Förskolans kvalitetsrapport

Barn och utbildning i Köping
Kvalitetsrapport för förskola och
annan pedagogisk verksamhet
Sammanfattning och utvärdering av läsåret 2014-2015
”Vi måste utbilda barn för en värld som krymper, en värld som
kryper närmare och en värld som vi vet är annorlunda än vår.”
(Alva Myrdal 1948)
© Köpings kommun
Rapporten skriven av:
Yvonne Karlsson
Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se.
Innehåll
Innehåll
Förskola och annan pedagogisk verksamhet i Köping läsåret 2014/2015
4
Normer och värden
Slutsatser
Förbättringsområde till läsåret 2015-2016
7
7
7
Utveckling och lärande
Slutsatser
Förbättringsområden till läsåret 2015-2016
8
8
9
Barns inflytande
Slutsatser
Analys
Förbättringsområden till läsåret 2015-2016
10
10
10
10
Förskola och hem
Slutsatser
Analys
Förbättringsområden till läsåret 2015-2016
11
11
11
11
Förskolan i Köping - 3
Förskola och annan pedagogisk verksamhet i Köping läsåret 2014/2015
Förskola och annan pedagogisk verksamhet i Köping läsåret
2014/2015
Organisation
Projektet ”Förskola i förändring” har pågått sedan 2011 i syfte att tillskapa fler
förskoleplatser, särskilt på den östra sidan, och i den mån det är möjligt gå ur icke
ändamålsenliga lokaler eller enavdelningsförskolor. Under läsåret har Skogsborgens förskola
med 8 avdelningar tillkommit och i mars 2016 beräknas en 4 avdelningsförskola stå klar på
den östra sidan av Köping.
Hittills har vi gått ur 4 enavdelningsförskolor och senast 2014 flyttade förskolan Ärlan in i
Skogsborgens nya lokaler tillsammans med Domherrens 4 avdelningar och Parkrinkens 2
förskoleavdelningar som varit inrymda i moduler.
Under vårterminen 2015 omorganiserades Skogsbrynets förskola till grundskola. De 10
avdelningarna delades upp så 4 avdelningar gick till Fyrklöverns förskola (Centrumenheten)
i f.d. Domherrens lokaler, samt 6 avdelningar som under hösten 2015 planeras gå in i
moduler, Sagostugans förskola (Kristinelundsenheten). Under vårterminen 2015 upphörde
Solbackens enhet där förskolorna Solbacken och Solrosen har gått över till Lärkans enhet.
Förskolan Blåmesen har under vårterminen 2015 övergått till Trollsländans enhet.
Under vårterminen 2016 beräknas projektet ”Förskola i förändring” vara etablerad, vilket
innebär att vi har sju förskoleenheter som tidigare d.v.s. Trollsländans förskoleenhet,
Kristinelunds förskoleenhet, Ullvigårdens förskoleenhet (väster), Centrums förkoleenhet och
Skogsborgens förskoleenhet (centralt) samt Lärkans förskoleenhet och Munktorp/Himmetas
förskoleenhet (öster).
Förutom förskola bedrivs även annan pedagogisk verksamhet i form av pedagogisk omsorg
(6 familjedaghem) samt omsorg på obekväm tid (natt, kväll o helgverksamhet).
I Köping finns även två fristående förskolor som kommunen har tillsynsansvar över.
Förskolans kockar har under läsåret gått över från förskolechefernas tillhörighet till
måltidschef för förskolan.
Förskolans personalpool har omorganiserats till att under läsåret fördelas ut på respektive
enheter. Poolfunktionen fortsätter som tidigare, antalet personal har blivit färre och de utgår
från sin bas- enhet.
Personal
I Förskolan Köping arbetar 226 personal som till övervägande del består av yrkesgrupperna
förskollärare och barnskötare. Andelen förskollärare är 65 % och barnskötare 35 %. Vi ser
en ökad rörlighet av personal och rekryteringsläget har under läsåret försvårats pga. stor
efterfrågan på förskollärare.
En förskolechef har avslutat sin tjänst under våren liksom att en ny har anställts. Två
specialpedagoger arbetar inom förskolan, där två har nyanställts under året då en går i
pension till sommaren. En förskolesamordnare har anställts med uppdrag för placering av
barn, systemansvar för webbverktyget Hypernet samt VFU samordnare.
Förskolan i Köping - 4
Förskola och annan pedagogisk verksamhet i Köping läsåret 2014/2015
Barn
Under läsåret har förskolan som mest haft 1003 barn placerade och inom annan pedagogisk
verksamhet 42 barn. Som tidigare år har även i år grupperna förtätats en del under
vårterminen innan femåringarna går över till förskoleklass. Grupperna har varierat mellan
16-17 barn i småbarnsgrupp och 20-22 i syskongrupp. Vissa grupper har tillfälligt varit
mindre där barn i behov av särskilt stöd har sin placering. Placeringar har skett inom den
lagstadgade tiden fyra månader. Större efterfrågan på platser finns på Köpings östra sida
liksom i Munktorp.
Verksamhet
Under läsåret har avtal slutits om ytterligare två övningsförskolor, en mot Mälardalens
högskola och en mot Örebro universitet. Under förra läsåret startade den första
övningsförskolan mot Mälardalens högskola. Syftet är att höja kvaliteten generellt genom att
förena teori och praktik på ett mer tydligt och mer omfattande sätt än tidigare. Vår
målsättning är att alla förskolor i Köping ska bli övningsförskolor.
Personalrepresentanter har under läsåret utbildats i webbverktyget Hypernet d.v.s. ett
modernare och mer effektivt system för att registrera barnens närvaro på förskolan (Hypernet
direkt) liksom Hypernet Analys där förskolesamordnare och chefer ska kunna ta fram
rapporter med historik liksom i planeringssyfte. Användningen av Hypernet direkt ska ske
fullt ut från början av nästa läsår. Under våren 2016 planeras Hypernet förskola att tas i bruk
som ersätter nuvarande Dexter där föräldrar i dag söker förskoleplats och lägger in barnens
schema.
Ett projekt där förändringar i lärandemiljön stimulera barnens läs- och skrivutveckling har
pågått under läsåret. Förväntningarna är nu att personal som fortbidats verkställer och
integrerar arbetet så barnen i högre grad grundlägger ett intresse för läs och skrivutveckling i
deras fortsatta lärande.
Kvalitetsuppföljning 2014/2015
Läsårets föräldraenkät hade en lägre svarsfrekvens (67 %), än tidigare år (87 %). Det
specifika resultatet för de olika enheterna redovisas i förskolechefernas
kvalitetsuppföljningar. Jag hänvisar även till respektive förskolechefs specifika resultat för
de olika målområdena i deras egna kvalitetsuppföljningar och väljer att här redovisa
slutsatser utifrån de sju förskoleenheternas kvalitetsuppföljningar, analysera detta samt
föreslå förbättringsområden.
Inom förskola och annan pedagogisk verksamhet är det kanske inte alltid
utvärderingsresultaten som i sig är viktigast utan de processer som utvärderingen kan sätta
igång och de diskussioner som kan uppstå i samband med utvärderingsprocessen.
Samtidigt som kvalitetsarbetet utvecklas behöver det också bli en högre likvärdighet mellan
avdelningar, förskolor och enheter. För att bli mer konkret kring begreppet likvärdighet ser
jag det både möjligt och nödvändigt att arbeta generellt och likvärdigt med introduktions/
inskolningssamtal, utvecklingssamtal och plan för ett interkulturellt förhållningssätt.
Min bedömning är att förskolan Köping utvecklas kontinuerligt inom olika områden där jag
ser dialogen, reflektionsarbetet, ett nytänkande kring den reviderade läroplanen och
samarbetet som betydelsefulla framgångfaktorer.
Personal inom förskola och annan pedagogisk verksamhet har ett viktigt samhällsuppdrag
med ansvar för kommande generationers grundläggande utbildning och fostran. Här ser jag
det nödvändigt att höja och stärka nivån när det gäller yrkesetik och professionalism där det
Förskolan i Köping - 5
Förskola och annan pedagogisk verksamhet i Köping läsåret 2014/2015
visar sig förekomma brister. Forskningen visar genomgående att förhållningssätt och
kompetens är viktigare indikatorer på kvalitet än exempelvis barngruppens storlek eller
lokalernas utformning.
Jag vill också lyfta fram området för hållbar utveckling som egentligen kan sägas omfatta
allt som ingår i förskolans verksamhet. Min förhoppning är att vi än mer kan arbeta utifrån
helheter d.v.s. ha ett perspektivtänkande på det vi gör som ekonomiskt, ekologiskt, socialt
och kulturellt. Där ingår bl.a. resursfördelning, ekologisk mat gjord från grunden, en giftfri
förskola, tidiga insatser och interkulturalitet.
Allt detta arbetar personal och chefer med dagligen inom våra verksamheter som en viktig
del av Köping, Sverige och världen! Tack för ert engagemang och bidrag!
Yvonne Karlsson
Utvecklingsledare/chef Förskolan Köping
Faktaruta
Kommunala förskoleenheter:
Skogsborgen 8 avdelningar, ca 150 barn
Lärkan 11 avdelningar, ca 200 barn
Trollsländan 13 avdelningar, ca 250 barn
Solbacken 4 avdelningar, ca 65 barn
Ullvigården 7 avdelningar, ca 120 barn
Skogsbrynet 9 avdelningar, ca 180 barn
Munktorp/Himmeta, inkluderar dagbarnvårdare och nattverksamhet, 5
avdelningar, ca 90 barn
Fristående förskolor
Benjamin förskola 2 avdelningar, ca 30 barn
Sörgårdens förskola 2 avdelningar, ca 20 barn
Förskolan i Köping - 6
Normer och värden
Normer och värden
Slutsatser
•
Att personal generellt har utvecklat en större öppenhet och dialog kring området vilket
är positivt. Ett professionellt förhållningssätt saknas hos delar av personalen vilket
innebär att de inte verkar som goda förebilder för barn och andra vuxna utifrån
förskolans uppdrag och värdegrund.
•
Att innehållet i likabehandlingsplaner och planer mot trakasserier och kränkande
behandling har utvecklats men är inte ett levande material som ständigt reflekteras,
diskuteras och följs upp.
•
Att personalen i olika grad har påbörjat ett framgångsrikt arbete med lärandemiljöns
utformning, särskilt när det gäller att inspirera och stimulera till barnens läs och
skrivutveckling. Säkerheten i inne- och utemiljön behöver ständigt ses över.
•
Att information och kommunikationen till föräldrar behöver förändras och utökas så
föräldrars delaktighet, kunskap och inflytande utvecklas- för barnens bästa.
Analys
Medvetenhet kring personalens egna förhållningssätt och dess betydelse för förskolans
kvalitetsutveckling har förbättrats på en del avdelningar, men inte hos samtliga. Det
förekommer att personal uttrycker egna värderingar och attityder som inte är förenligt med
förskolans uppdrag och grundläggande värden. Här kan jag se att arbetet med
likabehandlingsplaner och planer mot trakasserier och kränkande behandling inte följs och
integreras i verksamhetens dagliga arbete utan hanteras som en enskild del, vilket inte är
syftet.
Barns trygghet ska prioriteras som en grundläggande förutsättning för att lärande ska kunna
ske och föräldrar tryggt ska kunna lämna sina barn på förskola eller annan pedagogisk
verksamhet. Personalen har påbörjat ett framgångsrikt arbete med lärandemiljöns
utformning som ett led i att utveckla barns trygghet och därmed även deras lärande.
För att garantera barns säkerhet på förskolan måste krishanteringsplaner liksom det
förebyggande kartläggningsarbete ske kontinuerligt utifrån ett barn- och
verksamhetsperspektiv för att ge resultat.
Föräldraenkäternas resultat ska diskuteras tillsammans med föräldragrupperna utifrån de
svar som inkommit. Först då kan förståelse öka för hur personal och föräldrar tillsammans
kan ge barnen så goda förutsättningar som möjligt utifrån förskolans uppdrag och
föräldrars ansvarsområden.
Förbättringsområde till läsåret 2015-2016
•
Verksamhetspersonal liksom förskolechefer har ett utpekat ansvar att reagera och agera
i de fall förhållningssättet strider mot förskolans uppdrag och värdegrund.
•
Arbeta långsiktigt och integrerat med att dagligen praktisera likabehandlingsplaner
samt planer mot trakasserier och kränkande behandling.
•
Arbeta för en säker inne och utemiljö samt aktualisera krisplanearbetet som en
förebyggande insats.
Förskolan i Köping - 7
Utveckling och lärande
Utveckling och lärande
Slutsatser
•
Den språkliga och kommunikativa förmågan hos barn har ökat på en del avdelningar.
•
Alla enheter har inte organiserat tid i tillräcklig omfattning för att utveckla mål,
strategier och verktyg genom samtal, reflektion och diskussion som en grund för det
systematiska kvalitetsarbetet och för att öva barns förmågor för målområdet lärande
och utveckling. Alla (avdelningar/enskild personal) nyttjar inte sin tilldelade tid.
•
Personal har behov av fortbildning och att öva pedagogisk dokumentation som
arbetsverktyg som ett led i att dokumentera barns lärande och utveckling.
•
Samtliga enheter behöver se över sina underlag alt. utveckla underlag för
utvecklingssamtal.
•
Samtliga enheter behöver arbeta mer aktivt, hållbart och långsiktigt med flerspråkighet
och ett interkulturellt förhållningssätt.
Analys
Läsårets utvecklingsarbete utifrån förskolans och annan pedagogisk verksamhets
handlingsplan för utvecklandet av läs- och skrivstimulans har bidragit till att den språkliga
och kommunikativa förmågan hos barnen har utvecklats på en del enheter/avdelningar.
Att följa barns utveckling och lärande förväntas starta upp ett processarbete hos personalen
som kräver dokumentation. Personalgrupper har påbörjat ett lärande när det gäller
pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg för att synliggöra lärprocesser. Stort
intresse finns för att lära mer och är ett utvecklingsområde för de flesta.
Som dokumentation på webben har några enheter nu informerat sig kring webbverktyget
Pluttra som redan nu på en enhet används som ett stöd för pedagogisk dokumentation i det
systematiska kvalitetsarbetet.
Lärandeprocesser behöver dokumenteras för att barn ska kunna vara delaktiga och ha
inflytande och förståelse för sitt förändrade kunnande. Likaså för att personalen ska kunna
öka omfattningen och kvaliteten på sin planering, utvärdering, kunna reflektera och stödja
varandra i ett kollegialt lärande, samt se skillnader där barnet utfört en aktivitet i form av
sysselsättning eller en aktivitet som synliggör och medvetandegör ett lärande. Dessutom
att föräldrar i det vardagliga mötet ska kunna få ta del av detta t.ex. i utvecklingssamtal.
Underlag för utvecklingssamtal har arbetats fram på flera avdelningar och testas nu för att
se om verksamheten kan beröra de frågor som föräldrar mer önskar få svar på respektive att
personalen förmedlar och förklarar läroplanens intentioner och mål. Utvecklingssamtalen
är reglerade i läroplanen och handlar om samarbete och delat ansvar som ska komma till
uttryck på ett mer strukturerat, formellt och målinriktat sätt än i det dagliga mötet. Här ser
jag möjligheter för personalen att visa sin kompetens och professionalitet utifrån vårt
uppdrag samt för föräldrar att ge sin bild av barnet i hemmiljö vilket binder samman de
båda sfärerna – för barnets bästa.
Samtliga enheter nämner modersmålsstöd och flerspråkighet i förskolan som ett område de
behöver få mer strategier och kunskap kring för att se det som en integrerad del i förskolans
dagliga verksamhet. I en kartläggning framkom att förskolan innehar 42 olika språk vilket
ska ses som en mångfald som berikar. Det krävs dock att vi tar vara på möjligheterna.
Förskolan i Köping - 8
Utveckling och lärande
Pedagogernas förhållningssätt och inställning till flerspråkighet är avgörande för barnens
identitets och språkutveckling.
Material och metoder efterfrågas och från hösten startar ett projekt med kulturtolkar på en
av enheterna i samverkan med Jobbcenter (Social och arbetsmarknadsförvaltningen) för att
underlätta för språkförståelse och länka över mellan olika kulturer. I första hand i
Somaliska och Arabiska.
Förbättringsområden till läsåret 2015-2016
•
•
•
•
Fortsätta arbetet med att utveckla lärandemiljön (både ute som inne) för att stimulera
barns läs-, skriv, och matematiska förmågor. En lärande miljö som även dagligen
behöver innehåll drama, rörelse, och lek som metoder för att öva barns färdigheter och
förmågor.
Genom kompetensutveckling och övande utveckla personalens förståelse och
hanterbarhet i pedagogisk dokumentation för att dokumentera de lärprocesser som hela
tiden pågår bland barn i den pedagogiska verksamheten - där vi har förmåga och vilja
att se dem.
Arbeta fram underlag för förskolans utvecklingssamtal för att öka likvärdigheten
mellan enheter och förskolans läroplan som förmedlas på ett professionellt sätt. Arbeta
fram en plan för förskolan för att öka interkulturaliteten som ett led i den kommunala
integrationsplanen.
Fortsätta att utveckla projektet med kulturtolkar till att gälla hela förskolan i Köping.
Förskolan i Köping - 9
Barns inflytande
Barns inflytande
Slutsatser
• Området är svårt att definiera för många vilket resulterat i en del
•
kompetensutvecklande insatser som bl.a. litteraturstudier med efterföljande reflektioner
och diskussioner.
Det saknas dokumentation om när och hur inflytande och delaktighet sker och vad det
leder fram till.
Analys
Hur vi tar tillvara barns tankar, erfarenheter och idéer beror på hur vi själva ser på
demokrati och hur vi lyssnar till människor (stora som små), hur vi samspelar med dem och
respekterar varandra. Vågar personalen ge barnen inflytande och delaktighet eller styr
vuxna verksamheten av rädsla för att det blir kaos, eller utifrån en tidigare barnsyn som inte
längre är gällande.
Begreppen behöver problematiseras så personal kan känna sig trygga i den egna
pedagogiska grundsynen, förskolans pedagogiska samsyn, barn-, och demokratisyn och hur
vi hanterar situationer där barn och vuxna tar ett gemensamt ansvar för förskolans vardag i
sin helhet.
Förbättringsområden till läsåret 2015-2016
• Att se på förskolans pedagogiska arbete utifrån en helhet med olika målområden och
utifrån detta reflektera/diskutera barns delaktighet och inflytande i relation till normer
och värden, utveckling och lärande, barns inflytande, förskola/hem. Vilken barnsyn,
kunskapssyn, demokratisyn och samsyn har vi när vi diskuterar barnets bästa?
Förskolan i Köping - 10
Förskola och hem
Förskola och hem
Slutsatser
• Den dagliga kontakten mellan förskola och föräldrar är generellt god.
• En sjunkande svarsfrekvens angående den årliga föräldraenkäten där frågor ställs
•
•
•
utifrån läroplanens mål och riktlinjer.
Ett minskat intresse till stor del från föräldrars sida när det gäller traditionella
föräldramöten.
Svårigheter i att hitta engagerade föräldrarepresentanter på en del enheter till de
föräldraråd som startats upp. På vissa enheter har föräldrarådsverksamheten legat nere
med anledning av flytt mm.
Kommunikations- och informationsbrister där dokument och planer mestadels
fortfarande är på svenska. Föräldraenkäterna är översatta till de fem vanligaste språken
och tolk använd sporadiskt vid behov.
Analys
Arbetet i förskolans ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen.
Förskolan ska vara tydlig i fråga om mål och innehåll och behöver hitta nya forum och sätt
att kommunicera då de traditionella inte fungerar. Samhället har förändrats med nya
familjekonstellationer och möten mellan olika kulturer vilket förskolan behöver förhålla sig
till.
Diskussioner förs i förskolans ledningsgrupp om att ersätta föräldraenkäten med månadens
fråga för att få reda på hur föräldrar tänker och känner kring verksamheten i förskolan.
På vissa enheter är andra former av föräldrakvällar (än traditionella föräldramöten) mm
välbesökta vilket visar på att förskolan behöver tänka nytt.
Diskussioner har i ledningsgruppen även förts kring att arbeta fram underlag för
inskolnings/introduktionssamtal, dels för att öka likvärdigheten inom förskolan men även
för att utnyttja möjligheter att skapa goda relationer med vårdnadshavare och förmedla
information samt bygga upp en tillit för det fortsatta samarbetet.
Samma tanke som ovan gäller för utvecklingssamtal som praktiserats utifrån ett utarbetat
underlag på några enheter. Det har förekommit brister i utvecklingssamtal vilket påtalas
från föräldrar och där förskollärarna ansvarar för innehåll, utformning och genomförande.
En av enheterna har dokumentationsverktyget Pluttra där föräldrar kan vara delaktiga. Då
förskolans dokumentation är bristfällig har satsningen legat på is men skall ta ny fart från
hösten -15.
Förbättringsområden till läsåret 2015-2016
• Förskolan behöver hitta nya former för samverkan med vårdnadshavare.
• Ett likvärdigt underlag för inskolnings-, och utvecklingssamtal behöver tas fram eller
•
anpassas utifrån de som redan är utarbetat.
Arbeta för att barn som är flerspråkiga tillsammans med vårdnadshavare får likvärdiga
förutsättningar som övriga.
Förskolan i Köping - 11