Socn kallelse 2015-04-22, 1 MB
KALLELSE Datum 2015-04-14 SOCIALNÄMNDEN Sammanträdande organ Socialnämnden Tid Onsdagen den 22 april 2015, 15:00 Plats Solrosen, Västgötagatan 18 Katrineholm Nr Formalia Dnr Handl. 1. Upprop - - - 2. Val av protokollsjusterare - - - 3. Fastställande av dagordning - - - Dnr Handl. Nr Information 4. TEMA – Hemmaplanslösningar Nr Ärenden PS Sid Sid - Dnr Handl. Sid 5. Riktlinje för handläggning av dödsboärenden SOCN/2015:21 CB 2 6. Yttrande över hemställan om ett godkännande av förslaget till långsiktigt hållbar finansiering av gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård SOCN/2015:29 BM 28 7. Rapportering av ej verkställda gynnande beslut – första kvartalet 2015 SOCN/2015:3 LF 36 8. Handlingsplan för våld i nära relationer SOCN/2015:25 UF 37 9. Verksamhetsuppföljning - Muntligt - Månadsrapport 2015-03 - LF BM 54 10. Meddelanden - - 64 11. Delegationsbeslut - - 65 Pat Werner Ordförande Kallelse 150422 SOCIALFÖRVALTNINGEN www.katrineholm.se Besöksadress: Västgötagatan 18 Telefon: 0150-570 00 (vxl) Telefax: E-post: [email protected] Org.nummer 212000-0340 2 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIALFÖRVALTNINGEN Vår handläggare 1 (1) Datum 2015-04-10 Vår beteckning Ert datum Er beteckning SOCN/2015:21 Curt Benckert Riktlinjer för handläggning av dödsboärenden Förslag till beslut Socialförvaltningen föreslår socialnämnden a t t anta Riktlinjer för handläggning av dödsboärenden. Ärendebeskrivning Riktlinjer för socialnämndens handläggning av dödsboanmälan och bistånd till dödsbon. Hur socialnämnden skall agera i olika situationer då dödsbodelägare inte finns, är svåra att finna eller inte vill agera samt då ekonomiska medel saknas för att upprätta en bouppteckning. Ärendets handlingar Riktlinjer för handläggning av dödsboärenden. Curt Benckert Förvaltningsjurist Z:\Sammantr handlingar\SOCN\2015\4. April\Riktlinjer för handläggning av dödsboärenden-{20D18832-400A-4449-BB11-A31F87F62A2E}.rtf SOCIALFÖRVALTNINGEN Besöksadress: /HandläggareAdress/ Org.nummer 212000-0340 Telefon: /HandläggareTelefon/ www.katrineholm.se E-post: [email protected] 3 Riktlinjer för handläggning av dödsboärenden Antagen av socialnämnden den XXX 2015. 4 Riktlinjer för handläggning av dödsboärenden ............................................................................... 1 INLEDNING ................................................................................................................................... 3 ALLMÄNT ..................................................................................................................................... 3 Socialtjänstens ansvar ..................................................................................................................... 4 Dödsboanmälan ........................................................................................................................... 4 Dödsboförvaltning ...................................................................................................................... 4 Begravning .................................................................................................................................. 4 Ekonomiskt bistånd till begravningskostnad .............................................................................. 5 Internationella dödsbon ............................................................................................................... 5 Formella krav på handläggningen ............................................................................................... 5 Dödsboanmälan och dödsboförvaltning...................................................................................... 5 Dokumentation ............................................................................................................................ 7 Sekretess...................................................................................................................................... 7 Ekonomiskt bistånd till begravningskostnader ........................................................................... 7 Ärendeansvar .................................................................................................................................. 8 Mellan kommuner ....................................................................................................................... 8 Hemlösa ...................................................................................................................................... 8 DÖDSBOANMÄLAN OCH DÖDSBOFÖRVALTNING ............................................................ 9 Schematisk översikt ................................................................................................................ 9 Dödsboanmälan ......................................................................................................................... 10 Utredning inleds ........................................................................................................................ 10 Förutsättningar .......................................................................................................................... 10 Boutredning ............................................................................................................................... 11 Tillgångarnas värde ................................................................................................................... 11 Kostnader/skulder som får beaktas vid dödsboanmälan ........................................................... 12 Beslut ........................................................................................................................................ 13 Innehållet i dödsboanmälan ...................................................................................................... 13 Dödsboförvaltning .................................................................................................................... 15 Provisorisk förvaltning .............................................................................................................. 15 Utredning .................................................................................................................................. 15 Ordna med begravning .............................................................................................................. 16 Bouppteckning och dödsboanmälan ......................................................................................... 17 Ekonomisk hantering ................................................................................................................ 17 Timtaxa ..................................................................................................................................... 18 Den provisoriska förvaltningens avslutning ............................................................................. 18 Dödsbodelägare anträffas - Överlämnande till dödsbodelägare ............................................... 18 Dödsbodelägare saknas - Anmälan om god man för Allmänna Arvsfonden ............................ 19 Ingen dödsbodelägare anträffas, men kan finnas - Anmälan om god man ............................... 19 Dödsbodelägare agerar inte ....................................................................................................... 19 Socialtjänsten förvaltar och avvecklar ...................................................................................... 21 Beslut ........................................................................................................................................ 21 BEGRAVNING ............................................................................................................................ 21 Allmänt om begravning ............................................................................................................ 21 Begravningsavgift ..................................................................................................................... 22 Lokal och officiant .................................................................................................................... 22 Grav på annan ort ...................................................................................................................... 22 Ordnandet med begravningen ................................................................................................... 23 Anvisningar för beställning av begravning ............................................................................... 23 EKONOMISKT BISTÅND TILL BEGRAVNINGSKOSTNADER .......................................... 24 Avliden som omfattas av lag om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) ............................ 25 2 5 INLEDNING Detta dokument innehåller anvisningar för handläggning av dödsbon. I Katrineholm är det socialnämnden som har ansvar för handläggning av dödsboärenden. De lagar som främst reglerar verksamheten är ärvdabalken (ÄB), socialtjänstlagen (SoL), begravningslagen (BegrL), förvaltningslagen (FL) och Offentlighet och sekretesslagen (OSL). Dessutom omfattas regler i äktenskapsbalken (ÄktB), sambolagen, lag om registrerat partnerskap, förmånsrättslagen, föräldrabalken (FB), jordabalken (JB), Kommunallagen (KL), lag om offentlig upphandling (LOU) och lag om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) m.fl. Förutom vad som anges i dessa riktlinjer gäller även vad som sägs i kommunens riktlinjer för • Handläggning av ekonomiskt bistånd • Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten • Ärendeansvar mellan nämnderna för individ- och familjeomsorg • Riktlinjer för barn- familj- och ungdomsärenden • Kommunens regler för ekonomisk förvaltning Handläggning och beslut ska präglas av respekt, rättssäkerhet och tillgänglighet. ALLMÄNT Utgångspunkten vid handläggningen är alltid i första hand att den avlidnes anhöriga ska förvalta och avveckla dödsboet och ta hand om begravningsarrangemanget. Vid alla dödsfall ska en boutredning ske. Boutredningen syftar till att avveckla den avlidnes hem och egendom genom att betala skulder och fördela överskottet mellan dödsbodelägarna. Om särskilda förutsättningar föreligger åligger det socialtjänsten att göra en dödsboanmälan och i vissa fall att förvalta och avveckla dödsbon. Ibland åligger det även socialtjänsten att ordna så att en begravning kan komma till stånd och om dödsboets tillgångar inte är tillräckliga för att täcka skälig kostnad för 3 6 begravning kan under vissa förutsättningar ekonomiskt bistånd till begravningskostnader beviljas. Socialtjänstens ansvar Dödsboanmälan När någon har avlidit ska en bouppteckning göras. Bouppteckning är en samman-ställning över den avlidnes tillgångar och skulder och ska göras vid en särskild förrättning inom tre månader efter dödsfallet. Bouppteckningen medför som regel en kostnad för dödsboet. Om den dödes tillgångar endast räcker till begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet, och det inte finns någon fast egendom eller tomträtt i boet, kan bouppteckningen enligt 20 kap 8a § ÄB ersättas med en dödsboanmälan. Dödsboanmälan ska upprättas av socialtjänsten och ska vara skriftlig. Dödsboanmälan bör göras inom två månader efter dödsfallet till Skatteverket där den ska förvaras. Dödsboförvaltning När någon har avlidit ska enligt 18 kap 1 § ÄB efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare (dödsbodelägarna) gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning. Om sammanlevande dödsbodelägare, efterlevande make som inte är delägare eller annan delägare som kan ta hand om boet saknas är socialtjänsten enligt 18 kap 2 § ÄB ansvarig för boets provisoriska förvaltning till dess dödsbodelägare spårats och underrättats. Om det saknas tillgångar i boet och Allmänna arvsfonden är dödsbodelägare har socialtjänsten ansvaret att med fullmakt från dem förvalta och avveckla dödsboet. Begravning När en person avlider är det den avlidnes anhöriga som ska ombesörja att en begravning arrangeras. Om den avlidne saknar anhöriga som ordnar med begravningen har socialtjänsten inom ramen för den provisoriska dödsboförvaltningen enligt 18 kap 2 § ÄB skyldighet att ordna att en begravning kommer till stånd. Socialtjänstens uppgift är att beställa begravningen hos en begravningsbyrå. För kostnaderna har socialtjänsten rätt till ersättning ur dödsboet. Om begravning av någon orsak inte anordnas av dödsboet eller av socialtjänsten i samband med dödsboförvaltning enligt 18 kap 2 § ÄB ska begravningen enligt 5 kap 2 § BegrL ordnas av den kommun där den avlidne senast var folkbokförd eller, om den avlidne inte har varit folkbokförd i Sverige, av den kommun där dödsfallet inträffade. 4 7 Ekonomiskt bistånd till begravningskostnad Begravningskostnader ska i första hand täckas av tillgångarna i dödsboet. I föräldrars eller makars/registrerade partners försörjningsskyldighet ligger dock även ett ansvar att efter förmåga stå för kostnaderna för ett minderårigt barns eller makes/ registrerad partners begravning. Samboende omfattas dock inte av denna skyldighet. Om dödsboets tillgångar inte är tillräckliga för att täcka begravningskostnaden kan, efter ansökan av dödsboet, ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 § SoL beviljas till skälig kostnad. När det gäller rätten till ekonomiskt bistånd går begravningskostnaderna före alla andra kostnader som kan belasta dödsboet. Ekonomiskt bistånd till begravningskostnad ska återkrävas enligt 9 kap SoL om det senare visar sig att det finns tillgångar i dödsboet. Bistånd till begravning ges upp till ett halvt basbelopp minus dödsboets tillgångar. Internationella dödsbon Om det i Sverige finns egendom efter någon som vid sin död inte hade sin hemvist här ska anmälan ske till socialnämnden. Om det behövs ska socialnämnden ta hand om egendomen. Det åligger vidare socialnämnden att besluta vad som ska ske med denna. Detta regleras av en särskild lag (1937:81) om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo. I Katrineholms kommun utförs socialnämndens uppgifter angående internationella dödsbon av socialförvaltningen som har delegerat beslutanderätten till förvaltningens jurist. Formella krav på handläggningen Eftersom dödsbohandläggningen innehåller olika slag av arbetsuppgifter och beslut som styrs av olika författningar skiljer sig handläggningsreglerna för de olika åtgärderna. Dödsboanmälan och dödsboförvaltning Handläggning av en dödsboanmälan enligt 20 kap 8 a § ÄB ska betraktas som ärendehandläggning och beslutfattande och utgör myndighetsutövning. Även själva dödsboförvaltningen enligt 18 kap 2 § ÄB ska betraktas som ärendehandläggning och beslutsfattande. Det senare av följande skäl. 5 8 När en anmälan om dödsboförvaltning kommer in till socialtjänsten kan det inte med säkerhet fastställas vilka åtgärder eller beslut som kommer att fattas i samband med förvaltningen. Först efter utredning av boet kan handläggaren avgöra om exempelvis förutsättningarna för dödsboanmälan är uppfyllda. Dödsboförvaltningen och handläggningen av en dödsboanmälan kan i dessa fall betraktas som en enda process, ett ärende, som kan mynna ut i olika typer av beslut. Enligt ärvdabalkens ovan nämnda bestämmelser är det ”socialnämnden” som åläggs en rad åtgärder. Handläggning av dödsboanmälan och dödsboförvaltning utgör därmed socialtjänst, varför bl.a. socialtjänstlagens handläggningsregler blir tillämpliga. Eftersom socialtjänstlagen hänvisar till flera bestämmelser i förvaltningslagen ska även vissa regler i denna lag tillämpas. Följande uppräkning utgör de viktigaste bestämmelserna för handläggning vid dödsboförvaltning och/eller dödsboanmälan. 4 - 10 §§ FL om bl.a. myndigheternas serviceskyldighet, effektivitet i handläggning samt den enskildes rätt till tolk och ombud i vissa fall. 13 § FL om remiss, 14 § FL första stycket om parts rätt att meddela sig muntligen, 16 § FL och 17 FL §§ om parts rätt att få del av uppgifter, 20 § FL om motivering av beslut, 21 § FL om underrättelse av beslut, 26 § FL om rättelse av skrivfel, 11 kap 1 § SoL om inledande av utredning, 11 kap 5 och 6 §§ SoL om dokumentation, 11 kap 9 § SoL om företräde inför nämnden (tjänsteman) 12 kap 1 och 2 §§ SoL om gallring och bevarande. Handläggningen kan resultera i följande typer av beslut: 1. Beslut att göra dödsboanmälan 2. Beslut att inte göra dödsboanmälan 3. Beslut att överlämna förvaltning och avveckling till dödsbodelägare. 4. Beslut att överlämna förvaltning och avveckling till Allmänna arvsfonden. 5. Beslut att överlämna förvaltning och avveckling till god man för bortovarande 6. Beslut att föranstalta om bouppteckning enl. 20 kap 2 § 2 st ÄB 7. Beslut att förvalta och avveckla dödsboet Dessa beslut kan enligt 6 kap 33 § kommunallagen delegeras till tjänsteman, dock inte till uppdragstagare. Besluten ska enligt 6 kap 35 § kommunallagen anmälas till nämnden. Normalt sker detta genom att besluten listförs och anmäls med en viss periodicitet till nämnden. 6 9 Besluten kan överklagas genom laglighetsprövning enligt 10 kap kommunallagen. Dokumentation Dokumentationen av utredning och beslut görs i Treserva. Personakt läggs upp på den avlidnes personnummer och utredningstypen dödsbo. I akten förvaras bl.a. journalanteckningar, beslut, kopia på dödsboanmälan, ekonomisk redovisning, fullmakter, kopia på fakturor på begravningskostnader, kvitton på omhändertagna/ utlämnade kontanter, värdesaker m.m. Förvaring av akten ska ske i låst plåtskåp/ kassaskåp. Gallring sker enligt gällande regler. Sekretess Kommunens uppgifter avseende dödsboanmälan och dödsboförvaltning är som redan angetts att betrakta som socialtjänst, varför 26 kap 1 § Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) ska tillämpas. Detta innebär att sekretess är huvudregel för alla uppgifter. Utlämnande av uppgifter kan i princip endast ske med stöd av lag, vid samtycke eller om det inte finns risk för att den enskilde eller honom någon närstående lider men. Ekonomiskt bistånd till begravningskostnader För handläggning av ärenden om ekonomiskt bistånd till begravningskostnader gäller samma regler som för alla andra biståndsärenden. Det rör sig om ärendehandläggning och myndighetsutövning i förvaltningslagens mening. Socialtjänstlagen (SoL), offentlighet och sekretesslagen (OSL)och förvaltningslagen (FL) regler blir då tillämpliga fullt ut och beslutet kan överklagas genom förvaltningsbesvär. Dokumentationen av utredning och beslut samt utbetalning av ekonomiskt bistånd till begravningskostnader görs i Treserva, utredningstyp begravning/ekonomiskt bistånd. Personakten läggs upp på den avlidnes personnummer och familjetypen dödsbo, se ovan ”Dokumentation”. Undantag: Om det är ett minderårigt barn som avlidit läggs akten upp på föräldrarna och om den avlidne var gift eller registrerad partner läggs akten upp på den efterlevande. 7 10 Ärendeansvar Mellan kommuner Vistelsebegreppet, var den avlidne bor, är avgörande för vilken kommun som har ansvar för dödsboanmälan, dödsboförvaltning och eventuellt ekonomiskt bistånd till begravningskostnaden. När det gäller boendeform och hur boendet är arrangerat är detta av underordnad betydelse. Det kan exempelvis röra sig om första- eller andrahands-kontrakt, inneboenderum eller inneboende hos släktingar. Om vistelsekommun och folkbokföringskommun inte överensstämmer är det alltså vistelsekommunen, där den avlidne var bosatt, som har ansvaret. Om en kommun har fattat beslut om någon form av placering eller boende i annan kommun gäller olika regler beroende på insatsens art. När det gäller permanent boende i olika former där den boende blir folkbokförd, exempelvis på ett LSS- eller äldreboende, övergår ansvaret för handläggningen av övriga insatser, som exempelvis dödsboanmälan, till den nya boendekommunen. När det gäller placeringar på HVB-institution eller i familjehem, exempelvis vid missbrukarvård, behåller dock placeringskommunen hela ansvaret för den som placerats. Om en person avlider under en resa eller en tillfällig vistelse utanför hemkommunen är det hemkommunen som ska göra dödsboanmälan och inte den kommun där dödsfallet inträffade. Om begravning inte anordnas av dödsboet eller av socialtjänstens i samband med dödsboförvaltning enligt 18 kap 2 § ÄB ska begravningen enligt 5 kap 2 § BegrL ordnas av den kommun där den avlidne senast var folkbokförd eller, om den avlidne inte har varit folkbokförd i Sverige, av den kommun där dödsfallet inträffade. Hemlösa Om en hemlös person avlider ska eventuell dödsboanmälan, dödsboförvaltning och eventuellt ekonomiskt bistånd till begravningskostnad handläggas av den kommun där den avlidne var folkbokförd. 8 11 DÖDSBOANMÄLAN OCH DÖDSBOFÖRVALTNING Schematisk översikt Ärenden aktualiseras vanligtvis vid socialtjänsten genom anmälan från anhörig, eller annan närstående person, sjukhus, sjukhem, hyresvärd eller polisen. Initialt utreds omständigheterna i ärendet, dvs. om det finns dödsbodelägare och om det finns tillgångar i boet, vilket förenklat resulterar i nedanstående handläggningsalternativ. Att tillgångar finns innebär i detta sammanhang att det finns tillgångar i boet som klart överstiger begravningskostnaderna eller att det finns fast egendom eller tomträtt. Av schemat framgår även vilka beslut (se sidan 6) som kan bli aktuella. Tillgångar finns Tillgångar saknas (Bouppteckning måste göras) (Dödsboanmälan kan göras Dödsbodeläga 1. Förvaltning och avveckling lämnas till dödsbodelägarna. re finns 5. Förvaltning och avveckling lämnas till dödsbodelägarna. (Beslut: 2 och 3) 2. Anmälan av dödsfallet hos Dödsbodelägare saknas (Allmänna arvsfonden (AA) Kammarkollegiet blir dödsbodelägare) Förvaltning och avveckling överlämnas till god man för AA. (Beslut: 1 och 3) 6. Anmälan av dödsfallet hos Kammarkollegiet för att få fullmakt från AA Förvaltning och avveckling (Beslut: 4) Ingen dödsbodelägare har 3. Anmälan om god man för påträffats men kan finnas bortovarande hos Överförmyndarnämnden. God man ansöker om boutredningsman som tar över förvaltning och avveckling. (Beslut: 1och 7) 7. Anmälan om god man för bortovarande hos Överförmyndarnämnden för att få fullmakt från god man. Förvaltning och avveckling Dödsbodelägare agerar inte (Beslut: 5) 4. Föranstalta om bouppteckning Förvaltning och avveckling lämnas till dödsbodelägarna. (Beslut: 1 och 7) 8 Förvaltning och avveckling lämnas till dödsbodelägarna, alternativt om särskilda skäl förvaltning och avveckling med fullmakt från dödsbodelägarna (Beslut: 3 och 6) (Beslut: 1 och 7) 9 12 Dödsboanmälan När en person har avlidit ska dödsbodelägarna lämna in en bouppteckning till Skatteverket. Avsikten är att klarlägga vilken egendom och vilka skulder den avlidne hade. Bouppteckningen ska ge delägare och borgenärer insyn i den avlidnes rättsställning och ligga till grund för efterföljande bodelning eller arvskifte. När den dödes tillgångar endast räcker till begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet och det inte finns fast egendom eller tomträtt i boet kan istället en dödsboanmälan göras hos Skatteverket. Dödsboanmälan görs enligt 20 kap 8 a § ÄB av socialnämnden i den avlidnes vistelse-kommun till Skatteverket. I Katrineholms kommun är det socialförvaltningen som har detta ansvar. Utredning inleds En utredning om dödsboanmälan kan starta på olika sätt. Det normala är att en delägare anmäler till socialtjänsten att det kan finnas förutsättningar för en dödsboanmälan. Socialtjänsten är då skyldig att göra en utredning enligt nedan. Det förekommer även att socialtjänsten under en provisorisk förvaltning av ett dödsbo enligt 18 kap 2 § ÄB finner att förutsättningarna för dödsboanmälan är uppfyllda. Socialtjänsten är då oförhindrad att göra en sådan anmälan på eget initiativ. Förutsättningar Dödsboanmälan får göras om den dödes tillgångar inte räcker till annat än begravningskostnaderna och andra utgifter med anledning av dödsfallet. Att förutsättningar för anmälan föreligger ska kunna konstateras utan någon mera ingående undersökning. Vid tveksamhet om förutsättningar för dödsboanmälan föreligger bör dödsboanmälan inte ske utan de anhöriga uppmanas att göra en bouppteckning. Det är inte meningen att dödsboanmälan ska ske när värderingsfrågorna är komplicerade eller om det behövs mera omfattande efterforskningar beträffande den dödes tillgångar. Exempelvis bör dödsboanmälan användas med försiktighet när efterlevande makes tillgångar och ekonomiska förhållanden nämnvärt skiljer sig från den avlidnes. Om det finns äktenskapsförord eller testamente är detta också en anledning till vaksamhet. Det kan även bli aktuellt att göra en dödsboanmälan när ett barn har avlidit. En bedömning får göras i varje enskilt fall. 10 13 Boutredning När ett ärende aktualiseras ska uppgifter om den avlidne inhämtas. Uppgifter ska även inhämtas om vem som gör anmälan/ansökan och vilka som är dödsbodelägare. Om den avlidne var lagfaren ägare av fast egendom eller tomträtt kan dödsboanmälan inte ske och ärendet hänvisas till bouppteckning. Detta gäller även om den avlidne endast ägde en andel av fastigheten eller tomträtten. Om det inte finns fast egendom eller tomträtt genomförs en boutredning. Uppgifter inhämtas då om den avlidnes tillgångar på dödsdagen och om eventuella framtida inkomster, exempelvis skatteåterbäring. Handläggaren ska skaffa sig egen kännedom om boets omfattning. Om förutsättningar för dödsboanmälan bedöms kunna föreligga är huvudregeln därför att tillsammans med anhörig göra ett hembesök i den avlidnes bostad och besiktiga egendomen samt ta del av handlingar som rör förhållandena i boet. Vid hembesöket ska primärt boets värde uppskattas genom en värdering av bohaget. Normalt lösöre värderas för sig. Lösöre av ekonomiskt värde utöver det vanligen förekommande i ett ordinärt hem värderas och antecknas separat såsom smycken, antikviteter, konst och äkta mattor. Ett summariskt protokoll över inventarierna ska upprättas och undertecknas av samtliga närvarande. Uppgifter ska även inhämtas om huruvida det finns efterlämnade handlingar såsom exempelvis lönebesked, pension, semesterersättning, banktillgodohavande, livförsäkring, testamente, äktenskapsförord, deklarationer, skuldebrev, försäkringar, andel i oskiftat bo eller handelsbolag och kontroll ska ske av dessa handlingar. Tillgångarnas värde Det är det sammanlagda värdet av tillgångarna som gäller. Avdrag för skulder får inte göras. Värdering ska göras enligt samma principer som vid bouppteckning, d.v.s. tillgångarna ska värderas enligt Skatteverkets regler om bouppteckning. Exempelvis tas bankmedel upp till nominella belopp medan lösöre tas upp till ett försiktigt försäljningsvärde. 11 14 Försäkringar med förmånstagar-förordnanden räknas inte in i tillgångarna. Försäkringar utan förmånstagarförordnanden ska dock tas upp som tillgång. När det gäller tillgångar som är pantsatta eller föremål för retentionsrätt måste den skuld för vilket föremålet svarar beaktas. Retentionsrätt kan betecknas som en rätt för en person som haft hand om annans egendom att som säkerhet och påtryckning för en obetald fordran vägra att lämna tillbaka egendomen innan han fått ersättning för sina kostnader. Denne har således inte rätt att sälja föremålet för att täcka skulden, vilket är fallet vid panträtt. Om den avlidne var gift ska hänsyn tas till den avlidnes andel i den andre makens giftorättsgods sedan efterlevande makens skulder m.m. dragits av. Huvudprincipen för egendomens fördelning mellan makar vid dödsfall är likadelning. Den efterlevande maken kan dock enligt 12 kap 2 § ÄktB begära att få behålla sitt giftorättsgods. Då ska den avlidnes andel i den efterlevande makens egendom inte beaktas. Efterlevande make kan begära jämkning oavsett om han eller hon har mest eller minst giftorättsgods. Möjligheten att begära jämkning är till för att undvika situationer där efterlevande make genom likadelning av giftorättsgodset är tvungen att avstå egendom till den avlidne makens egna barn eller testamentstagare. Var den avlidne sambo kan bodelningsreglerna i sambolagen bli tillämpliga. Det krävs att den efterlevande sambon begär att bodelning ska äga rum. Om samborna tidigare avtalat att bodelning inte ska ske eller att viss egendom inte ska ingå i bodelningen så gäller dock detta. Om den avlidne är utländsk medborgare och gift enligt en främmande stats lagstiftning beror det på innehållet i dennas stats äktenskapslagstiftning om efterlevande makes egendom påverkar förutsättningarna för dödsboanmälan eller ej. Att förutsättningar för en dödsboanmälan föreligger ska kunna konstateras utan större utredning och om tveksamhet råder eller utredningen blir komplicerad bör ärendet hänvisas till bouppteckning. Kostnader/skulder som får beaktas vid dödsboanmälan Efter undersökning och värdering av tillgångarna jämförs tillgångarnas sammanlagda värde med kostnaderna för begravning och andra utgifter med anledning av dödsfallet. 12 15 Följande kostnader och utgifter får beaktas vid beräkningen: • Begravningskostnader, dvs. räkning från begravningsbyrån • Gravsten och eventuell inskription. • Dödsannons • Kostnader för att omhänderta och avveckla den avlidnes bo. Detta rör kostnader för utrymning och för hyra under kortare uppsägningstid. • Förtäring vid begravning • Sorgkläder åt den som var beroende av den avlidnes försörjning. • Beräknad, dvs. fiktiv, bouppteckningskostnad motsvarande skäligt arvode för bouppteckningsförrättare och värderingsmän. Exempel på kostnader som inte ska beaktas: • Skulder i form av räkningar för el, telefon, hemförsäkring och TV m.m. • Kostnader för framtida vård av grav • Oskäliga utgifter för begravning, förtäring, avveckling m.m. Om den dödes tillgångar inte överstiger summan av begravningskostnaderna, andra utgifter med anledning av dödsfallet och den fiktiva bouppteckningskostnaden föreligger förutsättningar för dödsboanmälan. Även om det föreligger förutsättningar för att göra en dödsboanmälan kan det, på grund av att beräkningen bland annat inkluderar en fiktiv bouppteckningskostnad återstå tillgångar i boet när begravningskostnader, avvecklingskostnader och socialtjänstens ersättning ur dödsboet för förvaltningskostnader är betalda. Återstående tillgångar ska då proportionerligt fördelas mellan skulder som har lika värde, sk. ackordsfördelning eller fördelas enligt förmånsrättslagen. Att förutsättningar för dödsboanmälan föreligger medför alltså inte alltid att det finns förutsättningar för att bevilja ekonomiskt bistånd till begravningskostnaden. Beslut Ett ärende om dödsboanmälan kan resultera i två former av beslut. Att dödsboanmälan ska ske eller att dödsboanmälan inte ska ske. Innehållet i dödsboanmälan Dödsboanmälan ska vara skriftlig och innehålla: Identifieringsuppgifter såsom den dödes fullständiga namn, personnummer, hemvist, bostadsadress och dödsdag. Dödsbodelägares namn och bostadsadresser. Intygande att den dödes tillgångar inte räcker till annat än begravningskostnaderna och andra utgifter med anledning av dödsfallet. Skatteverkets särskilda blankett används för ändamålet. 13 16 Dödsbodelägares namn och bostadsadresser ska anges i den mån uppgifter om dessa kan inhämtas utan att det tar för lång tid. Normalt kan uppgifterna hämtas från anhöriga eller från folkbokföringen. Ibland är uppgifterna svårare att få fram. Då är det tillräckligt att i anmälan ta in de uppgifter som är kända. Om handläggaren misstänker att delägarförteckningen inte är fullständig, ska det göras en anmärkning om det. Dödsbodelägare är den som på grund av lag eller testamente har rätt till andel i boet. Det kan vara efterlevande make eller registrerad partner, sambo om bodelning ska ske, arvingar, universella testamentstagare och Allmänna arvsfonden samt arvingar efter tidigare avliden make. Dödsfallsintyg och släktutredning från Skatteverket ska alltid rekvireras. Dödsboanmälan bör göras inom två månader efter dödsfallet. Den ska förvaras hos Skatteverket. Skatteverket ska granska anmälan i formellt avseende men kontrollerar inte om socialtjänsten har gjort en riktigt bedömning. Skatteverket kan inte förelägga socialtjänsten att komplettera eller rätta en dödsboanmälan än i detta formella hänseende. Även om det föreligger förutsättningar för att göra en dödsboanmälan ska bouppteckning ändå förrättas om en dödsbodelägare eller annan vars rätt kan bero därav begär det, och denne ställer säkerhet för bouppteckningskostnaden. I de fall en dödsboanmälan redan har gjorts, är detta inget hinder för att ändå göra en bouppteckning. Likaså ska bouppteckning förrättas om det, efter att en dödsboanmälan är gjord, framkommer en ny tillgång och det därför inte längre föreligger förutsättning för dödsboanmälan. Om det är socialtjänsten som får kännedom om den nya tillgången bör socialtjänsten meddela både dödsboet och Skatteverket detta. 14 17 Dödsboförvaltning När någon har avlidit ska enligt 18 kap 1§ ÄB dödsbodelägarna gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning och därefter se till att bouppteckning förrättas. Det kan dock uppstå hinder som gör att alla delägare inte kan ta sitt ansvar. I ett inledande skede ska därför den delägare som bott tillsammans med den avlidne såsom make eller sambo, efterlevande make som inte är delägare eller någon annan delägare som är i stånd till detta, omedelbart ta hand om den dödes egendom och vårda och ansvara för denna. Denna förvaltning är endast provisorisk till dess egendomen tagits om hand av samtliga dödsbodelägare. Om den inledande provisoriska förvaltningen inte kommer igång ska hyresvärd, granne eller annan som brukat hjälpa den döde ta hand om egendomen och antingen tillkalla dödsbodelägare eller anmäla dödsfallet till socialtjänsten. Anmälan ska göras till socialtjänsten i den kommun där den avlidne vistades. Socialtjänsten har då enligt 18 kap 2 § 2 st ÄB ansvar för att göra de inledande åtgärder som annars är en plikt för dödsbodelägare och efterlevande make som inte är delägare enligt 18 kap 2 § 1 st ÄB. Provisorisk förvaltning Utredning Utgångspunkten är att socialtjänstens förvaltning av dödsboet ska vara så kortvarig som möjligt. Efterforskning av dödsbodelägare ska påbörjas snarast och förvaltningen överlämnas så snart någon delägare, eller efterlevande make som inte är delägare, som kan ta hand om den dödes egendom anträffas. Om det behövs åligger det socialtjänsten att underrätta andra dödsbodelägare. Tidsåtgången ska dokumenteras. Handläggaren ska alltså eftersträva att boet snarast kommer under delägarnas förvaltning. Därför bör handläggaren först leta rätt delägarnas namn och adresser och genast ombesörja att de underrättas om dödsfallet. Handläggaren bör som huvudregel inte lämna ett dödsbud till anhörig per telefon utan i stället uppdra till polis, präst eller sjukvårdspersonal att lämna budet personligen, för att kunna ta hand om den reaktion ett dödsbud kan medföra. 15 18 Den som lämnat dödsbudet kan därefter hänvisa den anhörige att ta kontakt med handläggaren. Vid efterforskningen av delägare ska dödsfallsintyg och släktutredning från Skatteverket alltid rekvireras. Saknas uppgifter om dödsbodelägare ska efterforskning ske hos folkbokföringen vid Skatteverket, landsarkiv/stadsarkiv, ambassader, konsulat eller genom förfrågan hos andra närstående till den avlidne. Socialtjänstens vård är endast provisorisk till dess att den egentliga boutredningen tar vid. Socialtjänstens förvaltning och vård ska därför endast vara av konserverande art. Egendomen får därför inte avyttras eller förändras på annat sätt än vad som är nödvändigt för värdets bevarande. Socialtjänsten ska bevaka både delägarnas och borgenärernas intressen samt framtida verkställighet av testamente. Om inte delägare påträffas omedelbart bör ett hembesök göras i den avlidnes bostad. Vid hembesöket ska två tjänstemän närvara. Samtliga utrymmen i bostaden ska grundligt gås igenom. Särskilt efterforskas testamente, försäkringsbrev, gravbrev, värdepapper, kontanta medel, bankböcker och övrigt som kan ha betydelse för fortsatt handläggning. Via bank kan upplysning sökas om bankfack eventuellt finns. Över inventeringen upprättas ett protokoll som tar upp vad som finns i boet, vad som medtagits från boet och vilka som deltagit vid hembesöket. I de fall det klart framgår att det kan bli aktuellt med en dödsboanmälan görs även en värdering av lösöret som antecknas i protokollet. Ordna med begravning Om den avlidne saknar anhöriga som ordnar med begravningen har socialtjänsten inom ramen för förvaltarrollen skyldighet att ordna att en begravning kommer till stånd. Socialtjänstens uppgift är att beställa begravningen hos en begravningsbyrå. Se nedan under avsnittet om begravning. 16 19 Bouppteckning och dödsboanmälan Om det finns tillgångar i boet och den provisoriska förvaltningen inte avslutas inom 3 månader från dödsfallet blir socialtjänsten enligt 20 kap 2 § andra stycket ÄB, skyldig att föranstalta om bouppteckning. Denna skyldighet fullgörs genom att socialtjänsten bestämmer tid och ort för bouppteckning och utser minst två förrättningsmän som sköter förrättningen. Kostnader för detta debiteras dödsboet. Om dödsbodelägarna ej kommer överens, eller av annan anledning inte vill förvalta dödsboet ska handläggaren uppmana någon delägare att begära boutredningsman hos tingsrätten, vilken övertar förvaltning och avveckling och gör bouppteckning. Ansökan om boutredningsman är förenad med en ansökningsavgift och boutredningsmannens ersättning tas ur dödsboet. Om förutsättningar finns för dödsboanmälan är socialtjänsten oförhindrad att göra en sådan enligt 20 kap 8 a § ÄB på eget initiativ. Denna bör göras inom två månader efter dödsfallet. Ekonomisk hantering Omhändertagen kvarlåtenskap ska förvaras i förvaltningens kassaskåp. All förvarad egendom skall finnas förtecknad och hållas aktuell. Kontanta medel ska alltid sättas in på konto. Omhändertagna utbetalningskort ska lösas in och dessa pengar ska också sättas in på kontot. Socialtjänstförvaltningen ska ha ett särskilt postgirokonto för privata medel, vilket ska vara skiljt från kommunen medel. Kontot kan vara detsamma som för egnamedelsförvaltningen. Kontot är inte räntebärande och om det rör sig om större summor kan pengarna i stället sättas in på den avlidnes befintliga bankkonto. Om sådant konto saknas kan ett nytt öppnas i dödsboets namn. Alla transaktioner i ärendet ska passera plus/bankgirokontot, alternativt den avlidnes bankkonto, där de omfördelas. Alla transaktioner ska bokföras. Av bokföringen ska framgå uppgifter om datum, åtgärd, insättningar, uttag samt saldo. 17 20 Väntade inkomster ska antecknas och bevakas och sätts sedan in på kontot. När förvaltningen av dödsboet överlämnas till dödsbodelägare, god man eller boutredningsman ska en fullständig redovisning lämnas om vilka ekonomiska transaktioner socialtjänsten har gjort för dödsboets räkning inom ramen för den provisoriska förvaltningen. Socialtjänsten har rätt att ta ut ersättning ur dödsboet för sina förvaltningskostnader. Tidsåtgången ska dokumenteras. Det är den faktiska tidsåtgången som ska debiteras så vid ett hembesök där två tjänstemän medverkar ska alltså dubbel tid tas ut. Dokumentationen av tidsåtgången utgör debiteringsunderlag. En faktura utställd på dödsboet för socialtjänstens kostnader enligt debiteringsunderlaget ska alltid upprättas. Timtaxa Enligt 18 kap 2 § ÄB och 5 kap 2§ begravningslagen har socialnämnden rätt att ta ut ersättning av boet för sina kostnader för dödsboförvaltning och åtgärder enligt begravningslagen. En kommun får enligt 8 kap 3c § KL inte ta ut högre avgift än vad som svarar mot kostnaden för de tjänster som kommunen tillhandahåller. Ersättningen skall därför motsvara kommunens självkostnad. Den provisoriska förvaltningens avslutning Dödsbodelägare anträffas - Överlämnande till dödsbodelägare Om handläggaren vid den provisoriska förvaltningen får tag på någon delägare eller efterlevande make som kan fullgöra de uppgifter som följer av 18 kap 2 § 1 st eller när dödsbodelägare har underrättats ska boet omedelbart överlämnas till delägaren. Dödsbodelägaren har sedan att på vanligt sätt att förvalta boet och se till att bouppteckning och avveckling sker. Om boet saknar tillgångar och det finns förutsättningar för dödsboanmälan så ska socialtjänsten slutföra boutredningen och göra en dödsboanmälan. De anhöriga tar över förvaltningen och avvecklar boet. 18 21 Dödsbodelägare saknas - Anmälan om god man för Allmänna Arvsfonden Saknas arvingar ärver Allmänna arvsfonden och blir enda dödsbodelägare. Detta innebär att om socialtjänsten inte finner några dödsbodelägare skall anmälan omgående göras till Kammarkollegiet, som utser en god man att företräda Allmänna arvsfonden. Enligt 17 § lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska den som ha boet i sin vård göra anmälan. När socialtjänsten utövar dödsboförvaltning är det således socialtjänsten som ska göra en anmälan. Kammarkollegiet ska förordna en god man att företräda fonden vid boutredningen. Företrädaren för fonden kan då omedelbart ta över vården och förvaltningen av boet. Det finns mot denna bakgrund anledning att så fort det står klart att det saknas arvingar göra anmälan. Socialtjänstens kostnader debiteras dödsboet. Om boet saknar tillgångar och det finns förutsättningar för dödsboanmälan så ska socialtjänsten begära fullmakt från Allmänna Arvsfonden och med stöd av denna slutföra boutredningen och avveckla boet. Ingen dödsbodelägare anträffas, men kan finnas - Anmälan om god man Enligt 18 kap 2 § ÄB ska den som har tagit hand om egendomen, i detta fall socialtjänsten, göra anmälan hos överförmyndaren enligt 11 kap föräldrabalken (FB) om det behövs god man för någon delägare. Enligt 11 kap 3 § FB ska överförmyndaren förordna god man bland annat om det krävs att en bortovarande dödsbodelägares rätt bevakas eller en bortovarandes egendom förvaltas. Om det finns tillgångar i boet ansöker gode mannen om boutredningsman som tar över förvaltning och avveckling samt gör bouppteckning. Om boet saknar tillgångar och det finns förutsättningar för dödsboanmälan så ska socialtjänsten med fullmakt från gode mannen slutföra boutredningen, avveckla boet och göra en dödsboanmälan. Dödsbodelägare agerar inte Det inträffar ibland att dödsbodelägare anträffas, men att dessa helt saknar intresse i dödsboet eller saknar möjlighet att agera på grund av hög ålder, sjukdom eller annat hinder. 19 22 Dödsbodelägare ska i dessa lägen alltid motiveras att ta sitt ansvar för förvaltning och avveckling av boet. Om det finns tillgångar i boet ska socialtjänsten uppmana delägarna att begära boutredningsman hos tingsrätten. Det räcker med en delägares begäran. Boutredningsmannen övertar förvaltning och avveckling och gör bouppteckning. Om en sådan begäran om boutredningsman görs ska socialtjänsten fatta beslut om att överlämna förvaltning och avveckling till dödsbodelägarna. Om en sådan begäran däremot inte görs ankommer det på socialtjänsten att föranstalta om bouppteckning. Detta gäller dock inte om annan än socialtjänsten har tagit hand om boet. Även när det saknas tillgångar och dödsbodelägarna inte agerar är socialtjänsten skyldig att provisoriskt förvalta dödsboet. Dödsbodelägare ska även i dessa lägen alltid motiveras och vägledas att agera. Om dödsbodelägarna ändå inte övertar förvaltning och avveckling av boet ska handläggaren som en sista utväg begära fullmakt från samtliga dödsbodelägare och med stöd av denna fullmakt avveckla boet. Ibland får inte handläggaren in fullmakten trots att dödsbodelägarna klart uppgett att de ej befattar sig med boet. Om boet helt saknar tillgångar och dödsbodelägarna klart uttryckt att de saknar intresse av boet och att de önskar att socialtjänsten avvecklar boet ska detta dokumenteras i akten. Socialtjänsten kan då förvalta och avveckla boet med stöd av delegationen från nämnden samt med stöd av journalanteckningen. Om boet har mindre tillgångar på exempelvis en bank så kan socialtjänsten få problem med att få ut dessa medel om den inte har fullmakt. Därför ska handläggaren alltid eftersträva att få in fullmakt i dessa fall. Om det saknas en tydlig viljeyttring från dödsbodelägarna att de saknar intresse i boet saknar socialtjänsten möjlighet att agera. Detta ska noga dokumenteras. Ärendet får då avslutas genom beslut att förvaltning och avveckling överlämnas till dödsbodelägarna. 20 23 Socialtjänsten förvaltar och avvecklar Om boets lösöre överstiger avvecklingskostnaderna försäljs boet. Nettoöverskottet återredovisas till socialtjänsten och används för att så långt som möjligt täcka kostnaderna för begravningen och förvaltningskostnaderna. Om lösöret och övriga tillgångar i boet understiger avvecklingskostnaderna, dvs. städning, bortforsling etc., överlämnas hyresrätten i befintligt skick till hyresvärden. Enligt 12 kap 5 § jordabalken får dödsbo säga upp bostadshyresavtal inom en månad från dödsfallet. Hyresavtalet upphör då att gälla vid det påföljande månadsskiftet. Därtill sker uppsägning av telefon, TV, el, tidning och andra abonnemang. Adressändring görs hos Skatteverket och om nödvändigt sker eftersändning av post till förvaltningen. I förekommande fall ska deklaration upprättas och sändas in till Skatteverket. Beslut Ett ärende om dödsboförvaltning kan således resultera i flera former av beslut såsom att överlämna förvaltning och avveckling till anhöriga, Allmänna arvsfonden, god man utsedd av överförmyndarnämnden eller att avveckla dödsboet. Angående närmare handläggningsregler och beslut i dessa fall hänvisas till ovan om ” Formella krav på handläggningen”. BEGRAVNING Allmänt om begravning Begravningslagen gäller för alla invånare i Sverige, oavsett medlemskap i trossamfund och ska inom en månad efter dödsfallet. Huvudmannen, som vanligen är Svenska kyrkans församlingar, är enligt 9 kap. 6 § begravningslagen skyldig att tillhandahålla gravplats på allmän begravningsplats för alla som är folkbokförda inom församlingen. I Katrineholms kommun är det Kyrkogårdsförvaltningen, som är ansvarig för begravningsverksamheten för alla som är folkbokförda inom kommunen. Särskilda gravplatser ska kunna erbjudas dem som inte tillhör något kristet trossamfund. Huvudmannen ska också anvisa och bekosta lokal för begravningsceremoni utan kristna eller andra religiösa symboler. 21 24 Begravningsavgift Begravningsverksamheten finansieras med en begravningsavgift som tas ut genom Skatteverkets försorg. Begravningsavgiften ska täcka kostnader för lokal för bisättning, dvs. förvaring av kista hos kyrkogårdsförvaltningen, anvisad lokal utan religiösa symboler för begravningsceremoni, kremering, gravöppning, gravplats för kista eller urna under 25 år, gravsättning, alternativt spridning eller nedgrävning av aska i minneslund, samt transport av kista från bisättning/ begravningsceremoni. Dödsboet står för övriga kostnader, t.ex. för kista, bärare, transporter till bisättning/ begravningsceremoni och gravsten. Lokal och officiant Kyrkogårdsförvaltningens kapell ställs avgiftsfritt till förfogande för begravningsceremonier och ceremonin kan ske såväl inom som utom Svenska kyrkans ordning. Kapell upplåts för begravningsceremonier såväl med som utan kristna symboler. För begravning enligt annan ordning än Svenska kyrkans anvisas något av förvaltningens kapell med neutral inredning. Anvisad lokal med organist ställs kostnadsfritt till förfogande. Den som tillhör Svenska kyrkan och därmed betalar kyrkoavgift behöver inte betala för begravningsgudstjänst enligt Svenska kyrkans ordning. En begravning utom Svenska kyrkans ordning kan vara av borgerlig, dvs. ickereligiös eller av religiös karaktär. Vid borgerlig begravning och vid begravning av annan religiös karaktär ombesörjer och bekostar dödsboet officiant och svarar för eventuella övriga kostnader i samband med ceremonin Grav på annan ort Den avlidne har rätt till gravplats på den ort där denne är folkbokförd. Begravningslagen föreskriver också att gravsättning ska kunna ske på annan ort, t.ex. i fädernebygden eller på annan plats, under förutsättning att huvudmannen där medger det och att gravplats kan ställas till förfogande. Huvudmannen på hemorten är då skyldig att svara för motsvarande kostnader även på annan ort. Detta sker genom så kallad begravningsclearing, som är en betalning för tjänster mellan två huvudmän. 22 25 Ordnandet med begravningen Om den avlidne saknar anhöriga som ordnar med begravningen har socialtjänsten skyldighet att ordna så att en begravning kommer till stånd. Socialtjänstens uppgift är att bestämma om begravningen och beställa denna hos en begravningsbyrå. Vanligtvis sker detta inom ramen för dödsboförvaltningen. För kostnaderna har socialtjänsten rätt till ersättning av dödsboet. Det gäller såväl begravningskostnaden som ersättning för nedlagt arbete. Om begravning inte anordnas av dödsboet eller av socialtjänstens i samband med dödsboförvaltning enligt 18 kap 2 § ÄB, vilket endast inträffar i enstaka fall, ska begravningen enligt 5 kap 2 § BegrL ordnas av den kommun där den avlidne senast var folkbokförd eller, om den avlidne inte har varit folkbokförd i Sverige, av den kommun där dödsfallet inträffade. För kostnaderna har socialtjänsten rätt till ersättning av dödsboet. Det gäller såväl begravningskostnaden som ersättning för nedlagt arbete. Enligt 5 kap 10 § BegrL ska stoftet efter den avlidne kremeras eller gravsättas snarast möjligt och senast en månad efter dödsfallet. Skatteverket får dock medge anstånd med kremeringen eller gravsättningen, om det finns särskilda skäl för det. Om stoftet inte har kremerats eller gravsatts inom föreskriven tid, ska Skatteverket undersöka anledningen till dröjsmålet och, om det behövs, underrätta den kommun som anges i 5 kap 2 §. Anvisningar för beställning av begravning Beställningen till begravningsbyrån ska innefatta: Begravningsceremoni knuten till den avlidnes trosuppfattning i något av Kyrkogårdsförvaltningens kapell. Gravsättning, alternativt spridning eller nedgrävning av aska i minneslund, i enlighet med den avlidnes egna önskemål eller trosuppfattning. Enligt 5 kap 1 § BegrL bör den som beställer begravningen om det är möjligt se till den avlidnes egna önskemål om kremering och om gravsättning, varför ansträngningar bör göras för att ta reda på detta. I de fall den avlidnes sista vilja om jordbegravning eller kremation förblir okänd, beställs för den som tillhör Svenska kyrkan kremering och spridning av askan i minneslund. Det samma gäller vid borgerlig begravning för avliden som lämnat svenska kyrkan. 23 26 För oidentifierad avliden beställs jordbegravning. Kostnaderna för ovanstående arrangemang ingår i begravningsavgiften. Om den avlidne inte varit medlem i svenska kyrkan tillkommer dock vanligtvis kostnader för officiant vid begravningsceremonin vilket belastar dödsboet. I övrigt beställs grundtjänster från begravningsbyrå och en dödsannons, 70 mm, med syfte att informera och få tag i eventuella anhöriga innan begravningen, inom ramen för de kostnader som kan beviljas enligt riktlinjerna för ekonomiskt bistånd. Fakturan från begravningsbyrån betalas med dödsboets medel. Socialtjänsten har alltid rätt att få fakturan från begravningsbyrån expedierad av den bank där dödsboet har innestående medel. Begravningskostnaden kan ej finansieras i form av ekonomiskt bistånd till dödsboet i de fall begravningen ordnas av socialtjänsten inom ramen för dödsboförvaltning enligt 18 kap 2 § ÄB eller enligt 5 kap 2 § BegrL och det inte finns något biståndssökande dödsbo. Begravningskostnaderna ska i dessa fall belasta nämndens verksamhetskonto för skyldigheter enligt ärvdabalken och begravningslagen. Socialtjänsten har ingen skyldighet att närvara vid begravningsceremonin. EKONOMISKT BISTÅND TILL BEGRAVNINGSKOSTNADER Begravningskostnader ska i första hand täckas av tillgångarna i dödsboet. I föräldrars och efterlevande makars/registrerade partners försörjningsskyldighet ligger dock även ett ansvar att efter förmåga stå för kostnaderna för ett barns eller makes/registrerad partners begravning. Om dödsboets tillgångar eller om försörjningsskyldigas ekonomiska förmåga inte är tillräckliga för att täcka begravningskostnaden kan dödsboet eller den försörjningsskyldige ansöka om ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 § SoL till begravningskostnaden. Ekonomiskt bistånd ska ej beviljas till begravningskostnaden när begravningen ordnas av socialtjänsten inom ramen för dödsboförvaltning enligt 18 kap 2 § ÄB eller enligt 5 kap 2 § BegrL och det inte finns något sökande dödsbo. Att det föreligger förutsättningar för att göra en dödsboanmälan medför inte självklart att det finns förutsättningar för att bevilja ekonomiskt bistånd till begravningskostnaden. Rätten till bistånd ska alltid utredas i vanlig ordning innan utbetalning sker. 24 27 Begravningskostnaderna går före alla andra kostnader som kan belasta dödsboet, exempelvis obetald hyra, hushållsel, telefon eller kostnader för utflyttning och städning av bostaden. Rätten till bistånd bedöms utifrån dödsboets ekonomiska situation och inte dödsbodelägarnas, med undantag för dem som var försörjningsskyldiga för den avlidne. Socialtjänsten kan dock beakta om den avlidne exempelvis givit bort eller sålt tillgångar till en dödsbodelägare förmånligt strax före dödsfallet. Socialtjänsten ska även vara uppmärksam på hur tillgångarna i dödsboet är värderade. Försäkringar som faller ut kan vara en tillgång i dödsboet. Eftersom det ofta är osäkert om det finns försäkringar eller andra tillgångar, som kan visa sig senare och som kan täcka begravningskostnaderna helt eller delvis, ska begravningskostnaderna beviljas mot återkrav enligt 9 kap 2 § första stycket SoL och en överenskommelse ska upprättas i samband med ansökan. En ansökan om begravningskostnad för ett barn prövas mot föräldrarnas ekonomiska situation utifrån gällande norm för försörjningsstöd. Detsamma gäller för en ansökan rörande avliden make/make eller registrerad partner. Beträffande skälig kostnad för begravning, ett halvt basbelopp enligt socialstyrelsens riktlinjer och beträffande handläggning av återkrav enligt SoL. Avliden som omfattas av lag om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) Personer som omfattas av LMA har ej rätt till ekonomiskt bistånd enligt SoL. Begravningskostnader för asylsökande är Migrationsverkets ansvar. I de fall en avliden utlännings ärende handläggs av socialtjänsten enligt 1 § punkt 3 LMA kan särskilt bidrag enligt 18 § LMA beviljas för begravningskostnaden. Utbetalt bidrag enligt LMA ska återsökas från staten. 25 28 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIALFÖRVALTNINGEN Vår handläggare 1 (2) Datum 2015-04-13 Vår beteckning Ert datum Er beteckning SOCN/2015:29 Bruno Maras Controller Yttrande över hemställan om ett godkännande av förslaget till långsiktigt hållbar finansiering av gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom förvaltningens yttrande samt att vidaresända yttrandet till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Nämnden för socialtjänst och vård hemställer hos landstingsstyrelsen och respektive kommunstyrelse om ett godkännande av förslaget till långsiktigt hållbar finansiering av det regionala stödet inom socialtjänst och vård. På försommaren 2014 presenterade Regionförbundet Sömnland ett nytt reglemente för den gemensamma nämnden med utökade ansvarsområden och ett nytt namn som följd. Detta förslag har sedermera behandlats och godkänts av respektive fullmäktigeförsamling. Det nya reglementet innebär ett ökat driftansvar och ett breddat uppdrag med flera nya målgrupper. På grund av att statsbidragen minskat beslutade Regionförbundet Sörmland (141204) att tillskjuta 2 miljoner kronor till gemensamma nämnden för socialtjänst och vård under 2015 för det regionala stödet. Regionförbundet Sörmland gav också nämnden i uppdrag att, under första halvåret 2015, uppta överläggningar med huvudmännen angående långsiktigt finansiering från och med år 2016. För att säkerställa uppdraget med ett ökat driftansvar och ett breddat uppdrag krävs ytterligare finansiering av landstinget från 4 kronor till 8 kronor per invånare och av kommunerna från 6 till 12 kronor per invånare. Av den anledningen hemställer nämnden hos landstingsstyrelsen och respektive kommunstyrelse om en snar behandling av ärendet så att nämnden kan ha ett svar vid sitt sammanträde den 22 maj. SOCIALFÖRVALTNINGEN www.katrineholm.se Org.nummer 212000-0340 29 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum 2015-04-13 2 (2) Vår beteckning SOCN/2015:29 Förvaltningens bedömning Socialförvaltningen har tagit del av förslaget till långsiktig hållbar finansiering av gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård. Socialförvaltningen har sedan tidigare inte haft några synpunkter i sak när det gäller bildandet av den gemensaman nämnden med utökat ansvarsområde. Socialförvaltningen har aviserat att kostnaderna kommer bli högre jämfört med det tidigare samarbetet. Socialförvaltningen bedömer att ett långsiktigt hållbart regionalt stöd måste ha en stabil grundfinansiering genom medlemsfinansiering. Därutöver kan ytterligare uppdrag tillkomma som mer tillfälliga projekt med statlig eller annan finansiering. Socialförvaltningen bedömer att finansieringen ska hanteras centralt i Katrineholms kommun. Ärendets handlingar Hemställan om ett godkännande av förslaget till långsiktig hållbar finansiering. Lorraine Fröberg Förvaltningschef SOCIALFÖRVALTNINGEN www.katrineholm.se Org.nummer 212000-0340 LANDSTINGET SORMLAIVD 30 Genensam ncimnclför samveYkan kring socialtjcinst och våYCl H?N DL.4GGA RF. gENISTÄLLAN D,1TUM DIARIENR 2015-03-OS SOVIS 15-0024 KATRINEHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen ~n~5 -03- 1 9 Handl.nc HandL o~~ D-plan ~1~1 Landstingsstyrelsen Kommunstyrelsen iEskilstuna Kommunstyrelsen iSträngnäs Kommunstyrelsen iFlen Kommunstyrelsen iKatrineholm Kommunstyrelsen iVingåker Kommunstyrelsen iNyköping Kommunstyrelsen iOxelösund Kommunstyrelsen iTrosa Kommunstyrelsen i Gnesta Hemställan om ett godkännande av förslaget till långsiktigt hållbar finansiering Nämnden för socialtjänst och vård hemställer hos landstingsstyrelsen och respektive kommunstyrelse om ett godkäruiande av förslaget till långsiktigt hållbar finansiering av det regionala stödet inom socialtjänst och vård Nämnden begär en snar behandling av ärendet så att nämnden kan ha ett svar vid sitt sammanträde den 22 maj. För Nämnden för socialtjänst och vård ~, /~ ,. ~~ Monica JoYiansson Ordförande Bilaga: Protokollsutdrag NSV § 14/15 Långsiktigt hållbar finansiering av regionalt stöd inom socialtjänst och vård Landstinget Sörmland Fax 0155-28 91 15 Repslagaregatan 19 Tfn 0155-24 50 00 611 88 Nyköping E-post [email protected] ORG NR 232700-0032 V.Wlla\ProcesserWdministration\Politiskt sfödlSOVIS\NSV nämnd\(1 J 5 - 6 mars\§ 14 Längsiktigt hållbar finansiering av regionalt städ loam socialtjänst och vård\Hemställan.docx - Utskriftsdatum: 2015-03- 10 16:50 SID 1(1) LANDSTINGET SORiI~ILAND 31 Genzensczm närnnclför samverkan king socialtjcinst och vc°crd HA4DL~GGA RE § 14 PROTOKOLL DATUM DIARIEUR 2015-03-05 SOVISIS-OQ24 Långsiktigt hållbar finansiering av regionalt stöd inom socialtjänst och vård Nämndens för socialtjänst och vård beslut 1. Nämnden för socialtjänst och vård beslutar att hemställa hos landstingsstyrelsen och respektive kommunstyrelse om ett godkännande av förslaget till långsiktigt hållbar finansiering av ået regionala stödet inom socialtjänst och vård Yrkande Ordförande Monica Johansson(S) yrkar bifall för utskickat förslag till beslut och lämnar ardet fritt. Beslutsång Ordföranden konstaterar att det finns ett förslag till beslut och frågar om nämnden kan bifalla utskickat förslag till beslut och finner att nämnden beslutar i enlighet med detta. Ärendebeskrivning På försommaren 2014 presenterade Regionförbundet Sömnland ett nytt reglemente för den gemensamma nämnden med utökade ansvarsområden och ett nytt namn som följd. Detta förslag har sedermera behandlats och godkänts av respektive fullmäktigeförsamling. Det nya reglementet innebär ett ökat driftansvar och ett breddat uppdrag med flera nya målgrupper. På grund av att statsbidragen minskat beslutade Regionförbundet Sörmland (141204) att tillskjuta 2 miljoner kronan till gemensamma nämnden för socialtjänst och vård ~NSV)under 2015 för det regionala stödet. Regionförbundet Sörmland g~.v ocks~. nämnden i uppdrag a±t, under förs±a halvåret 2015, uppta överläggningar med huvudmännen angående långsiktigt finansiering från och med år 2016. För att säkerställa uppdraget med ett ökat Landstinget Sörmland Fax 0155-28 91 15 Repslagaregatan 19 Tfn 0155-24 50 00 611 88 Nyköping E-post [email protected] ORG NR 232~0~-0032 - Y.Wlla\Processer~Atlminist~ation\Politiskt stöd\SOVISWSV nämntll(1) 5 - 6 mars!§ 14 Långsiktigt hållbar finansiering av regional! s-tötl inom socialtjänst och vård\(t) § i4 Långsiktigt hAll6ar finansiering avdocx Utsknftstlatum. 2015-0309 12:05 °! ~ tG SI - 2i ~. ~ J~ 32 ... driftansvar och ett breddat uppdrag krävs ytterligare finansiering av landstinget från 4 kronor ti118 kronor per invånare och av kommunerna från 6 till 12 kronor per invånare. Av den anledningen hemställer nämnden hos landstingsstyrelsen och respektive kommunstyrelse om en snar behandling av ärendet så att nämnden kan ha ett svar vid sitt sammanträde den 22 maj. Bilaga: 1. Långsiktigt hållbar finansiering av regionalt stöd inom socialtjänst och vård Protokollsutdrag Landstingsstyrelsen Samtliga kommunstyrelser Ekonomienheten Regionalt stöd inom socialtjänst och vård Akten ,, ORG NR 232100-0032 Y:~,411a\Processer~,gdminis[ralion\Politiskt stöd\SOVI5INSV nämnd\(I)5 - 6 marsl§ I4 Långsiktigt hållbar finansiering av regionalt stöd inom aocialljäns[ och vård\(:) § I4 ~ängsik[igI hållbar Fnansiering ay.docu Ulsknftsdatum. 205-0309 12'05 SI Närvård i Sörmland Kommuner — Landsting i samverkan 33 SOVIS15-0024 R~ i~n~it st~~ till struktur fir k~ns~~p~~t~~~kl~n~ ach samverkan inarv ~~~ialtjär~~t,~h~ls+~a ich sjukvård. Länsstyrgruppen gav den 24 oktober 2014 en arbetsgrupp, bestående av Monika Agnedal, Inger Eklind och Per Enarsson, i uppdrag att beskriva innehåll och finansiering av strukturen för kunskapsutveckling och samverkan inom socialtjänst/hälso- och sjukvård. En första återrapportering gavs den 3 december 2014. Arbetsgruppen fick då i uppdrag att komplettera finansieringsdelen och lägga till en konsekvensbeskrivning. Strukturen för samverkan och kunskapsutveckling iSörmland utgörs av befintlig närvårdsstruktur. Denna stödjs av en regional funktion som organisatoriskt är placerad i landstinget. FoU i Sörmland utgör en del av den regionala funktionen och är underordnad dess chef. Den regionala funktionen ska bestå av följande delar: Kunskapsutveckling och samverkan o Plattform för nationella och regionala satsningar inom området o Samordna nätverk t ex utbildare, anhörigstödjare etc. o Nationella riktlinjer o Länsgemensamma program o Stöd till arbetsgrupper i närvårdsstrukturen o Underlag till överenskommelser och avtal Stödet fördelas mellan följande områden: • Stöd till utveckling inom demensområdet (jämföra mot nationella riktlinjer, följa upp och revidera länsgemensamt program, samordna gemensamma utbildningar) • Stöd till utveckling av anhörigstöd • E-hälsa och andra gemensamma IT-frågor • Missbruk och beroende • Sociala barn- och ungdomsvården • Palliativ vård • Förebyggande äldre (fall, nutrition, munvård, trycksår) • Uppföljning hemsjukvård, åtgärd?r, samordna nätverk • Metodutveckling, kunskapsutveckling funktionsnedsättning • Psykisk ohälsa (inkl. äldres psykiska hälsa) ~ Nytillkommande områden 2. FoU i Sörmland FoU i S kärnverksamhet(3, 3 tjänst chef, forskningsledare, statistiker, kommunikatör) FoU i Sörmland har ett utvecklingsuppdrag för individ- och familjeomsorg, äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning samt till dessa områden angränsande hälso- och sjukvård. Närvård i Sörmland Kommuner — Landsting i samverkan 34 SOVIS15-0024 3. Vård- och omsorgscollege Vård och omsorgscollege är ett sätt att säkerställa kompetensförsörjning inom landstingets och kommunernas vård- och omsorgsverksamheter. Arbetet med vårdoch omsorgscollege leds av en regional processledare på 0,5 tjänst. 4. Stöd till länsgemensam nämnd o Beredning av ärenden o Information och föredragningar 5. Samverkan med nationell nivå o Nationella riktlinjer och liknande o Delta i nationella nätverk, styrgrupper o Omsätta nationell styrning och stimulans till regionala förhållanden o Bevaka länsintressen på nationell nivå Ledning för regionalt stöd för kunskapsutveckling och samverkan inom socialtjänst och vård 1,0 tjänst Ordinarie stöd 3,5 NVK 3,0 utvecklingsledare FoU i Sörmland 3,3 tjänst Vård- och omsorgscollege 0,5 tjänst (delvis finansierade via statsbidrag) Projekt, tillfälliga satsningar . ~'.n n.~i.~ryl f f" ^;/' «c / ~P, ~~ x ice.i,. .~~ I dag finansieras FoU i Sörmland genom medlemsfinansiering av kommunerna i länet och Landstinget med sammanlagt 10 kr/invånare, enligt fördelningsprincipen 60 %för landstinget och 40 %för kommunerna). I detta förslag förordas en samlad finansiering med medelemsfinansieringen av Regionförbundet Sörmland. Det underlättar för huvudmännen att samla finansieringen av länsövergripande organisationer. Ett långsiktigt hållbart regionalt stöd måste ha en stabil grundfinansiering genom medlemsfinansiering. Därutöver kan ytterligare uppdrag tillkomma som mer tillfälliga projekt med statlig eller annan finansiering. 2 Närvård i Sörmland Kommuner — Landsting i samverkan 35 SOVIS15-0024 Fördelning av kostnaderna mellan huvudmännen föreslås enligt följande(2013 års siffror): Bef Tillkommande Kommunens Landstingets finans totalt tillkommande del tillkommande del Ansvarig tjänsteman 1,2 Mkr FoU i Sörmland 2,7 1,0 Mkr Vård- och `0.5 Mkr omsorgscollege Summa att fördela 2,7 1 620 000 kr 1 080 000 kr Kommuner 60% och Landsting 40% Sammanlagt innebär förslaget att kommunerna betalar 12 kr/inv. och Landstinget betalar 8 kr/inv. årligen. I ovanstående beräkning har hänsyn inte tagits till indexförändringar och löneökningar. Förslaget innebär att Landstinget och kommunerna gemensamt finansierar ansvarig tjänsteman, utvecklingsledarna och vård- och omsorgscollege medan landstinget fortsatt finansierar närvårdskoordinatorerna och nämndsekreterare. Såväl utvecklingsledare som närvårdskoordinatorer utgör en gemensam resurs för närvårdstrukturen som arbetar på uppdrag av länsstyrgruppen och det är länsstyrgruppen som förfogar över den gemensamma resursen. I föreliggande förslag har innehåll och resurser vägts samman och lagts på den nivå som bedöms behövas för uppdraget. Förslaget motsvarar inte den omfattning som statliga stimulansmedel möjliggjort de senaste åren utan är en neddragning till en nivå som bedöms kunna upprätthållas långsiktigt av huvudmännen. Detta innebär att en lägre finansieringsgrad än den föreslagna ~r konsekvenser avseende vad som kan utföras av ovan listade områden (se rubrik Innehåll). Vård och omsorgscollege ger bättre förutsättningar att klara kompetensförsörjningen inom landstingets och kommunernas vård och omsorgsverksamhet. Ett regionalt vård och omsargscollege i länet är en förutsättning för att ha lokala vård och omsorgscollege i kommunerna. Det regionala vård och omsorgscollege som finns i Sörmland är under omcertifiering. För att få fortsätta krävs bl. a att Sörmland kan redovisa en långsiktigt hållbar finansiering av vård och omsorgscollege på regional nivå. FoU i Sörmland har under de senaste åren haft en verksamhet som delvis finansieras med sparade medel från tidigare statsbidrag. Under de senaste fyra åren har det tillkommit nya statsbidrag som varit öronmärkta för särskilda insatser. Efter 2015 är det oklart om det kommer ytterligare statsbidrag till denna verksamhet. För att klara uppdragen med fortsatt kunskapsutveckling genom utbildningar, seminarier och andra typer av verksamheter förutsätts en långsiktighet i finansieringen av verksamheten. I det regionala stödet ingår kunskapsutveckling, samverkan och återkoppling till nationell nivå. En konsekvens av att inte klara den uppgiften i Sörmland kan innebära att statsbidrag och annat stöd kan gå förlorat. För att få eventuellt fortsatt stöd förutsätts att Sörmland har en regional nivå för kunskapsutveckling och samverkan. 36 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIALFÖRVALTNINGEN Vår handläggare 1 (1) Datum Vår beteckning 2015-04-15 SOCN/2015:3 - 759 Ert datum Er beteckning Emma Fälth Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL – första kvartalet 2015 Ärendebeskrivning Enligt 16 kap 6 § Socialtjänstlagen (SoL) ska socialnämnden från 1 juli 2006 rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap 1 § SoL, som inte har verkställts inom tre månader från dagen för beslut, till Inspektionen för Vård och Omsorg och kommunens revisorer. För första kvartalet 2015 finns inga gynnande beslut enligt 4 kap 1 § SoL som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Socialförvaltningens förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta a t t godkänna rapporten om ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen för första kvartalet 2015 samt a t t till kommunfullmäktige anmäla gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 § socialtjänstlagen som är äldre än tre månader. Lorraine Fröberg Förvaltningschef SOCIALFÖRVALTNINGEN 64180 Västgötagatan 18 www.katrineholm.se Besöksadress: Telefon: Telefax: E-post: socialfö[email protected] Org.nummer 212000-0340 37 TJÄNSTEUTLÅTANDE SOCIALFÖRVALTNINGEN Vår handläggare 1 (1) Datum /2015-04-09 Vår beteckning Ert datum Er beteckning SOCN/2015:25 Ulrika Forsén Handlingsplan för våld i nära relationer Förslag till beslut Socialförvaltningen föreslår socialnämnden a t t godkänna handlingsplan för Våld i nära relationer. Ärendebeskrivning Våld i nära relationer är ett stort samhälls- och folkhälsoproblem, ett allvarligt brott och ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Konsekvenserna av våld relationer påverkar hela samhället. För att bekämpa detta våld behöver kvalitetssäkrade insatser riktas till både våldsutsatta och till våldsutövare. Handlingsplanen ska stärka stödet till personer som är utsatta för- eller barn som bevittnat våld. Syftet med handlingsplanen är att socialförvaltningen ska fullgöra sina skyldigheter enligt socialtjänstlagen brottsofferparagraf och att förvaltningens insatser är av god kvalitet. Handlingsplanen ger en beskrivning av särskilda gruppers utsatthet och benar ut olika myndigheters ansvar för våld i nära relationer. Resultatmål för 2015 är fastställda i handlingsplanen som ska revideras varje år. Ärendets handlingar Handlingsplan för Våld i nära relationer. Lorraine Fröberg Förvaltningschef Z:\Sammantr handlingar\SOCN\2015\4. April\Handlingsplan för våld i nära relationer-{D0D94989-6A9C-413F-9E3B-987ADADC8054}.rtf SOCIALFÖRVALTNINGEN Besöksadress: /HandläggareAdress/ Org.nummer 212000-0340 Telefon: /HandläggareTelefon/ www.katrineholm.se E-post: /HandläggareEpost/ 38 Handlingsplan för Socialförvaltningens arbete med våld i nära relationer Särskilt gällande mäns våld mot kvinnor och barn som upplever våld 39 Innehåll Inledning 1.1 Regler för handlingsplanen 1.2 Kvalitetssäkring 1.3 Syfte 1.4 Mål 1.5 Målgrupper Sid 1 Bakgrund Sid 4 2.1 Särskilda gruppers utsatthet 2.2 Våld i nära relationer 2.3 Hedersrelaterat våld och förtryck 2.4 Barn och unga som upplevt våld 2.5 Kvinnor med missbruksproblem som utsätts för våld 2.6 Kvinnor med utländsk bakgrund som utsätts för våld 2.7 Kvinnor med funktionsnedsättning som utsätts för våld 2.8 Äldre kvinnor som utsätts för våld 2.9 Personer som lever i samkönade relationer Ansvar 3.1 Gemensamt ansvar och samverkan 3.2 Lokal samverkansgrupp 3.3 Kommunens ansvar 3.4Landstingets ansvar 3.5 Polisens ansvar 3.6 Åklagarmyndighetens ansvar Sid 7 Resultatmål sid 9 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 sid 13 sid 14 sid 15 1 40 Inledning Våld i nära relationer är ett stort samhälls- och folkhälsoproblem, ett allvarligt brott och ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Konsekvenserna av våld i nära relationer påverkar hela samhället. För att bekämpa våld i nära relationer behöver kvalitetssäkrade insatser riktas till både våldsutsatta och till våldsutövare. Enligt 5 kap 11 § SoL ska socialförvaltningen särskilt beakta att kvinnor och barn som är eller har varit utsatta för/bevittnat våld och andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp. Att erbjuda och ge insatser till den som utövar våld är dessutom en viktig del i det förebyggande arbetet och kan indirekt även ses som en insats för att den som utsätts för våld inte ska riskera att bli utsatt på nytt och för att barn inte ska behöva bevittna våld. Handlingsplanen ska stärka stödet till personer som är utsatta för våld i nära relationer. Syftet med handlingsplanen är att socialförvaltningen ska fullgöra sina skyldigheter enligt socialtjänstlagens brottsofferparagraf och att socialförvaltningens insatser är av god kvalitet. Planen kommer att vara grunden för hur utvecklingsarbetet med våld i nära relationer kommer utformas under verksamhetsåren 2015-2016. Handlingsplanen har upprättats i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2009:22) och Socialstyrelsens Handbok Våld. Den handboken är tillsammans med handlingsplanen ett grundläggande stöd i det dagliga arbetet med våldsutsatta. Handlingsplanen är giltig för verksamhetsåren 2015-2016 och ska användas som ett vägledande redskap i arbetet med våld i nära relationer. 1.1 Regler för handlingsplanen Handlingsplanen ska godkännas av socialförvaltningens ledningsgrupp och fastställas av socialnämnden i Katrineholms kommun. Omfattningen av våld i nära relationer ska kartläggas årligen med hjälp av Treserva. Genom att varje enskild handläggare tar fram statistik angående antal relationsvåldsärenden utan barn, relationsvåldsärenden med barn, beslutade insatser, våldsutövare som erbjudits behandling, våldsutövare som genomgått behandling (när det är möjligt), antal genomförda FREDA 1 samt antal barn och ungdomar som erhållit stöd genom t.ex. Trappansamtal 2. Handlingsplanen följs upp och revideras vid behov i december varje år. Versionsbeteckningen ska uppdateras och ändringen ska tydligt framgå i det reviderade dokumentet. Handlingsplanen ska vara känd och förankrad hos all personal i organisationen. 1 2 Se bilaga 2 Se bilaga 3 2 41 Lämplig kommunikationskanal för detta är socialförvaltningens avdelningsmöten. Ansvariga för upprätthållande av handlingsplanen är socialförvaltningens avdelningschefer. 1.2 Kvalitetssäkring För att säkerställa att socialförvaltningens verksamheter uppfyller de mål som handlingsplanen satt upp är kvalitetssäkringsarbetet viktigt. Kvalitetssäkring av denna handlingsplan sker genom att: • Handlingsplanens resultatmål och aktiviteter ska integreras i socialförvaltningens styrnings och ledningssystem i samband med socialförvaltningens verksamhetsplanering. • En arbetsgrupp med representanter från organisationen följer upp handlingsplanen i december varje år. Vid behov görs en revidering av handlingsplanen. 1.3 Syfte Syftet med Katrineholms kommuns handlingsplan är att förebygga våld i nära relationer och särskilt uppmärksamma kvinnor som utsätts för våld och barn som upplevt våld samt säkerställa att de får stöd och hjälp. Våldet ska förebyggas och upprepning ska förhindras. Kompetensen ska öka inom socialtjänsten, arbetet ska utvecklas, samordnas och genomföras i enlighet med lagstiftning och styrdokument. 1.4 Mål Den övergripande viljeinriktningen är att våld i nära relation ska upphöra i Katrineholm. Kvinnor/flickor, män/pojkar ska erbjudas råd, stöd och hjälp av god kvalitet. Genom samverkan och samarbete mellan myndigheter och organisationer ska arbetet utvecklas och resurserna användas optimalt. Kunskaps- och kompetensnivån ska vara hög och anpassad till verksamheternas inriktning och innehåll. Detta gäller alla verksamheter inom socialtjänstens ansvarsområden. 1.5 Målgrupper Handlingsplanens målgrupp är de vuxna kommuninvånare som har varit utsatta för våld i nära relation samt barn och ungdomar som har upplevt eller själva varit utsatta för våld i nära relationer. Handlingsplanen omfattar även personer som utövar våld i nära relationer. 3 42 Bakgrund FN:s allmänna förklaring från 1948 för mänskliga rättigheter anger att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Detta är en grundläggande värdering i arbetet för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld. Alla former av våld mot kvinnor är en form av könsrelaterad diskriminering, ett hinder för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. År 1993 antog FN:s generalförsamling, Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor. Deklarationen innebär att våld mot kvinnor inte är en privat angelägenhet. Våld mot kvinnor är enligt deklarationens första artikel, ”varje könsbetingad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer att resultera i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande vare sig det sker offentligt eller privat.” Regeringen har ställt upp fyra jämställdhetspolitiska mål. Det fjärde målet anger att ”mäns våld mot kvinnor ska upphöra”. Det innebär att regeringen har en nollvision när det gäller kvinnofridsarbetet. Kvinnor är kraftigt överrepresenterade som offer för våld i nära relationer. Detta våld handlar om makt och kontroll och är i grunden ett jämställdhetsproblem. Barn i familjer där våld utövas är brottsoffer och ska särskilt uppmärksammas. Våld i nära relation kan även drabba män samt samkönade relationer som blir vanligare. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem och ett hot mot kvinnors och barns hälsa, välbefinnande och liv. Våldet ger allvarliga hälsomässiga, sociala, ekonomiska och juridiska konsekvenser, såväl för individen som för samhället. Våld och andra övergrepp mot kvinnor och barn är idag enligt regeringen den mest akuta jämställdhetsfrågan. Våld i nära relationer är ett myndighetsgemensamt ansvar då behovet av myndighetskontakter är omfattande. De drabbade kan behöva insatser från exempelvis socialtjänsten, hälso- och sjukvården, polis, åklagare, domstolen, skatteverket, migrationsverket, skolan och kriminalvården. Väl fungerande stödinsatser för drabbade förutsätter samverkan mellan myndigheter och ideella organisationer som bedriver stödarbete inom området. Omfattningen av våldet i Södermanland är svår att beräkna, då det fortfarande finns stora mörkertal. Undersökningar visar att ca 80 procent av alla våldsbrott i nära relation aldrig kommer till några myndigheters kännedom. I länet görs årligen cirka 300 polisanmälningar om våld i nära relation och cirka 100 anmälningar om grov kvinnofridskränkning. 4 43 2.1 Särskilda gruppers utsatthet Våld i nära relationer Våld i nära relationer kan se olika ut och kan inte förklaras på samma sätt som annan våldsbrottslighet. Det kan utövas genom hot eller begränsning och vara fysiskt, psykiskt, sexuellt, känslomässigt, materiellt eller ekonomiskt. Våld kan förekomma i olika former av parrelationer. Både svensk och internationell forskning visar att grovt och upprepat våld inklusive dödligt våld i heterosexuella parrelationer i de flesta fall handlar om en mans våld mot en kvinna. Forskning visar också att även kvinnor och män i samkönade och parrelationer utsätts för våld av sina partner och andra familjemedlemmar. Våld i nära relationer är oftast kontrollerat och äger rum i hemmet utan insyn. Det fysiska våldet antar djupare dimensioner just därför att de inblandade har en nära relation till varandra. Våldet växer ofta fram gradvis tills det upplevs som en normal del av vardagen och brukar beskrivas som en normaliseringsprocess. 2.2 Hedersrelaterat våld och förtryck Hedersrelaterat våld kan definieras som en form av våld som utövas främst av män och oftast mot kvinnor/flickor/pojkar. Våldet sker i familjer och grupper där kollektivet står i centrum, individen är underordnad gruppen som äger och tar det yttersta ansvaret för hedern och skammen. Här är männens och gruppens heder direkt avhängigt de kvinnliga medlemmarnas faktiska och påstådda sexuella beteende och relationer. Våldet kan ses som en kollektiv handling sanktionerad av gruppen. Släktens rykte står på spel vilket bidrar till en stram kontroll. Bägge föräldrarna kan vara aktiva i utövandet av kontrollen mot den unga. Genom att vara en del av familjesystemet kan även sönerna få uppdraget att kontrollera och bestraffa sina systrar om de anses utsätta familjen för skam. Både flickor och pojkar kan utsättas för hedersrelaterat våld vid val av partner om denne inte anses lämplig av familjen eller om det är en homosexuell relation. 2.3 Barn och unga som upplevt våld Numera används begreppet barn som upplevt våld, istället för, som tidigare barn som bevittnat våld. Det är en markering som talar om att barn inte enbart ser våld utan även upplever det på andra sätt, t.ex. via ljud och outtalade stämningar i vardagen. Barn som far illa har en lagstadgad rätt att erhålla samhällets skydd och stöd. Samhället har en uppgift att uppmärksamma barn som lever under svåra omständigheter eller riskerar att fara illa. Barnens situation får inte glömmas när de upplevt våld. Barnens behov av skydd och stöd 5 44 ska bedömas för att de ska kunna erbjudas hjälp både i den akuta situationen och på längre sikt. Barn som upplevt våld ska ses som brottsoffer enligt Socialtjänstlagen 5 kap 11§. 2.4 Kvinnor med missbruksproblem som utsätts för våld Kvinnor med missbruksproblem finns i alla samhällsgrupper och missbruket har olika omfattning och konsekvenser. En kvinna som missbrukar kan leva under ordnade sociala förhållande, en annan kan sakna eget hem. Kvinnor med missbruksproblem har inte sällan känslor av skuld och skam, vilket ofta förstärks av omgivningens attityder och bemötande. Många kvinnor betraktar sig själva som delaktiga i den misshandel de utsätts för, att de missbrukar och provocerar fram misshandeln. Kvinnor som missbrukar vistas oftare i miljöer som är mer våldsamma, detta kan osynliggöra den misshandel som kvinnan utsätts för. Misshandeln kan vara grunden för missbruket, man missbrukar för att stå ut med övergreppen. 2.5 Kvinnor med utländsk bakgrund som utsätts för våld Kvinnor med annan etnisk/kulturell bakgrund som utsätts för misshandel kan vara mer sårbara och isolerade än andra kvinnor. Många kommunala kvinnojourer uppger att merparten av kvinnorna i deras skyddade boenden har utländsk bakgrund. Orsaken till detta kan vara ett resultat av att dessa kvinnor inte har samma nätverk som kvinnor som växt upp i Sverige. 2.6 Kvinnor med funktionsnedsättning som utsätts för våld Kvinnor med funktionsnedsättning är ingen enhetlig grupp. Funktionsnedsättningen kan vara fysisk, psykisk eller intellektuell och orsakad av sjukdomar, medfödda skador eller olycksfall. En eller flera funktionsnedsättningar påverkar kvinnan på många sätt, till exempel möjligheter till arbete och utbildning vilket kan innebära ekonomiska svårigheter och isolering. Möjligheten att be om hjälp kan vara begränsad med anledning av funktionsnedsättningen. Beroendet av andra personer är en betydelsefull faktor vid våld mot kvinnor med funktionsnedsättning. Beroendet och utsattheten ökar med omfattningen av den funktionsnedsättning som kvinnan har. Beroendet kan handla om att behöva få vård och service i olika former utförda av anhöriga eller personal inom vården. Beroendet kan vara skiftande, känslomässigt, kommunikativt eller ekonomiskt 2.7 Äldre kvinnor som utsätts för våld Våld i nära relation förekommer även bland äldre kvinnor. Om beroendet av hjälp ökar så ökar också utsattheten. Utöver fysiska, psykiska, materiella, ekonomiska och sexuella övergrepp kan äldre utsättas för försummelse. Försummelse kan vara vanvård, att äldre inte får hjälp med sin hygien, otillräcklig föda, felaktig medicinering eller att sakna tillgång till telefon. Annat kan vara att inte få hjälp med myndighets- och sjukvårdkontakter eller hot om försämringar vad gäller omsorgen. Våld mot äldre är ofta ett dolt problem som kan vara 6 45 svårt att upptäcka. Åldern kan också göra att kvinnan är mer isolerad och medföra svårigheter att ta del av information och att söka hjälp 2.8 Personer som lever i samkönade relationer Våld i samkönade relationer innefattar våld mot homosexuella personer av en partner av samma kön. I målgruppen ingår även bisexuella eller transsexuella personer. Det våld som förekommer i samkönade parrelationer är ofta osynligt och uppmärksammas inte i samma grad som annat våld. Dessa grupper söker heller inte hjälp i samma utsträckning och har ofta svaga sociala nätverk. Detta innebär att professionella som möter dessa målgrupper behöver vara extra vaksamma då den vän som följer med den våldsutsatta kan vara den våldsamma partnern. Ansvar 3.1 Gemensamt ansvar och samverkan Polisen, åklagaren, brottsoffermyndigheter, kriminalvården, socialtjänsten och sjukvården samt länsstyrelsen har särskilt ansvar att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Även andra aktörer och ideella organisationer, t.ex. kvinnojouren har en viktig roll i detta arbete. Behovet av myndighetskontakter hos våldsutsatta är många gånger väldigt omfattande, kvinnor och barn utsatta för våld är ofta aktuella hos flera myndigheter. Brister i samverkan får allvarliga konsekvenser. Vård, stöd och skydd för de utsatta kvinnorna och barnen förutsätter samverkan. 3.2 Lokal samverkansgrupp I Katrineholms lokala samverkansgrupp samverkar myndigheter och ideella organisationer för information, bemötande och mottagande av våldsutsatta. I gruppen ingår representanter från Katrineholms och Vingåkers kommuns socialtjänst, polis, frivård, landstinget, skola och kvinnojouren Miranda. 3.3 Kommunens ansvar Kommunen har det yttersta ansvaret för att de människor som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Kommunens ansvar omfattar även människor som är eller har varit utsatta för brott. I Socialtjänstlagen står det: ”Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden skall särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden skall också särskilt beakta att barn som 7 46 bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp.” Socialtjänsten har ansvar för att stödja och hjälpa kvinnor som utsätts för våld samt att arbeta förebyggande. I både det individuella och det förebyggande arbetet ska socialtjänsten samverka och samarbeta med andra myndigheter och ideella organisationer. 3.4 Landstingets ansvar Hälso- och sjukvårdens ansvar är att upptäcka och identifiera våld mot kvinnor. Hela sjukvården kan komma i kontakt med kvinnor som utsatts för våld, exempelvis akutvården, kvinnokliniken, psykiatrin, mödravården och familjeläkarmottagningarna. Sjukvårdens personal har ansvar för att känna igen, förstå våldet samt erbjuda kvinnan stöd och behandling. Landstinget har program för sjukvårdens arbete med personer utsatta för våld i nära relation. Det har även ett handlingsprogram till stöd vid misstanke om barn som far illa. Gemensamt för dessa är att öka kunskapen och förbättra beredskapen kring kvinnor och barn som utsätts för våld. 3.5 Polisens ansvar Kvinnomisshandel faller under allmänt åtal. Polisanmälan kan göras av den misshandlade eller den hotade kvinnan själv, men även av andra, som polis, grannar, anhöriga eller vänner. När ett misshandelsbrott anmäls görs en polisutredning, en så kallad förundersökning. Polisen rapporterar samtliga misshandelsfall till socialnämnden då barn finns med i bilden. 3.6 Åklagarmyndighetens ansvar Våld mot kvinnor faller under allmänt åtal. Åklagaren ansvarar för förundersökning och beslutar om det finns skäl för anhållan. Inom tre dagar från anhållandet måste åklagaren framställa om häktningsförhandling till Tingsrätten. Häktningsförhandling ska hållas inom fyra dagar från anhållandet. Åklagarmyndigheten fattar även beslut om åtal ska väckas eller inte samt beslutar om kontaktförbud. 8 47 Resultatmå l Mål: Ingen kvinna/man, flicka/pojke ska utsättas för våld i nära relation Resultatmål Aktivitet Ansvarig Socialnämnden ska implementera handlingsplanen i organisationen. Inrätta en Socialförvaltningen samordningsfunktion som stärker strukturen och implementerar handlingsplanen under 2015. När 2015 Mål: Barn i familjer där våld förekommer ska särskilt uppmärksammas och erbjudas stöd och hjälp på Socialförvaltningen Barn och ungas behov av skydd och stöd ska bedömas. Socialsekreteraren gör en utredning som görs enligt vedertagna metoder Barn- och unga Kontinuerligt Barn och unga ska erbjudas stöd utifrån behov Socialsekreterare för barn- och unga informerar om möjligheten att få stödinsatser för barnen Barn- och unga Kontinuerligt Öppenvården 2 grupper per år Barn och unga ska erbjudas gruppverksamhet 9 48 Mål: Alla kvinnor i Katrineholm ska veta att de kan vända sig till socialförvaltningen för att få hjälp om de utsätts för våld i nära relationer Arbetet ska samordnas och vara väl känt i Katrineholms kommun Informationen ska finnas på Katrineholms kommuns hemsida Arbeta aktivt med att nå ut med info till invånare Information ska finnas på offentliga platser, vara lättillgänglig, lättläst och översatt till flera språk. Hitta nya kanaler för att sprida information Avdelningschef och öppenvården Uppdateras 1 gång per år Avdelningschef och öppenvården Kontinuerligt Mål: Kvinnor som utsätts för våld och barn som upplever våld i nära relation ska få ett gott bemötande av kompetent personal och erbjudas ett samlat stöd och skydd utifrån behov. Socialförvaltningen ska ge stöd och skydd till våldsutsatta. Frida ska ha en samordnande funktion och erbjuda ett samlat stöd och skydd till våldsutsatta. Erbjuda praktisk hjälp och samtalsstöd, individuellt och i grupp. Stödet ska erbjudas både akut och långsiktigt. Vid behov ska skyddat boende erbjudas Öppenvården och socialsekreterare 10 Kontinuerligt 49 Mål: Socialtjänstens insatser för våldsutsatta kvinnor och deras barn ska följas upp Ta fram årlig statistik över antal kvinnor/barn som söker stöd vid socialtjänsten på grund av våld i nära relation Insatser ska följas upp Registrera Samtliga ansökningar/anmälningar verksamheter på Råd och stödinsatser socialförvaltningen Redovisas till årsberättelsen Enheterna ska årligen i sina avstämningar beskriva hur de arbetat med våld i nära relationer under året Redovisas till årsberättelsen Samtliga enhetschefer Övrigt Samverkan ska utvecklas med andra förvaltningar, myndigheter och frivilligorganisationer Rutiner och en checklista ska arbetas fram. Skapa forum för samverkan, bjuda in till samarbete över gränserna Avdelningschefer öppenvården 2015 Checklistan ska gälla hela förvaltningen och implementeras i organisationen. Kunskapen kring våld Utbildningar skall i nära relationer för genomföras under personal, chefer och året. politiker Avdelningschefer 2015 Avdelningscheferna och Utveckling ledaren 2015 11 50 Bilaga 1 Våld i nära relationer vuxna Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk våld och andra övergrepp, till exempel det som omfattas av Brottsbalkens bestämmelse om kvinnofridsbrott. Det senaste två åren har cirka 28 400 fall av misshandel mot kvinnor över 18 år anmälts. Mörkertalet för våld i nära relationer uppskattas vara cirka 80 procent. Våldet drabbar kvinnor så väl som män i alla samhällsgrupper oavsett klass, ålder, sexualitet, etnicitet och funktionsförmåga. Våldsformerna brukar delas in i: • • • • • • Fysiskt våld: till exempel örfilar, dra i håret, knuffa, hålla fast, sparka, slag mot kroppen med öppen eller knuten hand, bett, stryptag med mera Psykiskt våld: hot, kontroll, kränkande och nedsättande ord, här ingår även latent våld Sexuellt våld: påtvingade sexuella handlingar, våldtäkt, tvingad att titta på pornografi i alla former Materiellt våld: slå sönder eller förstöra inredning, möbler, dagböcker, foton med mera Ekonomiskt våld: tvingas skriva under handlingar, får inte förfoga över egen ekonomi Försummelse: gäller främst äldre och personer med funktionsnedsättning, till exempel felaktig medicinering, bristande hygien, lämnas utan tillsyn, förstärka funktionshinder istället för att underlätta. Våld i nära relationer barn och unga Drygt 13 procent av eleverna i 15–16 årsåldern uppger att de har blivit slagna av en förälder eller någon annan vuxen. Tio procent av alla barn i Sverige har någon gång sett pappa slå mamma och fem procent gör det ofta. Med våld avses alla de handlingar där barn har rätt till skydd enligt artikel 19 i Barnkonventionen: ”alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp”. • Fysiskt våld: slag mot barnet med eller utan tillhygge nyper, sparkar, knuffar, skakar, luggar, river, biter eller trampar på barnet 12 51 • • Psykiskt våld: barnet utsätts systematiskt för nedvärderande omdömen, nedbrytande behandling eller avsiktligt känslomässigt lidande, hån, utfrysning, orimliga krav, bestraffningar, påtvingad isolering eller konstant vägran att lyssna på barnets synpunkter Sexuella övergrepp: alla former av sexuella handlingar som påtvingats barnet Nära relationer En nära relation innebär mycket starka emotionella band. När det handlar om våld i nära relationer kan dessa starka band försvåra möjligheten för den våldsutsatta att göra motstånd eller bryta upp relationen. Uppbrottet kan även innebära känslor av skuld och skam för den våldsutsatta. Nära relationer barn och unga När det handlar om barn och ungdomar omfattar begreppet ”nära relationer” en vidare krets än för vuxna. En nära relation är en förtroendefull relation mellan barnet och en vuxen. Det kan vara barnets föräldrar, styvföräldrar eller familjehemsföräldrar men även barnets vuxna syskon och mor- eller farföräldrar. Upplevt våld barn och unga När barn/unga upplevt våld innebär det att barn/unga har sett, hört eller varit medvetet om våld inom den nära relationen. 13 52 Bilaga 2 FREDA bedömningsinstrument FREDA är ett standardiserat bedömningsinstrument för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer som utarbetats av Socialstyrelsen. Instrumentet består av tre delar: • FREDA-kortfrågor är ett stöd att identifiera våld i enskilda ärenden. • FREDA-beskrivning är en hjälp att få en uppfattning om karaktären på det våld som förekommit eller förekommer. • FREDA-farlighetsbedömning är ett redskap för att bedöma risken för fortsatt utsatthet och ska finnas som underlag för att bedöma behov av ökat skydd. I bedömningsinstrumentet FREDA inryms många frågor om och aspekter av våld i nära relationer som kan ses som ett utbildningsmaterial, det kan hjälpa oss att upptäcka och fråga om våld av mer subtilare art. 14 53 Bilaga 3 Trappan Trappan-samtal består av tre steg: kontakt, rekonstruktion och kunskap. Trappan-samtal är ett korttidsstöd eftersom antalet samtal i en Trappan-process varierar mellan 3 och 10 st. Utöver dessa tre steg tillkommer även för- och eftersamtal med barnets föräldrar. Barnsamtalen är jagstödjande. De anpassas efter barnets ålder och utvecklingsnivå. Arbetssättet är psykosocialt eftersom du beaktar både barnets inre och yttre omständigheter. Trappan-samtal är varken utredning eller behandling utan det är en stödåtgärd med syfte att barnet gradvis ska få sätta ord på sina erfarenheter. Samtalen ger på det sättet barnet sammanhang i det som har hänt. Trappan-samtal inleds först när barnet är tryggat från den våldsrisk, som tidigare fanns i barnets liv. Trappan-modellen har i Sverige utvärderats både separat och som en del av en större nationell utvärdering där även flera andra stödformer till barn som upplevt våld i familjen utvärderades. Resultaten visar att barn som får Trappan-samtal kan börja må bättre av det. 15 54 Månadsrapport Socialförvaltningen 2015-03 55 Socialförvaltningen Innehållsförteckning 1 Budgetuppföljning och prognos per nämnd .............................................................................. 3 1.1 Genomförda och planerade åtgärder som är inräknade i prognosen samt ekonomisk effekt ............................................................................................................... 3 1.2 Planerade åtgärder som ej är medräknade i prognosen samt ekonomisk effekt ............... 9 1.3 Investeringar...................................................................................................................... 9 2 Resultatmål .............................................................................................................................. 10 2 56 Socialförvaltningen 1 Budgetuppföljning och prognos per nämnd 1.1 Genomförda och planerade åtgärder som är inräknade i prognosen samt ekonomisk effekt Socialförvaltningen fortsätter prognostisera ett underskott år 2015 på ca 17 000 tkr. Orsaken till underskottet är det fortsätta arbetet med att stödja äldre med funktionshinderomsorg på grund av ett tidigare missbruk, arbete med att utreda och följa upp ensamkommande barn och unga, trygghetsanställningar, sociala kontrakt och kvalitetshöjande insatser som måste genomföras inom förvaltningen för att upprätthålla lagkraven. Under de gångna månaderna har socialförvaltningen uppmärksammat att allt fler barn och unga är i behov av skydd. Detta har medfört att volymerna på placeringar har ökat kraftigt. Samma görs gällande för vuxna men där ser förvaltningen att majoriteten är i stort behov av vård och omsorg. Socialförvaltningen redovisar ett utfall på 55 176 tkr för perioden januari till mars 2015, det är ca 15 305 tkr högre är budgeterat för perioden. I nedanstående tabell redovisas avvikelsen på 15 305 tkr. UTFALL Specifikation på redovisad avvikelse på 15 305 tkr, redovisat i TKR Externa intäkter 8 440 0 1 492 479 5 016 0 0 0 -1 635 0 0 Interna intäkter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa intäkter 8 440 0 1 492 479 5 016 0 0 0 -1 635 0 0 Bidrag -15 874 0 0 0 0 -402 0 0 0 -2 011 -688 Köp av vht inkl konsultkostn -23 437 -2 421 -2 0 -4 241 0 -5 153 -2 061 0 0 0 Personalkostnader -19 421 -255 -15 -678 -1 111 0 0 0 0 0 0 Externa hyror -2 674 0 -1 572 0 -2 0 0 0 0 0 0 Övr vht kostnader -849 0 -101 0 -1 0 0 0 0 0 0 Interna hyror 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Interna övr kostnader -1 178 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kapitalkostnader -174 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Finansposter -9 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Summa kostnader -63 616 -2 676 -1 690 -678 -5 355 -402 -5 153 -2 061 0 -2 011 -688 NETTORESULTAT -55 176 -2 676 -198 -199 -339 -402 -5 153 -2 061 -1 635 -2 011 -688 3 barn och unga Konsult utredning Försörjningsstöd Rättelse 2011 Förskott förmån vuxna (15 st) Volymökning (17 st) barn och unga Volymökning Föreningsbidrag Ensamkommande barn och unga Trygghetsanställningar Sociala kontrakt Funktionshindero msorgen (12 st) – 201503 Ack. 201501 Utanför SOCN ansvarsområde enligt reglemente 57 Socialförvaltningen Stab Under mars månad har staben tagit fram en brukarundersökning som kommer att lämnas ut under veckorna 16-19. Resultatet av den kommer sedan att presenteras på vår webb. Arbetet med genusmedveten styrning fortgår och det analysområde vi har valt att fokusera på under 2015 är manligt och kvinnligt inom ekonomiskt bistånd. Arbetet kommer att redovisas i november på ett uppföljningsseminarium där förvaltningschef och utvecklingsledare kommer att delta. Under mars månad har de som arbetar med SkolFam hos oss haft en träff med SkolFam nationellt där arbetet redovisades. En nätverksträff är planerad för alla grupper i Region Ost den 27 maj, där Katrineholm kommer att stå som värd. Månaden inleddes med ett möte mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen angående uppdraget att utveckla samordnad vård och omsorg på hemmaplan för samsjuka äldre personer. Mötet var givande där båda parterna diskuterade det gemensamma uppdraget och hur parterna ska kunna jobba närmare varandra i flera aspekter. På mötet bestämdes det att respektive förvaltning ska välja representanter som ska jobba med detta uppdrag. Socialförvaltningens förhoppning är arbetet ska påbörjas under april. I slutet av månaden deltog controllern i ett möte med revisorn från PWC. Revisorns uppdrag var att granska ansökningar och övriga underlag som är kopplade till kommunens förvaltning av stiftelserna. Vissa utdelningar från stiftelserna beslutas av socialnämnden. Granskningen visade att socialförvaltningens dokumentation var i sin ordning. Alkoholhandläggaren har under mars månad deltagit på en länsövergripande konferens kring alkoholfrågor där frågor som exempelvis länsövergripande kontroll av svartsprit, besked från polisen gällande vakter vid danstillstånd med mera avhandlades. Han har också deltagit i den så kallade KAF-konferensen, (Kommunala Alkoholhandläggares Förening) där bland annat polisens nya organisation presenterades, mutor och korruption diskuterades samt Länsstyrelsens verksamhetstillsyn presenterades. För övrigt pågår planeringen för den kommande flytten till de nyrenoverade lokalerna där flera personer inom staben har olika roller. Allt går planenligt och flytten går av stapeln den 23 april. 4 58 Socialförvaltningen Myndighetsavdelningen Enheten Bistånd barn unga och vuxna Efter februari månads ekonomiska genomgång framkom det att antalet placeringar har ökat och kostnaderna ökar i takt med volymerna. Enheten tog beslutet om att göra en genomlysning av samtliga placeringar. Syftet med detta är att säkra upp att placering är nödvändigt och kunna göra en bedömning av hur lång placeringen behöver bli samt vad som är nästa steg. I mars genomfördes en heldag där avdelningscheferna samt flera av enhetscheferna deltog och reviderade varenda placering. Under denna dag så prioriterades placeringar som avsåg barn och unga samt placeringar där föräldrar och barn är placerade tillsammans. Socialsekreterarna som var kopplade till respektive ärende bjöds in för att beskriva sitt ärende och hur den fortsatta planeringen ser ut. Sammanfattningsvis kan det konstateras att alla de placeringsärenden som har reviderats har väldigt svår problematik och en placering har inte kunnat undvikas. Flera av ärendena har dock en planering som innebär att de kommer att övergå till annat stöd än placering under våren och hösten. Detta förväntas bromsa in kostnadsutvecklingen något. I april kommer enheten göra motsvarande insats på placeringar som avser vuxna. När det handlar om skydd av barn och unga finns en tydlig lagstiftning och socialnämnden måste ingripa när barn av olika anledningar far illa. Hela enheten Bistånd Barn, unga och vuxna har deltagit på ett möte tillsammans med förvaltningens controller. Tillsammans har man uppmärksammat situationen och betonat vikten av att noga följa alla placeringar och avsluta när det är dags. En placering är den sista utvägen och först bör, om möjligt, alltid öppenvårdens insatser övervägas. Efter detta möte har vissa arbetsgrupper diskuterat kring hemmaplanslösningar och att utveckla den delen tillsammans med öppenvården. Ett dokument sammanställdes som beskriver vilka insatser som skulle behövas samt behovet av behandlingspersonal även på helger. För att framåt kunna undvika dyra placeringar behöver barn och deras föräldrar uppmärksammas tidigt så att hjälpen kan tillsättas innan problemen blir för stora. Förvaltningen har ett viktigt arbete framåt för att kunna matcha de behov som uppstår med lösningar på hemmaplan. Då det har varit stor personalomsättning och många utredande socialsekreterare är nya, så kommer det hållas två "metoddagar" för de som utreder. Socialstyrelsens bok "Att utreda barn och unga" kommer att användas och gås igenom av enheten bistånd barn, unga och vuxna. Den höga personalomsättningen som enheten har haft de tidigare åren har inneburit att verksamheten har tappat mycket av de grundläggande kunskaperna och erfarenheterna. En översyn av samtliga riktlinjer och rutiner har påbörjats och ska genomföras under året. En erfaren socialsekreterare är nu frikopplad från egna ärenden och ska nu fungera som mentor för de nyanställda. Mentorn är även BBIC utbildare och har tillsammans med en kollega påbörjat BBIC metodutvecklig för alla inom enheten. Även familjehemsplaceringar med konsulent stöd har ökat kraftigt från föregående år. Dels är det svår problematik hos den unga som innebär att ett "vanligt" familjehem inte räcker till, det är även skyddsärenden med hedersproblematik där det behövs särskild kompetens. Dessa placeringar är betydligt dyrare än en "vanlig" familjehemsplacering. I början av mars har det internt tillsatts en samordnare för arbetet med ensamkommande barn och unga. Det är även två utredande socialsekreterare som enbart kommer att handlägga dessa ärenden. En specialisering bedöms vara det bästa då det krävs särskilda kunskaper kring dessa ärenden. Det är även en hel del kontakter med Migrationsverket, gode män och olika HVB boenden. Den stora anstormningen av ensamkommande barn som förväntades i början av året har ännu inte blivit så hög som det befarades. De senaste två månaderna har sju 5 59 Socialförvaltningen ensamkommande barn kommit till kommunen då de har släktingar här. Av dessa har fyra barn placerats på HVB boende då släktingarna inte haft möjlighet att ta emot dem. Ett barn har placerats i familjehem och två bor hos sina släktingar under utredningstiden. Socialförvaltningen har varit i kontakt med Migrationsverket och fått information om att Katrineholm är idag den enda kommunen som inte har tecknat en överenskommelse kring mottagande av ensamkommande barn och unga. Migrationsverket meddelade också att de i dagsläget arbetar för att fylla alla platser i de kommuner som har en överenskommelse. Migrationsverket bedömer dock att en mycket stor andel ensamkommande barn och unga kommer anvisas till Katrineholm under juni och juli månad. Barnen som anvisas till kommunen bedöms vara sju till åtta år, vilket innebär att förvaltningen inte kan placera dem i ett HVB boende. Socialförvaltningen måste hitta familjehem som är villiga att ta emot dessa barn för en sannolik uppväxtplacering. När det gäller utbildning har två socialsekreterare inom familjerätten deltagit på Familjerättsdagarna i Örebro. Utbildning till våra familjehem "Ett hem att växa i" har pågått under mars månad. Skolfam samarbetet fortskrider som planerat och Rikard Tordön, nationell samordnare har besökt kommunen och berättat vad som händer nationellt och internationellt när det gäller Skolfam. Samverkansgrupperna med Barnahus, polis med flera har fortsatt och socialförvaltningens representanter har rapporterat av till sina kollegor under interna gruppmöten. En socialsekreterare som arbetar med vuxna ärenden har avslutat sin tjänst för andra uppdrag och en ny medarbetare kommer börja sin anställning i april. Inom enheten behövs ytterligare rekryteringar då en medarbetare har valt att gå i pension och en avslutat sin tjänst på grund av flytt. Det behövs även ett vikariat till sommaren på grund av föräldraledighet. Tjänsten som verksamhetsledare för unga och vuxna är vakant och trots annonsering har ingen med tillräcklig behörighet sökt. I dagsläget är det en konsult som har det ansvaret, det finns i dagsläget inga andra sätt som man kan lösa situationen på. För socialsekreterare med inriktning vuxna ärenden så har verksamhetsledaren inom öppenvården fått ett tillfälligt utökat uppdrag att leda även denna grupp. En arbetstyngdsmätning har påbörjats. Den som genomfördes nu i mars visar på bra arbetsförhållande för de som deltog. Arbetstyngdsmätningen kommer att göras löpande för att snabbare kunna identifiera avvikelser i arbetsmiljön och därmed snabbt vidta lämpliga åtgärder. Enheten ekonomiskt bistånd Under mars månad är det utbetalda försörjningsstödet betydligt högra än tidigare månad. Vid jämförelse med tidigare år verkar mars månad var en månad då försörjningsstödet ligger högt. Hushållens hyreshöjningar har till en viss del bidragit till den högre utbetalda försörjningsstödet. Verksamheten har under mars månad uppmärksammat att gamla deltagare från Arbetslinjen har börjat söka försörjningsstöd, då deras Alfakassa har upphört helt eller är otillräcklig. Flera utvecklingsprojekt är på gång inom området. Arbetsgrupp och styrgrupp för "Vinka in" har kommit igång. Ett projekt som riktar sig till unga vuxna som står utan egen försörjning. Mycket av arbetet går ut på gemensamma kartläggningar för att snabbare komma fram till rätt hjälp. Samverkan ska ske med FK, AF, viadidakt och socialförvaltningen samt landstingets olika aktörer. Styrgruppen för Arbetslinjen 3.0 har haft möte i mars och man har gått igenom tidsplanen för kommande arbete. Syftet med anställningarna är att anställa så många som möjligt utifrån befintlig projektbudget. Enligt beräkning kommer ca 33 personer som idag uppbär försörjningsstöd att kunna anställas på 75-procenttjänster som varar ett halvår. 6 60 Socialförvaltningen Förutom anställningarna kommer platser även erbjudas i Jobbex. Syftet är att Jobbex ska arbeta dessa individer vidare till arbete och därmed självförsörjning. Socialförvaltningen tillsammans med Viadidakt och AF ansvarar för att ta fram personer till Jobbex. Målet för dessa platser är att individerna ska bli självförsörjande under tiden för insats hos Jobbex. Arbetet med TRIS (tidig rehabilitering i samverkan) fortsätter som tidigare. Mycket arbete görs för att få människor vidare till egen försörjning, trots många olika insatser står många utanför arbetsmarknaden idag. Många har även språkhinder som gör att det behövs andra insatser innan det kan vara aktuellt med arbete. Det är stora utmaningar framåt men positivt är ändå att det idag är en god samverkan både internt inom kommunen men även med exempelvis AF. Under våren pågår en utbildningssatsning i lösningsfokuserat arbete, utbildningen är uppskattad och genomförs tillsammans med personal ifrån öppenvården. Fortsatt rekrytering behövs för visstidsanställda medarbetare på grund av kommande föräldraledigheter. Då det inte finns tillgång till medarbetare med erfarenhet krävs det en cirka två månaders lång introduktion till arbetet innan man kan handlägga självständigt. Det ställer stora krav på kollegor och chefer när det gäller att lära upp nya medarbetare samt ha framförhållning så att det finns tillräckligt med arbetskraft på plats. Öppenvårdsavdelningen Under mars har öppenvården haft en planeringsdag på Safiren med fortsatt fokus på kvalité och ständiga förbättringar. Avdelningen gick igenom kvalitets- och utvecklingsbakgrund kopplat till socialtjänstlagen (SoL) och varje verksamhet fick arbeta med nulägesanalys av processerna. Verksamheterna ska sammanställa sina processer senast den 16de juni. Då de externa placeringarna fortsätter öka bokades det in ett placeringsmöte med avdelningschef för öppenvården och myndighet, samt socialsekreterare med flera. Tillsammans har man gått igenom placeringarna och gjort handlingsplaner för alla placeringar. Barn- och ungdomsärenden är genomgångna och har en planering. Sammanfattande av genomgången är att placeringarna var korrekta och ordentligt behovsprövade. Alternativa hemmaplanslösningar var prövade eller så fanns behov av skydd. Resultatet av genomgången är att samtliga ärenden har en planering. De ärenden som kommer kräva störts insatser från öppenvården är föräldrar- och barnplaceringar som planeras komma hem inom kort. Familjeenheten, Mercur och Boendecoach kommer vara inblandade i dessa ärenden. En annan åtgärd som avdelningen har tillämpad för att minska kostnaderna för placeringar är att enheten barn, unga och vuxna har fått möjlighet skriva en ”önskelista” över insatser som öppenvården inte har idag. Listan ska granskas för att se om det går att göra fler insatser i befintlig verksamhet. Socialförvaltningens handlingsplan för våld i nära relationer är färdig och kommer att presenteras på nämnd i april. Fokus under året kommer vara att göra rutiner och checklistor, inom båda avdelningarna. Socialförvaltningen och bildningsförvaltningen har i uppdrag att göra en förstudie till en familjecentral. Med det som bakgrund så har avdelningschefen för öppenvård och chef för elevhälsan har gjort studiebesök på en familjecentral i Nyköping. Samtliga medarbetare i öppenvården har gått utbildning i hot och våld och delar av avdelningen går utbildningen lösningsfokuserat förhållningssätt. 7 61 Socialförvaltningen Enheten Öppna insatser I verksamheten Klivet har man under månaden arbetat med att förbättra dokumentationen och journalskrivningen så att det blir enhetligt och lätt att följa insatsen. Klivets rutiner ses för närvarande över då det framkommit avvikelse i verksamheten. Två ungdomar är på väg till Klivet. Efter placeringsgenomgången framkom att det fanns behov av plats på Kollektivet HVB, så för att få ett flöde i placeringarna flyttar två ungdomar därifrån till Klivet. Dessa ungdomar bedöms vara klara och redo för eget boende med stöd. Till Familjeenheten har under mars månad inkommit fyra biståndsärenden samt åtta ärenden via det öppna intaget, samtliga ärenden är fördelade. På Frida har det inkommit nio våldsärenden under månaden och två av dem ledde till placering på skyddat boende, vilket är allvarligt. Det finns tendenser som tyder på att behov av skyddat boende ökar. Anledningen till ökningen är dock inte känd ännu. På Mercur har man under mars påbörjat den första behandlingen för spelberoende. En person har ansökt och en är på väg in. För övrigt är inflödet till Mercur jämt, alla grupper är i gång. Mansboendet är fullt medan det finns två platser på kvinnoboendet. Boendecoacherna har i dagsläget 21 ärenden, varav tre stycken fodrar mer arbete i än vanligt. En boendecoach till kommer att börja sin anställning i slutet av april. Hemmaplanslösningsprojektet Projektet flyter på bra. Lokaler finns tilltänkta och det har inkommit ett kostnadsförslag från KFAB som förnärvarande diskuteras. Man bedömer att fler placeringar av vuxna skulle kunna avbrytas om det fanns lägenheter i kommunen för dessa individer. Det nya stödet kan påbörjas när som helst, men verksamheten får inga lägenheter av fastighetsägarna. En åtgärd för att minska fortsatta placeringar är att man har ändrat en del kring modulerna. Platser har tidigare varit tomma och man har beviljat bara akut boende för hemlösa med missbruk. Detta kommer att utvärderas för att se om verksamheten ska tänka om kring målgruppen för modulerna. Om svårare klientel hamnar där behöver tillsynen öka, och då även på kvällar och helger vilket skulle innebära en större personalkostand. 8 62 Socialförvaltningen Enheten Kollektivet HVB KFAB har inte kommit in med något nytt förslag på blockhyra, men renoveringen av vissa utrymmen kommer ändå påbörjas då dessa inte berörs av blockhyran. Den första renoveringen kommer att involvera kontor och ett gemensamt rum på våning ett. Renoveringen påbörjas troligtvis under april. Kollektivet HVB är fullbelagt. Verksamheten har en ungdom som har flyttat till Kollektivets utslusslägenhet Annexet. Det finns för närvarande en ungdom i kö till Kollektivet. Två ungdomar planeras flytta till Klivet innan sommaren. Utbildningen Lösningsfokuserat arbetssätt har fortsatt under två dagar 2015-03-12 och 2015-0313. En personal var frånvarande på utbildningen på grund av semester. Utbildningen ska leda till att Kollektivets behandlingsprocess ska stärkas och förbättras. All personal har även genomgått utbildning i Konflikthantering Hot och Våld. Under avdelningens planeringsdag kring kvalitetledningssystem och processer fick Kollektivet HVB en möjlighet att planera och diskutera behandlingsinnehållet samt behandlingsprocessen. Den behöver förtydligas och att förbättras och brukarundersökningar samt vår utbildning i Lösningsfokuserat arbetssätt syftar till att förbättra arbetssättet. Planeringsdagen har även följts upp på Behandlingskonferens 2015-03-23. Personal har varit i Stockholm på HVB-dagen 2015-03-24. En mässa där olika HVB-hem berättade om sina verksamheter. Det var även fyra föreläsningar kring olika områden inom socialt arbete. 1.2 Planerade åtgärder som ej är medräknade i prognosen samt ekonomisk effekt Under april månad kommer socialförvaltningen granska samtliga placeringar som avser vuxna för att undersöka om det finns möjlighet till alternativa lösningar inom egen regi. 1.3 Investeringar Socialförvaltningen har genomfört en inventering inför planerad flytt av verksamheter Familjeenheten, Klivet och Ungdomssupport med flera. Flytt kommer ske som planerat i april. I och med flytten kommer socialförvaltningen behöva köpa till de inventarier som det finns behov av. I dagsläget kommer förvaltningen kunna hålla investeringsbudgeten som planerat. 9 63 Socialförvaltningen 2 Resultatmål Resultatmål Utfall Målvär de Period Medborgarna ska ha goda möjligheter att delta i kommunens utveckling 2015 Minskad klimatpåverkan - utsläpp av klimatpåverkande gaser per invånare ska minska 2015 Andelen barn och unga som mår bra ska öka 2015 Andelen medborgare som får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar ska öka 2015 2015 Andelen medborgare som får ett direkt svar på en enkel fråga när hon/han tar kontakt med kommunen via telefon ska öka Andelen medborgare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen ska öka Senaste kommentar Socialnämnden har utökat sin tillgänglighet via telefon, genom att inte bara ha telefontider på morgonen utan kan nu även nås övrig tid, då socialsekreterna inte är upptagna av besökare. 2015 10 64 1 (1) Datum Vår beteckning 2015-04-15 SOCIALFÖRVALTNINGEN Ert datum Vår handläggare Er beteckning Emma Fälth Meddelanden Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att lägga anmälan av meddelanden till handlingarna. In- och utgående skrivelser Utdrag ur socialnämndens diarium över handlingar för perioden 2015-02-12 – 2015-04-15. Förteckning över handlingarna finns på socialförvaltningen, Västgötagatan 18, Katrineholm. __________________ SOCIALFÖRVALTNINGEN www.katrineholm.se Besöksadress: Västgötagatan 18 Telefon: 0150- 570 00 (vxl) Telefax: E-post: Org.nummer 212000-0340 65 Delegationsbeslut försörjningsstöd 2015 Januari Februari Mars 1006 972 998 Antal barn som ingår i försörjningsstöd 939 895 942 Varav 18-24år 210 213 223 Varav antal med utbet. under månaden 694 663 752 Män 395 373 439 Kvinnor 299 290 313 Varav 18-24år 137 129 154 Män 67 64 85 Kvinnor 70 65 69 1166 1134 1169 100 49 93 17 13 29 164 131 175 Startade utredningar 68 72 69 Varav 18-24år 19 21 20 Totalt antal hushåll försörjningsstöd Samtliga ärendetyper (Förs. stöd, 2:a handskontr. Egna medel) Avslutade ärenden Varav 18-24år Aktualiseringar Utbetalt försörjningsstöd under månaden Genomsnitt per hushåll 4 915 842 4 274 887 5 767 889 7 083 6 448 7 670 April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 66 2015 Beslutsstatistik – orsak till försörjningsstöd Orsak Annat f-hinder, barnomsorg saknas Varav 18-24 år Annat f-hinder, grundskolestudier Varav 18-24 år Annat f-hinder, gymnasiestudier Varav 18-24 år Annat f-hinder, ingen arbetsförmåga, ej rätt till sjuk-eller aktivitetsersättning Varav 18-24 år Annat f-hinder, insats klivet Varav 18-24 år Annat f-hinder, otillräcklig pension Varav 18-24 år Annat f-hinder, väntar på pension/äldreförs.stöd Varav 18-24 år Jan 12 Feb 6 Mars 9 2 18 0 25 0 28 12 6 5 15 11 16 1 18 7 34 7 24 2 8 3 16 2 11 8 56 16 70 11 73 0 3 0 6 0 9 0 1 0 April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 67 Orsak Annat försörjningshinder Varav 18-24 år Arbetar deltid ofriv otillräcklig inkomst Varav 18-24 år Arbetar deltid ofriv väntar inkomst Varav 18-24 år Arbetar heltid otillräcklig inkomst Varav 18-24 år Arbetar heltid väntar inkomst Varav 18-24 år Arbetslös ingen ersättning Varav 18-24 år Arbetslös otillr ers/aktivstöd Varav 18-24 år Arbetslös otillr ers/A, Alfakassa Varav 18-24 år Arbetslös otillr ers/etableringsers. Varav 18-24 år Arbetslös väntar på ers A, -Alfakassa Varav 18-24 år Jan 58 Feb 45 Mars 42 15 22 15 21 11 26 8 4 3 2 3 7 0 17 0 11 3 16 0 5 0 5 0 13 1 276 3 274 1 331 38 185 48 189 67 239 56 24 46 18 66 43 1 24 1 25 0 36 2 4 0 0 2 5 0 0 4 April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 68 Orsak Arbetslös väntar på ers Aktivitetsstöd Varav 18-24 år Arbetslös väntar på ers Etableringsers. Varav 18-24 år Arbetshinder, sociala skäl Varav 18-24 år Arbetshinder, sociala skäl, beroendeprobl. Varav 18-24 år Arbetshinder, sociala skäl, insats kan ej erb. Varav 18-24 år Arbetshinder, sociala skäl, rehabilitering Varav 18-24 år Arbetshinder, sociala skäl, våld i nära relation Varav 18-24 år Arbetshinder, sociala skäl, väntar/under utredning Varav 18-24 år Föräldraledig otillr föräldrap Varav 18-24 år Jan 20 Feb 16 Mars 22 1 11 2 11 0 11 5 127 0 88 2 107 31 49 18 68 26 60 5 13 7 13 5 24 0 60 0 71 0 88 5 5 4 4 2 5 0 33 0 50 0 25 9 60 11 48 3 60 15 11 16 April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 69 Orsak Föräldraledig väntar föräldrap Varav 18-24 år Sjuk- eller aktivers otillräcklig ers Varav 18-24 år Sjuk- eller aktivers väntar ers Varav 18-24 år Sjukskriven ansökt om sjuk- aktivitetsers, ingen ers. väntar besked Varav 18-24 år Sjukskriven ansökt om sjuka-aktivitetsers, otillräckl. ers. väntar besked Varav 18-24 år Sjukskriven läkarintyg, ingen sjukpenning Varav 18-24 år Sjukskriven läkarintyg otillr sjukpenning Varav 18-24 år Sjukskriven läkarintyg väntar sjukpenning Varav 18-24 år Språkhinder Varav 18-24 år Jan 4 Feb 7 Mars 7 0 32 0 27 2 24 1 6 0 8 0 8 0 4 2 4 3 5 1 3 0 4 2 2 0 147 0 133 0 169 21 27 17 23 23 26 1 1 1 2 1 2 0 104 17 2 98 9 0 112 17 April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 70 Orsak Utan försörjningshinder Varav 18-24 år Totalt antal beslut Varav 18-24 år Jan 6 Feb 5 Mars 11 2 1452 260 0 1442 232 0 1696 290 Antal unika ärenden varav kvinnor varav män Antal unika ärendepersoner varav kvinnor varav män 683 291 392 853 668 289 379 801 733 308 425 941 483 370 448 353 528 413 April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 71 Barn, unga och vuxna samt öppenvård 2015 Januari Aktualiseringar Barn Vuxna Februari Mars April 61 51 81 42 106 49 0 0 0 Nystartade utredningar Barn Vuxna 29 9 21 5 44 14 Pågående utredningar Barn Vuxna 112 34 115 27 127 33 Avslutade utredningar Barn Vuxna 21 10 31 7 25 12 Familjehemsplacerade <21 år SoL Flickor Pojkar 10 9 9 12 9 14 Vårdnadsöverflyttade Flickor Pojkar 11 10 11 10 11 10 Familjehemsplacerade < 21 år LVU Flickor Pojkar 10 11 7 7 6 6 Tillfälliga placeringar Flickor Pojkar 4 3 1 2 0 0 Barn HVB /SoL < 21 år Flickor Pojkar 3 8 8 12 8 12 Förlängning av utredning Barn Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 72 Barn SIS < 21 år Flickor Pojkar 1 2 1 1 0 1 Barn HVB /LVU < 21 år Flickor Pojkar 2 2 0 2 1 2 Barn, Klivet SoL< 21 år Lägenhetsboendet, 10 platser Kollektivet, 6 platser 8 5 8 5 9 5 Barn, Klivet LVU <21 år Kollektivet 1 1 1 Barn, Klivet JOUR <21 år Kollektivet 0 0 0 Pågående insatser - Kontaktfamiljer/ Komplementfamiljer/Kontaktpersoner Flickor Pojkar 18 24 22 27 19 21 Vuxna HVB/SOL Kvinnor Män 2 15 5 14 5 16 Vuxna LVM/SIS Kvinnor Män 0 2 0 2 0 2 Vuxna, familjehemsplacering Kvinnor Män 0 0 0 0 0 0 50 28 30 Påg. Utredningar inkl. samarbetssam. Tingsrätten 28 21 26 Påg. samarbetssamtal exl. Tingsrätten 14 12 12 Familjerätten Aktualiseringar Nystartade utredningar 13 5 10 Avslutade utredningar 12 7 11 Skrivna Avtal, vårdnad, boende umgänge 1 3 0 Dödsboanmälningar 1 2 3 73
© Copyright 2024