HAPARANDABOSTÄDER
SOMMAR DESIGN KONTORET DESIGN SOM UTVECKLAR HAPARANDABOSTÄDER Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda Innehåll 01 Om Sommardesignkontoret 1 02 Uppdraget 2 03 Arbetsprocessen 3 04 Analys SWOT Identifiering av målgrupper Målgruppsbehov Zoner Parkkaraktärer Konceptskisser 4 4 6 7 8 9 10 05 Konceptförslag Odlingslotter Pergolaparken Kullarna Glashuset Naturstigarna 11 12 14 16 18 21 06 Rekommendationer 22 07 English summary 23 08 Projektteam 24 01 Om Sommar- designkontoret När företag, kommuner och organisationer kommer i kontakt med designstudenter blir resultaten slående. I Sommardesignkontoret får företag möta de ungas värderingar, kunskaper och ohämmade kreativitet och studenterna kommer i kontakt med verkliga uppdrag hos riktiga kunder. SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, har sedan 2001 varit huvudman för Sommar-designkontor runt om i Sverige. Målet är att skapa kreativa miljöer när olika kompetenser möts. Ett Sommardesignkontor består av studenter från högskolor och universitet med olika inriktning. Studenterna samarbetar i flera projekt och får arbeta med problembaserade uppdrag under sju intensiva sommarveckor. Designarena Nord är ett projekt i Norrbotten som drivs av Centek vid Luleå tekniska universitet på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign. Syftet är att öka intresset för industriell design som verktyg för att höja företagens konkurrenskraft och möjligheter att nå nya marknader. Och på så sätt öka tillväxten i Norrbotten. Sommardesignkontoret 2010 Haparanda/Arvidsjaur/ Arjeplog består av en grupp på sex studenter från hela Sverige med anknytning till design i sin utbildning. Kompetensen består av två industridesigners, två designingenjörer, en landskapsarkitekt och en interaktionsdesigner. Dokumentet i din hand beskriver kortfattat utgångspunkt och resultat av sommarens arbete. www.svid.se Haparandabostäder Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda 1 02 Uppdraget Kvarteret Råstenen är ett bostadsområde cirka 4,5 km utanför Haparanda centrum. Här finnns 60 lägenheter som uppfördes på 90-talet. Området består av hyreslägenheter, huvudsakligen 2:or och 3:or samt ett gruppboende. För sex år sedan tog kommunen över skötseln för husen och idag har mycket lite gjorts åt utomhusmiljön. Kommunen önskar höja attraktiviteten för omådet och därmed locka nya hyresgäster samt få ett klientel som stannar i många år. Uppdraget var att utforma en helhetslösning av utomhusmiljön i kvarteret åt Haparandabostäder vilket ska leda till att området får ett mer tilltalande utseende. Detta ska förhoppningsvis även leda till att området blir mer attraktivt och tilldragande för nya hyresgäster samtidigt som det ska fungera som en trevligare och mer stimulerande miljö för de befintliga hyresgästerna. Utomhusmiljön skulle belysa och spegla fyra huvuddelar; att öka ryktet, öka trivsamheten, göra det mer attraktivt samt att locka folk. Detta innebar en mindre detaljerad helhetslösning av området med mer detaljerade inslag. Fokus ligger utanför de självklara utrymmena och lösningen ska kunna användas som inspiration och förlaga för andra liknande områden. 2 Haparandabostäder Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda 03 Arbetsprocessen Arbetet inleddes med ett studiebesök på bostadsområdet och en utvärdering av situationen idag. Det genomfördes också intervjuer med ansvariga personer för området för att få en tydlig bild över de befintliga förhållandena. Projektet började med en förundersökning där kvarteret Råstenen inventerades och kartlades. Detta gjordes dels genom en SWOT-analys för att titta på styrkor, svagheter, hot och möjligheter men också genom att det identifierades ett antal målgrupper som förekom i området. Utifrån målgrupperna och deras behov togs det fram två typer av zoneringar. Dels zonering för trygghet dels för privata och offentliga områden. För varje målgrupp valdes sedan olika parkkaraktärer ut som ansågs mest passande för varje målgrupp och grova skisser skapades över området med utgång från de olika parkkaraktärer som lagts ut i de olika zonerna. En delpresentation resulterade i en vidareutveckling av projektet där barnfamiljer blev den primära målgruppen, och äldre den sekundära. Det enades även om att fokus främst skulle ligga på naturliga miljöer. En helhetslösning utarbetades på hela området utifrån de första skisserna men med fokus på den primära och den sekundära målgruppen. I helhetslösningen skapades sedan ett antal detaljerade nedslag som beskrev området tydligare. Haparandabostäder Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda 3 04 Analys Arbetet startade med ett studiebesök på kvarteret Råstenen för att få en uppfattning om hur det ser ut idag. Utifrån observationerna på plats gjordes även en SWOT-analys för att djupare få en förståelse över området. SWOT-analys I SWOT-analysen analyserades bostadsområdet för att identifiera dess styrkor, möjligheter och svagheter men även för att få en bättre uppfattning om området. Hot utelämnades eftersom det ansågs att det var bättre att fokusera på möjligheter i området istället för hot. 4 Haparandabostäder Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda STYRKOR • Stora gröna ytor • Gemensamhetsutrymmen • Variation • Naturnära • Dagisnära • Lekpark • Vegetation • Cyklande barn SVAGHETER • Belysningen • Zoneringen • Monotont • Slitet • Storskaligt • Stelt uttryck MÖJLIGHETER • Delaktighet • Genomströmning och liv • Gemenskap • Aktiviteter m.m. HOT (Inget angivet) • • • • • • Inget att göra/uppleva Inga mötesplatser Mycket asfalt Rak gångväg Folk känner inte varandra Tomma ytor Kollage över området Haparandabostäder Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda 5 Identifiering av målgrupper Totalt identifierades sju målgrupper för området. Efter ytterligare intervjuer med ansvarig personal och med bakgrund i vilka som var mest representativa för områder begränsades dessa sju till tre stycken: barnfamiljer, äldre samt vuxna utan barn. För varje målgrupp genomfördes en behovs och målgruppsanalys. Från analysen framkom det att samtliga tre utvalda målgrupper alla berördes av de gemensamma kärnvärdena gemenskap, trygghet, dynamik, säkerhet och rum i rum vilka identifierades som viktiga inslag i en framtida utomhusmiljö. Utifrån kärnvärdena skapades moodboards och lifestyleboards. Dessa utgick delvis från de kärnvärden som nämns ovan. Utgångpunkterna för dem var ”Vad är trygghet för barnfamilj?” ”Vad är gemenskap för barnlösa vuxna?” och så vidare. Efter ytterligare undersökningen av området och diskussioner med beställaren valdes avgränsingen av projektet till att bara gälla målgruppen barnfamiljer, med äldre som sekundär målgrupp. Därför kommer främst anaysmaterial från dessa grupper att presenteras. 6 Haparandabostäder Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda Målgruppsbehov Gemenskap – För att öka gemenskapen i området erbjuds ett antal både större och mindre mötesplatser, anpassade för olika målgrupper och för att föra dessa samman. En av de största gemensamhetsutrymmena är odlingslotten i den norra delen av området, pergolaplatsen vid gruppboendet och glashuset. Säkerhet/Trygghet – Genom inslag av buskar samt staket längs ytterkanterna skapas en känsla av ett område som är lite mer privat för de boende. Detta skapar även en känsla av tillhörighet hos de bofasta och som leder till en uppfattning av gemenskap. Det bidrar även till ökad trygghet och säkerhet då utestående personer avskiljs utan att utestängas. Känslan av att tillhöra ett område ökar även en ägandekänsla vilket gör att skadegörelse i området minskar och att personer känner sig mer måna om det som är ens eget. Dynamik & variation – Dynamik och varitation skapas med hjälp av zonerna samt att parkkaraktärerna som skapar en variation i miljön. Denna variation förstärks också genom blandningen mellan det vilda och naturliga samt de mer lugnare mötesplatserna så som odlingsplatsen, glashuset och pergolaparken. Dynamiken kan också ske i vegetationen och genom skötseln. Rum i rum – Med hjälp av parkkaraktärerna har olika rum och variationer skapats inom området. Dessa kan fungera som mötesplatser så väl som en lugn och avskild miljö som passar lika bra för barnfamiljen som för de äldre. De största av dessa rum kommer att presenteras som detaljnedslag. Trygghet – Med barnfamiljen som primär målgrupp fokuserade uppbyggnaden av utomhusmiljön på de trygghetszoner som lokaliserats i analysen. Kring husen och uteplatserna förstärktes intrycket av privata och trygga zoner genom att använda parkkaraktärerna. Dessa fungerar även som naturliga övergångszoner för barnens upptäcktsfärd ut till de mer trygga zonerna i mitten av området och i utkanten av området. Haparandabostäder Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda 7 Zoner Området delades upp i två övergripande zoneringar. Den ena skapar zoner från privat till offentlig med mellanzonerna semiprivatoch semioffentlig. Med hjälp av dessa bygger och utformas utemiljön så varierande som möjligt. Zoneringen erbjuder målgrupperna en miljö som både kan nyttjas privat och offentlig där alla kan känna sig välkomna. Uteplatserna och zonen närmast husen gjordes privata för att möta behovet av trygghet. Entreérna gjordes semiprivata liksom områden kring förråd och tvättstuga. Gångarna gjordes semioffentliga för att välkomna alla som har ett ärende till området. De ytor som lämpades för mötesplatser gjordes även de semioffentliga. Överlag blir området främst semiprivat. Detta för att skapa en gemensam privat känsla gentemeot området utanför vilket leder till en ökad gemenskap inne i kvarteret. Zonindelningen för barn utgick från tre zoner: den innersta benämndes T (trygg), den yttersta U (utmaning) och zonen där emellan (mellanzonen). Zoneringen är gjord utefter att barn i olika åldrar använder sin utemiljö på olika sätt. Småbarn som föredrar tryggheten nära hemmet och föräldrarna, de äldre barnen som lockas av utmaningen och mellanzonen för de barn som är på väg bort från tryggheten. 8 Haparandabostäder Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda Parkkaraktärer Parkkaraktärerna har använts för att skapa olika kvaliteér och karaktärer inom området. Då kvarteret nyttjas av flera målgrupper, som alla använder sin utemiljö på olika sätt, förstärker parkkaraktärerna variationen med flera olika karaktärer. På så sätt kunde utemiljön utformas för att passa alla målgruppers behov. Parkkaraktärerna är totalt åtta stycken. Till området valdes karaktärer som ansågs kunna tillgodose målgruppernas behov. Rich in species -karaktären utgörs av en rik flora och fauna. En upplvelse av en naturlik miljö där flera växtoch djurarter går att upptäcka. Wild -kännetecknas av en tillsynes opåverkad miljö. Lugn och ger ett intryck av att ha uppstått på egen hand. Pleasure garden -robust miljö som tål att barn klättrar och springer på platsen. Trygg och lekfull plats för barn. Serene -en rofylld miljö som fungerar som en lugn oas att dra sig tillbaka till. Festive -kulturpräglad plats för evenemang och som underhållning. Plats för social samvaro. The common -öppen, robust och tålig miljö för liv och rörelse. Culture -består av element och upplevelser som påminner om en svunnen tid och väcker minnen. Haparandabostäder Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda 9 Konceptskisser Baserat på analyser, behov, zonering och parkkaraktärer skissades tre konceptförslag fram med grund i de tre målgrupperna. Efter möte med beställaren valdes det primära samt de sekundära koncepten ut. I vidareutvecklingen av de tre konceptförslagen integrerades de i ett slutgiltligt konceptförslag som sedan utvärderades, utvecklades och visualiserades. 10 Haparandabostäder Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda 05 Konceptförslag Helhetslösningen är en naturlig miljö som vänder sig till barnfamiljen men som även har äldre i åtanke. För att nå det övergripande målet med projektet fokuserades planlösningen främst på målgruppens behov; gemenskap, trygghet, säkerhet, dynamik/variation och rum i rum. FD FD I helhet skapades en miljö för äventyr och aktivitet men också med mötesplatser både för äldre och yngre. Miljön erbjuder variation i en liten skala som är anpassad för barn. Olika zoner har använts för att tillgodose både små och stora barn. Innanför bostadshusen finns trygghetszoner som vänder sig till yngre barn och ju längre bort från husen ju mer utmanande är det för barnen. Ytterkanterna lämnas i detta skede orörda då de behöver utformas på ett sånt sätt att yngre barn föredrar att befinna sig i den trygga zonen i mitten, samtidigt som de ska signalera att området är semiprivat. Parkkaraktärerna i området valdes ut för att förstärka den naturliga miljön som här får ett stort utrymme. Där leder vägar till nya spännande lekrum som skapas av naturen själv eller av naturliga material. FD KV G G FD G G G Haparandabostäder Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda 11 Odlingslotter För att öka gemenskapen och lära känna sina grannar finns odlingslotter i området. Här kan personer umgås över generationsgränser, gammal som ung kan samlas för att odla tillsammans. Det ger även tillfällen för kunskapsutbyte mellan människor, engagemang och möjlighet för skörd. För de äldre kan det här bli en anledning att komma ut istället för att bli stillasittande och för de yngre är det en föränderlig miljö där ansvar och upptäcktslusta blandas. Området ligger i kontakt med gruppboendet där det finns personal som håller uppsikt över området och förhoppningsvis kan det leda till att skadegörelse inte blir aktuellt. Odling är även en bra terapiform som kan utnyttjas av personerna i gruppboendet. FD FD FD KV G G FD G G G 12 Haparandabostäder Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda Koncepförslag för odlingslotter Haparandabostäder Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda 13 Pergolaparken På andra sidan gruppboendet in mot innergården föreslogs ett gemensamhetsutrymme med plats för sittplatser och grillmöjligheter. En pergola ramar in området och ger ett rofyllt och tryggt uterum. FD FD Detta område fungerar både som en mötesplats och för att utforska och möta naturen nära hemmet. Intill pergolan finns en öppen gräsmatta samt en vattensamling som ger variation i miljön och skapar en spännande upptäcktsplats för barn. Här kan barnen doppa fötterna om sommaren och åka skridskor om vintern. Vattnet är en attraktionsplats både för djur och människor och bidrar till ökat djur- och växtlighet. FD KV G G I och med storleken på området finns det plats för både aktiva grupper men även passiva observatörer, samtidigt som de vistas i samma miljö ger detta upphov till gemenskap. Den mer aktiva delen består av en öppen yta, inramad av träd som med kronorna sluter rummet. Ytan är stor nog att användas till boulebanor, som en fotbollsplan och andra aktiviteter. Områdets ska fungera som en rofylld, lockande och stimulerande miljö som ska uppmuntra människor till att umgås. 14 Haparandabostäder Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda FD G G G Koncepförslag för pergolaparken Haparandabostäder Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda 15 Kullarna För att framkalla den lekfulla miljön är topografin viktig. Den skapar naturliga lekplatser för barn, skapar utsiktsposter, uppmuntrar till lek och ökar känslan av rumslighet och avgränsningar. Här finns en chans för barnen att leka lite mer fritt men fortfarande i tryggheten på området och med uppsikt från föräldrar och andra boende. Det finns inslag av traditionella lekredskap som sand och rutschkana och det blir en länk till det mer kuperade området utanför, en naturlig övergångszon mellan de yttre och inre områdena. FD FD FD KV G G FD G G G 16 Haparandabostäder Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda Koncepförslag för kullarna Haparandabostäder Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda 17 Glashuset Glashuset är en mötesplats som fungerar bra att använda året om. På vintern ger det en möjlighet att komma ut och på sommaren blir det en samlingsplats i skydd från regn och vind. Det kan även fungera som ett drivhus för odlingslotterna, i och med det isoleras inte bara arbetet med odlingslotterna till den norra delen av området. FD FD Detta är en plats för de som vill deltaga men bara som observatörer. Platsen är något mer avskild och privat än den mer öppna pergolaparken. Steget till att sitta här och vara observatör är kort från att vara observatör ifrån sin lägenhet. FD KV G G FD G G G 18 Haparandabostäder Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda Koncepförslag för glashuset Haparandabostäder Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda 19 Naturstigarna För de lite äldre barnen finns ett stråk med sysselsättningar där topografi, natur och labyrinter skapar aktivitet och möten. Att leka i naturliga miljöer är stimulerande och ökar barnens motorik. Det är också en möjlighet för barnen att vara hemlighetsfulla och komma ifrån den vuxna miljön. Här finns det också tillfällen för barnen att skapa egna gångvägar och rum i vegetationen och därmed skapa egna privata tillflyktsorter. FD FD FD KV G G FD G G G 20 Haparandabostäder Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda Koncepförslag för naturstigarna Haparandabostäder Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda 21 06 Rekommendationer Förutom de föreslagna förändringarna i utomhusmiljön rekommenderas även att Haparanda Bostäder fungerar som en initiativtagare för träffar inom bostadsområdet. Genom att bjuda in till möten för att skapa ett engagemang i utomhusmiljön leder det till att personer som till vardags bor grannar men som kanske inte spontant umgås börjar träffas. Genom att uppmuntra till träffar samt att genomföra förändringar i utomhusmiljön ökar även gemenskapen, tryggheten och säkerheten i området vilket kommer att leda till att personer trivs. Människor som trivs där de bor är mindre benägna att byte område, och långvariga hyresgäster ökar attraktiviteten av området. Människor pratar gärna om sin närmiljö vilket ger upphov till positiva rykten om området. Den första och viktigaste förändringen i utomhusmiljön i kvarteret Råstenen bör vara utvecklingn av de gemensamhetsytor som finns så att dessa blir ännu mer attraktiva för att umgås på och ger möjligheter till aktiviteter. Idag finns det inte ens sittplatser på dessa vilket inte inbjuder till anvädning av ytorna. Området bör också anpassas till den primära och sekundära målgruppen. Genom att visa för målgrupperna att området uppfyller deras behov blir det genast mycket mer attraktivt. Som ett nästa steg i utformningen av utomhusmiljön bör fortsatta analyser gällande ståndort för att få fram en naturlig vegetation. Därtill behövs växtlista, sköteselplan, höjdsättningar,belysningsplan samt materialval. 22 Haparandabostäder Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda 07 English summary Råstenen is a residential area located 4,5 kilometers outside Haparanda in the north of Sweden, close to the Finnish border. In the area there are a total of 60 apartments and also a “group home” for people with mild mental disabilities. Haparandebostäder which is responsible for Råstenen has addressed the Summer Design Office to get inspiration and creative ideas about how the outdoor environment in the area can be improved. Not much have been done to the area to this date, and Haparandabostäders wish is to make it more attractive for new residents and inspiring for the ones who already live there. The primary target group for this project was families with children but the final concept also support the needs of the second usergroup the elderly, and to present ideas on how to integrate the two. The main objective was to make the layout of the environment support joint activities for the residents. This will hopefully lead to increase the friendship between neighbours. The final concept was a total remake of the area with more detailed descriptions of five smaller areas within the whole. The focus has been on creating natural playground for the children, an environment that is rich in species, which encourage exploration around the area but also further into the wild. Haparandabostäder Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda 23 08 Projektteam 24 Haparandabostäder Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda Gruppen består av Ingrid Mårtensson, Hampus Edström och Jennie Månsson. Projektledare Karoline Pettersson Handledare Jon Håkansson Handledare David Larsson [email protected] [email protected] [email protected] Hampus Edström Utbildad industridesigner på Designhögskolan vid Umeå universitet. Jennie Månsson Utbildad landskapsarkitekt vid Sveriges lantbruksuniversitet. Jens Kallin Utbildad civilingenjör inom teknisk design vid Luleå tekniska universitet. [email protected] [email protected] [email protected] Ingrid Mårtensson Utbildad interaktionsdesigner vid Linköpings universitet. Tomas Wennberg Utbildad civilingenjör inom teknisk design vid Luleå tekniska universitet. Lisa Lindberg Utbildad industridesigner på Designhögskolan vid Umeå universitet. [email protected] [email protected] [email protected] Haparandabostäder Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda 25 Designarena Nord är ett projekt i Norrbotten som drivs av Centek vid Luleå tekniska universitet på uppdrag av Stiftelsen Svensk Industridesign, SVID. Syftet är att öka intresset för industriell design som verktyg för att höja företagens konkurrenskraft och möjligheter att nå nya marknader. Och på så sätt öka tillväxten i Norrbotten. Sommardesignkontoret 2010 Arvidsjaur/Arjeplog/Haparanda Sommardesignkontoret är en unik satsning från SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, med syftet att sammanföra studenter och näringsliv att öka kunskapen om design bland företag och kommuner. Kvarteret Råstenen är ett bostadsområde cirka 4,5 km utanför Haparandacentrum med 60 lägenheter som uppfördes på 90-talet. Området har för närvarande inget gott rykte bland invånarna i kommunen och det har varit stor omsättning av hyresgäster. Uppdrag är att utforma en helhetslösning av utomhusmiljön åt kommunen, i ovan nämnt bostadsområde, vilket ska leda till att området får ett mer tilltalande utseende. Detta innebar en mindre detaljerad helhetslösning av området med mer detaljerade inslag med fokus på naturliga lekplatser och olika typer av zoner. Den primära målgrupp är barnfamiljen med den sekundära målgruppen äldre som också ska nyttja området. SVID:s regionalkontor i Norrbotten och Västerbotten Centek 977 75 Luleå 0920-49 18 70 www.designarenanord.se www.svid.se
© Copyright 2024