Nationella prov- som stöd eller som tidstjuv?

Nationella prov- som stöd eller
som tidstjuv?
En kvantitativ studie om lärares uppfattning av nationella prov
High stakes- as supporting or as time consuming? A quantitative
study on teachers’ perceptions of high stakes
Åsa Melin
Institutionen för Humaniora och Samhällsvetenskap
Magisterprogram i Utbildningsledning och Skolutveckling
Avancerad nivå, 15 hp
Handledare: Getahun Yacob Abraham
Examinator: Hector Perez Prieto
Datum
Löpnummer
Abstract
In recent years, more of high stakes (National exam- NP) have been introduced in Sweden
and now (2015) the government has decided that the NP in social sciences- and natural
science in 6th grade is optional in order to reduce teachers' administrative burden. Based on
these reforms, to have more tests in more grades and also on the decision to remove the test,
the purpose of this study is to examine how teachers perceive the work of the (NP).
A quantitative research was done in the form of questionnaires. The study was based on
questionnaires regarding the time for working with the NP and of the intention that the NP
should be a support for teachers.
The result of the study is linked to school development and the constructivist theory of
learning. The results show that teachers perceive work with NP takes a lot of time, where as
the time for administration seems to take slightly lesser time than the time for assessing the
exams. The results also indicate that teachers perceive NP as supportive, mainly in relation to
the curriculum. The result also shows if management gives priority to work with NP it affects
teachers' perception of it positively.
Key words; High stakes, school development, school management
Sammanfattning
De senaste åren har fler nationella prov (NP) införts i svensk skola och nu (2015) har sittande
regering tagit beslut om att göra NP i samhällsorienterande- och naturorienterande ämnen i
årskurs 6 frivilliga i syfte att minska lärares administrativa börda. Utifrån dessa reformer,
både att införa fler prov i fler årskurser men också utifrån beslutet att göra vissa prov frivilliga
var syftet med uppsatsen att undersöka hur lärare uppfattar arbetet med NP.
En kvantitativ totalundersökning gjordes i form av en enkätstudie. Uppsatsen utgick från
frågeställningar beträffande tiden för arbetet med NP samt intentionen att NP ska vara ett stöd
för lärare.
Resultatet i denna studie kopplas till skolutveckling och den konstruktivistiska teorin om
lärande. Studiens resultat visar att lärarna uppfattar att arbetet med NP tar mycket tid, där den
administrativa tiden upplevs ta något mindre tid än vad tiden för bedömning uppfattas ta.
Resultatet visar också att lärarna uppfattar NP som stödjande, främst i förhållande till
styrdokumenten samt att lärarnas uppfattningar om NP påverkas av ledningens prioritering av
arbetet med NP. Då ledningen prioriterar arbetet med NP påverkas lärares uppfattning av
provet positivt.
Nyckelord; Nationella prov, Skolutveckling, skolledning
Innehållsförteckning
Inledning .................................................................................................................................................. 5
Syfte ..................................................................................................................................................... 6
Frågeställningar ................................................................................................................................... 6
Förklaringar och avgränsningar ........................................................................................................... 6
Bakgrund och tidigare forskning ............................................................................................................. 7
Nationella prov .................................................................................................................................... 7
Tid för arbete med NP ....................................................................................................................... 12
Teoretiska utgångspunkter ................................................................................................................... 13
Vetenskapsteori................................................................................................................................. 13
Skolutvecklingsteori .......................................................................................................................... 14
Skolutveckling och Skoleffektivitet................................................................................................ 15
Skoleffektivitet .............................................................................................................................. 15
Top-down- perspektiv ................................................................................................................... 16
Skolutveckling ................................................................................................................................ 16
Bottom-up- perspektiv .................................................................................................................. 17
Metod .................................................................................................................................................... 18
Enkätkonstruktion och operationalisering ........................................................................................ 18
Statistiska analyser och kodning av rådata ....................................................................................... 19
Urval och bortfall ............................................................................................................................... 20
Bortfallsanalys ................................................................................................................................... 21
Index .................................................................................................................................................. 21
Validitet och reliabilitet ..................................................................................................................... 23
Etiska överväganden ......................................................................................................................... 24
Resultat.................................................................................................................................................. 25
Lärares uppfattning om tiden för arbetet med NP ........................................................................... 26
Lärares uppfattning av hur NP är ett stöd för dem ........................................................................... 30
Diskussion .............................................................................................................................................. 37
Metoddiskussion ............................................................................................................................... 37
Lärares uppfattning av tiden för arbetet med NP ............................................................................. 38
Lärares upplevelse av NP som stöd ................................................................................................... 39
Vidare forskning ................................................................................................................................ 41
Litteraturförteckning ............................................................................................................................. 42
Bilaga 1 .................................................................................................................................................. 44
Bilaga 2 .................................................................................................................................................. 49
Bilaga 3 .................................................................................................................................................. 50
Bilaga 4 .................................................................................................................................................. 52
Bilaga 5 .................................................................................................................................................. 55
Bilaga 6 ......................................................................................................................................................
Tabeller och figurer
Tabell 1: Index för administrativt arbete............................................................................................... 22
Tabell 2: Index för utförande och efterarbete ...................................................................................... 22
Tabell 3: Index för stöd .......................................................................................................................... 23
Tabell 4: Variabler som rör upplevelsen om tiden är rimlig. ................................................................. 26
Tabell 5 Signifikanstest rimlig tid förberedelser.................................................................................... 27
Tabell 6 Signifikanstest rimlig tid förberedelser.................................................................................... 28
Tabell 7: Mann-Whitney U-test för Stadiums upplevelse av tid ........................................................... 28
Tabell 8: Korrelationstest av ledningens prioritering och tiden för efterarbete................................... 29
Tabell 9 och 10 Medelvärden för tid gällande bedömning/utförande och tid för administrativt arbete
Tabell 11: Medelvärden för upplevelsen av den administrativa tiden, fördelat på ämnen ................. 29
Tabell 12: Medelvärden för uppfattningen av tid för utförande och bedömning av NP, fördelat på
ämnen.................................................................................................................................................... 29
Tabell 13: Frekvenstabell för upplevd stress för lärare ......................................................................... 31
Tabell 14:Korstabell för upplevd stress fördelat på stadier .................................................................. 31
Tabell 15: Medelvärden för index av uppfattningen av NP som stöd, fördelat på stadier ................... 32
Tabell 16: Medelvärden gällande stöd; i tolkning av kunskapskrav, planering av undervisning och i
betygsättning fördelat på stadier .......................................................................................................... 32
Tabell 17: Lärares uppfattning om NP är relevant i förhållande till kursplanerna ................................ 33
Tabell 18: Lärares uppfattning av om NP tydliggör mål och bedömningsnivåer .................................. 33
Tabell 19: Lärares uppfattning om NP ger eleverna möjlighet att visa vad de kan .............................. 33
Tabell 20: Medelvärde gällande uppfattning av att använda proven för att utveckla eleverna .......... 34
Tabell 21: Medelvärden gällande inställning till NP för lärare som inte har NP i sitt ämne ................. 34
Tabell 22: Analys av lärares uppfattning om NP som stöd i förhållande till uppfattningen av hur
ledningen prioriterar ............................................................................................................................. 35
Tabell 23 a, b, c: Analys av hur lärare uppfattar NP som stöd i förhållande till uppfattningen av hur
ledningen prioriterar och uppfattningen av tiden ................................................................................ 35
Figur 1: Fördelning av stadium .............................................................................................................. 25
Figur 2: Antal arbetade år; 0-5 år, 5-10 år o s v..................................................................................... 25
Figur 3: Lärares uppfattning om tiden gällande förberedelser av NP lutar åt för mycket eller för lite tid
............................................................................................................................................................... 27
Figur 4: Lärares uppfattning om tiden gällande efterarbete lutar åt för mycket eller för lite tid ........ 27
Inledning
Utbildning och skola är en viktig del i en nations infrastruktur. Hur skolan ska göras och
utföras på bästa sätt är en fråga som ständigt debatteras inom den svenska politiken. Åsikter
går isär och beslut gällande skolan tas utifrån ideologi och resultat från externa och nationella
tester (Pettersson, 2012).
Sedan 1860 har det i Sverige funnits olika centralt utarbetade prov. Från början var tanken
med proven att de skulle ta avstamp i lärarens och elevernas behov kopplat till
undervisningen. Under 1990-talet reformerades betygssystemet, från det relativa till det måloch kunskapsrelaterade, vilket också förändrade proven till att bli målrelaterade. Även om en
nationell uppföljning fanns i standard- och centralprov var de mer riktade mot att differentiera
eleverna betygs- och resultatmässigt medan nationella proven skulle mäta den individuella
kunskapsnivån. Det första preliminära uppdraget att utveckla nationella prov gavs till
Skolverket 1992. De nya nationella proven ska nu vara stödjande för betygsättning och inte
som standardproven styrande. År 1999 kom ett nytt provuppdrag med syftet att främja
nationell likvärdighet, stötta resultatkontroll samt kvalitetssäkringar av utbildningen. Från
2004 tillskrevs det nationella provsystemet flera olika syften, däribland att vara ett stöd för
lärare gällande bedömning och betygsättning. År 2006 flaggas det för sämre resultat i skolan
och den socialdemokratiska regeringen tillsätter en utredning som ger förslag om tydligare
mål, fler avstämningstillfällen och fler nationella prov, vilket sedan alliansregeringen (20062014) sjösätter. För att stärka uppföljningen av elevers kunskaper infördes nationella prov i
årskurserna 3, 6 och 9 samt utöver ämnena matematik, engelska och svenska även i ämnena
SO och NO för åk 6 och 9. (Lundahl, 2009) I skrivande stund har sittande regering beslutat att
Nationella prov (NP) i SO och NO ska vara frivilliga i åk 6 från våren 2015 i övriga ämnen
och stadier är inga ändringar föreslagna eller gjorda.
De olika reformerna inom skolan har lett till olika undersökningar som visar att lärare
uppfattar arbetet med NP som positivt när det gäller elevers möjligheter att nå målen. Vidare
har lärare uttryckt att proven blir som en bekräftelse på att de bedömningar som lärare gör är
rätt (Lundahl & Forsberg, 2006). I en rapport från Lärarnas riksförbund gällande NP och
skriftliga omdömen från 2010 framkom att lärare generellt var positiva till effekterna av NP.
5
Emellertid uppger övervägande del av de tillfrågade lärarna att de inte getts tillräcklig med tid
för arbetet med NP. Sammanfattningsvis visar rapporten att lärares arbetsbörda under läsåret,
gällande NP och skriftliga omdömen, ökat med 200 timmar (Lärarnas Riksförbund 2010). I
den arbetsmiljöundersökning som Lärarnas Riksförbund gjorde 2011 framkom att 90 procent
av lärarna upplever att de administrativa arbetsuppgifterna ökat jämfört med hur det såg ut
fem år tidigare (Lärarnas Riksförbund, 2011). Beslutet att göra NP i SO och NO frivilliga i
årskurs 6 grundar sig i att regeringen vill minska lärares administrativa börda. Frågan är hur
lärare upplever arbetet med NP. Vi får tro att besluten och åtgärderna är förankrade i en vilja
att utveckla skolan, frågan är om besluten leder till förbättringar?
Syfte
Enligt statens intentioner ska NP vara ett stöd för lärare. Genom att söka efter samband och
variationer gällande lärares uppfattning av tiden för arbetet med NP och NP som ett stöd för
lärare är syftet med uppsatsen att undersöka hur lärare uppfattar arbetet med NP kopplat till
statens intentioner att NP ska vara ett stöd för lärare. Resultatet kan användas som en del i
underlag för utgå från lärares uppfattningar för att förbättra det som (eventuellt) behöver
förbättras.
Frågeställningar
• Vilka mönster och vilka variationer finns i uppfattning om tiden för arbetet med NP hos
lärare i årskurserna 4-6 och 7-9?
• Vilka mönster och vilka variationer finns i uppfattningen hos lärare i årskurserna 4-6
och 7-9 gällande att NP är ett stöd för lärare?
Förklaringar och avgränsningar
Uppsatsen berör de nationella proven i Sverige. I den forskning, skriven på engelska, som
används i uppsatsen används begreppet ”High-stakes” för de tester som är nationella och
som görs i syfte att mäta elevers kunskaper och för att staten ska kunna göra jämförelser samt
utvärdera hur undervisningen fungerar på lokal nivå. I uppsatsen har jag valt att använda
förkortningen NP för de olika High-stakes som berörs i litteraturen då syftet med dem är
detsamma som NP i Sverige.
6
Studien är avgränsad till att utgå från svaren från respondenter i en mellanstor svensk stad i
Sverige. Den ger en bild av deras uppfattning av arbetet med NP. Dock kan inte sägas att
studien utgör en empirisk generalisering gällande inställningen till NP hos alla Sveriges lärare
då inget statistiskt urval är gjort. Uppsatsens diskussion och slutsatser tar avstamp i tidigare
forskning samt mina egna erfarenheter från yrkesverksamhet i den praktiska skolvärlden.
Bakgrund och tidigare forskning
Nationella prov
Christian Lundahl har skrivit boken; Varför nationella prov- framväxt dilemman, möjligheter
(2009) där han berör de nationella provens historia med tyngdpunkt i grundskolans nationella
prov de senaste 25 åren. Lektor Wigforss nämns som den som lade grunden för att
standardisera betygsättning utifrån centralt utarbetade prov i början av 1930-talet. Lärarens
omdöme var det som skulle gälla och standardproven var till för att förbättra för den enskilda
klassläraren. Under 1940 uppstod ett utgallringsbehov och testerna kom att bli mer av
psykologisk art. Testen mätte skillnader på individer men inte primärt ifråga om relevans för
skolarbetet. Lärare reagerade och menade att dessa tester var långt från skolan och att de inte
gagnade lärarna. Skolpsykologin integrerade inte med den pedagogiska verksamheten men
måtten användes nu som utvärdering av verksamheten. Ett ökat behov av central utvärdering
och en ändrad kunskapssyn i skolan tillsammans med kritik mot prov och bedömning under
1970-talet bidrar till att frågor om validitet i konstruktionen av proven blir viktigare än
tidigare. Kunskapssynen i Lgr 80 satte kunskapens användbarhet i centrum. Genom arbetet
med referensgrupper och genom att efterfråga vilka prov lärare ville ha kände sig lärarna
lyssnade på vilket troligen bidrog till att provens legitimitet började växa enligt Lundahl
(2009). År 1994 ges Skolverket i uppdrag att fasa ut standardproven och centralproven till
förmån för de nationella proven som utvecklas för att stötta resultatkontroll, gynna nationell
likvärdighet samt kvalitetssäkra utbildningen. Först 2004 tillkommer att NP ska vara som ett
stöd för lärare. Svenska skolans sämre resultat leder 2006 till en ökning av NP, både i ämnen
och i årskurser. (Lundahl, 2009). Historien visar att NP haft olika syften vilka också tycks
påverka lärares inställning till proven. Lundahls intention är att beskriva och synliggöra de
dilemman som finns med de nationella proven. Ett av dessa dilemman, som också berörs i
denna uppsats handlar om proven som stödjande för lärare. Provens dilemman handlar vidare
om människosyn, kunskapssyn, bedömning, styrinstrument och om proven mäter det som det
7
är tänkt att de ska mäta. Centralt gällande provens funktion och hur de utformas är den strävan
om jämlikhet som finns i svenska skolan menar Lundahl (2009). Konkretiseringen av
kursplaner och betygskriterier tillsammans med kommentarsmaterial synliggör Skolverkets
tolkning av nationella prov som utvecklande och som ett stöd för läraren i dennes profession.
Vidare anser Lundahl (2009) att ”ju mer bedömningar används i administrativa syften desto
svårare blir det att verka för dess formativa och pedagogiska användning”. (Lundahl, 2009, s.
180 f) I ytterligare en bok beskriver Lundahl (2010) att lärare generellt är nöjda med
innehållet i NP och att de känner sig bekräftade i sina egna värderingar av elevernas
kunskaper men också att rättningen av proven tar mycket tid, vilket avses undersökas i denna
uppsats; hur lärare upplever tiden för arbetet med NP.
Sveriges regering beslutar 2015 att göra NP i årskurs 6 frivilliga i ämnena SO och NO. I
Wales beslutades år 2004 att helt överge tidigare nationellt lagstadgade nationella prov vilket
föranlett forskning gällande hur det påverkat undervisning och lärande (Collins, Reiss, &
Stobart, 2010). Författarna har använt sig av både en kvalitativ som en kvantitativ metod för
att jämföra effekterna av avskaffandet (Wales) av NP samt effekterna av att utföra (England)
NP i naturvetenskap för elever i åldrarna 10-11 år. Över 100 skolor har deltagit i
undersökningen och telefonintervjuer har gjorts med över 600 verksamma inom skolan.
Undersökningen visar att borttagandet av proven inte lett till någon radikal förändring i lärares
praktik medan en skillnad syns i det sätt som undervisningen görs. I England syns en starkare
koppling i undervisningen till det som proven tar upp jämfört med i Wales där mer frihet
gällande innehåll i undervisningen tycks ge eleverna undervisning av mer undersökande
karaktär. Intressant i undersökningen är att lärare i Wales har fortsatt att använda valfria
nationella tester för att validera sina bedömningar. Författarna menar att denna fortsättning av
att använda nationella test kan spegla både lärarnas egen brist på förtroende i sina
bedömningar men också att det kan bero på upplevda krav från föräldrar och lokala
myndigheter för objektivitet och synliggörandet av resultat som då kan ses som bevis för vad
eleverna kan/inte kan. Lärarna, både i England och i Wales rapporterade själva om en brist på
förtroende gällande bedömning av elevers färdigheter i naturvetenskap jämfört med de
nationella provresultaten. Den allmänna åsikten är att läraren gör en mer pålitlig uppskattning
av elevernas kunskaper, vilket också skulle stärka idén att NP ska vara stöd för en likvärdig
bedömning. I studien framkommer att lärare i England skulle välkomna ett slut på de
nationella proven då de anser att det skulle innebära en större frihet i att exempelvis omfatta
mer undersökande vetenskap i sin undervisning. De uppgav också att de skulle fortsätta med
8
valfria tester som stöd för deras bedömning vilket författarna menar ligger i linje med
förändringarna i praktiken redovisade i Wales. Fyra år efter avskaffandet av nationella prov i
Wales, rapporterar lärare om pedagogiskt betydande förändringar i sin undervisning gällande
praxis inom vetenskapen. Författarna är tydliga med att en generalisering till andra ämnen ska
göras med försiktighet men att det för vetenskapen tycks uppenbart att lärande kan berikas
och att ”inte himlen faller ner” (min översättning) när nationella prov inte är lagstadgade
(Collins, Reiss, & Stobart, 2010, s. 284). Emellertid används valfria nationella tester vilket
tycks uppskattas.
Andra forskare som också tittat på NP är Klenowski & Wyatt-Smith (2010) vars slutsats är att
fokus gällande NP bör ligga på lärares möjligheter att arbeta med proven. Det är lärares
användning av och arbete med NP som är grundläggande för att förbättra lärandet, inte provet
i sig och regeringar och politikers krav för att förbättra utbildning och resultat måste samverka
med lärares möjligheter att arbeta tillsammans med proven. Möjligheter till samarbete i
arbetet med NP är också en del som undersöks i denna uppsats. Författarna menar att
samarbete gällande proven och bedömning leder till positiva konsekvenser för lärarna då ett
gemensamt mål och en samsyn tenderar öka motivationen att utveckla sin undervisning. Om
inte tillräckliga möjligheter ges menar dock författarna att proven istället kan resultera i
oavsiktliga konsekvenser som inte avser att förbättra inlärning och uppnå likvärdiga
bedömningar.
Författarna till The Pardoxes of high stakes testing (Madaus, Higgins, & Russell, 2009) menar
att NP har goda intentioner gällande lärandet och likvärdighet men att de också påverkar
lärandet negativt på olika sätt. Genom olika intervjuer och enkätundersökningar har
undersökningar gjorts vilka presenteras i artikeln. Kombinationen mellan intentionen med
proven i förhållande till de negativa konsekvenserna gör användandet av NP paradoxalt enligt
författarna. Dels handlar de negativa konsekvensera om att lärare ägnar större uppmärksamhet
åt det som ska testas vilket begränsar innehållet i undervisningen, dels testats inte alla delar
vilket också för med sig en begränsning av kursplanens innehåll samt att det kan påverka
innehållet mellan klasser vilket skulle påverka likvärdigheten. Författarna presenterar olika
undersökningar av intresse för denna uppsats, exempelvis en som är gjord av nationella
kommissionen i England under 1990 talet som visade att NP förhindrar undervisning som ska
9
utveckla aktiva elever med ett kritiskt tänkande (Mauds et al., 2009). Vidare visar författarna
att undersökningar av amerikanska lärare under de senaste 40 åren synliggör att tiden i
klassrummet ägnas åt det som förväntas komma på NP och för att förbereda eleverna inför
provet och att lärare uppfattar proven som stressande. Intressant är dock att de skolor som får
högre resultat också är de som förberett eleverna under hela året jämfört med de som når lägre
resultat. Lärarna ansåg också att resultaten på nationellt konstruerade prov inte visar vilken
kvalitet varje enskild skola har på den utbildning som eleverna får. Vidare beskriver lärare att
eleverna upplever stress inför och under provet. Författarna beskriver proven som politiskt
välmenande men med flera negativa effekter. De menar dock att det inte är testet i sig som är
orsak till det negativa utan att det är hur effekterna av resultaten påverkar lärare, elever och
politiker som leder till oavsiktliga negativa konsekvenser (Mauds et al., 2009).
Skolverkets rapport gällande NP, Det nationella provsystemet i den målstyrda skolan.
Omfattning, användning och dilemman (Skolverket, 2004) menar att det finns en motsättning
mellan ambitionen att NP ska vara stödjande samt utvecklande och NP som kontrollerande
samt styrande. Rapporten bygger bland annat på ett representativt urval och totalt ingick 740
grundskolor i en enkätundersökning och intervjuer har genomförts på ett mindre urval om fyra
1-9 skolor med rektorer och lärare (år 5 och år 9). Enkätsvaren och intervjuerna visar att lärare
i hög grad är nöjda med proven, att de anser att proven stödjer bedömning och måluppfyllelse
samt ger ett förtydligande av kunskapskraven. De anses också vara en hjälp för att identifiera
elevers svaga och starka sidor. Lärarna är dock tveksamma till att proven skulle leda till ett
förtydligande av betygssystemet (Skolverket, 2004). Vidare visar undersökningen att
rektorerna betonar vikten av proven högre än vad lärarna gör och endast några få procent av
lärarna anser att prov borde finnas i fler ämnen. Flera av lärarna anser dock att diagnostiska
material i fler ämnen vore bra och att de själva inte ges möjlighet att konstruera lika bra prov
och att det trots mycket arbete med proven är värt att arbeta med dem. Flertalet lärare anser
inte att proven påverkar innehållet i undervisningen i någon större utsträckning men svarar
också att både ämnesinnehåll och arbetssätt påverkas. De lärare som anser att undervisningen
påverkas värderar oftast detta som positivt. En majoritet av lärarna uppger att eleverna
upplever proven som stressande och att proven diskriminerar elever med annat modersmål än
svenska. De diagnostiska materialen som redan finns på skolverket används inte i någon hög
utsträckning. Sammanfattningsvis anser både lärare och rektorer att proven är väl värda sina
insatser i förhållande till vad de ger tillbaka (Skolverket, 2004).
10
Tobiassen & Thomassen (2000) har skrivit en rapport till Skolverket med syftet att visa på
olika problemställningar för att få igång en debatt gällande om målen med NP fungerar som
tänkt. De har gjort en liten kvalitativ studie, utan anspråk på att ge en helhetsbild av det
svenska provsystemet. De har observerat och intervjuat provkonstruktörer, lärare och
administrativ personal. När undersökningen gjordes användes NP i tre ämnen, matematik,
svenska och engelska. Författarna ifrågasätter fokus på tre ämnen och ställer frågan; ”Går det
på sikt mot en 3-fagsskole? Det var vel ikke meningen?” (Tobiassen & Tomassen, 2000, s.
10). Vilket är intressant i sammanhanget att proven i SO och NO nu görs frivilliga i årskurs 6.
Enligt författarna (2000) tycks problemen med NP främst vara tiden för bedömning, där lärare
upplever att det tar för lång tid att rätta och att det ges för lite resurser och möjligheter att göra
det inom ramen för arbetstiden. Vidare beskrivs genomförandet som problematiskt främst
gällande organisation och att de ska utföras på bestämda tidpunkter, lärare upplever det som
pålaga uppifrån då de inte själva kan styra när de ska göras. Proven bör bli en mer integrerad
del av hela undervisningsprocessen, menar författarna. Även om bedömningen anses ta tid
anses också proven vara en bekräftelse på att läraren bedömt rätt och proven ger en extra
trygghet. På frågan om NP ska avskaffas eller bör finnas i flera ämnen är inte lärarna helt
överens några anser att det snarast bör finns fler än färre prov och i alla ämnen medan någon
menar att de bör avskaffas helt då de tar lång tid att genomföra och rätta samt är dyra att ta
fram och distribuera. Generellt anser lärarna att fler ämnen kan få NP på villkoret att tid ges åt
lärarna att rätta dem. Gällande om NP är ett stöd anser de intervjuade att proven stämmer väl
överens med styrdokumenten och att de är intressanta för eleverna att arbeta med samt att de
hjälper elever i inlärningsprocessen. Lärarna upplever också att NP hjälper dem att planera
arbetet framöver. Författarna ställer i det sammanhanget en intressant fråga; ”Kanskje kan
proven på dette nivået derved sies å ha en viss arbeidsbesparende effekt?” (Tobiassen &
Tomassen 2000, s. 19) Vidare beskriver författarna att proven också ansågs stimulera till en
mer generell pedagogisk diskussion hos personalen. Enligt författarna blir det viktigt att lärare
ges tid och utrymme samt stimuleras att föra dessa diskussioner. Författarna (a.a.) ställer
frågan om inte arbetet med NP bör systematiseras för att kunna vidareutvecklas och att
ledningen har en betydelse för att detta kan ske.
11
Tid för arbete med NP
Författarna till Administrationssamhället (Forsell & Ivarsson/Westerberg, 2014) menar att vi i
allt större utsträckning ägnar oss åt administrativt arbete och att den ökande administrationen i
skolan kan sättas i samband med förändringar av skolans styrning. Enligt externa mätningar
har den svenska skolan blivit sämre vilket leder till slutsatser att förändringar måste göras.
Skolan är ofta synlig i den politiska debatten och en ständigt återkommande valfråga med
reformer och förändringar som följd. Reformer inom skolans område; mål- och
resultatstyrning, kommunaliseringen, friskolereformer och den nya läraplanen har på olika
sätt förändrat arbetet för de som verkar i skolan. Forsell & Ivarsson/Westerberg (2014) har i
sin bok valt att fokusera på förändringar utifrån hur lärare och rektorer använder sin arbetstid
med fokus på den administrativa delen av arbetesuppgifterna. De lyfter fram att det har gjorts
ett antal studier gällande lärares arbetstid med skilda resultat men menar dock att dessa
tidigare undersökningar fokuserat på arbetsuppgifter utan att definiera dessa som antingen
administrativa eller som exempelvis det för-och efterarbete som lärare utför i samband med
undervisning. Frågan om lärares arbetstid är högst aktuell enligt författarna då flera fackliga
undersökningar visat att lärare upplever att de administrativa uppgifterna ökat. De uppgifter
som främst tillkommit enligt lärarna i undersökningarna var skriftliga omdömen och rutiner i
samband med NP, vilket gör undersökingen intressant för denna uppsats. Vidare presenteras
ett uttalande av lärarförbundets ordförande från 2011 gällande en undersökning där 8 av 10
lärare sagt att arbetsbördan ökat och att byråkrati och pappersarbete är en stor del.
Anledningen till att de administrativa uppgifterna ökat är skolans komplexa och omfattande
styrning enligt Forssell & Ivarsson/Westerberg. Krav på granskningar, att skolor och resultat
ska jämföras skapar behov av dokumentation och administration och fler nationella prov i fler
ämnen och årskurser bidrar också till en ökad administration menar författarna. (a.a)
Gällande tiden för arbetet med NP har Barbara Comber & Helen Nixon (2009) skrivit en
artikel om lärares arbete och pedagogik i en tid av ansvar. Artikelns undersökning gjordes i
Australien och riktar sig till mellanstadielärare i socioekonomiskt utsatta områden med syftet
att undersöka vad lärare anser påverkar deras arbete. De har använt sig av intervjuer,
mötesanteckningar samt en mall för elektronisk rapportering. Undersökningen visar att lärare
anser att deras arbete främst består av administrativt arbete och att utveckla relationer med
eleverna. Olika politiska förändringar tycktes inte nämnvärt påverka det arbete lärare utför i
12
klassrummen men politiska förändringar ansågs dock leda till mer pappersarbete vilket
negativt påverkade möjligheterna att skapa goda relationer enligt lärarna. De extra
administrationskraven försvårade det arbete som lärare behöver ha tillsammans med eleverna
menar författarna och förändrade arbetsvillkor behövs för att lärare ska kunna skapa bättre
villkor för eleverna. Lärares arbete ska bestå i det som gynnar elever och lärare, vilket inte
definieras som administration enligt författarna (Comber & Nixon 2009).
Sammanfattningsvis kan sägas att tidigare forskning runt NP visar att lärare generellt är positiva
till NP gällande provens utformning och som stöd vid bedömningar samt tolkning av
styrdokumenten. Det framgår också att lärare upplever att det saknas tillräckligt med tid och
resurser för att arbeta med NP på ett gynnsamt sätt. Även ledningens ansvar för att möjliggöra
arbetet med NP synliggörs. Forskningen visar också att politiska förändringar med krav på
dokumentation som följd visar en betydande ökning av lärares administrativa uppgifter.
Skolan är i ständig politisk debatt och ännu finns inte ett svar på frågan om hur skolan utvecklas
på bästa sätt. Dock kan sägas att gemensamt för utveckling av skolan är medvetna processer som
genomförs och som pågår i verksamheten, det är inget som ”bara händer”. Nedan presenteras
uppsatsens teoretiska anknytning samt olika synsätt på skolutveckling.
Teoretiska utgångspunkter
Vetenskapsteori
Uppsatsen är deduktiv då uppsatsens frågeställningar utgår från det som tidigare forskning och
undersökningar lyfter fram och som visar att lärare uppfattar NP som stöd i vissa avseenden,
exempelvis i tolkning av styrdokument men också att lärare uppfattar arbetet med NP som
tidskrävande. Införandet av fler NP i svensk skola kan kopplas till skoleffektivitetsperspektivet där
tester och jämförelser görs för att få en bild av vilken/vilka skolor som kan användas som goda
exempel. Skolutvecklingsperspektivet å andra sidan vill utgå från lärarnas uppfattningar gällande
hur skolan kan utvecklas. Den socialkonstruktivistiska teorin menar att samarbete ger möjlighet
till gemensamma reflektioner och kreativt tänkande .Goda lärmiljöer där lärares uppfattningar tas
tillvara blir i sammanhang som berör lärare betydelsefulla. Uppsatsens intention, i en positivistisk
13
anda, är att undersöka vilka mönster och vilka variationer som finns i uppfattningen hos lärare i
årskurserna 4-6 och 7-9 gällande NP. Ur ett epistemologiskt perspektiv anses det möjligt att
komma i närheten av någon form av objektiva sanningar, vilket förutsätter empiriska
undersökningar (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wägnerud, 2007). Utifrån ett ontologiskt
perspektiv antas det finnas mönster som kan ordnas, jämföras och generaliseras gällande lärarnas
uppfattningar om NP. För att kunna göra jämförelser och se mönster i lärares uppfattningar
gjordes såldes en enkätstudie (se bilaga 1). Undersökningen är således kvantitativ. Emellertid kan
inte det hermeneutiska perspektivet frångås helt då de enkätsvar som redovisas och som analyseras
också tolkas av mig som uppsatsförfattare. Såldes blir den verklighet som redovisas påverkad av
de val och tolkningar som gjorts i bearbetningen av materialet (jmf Djurfeldt, Larsson &
Stjärnhagen, 2010). Emellertid är uppsatsens intention inte främst att få en förståelse för hur lärare
upplever arbetet med NP utan intentionen är att objektivt förklara hur lärare uppfattar arbetet med
NP
Skolutvecklingsteori
Skolutvecklingsforskning är en relativt ung vetenskapsgren och kan förstås utifrån processer
initierade och utförda i den enskilda organisationen samt utifrån ett styrningsperspektiv där beslut
tas av politiker som de på lokal nivå förväntas förverkliga. NP är ett exempel på politiska beslut
som ska förverkligas på lokal nivå.
Till stor del har arbetssättet i skolan byggts på det av tradition förmedlingspedagogiska
arbetssättet, behaviorismens inlärningsteori, där en framgångsrik elev är duktig på att memorera
och återge vetenskapligt baserade sanningar och lösningar på problem som läraren förmedlat.
(Dysthe, 1996, Egidius, 2009) Under 1900- talet satte dock konstruktivismen sin prägel på
pedagogiskt utvecklingsarbete och i och med Lgr11 har det konstruktivistiska synsättet tagit en
tydlig plats i skolan. För att vara en framgångsrik elev i skolan krävs nu god förmåga att se
likheter och skillnader, att kunna urskilja mönster samt dra slutsatser av det som studeras. Dessa
delar framgår i alla kursplaner i Lgr 11 (Skolverket, 2011) vilket också avspeglas i NP. Ur ett
socialkonstruktivistiskt perspektiv bör lärare ha tid för samtal, reflektion och samarbete så att
undervisningen ger eleverna rätt förutsättningar att träna och utveckla förmågorna, detsamma
gäller arbetet med NP(Jönsson 2013, Lundahl 2009).
14
Socialkonstruktivism är en riktning inom konstruktivismen som innebär att kunskap skapas och
accepteras inom gruppen (lärare) snarare än inom individen och att kunskap inte blir kunskap
förens den uppfattas och bearbetas i ett sammanhang. Verksamhetsintegrerat lärande och
problembaserat lärande bygger exempelvis på grundtankar inom konstruktivismen (Dysthe, 1996,
Egidius, 2009). Hans-Åke Scherp (2007) företräder tanken om att skolutveckling handlar om
problemlösning, vilket Scherp kallar; Problembaserad Skolutveckling (PBS). Främst handlar
skolutveckling ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv om att skapa goda lärmiljöer där kreativt
tänkande stimuleras av problematiska situationer. Scherp betonar skolledarnas betydelse för det
konstruktivistiska synsättet på skolutveckling och menar att de har ett ansvar för att rätt
förutsättningar finns för att hantera de pedagogiska utmaningar som skolan ställs inför, i denna
uppsats fokuseras utmaningarna på det ökade antalet NP.
Skolutveckling och Skoleffektivitet
Hur skolan ska förbättras finns det olika perspektiv och teorier om och den amerikanska forskaren
Fullan (refererad till i Groth 2010) menar att den amerikanska skolutvecklingsforskningen kan
delas in i fyra faser från 1960-talet till 1990-talet och att dessa faser utmynnade i två politiskt och
filosofiskt motsatta reformriktningar. Dels inriktningen `restructuring´ som främst fokuserar på
förändringar i skolors arbetsprocesser och det som händer inom skolan från vilket
forskningsgrenen även kallat `school improvement´ härstammar, i Sverige oftast kallat
Skolutveckling. Dels är det `intensification´ som fokuserar på standardiserade prov, kursplaner
och sådant som påverkar skolan utifrån, även kallat `school effectiveness´, i Sverige ofta kallat
Skoleffektivet (Groth, 2010).
Forskning om förändringsprocesser i skolan kan således delas upp i två olika perspektiv;
`skolutvecklings- och skoleffektivitetsforskning´. Gemensamt är en önskan om kvalitetsförbättring
av verksamheten. Oberoende av vilket utvecklingsperspektiv som diskuteras påverkas utveckling
av skolledarens roll, organisationens utformning, skolkulturen och kommunikation. (Groth, 2010,
Scherp & Scherp, 2007, Scherp & Berg, 2003) Nedan presenteras inriktningarna kort.
Skoleffektivitet
Lennart Grosin menar att skolutveckling snarast handlar om skoleffektivitet och att skolutveckling
är en utveckling av framgångsrika skolor där främst lednings- och styrningsstrategier
15
uppmärksammas. Genom att studera andra lyckade skolor samt använda tydliga mål, formulerade
av empirisk forskning och instanser ovanför skolan samt genom att återkommande göra
utvärderingar och kontrollera måluppfyllelse blir skolan effektiv enligt Grosin (Scherp & Berg,
2003). Fler NP i skolan är en del i att kunna kontrollera måluppfyllelse samt ha kontrollverktyg
för att jämföra skolors prestationer och skoleffektivitet kan förenklat sammanfattas om ett ”topdown-perspektiv” där goda skolexempel, utifrån, ska implementeras på den egna skolan samt att
utvärderingar och kontroll behövs för att utröna vilka skolor som är effektiva så att de kan
användas (Scherp & Berg, 2003).
Top-down- perspektiv
I ett top-down perspektiv använder man insatser som är grundade på empirisk forskning som
generellt sett är utmärkande för en effektiv skola och som formulerats ovanför den enskilda
skolan. I takt med ökande internationella kunskapsmätningar ökar också kraven på tydlig och
mätbar effektivitet vilket i sin tur leder till uppbyggnaden av ett växande kontrollsystem
(Groth, 2010). Politiska partier använder resultaten på mätningarna för att vinna gehör för sina
politiska visioner och ideologiska uppfattningar om vad som är bäst för skolan. Vilket
exempelvis synliggörs med OECD:s uttalanden om behov av skolförbättringar i Sverige
utifrån resultaten i Pisa (Regeringen, 2015). I svenska politikers strävan att nå internationella
framgår med bra resultat i internationella tester har nationella prov i fler ämnen och i fler
årskurser införts och en ny myndighet, Skolinspektionen, infördes 2008. Dessa reformer för
skolutveckling skapades ”uppifrån” genom politiska beslut (Pettersson, 2012, Groth, 2010).
Skolutveckling
Skolutveckling/school improvement handlar om att förbättringar av skolan ska ta sin utgångspunkt
i det som verksamma i skolan upplever som behov av förbättringar och förändringar vilket är det
perspektiv som företräds av Scherp. Skolutveckling handlar främst om att skapa goda lärmiljöer
där kreativt tänkande stimuleras av problematiska situationer. Lärares förståelse av sitt uppdrag
tillsammans med möjligheter att lösa de problem de ställs inför leder till förbättringar vilket hör
samman med bottom-up perspektivet (Scherp & Berg, 2003, Scherp & Scherp, 2007).
16
Bottom-up- perspektiv
I ett bottom-up perspektiv utgår man från varje enskild skolas vardagsproblem istället för
centralt preciserade utvecklingsområden. Idén är att förändringar diskuteras och förankras
innan beslut tas. På central nivå betyder det att man utgår från att det finns en bred enighet
innan politiska beslut tas, på lokal nivå innebär det att aktörerna själva tillskrivs förmåga och
vilja att föreslå och initiera förslag på förändringar. Detaljkontroll och regelstyrning minskas
då det finns tilltro till de som är i verksamheten (i detta fall lärare). Under 1990-talet visar sig
detta genom att lärare och skolledare fick ett ökat ansvar för den enskilda skolans utveckling
(Groth, 2010, Scherp & Scherp, 2007).
Beslut om NP fattas på central nivå, av politiker. Införandet av fler prov i fler ämnen och
stadier visar på ett tydligt skoleffektivitetsperspektiv där NP blir en del i underlag för att mäta
skolors framgång. Uppsatsens intention är dock att undersöka uppfattning av NP utifrån
lärares perspektiv.
17
Metod
Undersökningen i denna uppsats är kvantitativ och har den positivistiska vetenskapsteorin
som grund, där observationer och mätningar görs i syfte att finna och uttrycka samband
gällande lärares uppfattningar av arbetet med NP. En webenkät gick ut till verksamma lärare
på 4-6 och på 7-9 i en mellanstor kommun i Sverige, vilket i denna undersökning är
populationen. Undersökningen är en så kallad totalundersökning och inget urval har således
gjorts. Det innebär att ingen empirisk statistisk jämförelse kan göras med riket. Teoretiska
antaganden kan dock göras utifrån resultatet. Undersökningen är kvantitativ i fråga om
insamlade data men har också kvalitativa egenskaper i fråga om tolkningen av resultaten
(Trost, 2007). Gällande möjlighet för reflektion och samarbete påverkas det av vilka
förutsättningar som ges av de som leder verksamheten. Således har uppfattningen av
ledningens prioriteringar av arbetet med NP jämförts med uppfattningen av tiden för arbetet
med NP samt med uppfattningen av NP som stöd för lärare.
I första steget togs en kontakt med skolchefen och utvecklingspedagog i kommunen gällande
om intresse fanns av att ta del av undersökningen. Detta bemöttes positivt. Sedan skrevs ett
missivbrev (se Bilaga 2) där de etiska forskningsprinciperna om exempelvis möjlighet att
avsluta deltagandet och konfidentialitet förtydligades. Enkäten utformades i olika steg för att
öka validiteten. Till att börja med tillfrågades olika lärare om deras syn på NP. Utifrån vad
som kom fram under dessa samtal gjordes en enkät som testades på tre verksamma lärare.
Efter återkoppling och förslag på förbättringar redigerades enkäten som skickades ut till 132
lärare tillsammans med missivbrevet. Missivbrevet mailades också ut till rektorerna på de
olika skolorna i kommunen med en önskan om att de skulle informera om enkäten och be
lärarna att svara på den. Efter en och en halv vecka skickades en påminnelse ut och slutligen
inkom 53 stycken respondenter.
Enkätkonstruktion och operationalisering
Konstruktionen av enkäten gjordes tillsammans med en annan student i kursen Skolutveckling
och ledarskap på Kau vt15. Anledningen var dels att få ett större underlag av frågor med
möjlighet att göra olika tester dels för att minimera antalet enkäter då det finns risk för att
enkättrötthet minskar svarsfrekvensen. Enkäten utformades, som nämnts, i flera steg. Vi valde
18
att använda elektronisk webenkät då både utskick och sammanställning av resultat
underlättas. Detsamma gäller transkriberingen från excellarket till SPSS, genom att överföra
data från ett program till ett annat minimeras risken för felskrivningar jämfört med om
resultaten ska föras in manuellt. Enkäten konstruerades i enkätverktyget i Google drive och
består av 78 frågor där de första fem frågorna är bakgrundsfrågor av typen nominalskala; kön,
antal arbetade år, stadie, ämne/alternativt inte har NP i sin undervisning. Resterande frågor är
främst av typen ordinalskala med fyra standardiserade svarsalternativ; instämmer helt,
instämmer till stor del, instämmer till viss del och instämmer inte alls med följande kodning;
4 = Instämmer helt
3 = Instämmer till stor del
2 = Instämmer till viss del
1 = Instämmer inte alls
Således innebär höga värden att respondenterna instämmer i att det är rimligt med tid samt att
upplevelsen av det som efterfrågas är positivt, exempelvis frågan; NP leder till högre
måluppfyllelse Två ordinalfrågor riktade till tiden för arbetet med NP har två svarsalternativ;
för mycket tid och för lite tid.
Enkäten avslutas med möjlighet att ge egna kommentarer vilket lämnar möjlighet att få med
det vi möjligen missat att fråga om eller annat som av respondenterna upplevs vara av vikt.
Enkätfrågorna är indelade i fem teman; 1, bakgrundsfrågor, 2, lärares inställning till och
uppfattning av NP, 3, frågor om tiden som används för NP, 4, frågor om arbetet med NP, samt
avslutningsvis frågor ställda till 5, lärare som inte har NP i sitt/sina ämnen.
Enkäten har en förhållandevis hög grad av standardisering då enkäten ser likadan ut för alla
respondenter samt har fasta svarsalternativ och den skickades ut till alla samtidigt.
Svarssituationen kan dock inte anses ha en hög standardisering då respondenterna själva valt
när de svarat på enkäten (Trost, 2007).
Statistiska analyser och kodning av rådata
Till att börja med gjordes en kodnyckel (se bilaga 3). Sedan skapades en databas i SPSS,
enkätsvaren överfördes som färdig fil och vi kodade sedan in variablerna i variable view. Vi
gav ogiltiga bortfall ett eget värde (99). I första skedet gjorde flera olika tester, till att börja
med frekvenstabeller för att kunna upptäcka eventuella misstag samt få en bild av svaren. Två
19
av variablerna omkodades, då frågan om upplevd stress (för lärare och för elever) och svaret
instämmer helt fick ett högt värde, vilket kan tolkas som att stress upplevs positivt i
förhållande till övriga frågors svar på instämmer helt vilket exempelvis kan jämföras med
variabeln ”upplevt stöd från ledningen” där instämmer helt ger ett högt värde, vilket kan anses
som positivt värde. För att undvika det kodades de två nämnda variablerna om så att svaret
instämmer helt fick ett lågt värde, värde 1 istället för 4. (Detsamma gjordes för alla alternativ
på variablerna). Vidare gjordes medelvärdesanalyser, korstabeller och multivariata
samvariationstest, så kallade regressionstester. Utifrån resultaten söktes efter variationer och
samband som gav svar på frågeställningarna. T-tester gjordes för att testa signifikansnivåer.
Då inga intervallskalor finns och det inte heller finns en normalfördelning i analysunderlaget
valde jag att komplettera T-testerna med Mann Whitney- tester (Field 2013).
Försök till multivariata analyser gjordes i crosstabulation, men då underlaget är för litet går
inga slutsatser att dra av de testerna. Jag valde istället att göra bivariata korstabeller där olika
variabler provades mot varandra i flera steg. En regressionsanalys där en kontrollvariabel
lades in gjordes också. Tillsammans med korrelationstest av de variabler jag valt att använda
ger det underlag för att se hur fler variabler än två påverkar och påverkas av varandra.
(Barmark & Djurfeldt, 2015).
Gällande frågan om lärares uppfattning av tid användes variablerna från fråga 22-35 i enkäten
(se bilaga 1). I första hand gjordes frekvenstabeller, utifrån dessa gavs en bild av lärares
uppfattning av tiden för arbetet med NP. Sedan gjorde korstabeller för att söka efter
variationer. Utifrån analyserna som visade vissa skillnader i uppfattningen skapades index för
tiden för administrativt arbete och tiden för utförandet samt bedömning vilka testades med
historgram. (bilaga 4) Vidare syntes en påverkan av ledningens prioritering vilket föranledde
att göra olika analyser av samvariation.
Urval och bortfall
Utifrån uppsatsens intention att undersöka hur lärare uppfattar arbetet med NP utgår
undersökningen från svar från lärare i en mellanstor svensk kommun i Sverige. Genom att
välja en kommun och göra en totalundersökning utan någon form av urval kan inga statistiska
slutsatser dras. Enkäten skickades ut till 132 lärare i årskurserna 1-9. Det var 53 som svarade
20
och det externa bortfallet är således högt. Anledningen kan tänkas vara den enkättrötthet som
tycks råda (Örstadius, 2015). Den låga svarsfrekvensen gör att det inte går att dra slutsatser
som skulle gälla alla kommunens lärare. Emellertid kan det ge en bild av hur flera lärare i den
frågade kommunen upplever arbetet med NP.
Vi tog kontakt med administrativ personal för hjälp med adresser för utskick, vilket var svårt
att få hjälp med. Således har vi själva sammanställt maillistor utifrån skolornas
personalkataloger. Valet att skicka ut till alla lärare, oavsett om de arbetar med NP eller inte
grundar sig dels i svårigheter att veta vem av lärarna som handhar NP utifrån
personalkatalogen dels i nyfikenhet gällande hur de som inte har provet upplever arbete med
NP.
Bortfallsanalys
Det externa bortfallet är som nämnts stort, endast 53 respondenter av 132 utskickade enkäter.
Ett 20-tal mail kom tillbaka som frånvarande, tjänstledig, föräldraledig och sjukskriven. I
övrigt är vi förvånade av det stora bortfallet då många lärare diskuterar NP och arbetet med
proven. Trolig anledning till få respondenter är enkättrötthet samt den höga arbetsbelastning
som råder i skolan under maj, ironiskt nog med många NP. Det interna borfallet beror främst
på de lärare som inte har NP i sitt ämne och som inte svarat på de första frågorna, vilket SPSS
räknat som system missing. I övriga fall, där respondent valt att inte svarat är det kodat som
99. Det finns inget mönster i de icke svarade, ingen fråga är mer representerade än någon
annan utan bortfallet är slumpmässigt och sporadiskt förekommande vid ett fåtal tillfällen.
Index
För att svara på frågan om hur tiden uppfattas gjordes ett index över de frågor som berör
administrativt arbete (frågorna 22, 25-27 och 33-35 i enkäten, bilaga 1) och ett index över de
frågor som berörde tiden för utförande och efterarbete gällande NP (frågorna 29-32 i enkäten
bilaga 1), dessa skapades deduktivt utifrån litteratur- och forskningsöversikten och testades
med Cronbach´s Alpha (tabell 1-3 och i bilaga 4).
21
Tabell 1: Index för administrativt arbete
Tabell 2: Index för utförande och efterarbete
Gällande uppsatsens frågeställning om hur lärare uppfattar att arbetet med NP är ett stöd
söktes efter variationer och samband genom frekvenstabeller i första hand följt av att göra
korstabeller. Precis som uppfattningen om tid testades upplevelsen av ledningens
prioriteringar i förhållande till upplevelsen av stöd. För att få en tydligare bild av upplevelsen
av stöd gjordes index för stöd (tabell 3)som också granskades med histogram (bilaga 4) innan
de användes i regressionsanalys för att se hur uppfattningen av stöd påverkas av olika
faktorer.
De interna konsistenserna av index är relativt goda. Endast mellan 15-18 % av variationen
beror på sådant som kan betecknas som mätfel. Runt 75-80% beror på hur respondenterna har
besvarat frågorna.
22
Tabell 3: Index för stöd
Validitet och reliabilitet
Genom att använda standardiserade svarsalternativ samt enkla begrepp i enkäten, som
vanligtvis används gällande NP och genom att enkäten skickades ut på remiss ökar
reliabiliteten gällande att respondenterna inte missförstår frågorna. Emellertid kan sägas att
reliabiliteten är bristande då ingen förklaring av respondenternas tolkning av de olika
svarsalternativen i enkäten är gjord. Gällande respondenternas möjlighet att svara på enkäten
när det själva passar dem minskar reliabiliteten då svaren kan komma att påverkas av trötthet
eller liknande. Validiteten är god då det som är tänkt att undersökas också undersöks genom
de frågor som finns i enkäten samt genom de analyser som gjorts av svaren. Emellertid
påverkas validiteten av det stora bortfallet då undersökningen inte kan sägas representera
lärarna i den valda kommunen. I det stora hela kan dock sägas att reliabilitet och validitet,
utifrån de förutsättningar som råder i undersökningen, är god då enkätfrågorna mäter det som
är tänkt att mätas, vilket också förstärks av testerna i Cronbach´s Alpha (Bell 2011, Trost
2007).
23
Etiska överväganden
Forskningskravet, att forskning inriktas på väsentliga frågor samt håller hög kvalitet, att
metoder förbättras samt kunskaper utvecklas är enligt de forskningsetiska principerna
grundläggande för all forskning (Vetenskapsrådet, 2011). Vidare beskriver vetenskapsrådet
individskyddskravet vid forskning som innebär att personliga livsförhållanden ska vara just
personliga och att ingen får utsättas för psykisk eller fysisk skada på något sätt. Genom att
utgå från fyra grundläggande huvudkrav ska individskyddskravet upprätthållas, dessa fyra
krav är; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Genom missivbrevet som följde enkäten (se bilaga 2) synliggjordes informationskravet. I
brevet framgår vad undersökningen syftar till, att den är anonym, att svaren endast behandlas
av författarna till uppsatsen och att det är frivilligt att delta.
Ingen av deltagarna är under 15 år och utifrån frivillighet att delta kan sägas att samtycke
finns om respondenten valt att svara på enkäten. Enkätsvaren sparades enbart i de fall
respondenten väljer att trycka på ”skicka in”. Respondenten väljer själv att avsluta och inte
fullfölja enkäten om den så önskar, vilket förvisso kunde ha framgått tydligare i enkätens
inledning. Vi skickade ut en påminnelse och bad även rektorer i den undersökta kommunen
att påminna om att svara på enkäten. Detta kan dock inte anses som otillbörlig påtryckning då
valet att svara eller inte är respondentens. Det fanns inte heller någon form av kontroll på vem
som inte svarat eller inte. Ett visst beroendeförhållande kan tänkas finnas då vi som gör
undersökningen arbetar i kommunen emellertid avhjälps det av att identifiering av vem eller
vilka som svarat i det närmaste är omöjligt att utröna, vilket dels beror på det stora bortfallet.
Även om kön, ålder, arbetade år och ämne i sak skulle kunna härleda till ett antal alternativa
personer finns ingen möjlighet att definitivt avgöra vem som svarat och vem som inte svarat.
Gällande konfidentialitetskravet framgår av missivbrevet att endast vi författare behandlar det
insamlade materialet och att inga personuppgifter är insamlade. Respondenterna har också
möjlighet att ta del av resultatet.
24
Resultat
Enkätfrågorna (se bilaga1) har berört lärares inställning till NP. Frågorna har exempelvis
berört hur lärare arbetar med NP, hur de använder proven; formativt eller summativt, som
förberdelser, som underlag för betyg eller som stöd i bedömning samt hur lärare uppfattar
proven gällande att vara ett stöd för lärare.
Svarsfrekvensen på enkäten är 40,1 procent. Det är 23 av de 53 respondenterna (43,4 procent)
som arbetar i årskurserna 4-6 och 25 av respondenterna (47,2 procent) arbetar i årskurserna 79. Fem av respondenterna (9,4 procent) arbetar både i årskurserna 4-6 och 7-9. (se figur 1) Av
samtliga respondenter var 43 stycken kvinnor och 10 stycken var män. 12 av respondenterna
har inte NP i sitt ämne. De allra flesta av respondenterna, 34 procent har arbetat mellan 11-15
år (se figur 2).
Figur 1: Fördelning av stadium
.
Figur 2: Antal arbetade år; 0-5 år, 5-10 år o s v
25
Lärares uppfattning om tiden för arbetet med NP
Flera frågor ställdes gällande upplevelsen av tiden för arbetet före NP och efter NP. Resultatet
av upplevelsen av tiden utgår från de frågor i enkäten som berör tid för arbetet med NP utifrån
olika variabler, se tabell1, samt genom att ställa frågor som rör om upplevelsen av om tiden
lutar åt för mycket/för lite tid.
Tabell 4: Variabler som rör upplevelsen om tiden är rimlig.
Sammantaget konstateras att lärarna i hög grad upplever att det lutar åt att tiden för arbetet
med NP tar mycket tid (figur 3 och 4) där bedömning får det lägsta medelvärdet. (Tabell 4)
Det är 65,2 % som svarat att det lutar åt för mycket tid gällande förarbetet och 73, 9 % svarar
att det lutar åt för mycket tid gällande efterarbetet (se bilaga 5, tabell 2 och tabell 4).
Det är 17.8 % som svarat att de instämmer helt gällande att det är rimligt med tid till förarbete
och endast 8,7 % har svarat att de instämmer helt gällande att det är rimligt med tid för
efterarbete (se bilaga 5, tabell 1).
Gällande efterarbetet svarar total 34,8 % att det inte alls är rimligt med tid medan endast 11,1
% svarar detsamma gällande förarbetet (bilaga 5, tabell 1 och tabell 3). Rimligen kan det
tänkas beror på att arbetet inför provet ses som en del av undervisning och jämfört med
26
bedömningen av proven upplevs det inte lika betungande. Det syns också på siffrorna för
bedömning av proven där endast 4,3 % av lärarna svarat att de instämmer helt gällande om
tiden för bedömning är rimlig. Runt 40 % instämmer helt gällande att tiden för beställning och
iordningställande av klassrum är rimlig vilket kan anses vara delar av förarbete (se bilaga 6).
Figur 3: Lärares uppfattning om tiden gällande förberedelser av NP lutar åt för mycket eller för lite tid
Figur 4: Lärares uppfattning om tiden gällande efterarbete lutar åt för mycket eller för lite tid
Tittar man på fördelningen av tidsuppfattningen på de olika stadierna skiljer det sig åt mellan
stadierna. Fler på 7-9 anser att det är rimligt med tid för förberedelser än vad lärarna på 4-6
anser (se bilaga 5, tabell 1) Signifikanstest, T-test, visas i tabell 5 och 6 nedan samt
kompletteringen med Mann-Whitney U-test i tabell 7.
Tabell 5 Signifikanstest rimlig tid förberedelser
27
Tabell 6 Signifikanstest rimlig tid förberedelser
Tabell 7: Mann-Whitney U-test för Stadiums upplevelse av tid
Lärarna är generellt överens om att arbetet med NP lutar åt för mycket tid. Det framgår också
att 4-6 anser att det i högre utsträckning lutar åt för mycket tid vilket samvarierar med att 4-6 i
högre utsträckning upplever att det inte alls är rimligt med tid för förberedelser (se bilaga 5,
tabell 1).
Efterarbetet är det som upplevs ta mest tid av båda stadierna, jämfört med förarbetet vilket
troligen hänger samman med bedömningen av proven som har det lägsta medelvärdet av de
variabler som mäter uppfattningen av tid (tabell 4). Fördelningen mellan stadierna är
ungefärligt lika i uppfattningen att efterarbete tar för mycket tid (bilaga 5, tabell 4)
På frågan om ledningen prioriterar arbetet med planering, genomförande och bedömning är
medelvärdet 2,36. Ett korrelationstest gjordes gällande tiden för efterarbetet och
uppfattningen att ledningen prioriterar tid för planering, genomförande och bedömning (fråga
58 i enkäten, bilaga 1). Testet visar att det finns en korrelation mellan ledningens prioritering
och den upplevda tiden för efterarbetet (tabell 8) Sambandet är positivt och variationen i
uppfattningen av rimlig tid kan förklaras av variationen i ledningen prioriterar till 9 % då R2 är
=0.09
28
Tabell 8: Korrelationstest av ledningens prioritering och tiden för efterarbete
Tabell 9 och 10: Medelvärden för tid gällande bedömning/utförande och tid för administrativt arbete
Medelvärdena gällande tiden för utförande och bedömning av NP jämfört med tiden för
administrativt arbete på de båda stadierna visar att den administrativa tiden upplevs rimlig i
något högre utsträckning än vad tiden för efterarbetet gör (tabell 9 och 10).
Tabell 10: Medelvärden för upplevelsen av den administrativa tiden, fördelat på ämnen
Tabell 11: Medelvärden för uppfattningen av tid för utförande och bedömning av NP, fördelat på ämnen
29
Då resultatet gällande ämnesfördelningen är skev blir också resultaten mycket vaga. Jag
påvisar ändock den skillnad som ämnet matematik och NO visar, trots endast en respondent.
Respondentens svar gällande matematik kan tänkas bero på att ämnet har mindre av
textbedömningar vilket kan påverka upplevelsen om att bedömning lutar mer åt rimlig tid än
vad förarbetet gör. Gällande NO, som också har en respondent och lägre medelvärde på
administrativt arbete jämfört med utförande och bedömning, kan en förklaring vara att ämnet
har mer arbete inför provet exempelvis gällande beställningar av material än vad övriga
ämnen har.
Sammantaget visar resultatet gällande lärares upplevelse av tiden att lärarna uppfattar tiden
för arbetet med NP som negativ i bemärkelsen att de upplever att det är ”för mycket tid”.
Resultatet visar också att det är en viss skillnad mellan stadierna och ämnen men att lärarna
sammantaget upplever bedömningsarbetet och utförandet av NP som mer tidskrävande än den
administrativa tiden. Det syns också på frågan om uppfattningen av om det lutar åt för
mycket/för lite tid där en skillnad finns gällande för- och efterarbete där efterarbetet upplevs
för mycket tid i något högre utsträckning. Upplevelsen av att ledningen prioriterar arbetet
påverkar lärarnas inställning till tiden för arbetet med NP.
Lärares uppfattning av hur NP är ett stöd för dem
Om NP ska vara ett stöd för lärare och en del i att skapa goda lärmiljöer torde upplevelsen av
provet vara positivt gällande lärares uppfattning av provet, elevernas lärande samt provets
koppling till styrdokumenten. Jag har således delat upp resultatet i tre delar under denna
frågeställning, stöd utifrån; lärarperspektiv, styrdokument samt elevernas lärandeperspektiv.
Respondenterna upplever att NP är stressande för lärare, där 45,7 % svarat att de instämmer
helt och endast 2,2 % svarat att de inte alls instämmer (tabell 13). Det är fler lärare på 7-9 som
upplever stress jämfört med 4-6.(tabell 14)
På frågan om lärarna upplever NP som ett stöd i planeringen av undervisning anser
majoriteten av lärarna att NP till viss del (50 %) och till övervägande del (28,3%) är ett stöd i
planering av undervisning (Bilaga 5, tabell 7 ).
30
Vidare anser lärarna att det är ett stöd i tolkningen av kunskapskraven, 35,6 % instämmer helt
och endast 2,2 % instämmer inte alls. I åk 7-9 är det ingen som upplever att det inte skulle
vara ett stöd i tolkning av kunskapskraven jämfört med 4,3 % i 4-6. Det är dock något fler i 46 som helt och till stor del instämmer med att det är stöd i tolkning av kunskapskraven (tabell
9 och Bilaga 5, tabell 16). Index för stöd visar ett något högre medelvärde för 4-6 (tabell 15)
vilket är intressant i sammanhanget av att regeringen gör proven i SO och NO i åk 6 frivilliga
vt 15 samt helt tar bort dem vt 16. Emellertid visar T-test (bilaga 4) att den skillnaden inte är
signifikant utan att skillnaden till 50 % kan beror på slumpen.
Resultatet gällande upplevd stress visar att färre på 4-6 (22 %) instämmer helt i upplevd stress
jämfört med 7-9 (68 %) (tabell 14).
Tabell 12: Frekvenstabell för upplevd stress för lärare
Tabell 13:Korstabell för upplevd stress fördelat på stadier
31
Tabell 14: Medelvärden för index av uppfattningen av NP som stöd, fördelat på stadier
Tabell 15: Medelvärden gällande stöd; i tolkning av kunskapskrav, planering av undervisning och i betygsättning fördelat
på stadier
Generellt tycks lärarna vara positiva till NP i förhållande till styrdokumenten, vilket kan ses
som ett stöd för lärare. De anser också att proven är relevanta i förhållande till kursplanerna,
ingen av respondenterna har svarat att de inte är relevanta och övervägande instämmer helt
och till stor del. (tabell 17) Även på frågan om NP tydliggör mål och bedömningsnivåer har
de flesta ansett att NP gör det, endast 4, 4 % har svarat att de inte alls instämmer. (tabell 18).
Däremot anser inte majoriteten av lärarna att NP ger eleverna möjlighet att visa vad de kan.
Även här har endast 4, 4 % svarat att de anser att eleverna ges möjlighet att visa vad de kan
(tabell 19). Ges inte eleverna möjlighet till det torde det innebära att NP i det avseendet
knappast kan räknas som ett stöd för lärare.
32
Tabell 16: Lärares uppfattning om NP är relevant i förhållande till kursplanerna
Tabell 17: Lärares uppfattning av om NP tydliggör mål och bedömningsnivåer
Tabell 18: Lärares uppfattning om NP ger eleverna möjlighet att visa vad de kan
Medelvärdena gällande inställningen till elevernas möjlighet att utvecklas av provet är låga.
Lärare tycks skeptiska till provens möjlighet att utveckla eleverna (Tabell 20). Intressant är
det låga medelvärdet på genom träning högre måluppfyllelse i förhållande till det något högre
medelvärdet gällande att eleverna utvecklas av att träna inför NP. Det är tydligt att lärare inte
tycks anse att måluppfyllelse eller högre resultat påverkas av träning, vilket kan förklara det
33
låga medelvärdet, 2,19 på inställningen att träning ger bättre resultat. Sammantaget visar de
låga medelvärdena att provet inte uppfattas som stöd för elevernas inlärning samt inte
uppfattas bidra till högre måluppfyllelse.
Tabell 19: Medelvärde gällande uppfattning av att använda proven för att utveckla eleverna
De lärare som inte har NP i sitt ämne tycks inte heller anse att införandet av NP skulle
förbättra för eleverna, möjligen skulle det kunna höja ämnets status där medelvärdet är något
högre. Lägsta medelvärdet finns gällande om NP i deras ämne skulle påverka
måluppfyllelsen, vilket respondenterna inte anser att det skulle i någon hög utsträckning
(tabell 21).
Tabell 20: Medelvärden gällande inställning till NP för lärare som inte har NP i sitt ämne
Genom att göra en bivariat regressionsanalys gällande lärares uppfattning av NP som stöd och
ledningens prioriteringar visas att 25 % av variansen på den beroende variabeln förklaras av
den oberoende variabeln samt att när lärares upplevelse av att ledningen prioriterar arbetet
med NP ökar ett steg ökar också lärarnas känsla av att NP är ett stöd med 30,7 % (tabell 22
och 23 a, b, c) Signifikansnivån är på ,001. Vidare lades indexvariabeln för tid in vilket också
visar att ledningens stöd och uppfattningen av tiden för arbetet med NP påverkar
uppfattningen av stöd positivt (23 c).
34
Tabell 21: Analys av lärares uppfattning om NP som stöd i förhållande till uppfattningen av hur ledningen prioriterar
1
Tabell 22 a, b, c: Analys av hur lärare uppfattar NP som stöd i förhållande till uppfattningen av hur ledningen prioriterar
och uppfattningen av tiden
Sammanfattningsvis visar resultatet gällande lärares uppfattningar av NP som stöd att provet
upplevs stödjande, främst gällande arbetet med styrdokumenten och tolkning av
kunskapskraven. Respondenterna tycks dock inte anse att proven stödjer eleverna, varken
gällande att proven ger eleverna möjlighet att visa vad de kan eller gällande att proven
används för att träna och utveckla eleverna. Vidare visar resultatet att lärare på 7-9 upplever
NP som stressande i högre utsträckning än vad 4-6 lärare gör.
1
Jag är medveten om problematiken gällande att använda mig av en regressionsanalys. Tydligare beskrivning
av problemet ges i metoddiskussionen. Histogram för index för stöd samt index för tid finns i Bilaga 4.
35
Lärare som inte har NP i sitt ämne upplever inte att NP skulle vara lärande och stödjande i
någon hög utsträckning. Något högre medelvärde får uppfattningen att NP skulle öka ämnets
status.
Ledningens prioritering påverkar lärares inställning till proven och även lärares upplevelse av
NP som stöd. En ökning av ledningens prioritering skulle påverka lärarnas uppfattning om NP
som stöd positivt.
36
Diskussion
Med tanke på att detta är en totalundersökning kan inga generella slutsatser dras utifrån
resultatet. Diskussionen tar sin utgångspunkt i undersökningens resultat, tidigare forskning
och egna yrkeserfarenheter. De slutsatser som redovisas kan således inte sägas gälla för andra
kommuner, skolor eller lärare, emellertid kan resultatet kopplas till teori och ge en bild av hur
en del av den undersökta kommunens lärare uppfattar arbetet med NP. Nedan diskuteras
uppsatsens metod följt av en diskussion av resultatet utifrån uppsatsens frågeställningar.
Metoddiskussion
Till att börja med kan konstateras att underlaget är litet. Genom att göra en webenkät som
mailades ut fanns en förhoppning om att få många respondenter. Med facit på hand hade
kanske antalet respondenter ökat något om vi valt att själva åka ut till skolorna och berätta om
syftet med enkäten istället för att enbart maila ut den. Trots påminnelse är svarsfrekvensen
låg. Den låga svarsfrekvensen inverkar på möjligheterna att göra olika tester i SPSS.
Exempelvis var ämnesfördelningen skev. Hela 57 % av respondenterna uppgav att de har flera
ämnen med NP vilket påverkade möjligheterna att dra generella slutsatser utifrån
ämnestillhörighet. Emellertid var fördelningen mellan stadier relativt lika vilket gjorde att
tester gällande variationer mellan stadier kunde göras.
Genom att inte ha några variabler med intervallskalor försvårades vissa tester, exempelvis
regressionsanalys. Genom att använda mig av index (exempelvis för upplevelsen av stöd)
gjordes ändock en regressionsanalys. Ordinalskalorna lades in i en indexvariabel som kodades
som intervallskala trots att inte stegen mellan svarslaternativen är exakta. Även om variabeln i
strikt bemärkelse är en ordinalskala och inte en intervallskala användes regressionsanalysen
efter att jag kontrollerat om de index jag gjorde kunde användas. Till det användes histogram
vilket indikerade en normalfördelning av svaren.
Enkäten i sig hade många frågor, vilket är en nackdel. Konstruktionen av enkäten är
emellertid bra och gjordes i flera steg vilket är en fördel gällande validitet. Vi började med att
prata med lärare om deras upplevelse av NP vilket gjorde att frågorna utgick från det som ofta
diskuteras på skolor vilket minskar risken för feltolkningar. I efterhand konstateras att en mer
grundlig genomläsning av litteraturen innan konstruktion av enkäten skulle kunna ge frågor
37
som mer stringent tangerar det som ämnades undersökas. Eftersom enkäten konstruerades
tillsammans med annan student innehåller den också ett stort antal frågor, vilket vi såg som en
fördel till att börja med. Dock skulle antalet frågor kunna minskas. Flertalet av frågorna
kändes inte relevanta vid analyserna och har således inte heller använts. Kanske hade färre
frågor också lett till fler respondenter?
Ett möjligt problem med frågorna vilket påverkar både reliabilitet och validitet är frågorna 19
och 21 i enkäten(bilaga 1) lutar åt; för mycket tid eller för lite tid. Det finns en möjlighet att
otydlighet i frågeställningen skulle kunna leda till att de som svarat för lite tid skulle kunna
mena att de har för lite tid för att arbeta med proven. Det framgår av enkäten vad som är
tänkt, men det går inte att bortse från att de som läser frågorna och alternativen tolkar dessa på
sitt sätt, vilket självklart kan påverka resultatet till att visa något som kanske inte var tänkt
från respondentens sida. Detsamma gäller tolkningen av resultaten. Även om uppsatsens
resultat utgår från enkätsvaren tolkas resultaten av mig vilket påverkar validiteten. Vid
tolkningar finns alltid en risk för att vara tendensiös, genom att ha detta i åtanke och genom
att göra olika tester minskas dock risken, vilket är fallet i denna undersökning.
Valet att göra en totalundersökning kändes relevant utifrån intresset att se hur uppfattningen
gällande NP ser ut i kommunen men ett urval hade ökat möjligheterna till signifikanstester
vilket hade varit mer intressant i ett så pass aktuellt ämne som NP.
Lärares uppfattning av tiden för arbetet med NP
Resultaten för elever i svenska skolan har blivit sämre och politiska beslut tas i syfte att göra
resultat och skolan bättre. Genom att skapa goda lärmiljöer betonas det konstruktivistiska
perspektivet på skolutveckling. Ska skolan bli bättre menar Scherp (2007) att utrymme måste
ges för samtal och reflektion. Flera av besluten, i detta fall införandet av NP i flera ämnen och
stadier, upplevs ta tid från lärarnas övriga arbete, vilket påverkar möjligheten att skapa goda
lärmiljöer negativt. Resultatet i denna undersökning visar också tydligt lärares uppfattning av
tiden för arbetet med NP som att det tar för mycket tid. Dock tycks det som om tiden för
bedömning avproven är det som upplevs ta mest tid. Regeringen har tagit beslut gällande NP i
SO och NO i syfte att minska lärares administrativa arbete. Dock visar undersökningens
resultat att lärare upplever att tiden för genomförande samt bedömning av proven är mer
tidskrävande än hur de upplever det administrativa arbetet. Enligt den socialkonstruktivistiska
38
teorin skapas kunskap inom grupper, genom samtal och bearbetning i ett sammanhang, det
rimmar illa med politiska beslut som styr verksamheten utan att tid och möjlighet getts för att
utvärdera och bearbeta, i detta fall NP i SO och NO i åk 6. Uppfattningen om provet påverkas
av ledningens prioriteringar vilket kan tänkas vara en del i lärares önskan att få tid för samtal,
reflektion och bearbetningar.
Redan år 2000 ifrågasatte Tobiassen och Thomassen (2000) fokus på ”tre-ämnesskolan”.
Genom att ta bort NP i åk 6 blir det åter igen ett fokus på tre ämnen, vilket kan ifrågasättas
utifrån att undersökningar visar att lärare tenderar att undervisa för proven.
Tiden för bedömning har varit fokus för flera undersökningar gällande lärares upplevelse av
NP. I Thomassen och Tobiassen (2000) uppgavs att lärarna ansåg sig ha för lite resurser och
att ledningen har betydelse för arbetet med NP vilket kan tänkas samvariera med resultat i
denna undersökning gällande att om ledningen prioriterar arbetet med planering,
genomförande och bedömning påverkas lärarnas uppfattning av arbetet med provet positivt.
Ledningens betydelse för skolutveckling poängteras också av Scherp som utgår från det
konstruktivistiska synsättet på skolutveckling. Enligt Scherp måste förutsättningar ges av
skolledare för att lärarna ska kunna hantera pedagogiska utmaningar, förstå sitt uppdrag och
tillsammans ges möjligheter att arbeta med att lösa de problem de ställs inför, exempelvis
bedömningen av NP. Enligt resultatet påverkas lärarnas inställning till NP av hur och om
ledningen prioriterar arbetet med NP. Proven upplevs stödja tolkning av kunskapskraven och
tydliggör mål och bedömningsnivåer men upplevs också stressande för lärarna. Möjligen är
det som undersökningen från Wales visar, att valfria tester som stöd för bedömning kanske
ska användas?
Lärares upplevelse av NP som stöd
NP syfte är att vara stödjande samt öka måluppfyllelsen, gynna likvärdig bedömning och
kvalitetssäkra utbildningen. Redan från början av nationella provens historia i Sverige var
proven till för att förbättra för läraren. Undersökningar visar att lärare generellt är nöjda med
proven men att de tar lång tid att bedöma och rätta.
39
Enligt Comber & Nixon (2009) påverkar inte politiska beslut och förändringar lärares arbete i
klassrummet nämnvärt medan andra undersökningar visar att undervisningen tenderar at
styras mot det som proven ska mäta. Uppsatsens resultat visar att lärarna inte i någon hög
utsträckning tränar inför proven. Lärarna tycks dessutom inte se någon fördel med att träna
inför provet då de inte anser att de leder till högre resultat och eller måluppfyllelse, vilket är
intressant utifrån den undersökning som gjordes i England under 1990 talet (2009). Den
undersökningen i visar att de som tränat på proven också var de som nådde högre resultat,
vilket förvisso inte är förvånande. Intressant blir det då Skoleffektivitetsforskning behöver
och använder utvärderingar och kontroller för att utröna vilka skolor som är effektiva, så att
de goda exemplen kan spridas vidare. Om inte lärarna ”tränar inför proven” kanske det
påverkar provens resultat? Provens resultat är sedan det som politiska beslut ska fattas på,
enligt Skoleffektivitet, vilket blir problematiskt i nämnda situation.
Skolverkets rapport från 2004 visar också proven upplevdes stödja bedömning, i mitt fall kan
det tolkas som förtydligande av kunskapskraven. Intressant är att respondenterna i
undersökningen 2004 var tveksamma till om proven skulle leda till ett förtydligande av
betygssystemen, vilket respondenterna i denna undersökning upplever att proven gör. Det kan
bero på väl utformade NP där konstruktörerna lyckats väl med syftet att proven ska vara ett
stöd för lärare, det kan också bero på att åk 4-6 precis påbörjat betygssättning vilket kan
påverka deras upplevelse av att proven ger en tydlighet då lärarna kan tänkas vara i behov av
stöd och konkretisering. I Wales valde många lärare att använda frivilliga NP för att validera
sina bedömningar, Collins, Reiss & Stobart (2010) menar att det kan spegla lärarnas brist på
förtroende för sina egna bedömningar eller upplevda krav från exempelvis föräldrar att
synliggöra vad eleven kan eller inte kan. Det kan också, som resultatet visar i denna
undersökning och som Skolverkets undersökning 2004 visar, vara så att frivilliga tester skulle
användas för att lärare upplever att NP förtydligar kunskapskrav och tydliggör mål och
kriterier.
Ledningens prioritering tycks viktig för både upplevelsen av tiden för arbetet med NP och för
uppfattningen att NP är ett stöd för lärare. Troligen beror det på att om ledningen prioriterar
arbetet med NP som exempelvis bedömning av proven skulle också förutsättningar ges till
goda lärmiljöer där utrymme ges för att göra ett bra arbete, samtala, sambedöma och
reflektera och utveckla. Ges lärarna de förutsättningar som behövs, om ledningen prioriterar,
40
skulle förmodligen arbetet med NP utvecklas till det bättre, vilket i sin tur möjligen skulle
kunna ge resultera i högre resultat på NP.
Skoleffektivitetsperspektivet synliggörs i politiska beslut om NP. Införandet av NP i fler
stadier och i fler ämnen gjordes i syfte att få underlag för att mäta skolors framgång. Även
beslutet att ta bort NP i SO och NO i åk 6 är styrt uppifrån, dock med ett annat syfte än ovan.
Beslutet att ta bort proven grundar sig i en önskan om att underlätta lärares arbetsbörda vilket
förvisso är en god tanke. Tittar man på beslutet ur ett skolutvecklingsperspektiv torde dock
lärares uppfattning om proven utrönas innan beslut. Denna undersökning, förvisso en
totalundersökning med få respondenter, visar att lärarna uppfattar proven som stödjande i
förhållande till styrdokumenten och att uppfattningarna om att det är för mycket tid främst
riktar sig till tiden mot bedömning jämfört med tiden för administration och att resultatet om
uppfattningen av både tid och stöd skulle påverkas positivt om ledningen prioriterar arbetet
med NP. Rätt förutsättningar kan tänkas ge bättre lärandemiljöer vilket tycks påverka lärarnas
uppfattning av arbetet med NP i positiv riktning.
Vidare forskning
Denna undersökning har gett tankar om vidare forskning, till att exempelvis undersöka hur
lärare skulle önska att arbetet med NP skulle gå till. Vad önskar lärare att ledningens
prioriteringar ska leda till och utmynna i? Vidare skulle forskning om lärares uppfattning av
NP utifrån statens intentioner på ett urval ge resultat som kan signifikanstestas vilket vore än
mer intressant. Om intentionen med NP är att de ska vara ett stöd för lärare torde lärare få ge
uttryck för hur de upplever proven och för vilket stöd de anser att de önskar. En undersökning
gällande hur ledning anser att de stöder lärares arbete med NP samt hur lärare uppfattar att
ledningen stöder (alternativt vad de saknar stöd i) gällande arbetet med NP vore intressant att
undersöka i syfte att utröna om det finns ett glapp mellan uppfattningarna.
41
Litteraturförteckning
Barmark, M., & Djurfeldt, G. (2015). Statistisk verktygslåda- att förstå och förändra världen med
siffror. Lund: Studentlitteratur.
Bell, J. (2011). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Collins, S., Reiss, M., & Stobart, G. What happens when high-stakes testing stops?
Teachers´perceptions of the impact of compulsoary national testing in Wales. Assessment in
Education: Principles, Policy & Practice, ss. 273-286.
Comber, B., & Nixon, H. (den 3 09 2009). Teachers´work and pedagogy in an era of accountability.
Studies in the cultural Politics of Education, ss. 333-345.
Djurfeldt, G. Larsson, R. O, Stjärnhagen, (2010) Statistisk verktygslåda 1- samhällsvetenskaplig
orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Egidius, H. (2009). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och kultur.
Esaiasson, P, Gilljam, M, Oscarsson, H & Wägnerud, L. (2007). Metodpraktikan:Konsten att studera
samhälle, individ och marknad. Vällingby: Nordstedts Juridik AB
Esteban, A. (2015 16 mars). Nationella prov frivilliga redan i år. Hämtat från
http://www.regeringen.se/sb/d/119/a/255346 den 16 03 2015
Field, A. (2013). Discovering Statistics using IBM SPSS Statistics, London: SAGES Publications
Forssell, A., & Westerberg, A. I. (2014). Administrationssamhället. Lund: Studentlitteratur.
Groth, E. (2010). Perspektiv på skolans utveckling- en tankebok för lärare, skolledare och skolpolitiker.
Lund: Studentlitteratur.
Jönsson, A. (2013). Lärande bedömning. Stockholm: Gleerups.
Klenowski, W., & Smith, C. W. (2010). Standards,teacher judegement and moderation in context of
national curriculum and assessement reform. Assessement matters 2, 107-131.
Lundahl, C. & Forsberg, E. (2006). Kunskapsbedömningar- utvärdering, betyg och nationella prov. i E.
Forsberg, & E. Wallin, Skolans kontrollregim- ett kontraproduktivt system för styrning? (ss.
19-39). Stockholm: Stockholms universitet.
Lundahl, C. (2009). Varför nationella prov?-framväxt, dilemman, möjligheter (1 uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Lundahl, C. (2010). Nationella prov- ett redskap med tvetydiga syften. i C. Lundahl, & M. F. (red),
Bedömning i och av skolan-praktik, principer, politik (ss. 223-240). Lund: Studentlitteratur.
Lärarnas Riksförbund. (2010). Låt inte lärarna betala reformerna. Stockholm: Lärarnas Riksförbund.
42
Lärarnas Riksförbund. (2011). Lärares arbetstid, en arbetsmiljöfråga. Stockholm: Lärarnas
Riksförbund.
Madaus, G., Higgins, J., & Russell, M. (2009). The Paradoxes of High Stakes Testing : How They Affect
Students, Their Parents, Teachers, Principals, Schools, and Society. Charlotte, USA:
Information Age Publishing, INC.
Pettersson, D. (2012). Internationella kunskapsmätningar och deras funktioner. i C. Lundahl, & M. F.
(red), Bedömning i och av skolan-praktik, principer, politik (ss. 259-274). Lund:
Studentlitteratur.
Regeringen (2015) OECD överlämnar granskning av svensk skola. Hämtat från
http://www.regeringen.se/sb/d/19865/a/258627 den 18 05 2015
Skolinspektionen (2013). Olikheterna är för stora, omrättning av nationella prov i grund- skolan och
gymnasieskolan. Stockholm: Skolinspektionen; Dnr U2011/6544/GV.
Scherp, H.-Å. (., & Berg, G. (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Kalmar: Myndigheten för
skolutveckling; Liber.
Scherp, H.-Å., & Scherp, G.-B. (2007). Lärande och skolutveckling- Ledarskap för demokrati och
meningsskapande. Karlstad: Karlstad university studies.
Skolinspektionen. (2012). Lika för alla? Omrättning av nationella prov i grund- skolan och
gymnasieskolan under tre år. Stockholm: Skolinspektionen; Dnr U2009/4877/G.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm:
Skolverket.
SKOLFS 2013:173. Skolverkets föreskrifter om ämnesprov i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan läsåret
14/15. Statens skolverks författningssamling. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2014). Nationella prov. Hämtat från http://www.skolverket.se/bedomning/nationellaprov den 16 03 15
Tobiassen, J., & Thomassen, E. (2000). Det nationella provsystemet -sett med norske oyne.
Stockholm: Skolverket.
Trost, J. (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2011). God Forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Örstadius, K. (2015, 18 januari). Sveriges officiella statistik hotar att bli missvisande. Dagens Nyheter
Hämtat från: http://www.dn.se/nyheter/sverige/sveriges-officiella-statistik-hotar-att-blimissvisande/ den 13 05 2015
43
Bilaga 1
Nationella Prov
Detta är en enkät som berör lärares inställning till och arbete med de NP.
Del 1 och 2 besvaras av de lärare som har eller har haft NP i sina ämnen.
Del 3 besvaras enbart av de lärare som undervisar i ett ämne som idag ej har NP.
Svaren kommer sammanställas och användas i examensarbeten i Magisterprogrammet i
Utbildningsledning & Skolutveckling vid KAU vt 15
*Obligatorisk
Bakgrundsfrågor *
1. Vilket stadium arbetar du på?
o
4-6
o
7-9
o
både 4-6 och 7-9
2. Antal arbetade år, som lärare
o
0-5
o
5-10
o
11-15
o
16-20
o
fler än 20
*
3. Kön
o
obestämd
o
man
o
kvinna
*
4. Vilket/Vilka ämnen undervisar Du i?
o
Matte
o
NO
o
Svenska
o
Engelska
o
SO
o
Ämne utan NP
5. Jag har/har haft ämnen med nationella prov? *
o
Ja
o
Nej (Om Nej, gå vidare till Del 3 fråga 65)
Del 1: Nedan följer frågor om arbetet med Nationella Prov (NP)
Nedanstående frågor besvaras enligt följande värden på ordinalskalenivån:
Instämmer helt
Instämmer till stor del
Instämmer till viss del
Instämmer inte alls
6. NP är under läsåret en naturlig del i min undervisning.
7. Jag använder enbart NP under åk 6 och/eller åk 9 som direkta förberedelser inför
8. Jag utgår från innehållet i NP:n när jag planerar min undervisning.
9. Gamla NP används i syfte att förbereda eleverna för provsituationen.
10. Gamla NP används som diagnoser i syfte att visa hur eleverna ligger till
11. Jag arbetar med gamla bedömningsanvisningar och elevexempel tillsammans med eleverna.
12. Ledningen samordnar tid för bedömning och sambedömning.
13. Vi lärare samordnar tid för bedömning och sambedömning.
14. Jag bedömer mina egna elevers NP.
15. Jag gör sambedömningar av NP tillsammans med mina ämneskollegor.
16. Jag ger eleven summativ återkoppling av provresultaten.
17. Jag ger eleven formativ återkoppling av provresultaten.
18. I relation till övrig undervisning lägger jag rimligt med tid på förberedelserna för NP
19. Utifrån ditt svar; lutar det åt
o
För mycket tid
o
För lite tid
20. I relation till övrig undervisning lägger jag rimligt med tid på efterarbetet med NP
21. Utifrån ditt svar; lutar det åt
o
För mycket tid
o
För lite tid
Nedan följer påståenden om tid som används för arbete med och runt NP
Det som efterfrågas gällande “rimligt” är hur du upplever arbetet utifrån hur viktigt du anser att det
som efterfrågas är i förhållande till dina övriga arbetsuppgifter. Fokusera på tiden för arbetet,
värdera exempelvis inte vikten av att göra gruppindelningar på ett bra sätt.
Jag upplever att tiden för arbetet som görs med NP är rimlig gällande;
22. beställning av prov och material till NP
23. planering och anpassning utifrån elevers särskilda behov
24. iordningställande av klassrum
25. gruppindelningar för muntliga prov/laborationer
26. schema/hålltider (ex muntliga proven)
27. salsbokning/byte av sal/klassrum
28. tid för samtal med övriga lärare gällande planering och dylikt inför NP
29. elevernas genomförande av proven i förhållande till övriga ämnen/undervisning
30. min enskilda bedömning av proven
31. sambedömningen av proven
32. samtal med kollegor om bedömning/resultat
33. återkoppling av provresultat till elever
34. återkoppling av provresultat till föräldrar
35. registrering av resultaten
Del 2: Lärares inställning till och uppfattning av Nationella Prov (NP)
36. NP är relevanta i förhållande till kursplanerna.
37. NP är ett stöd för mig i tolkningen av kunskapskraven.
38. NP ger en heltäckande bild av elevens förmågor i ämnet.
39. NP är ett stöd för mig i planeringen av undervisningen.
40. Bedömningsanvisningar och elevexempel bidrar till en likvärdig bedömning.
41. NP är ett stöd för mig i betygsättningen.
42. NP bidrar till likvärdig betygsättning i ämnet.
43. NP är relevanta för elevers lärande.
44. De delar som tas upp i NP:n väger tyngre än andra delar i kunskapskraven.
45. NP har betydelse för betygsättningen.
46. Det är viktigt att arbeta med gamla NP i syfte att förbereda dem för provet.
47. Det är viktigt att arbeta med gamla NP i syfte att tydliggöra mål och bedömningsnivåer.
48. NP ökar elevernas förståelse av ämnet.
49. NP bidrar till att en elev motiveras till att nå bättre resultat
50. NP ger alla elever möjligheten att visa vad de kan.
51. Elever med särskilda behov har samma möjligheter som andra att lyckas på NP.
52. Eleverna utvecklas av att träna på gamla NP.
53. Genom att arbeta med gamla NP blir resultaten bättre på årets NP.
54. Genom att arbeta med gamla NP blir måluppfyllelsen i mitt ämne högre.
55. NP kan användas formativt för att utveckla en elevs lärande i ämnet.
56. NP kan användas för att föra min undervisning framåt.
57. Eleverna utvecklas i ämnet av att genomföra NP.
58. Ledningen prioriterar tid för planering, genomförande och bedömning av NP
59. Jag får stöd ledningen i arbetet med NP.
60. Jag får stöd av mina ämneskollegor i arbetet med NP.
61. Jag får stöd av övriga ämnens kollegor i arbetet med NP.
62. NP är stressande för mig som lärare.
63. NP är stressande för eleverna.
64. Organisationen kring NP fungerar bra på min arbetsplats
Tack för Dina svar! Scrolla ända ner för att skicka enkäten!
Del 3: Besvaras ENDAST av lärare som Ej har NP i sitt ämne/sina ämnen
65. Det vore bra om det fanns NP i mitt ämne.
66. NP skulle öka mitt ämnes status.
67. NP i mitt ämne skulle öka arbetsbelastningen.
68. NP i mitt ämne skulle påverka innehållet i min undervisning.
69. NP ökar elevernas motivation
70. NP i mitt ämne skulle öka måluppfyllelsen.
71. NP i mitt ämne skulle öka möjligheten till likvärdig bedömning
72. NP som finns idag tar tid från mitt ämne.
73. Jag behövs som resurs när det är NP i andra ämnen.
74. Jag tycker att det är ok att vikariera för en annan lärare som behöver genomföra NP.
75. Jag upplever att NP påverkar eleverna negativt.
76. Jag upplever att NP påverkar eleverna positivt.
77. Jag upplever NP påverkar elevernas lärande negativt.
78. Jag upplever NP påverkar elevernas lärande positivt.
Övriga kommentarer:
Här kan du lägga till något om de NP som du anser inte kom fram i frågorna/dina svar
Tack för Din medverkan!
Bilaga 2
Enkät om lärares arbete med de Nationella Proven
Vi, Jennie och Åsa, är yrkesverksamma lärare som också studerar sista terminen vid en
magisterutbildning i Utbildningsledning och Skolutveckling vid Karlstads Universitet. Vi ska
nu skriva vårt examensarbete.
Regeringen har uppmärksammat lärares ökade administrativa arbete och vår intention är att,
med Din hjälp, skapa en bild av hur lärare upplever arbetet med de nationella proven för att se
hur och om statens intentioner med de nationella proven implementeras på lokal nivå. För att
samla in data genomför vi en kvantitativ undersökning i form av en webenkät.
Självklart är detta frivilligt. Vi vill samtidigt poängtera vikten av att synliggöra det arbete Du
som lärare lägger ner på de Nationella Proven. Vår önskan är att Du vill bidra till kunskap om
detta ämne genom att svara på enkäten som tar ca 15 minuter att besvara.
Dina svar är anonyma och det är endast vi som kommer att hantera enkäterna. Svaren kommer
att läggas in och bearbetas i statistikprogrammet SPSS för att analyseras och sammanställas.
När arbetet är klart kommer Du erbjudas möjlighet att ta del av resultatet. Den forskning runt
lärares administrativa arbete som pågår, på uppdrag av regeringen, har visat intresse och
skolförvaltningen i Kristinehamns kommun är intresserade av att ta del av resultatet då det
kan ligga till grund för vidare utvecklingsarbete gällande de NP.
Klicka på länken nedan för att komma till enkäten.
XXXX
Vi önskar att du svarar på enkäten snarast och senast torsdagen den 2 april.
Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar,
Jennie Virén, Kristinehamn, [email protected]
Åsa Melin, Kristinehamn/Karlstad [email protected]
Bilaga 3
Kodnyckel till enkäten Nationella prov
Fråga i enkäten
Kodning i Excell
1
Fr_1
2
Fr_2_antal_ar
3
Fr_3_kon
4
Fr_4_amne
5
Fr_5_har_NP
Del 1, Arbetet
med NP
6-18
Och
20
Fr_6_del_undervisning
Fr_7_forberedelser_infor
Fr_8_innehall_planering
Fr_9_gamla_forbereda
Fr_10_gamla_diagnoser
Fr_11_arb_m_elever
Fr_12_Ledning_sam
Fr_13_Larare_sam
Fr_14_bed_sjalv
Fr_15_sambed
Fr_16_summativ
Fr_17_formativ
Fr_18_rimlig_tid_forbered
Fr_20_rimlig_tid_efterarb
19 och 21
Fr_19_Lutar_at_forbered
Fr_21_Lutar_at_efterarb
22-35 Tid för
arbetet med NP
Fr_22_bestallning
Fr_23_sarskilda_behov
Fr_24_klassrum
Fr_25_gruppind
Fr_26_schema
Fr_27_salsbok
Fr_28_sam_plan
Kodning i
SPSS
Kodning
1= 4-6
2=7-9
3= båda
1=0-5 år
2=5-10
3=11-15
4=16-20
5=fler än 20 år
1=kvinna
2=man
3=obestämt
1=matte
2= No
3=Sv
4=Eng
5= So
6= Utan NP
1=Ja
2=nej
4=instämmer
helt
3=instämmer
till stor del
2=instämmer
till viss del
1=instämmer
inte alls
99=ej svarat
1=for mycket
tid
2=for lite tid
99=ej svarat
4=instämmer
helt
3=instämmer
till stor del
2=instämmer
till viss del
1=instämmer
Del 2
36- 64
Lärares
inställning
Del 3
De som ej har
NP
65-78
Fr_29_genomfor
Fr_30_bedomning
Fr_31_sambedomning
Fr_32_samtal_om_bed
Fr_33_aterkopp_elev
Fr_34_aterkopp_foralder
Fr_35_reg_res
Fr_36_relevanta
Fr_37_stod_tolkning
Fr_38_ger_bild_formagor
Fr_39_stod_plan_under
Fr_40_likvardig_bedom
Fr_41_stod_betygsatt
Fr_42_likvard_betygsatt
Fr_43_rel_larande
Fr_44_vager_tyngre
Fr_45_betydelse_betygsatt
Fr_46_gamla_forbered
Fr_47_gamla_tydliggora
Fr_48_okar_forstaelsen
Fr_49_motiveras
Fr_50_visa_kan
Fr_51_sarskilda_behov
Fr_52_utv_trana
Fr_53_arb_battre_res
Fr_54_hogre_maluppfyllelse
Fr_55_formativt_utv_lar
Fr_56_utv_underv
Fr_57_utv_amnet
Fr_58_led_prio
Fr_59_stod_ledning
Fr_60_stod_amneskollegor
Fr_61_stod_kollegor
Fr_62_stress_lar
Fr_63_stress_elev
Fr_64_org_bra
inte alls
99=ej svarat
Fr_65_bra_NP_amne
Fr_66_oka_status
Fr_67_oka_arbetsbelast
Fr_68_paverka_undervis
Fr_69_oka_motivation
Fr_70_oka_maluppfyll
Fr_71_oka_likvardig_bedom
Fr_72_tar_tid_amne
Fr_73_resurs
Fr_74_vikariera
Fr_75_paverka_neg
Fr_76_paverka_pos
Fr_77_paverka_lar_neg
Fr_78_paverka__lar_pos
4=instämmer
helt
3=instämmer
till stor del
2=instämmer
till viss del
1=instämmer
inte alls
99=ej svarat
4=instämmer
helt
3=instämmer
till stor del
2=instämmer
till viss del
1=instämmer
inte alls
99=ej svarat
Bilaga 4
Resultat av test; Index för totala antalet variabler för tiden
Resultat av test; Index för tiden för det administrativa arbetet med NP
Resultat av test; Index för tiden för genomförande och bedömning
Resultat av test: index Stöd för lärare
Resultat för T-test för index för stöd fördelat på 4-6 och 7-9
Testet visar ingen signifikans nivå vilket innebär att det är ungefär 50 % chans att variationen
i skillnaden är slumpmässig.
Histogram, index för administrativt arbete
Histogram, index för utförande och bedömning
Histogram, index för stöd
Bilaga 5
Tabell1: Lärares upplevelse av om tiden med förarbete inför NP är rimlig, fördelat på 4-6
och 7-9
Korrelationstest av variablerna ovan;
Tabell 2: Upplevelse av om det lutar åt för mycket/för lite tid gällande förberdelser, fördelat
på 4-6 och 7-9
Tabell 3: Lärares upplevelse av om tiden med efterarbete är rimlig fördelat på 4-6 och 7-9
Tabell 4: Upplevelsen av om det lutar åt för mycket/för lite tid gällande efterarbetet
Lärares upplevelse av stöd
Tabell 6: Stöd i tolkning av kunskapskraven
Crosstab
Stadium
4-6
Stöd tolkning kunskapskrav Instämmer inte alls
Count
% within Stadium
Instämmer till viss del
Count
% within Stadium
Instämmer till stor del
Count
% within Stadium
Instämmer helt
Count
% within Stadium
Total
Count
% within Stadium
7-9
Båda
1
0
0
1
4,5%
0,0%
0,0%
2,2%
3
8
0
11
13,6%
36,4%
0,0%
24,4%
10
7
0
17
45,5%
31,8%
0,0%
37,8%
8
7
1
16
36,4%
31,8%
100,0%
35,6%
22
22
1
45
100,0%
100,0%
100,0%
100,0%
Tabell 7: Stöd i planering av undervisning
Cumulative
Frequency
Valid
Instämmer inte alls
Percent
9,4
10,9
10,9
Instämmer till viss del
23
43,4
50,0
60,9
Instämmer till stor del
13
24,5
28,3
89,1
5
9,4
10,9
100,0
46
86,8
100,0
7
13,2
53
100,0
Total
Total
Valid Percent
5
Instämmer helt
Missing
Percent
System
Total
Tabell 8: Stöd i betygsättningen
Crosstab
Stadium
4-6
Stöd i betygsättning
Instämmer inte alls
Count
% within Stadium
Instämmer till viss del
Count
% within Stadium
Instämmer till stor del
Count
% within Stadium
Instämmer helt
Count
% within Stadium
Total
Count
% within Stadium
7-9
Båda
Total
1
0
0
1
4,3%
0,0%
0,0%
2,2%
7
11
0
18
30,4%
50,0%
0,0%
39,1%
11
8
1
20
47,8%
36,4%
100,0%
43,5%
4
3
0
7
17,4%
13,6%
0,0%
15,2%
23
22
1
46
100,0%
100,0%
100,0%
100,0%
Bilaga 6
Frekvensanalyser för frågor om uppfattningen av tiden är rimlig
Första tabellen, ”Beställning” handlar om lärares uppfattning av tiden för beställning av prov,
material och liknande inför NP.
Den andra tabellen ”Klassrummet” handlar om iordningställande av klassrum inför NP
Den tredje tabellen handlar om ”Bedömning” av NP