Väg 19 – delen Ystad – St Herrestad
GRANSKNINGSHANDLING Väg 19 – delen Ystad – St Herrestad Ystad kommun, Skåne Län Vägplanbeskrivning, 2015-06-01 Projektnummer: 145096 Trafikverket Postadress: Björkhemsvägen 17, 291 54 Kristianstad E-post: [email protected] Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Vägplanbeskrivning Väg 19, delen Ystad – St Herrestad Författare: Ramböll Sverige AB, uppdragsledare Erik Lennström Dokumentdatum: 2015-06-01 Version:1 Kontaktperson: Chris Thórisson 2 Innehåll 1. SAMMANFATTNING 6 1.1. Förutsättningar 7 1.2. Effekter och konsekvenser av projektet 8 2. BESKRIVNINGAVPROJEKTET,DESSBAKGRUND,ÄNDAMÅLOCH PROJEKTMÅL 10 2.1. Bakgrund 10 2.2. Planläggningsprocessen 11 2.3. Ändamål och projektmål 12 2.4. Beskrivning av omfattning och åtgärd 12 3. MILJÖBESKRIVNING 13 4. FÖRUTSÄTTNINGAR 13 4.1. Vägens funktion och standard 13 4.2. Trafik och användargrupper 4.2.1. Biltrafik 4.2.2. Kollektivtrafik 4.2.3. Gång- och cykelnät 4.2.4. Trafiksäkerhet 13 13 14 14 15 4.3. 15 Lokalsamhälle och regional utveckling 4.4. Markanvändning och kommunala planer 4.4.1. Kommunala planer 15 15 4.5. 16 Geologi och geoteknik 4.6. Hydrogeologi och hydrologi 4.6.1. Skyddsområde grundvattentäkt 4.6.2. Ytvatten och VA 17 17 18 4.7. Förorenad mark 19 4.8. Övriga ledningar 19 4.9. Landskapet 19 3 4.10. Kulturmiljö 19 4.11. Naturmiljö 21 4.12. Friluftsliv och rekreation 24 4.13. Buller 24 4.14. Naturresurser 24 5. DENPLANERADEVÄGENSLOKALISERINGOCHUTFORMNINGMED MOTIV 24 5.1. Val av lokalisering 24 5.2. Vald utformning 5.2.1. Utformning av väg och sidovägar 5.2.2. Utformning VA och avvattning 5.2.3. Riktlinjer gestaltning 25 25 30 31 5.3. 31 6. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs EFFEKTEROCHKONSEKVENSERAVPROJEKTET 34 6.1. Vägens funktion och standard 34 6.2. Trafik och användargrupper 34 6.3. Lokalsamhälle och regional utveckling 34 6.4. Markanvändning och kommunala planer 35 6.5. Geologi och geoteknik 35 6.6. Hydrogeologi och hydrologi 35 6.7. Förorenad mark 36 6.8. Övriga ledningar 36 6.9. Landskapet 36 6.10. Kulturmiljö 36 6.11. Naturmiljö 37 6.12. Friluftsliv och rekreation 37 6.13. Buller 38 6.14. Naturresurser 38 4 6.15. Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) 38 6.16. Påverkan under byggnadstiden 39 6.17. Markanspråk 39 7. SAMLADBEDÖMNING 40 8. ÖVERENSSTÄMMELSEMEDMILJÖBALKENSALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER,MILJÖKVALITETSNORMEROCHBESTÄMMELSEROM HUSHÅLLNINGMEDMARKOCHVATTENOMRÅDEN 41 8.1. De allmänna hänsynsreglerna 41 8.2. Miljökvalitetsnormer 41 8.3. Hushållning med mark- och vattenområden 41 9. FORTSATTARBETE 42 10. GENOMFÖRANDEOCHFINANSIERING 42 10.1. Formell hantering 42 10.2. Genomförande 43 10.3. Finansiering 43 11. UNDERLAGSMATERIALOCHKÄLLOR 44 5 1. Sammanfattning Riksväg 19, delen Ystad-St Herrestad, ska byggas om till mötesfri landsväg på en sträcka av ca 2 km för att öka framkomligheten och trafiksäkerheten samt för att förbättra boendemiljön i vägens närhet. Väg 19 är en viktig länk för den regionala utvecklingen i Östra Skåne. Vägplanen har föregåtts av en förstudie, daterad 2008-12-12. Beslut från Länsstyrelsen om att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan fattades 2009-04-16. Vidare har en åtgärdsvalsstudie tagits fram vilken föreslår det alternativ som vidareutvecklats i denna vägplan, dvs. mötesfri landsväg i vägens befintliga sträckning, 1+1 körfält, separerad med mitträcke och anpassad för 100 km/h. Tomelilla St Herrestad Ystad Figur 1. Orienteringskarta som visar vägplanens läge mellan Ystad och St Herrestad. Röd ring visar aktuell vägsträcka längs med väg 19. 6 Planen innefattar två korsningar med nytt vänstersvängkörfält, vid Bramstorpsvägen och vid korsning med ny industrigata vid det planerade Öja industriområde. I anslutning till den senare kommer ny busshållplats att anläggas. Enskilda in- och utfarter till väg 19 ersätts med enskilda sidovägar som förläggs parallellt med väg 19. Enskild väg öster om väg 19 beläggs med asfalt och kommer också trafikeras av genomgående gång- och cykeltrafik mellan Ystad och Stora Herrestad. 1.1. Förutsättningar Väg 19 är av riksintresse för kommunikationer och rekommenderad för transport av farligt gods. Den aktuella vägsträckan är 11-12 meter bred och rådande hastighet är 90 km/h. Sträckan trafikeras av regionbusslinje SkåneExpressen 4 mellan Ystad och Kristianstad och linje 337 mellan Ystad och Tomelilla. Längs med vägsträckan finns idag hållplats vid Karlshemsvägen och Stora Herrestad pumpstation. Idag färdas gående och cyklister i huvudsak i blandtrafik utmed väg 19. Området mellan Ystad och Stora Herrestad är ett landskap som domineras av jordbruk. Utmed vägen finns bostadsbebyggelse av småskalig karaktär och i området finns även flertalet större gårdar. Ett skyddsområde för den kommunala grundvattentäkten St Herrestad finns i projektområdets norra del. Vägen passerar igenom det inre skyddsområdet och går precis intill brunnsområdet som ligger öster om väg 19. Ystad kommun har vattenledningar utmed väg 19 som vid ett antal punkter korsar vägen. Fyra dikningsföretag finns invid väg 19. Ystad energi har elledningar och optokablar längs sträckan. Den norra delen av projektområdet ligger inom ett område som i Länsstyrelsens kulturmiljövårdsprogram lyfts fram som en särskilt viktig kulturmiljö i Ystads kommun (området Högestad – Östra Ingelstad ). En arkeologisk utredning utfördes i projektområdet under 2014. I utredningen har inga säkra fornlämningar kunnat beläggas, men fyra områden som bedöms ha relativt hög potential för att träffa på fornlämningar har identifierats. Dessa områden föreslås därför i utredningen att blir föremål för arkeologisk utredning steg 2. I direkt anknytning till väg 19, på väster sida om vägen, finns ett i översiktsplanen utpekat hänsynsområde för natur- och friluftsintressen; Dalgång vid Hålabäck med landskapsestetiska och geologiska värden knutna till området kring bäcken. Bäcken är dock kulverterad på en ca 250 meter lång sträcka väster om väg 19. I förstudien (Vägverket 2008) har den rödlistade växten Renlosta uppgivits förekomma i projektområdets norra del. I samband med naturinventeringen som utfördes under 2015 noterades inga rödlistade arter och inga arter upptagna i artskyddsförordningen. Senaste rapporterade observationen av Renlosta är från 1998 och arten har sannolikt förvunnit. Naturinventeringen observerade sex objekt som omfattas av det generella biotopskyddet enligt 7 kap. 11§ miljöbalken, varav fem av objekten utgörs av trädalléer och ett av objekten ett odlingsröse. 7 Inom 300 meter från vägen ligger totalt ca 35 bostadshus varav flera ligger mycket nära väg 19, i vissa fall så nära som mindre än 5 meter från vägkant. Ett flertal bostäder har därför i nuläget höga ljudnivåer vid fasad. Jordbruksmarken inom projektområdet är klassificerad som klass 9 väster om väg 19 och som klass 8-9 öster om vägen (på en 10-gradig skala). I Öja finns en grustäkt väster om väg 19. 1.2. Effekter och konsekvenser av projektet Vägplanen bedöms förbättra framkomligheten tack vare att hastighetsgränsen höjs från 90 km/h till 100 km/h. Färre korsningspunkter med anslutande vägar och med enskilda in- och utfarter bedöms också som positivt för framkomligheten. Boende längs med väg 19 får nya anslutningsvägar vilket för de flesta fastigheter innebär en längre väg från bostaden till väg 19. Nya sidovägar bedöms dock kunna skapa en mer trafiksäker anslutning till väg 19 eftersom antalet korsningspunkter blir färre och direkt utfart från privata fastigheter förhindras. En separerad gång- och cykelbana bedöms öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter som idag går eller cyklar längs med väg 19. Väg 19 kommer att byggas om i befintligt läge vilket endast innebär mindre ändringar gällande markanvändning precis invid vägbanan pga dikesåtgärder. Vägens avvattning förbättras genom fördjupade diken alternativt med ny dränering då diken görs mindre utbredda. Före utsläpp till recipient anläggs nytt dagvattenmagasin för fördröjning av vatten vid kraftiga regn. Ny mark kommer även att tas i anspråk längs med vägens sidor för att lämna plats för nya in- och utfartsvägar och gång- och cykelvägar. Vägplanen bedöms vara väl förankrad i de fysiska åtgärderna som detaljplan Öja 16:17 innebär då ny in- och utfartsväg öster om väg 19 sammankopplas med ny väg inom området för detaljplanen. Påverkan från vägdagvatten på skyddsobjektet St Herrestads grundvattentäkt bedöms genom skyddsåtgärder med kantsten, fördröjningsmagasin och oljeavskiljare kunna minimeras. För att minimera påverkan på skyddsobjektet vid olycka på vägen föreslås även högkapacitetsräcken som minskar sannolikheten för att olycka leder till avåkning. Det befintliga landskapets karaktär som jordbrukslandskap med en mjukt böljande terräng med inslag av randbebyggelse och gårdar bedöms påverkas minimalt av nya in- och utfartsvägar samt ny gång- och cykelväg då dessa är lokaliserade invid befintlig bebyggelse och vägområdet för väg 19. Utformning och placering av bullerskyddsåtgärder bör åtas med beaktande av befintlig landskapskaraktär. Vägplanens åtgärder bedöms inte påverka de värden som beskrivs i kulturmiljöprogrammet då dessa framförallt är lokaliserade norr om projektområdet. Åtgärder gällande nya vägar längs med väg 19 utgörs av mindre markanspråk och påverkan på eventuella dolda fornlämningar kommer att utredas vidare i det fortsatta arbetet. Renlostan, som tidigare påträffats i området, har inte noterats sedan 1998 och återfanns inte heller vid inventeringen 2015. Troligen är Renlostan försvunnen från området. Om Renlostan mot förmodan skulle finnas kvar på sin ursprungliga lokal är denna belägen utanför aktuell vägplan, ca 80 meter nordväst om vägplanens norra avgränsning, varför påverkan vid genomförande av vägplanen inte bedöms ske. 8 Den allé som står i direkt anslutning till väg 19 och består av 7 askar kan komma att påverkas vid placering av bullerskärm här, dock ska inga träd behöva tas bort. Allén med 20 sälgar kan komma att påverkas vid breddning och fördjupning av dike. Odlingsröset kommer att påverkas av dikesåtgärder. Dessa tre biotopskydd ligger inom vägområde för ombyggnationen av väg 19. Separat dispens kommer således ej att sökas. Anläggande av sidoväg kan komma att påverka allé med yngre oxel. Då placeringen av sidovägen inte fastställs i vägplanen kommer vid behov separat dispens att sökas. Bullerutredningen visar på en ökning av ekvivalenta ljudnivåer med strax under en decibel jämfört med ett nollalternativ 2040. Enligt beräkningar bedöms flertalet av bostäderna vara i behov av någon form av bullerskyddsåtgärder i förhållande riktvärde 55 dB (A). Bullerskyddsåtgärder för respektive fastighet redovisas i denna planbeskrivning och utgörs av fastighetsnära åtgärder eller av bullerskärmar längs vägen på vissa sträckor. 9 2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål 2.1. Bakgrund Riksväg 19, delen Ystad-St Herrestad, skall byggas om till mötesfri landsväg på en sträcka av ca 2 km. Sträckan ligger inom Ystad kommun i Skåne län. Väg 19 utgör en viktig transportled för långväga godstransporter från Ystad (Polen), används för pendlingstrafik och kollektivtrafik, är en förbindelse för turister norrifrån till Österlen och kopplar Skåne till de stora vägstråken E22, E4 och väg 23 norrut i landet. Väg 19 är därmed en viktig länk för den regionala utvecklingen i östra Skåne. Inom området är Trafikverket väghållare för väg 19 och Bramstorps väg. Figur 2. Inzoomad orienteringskarta. Röd ring visar sträckan för vägplanen. 10 2.2. Planläggningsprocessen Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan. Figur 3. Planläggningsprocessen. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till vägplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighetsoch skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Denna vägplan har föregåtts av en förstudie, daterad 2008-12-12. Beslut från Länsstyrelsen om att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan är daterat 2009-04-16. Under hösten 2013 tog Trafikverket fram en ÅVS (åtgärdsvalsstudie) och denna är beslutad 2013-10-24. Detta beslut ligger till grund för det fortsatta arbetet med vägplan typfall 2. Detta innebär att en vägplan tas fram med tillhörande miljöbeskrivning istället för miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Separat samråd har hållits med Ystad kommun och Skånetrafiken, daterat 2014-06-26, resp 2014-09-08. Samråd med länsstyrelsen hölls 2015-03-26. Ett första informationsmöte hölls med allmänheten den 15 januari 2015 i form av ett öppet hus, då intressenter var välkomna att lämna synpunkter att beakta i det kommande arbetet med vägplanen. Ett samrådsmöte hölls 2015-04-09 då utformningsförslag presenterades och sakägare fick inkomma med synpunkter. Samråd kommer även att hållas med berörda ledningsägare. Arbetet med vägplanen pågår under 2014/2015. 11 2.3. Ändamål och projektmål Projektets ändamål är att ta fram en vägplan för ombyggnaden av väg 19. Vägplanen innefattar även sidovägar till befintliga fastigheter som idag ansluter direkt till väg 19 samt ny gång- och cykelväg. Vägplanen syfte är att: · Ge väghållaren tillstånd att bygga vägen · Ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt · Reglera väghållningsansvaret Följande specifika mål har satts upp för projektet: · Ökad framkomlighet för trafik längs med väg 19 · Ökad trafiksäkerhet för alla trafikgrupper som färdas längs med väg 19 · Förbättrad boendemiljö för boende i närhet av väg 19 2.4. Beskrivning av omfattning och åtgärd Ombyggnad av väg 19 planeras från korsningen med Bramtorps till Björkvallsvägen. Längden uppgår till totalt ca 2 km. Vid Bramstorpsvägen byggs korsningen om med separat vänstersvängfält och samma korsningstyp utformas vid korsning till nytt industriområde. Efter denna korsning förses vägen med mitträcke fram till Björkvallsvägen där vägplanen ansluter till sedan tidigare framtagen arbetsplan Väg 19 Ystad – Tomelilla, delen Väg 19 förbi St Herrestad, se vidare under kapitel 2.5. Målstandard är en mötesfri landsväg, separerad med mitträcke, 1+1 körfält och anpassad för 100 km/h. Vidare skall det finnas en avskild gång- och cykelbana längs sträckan samt en busshållplats. Hållplatserna ska anläggas nära ny korsning till framtida Öja industriområde. Denna korsning skall utformas med vänstersvängfält. Ny väg för infart till befintliga fastigheter längs med den aktuella vägsträckan planeras gå parallellt med väg 19 på östra sidan om vägen, öster om (dvs. bakom) befintliga bostadshus. Vägen ska fungera som infart till befintliga fastigheter som idag ansluter direkt till väg 19. Vägen kommer även att fungera som gång- och cykelväg. På den västra sidan om vägen ansluts befintliga fastigheter, som ej är lika samlade som på den östra sidan, till väg 19 med enskilda lösningar. I Planen anläggs även bullerskyddsåtgärder för fastigheter längs med väg 19 och vattenskyddsåtgärder inom skyddsområde för Herrestad vattentäkt. 12 3. Miljöbeskrivning Länsstyrelsen i Skåne har i beslut 2009-04-16 meddelat att vägprojektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Enligt ändring i väglagen, gällande från 2013-01-01, ska vägprojekt som inte innebär betydande miljöpåverkan inte omfattas av kravet på en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Däremot ska projektets miljöpåverkan även i dessa fall beskrivas och värderas. Förändringarna i miljökvalitet (effekter) och vad de innebär för olika intressen ska beskrivas i en miljöbeskrivning. I detta projekt görs ingen separat miljöbeskrivning utan miljöfrågorna beskrivs i detta dokument samt i ritningarna. I kapitel 4 beskrivs de befintliga förhållandena och under kapitel 6 beskrivs de miljökonsekvenser som förslaget innebär. Under samrådsfasen kan synpunkter och förändrade förutsättningar komma att påverka förslaget och vägplanens miljökonsekvenser varför detta är ett uppdateras löpande fram till fastställelse. 4. Förutsättningar 4.1. Vägens funktion och standard Väg 19 har idag funktionen som huvudväg mellan Ystad och Stora Herrestad och vidare mot Kristianstad. Den aktuella vägsträckan är 11-12 meter bred fördelat på ca 2 m vägren och ca 4 m körbana i vardera riktning. Rådande hastighet är 90 km/h. Beläggningsåtgärder utfördes på hela sträckan hösten 2010 och vägbanan har idag inga dokumenterade ytskador. Utredning och provtagning i befintlig vägbana och överbyggnad som utfördes under hösten 2014 visar dock på en skiftande resultat gällande vägens bärighet, främst i vägren. Detta tros bero på för höga vattenmängder i konstruktionen till följd av otillräckliga dikesdjup och bristande skötsel av trummor och diken. 4.2. 4.2.1. Trafik och användargrupper Biltrafik Väg 19 är av riksintresse för kommunikationer och rekommenderad för transport av farligt gods. Det uppräknade nuläget, år 2014, är 8730 fordon (årsdygnstrafik, ÅDT) varav 9,2 % är tung trafik. För 2040 anger prognosen 12 720 fordon (ÅDT) varav 11,1 % tung trafik (Ramböll, 2015). Inom området för vägplanen ansluter en statlig väg till väg 19, väg 1011 (Bramstorpsvägen mot Hedeskoga). Övriga gator; Karlshemsvägen och Björkvallsvägen är enskilda vägar med statligt driftsbidrag. Även enskilda vägen Pumphusvägen ansluter väg 19 (uppgift om statligt bidrag okänt). Utöver anslutande vägar så har flertalet fastigheter idag in- och utfarter till väg 19. 13 Figur 4. Karta med gatunamn på gator som korsar väg 19. Fastigheter längs med väg 19 (byggnader i svart) utgör också korsningspunkter då infart till fastighet idag sker direkt från väg 19. 4.2.2. Kollektivtrafik Sträckan trafikeras av regionbusslinje SkåneExpressen 4 mellan Ystad och Kristianstad och linje 337 mellan Ystad och Tomelilla. Längs med vägsträckan finns idag hållplats vid Karlshemsvägen och Stora Herrestad pumpstation. Hållplats finns även strax söder om området för vägplanen, hållplats Öja. Även skolbuss trafikerar väg 19 med hållplats Öja, Karlshemsvägen och Björkvallsvägen. 4.2.3. Gång- och cykelnät Idag färdas gående och cyklister i blandtrafik utmed väg 19 utan separering eller skydd. I anslutning till vägplanen i riktning mot Ystad finns en planerad separerad gång- och cykelbana på östra sidan om väg 19. Den planerade gång- och cykelvägen finns illustrerad i detaljplan för Öja 16:17 mm. Även norr om området för den aktuella vägplanen finns en planerad separerad gång- och cykelväg på östra sidan om väg 19. Denna gc-väg ingår i arbetsplanen för väg 19 Ystad Tomelilla, delen förbi Stora Herrestad vars arbetsplan fastställdes 2014-02-03 (revidering nr 4 2014-01-27). 14 4.2.4. Trafiksäkerhet Under perioden 2003-01-01 till 2008-01-01 rapporterades 24 personskadeolyckor på väg 19, från sträckan Björkvallsvägen till rondellen in mot Ystad. 11 av dessa inträffade inom området för vägplan. Hälften av olyckorna var singelolyckor och oskyddade trafikanter var inblandade i 6 av de 11 olyckorna. Idag färdas oskyddade trafikanter i blandtrafik där hastigheten är 90 km/h. Sammantaget är trafiksäkerheten låg för oskyddade trafikanter. De många anslutande vägarna och infarterna till fastigheterna utgör en säkerhetsrisk. Vägar med en hastighet överskridande 70 km/h bör vara mittseparerade eftersom mötesolyckor i höga hastigheter med stor sannolikhet leder till svåra skador eller dödsfall. Dagens breda vägsektion inbjuder till omkörningar och höga hastigheter, vilket påtalats av boende längs vägen. Det finns bostadshus nära vägen och fasta hinder i vägens sidoområden vilket kan försvåra konsekvensen av en olycka. 4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling Väg 19 är viktig för den regionala utvecklingen i Östra Skåne eftersom den utgör en viktig transportled för långväga godstransporter från Ystad (Polen) och norrut, den är en förbindelse för turister norrifrån till Österlen, den används för pendlingstrafik och den kopplar östra Skåne till de stora vägstråken E22, E4 och väg 23 norrut i landet. Vägen är också viktig för kollektivtrafiken. 4.4. Markanvändning och kommunala planer Området mellan Ystad och Stora Herrestad är ett landskap som domineras av jordbruk. Längs med området utmed vägen finns bostadsbebyggelse av småskalig karaktär och även flertalet större gårdar. Söder om projektområdet, i angränsning till Ystad, finns ett större verksamhetsområde och här ligger också ett koloniområde. Norr om projektområdet ligger Stora Herrestad, ett samhälle med ca 200 invånare. 4.4.1. Kommunala planer Ystad kommuns gällande översiktsplan; Översiktsplan för Ystad kommun, är antagen 200511-17. I denna beskrivs kommunens framtida planer för markanvändningen i området. Markanvändningskartan redovisar två planerade områden öster om väg 19, i anslutning till vägplanen. I ett tillägg till översiktsplanen, antaget av kommunfullmäktige i Ystad 2011-0217, (”Utbyggnadsstrategi”) framgår att det nordligaste området, benämnt ”utredningsområde” i markanvändningskartan, utgår. Det andra området planeras för industriverksamhet och handel. En detaljplan, ”Öja 16:17” togs fram för detta område under 2013 och vann laga kraft 2013-10-22. Detaljplanen redovisar förutom kvarter med industri med verksamhetsknuten handel och odling, naturområden i den västra (längs med väg 19), norra och sydöstra delen av området. Längs med väg 19 finns även den planerade gång- och cykelvägen illustrerad. 15 4.5. Geologi och geoteknik I kartan nedan presenteras ett utsnitt ur jordartskartan från SGU (2015). Området ligger nordost om Ystad inom det s.k. backlandskapet vilket utgörs av morän med mellanliggande lager av sand och grus (intermoräna avlagringar). I norra delen av sträckan består jorden av postglacial finsand (mörkorange med glesa vita prickar i kartan) som söderut övergår till lerig sandig morän (ljusblå i kartan) blandat med isälvssediment (grön i kartan). I södra delen av sträckan består jorden av moränlera (blålila i kartan). Enligt berggrundskartan (SGU, 2015) består berggrunden inom projektområdet av ett karbonatrikt sedimentärt berg vilket tillhör den s.k. Vombformationen. Under januari- februari 2015 utfördes geotekniska undersökningar (CPT samt skruvprovtagning) längs vägsträckan. Jordlagerföljden noterades och provtogs i ett tjugotal punkter. Utförda geotekniska undersökningar visar att jordlagerföljden generellt består av ett lager mulljord med en mäktighet upp till 0,5 m på lager av sand och lerig morän. Moränen bedöms med ledning av utförda borrningar ej vara heltäckande över området. Topografiskt är området lätt böljande. Figur 5. Utsnitt ur jordartskartan (SGU, 2015). Röda pilar markerar ungefärlig sträckning för utredningsområdet väg 19, delen Ystad - St Herrestad och mellan blåa pilar löper vägen genom grundvattentäktens skyddsområde. Enligt utredning gällande geoteknik längs med sträckan förväntas inga problem med stabilitet eller sättningar. Schaktbarheten bedöms variera från klass 1 den översta halvmetern vid åkermark upp till klass 3 eller 4 någon meter ner i marken. Materialet vid terrassyta bedöms vara av tjälfarlighetsklass 3-4. 16 4.6. Hydrogeologi och hydrologi I närheten av väg 19 finns två registrerade vattenförekomster vilka är sand- och grusförekomsten Krageholm (SE615290-137409) samt den sedimentära bergförekomsten Vombsänkan (SE611567-137086). Figur 6. De vattenförekomster som finns längs aktuell del av väg 19. Vänstra figuren visar sand- och grusförekomsten Krageholm och den högra figuren visar den sedimentära bergförekomsten Vombsänkan (VISS, 2015). Respektive vattenförekomst sattes 2009 till god kemisk grundvattenstatus och god kvantitativ status med kvalitetskravet god kemisk grundvattenstatus 2015 och god kvantitativ status 2015. 4.6.1. Skyddsområde grundvattentäkt Ett skyddsområde för den kommunala grundvattentäkten St Herrestad, vilken är belägen på fastigheten Herrestad 14:7, berör projektområdets norra del. Vägen passerar igenom det inre skyddsområdet och går precis intill brunnsområdet som ligger öster om väg 19 medan större delen av skyddsområdet ligger väster om väg 19. Vattentäkten används idag endast för industrivattenändamål och utgör reservvattentäkt för kommunalt ändamål. Med den utökade vattendomen från 2014-09-25 kan vattentäkten försörja nästan hela Ystad med vatten och under 2015-2016 kommer täkten att kopplas till det kommunala dricksvattenförsörjningssystemet. St Herrestads grundvattentäkt är bedömd som ett mycket värdefullt vatten (värdeklass 4 enligt värdeklassificeringen som finns på grundvattenobjekt). Idag finns fem brunnar, belägna vid fastigheten Herrestad 14:7, på östra sidan av vägplanens norra del. Avståndet mellan väg 19 och vattentäkten är litet, den närmast belägna uttagsbrunnen ligger ca 20 meter från befintlig vägbana. 17 Figur 7. Yttre skyddsområde för Herrestads vattentäkt markeras med blått (Skyddad natur, 2015). Röd streckad linje är den ungefärliga utbredningen av det inre skyddsområdet. 4.6.2. Ytvatten och VA Ystad kommun har befintliga vattenledningar utmed väg 19. Vid ett antal punkter korsar ledningarna vägen. Rören saknar troligtvis skyddsrör. I norra delen av projektområdet finns en pumpstation/vattenverk. I den södra delen av projektområdet finns dag- och spillvattenledningar liksom ett enskilt spillvattensystem på södra sida om de ca 13 st fastigheterna belägna utmed Kristianstadsvägen och på dess södra sida. Fyra dikningsföretag finns invid väg 19, Herrestad, Herrestad nr 66, Öja och Öjadal. Inga områden med strandskydd har identifierats i projektområdet. Avvattningen längs sträckan sker till intilliggande diken och vägslänter, recipienter är dikningsföretag. Efter fältinventering har konstaterats att dikesdjup inte är tillfredsställande (ibland över V19:s terrassnivå) och flera trummor längs vägen är igensatta. Trots detta finns inga dokumenterade fel eller brister i avvattningen av vägen. De belastningsprover av vägkroppen som utförs visar dock på bristande bärighet i vägren vilket kan bero på otillfredsställande avvattning av vägkonstruktionen. 18 4.7. Förorenad mark I markmiljöundersökningen har vägdikesmassor och jordprover provtagits och analyserats på laboratorium. Vägdikesmassor har provtagits i den översta decimetern i ett antal punkter längs hela sträckan. Vägdikesmassaproverna visar på värden som är under KM (känslig markanvändning) i 6 av 8 samlingsprover och de andra är över KM, men under MKM (mindre känslig markanvändning). Alla prov är inom miljökriterier för vägdikesmassor (Vägverket 2007). Jordprover har tagits i fyra punkter från den översta metern av jordlagret i läget för den nya korsningen till Öja industriområde. Jordprover har samtliga halter under KM. 4.8. Övriga ledningar Telia Sonera har teleledningar utmed väg 19. Ystad energi har hög- och lågspänningskablar inom det aktuella området. Belysning och belysningskablar finns i de södra delarna. Ystad energi äger även optokabel utmed sträckan. Ledningars ungefärliga läge visas på illustrationskartan. 4.9. Landskapet Projektområdet och dess omgivande landskap domineras av jordbruk i en mjukt böljande terräng. Siktstråk är långa, framförallt i öster där terrängen sluttar nedåt. Landmärken så som Öja kyrka är tydliga i landskapet. Siktstråk bryts av samlade grupper av träd och buskar och randbebyggelse längs med vägen. Närmst Ystad är Öja industriområde beläget på den östra sidan om väg 19. I väster, längs med Bramstorpsvägen ligger samlad bostadsbebyggelse i en terräng som sluttar upp från väg 19. Vidare norrut fortsätter det öppna jordbrukslandskapet. Flertalet fastigheter är belägna precis intill väg 19 på både östra och västra sidan om vägen. Antalet fastigheter precis intill vägen är flest på den östra sidan. Majoriteten av bostäderna har infart direkt från vägen. Målpunkter i närhet av projektområdet för vägplanen utgörs av fotbollsplanerna vid Öja idrottsplats och Öja kyrka. 4.10. Kulturmiljö Området mellan Ystad och Stora Herrestad består av ett svagt kuperat odlingslandskap. Landskapet präglas av 1800-talets skiftesrörelse och utskiftade gårdar och senare hemmansklyvningar. En del randbebyggelse längs med väg 19 har tillkommit främst under tidigt 1900-tal. I söder, vid Ystad, har senare adderingar i form av verksamhetsområden tillkommit under sent 1900-tal. Projektområdet tangerar ett regionalt intresseområde för kulturmiljön. Den norra delen av projektområdet ligger inom ett område som i Länsstyrelsens kulturmiljövårdsprogram lyfts fram som en särskilt viktig kulturmiljö i Ystads kommun (området Högestad – Östra Ingelstad ). I detta program beskrivs bygden kring Stora Herrestad som ett område med lång kontinuitet som odlingsbygd som alltsedan medeltiden utgjort ett storgodslandskap. Trakten får sin särskilda karaktär av de många fornlämningarna, medeltidskyrkorna och sätesgårdarna (Länsstyrelsens 19 kulturmiljöprogram). Området kring Stora Herrestad, som innefattas av ovan område, är också utpekat i kommunens översiktsplan som kulturhistoriskt värdefull miljö. I området precis intill väg 19 finns ett fåtal registerposter avseende övrig kulturhistorisk lämning (fyndplats) i fornminnesregistret (FMIS). Bland annat finns platsen för en borttagen milsten i söder (Öja 3:1) och en fyndsamling av flintföremål på gården Slättäng i norr (Stora Herrestad 120:1). I närområdet finns det emellertid tämligen gott om fornlämningar. En arkeologisk utredning, genomförd i syfte att peka ut områden som är sannolika för under mark dolda fornlämningar, utfördes under 2014. Utredningsområdet sträcker sig från ca 150 meter norr om Karlshemsvägen i söder till Björkvallsvägen i norr och inkluderar ca 100 meter på ömse sidor om väg 19. Den södra delen av vägsträckningen som ingår i projektområdet för vägplanen faller därmed utanför utredningen. Denna del av vägsträckningen innefattar dock inga åtgärder utanför befintlig vägbana. Vid den arkeologiska utredningen har inga säkra fornlämningar kunnat beläggas, men fyra områden bedöms ha relativt hög potential för att träffa på fornlämningar. Områdena bör uppfattas som särskilt intressanta ur fornlämningssynpunkt men representerar inte avgränsande fornlämningsområden. Det kan således förekomma fornlämningar även utanför de utpekade områdena. Utredningsytan, med särskilt fokus på de fyra identifierade områdena, föreslås därför i utredningen att blir föremål för vidare arkeologiska insatser i form av en arkeologisk utredning steg 2. (Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad Ystads kommun, Skåne län Arkeologisk utredning steg 1, 2014). 20 Figur 8. Karta från den arkieologisk utredningen (sid 23) med utpekade områden med dolda fornlämningar (A-D). Kartan visar även registrerade fornlämningar. Inom projektområdet finns två registrerade fornlämningspunkter, en i söder och en i norr. 4.11. Naturmiljö Det aktuella vägavsnittet berör inte några formellt skyddade områden som naturreservat, riksintressen för naturvård eller Natura 2000-områden. Två hänsynsområden för naturvård utpekade i kommunens översiktsplan är belägna i närheten av väg 19. Nr 12, Bussjöområdet, väster om väg 19 i höjd med Öja och nr 13, Dalgång vid Hålabäck väster väg 19. Område nr 12 ligger en bit sydväst om den aktuella vägsträckan, utanför påverkad vägbana, och område nr 13 ligger i direkt anslutning till vägen. Inom hänsynsområdena ska stor hänsyn tas till naturens och friluftslivets intressen 21 vid förändring av pågående markanvändning. Det område som ligger i direkt anknytning till vägbanan, område nr 13, innefattar bland annat Hålabäcken och området beskrivs som en eroisionsdal som har landskapsestetiskt och geologiskt värde. Området närmst väg 19 och en bit västerut är dock kulverterat och bebyggt med bostadsbebyggelse och det landskap som beskrivs för område nr 13 är beläget ca 250 meter väster om det aktuella projektområdet. I förstudien (Vägverket 2008) har den rödlistade växten Renlosta uppgivits förekomma i projektområdets norra del. En inventering av naturområden i direkt anslutning till väg 19, ca 75 meter på båda sidor om vägen, genomfördes 2015-02-12 av Naturcentrum AB. Inventeringen visar att miljön till största delen utgörs av åker- och tomtmark. Det finns även små arealer med betesmark, trädrader och annan obrukad mark. I samband med inventeringen noterades inga rödlistade arter och inga arter upptagna i artskyddsförordningen. Området utgörs i huvudsak av brukad åker med några mindre undantag, vilket innebär att det inte kan förväntas ett stort antal skyddsvärda arter. Från ArtDatabanken finns uppgifter av rödlistade och/eller fridlysta arter. Dessa är dock antingen relativt gamla (mer än 15 år) eller inte inom ett avstånd som gör att de påverkas negativt i samband med den planerade exploateringen. Uppgifter om fridlysta groddjur (lövgroda, klockgroda och större vattensalamander) finns från våtmarker cirka 500 meter söder om de planerade åtgärderna. Renlostan som uppgivits i förstudien har under inventeringen eftersökts i den norra delen av projektområdet men inte återfunnits. Enligt uppgifter från ArtDatabanken noterades den i mycket stort antal i en åkerkant norr nordost om projektområdet vid några tillfällen under 1990-talet. Senaste rapporterade observationen är från 1998 och arten har sannolikt förvunnit. Några objekt som omfattas av det generella biotopskyddet enligt 7 kap. 11§ miljöbalken observerades i samband med naturinventeringen. Följande biotopskydd observerades under inventeringen: 1. Allé med yngre Oxel, inslag av fläder och hagtorn, 2. Allé med 7 gamla Askar, 3. Allé med ca 20 Sälgar, 4. Odlingsröse, 5. Allé med cirka 10 träd, Ask och Tysklönn, 6. Allé med 7-10 träd, Lind, Tysklönn och Ask, se figur 9. 22 Figur 9. Kartan visar inventerade biotopskydd. Karta: Naturcentrum AB. 23 4.12. Friluftsliv och rekreation Den huvudsakliga delen av områdena invid väg 19 består av jordbruk och privata bostäder och gårdar. Rörelse för fotgängare och cyklister sker främst via väg 19 och mindre korsande vägar. Inget särskilt utpekat stråk som korsar väg 19, såsom motionsspår, vandringsled eller ridspår finns utpekat på den aktuella sträckan. Sydväst om väg 19, inne i Ystad, finns Ringsledparken som används för motion och rekreation. Nordöst om väg 19 finns Öja idrottsplats med fotbollsplaner. Ett cykelstråk finns mellan Ystad och Tomelilla. Projektområdet ligger inom ett riksintresse för kustzonen enligt Miljöbalken 4 kap. 4§. Kustzonen är av riksintresse med hänseende till de samlade natur- och kulturvärden som finns i området, som i sin tur är viktiga för det rörliga friluftslivet och turismen. Restriktioner inom riksintresset berör bland annat uppförande av fritidsbebyggelse. 4.13. Buller Inom 300 meter från vägen ligger totalt ca 35 bostadshus varav flera ligger mycket nära väg 19, i vissa fall så lite som under 5 meter från vägkant. Ett flertal bostäder har därför i nuläget höga ljudnivåer vid fasad. Flera av de boende på sträckan störs av den höga bullernivån. Bullersituationen för nuläge, nollalternativ och utredningsalternativ 2040 har utretts i PM ”Bullerutredning väg 19, vägplan för delen Ystad-Stora Herrestad”. Enligt beräkningar har idag flera av bostäderna en ekvivalent ljudnivå som överskrider 55 dB(A) vilket är det riktvärde för vägtrafikbuller som ska tillämpas utomhus vid fasad (vid nybyggnad/väsentlig ombyggnad av infrastruktur). Ett antal fastigheter inom området för vägplanen har på 90-talet fått bullerdämpande åtgärder utförda. Detta främst i form av fönsteråtgärder. Bullerdämpande åtgärder kan utgöras av både skärmar och fönsteråtgärder. 4.14. Naturresurser I Öja finns en grustäkt väster om väg 19. Jordbruksmarken inom projektområdet är klassificerad som klass 9 väster om väg 19 och som klass 8-9 öster om vägen (en 10-gradig skala). 5. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 5.1. Val av lokalisering En ÅVS (åtgärdsvalsstudie) togs fram 2013-10-21 i syfte att utreda alternativ för den aktuella vägsträckan. En förstudie, ”Förstudie Väg 19 delen Ystad – Stora Herrestad, Ystad kommun” (daterad 2008-12-12) föregick denna ÅVS. Målet som formulerats i ÅVS är att öka trafiksäkerheten och framkomligheten. Åtgärder på den aktuella vägsträckan ska ses i sammanhang med planerade åtgärder för sträckan Förbifart Stora Herrestad som tar vid norr om Björkvallsvägen. Denna sträcka är planerad som mötesfri fyrfältsväg med möjlighet för omkörning. Följande alternativ presenterades i ÅVS:en: 24 - Mötesfri väg mellan nya anslutningar mot Öja och Björkvallsvägen, 1+1 körfält, 100 km/tim, avskiljd gc-bana. Vänstersvängkörfält i korsning, samordning av anslutningar till väg 19, åtgärder vid hållplatser samt att utreda vattenskydds- och bullerskyddsåtgärder. - Avskild gc-väg som separat åtgärd - Räfflad mittlinje, 80 alt. 90 km/tim, gc-bana, vänster-svängkörfält, samordning av anslutningar, åtgärder vid hållplatser - Omkörningsförbud i kombination med dubbel heldragen linje (eventuellt räfflad) som tillåter vänstersväng vid utfarter, 80 alt 90 km/tim. Gc-bana. Åtgärden kan kombineras med samordning av anslutningar - Hastighetssänkning till 80 km/tim - Vattenskydd Det första alternativet redovisar valt alternativ. Detta ansågs i ÅVS:en som det uppfylla målbilden gällande trafiksäkerhet pga mittsepareringen och separerad GC-väg. Samtidigt ansågs det som ett mer ekonomiskt fördelaktig alternativ jämfört med en utbyggnation till 2+1-väg. Angränsande projekt förbifart St Herrestad är en 2+2 väg och hela sträckan sammantaget kan då anses uppfylla standard likt en 2+1 väg. 5.2. 5.2.1. Vald utformning Utformning av väg och sidovägar Väg 19, korsningar och enskilda vägar har i huvudsak utformas enligt Vägar och Gators Utformning 2012 publ 2012:179, här benämnd VGU. Vägens typsektion kommer att förändras och bestå av följande: Vägmitt = 1,75 meter, körbanebredd = 3,75 meter, vägren = 0,75 meter. Måtten grundar sig på att minimera otillåtna omkörningar och att hålla nere hastigheten samtidigt som en godtagbar trafikantupplevelse för större fordon beaktas. Mått på fri bredd enligt VGU (5,1 meter) uppfylls. Yttersta delen av befintlig vägkant kommer längs sträckan att rivas till förmån för mer godtagbar släntlutning och dikesdjup. Figur 10. Typsektion Väg 19. 25 Släntlutning kommer att utföras enligt kraven i VGU, vilket innebär 1:3-lutning då räcke saknas och 1:2 ifall sidoräcke uppförs längs vägen. Bakslänten utförs i 1:2-lutning. Denna dikesutformning kommer kräva större markanspråk än nuläget, varför vägen på vissa ställen utformas med skåldike med avvattning genom ledning. Figur 11. Väg 19 utformat med skåldike. Vägens tvärfall och horisontalgeometri lämnas oförändrad för att minimera anläggningskostnaderna för ombyggnationen. Det finns heller inga grova kända fel på dagens utformning. Korsningar till Bramstorpsvägen och nytt industriområde utformas enligt korsningstyp C, med separat vänstersvängsfält. Längd på svängfälten är dimensionerade utifrån framräknade trafiksiffror för 2040 och sekundärvägarnas kantlinjer har utformats utifrån VGU och kontrollerats med körspår för framkomlighet för större lastbilar med påhängsvagn, typ LPS. Vid korningen med Bramstorpsvägen bibehålls befintlig vägbredd trots anläggande av ett nytt vänstersvängfält. Detta medför att körfältsbredder för väg 19 i denna punkt blir 3,5, 3,25 resp 3,5 meter. Efter korsningen breddas körfälten upp till 3,75 meter. Bramstorps väg breddas i korsningen vilket påverkar dess sträckning ca 50 meter före korsningen med väg 19. Vägen breddas mot fastigheten norrut. Förskjutningen av korsningen norrut ger även en mer vinkelrät korningsvinkel och bättre siktlinje för fordon som svänger ut på väg 19. Korsningen utformas med stopplikt. Målade refuger utförs på bägge vägarna. Korsningen med industriområde i sektion 0/700 har körfältsbredder 3,75, 3,5 resp 3,75 meter. Sikten i korsningen uppfyller krav enligt VGU och utformas med stopplikt. Refuger målas både på väg 19 och på industrigatan. Längs Industrigatan anläggs gångbana för säkrare anslutning till intilliggande busshållplatser. Fartkamera eller elektroniskt variabel hastighetsskylt eller informationsskylt bedöms inte vara motiverat i korsningen pga för få fotgängare och att målpunkten (hållplats) inte motiverar detta, till skillnad från t.ex. en 26 skola. Dock föreslås korsningen förses med belysning vilket ökat visibiliteten för oskyddade trafikanter. Belysning utformas med eftergivliga stolpar, placerade på båda sidor om väg, med förskjutning. Väderskydd för busshållsplats kommer att vara utrustad med belysning. Figur 12. Utsnitt ur karta som visar vald utformning. Utsnittet visar korsningen med Bramstorpsvägen och korsning med ny industrigata. Busshållplatser anläggs i anslutning till korsningen med erforderligt avstånd enligt VGU. Hållplatserna utformas i enighet med Skånetrafikens skrift ”hållplatshandboken”. I sektion 0/960 utformas ficka på bägge sidor av väg 19 i samband med släpp i mitträcke. Dessa fickor ska användas för anslutning till fastighet på västra sidan av vägen för att inte stanna upp trafiken vid in- och utfart. I sektion 1/1450 görs motsvarande ficka på östra sidan av vägen. I norr ansluts väg 19 till korsning med Björkvallsvägen som byggs om i intilliggande projekt ”Förbifart stora Herrestad”. 27 Figur 13. Utsnitt ur karta som visar vald utformning. Utsnittet visar väg 19 samt ny in- och utfartsväg norr om Karlshemsvägen. Enskilda vägar och GC-vägar har bredden 4.5 resp 3,0 m och har dess vertikal- och horisontalgeometri har dimensionerats utifrån VGUs krav för cykelvägar. Även skriften ”Projektering och byggande av enskilda vägar ” VV Publ nr 2001:9, har ligger till grund för utformningen av dessa vägar. Erforderligt avstånd mellan huvudväg och enskilda vägar uppfyller krav enligt VGU. Släntlutningen utförs 1:3 med bakslänt 1:2 men pga av det stora markanspråk detta innebär utformas vägarna till stor del med skåldike med avvattning genom ledning. Figur 14. Typsektion ägoväg med svackdike. 28 Vissa kritiska anslutningar till fastigheter har kontrollerats och utformats med körspår med typfordon sopbil. Vändplats längs enskild väg har utformats enligt VGU och kontrollerats med körspår med typfordon sopbil. Enskild väg i sektion 2/000 – 2/200 utformas med körspår för lastbil med släp, 24 m, efter önskemål från brukare av vägen. Figur 15. Utsnitt ur karta som visar vald utformning. Utsnittet visar väg 19 samt ny gång- och cykelbana och in- och utfartsväg som ansluter till Björkvallsvägen. 29 5.2.2. Utformning VA och avvattning Avvattningen av dagens V19 fungerar fungerar bra. Vid samtal med boende finns inga klagomål på dagens avvattning t.ex. med vägvatten som rinner in i trädgårdar eller dylikt. Dock behöver befintliga vägdiken rensas och fördjupas då till 30 cm under befintlig terrassnivå. De längsgående trummorna rensas vid utbyggnad alternativt förnyas till dimension enligt Trafikverkets normer. 0/150-0/600 Öja Vägsträckningen avvattnas till en ledning på ett befintligt täckdikningssystem, som också utgör befintlig vägavvattning på sträckan. Ledningen leder vattnet österut under väg 19, och ledningen ansluts troligen till Öja Mosse dikningsföretag. Vägen övergår från att vara bomberad i söder till att skeva västerut vid Bramstorpsväg. Vägdagvatten leds över vägslänter och rinner i diken till befintlig vägavvattning. På grund av att vägslänterna blir något större än de är idag kommer vägsträckan vid dimensionerande regn inte generera större flöde än tidigare. 0/600-1/450 Öja Vägsträckningen avvattnas till Öja dikningsföretag, som är kulverterat i ledning under vägen och som vidare leds österut. Efter en skevningsövergång mellan ca 0/600 – 0/700 övergår vägen till att skeva österut fram till ca 1/000, Karlshemsvägen. Därefter är vägen bomberad. Innan Karlshemsvägen avvattnas vägen till diken och därefter, till ca 1/450, avvattnas den västra delen av vägen till dike. Den östra delen av vägen samt gc-vägen avvattnas till ett skåldike. I skåldiket finns dagvattenbrunnar som leds till en dagvattenledning. Innan vägdagvattnet når dikningsföretaget fördröjs det i ett öppet dagvattenmagasin ca 90 m öster om vägen i ca 1/000, norr om dikningsföretaget. Avtappningen har satts till 1,0 l/s,ha enligt dikningsföretagets krav. 1/450-2/130 Sträckan ligger inom skyddsområde för vattentäkt varför vägen förses med kantsten. Vägdagvatten tas omhand i dagvattenbrunnar och leds via ledning till ett fördröjningsmagasin för fördröjning och rening. På grund av de små nivåskillnaderna i området och dikningsföretagets höjd kommer ledningssystemet behöva förläggas grunt och med minimal lutning. Magasinet ska utföras tätt. Utloppet från magasinet utformas med oljeavskiljande funktion och förses med möjlighet till avstängning. Magasinet ligger i sektion ca 1/950. Avtappningen har satts till 1,1 l/s,ha enligt dikningsföretagets krav. Vid större nederbörd än dimensionerande ska vattnet inte kunna brädda från magasinet norrut eller söderut mot befintliga fastigheter. 30 5.2.3. Riktlinjer gestaltning Åtgärder för väg 19 innefattar justeringar så som mindre vägbreddning vid korsningspunkt med ny industrigata, breddning av Bramstorpsvägen och breddning vid hållplats samt dikesanpassning. Vägen kommer fortsättningsvis vara lokaliserad i befintligt läge. Utformning av materialavgränsningar och sidoräcken är fortfarande under utredning. Dikesslänter anpassas till det platsutrymme som finns men föreslås vid de sträckor där möjlighet ges få en släntlutning på 1:3. Vid trånga passager, där befintlig bebyggelse ligger nära vägkanten kommer en alternativ lösning med ett svagt skålat dike. Denna lösning kommer även utföras på sidovägar för minskat markintrång. Huvudsakliga frågeställningar gällande gestaltning i projektet utgörs främst av lanskapsanpassning av nya in- och utfartsvägar som ansluter till fastigheter som idag har infart direkt från väg 19 samt ny gång- och cykelväg på östra sidan om väg 19. Nya in- och utfartsvägar föreslås få en 4,5 meter bred vägbana. På den östra sidan av vägen föreslås vägen vara asfalterad. Gång- och cykelvägen föreslås en bredd på 3 meter. Nya in- och utfartsvägar samt gång- och cykelbana ska anpassas till befintlig terräng och följa denna i den mån det är möjligt. Befintliga träddungar ska beaktas och undvikas i den mån det är möjligt för att bevara inramning och funktion som vindskydd i förhållande till det omkringliggande öppna jordbrukslandskapet. In- och utfartsvägen samt gång- och cykelvägen bör ligga nära både befintliga fastigheter och väg 19 för att undvika intrång i miljön och då framförallt jordbruksmarken. Bullerskydd ska utformas för att på bästa sätt anpassas till befintlig miljö. Placering och utformning gällande material, färg och storlek är under utredning. Även fördröjningsmagasinen ska utformas för att på bästa sätt anpassas till befintlig miljö. 5.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs Vägen 19 kommer att förses med mitträcke. Räcket börjar efter infarten till Öja industriområde och försätter sedan hela vägen fram till korsningen till Björkvallsvägen. Två släpp under sträckan i mitträcket utförs under denna sträcka. Öppningarna är placerade i sektion 0/960 och i 1/450 för åtkomst till väg 19 för kringliggande fastigheter. Alternativ åtkomst med sidovägar till närmsta korsning anses på från dessa fastigheter inte vara rimligt. Bullerskyddsåtgärder i form av fasadåtgärder, fastighetsnära bullerskärm vid t.ex. uteplats eller vägnära bullerskärm har utretts i PM ”Bullerutredning väg 19, vägplan för delen YstadStora Herrestad”. Med fasadåtgärd menas åtgärd på fastighetens fönster eller luftdon med syfte att öka ljuddämpningen i fasaden. Alla fastigheter på ett avstånd av 300 meter från vägens mitt har utretts avseende bullerpåverkan. För de fastigheter där gällande riktvärden överskrids föreslås bullerskyddsåtgärder. Åtgärder för respektive fastighet redovisas i tabell 1 och visas även i figur 16. Bullerplank som placeras invid vägkanten ska enligt VGU skyddas med påkörningsskydd i form av sidoräcken då bullerskärm är kategoriserat som fast hinder. Bygglov kräv inte för skyddsåtgärder såsom bullerskärmar utan ges inom fastställd vägplan. 31 Fastighet Föreslagen åtgärd Kommentar Öja 33:1 Fastighetsnära åtgärd Åtgärd längs väg är svår att genomföra med god effekt på grund av lokalvägens korsning med väg 19. Åtgärd längs väg är ej lönsam. Lokal skärmåtgärd vid uteplats samt inventering av behovet av fasadåtgärd föreslås. Öja 1:8 Fastighetsnära åtgärd Skärmåtgärd längs väg är ej samhällsekonomiskt lönsamt. Inventering av behovet av fasadåtgärd föreslås. Öja 1:2 Fastighetsnära åtgärd Skärmåtgärd längs väg är ej samhällsekonomiskt lönsamt. Inventering av behovet av fasadåtgärd föreslås. Öja 16:48 Fastighetsnära åtgärd Åtgärd längs väg är svår att genomföra med god effekt på grund av infartsväg. Lokal skärmåtgärd vid uteplats samt inventering av behovet av fasadåtgärd föreslås. Öja 24:10 Fastighetsnära åtgärd Hus ligger något högre än väg och har första våning något upphöjd vilket försämrar effekten av en skärm längs väg. Infart från väg 19 begränsar möjlighet till sammanhållen bullerskärm längs vägen, vilket medför att bullerskyddseffekten uteblir. Förslag är istället lokal åtgärd av uteplats samt inventering av behovet av fasadåtgärd. Gemensam sammanhållen skärmåtgärd längs väg, 3 m Tre meter hög skärm är samhällsekonomiskt lönsam och gör att ljudnivån vid fasader mot väg inte överskrider 60 dB(A) i markplan. Fyra meter hög skärm är bättre ur ljudsynpunkt men höjden bedöms som olämpligt på grund av det korta avståndet till bostadsfasader. Gemensam sammanhållen skärmåtgärd längs väg, 3 m Tre meter hög skärm är samhällsekonomiskt lönsam och gör att ljudnivån vid fasader mot väg inte överskrider 60 dB(A) i markplan. Fyra meter hög skärm är bättre ur ljudsynpunkt men höjden bedöms som olämpligt på grund av det korta avståndet till bostadsfasader. Öja 4:4 Skärmåtgärd längs väg, 3 m Tre meter hög skärm är på gränsen till ekonomiskt lönsam (NNK -0,02) och gör att ljudnivån vid fasad mot väg inte överskrider 60 dB(A). Fyra meter skärm är ekonomiskt olönsam. Herrestad 66:21 Skärmåtgärd längs väg, 3 m Tre meter hög skärm är ekonomiskt lönsam och gör att ljudnivån vid fasad mot väg inte överskrider 60 dB(A). Herrestad 66:14 Skärmåtgärd längs väg, 3 m Tre meter hög skärm är ekonomiskt lönsam och gör att ljudnivån vid fasad mot väg inte överskrider 60 dB(A). Herrestad 66:28 Ingen åtgärd Trafikverket avser lösa in byggnad. Ny byggnad är under uppförande inom fastigheten. För denna hanteras bullerfrågan i kommande bygglov för byggnationen. Öja 16:49 Öja 16:11 Öja 16:10 Öja 16:50 Öja 16:38 Öja 16:40 Öja 16:30 Öja 16:33 Öja 16:34 Öja 16:43 Öja 16:39 Öja 16:42 32 Herrestad 14:6 Herrestad 66:25 Herrestad 66:6 Herrestad 66:18 Fastighetsnära åtgärd Skärmåtgärd längs väg är ej samhällsekonomiskt lönsamt. Lokal skärmåtgärd vid uteplats samt inventering av behovet av fasadåtgärd föreslås. Gemensam sammanhållen skärmåtgärd längs väg, 3 m Tre meter hög skärm är ekonomiskt lönsam och gör att ljudnivån vid fasad mot väg inte överskrider 60 dB(A). Fyra meter skärm är ekonomiskt olönsam. För 66:6, 66:19 och 66:25 föreslås inventering av behovet av fasadåtgärder. För 66:6 föreslås dessutom lokal skärm vid uteplats. Herrestad 66:19 Tabell 1. Tabell från ”PM Bullerutredning väg 19, vägplan för delen Ystad-Stora Herrestad”. Tabellen visar föreslagna åtgärder per fastighet. Tabellen är sorterad på fastighetens geografiska läge från söder till norr längs vägen. Figur 16. Karta från ”PM Bullerutredning väg 19, vägplan för delen Ystad-Stora Herrestad”. Förslag på placering av vägnära skärmar (gröna markeringar) längs sträckan. Skyddsåtgärder för grundvattnet inom vattenskyddsområdet har utretts i ”PM Vattenskydd, väg 19 delen Ystad – St Herrestad”. Fysiska skyddsåtgärder gällande vattenskyddet bedöms vara nödvändiga för att säkerställa en trygg vattenförsörjning. För att uppnå ett godtagbart skydd föreslås högkapacitetsräcken och kantsten för sträckan som passerar vattenskyddsområdet (sektion 1/460 och framåt). Högkapacitetsräcken minskar sannolikheten för avåkning in i vattenskyddsområdet och kantsten minskar risken för att eventuellt utsläpp rinner direkt ut i recipienten. Vägdagvattnen samlas upp i dagvattenbrunnar och leds via ledningar till fördröjningsmagasin placerat ligger inom vattenskyddsområdet. Magasinet tätas och kommer att förses med ventil för avstängning på utsläppssidan före utsläpp till recipient. 33 6. Effekter och konsekvenser av projektet 6.1. Vägens funktion och standard Ett genomförande av vägplanen bedöms förbättra framkomligheten tack vare färre korsningspunkter med anslutande vägar och enskilda utfarter längs med vägen och att korsningar utförs med vänstersvängfält. Hastighetsgränsen höjs från 90 km/h till 100 km/h vilket också bedöms positivt för framkomligheten. Vägens bärighet bedöms förbättras då diken fördjupas och vägtrummor byts ut för med tillfredsställande avvattning. 6.2. Trafik och användargrupper För fordonstrafik innebär ombyggnaden med mittseparering ökad trafiksäkerhet men minskad framkomlighet pga omkörningsmöjligheterna försvinner. Sett till helheten väntas dock framkomligheten dock öka (se 6.1). De två befintliga busshållplatserna ersätts med ny busshållplats, söder om Karlshemsvägen, i respektive riktning. Antalet busshållplatser minskar därmed längs med sträckan från två till en. Dock saknas idag reseunderlag för att behålla bägge hållplatserna. Då Karlshemsvägens hållplats flyttas till korsning till industriområde föreslås även skolbussens hållplats flyttas dit. De nya hållplatserna kommer innebära betydligt högre standard än dagens med väderskydd och separata bussfickor och plattformar, vilket ökar säkerheten och komforten för resenärerna. Boende längs med väg 19 får nya anslutningsvägar vilket för en del av fastigheterna innebär en längre väg från boendeparkering till väg 19. Nya sidovägar bedöms dock kunna skapa en mer trafiksäker anslutning till väg 19 eftersom antalet korsningspunkter blir färre och direkt utfart från privata fastigheter förhindras. En separerad gång- och cykelbana bedöms öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter som idag går eller cyklar längs med väg 19. Denna kommer att i förlängningen ansluta till cykelbana som är planerad i området och som ingår i kommunens detaljplan strax söder om Karlshemsvägen. I norra delen ansluter GC-trafiken till separat GC-väg i angränsande vägplan. Mittsepareringen av vägen innebär att oskyddade trafikanter inte kommer att korsa vägen likt idag. Separeringen av GC-trafiken innebär att korsningspunkterna samlas upp till givna lägen längs sträckan istället för att ske spritt över hela likt dagens situation. Korsningspunkterna blir vid Bramstorps väg, korsning till nytt industriområde (busshållplatser) och vid Björkvallsvägen. Enstaka fastigheter kommer att kunna korsa vägen likt idag via släpp i mitträcken, men vid dessa platser är sikten god. Inga särskilt utpekade stråk, såsom motionsspår, vandringsleder eller ridspår korsar idag den aktuella sträckningen varför ombyggnationen inte innefattar särskilda åtgärder för detta. 6.3. Lokalsamhälle och regional utveckling Väg 19 är en viktig transportled för den regionala utvecklingen i östra Skåne. Föreslagna åtgärder bedöms påverka den regionala utvecklingen positivt då de bland annat innebär en högre hastighetsgräns och färre korsningspunkter. 34 6.4. Markanvändning och kommunala planer Väg 19 kommer att vara belägen i befintligt läge vilket innebär mindre ändringar gällande markanvändning precis invid vägbanan. Ny mark kommer att tas i anspråk för att: - Bredda vägen vid korsning till Öja industriområde samt för att anlägga nya hållplatser. - Lämna plats för nya in- och utfartsvägar och gång- och cykelvägar. - Bredda och fördjupa diken för att erhålla bättre avvattning av vägen. - Uppföra skyddsåtgärder såsom räcken och bullerplank. Den mark som tas i anspråk består främst av åkermark. Kortare partier med vegetation bestående av granskog och lägre buskvegetation kommer också tas i anspråk längs med väg 19 östra kant. Detta innebär att viss jordbruksmark kommer skärmas av mellan vägen och nya parallellvägar vilket gör den obrukbar. Detta intrång ligger i huvudsak i direkt anknytning till bostadsfastigheter och vägområdet för väg 19. Nya in- och utfartsvägar till befintliga fastigheter innebär att in- och utfart och parkering vid bostäder som idag ansluter direkt via väg 19 kommer behöva anpassas till ny anslutning. Detta gäller främst bostäder på östra sidan om väg 19. Planering och utformning av ny anslutning och bostadsparkering kommer ske i samråd med respektive fastighetsägare. Enskilda vägar fastställs ej i vägplanen. Gällande detaljplan, Öja 16:17, belägen strax söder om Karlshemsvägen, är sammankopplad med den aktuella vägplanen och föreslagen in- och utfartsväg som slutar vid Karlshemsvägen fortsätter via en av industrigatorna i detaljplanen. Vägen ansluter därefter till väg 19. Ett genomförande av ny separerad gång- och cykelväg, som finns illustrerad i detaljplanen, sammanlänkar den föreslagna gång- och cykelvägen i den aktuella vägplanen med Ystad tätort. Vägplanen bedöms sammantaget vara väl förankrad i de fysiska åtgärderna som detaljplanen innebär. 6.5. Geologi och geoteknik Föreslagna åtgärder för vägplanen, innefattande sidovägar och nya korsningar, bedöms kunna genomföras med goda geotekniska förutsättningar om försiktighetsåtgärder vidtas gällande potentiella frostskador. Materialet vid terrassyta bedöms vara av tjälfarlighetsklass 3-4 vilket bör beaktas vid dimensionering av överbyggnad. 6.6. Hydrogeologi och hydrologi Skyddsobjektet St Herrestads grundvattentäkt berörs genom att vägen passerar igenom det inre skyddsområdet och går precis intill brunnsområdet som ligger öster om väg 19. Här ska även en ny gång- och cykelväg löpa. Påverkan på skyddsobjektet utgörs främst av vägdagvatten från vägen. Ny utformning av väg 19 innebär inte ökad mängd vägdagvatten då vägen inte breddas. Genom föreslagna skyddsåtgärder med högkapacitetsräcken och kantsten samt fördröjningsmagasin bedöms påverkan från vägdagvatten eller från föroreningar pga olyckor på vägen kunna minimeras och ge en acceptabel risknivå (risken för vattenskyddsområdet flyttas då från riskklass 3 till 2). 35 Gällande bestämmelser i vattenskyddsområdet (enligt beslut 1978-01-26, fastställelse av skyddsområde för kommunal grundvattentäkt) ska följas om schaktning sker inom området. 6.7. Förorenad mark Eftersom två av vägdikesmassaproverna visade på värden över KM kan befintliga massor, enligt miljökriterier för vägdikesmassor (Vägverket 2007), återanvändas för vägändamål. Om massor inte ska återanvändas måste de tas om hand av en mottagningsanläggning för förorenad jord eller användas externt med användarrestriktionen att massorna har halter över KM. Jordproven har samtliga halter under KM och därmed bedöms ingen särskild hänsyn behöva tas vid schaktarbete vid den nya korsningen vid Bramstorpsvägen. Dock om det vid arbetets gång upptäckts misstänkta förorenade massor måste de utredas vidare. 6.8. Övriga ledningar Korsningar med övriga ledningar kommer att utredas vidare och kontakt tas med ledningsägare under det fortsatta arbetet. 6.9. Landskapet Det befintliga landskapets karaktär som jordbrukslandskap med en mjukt böljande terräng med inslag av randbebyggelse och gårdar bedöms påverkas minimalt av nya in- och utfartsvägar samt ny gång- och cykelväg då dessa är lokaliserade invid befintlig bebyggelse och vägområdet för väg 19. Fördröjningsmagasin placeras vid naturliga lågpunkter i landskapet och bedöms därför inte påverka landskapsbilden negativt. Bullerskyddsåtgärder bedöms utgöra den största negativa påverkan på landskapets befintliga karaktär då högre bullerskärmar kan komma att skymma sikt och skärma av delar av befintlig bebyggelse. Utformning och placering av bullerskyddåtgärder bör åtas med beaktande av befintlig karaktär. Ny gång- och cykelväg bedöms påverka tillgänglighet till bland annat Öja idrottsplats positivt då denna sträcka blir mer trafiksäker och inbjudande för cyklister och fotgängare. 6.10. Kulturmiljö Den norra delen av området för vägplanen tangerar kulturmiljövårdsprogram för Högestad – Östra Ingelstad. Programmets belysningspunkter berör bland annat den långa kontinuiteten som odlingsbygd och det höga antalet fornlämningar och medeltidskyrkor. Vägplanens åtgärder utgörs av nya in- och utfarter och ny gång- och cykelväg på öster sida om vägen. Dessa åtgärder bedöms ej påverka de värden som beskrivs i kulturmiljöprogrammet. I anknytning till området för vägplanen finns idag tre registerposter avseende övrig kulturhistorisk lämning i fornminnesregistret (FMIS). De två nordliga är belägna utanför mark som tas i anspråk för nya in- och utfartsvägar samt ny gång- och cykelbana. Den södra registerposten, Öja 3:1, ligger precis invid befintligt vägbana för väg 19. Här föreslås mindre åtgärder och denna post bör därför inte påverkas ytterligare jämfört med befintliga förutsättningar. 36 Arkeologisk utredning gällande områden som är sannolika för under mark dolda fornlämningar redovisar fyra delområden som uppfattas som särskilt intressanta ur fornlämningssynpunkt varav område B, C och D påverkas av nya in- och utfartsvägar samt ny gång- och cykelväg. Område A berörs endast av mindre åtgärder gällande anpassning av befintlig vägbana för väg 19. Åtgärder gällande nya vägar längs med väg 19 utgörs av mindre markanspråk och påverkan på eventuella dolda fornlämningar kommer att utredas vidare i det fortsatta arbetet. Det översta jordlagret med mulljord kommer att avbanas vid anläggande av nya vägar. Mäktigheten på mulljorden är generellt ca 0.5 m. 6.11. Naturmiljö Inga formellt skyddade områden berörs av åtgärder inom den aktuella vägsträckan. Det hänsynsområde, beskrivet i Ystad kommuns översiktsplan, som ligger i direkt anknytning till väg 19, område nr 13 (Dalgång vid Hålabäck) bedöms ej påverkas negativt då området närmst vägen (ca 250 meter) är kulverterad. Här finns även åkermark och bostadsbebyggelse. Renlostan, som tidigare påträffats i området, har inte noterats sedan 1998 och återfanns inte heller vid inventeringen 2015. Troligen är Renlostan försvunnen från området. Om Renlostan mot förmodan skulle finnas kvar på sin ursprungliga lokal är denna belägen utanför aktuell vägplan, ca 80 meter nordväst om vägplanens norra avgränsning, varför påverkan vid genomförande av vägplanen inte bedöms ske. Biotopskydd enligt 7 kap. 11§ miljöbalken som observerades i samband med inventering utgörs av ett odlingsröse på östra sidan av väg 19 samt flertalet partier med alléer. Odlingsröset är beläget strax öster om vägen och vid detta område utgörs åtgärder av dikesanpassning som kommer att innebära att röset behöver tas bort. Röset består av ett fåtal stenar och är övervuxet med gräs och sly. En av de identifierade alléerna står väldigt nära befintlig vägbana och befintlig bebyggelse, biotopskydd nr 2, allé med 7 gamla askar. Åtgärder som dikesanpassning bör inte påverka träden men bullerskärm som bedöms behöva uppföras på platsen kan påverka allén negativt då utrymmet blir trångt, avståndet mellan allén och bullerskärmen blir ca 0,5-1 meter. Träd kommer troligen inte att behöva tas bort, men ökad beskuggning av träden i allén kommer att ske. Detta skulle kunna påverka eventuella barklevande lavar och mossor negativt, men med hänsyn till närheten till den starkt trafikerade vägen görs bedömningen att förekommande arter huvudsakligen utgörs av tåliga och mer triviala arter. Någon inventering av lavar och mossor på träden har inte genomförts. Trädens eventuella värde för vedlevande insekter och fåglar bedöms inte påverkas negativt av uppförande av bullerplank. Påverkan på trädens rotsystem kan inte uteslutas. Biotopskydd nr 3, allén med 20 sälgar kan komma att påverkas vid breddning och fördjupning av diket längs denna sträcka. Det kan inte uteslutas att träden behöver tas bort vid anläggandet av diket. Dessa tre biotopskydd ligger inom vägområde för ombyggnationen av väg 19. Separat dispens kommer således ej att sökas. Anläggande av sidoväg kan komma att påverka allé med yngre oxel, biotopskydd nr 1. Då placeringen av sidovägen inte fastställs i vägplanen kommer vid behov separat dispens att sökas. 6.12. Friluftsliv och rekreation Ett genomförande av vägplanen bedöms påverka friluftslivet positivt i och med att en separerad gång- och cykelförbindelse skapas längs med väg 19 som oskyddade trafikanter 37 idag rör sig längs med. Dock krävs ett genomförande även av de gång- och cykelvägar som planeras både söder och norr om den aktuella vägsträckan för att fotgängare ska kunna, på ett mer trafiksäkert sätt, ta sig från Ystad tätort till St Herrestad. Vägplanen bedöms ej utgöra någon påverkan på riksintresse för kustzonen enligt Miljöbalken 4 kap. 4§ då de åtgärder som vägplanen innebär inte berörs av de restriktioner som finns för riksintresset. 6.13. Buller I bullerutredningen presenteras fyra scenarios varav ett utgörs av åtgärder som föreslås i vägplanen, och gäller för år 2040 (Trafikverkets uppräkningstal för Östra Skåne samt Skånes övriga vägar har tillämpats). Scenariot redovisas både med och utan föreslagna bullerskyddsåtgärder. Ett genomförande av vägplanen innebär en höjd hastighetsgräns från 90 km/h till 100 km/h vilket medför en ökning av trafikbullernivåerna med strax under en decibel. Den ökade trafikmängden fram till 2040 väntas öka bullernivån med ca två decibel mot dagens situation ifall bulleråtgärder uteblir. Redan idag beräknas många bostäder vara bullerutsatta, främst på grund av att de ligger mycket nära vägen. Enligt beräkningar bedöms flertalet av bostäderna vara i behov av någon form av bullerdämpande åtgärd då riktvärdet 55 dB(A) överskrids. Alternativ för åtgärder utgörs av bullerskärm eller fönsteråtgärder. Föreslagna bullerskyddsåtgärder för respektive fastighet redovisas i avsnitt 5.3. Påverkan från trafikbuller från nya in- och utfartsvägar parallellt med väg 19 bedöms ej medföra någon större påverkan eftersom trafiken på dessa vägar är begränsad i omfattning och hastighet. Ifall bullerskärmar tillämpas där bebyggelsen ligger nära vägutrymmet för väg 19 bedöms det vid vissa punkter råda platsbrist varför bullerskydd måste placeras innanför vägens säkerhetszon. Detta medför att räcken behöver placeras mellan vägen och bullerskyddet vid dessa platser. 6.14. Naturresurser Grustäkt väster om väg 19 bedöms ej påverkas då denna ligger utanför projektområdet för vägplanen. Jordbruksmark, enligt klas 8-9, bedöms påverkas på så vis att vissa områden tas i anspråk för nya in- och utfartsvägar, ny gång- och cykelbana och nya dagvattenmagasin. Detta gäller framförallt marken öster om väg 19 där mindre jordbruksområden mellan väg 19 och nya vägar skärmas av och blir obrukbara. Påverkan bedöms dock som liten då nya vägar är anpassade, i den mån det är möjligt, att ligga så nära väg 19 som möjligt samt utformas med svackdike vilket kräver mindre mark i anspråk. 6.15. Samhällsekonomisk bedömning (sammanfattning) Vid rangordning och val av åtgärder inom ramen för en begränsad budget används lönsamhetsmåttet Nettonuvärdeskvot (NNK). Kriteriet för lönsamhet är att nettonuvärdeskvoten ska vara större än noll. Vid rangordning av flera projekt görs rangordning från högsta NNK till lägsta. NNKi är Nettonuvärdeskvot med avseende på investeringskostnad, det visar samhällsekonomisk nettovinst per investerad krona. 38 Den samhällsekonomiska bedömningen visar på en sammantagen samhällsekonomisk (positiv) lönsamhet, svagt lönsam NNKi ca 0,1. Den mötesfria vägen och separering av gångoch cykeltrafikanter medför betydande positiva effekter främst om trafiksäkerhet och framkomlighet, men även viss minskning av emissioner och växthusgaser. Samtliga trafikanter bedöms få en tryggare resväg då mötesolyckor och oskyddades situation kraftigt förbättras. Drift och underhållskostnaderna förväntas öka något då tillkommande åtgärder om mötesfri väg samt gc bana tillför delsträckan mer vägkapital. Risken för att åtgärdskostnad fördyras efter främst osäkerheter om vattenskyddsåtgärderna, vilket kan resultera i ett samhällsekonomiskt negativt utfall (NNKi under 0, Olönsam). En känslighetsanalys med kostnadsfördyring om 30 procent högre kostnad visar på olönsam (ca NNKi ca -0,1). Den förväntade planeringen om nytillkommande verksamhet (kommunala planer) förstärker den redan förväntade trafiktillväxten i stråket och medför att det samhällsekonomiska utfallet bör ses i underkant, dvs en miss grad av underskattning av samhällsekonomiska nyttan. 6.16. Påverkan under byggnadstiden Tillfälliga markintrång kommer att ske på jordbruks- och tomtmark, vilket kommer att innebära ett tillfälligt produktionsbortfall för de näringsidkare det berör. I dessa fall kan det bli aktuellt med ersättning. De negativa effekterna av att framkomlighet och tillgänglighet i trafiken begränsas under byggtiden och förväntas blir medelstora. Inga långvarig avstängning av väg 19 är aktuellt. Vid anläggande av fördröjningsmagasin inom vattenskyddsområdet med petroleumproduktdriven arbetsmaskin skall denna, då den icke är igång eller då den är avställd, vara försedd med en tät uppsamlingsanordning under motor och bränsletank. I övrigt skall arbetet ske med stor försiktighet och utan påverkan på uttagsbrunnarna. 6.17. Markanspråk Ombyggnationen av väg 19 innebär att mark tas i anspråk för utförandet. Markanspråket utgörs i huvudsak av åkermark och är fördelat på vägområde för allmän väg, inskränkt vägrätt och tillfällig nyttjanderätt. Vägrätt markerat med V på plankarta. Vägrätt uppkommer genom att Trafikverket tar i anspråk mark för väg med stöd av upprättad och fastställd vägplan eller genom frivillig vägrättsupplåtelse. Vägrätten ger Trafikverket rätt att nyttja den mark som behövs för vägen. Trafikverket får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över markens användning under den tid vägrätten består. Trafikverket får även tillgodogöra sig alster och andra tillgångar som kan utvinnas av marken. Vägrätt upphör när vägen dras in. Område med vägrätt: 15315 m2 Inskränkt vägrätt - markerat med Vi1 alt Vi2 på plankarta. 39 Trafikverket har behov av att ha tillgång till området med inskränkt vägrätt. Markanvändningen kan t ex vara en slänt som flackas ut. Marken får då i fortsättningen brukas av markägaren, men dess höjdförhållande får inte förändras. Områdena som tas i anspråk med inskränkt vägrätt ägs även i fortsättningen av den ursprungliga fastighetsägaren. I projektet är områden markerat med inskränkt vägrätt områden med VAledningar eller områden närmst bullerskärmar. Område med inskränkt vägrätt: 1368 m2 Tillfällig nyttjanderätt - markerat med T1 alt T2 på plankarta. Trafikverket har behov av att ha tillgång till områdena med tillfällig nyttjanderätt under byggtiden för att kunna genomföra anläggningsarbetena. Om inget annat avtalats med fastighetsägaren så skall områdena efter byggtidens slut återställas i ursprungligt skick. T1, är till för entreprenörens etablering under byggnationen och är placerad i sektion 1/230. Området innebär en central placering i entreprenadområdet med närhet till enskild väg parallellt med väg 19, vilket motiverar föreslagen placering. T2, är till för att säkerställa byggbarheten och ger entreprenören en tillgänglig yta för arbetsmaskiner under utförandet. Område med tillfällig nyttjanderätt: 9808 m2 7. Samlad bedömning Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Ombyggnationen av väg 19 medverkar till ökad tillgänglighet genom bl.a. ombyggnation av korsningar anpassade till större fordons utrymmeskrav. Då oskyddade trafikanter nu separeras från huvudvägen bidrar till högre kvalitet och en bättre tillgänglighet för denna trafikantgrupp. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. Ombyggnationen av väg 19 med mitträcke, sidovägar för uppsamlande av in- och utfarter, samt separering av GC-trafik kommer att göra väg 19 mer trafiksäker. Även ombyggnationen av Bramstorpsvägen bidrar till ökad trafiksäkerhet. Sammantaget tillförs trafikanterna en ökad trygghet och en transportinfrastruktur som bidrar till hållbar utveckling. På så sätt bidrar projektet till de transportpolitiska målen avseende hänsynsmålet. 40 8. Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden 8.1. De allmänna hänsynsreglerna De allmänna hänsynsreglerna finns beskrivna i miljöbalkens 2 kapitel och beskriver att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet ska vidta de skyddsåtgärder och den försiktighet som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. De krav som ställs i de allmänna hänsynsreglerna anses vara uppfyllda i projektet. Trafikverket har i egenskap av nationell väghållare den kunskap som garanterar skydd mot skador och olägenheter för människors hälsa och miljön. Syftet med projektet är bland annat att öka trafiksäkerheten för alla trafikgrupper som färdas på väg 19 samt att öka tillgängligheten. Projektet motverkar således skada och olägenhet för människors hälsa och miljön. Genom att befintlig infrastruktur förbättras och genom att skapa en bättre boendemiljö för de som bor utmed vägen anses projektet följa både lokaliseringsprincipen och hushållningsprincipen. 8.2. Miljökvalitetsnormer De diken som finns i anslutning till väg 19 är inte klassade enligt miljökvalitetsnormerna, föreslagna fördröjningsmagasin kommer ha en positiv inverkan på förutsättningarna för att upprätthålla en god kemisk status för dagvattenrecipienten. Inom utredningsområdet finns två grundvattenförekomster med tillhörande miljökvalitetsnormer. För grundvattenförekomsten Krageholm (SE615290-137409) som är en sand- och grusförekomst, gäller god kemisk och kvantitativ status för 2009 såväl som för 2015. Grundvattenförekomsten Vombsänkan (SWE315867-137086) är en sedimentär bergförekomst och även för denna gäller god kemisk och kvantitativ status för 2009 såväl som för 2015. Ystad kommuns grundvattentäkt i St Herrestad nyttjar vatten ur vattenförekomsten Vombsänkan. Föreslagna vattenskyddsåtgärder bidrar till att upprätthålla god kemisk status för klassade vattenförekomster . 8.3. Hushållning med mark- och vattenområden Väg 19 är ett riksintresse för kommunikationer. Ett område av riksintresse för kustzonen sammanfaller med projektet, men detta bedöms inte påverkas av åtgärderna. Någon skada på riksintressen bedöms därför inte förekomma. Hushållningen med mark- och vattenområden bedöms med projektets genomförande förbättras i och med att åtgärderna bedöms förbättra tillgänglighet och säkerhet på den riksintressanta vägen. 41 9. Fortsatt arbete Det fortsatta arbetet i bygghandlingen omfattar bl.a: - Ytterligare geotekniska och geohydrologiska undersökningar vid anläggande av dagvattenmagasin - Ansökan om dispens från det generella biotopskyddet kan bli aktuellt för allé med yngre oxel om denna påverkas av sidovägen - Då vattenskyddsområdet har ett lagligt skydd enligt 7 kap MB ska anmälan och information till kommunen ske innan byggstart. Eventuellt krävs dispens och utformande av ett kontrollprogram för arbete i och kring vattenskyddsområde före byggstart. 10. 10.1. Genomförande och finansiering Formell hantering Väghållaransvaret i området förändras inte för väg 19 eller för Bramstorps väg, de vägar som idag är allmänna vägar med Trafikverket som väghållare. Förändringen till följd av ombyggnationen består i ny GC-väg som och nya enskilda vägar som anläggs. - Gång- och Cykelväg i sektion 1/500 – 2/000. Väghållare för denna är Trafikverket. De enskilda vägarna fastställs inte i vägplanen men förslås bli uppdelade som: - Enskilda/samfällighetsägda, med eget väghållningsansvar gällande drift och underhåll. Gäller enskilda vägar i området som beläggs med grus. - Samfällighetsägda med drift- och underhållsansvar. Detta gäller asfalterad enskild väg mellan 1/000 – 1/500 och mellan 2/000 – 2/200. Trafikverket föreslår att särskilt driftavtal upprättas vilket medför att Trafikverket är ansvarig för drift och underhåll av vägen under viss tid framöver. Detta för att säkerställa att det allmänna intresset för gång- och cykelväg säkerställs på dessa sträckor. Detaljplan 17:18 ligger i anslutning till ombyggnaden av väg 19. Vid arbetet med vägplanen har detaljplanens intensioner följts bl.a. genom: 42 - Placering av busshållplatser - Placering av GC-stråk för anslutning till GC-stråk i detaljplanen. 10.2. Genomförande För att kunna genomföra vägplanen ändamålsenligt är det nödvändigt med fastighetsrättsliga åtgärder. Fastighet Öja 16:33 får genom förslaget i vägplanen ingen möjlighet att angöra till befintlig carport då anslutning till och från väg 19 stängs. Befintliga carportens placering på tomten har ingen möjlighet att ansluta till ny sidoväg varför det föreslås en fastighetsförrättning vilket medger utökad fastighetsyta för att placera en ny carport söder om bostadshuset. 10.3. Finansiering Kostnader för ombyggnationen av väg 19 uppgår till ca 44 miljoner. I summan är byggherrekostnader och ersättningskostnader för markanspråk inkluderad. Ombyggnationen av väg 19 återfinns i Regional transportinfrastrukturplan 2014-2025. 43 11. Underlagsmaterial och källor TV17346, Övergripande krav för vägar och gators utformning, Dokumentbeteckning: 2012:181 http://online4.ineko.se/trafikverket/Product/Category/12282 TV17347, Krav för vägars och gators utformning, Dokumentbeteckning: 2012:179 http://online4.ineko.se/trafikverket/Product/Category/12282 TV17348, Råd för vägars och gators utformning, Dokumentbeteckning: 2012:180 http://online4.ineko.se/trafikverket/Product/Category/12282 VV Nr 2001:9, Projektering och byggande av enskilda vägar http://roslagsvatten.se/avfall_%C3%B6ster%C3%A5ker/v%C3%A4g_och_samf%C3%A4llighetsf%C3%B6reningar Vägverket, Förstudie. Väg 19, delen Ystad - Stora Herrestad, Ystad kommun, 2008-12-12 http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Skane/Vag-19YstadKristianstad/Ombyggnad-mellan-Ystad-och-Stora-Herrestad/Dokument/ Vägverket 2007, Hantering av vägdikesmassor – råd och rekommendationer. Publikation 2007:101. 44 45 Trafikverket, 291 54 Kristianstad. Besöksadress: Björkhemsvägen 17. Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 0243- 750 90 www.trafikverket.se
© Copyright 2024