Vattenskyddsområde för Johannishusåsen
Bilaga 7 ARBETSMATERIAL 2015-08-03 KARLSKRONA KOMMUN Vattenskyddsområde för Johannishusåsen Riskinventering med förslag till åtgärder Kalmar den … 2015 VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB Johannishusåsen riskinventering 150803.docx 2015-08-03 SAMMANFATTNING Inrättandet av ett vattenskyddsområde är ett sätt att skydda och verka för en hög kvalitet på dricksvattnet, genom att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras. För att få bättre kunskap om hur Johannishusåsens vattentäkt kan skyddas har underlaget till skyddsområde i detta dokument kompletterats med en riskinventering, riskbedömning och förslag på åtgärder för vissa risker. Vattenverksamheten ingår dock inte i riskanalysen och riskanalysen går inte heller närmre in på risker i samband med sabotage och krigssituationer, utan en särskild riskanalys som fokuserar på detta rekommenderas. Riskinventeringen har genomförts inom hela tillrinningsområdet och omfattar alla riskobjekt, såväl befintliga föroreningskällor och verksamheter som eventuellt framtida riskobjekt. Även delar av tillrinningsområdet som eventuellt inte kommer att ingå vattenskyddsområdet har inventeras för att ligga som ett underlag för avgränsningen av vattenskyddsområdet. Inventeringen av riskerna baseras på kartmaterial, muntliga uppgifter samt en kompletterande studie i fält. Eftersom detaljerade uppgifter om riskfaktorer och olyckor i området saknas presenteras främst ett resonemang om riskerna. Ett försök görs dock även att genom värdering av sannolikhet och konsekvenser för de olika inventerade riskkällorna rangordna dem, i olika klasser; från ”mycket stor risk” till ”liten risk”. Ingen var riskerna har klassats som ”mycket stor risk”. För de risker som klassats som ”stor risk” måste risken reduceras, varför förebyggande och/eller förberedande åtgärder är nödvändiga. De största riskerna bedöms vara Vägtrafik avseende olyckor Lagring av petroleumprodukter i cisterner Enskilda avlopp inom primär zon Djurhållning, jord- och skogsbruk avseende växtnäringsämnen och kemiska bekämpningsmedel För de måttliga riskerna behöver förebyggande och/eller förberedande åtgärder övervägas. Nedanstående risker bedöms som måttliga. Vägdagvatten Enskilda avlopp inom sekundär och tertiär zon Brunnar, energianläggningar/värmepumpar Jord- och skogsbruk avseende arbetsmaskiner Markarbeten och täktverksamhet Förorenad mark Transformatorer Uppställning av fordon och fordonstvätt -1- Johannishusåsen riskinventering 150803.docx 2015-08-03 För se risker som bedöms medför liten risk ska förebyggande åtgärder (till exempel egenkontroll och avvikelsehantering) upprätthållas, vilket gäller för: Användningen av hushålls- och trädgårdskemikalier Hushållsavfall och annat avfall Övrig miljöfarlig verksamhet Baserat på riskanalysen krävs åtgärder för att vissa identifierade risker ska bedömas som acceptabla. Många av de identifierade riskerna kan hanteras genom förbud eller reglering av verksamheter, vilket kan innebära förhöjda kostnader, men inte alltid. Vissa åtgärder får också ett genomslag på fler än en identifierad risk. Åtgärderna ska ta ner riskerna till acceptabla nivåer med största kostnadseffektivitet och vara långsiktigt hållbara. Kostnaden har uppskattats för de olika åtgärdsförslagen och jämförts med bedömd förändring av sannolikheten och konsekvensen. Det bedöms kosta mest att vidta åtgärder avseende de enskilda avloppen inom primär zon respektive tätning av diken för att minska riskerna vid trafikolyckor eller vägdagvatten. -2- Johannishusåsen riskinventering 150803.docx 2015-08-03 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING ....................................................................................... 1 1 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR ................................................ 1 1.1 Bakgrund ............................................................................................. 1 1.2 Geologi och geohydrologi ................................................................... 2 1.3 Föroreningsspridning i grund- och ytvatten ........................................ 2 1.3.1 Allmänt ..................................................................................... 2 1.3.2 Slutsats ...................................................................................... 3 1.4 Klorid i grundvattnet ........................................................................... 3 1.4.1 Hillerslätt................................................................................... 4 1.4.2 Vång .......................................................................................... 4 1.4.3 Resultat ..................................................................................... 4 2 RISKINVENTERING .................................................................................... 5 2.1 Allmänt om riskinventering ................................................................ 5 2.1.1 Vattenverksamhet ..................................................................... 5 2.1.2 Sabotage, krig, kris och klimatförändringar ............................. 5 2.1.3 Verksamheter och markanvändning ......................................... 6 2.2 Vägar ................................................................................................... 9 2.3 Bebyggelse ........................................................................................ 12 2.3.1 Lagring av petroleumprodukter i cisterner ............................. 12 2.3.2 Brunnar, energianläggningar och värmepumpar..................... 12 2.3.3 Enskilda avlopp ....................................................................... 12 2.3.4 Användning av hushålls och trädgårdskemikalier .................. 15 2.3.5 Uppställning av fordon samt fordonstvätt............................... 15 2.3.6 Hushållsavfall och annat avfall ............................................... 15 2.4 Föroreningsbelastande verksamheter ................................................ 15 2.4.1 Djurhållning samt jord- och skogsbruk................................... 15 2.4.2 Markarbeten och täktverksamhet ............................................ 15 2.4.3 Förorenad mark ....................................................................... 15 2.4.4 Transformatorer ...................................................................... 15 2.4.5 Miljöfarlig verksamhet............................................................ 15 3 RISKBEDÖMNING ..................................................................................... 17 3.1 Allmänt om riskbedömning ............................................................... 17 3.2 Mikrobiologiska barriärer ................................................................. 20 3.2.1 Mikrobiologiska barriärer - allmänt ........................................ 20 3.2.2 Mikrobiologiska barriärer - Karlskrona VV ........................... 21 3.3 Naturlig mikrobiologisk avskiljning .................................................22 3.3.1 Naturlig mikrobiologisk avskiljning - allmänt ........................ 22 3.3.2 Naturlig mikrobiologisk avskiljning - Johannishusåsen ......... 25 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx 2015-08-03 4 RISKANALYS ............................................................................................. 26 4.1 Stor risk ............................................................................................. 27 4.1.1 Vägtrafik - olyckor .................................................................. 27 4.1.2 Lagring av petroleumprodukter i cisterner ............................. 30 4.1.3 Enskilda avlopp inom primär zon ........................................... 31 4.1.4 Djurhållning samt jord- och skogsbruk - växtnäringsämnen .. 35 4.1.5 Jord- och skogsbruk - Kemiska bekämpningsmedel .............. 37 4.2 Medelstor risk .................................................................................... 38 4.2.1 Vägdagvatten .......................................................................... 38 4.2.2 Enskilda avlopp inom sekundär och tertiär zon ...................... 38 4.2.3 Brunnar, energianläggningar / värmepumpar ......................... 38 4.2.4 Djurhållning samt jord- och skogsbruk -arbetsmaskiner ........ 39 4.2.5 Markarbeten och täktverksamhet ............................................ 39 4.2.6 Förorenad mark ....................................................................... 39 4.2.7 Transformatorer ...................................................................... 40 4.2.8 Uppställning av fordon samt fordonstvätt............................... 40 4.3 Liten risk ........................................................................................... 40 4.3.1 Användning av hushålls och trädgårdskemikalier .................. 40 4.3.2 Hushållsavfall och annat avfall ............................................... 41 4.3.3 Övrig miljöfarlig verksamhet .................................................. 41 5 ÅTGÄRDSFÖRSLAG OCH KOSTNADER ..............................................42 5.1 Åtgärdsförslag och kostnadsbedömning ........................................... 42 Bilaga Bilaga 7A Bilaga 7B Lista över enskilda avlopp och brunnar med fastighetsbeteckning och adress Grundvattnets transporthastighet 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx 1 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 1.1 Bakgrund Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och det behöver skyddas för att säkra en långsiktig tillgång till rent vatten. Inrättandet av ett vattenskyddsområde är ett sätt att skydda och verka för en hög kvalitet på dricksvattnet, genom att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras. För att säkra en hållbar dricksvattenförsörjning till invånarna ska konstgjort grundvatten framställas vid Johannishusåsen, se figur 1. Verksamheten bygger på två infiltrationsområden med respektive två brunnsområden. Råvatten ska tas från den befintliga ytvattentäkten Lyckebyån och behandlas i Karlskrona kommuns vattenverk i Lyckeby. Figur 1. Översikt över Johannishusåsen. Med hänsyn till att det aktuella området har stor betydelse för vattenförsörjningen i Karlskrona kommun är det nödvändigt att grundvattentillgången skyddas på ett sådant sätt att utnyttjandet för vattenförsörjningsändamål inte äventyras. Därför ska ett relevant vattenskyddsområde skapas för Johannishusåsen. För att få bättre kunskap om hur vattentäkten kan skyddas har underlaget till skyddsområde kompletterats med en riskinventering, riskbedömning och förslag på åtgärder för vissa risker. -1- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx Som ett led i arbetet med miljöledningssystem arbetar kommunen kontinuerligt med riskinventering. Detta för att möjliggöra snabba åtgärder i anslutning till tänkbara olyckor med olika typer av kemikalier eller andra föroreningar inblandade, så att skador på yt- och grundvattnet kan undvikas eller minimeras. Nedan redogörs kortfartat om geologin, hydrogelogin och grundvattnets strömningsförhållanden i området, det redovisas utförligare i det tekniska underlaget till skyddsområdet. 1.2 Geologi och geohydrologi Johannishusåsen ligger i Ronneby kommun i Blekinge och är en rullstensås som bildades när den senaste inlandsisen smälte undan. Johannishusåsen utgörs av en serie ryggformade grusavlagringar vilka finns i centrum av den flacka nord-sydliga sprickdalgången i berggrunden. Åsen har en delvis rundad form med svallsand och glacial lera på sidorna. Jordlagren i Johannishusåsen kan indelas i fem, blandkorniga, undre grovkorniga, finkorniga, övre grovkorniga samt organiska jordlager. Inom de centrala delarna av åsen finns flack åker- och hagmark som bryts av där åsen sticker upp med trädbevuxna höjdåsar. På sidorna av åkermarken finns mer kuperad skogsmark. Inom tillrinningsområdet för Johannishusåsen finns flera bäckar/diken. Grundvatten uppträder i alla de ovan nämnda lagerenheterna i jord och berg. De olika enheterna uppvisar dock väsentligt olika hydrauliska egenskaper. De undre grovkorniga jordlagren utgör genom sin omfattning, sitt läge och sin höga vattengenomsläpplighet, områdets huvudakvifer. De finkorniga jordlagren kan betraktas som en svårgenomtränglig men inte helt tät barriär vid grundvattnets passage ned till de undre grovkorniga jordlagren. Den omättade eller luftade zonens mäktighet varierar mellan cirka 2 och 15 m. Den vattenmättade zonens mäktighet är cirka 15 m. Det vatten som infiltreras i åsen kommer inte att blanda sig helt med det naturliga grundvattnet utan en viss skiktning kommer att ske. De olika produktionsbrunnarna kan således generera vatten med olika andel infiltrerat vatten respektive naturligt grundvatten. 1.3 Föroreningsspridning i grund- och ytvatten 1.3.1 Allmänt Föroreningarnas egenskaper viktiga för hur föroreningsspridningen blir och även hur utsläpp skett och utsläppets storlek är faktorer som kan inverka på spridningsförloppet. -2- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx Spridningshastigheten i markytan och i grundvatten varierar bl.a. beroende på lokala förhållanden som topografi, växtlighet, jordlagerföljd, avstånd till grundvattenytan och årstid. En förorenings spridningstid i ytvatten beror bland annat på vattenhastigheten (vattenföringen) och isförhållanden. Vattenhastigheten varierar beroende bland annat på vattendragets lutning och sektionsareans storlek. Dessutom varierar hastigheten inom sektionen, med i regel högst hastighet i mitten av vattendraget samt nära vattenytan. Vissa generaliseringar avseende spridningshastigheten kan göras utifrån vattendragets tvärsnittsarea (dike/bäck) och lutning, se Fel! Hittar inte referenskälla.1. Tabell 1. 1.3.2 Generaliserad rinnhastighet i dike och bäck (Naturvårdsverket, 2003) Lutning i m/km Dike m/s Bäck m/s 1 0,4 (ca 1,4 km/h) 0,6 (ca 2,2 km/h) 5 0,7 (ca 2,5 km/h) 1,1 (ca 4 km/h) 10 0,9 (ca 3,2 km/h) 1,5 (ca 5,4 km/h) Slutsats De varierande jordlagren gör att grundvattnets hastighet kan variera mellan några mm/år till 100 m/h. Bäckarna/dikena vid Johannishusåsen har en lutning på omkring 10–30 m/km, vilket ger en flödeshastighet på cirka 3-5 km/timme. En mängd ämnen transporteras dock med en hastighet som avviker från vattnets på grund av på dess fysikaliska egenskaper, ackumuleringsförmåga och beständighet mot kemisk och biologisk nedbrytning. Föroreningskällor och riskabla verksamheter bör grovindelas i t.ex. petroleumprodukter, bekämpningsmedel, växtnäringsämnen, oorganiska salter, lösningsmedel, fenoler, köldbärarvätskor och mikroorganismer. 1.4 Klorid i grundvattnet Vid till exempel halkbekämpning av vägar kan salt spridas till grundvattnet. De spårämnesförsök med koksaltlösning som gjordes vid Hillerslätt under 2006 och vid Vång under 2008 ger förutom kontroll på anläggningens kapacitet även uppgifter om anläggningens påverkan av omgivningen. Nedan beskrivs delar av spårämnesförsöket, det beskrivs även i det förslaget till skyddsområde. Eftersom försöket genomfördes med koksalt kan man få en bild av hur grundvattentäkten reagerar på salttillförsel. Försöken skedde under förhållanden som så långt möjligt efterliknade en verklig driftsituation. Grundvattnet pumpades runt i åsen, varför doserad koksaltlösning med tiden delvis kunde återfinnas i det recirkulerade grundvattnet. Detta kunde mätas som en stigande salthalt i uttagsbrunnarna. Tillförd klorid ökar kloridhalten i grundvattnet varvid också konduktiviteten i vattnet ökar. Genom att följa konduktivitetsförändringarna i -3- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx brunnar, observationsrör och ytvattenpeglar går det att få en god uppfattning om hur grundvattnet rör sig i marken och hur fort detta sker. 1.4.1 Hillerslätt Spårämnesförsöket gjordes genom att koksaltslösning tillfördes infiltrationsbassängerna under 6 dygn, totalt cirka cirka 4,85 ton klorid1. Grundvattnets naturliga kloridhalt i området var cirka 15–20 mg/l och infiltrationen av koksalt innebar att den ökade till 24–27 mg/l under den tid försöken pågick. Brunnarna i norr påverkades fortare än brunnarna i söder. Återfångsten av klorid mätt under 1000 timmar var ca 52%. Under en längre tidsperiod tyder detta på en återfångst på 75–85 %. Av den totala återfångsten skedde cirka 75 % i de norra brunnarna och cirka 25 % i de södra. 1.4.2 Vång Under spårämnesförsöket tillfördes koksaltlösning under drygt 5 dygn, totalt 3,5 ton klorid. Åsens naturliga kloridhalt var cirka 20 mg/l och den teoretiska ökningen blev cirka 13 mg/l. Konduktiviteten var i princip konstant första månaden men steg sedan sakta under ett par veckor fram till ett platåvärde. Brunnarna närmast infiltrationen påverkades mest och de längst från minst. Vång norras brunnar påverkades bara långsamt eftersom huvudflödet i åsen är riktat från norr till söder. En stor del av koksaltmängden återfanns i magasinet också efter försöket och allt hade inte kommit fram till brunnarna. Visst läckage till ytvatten skedde, men vattnet bredde även ut sig över hela Vång och diffunderade snabbt ut i en stor vattenvolym. Den konduktivitet som mättes i ytvattenflödet vid Kasakulle under försöket antyder att en del av grundvattenflödet från Johannishusåsen letar sig ut som källflöden till ytvattnet, men även att andra saltare flöden, från vägen, lantbruk, avlopp eller mossar, påverkar ytvattnens konduktivitet. 1.4.3 1 Resultat Under försöket påverkades grundvattnet märkbart men då infiltrerades koksaltslösningen direkt i infiltrationsanläggningen. Kloridhalt i infiltrerat vatten översteg inte tillåten kloridhalt i dricksvatten enligt dricksvattenföreskrifterna (SLVFS 2001:30), vilken är 100 mg/l. Jämför man belastningen som dessa försök innebär halkbekämpning med salt en avsevärt mindre belastning och därmed bör dricksvattnets kvalitet inte hotas av halkbekämpning av vägar. Slutrapport fullskaleförsök Hillerslätt 2006-2007, Arbetsmaterial 2007-06-12, Sweco Viak -4- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx 2 RISKINVENTERING 2.1 Allmänt om riskinventering En riskinventering ska normalt genomföras inom hela tillrinningsområdet och bör omfatta alla riskobjekt, såväl befintliga föroreningskällor och verksamheter som eventuellt framtida riskobjekt (Naturvårdsverket, 2010). Även delar av tillrinningsområdet som eventuellt inte kommer att ingå vattenskyddsområdet bör inventeras för att ligga som ett underlag för avgränsningen av vattenskyddsområdet. Inom det aktuella området för Johannishusåsen förekommer verksamheter, vilka vid olyckor eller ovarsamhet kan åstadkomma allvarliga skador på grundvattnet. Riskobjekten kan delas upp i de olika kategorierna: Vattenverksamhet Sabotage, krig, kris och klimatförändringar Verksamheter och markanvändning i tillrinningsområdet 2.1.1 Vattenverksamhet Vattenverksamheten i sig kan bl.a. medföra risker genom: Entreprenadarbeten nära vattentäkt Vattenbrist eller kvalitetsförsämring p.g.a. överuttag Infiltration av ett förorenat ytvatten Denna riskkategori ingår inte i riskanalysen för utformning av vattenskyddsområde, dock bör dessa risker hanteras av huvudmannen för vattentäkten. Förebyggande åtgärder och tekniska barriärer är viktiga redskap för att minska risken i dessa avseenden. 2.1.2 Sabotage, krig, kris och klimatförändringar Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med kris och krig. Syftet skulle kunna vara att angripa viktiga totalförsvarsfunktioner eller att drabba civilbefolkningen och överbelasta samhället i stort. Risker rör bland annat åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. En särskild riskanalys som fokuserar på risker i samband med sabotage och krigssituationer rekommenderas och detta bör inarbetas i beredskapsplanen. Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas. Klimatförändringar i sydöstra Sverige innebär att det kan det bli torrare sett till hela året, men med nederbördsrikare perioder. Tänkbara problem som kan komma ifråga vid nederbördsrika perioder är att mer vatten i omlopp innebär att föroreningar lättare (snabbare) kan sprida sig till grundvattnet och markbundna föroreningar kan frigöras i samband med översvämningar. Enskilda avloppsanläggningar kan bli överbelastade och olika föroreningskällor (cisterner m.m.) kan bli översvämmade. -5- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx Extrema väderförhållanden kan även leda till en ökad allmän olycksfrekvens på grund av exempelvis mycket regn eller ogynnsamma förhållanden som orsakar halka. En tänkbar åtgärd för att minska riskens omfattning kan vara att se till att räddningstjänsten, direkt vid första olycksinsatsen, har god beredskap och kunskap om vattenmagasinets betydelse för vattentäkten. 2.1.3 Verksamheter och markanvändning De risker som kan regleras genom skyddsföreskrifterna är verksamheter och markanvändning inom tillrinningsområdet. Inventeringen baseras på kartmaterial, muntliga uppgifter samt en kompletterande studie i fält. Detta ger att åtminstone följande verksamheter/anläggningar kan utgöra presumtiva risker: Vägar (trafikdagvatten, vägsaltning, farligt gods, olyckor, släckvatten) Bebyggelse (uppvärmning, cisterner, trädgårdsskötsel m.m.) Enskilda avlopp Djurhållning, jordbruk och skogsbruk (bekämpningsmedel, gödselspridning, markbearbetning, dräneringar) Markarbeten (schaktning och påverkan på markförhållandena så att markens naturliga rening minskar, läckage från fyllnadsmassor och arbetsmaskiner) Täktverksamhet (borrningar för energianläggningar, dricksvatten etc.) Föroreningskällorna som inventerats bedöms med avseende på föroreningens typ, koncentration, varaktighet och möjlighet till sanering. Föroreningens koncentration beror bland annat på utsläppsmängd, uppehållstid, föroreningens egenskaper och avklingningstid, ex. biologisk nedbrytningstid. Vägar Av det farliga godset som transporteras varje år på våra vägar utgörs ca 75 % av petroleumprodukter (råolja, diesel, bensin, fotogen m.m.). Olyckor med transport av farligt gods kan medföra att stora mängder förorenande ämnen sprids till omgivningen inom en kort tid och som punktutsläpp. Olyckor sker statistiskt sett på alla typer av vägsträckor och de kan orsaka stora utsläpp av förorenande ämnen, koncentrerat i både tid och rum. Faktorer som har stor betydelse för olycksrisken är bland annat trafikbelastning, vägstandard och hastighetsbegränsningar liksom växtlighet inom vägområdet. Ökad frekvens av skyfall och översvämningar i samband med klimatförändringar innebär att sannolikheten för påverkan kan komma att öka. Dagvatten från vägar kan utgöra en beaktansvärd diffus föroreningskälla för grund- och ytvatten. Föroreningar utgörs bland annat av restprodukter väg-, däck- och fordonsslitage i form av suspenderat fast material, syreförbrukande ämnen, metaller (framförallt Cd, Cr, Cu, Pb och Zn), organiska föroreningar, salt, oljeprodukter och näringsämnen. Vid beläggningsarbete på vägar kan föroreningsmängden i dagvattnet öka, dels genom att vattnet tar upp ämnen från de material som läggs på vägbanan, dels genom användningen av maskiner vilka kan läcka drivmedel, olja m.m. -6- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx Bebyggelse Stora volymer skadliga ämnen hanteras bland annat i samband med uppvärmning av bostäder. De största riskerna med oljecisterner är läckage, transporter och påfyllning. Berg- och jordvärmeanläggningar kan påverka vattenkvaliteten. De största riskerna med dessa typer av anläggningar uppstår vid anläggningen. Schaktningsarbeten, sprängning, perforering av ett grundvattenskyddande jordlager, förorening av grundvattnet vid borrning samt återfyllnad med jordmassor kan medföra påverkan på grundvatten. Olyckor som kan innebära läckage av oljor och drivmedel från arbetsmaskiner är dock den största risken. Går värmeanläggningen sönder finns risk för att vätskan i anläggningen läcker ut och förorenar grundvattnet, dagens köldbärarvätskors har dock måttligt miljöfarliga egenskaper. Berg- och jordvärme ska anmälas till kommunen. Ett otillräckligt renat avloppsvatten kan leda till smittspridning via patogener som bakterier, virus och parasiter. Det finns ett flertal dokumenterade fall med smittspridning som haft sitt ursprung i utsläpp från enskilda avlopp. Det krävs väldigt små mängder bakterier (typiskt 100-tal), för virus räcker det med en enda för att insjukna. Avloppsvatten utgör också en risk på grund av innehållet av läkemedelsrester som inte kan avlägsnas vid vanlig rening och som därför tillförs grundvattnet. Många bekämpningsmedel och hushållskemikalier utgör en risk för vattentäkter inte enbart då de används för yrkesmässigt bruk utan även vid privat bruk. Rester av bekämpningsmedel kan vid låga halter påverka vattenkvaliteten och nedbrytningen av många medel är långsam vilket gör att ämnena stannar kvar länge i marken och då de väl når grundvattnet är nedbrytningen och fastläggningen liten. Exempel på sådana kemikalier kan vara bekämpningsmedel mot insekter och ogräs, lösningsmedel, rengöringsmedel och färg. Parkering och uppställning av fordon kan innebära risk för läckage av drivmedel, både till följd av läckage och vid t.ex. bensinstöld. Fordonstvätt kan ske med olämpliga produkter som tillförs grundvatten. Detta innebär en risk för förorening av vattentäkten genom att föroreningar kan föras med grundvattnet. Hushållsavfall och annat avfall som hanteras på ett olämpligt sätt, till exempel genom tillfälliga eller mer långvariga upplag på bostadsfastigheter utgör en risk för förorening av grundvattnet då avfall kan innehålla en mängd olika förorenande ämnen. För att effekterna av upplag av hushållsavfall ska innebära någon nämnvärd risk för vattentäkten bedöms att omfattningen i sådant fall måste vara relativt stor. -7- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx Föroreningsbelastande verksamheter Djurhållning, växtodling och verksamhet som hör därtill kan innebära risk för vattentäkten, främst genom bekämpningsmedelsanvändning och gödselspridning samt genom dikning och uttag för bevattning. Knappt 50 % av den svenska åkerarealen behandlas med bekämpningsmedel. Mycket av den påverkan som har konstaterats i grundvatten härrör från tidigare användning av bekämpningsmedel utanför åkermark. Många bekämpningsmedel är svårnedbrytbara och har hög toxicitet vilket gör att de under en lång tid framöver kan komma att utgöra en allvarlig risk för försämrad vattenkvalitet. Även hantering och förvaring av bekämpningsmedel kan utgöra stora risker för påverkan på dricksvattnet. Det finns huvudsakligen två typer av växtnäringsämnen i jord och skogsbruket; handelsgödsel (kemiskt framställt) och naturgödsel (djurspillning). Hantering av växtnäringsämnen omfattar bland annat lagring, transport och spridning. Gemensamt för den mesta gödselhanteringen är att det ofta hanteras betydande mängder inom ett begränsat område eller inom en begränsad tid vilket leder till att växtnäringsämnen kan läcka till grundvattnet antingen från ett och samma ställe (t.ex. gödselstad) eller inom en kort tidsperiod, men utspritt över ett större område (till exempel kopplad till sådd under våren). Klimatförändringar med bl.a. ökad frekvens av skyfall och översvämningar innebär att riskerna för påverkan kan komma att öka. Inom djurhållning, jord- och skogsbruk används även arbetsmaskiner såsom traktorer och skogsmaskiner. I samband med olyckor och vid uppställning av fordon samt hantering av drivmedel och oljor finns risk för läckage. Läckage av hydraulolja förekommer generellt oftare än läckage av drivmedel, men risken för påverkan på vattenkvaliteten bedöms inte vara lika stor som vid läckage av diesel. En byggnad inom lantbruket som annars inte utgör någon större miljörisk kan vid brand ge stora utsläpp av miljöfarliga ämnen om stora kvantiteter konstgödsel, bekämpningsmedel eller andra kemikalier förvaras på plats. Genom släckvattnets avrinning kan ämnen från lagrade varor eller byggnadens konstruktioner nå recipienten. Täktverksamheter, liksom större schaktnings- eller grävningsarbeten, medför ett tunnare lager av skyddande jord över grundvattnet. Fastläggning och nedbrytning av föroreningar sker framförallt i markens allra översta del. Vidare ökar grundvattenbildningen när vegetationen tas bort vilket kan medföra en ojämnare vattenkvalitet och en ökad försurningspåverkan. Riskerna är som störst under tiden som arbetet pågår och minskar om det påverkade området får en täckande vegetationsyta eller om ytan hårdgörs. Nedlagda täkter kan utgöra en risk för vattentäkten om dumpning av avfall förekommer. Även under arbetets genomförande finns risk för spridning av petroleumprodukter till mark -8- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx och vatten vid läckage av drivmedel och oljor. Vid markarbeten bör alltid ett minsta avstånd till högsta grundvattenstånd sparas. Markföroreningar kan utgöra en risk för vattentäkter genom utlakning av föroreningar till grundvattnet. I samband med översvämningar, grävning och schaktning inom förorenade områden kan det finnas risker med ökad utlakning av föroreningar till vattentäkten. Transformatorer är vanligt förekommande och används för att transformera ström till lägre spänningsnivåer till bland annat hushållsel. Transformatorer förekommer i två varianter, dels markförlagda och dels stolphängda. Markförlagda transformatorer har i allmänhet skyddsanordningar mot oljeläckage, vanligen i form av ett underliggande betongtråg som samlar upp läckande olja. Stolpmonterade transformatorer har i allmänhet inget skydd mot läckage. Isolerolja kan i äldre transformatorer vara PCB-förorenad. PCB är förbjudet i Sverige eftersom det är mycket miljö- och hälsoskadligt då det är bioackumulerbart och mycket stabilt (svårnedbrytbart). Det genomförs åtgärder för att byta ut PCB-förorenad isolerolja mot nya typer av vegetabiliskt baserad isolerolja som är biologiskt nedbrytbara, och som är mindre skadliga för hälsa och miljö. Den långa livslängden hos transformatorer innebär dock att det kan finnas transformatorer kvar som innehåller PCB. Transformatorolja är lättflyktig med låg viskositet och får därför vid läckage en stor spridning till mark och vatten. Risker för läckage är i huvudsak relaterade till överhettning och brand samt blixtnedslag. Miljöfarlig verksamhet avser vad som definieras som miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Beroende på typ av verksamhet kan riskerna inom ett vattenskyddsområde vara stora. Nedan beskrivs de allvarligaste presumtiva föroreningsriskerna inom tillrinningsområdet för aktuell del av Johannishusåsen. 2.2 Vägar Rakt igenom området i nord-sydlig riktning passerar länsväg 669 och det finns mindre enskilda vägar som ansluter till den. På länsväg 669 var trafikbelastningen per dygn (årsmedeldygnstrafiken, ÅDT) enligt Trafikverket 760 fordon och 60 lastbilar 2004 (senaste mätningarna), se figur 2 och 3.2 Sommartid är det generellt högre trafikflöden. Utöver trafiken på väg 669 förekommer trafik med personbilar, lastbilar och arbetsmaskiner på mindre vägar inom hela området och inom jord- och skogsbruksfastigheter. 2 http://gis.vv.se/tfk2/tfk/indextikk.aspx?config=tikk -9- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx Figur 2. Vägar inom Johannishusåsens avrinningsområde med ÅDT (årsmedeldygnstrafiken) för väg 669. -10- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx Figur 3. Teoretiskt medeldygnsflöde och årsmedeldygnstrafiken på väg 669. 3 Enligt trafikverkets väginformation är väg 669 förbjuden för transporter med farligt gods, transporter kan dock förekomma till fastigheter inom området. Skyltad hastighet var 70 km/h vid mätningarna 2004 och uppmätta medelhastigheter under dagtid (06.00-22.00) och nattetid (22.00-06.00) på vägen under mätperioderna år 2004 visas i tabell 2.4 Som framgår av tabellen ligger medelhastigheten för samtliga fordon under alla mätperioder knappt 5 km/h över tillåten hastighet, vilket kan öka olycksrisken. Tabell 2. Medelhastighet år 2004 på väg 669. Dag Uppmätt hastighet (km/h) Personbilar utan släp Natt Medel för alla mätperioder 77 78 Dag Natt Medel under den mätperiod med högst medel 81 84 Personbilar med släp 67 78 72 87 Lastbilar utan släp 74 64 78 91 Lastbilar med släp 75 75 80 80 Medel alla fordon 73 74 78 86 Enligt statistik från STRADA har det mellan 2003-01-01 och 2012-10-17 hänt fem olyckor på väg 669 eller angränsande enskilda vägar.5 Ingen av dessa har inträffat inom föreslaget vattenskyddsområde. Eftersom en olycka kan orsaka stora utsläpp av förorenande ämnen, koncentrerat i både tid och rum, så är risken för negativ påverkan på vattentäkten stor vid en olycka. Hur stora 3 http://gis.vv.se/tfk2/tfk/indextikk.aspx?config=tikk Tabell utifrån data från trafikverkets hemsida, http://gis.vv.se/tfk2/tfk/indextikk.aspx?config=tikk 5 Utifrån statistikrapport från STRADA, via mejl från Magnus Sandberg på Trafikverket 4 -11- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx effekterna blir beror bland annat på närheten till vattentäkten och förekomsten av naturliga barriärer. Eftersom länsväg 669 bitvis går mitt på åsen utgör den en extra stor föroreningsrisk. Vägdagvattnet från väg 669 avvattnas generellt via diken eller direkt ut på angränsande marker, vilket kan innebära en snabb spridning av förorenat vatten i händelse av olycka med utsläpp av exempelvis bensin. Vissa uttagsbrunnar ligger dessutom mycket nära väg 669. En olycka på fel plats kan innebära mycket allvariga konsekvenser till katastrofala för vattenkvalitén. Drift- och underhållsarbeten på vägen riskerar att påverka vattenkvaliteten negativt, samtidigt som det är nödvändigt för att minska risker för olyckor. Trafikverket utför idag inte någon kemisk halkbekämpning av vägen. 2.3 Bebyggelse Större delen av befolkningen i skyddsområdet är utspridd på olika gårdar, men några hus är samlade i närheten av infiltrationsdammarna vid Hillerslätt och i Vång, en bit väster om infiltrationsdammarna. 2.3.1 Lagring av petroleumprodukter i cisterner Vid Miljö- och hälsoskyddsenheten i Ronneby kommun finns ingen anmäld cistern för uppvärmning av bostad inom föreslaget skyddsområde. Det finns därermot två cisterner (farmartankar), på fastigheterna Vång 15:3 samt Hillerslätt 1:4 (se markägareförteckning i bilaga 9 till Förslag till skyddsområde). 2.3.2 Brunnar, energianläggningar och värmepumpar Hos Miljö- och hälsoskyddsenheten i Ronneby kommun finns uppgifter om fyra bergvärmepumpar inom tillrinningsområdet, tre av dessa är lokaliserade till Hillerslätt 1:4, 1:5 och 1:9 inom primär zon (se bilaga 9, Förslag till skyddsområde). Enligt SGU:s brunnsarkiv (SGU 2015) finns det två energibrunnar inom Hillerslätt 1:9, se bilaga 7A. Utöver energibrunnarna så finns det, enligt SGU:s brunnsarkiv, sex borrade brunnar i området, varav fem finns inom primär skyddszon och en inom sekundär. Två av brunnarna anges användas för enskild vattentäkt (Hillerslätt 1:18 och Hillerslätt 1:20), tre har annan användning (Hillerslätt 1:5 och två inom Johannishus 1:2) samt för en brunn saknas det uppgift om använding (Hillerslätt 1:5). 2.3.3 Enskilda avlopp Fastigheterna inom utredningsområdet är inte inkopplade till det kommunala VA-nätet. 28 fastigheter med enskilda avlopp finns inom tillrinningsområdet, se bilaga 7A. Inom primär zon finns 15 stycken, varav 13 ligger vid Hillerslätt och 2 vid Vång. Utöver dessa finns 11 fastigheter inom den sekundära -12- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx skyddszonen, varav 10 ligger nära gränsen vid Vång och 1 i norra delen av Hillerslätt, samt två inom tertiär zon vid Vång. De enskilda avloppsanläggningarnas status inventerades 2014.6 av WSP. Inventeringen visade på betydande brister på flertalet anläggningar. Många anläggningar är utdaterade och inte anlagda enligt god praxis och inte heller tillståndsgivna. Avloppsanläggningarnas status har bedömts av WSP enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) om små avloppsanläggningar, se figur 4. 6 Inventering enskilda avlopp Johannishusåsen. 2014-03-31 WSP Karlskrona -13- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx Figur 4. Översiktskarta som visar status på enskilda avloppsanläggningar inom föreslaget vattenskyddsområde. -14- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx 2.3.4 Användning av hushålls och trädgårdskemikalier Omfattningen av pågående och framtida användning av hushålls- och trädgårdskemikalier inom området är svår att bedöma, men behöver inte vara försumbar trots att det finns få boende inom området. 2.3.5 Uppställning av fordon samt fordonstvätt Nuvarande och framtida potentiell påverkan på vattentäkten från fordonstvätt är svår att bedöma. Tvättning av bilar och arbetsfordon kan antas förekomma. Antalet parkerade/uppställda fordon är okänd, men bedöms kunna förekomma i enstaka fall. 2.3.6 Hushållsavfall och annat avfall Det finns ingen känd olämplig hantering och inga kända upplag av hushållsavfall eller annat avfall inom tillrinningsområdet. 2.4 Föroreningsbelastande verksamheter 2.4.1 Djurhållning samt jord- och skogsbruk Djurhållning, växtodling och verksamhet som hör därtill återfinns mitt uppe på åsen, inom den primära skyddszonen, se figur 5. Användningen av bekämpningsmedel och gödningsämnen i området är inte undersökt. Hos Miljö- och hälsoskyddsenheten vid Ronneby kommun finns i dag två anmälda cisterner inom jordbruk inom föreslaget skyddsområde. Cisternerna är ovan jord och finns på fastigheten Vång 15:3 (diesel, 2 m3) och Hillerslätt 1:4 (olja, ev. diesel). 2.4.2 Markarbeten och täktverksamhet Markarbeten såsom olika typer av schaktarbeten kan vid olika tillfällen förekomma inom tillrinningsområdet. I tillrinningsområdet finns en grustäkt för husbehov, belägen vid infiltrationsbassängerna vid Hillerslätt, se figur 6. 2.4.3 Förorenad mark Utifrån en karta på hemsidan för Länsstyrelsen i Blekinge län finns det bara ett potentiellt förorenat område i närheten av vattentäkten (plantskolan/handelsträdgården i Vång). 2.4.4 Transformatorer Förekomsten av transformatorer är inte undersökt men bör kunna förekomma inom området. 2.4.5 Miljöfarlig verksamhet Miljö- och hälsoskyddsenheten vid Ronneby kommun har inga miljöfarliga verksamheter registrerade (utöver jordbruk) inom föreslaget skyddsområde. -15- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx Figur 5. Markförhållanden inom aktuell del av Johannishusåsen. Figur 6. Husbehovstäkten vid Infiltrationsbassängerna i Hillerslätt, 2013-11-18. -16- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx 3 RISKBEDÖMNING 3.1 Allmänt om riskbedömning Risk är ett uttryck för den fara som en oönskad händelse innebär för miljö, människor och materiella värden. Vanligen fås risken för oönskad händelse genom att multiplicera sannolikheten att en viss händelse ska inträffa med storleken av konsekvenserna av detta. Hur dessa faktorer ska värderas bygger framförallt på kännedom om frekvens och konsekvenser av tidigare inträffade jämförbara händelser, och förekomst av riskfaktorer inom det område där riskanalysen ska göras. Risk kan också innehålla en subjektiv komponent, inte bara sannolikhet och konsekvens. En riskanalys för vattenproduktion görs företrädesvis för hela försörjningskedjan, från råvatten till kran, för att på så sätt kunna urskilja de mest allvarliga riskerna. Man möjliggör också på så sätt optimering av barriärer, mikrobiologiska såväl som fysiska. (Lindhe, 2010; WHO m fl.). Att lyfta ur delsystem ur försörjningskedjan gör att det ibland blir svårt att på ett systematiskt sätt dra slutsatser om hur en incident i delsystemet påverkar slutkonsumenten i form av kvalitet och kvantitet. I samband med inrättande av vattenskyddsområden är det ofta inte möjligt eller rimligt att beräkna kvantitativa sannolikheter för olika riskkategorier och enskilda riskobjekt. Kvalitativa uppskattningar kan då beaktas när riskbedömningar görs. Hur stor risk de enskilda identifierade riskerna utgör för vattentäkten bedöms bero på framförallt följande: Sannolikheten för utsläpp Närheten till grundvattnet, hur mäktig den omättade zonen är Jordlager, den omättade zonens sammansättning och genomsläpplighet Utsläppens storlek Utsläppens varaktighet eller frekvens Det totala antalet utsläpp I en riskanalys bör objektiva bedömningar göras av den relativa storleken av de olika riskfaktorerna ovan. Eftersom detaljerade uppgifter om riskfaktorer och olyckor i området saknas presenteras främst ett resonemang om riskerna. Ett försök görs dock även att genom värdering av sannolikhet och konsekvenser för de olika inventerade riskkällorna rangordna dem, i olika klasser; från ”mycket stor risk” till ”liten risk”. Riskinventeringen har gjorts utifrån Livsmedelsverketes handbok ”Riskoch sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning” (Livsmedelverket, 2007). I handboken används följande definitioner: -17- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx Sannolikhet (händelsefrekvens): hur ofta en oönskad händelse bedöms kunna inträffa i genomsnitt under en oändligt lång tid. Utgår vanligtvis från statistik, erfarenheter och goda fackkunskaper, men nya trender, exempelvis när det gäller hotbilder och klimat, bör också vägas in. Konsekvens: den negativa följd en oönskad händelse har för leverans, kvalitet och ekonomi Konsekvensen baseras bland annat på områdets sårbaret. Sannolikheten och konsekvensen har kassas som liten, medelstor, stor eller mycket stor utifrån kriterierna i tabell 3. Konsekvensklassningen i denna analys avser ett leveransfel som kan innebära att konsumenten erhåller ett undermåligt vatten som kan bero på att åtgärder inte varit möjliga eller på grund av att bristande vattenkvalité inte upptäcks. Ett leveransfel kan i denna bemärkelse också avse att inget vatten levereras till konsumenterna under en viss tid som i sin tur kan bero på ett komponentfel, eller ett händelseförlopp med flera incidenter som orsakar undermålig vattenkvalité och därmed ett leveransstopp, se figur 7. Tabell 3. Kriterier för sannolikhets- och konsekvensklassning. Kriterier för sannolikhetsklassning a) Händelsen är okänd i branschen S1 b) Enligt en fackmässig bedömning kan händelsen inte uteslutas c) Enligt säkerhetsanalysen har händelsen liten sannolikhet a) Branschen känner till att händelsen inträffat de senaste fem åren S2 b) En fackmässig bedömning visar att händelsen kan inträffa de närmaste 10–50 åren c) Enligt säkerhetsanalysen har händelsen medelstor sannolikhet a) Det är känt i branschen att händelsen inträffar årligen b) Händelsen har inträffat eller varit nära att inträffa i den egna anläggningen S3 c) En fackmässig bedömning visar att händelsen kan inträffa de närmaste 1–10 åren d) Enligt säkerhetsanalysen har händelsen stor sannolikhet a) Händelsen förekommer nu och då i den egna anläggningen S4 b) Enligt säkerhetsanalysen har händelsen mycket stor sannolikhet Kriterier för konsekvensklassning K1 K2 K3 K4 a) Kvalitet: Obetydlig påverkan på vattenkvaliteten. Inga anmärkningar enligt dricksvattenföreskrifterna b) Leverans: Normal leverans till användarna kan upprätthållas a) Kvalitet: Tillfälliga anmärkningar som berör många användare eller otjänligt vatten som berör enstaka användare b) Leverans: Kortvarigt leveransavbrott (några timmar) till ett begränsat område. Inga sårbara abonnenter drabbas. a) Kvalitet: Otjänligt vatten som berör många användare b) Leverans: Långvarigt avbrott (dagar) i leveransen till ett begränsat område. Även sårbara abonnenter drabbas. a) Kvalitet: Otjänligt vatten med fara för liv och hälsa. b) Leverans: Långvarigt leveransavbrott som drabbar ett stort antal användare. Sårbara abonnenter drabbas. -18- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx Figur 7. Konceptuell modell över relationen mellan kvalitets och kvantitetsrelaterade brister (Lindhe, 2010) Sannolikheten och konsekvensen för respektive händelse har sedan placerats in i riskmatrisen i tabell 4. Tabell 4. Riskmatris. Konsekvens Sannolikhet K1 K2 K3 K4 liten medelstor stor mycket stor S4 - mycket stor S3 - stor S2 - medelstor S1 - liten Risknivåerna ges av färgerna i matrisen och har följande innebörd: Svart: Akut risk – förebyggande och/eller förberedande åtgärder måste genomföras omedelbart Röd: Risken måste reduceras – förebyggande och/eller förberedande åtgärder är nödvändiga Gul: Aktiv riskhantering – förebyggande och/eller förberedande åtgärder ska övervägas Grön: Förenklad riskhantering – förebyggande åtgärder (till exempel egenkontroll och avvikelsehantering) ska upprätthållas Med förebyggande åtgärd avses åtgärd som begränsar sannolikheten för en oönskad händelse medan förberedande åtgärd avser åtgärd som begränsar konsekvensen av en oönskad händelse. -19- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx 3.2 Mikrobiologiska barriärer 3.2.1 Mikrobiologiska barriärer - allmänt För att reducera risker kopplade till vatten och miljö används vanligtvis olika former av barriärer. Det går att utforma barriärerna på tre sätt, se figur 8. Föroreningskällan stängs inne Förhindra spridningsförutsättningarna Skydda recipienten/konsumenten Figur 8. Möjliga barriärer för att reducera risker kopplade till vatten/miljö. När reduktion eller avskiljning sker genom en barriär benämns avskiljningen ofta som log-reduktion. Med en log-reduktion avses en potens avskiljning med basen 10, vilket innebär att 1 log reduktion motsvarar 90 % avskiljning, 2 logreduktion motsvarar 99 % avskiljning, 3 log-reduktion motsvarar 99,9% avskiljning o.s.v. Mikrobiologiska risker avser sjukdomsutbrott till följd av undermålig vattenkvalitet med avseende på bakterier, parasiter och virus. Vad som menas med undermålig kvalitet finns det många definitioner på, men ett vedertaget gränsvärde i Sverige brukar vara en smittad individ per 10 000 konsumenter och år. Traditionellt har den dominerade strategin varit att bygga upp barriärer i vattenverken dimensionerade utifrån halter och reduktion av indikatorbakterier. Allteftersom har branschen mer och mer övergått till att arbeta förebyggande med råvattentäkten i kombination med framtagna barriärer vid bland annat vattenverken. Utan ett effektivt råvattenskydd riskerar man att behandla ett succesivt försämrat råvatten med skenande produktionskostnader och/eller ökade risker för sjukdomsutbrott. Graden av barriärverkan bestäms inte lika lätt för konstgjord grundvattenbildning som för ytvattenverk då förhållanden vid konstgjord grundvattenbildning varierar mellan olika anläggningar och systemen förlitar sig ofta till de naturliga förutsättningar som existerar där marken fungerar som medium -20- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx för att rena vattnet. Generellt förekommer förorenat grundvatten där de naturliga förutsättningarna till rening är som sämst (Engblom, Lundh 2006) För att säkerställa ett hälsosamt vatten krävs arbete med kvantifiering av risk och barriärverkan. Från flera håll påpekas vikten av multipla barriärer för att erhålla en tillfredsställande barriärverkan, men framförallt så fås ett mer robust system som fungerar även vid störning av en enskild process. (Lindhe, 2010; Bartram, J et al, 2009; Bäckström et al, 2013; m fl.) Godkända mikrobiologiska barriärer enligt Svenskt Vatten livsmedelsverket är: Kort konstgjord infiltration av ytvatten (<14 dagar) Kemisk fällning med efterföljande filtrering Långsamfiltrering Primär desinfektion (klor, ozon, UV-ljus) Membranfiltrering (porvidd <0,1 mikrometer, omvänd osmos) samt Generellt gäller att en incident i råvattnet är allvarligare då det når fler konsumenter än om det sker längre fram i försörjningskedjan, under exempelvis distribution. En annan vanlig missuppfattning är att grundvatten är mer eller mindre opåverkat och risken för ett mikrobiologiskt sjukdomsutbrott anses som mycket liten. Historiskt har detta inte visat sig stämma. Grums 1980, Sälen 1986, Mark 1995 och Söderhamn 2003 har alla varit sjukdomsutbrott med grundvatten som vattentäkt (Ottoson, 2012). 3.2.2 Mikrobiologiska barriärer - Karlskrona VV Karlskronas vattenförsörjning har efter ombyggnad två mikrobiologiska barriärer, exklusive förbehandlingen av vattnet från Lyckebyån, infiltration <14 dagars uppehållstid och UV. En allvarlig incident avseende kvalitet i Johannishusåsen kan få mycket omfattande konsekvenser om det inte upptäcks då vattnet inte behandlas i ett separat system, utan når samtliga konsumenter efter behandling i Karlskrona vattenverk, vilket uppgår till ca 46 000. Exponeringsförutsättningarna vid undermålig kvalitet bedöms därför som höga. Karlskronas vattenförsörjning är dock inte lika känsligt vad gäller kvantitet då vattenförsörjningen är uppbyggd med alternativa vattentäkter. Således får en incident i Johannishusåsen som drabbar kvantiteten inte lika allvarliga konsekvenser som om det gäller kvalitet. Hur stor den mikrobiologiska risken är beror främst på råvattnets kvalitet, reningseffekten och till vilken grad processen är tillförlitlig. Tidigare sjukdomsutbrott visar på att det ofta berott på en kombination av dåligt råvatten och ett systemfel i vattenförsörjningen. Att ha ett råvatten av så hög kvalitet som möjligt är därför kritiskt för att säkerställa ett säkert dricksvatten. -21- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx 3.3 Naturlig mikrobiologisk avskiljning 3.3.1 Naturlig mikrobiologisk avskiljning - allmänt 14 dygns uppehållstid krävs av Svenskt Vatten för att konstgjord infiltration ska räknas som en mikrobiologisk barriär och för att infiltrerat ytvatten ska konverteras till grundvatten. Det är svårt att fastställa hur stor rening som sker vid konstgjord/inducerad infiltration, därför anges vanligtvis 14 dygns uppehållstid för att säkerställa en tillfredställande reduktion av patogener. De platsspecifika förhållanden och reningsgraden kan variera stort mellan olika platser, varför 14 dygns uppehållstid kan verka grovt och utan någon egentlig grund i vilken avskiljning som kan förväntas ske. Bakterier, virus och protozoer (t ex Cryptosporidium) med fekalt ursprung som når ett grundvatten befinner sig normalt inte i sin naturliga miljö och kommer således att dö bort med tiden samtidigt som viss fastläggning sker i åsen. Reduktionen av mikroorganismer vid infiltration sker genom ett flertal fysiska, kemiska och biologiska fenomen. Merparten av dessa faktorer är platsspecifika och svåra att påverka. De faktorer som är enklast att inverka på gäller konstruktion och drift vilket i sin tur berör uppehållstiden, transportsträckan, grundvattenhastighet, vattenmättnadsgrad, biohud och andra organismer. Studier har visat att avskiljningen av mikrobiologiska patogener inte sker linjärt. Mikrobiologisk transport försvåras redan de första metrarna då avlagringar av suspenderade partiklar och filtrerat material orsakar igensättningar och bildar en biohud. Den viktigaste faktorn för nedbrytning av virus i grundvatten är troligen de naturliga mikroorganismerna. Den största avskiljningen sker de första 1-10 dagarna beroende på hur snabbt vattnet förflyttar sig i marken, se figur 9 och figur 10 (Engblom, Lundh, 2006). Figur 9. Sammanställning av reduktionsfaktorn från olika fältstudier i förhållande till avstånd. Studierna avser såväl virus, bakterier och parasiter. (Engblom, Lundh 2006). -22- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx Figur 10. Sammanställning av reduktionen från olika fältstudier i förhållande till uppehållstid. Den sneda röda linjen är en uppskattad lägsta avskiljning, d.v.s. ”worst case”. Vertikala linjen markerar 14 dygns uppehållstid. Studierna avser såväl virus, bakterier och parasiter. (Engblom, Lundh 2006) Virus anses vara den typ av mikroorganism som kan tränga längst in i ett grundvattensystem. Vissa undersökningar indikerar att uppehållstider på 50-60 dygn krävs för tillfredställande virusreduktion jämfört med de 14 dygn som godkänts för att klassas som mikrobiologisk barriär. Sammanfattningsvis indikerar gjorda studier på en hög avskiljning efter 14 dygn, se figur 10. Vid ett ”worst case” erhålls ändå en avskiljning på ca 4 log-reduktion, vilket är likställt en väl fungerade UV och kemisk fällning tillsammans med direktfiltrering. Uppehållstiden är en viktig parameter, men ger inte hela bilden. Hur stor avskiljning som sker beror också på hur vattnet förflyttar sig genom marken. Rör sig vattnet fort, med hänseende till porhastighet, blir kontakttiden mellan mikroorganismerna och partiklar kortare. Därmed minskar också filtreringen och adsorptionen. Studier visar på att reduktionen per meter minskar vid högre hastigheter men reduktionen per dag ökar. Mätt i avstånd kan virus transporteras så långt som 900 m i en akvifär med grovkornigt material. Koliforma bakterier kan transporteras upp till 450 m i olika jordar. Vidare spelar vattenmättnadsgraden, eller den omättade zonen, en betydande roll för reduktionen av mikroorganismer. Transport av bakterier sker endast i vattenfyllda porer, vilket innebär att ju längre sträcka en organism behöver ta sig genom omättad zon, desto mindre risk att den verkligen når fram. Försök tyder på att gränsskiktet mellan luft och vatten påverkar virus på sådant sätt att deras yttre membran ändras vilket leder till att de blir mindre benägna att infektera (Thompson m.fl. 1998) Detta gränsskikt finns alltså inte i den mättade zonen. Förekomsten av organiskt material påverkar också reduktion av -23- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx virus då material mättar gränsskiktet vilket hindrar virus från att fastna och inaktiveras. Engblom och Lundh föreslår också att Livsmedelverkets rekommendation på 14 dygns uppehållstid kompletteras med ett minsta avstånd mellan infiltrationsoch uttagspunkter på 40 m. Enligt deras studie tycks ett avstånd på 40 m vara tillräckligt för en reduktion på 4-8 log reduktion av virus, se figur 11. Figur 11. Sammanställning av reduktionen från olika fältstudier i förhållande till transportsträcka. De snabba akvifärerna är punkter och fyrkanter, de långsamma är trianglar och sneda fyrkanter (Engblom, Lundh 2006). Baserat på Engblom och Lundh’s studie ges ett förslag på dimensionering med avseende på uppehållstid och avstånd som krävs för en viss reduktion. Akvifärer delas enligt förslaget upp i långsamma eller snabba som sen ligger till grund för vilken reduktion som kan förväntas, se tabell 5. Tabell 5. Förslag på dimensionering, minimal uppehållstid och reduktion som krävs för reduktion av olika grad (Engblom, Lundh 2006). Långsam (1-3 m/dag) Snabb (>25 m/dag) Uppehållstid Avstånd (m) Uppehållstid Avstånd (m) Erhållen log(dygn) (dygn) reduktion >5 10 Ca 1 25 3 >14 15 Ca 1,5 40 4 >25 20 Ca 2 80 5 >35 30 Ca 3 >80 6 -24- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx 3.3.2 Naturlig mikrobiologisk avskiljning - Johannishusåsen Karlskrona kommuns vattenförsörjning kommer vid idrifttagande av Johannishus infiltrationsförläggning att lägga stor tillit till den rening som sker genom naturliga processer i åsen, allteftersom vattnet rör sig genom materialet. 14 dygns uppehållstid krävs av Svenskt Vatten för att konstgjord infiltration ska räknas som en mikrobiologisk barriär och för att infiltrerat ytvatten ska konverteras till grundvatten. Infiltrationen i Johannishusåsen sker över ett större område med varierande egenskaper. Längst i norr vid Hillerslätt är den hydrauliska konduktiviteten hög och grundvattnet färdas fort medan vattnet transporthastigheten vid Vång är avsevärt lägre, se bilaga 7A. Avstånden är dock så pass stora (>260 m) mellan infiltrationsområdet och uttagsbrunnarna att en generell god reduktion av mikroorganismer från det infiltrerade ytvattnet kan förväntas. Baserat på Engblom och Lundh’s studie bör erhållen log-reduktion uppgå till 6 log-reduktion eller 99,9999 %. Detta värde kan antas representativt för reduktionen av mikroorganismer från infiltrationsbassängerna, men behöver nödvändigtvis inte representera reduktionen av mikroorganismer som härstammar från verksamheter på åsen. Naturlig grundvattenbildning sker kontinuerligt och bidrar givetvis till de vattenmängder som pumpas upp. Då föroreningskällan kan ligga betydligt närmre än vad infiltrationsbassängerna gör i förhållande till uttagsbrunnarna kan också en betydligt lägre reduktion ske. Därmed blir områdena närmast uttagsbrunnarna kritiska. -25- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx 4 RISKANALYS Baserat på de identifierade risker har en riskmatris upprättats med sannolikhetoch konsekvensbedömning för respektive verksamhet vilket ger en sammanvägd riskvärdering, se tabell 6. Tabell 6. Riskmatris av framtagna risker. Nr Påverkan vid vattentäkt från: Sannolikhet Konsekvens Riskvärdering 1 Vägtrafik - olyckor S2 K4 Riskklass 3 2 Vägdagvatten S3 K2 Riskklass 2 3 Lagring av petroleumprodukter i cisterner S2 K4 Riskklass 3 S2 K3 Riskklass 2 5a Enskilda avlopp inom primär zon 4 Energianläggningar/värmepumpar S4 K3 Riskklass 3 5b Enskilda avlopp inom sekundär och tertiär zon S3 K2 Riskklass 2 6 Användning av hushålls och trädgårdskemikalier S2 K2 Riskklass 1 7 Uppställning av fordon samt fordonstvätt S3 K2 Riskklass 2 8 Hushållsavfall och annat avfall S2 K2 Riskklass 1 S4 K3 Riskklass 3 10 Djurhållning samt jord- och skogsbruk - växtnäringsämnen 9 Djurhållning samt jord- och skogsbruk - bekämpningsmedel S3 K3 Riskklass 3 11 Djurhållning samt jord- och skogsbruk -arbetsmaskiner S2 K3 Riskklass 2 12 Markarbeten och täktverksamhet S3 K2 Riskklass 2 13 Förorenad mark S1 K3 Riskklass 2 14 Transformatorer S1 K3 Riskklass 2 15 Övrig miljöfarlig verksamhet S1 K2 Riskklass 1 Riskanalysen i denna inventering behandlar verksamheter inom det huvudsakliga tillrinningsområdet för Johannishusåsen och de följder som en olycka inom tillrinningsområdet kan få för Karlskrona vattenverks konsumenter. Konsumenterna är således de som risken slutligen bedöms mot. Tekniska barriärer i vattenverket är också inkluderade i den sammanvägda riskbedömningen. Vattnet från Lyckebyån som infiltreras Johannishusåsen kan i sig utgöra en stor risk gentemot systemet som helhet och konsumenterna om det visar sig att vattnet är kontaminerat av en eller annan orsak. Råvattnet från Lyckebyån förbehandlas och kontrolleras dock innan infiltration i Lyckebyåsen. Lyckebyån behandlas dock inte i denna riskinventering utan hanteras i pågående arbete med nytt vattenskyddsområde för Lyckebyån. -26- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx 4.1 Stor risk 4.1.1 Vägtrafik - olyckor Allmänt Det finns inga gränsvärden i dricksvattenföreskrifterna avseende olja, men det räcker med en droppe dieselolja för att ge smak åt tusen liter vatten (1 m3) (SGU, 2013). De normala analysgränserna för petroleum-produkter/olja (alifater och aromater) i grundvatten och recipientvatten är mellan 10 och 100 μg/l, vilket motsvarar ungefär 0,1-1 dl i 1 m3 vatten. Oljeföroreningar kan bli kvar under mycket lång tid (flera år) i mark och grundvatten. Oljeprodukter är relativt svårlösliga i vatten och de flesta har lägre densitet än vatten och flyter därmed på vattnet. De flesta har dessutom högre viskositet än vatten och är därmed mer trögflytande än vatten. När olja når grundvattnet bildar den aggregat tillsammans med jord, luft och vatten, vilket har lägre rörelseförmåga än ren olja eller rent vatten. Johannishusåsen – bedömning av risken Sannolikheten för spridning av transporterade kemikalier eller större mängder drivmedel i samband med en trafikolycka eller annat läckage av skadliga ämnen bedöms som låg till måttlig. Konsekvenserna ifall en olycka inträffar kan dock – beroende på mängder som läcker ut och var utsläppet sker – bli mycket stora. Risken bedöms därför sammantaget som stor. Riskerna för påverkan på vattenkvaliteten till följd av en olycka med spridning av skadliga ämnen behöver regleras med föreskrifter och eventuellt tekniska åtgärder. Johannishusåsen – ätgärdsförslag För att identifiera lämplig åtgärd med minsta möjliga kostnad tillämpas Trafikverkets fyrstegsprincip. Fyrstegsprincipen innebär att ”de problem som identifieras blir prövade mot de åtgärder som står till buds. Om åtgärden i lägre steg är otillräcklig görs den vidare prövningen i följande, högre steg”. Identifierade problem prövas sedan i nedanstående fyra steg. 1. Kan problemet lösas genom att minska antalet transporter på vägen? 2. Kan problemet lösas genom förbättrad skyltning om vattenskyddsområde, beredskapsplan, hastighetsbegränsning och/eller andra administrativa åtgärder? 3. Kan problemet lösas genom begränsade ombyggnadsåtgärder (där sådana gör störst nytta för grundvattenskyddet), t ex räcken, kantsten och täta diken i kombination med fördröjningsmagasin, oljeavskiljare etc.? 4. Måste problemet slutligen lösas genom att lägga vägen i ny sträckning eller göra annan åtgärd som medför stor investeringskostnad? Redan idag styrs transporterna med farligt gods till andra vägar genom att trafikverkets väginformation förbjuder transporter med farligt gods på väg 669, -27- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx men det är viktigt att detta följs. Det finns ingen skyltning som upplyser om detta. För att minska risken för påverkan på Johannishusåsens grundvattentäkt till följd av en olycka kan olika åtgärder vidtas. Viktigast är det att åtgärder vidtas på de sträckor där uttagsbrunnarna ligger nära vägen så att det finns tid till fortsatta åtgärder, se figur 12 där flera brunnar är placerade nära väg 669. Figur 12. Rb0324, Rb0303 och Rb 0323, fotot taget från norr. För att förebygga riskerna för olyckor kan olika trafiktekniska åtgärder vidtas, till exempel utfartsförbud, hastighetsbegräsningar, vägbreddning och hög standard på vinterväghållningen. Risken för att fordonen kör av vägen kan minskas genom att sätt upp avkörningshinder i form av räcken. Vägens sidoutrymmen kan utformas på ett avkörningsvänligt sätt, vägräckena kan kompletteras med kantsten och vägbeläggningen kan göras tät och avrinningen från vägen styras till önskvärd plats. För att ta omhand eventuella föroreningar kan en tät vägbeläggning kompletteras med täta avskärande diken och dessa kombineras med anordningar för uppsamling och omhändertagande av föroreningar, t.ex. i skyddsdammar, diken eller dagvattenbrunnar och ledningar så att kemikalier vid en olycka samlas upp för att sedan kunna omhändertas. Täta diken kan utformas med geomembraner, bentonitmattor, packad bentonitblandad jord eller packad finkornig jord. Skyddsdammar, diken eller dagvattenbrunnar och ledningar kan kompletteras med oljeavskiljare och avstängningsanordning. I Figur 13 redovisas sträckor utmed v 699 där olika skyddsåtgärder är lämpliga för att minska effekterna av en eventuell olycka. -28- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx Figur 13. Principförslag där åtgärder föreslås för att minska risken för påverkan på Johannishusåsens grundvattentäkt. För att inte behöva vidta åtgärder på bägge sidor av vägen kan den i vissa fall justeras från bombering till ensidigt tvärfall åt vägens ena vägdike, lämpligen till den sida där brunnar inte finns eller ligger längre ifrån, se figur 14. -29- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx Figur 14. Principritning – bank alternativt tätt dike. Möjlig skyddsåtgärd längs med väg 669. Inom ramarna för denna riskinventering har inga detaljstudier gjorts avseende utformning av skyddsåtgärder, därför ska ovan redovisade principritningar bara ses som ett möjligt alternativ. I det fortsatta arbetet bör även Trafikverket vara med. 4.1.2 Lagring av petroleumprodukter i cisterner Allmänt I grundvatten transporteras svårlösliga vätskor (organiska lösningsmedel och petroleumprodukter) antingen i skild fas som klumpar eller delvis lösta i vatten. De kan också övergå i gasform och transporteras då i den omättade zonen. Vätskor med lägre densitet än vatten transporteras ovanpå grundvattnet, medan vätskor med högre densitet än vatten (klorerade lösningsmedel) sjunker ned genom det strömmande grundvattnet till akvifärens botten där det kan ansamlas och utgöra en föroreningskälla under lång tid. Johannishusåsen – bedömning av risken Så vitt det är känt förekommer lagring av petroleumprodukter bara i två cisterner inom jordbruk inom tillrinningsområdet. Ingen inventering av dessa har skett inom ramen för denna riskanalys. Riskerna för läckage är främst relaterade till olyckor vid påfyllning, men kan även uppstå till följd av korrosion, trasiga tappventiler m.m. Konsekvenserna av ett läckage kan dock bli stora, särskilt vid beaktande att dieselolja är mycket potent när det gäller påverkan på lukt och smak. Läckage av diesel inom åskrönet kan innebära stora risker för påverkan på vattenkvaliteten. Det finns starka skäl att reglera lagring av petroleumprodukter för att minska riskerna för spridning till vattentäkter. Även lagring och hantering av andra för vattenkvaliteten skadliga ämnen som lösningsmedel m.m. bör regleras. -30- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx 4.1.3 Enskilda avlopp inom primär zon Allmänt En av anledningarna till att sjukdomsutbrott från avloppsvatten är vanligare än från spillning/fekalier beror på att avloppsvatten kan innehålla humanspecifika stammar av Campylobakter och Cryptosporidium, samt tarmvirus med låg infektionsdos. Den vanligaste orsaken till smitta till följd av förorenat dricksvatten i Sverige tillskrivs Campylobakter och norovirus. I samband med infiltration sker den huvudsakliga avskiljningen av mikroorganismer i den omättade zonen. Således är mäktigheten på den omättade zonen betydelsefull samt att materialet inte är för grovt. Vid hög skyddsnivå rekomenderas av Naturvårdsverket ett horisontellt skyddsavstånd på 2-3 månaders transsporttid mellan platsen för infiltration och närmaste uttagsbrunn, och ett minsta skyddsavstånd på 50 m. I rapporten Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar (2013), som är en del i Havs och Vattenmyndighetens regeringsuppdrag enskilda avlopp, har tidigare ställda krav, avseende enskilda avlopp, kompletterats med förslag på krav avseende hälsoskydd i form av reduktionskrav av patogener. Vid hög skyddsnivå anger Havs och vattenmyndigheten ett reduktionskrav på 5-log reduktion för avlopp med WC innan avloppsvattnet infiltrerar grundvattnet. Vidare rekomenderas längre gående rening än slamavskiljare (>3-log reduktion) för BDT-vatten samt att toalettavfall ska utsorteras. Att uppnå 5-log reduktion kan anses som mycket svårt, kommunala reningsverk har typiskt 2-log reduktion. Anledningen till det högre ställda kravet på enskilda avlopp är att utsläppspunkten inte kan optimeras på samma sätt som för ett reningsverk. Johannishusåsen – bedömning av risken Inom primär zon finns totalt 15 fastigheter med enskilda avloppsanläggningar. Infiltration från de enskilda avloppen ger en diffus belastning på grundvattnet inom Johannishusåsen, vilket också prover på befintligt grundvatten i åsen påvisar. Beroende på typ av anläggning, markförhållanden, belastning m.m. så varierar påverkan. Många anläggningar är utdaterade och inte anlagda enligt god praxis och inte heller tillståndsgivna. Vid inrättande av ett vattenskyddsområde bör bedömningar göras utifrån hög skyddsnivå med avseende på hälsoskydd och miljöskydd. Givet hög skyddsnivå bedömdes 21 av de 26 anläggningarna inom primär och sekundär zon inte uppfylla ställda krav. För de fem anläggningar som klarar ställda krav saknas vatten och avlopp alternativt leds WC-avlopp till en sluten tank. Skillnaden för de fastigheter som anses uppfylla normal skyddsnivå, men inte hög skyddsnivå är att de infiltrerar BDT vatten utan föregående slamavskiljning. Tre fastigheter har lämnat in ny ansökan för vatten och avlopp, se figur 15. -31- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx 25 Antal avlopp 20 15 Godtagbar Bristfällig 10 5 0 Normal skyddsnivå Hög skyddsnivå Figur 15. Antal bristfälliga och godtagbara avloppsanläggningar vid normalrespektive hög skyddsnivå. Utsläppen från de enskilda avloppen kan leda till otjänligt vatten och insjuknande för dricksvattenkonsumenterna. Teknisk barriär, förutom uppehållstid i marken, finns i dagsläget i Karlskrona vattenverk i form av UV-filter. UV-filter är mycket effektivt mot bakterier och parasiter medan vissa typer av virus knappt påverkas av bestrålningen. Då virus är små och många är dessutom långlivade finns det även viss risk att överföringsledningen till vattenverket kan bli en potentiell framtida riskkälla om den blir ”infekterad” med virus. Studier från tidigare sjukdomsutbrott visar på att den absoluta majoriteten av alla smittotillfällen till följd av dricksvatten av undermålig kvalitet har berott på avloppsvatten som kommit i kontakt med dricksvattnet/ råvattnet. Därför är vikten av att vara restriktiv gällande enskilda avlopp på åsen, med hänseende till mikrobiologiska sjukdomsutbrott, hög. I de mätningar som gjorts i privata brunnar kan konstateras att merparten av brunnarna är påverkade under mätåren 2003-2006 och 2013-2014. Om påverkan sker från enskilda avlopp eller från gödsling går inte att slå fast utifrån detta. De mätningar som är gjorda i uttagsbrunnarna indikerar en betydligt bättre vattenkvalitet med avseende på mikrobiologisk förekomst. Enstaka odlingsbara bakterier har påvisats. I tre uttagsbrunnar i Hillerslätt södra överskreds gränsen för antal mikroorganismer vid 22˚C/2 dygn och koliform bakterie detekterades i brunn 9703b under mätåren 2005-2008, se figur 16 och 17. -32- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx Figur 16. Enskilda avlopp samt uttagsbrunnar i Hillerslätt. Mätår 2003-06. Skyddsavstånd om 40 m runt uttagsbrunnarna. -33- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx Figur 17. Enskilda avlopp samt uttagsbrunnar i Vång. Mätår 2003-06. Obs placering. Skyddsavstånd om 40 m runt uttagsbrunnarna. Inom Hillerslätt norra och södra gjordes 2-4 analyser av mikrobiologisk förekomst under 2013. Även då påvisades enstaka odlingsbara bakterier vid ett eller två tillfällen i alla brunnar utom två där ingen förekomst fanns (B9701 och B9703). I B0334 uppmättes den högsta förekomsten, 50 cfu/ml och där fanns mikroorganismer vid tre av fyra analyser. Inom Vång analyserade -34- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx mikrobiologisk förekoms en gång per brunn under 2014 och i hälften av brunnarna dektetkerades 1-3 cfu/ml, i övriga fanns inget. Beräknade transporthastigheter visar att inga enskilda avlopp inom Hillerslätt uppfyller 2-3 månaders uppehållstid, se bilaga 7B. Uppehållstiden varierar mellan 5 dagar till 3 veckor för de enskilda avloppen inom Hillerslätt vilket är avsevärt kortare än de rekomenderade 2-3 månaders uppehållstid. Marken vid Vång har betydligt lägre transporthastigheter, vilket medför att samtliga enskilda avloppsanläggningar inom primär och sekundär zon vid Vång har uppehållstider längre än 3 månader. Fortsatt arbete bör åtminstonne säkerställa 50 m skyddsavstånd, vilket är i linje med tidigare resonemang gällande mikrobiologiska risker. Johannishusåsen – ätgärdsförslag Risken avseende enskilda avlopp bedöms som hög och åtgärder bedöms som nödvändiga för att erhålla en acceptabel risk. Primärt bör inte avloppsvatten tillåtas infiltrera marken inom primär zon. Vanligtvis kopplas fastigheterna på det kommunala avloppsnätet. Detta är dock förenat med stora kostnader. Minireningsverk reducerar framförallt fosfor och organiskt material, samt till viss del kväve. Reduktionen av patogener är mer osäker och efterbehandling är i de flesta fall motiverad. Alternativa lösningar som kan vara aktuella är: Lokalt reningsverk/minireningsverk+efterpolering (kan minst garantera badvattenkvalitet på utgående vatten) Våtmarksfilter Infiltration av förbehandlat avloppsvatten på områden som inte är känsliga för vattenförsörjningen. 4.1.4 Djurhållning samt jord- och skogsbruk - växtnäringsämnen Allmänt Sjukdomsutbrott till följd av gödsling är ovanliga men förekommer, exempelvis Walkerton, 2000. För att ett sjukdomsutbrott ska ske till följd av gödsling bedöms att det krävs ett händelseförlopp som inkluderar haverier i fler än en av de existerande barriärerna. Miljö- och konsumentnämnden har gjort bedömningen att primär och sekundär zon i vattenskyddsområden, som definieras som känsliga områden enligt Statens Jordbruksverks föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, kan likställas (Bäckström et al, 2013). Det finns verksamma metoder för att få ner antalet infektiösa mikroorganismer i gödsel. Saker som kan påverka är bland annat hur man sprider gödsel och upphållstid innan gödsel sprids på jordbruksmark Ottosson (2012) slår fast att behandling av gödsel kan vara nödvändigt om det finns risk för ett patogener i -35- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx dricksvattnet härlett till gödsling. Reduktion av mikrobiologiska föroreningar sker i gödseluppsamlingen, innan det sprids ut på åkrarna, varför lagringstiden är en viktig parameter för att få ner antalet patogener. Studier visar att det för 1 log reduktion (90 %) krävs dagar till veckor för bakterier, veckor till månader för virus och månader till år för parasitägg. Rötning/kompostering av gödsel är en annan verksam åtgärd för att reducera antalet organismer. Det har också betydelse vilken djurhållning som sker inom området. Vissa patogener är typiska för vissa djurbestånd. Det är till exempel klarlagt att kalvar upp till sex veckors ålder i mycket högre grad är infekterade av Cryptosporidium parvum och EHEC än äldre djur. Johannishusåsen – bedömning av risken Inom skyddsområdet bedrivs jordbruk. De största riskerna bedöms utgöras av läckage av växtnäringsämnen till grundvattnet antingen under längre tid som en punktkälla från t.ex. en gödselstad, eller inom en kort tidsperiod, men mer diffust över ett större område (till exempel kopplad till sådd under våren). Stora mängder gödsel antas spridas eftersom en betydande del av primär zon nyttjas som jordbruksmark varför en låg koncentration av patogener i gödsel ändå kan påverka grundvattnet negativt. I anslutning till öppet vatten som indirekt påverkar grundvattnet så kan även betande djur vara en källa till föroreningar, detta bör särskilt beaktas då uttagsbrunnar ligger nära nedströms öppet vatten. Som tidigare nämnts erhålls en god reduktion av patogener av det infiltrerade ytvattnet då avstånden till brunnarna är långa samt att uppehållstiderna generellt överskrider 14 dygn. Vad gäller patogener från gödsling är det mer osäkert då tidigare redovisade sträckor/uppehållstid nödvändigtvis inte gäller för gödsling och jordbruk. Som Engblom och Lundh’s studie visar så kan risken påtagligt minskas om ett minsta avstånd på 40 m mellan närmaste punkt för gödsling/djurhållning och uttagsbrunn samt minst 14 dygns uppehållstid kan säkerställas. Konsekvenserna skulle kunna bli stora, varför det finns skäl att reglera användningen inom vattenskyddsområdet. Bedömning av vilka typer och mängder av kvävehaltiga gödselmedel som kan tillåtas inom vattenskyddsområdet bör göras med utgångspunkt från markens lättgenomsläpplighet och innehållet av nitrat i vattentäktens vatten. Av smittskyddsskäl bör normalt aldrig organiskt gödsel och slam från reningsverk tillåtas inom primär skyddszon. Förutsatt att platsspecifika förutsättningar beaktas samt att tillstånd till gödselspridning sker med villkor som begränsar risken för spridningar av kan det även vara möjligt att till viss del sprida organiskt gödsel. Johannishusåsen – ätgärdsförslag Risken med gödsling inom primär zon bedöms som hög och åtgärder är nödvändiga för att erhålla en acceptabel risk. De åtgärder som föreslås är -36- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx utformade för få ner risken så lågt som möjligt utan att inskränka onödigt mycket i befintlig verksamhet. Gödsling inom primär zon ska vara tillståndspliktig. Där uppehållstiderna är som kortast invid uttagsbrunnarna ska det vara förbud mot gödsling. Hillerslätt norr är i detta hänseende extra känsligt. Genomsnittliga uppehållstider för infiltrerade vattnet uppgår till 19 dygn, medan spårämnesförsöken visade på uppehållstider så låga som 5 dygn. Jämförelsevis har Vång norra en genomsnittlig uppehållstid på 110 dygn, och som kortast 55 dygn. Beräknade uppehållstider för respektive uttagsområde finns i Bilaga 7B. Kan man säkerställa uppehållstider som är längre än 40-60 dygn erhålls en mycket hög reningseffekt, medan 14 dygns uppehållstid är tillräcklig för att klassas som en mikrobiologisk barriär. Ändring av befintlig verksamhetsinriktning kräver tillstånd. Spridning av organiskt gödsel får inte spridas på mark som är vattenmättad eller översvämmad, inte heller ske på frusen eller snötäckt mark. Betande djur i direkt anslutning till öppet vatten som kan påverka grundvattenkvaliteten förbjuds. Utöver här föreslagna åtgärder finns ett antal generella, och platsspecifika bestämmelser för gödselspridning som är viktiga att de följs. För Blekinge gäller bland annat att gödsel som sprids på obevuxen mark ska brukas ner inom fyra timmar. 4.1.5 Jord- och skogsbruk - Kemiska bekämpningsmedel Omfattningen av användning av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområdet är inte fullständigt utredd. Sannolikheten för att bekämpningsmedel används och även fortsättningsvis skulle användas inom området om inte detta regleras bedöms dock som relativt stor. En risk vid användning av bekämpningsmedel på lättgenomsläpplig mark är att bekämpningsmedlet kan infiltrera genom marklagren och nå grundvattnet. Denna risk finns både vid ordinär användning av lättrörliga och persistenta bekämpningsmedel, och om större spill uppstår vid ett olyckstillfälle. För dricksvatten är gränsvärdet på halten bekämpningsmedel 0,1 μg/l (av varje enskilt bekämpningsmedel som påvisas och kvantifieras i ett prov). Analyser av bekämpningsmedel har gjorts utan att i dagsläget påvisar förekomst av bekämpningsmedel. 2005 analyserades RB 0318 inom Hillerslätt norra RB 0308 och RB 0311 inom Vång norra samt RB 0302 inom Vång södra 2014 analyserades ytterligare fyra brunnar RB 0320 inom Hillerslätt norra och RB0316 inom Hillerslätt södra RB 0311 inom Vång norra och RB 0325 inom Vång södra -37- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx Förekomst av bekämpningsmedel i dricksvatten är ur folkhälsosynpunkt förenat med stora risker. Konsekvenserna skulle därför bli stora, varför det finns skäl att reglera användningen inom vattenskyddsområdet. Bedömningen av vilka kemiska bekämpningsmedel som är lämpliga för användning inom vattenskyddsområdet bör ske enligt gällande riktlinjer från Kemikalieinspektionen. Kemisk bekämpning bör aldrig tillåtas inom primär skyddszon, i enlighet med försiktighetsprincipen och Naturvårdsverkets allmänna råd. 4.2 Medelstor risk Nedanstående risker bedöms som måttliga. Konsekvenserna i varje enskilt fall varierar beroende på omfattning och förutsättningar men det kan antas att dessa verksamheter kan förekomma relativt ofta. Täktverksamhet och markarbeten bör regleras inom primär och sekundär zon. 4.2.1 Vägdagvatten I kapitel 4.1.1 beskrivs exempel på åtgärder för att minska påverkan på vattentäkten via transport av föroreningar via vägdagvattenavledningen vid en olycka. När det gäller generella risker från vägdagvatten bedöms dessa som relativt små då omfattning och volym av avledning av vägdagvatten till grundvattnet bedöms som liten. I samband med nyanläggning eller ombyggnad av vägar inom primär och sekundär zon finns det dock skäl att kräva styrd avledning av vägdagvatten, varför detta bör regleras med föreskrift. Det sker ingen kemisk halkbekämpning av vägen idag men om detta skulle kunna bli aktuellt i framtiden. Spårämnesförsöken visar på relativt liten påverkan på grundvattnet men erfarenheter från verkligheten visas att vägsalt och dylikt kan ha betydande påverkan på dricksvattenkvaliteten i närliggande grundvattentäkter. Detta bör därför regleras med föreskrift. 4.2.2 Enskilda avlopp inom sekundär och tertiär zon Utsläpp från enskilda avlopp inom sekundär och tertiär zon antas förekomma i ungefär samma omfattning som i primär zon. Spridningsvägarna till brunnarna är dock längre varför större dispersion sker och koncentrationen av bakterier lägre. Därmed antas konsekvenserna av infiltrerat avloppsvatten från sekundär och tertiär zon bli mindre allvarliga. De är dock tillräckligt allvarliga för att behöva regleras i föreskrifterna. 4.2.3 Brunnar, energianläggningar / värmepumpar Med den anläggningsteknik som finns idag är risken liten för att bergvärmeanläggningar och bergborrade dricksvattenbrunnar ska påverka vattentäkten. Vattnet i täkten kan dock bli grumligt beroende på att tryckluften vid borrningen går ut i jordlagren eller sprickzonerna och det finns risk för ökad kontakt mellan olika vattenförande lager. -38- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx Risken med energianläggningar är i sig liten på grund av dagens köldbärarvätskors måttligt miljöfarliga egenskaper. Schaktningsarbeten, borrning och sprängning samt återfyllnad med jordmassor kan dock medföra påverkan på grundvatten. Olyckor som kan innebära läckage av oljor och drivmedel från arbetsmaskiner är dock den största risken. Inom tillrinningsområdet finns åtminstone tre kända berg-/jordvärmeanläggningar för bostadsuppvärmning och två brunnar som är enskilda vattentäkter. Vid installation av energianläggningar är det lämpligt att ställa krav på utförandet, köldbärarvätska etc. kan kontrolleras, varför tillståndplikt inom primär zon anses lämpligt. 4.2.4 Djurhållning samt jord- och skogsbruk -arbetsmaskiner De största riskerna bedöms utgöras av läckage vid påfyllning av bränsle eller läckande tankar samt olyckor där drivmedel och hydraulolja kan läcka ut och spridas vidare till vattentäkten. Storleken av konsekvenserna beror på storleken av ett utsläpp, närheten till grundvatten, markens genomsläpplighet m.m. Vid ett värsta scenario kan konsekvenserna bli stora varför det finns ett behov av att reglera både lagring av drivmedel och uppställning av arbetsfordon. Insamlingskärl under uppställda arbetsmaskiner ska användas. 4.2.5 Markarbeten och täktverksamhet Husbehovstäkter kräver inte tillstånd enligt med miljöbalken. Riskerna med täkter och andra markarbeten utgörs främst av läckage av drivmedel från arbetsmaskiner och att det skyddande jordlagret minskar. Markarbeten som schaktning, grävning och sprängning kan innebära risker – om än oftare mer kortsiktiga – av samma skäl som anges för täktverksamhet. Inom avrinningsområdet förekommer endast en täkt för husbehov. Sannolikheten för framtida etablering av täktverksamhet är svår att bedöma. Risken bedöms som måttlig eftersom konsekvenserna av täktverksamhet framförallt i vattentäktens närområde kan vara stora. Med tank på det ringa avståndet till vattentäkten bör verksamheten regleras. 4.2.6 Förorenad mark Sannolikheten för påverkan på vattenkvaliteten från de förorenade markområdena inom avrinningsområdet bedöms som liten. Konsekvenserna kan dock bli omfattande. Utvecklingen för förorenade områden inom primär och sekundär zon bör följas upp och bevakas. Nuvarande inriktning på den plantskolan/handelsträdgården i Vång bedöms inte utgöra någon påtaglig risk i nuvarande omfattning. -39- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx 4.2.7 Transformatorer I vilken omfattning PCB-haltig olja kan finnas inom området är i dagsläget inte utrett. Konsekvenserna av oljeläckage, särskilt av PCB-haltig olja, bedöms som relativt stora. Sannolikheten för läckage är inte utredd, men bedöms vara liten sedd över en längre tidshorisont. Sammantaget bedöms risken med transformatorer och oljeläckage som relativt stor och det rekommenderas därför att reglera riskerna för påverkan på vattenkvaliteten från läckage från transformatorstationer. 4.2.8 Uppställning av fordon samt fordonstvätt Uppställning/parkering av fordon kan innebära risker för främst läckage av drivmedel. Mängderna som kan antas kunna läcka från t.ex. en personbil bedöms dock som mindre än för arbetsfordon. Avfettningsmedel m.m. som används vid fordonstvätt kan innehålla ämnen med egenskaper med negativa effekter på hälsa och miljö och kan därtill vara persistenta (motstå nedbrytning) och bioackumulerbara (ansamlas i levande organismer). Att generellt reglera parkering av personbilar inom området innebär en stor inskränkning för de boende i området i relation till risken som uppställning av fordon utgör varför detta inte bedöms befogat. Uppställda fordon/maskiner ska ha uppsamlingskärl under sig för att undvika oljeläckage. Fordonstvätt med avfettningsmedel och liknande produkter antas förekomma i nuläget. Även om påverkan från en enskild fordonstvätt är marginell bedöms den sammanlagda effekten av fordonstvätt med avfettningsmedel, eller liknande produkter, över lång tid kunna vara så stor att en reglering är befogad inom primär och sekundär zon. Vidare är det av högsta vikt att information gällande förbud mot fordonstvätt når fastighetsägarna samt att det säkerställs att nya fastighetsägare inom vattenskyddsområdet tar del av restriktionerna vid ett ägarskifte. 4.3 Liten risk 4.3.1 Användning av hushålls och trädgårdskemikalier Den icke yrkesmässiga användningen av hushålls- och trädgårdskemikalier bedöms inte vara av särskilt stor omfattning inom området då det är glest bebyggt. Riskerna bedöms som inte helt obetydliga, men relativt små. Reglering av normal användning av kemikalier till husbehov bedöms därför inte befogat, annat än vad som anges under 4.2.8 Uppställning av fordon samt fordonstvätt. -40- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx 4.3.2 Hushållsavfall och annat avfall Förekomsten av upplag av hushållsavfall inom området är inte känd, men sannolikheten för att dessa förekommer eller kan uppstå i framtiden bedöms som medelstor. Om påverkan på vattenkvaliteten skulle uppkomma till följd av avfall måste omfattningen vara stor. Risker för framtida avfallsupplag inom området är svåra att bedöma, men bör inte få förekomma inom primär eller sekundär zon eftersom avfallsupplag kan utgöra en risk genom utläckage av föroreningar. 4.3.3 Övrig miljöfarlig verksamhet Vad som är miljöfarlig verksamhet anges i miljöbalken och regleras genom anmälan eller prövning enligt miljöbalken. Idag förekommer inte miljöfarlig verksamhet inom vattenskyddsområdet bortsett från jordbruk. Etablering av miljöfarlig verksamhet inom vattenskyddsområdet kan vara olämplig och beroende på typ av verksamhet medföra stora risker och behöver därför regleras. -41- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx 5 ÅTGÄRDSFÖRSLAG OCH KOSTNADER Vid beaktande av risker för sjukdomsutbrott/dödsfall till följd av undermålig vattenkvalitet går det inte att endast beskriva konsekvenserna i monetära termer kopplade till en eller flera individers påverkan. Ett skadat anseende kan kosta stora belopp, och drabba hela regionen. Vad gäller dricksvattenförsörjning kan också konsekvenserna bli mer långtgående då ofta ett helt samhälle konsumerar samma produkt och blir således särskilt sårbara. Vid ett omfattande sjukdomsutbrott kan det drabba kritiska samhällsfunktioner såsom sjukhus m.m. Ett sjukdomsutbrott till följd av undermålig vattenkvalitet resulterar oftast i ett par dagars arbetsfrånvaro och leder sällan till allvarligare komplikationer. Det är dock inget man kan ta för givet. De beräknade samhällskostnaderna varierar stort mellan olika sjukdomsutbrott men de analyser som gjorts visar entydigt på stora kostnader. När Östersunds kommun drabbades av ett vattenburet utbrott 2010/2011 av Cryptosporidium hominis resulterade det i ca 27 000 sjukdomsfall, vilket motsvarar 45 % av de anslutna till den drabbade anläggningen. Samhällskostnaderna för detta beräknades till 220 miljoner kronor. 2004 drabbades Bergen av ett sjukdomsutbrott orsakad av parasiten Giardia i dricksvattnet, vilket resulterade i ca 2500–6000 sjukdomsfall. Uppskattade kostnader beräknades till 47 miljoner norska kronor. Kostnader kopplade till riskerna vid Johannishusåsen berör inte bara ett sjukdomsutbrott. Vattentäkten kan slås ut till följd av en enskild olycka eller ett händelseförlopp. Det kan handla om en gradvis försämring av kvaliteten på råvattnet till följd av besprutning på åkermark, eller en olycka som involverar kemikalier. Det kan också ske en mindre allvarlig påverkan på råvattnet som leder till att man i vattenverket behöver förändra processen med ökad kemikaliedosering eller högre effekt på UV exempelvis. Johannishusåsen är den enda kvarvarande större grusåsen inom Karlskronas omgivningar, varför ett likvärdigt alternativ om vattentäkten slås ut saknas. Att ersätta vattentäkten med en ytvattentäkt och bearbeta vattnet till samma standard är förenat med mycket stora kostnader. 5.1 Åtgärdsförslag och kostnadsbedömning Baserat på riskmatrisen i kapitel 4 krävs åtgärder för att vissa identifierade risker ska bedömas som acceptabla. Många av de identifierade riskerna kan hanteras genom förbud eller reglering av verksamheter vilket kan innebära förhöjda kostnader, men inte alltid. Vissa åtgärder får också ett genomslag på -42- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx fler än en identifierad risk. Åtgärderna ska ta ner riskerna till acceptabla nivåer med största kostnadseffektivitet och vara långsiktigt hållbara, d.v.s. erforderligt skydd/risknivå över längre tid. I tabell 7 illustreras åtgärdsförslag med tillhörande kostnad och bedömd förändring av sannolikheten och konsekvensen. Tabell 7. Åtgärdsförslag Nr Påverkan vid vattentäkt från: Åtgärd Kostnad Sannolikhet Konsekvens Riskvärdering Täta diken Mycket hög S2 K2 Hastighetsreglering Låg K4 1 Vägtrafik - olyckor Olycka med läckage S2 S2 Tillsyn & Information, vattentäkt Låg S2 K4 Avkörningsskydd Hög S1 K3 Reglering vid entreprenadverksamhet Låg S2 K2 Vinterväghållning, ej saltning. Låg S3 K2 Täta diken Mycket hög S1 2 Vägdagvatten Kontinuerlig tillförsel av tungmetaller/kemikalier som försämrar vattenkvaliteten. Vägsalt. S3 3 Lagring av petroleumprodukter i cisterner Läckage från cistern Förbud mot petroleumförvaring Låg Utförandekrav vid nyinstallation Låg S1 5a Enskilda avlopp inom primär zon Patogener som når grundvattnet och uttagsbrunnarna Patogener som når grundvattnet och uttagsbrunnarna Bortförande av avloppsvattnet, Hillerslätt Hög S2 K1 Slutna tankar för avloppsvattnet Låg S2 K2 Minireningsverk+UV Hög S2 K1 Lös in kritiska fastigheter Hög S2 K2 Uppgradera till hög standard Hög S2 K3 Uppgradera till gällande standard Låg S2 S3 6 Användning av hushålls och trädgårdskemikalier Kemikalier som infiltrerar grundvattnet Tillsyn & Information, vattentäkt Låg S1 Uppsamlingskär under uppställda fordon Låg S3 K2 Förbud mot fordonstvätt Låg S2 K2 Tillsyn & Information, vattentäkt Låg S3 Låg S2 Förbud, bekämpningsmedel Låg S1 Djurhållning samt jord- och skogsbruk 9 bekämpningsmedel Patogener som når grundvattnet och uttagsbrunnarna 11 Djurhållning samt jord- och skogsbruk Oljeläckage Minskad omättad zon, olycka med oljeläckage Kompostering gödsling S2 K3 40 m skyddsavstånd till uttagsbrunn S1 Oljeläckage Låg S1 K3 Tillsyn & Information, vattentäkt Låg S1 K3 Tillsyn & Information, vattentäkt Låg S1 S3 Etablering miljöfarlig verksamhet S1 S1 ●→● ●→● ●→● Riskklass 3 ●→● Riskklass 3 ●→● ●→● ●→● Riskklass 2 ●→● ●→● K2 Riskklass 2 K3 Riskklass 2 K3 Riskklass 2 ●→● ●→● ●→● ●→● K2 K1 Riskklass 1 ●→● K1 S1 -43- ●→● K2 S1 S1 Riskklass 2 K1 S1 Förbjud nyetablering miljöfarlig verksamhet Låg K2 ●→● K1 S1 15 Övrig miljöfarlig verksamhet Riskklass 1 K3 Förbud lagring av drivmedel. Ersätt transformatorstaioner med PCB-olja Hög Flytta transformatorstationer utanför primär Hög skyddszon K2 K2 S2 Låg Riskklass 2 K3 K1 Tillsyn & Information, vattentäkt K2 K3 S3 14 Transformatorer ●→● ●→● ●→● ●→● ●→● K3 S1 13 Förorenad mark ●→● K2 Förbud gödsling inom primär zon 12 Markarbeten och täktverksamhet Riskklass 3 K2 S4 Djurhållning samt jord- och skogsbruk 10 växtnäringsämnen K3 ●→● K2 S2 Tillsyn & Information, vattentäkt Riskklass 2 K2 S3 8 Hushållsavfall och annat avfall K3 K1 S2 7 Uppställning av fordon samt fordonstvätt Riskklass 3 K3 S4 5b Enskilda avlopp inom sekundär och tertiär zon K4 K4 S2 Riskklass 2 ●→● ●→● ●→● K1 S1 Riskklass 3 ●→● ●→● ●→● ●→● K2 S2 4 Energianläggningar/värmepumpar Olycka vid nyanläggning K4 Riskklass 1 ●→● 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx Kostnadsbedömningar i tabell 7 har gjorts utifrån intervall angivna i tabell 8. Angivna kostnader tar inte hänsyn till eventuellt fördyrande kostnader för verksamhetsutövare och driftkostnader i framtiden. Tabell 8. Kostnadsindelning för övervägda åtgärder. Kostnad Tkr Låg 0-500 Mellan 500-2000 Hög 2000-5000 Mycket hög 5000- Kalmar 2015- VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB Åsa Blixte Anna Bellner -44- Olle Eidem 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx KÄLLFÖRTECKNING Bartram J, Corrales L, Davison A, Deere D, Drury D, Gordon B, Howard G, Rinehold A, Stevens M. (2009). Water safety plan manual: step-by-step risk management for drinking-water suppliers. World Health Organization. Geneva. [Publikation]. Bäckström, M. Jönsson., Mäki, A., Sjöstrand, A., Wikström, A. (2013). Metoder för att förhindra mikrobiell avloppspåverkan på råvatten. [Rapport]. Svenskt Vatten Nr 2013-22. Berggren Kleja, D., Johansson, P., Skarbinski, J., Gustafsson, J. (2009). Reduktion av naturligt organsikt material och mikroorganismer i konstgjord grundvattenbildning – Del 2: Försök i kolonn- och pilotskala med natursand och järnoxidtäckt olivinsand. [Rapport]. Svenskt Vatten Utveckling Nr 200906. Engblom, K., Lundh, M. (2006). Mikrobiologisk barriärverkan vid konstgjord grundvattenbildning. [Rapport]. VA-Forsk rapport Nr 2006-10. Friberg, J., Rosén, L., Bergstedt, O., Larsson, B. (2010). Säkrare dricksvattenförsörjning – motverka föroreningsrisker inom avrinningsområden. [Rapport]. Svenskt Vatten Nr 2010-07 Havs- och vattenmyndigheten. (2013). Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggninar, Bilaga 2: Funktionskrav för Små Avlopp – Underlag för beslut om krav på reduktions- och utsläppsnivåer av fekala mikroorganismer från små avloppsanläggningar. [Rapport]. Tillgänglig: www.havochvatten.se > Våra vatten, fiske och fritid > Avlopp > Regeringsuppdrag om enskilda avlopp (2014-04-11). Lindhe, A. (2010). Riskanalys – från råvatten till kran. [Rapport]. Svenskt Vatten Nr 2010-08. Livsmedelverket. (2007). Risk och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. [Elektronisk]. Tillgänglig: www.slv.se > Rapporter > Rapportserien 1994 – 2013 (2013-12-09). Lundh, M., Holmström, E., Långmark, J., Rydberg, H. (2006). Reduktion av naturligt organiskt material och mikroorganismer i konstgjord grundvattenbildning – Del 1: Kolonnförsök med natursand ifrån Gråbo. [Rapport]. VA-Forskrapport Nr 2006-19. Naturvårdsverket. (2003). Vattenskyddsområde – Handbok med allmänna råd. [Elektronisk]. Tillgänglig: www.naturvardsverket.se > Om Naturvårdsvket > Publikationer. (2013-12-09). -45- 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx Naturvårdsverket. (2010). Handbok om vattenskyddsområde. [Elektronisk]. Tillgänglig: www.naturvardsverket.se > Om naturvårdsverket > Publikationer (2013-12-09). R Ottosson, J., Sveriges Lantbruksuniversitet, Sverige veterinärmedicinska anstalt (2012). Dricksvatten och mikrobiologiska risker från lantbrukens djur. [Rapport]. R Ottosson, J., Sveriges Lantbruksuniversitet, Sverige veterinärmedicinska anstalt. Dricksvatten och mikrobiologiska risker från lantbrukens djur. [PPT]. Tillgänglig: www.lrf.se > Medlem>Politik & Påverkan > Miljö & Vatten > Aktuella frågor > Påverkar lantbrukets djur dricksvattnet (2013-11-08). SGU. (2013). Hur smakar vattnet? [Elektronisk]. Tillgänglig: www.sgu.se > Mer om geologi > Vår geologiska vardag > Hur smakar vattnet? (2013-12-09). SGU. (2015). Brunnsarkivet [Elektronisk]. Tillgänglig: www.sgu.se > Kartvisaren > Brunnar (2015-06-05). WSP. (2014). Inventering enskilda avlopp Johannishusåsen.[Rapport]. -46- Johannishusåsen riskinventering 150803.docx 2015-08-03 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx Bilaga 7A Enskilda avlopp Fastighet Primär zon Hillerslätt 1:13 Hillerslätt 1:2 Hillerslätt 1:9 Hillerslätt 1:4 Johannishus 13:1 Hillerslätt 1:5 Hillerslätt 1:19 Hillerslätt 1:17 Hillerslätt 1:15 Hillerslätt 1:10 Hillerslätt 1:14 Hillerslätt 1:20 Johannishus 1:38 Johannishus 1:5 Johannishus1:2 Adress Gunnetorpsvägen 1, 370 33 Tving Gunnetorpsvägen 2, 370 33 Tving Gunnetorpsvägen 5, 370 33 Tving Tvingvägen 61, 370 33 Tving Tvingvägen 58, 372 95 Johannishus Hillerslättsvägen 1, 372 95 Johannishus Hillerslättsvägen 5, 372 95 Johannishus Hillerslättsvägen 7, 372 95 Johannishus Hillerslättsvägen 9, 372 95 Johannishus Hillerslättsvägen 11, 372 95 Johannishus Hillerslättsvägen 13, 372 95 Johannishus Hillerslättsvägen 8, 372 95 Johannishus Tvingvägen 56, 372 95 Johannishus Tvingvägen 51, 372 95 Johannishus Tvingvägen 53 372 95 Johannishus Sekundär zon Hillerslätt 1:18 Vång 15:8 Vång 15:7 Vång 15:6 Vång 15:9 Johannishus 1:2 Vång 15:3 Vång 15:2 Vång 13:1 Vång 15:10 Vång 15:11 Gunnetorpsvägen 7, 370 33 Tving Västra Vångsvägen 12, 372 95 Johannishus Västra Vångsvägen 10, 372 95 Johannishus Västra Vångsvägen 8, 372 95 Johannishus Västra Vångsvägen 6, 372 95 Johannishus Västra Vångsvägen 2 372 95 Johannishus Västra Vångsvägen 3, 372 95 Johannishus Västra Vångsvägen 5, 372 95 Johannishus Liatorpsvägen 3, 372 95 Johannishus Liatorpsvägen 4, 372 95 Johannishus Liatorpsvägen 6, 372 95 Johannishus Tertiär zon Vång 15:5 Vång 15:4 Västra Vångsvägen 14, 372 95 Johannishus Västra Vångsvägen 16, 372 95 Johannishus Utöver enskilt avlopp Värmepump Värmepump och cistern Värmepump Cistern 2015-08-03 Johannishusåsen riskinventering 150803.docx Brunnar i SGU:s brunnsarkiv 2015‐06‐05 (http://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare‐brunnar‐sv.html) Skyddszon Nr på karta Sekundär 1 Primär Primär Primär Primär 2 3 4 5 Primär 6 Primär 7 Primär 8 Fastighet Adress Användning Borr‐ Total‐ Djup till Vatten‐ datum djup berg mängd Gunnetorpsvägen 7, Enskild vatentäkt; hushåll, maj‐84 60 370 33 Tving fritidshus, mindre lantbruk Hillerslätt 1:9 Gunnetorpsvägen 5, Energibrunn (värme och/eller kyla) 2011 30 Hillerslätt 1:9 Energibrunn (värme och/eller kyla) 2011 47 370 33 Tving Hillerslätt 1:5 feb‐98 17,5 Hillerslättsvägen 1, Annan användning Hillerslätt 1:5 mar‐99 28,5 372 95 Johannishus Hillerslättsvägen 8, Enskild vatentäkt; hushåll, Hillerslätt 1:20 maj‐13 85 372 95 Johannishus fritidshus, mindre lantbruk Tvingvägen 54, Johannishus 1:2 Annan användning feb‐98 17,4 372 95 Johannishus Hillerslätt 1:18 Johannishus 1:2 Tvingvägen 53 eller 51, Annan användning 372 95 Johannishus feb‐98 13,8 4 15 15 >17,5 4 1100 N Lägesfel 6237333 526357 <100m 6237371 6237371 36000 6237248 90000 6236848 300 E 526578 526578 526768 526783 <100m <100m <100m <250m 6236598 526471 <100m >17,4 18000 6236222 526693 <100m >13,8 4800 6235961 526520 <100m Johannishusåsen riskinventering 150803.docx Bilaga 7B 2015-08-03
© Copyright 2024