1. No category

ARBETSMATERIAL 2015-09-23
KARLSKRONA KOMMUN
Vattenskyddsområde för
Johannishusåsen
Förslag till skyddsområde
Kalmar den … 2015
VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB
2015-09-16
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
SAMMANFATTNING
Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och det behöver skyddas för att säkra
en långsiktig tillgång till rent vatten. Inrättande av vattenskyddsområden med
skyddsföreskrifter möjliggör att målsättningen med EU:s och svensk
lagstiftning uppnås, genom att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras, så
att vatten nu och i framtiden kan användas för sitt ändamål.
För att förbättra vattenkvaliteten, minska behov av kemikalier vid rening samt
skapa säkrare dricksvattenförsörjning till invånarna i Karlskrona kommun
framställs konstgjort grundvatten vid Johannishusåsen. Anläggningen har tagits
i drift under 2015. Råvatten tas från Lyckebyån och förbehandlas i Karlskronas
vattenverk innan det pumpas till Johannishusåsen för infiltration. Infiltration
sker via två separata infiltrationsdammar. Via ett antal uttagsbrunnar pumpas
vattnet upp och tillbaka till Lyckeby för fortsatt behandling innan det
distribueras ut till abonnenterna. 2014 var det cirka 48 000 personer anslutna
till vattenverket.
Karlskrona kommun har nu för avsikt att skapa ett relevant vattenskyddsområde för Johannishusåsen, då det är en ny anläggning saknas det äldre
skydd. Inom det tänkta skyddsområdet finns främst bostadsbebyggelse,
jordbruk inriktat på djurhållning och växtodling samt olika natur- och
kulturskyddade områden.
Aktuella delar av åsen ligger I Ronneby kommun, beläget 16-17 km nordväst
om Karlskronas vattenverk i Lyckeby. Föreslaget vattenskyddsområde har en
total area av 4,9 km2 varav 1,2 km2 är sekundär zon och 1,5 km2 är primär zon.
Vid normal drift av anläggningen sker ingen nettotillförsel och inget nettouttag
av vatten ur åsen. I den händelse att Lyckebyån ej kan nyttjas som
infiltrationsvatten, finns det ett grundvattenmagasin som bedöms räcka i minst
två veckor vid normal vattenproduktion om ca 13 000 m3 per dygn.
Grundvattenmagasinet kommer sedan att fyllas på igen när infiltrationen åter är
i drift.
Vid samtliga uttagsbrunnar samt vid infiltrationsbassängerna föreslås vattentäktszoner. Inom dessa områden får endast verksamhet till följd av vattentäkt
ske och marken ska endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Vattentäktszonerna ska vara skyddade mot obehöriga och skyddas på lämpligt sätt.
-1-
Den primära zonen föreslås utgöra det område där uppehållstiden i grundvattenzonen till vattentäktszonens gräns är minst 100 dygn. Eftersom det kan
finnas kommunikation mellan ytvattendragen och åsen föreslås även en
kantzon på 50 meter om respektive sida av ytvattendragen, se plansch 3, i den
primära skyddszonen. De vattendrag som är kulverterade inom åsens centrala
delar bedöms inte behöva ytterligare skydd uppströms. Det vattendrag som
pumpas över mot Listerbyån behöver inte heller ytterligare skydd uppströms.
Den primära skyddszonen ska skyddas mot sådan markanvändning och
verksamheter som kan medföra risk för förorening av grundvattnet.
Den sekundära skyddszonen föreslås sträcka sig så långt ut att uppehållstiden i
grundvattenzonen till vattentäkten beräknas vara minst ett år. Det är relativt
täta moränjordar med lång transporttid, vilket innebär att gränsen för den
sekundära zonen generellt ligger cirka 100-200 meter utanför den primära
gränsen. Även den sekundära skyddszonen bör skyddas mot sådan markanvändning och verksamheter som kan medföra risk för förorening av
grundvattnet.
Resterande av tillrinningsområdet ingår i tertiär skyddszon. I den tertiära zonen
är det av stor vikt att beakta de föroreningar som i ett långt tidsperspektiv kan
påverka vattentäkten.
-2-
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
SAMMANFATTNING
1.1
Bakgrund och motiv........................................................................................... 1
1.2
Johannishusåsen - orientering .......................................................................... 2
1.3
Planbestämmelser............................................................................................. 4
1.3.1 Översiktsplan................................................................................................. 4
1.4
Miljömål ............................................................................................................. 4
1.5
Miljökvalitetsnormer........................................................................................... 5
1.6
Särskilda intressen ............................................................................................ 5
1.7
Vattenbehov ...................................................................................................... 6
1.8
Infiltrationsanläggning Johannishusåsen ........................................................... 8
1.8.1 Behandling i vattenverket ............................................................................ 10
1.8.2 Överföringsledningar ................................................................................... 10
1.8.3 Interna ledningar ......................................................................................... 11
1.8.4 Infiltrationsbassänger vid Vång och Hillerslätt.............................................. 11
1.8.5 Uttagsbrunnar.............................................................................................. 13
2
GEOHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN .......................................................... 14
2.1
Topografi, hydrologi och vegetation................................................................. 14
2.2
Geologi............................................................................................................ 16
2.3
Geohydrologi ................................................................................................... 18
2.4
Grundvattennivåer ........................................................................................... 18
2.4.1 Högsta grundvattenstånd ............................................................................ 22
2.5
Grundvattnets strömningsförhållanden ............................................................ 22
2.5.1 Strömbilder för grundvattnet vid fullskaleförsök ........................................... 22
2.5.2 Uppehållstider för grundvattnet .................................................................... 23
2.5.3 Bortledning ytvatten ..................................................................................... 25
2.6
Vattenbalans ................................................................................................... 26
2.7
Grundvattnets och infiltrationsvattnets kvalitet ................................................. 27
2.7.1 Det naturliga grundvattnets kvalité............................................................... 27
2.7.2 Infiltrationsvattnets kvalité ........................................................................... 29
2.7.3 Grundvattnets vattenkvalité efter infiltration ................................................. 29
2.8
Grundvattentäktens värde ............................................................................... 30
2.8.1 Bakgrund ..................................................................................................... 30
2.8.2 Johannishusåsens värde ............................................................................. 30
2.9
Sårbarhet ........................................................................................................ 30
2015-09-16
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2.9.1
2.9.2
3
3.1
Bakgrund ..................................................................................................... 30
Johannishusåsens sårbarhet ....................................................................... 31
AVGRÄNSNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDET ............................................. 33
Principer för Johannishusåsens avgränsning .................................................. 33
3.2
Beräkning av transporttider och zonindelning .................................................. 34
3.2.1 Primär zon ................................................................................................... 36
3.2.2 Sekundär zon .............................................................................................. 37
3.3
Föreslaget skyddsområde ............................................................................... 38
3.3.1 Vattentäktszon............................................................................................. 38
3.3.2 Primär skyddszon ........................................................................................ 38
3.3.3 Sekundär skyddszon ................................................................................... 40
3.3.4 Tertiär skyddszon ........................................................................................ 40
4
TEKNISKA BARRIÄRER/SKYDDSÅTGÄRDER ................................................. 41
5
ÄGANDERÄTTSFÖRHÅLLANDE INOM FÖRESLAGET SKYDDSOMRÅDE ..... 43
Bilagor
1
SGU Jordartskarta, Johannishus
2
SGU Grundvattenkarta, Johannishus
3A-B
Analysresultat på naturligt grundvatten i åsen
4
Analysresultat på infiltrationsvatten och konstgjort grundvatten
5
Sammanställning uttagsbrunnar
6
Beräkning transporttid
7
Riskinventering med förslag till åtgärder
8
Förteckning över markägare vilkas rätt berörs av upprättat förslag till
skyddsområde (tas fram i samband med ansökan)
Planscher
1.
Strömningsbild naturliga förhållanden, skala 1:15 000
2.
Strömningsbild vid fullskaleförsök, skala 1:15 000
3.
Föreslaget skyddsområde, Karlskrona kommun, skala 1:15 000
(reviderad fastighetskarta tas fram i samband med ansökan)
2015-09-16
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2015-09-16
1
ALLMÄN ORIENTERING
1.1
Bakgrund och motiv
Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och det behöver skyddas för att säkra
en långsiktig tillgång till rent vatten. Inrättandet av ett vattenskyddsområde är
ett sätt att skydda och verka för en hög kvalitet på dricksvattnet. Inrättande av
vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter möjliggör att målsättningen med
EU:s och svensk lagstiftning uppnås, genom att riskfyllda verksamheter och
åtgärder regleras, så att vatten nu och i framtiden kan användas för sitt
ändamål. Vattenskyddsområdet omfattas av både de svenska miljökvalitetsmålen och EU:s vattendirektiv, som säger att alla vattentäkter som försörjer 50
personer eller levererar mer än 10 m3 vatten per dag ska skyddas.
Att införa ett vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter enligt Miljöbalken är
ett av flera verktyg för att uppnå ett långsiktigt vattenskydd. Syftena med
skyddet är att:
• Stärka skyddet för vattenförekomsten.
• Tydliggöra vattenförekomstens och täktens betydelse.
• Informera om allmänt gällande lagkrav på aktsamhet och allmän hänsyn.
• Specificera krav på aktsamhet i form av skyddsföreskrifter inom just detta
vattenskyddsområde.
• Förbättra vattenkvaliteten och minska risken för förorening.
• Identifiera olika intressen som vill använda mark och vatten.
• Använda mark och vatten på bästa sätt.
Med hänsyn till att det aktuella området har stor betydelse för vattenförsörjningen i Karlskrona kommun är det nödvändigt att grundvattentillgången skyddas på ett sådant sätt att utnyttjandet för vattenförsörjningsändamål
inte äventyras. Genom fastställelse av skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter ges möjlighet till ett förbättrat skydd för vattenförekomsten.
För att säkra en hållbar dricksvattenförsörjning till invånarna i Karlskrona
kommun framställs konstgjort grundvatten vid Johannishusåsen. Råvatten tas
från den befintliga ytvattentäkten Lyckebyån och vattnet förbehandlas i
Karlskronas vattenverk i Lyckeby. För ytvattentäkten Lyckebyån finns ett äldre
skydd genom den lokala hälsoskyddsordningen från 1986 och befintligt
skyddsområde för råvattentäkten Lyckebyån är en 200 meter bred zon kring
huvudfåran och dess sjöar längs hela åns sträckning. Arbete pågår nu med att
uppdatera vattenskyddsområdet och föreskrifterna för Karlskronas vattenverk,
varför detta inte omfattas i arbetet med Johannishusåsen. För att stärka skyddet
av Lyckebyåns vatten långsiktigt så har Lessebo, Emmaboda och Karlskrona
kommuner lämnat in en ansökan om vattenskyddsområde för Lyckebyån till
respektive länsstyrelse. I ansökan finns förslag till skyddsområde med
tillhörande skyddsföreskrifter.
-
1 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2015-09-16
Eftersom Johannishusåsen är en ny anläggning saknas det äldre skydd.
Karlskrona kommun har nu för avsikt att skapa ett relevant vattenskyddsområde för Johannishusåsen enligt Miljöbalken och har uppdragit Vatten och
Samhällsteknik att upprätta ett förslag till skyddsområde.
1.2
Johannishusåsen - orientering
I regionen är tillgången på större grusavlagringar mycket begränsad. Den enda
kvarvarande större grusåsen i Karlskronas omgivningar är Johannishusåsen, se
figur 1. Johannishusåsen ligger i Ronneby kommun i Blekinge och är en
rullstensås som bildades när den senaste inlandsisen smälte undan. Aktuella
delar av åsen ligger 16-17 km nordväst om Karlskronas vattenverk.
Figur 1. Översikt över Johannishusåsen. 1
Johannishusåsen utgörs av en serie ryggformade grusavlagringar som ligger i
centrum av en flack nord-sydlig dalgång i berggrunden. Hela åsen har en gång
legat under högsta kustlinjen. Åsen innehåller betydande grustillgångar. Det är
emellertid inte möjligt att idag bryta ut grus i nämnvärd omfattning av hänsyn
till natur- och kulturvärdena, tidigare har det funnits grustäkter.
Åsen höjer sig mjukt i terrängen och slingrar sig fram genom ett bördigt
odlingslandskap. Bygden kring åsen befolkades tidigt och är mycket rik på
fornlämningar. Pågående markanvändning är i princip bostadsbebyggelse,
jordbruk inriktat på djurhållning och växtodling samt olika natur- och
kulturskyddade områden bland annat avsatta för rekreationsändamål.
1
Bild utifrån material från Karlskrona kommun.
-
2 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2015-09-16
Tillrinningsområdet för aktuell sträcka av Johannishusåsens är ca 4,9 km2 och
ligger inom Ronneby kommun, i figur 2 redovisas föreslagen gräns för
skyddsområdet, vilket stämmer väl överens med bedömt tillrinningsområde.
Med tillrinningsområdet avses här det område inom vilket vattnet rör sig till
grundvattenmagasinet och avgränsas av grundvattendelaren. Inom
tillrinningsområdet bor omkring 50-80 personer.
Figur 2. Föreslaget skyddsområde, motsvarande bedömt tillrinningsområde för
aktuell del av Johannishusåsen.
-
3 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
1.3
2015-09-16
Planbestämmelser
Det föreslagna vattenskyddsområdet berör Ronneby kommun. Inga detaljplaner
föreligger för det aktuella området vid Johannishusåsen.
1.3.1
Översiktsplan
Enligt Ronneby kommuns översiktsplan från 2006 finns ekologiskt särskilt
känsliga områden på Johannishusåsen. Området hyser unik flora och fauna
samt är känsligt för igenväxning. I översiktsplanen konstateras även att
området hyser fornlämningar och ett värdefullt kulturlandskap. Om
föreliggande projekt står det: ”Karlskronas möjlighet att använda
Johannishusåsen för råvatteninfiltration är en gemensam fråga med Karlskrona
kommun. Ronneby ställer sig helt positiv till projektet”. I översiktsplanens
konsekvensbeskrivning pekas det bland annat på behovet av inventering av
grundvattenreservoarerna och de eventuella hot som finns mot dem, liksom att
de större vattentäkterna snarast bör få beslutade skyddszoner.
Karlskrona kommun skriver i sin översiktsplan 2030 att de ska arbeta efter
vattenmyndighetens förslag till åtgärdsprogram. Det gäller bland annat att det
ska finnas vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter så att de långsiktigt bibehåller god kemisk och kvantitativ vattenstatus.
1.4
Miljömål
Med anledning av förändringarna i miljömålsystemet har Länsstyrelsen i
Blekinge beslutat att de tidigare regionala miljömålen inte längre gäller. Som
miljömål för Blekinge län gäller de nationella miljökvalitetsmålen med
tillhörande preciseringar och etappmål. Grundvattentillgången berörs däremot
av Ronneby kommuns miljömål för 2014 - 2016 (antagna 30 januari 2014),
inget av målen berör direkt vattenskyddsområdet vid Johannishusåsen.
Däremot berörs vissa av de riskobjekten i riskinventeringen, se bilaga 7. Under
”Giftfri miljö” finns det två etappmål som berör miljöfarliga verksamheter:
• 1.a) 2014, Miljöfarliga verksamheter kartlägger sin hantering av miljö- och
hälsofarliga ämnen.
• 1.b) 2014, Minska användningen av farliga ämnen i verksamheten.
Miljö- och byggnadsnämnden ska ge rådgivning för att minska
användningen av farliga ämnen.
Under ”Ingen övergödning” finns det ett etappmål som berör enskilda avloppsanläggningar:
• 1.c) 2016, Åtgärda bristfälliga enskilda avloppsanläggningar.
Miljö- och byggnadsnämnden ska utöva tillsyn och ställ krav på bristfälliga enskilda avloppsanläggningar
-
4 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
1.5
2015-09-16
Miljökvalitetsnormer
Det finns inga miljökvalitetsnormer 2 för Johannishusåsen inom aktuellt
område 3, den är därmed i nuläget inte klassad som en vattenförekomst.
1.6
Särskilda intressen
Inom föreslaget skyddsområde finns flera områden med höga naturvärden.
Enligt uppgifter från Länsstyrelsen, Naturvårdsverket samt Skogsstyrelsen
finns det inom tillrinningsområdet riksintressen avseende naturvård (Johannishusåsarna–Grindstugan) och kulturmiljövård (Johannishus åsar-VångJohannishus gods) samt ett område som både är naturreservat och Natura
2000-område (Johannishusåsen), se figur 3. Ett flertal rödlistade arter har
anknytning till Natura 2000-områdets ekar. Därutöver finns några mindre
nyckelbiotoper och en sumpskog.
Figur 3. Naturreservat, riksintressen och Natura 2000 inom aktuell del av
Johannishusåsen.
2
Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i 5 kap. Miljöbalken och formuleras som
den status som kan uppnås och vidmakthållas i vattenförekomsten.
3
Enligt vattenkartan hos VISS (Vatten Informations System Sverige), www.viss.lst.se/
-
5 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
1.7
2015-09-16
Vattenbehov
Karlskrona vattenverk försörjer Karlskrona tätort, mindre samhällen och några
offentliga anläggningar. Blekingesjukhuset försörjs normalt delvis från
Karlskrona VV, delvis från Afvelsgärde VV. Sammanlagt var det 2014 cirka
48 000 personer anslutna till vattenverket. För översiktligt verksamhetsområde
se figur 4.
4
Figur 4. Verksamhetsområde för Karlskrona vattenverk i maj 2015 .
Karlskronas vattenverk kan vid haveri eller dylikt på andra vattenverk förse
dessa med vattentankar, men Karlskrona vattenverk har ingen reservvattentäkt. Skulle reservvatten behövas kan vattentankar i första hand hämtas
från Afvelsgärde och Jämjö vattenverk.
4
Bild från Karlskrona kommun, i bilden även Jämjö VV’s område med.
-
6 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2015-09-16
Tillstånd för uttag av råvatten från Lyckebyån vid Karlskrona vattenverk
föreligger enligt AD 27/1967 (Vattendomstolen vid Växjö Tingsrätt 1983). Det
årliga totala råvattenuttaget är normalt mellan 5 700 000 och 6 000 000 m3 per
år vilket motsvarar ett medeluttag på cirka 16 000 m3 per dygn. Av råvattnet
produceras i medeldygn cirka 13 000 m3 per dygn dricksvatten. Skillnaden
mellan råvattenuttag och dricksvattenproduktion utgörs av spolvatten vid
vattenreningsverket, vattnet leds till avlopp.
Karlskrona kommuns uppfattning är att framtida vattenbehov bör kunna öka
med 20 % av totalförbrukningen. Med hänsyn till nuvarande årsförbrukning
kan det framtida råvattenbehovet uppskattas till cirka 7 000 000 m3 per år
(19 000 m3 per dygn). Det pågår kontinuerligt en utbyggnad av det kommunala
dricksvattennätet. Små vattenverk ersätts genom överföring av dricksvatten
från Karlskrona vattenverk. Visionen för Karlskrona kommuns framtida
vattenförsörjning är vattenverk i Karlskrona, Jämjö och Fågelmara, se figur 5.
5
Figur 5. Karlskrona kommuns vision om verksamhetsområde .
5
Bild från Karlskrona kommun, i bilden även Jämjö och Fågelmara VV’s områden med.
-
7 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
1.8
2015-09-16
Infiltrationsanläggning Johannishusåsen
Anläggningen består av två produktionsenheter med vardera ett infiltrationsområde och två uttagsområden, Hillerslätt i norr och Vång i söder, se figur 6.
Johannishusåsens vattentäkt har en vattendom M 3468-09 6 som ger tillstånd att
anlägga och bibehålla infiltrationsbassänger och uttagsbrunnar inom Vång och
Hillerslätt. Domen medger även en pumpstation och överledning i anslutning
till dem tidvis översvämmade ängsmarken väster om infiltrationsområdet i
Vång för att pumpa vatten från dikets lågpunkt till Listerbyån. Domen medger
infiltration av högst 15 000 m3 per dygn i respektive infiltrationsområde och
tillsammans högst 25 000 m3 per dygn dock högst tillsammans 600 000 m3 per
månad. Infiltrationsbassängerna vid Hillerslätt får tillsammans vara cirka 2 500
m2 inom fastigheterna Hillerslätt 1:4 och 1:5 samt vid Vång cirka 2 500 m2
inom fastigheten Johannishus 1:2.
Tillståndet omfattar även uttag av högst 15 000 m3 per dygn ur brunnarna
Ub0318, 0319, 0320, 9701, 9703, 0316, 0327, 0334 och 0335 inom fastigheterna Johannishus 1:2, Hillerslätt 1:4 och 1:5 samt brunnar Ub0302, 0303,
0308, 0309, 0311, 0321, 0323, 0324, 0325 och 0326 inom Johannishus 1:2,
dock högst 450 l/s inom vardera av uttagsområde. Domen medger även att efter
samråd med tillsynsmyndigheten ersätta en brunn, om den blir obrukbar, med
en ny brunn till samma djup och kapacitet inom 30 meter från befintlig brunn.
Nedan beskrivs produktionsanläggningens olika delar men en utförligare
beskrivning finns i tillståndsansökan för vattenverksamheten.
6
Mål nr M 3468-09, meddelad 14 juni 2011, med rättelse 2011-07-11 och M 167-01
-
8 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2015-09-16
Figur 6. Infiltrations- och uttagsområden.
-
9 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
1.8.1
2015-09-16
Behandling i vattenverket
I och med att Johannishusåsen tas i drift har Karlskrona vattenverk byggts om
och processen ser nu ut enligt figur 7. Förbehandlat råvatten renas genom
infiltrationsprocessen, vilket innebär att mängden kemikalier som utnyttjas i
reningsprocessen vid Karlskrona vattenverk kan minskas jämfört med innan.
Figur 7. Schematisk processbeskrivning av Karlskrona vattenverk med infiltrationsanläggningen i Johannishus. 7
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
1.8.2
Vatten tas in från Lyckebyån, finrensas i roterande mikrosil, pH-justeras.
I sandfilter (DynaSandtyp) fälls organiskt material bort genom tillsats av
fällningskemikalie.
Vattnet pumpas till Johannishusåsen där det infiltreras ner i åsmaterialet.
I åsen sker naturliga reningsprocesser samt temperaturutjämning.
Efter ca en månads i åsen pumpas vattnet upp och tillbaka till Lyckeby.
I oxidationsbassänger oxideras järn och mangan som avskiljs på sandfilter.
I kolfilter reduceras eventuella smak- och luktämnen.
Innan distribution till kunderna UV-behandlas dricksvattnet som skydd
mot mikroorganismer.
Överföringsledningar
Överföringsledningarna för förbehandlat råvatten från Karlskrona vattenverk
till Johannishusåsen respektive för upptaget grundvatten från Johannishusåsen
till Karlskrona vattenverk har dimensionerats för ett volymflöde av 25 000 m3
per dygn. Ledningsdimensionen är 600 mm vardera för råvatten- respektive
grundvattenledningen. Ledningsdragningen presenteras i figur 8.
Vid Nättrabyån finns en tryckstegringsstation för höjning av trycket på
förbehandlat råvatten från vattenverket mot Johannishusåsen. Utrustningen har
installerats i en byggnad i anslutning till ån.
7
Bild från Karlskrona kommun
-
10 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2015-09-16
Figur 8. Sträckning av överföringsledningar till och från Johannishusåsen.
1.8.3
8
Interna ledningar
För att fördela vattnet till infiltrationsbassängerna finns fördelningsledningar
från överföringsledningen för råvatten från Karlskrona vattenverk, se figur 9.
En första avgrening finns vid Vång för matning in mot Vångs infiltrationsområde och med fördelning till respektive infiltrationsbassäng. Vid Hillerslätt
ansluter överföringsledningen direkt in till infiltrationsområdet med
avgreningar till respektive infiltrationsbassäng. Från Hillerslätt finns en
samlingsledning ner mot Vång parallellt med råvattenledningen. Uttagsbrunnarna har anslutits till en lågreservoar vid Vång med tryckstegring för
överföring av grundvatten till Karlskrona vattenverk.
1.8.4
Infiltrationsbassänger vid Vång och Hillerslätt
Infiltrationsanläggningarna har dimensionerats för infiltration av 25 000 m3
förbehandlat råvatten per dygn. Bassängantal och storlek har valts så att alltid
en bassäng vid vardera infiltrationslokalen kan vara avställd för renovering och
underhåll. Bassängernas placering visas i figur 10.
8
Bild från Teknisk beskrivning av vattenverksamhet vid Johannishusåsen. SWECO Malmö 2009-06-26
-
11 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2015-09-16
Bassängarean är i både Vång och Hillerslätt cirka 2 500 m2, bassängdjup ca 0,8
m. Vid Vång finns även en servicebyggnad med tryckstegringsstation samt en
radiomast för kommunikation med Karlskrona vattenverk. Totala ytan för
infiltrationsanläggningarna, inklusive bassänger, vägar och arbetsytor samt
omgivande jordvallar och vegetationsridåer, uppgår vid Vång till cirka 2,5
hektar och vid Hillerslätt till cirka 1,5 hektar. Runt infiltrationsanläggningarna
finns stängsel med låsbara grindar för att förhindra tillträde för obehöriga.
Figur 9. Sträckning av interna ledningar inom Johannishusåsen.
dess ledning till lågreservoar är ej redovisade.
9
9
Uttagsbrunnar och
Bild från Teknisk beskrivning av vattenverksamhet vid Johannishusåsen. SWECO Malmö 2009-06-26
-
12 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2015-09-16
Figur 10. Infiltrationsanläggarna och uttagsbrunnarnas placering.
1.8.5
Uttagsbrunnar
Uttagsbrunnarna finns i uttagsområdena söder respektive norr om infiltrationsområdena vid Vång och Hillerslätt. Brunnarna har utförts som borrade filterbrunnar och alla erforderlig installationer finns i brunnsöverbyggnaderna. Till
brunnarna hör uppfordringsanordningar samt anslutningsledningar till överföringsledningen. Brunnar förväntas i framtiden att behöva ersättas med nya
produktionsbrunnar inom angivna brunnsområden. Placering av brunnarna
visas i figur 10 och utformning av brunnarna presenteras i bilaga 6.
-
13 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2015-09-16
2
GEOHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN
2.1
Topografi, hydrologi och vegetation
De topografiska förhållandena har studerats i fält och utifrån nivåkurvor på
ekonomiska kartan skala 1:10 000. Inom de centrala delarna av skyddsområdet
finns flack åker- och hagmark som bryts av där åsen sticker upp med
trädbevuxna höjdåsar. På sidorna av åkermarken finns mer kuperad skogsmark.
Inom tillrinningsområdet för Johannishusåsen finns flera bäckar/diken, se figur
11. Information om deras sträckning kommer från ekonomiska kartan, äldre
kartmaterial, rapporter, fältstudier och muntliga uppgifter. I stort bedöms den
naturliga grundvattendelaren överensstämma med ytvattendelaren.
Figur 11. Vattendrag och ytvattendelare inom aktuell del av Johannishusåsen.
-
14 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2015-09-16
Vattenföringen i vattendrag och grundvattenbildningen beror bland annat på
nederbörden. Baserat på nederbördsdata från SMHI:s luftwebb för området
(koordinater, RT90: 1476853-6238807) för åren 1961-2013 ligger den genomsnittliga nederbörden på 713 mm per år. Årsnederbörden avser hydrologiskt år,
oktober till september. Årsnederbörden varierar dock mellan olika år vilket har
helt avgörande betydelse för grundvattenbildningen. Figur 12 och 13 visar
nederbördens fördelning för åren 1961 - 2013. Våtår respektive torrår avser
återkomsttiden för årsnederbörden.
Figur 12. Nederbörd vid Johannishusåsen under 1961/62 till 2012/13.
Figur 13. Fördelning av våtår respektive torrår under 1961/62 till 2012/13.
-
15 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2.2
2015-09-16
Geologi
Johannishusåsen utgörs av en serie ryggformade grusavlagringar i centrum av
en flack nord-sydlig sprickdalgång i berggrunden. De undre jordlagren utgörs
huvudsakligen av sandiga och grusiga isälvsavlagringar vilka bygger upp
själva Johannishusåsen. Dessa uppträder direkt på berggrunden som en
långsträckt ryggformad avlagring i centrum av dalgången. Det aktuella
avsnittet av Johannishusåsen har bildats under Högsta kustlinjen.
Finkorniga jordlager i form av leriga och siltiga issjöavlagringar, förekommer
längs dalgångens lägre belägna delar och täcker stora delar av åsen.
I figur 14 redovisas en gologisk modell över åsens uppbyggnad.
Figur 14. Geologisk modell över Johannishusåsens uppbyggnad.
10
I figur 15 redovisas jordartskarta 11 för aktuellt område, större område
redovisas i bilaga 1.
10
11
Bild från Teknisk beskrivning av vattenverksamhet vid Johannishusåsen. SWECO Malmö 2009-06-26
Utdrag jordartskarta från SGU, förenklad redovisning av jordarter.
-
16 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2015-09-16
Figur 15. Jordartskartan för aktuell del av åsen.
Inom infiltrationsområdena har det tidigare förekommit grustäkter. Inom Vång
bedrevs täkten fram till 1978 och inom Hillerslätt brukades den någon gång
under 1950-60 talen. Troligen har Hillerslätts infiltrationsområde utgjorts av en
ryggform som knutit samman kullen i söder med åsryggen. Inom Vång togs
den kullformade avlagringen i princip bort helt under täktverksamheten.
-
17 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2.3
2015-09-16
Geohydrologi
I bilaga 2 redovisas grundvattenkartan för området. Grundvatten uppträder i
alla de ovan nämnda lagerenheterna i jord och berg. De olika enheterna uppvisar emellertid väsentligt olika hydrauliska egenskaper. De övre och undre
grovkorniga jordlagren, samt delar av berggrunden med hög sprickighet, har
hög vattengenomsläpplighet Övriga jordlagerenheter, samt delar av berggrunden med låg sprickighet, har låg till mycket låg vattengenomsläpplighet.
Hydrogeologiska undersökningar vid Johannishusåsen utfördes 1997-1999 av
VBB VIAK 12
Enheter i jord och berg vilka uppvisar hög vattengenomsläpplighet, och vilka
kan magasinera större mängder vatten, brukar benämnas akviferer. Det övre
grovkorniga jordlagret utgör en öppen porakvifer och det undre grovkorniga
jordlagret är delvis öppen och delvis sluten porakvifer. De undre grovkorniga
jordlagren utgör genom sin omfattning, sitt läge och sin höga vattengenomsläpplighet, områdets huvudakvifer. I delar av berggrunden med hög
sprickighet förekommer en sluten sprickakvifer. De finkorniga jordlagren kan
betraktas som en svårgenomtränglig men inte helt tät barriär vid grundvattnets
passage ned till porakviferen i de undre grovkorniga jordlagren. De blandkorniga jordlagren utgör en barriär med låg genomsläpplighet, vilken minskar
transporten av vatten mellan sprickakviferen i berggrunden och porakviferen i
de undre grovkorniga jordlagren som inte vilar direkt på berggrunden.
I de öppna akvifererna i en rullstensås karakteriseras normalt av att grundvattennivån ligger relativt djupt och att nivåerna normalt sjunker under
sommarhalvåret och stiger under vinterhalvåret. Högst nivå är det oftast kring
april och lägst nivå i oktober. Enstaka nederbördstillfällen ger normalt ingen
reaktion i akviferen utan blandas med andra episoder, magasinet reagerar
långsamt. Ett sådant magasin är inte så känsligt för tillfälliga nederbörds- eller
torrperioder. En liten variation i grundvattenstånd under året antyder en hög
effektiv porositet, vilket kan medge stora uttag av grundvatten. 13
2.4
Grundvattennivåer
Grundvattennivåerna mäts kontinuerligt i undersöknings-, uttags- och enskilda
brunnar. Mätningar har skett både före (sedan 1997), under och efter den
försöksverksamhet som bedrivits. Ungefärlig naturlig grundvattennivå samt
högsta och lägsta uppmätta grundvattennivå under perioden 1997-2009 i
uttagsbrunnarna finns redovisade i bilaga 5.
12
Hydrogeologiska undersökningar vid Johannishusåsen 1997-1999. VBB VIAK, Malmö, Hebrand M &
Jeppson H, 1999
13
SGU Ah nr 4 1983 Beskrivning och bilagor till hydrogeologiska kartan över Blekinge län
-
18 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2015-09-16
Figur 16. Uppmätta trycknivåer under opåverkade förhållanden, flödesriktningar
14
och grundvattendelare (violett punkterad linje) 1998-11-06.
De högsta iakttagna grundvattennivåerna, cirka +44 meter, återfinns i den
mellersta delen av området vid Vång. Från detta område faller
grundvattennivån mot cirka +35 meter i norr och mot cirka +39 meter i söder. I
norr ansluter grundvattennivån i stort sett till vattenytorna i de grunda
dräneringsdikena inom de stora mossmarkerna mellan Hillerslätt och Tving. I
söder ansluter grundvattennivån på motsvarande vis till vattenytan i Listerbyån.
14
Miljökonsekvensbeskrivning av vattenverksamhet vid Johannishusåsen. SWECO Malmö 2009-06-26
-
19 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2015-09-16
Den omättade eller luftade zonens mäktighet varierar mellan cirka 2 och 15
meter. Den vattenmättade zonens mäktighet är cirka 15 meter. Mer detaljerad
strömbild för området inom åsen redovisas i figur 17 och plansch 1.
Figur 17. Strömbild 2005-06-16.
Inför tillståndsansökan om vattenverksamhet byggdes det upp en hydraulisk
modell av Johannishusåsen. Via modellen har driften av infiltrationsanläggningen och dess påverkan på grundvattennivåerna simulerats, se
figur 18. 15 Efter att modellen upprättats har två uttagsbrunnar tillkommit, en ny
längst i norr (Rb0320) och en söder om Hillerslätts infiltrationsområde
(Rb0316).
15
Modellen presenteras i rapporten Numerisk grundvattenmodell (Hebrand & Karlsson 2009)
-
20 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2015-09-16
Det vatten som infiltreras i åsen kommer inte att blanda sig helt med det
naturliga grundvattnet utan en viss skiktning kommer att ske. De olika
produktionsbrunnarna kan således generera vatten med olika andel infiltrerat
vatten respektive naturligt grundvatten.
Driftsimuleringarna tyder på att grundvattnets trycknivå som mest kan komma
att höjas med cirka 1-2 meter inom infiltrationsområdena vid Vång och
Hillerslätt. Motsvarande trycksänkning vid produktionsbrunnarna bedöms
uppgå till cirka 1-4 meter söder om Vång, cirka 1-4 meter mellan Vång och
Hillerslätt och cirka 0,5-2 meter norr om Hillerslätt.
Figur 18. Simulerad förändring av grundvattennivåer
respektive produktionsbrunnsområden.
-
21 -
vid
infiltrationsområden
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2015-09-16
Påverkansområdet har i plan definierats som det område inom vilket grundvattnets trycknivå ökar eller minskar med mer än 0,3 meter. Det maximala
påverkansområdet följer tydligt åsens sträckning från norr till söder och har en
ungefärlig bredd av 300-600 meter. Påverkansområdet sträcker sig cirka 800
meter söder om infiltrationsområdet vid Vång och cirka 900 meter norr om
infiltrationsområdet vid Hillerslätt. Påverkansområdets utbredning i plan i stor
utsträckning beror på vattenuttagets och infiltrationens fördelning mellan
produktionsbrunnar och infiltrationsområden. De enskilda brunnar som i
samband med försöksverksamheten påverkats negativt eller bedömts kunna
påverkas negativt har ersatts.
2.4.1
Högsta grundvattenstånd
Vid vattentäkter i jord begränsas regelmässigt täktverksamheten antingen så att
schakt förbjuds eller så att betydande skyddstäcke sparas över högsta
grundvattennivån. Efter en kraftig nederbörd kan grundvattennivån stå högre
än tidigare dokumenterat. I enlighet med tillståndet för vattentäkten finns
kontroll- och referensbrunnar/observationsrör för mätning av grundvattennivå.
2.5
Grundvattnets strömningsförhållanden
2.5.1
Strömbilder för grundvattnet vid fullskaleförsök
En strömbild har upprättats för själva åsen vid de förhållanden som råder under
normala förhållanden, det vill säga infiltration och samtidigt uttag av cirka
20 000 m3 per dygn, se figur 19 och plansch 2.
Vid fullskaleförsöket vid Vång och Hillerslätt under december 2008 användes
inte uttagsbrunn Rb0320 längst i norr. För att uppskatta effekterna på grundvattennivån längst i norr av användandet av denna brunn har strömbild för
fullskaleförsök under december 2008 sammanvägts med en strömbild för
området runt uttagsbrunn Rb0320 när den brunnen användes i november 2009.
-
22 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2015-09-16
Figur 19. Strömbild vid fullskaleförsök under 2008 och 2009
2.5.2
Uppehållstider för grundvattnet
Flera infiltrationsförsök har genomförts. Syftet med försöken var att under
förhållanden som i möjligaste mån efterliknar en verklig driftsituation verifiera
att anläggningen fungerar kapacitetsmässigt, att uppehållstiden är tillräcklig för
att behandlingseffekten sannolikt ska bli god samt att påverkan på
omgivningen är acceptabel. I samband med försöken gjordes spårämnesförsök
för att utreda hur det infiltrerade vattnet sprider sig i åsen och i vilken mån det
fångas upp i produktionsbrunnarna.
De resultat av försöken som erhölls var att uppehållstiderna bedöms tillräckliga
för att uppnå en temperaturutjämnande effekt samt även en viss positiv
inverkan på vattenkvaliteten. För att räknas som ett konstgjort grundvatten ska
uppehållstiden vara minst 14 dygn och är uppehållstiden mindre kallas det
ytpåverkat grundvatten.
-
23 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2015-09-16
Spårämnesförsöket vid infiltration
av cirka 10 000 m3 per dygn vid
Hillerslätt se figur 23, visar på en
genomsnittlig uppehållstid vid
Hillerslätt på cirka 32 dygn för
brunnarna i söder. Kortast uppehållstid var cirka 15 dygn.
Genomsnittlig uppehållstid var
cirka 17 dygn för brunnarna i norr,
till närmsta brunn var det cirka 5
dygn.
Försöken visar att uttagen i det
norra brunnsområdet måste styras
genom ökning/ omfördelning av
uttag under perioder med långvarigt höga grundvattennivåer för
att undvika utläckage till diket
nordväst om infiltrationsområdet.
Ur hydraulisk aspekt ansågs det
finnas möjligheter att sänka
grundvattennivåerna i området
genom ökat uttag.
Figur 20. Hillerslätt, infiltrationsområde och brunnar.
Spårämnesförsöket vid infiltration
av cirka 5 000 m3 per dygn vid
Vång visar på en genomsnittlig
uppehållstid på cirka 85 dygn för
brunnarna söder om infiltrationsområdet
och
ännu
längre
uppehållstider för brunnarna i norr
därom. Den kortaste uppehållstiden
var 48 dygn.
Figur 21. Vång, infiltrationsområde och brunnar.
-
24 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2.5.3
2015-09-16
Bortledning ytvatten
Sydväst om infiltrationsområdet vid Vång finns en ängsmark som tidvis är
översvämmad, se figur 22-23. Det fuktiga partiet skapades genom att kulvert
under vägen anlades med motlut i början av 1970-talet. Dessförinnan odlades
marken.
Figur 22. Placering av pumpstation och ledning.
Grundvattennivån i området kommer till följd av pumpningen att avsänkas,
vilket kan medföra inläckage av ytvatten från ängsmarken ner i åsen. För att
undvika detta kommer överskottsvatten bortledas från områdets östra dike via
en cirka 450 meter lång överföringsledning till områdets västra dike utanför
skyddsområdet för vattentäkten, se figur 22. Dessa båda diken flödar samman
1 km nedströms och rinner ut i Listerbyån. Pumpstationen är utformad så att
ängsmarken inte dräneras utan endast överskottsvatten pumpas bort.
-
25 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
Figur 23.
2.6
2015-09-16
Placering av pumpstation vid som tidvis är översvämmad ängsmark.
Vattenbalans
En uppskattning av tillrinningsområdets minsta storlek fås genom att förutsätta
att grundvattenbildningen vid kontinuerliga uttag ska överstiga uttaget. Noteras
bör att allt vatten som bildar grundvatten i praktiken inte är tillgängligt för
uttag. I tabell 1 har en sammanställning gjorts av nettonederbörden utifrån
nederbörd under ett normalår samt under torrår med återkomsttid 10 respektive
100 år. Bruttonederbörden är beräknad på ett hydrologiskt år från oktober till
september (Johannishusåsen 1961-2013). En stor del av nederbörden avdunstar
eller transpireras av växter och en del av nederbörden bildar avrinning.
Infiltrationsflödet är detsamma som flödet som tas ut ur produktionsbrunnarna.
Det innebär att infiltrerat vatten som inte kan hämtas upp ur
produktionsbrunnarna, det vill säga infiltrationsvatten som ”går förlorat”,
ersätts med naturligt grundvatten för att uttagsflödet ska bli lika stort som
infiltrationsflödet. På motsvarande sätt ersätter det förlorade infiltrationsvattnet
det naturliga grundvatten som hämtas upp. Utnyttjande av Johannishusåsen
som reservvattentäkt vid normal vattenproduktion, 13 000 m3 per dygn,
bedöms kunna ske under i storleksordningen minst två veckor. Grundvattenmagasinet kommer sedan att fyllas på igen när infiltrationen åter är i drift.
Föreslaget vattenskyddsområde har en total area av 4,9 km2 varav 1,5 km2 är
primär zon, 1,2 km2 är sekundär zon och 2,2 km2 är tertiär zon.
-
26 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2015-09-16
Tabell 1. Nederbörd vid olika förhållande samt enkel vattenbudget baserat på hur
3
stor yta som skulle behövas för att ta ut 7 200 000 m vatten per år eller
när den används som reservvattentäkt.
Enhet
mm
mm
mm
mm
Grundvattenbildning 70% av nettonederbörden
meter
Bruttonederbörd
Avdunstning
Nettonederbörd
Tillståndsgivet grundvattenuttag ur brunnarna
m3
Area för tillrinningsområdets minsta storlek vid hektar
3
2
uttag av 7,2 miljoner m per år
km
Råvattenuttag vid använding som reserv3
m
vattentäkt i 2 veckor
Area för tillrinningsområdets minsta storlek vid hektar
uttag av 182 000 m 3 per år
km 2
Normalår
(Median)
713
431
282
197
0,20
Torrår, återkomsttid
100 år
10 år
568
482
344
292
224
190
133
157
0,16
0,13
7 200 000
3 653
4 585
37
46
5 403
54
182 000
92
0,9
116
1,2
137
1,4
Den normala variationen av nederbörd och temperatur är stor och hanteras
inom den normala driften. Det som dock kan påtalas som framtida risker till
följd av en eventuell klimatförändring är följande:
• Periodvis ökad nederbörd, vilket innebär ökad risk för läckage till
omgivande grundvattenmagasin.
• Längre tider av torka kan medföra att grundvattennivån sänks av, vilket kan
ha betydelse för vattenkvantiteten.
2.7
Grundvattnets och infiltrationsvattnets kvalitet
2.7.1
Det naturliga grundvattnets kvalité
Det naturliga grundvattnet i Johannishusåsen har varierande kvalitet, i den
norra delen, vid Hillerslätt, har det ganska homogena och goda kvalitetsegenskaper, men är surt och har höga nitrathalter. Grundvattnet vid Vång är i
huvudsak surt, rikt på järn och mangan, samt rikt på organiskt material. Kvoten
mellan sulfat och klorid tyder på att vattnet omsätts tämligen långsamt. Ingen
av analyserna i grundvattenrören överskrider någon halt i Sveriges geologiska
undersöknings föreskrift om riktvärden för grundvatten och utgångspunkter för
att vända trender (SGU 2008:2).
I tabell 2 visas en sammanställning av analyserna jämfört med Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30) och i bilaga 3A-B
redovisas samtliga analysresultat av grundvattnet från grundvattenrör utförda
okt 2005 – maj 2006.
-
27 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2015-09-16
Tabell 2. Parametrar i grundvattnet före drift som överskrider gränsvärde för
dricksvatten, SLVFS 2001:30
Tjänligt med anmärkning / otjänligt
Brunnsområde
Ett eller två tillfällen
Tidvis
”Alltid”
Hillerslätt norra
Turbiditet och järn
pH
Mikroorganismer 22°C 3
Hillerslätt södra
Turbiditet och järn
pH
dygn, lukt och mangan
Färg, CODMn (kemisk
pH, lukt, järn
Vång norra
Turbiditet
syreförbrukning) och NH 4-N
och mangan
(ammoniumkväve)
Mikroorganismer 22°C 3
Turbiditet, lukt, CODMn,
Vång södra
pH
dygn och färg
järn och mangan
Inom Hillerslätt finns det lukt ibland, inom Vång visar nästan samtliga analyser
på en svag eller tydlig lukt som i de flesta fall beskrivs som metallisk vilket
antagligen har att göra med höga järnhalter. Ibland uppges en lukt av
svavelväte, vilket indikerar syrefattiga förhållanden.
Järnhalten är generellt låg inom Hillerslätt, inom Vång är den mestadels hög.
Gjorda undersökningar visar på att inom Vång är 50-70% av det lösta järnet i
grundvatten omöjligt att fälla genom enkel luftning, vilket betyder att detta järn
är komplexbundet. Under försöksverksamheten har järnhalten i grundvattnet
dock minskat långsamt med tiden. Manganhalten är också förhöjd inom Vång
men den är även tidvis lite hög inom delar av Hillerslätt.
Grundvattnets färg är mestadels bra, i någenstaka fall inom södra Vång är den
hög. Turbiditeten i grundvattnet förhöjd vid enstaka tillfällen. Inom Vång är
halten CODMn (kemisk syreförbrukning) ofta något hög.
Klorid, sulfat, kalcium, natrium och magnesium ligger klart under gränsvärdet
för tjänligt med anmärkning.
I tabell 3 redovisas halter i grundvattnet för Hillerslätt och Vång, innan
infiltration av behandlat råvatten från Lyckebyån.
Tabell 3. Halter i grundvatten för Hillerslätt och Vång.
pH
Naturligt gv
Hillerslätt
Naturligt gv
Vång
5,3-6,2
Turbiditet
FNU
0,1-0,9
Kalcium
mg/l
7-13
Alkalinitet
mg/l
12-13
Järn
mg/l
<0,01-1,3
5,6-6,2
0,1-1,3
3-13
9-21
0,6-15
Färg
mg/l PT
<5-10
5-35
Mangan
mg/l
<0,005-0,1
TOC
mg/l
0,6-2,2
0,04-0,3
0,7-9
Nitrat
mg/l
17
0,4-2,2
Analyser av bekämpningsmedel, Glyfosat och AMPA gjordes under sommarn
och hösten 2005 i fyra brunnar (Rb0302, Rb0308 och Rb0311 inom Vång samt
Rb0318 inom Hillerslätt), ingen av analyserna påvisar bekämpningsmedel.
Bekämpningsmedel
har
analyserats
utifrån
Livsmedelsverkets
rekommendationer. Analyser har även gjorts på PFAS i det naturliga
grundvattnet. Halterna är låga/under detektionsgräns.
-
28 -
Temp
°C
7-8
7-8
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2.7.2
2015-09-16
Infiltrationsvattnets kvalité
Råvattnet från Lyckebyån förbehandlas med kemisk fällning, alkalisering och
pH-justering innan det pumpas till Johannishusåsen. Sammantaget är
infiltrationsvattnet av betydligt bättre kvalitet än råvattnet från Lyckebyån, se
tabell 4.
Analyser av miljögifter i Lyckebyån har visat på låga eller inte detekterbara
halter av bland annat PFAS och bekämpningsmedel. Analys av bekämpningsmedel (29 stycken plus summa kvantifierade bekämpningsmedel) har skett
utifrån vad som rekommenderas för utvidgad kemisk undersökning hos
användare utifrån SLVFS 2001:30 plus Glyfosat och AMPA.
2.7.3
Grundvattnets vattenkvalité efter infiltration
2014 startade bytet av grundvatten mot förbehandlat vatten från Lyckebyån.
Vid tidigare infiltrationsförsök har vattnet bara cirkulerats i åsen, d.v.s.
grundvatten som pumpats upp i uttagsbrunnarna i Johannishusåsen har använts
för infiltration. Det går därför inte att använda gjorda analyser under försöken
för att bedöma påverkan på grundvattnets kvalité vid infiltration av det vatten
som förbehandlats i vattenverket. Kvalitén på råvattnet och infiltrationsvattnet
under 2012-2015 samt konstgjort grundvatten vid driftstart, redovisas i tabell 4
se även bilaga 4.
Grundvattnets kvalitet kommer att förändras med tiden, inför driftstarten har ca
700 000m3 av det naturliga grundvattnet i åsen bytts ut. En bedömning av den
grundvattenkvalitet som kommer att uppnås efter lång tids drift har gjorts.
Denna grundar sig på infiltrerad vattenkvalitet samt erfarenheter från liknande
anläggningar, se tabell 4.
Tabell 4.
samt
Medelhalter i råvatten, infiltrationsvatten och konstgjort grundvatten
bedömning av slutkvalité.
Råvatten Lyckebyån
2012-2015
Infiltrationsvattnet
2012-2015
Konstgjort gv vid
driftstart
2015 06 11--201507-23
Konstgjort gv
bedömd slutkvalité
pH
6,2-7,2
Turb.
FNU
1,8-4,8
Kalcium
mg/l
4-8
Alkalinitet
mg/l
4-17
Järn
mg/l
1-3
5,8-6,6
0,1-2,2
8-16
5-24
5,8-6,0
0,3
7-8
9-12
0,6-1,2
6,5
0,2
15
20
<0,2
Färg
mg/l PT
100-330
Mangan
mg/l
0,04-0,5
TOC
mg/l
11-31
5-24
0,03-0,23
4-8
0,04
3-4
0,05
2,5
<5
Analyser av miljögifter i Lyckebyån har visat på låga eller inte detekterbara
halter av bland annat PFAS och bekämpningsmedel. Analys av bekämpningsmedel (29 stycken plus summa kvantifierade bekämpningsmedel) har skett
utifrån vad som rekommenderas för utvidgad kemisk undersökning hos
användare utifrån SLVFS 2001:30 plus Glyfosat och AMPA.
-
29 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2015-09-16
2.8
Grundvattentäktens värde
2.8.1
Bakgrund
Bedömning av grundvattnets värde är beroende av vilka värderingar man
lägger in i ordet värde, som kan täcka in:
• Ekologiska värden: Grundvattnets värde för växter och djur.
• Naturvärden: Bidrag till ytvattenflöden.
• Tekniska värden: Vattenförsörjning, bevattning, recipient, energiutvinning,
motverka sättningar.
Vid upprättande av vattenskyddsområde är det främst utvinningsvärdet som
skyddas. Grundvatten som är värdefullt för naturen kan i svensk lagstiftning
skyddas på annat sätt. Med värde menas här därför det rent ekonomiska värdet,
det vill säga kostnaden för att ersätta vattentäkten med en ny om den nuvarande
vattentäkten skulle bli obrukbar exempelvis genom en förorening eller annan
påverkan. Alternativt till att beräkna ersättningsvärden är att göra en kvalitativ
indelning i värdeklass enligt Naturvårdsverkets handbok 16.
2.8.2
Johannishusåsens värde
En bedömning enligt Naturvårdsverkets handbok medför att Johannishusåsen
bör klassas som en vattentäkt med Extremt högt skyddsvärde. I denna
kategori ingår bland annat viktiga allmänna vattentäkter där det saknas
reservvattentäkt, vilket motsvarar Johannishusåsens vattentäkt.
2.9
Sårbarhet
2.9.1
Bakgrund
Med begreppet sårbarhet beskrivs motståndskraften inom ett mark- och
vattenområde mot föroreningar. Grundvattnet skyddas i olika grad av
ovanliggande geologiska bildningar. En grundvattentäkts sårbarhet beror på var
i tillrinningsområdet föroreningen kommer, under vilka förhållanden, hur
mäktig den omättade zonen är samt dess sammansättning och genomsläpplighet. Sårbarheten beror även på den specifika föroreningens egenskaper,
olika fysikalisk-kemiska processer (adsorption, förflyktigande, oxidation,
reduktion med mera) och biologiska förändringar (biologisk nedbrytning,
ackumulation). Vissa föroreningar kan ge upphov till långvariga eller
irreversibla skador. Sådana kan t.ex. uppkomma som följd av oljeföroreningar
eller kemiska bekämpningsmedel. Hur en förorening påverkar en vattentäkt
beror på mängden av ämnet samt hur eller var det tillförs vattnet. Vid
sårbarhetsklassificering bör hänsyn även tas till räddningstjänstens möjligheter
att göra en insats innan föroreningen når grundvattnet.
16
Naturvårdsverkets Handbok 2010:5 om vattenskyddsområde, februari 2011
-
30 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2015-09-16
Sårbarhetsbedömningen nedan baseras på angivna sårbarhetsklasser i
Naturvårdsverkets handbok 17.
2.9.2
Johannishusåsens sårbarhet
Utifrån ovan bedöms sårbarheten för Johannishusåsens grundvattentäkt på åsen
som hög till extremt hög. I figur 24 visas en översiktlig sårbarhetskarta
Sårbara inströmningsområden finns främst inom de delar åskrönet och åsfoten
där det är sand eller isälvsavlagringar närmast markytan. Öster och väster om
åsen är det huvudsakligen morän, vilket bedöms vara måttligt sårbart. Då
grundvattenmagasinet även bedöms kunna stå i kontakt med ytvatten måste
även föroreningar av dessa beaktas, det gäller framförallt ytvatten som rinner
mot uttagsområden och kan stå i direktkontakt med grundvattnet.
17
Naturvårdsverkets Handbok 2010:5 om vattenskyddsområde, februari 2011
-
31 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
Figur 24.
2015-09-16
Sårbarhetskarta för Johannishusåsen.
-
32 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2015-09-16
3
AVGRÄNSNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDET
3.1
Principer för Johannishusåsens avgränsning
Avgränsningen av skyddsområdet har baserats på en kombination av flera
principer såsom:
• Mark- och vattenförhållanden (topografi, geologi, hydrogeologi,
ytvattendelare etcetera.), se kapitel 2.1, 2.2 och 2.3
• Grundvattendelaren, se kapitel 2.5 och 2.6
• Avstånd från grundvattentäkten
• Uppehållstider i grundvattnet, se kapitel 2.5
• Sårbarhetsbedömningar och – klassificeringar, se kapitel 2.9
• Empiriska erfarenheter
• Buffertzoner kring vattendrag
• Riskobjekt, risker/riskacceptans, se bilaga 7
Naturliga gränser har använts där så har ansetts lämpligt. Det rimligt att anta att
grundvattendelaren överensstämmer relativt väl med gränsen för tillrinningsområdet.
Ytvattendragen har beaktats där de rinner mot uttagsområde.
Av utförd riskinventering, se bilaga 7, framgår att de allvarligaste presumtiva
föroreningsriskerna utgörs i huvudsak av väg 669, lagring petroleumprodukter,
enskilda avlopp samt bekämpningsmedel och växtnäringsmedel från jord- och
lantbruk. I tabell 6 nedan visas en sammanställning över utförd riksinventering.
Tabell 5. Sammanställning av identifierade risker inom föreslaget
vattenskyddsområde samt bedömning av riskklass.
-
33 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
3.2
2015-09-16
Beräkning av transporttider och zonindelning
En grov beräkning av grundvattnets transport- och uppehållstid inom Johannishusåsen har gjorts baserad på Darcy’s lag för bedömning av primär respektive
sekundär gräns. Beräkning av transporttider har gjorts baserat på hydraulisk
konduktivitet enligt tabell 6 utmed sträckor redovisade på figur 25. Detta finns
utförligare beskrivet i bilaga 6.
Tabell 6. Hydraulisk konduktivitet i de mest genomsläppliga materialen inom
18
tillrinningsområdet.
För att få en uppfattning om vattnets uppehållstid runt brunn så har även
beräkning av den konvektiva transporttiden som en radiell strömning mot
brunnen utförts. Detta används som stöd för gränsdragning i norra respektive
södra delen av åsen.
18
Karlskrona kommun, numerisk grundvattenmodell, Sweco Environment 2009-06-26
-
34 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
Figur 25.
2015-09-16
Sträckor för beräkning av transporttid enligt Darcy’s lag.
-
35 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
3.2.1
2015-09-16
Primär zon
För att uppnå en uppehållstid om 100 dygn inkluderas såväl åskärna som
åsmantel. Generellt är transporttiden kortare än 100 dagar, vilket innebär att
den primära zonen även innefattar en del av omgivande tätare jordar, se
tabell 7. Generellt bedöms det lämpligt att innefatta ca 20 - 50 m av
moränjordarna i den primära zonen.
Tabell 7. Transportsträcka utmed redovisade profiler, beräknade med Darcy’s.
Tid
Sträcka i omgivande jord
Resterande sträcka i primär zon
m
dygn
Hillerslätt norra (Rb9701, Rb0319 och Rb0318)
Brunn – åskant
Åt väster
300 m
10 - 80
Åskärna
Omgivande
moränjordar
Brunn – åskant
Åt öster
70 m
3 - 23
Åskärna
Omgivande
moränjordar
Hillerslätt södra (Rb9703, Rb031927 resp. Rb0335)
Brunn – åskant
Åt väster
170 m
7 - 51
Åskärna
Omgivande
moränjordar
Brunn – åskant
Åt öster
50 m
3 -19
Åskärna
Omgivande
moränjordar
3 - 30
6 - 60
10 - 100
5 - 50
Vång södra (Rb0326, Rb0325 resp. Rb0324, Rb0303 och Rb0323)
Brunn – åskant
Åt väster
280 m
15 - 108
Åskärna
Omgivande
moränjordar
3 - 30
Brunn – åskant
Åt öster
230m
Åskärna
Omgivande
moränjordar
12 - 89
2 - 15
I norra Hillerslätt föreslås primär gräns ca 150 m norr om nordligaste
brunnsområdet. I söder föreslås primär zon ligga ca 120 m söder om sydligaste
brunnsområdet.
-
36 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
3.2.2
2015-09-16
Sekundär zon
Från vattentäkterna till den yttre gränsen av den sekundära skyddszonen ska
transporttiden vara ett år, vilket innebär en transporttid om ytterligare ca 265
dagar från primär gräns, se tabell 8. Generellt bedöms det lämpligt att lägga
gränsen för sekundär zon 100 – 200 m från primär zon.
Tabell 8.
Avstånd från primär zon till sekundär zon, beräknade med Darcy’s.
Omgivande bland- och
finkorniga jordarter
Konduktivitet
Gradient
Transporttid
265 dagar
m/s
m/m
avstånd (m)
Hillerslätt norra (Rb9701, Rb0319 och Rb0318)
Åt väster
Omgivande jordarter
-5
0,05
70
-6
0,05
7
-5
0,11
170
1,0·10
Omgivande jordarter
Åt öster
1,0·10
Omgivande jordarter
1,0·10
-6
0,11
Omgivande jordarter
1,0·10
Hillerslätt södra (Rb9703, Rb031927 resp. Rb0335)
Åt väster
-5
0,18
Omgivande jordarter
1,0·10
17
270
-6
0,18
27
-5
0,09
140
-6
0,09
-6
0,06
8
-5
0,03
40
-6
0,03
4
Omgivande jordarter
Åt öster
1,0·10
Omgivande jordarter
1,0·10
Omgivande jordarter
1,0·10
14
Vång södra (Rb0326, Rb0325 resp. Rb0324, Rb0303 och Rb0323)
Åt väster
-5
0,06
Omgivande jordarter
1,0·10
80
Omgivande jordarter
Åt öster
1,0·10
Omgivande jordarter
1,0·10
Omgivande jordarter
1,0·10
I norr och i söder baseras avgränsningen på kontinuitetsbetraktelse vid
kontinuerligt uttag utan påfyllning. Normalt så fylls magasinen på, vilket
innebär att detta förhållningssätt är på ”säkra sidan”. I norra Hillerslätt föreslås
sekundär gräns ca 300 m norr om nordligaste brunnsområdet. I söder föreslås
sekundär zon ligga ca 200 m söder om sydligaste brunnsområdet
-
37 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
3.3
2015-09-16
Föreslaget skyddsområde
I detta kapitel redovisas motiveringar för föreslagen avgränsning av vattenskyddsområde och skyddszoner inom Johannishusåsens vattentäkt.
Vattenskyddsområdet avgränsas i olika skyddszoner då det behövs olika
restriktioner inom olika delar av vattenskyddsområdet för att anpassa skyddsbehovet till riskerna. En karta med föreslagna gränser för primär-, sekundäroch tertiärskyddszon finns i figur 26 och plansch 3.
3.3.1
Vattentäktszon
Vid samtliga uttagsbrunnar samt vid infiltrationsbassängerna föreslås vattentäktszoner. Inom dessa områden får endast verksamhet till följd av vattentäkt
ske och marken ska endast disponeras av vattentäktsinnehavaren. Vattentäktszonerna ska vara skyddade mot obehöriga och skyddas på lämpligt sätt.
Brunnarna har idag en överbyggnad. Infiltrationsbassängerna omges av
stängsel och låsbara grindar vid respektive infartsväg för att förhindra tillträde
för obehöriga.
3.3.2
Primär skyddszon
Den primära zonen föreslås utgöra det område där bedömd uppehållstiden i
grundvattenzonen till vattentäktszonens gräns är 100 dygn eller mer. Vissa
generaliseringar har gjorts utifrån beräknade transporttider. Primär zon bedöms
innefatta hela åsen samt 20 - 50 m av omgivande täta jordar.
I brunnarnas direkta närhet föreslås även vissa kompletterande
skyddsföreskrifter, bakgrunden till dessa återfinns i Bilaga 7, Riskinventering.
Eftersom det kan finnas kommunikation mellan ytvattendrag och åsen föreslås
en kantzon på 50 meter om respektive sida av ytvattendraget. De vattendrag
som är kulverterade inom åsens centrala delar bedöms inte behöva ytterligare
skydd uppströms. Det vattendrag som pumpas över mot Listerbyån behöver
inte heller ytterligare skydd uppströms.
Inom den primära zonen ska en akut förorening hinna upptäckas i tid och
åtgärder vidtas innan föroreningen hinner nå vattentäktszonen. Den primära
skyddszonen ska skyddas mot sådan markanvändning och verksamheter som
kan medföra risk för förorening av grundvattnet.
-
38 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2015-09-16
Figur 26. Föreslagna gränser för primär-, sekundär- och tertiär skyddszon.
-
39 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2015-09-16
3.3.3 Sekundär skyddszon
Den sekundära skyddszonen föreslås sträcka sig så långt ut att uppehållstiden i
grundvattenzonen till vattentäkten beräknas vara minst ett år. Det är relativt
täta moränjordar med lång transporttid, vilket innebär att gränsen för den
sekundära zonen generellt ligger cirka 100-200 meter utanför den primära
gränsen.
Även den sekundära skyddszonen bör skyddas mot sådan markanvändning och
verksamheter som kan medföra risk för förorening av grundvattnet.
3.3.4
Tertiär skyddszon
Resterande av tillrinningsområdet ingår i tertiär skyddszon. Tertiär skyddszon
finns bara i öst och väst där det i stort bedöms att ytvattendelaren motsvarar
tillrinningsområdet.
I den tertiära zonen är det av stor vikt att beakta de föroreningar som i ett långt
tidsperspektiv kan påverka vattentäkten.
-
40 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
4
2015-09-16
TEKNISKA BARRIÄRER/SKYDDSÅTGÄRDER
Vid alla tillbud är möjligheterna att förhindra skador på grundvattnet bättre ju
tidigare åtgärd genomförs. Situationen är särskilt känslig i partier där det är
tunna och/eller genomsläppliga jordlager och partier med berg-i-dagen för där
kan föroreningar snabbt kan nå grundvattnet.
Det är därför av yttersta vikt att eventuella olyckor, där grundvattenförekomsten riskerar att komma till skada, snarast kommer till kännedom hos
räddningsverk/driftspersonal/berörd myndighet. Samtliga boende och
verksamma inom skyddsområdet bör därför vara införstådda med skyddsföreskrifterna och vart de ska vända sig i händelse av föroreningssituationer.
Tänkbara praktiska åtgärder som kan behövas är:
• Att markera gränsen till skyddsområdet utmed väg 669 i form av en blå/gul
skylt med texten:
”Johannishusåsens vattenskyddsområde, Water protection area, Vid olycka
ring 112”
• Att det ska finnas informationsskyltar vid tankar för förvaring av petroleumprodukter och andra kemiska ämnen.
• Kulvertering av diken och bäckar.
För att hindra föroreningar från att nå grundvatten kan olika former av
tätningar eller snabba schaktningsinsatser göras. Översyn bör ske av skyddsåtgärder utmed vägar såsom vägräcke, tätning av diken och möjligheter till
uppsamling av förorenat vägdagvatten. Tätningar fungerar oftast bäst om de
byggs i förebyggande syfte innan någon olycka skett.
Om grundvattnet hinner förorenas, kan anläggandet av pumpningsställe med
mera nedströms föroreningsplatsen vara den lämpligaste åtgärden. Ju snabbare
pumpningen påbörjas och ju närmare föroreningskällan en effektiv pumpning
kan anordnas, desto bättre förutsättningar att begränsa omfattningen av skadan.
Snabba insatser underlättas om en beredskapsplanering finns.
Som ett led i arbetet med miljöledningssystemet arbetar Karlskrona kommun
kontinuerligt med riskinventering för att möjliggöra snabba åtgärder i
anslutning till tänkbara olyckor.
Tillsyn av vattenskyddsområdet bör ske regelbundet. Området bör kontrolleras
så att inga otillåtna verksamheter eller presumtiva föroreningsrisker förekommer. De miljöfarliga verksamheter som vid tillsyn visar sig inte uppfylla
miljölagstiftningens krav eller som kan utgöra hot mot dricksvattenförsörjningen bör åtgärdas. Eventuellt kan tillsynsmyndigheten ställa krav på
miljöskyddsåtgärder genom föreläggande med stöd av tillsynsreglerna i
Miljöbalken. Detta är i vissa fall ett bättre tillvägagångssätt än genom reglering
via föreskrifter enligt 7 kap. 22 § Miljöbalken.
-
41 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2015-09-16
Förutom tidigare nämnda åtgärder kan berörda och tillsynsmyndigheten även
se över rutiner avseende
• hantering och lagring av petroleumprodukter och andra kemiska produkter
på jord- och lantbruksgårdar, i bostadsfastigheter och andra fastigheter,
• transport av farligt gods med mera på vägar i området,
• hantering, lagring och kvittblivning av gödsel,
• hantering av avlopp,
• kontakter med allmänhet,
• rutiner för att dokumentera och hantera incidenter och olyckor.
Vid nyetablering av verksamheter inom skyddsområdet bör det klarläggas vilka
förebyggande åtgärder som kan vidtas till skydd för vattentäkten.
-
42 -
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
5
2015-09-16
ÄGANDERÄTTSFÖRHÅLLANDE INOM
FÖRESLAGET SKYDDSOMRÅDE
Enligt Miljöbalken kan länsstyrelsen fastställa särskilda föreskrifter med
giltighet inom avgränsade områden. Normalt utgör dessa föreskrifter sådant
intrång som måste tålas utan ersättning.
En förteckning över ägarna samt kända nyttjanderättshavare av de fastigheter,
som helt eller delvis ingår i det här beskrivna nya skyddsområdet, återfinns i
bilaga 8. Där framgår även på vilka fastigheter infiltrationsanläggningar och
uttagsbrunnar är placerade.
För vattenskyddsområdet vid infiltrationsanläggningen i Johannishusåsen är
Länsstyrelsen i Blekinge län tillsynsmyndighet. För Karlskrona vattenverk är
Miljö- och byggnadsnämnden i Karlskrona kommun tillsynsmyndighet. Vad
gäller vattenverket sker alla löpande kontakter i praktiken med Miljö- och
Stadsbyggnadsavdelningen inom Samhällsbyggnads-förvaltningen.
Kalmar 2015-
VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB
Åsa Blixte
Anna Bellner
-
43 -
Bilaga 6
Arbetsmaterial
Johannishus skyddsområde tekniskt underlag 150916 rev MS 150923
2013-05-30
-
1 -