyta med inslag av enstaka träd och buskar. Brynvegetation mot skogskanten på delområde S9. Iståndsättning: Insådd av gräsfröblandning, plantering av träd och buskar. Anläggning av stig. Löpande skötsel utöver den generella: - 30 Skötselområde Ä3 Areal: 2 hektar Ängsmark söder och väster om S9 och S10. Ytan används till viss del för ridning. Långsiktigt mål: Ängsyta Iståndsättning: Löpande skötsel utöver den generella: - Areal: 0,5 hektar Skötselområde Ä4 Gräsyta vid grusparkering mellan S4 och B6. Här finns bord, bänkar och grillplats med utsikt över Öresund. Långsiktigt mål: Öppen gräsyta med bord, bänkar och grillplats. Iståndsättning: Upprustning av grillplats. Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde Ä5: Pålsjö backar Areal:0,5 hektar Ängsyta väster om Thalassa i landborgssluttningen. En stig med trappa förbinder leder mellan Vikingsstrand och Landborgens krön och Skåneleden. Utblick över Öresund och vidkroniga ekar. Intressant lokal för geologi med synlig skärning av berggrunden. Möjlig lokalisering av naturpunkt landborgen/geologi. Långsiktigt mål: Ängsyta med inslag av vidkroniga träd och vy över Öresund. Iståndsättning: Eventuell anläggning av naturpunkt i landborgssluttning. Berggrundsskärningen kan behöva framhävas ytterligare för att fungera som en pedagogisk plats. Gallring och topphuggning av träd för att säkra vyn över Öresund. Löpande skötsel utöver den generella: - Gräsmark med möjlighet till parkering Skötselområde G1 Areal: 1 hektar Gräsmark med möjlighet till parkering söder om uppvuxen trädridå i norra gränsen. En dagvattendamm finns i västra delen. Sofieroskogen gränsar i södra delen. Långsiktigt mål: Gräsmark/parkering med inslag av träd och buskar. Iståndsättning: Eventuell inplantering av buskar som avgränsning mellan parkeringsytorna. Löpande skötsel utöver den generella: - 31 Skötselområde G2 Gräsmark med möjlighet till parkering söder om B3 - Kungens fårahage. Areal: 1 hektar Långsiktigt mål: Gräsmark/parkering. Utsikt över Öresund. Iståndsättning: Eventuell inplantering av buskar som avgränsning mellan parkeringsytorna och som inte hindrar utsikten över Öresund. Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde G3 Areal: 2 hektar Gräsmark med möjlighet till parkering söder om Sofiero gård och öster om Sofierovägen. Långsiktigt mål: gräsmark/parkering med inslag av träd och buskar. Iståndsättning: Eventuell inplantering av grupper alternativt solitärträd och buskar som avgränsning mellan parkeringsytorna. Även andra åtgärder som stenmurar och stenrösen ska vara möjliga. Löpande skötsel utöver den generella: - Parker Skötselområde P1: Norr om Sofiero Areal: 1 hektar Långsmal parkyta mellan Sofiero och Laröd. Här finns gräsmatta med fotbollsmål, bänkar och mindre lekplats. Långsiktigt mål: Park Iståndsättning: Löpande skötsel utöver den generella: - Skötselområde Park 2: Brofästet intill Tinkarpsgården Areal: 1 hektar Parkering och gräsplan samt trädridå utmed Sofierovägen på det en gång tilltänkta brofästet till Danmark. Skåneleden delar sig här i två förgreningar norrut. Långsiktigt mål: Rast- och parkeringsplats med träd och buskar. Iståndsättning: Plantering av buskar och solitärträd på gräsytan, eventuell anläggning av grillplats och fler bord och bänkar. Löpande skötsel utöver den generella: - 32 Skötselområde Park 4: Pålsjö slott Areal: 3 hektar Parkytor kring Pålsjö slott med bäck och damm, gräsmattor, buxbomsparterr, avenbokshäckar, träd och buskar. Här finns även bord, bänkar och grillplats. Långsiktigt mål: Öppna gräsytor, häckar, träd och buskar, buxbomsparterr, damm och bäck. Bord, bänkar och grillplats. Iståndsättning: Eventuellt anläggning av ytterligare grillplats, bord och bänkar. Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde Park 5: Krematoriet Areal: 4 hektar Triangelformat grönområde söder om krematoriet med en grusad parkeringsplats i väster och en mindre asfalterad i öster. Öppen större gräsmatta med fotbollsmål, träd- och buskplanteringar med mindre gläntor. Intill parkeringsplatsen i väster finns toalett. Långsiktigt mål: Områdespark för närboende, rekreationsyta för spontanidrott med gläntor mellan träd- och buskplanteringarna. Parkeringsplatser, toalett, bänkar och bord, grillplats. Iståndsättning: Eventuellt anlägga grillplats, lekplats, ytterligare bänkar och bord. Vid behov ska även parkeringsplatsen kunna utökas inom området. Löpande skötsel utöver den generella: - Areal: 1 hektar Skötselområde Park 6: Johan Banérs gata Gräsmatta med inslag av träd och buskar kring kiosken sydost om Pålsjö skog med bänkar och bord. Långsiktigt mål: Park Iståndsättning: Löpande skötsel utöver den generella: - Åker Skötselområde Å1: Åker söder om Larödvägen Areal: 22 hektar Åker söder om Larödsvägen. En markväg avgränsar området söderut mot Å3 en markväg i norr mot Å2. Bullervall längs Larödvägen kan vara aktuellt liksom våtmark, träd- och buskplantering samt gräsmarker. Långsiktigt mål: Ekologisk odling på kvarvarande åkermark. Delar av ytan planteras med träd och buskar utmed markvägen för att förstärka kopplingen mellan Kungshultsskogen S14 och Larödsskogen S5. Delar av ytan kan omföras till betes- eller slåttermark eller öppen gräsmark för aktiviter. 33 Iståndsättning: Plantering av träd och buskar, förbättring av markvägen för gång, ridning och cykling. Eventuell insådd av gräsfröblandning. Eventuell våtmarksanläggning. Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde Å2: Åker utmed östra Larödvägen Areal: 3 hektar Mindre åker utmed östra delen av Larödsvägen. Kan beröras av framtida spårväg. Området är lämpligt att plantera skog på för att knyta ihop Larödskogen S6 med Kungshultsskogen S14. Långsiktigt mål: Åker med ekologisk odling alternativt skog. Iståndsättning: Eventuell plantering av buskar och träd. Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde Å3: Åker väster om Kungshultsskogen Areal: 25 hektar Åker mellan Sofieroskogen S7 och Kungshultsskogen S14 och mellan åkrarna Å1 och Å5. Gång- och cykelväg i västra kanten. Kan beröras av framtida spårväg. I delar av området har det tidigare varit våtmarker. Längs de östra delarna av området intill Kungshultsskogen bör ett flikigt bryn anläggas som en övergång till den öppna marken. Långsiktigt mål: Åker med ekologisk odling alternativt betes- eller slåttermark, våtmark eller skog. Iståndsättning: Eventuell insådd av gräsfröblandning och stängsling alternativt plantering av buskar och träd. Eventuell anläggning av våtmark. Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde Å4: Åker norr om Kungshultsskogen Areal: 17 hektar Åkermark mellan Väg 111 och Kungshultsskogen med markväg utmed norra kanten parallellt med väg 111 mellan Å2 och H1. Kan vara aktuellt med bullervall mot väg 111. Utmed markvägen bör en brynplantering planteras för att skapa lä och visuell avgränsning mot väg 111. Områdets västra delar är lämpligt att plantera skog på för att knyta ihop Larödskogen S6 med Kungshultsskogen S14. Långsiktigt mål: Åker med ekologisk odling alternativt betes- eller slåttermark eller skog. Delar av ytan planteras med träd och buskar mellan Å2 och H1 utmed markvägen och mellan Kungshultsskogen S14 och Larödsskogen S6. Eventuell bullervall mot väg 111. Iståndsättning: Eventuell insådd av gräsfröblandning samt stängsling alternativt plantering av buskar och träd. Löpande skötsel utöver den generella: - 34 Skötselområde Å5: Åker öster om Sofieroskogen Areal: 25 hektar Åker i ett tyst område och i ett landskapsrum som har potential att utvecklas till en värdefull rekreationsyta. Långsiktigt mål: Tillgängligt område för naturupplevelser, vandring, med mera. Blandning av halvöppet haglandskap med träd- och buskgrupper, ängsytor, våtmark och eventuellt bete. Kvarvarande åkermark odlas ekologiskt. Gång-, cykel- och ridstigar genom området mellan Sofiero gård/Sofieroskogen och Maria park. Iståndsättning: Eventuell insådd av gräsfröblandning och plantering av buskar och träd. Eventuell anläggning av våtmark. Anläggning av stigar. Stängsling om området ska betas. Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde Å6: Åker söder om Sofiero gård Areal: 6 hektar Åkern mellan Sofieroskogen och gräsmark med möjlighet till parkeringen G4. Längs östra kanten mot skogen bör ett bryn etableras med varierade buskarter och gräsyta. Värdefull landskapsbild söder om Sofiero gård. Långsiktigt mål: Åker med ekologisk odling alternativt betes- eller slåttermark. Iståndsättning: Plantering av buskar, insådd av gräs och örter. Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde Å7: Åker väster om Sofieroskogen Areal: 19 hektar Åker med en fornlämning (gravhög) mitten. Värdefull landskapsrum. Ett grönt stråk som förbinder Dag Hammarskjölds väg med Sofieroskogen bör etableras för att underlätta tvärförbindelser i området. Eventuellt kan solitära träd planteras. Långsiktigt mål: Åker med ekologisk odling alternativt betes- eller slåttermark. Iståndsättning: Eventuell insådd gräsfröblandning samt plantering av buskar och träd. Löpande skötsel utöver den generella: - Skötselområde Å8: Åker väster Dag Hammarskjölds väg Areal: 2 hektar Långsmal åkerremsa mellan Dag Hammarskjölds väg och skogen längs landborgen S4. En avenboksallé planterades 2014 längs vägen till minne av Raul Wallenberg. De 30 träden symboliserar de 30 mänskliga rättigheterna. Långsiktigt mål: Ängsyta mot landborgssluttningen med enstaka träd- och buskgrupper. Iståndsättning: Insådd av gräsfröblandning eventuellt efter utmagring av jorden. Plantering av enstaka buskar och träd. Löpande skötsel utöver den generella: - 35 Skötselområde Å9: Åker söder om Maria Park Åker söder om Maria Park. Areal: 5 hektar Långsiktigt mål: Åker med ekologisk odling alternativt betes- eller slåttermark. Iståndsättning: Eventuell insådd av gräsfröblandning samt plantering av träd och buskar. Stängsling om området ska betas. Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde Å10: Åker norr om Pålsjö gård Areal: 10 hektar Åker mellan Maria park och Pålsjö gård. Längst i öster en grönyta med en mindre damm. Långsiktigt mål: Åker med ekologisk odling, alternativ betesmark, alternativt enklare fotbollsplaner eller annan öppen gräsyta för aktiviteter som inte kräver stängsel, ljus eller andra tekniska anordningar. Iståndsättning: Eventuell insådd av gräsfröblandning, eventuell anläggning av bollplaner. Stängsling om området ska betas. Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde Å11 och Å12: Åkrar kring Pålsjö slott Areal: 3 och 2 hektar Åkrar norr och söder om Pålsjö slott. Landskapsbilden är av stort värde runt Pålsjö slott varför det är angeläget att ytorna förblir mer eller mindre öppna. Långsiktigt mål: Åkrar med ekologisk odling alternativt gräsmark med bete eller slåtter. På ytorna kan enstaka träd- och buskgrupper planteras som ger rumskänsla utan att skada öppenheten och utblickarna. Iståndsättning: Eventuell insådd av gräsfröblandning och eventuell plantering av träd och buskar. Stängsling om området ska betas. Löpande skötsel utöver den generella: - Hagar för hästgårdar Skötselområde H1: Hästhagar vid Gamla Kungshults gård Hästhage norr om Mariastaden intill Gamla Kungshults ridanläggning. Långsiktigt mål: Ogödslad betesmark Iståndsättning: Löpande skötsel utöver den generella: - 36 Areal: 3 hektar Skötselområde H2: Hästhagar väster om Pålsjö gård Hästhage som ligger väster om Pålsjö gårds ridanläggning. Areal: 5 hektar Långsiktigt mål: Ogödslad betesmark. Delar av området kan eventuellt bli aktuellt för dagvattenanläggning i samband med utbyggnad av Maria Parkområdet. Iståndsättning: Löpande skötsel utöver den generella: Skötselområde H3: Hästhagar öster om Pålsjö gård Hästhage som ligger öster om Pålsjö gårds ridanläggning. Areal: 8 hektar Långsiktigt mål: Ogödslad betesmark. Delar av området kan bli aktuellt för dagvattenanläggning i samband med utbyggnad av Maria Parkområdet. Iståndsättning: Löpande skötsel utöver den generella: - Strand Skötselområde St1: Stranden mellan Gravarliden och Laröd Areal: 6 hektar Bad- och sandstrand med P-platser, fort från andra världskriget, brygga vid Larödbaden och mindre byggnader för småbåtsverksamhet. Erosionsskydd i form av stenskoning finns söder om Hittarp. Skyddsmurar till hus finns nedanför Sofiero. Små stenhövder sticker vinkelrätt ut i vattnet som gamla (omkring 1930-tal) sandfällor för att bygga på sanden. På vissa ställen utmed stranden går det ut dagvattenrör. På några platser blottas sandstenberggrunden med fossila böljeslagsmärken och djurfossil, bland annat har ormstjärnor hittats. Den del av stranden som ingår i reservatet är cirka 1,6 kilometer lång men stranden fortsätter såväl norr som söder om. Strandskydd gäller för området. Långsiktigt mål: bad- och sandstrand med befintliga inslag som brygga, småbyggnader, lekplatsytor, grillplatser, med mera. Iståndsättning: Löpande skötsel: strandskötsel med hänsyn till flora och fauna samt bad och rekreation. Vresros och andra invasiva arter samt skräp tas bort. Vid badplatser kan tång få tas bort efter samråd med hänsyn till strandskyddet. 37 Hav Skötselområde H1: Grunda havsbottnar Areal: 18 hektar Grundområde som är viktig för marina fauna i Öresund och för rekreation. Bad, fiske, surfing och båtliv sker här. På lång sikt kan erosionen öka till följd av stigande havsnivå. I framtiden kan man behöva ta ställning till skyddsåtgärder av olika slag även för strandzonen. Strandskydd gäller för området. Långsiktigt mål: Havsområde Iståndsättning: Löpande skötsel: Vid kusterosion kan återfyllnad med sand vara aktuell vilket kräver separat samråd och prövning. 6 Skötsel av anordningar för rekreation och pedagogik Stigar, tillgänglighet och parkering För många besökare är Pålsjö ett värdefullt rekreationsområde som skiljer sig från parker och mer anlagda miljöer. Att behålla naturkaraktären med spontant upptrampade stigar är en viktig del av upplevelsen. Likväl kan vissa stigar behöva förstärkas med beläggning som stenmjöl, grus, flis eller liknande naturmaterial för att klara slitaget. Spänger är ett alternativ vid blötare passager. Besökare ska lätt kunna veta var och hur man tar sig runt i Pålsjö naturreservat och vilka förutsättningar som gäller för besöket. Asfalt ska endast tillåtas när det handlar om cykelväg av mycket hög prioritet. Spontant upptrampade stigar ska tillåtas utan att de underhålls. Elljusbelysta delar av motionsspår ska finnas och kunna utökas enligt bilagd karta. Elbelysning utöver dessa motionsspår ska undvikas eftersom det har negativ påverkan på faunan och särskilt då insekter, fladdermöss och fåglar. Vid anläggning av elbelysning ska man ta hänsyn till faunan genom att anpassa armaturer och val av ljusfrekvens. Inom och i anslutning till reservatet finns parkeringsmöjlighet för bil på omkring 12 olika platser. Det ska finnas möjlighet att anlägga ytterligare parkeringsplatser inom reservatet om inga höga naturvärden påverkas. Det ska finnas minst en uppskyltad parkeringsplats för rörelsehindrade personer på varje område för parkering inom reservatet. Långsiktigt mål: Väl markerade stigar för gång, ridning och cykling samt tydliga parkeringsplatser för bilar. Minst tre slingor som är tillgängliga för rörelsehindrade ska finnas liksom minst en grillplats och en utsiktsplats över Öresund. Iståndsättning: Översyn av stigsystemet där man kontrollmäter motionsslingorna och förser dessa med kilometermarkering. Förlängning av elljusspår. Markering av en tillgänglighetsanpassad slinga, utsiktsplats och grillplats. Ytterligare stigar kan bli aktuella inom reservatet. Löpande skötsel: Normalt återkommande underhåll. 38 Vindskydd, grillplatser, lekplatser, badplatser, med mera Inom reservatet finns flera lekplatser, grillplatser, bänkar, bord och utegym. Dessa är populära platser att besöka och bidrar till rekreationen inom reservatet. Det ska vara möjligt att anlägga vindskydd, väderskydd, naturlekplatser på flera platser och även andra anordningar som bidrar till de rekreativa värdena utan att natur- och kulturmiljövärdena går förlorade. Tillgänglighet till olika målpunkter är viktig att eftersträva där finns naturliga förutsättningar. Långsiktigt mål: Väl underhållna anordningar som lekplatser, utegym, bänkar, bord, grillplatser, vindskydd, med mera. Ett flertal av dessa ska vara tillgänglighetsanpassade. Iståndsättning: Vindskydd, naturlekplats, ytterligare grillplatser och utegym ska anläggas inom reservatet. Vid behov även ytterligare bänkar, bord och andra anordningar som bedöms behövas. Löpande skötsel: Normalt återkommande underhåll. Skyltar, naturpunkter och annan information Det finns idag informationstavlor med beskrivning av stigsystemet på cirka 10 platser. På några av dessa platser ska informationen kompletteras med reservatsskyltar enligt Naturvårdsverkets vägledning ”att skylta skyddad natur”. Det finns en naturpunkt på temat betesmarker i reservatet. Denna behöver förnyas med nya skyltar och förbättrad layout. Det finns förslag på att anlägga en ny naturpunkt på temat landborgen/geologi. Denna byggs förslagsvis nedanför Thalassa vid landborgkanten. Det kan bli aktuellt med ytterligare information om områdets värden och kvalitéer och det ska vara möjliga att anordna utan att det stör upplevelsen av området eller naturvärdena. Långsiktigt mål: Minst 6 reservatsskyltar ska finnas på viktiga entréplatser. Naturpunkter ska finnas med väl underhållen information. Iståndsättning: Eventuell anläggning av naturpunkt landborgen/geologi och annan information om områdets olika värden. Löpande skötsel: Normalt återkommande underhåll Renhållning och sanitära anläggningar Inom reservatet finns flera toaletter i dagsläget, dels vid parkeringsplatsen vid Krematoriet och dels vid våffelkaféet. I anslutning till parkeringsplatsen vid Pålsjö mölla finns även en pissoar från början av 1900-talet som dessutom är utpekad i bevarandeprogrammet. Ett stort antal papperskorgar och soptunnor finns i anslutning till parkeringar, grillplatser och stigar. Ytterligare toaletter efterfrågas och de bör anläggas på viktiga entréer, förslagsvis i de norra delarna som idag saknar toalett. Nedskräpning är ett återkommande problem i området som kräver resurser. Långsiktigt mål: Minst 3 toaletter som är öppna året runt inom reservatet och tillänglighetanpassade. Soptunnor och papperskorgar som täcker behoven. 39 Iståndsättning: Eventuell anläggning av toalett och uppsättning av ytterligare soptunnor och papperskorgar. Löpande skötsel: Normalt återkommande underhåll. Städning av området som motsvarar behovet. Friluftsanläggning Under lång tid har man diskuterat behovet av en anläggning för ombyte, dusch, gym i anslutning till Pålsjö skog. Två möjliga placeringar pekas ut i reservatet, ett vid Krematoriet och ett vid Larödsvägen. Entréen vid Krematoriet används idag flitigt och här finns även en toalett och mindre parkeringsplats. En friluftsanläggning i detta läge ligger närmare de centrala delarna av Helsingborg och här finns god nåbarhet med kollektivtrafik och cykel men sämre med bil eftersom man måste igenom centrala delarna av staden. Området har begränsade utvecklingsmöjligheter då det behöver ta parkmark i anspråk för både byggnad, parkering och andra anordningar utomhus. Enligt grönstrukturprogrammet föreslås parkmarken utvecklas till en områdespark för boende i närområdet. Området i de södra delarna av reservatet är de intensivast utnyttjade och en målsättning är att avlasta detta från ytterligare besökare och aktiviteter. De sammanvägda aspekterna talar mot en anläggning här. Den andra placeringen av friluftsgård är vid Larödvägen intill reservatet på nuvarande åkermark. Platsen är lättillgänglig med bil via både Sofierovägen och Larödvägen och väg 111. Buss passerar i närområdet på Sofierovägen och det finns cykelvägar från både centrum, Mariaområdet och Laröd som passerar området. Ytmässigt finns det inga direkta begränsningar och en anläggning här skulle avlasta de södra delarna av reservatet på ett bättre sätt. Angöring till elljusspår och andra motionsslingor samt cykelväg behöver åtgärdas. Reservatsföreskrifterna gör det möjligt att bygga en friluftsanläggning om inte naturvärdena skadas. Utöver funktioner för motion och fysisk träning i olika former ska även enklare kafé eller restaurang vara möjligt. Man bör även i samband med en friluftsanläggning ge plats åt naturpedagogik som skolor, förskolor och allmänhet kan ta del av. Ett inspirerande Naturum av det mindre slaget finns i Skrylle, Lunds kommun. Utmärkning av naturreservatets gräns Naturreservatets gräns ska markeras ut när naturreservatet har vunnit laga kraft. Gränsmarkeringar underhålls och förnyas vid behov. 7 Jakt och fiske Jakt inom reservatet är förbjudet förutom skyddsjakt efter förvaltarens godkännande. Fiske utmed kustdelen av reservatet regleras inte i reservatsbeslutet. 8 Tillsyn Helsingborgs stad genom dess delegationsordning ansvarar för regelbunden tillsyn av reservatet. 40 9 Uppföljning Helsingborgs stad ansvarar för att skötselåtgärder utförs i enlighet med skötselplanen. Uppföljning av skötselåtgärderna görs löpande genom avstämning med utförare av skötseln samt arrendatorer. 10 Konsekvensbeskrivning Bildande av naturreservatet och genomförande av åtgärderna innebär att skyddet för växt- och djurliv samt friluftslivet stärks samtidigt som värdena utvecklas påtagligt. Naturreservatet innebär att området permanent bevaras som en naturresurs i Helsingborgs centralort och ett av stadens tre utpekade rekreationsområden kan fortsätta utvecklas på lång sikt. Området bidrar till att nå lokala, regionala och nationella miljö- och hälsomål. Ekosystemtjänsterna förväntas öka, till exempel pollinering, rening av vatten, förbättrad folkhälsa, kulturella aspekter, klimatpåverkan, förebyggande av jorderosion, minskad övergödning med mera. Intentionerna i stadens översiktsplan uppfylls vad gäller utveckling av området, ett av tre utpekade, övergripande naturoch kulturstråk. Naturreservatet innebär också att Helsingborgs värde ökar som attraktiv stad för nuvarande och tillkommande Helsingborgare. Kostnadskonsekvenser uppstår främst för de ytor som tidigare varit åker och som omvandlas till natur genom trädplantering, anläggning av gräsmark eller byggande av våtmark. Förbättrade rekreationsmöjligheter genom utbyggnad av stigar, grillplatser, vindskydd, bord, bänkar och naturpunkter innebär ökade kostnader för såväl investering som för drift och underhåll. För större delen av området föreslås det ingen förändring av skötseln jämfört med den nuvarande som staden ansvarar för. De åkrar som trädplanteras kan ingå i det årliga Barnens skogprojektet. För delar av investeringskostnaderna finns goda möjligheter att söka externa medel om staden är beredd att medfinansiera. Delar av kostnaderna för iordningsställandet ska täckas inom Handlingsplan för grönstrukturprogrammet. Eftersom staden är markägare bedöms det inte innebära några kostnader för markersättning när åker omvandlas till naturmark. 41 11 Kostnadsansvar och prioriteringar Öppen mark Skötselåtgärd Betesdrift Putsning av dåligt betad vegetation och sly Slåtter Slåtter om bete inte kan lösas Betesdrift eller slåtter på område som idag är åker Underhåll av befintliga stängsel Strandmark Skogsmark Anläggningar 42 Delområde Ansvarig Prio Årligen Vid behov B1-B9 B1-B9 Förvaltaren 1 2 Årligen Årligen Årligen G1-G4 B1-B9 Å1-Å13 2 1 3 Inför B1-B9 betessäsong en Å1-Å13, B7, B8 Vid behov Där de förekommer 1 Vid behov B1-B9, Å1Å13 St1 Årligen P1-P6 Höst-vinter Där de förekommer Vid behov Där det är lämpligt Vid behov St1 3 Vid behov S1-S13 1 Vid behov, augustifebruari Vid behov, augustifebruari Gallring och röjning kring stora Vid behov, träd augustifebruari Uppsättande och underhåll av, Vid behov informationsskyltar, reservatsmarkeringar Utbyggnad av stigar, elljusspår, Vid behov vindskydd, grillplats, bänkar, bord, naturpunkt och liknande S1-S13 2 S1-S4 2 S1-S14 2 Alla 1 Nystängsling av tidigare obetad mark Borttagning av främmande växter, till exempel parkslide, sykomorlönn, jättebjörnloka och vresros. Bränning Våtmark Tidpunkt Parkskötsel Underhåll av våtmarker för att säkerställa öppen vattenspegel Nyanläggning av våtmarker Skötsel som gäller områdets funktion som allmän badplats Trädsäkring längs motionsstigar och andra prioriterade stigar Borttagning av främmande arter som till exempel gran, tall och sykomorlönn. Utsiktsgallring och röjning vid utpekade siktgator 3 1 2 2 2 2 2 12 Ordförklaringar Död ved: Död stående eller liggande träd och grenar. Omkring 30 % av den svenska skogens 20 000 arter av växter, djur och svampar är beroende av död ved. För att våra vedlevande insekter ska överleva på sikt krävs 20-30% död ved jämfört med 1-2 % som finns i normal produktionsskog. Ekosystemtjänst: Naturens gratistjänster som pollinering, ved, virke, svamp, bär, vattenrening, livsmedel, motverkande av erosion och vind med flera. Evighetsträd: Vissa gamla träd, ofta solitärträd som till exempel ek och bok, har stora ekologiska, kulturhistoriska och affektionsvärden. De märks därför ut med särskild skylt för att de ska få stå kvar även efter att de har dött och blir till stubbe eller liggande stam (låga). Se även jätteträd. Hasselbuketter: Hasselbusken blir gärna flerstammig genom rotskott varför de bildar en bukett med käppar eller stammar. Hålträd: Träd som är ihåliga vilket gynnar många djur, till exempel hålbyggande fåglar, skalbaggar, ekorre, skogsmård och fladdermöss. Om det finns mulm (trämjöl) är det också gynnsamt. Högstubbe: Träd som står upp men där hela eller delar av kronan brutits av. Se även död ved. Invasiv art: Främmande art som sprids snabbt och hotar inhemska arter på sikt, till exempel vresros, sykomorlönn, parkslide, jättebalsamin, amerikansk kammanet med flera. Jätteträd: Ett jätteträd är ett träd oavsett trädslag som uppnått en brösthöjdsdiameter av minst 1 meter. Träd som uppfyller detta kriteriet registreras av länsstyrelsen. Det kan även utgå ett ekonomiskt bidrag för att friställa jätteträd. Jätteträd är viktiga för den biologiska mång- falden och utgör unika habitat för en del insekter, lavar mossor och svampar samtidigt som de fyller viktiga funktioner även för större djur såsom fåglar och fladdermöss. Som exempel så finns en rödlis- tad skalbagge bara på riktigt grova ekar, läderbaggen. Den förflyttar sig knappast mer än 400 meter. Krattskog: Trädslag i buskform på gamla betesmarker eller utmed kusten, exempel ekkratt. Ofta uppvuxen på mager mark och utsatt för vind och/eller bete. Låga: På marken liggande trädstam. Lärkruta: Åkermark som inte sås in utan får vara obevuxen så att sånglärkan får möjlighet att häcka på marken. Skapas enklast genom att man lyfter på såmaskinen då och då eller att man genar i kurvorna så att det blir medvetna såmistor. 43 Rata, rator: Ytor som betesdjuren inte betat av. Rödlistad art: Art som klassificerats i någon av rödlistekategorierna: Nationellt utdöd (RE), Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN), Sårbar (VU), Nära hotad (NT) eller Kunskapsbrist (DD) Stubbskottsäng: En särskild form av slåtteräng i Sydsverige där man rothögg träd och buskar (exempelvis al, ask, lind, hassel) som därefter satte nya skott. Triviala träd/ triviallöv: Trädarter som är vanliga och som sprider sig lätt, till exempel björk, rönn, asp, al. Veteranisera: Att aktivt skada träd för att det snabbare ska uppnå naturvårdsnytta som annars först uppkommer efter lång tid. Exempelvis partiell ringbarkning, skada rötter eller stam eller annan mekanisk behandling i samma syfte. Ädellövträd: Ofta något mer krävande trädslag och med högre ekonomiskt värde. Hit räknas ek, ask, alm, bok, fågelbär, skogslind, skogslönn och avenbok. Överhållen skog: Ett begrepp som i normalt skogsbrukssammanhang avser skog som har passerat ekonomiskt mest gynnsamma avverkningsålder. Helsingborg stad har inga avkastningskrav på kommunägd skogsmark och därför är målsättningen alltid överhållen skog där biologiska och rekreativa värden premieras. 13 Källor Kartor och flygfoto Avritning av 1700-talskartor, Sjöbeck, M., Skånska rekognosceringskartan, 1812-1815. Häradsekonomiska kartan, 1912. Ekonomiska kartan, 1970. Flygfoto över Helsingborg, 1939. Flygfoto över Helsingborg, 1965. Ortofoto över Helsingborg 2012. Jordartskarta Helsingborg SV. Ser Ae Nummer 16. SGU 1974 Planer och program Kulturminnesvårdsprogram för Helsingborgs kommun. Helsingborgs stad 1991. Grönstrukturprogram för Helsinborg. Helsingborgs stad 2014 Natur- och kulturmiljöprogram för Helsingborg. Stadsbyggnadsförvaltningen pågående arbete. Naturvårdsplan för Helsingborgs kommun. Helsingborgs stad1992. Naturvårdsprogram för Skåne. Länsstyrelsen i Skåne län1996. Närmare till naturen i Skåne. Länsstyrelsen i Skåne 2003. PM Klimatanpassning. Helsingborgs stad 2012. Skogsbruksplan för Helsingborgs stad. Skogsvårdsstyrelsen1997. Skogsstrategi för Skåne. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen 2005 44 ÄÖP Pålsjö, Utställningshandling förslag, Helsingborgs stad 2013 ÖP2010 – en strategisk översiktsplan. Helsingborgs stad 2010. Litteratur/Inventeringar/Artfakta Allmänningen Kulla fälad. Helsingborgs museums årsbok. Sjöbeck M 1947 Artfakta Artdatabanken SLU www.artfakta.se Artpools- och traktanalys av lövträdbärande marker i Blekinge, Skåne och Hallands län. Länsstyrelserna i Blekinge län, Skåne Län, Halland och Skogsvårdsstyrelsen Södra Götaland 2002 Död ved i levande skogar - Hur mycket behövs och hur kan målet nås? Naturvårdsverket rapport 5413, 2005. En översiktlig inventering av lavar i Helsingborgs kommun. Johansson, P. 1992 En översiktlig inventering av evertebrater i Helsingborgs kommun. Gärdenfors, U. 1989 Helsingborgs historia 1925 Del I Forntiden och den äldre medeltiden Helsingborgs stadslexikon. Helsingborgs lokalhistoriska förening 2006 Helsingborgs raviner och dalar – ett urval. Helsingborgs stad 2009 Skogsskadeinventering 1987 och Skogsskadeundersökning i Helsingborg 1997, Ekologgruppen 1987 och 1997 Fåglar i Pålsjöområdet (fyndlista). Kullabygdens Ornitologiska Förening 2013 Kärlväxtinventering av Helsingborgs skogsmark. 1999-2000. Hanson, S-Å., Ramlösa naturkonsult, Helsingborg. Mossinventering Helsingborgs kommun. Brunet, J. och Godow, S. 1989 Mångbruksplan för Helsingborgs stads skog, 2008 Naturinventering av Pålsjö skog med omgivning 2013. Calluna 2013 Pålsjö skog – åtgärder och utveckling. Ramböll 2010 Pålsjö skog rapport 2010 – inventering av markkemi och skogsskador. Ekobalans 2010 Rödlistade arter i Sverige 2005. Gärdenfors, U. (ed). Artdatabanken, SLU, Uppsala 2005 Skyddsvärda skalbaggar och andra organismer i lövträdsmiljöer i Helsingborgs stad. Malmqvist, A. Naturcentrum 2005 Muntliga kontakter Christer Strid, Kullabygdens ornitologiska förening Jan-Erik Hederås, Naturskyddsföreningen i Helsingborg 45 Bilaga 1. Avgränsning av reservatet Pålsjö naturreservat markerad med svartstreckad linje på ortofoto från 2014. 46 Bilaga 2. Skötselområden Skötselområdena markerade med gul linje på ortofoto från 2014. 47 Bilaga 3. Stigar inom reservatet 2014 48 Bilaga 4. Öppet vatten 2014 49 Bilaga 5. Dikningsföretag Dikningsföretag inom reservatet markerade med blå linje: Sofiero och Laröd n:ris 2 och 4 50 Bilaga 6. Förslag på nya stigar, planteringar, med mera 51 Bilaga 7. Lista över funna arter inom reservatsområdet Kärlväxter Amerikansk dunört Epilobium adenocaulon Andmat Lemna minor Ask Fraxinus excelsior Asp Populus tremula Avenbok Carpinus betulus Benved Euonymus europaeus Bergdunört Epilobium montanum Bergek Quercus petraea Bergrör Calamagrostis epigejos Bergslok Melica nutans Bergssyra Rumex acetosella Besksöta Solanum dulcamara Björnbär Rubus spp Bladvass Phragmites australis Blekbalsamin Impatiens parviflora Blåbär Vaccinium myrtillus Blåsuga Ajuga pyramidalis Blåtåtel Molinia caerulea Bok Fagus sylvatica Brakved Frangula alnus Brunstarr Carex acutiformis Brunört Prunella vulgaris Brännässla Urtica dioica Buskstjärnblomma Stellaria holostea Bäckbräsma Cardamine amara Desmeknopp Adoxa moschatellina Druvfläder Sambucus racemosa Ek Querqus robur Ekorrbär Maianthemum bifolium Engelskt rajgräs Lolium perenne Etternässla Urtica urens Fackelblomster Lythrum salicaria Femfingerört Potentilla argentea Flenört Scrophularia nodosa Flockfibbla Hieracium umbellatum Frossört Scutellaria galericulata Fyrkantig johannesört Hypericum maculatum Fågelbär Prunus avium Fårsvingel Festuca ovina Getapel Rhamnus catharticus Glasbjörk Betula pubescens 52 Granbräken Drypteris cristata Grendunört Epilobium roseum Grenrör Calamagristis canescens Groblad Plantago major Gråal Alnus incana Gråbo Artimisia vulgaris Gråfibbla Pilosella officinarum Gråstarr Carex canescens Gråvide Salix cinerea Gulsippa Anemone ranunculoides Gulsporre Linaria vulgaris Gulkämpar Plantago maritima Gökärt Lathyrus linifolius Hagfibbla Hieracium vulgatum Hallon Rubus idaeus Hampflockel Eupatorium cannabinum Harkål Lapsana communis Harstarr Carex leporina Hassel Corylus avellana Hultbräken Thelypteris phegopteris Humleblomster Geum rivale Hundkäx Anthriscus sylvestris Hundäxing Dactylis glomerata Hägg Prunus padus Hässlebrodd Milium effusum Hönsarv Cerastium fontanum Igelknopp Sparganium Spp Jolster Salix Pentandra Jordreva Glechoma hederacea Lundkardborre Arctium nemorosum Kabbeleka Caltha palustris Kanadabinka Conyza canadensis Kanadensiskt gullris Solidago canadensis Kirskål Aegopodium podagraria Klibbal Alnus glutinosa Klotgräs Knappsäv Eleocharis palustris Knapptåg Juncus conglomeratus Knipparv Cerastium glomeratum Knippfryle Luzula campestris Knylhavre Arrhenatherum elatius Korsört Senecio vulgaris Krusbär Ribes uva-crispa Krussilja Selinum carvifolia Kruståtel Deschampsia flexuosa Krypbjörnbär Rubus sect. Corylifolii Kråkvicker Vicia cracca Kvickrot Elytrigia repens Kålmolke Sonchus oleraceus Kärrfibbla Crepis paludosa Kärrgröe Poa trivialis Kärrtistel Cirsium palustre Kärrviol Viola palustris Lentåtel Holcus mollis Liljekonvalj Convallaria majalis Lind Tilia cordata Lingon Vaccinium vitis idaea Liten blåklocka Campanula rotundifolia Liten kardborre Arctium minus Ljung Calluna vulgaris Luddtåtel Holcus lanatus Lundbräken Dryopteris dilatata Lundgröe Poa nemoralis Lundvårlök Gagea spathacea Löktrav Alliaria petiolata Majbräken Athyrium filix-femina Majsmörblomma Ranunculus auricomus Majveronika Veronica serpyllifolia Marviol Cakile maritima Maskrosor Taraxacum spp Mjölke Epilobium angustifolium Monke Jasione montana Murgrönsveronika Veronica hederifolia Nagelört Erophila verna Nattskatta Solanum nigrum Naverlönn Acer campestre Nejlikrot Geum urbanum Nordbräken Dryopteris expansa Nyponros Rosa dumalis Odon Vaccinium uliginosum Ogräsmaskros Taraxacum sect. Ruderalia Olvon Viburnum opulus Ormbär Paris quadrifolia Oxel Sorbus intermedia Parkslide Fallopia japonica Pillerstarr Carex pilulifera Pipdån Galeopsis tetrahit Piprör Calamagrostis arundinacea Renfana Tanacetum vulare Revfibbla Hieracium auricula Revsmörblomma Ranunculus repens Robinia Robinia pseudoacacia Rosendunört Epilobium hirsutum Rotfibbla Hypochoeris radicata Rundhagtorn Crataegus laevigata Rundhagtorn x Korall/ Crataegus spetshagtorn Rundhagtorn x Trubb- Crataegus hagtorn Röda vinbär Ribes rubrum Rödkörvel Torilis japonica Rödnarv Spergularia rubra Rödplister Lamium purpureum Rödven Agrostis capillaris Röllika Achillea millefolium Rönn Sorbus aucuparia Rörflen Phalaris arundinacea Saltarv Honckenya peploides Sandrör Ammophila arenaria Sandstarr Carex arenaria Skogsalm Ulmus glabra Skogsbjörnbär Rubus nessensis Skogsbräken Dryopteris carthusiana Skogsek Quercus robur Skogslönn Acer platanoides Skogsnarv Moehringia trinervia Skogsnoppa Gnaphalium sylvaticum Skogsskräppa Rumex sanguineus Skogsstarr Carex sylvatica Skogsstjärna Trientalis europaea Skogsviol Viola riviniana Skånsk Nunneört Corydalis cava Sloknunneört Corydalis pumila Smultron Fragaria vesca Smånunneört Corydalis intermedia Smörblomma Ranunculus acris Snårvinda Calystegia sepium Snärjmåra Galium aparine Sommarvicker Vicia sativa Sparvnäva Geranium pusillum Spetshagtorn Crataegus rhiphidophylla Stagg Nardus stricta Stenbär Rubus saxatilis Stenmåra Galium saxatile Stensöta Polypodium vulgare Sankt Pers nycklar Orchis mascula 53 Stinknäva Geranium robertianum Stor sötväppling Melilotus altissimus Stor ängssyra Rumex thyrsiflorus Storgröe Poa remota Storrams Polygonatum multiflorum Strandklo Lycopus europaeus Strandkål Crambe maritima Strandkämpar Strandråg Stjärnstarr Carex echinata Styvmorsviol Viola tricolor Svalting Alisma plantago aquatica Svalört Ranunculus ficaria Svinmålla Chenopodium album Sykomorlönn Acer pseudoplatanus Sälg Salix caprea Sötbjörnbär Rubus plicatus Tall Pinus sylvestris Teveronika Veronica chamaedrys Tiggarranunkel Ranunculus sceleratus Timotej Phleum pratense Tomtskräppa Rumex obtusifolius Toppdån Galeopsis bifida Trampört Polygonum aviculare Trift Armeria maritioma Trubbhagtorn Crataegus monogyna Trådtåg Juncus filiformis Träjon Dryopteris filix-mas Tusensköna Bellis perennis Tuvtåtel Deschampsia caespitosa Tuvull Eriophorum vaginatum Tvåblad Listera ovata Ullig kardborre Arctium tomentosum Vasstarr Carex acuta Veketåg Juncus effusus Videört Lysimachia vulgaris Vildapel Malus sylvestris Vildkaprifol Lonicera periclymenum Vispstarr Carex digitata Vitgröe Poa annua Vitklöver Trifolium repens Vitplister Lamium album Vitsippa Anemone nemorosa Vitskråp Petasites albus (inplanterad) Vårförgätmigej Myosotis stricta Vårtbjörk Betula pendula Vårfryle Luzula pilosa Vårtåtel Aira praecox 54 Vårvicker Vicia lathyroides Våtarv Stellaria media Vägmålla Atriplex patula Vägtistel Cirsium vulgare Åkerfräken Equisetum arvense Åkerförgätmigej Myosotis arvensis Åkerkulla Anthemis arvensis Åkertistel Cirsium arvense Äkta Johannesört Hypericum perforatum Älggräs Filipendula ulmaria Ältranukel Ranunculus flammula Ängsfryle Luzula multiflora Ängsgröe Poa pratensis Ängshaverrot Tragopogon pratensis Ängssyra Rumex acetosa Ärenpris Veronica officinalis Örnbräken Pteridium aquilinum Svampar (urval) Bokvaxskivling Hygrophorus mesotephrus Fnösketicka Fomes fomentarius Gallsopp Tylopeus felleus Gråfotad flugsvamp Amanita excelsa Grå bläcksvamp Coprinopsis atramentaria Hinnskivling Bolbitius reticulatus Honungsskivling Armillaria mellea coll. Kantarell Cantharellus cibarius Liten stinksvamp Mutinus caninus Ostronmussling Pleurotus ostreatus Porslinsskivling Oudemansiella mucida Koralltagsvamp Hericium coralloides Korallticka Grifola frondosa Raggskinn Stereum hirsutum Rodnande flugsvamp Amanita rubescens Rökslöjskivling Hypholoma capnoides Stinksvamp Phallus impudicus Sidenticka Coriolos versicolor Skillerticka Inonotus cuticularis Trollsmör Fuligo septica Vinterticka Polyporus brumalis Mossor (urval) Björnmossor Polytrichum spp Husmossa Hylocomium splendens Kammossa Ptilium crista castrensis Kvastmossor Dicranum spp Nålkvastmossa Dicranum tauricum Krusig ulota Ulota crispa Levermossa Mercanthiophyta sp Stjärnmossor Mnium spp Vågig sidenmossa Plagithecium undulatum Platt fjädermossa Neckera complanata Atrichium undulatum Bryum cf pallescens Brachythecium rutabulum Brachythecium velutinum Calliergonella cuspidatum Cephalozia bicuspidata Ceratodon purpureus Dicranella heteromalla Dicranum scoparium Oxyrrhyncium prolongum Herzogiella seligeri Hypnum cupressiforme Isopterygium elegans Lophocolia bidentata Lophozia bicrenata Mnium hornum Plagiomnium affine Pleuridium subulatum Polytrichum formosum Polytrichum juniperinum Polytrichum piliferum Racomitrium heterostichum Rhizomnium punctatum Plagiothecium curvifolium Plagiothecium laetum Rhytidiadelphus squarrosus På bland annat stenmurar har följande mossarter hittats i omgivningen: Bryum argenteum Tortula muralis Tortula ruralis Tortula subulata Amblystegium serpens Brachythecium albicans Brachythecium pupuleum Brachythecium sarebrosum Hypnum cupressiforme lindbergii Orthotrichum diaphanum Sanionia unicinata Lavar ovanliga arter Bokkantlav Lecanora glabrata Bokvårtlav Pyrenula nitida Glansfläck Arthonia spadicea Grynig dagglav Physconia grisea Grå skärelav Schismatomma decolorans Matt pricklav Arthonia pruinata Orangepudrad klotterlav Opegrapha ochrocheila Rostfläck Arthonia vinosa Savlundlav Bacidia incompta Stiftklotterlav Opegrapha vermillicifera Lavar vanliga arter Blåslav Hypogymnia physodes Färglav Parmelia saxatilis Kartlav Rhizocarpon geographicum Skrynkellav Parmelia sulcata Vägglav Xanthoria parietina Lepraria incana coll. Cladonia coniocraea, Hypogymnia physodes Lecanora conizaeoides. Parmelia saxati/is Mycoblastus sterilis. Pertusaria perrusa Buellia punctata, Pertusaria amara, Phlyctis argena Physcia tenella. Calicium viride, Chaenotheca trichialis, Cyphelium inquinans, Evemia prunastri, Haematomma ochroleucum, Lecanora expallens Parmelia sulcata. Anhonia spadicea Lecanora chlarotera, Phlyctis argena, Pyrrhospora quernea Anhonia vinosa Fåglar Bivråk Pernis apivorus Björktrast Turdus pilaris Blåmes Parus caeruleus Bofink Fringilla coelebs Domherre Pyrrhula pyrrhula Drillsnäppa Actitis hypoleucus Dubbeltrast Turdus viscivorus Entita Parus palustris Fasan Phasianus colchicus Fiskmås Larus canus Glada Milvus milvus Gransångare Phylloscopus collybita Gravand Tadorna tadorna Grå flugsnappare Muscicapa striata Gråhakedopping Podiceps grisegena Gråhäger Ardea cinerea Gråsparv Passer domesticus Gråtrut Larus argentatus Gräsand Anas plathyrhyncos 55 Grönfink Carduelis chloris Gröngöling Picus viridis Grönsiska Carduelis spinus Grönsångare Phylloscopus sibilatrix Gulsparv Emberiza citrinella Gärdsmyg Troglodytes troglodytes Gök Cuculus canorus Havstrut Larus marinus Hussvala Delichon urbica Härmsångare Hippolais icterina Hämpling Carduelis cannabina Järnsparv Prunella modularis Kaja Corvus monedula Kattuggla Strix aluco Knipa Bucephala clangula Knölsvan Cygnus olor Koltrast Turdus merula Korp Corvus corax Kråka Corvus corone cornix Ladusvala Hirundo rustica Lövsångare Phylloscopus trochilus Mindre hackspett Dendrocopos minor Mindre strandpipare Charadrius dubius Morkulla Scolopax rusticola Näktergal Luscinia luscinia Nötskrika Garrius glandarius Nötväcka Sitta europaea Ormvråk Buteo buteo Pilfink Passer montanus Rapphöna Perdix perdix Ringduva Columba palumbus Råka Corvus frugilegus Rödbena Tringa totanus Rödhake Erithacus rubecula Rödstjärt Phoenicurus phoenicurus Rörhöna Gallinula chloropus Silltrut Larus fuscus Skata Pica pica Skogsduva Columba oenas Skogssnäppa Tringa ochropus Skrattmås Larus ridibundus Sothöna Fulica atra Sparvhök Accipiter nisus Spillkråka Dryocopus martius Stare Sturnus vulgaris Steglits Carduelis carduelis Stenknäck Coccothraustes coccothraustes Stenskvätta Oenanthe oenanthe Stjärtmes Aegithalos caudatus Storskarv Phalacrocorax carbo Strandskata Haematopus ostralegus 56 Större hackspett Dendrocopos major Svarthätta Sylvia atricapilla Svartmes Parus ater Svartvit flugsnappare Ficedula hypoleuca Sånglärka Alauda arvensis Sädesärla Motacilla alba Talgoxe Parus major Talltita Parus montanus Taltrast Turdus philomelos Tofsvipa Vanellus vanellus Tornfalk Falco tinnuculuc Tornseglare Apus apus Trädpiplärka Anthus trivialis Trädgårdssångare Sylvia borin Trädkrypare Certhia familiaris Törnskata Lanius collurio Törnsångare Sylvia communis Vigg Aythya fuligula Ängspiplärka Anthus pratensis Ärtsångare Sylvia corruca Evertebrater - rödlistade eller ovanliga för området, Insekter, spindlar, maskar med flera (urval) Bokblombock Stictoleptura scutellata ”smalplattbagge” Uleiota planatus Prydnadsbock Anaglyptus mysticus ”Vedvivel” Phloeophagus thomsoni ”Mångfoting” Nanogona polydesmoides ”Stumpbagge” Plegaderus caesus Bokoxe Dorcus parallelopipedus Större vedsvampbagge Mycetophagus quadripustulatus “En kamkobagge” Prionychus ater Enfärgad barksvartbagge Coriceus unicolor Ekbarkborre Dryocoetes villosus Bålgegeting Vespa crabro Criorhina asilica Hallonblomfluga Aeletes atomarius Cis castaneus Cryptophagus labilis Epuraea guttata Euplectus brunneus Euplectus duponti Hylis foveicollis Plegaderus dissectus Priobium carpini Blåvingad lövsvampbagge Tetratoma fungorum Större sågsvartbagge Uloma culinaris Bålgetingkortvinge Velleius dilatatus Mollusker Större skogsglanssnäcka Aegopinella nitidula Fäckig lundsnäcka Arianta arbustorum Ängsdvärgsnäcka Carychium Trädgårdssnäcka Cepaea hortensis Parksnäcka Cepaea nemoralis Strimspolsnäcka Clausilia bidentata (Ström) Allmän agatsnäcka Cochlicopa lubrica Mindre agatsnäcka Cochlicopa lubricella Slät spolsnäcka Cochlodina laminata Sträv skruvsnäcka Columella aspera Fläckdisksnäcka Discus rotundatus Allmän konsnäcka Euconulus fulvus Vinbergssnäcka Helix pomatia Linnaeus Strimglanssnäcka Nesovitrea hammonis Löksnäcka Oxychilus alliarius Källarglanssnäcka Oxychilus draparnaudi Större bärnstenssnäcka Succinea putris Skäggsnäcka Trochulus hispidus Större kristallsnäcka Vitrea crystallina Glassnäcka Vitrina pellucida Skogsdvärgsnäcka Carychium tridentatum Strimgrynsnäcka Vertigo substriata Punktsnäcka Punctum pygmaeum Sniglar….. Däggdjur Ekorre Sciurus vulgaris Fransfladdermus Myotis nattereri (sårbar) Fälthare Lepus europaeus Grävling Meles meles Gråskimlig fladdermus Vespertilio murinus Igelkott Erinaceus europaeus Iller Mustela putorius Mindre skogsmus Apodemus sylvaticus Mink Mustela vision Mullvad Talpa europaea Skogsmård Martes martes “Näbbmus” Soricidae sp Nordisk fladdermus Eptesicus nilssoni Rådjur Capreolus capreolus Rödräv Vulpes vulpes Småvessla Mustela nivalis Större skogsmus Apodemus fl avicollis Skogssork Clethrionomys sp Sydfladdermus Eptesicus nilssonii Vildkanin Oryctolagus cuniculus Åkersork Microtus sp Grod- och kräldjur Huggorm (trolig) Vipera berus Kopparödla Anguis fragilis Mindre vattensalamander Triturus vulgaris Skogsödla Zootoca vivipara Snok Natrix natrix Större vattensalamander (trolig) Triturus cristatus Vanlig groda Rana temporaria Vanlig padda Bufo bufo Åkergroda Rana arvalis Marina växter och djur Ålgräs Zostera marina Blåstång Fucus vesicolosus Sågtång Fucus serratus Nating Ruppia sp Nate Potamogeton sp. Bladtången (Laminaria saccharina) Tarmtång Enteromorpha intestinalis Grönslick Cladophora Östersjömusslan (Macoma balthica) Hjärtmussla, Sandmussla Östersjömussla Tusensnäcka Strandsnäckan (Littorina littorea) ”Små musslor” Abra alba och Abra nitida Ärtmusslan (Corbula gibba) Islandsmusslan (Artica islandica) Kräftdjuret Diastylis rathkei. Tånglusen (Idothea sp.) Märlan Corophium volutator Havsborstmask Arenicola marina (sandmask), Nereis diversicolor och Pygospio elegans. Smörbultar: stubb Pungräkor Sandräkor till exempel Crangon crangon, Gammarus sp. och Idothea sp., Blåmussla Skrubbskädda Sandskädda Rödspätta Piggvar. Torsk Gadus morua Stenbit Horngädda Havsöring Salmo Ål Nejonöga Strandkrabba (Carcinus maenas) Strandväxter Fårsvingel Festuca ovina Gulkämpar Plantago maritima Marviol Cakile maritima 57 Rödven Agrostis tenuis Saltarv Honckenya peploides Sandrör Ammophila arenaria Sandstarr Carex arenaria Strandkål Crambe maritima Strandkämpar Strandråg Styvmorsviol Viola tricolor Trift Armeria maritioma 58
© Copyright 2024