Välkommen till KlinFys Östra!

2015-08-17
Välkommen till KlinFys Östra!
Vilka är vi?
Klinisk fysiologi SU är en diagnostisk enhet med fokus på funktionsundersökningar, och bildar en
SU-övergripande verksamhet med ca 150 anställda. Detta dokument beskriver verksamheten på
Östra där omkring 50 personer tjänstgör, varav ca 10 läkare och 25 BMA (biomedicinska
analytiker med inriktning fysiologi), därtill administrativ personal och ett par tekniker som
hanterar medicinteknisk utrustning, IT- och strålskyddsfrågor.
Knappt hälften av våra remisser kommer från ”huset” ffa från kardiologi och internmedicin Östra,
men vi undersöker många olika typer av patienter åt olika remittenter inkl akutmottagning,
vårdcentraler och privatläkare.
Avdelningen på Östra är öppen dagtid och har ett sortiment om totalt ett fyrtiotal olika
undersökningar varav de flesta kan insorteras i några större grupper: Ekokardiografi,
kärldiagnostik, nuklearmedicin, EKG och arbetsprov utgör majoriteten av daglig verksamhet.
Något mindre frekventa undersökningar är spirometri/lungfunktion, långtidsblodtryck
På avdelningen finns 2 gammakameror, specialutrustat lab för beredning av radioaktiva
läkemedel, totalt 7 ultraljudsmaskiner, 2 ergometercyklar, gångmatta, lunglab med bl.a.
kroppspletysmograf. Patientadministration och svarshantering hanteras i vårt lokala system PAF.
Hjärtpatienter diskuteras på kardiologkonferens en gång/v, och vi deltar i konferenser bl.a. kring
thoraxkirurgi och GUCH-patienter (vuxna med medfödda hjärtfel). Förutom klinisk verksamhet är
många medarbetare engagerade i undervisning och i forskningsprojekt inom bl.a. ekokardiografi,
endotelfunktion, trombosbehandling, bandspelar-EKG, GUCH.
Undersökningar inom klinisk fysiologi bygger på ett nära samarbete mellan BMA och läkare.
BMA är specialiserade på vissa undersökningar och ofta mycket rutinerade, de arbetar ganska
självständigt och gör de flesta praktiska moment i undersökningarna, samlar in bilder och kurvor,
gör mätningar och beräkningar och sammanställer beslutsunderlag för läkarens slutliga
bedömning. För att få bra förståelse för de svårigheter vi kan möta i olika undersökningsmetoder
är det värdefullt att få inblick i såväl BMA-arbetet som läkares tolkning/ bedömning.
Vår roll i sjukvården?
Diagnostik är centralt inom många specialiteter, inte minst internmedicin, och klinisk fysiologi
blir för många stora patientgrupper en vattendelare som avgör patientens väg i vården och vidare
handläggning – det gäller t.ex. de flesta hjärtsjukdomar där vi med ekokardiografi kan påvisa
klaffel och hjärtsvikt, med arbetsprov eller myokardscintigrafi kan påvisa/utesluta ischemisk
hjärtsjukdom men även tromboemboliska sjukdomar där vi kan påvisa DVT i benen respektive
lungemboli. KOL och claudicatio är andra stora sjukdomar där klinfys-undersökningar ofta avgör
diagnosen. Vi kan också hjälpa till med underlag för behandling av t.ex. halsartärstenos vid
stroke/TIA och varicerkirurgi.
Kärldiagnostik
..innefattar dels ankel-tåtrycksmätning med manschetter och penndoppler/fotocell för att
detektera flöde, dels olika ultraljudsundersökningar enligt följande:
Ultraljudsundersökning avseende venös insufficiens (vensonografi) görs för att kartlägga reflux
i ytliga vener, perforanter och ev djupa vener inför ev varicerkirurgi.
Ultraljudsundersökning avseende DVT (trombossonografi) : klinisk trombosdiagnostik är
osäker och en bra diagnostik behövs innan man påbörjar AK-behandling som ofta är långvarig och
förknippad med blödningsrisk. Undersökningen omfattar för det mesta ljumske-lår-knäveck,
ibland underben, och även armar /subclavia samt bäckenvener förekommer.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Klinisk fysiologi, SU/Östra, Centralkliniken Plan 1
Tel: 031-3434912
www.klinfys.su
Halsartärultraljudsundersökning (halsartärsonografi, har tidigare även kallats ”carotisdoppler”,
”duplex” eller ”triplex”) syftar främst till att hitta en tät stenos i a carotis interna med
supratentoriella symtom på rätt (kontralat) sida som då utgör indikation för kirurgi på en i övrigt
operabel patient. Vi bedömer plack och flödeshastigheter i carotisbifurkation och även flöde i
vertebralartärer som kan påverkas av en proximal subklaviastenos (subklaviastöld).
Perifer kärldiagnostik inkluderar ankeltryck med vanlig manschett och penndoppler + samt
tåtryck mätt med tåmanschetter med fotodetektor för tåblodflöde. Sänkt ankeltryck kan förklara
claudicatio intermittens och vid mycket låga tryck perifera sår. Tåtryck är speciellt värdefullt vid
diabetes där man kan får falskt höga ankeltryck pga stel artär (mediaskleros).
Ben/armartärsonografi görs som ytterligare kartläggning vid arteriell insufficiens och vi kan då
kartlägga plack, stenoser och ockluderade artärsegment ofta inför kärlkirurgi
Accessonografi – ultraljudsundersökning av dialysaccess, typiskt AV-fistel på underarmen, görs
ffa då man har problem med dialys – vi mäter flöde i fisteln och letar efter stenos på artär-eller
vensidan.
AAA-screening Vi medverkar i screening för bukaortaaneurysm på 65-åriga män.
Kontroll efter genomgången djup ventrombos vi bedömer venflöde och mängd kvarvarande
trombrester dels med ultraljudsundersökning (posttrombossonografi eller PTS - i vilken
omfattning kärlet kan komprimeras), dels med en kvantitativ venflödesmätning med
avflödespletysmografi.
Pseudoaneurysm förekommer efter artärkateterisering i ljumsken efter t.ex. PCI, dessa kan
diagnosticeras med ultraljud och kan ibland även behandlas med lokal kompression med
ultraljudproben under samtidig kontoll av blodflöden.
Ekokardiografi
Ultraljudsundersökningar av hjärtat ingår som en central del i handläggningen av många
hjärtsjukdomar. Vid ekosektionen arbetar ca 10 personer (läkare och BMA) på fem
undersökningsrum med speciell undersökningsbrits samt ett hjärtlabs-rum utanför avd 357,
bildtolkning görs ofta på vårt granskningsrum med flera arbetsstationer.
TTE, transthorakal ekokardiografi, börjar med en basal screeningdel för att identifiera vanliga
sjukdomar som kan ses med eko. Därefter tas ofta några fler bilder för att bättre värdera avvikelser
och svara på remissfrågeställning. Sjukdomar som kan ses är t.ex. hyperton hjärtsjukdom (VKhypertrofi =ökad vk massa) ischemisk hjärtsjukdom (regionalt nedsatt rörlighet i VK som akinesi,
hypokinesi), hjärtsvikt (nedsatt ejektionsfraktion, nedsatt slagvolym och/eller nedsatt diastolisk
funktion), perikardvätska, klaffel (insufficiens, stenos), endokardit (vegetation, abscess,
klaffdestruktion), hypertrof kardiomyopati, påverkan på höger kammare av lungembolism.
TEE, transesofageal ekokardiografi är en kompletterande metod med högre detaljupplösning än
TTE och indicerad vid tex. misstanke om endokardit, tromb i vänster förmaksöra vid FF, eller
PFO (patent foramen ovale). En probe förs ned i esofagus och hamnar då omedelbart inpå vänster
förmak och ger en bra bild av ffa mitralis, aorta och förmaken.
Eko under liggande cykling är en komplettering som kan värdera hemodynamiken vid fysisk
ansträngning och vara indicierat vid tex mitralstenos eller mitralisinsufficiens.
EKG/Arbetsfysiologi
Arbetsprov används främst för att påvisa arbetsutlöst myokardischemi. Provokation görs vanligen
med cykelergometer. Gångprovokation används i enstaka fall då patienten inte kan cykla (artros,
personer som aldrig lärt sig cykla). Provokationen är ganska lik vardagliga ansträngningar och
man får utöver EKG-reaktion värdefull information om patientens arbetsförmåga, andfåddhet,
blodtrycksreaktion och ansträngningsrelaterade symtom och kan penetrera detta under pågående
besvär.
LTER - Långtids-EKG-registrering utförs ofta som ett eller ibland flera dygns registrering där
hela EKG spelas in och patienten får registrera symtom och aktiviteter. På detta sätt kan vi
klargöra ev relation mellan symtom och arytmier.
Lungfysiologi
Vi har ett välutrustat lungfys-lab och kan med spirometri och kroppspletysmograf mäta vanliga
spirometriska parametrar flöden (t.ex. FEV1) och lungvolymer (VC, TLC…).
Diffusionskapacitet är ett värdefullt mått på alveolärt gasutbyte.
Kvävgasutsköljning används för att påvisa en ojämn ventilationsfördelning i lungorna.
Impulsoscillometri är en snabb undersökning som kräver minimal patientmedverkan och ger ett
mått på flödesmotstånd och ”styvhet” i luftvägarna.
Patologisk luftvägsreaktivitet kan ibland provoceras fram med metakolintest (om spirometri i vila
är normal). NO-mätning i utandningsluften är ett mått på eosinofil inflammation i lungan
(allergisk astma).
Nuklearmedicin
Nuklearmedicinska undersökningar avbildar hur radioaktiva substanser fördelas i kroppen med
eller utan provokation. Radioaktiviteten (nästan alltid teknetium - 99mTc) binds till olika
bärarmolekyler för olika frågeställningar. Några vanliga undersökningar på Östra:
Myokardscintigrafi – Används vid ischemidiagnostik. En radioaktivt märkt bärarmolekyl fäster i
mitokondrier i arbetande muskel, speciellt myokard, baserat på momentan fördelning av
blodcirkulationen. Om man injicerar under provokation kan man då avbilda skillnader i
cirkulation i olika delar av hjärtat. Provokationen kan bestå av cykelarbete med ökat hjärtarbete
och ev ischemi i vissa delar av hjärtat, men man kan även provocera med adenosin som dilaterar
friska kärl varvid sjuka/stenotiska kärl får minskat flöde.
Lungscint – För att detektera lungemboli. Görs ofta som kombination av ventilations- och
perfusionsscint. För perfusionsundersökning ger man en bärarmolekyl fäst vid albuminaggregat i
intravenös injektion - dessa aggregat fastnar i lungkapillärer och vi kan avbilda relativa skillnader
i lungperfusionen. För att undersöka ventilation låter man patienten inhalera ”rök” som är
radioaktivt märkt och fastnar i alveoler utifrån ventilationsfördelning. Genom att jämföra
ventilations- och perfusionsbilder kan man korrigera för ev lungsjukdomar och få en mer specifik
bedömning av patologi i lungperfusionen. Lunscint ger mindre stråldoser till bröstvävnad än CT,
och är förstahandsundersökning hos gravida, patienter med kontrastallergi samt högt kreatinin
Skelettscint – För att se metastaser eller frakturer. Man binder isotopen till en fostfatförening som
byggs in i skelettet med hjälp av osteoblaster. Upptaget avspeglar osteoblastaktivitet och vid de
flesta sklerotiska metastaser och skelettumörer har man en ökad osteoblastaktivitet vilket ger ett
ökat upptag. Även frakturer syns tydligt.
Hör av dig!
Vi vill gärna ha mer feedback från remittenter om vad vi gör, och försöker efter bästa förmåga
ställa upp och svara på frågor kring våra undersökningar. Kontakta oss gärna om du har
funderingar, t.ex. via receptionen på tel. 34912.