handlingar sylf:s ordinarie fullmäktigemöte 2015
HANDLINGAR SYLF:S ORDINARIE FULLMÄKTIGEMÖTE 2015 1 Karta A. Tulegatan 8, Hotell Birger Jarl, förbokade hotellrum B. Birger Jarlsgatan 57 A, Konferens Spårvagnshallarna Närmaste tunnelbanestation är Rådmansgatan, uppgång Rådmansgatan. Det är ca 20 minuters promenad från Centralstationen till Konferens Spårvagnshallarna. C. Villagatan 5, Läkarförbundets hus, middagen hålls här under fredagskvällen 2 Innehållsförteckning 1. Program .................................................................................................... 4 Föredragningslista ......................................................................................................... 5 Mötesordning ................................................................................................................. 6 2. Verksamheten från april 2014 till fullmäktige 2016.................................... 8 3. Motioner................................................................................................... 47 4. Ekonomiska handlingar............................................................................ 62 5. Val ......................................................................................................... 104 6. SYLF i media ..........................................................................................119 Hur går fullmäktigemötet till? Är det första gången du ska åka på SYLF:s fullmäktigemöte, eller har du hunnit glömma sen sist? På SYLF:s hemsida får alla krångliga ord och begrepp sin förklaring. Utgå från länkarna på www.sylf.se/fum eller klicka dig fram under rubriken ”Om oss”. 3 1. Program Sveriges Yngre Läkares Förenings ordinarie fullmäktigemöte 2015 Lokal: Spårvagnen, Konferens Spårvagnshallarna, Stockholm Fredagen den 20 mars 09.00–10.00 Registrering samt kaffe och smörgås 10.00–10.15 SYLF:s ordförande Emma Spak hälsar välkommen 10.15–11.15 Inledningsanförande: Marie Åsberg, senior professor i psykiatri vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus. Hennes forskningsområde är idag huvudsakligen ut- mattningssyndrom, hon är ledande expert på stress och psykisk hälsa. Marie Åsberg är även en av de två forskare som utvecklade depressionsskalan MADRS. 11.15–13.00Mötesförhandlingar 13.00–14.00 Lunch 14.00–15.00Mötesförhandlingar 15.00–15.30Kaffe 15.30–17.45Mötesförhandlingar 17.45–19.00 Tid för incheckning på hotellet samt promenad till Villagatan 5 19.00– Middag, Läkarförbundets hus, Villagatan 5 Lördagen den 21 mars 09.00–11.30Mötesförhandlingar 11.30–12.30Lunch 12.30–15.00Mötesförhandlingar 4 Förslag till föredragningslista 1. Fullmäktigemötet öppnas 2. Upprop (anses fullgjort genom registrering före mötet) 3. Val av mötesordförande och vice mötesordförande 4. Genomgång av mötesformalia och praktikaliteter 5. Godkännande av kallelseförfarande 6. Val av två protokolljusterare tillika rösträknare 7. Fastställande av dagordning 8. Ekonomiska frågor a) SYLF:s räkenskaper och förvaltning 2014 – Förvaltningsberättelse – Revisionsberättelse – Fastställande av resultat- och balansräkningar – Ansvarsfrihet b) SYLF:s pensionsstiftelses förvaltning 2014 – Förvaltningsberättelse – Revisionsberättelse 9. Verksamheten april 2014 – ordinarie fullmäktigemöte 2016. Styrelsens verksamhetsberättelse och verksamhetsplanering samt interpellationer och motioner i anslutning härtill. 10. Förslag till ändringar i resereglementet 11. Förslag till ändringar i arvodesreglementet 12. Förslag till ändringar i stadgan 13. Fastställande av budget 2015, preliminär budget 2016 och medlemsavgift för 2016 14. Val av styrelse 15. Val av delegater samt suppleanter till Läkarförbundets fullmäktigemöte 2015 16. Val av en förtroendemannarevisor och en revisorssuppleant samt en auktoriserad räkenskapsrevisor och en suppleant för denne 17. Val av valberedning 18. Fastställande av ort och datum för 2016 års ordinarie fullmäktigemöte 19. Övriga frågor 20. Fullmäktigemötet avslutas 5 Mötesordning vid SYLF:s fullmäktigemöte 2015 1. Ordet begärs genom att tydligt räcka upp sitt röstkort och på så sätt påkalla mötespresidiets uppmärksamhet. Första- och andratalarlista tillämpas. 2. Vid inlägg, tala i mikrofonen, ange namn samt lokalavdelning. 3. Yrkanden inlämnas skriftligen till mötesordföranden. Yrkanden som ej inlämnats skriftligen tas inte upp till behandling. 4. Mötesordföranden beviljar replik och kontrareplik endast till den som blivit personligen nämnd/tilltalad i debatten samt till styrelsen. 5. Styrelseledamot och utredningssekreterare beviljas rätt att bryta talarlista för att meddela sakupplysning. 6. Ordningsfråga bryter debatten i sakfråga och ska avgöras innan ny fråga tas upp till behandling. 6 7. Vid beslut om streck i debatten ska mötesordföranden lämna tillfälle för dem som så önskar att lämna in yrkanden, att läsa dem samt ge dem som så önskar möjlighet att begära ordet. Därefter anmäls streck i debatten. Sedan streck i debatten satts kan inga ytterligare yrkanden lämnas in eller nya talare begära ordet. 8. Reservation ska skriftligen vara inlämnad till mötesordföranden före sammanträdets avslutande för att kunna läsas upp för fullmäktigeförsamlingen. De mötesdeltagare som ansluter sig till detta ska anmäla detta i anslutning till besluten. 9. Vid votering eller försöksvotering sker röstning genom handuppräkning, varvid de röstande ska använda sig av sina röstkort. 10. Fråga som inte regleras i denna mötesordning eller i stadgan, regleras av mötesordförande/ mötespresidiet, i enlighet med sedvanlig sammanträdespraxis. Undantag från denna regel gäller förslag till propositionsordning, där ledamöter kan inlämna förslag. Ekonomiska villkor för SYLF:s fullmäktigeledamöter 2015 För kännedom meddelas härmed de ekonomiska villkoren för lokalavdelningarnas fullmäktigeledamöter vid SYLF:s ordinarie fullmäktigemöte 2015. Arvode och traktamente betalas inte centralt av SYLF för fullmäktige. Eventuella anspråk på arvode/ traktamente ska riktas till respektive lokalavdeningskassör enligt de regler varje enskild lokalavdelning tillämpar. För den som inte har möjlighet att få ersättning för förlorad arbetsförtjänst från arbetsgivare, lokalförening eller annan kan ansöka om sådan ersättning från SYLF:s kansli. Ansökan om ersättning för förlorad arbetsförtjänst görs med kopia på lönespecifikation som visar att avdrag gjorts samt SYLF:s reseräkningsblankett. Reseräkningsblanketten finns på www.sylf.se. Varje fullmäktigeledamot svarar själv för bokning av färdbiljetter. Biljetter bokas via Blomgren Travelgroup AB, telefon 08-509 350 20. Uppge att ni åker för SYLF, kostnadsställe 66, Ann Abrahamsson som referens samt fullmäktigemöte som ändamål vid bokning. SYLF:s kansli har bokat rum för fullmäktige på Hotell Birger Jarl. Anmälan och bokning av hotellrum sker via länk på www.sylf.se. Vid eventuell egen bokning av hotellrum utgår ersättning med maximalt det belopp som motsvarar priset för de av SYLF centralt bokade hotellrummen (1 290 kr för enkelrum). Ersättning för utlägg för hotell och resor betalas av SYLF:s kansli. Krav på ersättning för resa och eventuellt hotellrum måste vara SYLF:s kansli tillhanda senast fredagen den 29 maj 2015. I den solidariska finansieringen räknas resekostnader med flyg till lågpris och resa med tåg i andra klass. Vid dyrare resor står lokalavdelningarna själva för mellanskillnaden. Resa med bil ersätts med 25 kronor per mil, under förutsättning att det är billigare än kollektiva färdmedel. Lokalavdelningarnas kostnader för fullmäktigemötet, beräknade enligt det solidariska finansieringssystemet, faktureras varje lokalavdelning under hösten. Kostnader som förskotterats centralt av SYLF avseende suppleanter och eventuella medresande anhörigas rese- och hotellkostnader samt kostnaden för middag faktureras också till lokalavdelningarna. Varje enskild lokalavdelning får därefter reglera dessa kostnader med respektive fullmäktigeledamot. Avbokning av middag ska meddelas SYLF:s kansli senast 24 tim innan middagen. Vid senare avbokning debiteras en avgift på 450 kr. Fullmäktige beslutade 2009 att ”middagskuvertavgift för en anmäld delegat som sedan uteblir utan giltigt skäl, ska betalas av dennes lokalavdelning och inte ingå i den kostnad som uppbärs av SYLF centralt”. En sådan eventuell kostnad faktureras också till aktuell lokalavdelning. Enligt fullmäktigebeslut ska samtliga kostnader för fullmäktiges resor, hotell och måltider finansieras solidariskt av lokalavdelningarna. Detta innebär att kostnaderna för samtliga fullmäktiges resor, hotellövernattningar och sammanträdesmåltider läggs ihop. Totalkostnaden fördelas sedan mellan lokalavdelningarna i proportion till hur många fullmäktigedelegater varje lokalavdelning är berättigad att sända till fullmäktigemötet. 7 2. SYLF:s verksamhet från april 2014 till ordinarie fullmäktigemöte 2016 8 Innehåll SYLF:s verksamhet från april 2014 till ordinarie fullmäktigemöte 2016 Förkortningar och ordförklaringar 10 1. Inledning 1.1 SYLF:s verksamhetsplanering SYLF:s styrelses förslag på övergripande mål 2015/2016 11 12 2. Arbetsliv 2.1 Kunskap i arbetslivsfrågor 2.2 Underläkares arbetstid SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet arbetsliv 2015/2016: 13 13 14 3. Arbetsmarknad 3.1 Antal AT- och ST tjänster 3.2 Läkare med utländsk utbildning 3.3 En bredare arbetsmarknad 3.4 Öppen och transparent rekrytering SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet arbetsmarknad 2015/2016: 12 6.2 Lönekriterier och lönesättning 28 SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet förhandlingsfrågor 2015/2016:29 7. Utbildnings- och forskningsfrågor 7.1 AT - utveckling och framtid 7.2 AT-rankingen 7.3 Specialiseringstjänstgöring - ny ST-föreskrift träder i kraft 2015 7.4 Kurser för ST-läkare 7.5 Forskning och universitetsfrågor 7.6 Handledning och instruktion SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet utbildnings- och forskningsfrågor 2015/2016: 30 30 31 8. Likarättsfrågor 8.1 Likarätt Nu! SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet likarättsfrågor 2015/2016: 35 35 31 32 32 33 33 14 15 15 15 16 16 17 4. Sjukvårdspolitik och sjukvårdsorganisation18 4.1 Hälso- och sjukvård – styrning och organisation 18 4.2 Läkare som ledare och utvecklare av sjukvården 19 4.3 Vårdkvalitet och patientsäkerhet 19 4.4 Jämlik vård - för jämlik hälsa 19 4.5 Läkarrollen nu och i framtiden 20 4.6 Vårdens IT-system och informationshantering 20 SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet sjukvårdspolitik och sjukvårdsorganisation 2015/2016: 21 5. Kommunikation 5.1 SYLF:s kommunikationskanaler 5.2 Kommunikationsstrategi 5.3 Moderna läkare SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet kommunikation 2015/2016: 23 23 24 24 6. Förhandlingsfrågor 6.1 Löneutveckling 27 27 25 9. Internationellt samarbete 9.1 Återinträde i European junior doctors 9.2 Övrigt internationellt samarbete SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet internationellt samarbete 2015/2016: 37 38 38 38 39 10. SYLF:s organisation 40 10.1 Utbyte mellan lokalavdelningar, styrelse och kansli 40 10.2 Rekrytering 40 10.3 Associerat medlemskap41 10.4 Ordinarie fullmäktigemöte 2014 41 10.5 Förtroendevalda och sammanträden 41 10.6 Kansli 43 SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet SYLF:s organisation 2015/2016: 43 11. Kontakter med Läkarförbundet och andra organisationer 11.1 Kontakter inom Läkarförbundet 11.2 Kontakter med andra organisationer SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet kontakter med Läkarförbundet och andra organisationer 2015/2016: 44 44 44 45 9 Förkortningar och ordförklaringar ALF Avtal för Läkarutbildning och forskning i hälso- och sjukvården ALG Sveriges läkarförbunds arbetslivsgrupp AT Allmäntjänstgöring Bas-T Bastjänstgöring CS Sveriges läkarförbunds centralstyrelse DLF Svenska Distriktsläkarföreningen EAR Sveriges läkarförbunds etik och ansvarsråd EJD European Junior Doctors (tidigare PWG) FD Sveriges läkarförbunds förhandlingsdelegation FHL Föreningen Homosexuella Läkare FSL Framtidens specialistläkare FUM Fullmäktige IVO Inspektionen för vård och omsorg LHC Leading Health Care Lipus Läkarnas institut för professionell utveckling i sjukvården Lokalavdelning Lokal organisatorisk underavdelning av Sveriges Yngre Läkares Förening Lokalförening Lokal organisatorisk underavdelning av Sveriges läkarförbund Läkarförbundet Sveriges läkarförbund 10 ML Moderna Läkare MSF Medicine Studerandes Förbund NRYL Nordiska rådet för yngre läkare PDL Patientdatalagen RLIM Sveriges läkarförbunds Råd för läkemedel, IT och medicinteknik SACO Sveriges Akademikers Centralorganisation SFAM Svensk Förening för Allmänmedicin SK-kurs Specialistkompetenskurs SKL Sveriges kommuner och landsting SLF Sveriges läkarförbund SLS Svenska Läkaresällskapet SoS Socialstyrelsen SPA Sveriges läkarförbunds sjukvårdspolitiska arbetsgrupp SPLF Svenska Privatläkarföreningen SPUR Sveriges läkarförbunds och Svenska Läkarseällskapets stiftelse för utbildningskvalitet SPUREX Arbetsgrupp till vilken SPUR har gett uppdraget att utveckla SPUR-verksamheten ST Specialiseringstjänstgöring ST-rådet Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring inom Socialstyrelsen SYLF Sveriges Yngre Läkares Förening UFO Sveriges läkarförbunds utbildnings- och forskningsdelegation WOHIT World of Health IT 1. Inledning Att sammanfatta SYLF:s verksamhet från det gångna året är inspirerande. Vår organisation bygger på ett brett engagemang från förtroendevalda och medlemmar runt om i hela landet, det är det engagemanget som ger oss möjlighet att påverka underläkares situation, och hälso- och sjukvården, i en positiv riktning. Under det gångna verksamhetsåret har SYLF fokuserat den politiska verksamheten genom projekt Likarätt Nu! Projektets utgångspunkt är alla människors rätt till en god hälso- och sjukvård på lika villkor. Detta förutsätter jämlik vård men också lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet för hälso- och sjukvårdens personal. Arbetet med dessa frågor löper som en röd tråd genom verksamhetsberättelsen och hela styrelsen har gemensamt drivit likarättsfrågorna genom det kontinuerliga arbetet inom respektive verksamhetsområde. Arbetet med dessa frågor fortsätter nu oberoende av projektet. Under det kommande verksamhetsåret kommer jämlik vård, som en del av arbetet för jämlik hälsa, vara högaktuellt genom regeringens satsning ”Samling för jämlik hälsa”. God arbetsmiljö är en mycket viktig aspekt i folkhälsoarbetet och styrelsen har redan under det gångna året initierat ett arbete inriktat på stressrelaterad psykisk ohälsa hos underläkare, ett initiativ som mötte gott mottagande på höstens representantskap och som styrelsen avser satsa extra på under det kommande verksamhetsåret. Styrelsen har utökat SYLF:s externa kontakter och samverkan med andra organisationer avsevärt under verksamhetsåret som gått. Inte minst genom partnerskapet i den akademiska tankesmedjan Leading Health Care har många kontakter etablerats och fördjupats. Målet att SYLF som organisation ska ses som framåtsyftande och lösningsorienterad, en organisation som kritiserar men representerar unga läkare som är villiga att ta ansvar och vara del av det konstruktiva utvecklingsarbetet upplever styrelsen som uppnått. SYLF:s kontaktnät är nu brett och som organisation har vi en allt mer tydlig plats i de sammanhang där hälso- och sjukvårdens framtid diskuteras, en position som kräver fortsatt arbete. Att utveckla SYLF:s utåtriktade arbete är avgörande för att SYLF ska få inflytande och kunna verka för bättre villkor för underläkare och bättre vård för de patienter vi möter. Att ha en välfungerande intern kommunikation och föreningsdemokrati där förtroendevaldas och enskilda medlemmars engagemang tas tillvara är avgörande för föreningens legitimitet och fortsatta utveckling. Styrelsen har därför i samband med höstens representantskap initierat en vidareutveckling av SYLF:s interna organisation och arbete, som styrelsen ämnar driva vidare under det kommande verksamhetsåret. Mycket spännande kommer att hända 2015/2016 och styrelsen ser fram emot ett händelserikt verksamhetsår för SYLF! Mölndal i februari 2015 Emma Spak, ordförande 11 1.1 SYLF:s verksamhetsplanering SYLF har till uppgift att tillvarata medlemmarnas yrkesmässiga, sociala och ekonomiska intressen. SYLF ska också understödja medlemmarnas vetenskapliga intressen och främja kvaliteten i medlemmarnas utbildning. Det är också SYLF:s uppgift att verka för en ändamålsenlig utveckling av hälso- och sjukvården. SYLF:s uppdrag är brett men utgår alltid från två tydligt sammanlänkade perspektiv som synliggörs i SYLF:s vision: ”Bättre villkor för underläkaren – bättre vård för patienten” Politiskt och fackligt påverkansarbete kräver långsiktighet, struktur och målmedvetenhet. För att göra verksamheten genomförbar, överskådlig och sammanhängande över tid är SYLF:s verksamhetsmål uppdelade i olika nivåer, alla mål ska syfta till att uppfylla föreningens syfte. De övergripande målen definierar föreningens generella politiska vilja. De långsiktiga målen beskriver den inriktning och de prioriteringar av verksamheten som föreningen, genom dess lokalavdelningar, styrelse och kansli, avser att följa de närmaste åren för att uppnå de övergripande målen. De kortsiktiga målen beskriver vilka frågor och aktiviteter som är viktigast att belysa och genomföra under det kommande verksamhetsåret. I verksamhetsberättelsens löpande text refereras till föregående års verksamhetsmål. Dokumentet utgör alltså både en historiebeskrivning där själva sakfrågan och de resultat SYLF uppnått redovisas, och SYLF:s målbeskrivning för framtiden. SYLF:s övergripande mål fastställda av fullmäktige 2014 • SYLF ska vara känt för alla underläkare och tillvarata deras intressen • SYLF ska ge god service åt medlemmarna • SYLF ska vara en kunskapsproducerande organisation • SYLF ska ha inflytande i sjukvårdspolitiska frågor och vara opinionsbildande • SYLF ska verka för att alla underläkare har ett gott arbetsliv Hur styrelsen har arbetat i sin strävan att uppnå de övergripande målen beskrivs genom verksamhetsberättelsen under respektive verksamhetsområde. SYLF:s styrelses förslag på övergripande mål 2015/2016 • • • • • SYLF ska vara känt för alla underläkare och tillvarata deras intressen SYLF ska ge god service åt medlemmarna SYLF ska vara en kunskapsproducerande organisation SYLF ska ha inflytande i sjukvårdspolitiska frågor och vara opinionsbildande SYLF ska verka för att alla underläkare har ett gott arbetsliv Kommentarer till de föreslagna ändringarna för verksamhetsåret 2015/2016 jämfört med föregående års mål: Det politiska och fackliga påverkansarbetet kräver långsiktighet. Styrelsen föreslår därför inga ändringar i föreningens övergripande mål. 12 2. Arbetsliv Ett gott arbetsliv med rimlig arbetsbelastning, god fysisk och psykosocial arbetsmiljö och möjlighet att kombinera karriär med familj och fritid är viktigt för underläkare och därmed för SYLF. SYLF arbetar brett med arbetslivsfrågor bland annat genom att vara representerade i Läkarförbundets arbetslivsgrupp (ALG). Detta år har arbetet inom området arbetsliv varit mer fokuserat mot psykosocial arbetsmiljö jämfört med tidigare år då fokus mer varit den fysiska arbetsmiljön. För verksamhetsområdet arbetsliv fastställde fullmäktige 2014 följande mål: Långsiktiga mål • att alla underläkare har god kunskap i arbetslivsfrågor • att professionen, arbetsgivare, politiker och allmänhet har en god kunskap om underläkares arbets- miljö och därmed bidrar till ett ökat opinionstryck i dessa frågor • att läkare ska få större inflytande över sin arbetstid 2.1 Kunskap i arbetslivsfrågor Under verksamhetsåret 2014/2015 har styrelsen fortsatt den basfackliga artikelserien i Moderna Läkare (ML) med återkommande artiklar rörande arbetsliv och arbetsrätt. Under året har ämnen som utlandstjänstgöring för läkare under utbildning, vägen till legitimation för utländska läkare och finansiering för forskandeläkare berörts. SYLF:s projekt Likarätt Nu! har inneburit att frågor avseende likarätt på arbetsplatsen varit i fokus under verksamhetsåret. Inom arbetsmiljöområdet har detta inneburit att underläkares psykosociala arbetsmiljö lyfts fram, inte minst genom den diskrimineringsrapport som publicerades i slutet av föregående verksamhetsår och den fördjupade rapport som publicerades i början av 2015. Rapporterna har fått stor uppmärksamhet i media, av arbetsgivare och inom vår egen profession. Konsekvenserna av diskriminering, som till exempel en ökad benägenhet att överväga karriärsbyte, har tagits upp i radio och tidningar, i direktkontakt med landstingens personaldirektörer, diskuterats på medlemsarrangemang lokalt och i artiklar i ML. SYLF hade också likarättstema i montrarna under Pride, Framtidens Specialistläkare (FSL) och på Medicinska Riksstämman för att uppmärksamma deltagarna på vad diskriminering är och hur den kan motverkas. Inom ramen för Likarätt Nu! har material också tagits fram för att stödja lokalavdelningar i det lokala arbetsmiljöarbetet kring likarätt. För att sprida information om arbetslivsfrågor till befintliga och potentiella medlemmar tillhandahåller SYLF informationsfoldrar och profilmaterial. Tanken är att detta ska underlätta lokalavdelningarnas arbete och bidra till att göra SYLF:s politik mer känd. Styrelsen har under året utvärderat det material som finns att tillgå och beslutat att nya uppdaterade foldrar ska tas fram. Psykisk ohälsa är den enskilt största orsaken till sjukskrivningar bland läkare, och inom denna grupp dominerar den stressrelaterade psykiska ohälsan. Styrelsen presenterade vid 2014 års representantskap idén att under verksamhetsåret 2015/2016 göra stress och psykisk ohälsa bland underläkare, samt sätt att förebygga sådana problem till ett av SYLF:s fokusområden 2015/2016. Representantskapet gav positivt gensvar. Styrelsen har därför under hösten etablerat frågan inom Läkarförbundets Arbetslivsgrupp och tagit kontakt med forskare som arbetar med att kartlägga stress bland sjukvårdspersonal tidigt i karriären. Frågor om stressrelaterad psykisk ohälsa kommer att inkluderas i 2015 års AT-rankingenkät och ST-enkät för att skapa ett kunskapsunderlag för SYLF:s fortsatta arbete. 13 2.2 Underläkares arbetstid Motion 1: Om jämställdhet i arbetslivet (sid 48) Många underläkare arbetar vid något tillfälle deltid och genom SYLF:s enkätundersökningar vet vi att ännu fler har en önskan att någon gång under karriären kunna arbeta deltid. SYLF uppfattar att det på många arbetsplatser är problematiskt för underläkare att arbeta deltid. En deltidstjänstgöring innebär ofta lika mycket arbete på mindre tid, och till lägre lön. För att förbättra möjligheterna till inflytande över innehållet i deltidstjänstgöringen, och kanske framför allt, vad som inte ska ingå, har SYLF tagit fram en mall för överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare om omfördelning av arbetsuppgifter vid förändrad tjänstgöringsgrad. Som ytterligare praktiskt stöd har en checklista utformats. SYLF arbetar nu med att sprida dessa hjälpmedel och kommer fortsätta göra detta under verksamhetsåret 2015/2016. Styrelsen har också bevakat frågor som rör underläkares arbetstid ur ett internationellt perspektiv, genom deltagande i den europeiska samarbetsorganisationen European Junior Doctors (EJD) och Nordiska Rådet för Yngre Läkare (NRYL). Inom EJD har SYLF diskuterat effekterna av det europeiska arbetstidsdirektivet, och inom NRYL jämfört de svenska underläkarnas arbetstidsförhållanden med de övriga nordiska ländernas. Genom NRYL har SYLF även inlett dialog med de nordiska systerorganisationerna om jouravtalets utformning och effekter. SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet arbetsliv 2015/2016: Långsiktiga mål • att alla underläkare har god kunskap i arbetslivsfrågor • att professionen, arbetsgivare, politiker och allmänhet har en god kunskap om underläkares arbetsmiljö och därmed bidrar till ett ökat opinionstryck i dessa frågor • att läkare ska få större inflytande över sin arbetstid Kortsiktiga mål • att undersöka förekomsten av stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare • att medvetandegöra underläkare och arbetsgivare om förekomsten av stressrelaterad psykisk ohälsa samt friskfaktorer för psykisk hälsa bland underläkare Kommentarer till de föreslagna ändringarna för verksamhetsåret 2015/2016 jämfört med föregående års mål: De långsiktiga målen inom verksamhetsområdet arbetsliv är breda och tillhör SYLF:s kärnverksamhet. Området går alltid att utveckla och arbetet med att förbättra arbetsmiljön kan inte avskrivas. Styrelsen föreslår därför inga förändringar av de långsiktiga målen under verksamhetsområdet arbetsliv. Psykisk ohälsa är den enskilt största orsaken till sjukskrivningar bland läkare, och SYLF anser att ökad kunskap och prevention är nödvändiga för att hantera detta problem. Vid SYLF:s representantskap visade lokalavdelningarna stort engagemang för frågan om underläkares psykiska hälsa. Styrelsen föreslår därför följande nya kortsiktiga mål för verksamhetsåret 2015/2016: ”att undersöka förekomsten av stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare” samt ”att medvetandegöra underläkare och arbetsgivare om förekomsten av stressrelaterad psykisk ohälsa samt friskfaktorer för psykisk hälsa bland underläkare”. 14 3. Arbetsmarknad SYLF:s ståndpunkt är att läkare ska ha en bred arbetsmarknad med goda möjligheter till olika karriärval såväl nationellt som internationellt. Hälso- och sjukvården liksom övriga branscher där läkare är verksamma tjänar på ett utbyte av kompetens. Utöver en traditionell klinisk karriär verkar SYLF för att fler läkare ska kunna välja att arbeta som chefer, konsulter, med forskning, eller med uppdrag inom politiken, läkemedelsindustrin eller det medicintekniska området. För verksamhetsområdet arbetsmarknad fastställde fullmäktige 2014 följande mål: Långsiktiga mål • att antalet AT-tjänster och ST-tjänster dimensioneras utifrån behovet av läkare på arbetsmarknaden • att befrämja en öppen, internationell och bred arbetsmarknad för underläkare • att SYLF verkar för att rekrytering av läkare ska ske på ett öppet och transparent sätt 3.1 Antal AT- och ST tjänster SYLF har länge verkat för att antalet AT- och ST-tjänster ska dimensioneras utifrån behovet av läkare på arbetsmarknaden så att flaskhalsar i läkarnas vidareutbildning kan undvikas. Frågan är ständigt aktuell för SYLF:s medlemmar och står högt på föreningens agenda. Långa väntetider på AT och ST medför osäkra anställningsförhållanden under väntetiden och underhåller bristen på specialistläkare inom vissa specialiteter och geografiska områden. Vikariat och allmänna visstidsanställningar i väntan på AT och ST innebär ofta sämre villkor och mer begränsad tillgång till utbildning och handledning än på reguljära AT- och ST-tjänster. I 2014 års AT-ranking framkom att den genomsnittliga väntetiden från läkarexamen till påbörjad AT nu är 9,6 månader. Detta kan jämföras med 7 månader 2008 då SYLF:s mätningar startade. För att minska väntetiderna, och korta tiden till specialistkompetens, måste antalet AT- och ST-tjänster utökas. SYLF arbetar kontinuerligt med att förmedla detta budskap till politiker och andra beslutsfattare. Under året lyftes frågan om dimensioneringen av AT och ST bland annat i en debattartikel i Dagens Samhälle om olegitimerade läkares bemanning av akutmottagningar och genom Almedalsseminariet ”Planera dagens läkarförsörjning för morgondagens vård” som samarrangerades med Medicine Studerandes Förbund (MSF). SYLF:s styrelse har också träffat folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikströms statssekreterare Agneta Karlsson för att diskutera kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. Vid detta möte framhöll SYLF vikten av nationell samordning men inte nationell styrning av utbudet av ST-tjänster, samt vikten av att gå vidare med Läkarutbildningutredningens förslag. SYLF har vidare träffat representanter för SKL för att diskutera landstingens och regionernas gemensamma arbete med framtidens läkarkompetensförsörjning. 3.2 Läkare med utländsk utbildning Utlandsutbildade läkare som kommer till Sverige är en mycket heterogen grupp både avseende vart de befinner sig i karriären och vilken bakgrund de har. Regler och förutsättningar ser också olika ut beroende på om de utlandsutbildade läkarna är utbildade inom eller utanför EU/EES. Gemensamt för de utlandsutbildade läkarna är att de är ett välkommet tillskott till svensk hälso- och sjukvård, och SYLF arbetar för att utlandsutbildade läkare ska få en ändamålsenlig väg in på den svenska arbetsmarknaden med goda villkor och förutsättningar. 15 Gruppen läkare i Sverige med utbildning från ett annat EU/ESS-land ökar. Läkare omfattas av EU:s yrkeserkännandedirektiv som stipulerar att legitimation och specialistbevis som en erhållits i ett EU-land också ska godkännas i övriga EU-länder. Yrkeserkännandedirektivet gynnar svenska läkare som under längre eller kortare perioder önskar arbeta i andra EU/EES-länder och det bidrar starkt till att underlätta den fria rörligheten inom EU/EES i stort. Hur implementeringen av direktivet ska genomföras i Sverige har nyligen utretts och SYLF har tillstyrkt direktivets intention trots att vissa praktiska frågor återstår att lösa. Svenskar som studerat till läkare utomlands är en grupp som kan uppleva svårigheter när de återvänder till Sverige. Därtill har gruppen en lägre facklig anslutningsgrad än svenskutbildade läkare vilket lämnar dem mer sårbara. SYLF har argumenterat för de EU-utbildade läkarnas kompetens och bidrag till svensk sjukvård i Läkartidningen och SYLF:s ordförande Emma Spak har föreläst för landets AT-studierektorer på samma tema. För att stärka dessa blivande kollegor inför att de söker sig till den svenska hälso- och sjukvården och öka den fackliga anslutningen var SYLF i höstas för första gången på plats på MSF Utlands kongress i Gdansk för att föreläsa om vägen till en första anställning som läkare och svara på frågor. Inslaget var mycket uppskattat och har följts upp av gemensam information från styrelserna i SYLF och MSF utland till samtliga MSF utlands medlemmar. Styrelsen har för avsikt att fortsätta samarbetet med MSF Utland under kommande verksamhetsår. Vägen till legitimation och specialistbevis är ännu längre och snårigare för läkare utbildade utanför EU/ ESS, så kallade tredjelandsläkare. En fjärdedel av läkarna med examen från tredje land har upplevt sig diskriminerade på grund av sin etnicitet enligt SYLF:s rapport ”Upplevd diskriminering i underläkarkåren 2013”. Detta har under året uppmärksammats, genom samverkan kring en programpunkt på ämnet på FSL i Malmö och artiklar i ML2. SYLF:s ordförande Emma Spak medverkande även i ett radioinslag i Studio ett i P1 om tredjelandsläkares väg in på arbetsmarknaden och Läkarförbundets praktiknätverk för läkare. 3.3 En bredare arbetsmarknad SYLF vill se en bred arbetsmarknad för underläkare såväl nationellt som internationellt. Hälso- och sjukvården har beröringspunkter med politiken, myndigheter, privata företag, konsultverksamhet, universitet och forskning, ideella organisationer, läkemedelsindustrin och medicintekniska företag bara för att nämna några exempel. Läkares kompetens behövs på alla dessa områden. Under året har flera artiklar i Moderna Läkare fokuserat på möjliga karriärvägar för läkare. I ML4 sammanfattades också vad underläkare ska tänka på vid internationellt arbete. På ett mer indirekt plan bidrar SYLF även till en bredare arbetsmarknad för underläkare genom internationellt engagemang i EJD och NRYL, då dessa forum ökar SYLF:s kunskap om arbetsmarknaden för läkare i Europa. 3.4 Öppen och transparent rekrytering För att en rekrytering ska bli framgångsrik krävs kompetenta sökanden som bedöms utifrån sina kvalifikationer. För att nå dit är det viktigt att rekryteringsförfarandet är öppet och transparent – arbetsgivare bör utlysa samtliga tjänster och värdera de sökandes meriter utifrån kända, förutbestämda kriterier. Frågan har under året varit en central del i projektet Likarätt Nu! och har lyfts i flera av SYLF:s rapporter, en debattartikel i Läkartidningen och möten med beslutsfattare. I en motion till SYLF:s FUM 2014 uppmärksammades att vissa arbetsgivare ibland tillsätter AT-platser redan innan AT-intervjuerna avslutats. Detta är självklart inte önskvärt, men motionen ansågs besvarad då arbetsgivarna själva bestämmer vilka de önskar anställa och hur de önskar lägga upp och förhålla sig till sin AT-rekryteringsprocess. SYLF anser vidare att AT-rekryteringsfrågan främst lämpar sig för lokalt arbete, varför lokalavdelningarna under representantskapet gavs möjlighet att utbyta erfarenheter, tips och råd om hur de kan verka för en transparent och rättvis AT-rekryteringsprocess. 16 SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet arbetsmarknad 2015/2016: Långsiktiga mål • att antalet AT-tjänster och ST-tjänster dimensioneras utifrån behovet av läkare på arbetsmarknaden • att befrämja en öppen, internationell och bred arbetsmarknad för underläkare • att SYLF verkar för att rekrytering av läkare ska ske på ett öppet och transparent sätt • att SYLF verkar för att utlandsutbildade läkare ska ha en ändamålsenlig väg in på den svenska arbetsmarknaden samt villkor i paritet med svenskutbildade läkares Kommentarer till de föreslagna ändringarna för verksamhetsåret 2015/2016 jämfört med föregående års mål: SYLF arbetar sedan länge med att förbättra utlandsutbildade läkares situation på den svenska arbetsmarknaden. Arbetet har ökat i omfattning på senare år i takt med att gruppen utlandsutbildade underläkare vuxit. Mot bakgrund av detta föreslår styrelsen det nya långsiktiga målet ”Att SYLF verkar för att utlandsutbildade läkare ska ha en ändamålsenlig väg in på den svenska arbetsmarknaden samt villkor i paritet med svenskutbildade läkares”, för att tydliggöra och formalisera det arbete som i praktiken redan bedrivs. Övriga långsiktiga mål föreslås kvarstå oförändrade. 17 4. Sjukvårdspolitik och sjukvårdsorganisation SYLF arbetar idogt för att förbättra underläkares arbets- och utbildningsvillkor. Som professionsorganisation verkar SYLF också inom det sjukvårdspolitiska området med att långsiktigt utveckla läkarrollen och framtidens hälso- och sjukvård där vi som läkare ska verka. Under det gångna året har styrelsen förmedlat SYLF:s åsikter i dessa frågor genom möten med politiker och nyckelpersoner inom hälso- och sjukvården, deltagande i paneldebatter och seminarier, och medverkan i media. Styrelsen har tagit flera initiativ för att skapa tvärprofessionella diskussioner kring sjukvårdspolitiska frågor och SYLF är en mycket aktiv part i det sjukvårdspolitiska arbetet inom Läkarförbundet. För verksamhetsområdet sjukvårdspolitik och sjukvårdsorganisation fastställde fullmäktige 2014 följande mål: Långsiktiga mål • att SYLF verkar för att läkare ska leda och utveckla svensk sjukvård • att SYLF verkar för höjd vårdkvalitet • att SYLF tar aktiv del i att utforma framtidens läkarroll • att SYLF verkar för lättanvända, ändamålsenliga och driftsäkra IT-system i sjukvården Kortsiktiga mål • att SYLF centralt verkar för att vara med och påverka utformningen av nätjournal • att SYLF centralt lyfter behovet av ökat administrativt stöd • att SYLF centralt driver frågan om att öka läkarens tid för patienten • att SYLF centralt och lokalt bevakar frågan om ”task shifting” mellan läkarprofessionen och övriga professioner inom sjukvården • att SYLF ska bevaka att den fortsatta utvecklingen och tillämpningen av PDL får en riktning som är hållbar och säker för såväl patienter som för läkarkåren 4.1 Hälso- och sjukvård – styrning och organisation Hälso- och sjukvårdens organisation och styrning har varit mycket aktuell under året och lyftes av flera partier under valrörelsen. Som ett led i arbetet med dessa frågor har SYLF:s ordförande bland annat deltagit i ett rundabordssamtal kring Socialdemokraternas satsning ”Låt proffsen vara proffs” och en paneldebatt kring strukturreformer inom hälso- och sjukvården med bland andra Göran Hägglund. Inför verksamhetsåret 2014/2015 gick SYLF med i den akademiska tankesmedjan Leading Health Care (LHC) som verkar för fördjupad dialog om framtidens hälso- och sjukvård. Utöver SYLF deltar majoriteten av vårdens övriga fackliga organisationer samt flera myndigheter, landsting och företag samt ett antal forskningsinstitutioner. Under året har SYLF deltagit i LHC:s ordinarie partnermöten, men framför allt engagerat oss i nätverket ”Bättre hälsa, vård och omsorg” där vårdprofessionerna inom LHC träffas. Medverkan i LHC har utvecklat SYLF:s kontaktnät med centrala personer i övriga professionsförbund, ökat utbytet och samarbetet mellan förbunden, och medfört en givande diskussion om hur vi tillsammans kan arbeta lösningsfokuserat för hälso- och sjukvårdens bästa. Nätverket anordnade under hösten seminariet med den provokativa titeln ” Hur ska vi bli styrda?” där SYLF:s ordförande Emma Spak deltog som moderator. Arbetet inom LHC och nätverket ”Bättre hälsa, vård och omsorg” har varit mycket positivt för SYLF och både gett möjlighet att föra ut vår politik till inflytelserika aktörer och bidragit till det tvärprofessionella samtalet kring framtidens hälso- och sjukvård. Styrelsen ser fram emot en fortsatt medverkan i LHC och nätverket. SYLF har också tillsammans med Läkarförbundet, Vårdförbundet, Fysioterapeuterna, SKL, Region Skåne, Svenskt Näringsliv och Vårdföretagarna stöttat arbetet med skriften ”Hälso- och sjukvårdens och omsorgens viktiga paradigmskifte”. Skriften lyfter fram individorienterade arbetssätt där samordning och kontinuitet 18 över organisationsgränser bidrar till att frigöra resurser inom hälso- och sjukvården genom ökad vårdkvalitet. Skriften presenterades 3 februari 2015 i samband med ett frukostseminarium och förhoppningen är att den ska stimulera fortsatta diskussioner och praktiska förändringar inom vården. 4.2 Läkare som ledare och utvecklare av sjukvården SYLF anser att läkare behövs som ledare och chefer i svensk hälso- och sjukvård, både för att ta det medicinska ansvaret i den enskilda patientkontakten och för att utveckla framtidens hälso- och sjukvård tillsammans med andra yrkesgrupper. För att underläkare ska kunna bidra till hälso- och sjukvårdens utveckling krävs förutsättningar för varje individ att utveckla sin kompetens, inte minst vad det gäller verksamhetsutveckling och ledarskap, och få möjlighet att utnyttja denna. SYLF har därför under året fortsatt lyfta frågan om underläkares ledarskapskompetens och chefskap i möten med politiker och beslutsfattare inom vården. Ordförande Emma Spak har också föreläst på AT-stämman om hur man som underläkare kan påverka hälso- och sjukvårdens utveckling. Under det gångna året har SYLF också valt att stötta initiativet Change Day. Change Day utmanar vårdpersonal att genomföra små vardagliga förändringar i sitt arbete, för att stimulera och synliggöra potentialen hos individer att utveckla hälso- och sjukvården. SYLF har bidragit till både informationsspridning om och utveckling av Change Day i Sverige. SYLF:s ordförande Emma Spak var också aktiv i samband med manifestationen av Change Day, 4 juni 2014. SYLF stöttar även detta år Change Day som 2015 återigen infaller 4 juni (mer information finns på changeday.se). 4.3 Vårdkvalitet och patientsäkerhet Att öka vårdkvaliteten och patientsäkerheten är ett långsiktigt självklart mål för den svenska hälso- och sjukvården. Som läkare har vi en viktig roll att spela som drivande i vårdens verksamhetsutveckling. För att främja underläkarnas roll har SYLF under året initierat ett samarbete med Kvalitetsmässan, en mässa med syfte att stimulera och stödja verksamhetsutveckling inom offentlig sektor. SYLF kommer att vara delaktiga under mässan som går av stapeln under hösten 2015. Under hösten 2014 deltog SYLF:s ordförande Emma Spak under den 8e patientsäkerhetskonferensen och diskuterade utvecklingen av kompetens och IT relaterad till patientsäkerhet. SYLF har under året även fortsatt stötta de två SKL-projekt vi under föregående verksamhetsår varit delaktiga i utformningen av. Den ena satsningen har syftat till att stimulera ST-läkare att göra vetenskapliga arbeten med hjälp av kvalitetsregister, den andra att stötta ST-läkare som gör förbättringsarbetet inom satsningen på de mest sjuka äldre. I samarbete med SKL skulle SYLF i år även förärat tre underläkare som bidragit till ökad patientsäkerhet utmärkelsen Säkerhetsnålen. Tyvärr uteblev nomineringarna helt trots idog information inom både SYLF och SKL. SYLF behöver därför för framtiden hitta andra vägar att lyfta fram engagerade underläkares arbete för en bättre hälso- och sjukvård. 4.4 Jämlik vård – för jämlik hälsa Som en del av projektet Likarätt Nu! (läs mer under kapitel 8) har SYLF under året arbetat för en mer jämlik vård – för en mer jämlik hälsa. Utgångspunkten har varit att alla människor har rätt till en god hälso- och sjukvård på lika villkor, vilket kräver en individualiserad vård som utgår från patientens specifika förutsättningar och behov. Detta kräver både en bättre organisation och en bättre förståelse för patienters olika förutsättningar hos all personal från ledningsrum till sjukhusgolv. SYLF arrangerade som en del i detta arbete seminarier om jämlik vård i Almedalen och på FSL. SYLF har även diskuterat frågan med ett stort antal politiker och andra beslutsfattare däribland Agneta Karlsson 19 statssekreterare hos folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström. SYLF har också utifrån ATrankingenkäten och ST-enkäten tagit fram rapporten ”Jämlik vård ur underläkarperspektiv” om underläkares upplevda möjlighet att erbjuda jämlik vård, som lanserades i slutet av verksamhetsåret. 4.5 Läkarrollen nu och i framtiden Den medicinska kunskapsmassan ökar ständigt. Nya teknologiska och farmakologiska framsteg flyttar gränserna för det medicinskt möjliga och patienterna blir allt mer välinformerade och engagerade. Framtidens hälso- och sjukvård innebär både stora möjligheter och stora utmaningar. Vår yrkesroll och vårt sätt att arbeta inom vården behöver därför utvecklas. Det är av största vikt att vi som läkare själva är delaktiga i denna utveckling. Det finns idag en stor frustration inom läkarkåren. Många upplever att man tvingas ägna sig åt fel saker, exempelvis administration i stället för patientkontakt. Att läkare inte träffar patienter i tillräcklig utsträckning tas också ofta upp i samhällsdebatten. Task-shifting av kvalificerade medicinska uppgifter till andra yrkesgrupper, bland annat specialistsjuksköterskor, lyfts ofta fram som en möjlig lösning. Styrelsen har under året träffat Göran Stiernstedt, nationell samordnare för ökat resursutnyttjande inom hälso-och sjukvården, vid två tillfällen och diskuterat läkares arbete och åtgärder för att vår kompetens ska kunna nyttjas på rätt sätt. Stiernstedts utredning förväntas komma med förslag på hur sjukvården bättre ska kunna nyttja rätt kompetens till rätt arbete. Under Almedalsveckan modererade SYLF även ett seminarium om behovet av gott administrativt stöd och mer tid till patienten. SYLF deltog också i andra programpunkter som berörde ämnena mer tid till patienten, vård på lika villkor och individorienterad vård. Som ett led i arbetet med frågor som rör task-shifting har styrelsen under det gångna året initierat ett tvärprofessionellt samtal med Fysioterapeuterna och Vårdförbundet för att bättre förstå hur de övriga vårdprofessionerna tänker kring denna fråga. SYLF har också deltagit i en workshop på temat ”Professionerna i framtidens vård” tillsammans med representanter för Vårdförbundet, Fysioterapeuterna och Läkarförbundet. SYLF har även deltagit i diskussioner om task-shifting på europeisk nivå via EJD, och deltagit i en internationell workshop om task-shifting inom ramen för EJD-samarbetet. SYLF har också påbörjat arbetet med att ta fram en policy om task- shifting. 4.6 Vårdens IT-system och informationshantering Vårdens IT-system diskuterats ständigt och har återkommande varit i fokus under det gångna året. Diskussionerna gäller både systemens tekniska användbarhet och den reglering som avgör hur de får tillämpas. Vårdens IT-system och digitala strategier är de områden där SYLF:s åsikt oftast efterfrågas av externa aktörer. Många är intresserade av yngre läkares åsikter för att konstruktivt kunna arbeta med utvecklingen av dessa områden. Styrelsens förhoppning är att vårdens IT-system ska bli mer användarvänliga om användarna kan göras delaktiga i utvecklingsprocessen. Fullmäktige gav 2014 i uppdrag åt styrelsen att bevaka frågan om nätjournal och läkares delaktighet i utformningen av dessa. Läkares delaktighet avseende utveckling av IT-system togs därför upp i en motion som bifölls av Läkarförbundets fullmäktige, och är en av de mest framskjutna frågorna i Läkarförbundets Råd för Läkemedel, IT och Medicintekniks (RLIM:s) arbete under verksamhetsåret. Styrelsen har även drivit delaktighetsfrågan genom egna kontakter med IT-företag, landstingsföreträdare och regeringens samordnare Göran Stiernstedt och regeringens utredare Sören Olofsson, vilkas utredningsarbete dels handlar om IT-systemen i den kliniska vardagen och dels om strukturerna för de nationella e-hälsoprojekten. SYLF har också fått möjlighet att diskutera frågor som rör nätjournal i paneldebatter under Almedalsveckan och FSL. För ytterligare ökad delaktighet krävs både ett fortsatt centralt arbete men också ett lokalt engagemang i IT-frågorna. 20 Under året har representanter för SYLF har även fortsatt träffa leverantörer av IT-system för att förmedla unga läkares syn på IT-stöd. SYLF har debatterat IT-frågor under Digital Health Day, Patientsäkerhetskonferensen och Almedalen. Vid kongressen Framtidens Läkarintyg, en träffpunkt för myndigheter och organisationer med syfte att göra läkarintygen mer enkla, ändamålsenliga och tillgängliga, deltog SYLF också i paneldebatten. Vidare har representanter för SYLF besökt den nordiska e-hälsokonferensen Vitalis, för att delta i seminarier och paneler och för att lyfta våra frågor med kontakter från vårdens IT-sektor. Ordförande Emma Spak bjöds även in som gäst till konferensen WOHIT (World of Health IT). I juni 2014 valdes SYLF:s ordförande Emma Spak in som ledamot i RLIM, och i november 2014 tillträdde hon som ordförande i samma råd. Detta innebär att SYLF fått ökad insyn i Läkarförbundets arbete med ITfrågor. Avseende tillämpningen av Patientdatalagen kom i april slutbetänkandet ”Rätt information på rätt plats i rätt tid” (SOU 2014:23). SYLF deltog i samband med detta i en paneldebatt om utredningens förslag. SYLF har också besvarat remissen om utredningens förslag till ny patientdatalag och socialtjänstlag, och i stora drag ställt sig bakom utredningens förslag vilka bland annat skulle möjliggöra en mer ändamålsenlig utformning och användning av nätjournal. Styrelsen avser följa den fortsatta utvecklingen under kommande verksamhetsår. SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet sjukvårdspolitik och sjukvårdsorganisation 2015/2016: Långsiktiga mål • att SYLF verkar för att läkare ska leda och utveckla svensk sjukvård • att SYLF verkar för jämlik vård av hög kvalitet • att SYLF tar aktiv del i att utforma framtidens läkarroll • att SYLF verkar för ändamålsenliga, lättanvända och driftsäkra IT-system i sjukvården och läkares delaktighet i utvecklingen av sådana system Kortsiktiga mål • att SYLF verkar för ett mer ändamålsenligt nyttjande av läkares kompetens genom bättre stödfunk- tioner och en mer individanpassad sjukvård • att SYLF bevakar att den fortsatta utvecklingen och tillämpningen av PDL får en riktning som är hållbar och säker för såväl patienter som för läkarkåren Kommentarer till de föreslagna ändringarna för verksamhetsåret 2015/2016 jämfört med föregående års mål. Styrelsen föreslår en omformulering av det långsiktiga målet ”att SYLF verkar för höjd vårdkvalitet” till ”att SYLF verkar för jämlik vård av hög kvalitet”. Styrelsen upplever att frågan om jämlik vård är central för sjukvårdens utveckling och vill därför att detta speglas i målen och styrelsens arbete. Det är också mer korrekt att i målet avspegla strävan efter hög kvalitet snarare än höjd kvalitet. Styrelsen föreslår också en omformulering av det långsiktiga målet ”att SYLF verkar för lättanvända, ändamålsenliga och driftsäkra IT-system i sjukvården” till ”att SYLF verkar för ändamålsenliga, lättanvända och driftsäkra IT-system i sjukvården och läkares delaktighet i utvecklingen av sådana system”. Tanken med denna omformulering är att på ett mer övergripande sätt kunna arbeta med delaktighetsfrågorna och därmed kunna stryka det tidigare kortsiktiga målet ”att SYLF centralt verkar för att vara med och påverka utformningen av nätjournal”. 21 Ett annat skäl att stryka det kortsiktiga målet ”att SYLF centralt verkar för att vara med och påverka utformningen av nätjournal” är att bevakningen av utformningen av nätjournal måste ske lokalt då besluten tas på landstings- och regionnivå. Även vad gäller läkares medverkan i utformningen i vårdens IT-system krävs ett lokalt arbete bland annat genom läkarföreningarna. Styrelsens övergripande påverkansarbete för större läkardelaktighet är beroende av lokala engagerade läkare som kan delta i det praktiska arbetet. Styrelsen föreslår vidare att de tre kortsiktiga målen ”att SYLF centralt lyfter behovet av ökat administrativt stöd”, ”att SYLF centralt driver frågan om att öka läkarens tid för patienten” och ”att SYLF centralt och lokalt bevakar frågan om ”task-shifting” mellan läkarprofessionen och övriga professioner inom sjukvården” slås samman till ”att SYLF verkar för ett mer ändamålsenligt nyttjande av läkares kompetens genom bättre stödfunktioner och en mer individanpassad sjukvård”. Styrelsen har arbetat med samtliga tre frågor under året och upplever att de är så sammanlänkade att de är lämpligast förs samman till ett mål som sammanfattar andemeningen i samtliga tre tidigare mål. Styrelsen menar att samtliga tre mål främst handlar om att ha rätt kompetens på rätt plats. Styrelsen tror att förbättrade stödfunktioner både i fråga om bra IT-system och rätt bemanning avseende andra yrkesgrupper är nödvändiga för att läkarkompetensen ska kunna nyttjas optimalt. Styrelsen tror också att en ökad individualisering av vården där varje patient möts utifrån sina förutsättningar och behov kommer att bidra till effektivisering då resurser koncentreras där de behövs mest. Med mindre språkliga ändringar i det kortsiktiga målet ”att SYLF verkar för jämlik vård av hög kvalitet” samt det långsiktiga målet ”att SYLF bevakar att den fortsatta utvecklingen och tillämpningen av PDL får en riktning som är hållbar och säker för såväl patienter som för läkarkåren” föreslås övriga lång- och kortsiktiga mål lämnas oförändrade. 22 5. Kommunikation Att nå ut till Sveriges underläkare är en högt prioriterad fråga för SYLF. Genom att synas och höras i rätt sammanhang får SYLF:s frågor stort genomslag, och SYLF:s medlemmar ett kvitto på att deras medlemsavgifter skapar nytta. Att synas och höras i meningsfulla sammanhang är också viktigt för medlemsrekryteringen. För verksamhetsområdet kommunikation fastställde fullmäktige 2014 följande mål: Långsiktiga mål • att Moderna Läkare, SYLF:s hemsida och SYLF:s övriga kommunikationskanaler ska vara de ledande informationskällorna i fackliga frågor • att SYLF:s hemsida kontinuerligt utvecklas enligt SYLF:s förtroendevaldas och medlemmars önskemål • att SYLF:s styrelse arbetar med att stärka organisationens interna och externa kommunikationskanaler Kortsiktiga mål • att SYLF:s styrelse utvecklar kommunikationsstrategin för SYLF och Moderna Läkare • att SYLF:s styrelse utvecklar den grafiska profilen för Moderna Läkare och implementerar SYLF:s grafiska profil • att SYLF:s styrelse under verksamhetsåret gör Moderna Läkares e-magasin mer tillgängligt för medlemmarna • att SYLF:s styrelse under verksamhetsåret ser över villkoren och förbättrar förutsättningarna för chefredaktören att producera Moderna Läkare 5.1 SYLF:s Kommunikationskanaler SYLF sprider regelbundet information till medlemmarna via hemsidan, Facebook, Moderna Läkare samt det månatliga nyhetsbrevet till lokalavdelningarna. SYLF når även ut med sitt budskap till en bredare publik genom redaktionella artiklar och debattartiklar i framförallt Läkartidningen, Dagens Medicin och Dagens Samhälle, men också via inslag i radio och TV. Flera av styrelsens medlemmar twittrar aktivt vilket både bidrar till att sprida SYLF:s budskap och ger en kanal för direktkommunikation mellan SYLF:s styrelse och underläkare, medlemmar som ickemedlemmar, politiker och andra intressenter i hälso- och sjukvården. Under verksamhetsåret har SYLF:s Facebooksida kontinuerligt uppdaterats vid arrangemang där SYLF medverkar, exempelvis AT-stämman, Framtidens Specialistläkare och Almedalsveckan. Länkar till artiklar som styrelsen producerat eller som är av intresse för underläkare har också spridits via Facebook, samt via hemsidan och nyhetsbrev till lokalavdelningarna. Under året har trafiken på SYLF:s Facebooksida ökat kraftigt, liksom interaktionen mellan SYLF:s lokalavdelningars sidor och SYLF:s nationella sida. Delning av bland annat SYLF:s artikel i Dagens Samhälle om vikten av kvalitetsgranskning av ST-utbildningen samt SYLF:s AT-ranking gjorde att artiklarna nådde flera tusen personer. Styrelsen och kansliet har under verksamhetsåret initierat en genomgripande översyn av hemsidan. Hemsidans layout har harmonierats med Läkarförbundets mer lättnavigerade och responsiva sida. Arbetet är ännu inte avslutat men förhoppningsvis kommer resultatet att bidra till en ökad användarvänlighet och göra hemsidan en mer självklar informationskälla för SYLF:s medlemmar och andra intressenter som önskar inblick i SYLF:s arbete och visioner. 23 5.2 Kommunikationsstrategi Motion 2: Angående SYLF:s närvaro i sociala medier (sid 50) SYLF som organisation växer i en tid då kraven på snabb, lätthanterlig och aktuell information ständigt ökar. Samtidigt har SYLF:s opinionsbildande arbete utvecklats vilket medfört att fler externa aktörer är intresserade av att samarbeta med föreningen, både på lokalt och nationellt plan. Detta ställer högre krav på en välfungerande kommunikation och god mediestrategi. För att kommunikationen mellan medlemmar, kansli, lokalavdelningar, styrelse och externa aktörer i olika konstellationer ska förlöpa så smidigt och effektivt som möjligt har styrelsen under året fortsatt arbetet med att ta fram en kommunikationsstrategi för SYLF. Vid upphandlingen har särskild fokus legat på att hitta en aktör som är van vid att arbeta med ideella föreningar inom vårdsektorn. Kostnadseffektivitet och möjlighet till dialog på distans i och med styrelsens och föreningens spridning över landet har prioriterats. Styrelsen har valt att anlita NOWA Kommunikation. För att förbättra genomslagskraften i SYLF:s kommunikation har SYLF:s respektive Moderna Läkares grafiska profiler, som togs fram under föregående verksamhetsår, implementerats i praktiken. En grafisk profil kan liknas vid en visuell identitet, och har till syfte att stärka SYLF:s varumärke och förtydliga SYLF:s kommunikation. Den grafiska profilen består av riktlinjer för hur typsnitt, färger, bilder och andra grafiska element – inte minst SYLF:s logotyp – ska användas. ML2 2014 var det första numret med den nya profilen. Under året har chefredaktören arbetat nära SYLF:s layoutbyrå och kansli för att ytterligare förfina och justera användningen av tidningens grafiska profil, för att nå ett så gott resultat som möjligt. Arbetet är pågående och utvärderas löpande. 5.3 Moderna Läkare Under året har styrelsen arbetat med att se över chefredaktörens förutsättningar för att producera Moderna Läkare. Utgångspunkten har varit en enkätundersökning riktad till de fyra senaste chefredaktörerna, med frågor kring förutsättningar för arbetet med tidningen och specifika önskemål om förbättringar. Undersökningen visar att ingen av de tillfrågade ser någon vinst med en extern redaktör eller projektledare. Detta bedöms snarare som skadligt för föreningen och ML. Flera förbättringsförslag har lyfts vilket bland annat lett till att styrelsen upprättat en mer detaljerad arbetsbeskrivning för chefredaktören, ökat budgetanslaget för inköp av artiklar, samt upphandlat en språkgranskningstjänst. Dessa åtgärder är både kvalitetshöjande och avlastande för chefredaktörens och styrelsens arbete med tidningen. SYLF:s kansli har också under de senaste två åren tagit ett större ansvar för att stötta chefredaktören i arbetet med ML, exempelvis vad gäller annonsförsäljning, upprätthållande av den grafiska profilen, och kontakt med layoutfirma och tryckeri. Styrelsen planerar fortsatt att verka för individualiserade introduktionsprogram där chefredaktören får träffa SYLF:s layoutfirma samt vid behov genomföra praktik på relevant medicinsk tidskrift. Beträffande arvodering framkommer efter kartläggning från kansliet att de dagar som arvodesreglementet stipulerar för chefredaktören tidigare inte använts fullt ut. En återkommande förklaring till detta har varit att chefredaktören inte velat förlänga sin AT- eller ST-tjänst mer än nödvändigt. Den tidsåtgång som motsvaras av utrymmet i dagens arvodesreglemente bedömdes rimlig. I linje med ovanstående inledde chefredaktören årets arbete med ML med ett besök hos SYLF:s layoutfirma i Visby, vilket kunde samordnas med vistelsen på Almedalsveckan. Vidare insyn i medicinsk journalistik och tidningsproduktion var möjlig tack vare 4 dagars auskultation hos Läkartidningen i oktober. I dagsläget publiceras ML på SYLF:s hemsida som PDF vilket är det enklaste formatet för en digital tidning. SYLF kan länka till PDF från exempelvis Facebook, medlemsmejl och Twitter, och fri elektronisk tillgång till Moderna Läkare ökar möjligheten för medlemmar och andra intresserade aktörer att på ett enkelt sätt få inblick i SYLF:s arbete. Samtidigt är det oklart i vilken utsträckning e-tidningen utnyttjas av SYLF:s medlemmar. 24 För att utforska sätt att göra Moderna Läkares e-magasin mer tillgängligt för medlemmarna, och utveckla ML som medlemstidning har chefredaktören och kansliet under året deltagit i ett seminarium om digitala tidningar. Mot bakgrund av sjunkande annonsintäkter, förändrande medievanor samt miljövinster blir allt fler tidningar digitala. Den nya generationens digitala tidning är en helt egen produkt och inte bara en elektronisk kopia av en tryckt tidning. En digital tidning strävar efter att skapa en igenkänningsfaktor med sensorisk återkoppling till läsaren, på samma sätt som en papperstidning har viss tyngd, papperstjocklek och pappersglans. Genom exempelvis integrerade film- och ljudfiler skulle SYLF:s arbete i olika offentliga forum kunna presenteras i framtidens digitala ML på ett nytt och spännande sätt. Moderna Läkares teman verksamhetsåret 2014/2015: Moderna Läkare 2 2014: Jämlik vård I detta nummer presenterades SYLF:s projekt Likarätt Nu! Vi inventerade visioner för jämlik vård hos ledande personer i vårdsverige och tog del av normbrytaren Mian Lodalens världssyn. Tillhörighet och utanförskap utforskades i reportage om homosexuella i Sumatra och gängmedlemmar i Los Angeles. Numrets basfackliga artikel behandlade rättigheter och åtgärder vid diskriminering på arbetet. Moderna Läkare 3 2014: AT I årets stora AT-nummer presenterades SYLF:s AT-ranking. Den basfackliga artikeln rörde vägen till läkarlegitimation för utländska läkare. Med blicken bortom Sverige diskuterades ’Brain Drain’ med Margaret Mungherera, läkare från Uganda och President of the World Medical Association, medan ett annat reportage presenterade hur hälsovård kan rädda regnskogen på Borneo. Moderna Läkare 4 2014: Internationalisering inom sjukvård. Världen krymper och avstånden blir allt mindre, även för sjukvård. Årets sista nummer innehöll artiklar om internationella sjuktransporter, radiologins roll för att avslöja narkotikasmugglare samt hur det går till då en icke-svensk söker vård i Sverige. Vi träffade även läkare som arbetat i Indien respektive Afghanistan. De som blev inspirerade till arbete utomlands kunde i den basfackliga artikeln läsa om vad man som underläkare ska tänka på vid sådant arbete. Moderna Läkare 1 2015: Kunskapsskapande sjukvård Året inleddes med reportage om forskande underläkare samt artiklar om register som forskningsunderlag i form av Tvillingregistret och Karmastudien. Moderna Läkare intervjuade även John Norcini, professor i pedagogik, om läkares vidareutbildning och träffade Bea Uusma, underläkare och Augustprisvinnande författare av ”Expeditionen: min kärlekshistoria”. Den basfackliga artikeln handlade om finansiering för forskande läkare. SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet kommunikation 2015/2016: Långsiktiga mål • att Moderna Läkare, SYLF:s hemsida och SYLF:s övriga kommunikationskanaler ska vara de ledande informationskanalerna för underläkare i fackliga frågor • att SYLF:s hemsida kontinuerligt utvecklas enligt SYLF:s förtroendevaldas och medlemmars önskemål • att SYLF:s styrelse arbetar med att stärka organisationens interna och externa kommunikationskanaler Kortsiktiga mål • att SYLF:s styrelse under verksamhetsåret fullgör arbetet med att utveckla kommunikationsstrategin för SYLF • att undersöka intresse, förutsättningar och möjliga produktionsformer för Moderna Läkare som digital tidning 25 Kommentarer till de föreslagna ändringarna för verksamhetsåret 2015/2016 jämfört med föregående års mål. Styrelsen föreslår att det kortsiktiga målet ”att SYLF:s styrelse utvecklar kommunikationsstrategin för SYLF och Moderna läkare” ändras till ”att SYLF:s styrelse under verksamhetsåret fullgör arbetet med att utveckla kommunikationsstrategin för SYLF ” då arbetet påbörjats men ännu inte är klart samt att styrelsen önskar behandla utvecklingen av Moderna Läkare mot digital tidning separat. Styrelsen föreslår vidare att det kortsiktiga målet ”att SYLF:s styrelse under verksamhetsåret gör Moderna Läkares e-magasin mer tillgängligt för medlemmarna” ändras till ”att SYLF:s styrelse undersöker intresse, förutsättningar och möjliga produktionsformer för Moderna Läkare som digital tidning”. Den digitala tidningsrevolutionen är ett faktum och det är viktigt att SYLF skapar en uppfattning om hur Moderna Läkare bäst skulle kunna produceras i digitalt format. De grafiska profilerna för SYLF och Moderna Läkare har nu båda färdigställts, implementerats och fått fäste. Upprätthållandet av profilen är ett kontinuerligt arbete. Mot denna bakgrund föreslår styrelsen att det kortsiktiga målet ”att SYLF:s styrelse utvecklar den grafiska profilen för Moderna Läkare och implementerar SYLF:s grafiska profil” anses vara uppfyllt och därför stryks. Efter att styrelsen under verksamhetsåret har inhämtat mer kunskap om chefredaktörens förutsättningar och genomfört samt föreslagit en rad åtgärder för att underlätta arbetet med Moderna Läkare föreslår styrelsen att det kortsiktiga målet ”att SYLF:s styrelse under verksamhetsåret ser över villkoren och förbättrar förutsättningarna för chefredaktören att producera Moderna Läkare” anses vara uppfyllt och därför stryks. Styrelsen föreslår inga ändringar av de långsiktiga målen. 26 6. Förhandlingsfrågor Genom att teckna kollektivavtal reglerar arbetsgivarna och facken många viktiga frågor, till exempel lönebildning, anställnings- och arbetsvillkor. Goda och rättvisa löner baserade på ansvarsnivå, kompetens och arbetsinsats är ett av SYLF:s högst prioriterade mål. Det är Läkarförbundet, och inte SYLF, som har rätt att skriva avtal med arbetsgivarna. SYLF har dock ett av sju fasta mandat i Läkarförbundets förhandlingsdelegation där en stor del av förhandlingsarbetet bedrivs. Eftersom många förhandlingsfrågor lämpar sig bäst att lösa på lokal nivå är en annan viktig del av arbetet inom detta område att ge råd och stöd till lokalavdelningarna. För verksamhetsområdet förhandlingsfrågor fastställde fullmäktige 2014 följande mål: Långsiktiga mål • att varje underläkare har en bra lön som sätts individuellt, motsvarande läkarens ansvar, kompetens, arbetsinsats och värde för verksamheten samt utvecklas bra över tid • att inga osakliga löneskillnader finns • att läkare under kombinerad specialisttjänstgöring (forskar-ST, ledarskaps-ST, tilläggs- eller gren- specialisering) efter fem års heltidstjänstgöring erhåller lön i nivå med ”specialistlön” • att varje underläkare, med lönesättande chef och baserat på kända lönekriterier, vid nyanställning i direkt dialog förhandlar sin lön och sedan minst en gång per år har utvecklingssamtal och löne- samtal • att varje AT-läkare har en namngiven chef med arbetsgivaransvar som kan bedöma AT-läkarens kompetens och meriter samt har mandat att lönesätta • att gravida läkare på egen begäran ska befrias från jour- och beredskapsarbete • att engagemang i utbildning av blivande kollegor ska värderas och att pedagogiska meriter och uppdrag ska stimulera löneutvecklingen för AT- och ST-läkare Kortsiktigt mål • att SYLF särskilt bevakar lönesättningen för examinerade läkare före påbörjad AT och för AT-läkare Motion 3: Angående ST-anställning i större regioner (sid 52) 6.1 Löneutveckling Under våren 2014 presenterades Läkarförbundets lönestatistik för 2013. De individuella löneökningarna är fortsatt goda. För AT-läkare är medellöneökningen för 2013 1,8 procent, att jämföra med 4,0 procent för STläkare. Då konsumentprisindex (KPI) under samma period minskade med -0,04 procent har läkarna haft en avsevärd reallöneökning. Även sett i ett längre perspektiv är utvecklingen positiv. Mellan 2003 och 2013 har medellönen för legitimerade underläkare stigit med knappt 30 procent och för icke legitimerade med drygt 25 procent medan KPI endast ökat med ca 15 procent. Vad gäller könslöneskillnader var den kollektiva löneökningen för kvinnliga läkare 2,4 procent 2013, och 2,2 procent för manliga. Medellöneökningar för kvinnliga ST-läkare var i paritet med manliga. Trots dessa till synes positiva siffror är bilden en annan när man tittar på livslöneutvecklingen för unga läkare. På grund av större föräldraledighetsuttag, och möjligen även sämre tillgång till utbildning och instruktion, tar AT- och ST ofta längre tid för kvinnliga läkare att slutföra. Utöver att avtalade löneökningar ofta uteblir under föräldraledighet innebär detta att kvinnor generellt är äldre än män när de uppnår specialistkompetens och specialistlön, vilket har stor betydelse både för den sammanlagda livslönen och pensionsnivån. SYLF ser allvarligt på detta faktum och önskar fortsätta belysa det både på lokal nivå via lokalavdelningarna och på central nivå i kontakter med beslutsfattare och via Läkarförbundets förhandlingsdelegation. 27 Även AT-läkarnas löneutveckling är mer komplex än den generella statistiken ger vid handen. Den partsgemensamma lönestatistiken för AT-läkare innehåller exempelvis inte ingångslöner utan endast medellöner, vilket gör lönespridningens och lägstalönens utveckling svår att följa. Under verksamhetsåret har SYLF försökt samla in faktiska AT-ingångslöner från samtliga lokalavdelningar för att kunna kartlägga AT-läkares ingångslöner och deras utveckling. Försöket utvärderade under representantskapet 2014 och utföll dessvärre negativt. Få lokalavdelningar inkom med siffror, och skillnader i rapporteringsformat gjorde även inkomna data svåra att sammanställa på ett konstruktivt sätt. Styrelsen uppmanar dock lokalavdelningarna att även fortsatt föra egen statistik och följa utvecklingen av AT-lönerna lokalt. Under 2014 motionerade SYLF tillsammans med MSF till Läkarförbundets fullmäktige om att utveckla statistik för vikarierande underläkare innan examen. Motionen bifölls och en första löneenkät har genomförts. Detta är ett viktigt steg för att lättare kunna skilja olika grupper av vikarierande underläkare åt. Idag klumpas vikarierande underläkare före och efter examen samt provtjänstgörande läkare samman i den partsgemensamma statistiken, som dessutom endast samlas in en gång årligen. Styrelsen kommer fortsätta att verka för att frågan behandlas i Läkarförbundets förhandlingsdelegation och att statistiken fortsätter förbättrats då löneutvecklingen för underläkare innan ST på sikt är avgörande för alla underläkares framtida lönenivå- och struktur. Vid den senaste avtalsrörelsen kom parterna överens om ett fyrårigt avtal där åren 2015 och 2016 är så kallat sifferlösa. Detta innebär att utfallet för läkargruppen förhandlas lokalt. Hittills har läkarförbundet inte fått några indikationer på att utfallet kommer att avvika markant från tidigare års utfall. Sifferlösa avtal kan ses som ett tillfälle för de lokala parterna att utveckla sitt arbete med lönekriterier, lönesamtal och lönesättande samtal samt förhandlingsmodeller. Utfallet kommer att bevakas av förhandlingsdelegationen och tas i beaktande vid nästa avtalsrörelse. 6.2 Lönekriterier och lönesättning SYLF arbetar långsiktigt och kontinuerligt med att alla medlemmar ska känna till vem som är ens lönesättande chef. Detta har av tradition varit ett eftersatt område särskilt för AT-läkare. SYLF arbetar även för att lönekriterier ska vara transparenta och lätta att finna. SYLF belyser frågan i den årliga AT-rankingen och har under åren skrivit flera artiklar i ämnet samt påtalat problematiken i kontakter med arbetsgivare och vid den årliga konferensen för AT-studierektorer. Material med goda exempel på hur man lokalt kan driva frågor som rör lönekriterier och lönesättning finns sedan tidigare på hemsidan och styrelsen har under året inte vidtagit ytterligare åtgärder. SYLF:s profilmaterial och foldrar, som bland annat innehåller information om löneförhandling, kommer under året att uppdateras för att underlätta för våra medlemmar inför den första anställningen eller en ny tjänst. SYLF har under året även drivit frågan om specialistlön efter 5 års heltidstjänstgöring som ST-läkare. Vid SYLF:s representantskap 2013 presenterades material för lokalavdelningarna att nyttja i diskussionen med arbetsgivaren, och materialet har sedan tillgängliggjorts på hemsidan under fliken lokalaktiv. Ämnet behandlades även på lokalföreningarnas representantskap våren 2014 där SYLF presenterade resultatet av en enkätundersökning till landstingens och regionernas personaldirektörer om lönesättning för ST-läkare med förlängd tjänstgöringstid. Undersökningsresultaten presenterades även i ML 1 2014. Vad gäller lönesättningen av gravida läkare har SYLF inte tagit nya initiativ under året då nästa avtalsrörelse ännu inte påbörjats. Styrelsen har istället bevakat frågan och fortsatt att sprida information kring gällande skrivelser i kollektivavtalet beträffande jourbefrielse för gravida. En kom-ihåg-lista för förändrad tjänstgöringsgrad har utarbetats och presenterats vid SYLF representantskap 2014, vilken med fördel kan användas för även gravida läkare vid eventuellt deltidsarbete. 28 Slutligen har styrelsen under verksamhetsåret sökt allierade inom Läkarförbundet som, tillsammans med SYLF, skulle vilja driva frågan om högre värdering av pedagogiska meriter och uppdrag vid lönesättning. Detta med hopp om större genomslag. Arbetet har ännu inte gett något resultat men kommer att fortsätta under kommande verksamhetsår. SYLF:s styrelse förslag på mål för verksamhetsområdet förhandlingsfrågor 2015/2016: Långsiktiga mål • • • • • • • att varje underläkare har en bra lön som sätts individuellt, motsvarande läkarens ansvar, kompetens, arbetsinsats och värde för verksamheten samt utvecklas bra över tid att inga osakliga löneskillnader finns att läkare under kombinerad specialisttjänstgöring (forskar-ST, ledarskaps-ST, tilläggs- eller gren- specialisering) efter fem års heltidstjänstgöring erhåller lön i nivå med ”specialistlön” att varje underläkare, med lönesättande chef och baserat på kända lönekriterier, vid nyanställning i direkt dialog förhandlar sin lön och sedan minst en gång per år har utvecklingssamtal och löne- samtal att varje AT-läkare har en namngiven chef med arbetsgivaransvar som kan bedöma AT-läkarens kompetens och meriter samt har mandat att lönesätta att gravida läkare på egen begäran ska befrias från jour- och beredskapsarbete att engagemang i utbildning av blivande kollegor ska värderas och att pedagogiska meriter och uppdrag ska stimulera löneutvecklingen för AT- och ST-läkare Kortsiktigt mål • att SYLF verkar för att höja Läkarförbundets aktivitet i frågor som rör lönesättning och löneutveckling för underläkare Kommentarer till de föreslagna ändringarna för verksamhetsåret 2015/2016 jämfört med föregående års mål. SYLF:s styrelse har under de senaste åren försökt hitta vägar att följa löneutvecklingen för examinerade läkare före påbörjad AT och för AT-läkare. Att få fram lönestatistik för dessa grupper med tillräcklig precision och kvalitet har visat sig vara en grannlaga uppgift och något SYLF inte ensamt kan lösa. SYLF:s och MSF:s gemensamma motion om bättre statistik avseende icke examinerade läkare som bifölls av Läkarförbundets fullmäktige 2014 och som resulterat i en löneenkät och sedermera en publicerad rapport är ett steg på väg mot bättre information avseende gruppen vikarier/visstidsanställda. Styrelsen avser fortsätta driva frågan om mer tillförlitlig och differentierad statistik inom Läkarförbundets förhandlingsdelegation. Den lön man erhåller i början av karriären är basen för livslöneutvecklingen och, med tanke på att snittläkaren blir färdig specialist först i fyrtioårsåldern, utgör underläkartiden en stor del av yrkeslivet. Styrelsen anser därför att det är dags att inom Läkarförbundet ta ett bredare helhetsgrepp på frågor som rör underläkarnas lönesättning och löneutveckling – detta är en viktig framtidsfråga för alla läkare. Styrelsen föreslår därför att det kortsiktiga målet ”att SYLF särskilt bevakar lönesättningen för examinerade läkare före påbörjad AT och för AT-läkare” stryks till förmån för det nya kortsiktiga målet ”att SYLF verkar för att höja Läkarförbundets aktivitet i frågor som rör lönesättning och löneutveckling för underläkare”. Övriga mål föreslås kvarstå oförändrade. 29 7. Utbildnings- och forskningsfrågor Utbildning- och forskning är av största vikt för utvecklingen av hälso- och sjukvården och berör i högsta grad SYLF:s medlemmar. Läkare behöver ständigt förnya sin kunskap för att kunna ge vård av högsta kvalitet. SYLF driver utbildnings- och forskningsfrågor på bred front, både självständigt och inom ramen för Läkarförbundets utbildnings och forskningsdelegation (UFO). För verksamhetsområdet utbildnings- och forskningsfrågor fastställde fullmäktige 2014 följande mål: Långsiktiga mål • att AT och ST håller god kvalitet • att ST ska vara möjligt att slutföra efter motsvarande 5 års heltidstjänstgöring • att rekryteringen av läkare till forskningen ökar • att alla läkares forskning som norm ska bedrivas inom ramen för en anställning Kortsiktiga mål • att SYLF verkar för att alla underläkare ska ha en namngiven handledare • att SYLF verkar för att handledning och instruktion av läkare och läkarstudenter bereds tid och värderas som en naturlig del av arbetet inom hälso- och sjukvården • att SYLF verkar för att examinerade underläkare innan AT likställs med AT-läkare vad gäller riktlinjer för undervisning, handledning och instruktion • att SYLF bevakar underläkares intressen vad gäller lönesättning, målstyrning och tidsram inför en eventuell framtida förändring av AT. • att SYLF övervakar utvecklingen av SK-kurser och verkar för ett brett utbud avseende innehåll och geografisk spridning Motion 4: Om utbildning som kvalitetsindikator (sid 54) 7.1 AT – utveckling och framtid I mars 2013 presenterades Läkarutbildningsutredningens slutbetänkande ”För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning”. Utredningens förslag inkluderade en sexårig legitimationsgrundande högskoleutbildning. Läkarförbundet, SYLF och MSF har uttryck sitt stöd för utredningens huvuddrag som är i linje med Läkarförbundets officiella ståndpunkt – en 6-årig grundutbildning som leder fram till läkarlegitimation och åtföljs av en obligatorisk bastjänstgöring (Bas-T) som introduktionstjänst innan ST. Läkarutbildningsutredningen gick inte ut på remiss under 2013, vilket orsakade stora spekulationer. Under våren 2014 meddelade utbildningsdepartementet att utredningen skulle kompletteras med en fördjupad analys av de ekonomiska konsekvenserna av förslagen, men någon utredare utsågs aldrig. SYLF har hela tiden verkat för att utredningen ska komma ut på remiss och styrelsen har fortsatt detta arbete även under det gångna verksamhetsåret. Styrelsen har också börjat lyfta frågan om en översyn av AT om Läkarutbildningsutredningens förslag inte beaktas. Läkarutbildningsutredningen syftade även till att förenkla EU-utbildade läkares ofta snåriga väg in på den svenska arbetsmarknaden, genom att skapa en tydlig gemensam bana in i svensk hälso- och sjukvård för läkare utbildade inom EU/EES. I frånvaron av en sådan lösning fortsätter frågan om introduktion av utlandsutbildade läkare att diskuteras frekvent och dessvärre ofta på ett generaliserande och fördomsfullt sätt. Lokala introduktionsprogram som strider mot yrkeserkännandedirektivet upprättas och försvinner allt eftersom. SYLF verkar för en individualiserad komplettering och introduktion inom ramen för ordinarie tjänstgöring för legitimerade läkare utbildade inom EU/EES området. Styrelsen har under året lyft detta bland annat i paneldebatt under Framtidens specialistläkare och en föreläsning på den nationella AT-studierektorskonferensen 30 i Uddevalla. I nuläget finns dock endast ett fåtal satsningar där utlandsutbildade läkare direkt anställs som ST-läkare och får individanpassad komplettering och introduktion inom ramen för sin ST-tjänst. 7.2 AT-rankingen SYLF:s AT-ranking 2014 besvarades av 1717 underläkare vilket motsvarar en svarsfrekvens på 71 procent. Kiruna sjukhus blev 2014 års bästa AT-ort, följt av Avesta lasarett och på delad tredje plats sjukhusen i Lidköping, Sunderbyn, Västervik och på Åland. I botten placerar sig Sjukhuset i Arvika, Lasarettet i Enköping och Skånes universitetssjukhus i Lund. I år har enkätundersökningen kompletterats med intervjuer med studierektorer och chefer på flera av sjukhusen för att skapa en mer djupgående bild av arbetet på de olika sjukhuset, och bättre kunna lyfta och sprida goda exempel. Rankingresultaten och -konstruktionen utsattes också för omfattande robusthets- och tillförlitlighetstest. Dessa visade att rankingens konstruktion är välmotiverad. Ett sjukhus rankingbetyg kan till mycket stor del förklaras av betygen på de respektive delplaceringarna under AT, samt AT-läkarnas möjlighet att påverka sin arbetsmiljö. Årets AT-ranking visade vidare att andelen AT-läkare som upplever sig kunna påverka sin arbetsmiljö ökar kraftigt från föregående år, och att AT-chefer och AT-råd upplevs som mycket konstruktiva kanaler för AT-läkarinflytande på de sjukhus där de etablerats. Detta är mycket glädjande, och är ett gott betyg för SYLF:s påverkansarbete i dessa frågor inte minst lokalt. Mer oroande är att klyftan mellan AT-orter med hög respektive låg kvalitet ökar. Det gör även väntetiderna till AT, som 2014 var i genomsnitt 9,6 månader – den längsta väntetid som uppmätts sedan SYLF:s mätningar startade 2008. AT-rankingen röner stor medial uppmärksamhet framför allt lokalt och det är tydligt att resultaten i rankingen används för att driva utvecklingen av AT framåt. Bara under 2014 publicerades nästan 100 unika nyhetsinslag om AT-rankingens resultat, majoriteten artiklar i tryckt press. 7.3 Specialiseringstjänstgöring – Ny ST-föreskrift träder i kraft 2015 Motion 5: Gällande ST-läkares utbildningstid och -kvalitet vid införandet av nya bestämmelser avseende läkarnas ST (sid 56) Motion 6: Angående SYLF:s ST-enkät (sid 58) Under 2012 presenterade Socialstyrelsen rapporten ”Översyn av läkarnas specialitetsindelning”. Rapporten föreslog förändringar i den nuvarande ST-strukturen med större fokus på gemensamma kunskapsbaser för basspecialiteter inom samma område. Med utgångspunkt i rapporten initierades arbetet med att revidera Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:17) om läkarnas specialiseringstjänstgöring. De nya föreskrifterna skulle ha trätt i kraft den 1 januari 2014. Efter att uppdraget utökats vid flera tillfällen har dock tiden till införandet successivt förlängts. Förslaget till ny specialitetsindelning och ST-föreskrift gick ut på remiss i slutet av juni 2014. SYLF:s styrelse inbjöd samtliga lokalavdelningar att kommentera remissen och Läkarförbundet inbjöd delföreningar till ett remissmöte i mitten av augusti. Förslaget innehöll ett antal förbättringar avseende exempelvis handledning och utlandsutbildade läkares väg till specialitetsbevis. Fokus för diskussionerna blev dock att den påbjudna externa och oberoende kvalitetsgranskningen som infördes i föreskriften 2008 hade tagits bort och ersatts med en väsentligt svagare skrivning. SYLF, SPUREX och andra intressenter skrev under sensommaren debattartiklar för synliggöra detta problem och ett upprop initierades bland ST-läkare. SYLF och Läkarförbundet fokuserade sina remissvar på kvalitetsgranskningen och styrelsen valde att gå ut med ett allmänt medlemsmail för att sprida information om förslagets innehåll. 31 Efter remissrundan reviderade Socialstyrelsen förslaget och skärpte åter skrivningarna till en extern och oberoende kvalitetsgranskning. Myndigheten tydliggjorde dessutom att vårdgivaren ansvarar för att åtgärda brister som granskningen uppenbarar, samt att granskningen bör ske regelbundet vart femte år. Idag sköts granskningen främst av Specialistutbildningsrådet (SPUR), vars inspektioner samordnas av Läkarförbundets fristående bolag Lipus. SYLF ser det reviderade förslaget som en stor framgång och hoppas att det kommer vinna kraft som föreskrift. Beslut om föreskriften väntas under februari och införandet av den nya föreskriften planeras under senare delen av våren 2015 SYLF har fast representation i Socialstyrelsens nationella råd för läkares specialiseringstjänstgöring (STrådet) och planerar att bistå Socialstyrelsen i informationsspridningen till ST-läkare när den nya föreskriften är fastslagen. Snabb och korrekt information, inte minst om övergångsregler, är viktig att förmedla till berörda ST-läkare. När den nya föreskriften träder i kraft kommer det vara viktigt att fortsätta driva SYLF:s fokusfrågor som möjligheten att avsluta ST inom 5 år, tydliga krav för förbättringsarbete och vetenskapligt arbete samt praktiska riktlinjer för handledning. 7.4 Kurser för ST-läkare Motion 7: Om bättre samordning av SK-kurser och övriga ST-kurser (sid 60) Kvaliteten på ST påverkas även av tillgången på kurser för ST-läkare. En del av dessa utgörs av specialistkompetenskurser (SK-kurser) som sedan januari 2013 upphandlas av Socialstyrelsen. Sedan SoS tog över driften av SK-kurser regleras kurserna av lagen om offentlig upphandling. Detta har tyvärr minskat SYLF:s inflytande över arbetet med SK-kurserna, men SYLF har via Socialstyrelsens ST-råd fortsatt viss påverkansmöjlighet. SoS arbetar med en strategi för att göra kursutbudet mer ändamålsenligt och SYLF har återkommande under året tagit upp vikten av att kurserna ges i tillräcklig omfattning och med en geografisk spridning över landet. SYLF bevakar även utvecklingen av både SK-kurserna och andra ST-läkarkurser genom representation i UFO. 7.5 Forskning och universitetsfrågor SYLF arbetar kontinuerligt med forsknings- och universitetsrelaterade frågor. Stora delar av detta arbete sker i samarbete med Läkarförbundet genom SYLF:s representation i UFO. De senaste åren har mycket energi fokuserats på Läkarutbildningsutredningen och Universitetskanslersämbetets utvärdering av läkarutbildningarna, vilka båda avslutades under föregående verksamhetsår. Avsikten för kommande verksamhetsår är att i större omfattning inrikta arbetet på forskningsfrågor. Under året har ett nytt Avtal för Läkarutbildning och Forskning i hälso- och sjukvården (ALF) slutits mellan staten och landstingen. Avtalet reglerar bland annat statens ersättning till landstingen för kostnader i samband med läkares utbildning och forskning. Nytt för 2014 års avtal är att ersättning i högre utsträckning fördelas på basis av forskningskvalitet. Omfördelningen kommer initialt helt att baseras på bibliometriska data som kvalitetsindikator. Det centrala ALF-avtalet kompletteras nu med regionala avtal mellan landsting och universitet. I denna process anser SYLF att det är mycket viktigt att bevaka konsekvenserna för yngre forskare. På SYLF Stockholms initiativ medverkade SYLF under hösten i en debattartikel i Dagens Samhälle för att lyfta behovet av att satsa på unga läkares forskning. Artikeln blev också omskriven i Läkartidningen. Vidare behandlade den basfackliga artikeln i ML1 2015 förutsättningarna för forskar-läkare, ledaren uppmärksammade också förutsättningarna för forskande läkare. Ordförande Emma Spak deltog under Framtidens specialistläkare även i en paneldiskussion om läkares forskningskarriär anordnad av Sjukhusläkarna. 32 7.6 Handledning och instruktion Handledning och instruktion har en central roll genom hela läkarkarriären, och SYLF anser att dessa begrepp bör användas från grundutbildning till högspecialiserad vidareutbildning för att tydliggöra vikten av djuplodande handledning och instruktion i vardagen. Detta bör prioriteras både för att säkra läkarnas kompetens och professionella utveckling och för att få en mer patientsäker vård. I ljuset av detta är det oroande att Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) vid upprepade tillfällen under året anmärkt på handledningens kvalitet, inte minst vad gäller icke-legitimerade läkare. Under det gångna året har SYLF fortsatt ta fram data avseende handledning, instruktion och kollegialt stöd genom AT-rankingen. Vikten av dessa faktorer har lyfts i flera debattartiklar i Dagens Medicin och Dagens Samhälle, varav en av de senare tillsammans med Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM) och Distriktsläkarföreningen (DLF). Den gemensamma artikeln kommenterades också i lokalradio P4 Väst. Frågan om bristande kollegialt och strukturellt stöd har också tagits upp i samband med seminariet ”Planera dagens läkarförsörjning för morgondagens vård” som samarrangerades med MSF under Almedalsveckan, under Patientsäkerhetskonferensen, AT-studierektorskonferensen och vid ett möte om kompetensförsörjning i vården med Agneta Karlsson, statssekreterare hos hälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström. Sist men inte minst har skrivningarna kring handledning skärpts i Socialstyrelsens förslag till ny ST-föreskrift. Detta är en framgång och en god grund för fortsatt påverkansarbete för att höja kvaliteten på handledning och instruktion. SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet utbildnings- och forskningsfrågor 2015/2016: Långsiktiga mål • att AT och ST håller god kvalitet • att ST ska vara möjlig att slutföra efter motsvarande 5 års heltidstjänstgöring • att alla underläkare har en namngiven handledare och att handledning och instruktion bereds tid och värderas som en naturlig del av arbetet inom hälso- och sjukvården • att rekryteringen av läkare till forskningen ökar • att alla läkares forskning som norm ska bedrivas inom ramen för en anställning Kortsiktiga mål • att SYLF verkar för att examinerade underläkare innan AT likställs med AT-läkare vad gäller riktlinjer för undervisning, handledning och instruktion • att SYLF i samband med införandet av den nya ST-föreskriften verkar för en tydlig tolkning och praktisk tillämpning av det nya regelverket • att SYLF övervakar utvecklingen av ST-läkarnas kursutbud vid införandet av den nya ST-föreskriften • att SYLF, om läkarutbildningsutredningens förslag ej remitteras under våren 2015, verkar för en översyn av AT utifrån dagens förutsättningar Kommentarer till de föreslagna ändringarna för verksamhetsåret 2015/2016 jämfört med föregående års mål. Styrelsen föreslår att de två kortsiktiga målen ”att SYLF verkar för att alla underläkare ska ha en namngiven handledare” och ”att SYLF verkar för att handledning och instruktion av läkare och läkarstudenter bereds tid och värderas som en naturlig del av arbetet inom hälso- och sjukvården” slås samman till det långsiktiga målet ”att alla underläkare har en namngiven handledare och att handledning och instruktion bereds tid och värderas som en naturlig del av arbetet inom hälso- och sjukvården”, då båda de tidigare målen i sak syftat till att höja kvaliteten och statusen på underläkarnas handledning. Det nya målet bör vara långsiktigt då det både kräver ny reglering och en kulturförändring, vilket tar tid och kräver ett långsiktigt arbete. 33 Styrelsen föreslår vidare det nya kortsiktiga målet ”att SYLF i samband med införandet av den nya STföreskriften verkar för en tydlig tolkning och praktisk tillämpning av det nya regelverket”, för att betona det arbete SYLF behöver bedriva i samband med införandet av den nya ST-föreskriften för att säkerställa ett gott utfall för föreningens medlemmar. Styrelsen föreslår vidare att det kortsiktiga målet ”att SYLF övervakar utvecklingen av SK-kurser och verkar för ett brett utbud avseende innehåll och geografisk spridning” stryks till förmån för ”att SYLF övervakar utvecklingen av ST-läkarnas kursutbud vid införandet av den nya ST-föreskriften”. Den föreslagna ändringen motiveras dels av att styrelsen vill bredda det arbete som görs avseende kurser för ST-läkare då SK-kurserna utgör en mycket liten del av det totala kursutbudet, dels av att det är viktigt att övervaka tillämpningen av det nya kursbegreppet när ST-föreskriften fastslagits. Styrelsen vill också föreslå att det kortsiktiga målet ”att SYLF bevakar underläkares intressen vad gäller lönesättning, målstyrning och tidsram inför en eventuell framtida förändring av AT” stryks till förmån för ”att SYLF, om läkarutbildningsutredningens förslag ej remitteras under våren 2015, verkar för en översyn av AT utifrån dagens förutsättningar”. Sedan Läkarutbildningsutredningen initierades har utvecklingen av AT gått i stå. Först inväntades utredningens slutbetänkande och nu har vi väntat i närmare två år på att utredningen ska gå ut på remiss som första steg på väg mot att bli realitet. Styrelsen upplever att det är hög tid att utveckla AT vidare avseende både innehåll och struktur, och önskar därför mandat att driva frågan om en översyn av AT i den händelse läkarutbildningsutredningen inte återupptas. Övriga mål föreslås kvarstå oförändrade. Illustration: Sara Granér 34 8. Likarättsfrågor SYLF anser att underläkare ska ha samma rättigheter och möjligheter i arbetslivet oavsett kön, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder eller funktionsnedsättning. Hälso- och sjukvården är en mycket viktig samhällsfunktion och bör vara en föregångare på likarättsområdet. För verksamhetsområdet likarättsfrågor fastställde fullmäktige 2014 följande mål: Långsiktiga mål • att SYLF aktivt ska arbeta för lika rättigheter och möjligheter bland underläkare Kortsiktiga mål • att SYLF verkar för att jämställdhetsplaner utvidgas till planer för lika rättigheter och möjligheter som omfattar alla diskrimineringsgrunder, samt att dessa planer används mer aktivt • att SYLF centralt och lokalt verkar för att medvetandegöra problemet med diskriminering inom hälso- och sjukvården både ur patient- och medarbetarperspektivet 8.1 Likarätt Nu! Under verksamhetsåret 2014/2015 har likarättsfrågor varit en särskilt prioriterad del av SYLF:s arbete. Frågorna har drivits inom det årslånga projektet ”Likarätt Nu!”. Projektet har syftat till att öka underläkares lika rättigheter och möjligheter, och tydliggöra kopplingen mellan likarätt för underläkare och jämlik vård för patienter. Likarättsfrågor har lyfts i nästan alla sammanhang SYLF deltagit i och perspektivet har inkluderats i samtliga verksamhetsområden. Flera av de aktiviteter som genomförts inom likarättsområdet redovisas därför på andra ställen i verksamhetsberättelsen. Detta gäller särskilt den del av projektet som varit inriktad på jämlik vård för patienter, vilken redovisas i kapitel fyra. Projektet lanserades tidigt under 2013/2014, i samband med släppet av rapporten ”Upplevd diskriminering i underläkarkåren”, som visade att en tredjedel av de svarande underläkarna någon gång upplevt sig diskriminerade. Rapporten fick mycket stort gensvar i både nationell och lokal media. Rapporten skickades ut till HR-avdelningar i samtliga landsting och regioner, och fick gott gehör. Många landsting återkopplade kring sitt likarättsarbete, och ett par landsting bjöd in lokala SYLF representanter till möten för att gemensamt arbeta vidare med frågorna. Rapporten har också redovisats på Föreningen Homosexuella Läkares HBT-konferens samt på Läkarförbundets representantskap, där styrelsen betonade vikten av att de lokala läkarföreningarna arbetar med lika rättigheter och möjligheter. I slutet av verksamhetsåret släppte SYLF en uppföljande och fördjupande rapport om upplevd diskriminering i underläkarkåren, som bland annat presenterade ytterligare förslag på hur diskriminering i vården kan förebyggas och motverkas. Under projektets gång har det varit viktigt för SYLF att inkludera lokalavdelningarna, inte minst då många likarättsfrågor lämpar sig bäst för lokalt arbete. Projektet presenterades därför under introduktionskursen för nyvalda lokalaktiva samt på fullmäktige 2014, och lokalavdelningarna gavs möjlighet att nominera representanter till en arbetsgrupp. Arbetsgruppen, som innehållit representanter från fem av SYLF:s lokalavdelningar, samt en representant vardera från SYLF:s styrelse och kansli, har haft ett heldagsmöte samt en rad telefonmöten under året. Arbetsgruppen har haft SYLF:s lokalavdelningar som målgrupp, och arbetat med att utforma aktiviteter och material som lokalavdelningarna själva kan använda i sitt lokala likarättsarbete. Arbetsgruppen har också möjliggjort ett mer omfattande idéutbyte mellan styrelsen och lokalavdelningarna, samt gett styrelsen och lokalavdelningarna ökad inblick i varandras respektive arbetsprocesser. 35 Gruppens arbete har mynnat ut i ett Likarättspaket med arbetsmaterial som finns tillgängligt för lokalavdelningarna i SYLF:s webshop. Paketet består av en A5-flyer som sammanfattar projektet och vad SYLF önskar åstadkomma, en likarättslapp som ska sporra till diskussion och reflektion på arbetsplatser, ett diskrimineringskort som kan användas för att undersöka förekomst av upplevd diskriminering på enheter, en powerpointpresentation ur vilken lokalavdelningarna kan plocka väl valda delar till föreläsningar samt affischer för att skapa uppmärksamhet kring projektet och bjuda in till exempelvis medlemskvällar. Likarättspaketet presenterades för lokalavdelningarna i samband med representantskapet i oktober 2014. För att möjliggöra för lokalavdelningarna att driva likarättsfrågor lokalt har lokalavdelningarna även haft möjlighet att söka centrala pengar för lokala likarättsinitiativ. Totalt har 200 000 kronor tillgängliggjorts för sådana ansökningar, varav 45 000 kronor hittills utnyttjats. Med syfte att underlätta lokalt likarättsarbete har kansliet under året även tagit fram lokal statistik över förekomsten av upplevd diskriminering per landsting. Inom ramen för Likarätt Nu! har styrelsen också varit runt i landet och föreläst om likarätt bland underläkare för ett flertal lokalavdelningar. Styrelsen har också varit behjälplig med att stötta lokala initiativ med bland annat workshops För att poängtera den viktiga roll verksamhetschefen har i arbetet för lika rättigheter och möjligheter anordnade SYLF programpunkten ”Verksamhetsmål 2015 – en hälso- och sjukvård fri från diskriminering” på FSL:s chefsdag. SYLF fick stort gehör för sina synpunkter, och arbetsgivare och arbetstagare var överens både om problembilden och att ansvaret för lösningarna ligger hos både chefer och medarbetare. Under Medicinska Riksstämman anordnade SYLF ett seminarium om underläkares lika rättigheter och möjligheter till utbildning, samt tillsammans med Myndigheten för Vårdanalys en workshop om vilka förutsättningar underläkare behöver för att erbjuda jämlik vård. Vidare deltog SYLF i Stockholm Pride tillsammans med FHL och SLF under parollen Läkare på Pride. Tillsammans med FHL anordnades ett välbesökt seminarium om heteronormativitet inom vården. En viktig del av likarättsarbetet har bestått i att verka för att befintliga jämställdhetsplaner utvidgas till mer användbara planer för lika rättigheter och möjligheter omfattandes samtliga diskrimineringsgrunder. SYLF betonade bland annat denna fråga i sitt remissvar på utredningen om aktiva åtgärder mot diskriminering, och har också lyft behovet av likarättsplaner i en debattartikel i Läkartidningen och kontakter med politiker och andra beslutsfattare, inte minst på landstingsnivå. SYLF motionerade även till Läkarförbundets fullmäktige om att Läkarförbundet ska verka för att aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering ska inkludera samtliga diskrimineringsgrunder och att de aktiva åtgärderna ska dokumenteras i en skriftlig plan med tydliga mål, åtgärd, vem som är ansvarig och hur åtgärderna ska utvärderas. Motionen bifölls och är nu en del av Läkarförbundets politik. Under hösten 2014 presenterade utredningen om aktiva åtgärder sitt slutgiltiga förslag. Förslaget innehåller just en sådan utvidgning av jämställdhetsplaner till likarättsplaner som SYLF verkat för, och måste därför ses som en stor framgång. Under året har även Moderna Läkare publicerat flera artiklar om likarätt. ML 2 2014 utgjorde temanummer och innehöll bland annat en presentation av resultaten från SYLF:s rapport om upplevd diskriminering i underläkarkåren, samt en basfacklig artikel om regelverket kring diskriminering och vad man som drabbad kan göra. Andra artiklar har behandlat situationen för läkare med examen utanför EU/ESS, HBT-personers situation, lokala likarättsinitiativ. Som en del i projektet ämnade styrelsen ta fram en antologi med berättelser från golvet om underläkares upplevelser av diskriminering och goda exempel på hur arbete mot detta kan bedrivas. Detta för att på en mer djuplodande nivå medvetandegöra hur diskriminering kan te sig och motverkas. En handfull intresserade skribenter har anmält sig, men tyvärr inte tillräckligt många för att göra en antologi som planerat. Därför har styrelsen beslutat om en ändrad form för presentation av dessa texter i form av en skrift där texterna vävs samman med delar av SYLF:s rapporter om upplevd diskriminering och jämlik vård, samt SYLF:s politiska budskap. Tanken är att skriften ska distribueras till personer som SYLF önskar ge större insikt i vikten av likarätt för underläkare, och dess koppling till jämlik vård för patienter. 36 SYLF kommer självklart att fortsätta att driva likarättsfrågor även om Likarätt Nu! som centralt projekt avslutas i samband med fullmäktige 2015. Det är styrelsens förhoppning att arbetet fortsatt kommer att vara prioriterat även inom lokalavdelningarna. SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet likarättsfrågor 2015/2016: Långsiktigt mål • att SYLF ska arbeta för lika rättigheter och möjligheter bland underläkare Kortsiktiga mål • att SYLF under det kommande verksamhetsåret bevakar att jämställdhetsplaner utvidgas till planer för lika rättigheter och möjligheter som omfattar alla diskrimineringsgrunder Kommentarer till de föreslagna ändringarna för verksamhetsåret 2015/2016 jämfört med föregående års mål. Styrelsen föreslår att det kortsiktiga målet ”att SYLF verkar för att jämställdhetsplaner utvidgas till planer för lika rättigheter och möjligheter som omfattar alla diskrimineringsgrunder, samt att dessa planer används mer aktivt” omformuleras till ”att SYLF under det kommande verksamhetsåret bevakar att jämställdhetsplaner utvidgas till planer för lika rättigheter och möjligheter som omfattar alla diskrimineringsgrunder”. Då slutbetänkandet från utredningen om aktiva åtgärder föreslår att jämställdhetsplaner ska utvidgas till planer för lika rättigheter och möjligheter omfattandes samtliga diskrimineringsgrunder anser styrelsen att SYLF:s fokus nu bör skifta från att verka för en sådan utvidgning, till att bevaka att den föreslagna utvidgningen faktiskt genomförs. Vidare har SYLF under året arbetat för att öka medlemmarnas kunskap om jämställdhetsoch likarättsplaners existens, användningsområden och syfte, och upplever att man nått ut väl. Då den faktiska tillämpningen av dokumenten sker ute i verksamheterna anser styrelsen att det fortsatta arbetet med öka användningen av planerna bäst bedrivs lokalt. Det kortsiktiga målet ”att SYLF centralt och lokalt verkar för att medvetandegöra problemet med diskriminering inom hälso- och sjukvården både ur patient- och medarbetarperspektivet” har varit kärnan i Likarätt Nu! SYLF har under året kartlagt upplevd diskriminering i underläkarkåren och fått stort genomslag för vår verklighetsbeskrivning och politik både hos politiker, myndigheter och i media. I och med alla de aktiviteter som företagits under året och den uppmärksamhet de renderat anses målet därför uppfyllt, varpå det kan strykas. Det långsiktiga målet föreslås kvarstå oförändrat med mindre språkliga ändringar. 37 9. Internationellt samarbete För verksamhetsområdet Internationellt samarbete fastställde fullmäktige 2014 följande mål: Långsiktiga mål • att Europas underläkares intressen, vad gäller utbildningsvillkor och arbetstid, tillvaratas • att föreningen via internationellt engagemang skapar nytta för SYLF:s medlemmar Kortsiktigt mål • att SYLF återinträder som medlemsorganisation i EJD, och att styrelsen löpande utvärderar och tar ställning till fortsatt medlemskap 9.1 Återinträde i European junior doctors (EJD) Under det gångna verksamhetsåret återinträdde SYLF i den Europeiska underläkarorganisationen European junior doctors (EJD). EJD är en förening som verkar för underläkares intressen på europanivå och ger Europas underläkare en plattform för att träffas och diskutera utbildnings- och arbetsvillkor. EJD är mycket positiva till SYLF:s återinträde och det finns ett starkt intresse för att SYLF ska ta en aktiv roll i föreningen. SYLF har deltagit i de två stormöten, general assemblys, som EJD hållit under året samt en workshop om task-shifting. Utöver detta har SYLF fokuserat sitt engagemang på att stärka EJD:s organisatoriska struktur, för att inte ta för mycket av styrelsens resurser i anspråk. Genom EJD får SYLF löpande information om europaaktuella frågor som rör underläkare, som vi själva annars saknar möjlighet att bevaka. Många av dessa rör läkares internationella arbetsmarknad och rörlighet över de europeiska nationsgränserna. Ett exempel är European Professional Card, ett slags europeisk legitimation för att underlätta administration och transparens vid arbete i annat land. Ett annat exempel är frågan om task-shifting. Parallellt med SYLF:s interna arbete med att ta fram en policy om task-shifting har frågan behandlats inom EJD. SYLF har därigenom fått möjlighet att delta i en internationell workshop kring fenomenet och kunnat sätta det i ett internationellt sammanhang. Detta har varit mycket värdefullt i det egna policyarbetet. Medlemmar i EJD har också möjlighet att nominera deltagare till de inflytelserika europeiska specialistföreningarna, som utformar internationella slutexamina inom varje specialitet. SYLF ser mycket positivt på denna möjlighet till påverkan. Sist men inte minst ser styrelsen medlemskapet i EJD som en viktig solidaritetshandling. Genom deltagande har SYLF möjlighet att bidra internationellt med goda exempel och lärdomar från områden där vi i Sverige varit framgångsrika. 9.2 Övrigt internationellt samarbete Utöver EJD deltar SYLF i samarbetsorganet Nordiska Rådet för Yngre Läkare (NRYL), som träffas en gång per år. De nordiska ländernas liknande förutsättningar innebär rika erfarenhetsutbyten och initierade samtal vid de nordiska sammankomsterna. SYLF får information om vad som är på gång i de olika länderna samt vilka effekter olika reformer har fått på andra håll, vilket gör oss mer förberedda och kunniga avseende våra egna förhållanden. På 2014 års möte jämfördes bland annat de nordiska underläkarnas jouravtal och löneutveckling. 38 SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet internationellt samarbete 2015/2016: Långsiktigt mål • att SYLF genom internationellt engagemang bevakar Europas underläkares intressen och skapar nytta för SYLF:s medlemmar Kortsiktigt mål • att SYLF etablerar och utforskar SYLF:s framtida roll inom EJD Kommentarer till de föreslagna ändringarna för verksamhetsåret 2015/2016 jämfört med föregående års mål: Föregående års långsiktiga mål ”att Europas underläkares intressen - vad gäller utbildningsvillkor och arbetstid – tillvaratas” är ett specifikt formulerat mål avseende just intressena utbildning och arbetstid. Samtidigt är målet svårt att utvärdera. Styrelsen föreslår därför att detta mål slås samman med det långsiktiga målet ”att föreningen via internationellt engagemang skapar nytta för SYLF:s medlemmar”, till det nya och bredare långsiktiga målet ”att föreningen via internationellt engagemang bevakar Europas underläkares intressen och skapar nytta för SYLF:s medlemmar”. En sådan sammanslagning medger även större flexibilitet, vilket är gynnsamt i det internationella arbetet. Föregående års kortsiktiga mål var ”att SYLF återinträder som medlemsorganisation i EJD, och att styrelsen löpande utvärderar och tar ställning till fortsatt medlemskap”. Avseende återinträdet är målet uppfyllt, och SYLF:s engagemang i EJD går nu in i en ny fas. Styrelsen föreslår därför en omformulering av det kortsiktiga målet till ”att SYLF etablerar och utforskar SYLF:s framtida roll inom EJD”. 39 10. SYLF:s organisation SYLF:s verksamhet bygger på ett nära samarbete mellan SYLF:s styrelse och lokalavdelningar. Det är genom lokalavdelningarna som SYLF möter underläkare i vardagen och identifierar de problem och utmaningar som finns lokalt, regionalt och nationellt. Det är även lokalt som den huvudsakliga medlemsrekryteringen sker. SYLF:s styrelse och kansli arbetar kontinuerligt med att utveckla samarbetet med SYLF:s lokala organisation. För verksamhetsområdet SYLF:s organisation fastställde fullmäktige 2014 följande mål: • • • att ha en god kontakt och ett gott samarbete mellan SYLF:s lokalavdelningar och styrelse att öka antalet medlemmar i SYLF att alla ST-läkare under bas-, tilläggs- och grenspecialisering inom Läkarförbundet ska tillhöra SYLF 10.1 Utbyte mellan lokalavdelningar, styrelse och kansli SYLF:s lokalavdelningar är den del av föreningen som dagligen möter medlemmar och potentiella medlemmar på arbetsplatserna och därigenom kan fånga upp de frågor som är angelägna. För styrelsen och kansliet är det därför viktigt att den verksamhet som bedrivs och de idéer som föds hos SYLF:s lokalavdelningar kanaliseras och kommer styrelsen, andra lokalavdelningar och kansliet till del. Detta informationsutbyte uppmuntras under det årliga representantskapet där samtliga lokalavdelningar har rätt att delta. Vid årets representantskap deltog 19 av 27 lokalavdelningar. Representantskapet är en del av SYLF:s interndemokrati och fungerar som en rådgivande samling till styrelsen. I år diskuterades bland annat SYLF:s sjukvårdspolitik, och remissvar till nya ST-föreskriften. Styrelsen presenterade likarättspaketet, ett start-kit för nyvalda lokalaktiva samt en kom-ihåg-lista för läkare som går ner i tjänstgöringstid. I samband med representantskapet initierades en diskussion kring SYLF:s organisation och interna demokrati. Det är styrelsens avsikt att arbeta för att utveckla det lokala inflytandet och få en organisation och intern kommunikation som främjar samarbetet mellan lokalavdelningarna och styrelsen på ett ännu bättre sätt. Som ett första viktigt steg i det här arbetet har en referensgrupp med sex lokalaktiva från olika lokalavdelningar tillsatts, för att tillsammans med styrelsens driva arbetet vidare. Utöver representantskapet anordnas varje år en tvådagarskurs för nyvalda styrelseledamöter i lokalavdelningarna, med teman som Läkarförbundets organisation, rekrytering och kontakter med media. 2015 deltog 24 lokalaktiva från 18 lokalavdelningar i kursen. Styrelsen har under året också besökt ett stort antal lokalavdelningar och deltagit vid interna inspirationsmöten såväl som öppna medlemskvällar. Styrelsen ser mycket positivt på möjligheten att få möta lokalaktiva och medlemmar och deltar gärna efter förfrågan. 10.2 Rekrytering Antalet medlemmar i SYLF har under verksamhetsåret ökat till drygt 10 300, vilket är en ökning med över 10 procent sen föregående år. Denna glädjande medlemsökning kan förklaras dels av SYLF:s ökade aktivitet och synlighet under året, dels av att stora studentkullar nu tar examen. Detta är mycket glädjande! Totalt hade Läkarförbundet vid årsskiftet 2014/2015 cirka 46 700 medlemmar, varav 33 600 yrkesverksamma. SYLF organiserar således i nuläget en knapp tredjedel av förbundets samtliga yrkesverksamma medlemmar. Läkarförbundet initierade i samband med fullmäktige 2014 en stor rekryteringssatsning. SYLF:s medlemsgrupp – läkare mellan examen och specialistbevis – är en av fokusgrupperna för denna, och SYLF har under verksamhetsåret deltagit med två representanter i satsningens arbetsgrupp. Arbetet inom rekryteringssatsningen är pågående och kan därför inte utvärderas ännu, men SYLF ser positivt på initiativet och möjligheten till medverkan. 40 Parallellt med Läkarförbundets rekryteringssatsning har SYLF under det gångna året tagit egna initiativ för att öka medlemsantalet. En sådan är det start-kit för lokalaktiva som presenterades vid representantskapet 2014. Start-kitet innehåller rekryteringsmaterial till SYLF:s lokalavdelningar i form av argument, medlemsdialog samt powerpointpresentation. Vidare finns ett tydligt rekryteringsfokus i den kommunikationsstrategi som SYLF tar fram. 10.3 Associerat medlemskap Under 2014 antog Läkarförbundets fullmäktige en stadgeändring som innebär att alla medlemmar i en yrkesförening samtidigt kan vara associerade medlemmar i en annan yrkesförening. En medlem i SYLF kan således vara associerad medlem i till exempel Sjukhusläkarna under förutsättning att Sjukhusläkarna tillåter detta. Varje yrkesförening reglerar själv vad det associerade medlemskapet innebär. Enligt stadgeändringen i fråga kvarstår medlemmens röst och mandat i den yrkesförening där man har sitt ordinarie medlemskap. Samtliga medlemmar i Läkarförbundet som erhållit läkarexamen men som ännu inte erhållit specialistbevis är följaktligen precis som tidigare ordinarie medlemmar i SYLF. 10.4 Ordinarie fullmäktigemöte 2014 SYLF:s ordinarie fullmäktigemöte hölls i Spårvagnshallarna i Stockholm 21-22 mars 2014. Av SYLF:s 27 lokalavdelningar var 25 representerade med totalt 67 fullmäktigedelegater. Fullmäktige inleddes med en debatt om jämlik vård mellan Lena Hallengren (S) och Anders Andersson (KD), båda ledamöter av riksdagens socialutskott. Under fullmäktigemötet behandlades, utöver SYLF:s verksamhet, ekonomi och personval, tre motioner. Totalt förelåg sex motioner men tre av dessa hade inkommit efter det stadgeenliga motionsstoppet, varpå fullmäktige avslog behandling av dessa. Motion 1: Angående ansökningsprocessen till AT-tjänst Motion 2: Rätt kompetens på rätt plats! Motion 3: Angående stadgeändringsförslag, med anledning av Moderna Läkare 10.5 Förtroendevalda och sammanträden Från och med 2014-03-23 till och med 2015-03-21 Styrelsen: Emma Spak ordförande Pär Näverskog förste vice ordförande David Svaninger andre vice ordförande 41 Joanna Ahlkvist chefredaktör Moderna Läkare Sara Lei ledamot Maja Weinryb ledamot Jonas Ålebring ledamot Styrelsen har under verksamhetsåret hållit 12 sammanträden, varav tre telefonmöten. På grund av oförutsedda utlandsstudier och personliga skäl har dock ett par styrelseledamöter varit förhindrade att delta vid vissa möten. Vid dessa tillfällen har deltagande i möjligaste ordnats via telefon. Det är viktigt att framhålla att SYLF:s verksamhet bygger på andra möten än de interna styrelsemötena och att stor del av arbetet utförs enskilt på fritiden. Möte Emma S Pär N David S Joanna A Sara L Maja W Jonas Å 31/3-2/4 X X /* /* X /* X 13/5 X X /* X X X X 18/6 (tele) X X X X X X X 11/8 (tele) X X X X X X X 18/8-22/8 X X / X X X X 6/10 X X X X X X 4/11 X X X X X X* X X 11/11 (tele) X X X X X 16/12 X X /* X X 19-21/1 X X / X X X X 11/2 X X X X X X X 19/3 Mötet hade inte hållits då fullmäktigehandlingarna trycktes X = närvarade / = närvarade delar av mötet * = närvarade på telefon Valberedningen: • Ingrid Stubelius (sammankallande) • Jens Ellingsen • Theo Bodin • Joakim Samuelsson • Therese Nilsson (t.o.m. 2014-09-17) • Anna-Lena Morén (fr.o.m. 2014-09-18) Suppleanter: • Anna-Lena Morén (t.o.m. 2014-09-17) • David Hellgren Svae Ordinarie auktoriserad revisor: • Mats Fridblom (Grant Thornton) Suppleant: • Stefan Norell (Grant Thornton) 42 X X Ordinarie förtroendemannarevisorer: • Charlotta Sävblom (sammankallande) • Maria Joelsson Suppleanter: • Gustav Biasoletto • Adina Welander 10.6 Kansli Kajsa Holmberg Utredningssekreterare Ann Abrahamsson Kansliassistent Kansliassistenttjänsten utökades från årsskiftet 2014/2015 från 90 procent av en heltid till 100 procent av en heltid. Utökningen av tjänsten har genomförts för att möta det ytterligare behov av stöd till styrelsen och lokalavdelningarna som uppkommit till följd av det kraftigt ökande medlemstalet och föreningens expanderande verksamhet. SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet SYLF:s organisation 2015/2016: Långsiktiga mål • • • att ha en god kontakt och ett gott samarbete mellan SYLF:s lokalavdelningar och styrelse att öka antalet medlemmar i SYLF att alla ST-läkare under bas-, tilläggs- och grenspecialisering inom Läkarförbundet ska tillhöra SYLF Kortsiktigt mål • att under verksamhetsåret arbeta för att vidareutveckla SYLF:s organisation och interna demokrati Kommentarer till de föreslagna ändringarna för verksamhetsåret 2015/2016 jämfört med föregående års mål. Styrelsen föreslår ”att under verksamhetsåret arbeta för att vidareutveckla SYLF:s organisation och interna demokrati” som nytt kortsiktigt mål. Syftet är att i verksamhetsplanen tydliggöra det arbete som redan under 2014/2015 initierats för att vidareutveckla intern kommunikation och de interna demokratiska processerna – och att detta kommer att vara ett fokusområde under det kommande verksamhetsåret. De långsiktiga målen föreslås kvarstå oförändrade. 43 11. Kontakter med Läkarförbundet och andra organisationer SYLF:s ambition är att vara väl representerat i Läkarförbundets styrelse, råd och delegationer och aktivt bidra till förbundets utveckling. SYLF värnar relationen med övriga delföreningar inom Läkarförbundet och värdesätter möjligheten att driva gemensamma frågor. SYLF arbetar också för goda relationer med övriga professionsorganisationer och andra intressenter inom hälso- och sjukvårdsområdet. För verksamhetsområdet kontakter med Läkarförbundet och andra organisationer fastställde fullmäktige 2014 följande mål: Långsiktigt mål • att ha ett gott samarbete med Sveriges läkarförbund och andra organisationer inom hälso- och sjukvården 11.1 Kontakter inom Läkarförbundet Ledamöter i SYLF:s styrelse är idag invalda i Läkarförbundets centralstyrelse och i samtliga förbundets råd, delegationer och fasta arbetsgrupper (se listning nedan). SYLF deltar aktivt i Läkarförbundets interna arbete inom dessa grupper såväl som temporära arbetsgrupper. Under verksamhetsåret deltog för andra året i rad yrkesföreningarnas ordförande vid Läkarförbundets ordförandekonferens tillsammans med lokalföreningarnas ordförande och Läkarförbundets centralstyrelse. Denna breda sammankomst bidrar till att främja förbundets internkommunikation och borgar för fortsatt goda relationer inom förbundet. Även de mer informella yrkesföreningsträffarna som infaller två gånger årligen främjar samarbetet mellan delföreningarna. Genom CS och FD har representanter för SYLF även deltagit i Läkarförbundets representantskapsmöten. SYLF deltog under Läkarförbundets fullmäktigemöte 15-16 maj 2014 med 16 delegater. På mötet fick SYLF gehör för sina motioner om läkares lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet respektive utbildning inom privat driven vård. Detta innebär att Läkarförbundet nu kommer verka för att aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering ska inkludera samtliga diskrimineringsgrunder, samt att förbundet ska verka för att skapa förutsättningar för att klinisk utbildning av läkare kan ske där patienter och utbildningskompetens finns oavsett verksamhetens driftsform. SYLF:s tredje motion om ett fördjupat tvärprofessionellt samarbete ledde till stor debatt och fick stöd av delar av fullmäktige, men ansågs slutligen besvarad. Sist men inte minst valdes Emma Spak, SYLF:s ordförande, om som ledamot i Läkarförbundets centralstyrelse. 11.2 Kontakter med andra organisationer Styrelsen har under det gångna verksamhetsåret fortsatt fokusera på att skapa ett brett kontaktnät med andra organisationer inom hälso- och sjukvårdsområdet. Syftet har både varit att föra ut SYLF:s politik och att knyta och upprätthålla kontakter med intressenter inom området för att kunna ha en bra bas för att driva gemensamma frågor. Detta arbete har intensifierats ytterligare i år efter Läkarförbundets fullmäktige åter avslog en motion om tvärprofessionella samarbeten. SYLF:s styrelse har löpande under året träffat representanter för en stor mängd organisationer, företag, myndigheter och politiska partier för att diskutera aktuella frågor. SYLF gick vid årsskiftet 2013/2014 in som partner i den akademiska tankesmedjan Leading Health Care (mer om detta under kapitel 4). Hela SYLF:s styrelse deltog under Almedalsveckan 2014. SYLF arrangerade dels ett eget seminarium ”Jämlik vård - realistiskt mål eller ouppnåelig utopi?” samt seminariet ” Planera dagens läkarförsörjning för morgondagens vård” tillsammans med Medicine Studerandes Förbund. Båda seminarierna webbsändes. 44 Ordföranden deltog i ytterligare åtta paneldebatter och seminarier samt ett antal rundabordssamtal under veckan. Styrelsen deltog i möten med politiker, företag och andra organisationer samt ett antal ytterligare paneldebatter. SYLF:s lokalavdelning på Gotland arrangerade tillsammans med styrelsen ett mingel för närvarande SYLF-medlemmar och andra särskilt inbjudna gäster. Deltagande i Almedalsveckan ger möjlighet till både väntade och oväntade möten och skapar förutsättningar för nya samarbeten. Deltagandet uppfattas som mycket konstruktivt för SYLF som organisation och planeras fortsätta. SYLF deltog i år för andra gången under Stockholm Pride, tillsammans med Läkarförbundet och Föreningen Homosexuella Läkare (FHL) under SACO-flagg. Deltagandet uppfattas som positivt och SYLF har för avsikt att vara delaktiga under Stockholm Pride även 2015. Under året har SYLF även drivit flera samarbeten kring kongresser och konferenser. SYLF har bland annat varit partner till Framtidens specialistläkare i Malmö 3-5 september, och haft ett samarbete med Svenska Läkaresällskapet kring Medicinska Riksstämman 2014. Denna typ av samarbeten är viktiga då de ger SYLF:s styrelse en arena att träffa medlemmar och potentiella medlemmar. Som partner kan SYLF också på verka inriktningen på arrangemangen något för att förbättra kvaliteten för närvarande underläkare. Dessa samarbeten utvärderas löpande. SYLF tillfrågas allt oftare om att delta i paneldebatter, rundabordssamtal och seminarier och har i år bland annat deltagit i en stor mängd arrangemang som bland annat Dagens Medicin, Läkare utan gränser, FAMNA och Praktikertjänst stått bakom. SYLF:s deltagande uppskattas som lösningsorienterat och framåtsyftande och en förfrågan brukar leda till nya. SYLF:s styrelses förslag på mål för verksamhetsområdet kontakter med Läkarförbundet och andra organisationer 2015/2016: Långsiktiga mål • att ha ett gott samarbete med Sveriges läkarförbund och dess delföreningar • att ha ett gott samarbete med andra professionsorganisationer och intressenter inom hälso- och sjukvårdsområdet Kommentarer till de föreslagna ändringarna för verksamhetsåret 2015/2016 jämfört med föregående års mål. För att tydliggöra att SYLF:s kontakter behöver riktas både inåt inom Läkarförbundet och utåt mot andra organisationer föreslås det tidigare långsiktiga målet ”att ha ett gott samarbete med Sveriges läkarförbund och andra organisationer inom hälso- och sjukvården” delas upp i två långsiktiga mål: ”att ha ett gott samarbete med Sveriges läkarförbund och dess delföreningar” samt ”att ha ett gott samarbete med andra professionsorganisationer och intressenter inom hälso- och sjukvårdsområdet” SYLF styrelseledamöter i organ respektive arbetsgrupper inom Sveriges läkarförbund: Centralstyrelsen (CS): • Emma Spak • David Svaninger Förhandlingsdelegationen (FD): • Jens Ellingsen (t o m 2014-06-30) • Pär Näverskog (fr o m 2014-07-01) 45 Sjukvårdspolitisk arbetsgrupp (SPA) (ombildades till att innefatta hela CS 2014-07-01): • Emma Spak Arbetslivsgruppen (ALG): • Joakim Samuelsson (t o m 2014-06-30) • Maja Weinryb (fr o m 2014-07-01) Rådet för Läkemedel IT och Medicinteknik (RLIM) • Emma Spak (fr o m 2014-06-30) Ordförande (fr o m 2014-11-01) Utbildnings- och forskningsdelegation (UFO): • Emma Spak • David Svaninger Etik och ansvarsrådet (EAR): • Jonas Ålebring SYLF:s styrelseledamöter i organ respektive arbetsgrupper utanför Läkarförbundet: Lipus AB styrelse (ersättare): • Emma Spak SPUREX: • David Svaninger Nationella rådet för Läkarnas specialiseringstjänstgöring, Socialstyrelsen: • Emma Spak Framtidens Specialistläkare, organisationskommittén: • Jonas Ålebring 46 3. Motioner Innehåll Motion 1: Om jämställdhet i arbetslivet ............................................................................48 Motion 2: Ang SYLF:s närvaro i sociala medier...............................................................50 Motion 3: ST-anställning i större regioner........................................................................52 Motion 4: Om utbildning som kvalitetsindikator................................................................54 Motion 5: Gällande ST-läkares utbildningstid och -kvalitet vid införandet av nya bestämmelser avseende läkarnas ST..............................................................................56 Motion 6: Angående SYLF:s ST-enkät.............................................................................58 Motion 7: Om bättre samordning av SK-kurser och övriga ST-kurser..............................60 47 Från SYLF Stockholm Motion 1: Om jämställdhet i arbetslivet I september 2014 publicerades en utredning av Delegationen för jämställdhet i arbetslivet, som citerades flitigt i media under en period. SYLF Stockholm har reagerat på några uttalanden av delegationens ordförande Anna Hedborg. Det som gavs utrymme i media var framför allt att man kommit fram till att kvinnor tar ut mycket mer obetald föräldraledighet än män, något man befarar ökar ojämställdheten i arbetslivet. I vår ska delegationen komma med förslag på hur ojämställdheten i arbetslivet ska minskas. Utredningens ordförande sa i radio att man funderar på om man bör minska flexibiliteten vad gäller hur mycket obetald föräldraledighet man kan ta ut, och i Dagens nyheter stod även att läsa att man funderar över om man bör öka arbetsgivarens möjligheter att neka föräldraledighet, och rätten att arbeta deltid. Läkarkåren i Sverige är på intet sätt jämställd sett till könsfördelningen inom de olika specialiteterna. Att specialiteterna har, eller uppfattas ha väldigt olika, ”familjekompatibilitet” torde vara en viktig orsak till obalansen. Vi är många som mött en njugg inställning till exempelvis deltidsarbete, inte minst inom manligt dominerande specialiteter såsom kirurgi och ortopedi. Det kan till exempel handla om ovilja att minska arbetsbördan för den läkare som går ner till 80 procent i tid med motsvarande mängd, eller att deltidsarbetande läkare inte är välkomna att söka sidoutbildning på en viss klinik. Man kan tänka sig att delegationen inte har haft just läkare i åtanke när de uttalat sina farhågor, utan snarare kvinnodominerade låglönebranscher. Huruvida en hårdare styrning av föräldraledighet och deltidsarbete är till gagn för dessa yrkesgrupper kan diskuteras men för läkares del torde det inte främja jämställdheten att öka arbetsgivarens möjligheter att försvåra för deltidsarbete och föräldraledighet. Mot bakgrund av detta föreslås fullmäktige besluta: • • 48 att SYLF tar del av de förslag som Delegationen för jämställdhet i arbetslivet kommer att lägga fram under våren, och bevakar frågan ur ett läkarperspektiv. att SYLF ska göra en informationssatsning om regler för föräldrapenning. Styrelsens yttrande över motion 1 Att verka för att läkare ska få större inflytande över sin arbetstid och lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet är några av SYLF:s långsiktiga verksamhetsmål. Motionen belyser angelägna frågeställningar i relation till dessa mål. Det senaste året har SYLF:s arbete haft ett mycket starkt fokus på likarätt, något som särskilt belysts genom projekt Likarätt nu! SYLF har följt JA-delegationens arbete och anser, som utgångspunkt, att arbetet JA-delegationen gör, i syfte att skapa ett mer jämställt arbetsliv, är angeläget. Det är dock viktigt att de konkreta förslag som förs fram blir tillämpbara och rimliga för alla yrkesgrupper något SYLF kommer att bevaka. Styrelsen känner igen verklighetsbeskrivningen med svårigheter att arbeta deltid och har därför tagit fram konkreta verktyg för att underlätta deltidsarbete för underläkare. SYLF har tagit fram en mall för planering av deltidsarbete med syfte att förbättra möjligheterna att få inflytande över utformningen av och innehållet i deltidstjänstgöring. Som ytterligare praktiskt stöd har SYLF även utformat en checklista inför ändrad tjänstgöringsgrad. Frågeställningar som rör föräldrapenning och föräldraledighet är ständigt aktuella och angelägna för SYLF:s medlemmar och SYLF har återkommande föreläsningar på ämnet, Regelverket är komplext, och styrelsen delar motionärens syn att vi som organisation kan bidra med att sprida information anpassad efter våra medlemmars arbetssituation. SYLF:s styrelse föreslår fullmäktige besluta • att bifalla motionens första och andra att-sats 49 Från SYLF Stockholm Motion 2: Angående SYLF:s närvaro i sociala medier SYLF:s lokalavdelning SYLF Stockholm anser att SYLF behöver bli bättre på att synas i sociala medier. Detta för att SYLF:s medlemmar lättare ska kunna få information och uppdateringar om SYLF:s olika fackliga frågor samt events och arbetsträffar. Vi anser att information fortsatt skall skickas ut via e-post, men som ett tillägg anser SYLF Stockholm att SYLF bör synas i sociala medier som Facebook och Twitter, där många av våra medlemmar finns. Förslaget är att man skall starta en Facebook-grupp där folk kan ställa frågor och få svar av ledamöter. Vi anser att man bör se över möjligheten att starta en mobil-app för våra medlemmar, där man kan hitta information om fackliga frågor. Mot bakgrund av detta föreslås fullmäktige besluta: • • 50 att SYLF ska undersöka möjligheten att starta en mobil-app. att SYLF ska starta en Facebook-grupp. Styrelsens yttrande över motion 2 SYLF:s styrelse ser föreningens kommunikation som en mycket angelägen fråga. Att synas i sociala medier är en viktig del i dagens sätt att kommunicera och nödvändigt för att nå ut med sitt budskap och snabbt kunna reagera och agera på både positiva och negativa uttalanden. I dagsläget har SYLF en facebooksida där bilder och inlägg från evenemang där styrelsen deltar läggs upp. Kansliet och styrelsen länkar också till aktuella artiklar och nyhetsklipp där SYLF uttalat sig och artiklar som är intressanta för SYLF och som vi vill belysa eller stödja. Styrelsen svara också på frågor via facebooksidan. Flera styrelseledamöter twittrar flitigt, särskilt i samband med evenemang där styrelsen deltar. Styrelsen har aktivt valt att inte ha ett gemensamt twitterkonto för SYLF då det är svårare att bibehålla hög kontinuitet med regelbundna tweets och ett högt engagemang på ett föreningskonto. Kommunikationen via Twitter innefattar också direkta kontakter och diskussioner med personer inom hälso- och sjukvårdssverige, enskilda läkare eller andra intresserade och det är då viktigt att Twitter-kontakten blir personlig och möjlig att fortsätta i andra forum. Medlemmar, potentiella medlemmar och andra som är intresserade av SYLF:s verksamhet kan alltid kontakta styrelsen eller kansliet direkt via telefon eller mejl. Kontaktuppgifter finns på hemsidan och vi vinnlägger oss om att svara alla då tillgängligheten är viktig. För att ta sig an kommunikationsfrågan på ett övergripande och strategiskt sätt och ha möjligheten att göra ändamålsenliga satsningar har SYLF:s styrelse under verksamhetsåret 2014/2015 påbörjat ett omfattande arbete med att utveckla en kommunikationsstrategi för SYLF. Arbetet genomförs med hjälp av kommunikationsbyrån Nowa och kommer att slutföras under våren 2015. Kommunikationsstrategin kommer att inkludera användningen av sociala medier och andra tänkbara tekniska plattformar som kan hjälpa SYLF att kommunicera på ett modernt sätt. En mobil-app skulle kunna vara ett tänkbart kommunikationsverktyg som kan vara till nytta för SYLF:s medlemmar och styrelsen avser att ta upp frågan om en Läkarförbunds-app i den grupp som arbetar med rekryteringsfrågor inom Läkarförbundet. Sammanfattningsvis är kommunikationsfrågorna högt prioriterade i styrelsen arbete och kommer att ha en framskjuten position under det kommande verksamhetsåret. Styrelsen vill dock inte föregripa arbetet med kommunikationsstrategi. SYLF:s styrelse föreslår fullmäktige besluta: • att anse motionens båda att-satser besvarade 51 Från SYLF Göteborg och SYLF Skaraborg Motion 3: ST-anställning i större regioner Inom vårt landsting Västra Götalandsregionen blir vi som ST-läkare anställda med hela regionen som arbetsgivare och tillfälligt förlagda på en viss arbetsplats. Om det inte framgår i ett ST-kontrakt eller kontrakt för sidoutbildningar så vet vi inte var vi kommer att bli placerade vid randningar eller tjänstgöringar som ingår i vår basspecialitet. Trots SYLF:s motion till SLF om kostnadsneutrala randningar så får vi själva stå för hela resekostnaden. Utvecklingen i landstingen i Sverige går mot centralisering, där en viss typ av vård, klinik eller kirurgiskt ingrepp samlas till enskilda sjukhus. Exempelvis planeras det här att flytta all obesitaskirurgi till Skövde. Att ha flera olika arbetsplatser splittrar tjänstgöringen geografiskt. Det riskerar att påverka vår arbetsmiljö negativt och skapa minskad tillhörighet i teamet på arbetsplatsen och risk för ökad ohälsa. Enligt SYLF:s ST-enkät 2011upplever så många som en tredjedel bristande arbetsmiljö som en orsak till att byta specialitet. Ofrivillig pendling skapar även långa arbetsdagar och risk för psykisk ohälsa. Det diskuteras att den framtida försörjningen av specialister ska styras centralt genom att inte godkänna ST-rekryteringar på vissa orter för att det önskas fler på mindre orter. Under 2014 stoppades nyanställningar av ST-läkare i allmänmedicin i Göteborg av den orsaken, trots en brist på specialister. Det har också funnits initiativ att sänka lönen på mindre orter i nivå med Göteborg för att ha samma lön i hela regionen. Vi anser att det är bättre att rekrytera individer som genuint är intresserade av att arbeta på den specifika orten och att differentierad lön kan vara ett incitament vid sidan av hög kvalitet i ST-utbildningen. Det borde vara i arbetsgivarens intresse att rekrytera långsiktigt för att säkra kompetens på orten även efter ST. Mot bakgrund av detta föreslås fullmäktige besluta: • att SYLF lokalt och centralt bevakar regioners centrala styrning av ST och hur det kan påverka vår arbetsmiljö • att SYLF centralt kartlägger hur regional styrning av ST sker i olika landsting och vid behov tar fram riktlinjer för hur vi lokalt kan arbeta med frågan att SYLF centralt i samarbete med SLF fortsätter att påverka för ökad kompensation vid resor mellan olika arbetsplatser i samband med ST-tjänstgöring att SYLF centralt och lokalt påverkar avtalsförhandlingar så att arbetets geografiska förläggning framgår vid ST-anställningen • • 52 Styrelsens yttrande över motion 3 Styrelsen delar motionärens oro kring hur ST av hög kvalitet och med goda arbetsvillkor ska kunna tillhandahållas när sjukvården utvecklas mot allt större centralisering. SYLF har under många år bedrivit ett påverkansarbete för att ST-tjänstgöringen ska vara kostnadsneutral för underläkaren. SYLF:s syn på detta finns nedtecknat i SYLF:s ST-policy. SYLF:s motion till Läkarförbundet 2013 om vikten av kostnadsneutralitet för ST-läkaren under sidotjänstgöring bifölls och är nu en del av förbundets politik, Frågan är dock svår att driva nationellt men har drivits framgångsrikt lokalt i flera landsting och regioner. Regionernas styrning av ST-tjänster är svåråtkomligt på nationell nivå på grund av det landstingskommunala självstyret. Styrelsen är därför övertygad om att det i dagsläget, med rådande ordning, inte finns någon möjlighet för Läkarförbundet att centralt avtala om skrivelser med SKL kring villkor under ST på det sätt som efterfrågas. Däremot kan man på lokal nivå, genom förhandlingar med arbetsgivaren av de lokala avtalen för läkare, verka för att det tydligt framgår vilket tjänstgöringsställe ST-läkaren hör till. Förtydligande kring förhållanden för resor och placeringar i regionen kan med fördel även föras in i både anställningskontraktet och ST-kontraktet. Styrelsen håller med om att regioners centrala styrning av ST i vissa hänseenden kan vara problematisk. Skillnaderna i hur denna ser ut är stora i landet, inom regioner och även inom kliniker. Att koppla olika modeller för ST-regionalisering till specifika arbetsmiljöbrister tror styrelsen kan vara vanskligt och svårt. Detta då vi bedömer att det inte kommer vara möjligt att dra några tydliga nationella slutsatser, då uppläggen skiljer sig markant mellan regionerna. En kartläggning av regional styrning av ST i olika delar av landet skulle innebära en mycket omfattande utredningsinsats. SYLF har under det gångna året varit delaktiga i framtagandet av Läkarförbundets rapport ST i en föränderlig sjukvård – nya förutsättningar för ST-läkares specialiseringstjänstgöring, som bland annat berör effekterna av centralisering SYLF ser goda möjligheter att använda innehållet i rapporten för vårt fortsatta politiska påverkansarbete på området både centralt och lokalt. Styrelsen ser därför inte behov av att göra en egen kartläggning av som skulle innebära betydande arbetsinsats som förbundet redan gjort. SYLF:s styrelse föreslår fullmäktige besluta: • • • • att avslå motionens första att-sats att avslå motionens andra att-sats att anse motionens tredje att-sats vara besvarad att avslå motionens fjärde att-sats 53 Från SYLF Jönköping Motion 4: Om utbildning som kvalitetsindikator Sjukvården i Sverige är i en snabb och kontinuerlig förändring. För att vi som yrkesgrupp ska kunna hållas oss ”up-to-date” krävs det särskilda insatser för att vi sa kunna vidareutbilda oss. Dessutom blir utbildningen för oss ST-läkare allt mer reglerad och kraven höjs ständigt. De parametrar som för närvarande används för att mäta kvalitet och effektivitet inom vården missgynnar de kliniker som fokuserar på vidareutbildning och ST-utbildning. Det här ger felaktigt incitament för såväl offentliga som privata vårdinrättningar att satsa på produktion före utbildning. SYLF Jönköping anser att man bör använda AT/ST-utbildning som en kvalitetsindikator för att tydligt utvärdera vilka kliniker som satsar på utbildning. Detta tror vi ger en större fokus på dessa frågor och ger en bättre utbildning för yngre kollegor och på lägre sikt en bättre vård. SYLF Jönköping anser även att kliniker som satsar på utbildning inte ska straffas ekonomisk och att man istället som klinik ska få bättre ekonomiska incitament för att bedriva utbildning. Mot bakgrund av detta föreslås fullmäktige besluta: • • 54 att SYLF verkar för att AT/ST-utbildning som görs på offentliga och privata kliniker används som en kvalitetsindikator inom vården. att SYLF verkar för att AT/ST-utbildning på offentliga och privata kliniker premieras bättre i olika ersättningssystem. Styrelsens yttrande över motion 4 Styrelsen håller med motionären om att en högkvalitativ sjukvård såväl nu som i framtiden kräver att våra utbildningar, däribland ST-utbildningen, håller hög kvalitet. Det är en viktig fråga att prioritera och olyckligt om ST-läkaren drabbas av motsättningar mellan utbildning och produktion. Styrelsen anser att utbildning ska ha en självklar plats i hälso- och sjukvården och att forskning ska ses som del av produktionen. Läkare som undervisar och forskar bör bli meriterade på individnivå. Dessutom bör kliniker och sjukhus som prioriterar utbildning och forskning meriteras för god kvalitet på dessa områden. Senaste åren har det ingått i SYLF:s politik att utbildning ska vara en kvalitetsindikator kopplad till ekonomiska resurser. Exempel på SYLF:s lobbyarbete på området är Emma Spaks artikel ”Sikta framåt, satsa på utbildning!” som publicerades i Läkartidningen nummer 43, 2012. SYLF och Svenska Privatläkarföreningen har tillsammans motionerat till SLF FUM 2014 om ekonomiska och organisatoriska förutsättningar för att bedriva utbildning oavsett verksamhetens driftsform. Vid SLF FUM 2014 bifölls även en motion från Stockholms Läkarförening om att fortbildning skall vara en kvalitetsindikator samt för att läkares fortbildning ska säkras i samband med upphandling av hälso- och sjukvårdsverksamhet och inom vårdval. Således driver även Läkarförbundet frågan. Utbildning som kvalitetsindikator är en mycket angelägen fråga som SYLF ämnar driva vidare, för en god utbildning och en god vård. SYLF:s styrelse föreslår fullmäktige besluta • att båda att-satserna ska anses besvarade 55 Från SYLF Östergötland Motion 5: Gällande ST-läkares utbildningstid och -kvalitet vid införandet av nya bestämmelser avseende läkarnas ST. Socialstyrelsen reviderar just nu bestämmelserna om läkarnas ST. De nya bestämmelserna planeras träda i kraft våren 2015. I de tidigare bestämmelserna (SOSFS 2008:17) skrivs ”Samtliga ST-läkare bör ha tillgång till intern och extern utbildning liksom möjlighet till regelbundet avsatt tid för självstudier”. Enligt socialstyrelsens egen uppföljning (ST i teori och praktik – En uppföljning av kvaliteten i läkarnas specialiseringstjänstgöring, 2012) svarade 29 % av ST-läkarna att de inte haft någon tid alls för självstudier på arbetstid och 43 % svarade 1-5 timmar per månad. Endast 28 % hade lagt ner 6 timmar eller mer av sin arbetstid på självstudier per månad. Detta överensstämmer med SYLF Östergötlands uppfattning att tid för självstudier på arbetstid förekommer endast i begränsad omfattning och varierar kraftigt beroende på vid vilken klinik och vid vilket sjukhus som ST-läkaren är anställd. SYLF Östergötland anser att det är av yttersta vikt för en ST-läkares kompetensutveckling att arbetstid avsätts för självstudier och att den utbildning som erbjuds, internt såväl som externt, håller god kvalitet. För att kunna utvärdera detta krävs också uppföljning av hur ST-läkarnas utbildningstid och -kvalitet tillgodoses i verksamheterna, förslagsvis via ST-enkäten. Mot bakgrund av detta föreslås fullmäktige besluta: • • • 56 att SYLF ska bevaka att ST-läkarnas utbildningstid och -kvalitet inte försämras i och med införandet av de nya ST-bestämmelserna. att SYLF ska arbeta för att varje ST-läkare ska ha regelbundet avsatt arbetstid för självstudier. att frågor för att utvärdera ST-läkarnas utbildnings-tid och kvalitet finns med i ST-enkäten. Styrelsens yttrande över motion 5 Styrelsen delar SYLF Östergötlands problembeskrivning och oro avseende självstudietid för ST-läkare. Styrelsen anser också att det är viktigt att den interna och externa teoretiska utbildningens kvalitet garanteras. Genom Socialstyrelsens uppföljning av ST, ST i teori och praktik – en uppföljning av kvaliteten i läkarnas specialiseringstjänstgöring (2012). Vet vi att möjligheten till självstudier på arbetstid är något som varierar kraftigt mellan specialiteter och kliniker. Mer anekdotiskt är vi varse om att de ST-läkare som har självstudietid regelbundet utnyttjar den för att hinna i kapp med administrativa uppgifter eller tar extra patienter i stället för att vidareutbilda sig. I enlighet med SYLF:s ST-policy har styrelsen genom ST-rådet och i andra kontakter med Socialstyrelsen i samband med revisionen av ST-föreskriften verkat för att alla ST-läkare ska ha schemalagd självstudietid, motsvarande minst fyra timmar per vecka. Socialstyrelsens vill inte på detta sätt detaljreglera specialiseringstjänstgöringen i föreskriften eller de allmänna råden och en norm avseende självstudietid är därför svår att uppnå på denna nivå. Då den nya ST-föreskriften ännu inte fastställts av Socialstyrelsens generaldirektör vet vi inte exakt hur regleringen kring självstudietid kommer att se ut i den nya ST-föreskriften. När det gäller kvaliteten i specialiseringstjänstgöringen såg det illavarslande ut när Socialstyrelsen, i den föreskrift som gick på remiss sommaren 2014, hade strukit de paragrafer som reglerade den extern kvalitetsgranskning ur föreskrifttexten. Efter ett brett lobbyarbete från SYLF och andra organisationer och ett förtydligande av Socialstyrelsens mandat kom under hösten 2014 ett nytt föreskriftsförslag ut på miniremiss. I denna version reglerades inte bara att ST ska externgranskas utan även att granskningen bör ske vart femte år och att brister måste åtgärdas. Under förutsättning att denna skrivelse finns med i den version av föreskriften generaldirektören tillstyrker ser styrelsen positivt på möjligheterna att säkra kvaliteten i specialiseringstjänstgöringen. Det är styrelsens avsikt att noga följa utvecklingen av ST efter införandet av den nya ST-föreskriften och styrelsen kommer i enlighet med det föreslagna långsiktiga verksamhetsmålet ”att AT och ST håller hög kvalitet” bland annat att arbeta för att den regelbundna externa kvalitetgranskningen företrädelsevis ska ske genom SPUR. När det gäller SYLF:s arbete är statistik på olika områden en stor tillgång. SYLF tar fram egna underlag genom den årliga AT-rankingenkäten och genom ST-enkäten som dock inte genomförs varje år. Det är viktigt att enkäterna utformas på ett ändamålsenligt sätt och att styrelsen kan fatta strategiska beslut avseende innehållet och genomförandet. En detaljreglering av frågeinnehållet riskerar att försämra datakvaliteten. Styrelsen tar med sig motionärens önskemål avseende frågeinnehållet och avser, som tidigare utnyttja STenkäten i arbetet för att förbättra kvaliteten i ST. SYLF:s styrelse föreslår fullmäktige besluta: • • • att bifalla första att-satsen att anse andra att-satsen besvarad att avslå tredje att-satsen 57 Från SYLF Östergötland Motion 6: Angående SYLF:s ST-enkät SYLF:s ST-enkät är för tillfället en urvalsundersökning till skillnad mot AT-enkäten som är en totalundersökning. Enkäten går således ej ut till alla verksamma ST- läkare. Socialstyrelsen reviderar nu bestämmelserna om läkarnas ST-förordning. De nya bestämmelserna planeras träda i kraft våren 2015. Tidigare har läkemedelsindustrin kunnat finansiera fortbildning samt utbildning för läkare. Detta kommer nu att upphöra. I Region Östergötland har vi fått information om att fortbildning som tidigare finansierats av läkemedelsindustrin nu skall rymmas inom den befintliga budgeten och så vitt vi vet har ingen ökning av budgetanslagen för fortbildning skett. I en tid av många förändringar är det av yttersta vikt att SYLF bevakar ST-läkarnas utbildningar runtom i landet. En god ST-utbildning är grunden till att få fram kompetenta specialister. Därför anser vi i SYLF Östergötland att ST-enkäten bör gå ut till alla ST-läkare för att alla skall bli hörda. Detta för att få en så verklighetstrogen bild av utbildningskvalitén som möjligt. Det är därför viktigt att man har ett mer heltäckande verktyg för att kartlägga dem olika delar som utgör grunden i en god ST-utbildning som handledning, självstudietid, kurser/ konferenser, diskriminering samt praktiskt övning för opererande specialiteter. Har man en mer verklighetstrogen och heltäckande bild är det lättare att fånga upp brister så att både SYLF samt lokalföreningen kan verka för att förbättra. Mot bakgrund av detta föreslås fullmäktige besluta: • 58 att SYLF:s ST-enkät skickas ut till alla ST-läkare som är SYLF-medlemmar Styrelsens yttrande över motion 6 Styrelsen delar motionärens åsikt att ST-kvalitet är en mycket viktig fråga, men anser att nuvarande utformning av SYLF:s ST-enkät är den mest ändamålsenliga för datainsamling till grund för fackligt arbete inom ST-området. Som motionären konstaterar är SYLF:s ST-enkät en urvalsundersökning och AT-rankingen en totalundersökning. Skälet till detta är tredelat: 1. ST-läkargruppen är avsevärt mycket större än AT-läkargruppen. I grova drag har SYLF cirka 7000 ST-läkarmedlemmar och 2500 AT-läkarmedlemmar. 2. Kvaliteten på AT respektive ST avgörs till stor del på olika organisationsnivåer. ST-kvalitet avgörs i första hand på klinik- och vårdcentralsnivå, i andra hand på landstings- och nationell nivå. AT-kvalitet avgörs främst på AT-ortsnivå. 3. När man på basis av ett urval räknar ut genomsnittsvärden för grupper, t.ex. hur mycket självstudietid ST-läkare får, beror resultatens tillförlitlighet på det absoluta antalet svarande, inte hur stor andel av gruppen som svarar. Då AT-kvalitet främst avgörs på AT-ortsnivå är det huvudsakliga syftet med AT-rankingen att adressera ATkvalitet per AT-ort. Givet detta syfte är antalet AT-läkarmedlemmar i SYLF inte tillräckligt stort för att resultaten från en urvalsundersökning skulle vara tillförlitliga. Därför är AT-rankingen en totalundersökning. Även om ST-enkäten gick ut till samtliga ST-läkarmedlemmar i SYLF skulle dock antalet vara för litet för att täcka samtliga kliniker, vårdcentraler och specialiteter utan att ett stort antal svarande skulle kunna identifieras av arbetsgivaren. På många arbetsplatser finns bara en eller två ST-läkare inom en viss specialitet. För att kunna adressera ST-kvalitet på landstings- och nationell nivå räcker däremot svarsunderlaget från en urvalsundersökning mycket väl. När 2014 års ST-enkät gick ut till 50 procent av ST-läkarmedlemmarna var det absoluta antalet mottagare, 3500, markant större än de samtliga 2500 AT-läkarmedlemmar som mottog AT-rankingen, och resultaten kunde säkerställas per landsting med stor tillförlitlighet. Att skicka STenkäten till samtliga ST-läkarmedlemmar skulle endast öka resultatens tillförlitlighet marginellt. Samtidigt skickar Läkarförbundet och dess delföreningar redan idag över 100 enkäter årligen till sina medlemmar. Enkättrötthet är således ett reellt problem, som sänker svarsfrekvenserna på både SYLF:s och Läkarförbundets enkäter. Varje urvalsökning eller ny enkät måste därför kunna motiveras med stor ökad medlemsnytta. Då nyttan av en omvandling av ST-enkäten från urvalsundersökning till totalundersökning skulle vara marginell bedömer styrelsen att nackdelarna är större än fördelarna. ST-kvalitetsfrågor är prioriterade i SYLF:s verksamhet och kommer vara i fokus under det kommande verksamhetsåret. Styrelsen föreslår det nya kortsiktiga verksamhetsmålet ”att SYLF i samband med införandet av den nya ST-föreskriften verkar för en tydlig tolkning och praktisk tillämpning av det nya regelverket.” för att stärka arbetet med det långsiktiga verksamhetsmålet ”att AT och ST håller god kvalitet” SYLF:s styrelse föreslår fullmäktige besluta: • att motionen avslås 59 Från SYLF Jönköping Motion 7: Om bättre samordning av SK-kurser och övriga ST-kurser Socialdepartementet beslutade 2012 att från och med den 1 januari 2013 skulle SK-kursernas administration utföras i statlig regi (Socialstyrelsen) istället för IPULS (Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige AB) som sedan lades ned. LIPUS AB - Läkarnas institut för professionell utveckling i sjukvården - startades av Läkarförbundets centralstyrelse för bland annat hanteringen av kurskatalogen, kurscertifiering, samt inspektioner av ST-utbildningen och verksamheter. LIPUS startade 1 mars 2013. Förändringen har inneburit en klar försämring för ST-läkare. Det har blivit onödigt krångligt att söka efter kurser på två olika hemsidor. Vi har också noterat en ojämn fördelning av kurser mellan vår och höst samt ständiga ”krockar” mellan kurser. Barnmedicin är ett perfekt exempel där 14 av 15 SK-kurser för 2015 är förlagda till hösten varav 9 krockar med åtminstone en annan kurs. Om man dessutom går in på LIPUS ser man hur 2 andra Barnmedicinkurser krockar med åtminstone en SK-kurs. Vi vet att detta sker i flera olika specialiteter och ser att det försvårar för ST-läkare att i tid genomföra samtliga obligatoriska kurser för att bli specialist. Dessutom orsakar detta schematekniska svårigheter på klinikerna när flera ST-läkare behöver åka på olika kurser samma vecka. Det resulterar i att ST-läkare nekas att åka och många missar chansen att gå kurser. SYLF Jönköping anser att dagens teknologi bör möjliggöra en sammanslagning av informationen på en och samma hemsida. Vi tror även att SYLF bör upplysa kursutgivarna, ansvariga på Socialstyrelsen och ansvariga på LIPUS på problemet och diskutera med samtliga involverade hur man bättre kan organisera SK-kurser och övriga ST-kurser. Mot bakgrund av detta föreslås fullmäktige besluta: • • 60 att SYLF ska jobba för att samla samtliga ST-kurser på en och samma hemsida, oavsett om de är administrerade av Socialstyrelsen eller LIPUS AB att SYLF ska uppmärksamma ansvariga på Socialstyrelsen, LIPUS AB samt kursutgivarna om problemen som skapas i verksamheten när kurserna med samma målgrupp läggs under samma veckor och samma perioder Styrelsens yttrande över motion 7 SYLF delar motionärens uppfattning om svårigheterna att hantera och söka kurser obligatoriska för ST. Vi ser också med oro på hur kurshanteringen i många fall skapar onödiga väntetider och riskerar att förskjuta specialistexamen. SYLF har fast representation i flera fora, Läkarförbundets forsknings- och utbildningsdelegation UFO, Lipus AB:s styrelse samt Socialstyrelsens ST-råd, där vi arbetar med frågan om kursutbud och hantering av kurser för ST-läkare. SYLF har kontinuerligt framfört stark oro för utvecklingen av SK-kurs-hanteringen och på bristen av samordning vad gäller det totala utbudet av kurser för ST. Utbudet av kurser för ST är stort och snårigt. Kursgivarna kan vara landsting, regioner, specialistföreningar men också fristående externa kursgivare. Socialstyrelsen arbetar endast med de strikt reglerade SK-kurserna. Samordning vore angenämt men är svår att uppnå då frågan om kurser under ST inte ägs av någon enskild aktör, det finns inte heller någon möjlighet att ställa krav på kursgivare att ansluta sig till någon särskild portal eller kurskatalog. Lipus AB tillhandahåller en kurskatalog och certifiering av kurser. Lipus AB tillhandahåller däremot inte kurser, och har heller inte historiskt givit egna kurser. Kurskatalogen är öppen för alla kursgivare att ansluta sig till mot en avgift då Lipus AB drivs som ett fristående bolag med vinstkrav. Lipus AB och SYLF arbetar kontinuerligt med att försöka få kursgivare att inse vikten av att finnas med i katalogen. Det är dock svårt att nå alla kursgivare i alla specialiteter då antalet är stort - i praktiken oöverskådligt. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att försöka få åtminstone specialistföreningarna att ansluta sig till Lipus AB:s kurskatalog, något som dock måste ske genom frivillighet. Socialstyrelsen upphandlar SK-kurserna enligt lagen om offentligt upphandling och kan inte resonera med potentiella kursgivare kring tider och planering under upphandlingen. Sammanfattningsvis ser SYLF allvarligt på frågan och arbetar kontinuerligt med att försöka få en förbättrad hantering av kurser under ST. Det är dock svårt att kräva samordning så som regleringen av kurser under ST ser ut idag och det finns en farhåga om att en ökad styrning skulle kunna innebära ett mindre utbud och mindre flexibilitet. SYLF kommer att fortsätta verka för ett brett och ändamålsenligt kursutbud för ST-läkare och vill med kraft uppmuntra ST-läkare att vända sig till sina respektive specialitetsföreningar för att efterfråga bättre samordning och anslutning till Lipus AB:s kurskatalog då det påverkansarbetet lämpligen görs inifrån respektive specialitet. För kommande verksamhetsår föreslår styrelsen det kortsiktiga målet ”att SYLF övervakar utvecklingen av ST-läkarnas kursutbud vid införandet av den nya ST-föreskriften” som täcker in ett brett arbete på ST-kursområdet. SYLF:s styrelsen föreslår fullmäktige besluta: • att avslå motionens båda att-satser 61 4. Ekonomiska handlingar Innehåll Årsredovisning för SYLF....................................................................................................63 Förvaltningsberättelse.......................................................................................................64 Resultaträkning..................................................................................................................65 Balansräkning....................................................................................................................66 Redovisningsprinciper och noter........................................................................................68 Revisionsberättelse för SYLF............................................................................................ 72 Budgetutfall för 2014 och budgetförslag för 2015............................................................. 74 Kommentarer till budgetutfall.............................................................................................76 Årsredovisning för SYLF:s pensionsstiftelse.....................................................................78 Förvaltningsberättelse.......................................................................................................79 Resultaträkning..................................................................................................................80 Balansräkning....................................................................................................................81 Redovisningsprinciper och noter........................................................................................82 Revisionsberättelse för SYLF:s pensionsstiftelse..............................................................84 Förslag till ändringar i resereglementet..............................................................................86 Förslag till ändringar i arvodesreglementet........................................................................88 Förslag till ändringar i stadgan...........................................................................................92 Förslag till beslut om budget 2015 och förslag till beslut om medlemsavgift 2016..........101 Kommentarer till budgetförslag för 2015......................................................................... 102 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 0 tkr -150 tkr 0 tkr 0 tkr 0 tkr 0 tkr 0 tkr Bokslutsdisposition m.m. Skatt Justering för avrundningsfel i redovisning av utfall Resultat efter skatt -150 tkr 0 tkr 0 tkr -150 tkr 50 tkr -562 tkr -512 tkr 0 tkr 50 tkr -562 tkr -512 tkr Moderna Läkare Intäkter (annonser, pren avg) Kostnader Resultat Moderna Läkare 362 tkr SYLF inklusive Moderna Läkare Resultat före finansiella intäkter och kostnader Finansiella nettointäkter Resultat före skatt 513 tkr -3 485 tkr -1 938 tkr 0 tkr -5 424 tkr -3 287 tkr 368 tkr 5 786 tkr 218 tkr 5 738 tkr -1 938 tkr 0 tkr -5 225 tkr 5 418 tkr 0 tkr 5 520 tkr 0 tkr Driftresultat SYLF (exkl ML ) Driftkostnader SYLF (exkl ML) SYLF:s politiska verksamhet (se nästa sida) SYLF:s kansli- och kontorskostnader Avvecklingskostnader Summa kostnader Driftintäkter SYLF (exkl ML) Medlemsavgifter Övriga intäkter, (bokslutsdispositioner) Överföring pensionsstiftelse Summa intäkter Preliminär Budget budget 2016 2015 Utfall 2014 746 tkr -315 tkr -216 tkr 1 260 tkr 1 277 tkr 17 tkr 38 tkr -514 tkr -476 tkr 493 tkr -5 010 tkr -1 858 tkr -3 152 tkr 371 tkr 5 503 tkr 5 132 tkr -147 tkr 0 tkr -20 tkr -149 tkr 22 tkr -127 tkr 64 tkr -514 tkr -450 tkr 302 tkr -3 221 tkr -1 815 tkr 0 tkr -5 036 tkr 4 971 tkr 0 tkr 366 tkr 5 338 tkr 1 366 tkr 0 tkr -16 tkr 1 360 tkr 22 tkr 1 382 tkr 56 tkr -427 tkr -371 tkr 1 731 tkr -2 178 tkr -1 595 tkr 0 tkr -3 773 tkr 321 tkr 5 505 tkr 5 184 tkr Utfall Budget 2014 (reell) 2013 295 tkr 0 tkr -94 tkr 164 tkr 225 tkr 389 tkr 219 tkr -588 tkr -369 tkr 533 tkr -3 226 tkr -1 932 tkr 0 tkr -5 158 tkr 5 301 tkr 0 tkr 391 tkr 5 691 tkr Budget 2013 2 327 tkr 0 tkr -137 tkr 1 663 tkr 802 tkr 2 464 tkr 235 tkr -429 tkr -194 tkr 1 856 tkr -2 306 tkr -1 327 tkr 0 tkr -3 634 tkr 5 179 tkr 0 tkr 311 tkr 5 490 tkr Utfall 2012 Preliminär budget 2016, budget 2015 samt budgetutfall föregående år, i tusen kronor 79 tkr 0 tkr -100 tkr 50 tkr 130 tkr 179 tkr 220 tkr -610 tkr -390 tkr 440 tkr -3 143 tkr -1 772 tkr 0 tkr -4 915 tkr 5 027 tkr 0 tkr 327 tkr 5 355 tkr Budget 2012 -12 tkr 961 tkr 0 tkr -157 tkr 983 tkr 147 tkr 1 130 tkr 220 tkr -415 tkr -195 tkr 1 178 tkr -2 432 tkr -1 554 tkr 0 tkr -3 986 tkr 4 836 tkr 0 tkr 328 tkr 5 164 tkr Utfall 2011 4714 0 315 5029 10 0 -130 34 106 140 240 -372 -132 166 -2903 -1960 0 -4863 Budget 2011 Utf Kostnader SYLF:s politiska verksamhet 60 Allmän verks kostnader Kostnader SYLF:s kansli- och personalkostnader Styrelsen Fullmäktige Läkarförbundets FM Arbetsgrupper och tillfälliga projekt Representantskap Kontakt med lokalavdelningar Kontakter med övriga organisationer och föreningar 75 Internationella kontakter 76 Förtroendemannarevision 78 Valberedning Summa 61+62 66 67 68 69 73 74 75 -1 938 tkr -1 938 tkr Budget 2015 -609 tkr -260 tkr -40 tkr -43 tkr -3 485 tkr -609 tkr -160 tkr -40 tkr -43 tkr -3 287 tkr Prel budget 2016 -1 129 tkr -309 tkr -83 tkr -336 tkr -251 tkr -426 tkr Utfall 2014 Utfall Budget 2015 2014 -1 129 tkr -309 tkr -83 tkr -237 tkr -251 tkr -426 tkr Prel budget 2016 -1 858 tkr -757 tkr -142 tkr -30 tkr -44 tkr -3 152 tkr -995 tkr -285 tkr -75 tkr -175 tkr -258 tkr -391 tkr -298 tkr -96 tkr -22 tkr -11 tkr -2 178 tkr -1 003 tkr -244 tkr -70 tkr -44 tkr -133 tkr -257 tkr -426 tkr -102 tkr -48 tkr -42 tkr -3 226 tkr -409 tkr -43 tkr -24 tkr -41 tkr -2 306 tkr -420 tkr -46 tkr -48 tkr -42 tkr -3 143 tkr -182 tkr -20 tkr -33 tkr -19 tkr -2 432 tkr -240 -85 -30 -30 -2903 Budget Utfall Budget Utfall Budget 2013 2012 2012 2011 2011 -1 283 tkr -982 tkr -1 395 tkr -1 259 tkr -1332 -516 tkr -334 tkr -498 tkr -415 tkr -522 -143 tkr -47 tkr -145 tkr -119 tkr -167 -90 tkr -59 tkr -30 tkr 0 tkr -130 -187 tkr -119 tkr -150 tkr -76 tkr -191 -389 tkr -249 tkr -369 tkr -311 tkr -176 Budget Budget Budget Utfall 2013 2013 Utfall 2012 2012 Utfall 2011 2011 -1 815 tkr -1 595 tkr -1 932 tkr -1 327 tkr -1 772 tkr -1 554 tkr -1960 Budget 2014 -502 tkr -154 tkr -33 tkr -31 tkr -3 221 tkr -1 084 tkr -286 tkr -93 tkr -366 tkr -251 tkr -422 tkr Utfall Budget 2014 (reell) 2013 Utfa Utfa Kommentarer till budgetutfall för 2014 För räkenskapsåret 2014 beslutade fullmäktige om en ny budgeteringsprincip. Denna innebär att SYLF:s budget baseras på utfallet tidigare år kombinerat med en realistisk uppskattning av kostnaderna för kommande budgetår istället för som tidigare en principiell uppskattning av högsta möjliga kostnader för den interndemokratiska verksamheten. Ambitionen med den nya budgetprincipen är att i enlighet med fullmäktiges önskemål öka överensstämmelsen mellan budget och utfall, och därmed kunna nå ett nollresultat för att inte ytterligare öka SYLF:s kapital. Driftintäkter SYLF Medlemsavgifter Budgeten för 2014 baserades, med utgångspunkt från utfallet 2013 och tidigare års medlemsökningar, på ett antagande om 9 600 fullt betalande medlemmar för året. Fullmäktige beslutade om en avgifts-sänkning med 6,4 % från och med andra aviseringen 2014. Under året har medlemsökningen varit ca 10 %. Detta kan förklaras av SYLF:s ökade aktivitet och synlighet i kombination med att stora student-kullar nu tar examen. Sammantaget blev intäkterna från medlemsavgifter cirka 390 tkr högre än budgeterat. Överföring från pensionsstiftelsen SYLF:s pensionsstiftelses regelverk medger att stiftelsen kan stå för sin egen del av administrations-kostnader och samtliga pensionskostnader som SYLF har. Administrations- och pensionskostnaderna översteg budget med 4500 kr, en extra kostnad som i sin helhet täcktes av pensionsstiftelsen. Driftkostnader SYLF SYLF:s politiska verksamhet Fullmäktige fastställde på rekommendation av styrelsen en högre budget för SYLF:s politiska verksamhet 2014 jämfört med tidigare års utfall. Syftet med budgetökningen var att möjliggöra en väsentlig utökning av verksamheten, framför allt genom kontakter och samarbeten med andra intressenter inom hälso- och sjukvårdsområdet. Kostnaderna för SYLF:s politiska verksamhet framgår av budgetutfallet på sidan 74-75 och beskrivs mer detaljerat nedan. Styrelsen (kst 61+62) De sammanlagda kostnaderna för kostnadsställena styrelsesammanträden och styrelsen gemensamt var cirka 89 tkr under budget. Uppdelning per kostnadsställe visar att kostnaderna för styrelsesammanträden har blivit cirka 27 tkr lägre än budgeterat och att kostnaderna för styrelsen gemensamt har blivit cirka 62 tkr lägre än budgeterat. Det lägre utfallet förklaras till stor del av att kostnaden för ersättning av förlorad arbetsförtjänst för ordförandedagar relaterade till externa kontakter har bokförts under kostnadsställe 74 (kontakter med övriga organisationer och föreningar) för att tydliggöra vilken typ av verksamhet ordförande deltagit i. Lägre boende- och reskostnader vid styrelsesammanträden beroende på att styrelsen inte alltid varit fulltalig vid möten och att deltagande istället skett via telefon bidrar också till det lägre utfallet. Fullmäktige (kst 66) Kostnaderna för SYLF:s fullmäktigemöte har följt budget vilket avspeglas i utfallet. Sveriges läkarförbunds fullmäktige (kst 67) Kostnaden för SYLF:s delegation på Läkarförbundets fullmäktigemöte var cirka 17 tkr lägre än budgeterat, dels eftersom förmötet hölls per telefon vilket bidrog till minskad lokalkostnad, dels på grund av lägre boende- och reskostnader än förväntat för SYLF:s delegater. Arbetsgrupper och tillfälliga projekt (kst 68) Under året har SYLF lanserat och drivit projektet Likarätt Nu! För att främja lokalavdelningarnas delaktighet i projektet avsattes 200 tkr i sökbara medel för lokalavdelningarnas arbete med projektet. Lokalavdelningarna har ansökt om och beviljats 45 tkr som betalats ut under året. Den planerade antologin har inte ännu färdigställts vilket också bidrar till utfallet 192 tkr lägre än budgeterat. 76 Representantskapet (kst 69) Budgeten för årets representantskap höjdes 2014 jämfört tidigare år. Motivationen var dels att centralt kunna täcka kostnadsersättningar för observatörer och dels att kunna utöka representantskapet med en halv dag. 29 deltagare från 19 lokalavdelningar deltog i mötet. Utfallet blev cirka 6 tkr högre än budgeterat. Kontakter med lokalavdelningar och förtroendemannainfo (kst 73) Utfallet är drygt 31 tkr lägre än budgeterat. Det beror till stor del på att omsättningen av foldrar och profilprodukter har varit lägre än förväntat. Kontakter med övriga organisationer och föreningar (kst 74) Under året har styrelsen som planerat träffat politiker och andra beslutsfattare inom hälso- och sjukvårdsområdet. SYLF har ökat sin närvaro under Almedalsveckan och arrangerade 2014 två seminarier, ett eget och ett tillsammans med MSF. SYLF deltog också som part i andra organisationers aktiviteter. Totalt deltog representanter för SYLF i 14 paneldebatter och rundabordssamtal utöver de två egenarrangerade. SYLF har under året även gått in som partner i den akademiska tankesmedjan Leading Healthcare och tillsammans med bland andra Läkarförbundet, Vårdförbundet och SKL stöttat arbetet med idéskriften Hälso- och sjukvårdens och omsorgens viktiga paradigmskifte. Utöver de planerade kontakterna har SYLF under året blivit inbjudna till, och haft möjlighet att delta i, flertalet för föreningen betydelsefulla aktiviteter som till exempel uppstarten av regeringens arbete för Jämlik hälsa, utbildning av studierektorer i diskrimineringsfrågor, internationell workshop om task-shifting, MSF Utlands kongress, paneldebatter om bland annat patientdatalagen, strukturomvandlingar av vården och yngre läkares möjlighet att arbeta internationellt. Styrelsen har också haft möjlighet att träffa landstingens personaldirektörer och föreläsa om jämlik vård ur ett professionsperspektiv för nyanställda tjänstemän inom landsting och myndigheter. Den rikliga kontakten med andra intressenter inom hälso- och sjukvården medför dock att kostnaden för ersättning av förlorad arbetsförtjänst och reskostnader avviker väsentligt från budget och i hög grad bidrar till utfallet 255 tkr över budget. Internationella kontakter (kst 75) SYLF förnyade sitt medlemskap i EJD under året. Kostnaderna för medlemsavgiften var lägre än budgeterat då föreningen debiterades för medlemskap del av året. Utfallet är cirka 12 tkr under budget. Förtroendemannarevision (kst 76) Kostnaderna för förtroendemannarevisorernas arbete följde budget vilket avspeglas i resultatet. Valberedning (kst 78) Kostnaden för hotell och mat har varit högre än budgeterat, främst på grund av högre närvaro vid representantskapet än tidigare år. Utfallet var cirka 12 tkr över budget. SYLF:s kansli- och kontorskostnader (kst 60) Kostnaderna för kansliet och annan allmän verksamhet har ökat jämfört med föregående år och jämfört med budget. Kostnaderna för kontor och kansli innefattar bland annat lokalhyra, löner, inventarier, telefon och porto. Under året har reglering av servicekostnader skett, bland annat telefon, kopiering, IT-service. Nytt är hyreskostnad för arkiv på Villagatan 5. Under året togs beslut om översyn av SYLF:s och SYLF:s pensionsstiftelses kapitalförvaltning vilket medfört kostnad för konsulttjänst. En annan orsak till ökade kostnader är inköp av datorer och programvara under året. Sammantaget är utfallet cirka 35 tkr över budget. Moderna Läkare (kst 70) Kostnadsutfallet för tidningen följer budget. En vikande annonsmarknad har medfört att intäkterna minskat avsevärt vilket ger ett något sämre resultat än budgeterat. Jämfört med tidigare år har kostnaderna för Moderna Läkare ökat. Utöver högre distributionskostnad på grund av prishöjningar och ökad upplaga, bidrar högre kostnad för ersättning av förlorad arbetsförtjänst för chefredaktören till kostnadsökningen. 77 78 79 80 81 82 83 84 85 Förslag till ändring av Resereglemente för Sveriges Yngre Läkares Förening Bakgrund: SYLF verkar för lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet för sina medlemmar. Detta innefattar även SYLF:s förtroendevalda. En stor andel av SYLF:s medlemmar blir föräldrar under sin tid i SYLF – detta innebär att även en del förtroendevalda under sin tid som förtroendevalda kommer att bli föräldrar eller ha små barn. Vi anser att det är viktigt för SYLF som organisation att även nyblivna eller blivande föräldrar har möjlighet att vara delaktiga i föreningens arbete. Det ska inte föreligga hinder för den som är lokalt förtroendevald att ha med sig ett litet barn i samband med SYLF:s möten och kurser. För att detta ska fungera krävs ömsesidig hänsyn vilket brukar fungera väl. För de förtroendevalda i SYLF:s styrelse innebär styrelsearbetet deltagande i styrelsemöten, fullmäktige och representantskap inom SYLF, samt deltagande i möten inom Sveriges Läkarförbund och andra nationella och i viss mån internationella möten. Dagens resereglemente reglerar inte ersättning för styrelseledamöter, som för att kunna delta i arbetet behöver ha med sig små barn och någon som tar hand om barnet, vid dessa möten. Extra kostnader för resa och boende för medföljande barn och någon som tar hand om barnet täcks i dag generellt av styrelseledamoten själv. Detta innebär att styrelseledamoten förlorar ekonomiskt och riskerar i förlängningen att innebära att styrelseledamöter avstår ifrån att medverka vid vissa möten eller helt avsäger sig uppdraget. Detta riskerar att påverka styrelsearbetet negativt och kan medföra att blivande eller nyblivna föräldrar avstår från att ta förtroendeuppdrag i SYLF. Det finns idag möjlighet för ordförande och utredningssekreterare att enligt § 1 mom 3 tillsammans, då särskilda omständigheter så föranleder, besluta att ersättning ska utbetalas enligt andra grunder än som sägs i reglementet. Att utnyttja denna möjlighet för något som förekommer regelbundet är inte önskvärt då det inte är transparent och riskerar att skapa ett godtycke. Det gör det dessutom svårt att fatta opartiska beslut om frågan gäller ordförande. För att ge alla styrelseledamöter lika möjligheter och rättigheter att genomföra sitt förtroendeuppdrag, samt för att bibehålla kontinuiteten i styrelsearbetet, föreslås styrelseledamöter med små barn ges möjlighet till ersättning för resa och boende för sitt barn och barnpassare när detta behövs för att kunna delta i av SYLF beslutad verksamhet. Lämpligen inkluderas styrelseledamöter med barn under ett års ålder då amning eller andra orsaker under det första levnadsåret kan medföra att barnet behöver följa med sin förälder. Föreslagen lydelse §1, 4 mom: ”Vald ledamot i SYLF:s styrelse med barn upp till ett års ålder kan erhålla ersättning för kostnader för resa och boende för barnet och medföljande barnpassare, om medföljandet är nödvändigt för att ledamoten ska kunna genomföra sitt uppdrag. Denna typ av ersättning är förmånspliktig och SYLF:s kansli kommer att rapportera förmånsvärdet till skattemyndigheten. Det åligger ledamoten att betala förmånsskatt. SYLF ersätter kostnaden för barnet med priset för ordinarie barnbiljett.” Styrelsen föreslår fullmäktige besluta • • • 86 att fastställa Resereglemente för Sveriges Yngre Läkares Förening enligt bilaga att resereglementet träder i kraft den 22 mars 2015 att beslut enligt ovan anses direktjusterade BIlaga, förslag till Resereglemente för Sveriges Yngre Läkares Förening Resereglemente för Sveriges Yngre Läkares Förening (Fastställt av SYLF:s fullmäktige den 21 mars 2015, med giltighet fr.o.m den 22 mars 2015) Grundläggande bestämmelser §1 1 mom Bestämmelserna i detta reglemente gäller för av SYLF:s fullmäktige valda ledamöter i SYLF:s styrelse, för SYLF:s förtroendemannarevisorer och valberedning vid resa för föreningens räkning. Reglementet tillämpas även för lokalt förtroendevalda vid resa i samband med SYLF:s fullmäktige möte, representantskap samt introduktionskurs för lokalaktiva. 2 mom Vid tjänsteresa med övernattning ersättes styrkta utgifter för boende. Boende ersättes endast då övernattning krävs för deltagande i den aktuella aktiviteten. Boende ska bokas så kostnads- effektivt som möjligt. 3 mom Föreningens ordförande och utredningssekreteraren tillsammans äger, då särskilda omständigheter så föranleder, besluta att ersättning ska utbetalas enligt andra grunder än som sägs i reglementet. 4 mom Vald ledamot i SYLF:s styrelse med barn upp till ett års ålder kan erhålla ersättning för kostnader för resa och boende för barnet och medföljande barnpassare, om medföljandet är nödvändigt för att ledamoten ska kunna genomföra sina uppdrag. Denna typ av ersättning är förmånspliktig och SYLF:s kansli kommer att rapportera förmånsvärdet till skattemyndigheten. Det åligger ledamoten att betala förmånsskatt. SYLF ersätter kostnaden för barnet med priset för ordinarie barnbiljett. §2 Traktamente utbetalas inte vid tjänsteresa för SYLF:s räkning. Vid tjänsteresa förenad med övernattning där måltider ej ingår kan SYLF ersätta utlägg för måltider. Kostnader som ska ersättas av SYLF bör inte överstiga den ersättning som kan utbetalas som skattefritt traktamente. Beslut om ersättning för utlägg ska fattats av styrelsen innan resan företas. Om beslut av tidsskäl ej kan fattas av styrelsen kan beslut fattas av presidiet. Resekostnadsersättning §3 Färdbiljetter ska bokas så kostnadseffektivt som möjligt och resans miljöpåverkan ska övervägas. Tåg och buss är att föredra framför flyg och bil när detta av tidsskäl är möjligt. Resekostnadsersättning utbetalas enligt följande: Tåg och båt: Avgift för första klass. Buss: Avgift för färdbiljett. Flyg: Avgift för ekonomiklass. Egen bil: För egen bil som används i samband med tjänsteresa utbetalas kilometerersättning med det belopp som enligt Skatteverket kan betalas ut utan förmånsbeskattning. Vid resa som omfattar mer än 150 kilometer maximeras bilersättningen motsvarande kostnaden för färd med lämpligaste allmänna färdmedel, om det ej av andra skäl som t.ex. tidsskäl, transport av omfattande kursmaterial eller samåkning framstår som lämpligare med bil. Taxi: Taxikostnader ersättes om det t.ex. av tidsskäl är olämpligt med allmänna färdmedel. Reseräkning §4 1 mom I reseräkning ska anges förrättningsställe, resans ändamål och tidpunkter för avresa och återkomst. Utlägg för resekostnader ska styrkas med originalkvitto/biljett. 2 mom Om taxi använts, ska kvitto på beloppet bifogas reseräkningen, varvid också färdsträckan ska anges. 3 mom Reseräkning ska avlämnas till kansliet snarast och senast tre månader efter det att resan avslutats. Om reseräkning avlämnas senare än sex månader efter det att resan avslutats utges ingen ersätt- ning. 4 mom Utbetalning av reseräkning från kansliet sker senast en månad efter det att reseräkning lämnats. 87 Förslag till ändring av Arvodesreglemente för Sveriges Yngre Läkares Förening Bakgrund: Styrelsen uppfattar att arvodesreglementet som helhet fungerar väl, men för att underlätta valberedningens arbete och därmed även stärka den demokratiska processen önskar styrelsen föreslå en ändring i arvodesreglementet §2 som berör ersättning för förlorad arbetsförtjänst för valberedningen. Styrelsen tror att om valberedningen får möjlighet att träffa styrelsen fysiskt vid ett tillfälle ökar möjligheten till större insyn i styrelsens arbetssätt, struktur och behov av nyrekryteringar. Föreslagen lydelse: Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utbetalas i förekommande fall för SYLF:s valberedning vid följande tillfällen: • • • Deltagande vid SYLF:s representantskap Deltagande vid SYLF:s fullmäktigemöte För en mötesdag för att möjliggöra intervjuer med sittande styrelse Styrelsen föreslår fullmäktige besluta • • • 88 att fastställa Arvodesreglemente för Sveriges Yngre Läkares Förening enligt bilaga att arvodesreglementet träder i kraft den 22 mars 2015 att beslut enligt ovan anses direktjusterade BIlaga, förslag till Arvodesreglemente för Sveriges Yngre Läkares Förening Arvodesreglemente för Sveriges Yngre Läkares Förening (Fastställt av SYLF:s fullmäktige 21 mars 2015, med giltighet fr.o.m 22 mars 2015) Grundläggande bestämmelser §1 1 mom Bestämmelserna i detta reglemente gäller för av SYLF:s fullmäktige valda ledamöter i SYLF:s styrelse, för SYLF:s förtroendemannarevisorer och valberedning samt för, där så anges, förtroende valda i någon av SYLF:s lokalavdelningar. 2 mom Ersättning ges för den tid som krävs för att göra deltagande möjligt. 3 mom Ersättning för förlorad arbetsförtjänst enligt detta reglemente utbetalas när den enskilde ej har möjlighet att erhålla ersättning från arbetsgivaren. Förtroendevald i någon av SYLF:s lokalavdel ningar ska heller ej ha möjlighet till ersättning från lokalförening eller lokalavdelning. Ersättning för förlorad arbetsinkomst §2 Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utbetalas i förekommande fall för ledamöter i SYLF:s styrelse vid följande tillfällen: - Sammanträde med SYLF:s styrelse - Deltagande som fullmäktig vid Sveriges läkarförbunds fullmäktigemöte - Deltagande vid SYLF:s representantskap - Deltagande vid SYLF:s fullmäktigemöte - Revisionssammanträde - Deltagande vid SYLF:s introduktionskurs för nya lokalavdelningsaktiva - Sammanträden med, av styrelsen beslutade, interna såväl som externa arbetsgrupper - Deltagande vid möten med anledning av uppdrag för SYLF, beslutade av styrelsen Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utbetalas i förekommande fall för SYLF:s förtroendemannarevisorer vid följande tillfällen: - Revisionssammanträde, ordinarie - Deltagande vid SYLF:s fullmäktigemöte, ordinarie och ersättare Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utbetalas i förekommande fall för SYLF:s valberedning vid följande tillfällen: - Deltagande vid SYLF:s representantskap, - Deltagande vid SYLF:s fullmäktigemöte - För en mötesdag för att möjliggöra intervjuer med sittande styrelse Ersättning för förlorad arbetsförtjänst utbetalas i förekommande fall för förtroendevald i någon av SYLF:s lokalavdelningar vid följande tillfällen: - Sammanträde med SYLF:s representantskap, ordinarie ledamot och om styrelsen så beslutar också observatör - Sammanträde med SYLF:s fullmäktige, ordinarie fullmäktig - Deltagande vid SYLF:s introduktionskurs för nya lokalavdelningsaktiva - Sammanträden med, av styrelsen beslutade interna såväl som externa arbetsgrupper - Sammanträde med Sveriges läkarförbunds fullmäktige, av SYLF utsedd ordinarie fullmäktig §3 Ersättning utbetalas under obetald tjänstledighet, föräldraledighet utan föräldrapenningförmån, semester eller jourkompensationsledighet samt i övriga fall för ledighet som behöver arbetas igen. Förtroendevald ska styrka på vilket sätt inkomst förlorats eller kompensationsarbete behövt utföras. I det fall förtroendevald 89 BIlaga, förslag till Arvodesreglemente för Sveriges Yngre Läkares Förening i föreningen åtnjuter tjänstledighet med bibehållen lön, och ej behöver ta igen denna tid, utbetalas ingen sådan ersättning. Om ersättning utbetalas från lokalavdelning eller lokalförening är den förtroendevalda ej berättigad till ersättning. För sammanträden på kvällstid, vilket bl.a. inkluderar styrelsens telefonsammanträden, utbetalas därför i normalfallet inte ersättning. För förtroendevald verksam på heltid i bemanningsföretag eller på heltid som egenföretagare inom hälsooch sjukvården utbetalas, i ovan angivna fall, ersättning baserad på medellönen för icke-legitimerade läkare, legitimerade läkare eller specialistläkare enligt senaste nationella årsstatistik publicerad av Sveriges läkarförbund. Om synnerliga skäl finns kan ett mötesarvode utbetalas till förtroendevald som saknar sådana inkomster som anges ovan, eller där lönebortfall inte kan beräknas. Exempelvis kan den som studerar, forskar, är arbetssökande eller är timanställd komma ifråga för sådant arvode. Beslut om sådant arvode och arvodets storlek ska fattas av styrelsen med två tredjedels majoritet, där den som i förekommande fall berörs inte deltar i beslutet. Som riktmärke för arvodets storlek används Sveriges läkarförbunds årsstatistik på samma sätt som i andra stycket. §4 Ersättning för förlorad arbetsförtjänst enligt §§ 2, 9, 10, 11 och 12 ska för heldag baseras på individuell månadslön och beräknas enligt följande: För föreningens ordförande och för ordförande i extern arbetsgrupp (Aktuell månadslön x 12) / 150 För övriga (Aktuell månadslön x 12) / 250 Vid kortare frånvaro än heldag ersätts det faktiska lönebortfallet. §5 För styrkt tjänstepensionsbortfall utbetalas ersättning i form av inbetald pensionsavgift till en av den förtroendevalde vald förvaltare. SYLF betalar in mellanskillnaden mellan faktiskt inbetald pensionsavgift från ordinarie arbetsgivare och den pensionsavgift den förtroendevalde skulle ha fått om han eller hon tjänstgjort på ordinarie tjänsteställe. Ersättning för förlorad rätt till förmånsbestämd pension eller minskad nivå på förmånsbestämd pension utbetalas inte. Styrelsen kan om särskilda skäl finns besluta att tjänstepensionsbortfall ska ersättas på annat sätt än vad som anges i första stycket. Arvode §6 Vid sammanträde arbetsfri lördag, söndag eller annan helgdag utbetalas arvode till Föreningens ordförande med 2 000 kronor Ledamot av föreningens styrelse med 1 000 kronor Ordförande i extern arbetsgrupp med 2 000 kronor Ledamot i extern arbetsgrupp med 1 000 kronor Sammanträden arbetsfri lördag, söndag eller annan helgdag ska i möjligaste mån undvikas. §7 För föreningens ordförande och övriga styrelseledamöter utbetalas per verksamhetsår ett fast arvodesbelopp baserat på den senast angivna medellönen för legitimerad underläkare publicerad i Sveriges läkarförbunds nationella årsstatistik. 90 BIlaga, förslag till Arvodesreglemente för Sveriges Yngre Läkares Förening För ordförande utbetalas ett fast arvode motsvarande 18 procent av ovan angiven medellön. För förste vice ordförande utbetalas ett fast arvode motsvarande 12 procent av ovan angiven medellön. För övriga i styrelsen utbetalas ett fast arvode motsvarande 8 procent av ovan angiven medellön. Framräknade arvodesbelopp avrundas till närmaste 100-tal kronor. Arvodet utbetalas kvartalsvis. §8 För uppdrag som förtroendemannarevisor eller ledamot i valberedningen utbetalas inget arvode Ersättning för förlorad arbetsinkomst i särskilda fall §9 SYLF:s ordförande äger rätt att, utöver de arbetsinsatser som täcks av § 2 erhålla ersättning för förlorad arbetsförtjänst för upp till 50 arbetsdagar per verksamhetsår SYLF:s förste vice ordförande äger rätt att , utöver de arbetsinsatser som täcks av § 2 erhålla ersättning för förlorad arbetsförtjänst för upp till 10 arbetsdagar per verksamhetsår. §10 Chefredaktören för Moderna Läkare äger rätt att, vid behov, erhålla ersättning för förlorad arbetsförtjänst för upp till 3 arbetsdagar per utgivningstillfälle. §11 Avgående chefredaktör för Moderna Läkare äger rätt att erhålla ersättning för förlorad arbetsförtjänst för upp till 5 arbetsdagar vid överlämnande till tillträdande chefredaktör. §12 Avgående ordförande för föreningen äger rätt att erhålla ersättning för förlorad arbetsförtjänst för upp till 5 arbetsdagar vid överlämnande till tillträdande ordförande. Övrigt §13 När en ledamot enligt SYLF:s stadgar vid permanent förfall fullgör annan ledamots uppgifter är denna ledamot berättigad till motsvarande ekonomisk ersättning och villkor som frånvarande ledamot. §14 Ändringar eller tillägg av detta arvodesreglemente ska beslutas av SYLF:s fullmäktige. 91 Förslag till ändring av SYLF:s stadgar Bakgrund: Vid SLF FM 2014 reviderades förbundets stadgar enl nedan: SLF:s stadgar §15 ”Förbundsmedlem ska tillhöra en yrkesförening och en lokalavdelning. Medlem får också vara associerad medlem i annan yrkesförening......” ”Vid val av fullmäktige tillgodoräknas inte röst tillhörande associerad medlem i yrkesförening.” Detta innebär att även SYLF:s stadgar bör uppdateras för att harmonisera med förbundets. Styrelsen föreslår fullmäktige att ändra SYLF:s stadgar enligt bilagt förslag. De finns uppställda i tabellform med den befintliga lydelsen i den vänstra kolumnen och ändringsförslaget i den högra. Styrelsen föreslår fullmäktige • • 92 att fastställa stadgar för SYLF enligt bilaga att beslut om fastställande av stadgar enligt ovan anses direktjusterat. Förslag till ändring av SYLF:s stadgar Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Medlemskap Medlemskap §7 Medlem i annan yrkesförening inom Sveriges läkarförbund kan efter ansökan hos styrelsen erhålla medlemskap i Sveriges Yngre Läkares Förening. Medlem tillhörande flera yrkesföreningar ska i enlighet med Sveriges läkarförbunds stadga anmäla till förbundet vilken förening som ska tillgodoräknas medlemmens röst vid val av fullmäktige i förbundet. §7 Medlem i annan yrkesförening inom Sveriges läkarförbund kan efter ansökan hos styrelsen erhålla ett associerat medlemskap i Sveriges yngre läkares förening. Associerad medlem äger ingen rösträtt vid lokalavdelningens årsmöte och ska inte heller medräknas då antal fullmäktige och ersättare bestämmes i enlighet med §13 i denna stadga. Medlemskap i lokalavdelning är frivilligt för associerad medlem Medlem i SYLF vars röst enligt förbundets stadga inte tillgodoräknas SYLF har inte rösträtt vid lokalavdelnings årsmöte och ska inte medräknas då antal fullmäktige och ersättare fastställes enligt § 13 i denna stadga. Medlemskap i lokalavdelning är för sådan medlem frivilligt. Medlems allmänna skyldigheter Medlems allmänna skyldigheter § 10 Medlem ska erlägga årsavgift till föreningen med belopp som i enlighet med § 15 beslutas vid fullmäktigemöte samt medlemsavgift till lokalavdelning enligt § 19. § 10 Medlem ska erlägga årsavgift till föreningen med belopp som i enlighet med § 15 beslutas vid fullmäktigemöte samt medlemsavgift till lokalavdelning enligt § 19. För medlem vars röst enligt § 7 inte tillgodoräknas SYLF fastställer styrelsen årsavgift. För associerad medlem fastställer styrelsen årsavgift. 93 Bilaga, förslag till nya stadgar för SYLF Stadgar Sveriges Yngre Läkares Förening Senast ändrad av SYLF:s fullmäktige 2015-03-21, godkänd av styrelsen för Sveriges Läkarförbund XX xxxx 2015 Allmänna bestämmelser §1 Sveriges Yngre Läkares Förening är en yrkesförening inom Sveriges läkarförbund och en sammanslutning av förbundsmedlemmar, som är läkare under vidareutbildning. §2 Föreningens uppgift är – att bland sina medlemmar upprätthålla en god och värdig anda, – att tillvarata medlemmarnas yrkesmässiga, sociala och ekonomiska intressen, – att främja medlemmarnas utbildningsmässiga och vetenskapliga intressen samt – att befordra hälso- och sjukvårdens ändamålsenliga utveckling inom medlemmarnas verksamhetsområde. §3 Såsom yrkesförening inom förbundet åligger det föreningen – att utse fullmäktige till Läkarförbundet och personliga ersättare för dem, – att svara för sina fullmäktiges inställelse till Läkarförbundets fullmäktigemöte, – att för godkännande delge Läkarförbundets centralstyrelse beslut om ändringar av eller tillägg till föreningens stadgar samt – att ställa sig till efterrättelse Läkarförbundets fullmäktigemötes och centralstyrelses beslut. Organisation §4 Föreningens verksamhet utövas genom 1. fullmäktige, 2. föreningsstyrelse, 3. lokalavdelningar samt 4. representantskap. Medlemskap §5 Till medlem i föreningen kan antagas den som uppfyller i § 1 uppställda krav och som enligt gällande bestämmelser är behörig eller av vederbörande myndighet medgivits rätt att verka som läkare i Sverige eller att inneha underläkaranställning och den som är medicine studerande eller medicine kandidat och är verksam vid medicinsk teoretisk institution. 94 Bilaga, förslag till nya stadgar för SYLF §6 Även annan än förbundsmedlem kan utses till hedersmedlem i föreningen (hedersledamot). Hedersledamot av föreningen utses av fullmäktige på förslag av styrelsen. §7 Medlem i annan yrkesförening inom Sveriges läkarförbund kan efter ansökan hos styrelsen erhålla ett associerat medlemskap i Sveriges yngre läkares förening. Associerad medlem äger ingen rösträtt vid lokalavdelningens årsmöte och ska inte heller medräknas då antal fullmäktige och ersättare bestämmes i enlighet med §13 i denna stadga. Medlemskap i lokalavdelning är frivilligt för associerad medlem §8 Föreningsmedlem, som utan godtagbara skäl underlåter att fullgöra sina ekonomiska förpliktelser mot föreningen eller som åsidosätter vad som enligt § 9 åligger medlemmen, ska av styrelsen anmälas till Läkarförbundets centralstyrelse för åtgärd. Yttrande i ärende rörande uteslutning av medlem ur förbundet och föreningen enligt Läkarförbundets stadgar avgives av styrelsen. För beslut om tillstyrkan av uteslutning erfordras att minst fem av styrelsens ledamöter röstar härför. Medlems allmänna skyldigheter §9 Medlem bör verka för föreningens sammanhållning och utveckling. Medlem är skyldig – att följa dessa och Sveriges läkarförbunds stadgar, – att ställa sig till efterrättelse såväl föreningens fullmäktiges och styrelses beslut som Läkarförbundets fullmäktiges och centralstyrelses beslut rörande arbetskonflikt, – att iaktta de bestämmelser rörande anställningsvillkor om vilka förbundet, lokalförening eller SACO träffat avtal samt – att tillhöra lokalavdelning av föreningen. Medlem ska tillhöra den lokalavdelning inom föreningen inom vars område medlemmen stadigvarande utövar sin verksamhet. Har ingen lokalavdelning företräde från denna synpunkt, har medlemmen rätt att bestämma vilken lokalavdelning vederbörande ska tillhöra. § 10 Medlem ska erlägga årsavgift till föreningen med belopp som i enlighet med § 15 beslutas vid fullmäktigemöte samt medlemsavgift till lokalavdelning enligt § 19. För associerad medlem fastställer styrelsen årsavgift. Fullmäktige § 11 Föreningens fullmäktige, samlade till möte, handhar såsom högsta beslutande organ föreningens angelägenheter. Fullmäktigemöte är ordinarie eller extra. Ordinarie fullmäktigemöte hålles varje år senast den 15 april. Fullmäktige, ersättare och lokalavdelningar tillställes kallelse och föredragningslista senast en månad före ordinarie fullmäktigemöte. På föredragningslista ska upptas de ärenden som ska behandlas vid mötet. Kallelse till ordinarie fullmäktigemöte bör också tillkännages i Läkartidningen senast en månad före mötet. Fullmäktige ska senast två veckor före ordinarie fullmäktigemöte tillställas styrelsens förvaltningsberättelse jämte balansräkningar, resultaträkningar och revisionsberättelser samt övriga handlingar rörande ärenden, som upptagits på dagordningen. 95 Bilaga, förslag till nya stadgar för SYLF § 12 Ledamot av föreningens styrelse kan inte vara fullmäktig i föreningen. Ledamot av föreningens styrelse, föreningens valberedning, revisorer i föreningen och tjänsteman i föreningen har rätt att delta i fullmäktiges förhandlingar och få sin mening antecknad till protokollet. Motsvarande rätt har föreningsmedlem som är ledamot av Läkarförbundets centralstyrelse. Annan än i andra stycket nämnd kan efter beslut av fullmäktige få rätt att närvara vid fullmäktigemöte och där delta i diskussionen men inte i beslut. § 13 Föreningens medlemmar utser fullmäktige och ersättare för dessa vid lokalavdelnings årsmöte under tiden 1 september–31 januari närmast före ordinarie fullmäktigemöte. Antal fullmäktige och ersättare för varje lokalavdelning bestämmes med hänsyn till antalet SYLF-medlemmar som den 1 juli året före ordinarie fullmäktigemöte var medlemmar i lokalavdelningen. Antal fullmäktige och ersättare, som lokalavdelningen har att utse, meddelas från SYLF:s kansli senast den 20 augusti året före ordinarie fullmäktigemöte. Principen för representation är därvid, att årligen beräknas ett relationstal n, där n = totala antalet SYLF-medlemmar och antalet fullmäktige respektive ersättare bestäms enligt formeln: 1 – 2n medlemmar = 2 fullmäktige och 2 ersättare (2n + 1) – 3n medlemmar = 3 fullmäktige och 3 ersättare (3n + 1) – 4n medlemmar = 4 fullmäktige och 4 ersättare (4n + 1) – 5n medlemmar = 5 fullmäktige och 5 ersättare etc För att ha rätt att låta sig representeras på fullmäktigemötet krävs att lokalavdelningen i enlighet med § 19 skickat in justerat årsmötesprotokoll eller protokollsutdrag senast den 10 februari. Samtliga kostnader för fullmäktiges resor, hotell och måltider finansieras solidariskt av lokalavdelningarna, enligt normer som fastställs av styrelsen. § 14 Vid fullmäktigemöte äger varje personligen närvarande fullmäktig en röst. Omröstning ska vara öppen utom vid val, där den alltid ska vara sluten om votering begärts eller om de nominerades antal överstiger antalet poster som ska besättas. Som mötets beslut gäller den mening som erhåller högsta antalet röster. Vid lika röstetal skiljer lotten. Vid sluten votering gäller följande: På röstsedel anges lika många namn som de platser som ska besättas. På röstsedel får endast anges namn som nominerats av valberedningen eller enskild fullmäktig vid mötet innan nomineringen förklarats avslutad. Röstsedel som upptar färre eller fler namn än det antal poster som ska besättas eller som upptar namn som inte nominerats är ogiltig. 96 Bilaga, förslag till nya stadgar för SYLF § 15 Vid ordinarie fullmäktigemöte ska följande ärenden förekomma: 1. 2. 3. 4. 5. 6. Val av mötesordförande och vice mötesordförande. Val av två protokolljusterare tillika rösträknare. Styrelsens och revisorernas berättelser samt fråga om ansvarsfrihet för styrelsen. Fastställande av årsavgift för nästkommande kalenderår samt budget för innevarande kalenderår. Frågor som styrelsen hänskjutit till fullmäktigemötet. Av lokalavdelning eller enskild medlem väckta frågor, vilka senast åtta veckor före fullmäktigemötet skriftligen har anmälts hos styrelsen. 7. Val enligt § 20 av styrelse. 8. Val enligt § 27 av revisorer och ersättare för dessa. 9. Val av fullmäktige i Läkarförbundet och ersättare för dessa. 10. Val enligt § 25 av valberedning. Vid fullmäktigemöte kan ärende, som inte upptagits på föredragningslista, tas upp till behandling och beslut endast om minst tre fjärdedelar av de vid uppropet närvarande fullmäktige röstar bifall. § 16 Extra fullmäktigemöte hålles då styrelsen finner det erforderligt eller när representantskapet beslutar det eller minst 20 fullmäktige skriftligen begär det. Kallelse till extra fullmäktigemöte ska avsändas med posten till fullmäktige senast 14 dagar före mötet. § 17 Vid extra fullmäktigemöte ska följande ärenden förekomma: 1. Val av mötesordförande och vice mötesordförande. 2. Val av två protokolljusterare tillika rösträknare. 3. Frågor som styrelsen hänskjutit till fullmäktigemötet. 4. Av lokalavdelning eller enskild fullmäktig väckta frågor, vilka senast två veckor före mötet skriftligen anmälts hos styrelsen. § 18 Vid extra fullmäktigemöte kan till behandling och beslut endast upptagas ärende som angivits i kallelse till mötet. Lokalavdelningar § 19 Föreningsmedlemmar, som har sin verksamhet förlagd till visst angivet geografiskt område, utgör lokalavdelning av föreningen. Delning av lokalavdelning eller sammanslagning av lokalavdelningar ska godkännas av fullmäktige. Ändring av lokalavdelnings stadgar ska godkännas av föreningens styrelse. Lokalavdelning ska hålla årsmöte under tiden 1 september – 31 januari. Justerat protokoll från årsmötet ska tillställas föreningen. Om justerat protokoll eller protokollsutdrag inte inkommit från lokalavdelning senast den 10 februari, har lokalavdelning inte rätt att låta sig representeras vid nästföljande fullmäktigemöte. Lokalavdelnings årsmöte beslutar om lokalavdelningens medlemsavgift. Medlemsavgiften administreras av föreningen. Utbetalning från föreningen till lokalavdelning av lokalavdelnings medlemsavgift sker först när föreningen erhållit justerat protokoll eller protokollsutdrag från stadgeenligt årsmöte där medlemsavgiften för det aktuella räkenskapsåret fastslagits. 97 Bilaga, förslag till nya stadgar för SYLF En lokalavdelning blir vilande efter beslut på lokalavdelningens årsmöte eller allmänna medlemsmöte eller om protokoll enligt andra stycket ej tillsänts SYLF:s kansli under två på varandra följande år. För vilande lokalavdelning ska medlemsavgiften vara noll kronor. Lokalavdelningens allmänna medlemsmöte beslutar om att återuppta verksamheten. Styrelsen § 20 Styrelsen, som väljs av fullmäktige vid ordinarie fullmäktigemöte, består av ordförande, förste vice ordförande, andre vice ordförande, chefredaktör samt tre övriga ledamöter. Ordförande och förste vice ordförande utgör styrelsens presidium Samtliga styrelseledamöter utses för en period av två år. Ordförande, andre vice ordförande och två ledamöter väljes varje udda år, förste vice ordförande, chefredaktör och ytterligare en ledamot väljes varje jämnt år. § 21 Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden. Styrelsen är beslutsmässig då fyra ledamöter är närvarande. Omröstning är öppen. Vid lika röstetal äger ordföranden utslagsröst. Frånvarande styrelseledamot äger rätt deltaga i besluten genom skriftligen insänt yttrande och votum. Beslut kan även fattas per capsulam, varvid i beslutet deltagande ledamots mening ska tagas till protokollet. Styrelsens protokoll justeras av styrelsen. § 22 Styrelsen beslutar i alla angelägenheter som inte genom dessa stadgar är förbehållna fullmäktige eller representantskap. Det åligger styrelsen särskilt – att ägna sin uppmärksamhet åt allt som rör föreningens uppgift enligt § 2, – att verka för föreningens sammanhållning och utveckling, – att ansvara för föreningens ekonomiska förvaltning, – att besluta om godkännande av lokalavdelningsstadgar samt om godkännande av ändring av dessa, – att utse och entlediga föreningens tjänstemän, – att fastställa avlöningsförmånerna för föreningens tjänstemän, – att utse firmatecknare, – att senast den 1 februari överlämna föregående års räkenskaper till revisorerna, – att kalla till fullmäktigemöte och representantskapsmöte, – att till ordinarie fullmäktigemöte framlägga skriftlig redogörelse för sin verksamhet under det gångna verksamhetsåret samt en plan för föreningens verksamhet det kommande verksamhetsåret. – att vid förfall av såväl fullmäktige som ersättare valda enligt denna stadgas §15 punkt 9 utse fullmäktige i Läkarförbundet. I frågor som är av principiell betydelse eller av större vikt ska föreningsstyrelsen, där så utan olägenhet kan ske, höra styrelse för lokalavdelning vars intresse berörs av ärendet. Ordföranden åligger att leda föreningens verksamhet och styrelsens förhandlingar. Förste vice ordföranden åligger att biträda ordföranden i ledningen av föreningens verksamhet och att vid förfall för ordföranden fullgöra dennes åligganden. Andre vice ordföranden åligger att vid förfall för förste vice ordföranden fullgöra dennes åligganden. 98 Bilaga, förslag till nya stadgar för SYLF Presidiet ska behandla de ärenden som det ålagts av fullmäktige eller styrelsen. Styrelsen kan bemyndiga presidiet att besluta i sådana ärenden som åligger styrelsen. Representantskap § 23 Representantskapet är ett inom föreningen rådgivande organ som företräder föreningens lokalavdelningar. Lokalavdelningens styrelse har mandat att löpande under året utse vem som ska representera lokalavdelningen vid SYLF:s representantskapsmöten. Lokalavdelningen äger rätt att utse en ledamot och en observatör. § 24 Representantskapet sammanträder på kallelse av föreningens styrelse. Kallelse, upptagande ärenden som ska behandlas, ska utfärdas minst en vecka i förväg. För behandling av ärende, som styrelsen bedömer vara brådskande kan representantskapet sammanträda efter kortare kallelsetid. Styrelsen ska kalla representantskapet till möte om minst fem lokalavdelningar begär det. Vid varje representantskapsmöte utser representantskapet inom sig ordförande för mötet samt två representanter att jämte mötesordföranden justera protokollet. Representantskapets protokoll ska uppta representantskapets rådgivande beslut. Har beslut fattats efter omröstning, ska detta anges i protokollet med angivande av namn på de ledamöter som företräder från beslutet skiljaktig uppfattning. Valberedning § 25 Valberedningen väljs för en period om ett år och består av fem ledamöter varav en sammankallande samt två ersättare. Den ska till fullmäktigemöte förbereda förekommande val, dock ej valet av valberedning. Valberedningen ska, om inte särskilda skäl föreligger, tillställa föreningens kansli fullständiga namnförslag i så god tid att dessa kan utsändas till fullmäktige samtidigt med kallelsen till möte. Ersättare träder i tjänst när ordinarie ledamot får permanent förhinder. Protokoll § 26 Vid sammanträde med fullmäktige, föreningsstyrelse och representantskap ska föras protokoll. Revisorer § 27 Föreningens förvaltning och räkenskaper granskas av två förtroendemannarevisorer och en auktoriserad revisor. Två ersättare ska finnas för förtroendemannarevisorerna och en ersättare ska finnas för den auktoriserade revisorn. Förtroendemannarevisorerna och deras ersättare väljs för en period av två år. Varje jämnt år väljs en förtroendemannarevisor och en ersättare, och varje udda år väljs en förtroendemannarevisor och en ersättare. Den som innehar eller under föregående verksamhetsår innehaft styrelseuppdrag är inte valbar som revisor eller ersättare. Uppdrag som revisor eller ersättare kan inte under samma verksamhetsår kombineras med uppdrag för valberedningen. 99 Bilaga, förslag till nya stadgar för SYLF Den auktoriserade revisorn och den auktoriserade revisorns ersättare väljs för en period av ett år. Revisorerna ska årligen senast tre veckor före ordinarie fullmäktigemöte avge revisionsberättelse, avseende styrelsens förvaltning och räkenskaper under föregående kalenderår. Revisionsberättelse ska framläggas för närmast följande ordinarie fullmäktigemöte. Stadgeändring § 28 Ändring av dessa stadgar beslutas av fullmäktigemöte, på vars föredragningslista ärendet varit uppfört. Beslutet ska biträdas av minst två tredjedelar av vid uppropet närvarande fullmäktige. För att bliva gällande, ska beslut om ändring av dessa stadgar godkännas av Sveriges läkarförbunds centralstyrelse. 100 Förslag till budget 2015 och förslag till medlemsavgift 2016 Vid SYLF:s fullmäktigemöte 2015 ska fullmäktige fastställa definitiv budget för 2015 samt årsavgift för 2016. SYLF:s fullmäktigemöte 1996 beslutade om en avgiftshöjning till 565 kronor per år från och med 1997. Från och med 2013 justerades avgiften till 564 kronor per år grundat på Sveriges läkarförbunds centralstyrelses beslut att alla delföreningars medlemsavgift per helår ska vara jämt delbar i tolv. 2014 beslutade SYLF:s fullmäktigemöte om en sänkning till 528 kronor per år från och med andra aviseringen 2014. SYLF befann sig under början av millenniet i en bekymmersam ekonomisk situation. SYLF:s ekonomiska situation bedöms nu som god, men kostnadsbesparande och effektiviserande insatser görs fortfarande där det visar sig möjligt, exempelvis vid att använda ny teknik eller vid att omförhandla avtal i syfte att frigöra mer av resurserna för föreningens politiska verksamhet. Mot bakgrund av det bifogade budgetförslaget för 2015 och det preliminära budgetförslaget för 2016 med bilagor föreslår styrelsen fullmäktige besluta: • • att fastställa budgeten för 2015 enligt förslag att fastställa medlemsavgiften för 2016: - till 528 kronor per helår för fullt betalande medlemmar - till oförändrat 0 kronor för styrelseledamöter, valberedningsledamöter, förtroendemannarevisorer samt pensionärsmedlemmar. 101 Kommentarer till budgetförslag för 2015 Budgetförslaget för 2015 bygger på det faktiska utfallet tidigare år, och en realistisk uppskattning av kostnaderna för det kommande året. Avsikten med denna budgetprincip är att öka överensstämmelsen mellan budget och utfall, och lättare kunna styra verksamheten för att möta fullmäktiges önskemål om att inte öka SYLF:s kapital ytterligare. För att nyttiggöra en liten del av SYLF:s kapital föreslår styrelsen en minusbudget. Underskottet ska användas till sökbara medel för lokalavdelningarnas arbete med Likarätt Nu! samt möjliggöra SYLF:s deltagande i tidsbegränsade gemensamma aktiviteter med andra aktörer inom hälsooch sjukvårdsområdet. Dessa medel beskrivs vidare under arbetsgrupper och tillfälliga projekt (kst 68). Driftintäkter SYLF Medlemsavgifter Utifrån storleken på de kullar som beräknas ta läkarexamen respektive nå specialistkompetens under 2015 bedömer styrelsen att antalet medlemmar kommer att öka med cirka 400 personer för att vid kommande årsskifte uppgå till cirka 10700 st. Enligt fullmäktiges beslut 2014 sänks medlemsavgiften med cirka 2,3 % helåret 2015 jämfört med helåret 2014. Överföring från pensionsstiftelsen Mot bakgrund av pensionsstiftelsens regelverk och goda ekonomiska ställning föreslås, i likhet med tidigare år, att SYLF:s pensionsstiftelse står för sin egen del av administrationskostnader och samtliga pensionskostnader som SYLF har. Driftkostnader SYLF SYLF:s politiska verksamhet Med anledning av föreningens svaga ekonomiska ställning under början av 2000-talet försökte SYLF:s styrelse under flera år begränsa kostnaderna utan att göra avkall på den politiska verksamheten. Dessa ansträngningar har varit framgångsrika, och från 2006 och framåt har SYLF:s ekonomi stabiliserats. Styrelsen föreslår därför en högre budget för SYLF:s politiska verksamhet 2015 jämfört med utfallet för 2014, för att medge en utökad politisk verksamhet. Jämfört föregående år budgeteras genomgående för ökade kostnadsersättningar som mat, resor och ersättning av förlorad arbetsinkomst samt ökade hotellkostnader, då läkarförbundets gästrum avvecklats under 2014. Fördelningen mellan kostnadsställena beskrivs mer i detalj nedan. Styrelsen (kst 61+62) Styrelsen föreslår att budgeten för styrelsesammanträden och styrelsens gemensamma kostnader ökas med 45 tkr jämfört med 2014 års budget. Den föreslagna ökningen beror på ökade kostnadsersättningar. Fullmäktige (kst 66) Styrelsen föreslår att budgeten för SYLF:s fullmäktigemöte ökas med 23 tkr jämfört med 2014 års budget. Den föreslagna ökningen beror på ökade kostnader för lokaler, mat, hotell och resor. Sveriges läkarförbunds fullmäktige (kst 67) Baserat på utfallet för 2014 föreslår styrelsen en minskning av budgeten för 2015 jämfört med budget för 2014. Sänkningen på 9 tkr beror främst på att förmötet hålls per telefon vilket gör att lokalkostnad ej längre behöver inkluderas i budget. Arbetsgrupper och tillfälliga projekt (kst 68) Styrelsen föreslår en sänkning av budgeten med 30 tkr för 2015 jämfört budget 2014. Styrelsen planerar att under verksamhetsåret fullgöra arbetet med att utveckla kommunikationsstrategin för SYLF. Projektet Likarätt Nu! fortlöper fram till fullmäktigemötet 2015 och styrelsen föreslår fortsatt möjlighet att använda en mindre del av SYLF:s kapital för att bekosta lokalavdelningarnas arbete med projektet. 102 Styrelsen föreslår vidare möjlighet att även använda en mindre del av SYLF:s kapital för att möjliggöra SYLF:s deltagande i viktiga politiska forum om och när denna möjlighet uppkommer under verksamhetsåret. Representantskapet (kst 69) Styrelsen föreslår en budget i nivå med budget för 2014. Kontakter med lokalavdelningar och förtroendemannainfo (kst 73) Styrelsen föreslår en utökning av introduktionskursen med ett kurstillfälle under hösten 2015 för att möta lokalavdelningarnas efterfrågan på fler kurstillfällen och -platser. Efter önskemål från SYLFs representantskap 2014 planerar styrelsen att under året omarbeta SYLF:s informationsfoldrar. Styrelsen föreslår en marginell ökning av budget 2015 jämfört med budget 2014. Kontakter med övriga organisationer och föreningar (kst 74) Under föregående år utökade SYLF sin politiska verksamhet och initierade en rad nya kontakter med viktiga aktörer inom hälso- och sjukvårdsområdet. Arbetet var mycket framgångsrikt, och resulterade både i ett ökat genomslag för SYLF:s politik och ett kraftigt ökat medlemsantal. Under 2015 vill styrelsen förvalta de nya kontakterna, och fortsätta utveckla SYLF:s verksamhet till förmån för medlemmarna. Baserat på utfallet för 2014 föreslår styrelsen därför en höjning av budgeten för 2015 med 107 tkr jämfört med budget 2014 för att bättre matcha SYLF:s utökade verksamhet och kontakt med andra organisationer. Under året planerar styrelsen bland annat ett fortsatt aktivt partnerskap i Leading Health Care och Nätverket för Bättre hälsa, vård och omsorg. Internationella kontakter (kst 75) Styrelsen föreslår en höjning av budgeten för 2015 med drygt 105 tkr då SYLF i år står som värd för årets möte med Nordiska Rådet för Yngre Läkare (NRYL). Värdorganisationen står för lokal- och matkostnad för samtliga deltagare. Då SYLF:s styrelse närvarar under hela eller delar av mötet ökar även kostnaderna för hotell, resor, arvode och ersättning för förlorad arbetsinkomst. Förtroendemannarevision (kst 76) Styrelsen föreslår en ökning av budgeten för 2015 med cirka 7 tkr jämfört med budget för 2014 på grund av generellt ökade kostnadsersättningar. Valberedning (kst 78) Styrelsen föreslår en ökning av budgeten för 2015 jämfört med budget för 2014. Ökningen beror på ökade kostnader för hotell, resor och ersättning av förlorad arbetsinkomst, med grund i den av styrelsen föreslagna ändringen av arvodesreglementet, vilket ger valberedningen möjlighet att träffa styrelsen vid ett tillfälle under året. SYLF:s kansli- och kontorskostnader (kst 60) Kostnaderna för kontor och kansli innefattar bland annat löner, hyra och servicekostnader såsom redovisnings- och IT-service. Höjningen av lönekostnaderna beror delvis på att kansliassistent-tjänstens omfattning har ökat från 90 procent till heltid. En konsultkostnad för löpande uppföljning och utvärdering av SYLF:s kapitalförvaltning har tillkommit för året. Sammantaget budgeteras en kostnadsökning på 116 tkr jämfört med föregående års budget. Moderna Läkare (kst 70) En svikande annonsmarknad medför att annonsintäkterna budgeteras ca 13 tkr lägre än budget för 2014. Ökade distributions- och tryckkostnader på grund av generella prishöjningar och ökad upplaga ger en ökad kostnadsbudget med ca 49 tkr. I budgetförslaget blir kostnaden per medlem och nummer ca 13 kr. 103 5. Val Innehåll Valberedningens uppdrag...............................................................................................105 Valberedningens arbete..................................................................................................105 Valberedningens förslag och motiveringar......................................................................106 Facklig meritförteckning..................................................................................................109 104 Valberedningens uppdrag Valberedningen har uppdraget att föreslå val till styrelsen, mötesfunktionärer och revisorer. Dessutom föreslår valberedningen SYLF:s representanter till Läkarförbundets fullmäktigemöte. Val av valberedning bereds inte innan fullmäktigemötet. Det är upp till fullmäktige att under mötet föreslå och välja valberedning för det kommande verksamhetsåret. Val till styrelsen regleras i SYLF:s stadgar §20: Styrelsen, som väljs av fullmäktige vid ordinarie fullmäktigemöte, består av ordförande, förste vice ordförande, andre vice ordförande, chefredaktör samt tre övriga ledamöter. Ordförande och förste vice ordförande utgör styrelsens presidium Samtliga styrelseledamöter utses för en period av två år. Ordförande, andre vice ordförande och två ledamöter väljes varje udda år, förste vice ordförande, chefredaktör och ytterligare en ledamot väljes varje jämnt år. Fullmäktigemötet 2015 ska därmed utse ordförande, andre vice ordförande samt två ledamöter för perioden 2015-2017. Därutöver ska fyllnadsval ske för förste vice ordförande då Pär Näverskog meddelat att han vill entledigas från uppdraget efter halva mandatperioden. Valberedningens arbete SYLF:s valberedning utsågs vid FUM 2014 och har bestått av Ingrid Stubelius (sammankallande), Jens Ellingsen, Joakim Samuelsson och Theo Bodin. Anna-Lena Morén har ersatt Therese Nilsson som avgick i oktober. David Hellgren (suppleant) har också deltagit i det förberedande arbetet men ej i beslut. Valberedningen påbörjade sitt arbete i samband med representantskapet i oktober 2014 och sedan dess haft regelbundna möten via telefon. Samtliga lokalföreningar har anmodats att inkomma med nomineringar och valberedningen har aktivt sökt upp kandidater. Intervjuer har skett med samtliga ledamöter i nuvarande styrelse för att få en så bra bild av styrelsens arbete och kompetensbehov som möjligt. Samtliga ledamöter har också tillfrågats om de ställer upp för omval till styrelsen. Därefter har samtliga kandidater till detta val intervjuats telefonledes. En strukturerad intervjumall har använts och ledamöterna har bedömts avseende personliga egenskaper och professionalism. Aspekter som tagits i beaktande är bland annat motivation, tidigare engagemang och facklig erfarenhet, särskild kompetens, förståelse för uppdraget, kunskap om föreningen och förmåga att arbeta i grupp. Därutöver har valberedningen på gruppnivå tagit hänsyn till ålder, kön, hur långt man kommit i karriären och geografisk spridning. En diskussion som varit särskild livlig under årets arbete är frågan om politisk hemvist då två kandidater haft partipolitiska eller partinära uppdrag. Valberedningen vill värna SYLF som partipolitiskt obunden, även om varken våra eller läkarförbundets stadgar kräver detta. Vi anser att enskilda ledamöters politiska engagemang inte är synonymt med att styrelsen tappar sin obundenhet. Öppenhet och klara gränsdragningar är dock viktiga för att bevara organisationens trovärdighet. Samtliga kandidater har varit väl lämpade att klara uppdraget som styrelseledamot i SYLF. Valberedningen har därför haft den angenäma uppgiften att utifrån ett överflöd av lämpliga kandidater föreslå den i vår mening bästa gruppen. Förslaget till val är fattat av en enig valberedning och är att betrakta som en helhet. 105 Valberedningens förslag och motiveringar Mötesfunktionärer Mötesordförande Henrik Olsson (Västerbotten) Vice mötesordförande Emelie Svedmyr (Dalarna) Protokolljusterare tillika rösträknare Lars Rocksén (Västernorrland) Ingrid Eldhuset Andersen (Malmö) Styrelse Valberedningen föreslår fullmäktige att entlediga Pär Näverskog från sitt uppdrag som förste vice ordförande. Ordförande, ordinarie val för perioden 2015-2017 Valberedningen förordar omval av Emma Spak till posten som SYLF:s ordförande. Under de tre år Emma har lett SYLF har föreningen sett ökande medlemstal, framgångsrika sakpolitiska projekt och ett ökat engagemang i den sjukvårdspolitiska debatten. Emma åtnjuter stor respekt inte bara bland tidigare och nuvarande styrelsekollegor och medlemmar, utan också inom övriga delar av Läkarförbundet och bland makthavare i Sjukvårdssverige. Särskilt intresse har hon för utbildnings- och forskningsfrågor, men genom sin långa erfarenhet behärskar hon alla aspekter av SYLF:s verksamhet. I samtal med valberedningen har hon berättat att hon under kommande mandatperiod hoppas få fokusera på och förbättra föreningens interna struktur. Förutom ordförandeskapet för SYLF är Emma ledamot av Läkarförbundets centralstyrelse sedan 2012 och ordförande för Läkarförbundets Råd för Läkemedel, IT och Medicinteknik sedan 2014, för att bara nämna ett par av hennes många åtaganden. Utöver sitt fackliga engagemang är Emma ST-läkare i allmänmedicin på en vårdcentral i Göteborg, där hon också bor. Hon är gift, småbarnsmor och villaägare. Hon disputerade 2006 men har de senaste åren fått prioritera ned forskningen till förmån för andra engagemang. Forskningsintresset och idéerna finns dock kvar. Genom sin erfarenhet, sitt kontaktnät, det förtroende hon åtnjuter och inte minst det stora engagemang som driver henne och SYLF framåt är Emma valberedningens givna förslag. Vi ser med tillförsikt fram emot ytterligare två framgångsrika år med Emma Spak som ordförande. Förste vice ordförande, fyllnadsval för perioden 2015-2016 Valberedningen föreslår att Jonas Ålebring väljs till förste vice ordförande för perioden 2015-2016. Jonas har tack vare sina två år som styrelseledamot den erfarenhet av och förståelse för SYLF:s verksamhet som behövs för uppdraget. Han engagerar sig starkt i de uppgifter han tar sig an, och är en stor källa till idéer och inspiration för omgivningen. Likarättsfrågor har de senaste åren varit Jonas största fokus både i och utanför SYLF, och han varit en drivande kraft i projektet Likarätt Nu! som fått stort genomslag bland medlemmar och i media. Han har dock nu berättat att han vill ta sig an nya utmaningar, som till exempel de kärnfackliga områdena löne- och arbetsvillkor. Dessa frågor har Jonas tidigare erfarenhet av från sitt lokala engagemang i Östra Skåne. Det är också i Skåne Jonas gör sin ST i anestesiologi, på centralsjukhuset i Kristianstad, och i trakten bor han med sin sambo. Valberedningen menar att Jonas genom sin erfarenhet, sin drivkraft och sin förmåga att inspirera är rätt person att jämte Emma Spak leda SYLF. 106 Andre vice ordförande, ordinarie val för perioden 2015-2017 Valberedningen föreslår att Pär Höglund väljs till andre vice ordförande för perioden 2015-2017. Pär är för närvarande verksam som ST-läkare i socialmedicin vid Karolinska sjukhuset i Stockholm. Ursprungligen kommer han från Uppsala, och det var också här han tog examen på Läkarprogrammet 2008. Senare samma år disputerade han i medicinsk genetik. Parallellt med sin AT-tjänst vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping forskade han kring sjukvårdsutveckling och jämförde då bland annat olika sjukvårdssystem. Efter en kortare period som ST-läkare i barn- och ungdomspsykiatri, också i Jönköping, valde han Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm där han arbetade under ett år. Under hösten 2014 har han också hunnit jobba med ett forskningsprojekt kring patientcentrerad vård på uppdrag av socialdepartementet. Pär har under hela sitt vuxna liv varit föreningsaktiv, inte minst som student där han bland annat hann med att vara förste kurator för Smålands nation i Uppsala. Han har också varit engagerad i SYLF Jönköping, och har nu fortsatt med att vara aktiv i SYLF Stockholm. Pär är synnerligen väl insatt i svensk sjukvård och hur den skulle kunna utvecklas till det bättre. Han har en gedigen erfarenhet från olika medicinska specialiteter från både stora och medelstora sjukhus. Han har erfarenhet av medicinsk forskning och styrelsearbete. Som person är han mycket social, har lätt att uttrycka sig, och har ett driv och en passion utöver det vanliga i allt han företar sig. Ledamot, ordinarie val för perioden 2015-2017 Valberedningen föreslår att Björn Hansell väljs till styrelseledamot för perioden 2015-2017. Björn är förutom ST-läkare på medicinkliniken i Arvika även utvecklingsläkare. Som utvecklingsläkare arbetar han med verksamhetsutveckling och förbättringsarbeten på klinik- och sjukhusnivå. Intresset för sjukvårdsorganisation sträcker sig även till nationell nivå. På sin tjänstlediga tid gör han studiebesök på myndigheter och andra organisationer för att få en inblick i detta. Björn är aktiv i SYLF Värmland och Värmlands läkarförening, där han uppskattas för sitt stora engagemang och sin stora arbetsvilja. Björn är en ödmjuk och kreativ person som tänker utanför lådan och kommer med spännande lösningar. Han vill testa nya idéer och strategier för att lösa strukturella problem, och är nyfiken på hur saker och ting hänger ihop och hur de kan förbättras. Innan Björn blev läkare arbetade han i musikbranschen, bland annat som producent och turnéledare, och har därifrån stor erfarenhet av ledarskap, samarbete och organisation. Ledamot, ordinarie val för perioden 2015-2017 Valberedningen föreslår att Maria Ehlin Kolk väljs till styrelseledamot för perioden 2015-2017. Maria har stor erfarenhet av föreningsarbete, bland annat som ordförande för MSF och som ordförande för SACO Studentråd. Hon har också suttit som adjungerad i Läkarförbundets centralstyrelse, som medlem i förbundets grundutbildnings- och AT-grupp samt som medlem i Utbildnings- och forskningsdelegationen. Utbildningsoch forskningsfrågor är ett av hennes stora intresseområden, men hon är också intresserad av det sjukvårdspolitiska området och har erfarenhet av partipolitik. Under året genomgår hon en utbildning i opinionsjournalistik med ambitionen att bli ledarskribent. Maria tog nyligen läkarexamen, och börjar en pedagogisk AT i Uppsala i mars. Dit planerar hon också att flytta. Valberedningen tror att Maria genom sin omvittnade arbetskapacitet, sin erfarenhet och inte minst sitt glada humör kommer att bli en stor tillgång för styrelsen. Intresset för de viktiga utbildnings- och forskningsfrågorna och det faktum att hon är AT-läkare talar också till hennes fördel. Valberedningen har noga övervägt det faktum att Maria planerar att skriva ledartexter, och kommit fram till att vi tror att såväl styrelsen som Maria själv kommer att kunna hålla rollerna åtskilda. Övriga nominerade till styrelsen Martin Ahlström, Västernorrland Emelie Hultberg, Göteborg Anders Lundberg, Gävleborg 107 Läkarförbundets fullmäktigemöte 26-27 maj 2015 Det har inte inkommit tillräckligt många nomineringar för att fylla samtliga platser (18 ordinarie fullmäktige och lika många ersättare). Valberedningen har därför valt att lämna ett ofullständigt förslag men hoppas kunna återkomma under sittande möte med kompletteringar. Valberedningen uppmanar samtliga lokalavdelningar och fullmäktige att inkomma med fler nomineringar! Ordinarie fullmäktige Suppleanter, utan inbördes rangordning 1 Joanna Ahlkvist Styrelsen/Sörmland Mona Ahmed Stockholm 2 Maria Ehlin Kolk Styrelsen/Uppsala Kristin Arthur Stockholm 3 Björn Hansell Styrelsen/Värmland Lydia Bennedich Kahn Stockholm 4 Pär Höglund Styrelsen/Stockholm Kristina Lavén Stockholm 5 Jonas Ålebring Styrelsen/Östra Skåne John Maret-Ouda Stockholm 6 Emelie Svedmyr Dalarna Pär Näverskog Stockholm 7 Elin Eriksson Gotland 8 Maria Fedchenko Göteborg 9 Anders Hedlund Jämtland 10 Rofida Ghazvinian Malmö 11 David Lozansson Malmö 12 Bahira Shahim Stockholm 13 Martin Sundin Stockholm 14 Carl Johan Drott Uppsala 15 Marie Inhammar Uppsala 16 Marta Kisiel Uppsala 17 Martin Ahlström Västernorrland 18 Lars Rocksén Västernorrland Revisorer Förtroendemannarevisorer SYLF har två ordinarie förtroendemannarevisorer och två ersättare, som väljs för mandatperioder om två år. Ett val hålls årligen, så att revisorerna väljs omlott. Valda fram till FUM 2015 är Charlotta Sävblom (ordinarie, sammankallande) och Gustaf Biasoletto (ersättare). Valda för perioden 2014-2016 är Maria Joelsson (ordinarie) och Adina Welander (ersättare). Valberedningen föreslår att: Maria Joelsson väljs till ordinarie förtroendemannarevisor och sammankallande för perioden 2015-2017. Gustaf Biasoletto väljs till ordinarie förtroendemannarevisor för perioden 2015-2016, som fyllnadsval efter Maria Joelsson. Martin Sandelin väljs till ersättare för perioden 2015-2017. Auktoriserade revisorer De auktoriserade revisorerna väljs för en period om ett år, det vill säga till och med nästa ordinarie fullmäktigemöte. Valberedningen förordar omval av Mats Fridblom som auktoriserad revisor, och omval av Stefan Norell som ersättare. Båda arbetar för Grant Thornton. Valberedning I enlighet med SYLF:s stadgar förbereder inte valberedningen detta val. Det är upp till fullmäktige att under mötet föreslå och välja valberedning för det kommande verksamhetsåret. 108 FACKLIG MERITFÖRTECKNING Sveriges läkarförbund Namn Emma Spak Titel ST-läkare, Ph.D Födelseår Leg år/läkarexamen 2012/2008 Ev disputation år 2006 1977 Ev doc/prof Specialistkompetens(-er) och år Arbetsplats(-er) ST-läkare allmänmedicin, Närhälsan Eriksberg Forskar ST, Avd för Gastrokirurgisk forskning, Göteborgs Universitet Centrala och internationella fackliga uppdrag – styrelse, delegationer, arbetsgrupper etc. För Läkarförbundet År För yrkesförening/övrigt Ledamot läkarförbundets centralstyrelse 2012 – Ordförande Rådet för Läkemedel, IT och Medicinteknik 2014 Ledamot SLF:s Sjukvårdspolitiska arbetsgrupp 2012 Ledamot SLF:s Utbildnings och forskningsdelegation (UFO) 2009 AT-gruppen (UFO) 2009 - 2011 ALF-utredningen (UFO) 2010 Delegat fullmäktige 2010-2012 År Ordförande SYLF:s styrelse 2012 Andre vice ordförande SYLF:s styrelse 2011-2012 Ledamot SYLF:s styrelse 2009 - 2011 Delegat SYLF:s fullmäktige 2009 Lokala fackliga uppdrag – styrelse, delegationer, arbetsgrupper etc För lokalförening År Uppdrag i specialitetsförening – För yrkesförenings lokalavdelning År Revisor SYLF Göteborg 2013 - 2014 Kassör SYLF Göteborg, 2009 -2012 Adjungerad SYLF Göteborgs styrelse, hösten 2008 styrelse, delegationer, arbetsgrupper etc. Övriga meriter i sak för tänkt uppdrag Arbetsmarknads representant i Universitetskanslerämbetets utvärdering av Läkarutbildning 2013 Ledamot i Socialstyrelsens ST-råd 2013 SYLF:s representant i expertgrupp för utredningen “En förändrad läkarutbildning” (Utbildningsdepartementet) 2012 - 2013 SYLF:s representant i referensgrupp kring översynen av läkarnas specialitetsindelning, (Socialstyrelsen) 2011-2012 Ledamot i Göteborgs universitets styrelse 2006- 2008 Ledamot i Sahlgrenska Akademins styrelse, Göteborg 2003-2005 Doktorandombudsman/ordförande i Medicinska föreningens i Göteborg doktorandråd 2004-2005 109 FACKLIG MERITFÖRTECKNING Sveriges läkarförbund Namn Jonas Ålebring Titel ST läkare anestesi och intensivvård Födelseår Leg år/läkarexamen 2013/2011 Ev disputation år 1983 Ev doc/prof Specialistkompetens(-er) och år Arbetsplats(-er) Centrala och internationella fackliga uppdrag – styrelse, delegationer, arbetsgrupper etc. För Läkarförbundet Ledamot Etik och ansvarsrådet 2014 År För yrkesförening/övrigt År Styrelseledamot SYLF 2013-2015 EJD 2013 Heidelberg Ordförande i extern arbetsgrupp och projektledare för Likarätt Nu! Lokala fackliga uppdrag – styrelse, delegationer, arbetsgrupper etc För lokalförening År Uppdrag i specialitetsförening – För yrkesförenings lokalavdelning styrelse, delegationer, arbetsgrupper etc. Övriga meriter i sak för tänkt uppdrag Organisationskommiteen AT-tinget 2012. Organsationskommiteen FSL 2013-2014. Facklig bas och fortsättningskurs 2012. ST LIV (ledarskap i vården) med MOVE management 2013. Organiserar Stora Likarättsdagen i Region Skåne 2014. Expert i Socialstyrelsens projekt Att mötas i hälso- och sjukvården 2014. 110 År Sekreterare SYLF Östra Skåne 2012 Vice ordförande SYLF Östra Skåne 2013-2014 Ledamot SYLF Östra Skåne 2014-2015 FACKLIG MERITFÖRTECKNING Sveriges läkarförbund Namn Pär Höglund Födelseår Titel Leg år/läkarexamen Ev disputation år Leg. Läk, med dr. 2011 / 2008 2008 Specialistkompetens(-er) och år 1980 Ev doc/prof Arbetsplats(-er) ST i Socialmedicin Stockholms läns landsting/Karolinska Institutet (25% Landstinget i Östergötland) Centrala och internationella fackliga uppdrag – styrelse, delegationer, arbetsgrupper etc. För Läkarförbundet År För yrkesförening/övrigt År Lokala fackliga uppdrag – styrelse, delegationer, arbetsgrupper etc SYLF Jönköping styrelse, adjungerad ledamot ht 2011 För lokalförening År Uppdrag i specialitetsförening – För yrkesförenings lokalavdelning År styrelse, delegationer, arbetsgrupper etc. Övriga meriter i sak för tänkt uppdrag Strategi och organisering av sjukvården: 2009-2012. Kombinerad AT och postdoc av förbättring av sjukvården. Forskning på medicinsk utbildning, kvalitetsforskning. Dessutom jämförande studier på sjukvårdssystemstudier i Sverige, Portugal, Norge, Nederländerna och Storbritannien ”Quality and Safety in European Union Hospitals” 2013&2014 Initiativtagare och kursledare för SK-kurs. Nationell kurs i Kvalitetsförbättring och ledning inom hälsa, vård och omsorg 2013-2014 Postdoc värdebaserad vård 2014 Nominerad medlem och vetenskapligt stöd till SLS:s satsning ”En värdefull vård” med syfte att analysera hälso- och sjukvårdens utveckling de senaste åren – styrformer, struktur, organisation och administration. I uppdrag ingick även att vara vetenskaplig expert under seminarier med sjukvårdspolitiker i Almedalen. Förtroendevald 2001-2008 Medicinska studierådet i Uppsala, varav 2004/2005 halvtidsarvoderad ordförande 2009-2011 Förtroendevald AT-råd Jönköping 111 FACKLIG MERITFÖRTECKNING Sveriges läkarförbund Namn Björn Hansell Titel ST-läkare, utvecklingsläkare Födelseår Leg år/läkarexamen 2012/2014 Ev disputation år 1978 Ev doc/prof Specialistkompetens(-er) och år Arbetsplats(-er) Medicinkliniken i Arvika Centrala och internationella fackliga uppdrag – styrelse, delegationer, arbetsgrupper etc. För Läkarförbundet År För yrkesförening/övrigt År Lokala fackliga uppdrag – styrelse, delegationer, arbetsgrupper etc För lokalförening År Ledamot i styrelsen för SYLF Värmland sedan 2014. Kassör i styrelsen för SYLF Värmland sedan 2015. Ledamot i styreslen för Värmlands läkarförening sedan 2015 Uppdrag i specialitetsförening – För yrkesförenings lokalavdelning styrelse, delegationer, arbetsgrupper etc. Övriga meriter i sak för tänkt uppdrag 112 År FACKLIG MERITFÖRTECKNING Sveriges läkarförbund Namn Födelseår Maria Ehlin Kolk Titel Leg år/läkarexamen Examen januari 2015 AT-läkare Specialistkompetens(-er) och år Ev disputation år 1988 Ev doc/prof Arbetsplats(-er) Akademiska sjukhuset, Uppsala Centrala och internationella fackliga uppdrag – styrelse, delegationer, arbetsgrupper etc. För Läkarförbundet År För yrkesförening/övrigt År Adjungerad till Läkarförbundets centralstyrelse 2010 – 2011 Ordförande i Medicine Studerandes Förbund (MSF) 2010 – 2011 Medlem av Läkarförbundets grundutbildnings och ATgrupp 2010 – 2011 Vice ordförande MSF 2009 – 2010 Medlem av Läkarförbundets utbildning och forskningsdelegation 2008 – 2010 Förbundsstyrelseledamot med utbildningsansvar MSF 2008 – 2009 Lokala fackliga uppdrag – styrelse, delegationer, arbetsgrupper etc För lokalförening År Styrelseledamot SYLF Uppsala 2015- Uppdrag i specialitetsförening – För yrkesförenings lokalavdelning År Styrelseledamot MSF Umeå 2008 - 2010 styrelse, delegationer, arbetsgrupper etc. Övriga meriter i sak för tänkt uppdrag ETUC Youth och Nordvision (2013) Koordinator nätverket Nordvision och styrelseledamot i Europafackets ungdomsstyrelse (ETUC Youth). Nordvision är ett nätverk för unga fackliga och studenter i Nordens centralorganisationer. Europafacket samlar 60 miljoner arbetstagare och ungdomsstyrelsen representerar de unga förtroendevalda samt ungdomssekreterare. Satt på uppdrag av Saco Studentråd. Saco Studentråd (2012) Heltidsarvoderad ordförande. Saco Studentråd är Sveriges största facklig studentorganisation som samlar nära 100 000 studentmedlemmar i 19 studentsektioner tillhörande Sacos medlemsförbund. Studentrådets huvudsakliga uppgift är opinionsbildning inom högre utbildning, arbetsmarknad och studenters trygghet. Uppdraget innebär även en adjungerad plats i Sacos styrelse. Saco Studentråd (2011) Halvtidsarvoderade vice ordförande Aftonbladets ledarskribentsutbildning (2014-2015) Opinionsjournalistikutbildning som inkluderar praktik som ledarskribent på två ledarredaktioner under två veckor vardera. 113 FACKLIG MERITFÖRTECKNING Sveriges läkarförbund Namn Martin Ahlström Födelseår Titel Leg år/läkarexamen M.D. (EU), BC/BA.HM. Examen 2013 Specialistkompetens(-er) och år Ev disputation år - 1979 Ev doc/prof - - Arbetsplats(-er) Sundvsall-Härnösand Länssjukhus (AT) Centrala och internationella fackliga uppdrag – styrelse, delegationer, arbetsgrupper etc. För Läkarförbundet År För yrkesförening/övrigt År Vice Ordf SYLF Västernorrland 2014Ledamot Medelpads läkarförening 2014Projektledare för MSF Utland 2011-2013, adjungerad i styrelsen i MSF Styrelse samma tid för uppbyggandet av MSF Utland. Valberedningsordförande MSF Utland 2013-2014 Lokala fackliga uppdrag – styrelse, delegationer, arbetsgrupper etc För lokalförening År För yrkesförenings lokalavdelning År SYLF/SULK- AT centergruppen för utveckling av ett AT-läkare center i Sundsvall 2013-2014. Ordförande för underföreningen MSF Gdansk 20092011, vice ordf. 2009. Uppdrag i specialitetsförening – styrelse, delegationer, arbetsgrupper etc. - Övriga meriter i sak för tänkt uppdrag SKL/METIS Kursutveckling av kursen Medicinsk juridik för utlandsstuderande läkare 2013-2014 Frontoffice manager på Rica Talk Hotel 2007. Frontoffice manager på Hotel Kensinghton Garden London 2004-2006 4 års Utbildning på Higher Institute of Hospitality Management HotelSchool The Hague, Examen den 30 Augusti 2004. BC/BA.HM (Bachelor in Business and Administration and Hospitality Management) Management Exam report Report för Taxi Stockholm 2003 om optimering av arbetstiden för chaufförer vs dygnets variation av arbetsbelastning ng. Assistent på Industrial Release office, Hotelschool The Hague, Haag, Nederländerna; 2002-2003 Praktik på Europaparlamentet som politisk sekreterare för Charlotte Cederschiöld EP,1999 Förtroendeman Svea Livgarde, under militärtjäntgöring.1999-2000. Ordförande för Moderata Ungdomsförbundet i Stockholms innerstad 1998-2000 Stockholms konstråd 1998-2000 Ordförande för MUF-Östermalm 1997-2000 Stockholm kulturnämnd 1998-2000, Nämndeman 1998-2000, Engelbrekts Kyrkofullmäktige 1998-2000 114 FACKLIG MERITFÖRTECKNING Sveriges läkarförbund Namn Emelie Hultberg Titel ST-läkare inom obstetrik och gynekologi Födelseår Leg år/läkarexamen 2012 (leg) Ev disputation år - 1984 Ev doc/prof - Specialistkompetens(-er) och år - Arbetsplats(-er) Kvinnokliniken, NU-sjukvården (NÄL (Norra Älvsborgs Länssjukhus) och Uddevalla sjukhus) Centrala och internationella fackliga uppdrag – styrelse, delegationer, arbetsgrupper etc. För Läkarförbundet - År För yrkesförening/övrigt - År Lokala fackliga uppdrag – styrelse, delegationer, arbetsgrupper etc För lokalförening År För yrkesförenings lokalavdelning År Styrelseledamot Nordvästra Götalands läkarförening Ordförande SYLF NVGL 2013(NVGL) 2013- Uppdrag i specialitetsförening – styrelse, delegationer, arbetsgrupper etc. - Övriga meriter i sak för tänkt uppdrag Ordförande AT-rådet, NU-sjukvården 2011/2012 Generalsekreterare OMSiS (Ordförandekonventet för Medicine Studerande i Sverige), 2010 Ordinarie studentrepresentant i styrelsen för Göteborgs universitet, 2009-2010 Styrelseledamot för Akademihälsan i Göteborg AB, 2008-2010 Ordförande valberedningen GFS (Göteborgs Förenade Studentkårer), 2008/2009 Ordförande MFG (Medicinska föreningen i Göteborg), heltid, 2007/2008 Studieombudsman för läkarstudenterna, MFG, 2006/2007 Sekreterare i LUR (Läkarutbildningsrådet), MFG, 2005/2006 Flertalet uppdrag som studentrepresentant inom Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, 2004-2008 LEO (Local Exchange Officer) för IFMSA (International Federation of Medical Students’ Associations) i Göteborg, somrarna 2005 & 2006 115 FACKLIG MERITFÖRTECKNING Sveriges läkarförbund Namn Anders Lundberg Födelseår Titel Leg år/läkarexamen AT-läkare Examen 2013 Specialistkompetens(-er) och år Ev disputation år 1986 Ev doc/prof Arbetsplats(-er) Hudiksvalls sjukhus Centrala och internationella fackliga uppdrag – styrelse, delegationer, arbetsgrupper etc. För Läkarförbundet År För yrkesförening/övrigt Adj ledamot centralstyrelsen 2012 Ledamot Utbildnings- och forskningsdelegationen 2010-12 År Vice ordf Medicine Studerandes Förbund 2010-11 Ordförande Medicine Studerandes Förbund 2011-12 Lokala fackliga uppdrag – styrelse, delegationer, arbetsgrupper etc För lokalförening År För yrkesförenings lokalavdelning Adj Stockholms Läkarförenings styrelse 2009-2011 Uppdrag i specialitetsförening – År Ordförande MSF Stockholm 2009-2011 styrelse, delegationer, arbetsgrupper etc. Övriga meriter i sak för tänkt uppdrag Jag har arbetat som organisationsanalytiker med inriktning på sjukvårdens organisation och styrning i flertalet sammanhang, vilket torde vittna om ett genuint intresse för och god grundkunskap inom detta område. - Forskningsinstitutet Ratio (2012) - delförfattare till Tillväxtverkets rapport Varför är det så få idéburna organisationer i välfärden? - Tankesmedjan Timbro (2011-2013) - författare till boken Välfärdens svaga länk och rapporten Skandalen Nya Karolinska) - Forum för Health Policy/Vårdalsstiftelsen (2013) – ett projekt om samordning av välfärdstjänster - Forskningsbolaget IVBAR (avknoppat från KI) (2014-2015) – forskningsprojekt om värdebaserad vård Jag var under tre års tid delägare i bolaget Lundberg & Sehlström, som bistod idéburna organisationer (företrädelsevis ungdomsorganisationer) med utbildning i styrelsearbete, projektledning och organisationsstyrning. Våra kunder innefattade bland andra Röda Korset, Förbundet Unga Forskare och Medicine Studerandes Förbund (där undertecknad höll utbildning i strukturerad projektledning på facklig grundkurs) 116 FACKLIG MERITFÖRTECKNING Namn Maria Joelsson Titel specialistläkare Specialistkompetens(er) och år Sveriges läkarförbund Födelseår Leg år/läkarexamen 2005/2003 Ev disputation år 1977 Ev doc/prof Internmedicin 2012 Arbetsplats(er) Kompetenscentrum hjärtsjukvård, Sunderby sjukhus, Luleå Centrala och internationella fackliga uppdrag – styrelse, delegationer, arbetsgrupper etc. För Läkarförbundet År Ledamot UFO juli 2007juli 2009 Utvecklingsgruppen för Kompetensportföljen juli 2007 mars 2009 För yrkesförening/övrigt År Ledamot SYLF mars 2007mars 2009 Förtroendemannarevisor SYLF mars 2010 Lokala fackliga uppdrag – styrelse, delegationer, arbetsgrupper etc För lokalförening År Ledamot NLF november 2008 september 2013 Representant i samverksansgruppen för division medicin NLL november 2008 januari 2012 Förtroendemannarevisor NLF februari 2014 För yrkesförenings lokalavdelning År Ledamot SYLF Norrbotten november 2006 november 2009 Webredaktör SYLF Norrbotten november 2008 november 2009 Ordförande SYLF Norrbotten nov 2009 januari 2012 Uppdrag i specialitetsförening – styrelse, delegationer, arbetsgrupper etc. Övriga meriter i sak för tänkt uppdrag Länsövergripande STstudierektor NLL september 2013 117 FACKLIG MERITFÖRTECKNING Sveriges läkarförbund Namn Gustaf Födelseår 1975 Biasoletto Titel Leg år/läkarexamen Specialistläkare 2005 Ev disputation år Ev doc/prof Specialistkompetens(-er) och år Obstetrik och gynekologi 2012 Arbetsplats(-er) Kvinnokliniken i Östersund Centrala och internationella fackliga uppdrag – styrelse, delegationer, arbetsgrupper etc. För Läkarförbundet År För yrkesförening/övrigt valberedning SYLF 2010-2014 År Suppleant förtroendemannarevisor SYLF 2013-2015 Lokala fackliga uppdrag – styrelse, delegationer, arbetsgrupper etc För lokalförening År För yrkesförenings lokalavdelning År Styrelseledamot Jämtlands läns läkarförening 2008- Styrelseledamot SYLF Jämtland 2006-2008, 2010 2013 Ordförande SYLF Jämtland 2008-2009, 2010-2011 Valberedning Jämtlands läns läkarförening 2007Valberedning SYLF Jämtland 2011-2013 2008, 2013-2014 Uppdrag i specialitetsförening – styrelse, delegationer, arbetsgrupper etc. Medlem i Hem-ARG, arbets- och referensgrupp inom SFOG Övriga meriter i sak för tänkt uppdrag 118 SYLF i media SYLF i media Under det gångna verksamhetsåret har SYLF synts och hörts i media vid ett stort antal tillfällen. Den enskilt största mediehändelsen var offentliggörandet av årets AT-ranking, som utöver uppslag i Läkartidningen och Dagens Medicin uppmärksammades i en stor del av Sveriges lokaltidningar. I de cirka 100 artiklarna framkommer att AT-rankingen motiverar många landsting att förbättra sin AT, vilket är mycket glädjande. Utöver detta har SYLF under året löpande deltagit i den sjukvårdspolitiska debatten, bland annat genom ledare i Moderna Läkare om yngre läkares forskning, och debattartiklar i Dagens Samhälle och Dagens Medicin om extern kvalitetsgranskning av ST, respektive vikten av god introduktion för nya läkare. SYLF fick även stort genomslag för sin rapport ”Jämlik vård ur underläkarperspektiv”, vilken genererade inslag i bland annat Läkartidningen och Sveriges Radio P4, samt följdes upp med en debattartikel i Dagens Samhälle. SYLF:s ökade tvärprofessionella samarbete (se kapitel fyra i verksamhetsberättelsen) har yttrat sig även i föreningens mediakontakter. Under verksamhetsåret har SYLF debatterat bemanning och handledning i primärvården tillsammans med Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM) och Distriktsläkarföreningen (DLF) och forskande läkares förutsättningar tillsammans med SYLF Stockholm, Stockholms Läkarförening och Linköpings Universitet. SYLF har också debatterat vårdmötets betydelse för jämlik vård tillsammans med Handikappförbunden och Myndigheten för Vårdanalys, samt underläkares bemanning av landets akutmottagningar tillsammans med Medicine Studerandes Förbund (MSF). Dessa samarbeten har ökat SYLF:s möjlighet att få ut och sprida sitt budskap, och styrelsen ser fram emot fortsatta mediesamarbeten med relevanta organisationer i lämpliga frågor under kommande år. Ett axplock av de ovan nämna artiklarna och nyhetsinslagen återfinns på följande sidor 119 120 121 122 123 124 125 Många problem som uppstår i vårdmötet härrör från att vården inte anpassas till individen i tillräcklig utsträckning jämlik vård innebär inte identisk vård åt alla patienter, utan tvärtom olika vård utifrån varje patients unika förutsättningar och behov. Vårdanalys rapport 126 127 Box 5610 – 114 86 Stockholm www.sylf.se
© Copyright 2024