BESLUTSUNDERLAG Datum 2015-09-13 Kommunfullmäktige Ärende Beslutsunderlag 1. Lokal riktlinje för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv Dnr 2015-000159 Förslag 2. Avgifter inom äldreomsorgen 2016 Dnr 2015-000140 - Förslag Bestämmelser, taxor och avgifter för tillsyn inom livsmedelslagen och miljöbalken Dnr 2015-000149 - Protokollsutdrag 4. Reglemente för Rådet för funktionshindrade och äldre Dnr 2015-000143 Förslag 5. Motion om mobiltelefonpolicy på Nossebro skola 6-9 Dnr 2015-000081 Motion 6. Kulturplan 2015-2018 Dnr 2015-000148 Förslag 7. Motion om bostadsbyggande i Essunga kommun Dnr 2014-000144 Motion 8. Skaraborgs Kommunalförbunds Förbundsordning Dnr 2015-000165 - Protokollsutdrag SKF Val av nämndemän för mandatperioden 2016-2019 Dnr 2015-000142 Information 3. 9. - Protokollsutdrag - Förslag - Reviderad förbundsordning Lokal riktlinje för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv Dokumenttyp Fastställd Detta dokument gäller för Giltighetstid Dokumentansvarig Dnr Riktlinje 20XX-XX-XX av Kommunfullmäktige Samtliga nämnder Tillsvidare Ekonomichef 2015-000159 Innehållsförteckning Bakgrund.................................................................................................................... 3 God ekonomisk hushållning ...................................................................................... 3 Mål och riktlinjer i verksamheten .............................................................................. 3 Essunga kommuns resultat i det längre perspektivet ................................................. 4 Sammanfattning av god ekonomisk hushållning över tid i Essunga kommun .......... 4 Lokal riktlinje för resultatutjämningsreserv (RUR) i Essunga kommun ................... 4 Hantering av RUR vid reservering ............................................................................... 5 Hantering av RUR vid disponering .............................................................................. 5 Övriga reserver inom det egna kapitalet .................................................................... 6 Bakgrund Regelverket för hur kommuner och landsting ska sköta sin ekonomiska förvaltning finns i Kommunallagen och i Lagen om kommunal redovisning. Där framgår bland annat att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning med politiskt beslutade mål och riktlinjer för ekonomisk verksamhet. Vidare beskrivs i lagen det så kallade balanskravet och hur ekonomiska underskott ska beräknas och regleras. Från den 1 januari 2013 finns det i Kommunallagen en möjlighet att, under vissa förutsättningar, reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Det främsta syftet med lagändringen är att skapa möjligheter att utjämna intäkter över tid och därmed få bättre förutsättningar att möta effekter av konjunkturvariationer. Reserven kan alltså användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättning att årets resultat i kommunen efter balanskravsutredning/justeringar är negativt. Att använda RUR i kommunen är frivilligt. I de kommuner och landsting som har för avsikt att använda RUR måste kommunfullmäktige fatta beslut om hur reserven ska hanteras. Det finns därmed ett visst utrymme för lokal tolkning hur regelverket kring RUR ska utformas i den enskilda kommunen. God ekonomisk hushållning I Kommunallagen (8 kap. 1 §) uttrycks att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer, i samma paragraf anges att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Av förarbeten är det angeläget att de nya riktlinjerna slår fast principer för det strategiska, mer långsiktiga perspektivet, det vill säga längre än det budgetperspektiv på ett år eller den plan på tre år som finns i Kommunallagen (8 kap. 4 §) Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Målet för nivåerna på exempelvis ekonomiskt resultat, skuldsättning och förmögenhet ska beslutas lokalt av varje kommun och landsting. Mål och riktlinjer i verksamheten Lagen innefattar även krav på att resurserna i verksamheten används till det de är avsedda och att de utnyttjas på ett effektivt sätt. Därför ska även mål och riktlinjer för verksamheten, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning, anges. Även här får den enskilda kommunen själv välja hur dessa ska formuleras. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering om målen och riktlinjerna har uppnåtts. Med utgångspunkt från de beslutade fullmäktigemålen för verksamheten ska en samlad analys, utifrån god ekonomisk hushållning, göras. En bedömning sker av varje beslutat fullmäktigemål (totalt åtta mål exklusive finansiella mål). I den samlade analysen av verksamhetsmålen ska framgå om måluppfyllelsen är tillräcklig för att uppfylla god ekonomisk hushållning. 3 Essunga kommuns resultat i det längre perspektivet God ekonomisk hushållning i Essunga kommun innebär att resultatet över tid ska bedömas utifrån följande områden. Intäktsnivån av skatteintäkter, statsbidrag och utjämningssystem. Resultatmålet i budgetplaneringen anges i procent kopplat till skatteintäkter, statsbidrag och utjämningssystem. Nivån på resultatet i kronor varierar då med konjunkturen, befolkningsförändringar och ändrade förutsättningar för statsbidrag och utjämningssystem. Kommunens mål är att årets resultat ska vara 3,0 procent +- 2,0 procent, det vill säga kommunens verksamhet inklusive avskrivningar ska ta 97 procent av skatteintäkter och generella bidrag i anspråk. Kontrollen över den ekonomiska utvecklingen. Uppföljning av verksamhet och ekonomi ska ske löpande under året. Kontroll av budget, utfall och prognos samt verksamhetens måluppfyllelse av kommunfullmäktiges fastställda mål sker på verksamhetsnivå. Kommunfullmäktiges finansiellt fastställda mål ökar förutsättningarna att möta kostnadsökningar och/eller intäktsminskningar eller andra oförutsedda ekonomiska händelser. Det finansiella risktagandet All form av finansiell hantering, både vid placering och vid upplåning, är förknippad med risker. Det finansiella risktagandet ska begränsas genom god och säker hantering av förekommande risker. I denna riskanalys ingår även en analys av borgensåtagande och kommunens samlade pensionsskuld. Finansieringsgrad av investeringar. Skattefinansieringsgraden mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. En skattefinansieringsgrad på 100 procent innebär att kommunen inte behöver låna till investeringar och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. Målet för perioden 2015–2017 är att medel från den löpande verksamheten ska finansiera investeringarna fullt ut. Sammanfattning av god ekonomisk hushållning över tid i Essunga kommun Resultatet ska utgöra 3,0 procent +-2,0 procent av de samlade intäkterna för skatt, statsbidrag och utjämningssystem. Soliditet ska öka och likviditeten ska vara på en nivå som säkerställer fullgod betalningsförmåga och finansiell handlingsfrihet säkerställs. Risktagandet ska begränsas genom värdering av risker och borgensåtaganden. Essunga kommuns målsättning är att ha hög skattefinansieringsgrad avseende investeringar. Lokal riktlinje för resultatutjämningsreserv (RUR) i Essunga kommun Syftet med RUR är att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa förutsättningar, kunna utnyttja reserven när utvecklingen av skatteunderlaget är svag. Hanteringen av RUR ska därför vara tydligt kopplad till konjunkturen och skatteintäkternas utveckling. RUR ska kunna användas i en balanskravsutredning när en svag utveckling av skatteunderlaget gör att kommunen redovisar ett negativt resultat efter balanskravsjusteringar. 4 RUR ska däremot inte kunna användas för att skjuta upp nödvändiga beslut om effektivisering och anpassning av verksamheter eller täcka underskott som är ett resultat av andra orsaker än en tillfällig dämpning av skatteintäkterna. Att använda RUR förutsätter att kommunen fattar beslut om att tillämpa RUR, att det finns en utgående reserv 2015 och att regelverket i övrigt är uppfyllt. Hantering av RUR vid reservering En reservering till RUR beräknas med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, (för kommuner som har ett negativt eget kapital ska 2 procent tillämpas). I samband med fastställandet av årsredovisningen fastställs också den verkliga reserveringen till RUR. Beslut om reservering till RUR kan även innebära att ingen reservering görs, även om kriterier för reservering uppfylls. Exempel på beräkning för reservering Tkr Skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning 1 % av skatteintäkter och bidrag Årets resultat Avgår samtliga realisationsvinster Avdrag för reavinster enligt undantag Tillägg för reaförluster enligt undantag Tillägg för orealiserade förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar Maximal reservering 2013 2014 259 834 2 598 7 000 0 0 0 277 807 2 778 -2 600 0 0 0 0 7 000 4 402 0 -2 600 0 Hantering av RUR vid disponering Enligt Kommunallagen (8 kap. 3 §) framgår att ”medel från en resultatutjämningsreserv får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel”. Hanteringen i samband med budgetprocessen är väsentlig för att mildra konsekvenserna av en konjunkturnedgång. Kommunal verksamhet är till sin karaktär långsiktig och gynnas bäst av stabila och förutsägbara ekonomiska planeringsförutsättningar. Med RUR kan kommunen undvika kortsiktiga neddragningar av verksamheter som vid ett senare skede kanske måste byggas upp igen. Tanken i lagstiftningen är att hanteringen av RUR ska vara tydligt kopplad till konjunkturen och utvecklingen av skatteunderlaget/-intäkterna. Att disponera medel ur RUR som en budgetregleringspost eller för att göra kortsiktiga förändringar av skattesatsen är således inte möjligt. Som ett riktvärde kan en jämförelse mellan årlig utveckling av skatteunderlaget och ett genomsnitt av skatteunderlagsutvecklingen under den senaste 10-årsperioden användas. Om den årliga utvecklingen understiger genomsnittet får reserven användas i budget och bokslut. 5 Förändring i procent Förändring/år Snitt 10 år Differens 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 5 607 5 581 5 509 5 493 5 502 5 532 5 525 5 475 5 450 5 425 -0,51% -0,46% -1,29% -0,29% -0,16% -0,55% -0,13% -0,90% -0,46% -0,46% -0,57% -0,31% -0,41% -0,45% -0,31% -0,21% -0,20% -0,27% -0,27% -0,25% 0,06% -0,16% -0,88% 0,16% 0,48% 0,75% 0,07% -0,64% -0,19% -0,21% Källa: SCB befolkningsförändring tabell SoB-2014-K 141205 59 Som tabellen visar är det fem år (inklusive prognos) då det årliga skatteunderlaget är lägre än 10-årssnittet. Om regelverk tagits fram skulle medel ur RUR kunna användas för året 2011. För disponering av medel från RUR ska två kriterier vara uppfyllda. 1. Kommunens balanskravsjusterade resultat är negativt. Disponering ur RUR kan ske med det belopp som krävs för att balanskravsresultatet ska komma upp till noll. Disponering kan maximalt ske med det belopp som finns redovisat i RUR. 2. Förändringen av årets skatteunderlag ska understiga genomsnittet för de senaste 10 åren. I samband med fastställandet av årsredovisningen fastställs också om disponering av RUR ska tillämpas. Övriga reserver inom det egna kapitalet Essunga kommun har inga reserver specificerade under det egna kapitalet. 6 ~ Essunga kommun - - - - - - - - - - - - • • 7 Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 9(12) Sammanträdesdatum 2015-06-17 Socialnämnden § 33 Dnr 2015-000040 Avgifter inom äldreomsorgen Socialnämndens beslut Överlämna till kommunfullmäktige för antagande av nya avgifter inom äldreomsorgen inklusive tillämpningsanvisningar att gälla från och med 2016-01-01. Sammanfattning av ärendet I förslaget till avgifter inom äldreomsorgen återfinns förslag till en höjning av avgiften för kost på särskilt boende från 3 000 kronor per månad till 3 100 kronor per månad, ökad korttidsavgift från 186 kronor till 190 kronor per dygn samt dagverksamhetsavgiften från 107 kronor till 110 kronor per dag. Dessutom föreslås hemtjänstavgiften ökas, från 200 kronor till 210 kronor per timme samt utökad avgift för trygghetslarm från 220 kronor till 230 kronor per månad. Matdistributionen föreslås öka från 60 kronor per portion till 62 kronor per portion. Dessa avgifter ändrades inte 2015. Höjningen beräknas innebära cirka 100 000 kronor i ökade intäkter per år. Utöver detta föreslås att när den enskilde av någon anledning inte får de biståndsbeslutade insatserna utförda, ska reducering av hemtjänstavgiften för ordinärt och särskilt boende görs från dag 8 istället för nuvarande dag 1. Ärendets gång Socialnämndens arbetsutskotts protokoll, 2015-06-08 § 70. Beslutsunderlag Förslag till nya avgifter inom äldreomsorgen, socialchef Bosse Svensson, 2015-05-26. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Avgifter inom äldreomsorgen inklusive tillämpningsanvisningar Förslag inför 2016 (förslag till förändring står med fetstil) 1. Allmänt ....................................................................................................................3 2. Begreppsdefinitioner ...............................................................................................3 2.1 Förkortningar ............................................................................................................ 3 2.2 Prisbasbelopp ............................................................................................................. 3 2.3 Förbehållsbelopp........................................................................................................ 3 2.4 Högkostnadsskydd ..................................................................................................... 4 2.5 Uppgiftsinlämning ..................................................................................................... 4 2.6 Inkomstbegreppet ...................................................................................................... 4 2.7 Bostadskostnad .......................................................................................................... 4 2.8 Avgiftsberäkning........................................................................................................ 4 3. Avgifter ....................................................................................................................5 3.1 Hemvård i ordinärt boende ...................................................................................... 5 3.2 Hemvård i SÄBO ....................................................................................................... 5 3.3 Kost i SÄBO ............................................................................................................... 5 3.4 Hälso- och sjukvård enligt HSL ............................................................................... 5 3.5 Korttidsboende SoL ................................................................................................... 5 3.6 Dagvård ...................................................................................................................... 5 3.7 Kost övrigt – styckepris ............................................................................................. 5 3.8 Matdistribution .......................................................................................................... 6 3.9 Trygghetslarm ............................................................................................................ 6 3.10 Ledsagning enligt SoL ............................................................................................... 6 3.11 Avlösning för anhörig ................................................................................................ 6 4. Reducering, tillägg och jämkning av avgifter ...........................................................6 4.1 Uppräkning av förbehållsbelopp .............................................................................. 6 4.2 Avdrag från förbehållsbeloppet i SÄBO ................................................................. 7 4.3 Jämkning dubbla boendekostnader ......................................................................... 7 4.4 Reducering av avgifter .............................................................................................. 7 Avgifter inom äldreomsorgen Inklusive tillämpningsanvisningar 2 (7) 1. Allmänt Riksdagen beslutade 2001 att införa en så kallad maxtaxa inom äldreomsorgen. Kommunfullmäktige beslutade 2002-06-11 att avgifterna skulle tas ut i enlighet med Riksdagens beslut. Riksbyggens Kooperativa hyresrättsförening Essunga äldrebostäder beslutar om hyresnivån för de särskilda boendeformerna. Kommunfullmäktige beslutar om avgifter i övrigt inklusive alla avgifters tillämpningsanvisningar. 2. 2.1 Begreppsdefinitioner Förkortningar SoL = Socialtjänstlagen. HSL = Hälso- och sjukvårdslagen. SÄBO = Särskilt boende 2.2 Prisbasbelopp Prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring (1962:381) räknas fram på grundval av ändringarna i det allmänna prisläget, konsumentprisindex. För år 2015 är detta 44 500 kr.* 2.3 Förbehållsbelopp Förbehållsbelopp är det belopp som den enskilde ska garanteras att behålla av sina egna medel efter det att avgift tagits ut för hemvård i ordinärt boende eller SÄBO, vård på korttidsboende, dagvård, trygghetslarm, ledsagning, matdistribution och kommunal hälso- och sjukvård. Dessutom skall medel finnas för boendekostnaden. Förbehållsbeloppet ska garantera den enskilde medel till personliga behov och övriga normala levnadsomkostnader och beloppet justeras årligen utifrån ändringar av prisbasbeloppet. Delarna i förbehållsbeloppet är boendekostnad och minimibelopp. Boendekostnad: Gäller endast en bostad, där den enskilde har sitt huvudsakliga boende (permanentbostaden). Hyreskostnaden enligt avtal och specifika regler vid fastighetsinnehav. Minimibelopp: Är schabloniserat och uppgår, för ålderspensionärer/ensamstående, till 1/12 av 1,3546 gånger prisbasbeloppet. För 2015 motsvarar det 5 023 kr* per månad. Minimibeloppet för var och en av sammanlevande makar eller sambor ska utgöra en tolftedel av 1,1446 gånger prisbasbeloppet. För 2015 motsvarar det 4 245* kr per månad. En individuell prövning ska alltid göras för att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Reglerna av ovanstående innebär inte att man får något allmänt försörjningsstöd. Kommunen har ingen skyldighet att betala ut medel till den enskilde för att hon/han ska nå upp till det förbehållsbelopp som anges i lagen. Om den enskilde inte uppnår angivet förbehållsbelopp blir avgiften för vård och omsorg 0 kronor. * Kommer att ändras efter det nya prisbasbeloppet som kommer i slutet av året. Avgifter inom äldreomsorgen Inklusive tillämpningsanvisningar 3 (7) 2.4 Högkostnadsskydd Ett högkostnadsskydd (maxtaxa) finns i form av en högsta total avgift för insatser gällande hemvård i ordinärt boende och SÄBO, vård på korttidsboende, vård på dagverksamhet, trygghetslarm, ledsagning, mattransport, avlösning i hemmet och kommunal hälso- och sjukvård. I SoL kap. 8, § 5 anges att avgiften per månad får uppgå till högst 1/12 av 0,48 gånger prisbasbeloppet, vilket motsvarar 1 780 kronor i 2015 års* prisnivå. Högkostnadsskyddet justeras årligen i relation till ändringar av prisbasbeloppet. 2.5 Uppgiftsinlämning Den enskilde är skyldig att lämna in de uppgifter som kommunen behöver för att en korrekt avgift ska kunna beräknas. Inkomstuppgift begärs in av kommunen när insatser påbörjas. Vid förändringar av inkomsten ska den enskilde lämna information till avgiftshandläggaren. Saknas fullständiga uppgifter om inkomst tas maximal avgift ut. En gång/månad inhämtar kommunen aktuella inkomster och bostadstillägg från Försäkringskassan och Statens pensionsverk. 2.6 Inkomstbegreppet De förvärvs- och kapitalinkomster som är skattepliktiga enligt inkomstskattelagen räknas som inkomst. Med kapitalinkomst (t ex ränta) avses inkomst av kapital året före avgiftsåret, inklusive skatt. Förmögenhetsvärdet påverkar inte avgiftens storlek. Vissa skattefria ersättningar som bostadsbidrag, bostadstillägg och särskilt bostadstillägg räknas som inkomst. Realisationsvinster räknas inte. 2.7 Bostadskostnad Bostadskostnaden beräknas enligt de riktlinjer som Försäkringskassan använder vid beräkning av bostadstillägg till pensionärer. I den mån förändringar görs av riktlinjerna anpassas kommunens sätt att beräkna bostadskostnaden därefter. Fastighetsavgiften betraktas inte som en boendekostnad, utan den beaktas i stället vid fastställande av avgiftsgrundande inkomst. Bostadskostnaden beräknas till 0 kronor om uppgift inte lämnats till avgiftshandläggaren trots påminnelse eller kunnat erhållas från Försäkringskassan. 2.8 Avgiftsberäkning Avgift betalas bl.a. utifrån enskilds skattepliktiga inkomster samt makars och registrerade partners gemensamma skattepliktiga inkomster. Vid avgiftsberäkningen läggs makarnas/registrerade partners (Prop 2000/01:149, s 49) inkomster samman och fördelas därefter med hälften på vardera personen. Eftersom biståndsbeslutet gäller de enskilda personerna var för sig och biståndsinsatserna kan variera för var och en, beräknas också avgifter för varje enskild person. Sammanboendes inkomster beräknas var för sig då lagstadgad underhållsskyldighet saknas. * Kommer att ändras efter det nya prisbasbeloppet som kommer i slutet av året. Avgifter inom äldreomsorgen Inklusive tillämpningsanvisningar 4 (7) 3. 3.1 Avgifter Hemtjänst i ordinärt boende Den enskilde betalar efter en timtaxa utifrån antalet beviljade biståndstimmar per kalendermånad. Timtaxan för hemvård är 200 kr/timme. Avgiften faktureras månaden efter debiteringsmånaden. Förslag: 210 kr/timme 3.2 Hemtjänst i SÄBO Avgiften motsvarar maxtaxan och är 1 780 kr/månad (ändras vid nytt prisbasbelopp 2016-01-01). Beloppet justeras efter prisbasbeloppet Avgiften faktureras månaden efter debiteringsmånaden. 3.3 Kost i SÄBO Avgiften är 3 000 kr/månad. Alla måltider ingår inklusive kaffe. Avgiften faktureras månaden efter debiteringsmånaden. Förslag: 3 100 kr/månad 3.4 Hälso- och sjukvård enligt HSL Har den enskilde insatser enligt HSL i ordinärt boende är avgiften 500 kr/månad. Hälso- och sjukvård i SÄBO ingår i hemtjänstsavgiften Avgiften faktureras månaden efter debiteringsmånaden. Oförändrad 3.5 Korttidsboende SoL Avgiften är 186 kr/dygn, exklusive ankomstdag (Kost 99 kr, vård och omsorg 87 kr). Avgiften faktureras månaden efter debiteringsmånaden. Förslag: 190 kr/dygn (kost 102 kr, vård och omsorg 88 kr) 3.6 Dagverksamhet Avgiften är 107 kr per besöksdag (Vård och omsorg 32 kr, kost 53 kr och resa 22 kr). Avgiften faktureras månaden efter debiteringsmånaden. Förslag: 110 kr/dag (kost 55 kr, vård och omsorg 32 kr, resa 23 kr) 3.7 Kost övrigt – styckepris Frukost 23 kr förslag: 24 kr Lunch/middag 53 kr förslag: 55 kr Kvällsmat 23 kr förslag: 24 kr Avgifter inom äldreomsorgen Inklusive tillämpningsanvisningar 5 (7) Avgiften faktureras månaden efter debiteringsmånaden. 3.8 Matdistribution Avgiften är 39 kr/portion. Kostnaden för transport är 21 kr per leverans. Om två personer på samma adress har var sitt beslut om matdistribution och leveransen gäller två portioner debiteras endast en transportkostnad. Avgiften faktureras månaden efter debiteringsmånaden. Förslag: 40 kr/portion, transport 22 kr, totalt 62 kr/portion 3.9 Trygghetslarm Avgiften för trygghetslarm är 220 kr/månad. Avgiften faktureras månaden efter debiteringsmånaden. Förslag: 230 kr/månad 3.10 Ledsagning enligt SoL Upp till 4 timmar 100 kr per tillfälle Över 4 timmar 200 kr per tillfälle Avgiften faktureras månaden efter debiteringsmånaden. Oförändrad 3.11 Avlösning för anhörig De personer som vårdas av någon närstående har rätt till kostnadsfri avlösning upp till och med 10 timmar per månad. För timmar därutöver kostar det 50 kronor per timme. Anhörigkonsulenten kan, vid särskilda behov och individuell prövning, besluta om att timmar får flyttas från en månad till en annan. Oförändrad 4. Reducering, tillägg och jämkning av avgifter 4.1 Uppräkning av förbehållsbelopp Vid köp av kost uppräknas förbehållsbeloppet som kompensation för ökade livsmedelskostnader enligt nedan: (gäller 2015 ändras 2016-01-01) Kost i särskilt boende Kost i korttidsplats Kost i dagverksamhet Mattransport 1 255 kronor per månad 41 kronor per dag 24 kronor per dag 16 kronor per portion Dessa belopp grundas på konsumentverkets riktlinjer och nivåer. Avgifter inom äldreomsorgen Inklusive tillämpningsanvisningar 6 (7) Även andra, varaktiga kostnader bör föranleda uppräkning av förbehållsbeloppet, t ex god man eller fördyrande omkostnader på grund av sjukdom. Dessutom när makar/sammanboende och båda har ett stort omvårdnadsbehov kan förbehållsbeloppet höjas. Om den som flyttar till särskilt boende har hemmavarande make/maka/motsvarande i eget boende kan förbehållsbeloppet höjas med ett belopp som högst motsvarar den hemmavarande personens boendekostnad, om höjningen behövs för att garantera att makarna/motsvarande har kvar medel enligt var sitt förbehållsbelopp i SÄBO respektive eget boende. 4.2 Avdrag från förbehållsbeloppet i SÄBO Från förbehållsbeloppet ska dras kostnader som täcks genom avgift i särskilt boende, såsom hushållsel, vissa förbrukningsartiklar, TV-licens mm. Detta blir aktuellt vid boende i SÄBO. Skäligt avdrag beräknas utgöra för: Ensamstående 550 kronor per månad Gift/motsvarande 375 kronor per månad 4.3 Jämkning dubbla boendekostnader Endast boendekostnad för en bostad per hushåll läggs till förbehållsbeloppet. Vid inflyttning till SÄBO kan under en tid dubbla boendekostnader uppstå för den enskilde. Jämkning utgår under högst tre månader om det inte varit möjligt att avveckla den hittillsvarande boendekostnaden på kortare tid. Detta förutsätter att aktuell inkomstförfrågan är inlämnad. För att jämkning ska beviljas får den enskildes totala förmögenhet av bankmedel och värdepapper uppgå till maximalt ett prisbasbelopp. 4.4 Reducering av avgifter När den enskilde (i ordinärt eller särskilt boende) av någon anledning inte får de biståndsbeslutade insatserna utförda, reduceras hemtjänstavgiften. Reduceringen görs med 1/30 av månadsavgiften per dag från och med dag 1. Månadsavgift för mat i SÄBO reduceras med 1/30 av månadsavgiften per dag från och med dag 1 . Vid uppsägning av rum/lägenhet betalas hyra för innevarande månad + två månader. Vid dödsfall betalas hyra femton dagar räknat från dödsdagen. Förslag: Reducering av kostnad för vård i ordinärt och särskilt boende ändras. Reducering görs med 1/30 av månadsavgiften per dag från och med dag 8. Avgifter inom äldreomsorgen Inklusive tillämpningsanvisningar 7 (7) Jämförelse avgifter inom äldreomsorgen Kommun Kost SÄBO Vårgårda 110 kr kost, 35 kr förbrukningsmaterial, 59 kr 3 300 kr/mån omvårdnad/dygn Herrljunga Vara Grästorp 2015-06-10 Korttidsboende Dagverksamhet Hemtjänstavgift Matdistribution Reducerad avgift 52 kr/dag (lunch) 220 kr/tim, 9 tim < /mån maxtaxa dvs 1 780 kr/mån 200 kr/mån 52 kr/port (kyld mat) Ingen uppgift 106 kr/dag, resa 59 kr/dygn, kost 133 37 kr, frukost 21 kr/dag, lunch 56 kr/dygn, tvätt 42 kr/dag 3 990 kr/mån kr/veckan 1-4 g /mån 556 kr/mån, 2-7 g/veckan 1 112 kr/mån, dagligen kväll och natt 1780 kr/mån 218 kr/mån 51 kr /port (kyld mat) transpot 42 kr/veckan Enbart vid frånvaro hel månad 74 kr/dag (kost 54 152 kr/dygn (kost 98 kr, verksamhet 24 2 940 kr/mån kr, verksamhet 54 kr) kr) 239 kr/tim 3 400 kr/mån 125 kr/dag Resa 20 kr/enkel resa, 59 kr för lunch Trygghetslarm 262 kr/mån 1-10 tim/mån 712 kr/mån, 11-30 tim 1 246 kr/mån, 31 < tim/mån 1 780 kr/mån 225 kr/mån 50 kr/port, transport 30 kr/vecko-leverans (kyld mat) Reducering från dag 1 59 kr/port (kyld mat) Reducering från dag 1 Anteckning Sida 1 2015-06-09 Avgifter som är oförändrade 2016 Avgifter gällande alkoholtillstånd: Tillsynsavgifter (fast och rörlig). Prövningsavgifter (tillståndsavgifter). Avgifter inom äldreomsorgen: Hemsjukvårdsavgiften. Avgift för ledsagning. Avgift för avlösning för anhörig. Sida SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 11(18) Sammanträdesdatum 2015-06-10 Bygg- och miljönämnden § 28 Taxor miljö och livsmedel Bygg- och miljönämndens beslut - Taxan för tillsyn inom livsmedelslagen och miljöbalken höjs från 710 kronor till 800 kronor per timma från och med år 2016. Bygg- och miljönämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja de i denna taxa angivna fasta avgifterna med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändring i konsument prisindex med 25 % viktning och i lönekostnadsindex med 75 % viktning. Basmånad för indexuppräkning är oktober månad. - Ärendet överlämnas till kommunfullmäktige för beslut. Sammanfattning av ärendet Kommunen skall med stöd av Livsmedelslagen (2006.804) § 28 ta ut avgifter för tillsyn och handläggning av ärenden inom livsmedelslagens område. Kommunen får också, med stöd av 27 kap § 1 miljöbalken, ta ut avgifter för tillsyn och ärenden inom miljöbalkens områden. Avgiften för tillsyn och handläggning har sedan år 2013 varit 710 kronor per timme, vilket innebär att Essunga kommun har låga timavgifter jämfört med övriga kommuner i landet. Beslutsunderlag Sammanställning, förste miljöinspektör Eva Bayard, 2015-06-10 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Taxa för Essunga kommuns offentliga kontroll av livsmedel Inledande bestämmelser 1 § Denna taxa gäller avgifter för Essunga kommuns kostnader för offentlig kontroll, prövning och registrering enligt livsmedelslagen (2006:804), de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen samt de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen. 2 § Avgift enligt denna taxa tas ut för 1. prövning i ärenden om godkännande av anläggning 2. registrering av anläggning 3. årlig offentlig kontroll 4. bemanningsavgift 5. handläggning och andra åtgärder vid offentlig kontroll i övrigt. 3 § Avgift enligt denna taxa tas inte ut för 1. offentlig kontroll som föranleds av klagomål som visar sig obefogat 2. handläggning som föranleds av att beslut enligt livsmedels- och foderlagstiftningen överklagats. 4 § Bygg- och miljönämnden får besluta om årlig anpassning av taxans avgifter till självkostnadstäckning för angivna avgiftsbelopp. 5 § Beslut om att fastställa avgift enligt 6 § andra stycket, 14 § andra stycket och 18 § tredje stycket förordningen (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel eller särskilda beslut enligt 5 § i förordningen eller andra beslut om avgifter i enskilda fall enligt denna taxa fattas av Bygg- och Miljönämnden. Timavgift 6 § Vid tillämpningen av denna taxa är timavgiften 800 kronor per timme kontrolltid. Avgiftsuttag sker i förhållande till den kontrolltid som en anläggning tilldelas eller i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid i varje ärende eller enligt de andra grunder som anges i taxan. I de fall timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid avses med kontrolltid den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter, inspektioner, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. Om den sammanlagda kontrolltiden understiger en halv timme per år tas ingen timavgift ut. För inspektioner, mätningar och andra offentliga kontroller som utförs vardagar mellan klockan 19.00 och 07.00 lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton, trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger ordinarie timavgift. Avgift för prövning 7 § Den som ansöker om godkännande av en sådan anläggning, som avses i EG – förordningen 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, och över vilken Livsmedelsverket till kommunen överfört kontrollen, ska betala en avgift för prövningen som motsvarar en årsavgift för anläggningen enligt 11 § med tillämpning av den riskklass som gäller för den typ av verksamhet som godkännandet avser och erfarenhetsklass B. Avgift för prövning ska betalas för varje anläggning som ansökningen avser. Avgiften för prövning får tas ut i förskott. 8 § För godkännande av en anläggning som avses i 7 §, med anledning av byte av livsmedelsföretagare eller sådan ändring av verksamheten som kräver godkännande ska, under förutsättning att godkännande för anläggningen tidigare lämnats, betalas halv avgift enligt 7 §. 9 § Avgift för prövning i ärenden om godkännande ska erläggas även om ansökan avslås. Avgift för registrering 10 § Den som anmäler registrering av en anläggning för att driva livsmedelsverksamhet eller för att tillverka snus och tuggtobak eller för dricksvattenförsörjning ska betala avgift för två timmars kontrolltid. Årlig kontrollavgift 11 § För normal offentlig kontroll av en livsmedelsanläggning enligt 11 § livsmedelslagen (2006:804) ska en årlig kontrollavgift betalas. Avgiftens storlek baseras på den kontrolltid bygg- och miljönämnden beslutar för anläggningen. Kontrolltiden bestäms genom en riskbedömning av anläggningen bestående av en riskklassificering med hänsyn till typ av företag och verksamhet, produktionens storlek och konsumentgrupper samt en erfarenhetsklassificering med hänsyn till nämndens erfarenheter av verksamheten. Härvid tillämpas Livsmedelsverkets vägledning beträffande riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter. Den årliga kontrolltiden för varje riskklass och erfarenhetsklass framgår av tabell hämtad från Livsmedelsverkets ”Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid”. Den årliga kontrollavgiften beräknas genom att kontrolltiden multipliceras med timtaxan. 12 § Om en tillämpning av 11 § skulle medföra att kontrolltiden för en anläggning blir uppenbart oriktig i förhållande till det faktiska kontrollbehovet enligt nämndens riskbedömning, ska anläggningen istället tilldelas kontrolltid på grundval av nämndens bedömning av anläggningens kontrollbehov. 13 § Fast årlig avgift omfattar kalenderår och får tas ut i förskott. 14 § Av 9 § förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel framgår att den årliga avgiften ska betalas från och med det kalenderår då verksamheten påbörjas. Avgiften ska därefter betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår. Den som enligt 13 § i samma förordning ska betala en avgift för godkännande av en anläggning, ska dock betala den årliga avgiften från och med kalenderåret efter det att verksamheten påbörjats. Om en anläggning placeras i annan avgiftsklass eller annars tilldelas annan kontrolltid, ska den nya avgiften betalas från och med det följande kalenderåret. 15 § Av 4 § förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel framgår att den årliga kontrollavgiften ska betalas av livsmedelsföretagare vars verksamhet är föremål för kontroll och av den som bedriver verksamhet i en anläggning för tillverkning av snus eller tuggtobak eller i en anläggning för dricksvattenförsörjning. Avgift för bemanning vid styckningsanläggningar 16 § För bygg- och miljönämndens bemanning vid styckningsanläggningar tas utöver den årliga kontrollavgiften ut en bemanningsavgift för sådan offentlig kontroll som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 854/20045 samt i 4 § livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:21) om offentlig kontroll av livsmedel.. Nämnden fastställer den kontrolltid som ska åtgå för bemanningen. Avgiften beräknas genom att kontrolltiden multipliceras med timtaxan. Avgiften ska motsvara nämndens faktiska kostnader för kontrollen. Avgiften ska betalas kvartalsvis. Avgift för extra offentlig kontroll 17 § Om påvisandet av bristande efterlevnad medför offentlig kontroll som går utöver den normala kontrollverksamheten, tas avgift ut för nedlagd kontrolltid enligt timtaxan och för de faktiska kostnaderna för provtagning och analys av prover. Enligt artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd, ska den företagare som har ansvaret för den bristande efterlevnaden eller får den företagare som äger eller innehar produkterna vid den tid då den extra offentliga kontrollen genomförs debiteras de kostnader som den extra offentliga kontrollen medför. 18 § Av 12 § förordningen om avgift för offentlig kontroll av livsmedel framgår att avgift inte ska betalas för kontroll som föranleds av klagomål som visar sig vara obefogade. Nedsättning av avgift m.m. 19 § Av 10 § förordningen om avgift för offentlig kontroll av livsmedel framgår att kontrollmyndigheten får sätta ned eller efterskänka den årliga kontrollavgiften om det finns särskilda skäl. Beslut om att sätta ned eller efterskänka avgiften för kommunens offentliga kontroll fattas av den nämnd som fastställer avgiften enligt 5 § i denna taxa. Om det finns särskilda skäl får nämnden också besluta att sätta ned eller efterskänka avgiften för godkännande, registrering eller bemanning vid styckningsanläggningar. För ideella föreningar och organisationer med en livsmedelshantering som är av mindre omfattning, av enkel karaktär och med små hygieniska risker gäller följande: 1. Avgift för registrering tas inte ut. 2. Fast årlig kontrollavgift enligt Livsmedelsverkets vägledning beträffande riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter tas inte ut. 3. Avgift för kontroll tas ut för nedlagd kontrolltid enligt timtaxan och för de faktiska kostnaderna för provtagning och analys av prover. Avgiftens erläggande m.m. 20 § Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Essunga kommun. Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning. Verkställighetsfrågor m.m. 21 § Av 33 § livsmedelslagen framgår att bygg- och miljönämnden får förordna att dess beslut ska gälla omedelbart även om det överklagas. 22 § Av 31 § livsmedelslagen framgår att bygg- och miljönämndens beslut om avgift får överklagas hos länsstyrelsen. ____________ Denna taxa träder i kraft den 1 januari 2016. Taxor inom miljöbalkens område Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område för Essunga kommun Inledande bestämmelser 1 § Denna taxa gäller avgifter för Essunga kommuns kostnader för prövning och tillsyn enligt miljöbalken eller bestämmelser meddelade med stöd av miljöbalken eller med anledning av EU:s förordningar inom följande områden: • naturvård • områdesskydd • miljöfarlig verksamhet • hälsoskydd • förorenade områden • vattenverksamhet • täkter • kemiska produkter • biotekniska organismer • avfall • producentansvar Utöver vad som anges i denna taxa kan ersättning till kommunen utgå bl.a. enligt 26 kap. 22 § miljöbalken för undersökningskostnader m.m. och enligt 25 kap. 2 § miljöbalken för rättegångskostnader. 2 § Avgift enligt denna taxa tas ut för 1. Handläggning och andra åtgärder med anledning av ansökningar om tillstånd, dispens eller undantag. 2. Handläggning och andra åtgärder med anledning av anmälan av verksamhet eller åtgärd. 3. Handläggning och andra åtgärder vid övrig tillsyn. 3 § Avgift enligt denna taxa tas inte ut för 1. Tillsyn som föranleds av klagomål som visar sig obefogat. 2. Handläggning som föranleds av att beslut av nämnd enligt miljöbalken eller bestämmelser meddelade med stöd av miljöbalken överklagas. 4 § Beslut om avgift eller nedsättning eller efterskänkande av avgift i enskilda fall fattas av den kommunala nämnd som är ansvarig för handläggning av den ansökan, den anmälan eller den tillsyn som medför avgiftsskyldighet. 5 § Enligt 27 kap. 3 § miljöbalken är alla som är skyldiga att betala avgift enligt denna taxa eller enligt 26 kap. 22 § miljöbalken skyldiga att lämna de uppgifter som behövs för att avgiftens eller ersättningens storlek ska kunna bestämmas. Avgifter för prövning 6 § Avgift för prövning av ansökningar om tillstånd, dispens eller undantag tas ut enligt vad som anges i taxebilagorna 1 och 2 med angivet belopp (fast avgift) eller med 800 kronor per timme för nedlagd handläggningstid i ärendet (timavgift) eller enligt de grunder i övrigt som anges i taxan. Avgift för prövning ska betalas för varje avgiftsbelagt ärende som ansökningen avser. 7 § Om det i beslut om tillstånd föreskrivs att en anordning inte får tas i bruk förrän den har besiktigats och godkänts av nämnden, ingår kostnaden för en Taxor inom miljöbalkens område sådan besiktning i den fasta avgiften. Kan anordningen därvid inte godkännas, varför besiktning måste ske vid ytterligare tillfälle, tas timavgift ut för kommunens kostnader med anledning av den tillkommande handläggningstiden. 8 § Timavgift tas ut för varje hel timme nedlagd handläggningstid. Med handläggningstid avses den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med andra myndigheter, inspektioner och kontroller, restid, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och beslut. 9 § Avgift för prövning ska erläggas av sökanden. 10 § Avgift för prövning ska erläggas även om ansökan avslås. 11 § I ärenden om ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet som prövas av kommunen är sökanden i förekommande fall också skyldig att ersätta kommunens kostnader enligt 19 kap. 4 och 5 §§ miljöbalken för sakkunniga som har tillkallats av kommunen och för kungörelser i ärendet. Sökanden är även skyldig att ersätta kommunens kostnader för kungörelser i ärenden om tillstånd, dispens eller undantag enligt 7 kap. miljöbalken eller Förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken. 12 § Utöver avgift för prövning, kan avgift för tillsyn komma att tas ut för den verksamhet eller åtgärd som prövningen avser enligt vad som anges i denna taxa. Avgifter med anledning av anmälan 13 § Avgift för handläggning av anmälan av verksamhet eller åtgärd tas ut enligt vad som anges i taxebilagorna 1 och 2 med angivet belopp (fast avgift) eller med 800 kronor för nedlagd handläggningstid i ärendet (timavgift) eller enligt de grunder i övrigt som anges i taxan. Avgift med anledning av anmälan skall betalas för varje avgiftsbelagt ärende som anmälan avser. 14 § Vid bestämmandet av timavgiften tillämpas bestämmelserna i 8 §. 15 § Avgift för handläggning av anmälan skall betalas av den som bedriver eller avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden. I ärenden om anmälan av miljöfarlig verksamhet med beteckningen C i bilagan till Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är denne i förekommande fall också skyldig att ersätta kommunens kostnader för kungörelser i ärendet. 16 § Utöver avgift med anledning av handläggning av anmälan, kan avgift för tillsyn i övrigt komma att tas ut för den verksamhet eller åtgärd anmälan avser enligt vad som anges i denna taxa. Avgift för tillsyn i övrigt 17 § Avgifter för tillsyn i övrigt tas ut enligt vad som framgår i taxebilagan med angivet belopp (fast årlig avgift) eller 800 kronor för varje timme nedlagd handläggningstid i ärendet (timavgift) eller enligt de grunder i övrigt som anges i taxan. För verksamhet som tillståndsprövats skall avgiften bestämmas med utgångspunkt från vad som föreskrivs i tillståndsbeslutet om tillåten produktionsvolym eller motsvarande. Taxor inom miljöbalkens område 18 § Om en fabrik, anläggning eller annan inrättning omfattar flera miljöfarliga verksamheter enligt taxebilaga 2 skall full avgift betalas för den punkt som medför den högsta avgiften med tillägg av 25 procent av summan av de belopp som anges för de övriga verksamheterna. 19 § Fast årlig avgift omfattar kalenderår och skall betalas i förskott. Sådan avgift skall betalas från och med det kalenderår som följer efter det att beslut om tillstånd till verksamheten har meddelats eller anmälan skett - eller i de fall tillstånd eller anmälan inte krävs - verksamheten har påbörjats. För tillsyn som sker dessförinnan och som inte ingår i avgift för prövning eller för handläggning av anmälan, tas timavgift ut. Fast årlig avgift skall betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat kalenderår som verksamheten bedrivs. Inspektioner och andra tillsynsåtgärder med anledning av att verksamhetsutövaren bryter mot villkor eller inte åtlyder förelägganden eller förbud, ingår inte i den fasta årsavgiften. För sådana åtgärder tas timavgift ut. Föreligger behov av efterbehandling sedan en verksamhet upphört, utgår full avgift för tillsyn som föranleds därav fr.o.m. året efter det att verksamheten upphört enligt vad som anges i taxebilagorna om avgift för tillsyn över förorenade områden. 20 § Vid bestämmandet av timavgift tillämpas bestämmelserna i 8 §. 21 § Avgift för tillsyn skall betalas av den som bedriver eller avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärd som föranleder avgiften. För tillsyn över förorenade områden, skall tillsynsavgiften betalas av den som enligt 10 kap. miljöbalken är ansvarig för efterbehandling eller kostnader. Nedsättning av avgift 22 § Om det finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens art och omfattning, tillsynsbehovet, nedlagd handläggningstid och övriga omständigheter, får avgift enligt denna taxa sättas ned eller efterskänkas. Avgiftens erläggande m.m. 23 § Betalning av avgift enligt denna taxa skall ske till Essunga kommun. Betalning skall ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning. Verkställighetsfrågor m.m. 24 § Av 1 kap. 2 § och 9 kap. 4 § förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, framgår att kommunal nämnds beslut om avgift får verkställas enligt utsökningsbalken. 25 § Av 1 kap. 2 § och 9 kap 5 § förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, framgår att kommunal nämnd får förordna att dess beslut om avgift skall gälla omedelbart även om det överklagas. 26 § Enligt 19 kap. 1 § miljöbalken överklagas kommunal nämnds beslut om avgift hos länsstyrelsen. ____________ Denna taxa träder i kraft den 1 januari 2016. I ärenden som rör tillstånd och anmälningar tillämpas taxan på ärenden som kommer in efter denna dag. Taxor inom miljöbalkens område, Bilaga 1 AVGIFTER FÖR PRÖVNING/ANMÄLAN/TILLSYN SKYDD AV OMRÅDEN Prövning/anmälan Handläggning av ansökan, anmälan eller dispens om en verksamhet eller åtgärd enligt lag och föreskrifter för områdesskydd, natur- och kulturreservat eller vattenskyddsområde. timavgift Tillsyn Inom naturvården, områdesskydd eller vattenskyddsområde. timavgift MILJÖFARLIG VERKSAMHET Prövning/anmälan 1. Prövning av ansökan eller anmälan om inrättande av avloppsanordning eller anslutning av vattentoalett enligt 13 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt kommunernas lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön avseende: 1.1 BDT-avlopp. Tillsynstimmar 5 1.2 WC- och BDT-avlopp. 6 1.3 WC-avlopp till sluten tank. 2 1.4 Gemensam avloppsanläggning för 11 – 25 pe. 10 1.5 Gemensam avloppsanläggning för 26 – 200 pe. 14 1.6 Ändring av befintligt godkänt avlopp enligt punkt 1 - 3 ovan. 2 1.7 Ändring av befintligt godkänt avlopp enligt punkt 4 - 5 ovan. 6 1.8 Komplettering med fosforfällning till befintlig avloppsanläggning. 2 2. Värmepumpsanläggning 2. 1 Prövning av ansökan om tillstånd för värmepumpsanläggning inom område med särskilda vattenskyddsföreskrifter eller skyddade grundvattenförekomster. 4 2.2 Handläggning av anmälan avseende inrättande av värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten enligt 17 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet. 2 Taxor inom miljöbalkens område, Bilaga 1 3. Avgift för anmälningspliktig verksamhet enligt bilaga C till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 3.1 Anläggande och drift av miljöfarlig (C-pliktig) verksamhet. 3.2 Bedriva sådan verksamhet som avses i 3.1 om inrättningen eller verksamheten ändras och ändringen är av betydelse från störningssynpunkt. Tillsynstimmar 10 5 3.3 Tillsyn över miljöfarlig verksamhet enligt förteckning i bilaga till förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd för vilken tillstånds- eller anmälningsplikt gäller enligt 5 eller 21 §§. Tillsynstid enligt taxebilaga 2 3.4. Tillsyn över miljöfarlig verksamhet i övrigt. timavgift FÖRORENADE OMRÅDEN 1. Tillsyn i övrigt av mark- och vattenområden, byggnader och anläggningar enligt 10 kap. miljöbalken timavgift VATTENVERKSAMHET 1. Tillsyn av vattenverksamhet timavgift 2. Handläggning av anmälan enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1990:5) om skydd mot vattenförorening vid hantering av brandfarliga vätskor timavgift ÖVRIGA VERKSAMHETER - HÄLSOSKYDD Prövning 1. Prövning av ansökan om att hålla vissa djur inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser enligt vad kommunen föreskrivit med stöd av 31 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet 1.1 Nötkreatur, häst, get, får eller svin 1.2 1.3 Pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur Orm timavgift timavgift timavgift Anmälan 1. Handläggning av anmälan om spridning/lagring av naturlig gödsel, slam och annan orenlighet inom område med detaljplan eller intill sådant område enligt vad kommunen föreskrivit med stöd av 37, 40 och 42 §§ förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 2. Handläggning enligt 38 och 42 §§ förordningen ( 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, av anmälan om att driva eller arrangera: timavgift Taxor inom miljöbalkens område, Bilaga 1 2.1 Verksamhet där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk behandling som innebär risk för blodsmitta timavgift 2.2 Bassängbad som är öppna för allmänheten eller som annars används av många människor timavgift 2.3 Förskola, öppen förskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola, specialskola, sameskola, fristående skola, riksinternatskola eller resurscenter. timavgift Tillsyn i övrigt 1. Provtagning av badvatten vid anläggning eller strandbad som upplåts för allmänheten eller annars utnyttjas av många enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om strandbadvatten (SNFS 1996:6), per prov exklusive analyskostnad timavgift Tas mer än ett prov på samma ställe och vid samma tillfälle tillkommer ingen ytterligare provtagningsavgift. 2. Övrig tillsyn av hälsoskydd timavgift KEMISKA PRODUKTER Prövning 1. Prövning av ansökan enligt 14 § Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel samt handläggning av ansökan enligt 11 § samma föreskrift timavgift Anmälan 1. Handläggning av anmälan enligt 28 § köldmediekungörelsen av anläggning som innehåller CFC, HCFC, halon eller HFC timavgift 2. Handläggning av anmälan enligt 3 § förordningen (1985:997) om anmälningsskyldighet beträffande asbest i ventilationsanläggningar timavgift AVFALL OCH PRODUCENTANSVAR Prövning/tillsyn 1. Prövning av ansökan om dispens samt handläggning av anmälan gällande bestämmelser i kommunens renhållningsordning timavgift VÄXTNÄRING Prövning 1. Prövning av ansökan om undantag från bestämmelser i 8-15, 17, 20, 22-23 §§, 24 § punkterna 2-3 samt 25-28 §§ förordning (2005:74) om miljöhänsyn i jordbruket timavgift Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251) Bilaga 2 VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå VK TT PN Beskrivning JORDBRUK 1.20 5 C 1.30 3 C 5.20 5 C 10.30 9 C Djurhållning m.m. Anläggning med stadigvarande djurhållning med mer än 100 djurenheter men högst 400 djurenheter, dock ej inhägnad. Med en djurenhet avses 1. en mjölkko (som mjölkko räknas även sinko), 2. sex kalvar som är en månad eller äldre (med kalvar avses l nötkreatur upp till sex månaders ålder, kalvar yngre än en månad räknas till moderdjuret), 3. tre övriga nöt, sex månader eller äldre, 4. tre suggor, inklusive smågrisar upp till tolv veckors ålder (betäckta gyltor räknas som suggor), 5. tio slaktsvin eller avelsgaltar, tolv veckor eller äldre (som slaktsvin räknas även obetäckta gyltor), 6. en häst, inklusive föl upp till sex månaders ålder, 7. tio minkhonor för avel, inklusive valpar upp till åtta månaders ålder och avelshannar, 8. etthundra kaniner, 9. etthundra värphöns, sexton veckor eller äldre (kyckling mödrar räknas som värphöns), 10. tvåhundra unghöns upp till sexton veckors ålder, 11. tvåhundra slaktkycklingar, 12. etthundra kalkoner, gäss eller ankor, inklusive kycklingar och ungar upp till en veckas ålder, 13. femton strutsfåglar av arterna struts, emu eller nandu, inklusive kycklingar upp till en veckas ålder, 14. tio får eller getter, sex månader eller äldre, eller 15. fyrtio lamm eller killingar upp till sex månaders ålder. För andra djurarter motsvaras en djurenhet av det antal djur som har en årlig sammanlagd utsöndring motsvarande 100 kilogram kväve eller 13 kilogram fosfor i färsk träck eller urin. Vid beräkningen av antalet djur skall väljas det alternativ av kväve eller fosfor som ger det lägsta antalet djur. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. renskötsel, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1.10 eller 1.11. Odling Uppodling av annan mark än jordbruksmark för produktion av foder, livsmedel eller annan liknande jordbruksproduktion. FISKODLING M.M. Fiskodling eller övervintring av fisk där mer än 1,5 ton foder förbrukas per kalenderår, om inte verksamheten är tillståndspliktig enligt 5.10. UTVINNING, BRYTNING OCH BEARBETNING AV TORV, OLJA, GAS, KOL, MALM, MINERAL, BERG, NATURGRUS M.M Berg, naturgrus, torv, och andra jordarter Täkt för markinnehavarens husbehov av mer än 10 000 ton naturgrus (totalt uttagen mängd). 1 Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251) Bilaga 2 VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå TT PN Beskrivning 10.40 VK 5 C 10.50 7 C 10.60 7 C Täkt för markinnehavarens husbehov av 1. mer än 10 000 ton berg (totalt uttagen mängd), 2. torv med ett verksamhetsområde större än 5 hektar, eller 3. mer än 50 000 kubikmeter torv (totalt uttagen mängd). Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten 1. omfattas av bearbetningskoncession enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter, eller 2. är tillståndspliktig enligt 10.10 eller 10.11. Anläggning för sortering eller krossning av berg, naturgrus eller andra jordarter 1. inom område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. utanför område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, om verksamheten bedrivs på samma plats under en längre tid än trettio kalenderdagar under en tolvmånadersperiod. Anläggning för framställning, bearbetning eller omvandling av bränsle eller bränsleprodukt som baseras på mer än 500 ton torv per kalenderår. 11.30 9 C 13.70 5 C Råpetroleum, naturgas och kol Industriell tillverkning av briketter av kol eller brunkol. Annan utvinningsindustri Djupborrning, som inte omfattas av 11.10 eller 11.20. LIVSMEDEL OCH FODER M.M. 15.30 7 C 15.50-1 36 C 15.50-2 27 C 15.50-3 30 C 15.50-4 21 C Animaliska råvaror Slakteri för en produktion baserad på mer än 50 ton slaktvikt per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15.10 eller 15.20. Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av animaliska råvaror - chark och styckning - för en produktion av mer än 10 000 ton men högst 18 500 ton produkter per kalenderår, om verksamheten inte är anmälningspliktig enligt 15.80. Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av animaliska råvaror - chark och styckning - för en produktion av mer än 400 ton men högst 10 000 ton produkter per kalenderår, om verksamheten inte är anmälningspliktig enligt 15.80. Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av animaliska råvaror (utom mjölk, fisk och skaldjur) för en produktion av mer än 10 000 ton men högst 18 500 ton produkter per kalenderår, om verksamheten inte är anmälningspliktig enligt 15.80. Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och behandling av animaliska råvaror (utom mjölk, fisk och skaldjur) för en produktion av mer än 400 ton men högst 10 000 ton produkter per kalenderår, om verksamheten inte är anmälningspliktig enligt 15.80. 2 Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251) Bilaga 2 VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå TT PN 15.70 VK 5 C 15.80-1 9 C 15.80-2 5 C 15.100-1 11 C 15.120 21 C 15.130 9 C 15.140-1 21 C 15.140-2 9 C 15.160 18 C 15.180-1 21 C 15.180-2 18 C 15.180-3 9 C Beskrivning Anläggning för beredning eller konservering av fisk eller skaldjur eller för tillverkning av fiskmjöl, fiskolja eller fiskpelletar för en produktion baserad på mer än 10 ton fisk eller skaldjur per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte hållbarhetsbehandling genom endast frysning, torkning eller saltning eller om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 15.60 eller 15.80. Rökeri för en produktion av mer än 500 ton men högst 18 500 ton rökta produkter per kalenderår. Rökeri för en produktion av mer än 50 ton men högst 500 ton rökta produkter per kalenderår. Vegetabiliska råvaror Bageri som förbrukar mer än 15 ton torrjäst eller 50 ton annan jäst per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15.90. Anläggning för beredning eller konservering av frukt, bär, rotfrukter eller grönsaker för en produktion baserad på mer än 2 000 ton råvara per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. beredning eller konservering genom endast frysning eller torkning, 2. beredning genom endast tvättning eller rensning, eller 3. verksamhet som är tillståndspliktig enligt 15.90 eller 15.110. Anläggning för endast tvättning eller rensning av frukt, bär, rotfrukter eller grönsaker för en produktion baserad på mer än 2 000 ton råvara per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 90.10. Anläggning för tillverkning av kvarnprodukter för en produktion av mer än 50 000 ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15.90. Anläggning för tillverkning av kvarnprodukter för en produktion av mer än 1 000 ton men högst 50 000 ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15.90. Anläggning för tillverkning av stärkelse, stärkelsederivat eller socker, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15.90 eller 15.150. Mjölk, oljor, fetter m.m. Anläggning för framställning av mjölkprodukter (med undantag av glass) för en produktion baserad på en invägning av mer än 50 000 ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15.170. Anläggning för framställning av mjölkprodukter (med undantag av glass) för en produktion baserad på en invägning av mer än 20 000 ton men högst 50 000 ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15.170. Anläggning för framställning av mjölkprodukter (med undantag av glass) för en produktion baserad på en invägning av mer än 500 ton men högst 20 000 ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15.170. 3 Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251) Bilaga 2 VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå TT PN Beskrivning 15.200 VK 9 C 15.220 5 C Anläggning för framställning eller raffinering av vegetabiliska eller animaliska oljor eller fetter eller produkter av sådana oljor eller fetter för en produktion av mer än 100 ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15.40, 15.90, 15.170 eller 15.190. Anläggning för tillverkning av glass för en produktion av mer än 10 ton per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15.90, 15.170, eller 15.210. 15.240-1 21 C 15.240-2 13 C 15.240-3 9 C 15.260 18 C 15.280-1 21 C 15.280-2 21 C 15.280-3 9 C 15.280-4 9 C 15.280-5 21 C 15.280-6 9 C Drycker m.m. Anläggning för framställning av råsprit eller av alkoholhaltiga drycker genom jäsning eller destillation, motsvarande mer än 500 ton men högst 5 000 ton ren etanol per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15.230. Anläggning för framställning av råsprit eller av alkoholhaltiga drycker genom jäsning eller destillation, motsvarande mer än 100 ton men högst 500 ton ren etanol per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15.230. Anläggning för framställning av råsprit eller av alkoholhaltiga drycker genom jäsning eller destillation, motsvarande mer än 10 ton men högst 100 ton ren etanol per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15.230. Bryggeri eller annan anläggning för framställning av malt eller mer än 1 000 kubikmeter maltdryck per kalenderår, om verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 90.10. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 15.90. Annan livsmedelstillverkning Anläggning för tillverkning av mer än 20 000 ton choklad eller konfektyr per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 15.90. Anläggning för tillverkning av mer än 5 000 men högst 20 000 ton choklad eller konfektyr per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 15.90. Anläggning för tillverkning av mer än 500 men högst 5 000 ton choklad eller konfektyr per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 15.90. Anläggning för tillverkning av mer än 1 000 ton pastaprodukter per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 15.90. Anläggning för rostning av mer än 3 000 ton kaffe per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 15.90. Anläggning för rostning av mer än 100 ton men högst 3 000 ton kaffe per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 15.90. 4 Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251) Bilaga 2 VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå VK TT PN Beskrivning 15.300-1 36 C 15.300-2 18 C 15.300-3 18 C 15.310 5 C 15.340-1 21 C 15.340-2 9 C 15.340-3 21 C 15.340-4 9 C Anläggning för framställning av mer än 15 000 ton slakteriprodukter per kalenderår, om verksamheten a) inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i 15.10-15.290, och b) medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 90.10. Anläggning för framställning av mer än 15 000 ton andra livsmedel, om verksamheten a) inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i 15.10-15.290, och b) medför utsläpp av vatten som leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 90.10. Anläggning för framställning av mer än 1 000 men högst 15 000 ton livsmedel, om verksamheten a) inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i 15.10-15.290, och b) medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 90.10. Anläggning för yrkesmässig industriell förpackning av animaliska eller vegetabiliska produkter som inte sker i någon tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt 15.1015.300. Anläggning för malning, blandning eller pelletering av råvaror till bruksfärdigt djurfoder, för en produktion per kalenderår av mer än 50 000 men högst 100 000 ton spannmålsfoder. Med spannmålsfoder avses detsamma som i 15.330. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. tillverkning av oljekakor från vegetabiliska oljor eller fetter, eller 2. om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 15.320, 15.330, 90.240, 90.250 eller 90.260. Anläggning för malning, blandning eller pelletering av råvaror till bruksfärdigt djurfoder, för en produktion per kalenderår av mer än 5 000 men högst 50 000 ton spannmålsfoder. Med spannmålsfoder avses detsamma som i 15.330. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. tillverkning av oljekakor från vegetabiliska oljor eller fetter, eller 2. om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 15.320, 15.330, 90.240, 90.250 eller 90.260. Anläggning för malning, blandning eller pelletering av råvaror till bruksfärdigt djurfoder, för en produktion per kalenderår av mer än 5 000 men högst 15 000 ton annat foder. Med spannmålsfoder avses detsamma som i 15.330. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. tillverkning av oljekakor från vegetabiliska oljor eller fetter, eller 2. om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 15.320, 15.330, 90.240, 90.250 eller 90.260. Anläggning för malning, blandning eller pelletering av råvaror till bruksfärdigt djurfoder, för en produktion per kalenderår av mer än 500 men högst 5 000 ton annat foder. Med spannmålsfoder avses detsamma som i 15.330. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. tillverkning av oljekakor från vegetabiliska oljor eller fetter, eller 2. om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 15.320, 15.330, 90.240, 90.250 eller 90.260. 5 Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251) Bilaga 2 VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå VK TT PN 17.30 9 C 18.30-1 13 C 18.30-2 9 C 20.10-1 21 C 20.10-2 18 C 20.10-3 13 C 20.30-1 21 C 20.30-2 13 C 20.40-1 18 C 20.40-2 13 C Beskrivning TEXTILVAROR Anläggning för förbehandling eller färgning av mer än 10 ton fibrer eller textilier per kalenderår eller för annan beredning av mer än 10 ton textilmaterial per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 17.10 eller 17.20. PÄLS, SKINN OCH LÄDER Anläggning för garvning eller annan beredning av läder eller pälsskinn för en produktion av mer än 100 ton färdigt läder eller färdigt pälsskinn, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 18.10, 18.20 eller 90.240. Anläggning för garvning eller annan beredning av läder eller pälsskinn för en produktion av mer än 2 ton men högst 100 ton färdigt läder eller färdigt pälsskinn, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 18.10, 18.20 eller 90.240. TRÄVAROR Anläggning för yrkesmässig behandling av mer än 10 000 kubikmeter trä med träskyddsmedel genom tryck- eller vakuumimpregnering eller doppning, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 39.10 eller 39.20. Anläggning för yrkesmässig behandling av mer än 500 kubikmeter men högst 10 000 kubikmeter trä med träskyddsmedel genom tryck- eller vakuumimpregnering eller doppning, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 39.10 eller 39.20. Anläggning för yrkesmässig behandling av högst 500 kubikmeter trä med träskyddsmedel genom tryck- eller vakuumimpregnering eller doppning, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 39.10 eller 39.20. Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av mer än 30 000 kubikmeter men högst 70 000 kubikmeter per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 20.20. Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av mer än 6 000 kubikmeter men högst 30 000 kubikmeter per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 20.20. Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogseller jordbruksprodukter, i form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än 100 000 kubikmeter fast mått per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte tillfällig flisning. Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogseller jordbruksprodukter, i form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än 10 000 kubikmeter men högst 100 000 kubikmeter fast mått per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte tillfällig flisning. 6 Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251) Bilaga 2 VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå TT PN Beskrivning 20.40-3 VK 7 C 20.40-4 18 C 20.40-5 13 C 20.40-6 7 C 20.40-7 9 C 20.60-1 21 C 20.60-2 13 C 20.70-1 21 B 20.80-1 5 C 20.80-2 13 C Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogseller jordbruksprodukter, i form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än 1 000 kubikmeter men högst 10 000 kubikmeter fast mått per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte tillfällig flisning. Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogseller jordbruksprodukter, i form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än 150 000 kubikmeter löst mått råvara per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte tillfällig flisning. Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogseller jordbruksprodukter, i form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än 20 000 kubikmeter men högst 150 000 kubikmeter löst mått råvara per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte tillfällig flisning. Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogseller jordbruksprodukter, i form av träull, trämjöl, flis, spån eller liknande, baserad på mer än 3 000 kubikmeter men högst 20 000 kubikmeter löst mått råvara per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte tillfällig flisning. Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogseller jordbruksprodukter, i form av pellets eller briketter, baserad på mer än 5 000 kubikmeter råvara per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte tillfällig flisning. Anläggning för tillverkning av mer än 10 000 kubikmeter 1. fanér eller plywood, eller 2. mer än 500 kubikmeter spånskivor eller andra produkter av spån per kalenderår. Anläggning för tillverkning av högst 10 000 kubikmeter 1. fanér eller plywood, eller 2. högst 500 kubikmeter spånskivor eller andra produkter av spån per kalenderår. Anläggning för lagring av 1. mer än 200 000 kubikmeter timmer fast mått under bark (m3 fub) på land med begjutning av vatten, eller 2. mer än 100 000 kubikmeter timmer fast mått under bark (m3 fub) i vatten. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är anmälningspliktig enligt 20.90. Anläggning för lagring av mer än 2 000 kubikmeter timmer fast mått under bark (m3 fub), om lagringen sker på land utan vattenbegjutning. Anläggning för lagring av mer än 10 000 kubikmeter timmer men högst 20 000 kubikmeter fast mått under bark (m3 fub), om lagringen sker på land med vattenbegjutning och inte är tillståndspliktig enligt 20.70. 7 Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251) Bilaga 2 VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå TT PN Beskrivning 20.80-3 VK 9 C 20.80-4 13 C 20.80-5 9 C 20.90 5 C Anläggning för lagring av mer än 500 kubikmeter timmer men högst 10 000 kubikmeter fast mått under bark (m3 fub), om lagringen sker på land med vattenbegjutning och inte är tillståndspliktig enligt 20.70. Anläggning för lagring av mer än 5 000 kubikmeter men högst 10 000 kubikmeter timmer fast mått under bark (m3 fub) i vatten, om lagringen inte är tillståndspliktig enligt 20.70. Anläggning för lagring av mer än 500 kubikmeter men högst 5 000 kubikmeter timmer fast mått under bark (m3 fub) i vatten, om lagringen inte är tillståndspliktig enligt 20.70. Anläggning för lagring av timmer som inte sker i eller nära vattentäkt, om åtgärden behövs med anledning av storm eller orkan och omfattar 1. mer än 20 000 kubikmeter timmer fast mått under bark (m3 fub) på land med begjutning av vatten, eller 2. mer än 10 000 kubikmeter timmer fast mått under bark (m3 fub) i vatten. 21.50 13 C 22.10 21 C 22.20 9 C 22.40-1 5 C 22.40-2 11 C 22.40-3 7 C 24.30 18 C 24.70 18 C 24.81 18 C MASSA, PAPPER OCH PAPPERSVAROR Anläggning för tillverkning av mer än 10 ton papper, papp eller kartong per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 21.30 eller 21.40. FOTOGRAFISK ELLER GRAFISK PRODUKTION Rulloffsettryckeri där tryckning sker med heatsetfärg, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.20 eller 39.30. Anläggning med tillverkning av metallklichéer. Anläggning utan utsläpp av processavloppsvatten där mer än 50 000 kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 22.30. Anläggning med utsläpp av processavloppsvatten där mer än 15 000 kvadratmeter men högst 50 000 kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 22.30. Anläggning med utsläpp av processavloppsvatten där mer än 5 000 kvadratmeter men högst 15 000 kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller papperskopior framkallas per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 22.30. KEMISKA PRODUKTER Anläggning för att genom biokemiska processer yrkesmässigt tillverka läkemedelssubstanser i försöks-, pilot- eller laboratorieskala eller annan icke industriell skala. Anläggning för framställning genom destillation av mer än 5 000 ton gas per kalenderår. Anläggning för att genom kemiska reaktioner yrkesmässigt tillverka bränsle ur vegetabilisk eller animalisk olja i försöks-, pilot- eller laboratorieskala eller annan icke industriell skala. 8 Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251) Bilaga 2 VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå TT PN Beskrivning 24.90 VK 18 C 24.100 13 C 24.120-1 21 C 24.120-2 18 C 24.120-3 11 C 24.120-4 9 C 24.130 18 C 24.140-1 30 C Anläggning för att genom kemiska reaktioner yrkesmässigt tillverka organiska eller oorganiska ämnen, i försöks-, piloteller laboratorieskala eller annan icke industriell skala, om det i verksamheten inte används eller tillverkas något ämne som, enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerat som mycket giftigt, giftigt, giftigt för djur och växter, farligt, starkt frätande, frätande, cancerogent, misstänkt cancerogent eller allergent eller innebär möjlig risk för fosterskador eller annan hälsorisk. Anläggning för tillverkning av konstgjorda mineralfibrer, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon annan beskrivning i denna bilaga. Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka 1. mer än 10 ton färg eller lack per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 24.110, 2. andra kemiska produkter, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 24.110. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 39.20 Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka naturläkemedel genom extraktion ur biologiskt material, Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 39.20. Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka mer än 1000 ton men högst 2000 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller hygienprodukter, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 24.110. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 39.20. Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i industriell skala tillverka mer än 10 ton men högst 1000 ton rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller hygienprodukter, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 24.110. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 39.20. Anläggning för att genom endast fysikaliska processer, i försöks-, pilot- eller laboratorieskala eller annan icke industriell skala, yrkesmässigt tillverka 1. sprängämnen, 2. pyrotekniska artiklar, 3. ammunition, eller 4. andra kemiska produkter. Anläggning för att genom endast fysikaliska processer tillverka mer än 100 ton läkemedel (farmaceutisk tillverkning). Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. apotek och sjukhus, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 39.20. 9 Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251) Bilaga 2 VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå VK TT PN Beskrivning 24.140-2 18 C 24.140-4 5 C 24.150 18 C Anläggning för att genom endast fysikaliska processer tillverka mer än 10 men högst 100 ton läkemedel (farmaceutisk tillverkning). Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. apotek och sjukhus, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 39.20. Anläggning för att genom endast fysikaliska processer tillverka högst 500 kg läkemedel (farmaceutisk tillverkning). Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. apotek och sjukhus, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 39.20. Anläggning för behandling av mellanprodukter, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i 24.10-24.140. 25.11-1 27 C 25.11-2 18 C 25.11-3 11 C 25.11-4 7 C 25.30 5 C 25.50-1 13 C GUMMI- OCH PLASTVAROR Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseras på mer än 500 ton men högst 2 000 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 25.10, 39.20 eller 39.30. Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseras på mer än 100 ton men högst 500 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 25.10, 39.20 eller 39.30. Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseras på mer än 50 ton men högst 100 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 25.10, 39.20 eller 39.30. Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om produktionen baseras på mer än 1 ton men högst 50 ton ovulkad gummiblandning per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 25.10, 39.20 eller 39.30. Anläggning för att genom ytterligare polymerisation tillverka produkter av plast, om 1. produktionen baseras på mer än 1 ton plastråvara per kalenderår, och 2. verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 25.20. Anläggning där produktionen baseras på mer än 200 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för tillverkning av produkter av plast förutom endast mekanisk montering eller mekanisk bearbetning. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.20 eller 39.30. 10 Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251) Bilaga 2 VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå TT PN Beskrivning 25.50-2 VK 7 C 25.50-3 5 C 25.50-4 21 C 25.50-5 13 C 25.50-6 9 C 25.50-7 7 C 25.50-8 5 C Anläggning där produktionen baseras på mer än 20 ton men högst 200 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för tillverkning av produkter av plast förutom endast mekanisk montering eller mekanisk bearbetning. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.20 eller 39.30. Anläggning där produktionen baseras på mer än 1 ton men högst 20 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för tillverkning av produkter av plast förutom endast mekanisk montering eller mekanisk bearbetning. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.20 eller 39.30. Anläggning där produktionen baseras på mer än 20 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för beläggning eller kalandrering med plast. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.20 eller 39.30. Anläggning där produktionen baseras på mer än 10 ton men högst 20 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för beläggning eller kalandrering med plast. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.20 eller 39.30. Anläggning där produktionen baseras på mer än 5 ton men högst 10 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för beläggning eller kalandrering med plast. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.20 eller 39.30. Anläggning där produktionen baseras på mer än 3 ton men högst 5 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för beläggning eller kalandrering med plast. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.20 eller 39.30. Anläggning där produktionen baseras på mer än 1 ton men högst 3 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare polymerisation, för beläggning eller kalandrering med plast. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.20 eller 39.30. 11 Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251) Bilaga 2 VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå VK TT PN Beskrivning ICKE-METALLISKA MINERALISKA PRODUKTER 26.30 9 C 26.40 18 C 26.60 21 C 26.100 18 C 26.110 13 C 26.120 21 C 26.150-1 18 C 26.150-2 11 C 26.160 9 C 27.60 5 C 27.140 7 C Glas, glasvaror och keramiska produkter Anläggning för tillverkning av glas eller glasvaror som omfattar blandning av glasråvaror (mäng), smältning eller syrabehandling av glas, om verksamheten innebär att 1. mer än 500 kilogram glasråvaror med tillsats av bly- eller arsenikföreningar förbrukas per kalenderår, eller 2. mer än 5 ton andra glasråvaror förbrukas per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 26.10 eller 26.20. Anläggning för tillverkning av glasfiber, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 26.10. Anläggning för tillverkning av mer än 100 ton keramiska produkter per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 26.50 eller 26.51. Cement, betong, kalk, krita och gips Anläggning för tillverkning av mer än 5 ton kalk, krita eller kalkprodukter per kalenderår, om inte verksamheten är tillståndspliktig enligt någon av beskrivningarna i 26.70–26.90. Anläggning för tillverkning av mer än 500 ton 1. betong eller lättbetong per kalenderår, eller 2. varor av betong, lättbetong eller cement per kalenderår. Anläggning för tillverkning av mer än 500 ton varor av gips per kalenderår. Asfaltverk eller oljegrusverk som ställs upp inom område med detaljplan eller områdesbestämmelser. Asfaltverk eller oljegrusverk som ställs upp utanför område med detaljplan eller områdesbestämmelser i mer än 90 kalenderdagar under en tolvmånadersperiod. Anläggning för tillverkning av varor av asfalt, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 90.100 eller 90.110. STÅL OCH METALL Anläggning för gjutning för en produktion av mer än 10 ton järn, stål, aluminium, zink eller magnesium per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 27.40, 27.50 eller 27.101. Anläggning för gjutning av andra metaller än järn, stål, zink, aluminium och magnesium, för en produktion av mer än 1 ton per kalenderår. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 27.100, 27.101 eller 27.130. YTBEHANDLING AV METALL ELLER PLAST M.M. 28.40 7 C Ytbehandling, avfettning och färgborttagning m.m. Anläggning för annan beläggning med metall än genom kemisk eller elektrolytisk ytbehandling, om verksamheten ger upphov till mer än 1 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. beläggning med metall som sker med vakuummetod, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 28.30. 12 Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251) Bilaga 2 VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå TT PN Beskrivning 28.60 VK 7 C 28.70-1 11 C 28.70-2 7 C 28.71 5 C 28.90 13 C Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om verksamheten ger upphov till mer än 1 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. betning med betpasta, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 28.10 eller 28.20. Anläggning, som omfattas av flera än två av följande punkter, för 1. järnfosfatering, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 28. 10, 2. vattenbaserad avfettning som ger upphov till mer än 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår, om verksamheten inte är fordonstvätt eller tillståndspliktig enligt någon av beskrivningarna i 39.10-39.50, 3. betning med mer än 50 kilogram betpasta per kalenderår, om verksamheten ger upphov till avloppsvatten, 4. blästring av mer än 500 kvadratmeter yta per kalenderår, 5. våttrumling av mer än 1 ton metaller per kalenderår eller härdning av mer än 1 ton gods per kalenderår, 6. termisk ytbehandling med en metallförbrukning av mer än 50 kilogram men högst 2 ton per kalenderår, eller 7. metallbeläggning med vakuummetod, om metallför brukningen uppgår till mer än 500 kilogram per kalenderår. Anläggning, som omfattas av högst två av följande punkter, för 1. järnfosfatering, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 28. 10, 2. vattenbaserad avfettning som ger upphov till mer än 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår, om verksamheten inte är fordonstvätt eller tillståndspliktig enligt någon av beskrivningarna i 39.10-39.50, 3. betning med mer än 50 kilogram betpasta per kalenderår, om verksamheten ger upphov till avloppsvatten, 4. blästring av mer än 500 kvadratmeter yta per kalenderår, 5. våttrumling av mer än 1 ton metaller per kalenderår eller härdning av mer än 1 ton gods per kalenderår, 6. termisk ytbehandling med en metallförbrukning av mer än 50 kilogram men högst 2 ton per kalenderår, eller 7. metallbeläggning med vakuummetod, om metallför brukningen uppgår till mer än 500 kilogram per kalenderår. Blästringsarbete omfattande mer än 500 kvadratmeter yta, om verksamheten inte är anmälningspliktig enligt 28.70. Anläggning för att med kemiska eller termiska metoder yrkesmässigt ta bort lack eller färg, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 28.80, 39.10, 39.20 eller 39.40. 31.30 9 C 31.60 13 C 34.10 13 C METALLBEARBETNING M.M. Anläggning för tillverkning av fler än 100 fordonsmotorer per kalenderår. 34.20 7 C Provbänk för motorer, turbiner eller reaktorer. ELEKTRISKA ARTIKLAR Anläggning för tillverkning eller reparation av kvicksilverinnehållande ljuskällor. Anläggning för tillverkning av elektrisk tråd eller elektrisk kabel. 13 Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251) Bilaga 2 VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå TT PN Beskrivning 34.40 VK 21 C 34.50 21 C 34.80-1 21 C 34.80-2 11 C 34.80-3 7 C Anläggning för tillverkning och sammansättning per kalenderår av 1. fler än 100 men högst 25 000 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till högst 3,5 ton, eller 2. fler än 10 men högst 1 000 motorfordon med en totalvikt per fordon som uppgår till mer än 3,5 ton. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 34.30. Anläggning för 1. tillverkning av järnvägsutrustning, 2. tillverkning av flygplan, eller 3. reparation av flygplan. Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 10 kubikmeter men högst 20 kubikmeter, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i 34.10-34.70, 35.10 eller 35.20. Med total tankvolym avses detsamma som i 34.70 andra stycket. Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 5 kubikmeter men högst 10 kubikmeter, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i 34.10-34.70, 35.10 eller 35.20. Med total tankvolym avses detsamma som i 34.70 andra stycket. Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 1 kubikmeter men högst 5 kubikmeter, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i 34.10-34.70, 35.10 eller 35.20. Med total tankvolym avses detsamma som i 34.70 andra stycket. 14 Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251) Bilaga 2 VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå VK ÅA PN 39.30 9 C 39.50-1 9 C 39.50-2 13 C 39.50-3 9 C Beskrivning FÖRBRUKNING AV ORGANISKA LÖSNINGSMEDEL Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas per kalenderår med 1. mer än 15 ton i rulloffset med heatsetfärg, 2. mer än 15 ton vid djuptryck av förpackningar, flexografi, screentryck, laminering eller lackering, 3. mer än 1 ton i ytrengöring, om lösningsmedlet innehåller någon produkt, som enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerad som "kan ge cancer", "kan ge ärftliga genetiska skador", "kan ge cancer vid inandning", "kan ge nedsatt fortplantningsförmåga" eller "kan ge fosterskador", 4. mer än 2 ton i annan ytrengöring, 5. mer än 500 kilogram i fordonslackering, 6. mer än 5 ton i beläggning av lindningstråd, 7. mer än 15 ton i beläggning av träytor, 8. mer än 1 kilogram i kemtvätt, 9. mer än 10 ton i läderbeläggning, 10. mer än 5 ton i skotillverkning, 11. mer än 5 ton i laminering av trä eller plast, 12. mer än 5 ton i limbeläggning, 13. mer än 5 ton i annan beläggning, 14. mer än 15 ton i omvandling av gummi, eller 15. mer än 10 ton i utvinning av vegetabilisk olja eller ani maliskt fett eller raffinering av vegetabilisk olja. Med förbrukning avses detsamma som i 39.10 andra stycket. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 39.10 eller 39.20. Anläggning där det per kalenderår förbrukas mer än 1 ton halogenerade organiska lösningsmedel. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.10, 39.20, 39.30 eller 39.40. Med förbrukning avses detsamma som i 39.10 andra stycket. Anläggning där det per kalenderår förbrukas mer än totalt 10 ton men högst 25 ton organiska lösningsmedel. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.10, 39.20, 39.30 eller 39.40. Med förbrukning avses detsamma som i 39.10 andra stycket. Anläggning där det per kalenderår förbrukas mer än totalt 5 ton men högst 10 ton organiska lösningsmedel. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.10, 39.20, 39.30 eller 39.40. Med förbrukning avses detsamma som i 39.10 andra stycket. 15 Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251) Bilaga 2 VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå VK TT PN 39.70 11 C 39.90 5 C Beskrivning LAGRING AV BRÄNSLEN OCH KEMISKA PRODUKTER M.M. Anläggning för lagring av 1. gasformiga eller flytande petrokemiska produkter, oljor, petroleumprodukter eller brännbara gaser, om anläggningen har kapacitet att vid ett och samma tillfälle lagra mer än 5 000 ton, eller 2. andra kemiska produkter än som avses i 1, om a) någon produkt enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är klassificerad som "mycket giftig", "giftig", "starkt frätande" eller "frätande", och b) det är fråga om en verksamhet för energiproduktion eller kemisk industri och anläggningen har kapacitet för lagring av mer än 1 ton vid ett och samma tillfälle. Anläggning för lagring av mer än 5 000 ton kol, torv eller bränsleflis eller annat träbränsle per kalenderår. GASFORMIGA BRÄNSLEN, EL, VÄRME OCH KYLA 40.20 13 C 40.60-1 9 C 40.60-2 5 C 40.60-3 9 C 40.70 21 C 40.100-1 7 C Gasformiga bränslen Anläggning för framställning av gasformigt bränsle, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 23.10, 23.30 eller 40.10. Förbränning Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 5 MW men högst 20 MW, om också annat bränsle används än eldningsolja eller bränslegas. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. stationär förbränningsmotor avsedd endast som reservaggregat vid elavbrott, eller 2. om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 40.40, 40.50, 40.51 eller 40.70. Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 500 kilowatt men högst 5 MW, om också annat bränsle används än eldningsolja eller bränslegas. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. stationär förbränningsmotor avsedd endast som reservaggregat vid elavbrott, eller 2. om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 40.40, 40.50, 40.51 eller 40.70. Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd effekt av mer än 10 MW men högst 20 MW, om inget annat bränsle används än eldningsolja eller bränslegas. 1. stationär förbränningsmotor avsedd endast som reservaggregat vid elavbrott, eller 2. om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 40.40, 40.50, 40.51 eller 40.70. Gasturbinanläggning med en total installerad tillförd effekt av högst 20 megawatt. Vindkraft Enstaka vindkraftverk eller gruppstation för vindkraft med tre eller flera vindkraftsaggregat, om den sammanlagda uteffekten är minst 4 MW men högst 25 MW. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 40.80 eller 40.90. 16 Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251) Bilaga 2 VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå TT PN Beskrivning 40.100-2 VK 5 C Enstaka vindkraftverk eller gruppstation för vindkraft med tre eller flera vindkraftsaggregat, om den sammanlagda uteffekten är minst 125 kilowatt men högst 4 MW. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 40.80 eller 40.90. 40.110 13 C 40.120 5 C 50.10 7 C 50.20-1 7 C 50.20-2 5 C 50.20-3 7 C 50.20-4 5 C 63.20 13 C 63.50 7 C Värmepumpar och kylanläggningar m.m. Värmepump eller kylanläggning för uttag eller tillförsel av värmeenergi från mark, vattenområde, grund- vatten eller avloppsvatten för en uttagen eller tillförd effekt av mer än 10 megawatt. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte uttag eller tillförsel genom vattentäkt. Anläggning för lagring av värme i mark, vattenområde eller i grundvatten för en tillförd energimängd av mer än 3 000 megawattimmar. FORDONSSERVICE OCH DRIVMEDELSHANTERING Anläggning för tvättning av 1. fler än 5 000 personbilar per kalenderår, 2. fler än 100 tåg eller flygplan per kalenderår, 3. fler än 500 tågvagnar eller lok per kalenderår, eller 4. fler än 1 000 andra motordrivna fordon per kalenderår. Anläggning där det per kalenderår hanteras mer än 5 000 kubikmeter flytande motorbränsle. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.60, 39.70 eller 39.80. Anläggning där det per kalenderår hanteras mer än 1 000 kubikmeter men högst 5 000 kubikmeter flytande motorbränsle. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.60, 39.70 eller 39.80. Anläggning där det per kalenderår hanteras mer än 5 miljon normalkubikmeter gas avsedd som motorbränsle. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.60, 39.70 eller 39.80. Anläggning där det per kalenderår hanteras mer än 1 miljon normalkubikmeter men högst 5 normalkubikmeter gas avsedd som motorbränsle. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.60, 39.70 eller 39.80. INFRASTRUKTUR Fiskehamn eller hamn för Försvarsmakten. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte fiskehamn som är tillståndspliktig enligt 63.10. Flygplats för motordrivna luftfartyg där mer än 500 flygrörelser per kalenderår äger rum. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om flygplatsen är tillståndspliktig enligt 63.30 eller 63.40. 17 Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251) Bilaga 2 VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå VK TT PN 73.10 13 C 74.20 11 C 85.10 21 C 85.20 9 C 90.20-1 18 C 90.20-2 13 C Beskrivning LABORATORIER Kemiska eller biologiska laboratorier med en total golvyta som är större än 5 000 kvadratmeter. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte laboratorier som 1. ingår i verksamhet som omfattas av en annan punkt i denna bilaga, 2. omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt 13 kap. miljöbalken, eller 3. ingår i utbildningslokaler som är anmälningspliktiga enligt 38 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. TANKRENGÖRING Anläggning för rengöring av cisterner, tankar eller fat som används för förvaring eller för transport av kemiska produkter. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 74.10. HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sjukhus med fler än 200 vårdplatser. Anläggning för sterilisering av sjukvårdsartiklar, om etylenoxid används som steriliseringsmedel. RENING AV AVLOPPSVATTEN Avloppsreningsanläggning som är dimensionerad för mer än 500 personekvivalenter, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 90.10. Avloppsreningsanläggning som är dimensionerad för mer än 200 personekvivalenter men högst 500 personekvivalenter, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 90.10. AVFALL 90.40 11 C 90.4001 3 U 90.60 5 C Mellanlagring Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle är större än 10 ton. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. anläggning för lagring av avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas eller tre år innan det återvinns eller behandlas, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 90.30. Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle är högst 10 ton. Anläggning för mellanlagring av farligt avfall som utgörs av uttjänta motordrivna fordon eller om mängden avfall inte vid något tillfälle uppgår till 1. mer än 5 ton oljeavfall, 2. mer än 30 ton blybatterier, 3. mer än 100 ton elektriska eller elektroniska produkter, 4. mer än 30 ton impregnerat trä, eller 5. mer än 1 ton annat farligt avfall. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte anläggning för lagring av farligt avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas eller tre år innan det återvinns eller behandlas. 18 Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251) Bilaga 2 VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå VK TT PN 90.80 11 C 90.90 11 C 90.110-1 18 C 90.110-2 13 C 90.120 11 C 90.140 5 C 90.170-1 9 C 90.170-2 7 C 90.170-3 5 C 90.230 5 C Beskrivning Förbehandling, sortering och mekanisk bearbetning m.m. Anläggning för sortering av annat avfall än farligt avfall, om den hanterade avfallsmängden är större än 1 000 men högst 10 000 ton per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 90.70. Anläggning för yrkesmässig förbehandling av avfall som utgörs av elektriska eller elektroniska produkter, med undantag för förbehandling som består av ingrepp i komponenter eller utrustning som innehåller isolerolja. Anläggning för att genom mekanisk bearbetning yrkesmässigt återvinna annat avfall än farligt avfall om den hanterade avfallsmängden är större än 5 000 men högst 10 000 ton avfall per år, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 90.100, 90.240, 90.250 eller 90.260. Anläggning för att genom mekanisk bearbetning yrkesmässigt återvinna annat avfall än farligt avfall om den hanterade avfallsmängden är högst 5 000 ton avfall per år, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 90.100, 90.240, 90.250 eller 90.260. Anläggning för återvinning av avfall genom sådan lagring, tömning, demontering eller annat yrkesmässigt omhändertagande av uttjänta bilar som omfattas av bilskrotningsförordningen (2007:186). Användning för anläggningsändamål Användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, och där föroreningsrisken är ringa. Biologisk behandling Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall, om den tillförda mängden annat avfall än park- och trädgårdsavfall är större än 100 ton men högst 500 ton per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 90.150 eller 90.160. Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall, om den tillförda mängden annat avfall än park- och trädgårdsavfall är större än 10 ton men högst 100 ton per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 90.150 eller 90.160. Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt avfall, om den tillförda mängden park- och trädgårdsavfall är större än 50 ton per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är tillståndspliktig enligt 90.150 eller 90.160. Förbränning Anläggning där annat avfall än farligt avfall förbränns yrkesmässigt, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 90.200, 90.210 eller 90.220. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte anläggning där endast 1. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall förbränns och energiåtervinns, eller2. rent träavfall förbränns och energiåtervinns. 19 Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251) Bilaga 2 VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå VK TT PN 90.250 11 C 90.260 11 C 90.280 5 C Beskrivning Animaliska biprodukter m.m. Anläggning för att på annat sätt än genom förbränning per kalenderår bearbeta mer än 20 ton animaliska biprodukter som är kategori 1-, kategori 2- eller kategori 3-material enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1774/2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15.320 eller 90.240. Anläggning för förbehandling av animaliska biprodukter om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 15.320, 90.240 eller 90.250. Uppläggning Uppläggning av 1. högst 1 000 ton muddermassa på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten och där föroreningsrisken endast är ringa, eller 2. inert avfall som uppkommit i gruv- eller täktverksamhet. Deponering 90.370 13 C 90.375 13 C 90.390 7 C 90.430 5 C 92.20-1 9 C 92.20-2 7 C 92.20-3 5 C Annan återvinning eller bortskaffande Anläggning för att återvinna eller bortskaffa avfall som består av uppgrävda förorenade massor från den plats där anläggningen finns, om 1. anläggningen finns på platsen under högst en tolvmånadersperiod, och 2. verksamheten inte är tillståndspliktig enligt någon av beskrivningarna i 90.300-90.340. Anläggning för avvattning av avfall eller farligt avfall som uppkommer vid platsen, eller som förts till mellanlager för avfall, om uppställningstiden är högst sextio kalenderdagar under en tolvmånadersperiod och om mängden avfall som behandlas är högst 2 000 ton. Anläggning för behandling av farligt avfall, om 1. avfallet har uppkommit i den verksamhet där anläggningen finns, och 2. behandlingen leder till materialåtervinning. Anläggning för att återvinna eller bortskaffa annat avfall än farligt avfall enligt något av de förfaranden som anges i bilagorna 4 och 5 till avfallsförordningen (2001:1063), om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av beskrivningarna i 90.30, 90.40, 90.70-90.110, 90.13090.170, 90.200-90.310, 90.370, 90.375, 90.410 eller 90.420. SKJUTFÄLT, SKJUTBANOR OCH SPORTANLÄGGNINGAR M.M. Skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning utomhus med skarp ammunition till finkalibriga vapen (kaliber högst 20 millimeter) för mer än 100 000 skott per kalenderår. Skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning utomhus med skarp ammunition till finkalibriga vapen (kaliber högst 20 millimeter) för mer än 20 000 skott men högst 100 000 skott per kalenderår. Skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning utomhus med skarp ammunition till finkalibriga vapen (kaliber högst 20 millimeter) för mer än 5 000 skott men högst 20 000 skott per kalenderår. 20 Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251) Bilaga 2 VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå 92.30 VK 93.10-1 7 C TT PN 9 C Permanent tävlings-, tränings- eller testbana för motorfordon. Beskrivning TEXTILTVÄTTERIER Tvätteri för mer än 2 ton tvättgods per dygn. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om 1. verksamheten är anmälningspliktig enligt 39.30, eller 2. utsläpp av vatten från verksamheten leds till ett avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 90.10. 21 Reglemente för rådet för funktionshindrade och äldre . Dokumenttyp Fastställd Detta dokument gäller för Giltighetstid Dokumentansvarig Dnr Reglemente 20XX-XX-XX av kommunfullmäktige Rådet för funktionshindrade och äldre 5 år Rådets ordförande 2015.000033 Inledning Rådet för funktionshindrade och äldre är ett samråds- och referensorgan mellan kommunledning och handikapp- och pensionärsorganisationerna i kommunen, samt är remissorgan i viktiga frågor. Rådet är inget beslutande organ. Arbetsuppgifter Kommunens företrädare ska informera rådet om de planer och förändringar av samhällsinsatsers utformning och organisation som berör funktionshindrade och äldres intressen. Kommunens företrädare ska inhämta synpunkter i så tidigt skede att rådets synpunkter och förslag kan påverka ärendenas handläggning i aktuell nämnd eller styrelse. I vissa frågor av övergripande och prejudicerande natur ska rådet vara remissinstans. Rådets representanter har möjlighet att aktivt arbeta för förändring i den kommunala verksamheten. De kan informera om och ge förslag till lämpliga anpassningar av serviceutbud som berör de äldre och de funktionshindrades möjlighet till god livskvalitet. Rådet behandlar inte enskilda personärenden. Organisation Rådet består av dels kommunens representanter, dels organisationernas representanter. Kommunen representeras av kommunstyrelsens arbetsutskott (3 personer) samt några ur socialnämndens arbetsutskott (1 ordinarie, 1 ersättare). I övrigt kallas tjänstemän som föredragande i förekommande frågor. Handikapporganisationerna representeras av 4 ledamöter och 4 ersättare. Pensionärsorganisationerna representeras av 3 ledamöter och 3 ersättare. Om ersättares tjänstgöring hänvisas till kommunstyrelsens reglemente § 35. Arbetsformer Rådet är ett samråds- och referensorgan. Då rådet inte är något beslutsorgan under kommunallagen fattas inga beslut genom omröstning. Rådets protokoll ska delges dem som är direkt berörda av rådets verksamhet. Ordförande i rådet ska vara någon i kommunstyrelsens eller socialnämndens arbetsutskott. - Ordförande i rådet utses av kommunfullmäktige. - Vice ordförande utses av organisationerna. Ordförande och vice ordförande utgör ett presidium som förbereder dagordningen inför möten. Sekreterare ska vara social- och utbildningschefen. Rådet sammanträder 4 gånger om året och kompletteras med en dialogdag per år. Ekonomi Rådet har inte egen budget. Ledamöterna har rätt till samma ersättning som enligt gällande reglemente för kommunala förtroendemän. 3 ~ Essunga kommun - - - - - - - - - - - - • • 4 ESSUNGA KOMMUN Motion till kommunfullmäktige Essunga kommun 2015 -03- 13 Många kommuner har idag på sina skolor en mobiltelefon policy. Detta för att slippa de störande moment som en felaktig användning av mobiltelefonen kan innebära för elever och personal. Huvudregeln på en skola bör vara att användning av mobiltelefonen ar enbart tillåten då den inte stör ordinarie arbetsuppgifter l verksamhet. Det bör innebära att mobilerna skall vara avstängda eller på tyst läge under arbetspassen/lektionerna och luncherna. Att man ej skall sitta och greja med mobilerna under arbetspassen/lektionerna eller lunchen. Följs inte detta så skall skollagens paragraf 20, 21 och 22 användas som i korthet innebär att rektor eller lärare får omhänderta föremål från elev som används på ett sätt som är störande för skolver!Gamheten eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna. Samt att ett föremål som har omhändertagits enligt 20 paragrafen skall återlämnas till eleven vid den tidpunkt skoldagen är slut för eleven. Med hänviSning till ovanstående yrkar undertecknad att Nassebro 6-9 skola tar fram en moblftelefonpolicy. Denna policy skall tas fr.Jm i samarbete med en arbetsgrupp bP__stående av någon politiker från utbildningsnämnden, skolledare, föräldraförening och elevråd. Nossebro den HeleneMoh ls /1'\, Q fS, Q;\t\L[ / l2__ ~~ohr Bilaga: Skollagens paragrafer 10, 21 Och 12 ------~-- ----- - - - ---------- I skollagen 20 § står att rektom eller en lärare får omhänderta föremål från en elev som används ~ ett sätt som är störande för skolverksamheten eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna. 21 § Ett föremål som har omhändertagits enligt 20 § skall återlämnas till eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är slut för eleven. Om eleven vid upprepade tillfällen tagit med sig föremål som omfattas av 20 §eller om det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att inte återlämna det, behöver dock inte föremålet lämnas tillbaka förrän elevens vårdnadshavare har underrattats om omhändertagandet. Ett omhändertagande får inte bestå längre än till och med fjärde dagen efter verkställaodet av omhändertagandet. 22 § Om ett föremål som har omhändertagits enligt 20 § inte ~terlämnas senast vid lektionens slut skall omhändertagandet dokumenteras skriftligt av den som genomfört omhändertagandet. Kulturplan för Essunga kommun Dokumenttyp Fastställd Detta dokument gäller för Giltighetstid Dokumentansvarig Dnr Plan 20XX-XX-XX av Kommunfullmäktige t.o.m. 2019-12-31 Kulturchef 2015-000059 Innehållsförteckning Kulturplan för Essunga kommun ............................................................................................... 3 Kulturverksamheten i Essunga kommun.................................................................................... 3 Bibliotek ..................................................................................................................................... 3 Allmänkultur .............................................................................................................................. 3 Barn- och ungdomsverksamhet .................................................................................................. 3 Musikskola/kulturskola .............................................................................................................. 4 Kulturarv .................................................................................................................................... 4 Mål för kulturverksamheten i framtiden .................................................................................... 4 Kulturplan för Essunga kommun I Essunga kommuns vision är kulturen en viktig del: ”Genom närheten i vår kommun skapar vi kreativa och meningsfulla möten där idéer förverkligas och människor och företag utvecklas.” Kulturen blir alltmer gränsöverskridande och är en utvecklingsfaktor, samtidigt som den har ett egenvärde och stimulerar kreativitet. Genom kreativiteten öppnas våra sinnen och vi får vi nya perspektiv och kraft att växa och utvecklas, både när det gäller samhällsutveckling och personlig utveckling. Essunga kommuns värdeord är inkluderande, kreativt och genuint. Kulturen ger oss medel att lära känna oss själva och förstå människor omkring oss, och detta lägger grunden till samhälle där vi ser varandra och främjar ett kreativt förhållningssätt. Genom kulturen skapas attraktivitet såväl för kommunens invånare som besökare. Kulturverksamheten i Essunga kommun Bibliotek Bibliotekets verksamhet och mål för denna finns i Essunga kommuns biblioteksplan. Bibliotekens huvuduppgift är att stimulera det livslånga lärandet genom att ge kommunens invånare tillgång till material för såväl information och studier som konstnärlig upplevelse och underhållning. Barn och ungdomar prioriteras särskilt. Läsfrämjande och övrigt samarbete mellan bibliotek och skola är en självklarhet. Biblioteket är en mötesplats för kommunens invånare och en bas för kulturen. Allmänkultur Kommuninvånarna ska vara delaktiga i och ha tillgång till ett varierat kulturutbud. Kulturen skall vara tillgänglig för alla. Engagemang, delaktighet och samverkan är ledord vid kommunala arrangemang. Unga uppmuntras till att anordna arrangemang bl a genom EssUnga Snabb, ett projektstöd till arrangörer mellan 13-26 år. Det finns över hundra föreningar i Essunga kommun och några av dessa arrangerar kulturella evenemang för allmänheten. Essunga kommun stimulerar det lokala kulturlivet genom ekonomiska bidrag till föreningar och studieförbund. Kommunen finns också som en rådgivande part för föreningslivet genom bl a föreningsråd. Kommunen har även en konstsamling som är placerad i kommunens lokaler samt en del utomhuskonst. Konstutställningar arrangeras t ex på biblioteket i Nossebro. Ett kultur- och fritidsstipendium på 10 000 kr delas ut på Sveriges nationaldag i samråd med Kommunstyrelsen. Barn- och ungdomsverksamhet Barn från 3 års ålder upp till 16 år erbjuds minst ett kulturarrangemang per år. Kulturfrågor lyfts i klassråd, elevråd och ungdomsfullmäktige för att skapa dialog och delaktighet. En barnkulturgrupp bestående av representanter för biblioteket, förskolan och skolan fastställer scenkonstprogrammet samt planerar andra kulturella evenemang, såsom t ex skolbio. Gruppens uppdrag är att samordna och utveckla kultur för barn inom förskola och skola. 3 Skapande skola prioriteras för att öka kulturutbudet för och av unga. Kreativa Biblioteket är en årlig utställning, där människor i alla åldrar är besökare och utställare. Målsättningen är att varje elev från förskolan till klass 9 på något sätt är delaktig och att samtliga elever besöker utställningen. Verksamheter inom skola, fritid, kultur och kulturskola har i uppdrag att verka för samordning samt ökat deltagande av unga i kultur- och fritidsaktiviteter. Musikskola/kulturskola Musikskolans uppdrag är att verka så att så många elever som möjligt kan ta del av musikskolans resurser. Det är angeläget att se hur musikskolan kan utvecklas till en kulturskola med ett bredare utbud och därigenom attrahera fler deltagare. Kulturarv Det finns åtta hembygdsföreningar som bevarar, dokumenterar och tillgängliggör det lokala kulturarvet. Retro Nossebro och Retrovägen är ett sätt att profilera arrangemang och besöksmål i vår kommun utifrån vårt moderna kulturarv. I detta sammanhang är det viktigt att visa hur dåtid och nutid möts. Essunga kommun ska skapa attraktivitet för alla målgrupper, och om miljön är retro, så ska våra aktiviteter och satsningar vara nyskapande. Det har tagits fram en kulturvandring i tätorten och cykelkartor med utmärkta kulturminnen längs vägarna i kommunen. Mål för kulturverksamheten i framtiden Vidgat deltagande Kultursyn med bredd och djup Samverkan mellan lokala verksamheter och omvärld Nya former för ungdomsdemokrati och utveckla dialogen med unga Samlad information där kultur och andra aktiviteter synliggörs Utveckla musikskola till kulturskola Stärkt ställning för kultur i styrdokument på alla nivåer 4 Motion om bostadsbyggande i Essunga kommun Idag råde r det stor brist på bostäder i vår kommun. Kommunen har tagit fram tomter för byggnation av bostäder till den privata marknad men ingen privat byggherre har ännu startat någon byggnation av bostads- eller hyresrätter. För att lösa behovet av bostäder behöver byggnation från kommunens sida komma igång snarast. Vi behöver använda tomter som idag är tillgängliga och vi behöver även planera för bostadsbyggnation på mark som inte är tillgänglig enligt nuvarande detaljplan. Jag föreslår att man undersöker möjligheten för byggnation av ett andra höghus "Utsikten" i Nossebro, detta skulle kunna placeras på den attraktiva tomten mellan ån Nossan och vägen ut mot Grästorp. Placeringen är både central i Nossebro och vid ett naturskönt område. Det förs en diskussion inom kommunen att vi har behov av äldreboende, boende för ensamkommande flyktingbarn och bostäder med hyresrätter eller bostadsrätter. Planering och projektering av sådana bostäder görs nu på olika håll inom kommunen . Gemensa mt för dessa projekt är att kommunen måste stå som garant och borgenär för samtliga byggnationer. Jag anser att vi behöver ta ett gemensamt grepp över hur vi planerar, finansierar och prioriterar dessa objekt. Jag yrkar: Att det planeras för en bostadsbyggnation på tomten mellan ån Nossa n och vägen ut mot Grästorp. Att det görs en prioriteringsordning av objekten. Att en plan tas fram på hur objekten ska ll finaniseras. Att bostadsförsörjningsgruppen fungerar so m styrgrupp för genomförandet av ovanstående. Nossebro 2014-09-18 För moderata fu llmäktigegruppen i Essunga kommun. Bengt Viktorsson SID A N6 A V9 § 15 Förslag till reviderad förbundsordning för Skaraborgs Kommunalförbund Nuvarande förbundsordning upprättades och antogs med anledning av bildandet av det "nya förbundet" Skaraborgs Kommunalförbund 2007. I samband med översynen av den politiska organisationen för Skaraborgs Kommunalförbund har framkommit behov av revidering av nu gällande förbundsordning. De ändringar som föreslås är föranledda av synpunkter som framkommit under utredningsarbetet liksom av förändringar i lagstiftning och praxis. Ambitionen har också varit att tydliggöra förbundets ställning och relationer till medlemskommunerna. Förbundsdirektör Per-Olof Hermansson går igenom de ändringar och förtydliganden som gjorts i förslaget. Yttrande: Katarina Jonsson föreslår ett tillägg under§ 18 att ersättning även gäller för fullmäktiges presidium. "Dock skaförbundet svaraför ersättningar till ordförande och vice ordförande i förbundsstyrelsen ochförbundsfullmäktiges presidium samt till revisorerna med belopp somfastställs av förbundsfullmäktig e." Fullmäktige beslutar att anta förslag till reviderad förbundsordning att föreslå medlemskommunerna att fastställa förslag till reviderad förbundsordning samt tillägg under§ 18 enligt ovanstående förslag Förbundsordning F Ö R S K A RA B O R G S K O M M U NA L F Ö R BU N D ANTAGEN AV SKARABORGS FÖRBUNDSFULLMÄKTIGE 2015-01-15 Förbundsordning för Skaraborgs Kommunalförbund Namn och säte §1 Kommunalförbundets namn är Skaraborgs Kommunalförbund. Förbundet har sitt säte i Skövde. Medlemmar §2 Medlemmar i kommunalförbundet är kommunerna Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda och Vara. Ändamål §3 Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemskommunernas intressen och att främja deras samverkan och samarbete över kommungränserna. Verksamheten skall vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Syftet skall vara att stärka Skaraborg som en attraktiv region med goda livsvillkor för alla invånare och samverka för utveckling och effektivt resursutnyttjande. Ett övergripande mål för verksamheten är att stödja och utveckla det kommunala självstyret. Förbundet skall särskilt verka inom följande områden; • Tillväxt- och utvecklingsfrågor. • Verksamhetsstöd och intressebevakning. • Projekt som har till syfte att främja samordning och/eller samverkan inom områdena tillväxt och utveckling samt verksamhetsstöd. Förbundet skall precisera sin verksamhet i en verksamhetsplan för mandatperioden. Varaktighet §4 Förbundet är bildat tills vidare. Organisation §5 Förbundet är ett kommunalförbund med förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse. Förbundsfullmäktige Varje medlemskommun utser två ledamöter med ersättare i förbundsfullmäktige. Härutöver utses - efter folkmängden vid ingången av det år val av fullmäktige förrättas – ytterligare en ledamot och en ersättare för varje fullt tal av 10 000 invånare. Förbundsstyrelse I kommunalförbundet skall finnas en förbundsstyrelse som väljs av förbundsfullmäktige. Antalet ledamöter i styrelsen skall vara femton med femton ersättare. Ordinarie ledamöter skall vara varje medlemskommuns kommunstyrelseordförande. Ersättare skall vara varje medlemskommuns oppositionsföreträdare, Mandattiden för förbundsstyrelsen skall vara fyra år och räknas från och med den 1 januari året efter det då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. Om ledamot eller ersättare i styrelsen avsäger sig uppdrag under löpande mandatperiod äger styrelsen, efter förslag från den medlemskommun som ledamoten/ersättaren representerar, rätt att utse ny ledamot/ersättare (s k fyllnadsval). För att bredda den politiska representationen kan förbundsstyrelsen inför varje mandatperiod därutöver besluta att adjungera ledamot i medlemskommunens kommunstyrelse, som företräder parti som inte är representerat i förbundsstyrelsen. En adjungerad företrädare har yttranderätt men ingen förslags- eller beslutanderätt. Förbundsstyrelsen får vara ställföreträdare för förbundsfullmäktige vid myndighetsutövning som överlämnats till förbundet av medlemskommunerna. Styrelsen kan inrätta egna organ för olika områden med representanter utsedda av medlemskommunerna. Till förbundet anknutna bolag, stiftelser och andra organisationer §6 Förbundet kan ha intressen i bolag och organisationer i form av ägande, stiftare, medlemskap och andra former av samverkan med organ och aktörer. Förbundsfullmäktige skall få tillfälle att ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas inom intressebolags verksamhet. Revision §7 De nyvalda förbundsfullmäktige väljer tre revisorer. Revisorerna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna och ersättarna i förbundsfullmäktige. Om en revisor avgår eller uppdraget på något sätt upphör under mandatperioden förrättar fullmäktige fyllnadsval så snart som möjligt. Revisorerna skall före mars månads utgång avge revisionsberättelse, jämte årsredovisning, till förbundsfullmäktige. Fullmäktige ska bevilja eller vägra ansvarsfrihet. Beslutet ska motiveras. Initiativrätt §8 Ärenden i förbundsstyrelsen får väckas av • ledamot och tjänstgörande ersättare i förbundsstyrelsen, • förbundsmedlem genom framställan av kommunfullmäktige eller kommunstyrelse samt • organ under förbundsstyrelsen om styrelsen har medgivit sådan rätt. Närvaro- och yttranderätt §9 Förbundsstyrelsen avgör själv i vilka fall någon som inte är ledamot eller ersättare i styrelsen har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden. Ordförande utser dock föredragande på möten. Förbundssekretariat § 10 Förbundet skall ha ett sekretariat med uppgift att under förbundsstyrelsen handha förbundets administration och ombesörja dess löpande verksamhet. Sekretariatet leds av en förbundsdirektör som inför styrelsen svarar för förbundets löpande förvaltning. Kungörelser och tillkännagivanden § 11 Förbundets kungörelser, tillkännagivanden av protokollsjusteringar och övriga tillkännagivanden skall anslås på förbundets anslagstavla som skall finnas i anslutning till sekretariatet. Finansiering av verksamheten § 12 Kostnader för förbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks på annat sätt, täckas genom bidrag från medlemskommunerna. Kostnaderna skall därvid fördelas mellan förbundets medlemmar i förhållande till invånarantalet i respektive medlemskommun. Härvid skall användas invånarantalet den 1 november året före verksamhetsåret. Andel i förbundets tillgångar och skulder § 13 Förbundets medlemmar har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till antalet invånare i respektive medlemskommun i relation till invånarantalet hos samtliga medlemskommuner per den 1 november föregående år. Motsvarande kostnadsfördelning gäller för täckande av brist för det fall förbundet skulle sakna medel att betala sina skulder för verksamheten samt vid skifte av förbundets samlade tillgångar vid likvidation. Budget § 14 Förbundsfullmäktige skall årligen fastställa en budget för förbundet. Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin för budgetåret samt förbundsavgift. Fullmäktiges beslut om budget skall delges förbundsmedlemmarna senast under september månad året före verksamhetsåret. Årsredovisning och uppföljning § 15 Förbundsstyrelsen skall senast den sista februari ha upprättat förslag till årsredovisning för det gångna verksamhetsåret. Årsredovisningen översänds efter revision till förbundsfullmäktige för godkännande. Förbundsstyrelsen skall fastställa en arbetsordning som reglerar rapportering till medlemskommunerna, löpande uppföljning av verksamhet, projekt och genomförande av internkontroll. Lån, borgen mm § 16 Förbundet får inte ta upp lån, ingå borgen eller andra ansvarsförpliktelser utan förbundsfullmäktiges godkännande. § 17 Kommunernas rätt att ta ställning Medlemskommunerna ska beredas tillfälle att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas Ersättning för förtroendeuppdrag § 18 Varje medlemskommun står för sina kostnader avseende arvoden och andra ersättningar för uppdrag i kommunalförbundet. Dock skall förbundet svara för ersättningar till ordförande och vice ordförande i förbundsstyrelsen, fullmäktiges presidium samt till revisorerna med belopp som fastställs av förbundsfullmäktige. Förbundsstyrelsen kan i enskilda fall besluta om ersättning för vissa uppdrag. Riktlinjer för dessa ersättningar skall fastställas av förbundsfullmäktige. Inträde av ny medlem § 19 Om ytterligare kommun önskar bli medlem i förbundet skall ansökan ske till förbundsstyrelsen som yttrar sig och överlämnar ärendet till fullmäktige för beslut. Ny medlem har antagits när ny förbundsordning har godkänts av samtliga medlemskommuner. Utträde ur förbundet § 20 En medlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägning skall ske senast den 1 juli och uppsägningstiden är två kalenderår räknat från årsskiftet efter uppsägningen. Vid utträde skall reglering av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundets och den utträdande medlemmen bestämmas utifrån de andelar i förbundets samlade tillgångar och skulder som gäller vid ingången av det år medlemmen utträder ur förbundet. Vid utträde skall de kvarvarande medlemmarna förhandla om de ändringar i förbundsordningen som föranleds av utträdet. Kan de inte enas skall förbundet upplösas. När en medlem utträtt ur förbundet upphör medlemmens ansvar för förbundets skulder, om inte annat har överenskommit mellan den utträdande medlemmen och de kvarvarande medlemmarna. Likvidation av förbundet § 21 Om slutlig ekonomisk uppgörelse mellan förbundet och den utträdande medlemmen inte uppnåtts, när uppsägningstiden i 20 19 § första stycket är till ända, så skall förbundet omedelbart träda i likvidation. Förbundet skall också träda i likvidation om mer än hälften av medlemmarna genom samstämmiga beslut i respektive medlems fullmäktige fattat beslut härom. Likvidation verkställs av förbundsstyrelsen i egenskap av likvidator. Vid skifte av förbundets samlade tillgångar skall den i 13 § angivna fördelningsgrunden gälla. När förbundet trätt i likvidation skall dess egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning eller på annat lämpligt sätt. Verksamheten får fortsätta den tid som behövs för en ändamålsenlig avveckling. När styrelsen fullgjort sitt uppdrag som likvidator, skall den avge slutlig förvaltningsredovisning. Redovisningen sker genom en förvaltningsberättelse, som rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar samt eventuell fördelning av skulder. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationen. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna delgetts samtliga förbundsmedlemmar är förbundet upplöst. En medlem, som inte är nöjd med redovisningen eller det skifte som förrättats av styrelsen, får väcka talan om detta mot de övriga medlemmarna inom ett år från det slutredovisningen delgavs medlemmen. Om det framkommer någon tillgång för förbundet efter dess upplösning eller om talan väcks mot förbundet eller om det på annat sätt uppkommer behov av ytterligare likvidationsåtgärder, skall likvidationen återupptas. När likvidationsuppdraget är fullgjort skall styrelsen besluta om vilken av medlemmarna som skall ta över vården av de handlingar som tillhört förbundets arkiv. Tvister § 22 Om tvist uppkommer mellan förbundet och en eller flera medlemmar och om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse skall tvisten lösas i allmän domstol. Ändringar av förbundsordningen § 23 Ändringar och tillägg till denna förbundsordning skall antas av förbundsfullmäktige och fastställas av medlemmarnas fullmäktige. ----------------------------------------------------------------- 25 juni 2015 Dags för nämndemannaval Snart är det dags att välja de nämndemän som tillsammans med juristdomare ska döma i mål och ärenden i Sveriges Domstolar under perioden 2016-2019. Vi vill göra några medskick till er i fullmäktige inför detta viktiga val. En god fördelning mellan yngre och äldre nämndemän ger en kår med bredare erfarenheter av samhället och djupare insikt i de frågor som de ska vara med och avgöra. Genom länken nedan får ni en överblick över den nuvarande åldersfördelningen i varje domstol. Vi hoppas att ni vill ta ansvar för att ge domstolen nämndemän med en jämnare åldersfördelning. Statistik över nämndemännen i den lokala domstolen. Fler utan partitillhörighet Att vara nämndeman är ett opolitiskt uppdrag. Därför är det viktigt att även personer utanför partipolitiken kan väljas till nämndemän. I slutet av augusti startar Domstolsverket en ny informationskampanj till allmänheten där intresserade personer uppmanas att ta kontakt med ett parti för att meddela sitt intresse. Partierna behöver därför redan nu förbereda sig på hur de ska öppna upp för allmänhetens kommande intresseförfrågningar. Lämplighet är avgörande Viktigast av allt är nämndemän som är väl lämpade för uppgiften och som förstår vad uppdraget innebär. Som ett led i detta kommer samtliga nämndemän som väljs att genomgå en obligatorisk introduktionsutbildning vid domstolen. På www.blinämndeman.se finns detaljerad information om uppdraget, om villkor samt krav och regler för nämndemän. Där finns också kontaktuppgifter till domstolarna och till oss på Domstolsverket för den som har frågor. Vidarebefordra gärna den här informationen till de personer i fullmäktige som kommer att bereda valet av nämndemän! Hänvisning till "Statistik över nämndemän i den lokala domstolen" http://www.blinamndem an.se/Bli- namndeman/For- partier/Statistikover- namndeman/? utm_source=nyhe tsbrev1&utm_me dium=email&utm_campaign=bli- namndeman ANDELEN YNGRE NÄMNDEMÄN I SVERIGE ÄR FÖR LÅG Målsättningar för nämndemannavalet 2015 – vi behöver din hjälp Nu är det aktuellt att välja nämndemän igen. I de allra flesta domstolar behövs fler nämndemän i åldersgruppen mellan 18 och 44 år. Kanske kan ditt parti sätta upp ett eget mål för att ni ska lyckas nominera nämndemän ur de grupper som idag är underrepresenterade? Vi hoppas att ditt parti vill bidra till att vi får nämndemän som speglar befolkningen. Statistik över nämndemännen i den lokala domstolen. Ni har en nyckelroll Viktigast av allt är att vi får nämndemän som är väl lämpade för uppgiften. Vi söker personer som har gott omdöme och är självständiga, och som har olika bakgrund och perspektiv. Lämpliga nämndemän ökar sannolikheten för att såväl rättssäkerheten som förtroendet för domstolarna ökar. Er insats är av avgörande betydelse om detta ska lyckas. Här kan ni hitta nya nämndemän • Flera medlemmar i ert lokala ungdomsförbund har säkert egenskaper som gör dem lämpliga som nämndemän. Denna generations perspektiv är värdefullt för domstolarna. Medlemmarna i ungdomsförbundet kommer att få information om nämndemannavalet. • Välkomna personer som inte är aktiva i partiet men som ni anser är omdömesgilla och självständiga. Använd nomineringskommitténs hela kontaktnät. • I år liksom förra året genomför vi en bred informationskampanj riktad till allmänheten. Kanske hör människor av sig och anmäler sitt intresse. Vi hoppas att ni välkomnar även dem som inte är medlemmar i partiet. Att vara nämndeman är inte ett politiskt uppdrag. Läs mer på www.blinämndeman.se. Nämndemän i åldern 18–44 år 2015 45% 21% Så här många är över 65 år AKTUELL STATUS SÅ HÄR SER åldersfördelningEN UT i din domstoL KLICKA HÄR
© Copyright 2024