BESLUTSUNDERLAG Kommunfullmäktige Ärende 1. Lokal riktlinje

BESLUTSUNDERLAG
Datum
2015-09-13
Kommunfullmäktige
Ärende
Beslutsunderlag
1.
Lokal riktlinje för god ekonomisk hushållning och
resultatutjämningsreserv
Dnr 2015-000159
Förslag
2.
Avgifter inom äldreomsorgen 2016
Dnr 2015-000140
- Förslag
Bestämmelser, taxor och avgifter för tillsyn inom
livsmedelslagen och miljöbalken
Dnr 2015-000149
- Protokollsutdrag
4.
Reglemente för Rådet för funktionshindrade och äldre
Dnr 2015-000143
Förslag
5.
Motion om mobiltelefonpolicy på Nossebro skola 6-9
Dnr 2015-000081
Motion
6.
Kulturplan 2015-2018
Dnr 2015-000148
Förslag
7.
Motion om bostadsbyggande i Essunga kommun
Dnr 2014-000144
Motion
8.
Skaraborgs Kommunalförbunds Förbundsordning
Dnr 2015-000165
- Protokollsutdrag SKF
Val av nämndemän för mandatperioden 2016-2019
Dnr 2015-000142
Information
3.
9.
- Protokollsutdrag
- Förslag
- Reviderad förbundsordning
Lokal riktlinje för
god ekonomisk
hushållning och
resultatutjämningsreserv
Dokumenttyp
Fastställd
Detta dokument gäller för
Giltighetstid
Dokumentansvarig
Dnr
Riktlinje
20XX-XX-XX av
Kommunfullmäktige
Samtliga nämnder
Tillsvidare
Ekonomichef
2015-000159
Innehållsförteckning
Bakgrund.................................................................................................................... 3
God ekonomisk hushållning ...................................................................................... 3
Mål och riktlinjer i verksamheten .............................................................................. 3
Essunga kommuns resultat i det längre perspektivet ................................................. 4
Sammanfattning av god ekonomisk hushållning över tid i Essunga kommun .......... 4
Lokal riktlinje för resultatutjämningsreserv (RUR) i Essunga kommun ................... 4
Hantering av RUR vid reservering ............................................................................... 5
Hantering av RUR vid disponering .............................................................................. 5
Övriga reserver inom det egna kapitalet .................................................................... 6
Bakgrund
Regelverket för hur kommuner och landsting ska sköta sin ekonomiska förvaltning finns i
Kommunallagen och i Lagen om kommunal redovisning. Där framgår bland annat att
kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning med politiskt beslutade mål
och riktlinjer för ekonomisk verksamhet. Vidare beskrivs i lagen det så kallade balanskravet
och hur ekonomiska underskott ska beräknas och regleras.
Från den 1 januari 2013 finns det i Kommunallagen en möjlighet att, under vissa
förutsättningar, reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR).
Det främsta syftet med lagändringen är att skapa möjligheter att utjämna intäkter över tid
och därmed få bättre förutsättningar att möta effekter av konjunkturvariationer.
Reserven kan alltså användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under
förutsättning att årets resultat i kommunen efter balanskravsutredning/justeringar är negativt.
Att använda RUR i kommunen är frivilligt. I de kommuner och landsting som har för avsikt
att använda RUR måste kommunfullmäktige fatta beslut om hur reserven ska hanteras. Det
finns därmed ett visst utrymme för lokal tolkning hur regelverket kring RUR ska utformas i
den enskilda kommunen.
God ekonomisk hushållning
I Kommunallagen (8 kap. 1 §) uttrycks att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk
hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska
personer, i samma paragraf anges att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk
hushållning.
Av förarbeten är det angeläget att de nya riktlinjerna slår fast principer för det strategiska, mer
långsiktiga perspektivet, det vill säga längre än det budgetperspektiv på ett år eller den plan på
tre år som finns i Kommunallagen
(8 kap. 4 §)
Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre
tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att
kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa
på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av
för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Målet för nivåerna på exempelvis ekonomiskt
resultat, skuldsättning och förmögenhet ska beslutas lokalt av varje kommun och landsting.
Mål och riktlinjer i verksamheten
Lagen innefattar även krav på att resurserna i verksamheten används till det de är avsedda och
att de utnyttjas på ett effektivt sätt. Därför ska även mål och riktlinjer för verksamheten, som
är av betydelse för god ekonomisk hushållning, anges. Även här får den enskilda kommunen
själv välja hur dessa ska formuleras. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering om
målen och riktlinjerna har uppnåtts.
Med utgångspunkt från de beslutade fullmäktigemålen för verksamheten ska en samlad
analys, utifrån god ekonomisk hushållning, göras. En bedömning sker av varje beslutat
fullmäktigemål (totalt åtta mål exklusive finansiella mål).
I den samlade analysen av verksamhetsmålen ska framgå om måluppfyllelsen är tillräcklig för
att uppfylla god ekonomisk hushållning.
3
Essunga kommuns resultat i det längre perspektivet
God ekonomisk hushållning i Essunga kommun innebär att resultatet över tid ska bedömas
utifrån följande områden.
 Intäktsnivån av skatteintäkter, statsbidrag och utjämningssystem.
Resultatmålet i budgetplaneringen anges i procent kopplat till skatteintäkter, statsbidrag och
utjämningssystem. Nivån på resultatet i kronor varierar då med konjunkturen, befolkningsförändringar och ändrade förutsättningar för statsbidrag och utjämningssystem. Kommunens
mål är att årets resultat ska vara 3,0 procent +- 2,0 procent, det vill säga kommunens
verksamhet inklusive avskrivningar ska ta 97 procent av skatteintäkter och generella bidrag i
anspråk.
 Kontrollen över den ekonomiska utvecklingen.
Uppföljning av verksamhet och ekonomi ska ske löpande under året. Kontroll av budget,
utfall och prognos samt verksamhetens måluppfyllelse av kommunfullmäktiges fastställda
mål sker på verksamhetsnivå. Kommunfullmäktiges finansiellt fastställda mål ökar
förutsättningarna att möta kostnadsökningar och/eller intäktsminskningar eller andra
oförutsedda ekonomiska händelser.
 Det finansiella risktagandet
All form av finansiell hantering, både vid placering och vid upplåning, är förknippad med
risker. Det finansiella risktagandet ska begränsas genom god och säker hantering av
förekommande risker. I denna riskanalys ingår även en analys av borgensåtagande och
kommunens samlade pensionsskuld.
 Finansieringsgrad av investeringar.
Skattefinansieringsgraden mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de
skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. En skattefinansieringsgrad
på 100 procent innebär att kommunen inte behöver låna till investeringar och att kommunens
långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. Målet för perioden 2015–2017 är att medel
från den löpande verksamheten ska finansiera investeringarna fullt ut.
Sammanfattning av god ekonomisk hushållning över tid i Essunga
kommun

Resultatet ska utgöra 3,0 procent +-2,0 procent av de samlade intäkterna för skatt,
statsbidrag och utjämningssystem.

Soliditet ska öka och likviditeten ska vara på en nivå som säkerställer fullgod
betalningsförmåga och finansiell handlingsfrihet säkerställs.

Risktagandet ska begränsas genom värdering av risker och borgensåtaganden.

Essunga kommuns målsättning är att ha hög skattefinansieringsgrad avseende
investeringar.
Lokal riktlinje för resultatutjämningsreserv (RUR) i Essunga
kommun
Syftet med RUR är att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa
förutsättningar, kunna utnyttja reserven när utvecklingen av skatteunderlaget är svag.
Hanteringen av RUR ska därför vara tydligt kopplad till konjunkturen och skatteintäkternas
utveckling. RUR ska kunna användas i en balanskravsutredning när en svag utveckling av
skatteunderlaget gör att kommunen redovisar ett negativt resultat efter balanskravsjusteringar.
4
RUR ska däremot inte kunna användas för att skjuta upp nödvändiga beslut om
effektivisering och anpassning av verksamheter eller täcka underskott som är ett resultat av
andra orsaker än en tillfällig dämpning av skatteintäkterna.
Att använda RUR förutsätter att kommunen fattar beslut om att tillämpa RUR, att det finns en
utgående reserv 2015 och att regelverket i övrigt är uppfyllt.
Hantering av RUR vid reservering
En reservering till RUR beräknas med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen
den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan av
skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, (för kommuner som
har ett negativt eget kapital ska 2 procent tillämpas). I samband med fastställandet av
årsredovisningen fastställs också den verkliga reserveringen till RUR.
Beslut om reservering till RUR kan även innebära att ingen reservering görs, även om
kriterier för reservering uppfylls.
Exempel på beräkning för reservering
Tkr
Skatteintäkter samt generella
statsbidrag och utjämning
1 % av skatteintäkter och bidrag
Årets resultat
Avgår samtliga realisationsvinster
Avdrag för reavinster enligt undantag
Tillägg för reaförluster enligt undantag
Tillägg för orealiserade förluster i
värdepapper
Årets resultat efter balanskravsjusteringar
Maximal reservering
2013
2014
259 834
2 598
7 000
0
0
0
277 807
2 778
-2 600
0
0
0
0
7 000
4 402
0
-2 600
0
Hantering av RUR vid disponering
Enligt Kommunallagen (8 kap. 3 §) framgår att ”medel från en resultatutjämningsreserv
får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel”. Hanteringen i samband
med budgetprocessen är väsentlig för att mildra konsekvenserna av en konjunkturnedgång.
Kommunal verksamhet är till sin karaktär långsiktig och gynnas bäst av stabila och
förutsägbara ekonomiska planeringsförutsättningar. Med RUR kan kommunen undvika
kortsiktiga neddragningar av verksamheter som vid ett senare skede kanske måste byggas
upp igen.
Tanken i lagstiftningen är att hanteringen av RUR ska vara tydligt kopplad till konjunkturen
och utvecklingen av skatteunderlaget/-intäkterna. Att disponera medel ur RUR som en
budgetregleringspost eller för att göra kortsiktiga förändringar av skattesatsen är således inte
möjligt.
Som ett riktvärde kan en jämförelse mellan årlig utveckling av skatteunderlaget och ett
genomsnitt av skatteunderlagsutvecklingen under den senaste 10-årsperioden användas. Om
den årliga utvecklingen understiger genomsnittet får reserven användas i budget och bokslut.
5
Förändring i procent
Förändring/år
Snitt 10 år
Differens
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
5 607
5 581
5 509
5 493
5 502
5 532
5 525
5 475
5 450
5 425
-0,51% -0,46% -1,29% -0,29% -0,16% -0,55% -0,13% -0,90% -0,46% -0,46%
-0,57% -0,31% -0,41% -0,45% -0,31% -0,21% -0,20% -0,27% -0,27% -0,25%
0,06% -0,16% -0,88% 0,16% 0,48% 0,75% 0,07% -0,64% -0,19% -0,21%
Källa: SCB befolkningsförändring tabell SoB-2014-K 141205 59
Som tabellen visar är det fem år (inklusive prognos) då det årliga skatteunderlaget är lägre än
10-årssnittet. Om regelverk tagits fram skulle medel ur RUR kunna användas för året 2011.
För disponering av medel från RUR ska två kriterier vara uppfyllda.
1. Kommunens balanskravsjusterade resultat är negativt.
Disponering ur RUR kan ske med det belopp som krävs för att balanskravsresultatet ska
komma upp till noll. Disponering kan maximalt ske med det belopp som finns redovisat i
RUR.
2. Förändringen av årets skatteunderlag ska understiga genomsnittet för de senaste 10 åren.
I samband med fastställandet av årsredovisningen fastställs också om disponering av RUR
ska tillämpas.
Övriga reserver inom det egna kapitalet
Essunga kommun har inga reserver specificerade under det egna kapitalet.
6
~
Essunga kommun - - - - - - - - - - - - • • 7
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
9(12)
Sammanträdesdatum
2015-06-17
Socialnämnden
§ 33
Dnr 2015-000040
Avgifter inom äldreomsorgen
Socialnämndens beslut
Överlämna till kommunfullmäktige för antagande av nya avgifter inom äldreomsorgen
inklusive tillämpningsanvisningar att gälla från och med 2016-01-01.
Sammanfattning av ärendet
I förslaget till avgifter inom äldreomsorgen återfinns förslag till en höjning av avgiften för
kost på särskilt boende från 3 000 kronor per månad till 3 100 kronor per månad, ökad
korttidsavgift från 186 kronor till 190 kronor per dygn samt dagverksamhetsavgiften från 107
kronor till 110 kronor per dag.
Dessutom föreslås hemtjänstavgiften ökas, från 200 kronor till 210 kronor per timme samt
utökad avgift för trygghetslarm från 220 kronor till 230 kronor per månad. Matdistributionen
föreslås öka från 60 kronor per portion till 62 kronor per portion. Dessa avgifter ändrades inte
2015.
Höjningen beräknas innebära cirka 100 000 kronor i ökade intäkter per år.
Utöver detta föreslås att när den enskilde av någon anledning inte får de biståndsbeslutade
insatserna utförda, ska reducering av hemtjänstavgiften för ordinärt och särskilt boende görs
från dag 8 istället för nuvarande dag 1.
Ärendets gång
Socialnämndens arbetsutskotts protokoll, 2015-06-08 § 70.
Beslutsunderlag
Förslag till nya avgifter inom äldreomsorgen, socialchef Bosse Svensson, 2015-05-26.
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Avgifter inom
äldreomsorgen
inklusive
tillämpningsanvisningar
Förslag inför 2016 (förslag till förändring står med fetstil)
1.
Allmänt ....................................................................................................................3
2.
Begreppsdefinitioner ...............................................................................................3
2.1
Förkortningar ............................................................................................................ 3
2.2
Prisbasbelopp ............................................................................................................. 3
2.3
Förbehållsbelopp........................................................................................................ 3
2.4
Högkostnadsskydd ..................................................................................................... 4
2.5
Uppgiftsinlämning ..................................................................................................... 4
2.6
Inkomstbegreppet ...................................................................................................... 4
2.7
Bostadskostnad .......................................................................................................... 4
2.8
Avgiftsberäkning........................................................................................................ 4
3.
Avgifter ....................................................................................................................5
3.1
Hemvård i ordinärt boende ...................................................................................... 5
3.2
Hemvård i SÄBO ....................................................................................................... 5
3.3
Kost i SÄBO ............................................................................................................... 5
3.4
Hälso- och sjukvård enligt HSL ............................................................................... 5
3.5
Korttidsboende SoL ................................................................................................... 5
3.6
Dagvård ...................................................................................................................... 5
3.7
Kost övrigt – styckepris ............................................................................................. 5
3.8
Matdistribution .......................................................................................................... 6
3.9
Trygghetslarm ............................................................................................................ 6
3.10
Ledsagning enligt SoL ............................................................................................... 6
3.11
Avlösning för anhörig ................................................................................................ 6
4. Reducering, tillägg och jämkning av avgifter ...........................................................6
4.1
Uppräkning av förbehållsbelopp .............................................................................. 6
4.2
Avdrag från förbehållsbeloppet i SÄBO ................................................................. 7
4.3
Jämkning dubbla boendekostnader ......................................................................... 7
4.4
Reducering av avgifter .............................................................................................. 7
Avgifter inom äldreomsorgen
Inklusive tillämpningsanvisningar
2 (7)
1.
Allmänt
Riksdagen beslutade 2001 att införa en så kallad maxtaxa inom äldreomsorgen.
Kommunfullmäktige beslutade 2002-06-11 att avgifterna skulle tas ut i enlighet med
Riksdagens beslut.
Riksbyggens Kooperativa hyresrättsförening Essunga äldrebostäder beslutar om
hyresnivån för de särskilda boendeformerna.
Kommunfullmäktige beslutar om avgifter i övrigt inklusive alla avgifters
tillämpningsanvisningar.
2.
2.1
Begreppsdefinitioner
Förkortningar
SoL = Socialtjänstlagen. HSL = Hälso- och sjukvårdslagen. SÄBO = Särskilt boende
2.2
Prisbasbelopp
Prisbasbeloppet enligt lagen om allmän försäkring (1962:381) räknas fram på grundval av
ändringarna i det allmänna prisläget, konsumentprisindex. För år 2015 är detta 44 500 kr.*
2.3
Förbehållsbelopp
Förbehållsbelopp är det belopp som den enskilde ska garanteras att behålla av sina
egna medel efter det att avgift tagits ut för hemvård i ordinärt boende eller SÄBO,
vård på korttidsboende, dagvård, trygghetslarm, ledsagning, matdistribution och
kommunal hälso- och sjukvård. Dessutom skall medel finnas för boendekostnaden.
Förbehållsbeloppet ska garantera den enskilde medel till personliga behov och övriga
normala levnadsomkostnader och beloppet justeras årligen utifrån ändringar av
prisbasbeloppet.
Delarna i förbehållsbeloppet är boendekostnad och minimibelopp.
Boendekostnad: Gäller endast en bostad, där den enskilde har sitt huvudsakliga
boende (permanentbostaden). Hyreskostnaden enligt avtal och specifika regler vid
fastighetsinnehav.
Minimibelopp: Är schabloniserat och uppgår, för ålderspensionärer/ensamstående,
till 1/12 av 1,3546 gånger prisbasbeloppet. För 2015 motsvarar det 5 023 kr* per
månad. Minimibeloppet för var och en av sammanlevande makar eller sambor ska
utgöra en tolftedel av 1,1446 gånger prisbasbeloppet. För 2015 motsvarar det 4 245*
kr per månad. En individuell prövning ska alltid göras för att den enskilde ska
tillförsäkras en skälig levnadsnivå.
Reglerna av ovanstående innebär inte att man får något allmänt försörjningsstöd.
Kommunen har ingen skyldighet att betala ut medel till den enskilde för att hon/han
ska nå upp till det förbehållsbelopp som anges i lagen. Om den enskilde inte uppnår
angivet förbehållsbelopp blir avgiften för vård och omsorg 0 kronor.
* Kommer att ändras efter det nya prisbasbeloppet som kommer i slutet av året.
Avgifter inom äldreomsorgen
Inklusive tillämpningsanvisningar
3 (7)
2.4
Högkostnadsskydd
Ett högkostnadsskydd (maxtaxa) finns i form av en högsta total avgift för insatser
gällande hemvård i ordinärt boende och SÄBO, vård på korttidsboende, vård på
dagverksamhet, trygghetslarm, ledsagning, mattransport, avlösning i hemmet och
kommunal hälso- och sjukvård. I SoL kap. 8, § 5 anges att avgiften per månad får
uppgå till högst 1/12 av 0,48 gånger prisbasbeloppet, vilket motsvarar 1 780 kronor i
2015 års* prisnivå. Högkostnadsskyddet justeras årligen i relation till ändringar av
prisbasbeloppet.
2.5
Uppgiftsinlämning
Den enskilde är skyldig att lämna in de uppgifter som kommunen behöver för att en
korrekt avgift ska kunna beräknas. Inkomstuppgift begärs in av kommunen när
insatser påbörjas. Vid förändringar av inkomsten ska den enskilde lämna information
till avgiftshandläggaren. Saknas fullständiga uppgifter om inkomst tas maximal
avgift ut.
En gång/månad inhämtar kommunen aktuella inkomster och bostadstillägg från
Försäkringskassan och Statens pensionsverk.
2.6
Inkomstbegreppet
De förvärvs- och kapitalinkomster som är skattepliktiga enligt inkomstskattelagen
räknas som inkomst. Med kapitalinkomst (t ex ränta) avses inkomst av kapital året
före avgiftsåret, inklusive skatt. Förmögenhetsvärdet påverkar inte avgiftens storlek.
Vissa skattefria ersättningar som bostadsbidrag, bostadstillägg och särskilt
bostadstillägg räknas som inkomst.
Realisationsvinster räknas inte.
2.7
Bostadskostnad
Bostadskostnaden beräknas enligt de riktlinjer som Försäkringskassan använder vid
beräkning av bostadstillägg till pensionärer. I den mån förändringar görs av
riktlinjerna anpassas kommunens sätt att beräkna bostadskostnaden därefter.
Fastighetsavgiften betraktas inte som en boendekostnad, utan den beaktas i stället vid
fastställande av avgiftsgrundande inkomst.
Bostadskostnaden beräknas till 0 kronor om uppgift inte lämnats till
avgiftshandläggaren trots påminnelse eller kunnat erhållas från Försäkringskassan.
2.8
Avgiftsberäkning
Avgift betalas bl.a. utifrån enskilds skattepliktiga inkomster samt makars och
registrerade partners gemensamma skattepliktiga inkomster.
Vid avgiftsberäkningen läggs makarnas/registrerade partners (Prop 2000/01:149, s
49) inkomster samman och fördelas därefter med hälften på vardera personen.
Eftersom biståndsbeslutet gäller de enskilda personerna var för sig och
biståndsinsatserna kan variera för var och en, beräknas också avgifter för varje
enskild person.
Sammanboendes inkomster beräknas var för sig då lagstadgad underhållsskyldighet
saknas.
* Kommer att ändras efter det nya prisbasbeloppet som kommer i slutet av året.
Avgifter inom äldreomsorgen
Inklusive tillämpningsanvisningar
4 (7)
3.
3.1
Avgifter
Hemtjänst i ordinärt boende
Den enskilde betalar efter en timtaxa utifrån antalet beviljade biståndstimmar per
kalendermånad. Timtaxan för hemvård är 200 kr/timme.
Avgiften faktureras månaden efter debiteringsmånaden.
Förslag: 210 kr/timme
3.2
Hemtjänst i SÄBO
Avgiften motsvarar maxtaxan och är 1 780 kr/månad (ändras vid nytt prisbasbelopp
2016-01-01). Beloppet justeras efter prisbasbeloppet
Avgiften faktureras månaden efter debiteringsmånaden.
3.3
Kost i SÄBO
Avgiften är 3 000 kr/månad. Alla måltider ingår inklusive kaffe.
Avgiften faktureras månaden efter debiteringsmånaden.
Förslag: 3 100 kr/månad
3.4
Hälso- och sjukvård enligt HSL
Har den enskilde insatser enligt HSL i ordinärt boende är avgiften 500 kr/månad.
Hälso- och sjukvård i SÄBO ingår i hemtjänstsavgiften
Avgiften faktureras månaden efter debiteringsmånaden.
Oförändrad
3.5
Korttidsboende SoL
Avgiften är 186 kr/dygn, exklusive ankomstdag (Kost 99 kr, vård och omsorg 87 kr).
Avgiften faktureras månaden efter debiteringsmånaden.
Förslag: 190 kr/dygn (kost 102 kr, vård och omsorg 88 kr)
3.6
Dagverksamhet
Avgiften är 107 kr per besöksdag (Vård och omsorg 32 kr, kost 53 kr och resa 22 kr).
Avgiften faktureras månaden efter debiteringsmånaden.
Förslag: 110 kr/dag (kost 55 kr, vård och omsorg 32 kr, resa 23 kr)
3.7
Kost övrigt – styckepris
Frukost
23 kr förslag: 24 kr
Lunch/middag 53 kr förslag: 55 kr
Kvällsmat
23 kr förslag: 24 kr
Avgifter inom äldreomsorgen
Inklusive tillämpningsanvisningar
5 (7)
Avgiften faktureras månaden efter debiteringsmånaden.
3.8
Matdistribution
Avgiften är 39 kr/portion. Kostnaden för transport är 21 kr per leverans. Om två
personer på samma adress har var sitt beslut om matdistribution och leveransen
gäller två portioner debiteras endast en transportkostnad.
Avgiften faktureras månaden efter debiteringsmånaden.
Förslag: 40 kr/portion, transport 22 kr, totalt 62 kr/portion
3.9
Trygghetslarm
Avgiften för trygghetslarm är 220 kr/månad.
Avgiften faktureras månaden efter debiteringsmånaden.
Förslag: 230 kr/månad
3.10 Ledsagning enligt SoL
Upp till 4 timmar 100 kr per tillfälle
Över 4 timmar
200 kr per tillfälle
Avgiften faktureras månaden efter debiteringsmånaden.
Oförändrad
3.11 Avlösning för anhörig
De personer som vårdas av någon närstående har rätt till kostnadsfri avlösning upp
till och med 10 timmar per månad. För timmar därutöver kostar det 50 kronor per
timme.
Anhörigkonsulenten kan, vid särskilda behov och individuell prövning, besluta om
att timmar får flyttas från en månad till en annan.
Oförändrad
4. Reducering, tillägg och jämkning av avgifter
4.1
Uppräkning av förbehållsbelopp
Vid köp av kost uppräknas förbehållsbeloppet som kompensation för ökade
livsmedelskostnader enligt nedan: (gäller 2015 ändras 2016-01-01)
Kost i särskilt boende
Kost i korttidsplats
Kost i dagverksamhet
Mattransport
1 255 kronor per månad
41 kronor per dag
24 kronor per dag
16 kronor per portion
Dessa belopp grundas på konsumentverkets riktlinjer och nivåer.
Avgifter inom äldreomsorgen
Inklusive tillämpningsanvisningar
6 (7)
Även andra, varaktiga kostnader bör föranleda uppräkning av förbehållsbeloppet,
t ex god man eller fördyrande omkostnader på grund av sjukdom. Dessutom när
makar/sammanboende och båda har ett stort omvårdnadsbehov kan
förbehållsbeloppet höjas.
Om den som flyttar till särskilt boende har hemmavarande make/maka/motsvarande i
eget boende kan förbehållsbeloppet höjas med ett belopp som högst motsvarar den
hemmavarande personens boendekostnad, om höjningen behövs för att garantera att
makarna/motsvarande har kvar medel enligt var sitt förbehållsbelopp i SÄBO
respektive eget boende.
4.2
Avdrag från förbehållsbeloppet i SÄBO
Från förbehållsbeloppet ska dras kostnader som täcks genom avgift i särskilt boende,
såsom hushållsel, vissa förbrukningsartiklar, TV-licens mm. Detta blir aktuellt vid
boende i SÄBO. Skäligt avdrag beräknas utgöra för:
Ensamstående
550 kronor per månad
Gift/motsvarande 375 kronor per månad
4.3
Jämkning dubbla boendekostnader
Endast boendekostnad för en bostad per hushåll läggs till förbehållsbeloppet. Vid
inflyttning till SÄBO kan under en tid dubbla boendekostnader uppstå för den
enskilde. Jämkning utgår under högst tre månader om det inte varit möjligt att
avveckla den hittillsvarande boendekostnaden på kortare tid. Detta förutsätter att
aktuell inkomstförfrågan är inlämnad.
För att jämkning ska beviljas får den enskildes totala förmögenhet av bankmedel och
värdepapper uppgå till maximalt ett prisbasbelopp.
4.4
Reducering av avgifter
När den enskilde (i ordinärt eller särskilt boende) av någon anledning inte får de
biståndsbeslutade insatserna utförda, reduceras hemtjänstavgiften. Reduceringen görs
med 1/30 av månadsavgiften per dag från och med dag 1.
Månadsavgift för mat i SÄBO reduceras med 1/30 av månadsavgiften per dag från
och med dag 1 .
Vid uppsägning av rum/lägenhet betalas hyra för innevarande månad + två månader.
Vid dödsfall betalas hyra femton dagar räknat från dödsdagen.
Förslag: Reducering av kostnad för vård i ordinärt och särskilt boende ändras.
Reducering görs med 1/30 av månadsavgiften per dag från och med dag 8.
Avgifter inom äldreomsorgen
Inklusive tillämpningsanvisningar
7 (7)
Jämförelse avgifter inom äldreomsorgen
Kommun
Kost SÄBO
Vårgårda
110 kr kost, 35 kr
förbrukningsmaterial, 59 kr
3 300 kr/mån omvårdnad/dygn
Herrljunga
Vara
Grästorp
2015-06-10
Korttidsboende
Dagverksamhet
Hemtjänstavgift
Matdistribution
Reducerad avgift
52 kr/dag (lunch)
220 kr/tim, 9 tim <
/mån maxtaxa dvs
1 780 kr/mån
200 kr/mån
52 kr/port (kyld
mat)
Ingen uppgift
106 kr/dag, resa
59 kr/dygn, kost 133 37 kr, frukost 21
kr/dag, lunch 56
kr/dygn, tvätt 42
kr/dag
3 990 kr/mån kr/veckan
1-4 g /mån 556
kr/mån, 2-7
g/veckan 1 112
kr/mån, dagligen
kväll och natt 1780
kr/mån
218 kr/mån
51 kr /port (kyld
mat) transpot 42
kr/veckan
Enbart vid frånvaro hel månad
74 kr/dag (kost 54
152 kr/dygn (kost 98 kr, verksamhet 24
2 940 kr/mån kr, verksamhet 54 kr) kr)
239 kr/tim
3 400 kr/mån 125 kr/dag
Resa 20 kr/enkel
resa, 59 kr för
lunch
Trygghetslarm
262 kr/mån
1-10 tim/mån 712
kr/mån, 11-30 tim
1 246 kr/mån, 31 <
tim/mån 1 780
kr/mån
225 kr/mån
50 kr/port,
transport 30
kr/vecko-leverans
(kyld mat)
Reducering från dag 1
59 kr/port (kyld
mat)
Reducering från dag 1
Anteckning
Sida 1
2015-06-09
Avgifter som är oförändrade 2016
Avgifter gällande alkoholtillstånd:
Tillsynsavgifter (fast och rörlig).
Prövningsavgifter (tillståndsavgifter).
Avgifter inom äldreomsorgen:
Hemsjukvårdsavgiften.
Avgift för ledsagning.
Avgift för avlösning för anhörig.
Sida
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
11(18)
Sammanträdesdatum
2015-06-10
Bygg- och miljönämnden
§ 28
Taxor miljö och livsmedel
Bygg- och miljönämndens beslut
- Taxan för tillsyn inom livsmedelslagen och miljöbalken höjs från 710 kronor till 800 kronor
per timma från och med år 2016.
Bygg- och miljönämnden får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att höja de i denna taxa
angivna fasta avgifterna med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas
förändring i konsument prisindex med 25 % viktning och i lönekostnadsindex med 75 %
viktning. Basmånad för indexuppräkning är oktober månad.
- Ärendet överlämnas till kommunfullmäktige för beslut.
Sammanfattning av ärendet
Kommunen skall med stöd av Livsmedelslagen (2006.804) § 28 ta ut avgifter för tillsyn och
handläggning av ärenden inom livsmedelslagens område.
Kommunen får också, med stöd av 27 kap § 1 miljöbalken, ta ut avgifter för tillsyn och ärenden
inom miljöbalkens områden.
Avgiften för tillsyn och handläggning har sedan år 2013 varit 710 kronor per timme, vilket
innebär att Essunga kommun har låga timavgifter jämfört med övriga kommuner i landet.
Beslutsunderlag
Sammanställning, förste miljöinspektör Eva Bayard, 2015-06-10
Justerandes sign
Utdragsbestyrkande
Taxa för Essunga kommuns offentliga kontroll av livsmedel
Inledande bestämmelser
1 § Denna taxa gäller avgifter för Essunga kommuns kostnader för offentlig
kontroll, prövning och registrering enligt livsmedelslagen (2006:804), de
föreskrifter som meddelats med stöd av lagen samt de EG-bestämmelser som
kompletteras av lagen.
2 § Avgift enligt denna taxa tas ut för
1. prövning i ärenden om godkännande av anläggning
2. registrering av anläggning
3. årlig offentlig kontroll
4. bemanningsavgift
5. handläggning och andra åtgärder vid offentlig kontroll i övrigt.
3 § Avgift enligt denna taxa tas inte ut för
1. offentlig kontroll som föranleds av klagomål som visar sig obefogat
2. handläggning som föranleds av att beslut enligt livsmedels- och foderlagstiftningen överklagats.
4 § Bygg- och miljönämnden får besluta om årlig anpassning av taxans avgifter
till självkostnadstäckning för angivna avgiftsbelopp.
5 § Beslut om att fastställa avgift enligt 6 § andra stycket, 14 § andra stycket och
18 § tredje stycket förordningen (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av
livsmedel eller särskilda beslut enligt 5 § i förordningen eller andra beslut om
avgifter i enskilda fall enligt denna taxa fattas av Bygg- och Miljönämnden.
Timavgift
6 § Vid tillämpningen av denna taxa är timavgiften 800 kronor per timme
kontrolltid. Avgiftsuttag sker i förhållande till den kontrolltid som en anläggning
tilldelas eller i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid i varje ärende eller
enligt de andra grunder som anges i taxan.
I de fall timavgift tas ut i förhållande till faktiskt nedlagd kontrolltid avses med
kontrolltid den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för
inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med experter och myndigheter,
inspektioner, revisioner, provtagning och kontroller i övrigt, beredning i övrigt i
ärendet samt föredragning och beslut. Om den sammanlagda kontrolltiden
understiger en halv timme per år tas ingen timavgift ut. För inspektioner,
mätningar och andra offentliga kontroller som utförs vardagar mellan klockan
19.00 och 07.00 lördagar, söndagar, julafton, nyårsafton, påskafton,
trettondagsafton, midsommarafton och helgdagar, tas avgift ut med 1,5 gånger
ordinarie timavgift.
Avgift för prövning
7 § Den som ansöker om godkännande av en sådan anläggning, som avses i EG –
förordningen 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda
hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung, och över vilken
Livsmedelsverket till kommunen överfört kontrollen, ska betala en avgift för
prövningen som motsvarar en årsavgift för anläggningen enligt 11 § med
tillämpning av den riskklass som gäller för den typ av verksamhet som
godkännandet avser och erfarenhetsklass B.
Avgift för prövning ska betalas för varje anläggning som ansökningen avser.
Avgiften för prövning får tas ut i förskott.
8 § För godkännande av en anläggning som avses i 7 §, med anledning av byte
av livsmedelsföretagare eller sådan ändring av verksamheten som kräver
godkännande ska, under förutsättning att godkännande för anläggningen tidigare
lämnats, betalas halv avgift enligt 7 §.
9 § Avgift för prövning i ärenden om godkännande ska erläggas även om ansökan
avslås.
Avgift för registrering
10 § Den som anmäler registrering av en anläggning för att driva
livsmedelsverksamhet eller för att tillverka snus och tuggtobak eller för
dricksvattenförsörjning ska betala avgift för två timmars kontrolltid.
Årlig kontrollavgift
11 § För normal offentlig kontroll av en livsmedelsanläggning enligt 11 §
livsmedelslagen (2006:804) ska en årlig kontrollavgift betalas.
Avgiftens storlek baseras på den kontrolltid bygg- och miljönämnden beslutar för
anläggningen. Kontrolltiden bestäms genom en riskbedömning av anläggningen
bestående av en riskklassificering med hänsyn till typ av företag och verksamhet,
produktionens storlek och konsumentgrupper samt en erfarenhetsklassificering
med hänsyn till nämndens erfarenheter av verksamheten. Härvid tillämpas
Livsmedelsverkets vägledning beträffande riskklassificering av
livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter. Den årliga
kontrolltiden för varje riskklass och erfarenhetsklass framgår av tabell hämtad
från Livsmedelsverkets ”Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Riskklassning
av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid”.
Den årliga kontrollavgiften beräknas genom att kontrolltiden multipliceras med
timtaxan.
12 § Om en tillämpning av 11 § skulle medföra att kontrolltiden för en
anläggning blir uppenbart oriktig i förhållande till det faktiska kontrollbehovet
enligt nämndens riskbedömning, ska anläggningen istället tilldelas kontrolltid på
grundval av nämndens bedömning av anläggningens kontrollbehov.
13 § Fast årlig avgift omfattar kalenderår och får tas ut i förskott.
14 § Av 9 § förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel framgår
att den årliga avgiften ska betalas från och med det kalenderår då verksamheten
påbörjas. Avgiften ska därefter betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat
kalenderår.
Den som enligt 13 § i samma förordning ska betala en avgift för godkännande av
en anläggning, ska dock betala den årliga avgiften från och med kalenderåret efter
det att verksamheten påbörjats.
Om en anläggning placeras i annan avgiftsklass eller annars tilldelas annan
kontrolltid, ska den nya avgiften betalas från och med det följande kalenderåret.
15 § Av 4 § förordningen om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel framgår
att den årliga kontrollavgiften ska betalas av livsmedelsföretagare vars verksamhet
är föremål för kontroll och av den som bedriver verksamhet i en anläggning för
tillverkning av snus eller tuggtobak eller i en anläggning för dricksvattenförsörjning.
Avgift för bemanning vid styckningsanläggningar
16 § För bygg- och miljönämndens bemanning vid styckningsanläggningar tas
utöver den årliga kontrollavgiften ut en bemanningsavgift för sådan offentlig
kontroll som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 854/20045
samt i 4 § livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:21) om offentlig kontroll
av livsmedel..
Nämnden fastställer den kontrolltid som ska åtgå för bemanningen. Avgiften
beräknas genom att kontrolltiden multipliceras med timtaxan. Avgiften ska
motsvara nämndens faktiska kostnader för kontrollen.
Avgiften ska betalas kvartalsvis.
Avgift för extra offentlig kontroll
17 § Om påvisandet av bristande efterlevnad medför offentlig kontroll som går
utöver den normala kontrollverksamheten, tas avgift ut för nedlagd kontrolltid
enligt timtaxan och för de faktiska kostnaderna för provtagning och analys av
prover.
Enligt artikel 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 om
offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och
livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd, ska
den företagare som har ansvaret för den bristande efterlevnaden eller får den
företagare som äger eller innehar produkterna vid den tid då den extra offentliga
kontrollen genomförs debiteras de kostnader som den extra offentliga kontrollen
medför.
18 § Av 12 § förordningen om avgift för offentlig kontroll av livsmedel framgår
att avgift inte ska betalas för kontroll som föranleds av klagomål som visar sig
vara obefogade.
Nedsättning av avgift m.m.
19 § Av 10 § förordningen om avgift för offentlig kontroll av livsmedel framgår
att kontrollmyndigheten får sätta ned eller efterskänka den årliga kontrollavgiften
om det finns särskilda skäl. Beslut om att sätta ned eller efterskänka avgiften för
kommunens offentliga kontroll fattas av den nämnd som fastställer avgiften enligt
5 § i denna taxa. Om det finns särskilda skäl får nämnden också besluta att sätta
ned eller efterskänka avgiften för godkännande, registrering eller bemanning vid
styckningsanläggningar.
För ideella föreningar och organisationer med en livsmedelshantering
som är av mindre omfattning, av enkel karaktär och med små
hygieniska risker gäller följande:
1. Avgift för registrering tas inte ut.
2. Fast årlig kontrollavgift enligt Livsmedelsverkets vägledning
beträffande riskklassificering av livsmedelsanläggningar och
beräkning av kontrollavgifter tas inte ut.
3. Avgift för kontroll tas ut för nedlagd kontrolltid enligt timtaxan
och för de faktiska kostnaderna för provtagning och analys av
prover.
Avgiftens erläggande m.m.
20 § Betalning av avgift enligt denna taxa ska ske till Essunga kommun.
Betalning ska ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning.
Verkställighetsfrågor m.m.
21 § Av 33 § livsmedelslagen framgår att bygg- och miljönämnden får förordna
att dess beslut ska gälla omedelbart även om det överklagas.
22 § Av 31 § livsmedelslagen framgår att bygg- och miljönämndens beslut om
avgift får överklagas hos länsstyrelsen.
____________
Denna taxa träder i kraft den 1 januari 2016.
Taxor inom miljöbalkens område
Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område för
Essunga kommun
Inledande bestämmelser
1 § Denna taxa gäller avgifter för Essunga kommuns kostnader för prövning och
tillsyn enligt miljöbalken eller bestämmelser meddelade med stöd av
miljöbalken eller med anledning av EU:s förordningar inom följande områden:
• naturvård
• områdesskydd
• miljöfarlig verksamhet
• hälsoskydd
• förorenade områden
• vattenverksamhet
• täkter
• kemiska produkter
• biotekniska organismer
• avfall
• producentansvar
Utöver vad som anges i denna taxa kan ersättning till kommunen utgå bl.a. enligt 26
kap. 22 § miljöbalken för undersökningskostnader m.m. och enligt 25 kap. 2 §
miljöbalken för rättegångskostnader.
2 § Avgift enligt denna taxa tas ut för
1. Handläggning och andra åtgärder med anledning av ansökningar om
tillstånd, dispens eller undantag.
2. Handläggning och andra åtgärder med anledning av anmälan av
verksamhet eller åtgärd.
3. Handläggning och andra åtgärder vid övrig tillsyn.
3 § Avgift enligt denna taxa tas inte ut för
1. Tillsyn som föranleds av klagomål som visar sig obefogat.
2. Handläggning som föranleds av att beslut av nämnd enligt miljöbalken
eller bestämmelser meddelade med stöd av miljöbalken överklagas.
4 § Beslut om avgift eller nedsättning eller efterskänkande av avgift i enskilda fall fattas
av den kommunala nämnd som är ansvarig för handläggning av den ansökan, den
anmälan eller den tillsyn som medför avgiftsskyldighet.
5 § Enligt 27 kap. 3 § miljöbalken är alla som är skyldiga att betala avgift enligt
denna taxa eller enligt 26 kap. 22 § miljöbalken skyldiga att lämna de uppgifter
som behövs för att avgiftens eller ersättningens storlek ska kunna bestämmas.
Avgifter för prövning
6 § Avgift för prövning av ansökningar om tillstånd, dispens eller undantag tas ut enligt
vad som anges i taxebilagorna 1 och 2 med angivet belopp (fast avgift) eller med
800 kronor per timme för nedlagd handläggningstid i ärendet (timavgift) eller enligt
de grunder i övrigt som anges i taxan.
Avgift för prövning ska betalas för varje avgiftsbelagt ärende som ansökningen avser.
7 § Om det i beslut om tillstånd föreskrivs att en anordning inte får tas i bruk
förrän den har besiktigats och godkänts av nämnden, ingår kostnaden för en
Taxor inom miljöbalkens område
sådan besiktning i den fasta avgiften. Kan anordningen därvid inte godkännas,
varför besiktning måste ske vid ytterligare tillfälle, tas timavgift ut för kommunens
kostnader med anledning av den tillkommande handläggningstiden.
8 § Timavgift tas ut för varje hel timme nedlagd handläggningstid. Med handläggningstid
avses den sammanlagda tid som varje tjänsteman vid nämnden har använt för
inläsning av ärendet, kontakter med parter, samråd med andra myndigheter,
inspektioner och kontroller, restid, beredning i övrigt i ärendet samt föredragning och
beslut.
9 § Avgift för prövning ska erläggas av sökanden.
10 § Avgift för prövning ska erläggas även om ansökan avslås.
11 § I ärenden om ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet som prövas av
kommunen är sökanden i förekommande fall också skyldig att ersätta kommunens
kostnader enligt 19 kap. 4 och 5 §§ miljöbalken för sakkunniga som har tillkallats
av kommunen och för kungörelser i ärendet. Sökanden är även skyldig att ersätta
kommunens kostnader för kungörelser i ärenden om tillstånd, dispens eller
undantag enligt 7 kap. miljöbalken eller Förordningen (1998:1252) om
områdesskydd enligt miljöbalken.
12 § Utöver avgift för prövning, kan avgift för tillsyn komma att tas ut för den
verksamhet eller åtgärd som prövningen avser enligt vad som anges i denna taxa.
Avgifter med anledning av anmälan
13 § Avgift för handläggning av anmälan av verksamhet eller åtgärd tas ut enligt vad
som anges i taxebilagorna 1 och 2 med angivet belopp (fast avgift) eller med
800 kronor för nedlagd handläggningstid i ärendet (timavgift) eller enligt de
grunder i övrigt som anges i taxan.
Avgift med anledning av anmälan skall betalas för varje avgiftsbelagt ärende som
anmälan avser.
14 § Vid bestämmandet av timavgiften tillämpas bestämmelserna i 8 §.
15 § Avgift för handläggning av anmälan skall betalas av den som bedriver eller avser att
bedriva verksamheten eller vidta åtgärden. I ärenden om anmälan av miljöfarlig
verksamhet med beteckningen C i bilagan till Förordningen (1998:899) om
miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är denne i förekommande fall också skyldig
att ersätta kommunens kostnader för kungörelser i ärendet.
16 § Utöver avgift med anledning av handläggning av anmälan, kan avgift för tillsyn i
övrigt komma att tas ut för den verksamhet eller åtgärd anmälan avser enligt vad
som anges i denna taxa.
Avgift för tillsyn i övrigt
17 § Avgifter för tillsyn i övrigt tas ut enligt vad som framgår i taxebilagan med angivet
belopp (fast årlig avgift) eller 800 kronor för varje timme nedlagd
handläggningstid i ärendet (timavgift) eller enligt de grunder i övrigt som anges i
taxan.
För verksamhet som tillståndsprövats skall avgiften bestämmas med utgångspunkt
från vad som föreskrivs i tillståndsbeslutet om tillåten produktionsvolym eller
motsvarande.
Taxor inom miljöbalkens område
18 § Om en fabrik, anläggning eller annan inrättning omfattar flera miljöfarliga
verksamheter enligt taxebilaga 2 skall full avgift betalas för den punkt som medför
den högsta avgiften med tillägg av 25 procent av summan av de belopp som anges
för de övriga verksamheterna.
19 § Fast årlig avgift omfattar kalenderår och skall betalas i förskott. Sådan avgift skall
betalas från och med det kalenderår som följer efter det att beslut om tillstånd till
verksamheten har meddelats eller anmälan skett - eller i de fall tillstånd eller
anmälan inte krävs - verksamheten har påbörjats. För tillsyn som sker dessförinnan
och som inte ingår i avgift för prövning eller för handläggning av anmälan, tas
timavgift ut. Fast årlig avgift skall betalas med helt avgiftsbelopp för varje påbörjat
kalenderår som verksamheten bedrivs.
Inspektioner och andra tillsynsåtgärder med anledning av att verksamhetsutövaren
bryter mot villkor eller inte åtlyder förelägganden eller förbud, ingår inte i den fasta
årsavgiften. För sådana åtgärder tas timavgift ut.
Föreligger behov av efterbehandling sedan en verksamhet upphört, utgår full avgift
för tillsyn som föranleds därav fr.o.m. året efter det att verksamheten upphört enligt
vad som anges i taxebilagorna om avgift för tillsyn över förorenade områden.
20 § Vid bestämmandet av timavgift tillämpas bestämmelserna i 8 §.
21 § Avgift för tillsyn skall betalas av den som bedriver eller avser att bedriva
verksamheten eller vidta åtgärd som föranleder avgiften. För tillsyn över förorenade
områden, skall tillsynsavgiften betalas av den som enligt 10 kap. miljöbalken är
ansvarig för efterbehandling eller kostnader.
Nedsättning av avgift
22 § Om det finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens art och omfattning,
tillsynsbehovet, nedlagd handläggningstid och övriga omständigheter, får avgift
enligt denna taxa sättas ned eller efterskänkas.
Avgiftens erläggande m.m.
23 § Betalning av avgift enligt denna taxa skall ske till Essunga kommun. Betalning skall
ske inom tid som anges i beslutet om avgift eller i räkning.
Verkställighetsfrågor m.m.
24 § Av 1 kap. 2 § och 9 kap. 4 § förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och
tillsyn enligt miljöbalken, framgår att kommunal nämnds beslut om avgift får
verkställas enligt utsökningsbalken.
25 § Av 1 kap. 2 § och 9 kap 5 § förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och
tillsyn enligt miljöbalken, framgår att kommunal nämnd får förordna att dess beslut
om avgift skall gälla omedelbart även om det överklagas.
26 § Enligt 19 kap. 1 § miljöbalken överklagas kommunal nämnds beslut om avgift hos
länsstyrelsen.
____________
Denna taxa träder i kraft den 1 januari 2016. I ärenden som rör tillstånd och anmälningar
tillämpas taxan på ärenden som kommer in efter denna dag.
Taxor inom miljöbalkens område, Bilaga 1
AVGIFTER FÖR PRÖVNING/ANMÄLAN/TILLSYN
SKYDD AV OMRÅDEN
Prövning/anmälan
Handläggning av ansökan, anmälan eller dispens om en verksamhet
eller åtgärd enligt lag och föreskrifter för områdesskydd, natur- och
kulturreservat eller vattenskyddsområde.
timavgift
Tillsyn
Inom naturvården, områdesskydd eller vattenskyddsområde.
timavgift
MILJÖFARLIG VERKSAMHET
Prövning/anmälan
1. Prövning av ansökan eller anmälan om inrättande av avloppsanordning eller
anslutning av vattentoalett enligt 13 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig
verksamhet och hälsoskydd samt kommunernas lokala föreskrifter för att skydda
människors hälsa och miljön avseende:
1.1 BDT-avlopp.
Tillsynstimmar
5
1.2 WC- och BDT-avlopp.
6
1.3 WC-avlopp till sluten tank.
2
1.4 Gemensam avloppsanläggning för 11 – 25 pe.
10
1.5 Gemensam avloppsanläggning för 26 – 200 pe.
14
1.6 Ändring av befintligt godkänt avlopp enligt punkt 1 - 3 ovan.
2
1.7 Ändring av befintligt godkänt avlopp enligt punkt 4 - 5 ovan.
6
1.8 Komplettering med fosforfällning till befintlig avloppsanläggning.
2
2. Värmepumpsanläggning
2. 1 Prövning av ansökan om tillstånd för värmepumpsanläggning inom
område med särskilda vattenskyddsföreskrifter eller skyddade
grundvattenförekomster.
4
2.2 Handläggning av anmälan avseende inrättande av värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten
enligt 17 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet.
2
Taxor inom miljöbalkens område, Bilaga 1
3. Avgift för anmälningspliktig verksamhet enligt bilaga C till förordningen
(1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
3.1 Anläggande och drift av miljöfarlig (C-pliktig) verksamhet.
3.2 Bedriva sådan verksamhet som avses i 3.1 om inrättningen eller
verksamheten ändras och ändringen är av betydelse från störningssynpunkt.
Tillsynstimmar
10
5
3.3 Tillsyn över miljöfarlig verksamhet enligt förteckning i bilaga
till förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd för vilken tillstånds- eller anmälningsplikt gäller enligt
5 eller 21 §§.
Tillsynstid
enligt taxebilaga 2
3.4. Tillsyn över miljöfarlig verksamhet i övrigt.
timavgift
FÖRORENADE OMRÅDEN
1. Tillsyn i övrigt av mark- och vattenområden, byggnader och
anläggningar enligt 10 kap. miljöbalken
timavgift
VATTENVERKSAMHET
1. Tillsyn av vattenverksamhet
timavgift
2. Handläggning av anmälan enligt Naturvårdsverkets
föreskrifter (SNFS 1990:5) om skydd mot vattenförorening
vid hantering av brandfarliga vätskor
timavgift
ÖVRIGA VERKSAMHETER - HÄLSOSKYDD
Prövning
1. Prövning av ansökan om att hålla vissa djur inom område med
detaljplan eller områdesbestämmelser enligt vad kommunen föreskrivit med stöd av 31 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig
verksamhet
1.1 Nötkreatur, häst, get, får eller svin
1.2
1.3
Pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur
Orm
timavgift
timavgift
timavgift
Anmälan
1. Handläggning av anmälan om spridning/lagring av naturlig
gödsel, slam och annan orenlighet inom område med
detaljplan eller intill sådant område enligt vad kommunen
föreskrivit med stöd av 37, 40 och 42 §§ förordningen (1998:899)
om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
2. Handläggning enligt 38 och 42 §§ förordningen ( 1998:899)
om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, av anmälan om att
driva eller arrangera:
timavgift
Taxor inom miljöbalkens område, Bilaga 1
2.1 Verksamhet där allmänheten yrkesmässigt erbjuds hygienisk
behandling som innebär risk för blodsmitta
timavgift
2.2 Bassängbad som är öppna för allmänheten eller som annars
används av många människor
timavgift
2.3 Förskola, öppen förskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet,
förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola, specialskola,
sameskola, fristående skola, riksinternatskola eller resurscenter.
timavgift
Tillsyn i övrigt
1. Provtagning av badvatten vid anläggning eller strandbad som
upplåts för allmänheten eller annars utnyttjas av många enligt
Naturvårdsverkets föreskrifter om strandbadvatten (SNFS 1996:6),
per prov exklusive analyskostnad
timavgift
Tas mer än ett prov på samma ställe och vid samma tillfälle
tillkommer ingen ytterligare provtagningsavgift.
2. Övrig tillsyn av hälsoskydd
timavgift
KEMISKA PRODUKTER
Prövning
1. Prövning av ansökan enligt 14 § Naturvårdsverkets föreskrifter
(SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel
samt handläggning av ansökan enligt 11 § samma föreskrift
timavgift
Anmälan
1. Handläggning av anmälan enligt 28 § köldmediekungörelsen
av anläggning som innehåller CFC, HCFC, halon eller HFC
timavgift
2. Handläggning av anmälan enligt 3 § förordningen (1985:997)
om anmälningsskyldighet beträffande asbest i ventilationsanläggningar
timavgift
AVFALL OCH PRODUCENTANSVAR
Prövning/tillsyn
1. Prövning av ansökan om dispens samt handläggning av
anmälan gällande bestämmelser i kommunens
renhållningsordning
timavgift
VÄXTNÄRING
Prövning
1. Prövning av ansökan om undantag från bestämmelser i 8-15,
17, 20, 22-23 §§, 24 § punkterna 2-3 samt 25-28 §§ förordning
(2005:74) om miljöhänsyn i jordbruket
timavgift
Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251)
Bilaga 2
VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå
VK
TT
PN
Beskrivning
JORDBRUK
1.20
5
C
1.30
3
C
5.20
5
C
10.30
9
C
Djurhållning m.m.
Anläggning med stadigvarande djurhållning med mer än 100
djurenheter men högst 400 djurenheter, dock ej inhägnad.
Med en djurenhet avses
1. en mjölkko (som mjölkko räknas även sinko),
2. sex kalvar som är en månad eller äldre (med kalvar avses
l nötkreatur upp till sex månaders ålder, kalvar yngre än en
månad räknas till moderdjuret), 3. tre övriga nöt, sex
månader eller äldre,
4. tre suggor, inklusive smågrisar upp till tolv veckors ålder
(betäckta gyltor räknas som suggor),
5. tio slaktsvin eller avelsgaltar, tolv veckor eller äldre (som
slaktsvin räknas även obetäckta gyltor),
6. en häst, inklusive föl upp till sex månaders ålder,
7. tio minkhonor för avel, inklusive valpar upp till åtta
månaders ålder och avelshannar,
8. etthundra kaniner,
9. etthundra värphöns, sexton veckor eller äldre (kyckling
mödrar räknas som värphöns),
10. tvåhundra unghöns upp till sexton veckors ålder,
11. tvåhundra slaktkycklingar,
12. etthundra kalkoner, gäss eller ankor, inklusive kycklingar
och ungar upp till en veckas ålder,
13. femton strutsfåglar av arterna struts, emu eller nandu,
inklusive kycklingar upp till en veckas ålder,
14. tio får eller getter, sex månader eller äldre, eller
15. fyrtio lamm eller killingar upp till sex månaders ålder. För
andra djurarter motsvaras en djurenhet av det antal djur
som har en årlig sammanlagd utsöndring motsvarande 100
kilogram kväve eller 13 kilogram fosfor i färsk träck eller
urin. Vid beräkningen av antalet djur skall väljas det
alternativ av kväve eller fosfor som ger det lägsta antalet
djur.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte
1. renskötsel, eller
2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1.10 eller 1.11.
Odling
Uppodling av annan mark än jordbruksmark för produktion av
foder, livsmedel eller annan liknande jordbruksproduktion.
FISKODLING M.M.
Fiskodling eller övervintring av fisk där mer än 1,5 ton foder
förbrukas per kalenderår, om inte verksamheten är
tillståndspliktig enligt 5.10.
UTVINNING, BRYTNING OCH BEARBETNING AV
TORV, OLJA, GAS, KOL, MALM, MINERAL, BERG,
NATURGRUS M.M
Berg, naturgrus, torv, och andra jordarter
Täkt för markinnehavarens husbehov av mer än 10 000 ton
naturgrus (totalt uttagen mängd).
1
Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251)
Bilaga 2
VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå
TT
PN
Beskrivning
10.40
VK
5
C
10.50
7
C
10.60
7
C
Täkt för markinnehavarens husbehov av
1. mer än 10 000 ton berg (totalt uttagen mängd),
2. torv med ett verksamhetsområde större än 5 hektar, eller
3. mer än 50 000 kubikmeter torv (totalt uttagen mängd).
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten
1. omfattas av bearbetningskoncession enligt lagen (1985:620)
om vissa torvfyndigheter, eller
2. är tillståndspliktig enligt 10.10 eller 10.11.
Anläggning för sortering eller krossning av berg, naturgrus
eller andra jordarter
1. inom område som omfattas av detaljplan eller
områdesbestämmelser, eller
2. utanför område som omfattas av detaljplan eller
områdesbestämmelser, om verksamheten bedrivs på samma
plats under en längre tid än trettio kalenderdagar under en
tolvmånadersperiod.
Anläggning för framställning, bearbetning eller omvandling av
bränsle eller bränsleprodukt som baseras på mer än 500 ton
torv per kalenderår.
11.30
9
C
13.70
5
C
Råpetroleum, naturgas och kol
Industriell tillverkning av briketter av kol eller brunkol.
Annan utvinningsindustri
Djupborrning, som inte omfattas av 11.10 eller 11.20.
LIVSMEDEL OCH FODER M.M.
15.30
7
C
15.50-1
36
C
15.50-2
27
C
15.50-3
30
C
15.50-4
21
C
Animaliska råvaror
Slakteri för en produktion baserad på mer än 50 ton slaktvikt
per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt
15.10 eller 15.20.
Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och
behandling av animaliska råvaror - chark och styckning - för en
produktion av mer än 10 000 ton men högst 18 500 ton
produkter per kalenderår, om verksamheten inte är
anmälningspliktig enligt 15.80.
Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och
behandling av animaliska råvaror - chark och styckning - för en
produktion av mer än 400 ton men högst 10 000 ton produkter
per kalenderår, om verksamheten inte är anmälningspliktig
enligt 15.80.
Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och
behandling av animaliska råvaror (utom mjölk, fisk och
skaldjur) för en produktion av mer än 10 000 ton men högst
18 500 ton produkter per kalenderår, om verksamheten inte är
anmälningspliktig enligt 15.80.
Anläggning för framställning av livsmedel med beredning och
behandling av animaliska råvaror (utom mjölk, fisk och
skaldjur) för en produktion av mer än 400 ton men högst 10
000 ton produkter per kalenderår, om verksamheten inte är
anmälningspliktig enligt 15.80.
2
Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251)
Bilaga 2
VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå
TT
PN
15.70
VK
5
C
15.80-1
9
C
15.80-2
5
C
15.100-1
11
C
15.120
21
C
15.130
9
C
15.140-1
21
C
15.140-2
9
C
15.160
18
C
15.180-1
21
C
15.180-2
18
C
15.180-3
9
C
Beskrivning
Anläggning för beredning eller konservering av fisk eller
skaldjur eller för tillverkning av fiskmjöl, fiskolja eller
fiskpelletar för en produktion baserad på mer än 10 ton fisk
eller skaldjur per kalenderår.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte hållbarhetsbehandling genom endast frysning, torkning eller
saltning eller om verksamheten är tillstånds- eller
anmälningspliktig enligt 15.60 eller 15.80.
Rökeri för en produktion av mer än 500 ton men högst 18 500
ton rökta produkter per kalenderår.
Rökeri för en produktion av mer än 50 ton men högst 500 ton
rökta produkter per kalenderår.
Vegetabiliska råvaror
Bageri som förbrukar mer än 15 ton torrjäst eller 50 ton annan
jäst per kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig
enligt 15.90.
Anläggning för beredning eller konservering av frukt, bär,
rotfrukter eller grönsaker för en produktion baserad på mer än
2 000 ton råvara per kalenderår.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte
1. beredning eller konservering genom endast frysning eller
torkning,
2. beredning genom endast tvättning eller rensning, eller
3. verksamhet som är tillståndspliktig enligt 15.90 eller 15.110.
Anläggning för endast tvättning eller rensning av frukt, bär,
rotfrukter eller grönsaker för en produktion baserad på mer än
2 000 ton råvara per kalenderår, om verksamheten medför
utsläpp av vatten som inte leds till ett externt
avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 90.10.
Anläggning för tillverkning av kvarnprodukter för en
produktion av mer än 50 000 ton per kalenderår, om
verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15.90.
Anläggning för tillverkning av kvarnprodukter för en
produktion av mer än 1 000 ton men högst 50 000 ton per
kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt
15.90.
Anläggning för tillverkning av stärkelse, stärkelsederivat eller
socker, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15.90
eller 15.150.
Mjölk, oljor, fetter m.m.
Anläggning för framställning av mjölkprodukter (med
undantag av glass) för en produktion baserad på en invägning
av mer än 50 000 ton per kalenderår, om verksamheten inte är
tillståndspliktig enligt 15.170.
Anläggning för framställning av mjölkprodukter (med
undantag av glass) för en produktion baserad på en invägning
av mer än 20 000 ton men högst 50 000 ton per kalenderår, om
verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15.170.
Anläggning för framställning av mjölkprodukter (med
undantag av glass) för en produktion baserad på en invägning
av mer än 500 ton men högst 20 000 ton per kalenderår, om
verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15.170.
3
Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251)
Bilaga 2
VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå
TT
PN
Beskrivning
15.200
VK
9
C
15.220
5
C
Anläggning för framställning eller raffinering av vegetabiliska
eller animaliska oljor eller fetter eller produkter av sådana oljor
eller fetter för en produktion av mer än 100 ton per kalenderår,
om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15.40, 15.90,
15.170 eller 15.190.
Anläggning för tillverkning av glass för en produktion av mer
än 10 ton per kalenderår, om verksamheten inte är
tillståndspliktig enligt 15.90, 15.170, eller 15.210.
15.240-1
21
C
15.240-2
13
C
15.240-3
9
C
15.260
18
C
15.280-1
21
C
15.280-2
21
C
15.280-3
9
C
15.280-4
9
C
15.280-5
21
C
15.280-6
9
C
Drycker m.m.
Anläggning för framställning av råsprit eller av alkoholhaltiga
drycker genom jäsning eller destillation, motsvarande mer än
500 ton men högst 5 000 ton ren etanol per kalenderår, om
verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15.230.
Anläggning för framställning av råsprit eller av alkoholhaltiga
drycker genom jäsning eller destillation, motsvarande mer än
100 ton men högst 500 ton ren etanol per kalenderår, om
verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15.230.
Anläggning för framställning av råsprit eller av alkoholhaltiga
drycker genom jäsning eller destillation, motsvarande mer än
10 ton men högst 100 ton ren etanol per kalenderår, om
verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 15.230.
Bryggeri eller annan anläggning för framställning av malt eller
mer än 1 000 kubikmeter maltdryck per kalenderår, om
verksamheten medför utsläpp av vatten som leds till ett externt
avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 90.10.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillståndspliktig enligt 15.90.
Annan livsmedelstillverkning
Anläggning för tillverkning av mer än 20 000 ton choklad eller
konfektyr per kalenderår.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillståndspliktig enligt 15.90.
Anläggning för tillverkning av mer än 5 000 men högst 20 000
ton choklad eller konfektyr per kalenderår.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillståndspliktig enligt 15.90.
Anläggning för tillverkning av mer än 500 men högst 5 000 ton
choklad eller konfektyr per kalenderår.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillståndspliktig enligt 15.90.
Anläggning för tillverkning av mer än 1 000 ton pastaprodukter
per kalenderår.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillståndspliktig enligt 15.90.
Anläggning för rostning av mer än 3 000 ton kaffe per
kalenderår.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillståndspliktig enligt 15.90.
Anläggning för rostning av mer än 100 ton men högst 3 000
ton kaffe per kalenderår.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillståndspliktig enligt 15.90.
4
Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251)
Bilaga 2
VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå
VK
TT
PN
Beskrivning
15.300-1
36
C
15.300-2
18
C
15.300-3
18
C
15.310
5
C
15.340-1
21
C
15.340-2
9
C
15.340-3
21
C
15.340-4
9
C
Anläggning för framställning av mer än 15 000 ton
slakteriprodukter per kalenderår, om verksamheten
a) inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av
beskrivningarna i 15.10-15.290, och
b) medför utsläpp av vatten som leds till ett externt
avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 90.10.
Anläggning för framställning av mer än 15 000 ton andra
livsmedel, om verksamheten
a) inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av
beskrivningarna i 15.10-15.290, och
b) medför utsläpp av vatten som leds till ett externt
avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 90.10.
Anläggning för framställning av mer än 1 000 men högst
15 000 ton livsmedel, om verksamheten
a) inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av
beskrivningarna i 15.10-15.290, och
b) medför utsläpp av vatten som inte leds till ett externt
avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 90.10.
Anläggning för yrkesmässig industriell förpackning av
animaliska eller vegetabiliska produkter som inte sker i någon
tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt 15.1015.300.
Anläggning för malning, blandning eller pelletering av råvaror
till bruksfärdigt djurfoder, för en produktion per kalenderår av
mer än 50 000 men högst 100 000 ton spannmålsfoder.
Med spannmålsfoder avses detsamma som i 15.330.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte
1. tillverkning av oljekakor från vegetabiliska oljor eller fetter,
eller
2. om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt
15.320, 15.330, 90.240, 90.250 eller 90.260.
Anläggning för malning, blandning eller pelletering av råvaror
till bruksfärdigt djurfoder, för en produktion per kalenderår av
mer än 5 000 men högst 50 000 ton spannmålsfoder.
Med spannmålsfoder avses detsamma som i 15.330.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte
1. tillverkning av oljekakor från vegetabiliska oljor eller fetter,
eller
2. om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt
15.320, 15.330, 90.240, 90.250 eller 90.260.
Anläggning för malning, blandning eller pelletering av råvaror
till bruksfärdigt djurfoder, för en produktion per kalenderår av
mer än 5 000 men högst 15 000 ton annat foder.
Med spannmålsfoder avses detsamma som i 15.330.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte
1. tillverkning av oljekakor från vegetabiliska oljor eller fetter,
eller
2. om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt
15.320, 15.330, 90.240, 90.250 eller 90.260.
Anläggning för malning, blandning eller pelletering av råvaror
till bruksfärdigt djurfoder, för en produktion per kalenderår av
mer än 500 men högst 5 000 ton annat foder.
Med spannmålsfoder avses detsamma som i 15.330.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte
1. tillverkning av oljekakor från vegetabiliska oljor eller fetter,
eller 2. om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig
enligt 15.320, 15.330, 90.240, 90.250 eller 90.260.
5
Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251)
Bilaga 2
VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå
VK
TT
PN
17.30
9
C
18.30-1
13
C
18.30-2
9
C
20.10-1
21
C
20.10-2
18
C
20.10-3
13
C
20.30-1
21
C
20.30-2
13
C
20.40-1
18
C
20.40-2
13
C
Beskrivning
TEXTILVAROR
Anläggning för förbehandling eller färgning av mer än 10 ton
fibrer eller textilier per kalenderår eller för annan beredning av
mer än 10 ton textilmaterial per kalenderår, om verksamheten
inte är tillståndspliktig enligt 17.10 eller 17.20.
PÄLS, SKINN OCH LÄDER
Anläggning för garvning eller annan beredning av läder eller
pälsskinn för en produktion av mer än 100 ton färdigt läder
eller färdigt pälsskinn, om verksamheten inte är
tillståndspliktig enligt 18.10, 18.20 eller 90.240.
Anläggning för garvning eller annan beredning av läder eller
pälsskinn för en produktion av mer än 2 ton men högst 100 ton
färdigt läder eller färdigt pälsskinn, om verksamheten inte är
tillståndspliktig enligt 18.10, 18.20 eller 90.240.
TRÄVAROR
Anläggning för yrkesmässig behandling av mer än 10 000
kubikmeter trä med träskyddsmedel genom tryck- eller
vakuumimpregnering eller doppning, om verksamheten inte är
tillståndspliktig enligt 39.10 eller 39.20.
Anläggning för yrkesmässig behandling av mer än 500
kubikmeter men högst 10 000 kubikmeter trä med
träskyddsmedel genom tryck- eller vakuumimpregnering eller
doppning, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt
39.10 eller 39.20.
Anläggning för yrkesmässig behandling av högst 500
kubikmeter trä med träskyddsmedel genom tryck- eller
vakuumimpregnering eller doppning, om verksamheten inte är
tillståndspliktig enligt 39.10 eller 39.20.
Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter
genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av
mer än 30 000 kubikmeter men högst 70 000 kubikmeter per
kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt
20.20.
Sågverk eller annan anläggning för tillverkning av träprodukter
genom sågning, hyvling eller svarvning för en produktion av
mer än 6 000 kubikmeter men högst 30 000 kubikmeter per
kalenderår, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt
20.20.
Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat
bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogseller jordbruksprodukter, i form av träull, trämjöl, flis, spån
eller liknande, baserad på mer än 100 000 kubikmeter fast mått
per kalenderår. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning
gäller inte tillfällig flisning.
Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat
bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogseller jordbruksprodukter, i form av träull, trämjöl, flis, spån
eller liknande, baserad på mer än 10 000 kubikmeter men högst
100 000 kubikmeter fast mått per kalenderår.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte tillfällig
flisning.
6
Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251)
Bilaga 2
VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå
TT
PN
Beskrivning
20.40-3
VK
7
C
20.40-4
18
C
20.40-5
13
C
20.40-6
7
C
20.40-7
9
C
20.60-1
21
C
20.60-2
13
C
20.70-1
21
B
20.80-1
5
C
20.80-2
13
C
Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat
bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogseller jordbruksprodukter, i form av träull, trämjöl, flis, spån
eller liknande, baserad på mer än 1 000 kubikmeter men högst
10 000 kubikmeter fast mått per kalenderår.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte tillfällig
flisning.
Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat
bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogseller jordbruksprodukter, i form av träull, trämjöl, flis, spån
eller liknande, baserad på mer än 150 000 kubikmeter löst mått
råvara per kalenderår.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte tillfällig
flisning.
Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat
bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogseller jordbruksprodukter, i form av träull, trämjöl, flis, spån
eller liknande, baserad på mer än 20 000 kubikmeter men högst
150 000 kubikmeter löst mått råvara per kalenderår.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte tillfällig
flisning.
Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat
bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogseller jordbruksprodukter, i form av träull, trämjöl, flis, spån
eller liknande, baserad på mer än 3 000 kubikmeter men högst
20 000 kubikmeter löst mått råvara per kalenderår.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte tillfällig
flisning.
Anläggning för framställning eller bearbetning av träbaserat
bränsle, eller av bränsleprodukter som är baserade på skogseller jordbruksprodukter, i form av pellets eller briketter,
baserad på mer än 5 000 kubikmeter råvara per kalenderår.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte tillfällig
flisning.
Anläggning för tillverkning av mer än 10 000 kubikmeter
1. fanér eller plywood, eller
2. mer än 500 kubikmeter spånskivor eller andra produkter av
spån per kalenderår.
Anläggning för tillverkning av högst 10 000 kubikmeter
1. fanér eller plywood, eller
2. högst 500 kubikmeter spånskivor eller andra produkter av
spån per kalenderår.
Anläggning för lagring av
1. mer än 200 000 kubikmeter timmer fast mått under bark (m3
fub) på land med begjutning av vatten, eller
2. mer än 100 000 kubikmeter timmer fast mått under bark (m3
fub) i vatten. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller
inte om verksamheten är anmälningspliktig enligt 20.90.
Anläggning för lagring av mer än 2 000 kubikmeter timmer
fast mått under bark (m3 fub), om lagringen sker på land utan
vattenbegjutning.
Anläggning för lagring av mer än 10 000 kubikmeter timmer
men högst 20 000 kubikmeter fast mått under bark (m3 fub),
om lagringen sker på land med vattenbegjutning och inte är
tillståndspliktig enligt 20.70.
7
Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251)
Bilaga 2
VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå
TT
PN
Beskrivning
20.80-3
VK
9
C
20.80-4
13
C
20.80-5
9
C
20.90
5
C
Anläggning för lagring av mer än 500 kubikmeter timmer men
högst 10 000 kubikmeter fast mått under bark (m3 fub), om
lagringen sker på land med vattenbegjutning och inte är
tillståndspliktig enligt 20.70.
Anläggning för lagring av mer än 5 000 kubikmeter men högst
10 000 kubikmeter timmer fast mått under bark (m3 fub) i
vatten, om lagringen inte är tillståndspliktig enligt 20.70.
Anläggning för lagring av mer än 500 kubikmeter men högst
5 000 kubikmeter timmer fast mått under bark (m3 fub) i
vatten, om lagringen inte är tillståndspliktig enligt 20.70.
Anläggning för lagring av timmer som inte sker i eller nära
vattentäkt, om åtgärden behövs med anledning av storm eller
orkan och omfattar
1. mer än 20 000 kubikmeter timmer fast mått under bark (m3
fub) på land med begjutning av vatten, eller
2. mer än 10 000 kubikmeter timmer fast mått under bark (m3
fub) i vatten.
21.50
13
C
22.10
21
C
22.20
9
C
22.40-1
5
C
22.40-2
11
C
22.40-3
7
C
24.30
18
C
24.70
18
C
24.81
18
C
MASSA, PAPPER OCH PAPPERSVAROR
Anläggning för tillverkning av mer än 10 ton papper, papp eller
kartong per kalenderår, om verksamheten inte är
tillståndspliktig enligt 21.30 eller 21.40.
FOTOGRAFISK ELLER GRAFISK PRODUKTION
Rulloffsettryckeri där tryckning sker med heatsetfärg, om
verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt
39.20 eller 39.30.
Anläggning med tillverkning av metallklichéer.
Anläggning utan utsläpp av processavloppsvatten där mer än
50 000 kvadratmeter fotografiskt material i form av film eller
papperskopior framkallas per kalenderår om verksamheten inte
är tillståndspliktig enligt 22.30.
Anläggning med utsläpp av processavloppsvatten där mer än
15 000 kvadratmeter men högst 50 000 kvadratmeter
fotografiskt material i form av film eller papperskopior
framkallas per kalenderår, om verksamheten inte är
tillståndspliktig enligt 22.30.
Anläggning med utsläpp av processavloppsvatten där mer än
5 000 kvadratmeter men högst 15 000 kvadratmeter
fotografiskt material i form av film eller papperskopior
framkallas per kalenderår, om verksamheten inte är
tillståndspliktig enligt 22.30.
KEMISKA PRODUKTER
Anläggning för att genom biokemiska processer yrkesmässigt
tillverka läkemedelssubstanser i försöks-, pilot- eller
laboratorieskala eller annan icke industriell skala.
Anläggning för framställning genom destillation av mer än
5 000 ton gas per kalenderår.
Anläggning för att genom kemiska reaktioner yrkesmässigt
tillverka bränsle ur vegetabilisk eller animalisk olja i försöks-,
pilot- eller laboratorieskala eller annan icke industriell skala.
8
Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251)
Bilaga 2
VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå
TT
PN
Beskrivning
24.90
VK
18
C
24.100
13
C
24.120-1
21
C
24.120-2
18
C
24.120-3
11
C
24.120-4
9
C
24.130
18
C
24.140-1
30
C
Anläggning för att genom kemiska reaktioner yrkesmässigt
tillverka organiska eller oorganiska ämnen, i försöks-, piloteller laboratorieskala eller annan icke industriell skala, om det i
verksamheten inte används eller tillverkas något ämne som,
enligt föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska
produkter som Kemikalieinspektionen har meddelat, är
klassificerat som mycket giftigt, giftigt, giftigt för djur och
växter, farligt, starkt frätande, frätande, cancerogent, misstänkt
cancerogent eller allergent eller innebär möjlig risk för
fosterskador eller annan hälsorisk.
Anläggning för tillverkning av konstgjorda mineralfibrer, om
verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt
någon annan beskrivning i denna bilaga.
Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i
industriell skala tillverka
1. mer än 10 ton färg eller lack per kalenderår, om
verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 24.110,
2. andra kemiska produkter, om verksamheten inte är
tillståndspliktig enligt 24.110.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillståndspliktig enligt 39.20
Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i
industriell skala tillverka naturläkemedel genom extraktion ur
biologiskt material,
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillståndspliktig enligt 39.20.
Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i
industriell skala tillverka mer än 1000 ton men högst 2000 ton
rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller
hygienprodukter, om verksamheten inte är tillståndspliktig
enligt 24.110.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillståndspliktig enligt 39.20.
Anläggning för att genom endast fysikaliska processer i
industriell skala tillverka mer än 10 ton men högst 1000 ton
rengöringsmedel eller kroppsvårds-, kosmetik- eller
hygienprodukter, om verksamheten inte är tillståndspliktig
enligt 24.110.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillståndspliktig enligt 39.20.
Anläggning för att genom endast fysikaliska processer, i
försöks-, pilot- eller laboratorieskala eller annan icke industriell
skala, yrkesmässigt tillverka
1. sprängämnen,
2. pyrotekniska artiklar,
3. ammunition, eller
4. andra kemiska produkter.
Anläggning för att genom endast fysikaliska processer tillverka
mer än 100 ton läkemedel (farmaceutisk tillverkning).
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte
1. apotek och sjukhus, eller
2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 39.20.
9
Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251)
Bilaga 2
VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå
VK
TT
PN
Beskrivning
24.140-2
18
C
24.140-4
5
C
24.150
18
C
Anläggning för att genom endast fysikaliska processer tillverka
mer än 10 men högst 100 ton läkemedel (farmaceutisk
tillverkning).
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte
1. apotek och sjukhus, eller
2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 39.20.
Anläggning för att genom endast fysikaliska processer tillverka
högst 500 kg läkemedel (farmaceutisk tillverkning).
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte
1. apotek och sjukhus, eller
2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 39.20.
Anläggning för behandling av mellanprodukter, om
verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt
någon av beskrivningarna i 24.10-24.140.
25.11-1
27
C
25.11-2
18
C
25.11-3
11
C
25.11-4
7
C
25.30
5
C
25.50-1
13
C
GUMMI- OCH PLASTVAROR
Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om
produktionen baseras på mer än 500 ton men högst 2 000 ton
ovulkad gummiblandning per kalenderår.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt
25.10, 39.20 eller 39.30.
Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om
produktionen baseras på mer än 100 ton men högst 500 ton
ovulkad gummiblandning per kalenderår.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt
25.10, 39.20 eller 39.30.
Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om
produktionen baseras på mer än 50 ton men högst 100 ton
ovulkad gummiblandning per kalenderår.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt
25.10, 39.20 eller 39.30.
Anläggning för att genom vulkning tillverka gummivaror, om
produktionen baseras på mer än 1 ton men högst 50 ton
ovulkad gummiblandning per kalenderår.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt
25.10, 39.20 eller 39.30.
Anläggning för att genom ytterligare polymerisation tillverka
produkter av plast, om
1. produktionen baseras på mer än 1 ton plastråvara per
kalenderår, och
2. verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 25.20.
Anläggning där produktionen baseras på mer än 200 ton
plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare
polymerisation, för tillverkning av produkter av plast förutom
endast mekanisk montering eller mekanisk bearbetning.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.20
eller 39.30.
10
Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251)
Bilaga 2
VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå
TT
PN
Beskrivning
25.50-2
VK
7
C
25.50-3
5
C
25.50-4
21
C
25.50-5
13
C
25.50-6
9
C
25.50-7
7
C
25.50-8
5
C
Anläggning där produktionen baseras på mer än 20 ton men
högst 200 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar
ytterligare polymerisation, för tillverkning av produkter av
plast förutom endast mekanisk montering eller mekanisk
bearbetning.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.20
eller 39.30.
Anläggning där produktionen baseras på mer än 1 ton men
högst 20 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar
ytterligare polymerisation, för tillverkning av produkter av
plast förutom endast mekanisk montering eller mekanisk
bearbetning.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.20
eller 39.30.
Anläggning där produktionen baseras på mer än 20 ton
plastråvara per kalenderår och inte omfattar ytterligare
polymerisation, för beläggning eller kalandrering med plast.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.20
eller 39.30.
Anläggning där produktionen baseras på mer än 10 ton men
högst 20 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar
ytterligare polymerisation, för beläggning eller kalandrering
med plast.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.20
eller 39.30.
Anläggning där produktionen baseras på mer än 5 ton men
högst 10 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar
ytterligare polymerisation, för beläggning eller kalandrering
med plast.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.20
eller 39.30.
Anläggning där produktionen baseras på mer än 3 ton men
högst 5 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar
ytterligare polymerisation, för beläggning eller kalandrering
med plast.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.20
eller 39.30.
Anläggning där produktionen baseras på mer än 1 ton men
högst 3 ton plastråvara per kalenderår och inte omfattar
ytterligare polymerisation, för beläggning eller kalandrering
med plast.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.20
eller 39.30.
11
Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251)
Bilaga 2
VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå
VK
TT
PN
Beskrivning
ICKE-METALLISKA MINERALISKA PRODUKTER
26.30
9
C
26.40
18
C
26.60
21
C
26.100
18
C
26.110
13
C
26.120
21
C
26.150-1
18
C
26.150-2
11
C
26.160
9
C
27.60
5
C
27.140
7
C
Glas, glasvaror och keramiska produkter
Anläggning för tillverkning av glas eller glasvaror som
omfattar blandning av glasråvaror (mäng), smältning eller
syrabehandling av glas, om verksamheten innebär att
1. mer än 500 kilogram glasråvaror med tillsats av bly- eller
arsenikföreningar förbrukas per kalenderår, eller
2. mer än 5 ton andra glasråvaror förbrukas per kalenderår.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillståndspliktig enligt 26.10 eller 26.20.
Anläggning för tillverkning av glasfiber, om verksamheten inte
är tillståndspliktig enligt 26.10.
Anläggning för tillverkning av mer än 100 ton keramiska
produkter per kalenderår, om verksamheten inte är
tillståndspliktig enligt 26.50 eller 26.51.
Cement, betong, kalk, krita och gips
Anläggning för tillverkning av mer än 5 ton kalk, krita eller
kalkprodukter per kalenderår, om inte verksamheten är
tillståndspliktig enligt någon av beskrivningarna i 26.70–26.90.
Anläggning för tillverkning av mer än 500 ton
1. betong eller lättbetong per kalenderår, eller
2. varor av betong, lättbetong eller cement per kalenderår.
Anläggning för tillverkning av mer än 500 ton varor av gips per
kalenderår.
Asfaltverk eller oljegrusverk som ställs upp inom område med
detaljplan eller områdesbestämmelser.
Asfaltverk eller oljegrusverk som ställs upp utanför område
med detaljplan eller områdesbestämmelser i mer än 90
kalenderdagar under en tolvmånadersperiod.
Anläggning för tillverkning av varor av asfalt, om
verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 90.100 eller
90.110.
STÅL OCH METALL
Anläggning för gjutning för en produktion av mer än 10 ton
järn, stål, aluminium, zink eller magnesium per kalenderår, om
verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 27.40, 27.50 eller
27.101.
Anläggning för gjutning av andra metaller än järn, stål, zink,
aluminium och magnesium, för en produktion av mer än 1 ton
per kalenderår.
Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillståndspliktig enligt 27.100, 27.101 eller
27.130.
YTBEHANDLING AV METALL ELLER PLAST M.M.
28.40
7
C
Ytbehandling, avfettning och färgborttagning m.m.
Anläggning för annan beläggning med metall än genom kemisk
eller elektrolytisk ytbehandling, om verksamheten ger upphov
till mer än 1 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte
1. beläggning med metall som sker med vakuummetod, eller
2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 28.30.
12
Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251)
Bilaga 2
VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå
TT
PN
Beskrivning
28.60
VK
7
C
28.70-1
11
C
28.70-2
7
C
28.71
5
C
28.90
13
C
Anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av
metall eller plast, om verksamheten ger upphov till mer än 1
kubikmeter avloppsvatten per kalenderår.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte
1. betning med betpasta, eller
2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 28.10 eller 28.20.
Anläggning, som omfattas av flera än två av följande punkter,
för
1. järnfosfatering, om verksamheten inte är tillståndspliktig
enligt 28. 10,
2. vattenbaserad avfettning som ger upphov till mer än 10
kubikmeter avloppsvatten per kalenderår, om verksamheten
inte är fordonstvätt eller tillståndspliktig enligt någon av
beskrivningarna i 39.10-39.50,
3. betning med mer än 50 kilogram betpasta per kalenderår, om
verksamheten ger upphov till avloppsvatten,
4. blästring av mer än 500 kvadratmeter yta per kalenderår,
5. våttrumling av mer än 1 ton metaller per kalenderår eller
härdning av mer än 1 ton gods per kalenderår,
6. termisk ytbehandling med en metallförbrukning av mer än
50 kilogram men högst 2 ton per kalenderår, eller
7. metallbeläggning med vakuummetod, om metallför
brukningen uppgår till mer än 500 kilogram per kalenderår.
Anläggning, som omfattas av högst två av följande punkter, för
1. järnfosfatering, om verksamheten inte är tillståndspliktig
enligt 28. 10,
2. vattenbaserad avfettning som ger upphov till mer än 10
kubikmeter avloppsvatten per kalenderår, om verksamheten
inte är fordonstvätt eller tillståndspliktig enligt någon av
beskrivningarna i 39.10-39.50,
3. betning med mer än 50 kilogram betpasta per kalenderår, om
verksamheten ger upphov till avloppsvatten,
4. blästring av mer än 500 kvadratmeter yta per kalenderår,
5. våttrumling av mer än 1 ton metaller per kalenderår eller
härdning av mer än 1 ton gods per kalenderår,
6. termisk ytbehandling med en metallförbrukning av mer än
50 kilogram men högst 2 ton per kalenderår, eller
7. metallbeläggning med vakuummetod, om metallför
brukningen uppgår till mer än 500 kilogram per kalenderår.
Blästringsarbete omfattande mer än 500 kvadratmeter yta, om
verksamheten inte är anmälningspliktig enligt 28.70.
Anläggning för att med kemiska eller termiska metoder
yrkesmässigt ta bort lack eller färg, om verksamheten inte är
tillståndspliktig enligt 28.80, 39.10, 39.20 eller 39.40.
31.30
9
C
31.60
13
C
34.10
13
C
METALLBEARBETNING M.M.
Anläggning för tillverkning av fler än 100 fordonsmotorer per
kalenderår.
34.20
7
C
Provbänk för motorer, turbiner eller reaktorer.
ELEKTRISKA ARTIKLAR
Anläggning för tillverkning eller reparation av
kvicksilverinnehållande ljuskällor.
Anläggning för tillverkning av elektrisk tråd eller elektrisk
kabel.
13
Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251)
Bilaga 2
VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå
TT
PN
Beskrivning
34.40
VK
21
C
34.50
21
C
34.80-1
21
C
34.80-2
11
C
34.80-3
7
C
Anläggning för tillverkning och sammansättning per kalenderår
av
1. fler än 100 men högst 25 000 motorfordon med en totalvikt
per fordon som uppgår till högst 3,5 ton, eller
2. fler än 10 men högst 1 000 motorfordon med en totalvikt per
fordon som uppgår till mer än 3,5 ton.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillståndspliktig enligt 34.30.
Anläggning för
1. tillverkning av järnvägsutrustning,
2. tillverkning av flygplan, eller
3. reparation av flygplan.
Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning
och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och
hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 10
kubikmeter men högst 20 kubikmeter, om verksamheten inte är
tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av
beskrivningarna i 34.10-34.70, 35.10 eller 35.20. Med total
tankvolym avses detsamma som i 34.70 andra stycket.
Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning
och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och
hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 5
kubikmeter men högst 10 kubikmeter, om verksamheten inte är
tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av
beskrivningarna i 34.10-34.70, 35.10 eller 35.20.
Med total tankvolym avses detsamma som i 34.70 andra
stycket.
Anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning
och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och
hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 1
kubikmeter men högst 5 kubikmeter, om verksamheten inte är
tillstånds- eller anmälningspliktig enligt någon av
beskrivningarna i 34.10-34.70, 35.10 eller 35.20.
Med total tankvolym avses detsamma som i 34.70 andra
stycket.
14
Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251)
Bilaga 2
VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå
VK
ÅA
PN
39.30
9
C
39.50-1
9
C
39.50-2
13
C
39.50-3
9
C
Beskrivning
FÖRBRUKNING AV ORGANISKA LÖSNINGSMEDEL
Anläggning där organiska lösningsmedel förbrukas per
kalenderår med
1. mer än 15 ton i rulloffset med heatsetfärg,
2. mer än 15 ton vid djuptryck av förpackningar, flexografi,
screentryck, laminering eller lackering,
3. mer än 1 ton i ytrengöring, om lösningsmedlet innehåller
någon produkt, som enligt föreskrifter om klassificering och
märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen
har meddelat, är klassificerad som "kan ge cancer", "kan ge
ärftliga genetiska skador", "kan ge cancer vid inandning",
"kan ge nedsatt fortplantningsförmåga" eller "kan ge
fosterskador",
4. mer än 2 ton i annan ytrengöring,
5. mer än 500 kilogram i fordonslackering,
6. mer än 5 ton i beläggning av lindningstråd,
7. mer än 15 ton i beläggning av träytor,
8. mer än 1 kilogram i kemtvätt,
9. mer än 10 ton i läderbeläggning,
10. mer än 5 ton i skotillverkning,
11. mer än 5 ton i laminering av trä eller plast,
12. mer än 5 ton i limbeläggning,
13. mer än 5 ton i annan beläggning,
14. mer än 15 ton i omvandling av gummi, eller
15. mer än 10 ton i utvinning av vegetabilisk olja eller ani
maliskt fett eller raffinering av vegetabilisk olja.
Med förbrukning avses detsamma som i 39.10 andra stycket.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillståndspliktig enligt 39.10 eller 39.20.
Anläggning där det per kalenderår förbrukas mer än 1 ton
halogenerade organiska lösningsmedel.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt
39.10, 39.20, 39.30 eller 39.40.
Med förbrukning avses detsamma som i 39.10 andra stycket.
Anläggning där det per kalenderår förbrukas mer än totalt 10
ton men högst 25 ton organiska lösningsmedel.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt
39.10, 39.20, 39.30 eller 39.40.
Med förbrukning avses detsamma som i 39.10 andra stycket.
Anläggning där det per kalenderår förbrukas mer än totalt 5 ton
men högst 10 ton organiska lösningsmedel. Anmälningsplikt
enligt denna beskrivning gäller inte om verksamheten är
tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 39.10, 39.20, 39.30
eller 39.40.
Med förbrukning avses detsamma som i 39.10 andra stycket.
15
Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251)
Bilaga 2
VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå
VK
TT
PN
39.70
11
C
39.90
5
C
Beskrivning
LAGRING AV BRÄNSLEN OCH KEMISKA PRODUKTER
M.M.
Anläggning för lagring av
1. gasformiga eller flytande petrokemiska produkter, oljor,
petroleumprodukter eller brännbara gaser, om anläggningen
har kapacitet att vid ett och samma tillfälle lagra mer än
5 000 ton, eller
2. andra kemiska produkter än som avses i 1, om
a) någon produkt enligt föreskrifter om klassificering och
märkning av kemiska produkter som Kemikalieinspektionen
har meddelat, är klassificerad som "mycket giftig", "giftig",
"starkt frätande" eller "frätande", och
b) det är fråga om en verksamhet för energiproduktion eller
kemisk industri och anläggningen har kapacitet för lagring
av mer än 1 ton vid ett och samma tillfälle.
Anläggning för lagring av mer än 5 000 ton kol, torv eller
bränsleflis eller annat träbränsle per kalenderår.
GASFORMIGA BRÄNSLEN, EL, VÄRME OCH KYLA
40.20
13
C
40.60-1
9
C
40.60-2
5
C
40.60-3
9
C
40.70
21
C
40.100-1
7
C
Gasformiga bränslen
Anläggning för framställning av gasformigt bränsle, om
verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 23.10, 23.30 eller
40.10.
Förbränning
Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd
effekt av mer än 5 MW men högst 20 MW, om också annat
bränsle används än eldningsolja eller bränslegas.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte
1. stationär förbränningsmotor avsedd endast som
reservaggregat vid elavbrott, eller
2. om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt
40.40, 40.50, 40.51 eller 40.70.
Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd
effekt av mer än 500 kilowatt men högst 5 MW, om också
annat bränsle används än eldningsolja eller bränslegas.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte
1. stationär förbränningsmotor avsedd endast som
reservaggregat vid elavbrott, eller
2. om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt
40.40, 40.50, 40.51 eller 40.70.
Anläggning för förbränning med en total installerad tillförd
effekt av mer än 10 MW men högst 20 MW, om inget annat
bränsle används än eldningsolja eller bränslegas.
1. stationär förbränningsmotor avsedd endast som
reservaggregat vid elavbrott, eller
2. om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt
40.40, 40.50, 40.51 eller 40.70.
Gasturbinanläggning med en total installerad tillförd effekt av
högst 20 megawatt.
Vindkraft
Enstaka vindkraftverk eller gruppstation för vindkraft med tre
eller flera vindkraftsaggregat, om den sammanlagda uteffekten
är minst 4 MW men högst 25 MW.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillståndspliktig enligt 40.80 eller 40.90.
16
Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251)
Bilaga 2
VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå
TT
PN
Beskrivning
40.100-2
VK
5
C
Enstaka vindkraftverk eller gruppstation för vindkraft med tre
eller flera vindkraftsaggregat, om den sammanlagda uteffekten
är minst 125 kilowatt men högst 4 MW.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillståndspliktig enligt 40.80 eller 40.90.
40.110
13
C
40.120
5
C
50.10
7
C
50.20-1
7
C
50.20-2
5
C
50.20-3
7
C
50.20-4
5
C
63.20
13
C
63.50
7
C
Värmepumpar och kylanläggningar m.m.
Värmepump eller kylanläggning för uttag eller tillförsel av
värmeenergi från mark, vattenområde, grund- vatten eller
avloppsvatten för en uttagen eller tillförd effekt av mer än 10
megawatt.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte uttag eller
tillförsel genom vattentäkt.
Anläggning för lagring av värme i mark, vattenområde eller i
grundvatten för en tillförd energimängd av mer än 3 000
megawattimmar.
FORDONSSERVICE OCH DRIVMEDELSHANTERING
Anläggning för tvättning av
1. fler än 5 000 personbilar per kalenderår,
2. fler än 100 tåg eller flygplan per kalenderår,
3. fler än 500 tågvagnar eller lok per kalenderår, eller
4. fler än 1 000 andra motordrivna fordon per kalenderår.
Anläggning där det per kalenderår hanteras mer än 5 000
kubikmeter flytande motorbränsle.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt
39.60, 39.70 eller 39.80.
Anläggning där det per kalenderår hanteras mer än 1 000
kubikmeter men högst 5 000 kubikmeter flytande
motorbränsle.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt
39.60, 39.70 eller 39.80.
Anläggning där det per kalenderår hanteras mer än 5 miljon
normalkubikmeter gas avsedd som motorbränsle.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt
39.60, 39.70 eller 39.80.
Anläggning där det per kalenderår hanteras mer än 1 miljon
normalkubikmeter men högst 5 normalkubikmeter gas avsedd
som motorbränsle.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt
39.60, 39.70 eller 39.80.
INFRASTRUKTUR
Fiskehamn eller hamn för Försvarsmakten.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte
fiskehamn som är tillståndspliktig enligt 63.10.
Flygplats för motordrivna luftfartyg där mer än 500
flygrörelser per kalenderår äger rum.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
flygplatsen är tillståndspliktig enligt 63.30 eller 63.40.
17
Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251)
Bilaga 2
VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå
VK
TT
PN
73.10
13
C
74.20
11
C
85.10
21
C
85.20
9
C
90.20-1
18
C
90.20-2
13
C
Beskrivning
LABORATORIER
Kemiska eller biologiska laboratorier med en total golvyta som
är större än 5 000 kvadratmeter. Anmälningsplikt enligt denna
beskrivning gäller inte laboratorier som
1. ingår i verksamhet som omfattas av en annan punkt i denna
bilaga,
2. omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt 13 kap.
miljöbalken, eller
3. ingår i utbildningslokaler som är anmälningspliktiga enligt
38 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och
hälsoskydd.
TANKRENGÖRING
Anläggning för rengöring av cisterner, tankar eller fat som
används för förvaring eller för transport av kemiska produkter.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillståndspliktig enligt 74.10.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Sjukhus med fler än 200 vårdplatser.
Anläggning för sterilisering av sjukvårdsartiklar, om etylenoxid
används som steriliseringsmedel.
RENING AV AVLOPPSVATTEN
Avloppsreningsanläggning som är dimensionerad för mer än
500 personekvivalenter, om verksamheten inte är
tillståndspliktig enligt 90.10.
Avloppsreningsanläggning som är dimensionerad för mer än
200 personekvivalenter men högst 500 personekvivalenter, om
verksamheten inte är tillståndspliktig enligt 90.10.
AVFALL
90.40
11
C
90.4001
3
U
90.60
5
C
Mellanlagring
Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall
om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle är
större än 10 ton.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte
1. anläggning för lagring av avfall under längre tid än ett år
innan det bortskaffas eller tre år innan det återvinns eller
behandlas, eller
2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 90.30.
Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall
om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle är högst
10 ton.
Anläggning för mellanlagring av farligt avfall som utgörs av
uttjänta motordrivna fordon eller om mängden avfall inte vid
något tillfälle uppgår till
1. mer än 5 ton oljeavfall,
2. mer än 30 ton blybatterier,
3. mer än 100 ton elektriska eller elektroniska produkter,
4. mer än 30 ton impregnerat trä, eller
5. mer än 1 ton annat farligt avfall.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte
anläggning för lagring av farligt avfall under längre tid än ett år
innan det bortskaffas eller tre år innan det återvinns eller
behandlas.
18
Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251)
Bilaga 2
VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå
VK
TT
PN
90.80
11
C
90.90
11
C
90.110-1
18
C
90.110-2
13
C
90.120
11
C
90.140
5
C
90.170-1
9
C
90.170-2
7
C
90.170-3
5
C
90.230
5
C
Beskrivning
Förbehandling, sortering och mekanisk bearbetning m.m.
Anläggning för sortering av annat avfall än farligt avfall, om
den hanterade avfallsmängden är större än 1 000 men högst 10
000 ton per kalenderår.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillståndspliktig enligt 90.70.
Anläggning för yrkesmässig förbehandling av avfall som
utgörs av elektriska eller elektroniska produkter, med undantag
för förbehandling som består av ingrepp i komponenter eller
utrustning som innehåller isolerolja.
Anläggning för att genom mekanisk bearbetning yrkesmässigt
återvinna annat avfall än farligt avfall om den hanterade
avfallsmängden är större än 5 000 men högst 10 000 ton avfall
per år, om verksamheten inte är tillstånds- eller
anmälningspliktig enligt 90.100, 90.240, 90.250 eller 90.260.
Anläggning för att genom mekanisk bearbetning yrkesmässigt
återvinna annat avfall än farligt avfall om den hanterade
avfallsmängden är högst 5 000 ton avfall per år, om
verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt
90.100, 90.240, 90.250 eller 90.260.
Anläggning för återvinning av avfall genom sådan lagring,
tömning, demontering eller annat yrkesmässigt
omhändertagande av uttjänta bilar som omfattas av
bilskrotningsförordningen (2007:186).
Användning för anläggningsändamål
Användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt som
kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, och där
föroreningsrisken är ringa.
Biologisk behandling
Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt
avfall, om den tillförda mängden annat avfall än park- och
trädgårdsavfall är större än 100 ton men högst 500 ton per
kalenderår.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillståndspliktig enligt 90.150 eller 90.160.
Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt
avfall, om den tillförda mängden annat avfall än park- och
trädgårdsavfall är större än 10 ton men högst 100 ton per
kalenderår.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillståndspliktig enligt 90.150 eller 90.160.
Anläggning för biologisk behandling av annat avfall än farligt
avfall, om den tillförda mängden park- och trädgårdsavfall är
större än 50 ton per kalenderår.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
verksamheten är tillståndspliktig enligt 90.150 eller 90.160.
Förbränning
Anläggning där annat avfall än farligt avfall förbränns
yrkesmässigt, om verksamheten inte är tillståndspliktig enligt
90.200, 90.210 eller 90.220. Anmälningsplikt enligt denna
beskrivning gäller inte anläggning där endast
1. vegetabiliskt jord- och skogsbruksavfall förbränns och
energiåtervinns, eller2. rent träavfall förbränns och
energiåtervinns.
19
Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251)
Bilaga 2
VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå
VK
TT
PN
90.250
11
C
90.260
11
C
90.280
5
C
Beskrivning
Animaliska biprodukter m.m.
Anläggning för att på annat sätt än genom förbränning per
kalenderår bearbeta mer än 20 ton animaliska biprodukter som
är kategori 1-, kategori 2- eller kategori 3-material enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1774/2002 om
hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är
avsedda att användas som livsmedel om verksamheten inte är
tillståndspliktig enligt 15.320 eller 90.240.
Anläggning för förbehandling av animaliska biprodukter om
verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt
15.320, 90.240 eller 90.250.
Uppläggning
Uppläggning av
1. högst 1 000 ton muddermassa på ett sätt som kan förorena
mark, vattenområde eller grundvatten och där
föroreningsrisken endast är ringa, eller
2. inert avfall som uppkommit i gruv- eller täktverksamhet.
Deponering
90.370
13
C
90.375
13
C
90.390
7
C
90.430
5
C
92.20-1
9
C
92.20-2
7
C
92.20-3
5
C
Annan återvinning eller bortskaffande
Anläggning för att återvinna eller bortskaffa avfall som består
av uppgrävda förorenade massor från den plats där
anläggningen finns, om
1. anläggningen finns på platsen under högst en
tolvmånadersperiod, och
2. verksamheten inte är tillståndspliktig enligt någon av
beskrivningarna i 90.300-90.340.
Anläggning för avvattning av avfall eller farligt avfall som
uppkommer vid platsen, eller som förts till mellanlager för
avfall, om uppställningstiden är högst sextio kalenderdagar
under en tolvmånadersperiod och om mängden avfall som
behandlas är högst 2 000 ton.
Anläggning för behandling av farligt avfall, om
1. avfallet har uppkommit i den verksamhet där anläggningen
finns, och
2. behandlingen leder till materialåtervinning.
Anläggning för att återvinna eller bortskaffa annat avfall än
farligt avfall enligt något av de förfaranden som anges i
bilagorna 4 och 5 till avfallsförordningen (2001:1063), om
verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt
någon av beskrivningarna i 90.30, 90.40, 90.70-90.110, 90.13090.170, 90.200-90.310, 90.370, 90.375, 90.410 eller 90.420.
SKJUTFÄLT, SKJUTBANOR OCH
SPORTANLÄGGNINGAR M.M.
Skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning utomhus
med skarp ammunition till finkalibriga vapen (kaliber högst 20
millimeter) för mer än 100 000 skott per kalenderår.
Skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning utomhus
med skarp ammunition till finkalibriga vapen (kaliber högst 20
millimeter) för mer än 20 000 skott men högst 100 000 skott
per kalenderår.
Skjutbana som är stadigvarande inrättad för skjutning utomhus
med skarp ammunition till finkalibriga vapen (kaliber högst 20
millimeter) för mer än 5 000 skott men högst 20 000 skott per
kalenderår.
20
Taxor inom miljöbalkens område Miljöprövningsförordningen (2013:251)
Bilaga 2
VK= Verksamhetskod, TT= Tillsynstimmar Avgift, PN= Prövningsnivå
92.30
VK
93.10-1
7
C
TT
PN
9
C
Permanent tävlings-, tränings- eller testbana för motorfordon.
Beskrivning
TEXTILTVÄTTERIER
Tvätteri för mer än 2 ton tvättgods per dygn.
Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte om
1. verksamheten är anmälningspliktig enligt 39.30, eller
2. utsläpp av vatten från verksamheten leds till ett
avloppsreningsverk som är tillståndspliktigt enligt 90.10.
21
Reglemente för rådet
för funktionshindrade
och äldre
.
Dokumenttyp
Fastställd
Detta dokument gäller för
Giltighetstid
Dokumentansvarig
Dnr
Reglemente
20XX-XX-XX av
kommunfullmäktige
Rådet för funktionshindrade
och äldre
5 år
Rådets ordförande
2015.000033
Inledning
Rådet för funktionshindrade och äldre är ett samråds- och referensorgan mellan
kommunledning och handikapp- och pensionärsorganisationerna i kommunen, samt är
remissorgan i viktiga frågor.
Rådet är inget beslutande organ.
Arbetsuppgifter
Kommunens företrädare ska informera rådet om de planer och förändringar av
samhällsinsatsers utformning och organisation som berör funktionshindrade och äldres
intressen. Kommunens företrädare ska inhämta synpunkter i så tidigt skede att rådets
synpunkter och förslag kan påverka ärendenas handläggning i aktuell nämnd eller styrelse.
I vissa frågor av övergripande och prejudicerande natur ska rådet vara remissinstans.
Rådets representanter har möjlighet att aktivt arbeta för förändring i den kommunala
verksamheten. De kan informera om och ge förslag till lämpliga anpassningar av serviceutbud
som berör de äldre och de funktionshindrades möjlighet till god livskvalitet.
Rådet behandlar inte enskilda personärenden.
Organisation
Rådet består av dels kommunens representanter, dels organisationernas representanter.
Kommunen representeras av kommunstyrelsens arbetsutskott (3 personer) samt några ur
socialnämndens arbetsutskott (1 ordinarie, 1 ersättare). I övrigt kallas tjänstemän som
föredragande i förekommande frågor.
Handikapporganisationerna representeras av 4 ledamöter och 4 ersättare.
Pensionärsorganisationerna representeras av 3 ledamöter och 3 ersättare.
Om ersättares tjänstgöring hänvisas till kommunstyrelsens reglemente § 35.
Arbetsformer
Rådet är ett samråds- och referensorgan. Då rådet inte är något beslutsorgan under
kommunallagen fattas inga beslut genom omröstning.
Rådets protokoll ska delges dem som är direkt berörda av rådets verksamhet.
Ordförande i rådet ska vara någon i kommunstyrelsens eller socialnämndens arbetsutskott.
- Ordförande i rådet utses av kommunfullmäktige.
- Vice ordförande utses av organisationerna.
Ordförande och vice ordförande utgör ett presidium som förbereder dagordningen inför
möten.
Sekreterare ska vara social- och utbildningschefen. Rådet sammanträder 4 gånger om året och
kompletteras med en dialogdag per år.
Ekonomi
Rådet har inte egen budget. Ledamöterna har rätt till samma ersättning som enligt gällande
reglemente för kommunala förtroendemän.
3
~
Essunga kommun - - - - - - - - - - - - • • 4
ESSUNGA KOMMUN
Motion till kommunfullmäktige Essunga kommun
2015 -03- 13
Många kommuner har idag på sina skolor en mobiltelefon policy. Detta för att slippa de störande
moment som en felaktig användning av mobiltelefonen kan innebära för elever och personal.
Huvudregeln på en skola bör vara att användning av mobiltelefonen ar enbart tillåten då den inte
stör ordinarie arbetsuppgifter l verksamhet.
Det bör innebära att mobilerna skall vara avstängda eller på tyst läge under arbetspassen/lektionerna
och luncherna. Att man ej skall sitta och greja med mobilerna under arbetspassen/lektionerna eller
lunchen. Följs inte detta så skall skollagens paragraf 20, 21 och 22 användas som i korthet innebär att
rektor eller lärare får omhänderta föremål från elev som används på ett sätt som är störande för
skolver!Gamheten eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna. Samt att ett föremål som har
omhändertagits enligt 20 paragrafen skall återlämnas till eleven vid den tidpunkt skoldagen är slut
för eleven.
Med hänviSning till ovanstående yrkar undertecknad att Nassebro 6-9 skola tar fram en
moblftelefonpolicy. Denna policy skall tas fr.Jm i samarbete med en arbetsgrupp bP__stående av någon
politiker från utbildningsnämnden, skolledare, föräldraförening och elevråd.
Nossebro den
HeleneMoh
ls /1'\,
Q
fS,
Q;\t\L[
/ l2__
~~ohr
Bilaga: Skollagens paragrafer 10, 21 Och 12
------~-- ----- - - - ----------
I skollagen 20 § står att rektom eller en lärare får omhänderta föremål
från en elev som används ~ ett sätt som är störande för
skolverksamheten eller som kan utgöra en fara för säkerheten i denna.
21 § Ett föremål som har omhändertagits enligt 20 § skall återlämnas till
eleven senast vid den tidpunkt skoldagen är slut för eleven. Om eleven vid
upprepade tillfällen tagit med sig föremål som omfattas av 20 §eller om
det med hänsyn till föremålets beskaffenhet finns särskild anledning att
inte återlämna det, behöver dock inte föremålet lämnas tillbaka
förrän elevens vårdnadshavare har underrattats om omhändertagandet.
Ett omhändertagande får inte bestå längre än till och med fjärde dagen
efter verkställaodet av omhändertagandet.
22 § Om ett föremål som har omhändertagits enligt 20 § inte
~terlämnas senast vid lektionens slut skall omhändertagandet
dokumenteras skriftligt av den som genomfört omhändertagandet.
Kulturplan för
Essunga kommun
Dokumenttyp
Fastställd
Detta dokument gäller för
Giltighetstid
Dokumentansvarig
Dnr
Plan
20XX-XX-XX av
Kommunfullmäktige
t.o.m. 2019-12-31
Kulturchef
2015-000059
Innehållsförteckning
Kulturplan för Essunga kommun ............................................................................................... 3
Kulturverksamheten i Essunga kommun.................................................................................... 3
Bibliotek ..................................................................................................................................... 3
Allmänkultur .............................................................................................................................. 3
Barn- och ungdomsverksamhet .................................................................................................. 3
Musikskola/kulturskola .............................................................................................................. 4
Kulturarv .................................................................................................................................... 4
Mål för kulturverksamheten i framtiden .................................................................................... 4
Kulturplan för Essunga kommun
I Essunga kommuns vision är kulturen en viktig del:
”Genom närheten i vår kommun skapar vi kreativa och meningsfulla möten där idéer
förverkligas och människor och företag utvecklas.”
Kulturen blir alltmer gränsöverskridande och är en utvecklingsfaktor, samtidigt som den har
ett egenvärde och stimulerar kreativitet.
Genom kreativiteten öppnas våra sinnen och vi får vi nya perspektiv och kraft att växa och
utvecklas, både när det gäller samhällsutveckling och personlig utveckling.
Essunga kommuns värdeord är inkluderande, kreativt och genuint.
Kulturen ger oss medel att lära känna oss själva och förstå människor omkring oss, och detta
lägger grunden till samhälle där vi ser varandra och främjar ett kreativt förhållningssätt.
Genom kulturen skapas attraktivitet såväl för kommunens invånare som besökare.
Kulturverksamheten i Essunga kommun
Bibliotek
Bibliotekets verksamhet och mål för denna finns i Essunga kommuns biblioteksplan.
Bibliotekens huvuduppgift är att stimulera det livslånga lärandet genom att ge kommunens
invånare tillgång till material för såväl information och studier som konstnärlig upplevelse
och underhållning. Barn och ungdomar prioriteras särskilt. Läsfrämjande och övrigt
samarbete mellan bibliotek och skola är en självklarhet. Biblioteket är en mötesplats för
kommunens invånare och en bas för kulturen.
Allmänkultur
Kommuninvånarna ska vara delaktiga i och ha tillgång till ett varierat kulturutbud. Kulturen
skall vara tillgänglig för alla.
Engagemang, delaktighet och samverkan är ledord vid kommunala arrangemang. Unga
uppmuntras till att anordna arrangemang bl a genom EssUnga Snabb, ett projektstöd till
arrangörer mellan 13-26 år.
Det finns över hundra föreningar i Essunga kommun och några av dessa arrangerar kulturella
evenemang för allmänheten. Essunga kommun stimulerar det lokala kulturlivet genom
ekonomiska bidrag till föreningar och studieförbund. Kommunen finns också som en
rådgivande part för föreningslivet genom bl a föreningsråd.
Kommunen har även en konstsamling som är placerad i kommunens lokaler samt en del
utomhuskonst. Konstutställningar arrangeras t ex på biblioteket i Nossebro.
Ett kultur- och fritidsstipendium på 10 000 kr delas ut på Sveriges nationaldag i samråd med
Kommunstyrelsen.
Barn- och ungdomsverksamhet
Barn från 3 års ålder upp till 16 år erbjuds minst ett kulturarrangemang per år.
Kulturfrågor lyfts i klassråd, elevråd och ungdomsfullmäktige för att skapa dialog och
delaktighet.
En barnkulturgrupp bestående av representanter för biblioteket, förskolan och skolan
fastställer scenkonstprogrammet samt planerar andra kulturella evenemang, såsom t ex
skolbio. Gruppens uppdrag är att samordna och utveckla kultur för barn inom förskola och
skola.
3
Skapande skola prioriteras för att öka kulturutbudet för och av unga.
Kreativa Biblioteket är en årlig utställning, där människor i alla åldrar är besökare och
utställare. Målsättningen är att varje elev från förskolan till klass 9 på något sätt är delaktig
och att samtliga elever besöker utställningen.
Verksamheter inom skola, fritid, kultur och kulturskola har i uppdrag att verka för
samordning samt ökat deltagande av unga i kultur- och fritidsaktiviteter.
Musikskola/kulturskola
Musikskolans uppdrag är att verka så att så många elever som möjligt kan ta del av
musikskolans resurser. Det är angeläget att se hur musikskolan kan utvecklas till en
kulturskola med ett bredare utbud och därigenom attrahera fler deltagare.
Kulturarv
Det finns åtta hembygdsföreningar som bevarar, dokumenterar och tillgängliggör det lokala
kulturarvet. Retro Nossebro och Retrovägen är ett sätt att profilera arrangemang och
besöksmål i vår kommun utifrån vårt moderna kulturarv. I detta sammanhang är det viktigt att
visa hur dåtid och nutid möts. Essunga kommun ska skapa attraktivitet för alla målgrupper,
och om miljön är retro, så ska våra aktiviteter och satsningar vara nyskapande.
Det har tagits fram en kulturvandring i tätorten och cykelkartor med utmärkta kulturminnen
längs vägarna i kommunen.
Mål för kulturverksamheten i framtiden

Vidgat deltagande

Kultursyn med bredd och djup

Samverkan mellan lokala verksamheter och omvärld

Nya former för ungdomsdemokrati och utveckla dialogen med unga

Samlad information där kultur och andra aktiviteter synliggörs

Utveckla musikskola till kulturskola

Stärkt ställning för kultur i styrdokument på alla nivåer
4
Motion om bostadsbyggande i Essunga kommun
Idag råde r det stor brist på bostäder i vår kommun. Kommunen har tagit fram tomter för byggnation
av bostäder till den privata marknad men ingen privat byggherre har ännu startat någon byggnation
av bostads- eller hyresrätter.
För att lösa behovet av bostäder behöver byggnation från kommunens sida komma igång snarast. Vi
behöver använda tomter som idag är tillgängliga och vi behöver även planera för bostadsbyggnation
på mark som inte är tillgänglig enligt nuvarande detaljplan. Jag föreslår att man undersöker
möjligheten för byggnation av ett andra höghus "Utsikten" i Nossebro, detta skulle kunna placeras på
den attraktiva tomten mellan ån Nossan och vägen ut mot Grästorp. Placeringen är både central i
Nossebro och vid ett naturskönt område.
Det förs en diskussion inom kommunen att vi har behov av äldreboende, boende för
ensamkommande flyktingbarn och bostäder med hyresrätter eller bostadsrätter. Planering och
projektering av sådana bostäder görs nu på olika håll inom kommunen . Gemensa mt för dessa projekt
är att kommunen måste stå som garant och borgenär för samtliga byggnationer. Jag anser att vi
behöver ta ett gemensamt grepp över hur vi planerar, finansierar och prioriterar dessa objekt.
Jag yrkar:
Att det planeras för en bostadsbyggnation på tomten mellan ån Nossa n och vägen ut mot Grästorp.
Att det görs en prioriteringsordning av objekten.
Att en plan tas fram på hur objekten ska ll finaniseras.
Att bostadsförsörjningsgruppen fungerar so m styrgrupp för genomförandet av ovanstående.
Nossebro 2014-09-18
För moderata fu llmäktigegruppen i Essunga kommun.
Bengt Viktorsson
SID A N6 A V9
§ 15
Förslag till reviderad förbundsordning för Skaraborgs
Kommunalförbund
Nuvarande förbundsordning upprättades och antogs med anledning av bildandet av det
"nya förbundet" Skaraborgs Kommunalförbund 2007.
I samband med översynen av den politiska organisationen för Skaraborgs
Kommunalförbund har framkommit behov av revidering av nu gällande förbundsordning.
De ändringar som föreslås är föranledda av synpunkter som framkommit under
utredningsarbetet liksom av förändringar i lagstiftning och praxis.
Ambitionen har också varit att tydliggöra förbundets ställning och relationer till
medlemskommunerna.
Förbundsdirektör Per-Olof Hermansson går igenom de ändringar och förtydliganden som
gjorts i förslaget.
Yttrande: Katarina Jonsson föreslår ett tillägg under§ 18 att ersättning även gäller för
fullmäktiges presidium.
"Dock skaförbundet svaraför ersättningar till ordförande och vice ordförande i
förbundsstyrelsen ochförbundsfullmäktiges presidium samt till revisorerna med belopp
somfastställs av förbundsfullmäktig e."
Fullmäktige beslutar
att anta förslag till reviderad förbundsordning
att föreslå medlemskommunerna att fastställa förslag till reviderad förbundsordning
samt tillägg under§ 18 enligt ovanstående förslag
Förbundsordning
F Ö R S K A RA B O R G S K O M M U NA L F Ö R BU N D
ANTAGEN AV
SKARABORGS FÖRBUNDSFULLMÄKTIGE
2015-01-15
Förbundsordning för
Skaraborgs Kommunalförbund
Namn och säte
§1
Kommunalförbundets namn är Skaraborgs Kommunalförbund.
Förbundet har sitt säte i Skövde.
Medlemmar
§2
Medlemmar i kommunalförbundet är kommunerna Essunga, Falköping, Grästorp,
Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro,
Tidaholm, Töreboda och Vara.
Ändamål
§3
Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemskommunernas intressen och att
främja deras samverkan och samarbete över kommungränserna. Verksamheten skall
vara till kommunal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Syftet skall vara att
stärka Skaraborg som en attraktiv region med goda livsvillkor för alla invånare och
samverka för utveckling och effektivt resursutnyttjande.
Ett övergripande mål för verksamheten är att stödja och utveckla det kommunala
självstyret.
Förbundet skall särskilt verka inom följande områden;
• Tillväxt- och utvecklingsfrågor.
• Verksamhetsstöd och intressebevakning.
• Projekt som har till syfte att främja samordning och/eller samverkan inom områdena
tillväxt och utveckling samt verksamhetsstöd.
Förbundet skall precisera sin verksamhet i en verksamhetsplan för mandatperioden.
Varaktighet
§4
Förbundet är bildat tills vidare.
Organisation
§5
Förbundet är ett kommunalförbund med förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse.
Förbundsfullmäktige
Varje medlemskommun utser två ledamöter med ersättare i förbundsfullmäktige.
Härutöver utses - efter folkmängden vid ingången av det år val av fullmäktige
förrättas – ytterligare en ledamot och en ersättare för varje fullt tal av 10 000
invånare.
Förbundsstyrelse
I kommunalförbundet skall finnas en förbundsstyrelse som väljs av
förbundsfullmäktige. Antalet ledamöter i styrelsen skall vara femton med femton
ersättare. Ordinarie ledamöter skall vara varje medlemskommuns
kommunstyrelseordförande. Ersättare skall vara varje medlemskommuns
oppositionsföreträdare,
Mandattiden för förbundsstyrelsen skall vara fyra år och räknas från och med den 1
januari året efter det då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet.
Om ledamot eller ersättare i styrelsen avsäger sig uppdrag under löpande
mandatperiod äger styrelsen, efter förslag från den medlemskommun som
ledamoten/ersättaren representerar, rätt att utse ny ledamot/ersättare (s k fyllnadsval).
För att bredda den politiska representationen kan förbundsstyrelsen inför varje
mandatperiod därutöver besluta att adjungera ledamot i medlemskommunens
kommunstyrelse, som företräder parti som inte är representerat i förbundsstyrelsen.
En adjungerad företrädare har yttranderätt men ingen förslags- eller beslutanderätt.
Förbundsstyrelsen får vara ställföreträdare för förbundsfullmäktige vid
myndighetsutövning som överlämnats till förbundet av medlemskommunerna.
Styrelsen kan inrätta egna organ för olika områden med representanter utsedda av
medlemskommunerna.
Till förbundet anknutna bolag, stiftelser och andra organisationer
§6
Förbundet kan ha intressen i bolag och organisationer i form av ägande, stiftare,
medlemskap och andra former av samverkan med organ och aktörer.
Förbundsfullmäktige skall få tillfälle att ta ställning innan beslut av principiell
beskaffenhet eller annars av större vikt fattas inom intressebolags verksamhet.
Revision
§7
De nyvalda förbundsfullmäktige väljer tre revisorer. Revisorerna väljs för samma
mandatperiod som ledamöterna och ersättarna i förbundsfullmäktige. Om en revisor
avgår eller uppdraget på något sätt upphör under mandatperioden förrättar fullmäktige
fyllnadsval så snart som möjligt.
Revisorerna skall före mars månads utgång avge revisionsberättelse, jämte
årsredovisning, till förbundsfullmäktige. Fullmäktige ska bevilja eller vägra
ansvarsfrihet. Beslutet ska motiveras.
Initiativrätt
§8
Ärenden i förbundsstyrelsen får väckas av
• ledamot och tjänstgörande ersättare i förbundsstyrelsen,
• förbundsmedlem genom framställan av kommunfullmäktige eller
kommunstyrelse samt
• organ under förbundsstyrelsen om styrelsen har medgivit sådan rätt.
Närvaro- och yttranderätt
§9
Förbundsstyrelsen avgör själv i vilka fall någon som inte är ledamot eller ersättare i
styrelsen har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden. Ordförande
utser dock föredragande på möten.
Förbundssekretariat
§ 10
Förbundet skall ha ett sekretariat med uppgift att under förbundsstyrelsen handha
förbundets administration och ombesörja dess löpande verksamhet. Sekretariatet leds
av en förbundsdirektör som inför styrelsen svarar för förbundets löpande förvaltning.
Kungörelser och tillkännagivanden
§ 11
Förbundets kungörelser, tillkännagivanden av protokollsjusteringar och övriga
tillkännagivanden skall anslås på förbundets anslagstavla som skall finnas i anslutning
till sekretariatet.
Finansiering av verksamheten
§ 12
Kostnader för förbundets verksamhet skall, i den mån de inte täcks på annat sätt,
täckas genom bidrag från medlemskommunerna. Kostnaderna skall därvid fördelas
mellan förbundets medlemmar i förhållande till invånarantalet i respektive
medlemskommun. Härvid skall användas invånarantalet den 1 november året före
verksamhetsåret.
Andel i förbundets tillgångar och skulder
§ 13
Förbundets medlemmar har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och
skulder i förhållande till antalet invånare i respektive medlemskommun i relation till
invånarantalet hos samtliga medlemskommuner per den 1 november föregående år.
Motsvarande kostnadsfördelning gäller för täckande av brist för det fall förbundet
skulle sakna medel att betala sina skulder för verksamheten samt vid skifte av
förbundets samlade tillgångar vid likvidation.
Budget
§ 14
Förbundsfullmäktige skall årligen fastställa en budget för förbundet. Budgeten skall
innehålla en plan för verksamheten och ekonomin för budgetåret samt förbundsavgift.
Fullmäktiges beslut om budget skall delges förbundsmedlemmarna senast under
september månad året före verksamhetsåret.
Årsredovisning och uppföljning
§ 15
Förbundsstyrelsen skall senast den sista februari ha upprättat förslag till
årsredovisning för det gångna verksamhetsåret. Årsredovisningen översänds efter
revision till förbundsfullmäktige för godkännande.
Förbundsstyrelsen skall fastställa en arbetsordning som reglerar rapportering till
medlemskommunerna, löpande uppföljning av verksamhet, projekt och genomförande
av internkontroll.
Lån, borgen mm
§ 16
Förbundet får inte ta upp lån, ingå borgen eller andra ansvarsförpliktelser utan
förbundsfullmäktiges godkännande.
§ 17
Kommunernas rätt att ta ställning
Medlemskommunerna ska beredas tillfälle att ta ställning innan sådana beslut i
verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas
Ersättning för förtroendeuppdrag
§ 18
Varje medlemskommun står för sina kostnader avseende arvoden och andra
ersättningar för uppdrag i kommunalförbundet. Dock skall förbundet svara för
ersättningar till ordförande och vice ordförande i förbundsstyrelsen, fullmäktiges
presidium samt till revisorerna med belopp som fastställs av förbundsfullmäktige.
Förbundsstyrelsen kan i enskilda fall besluta om ersättning för vissa uppdrag.
Riktlinjer för dessa ersättningar skall fastställas av förbundsfullmäktige.
Inträde av ny medlem
§ 19
Om ytterligare kommun önskar bli medlem i förbundet skall ansökan ske till
förbundsstyrelsen som yttrar sig och överlämnar ärendet till fullmäktige för beslut. Ny
medlem har antagits när ny förbundsordning har godkänts av samtliga
medlemskommuner.
Utträde ur förbundet
§ 20
En medlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägning skall ske senast den 1 juli
och uppsägningstiden är två kalenderår räknat från årsskiftet efter uppsägningen.
Vid utträde skall reglering av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundets och
den utträdande medlemmen bestämmas utifrån de andelar i förbundets samlade
tillgångar och skulder som gäller vid ingången av det år medlemmen utträder ur
förbundet.
Vid utträde skall de kvarvarande medlemmarna förhandla om de ändringar i
förbundsordningen som föranleds av utträdet. Kan de inte enas skall förbundet
upplösas.
När en medlem utträtt ur förbundet upphör medlemmens ansvar för förbundets
skulder, om inte annat har överenskommit mellan den utträdande medlemmen och de
kvarvarande medlemmarna.
Likvidation av förbundet
§ 21
Om slutlig ekonomisk uppgörelse mellan förbundet och den utträdande medlemmen
inte uppnåtts, när uppsägningstiden i 20 19 § första stycket är till ända, så skall
förbundet omedelbart träda i likvidation.
Förbundet skall också träda i likvidation om mer än hälften av medlemmarna genom
samstämmiga beslut i respektive medlems fullmäktige fattat beslut härom.
Likvidation verkställs av förbundsstyrelsen i egenskap av likvidator.
Vid skifte av förbundets samlade tillgångar skall den i 13 § angivna
fördelningsgrunden gälla.
När förbundet trätt i likvidation skall dess egendom i den mån det behövs för
likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning eller på annat lämpligt sätt.
Verksamheten får fortsätta den tid som behövs för en ändamålsenlig avveckling.
När styrelsen fullgjort sitt uppdrag som likvidator, skall den avge slutlig
förvaltningsredovisning. Redovisningen sker genom en förvaltningsberättelse, som
rör likvidationen i sin helhet med redovisning av skiftet av behållna tillgångar samt
eventuell fördelning av skulder. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar
för hela likvidationen.
När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna delgetts samtliga
förbundsmedlemmar är förbundet upplöst.
En medlem, som inte är nöjd med redovisningen eller det skifte som förrättats av
styrelsen, får väcka talan om detta mot de övriga medlemmarna inom ett år från det
slutredovisningen delgavs medlemmen.
Om det framkommer någon tillgång för förbundet efter dess upplösning eller om talan
väcks mot förbundet eller om det på annat sätt uppkommer behov av ytterligare
likvidationsåtgärder, skall likvidationen återupptas.
När likvidationsuppdraget är fullgjort skall styrelsen besluta om vilken av
medlemmarna som skall ta över vården av de handlingar som tillhört förbundets
arkiv.
Tvister
§ 22
Om tvist uppkommer mellan förbundet och en eller flera medlemmar och om parterna
inte kan nå en frivillig uppgörelse skall tvisten lösas i allmän domstol.
Ändringar av förbundsordningen
§ 23
Ändringar och tillägg till denna förbundsordning skall antas av förbundsfullmäktige
och fastställas av medlemmarnas fullmäktige.
-----------------------------------------------------------------
25 juni 2015
Dags för nämndemannaval
Snart är det dags att välja de nämndemän som tillsammans med juristdomare ska döma i
mål och ärenden i Sveriges Domstolar under perioden 2016-2019. Vi vill göra några
medskick till er i fullmäktige inför detta viktiga val.
En god fördelning mellan yngre och äldre nämndemän ger en kår med bredare erfarenheter av
samhället och djupare insikt i de frågor som de ska vara med och avgöra. Genom länken nedan får ni en
överblick över den nuvarande åldersfördelningen i varje domstol. Vi hoppas att ni vill ta ansvar för att
ge domstolen nämndemän med en jämnare åldersfördelning.
Statistik över nämndemännen i den lokala domstolen.
Fler utan partitillhörighet
Att vara nämndeman är ett opolitiskt uppdrag. Därför är det viktigt att även personer utanför
partipolitiken kan väljas till nämndemän. I slutet av augusti startar Domstolsverket en ny
informationskampanj till allmänheten där intresserade personer uppmanas att ta kontakt med ett parti
för att meddela sitt intresse. Partierna behöver därför redan nu förbereda sig på hur de ska öppna upp
för allmänhetens kommande intresseförfrågningar.
Lämplighet är avgörande
Viktigast av allt är nämndemän som är väl lämpade för uppgiften och som förstår vad uppdraget
innebär. Som ett led i detta kommer samtliga nämndemän som väljs att genomgå en obligatorisk
introduktionsutbildning vid domstolen.
På www.blinämndeman.se finns detaljerad information om uppdraget, om villkor samt krav och regler
för nämndemän. Där finns också kontaktuppgifter till domstolarna och till oss på Domstolsverket för
den som har frågor.
Vidarebefordra gärna den här informationen till de personer i fullmäktige som kommer att bereda valet
av nämndemän!
Hänvisning till "Statistik över nämndemän i den lokala domstolen"
http://www.blinamndem an.se/Bli- namndeman/For- partier/Statistikover- namndeman/? utm_source=nyhe tsbrev1&utm_me
dium=email&utm_campaign=bli- namndeman
ANDELEN YNGRE
NÄMNDEMÄN I SVERIGE
ÄR FÖR LÅG
Målsättningar för nämndemannavalet 2015
– vi behöver din hjälp
Nu är det aktuellt att välja nämndemän igen. I de allra flesta domstolar
behövs fler nämndemän i åldersgruppen mellan 18 och 44 år. Kanske kan
ditt parti sätta upp ett eget mål för att ni ska lyckas nominera nämndemän ur de grupper som idag är underrepresenterade? Vi hoppas att ditt
parti vill bidra till att vi får nämndemän som speglar befolkningen.
Statistik över nämndemännen i den lokala domstolen.
Ni har en nyckelroll
Viktigast av allt är att vi får nämndemän som är väl lämpade för uppgiften.
Vi söker personer som har gott omdöme och är självständiga, och som
har olika bakgrund och perspektiv. Lämpliga nämndemän ökar sannolikheten för att såväl rättssäkerheten som förtroendet för domstolarna ökar.
Er insats är av avgörande betydelse om detta ska lyckas.
Här kan ni hitta nya nämndemän
• Flera medlemmar i ert lokala ungdomsförbund har säkert egenskaper
som gör dem lämpliga som nämndemän. Denna generations perspektiv är värdefullt för domstolarna. Medlemmarna i ungdomsförbundet
kommer att få information om nämndemannavalet.
• Välkomna personer som inte är aktiva i partiet men som ni anser är
omdömesgilla och självständiga. Använd nomineringskommitténs hela
kontaktnät.
• I år liksom förra året genomför vi en bred informationskampanj riktad
till allmänheten. Kanske hör människor av sig och anmäler sitt intresse.
Vi hoppas att ni välkomnar även dem som inte är medlemmar i partiet.
Att vara nämndeman är inte ett politiskt uppdrag.
Läs mer på www.blinämndeman.se.
Nämndemän i åldern
18–44 år 2015
45%
21%
Så här många är
över 65 år
AKTUELL STATUS
SÅ HÄR SER
åldersfördelningEN UT
i din domstoL
KLICKA HÄR