Omfattande forskningvid Kliniska Vetenskaper i Lund levererar resultat
Omfattande forskning vid Kliniska Vetenskaper i Lund levererar resultat Institutionen för Kliniska Vetenskaper i Lund, IKVL, är en av sex i nstitutioner vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Bredden av både p reklinisk och k linisk forskning är b etydande hos de drygt 300 forskargrupperna vid i nstitutionen, med professor Bo Baldetorp som prefekt. Villkoret för en stor del av f orskningsverksamheten är det nära samarbetet till Skånes universitetssjukhus. På detta uppslag presenteras några av IKVL:s alla kliniska forskningsprojekt, som är på god väg att leverera resultat som kan vara avgörande och till stor hjälp för många patientgrupper”. Forskare vid Lunds universitet är på väg att ta fram nya strategier för upptäckt och behandling av svåra infektions sjukdomar. Bland annat ska resultaten bidra till att minska både dödlighet och handikapp. Sepsis är ett mycket allvarligt och underskattat sjukdomstillstånd som drabbar många människor. Sepsis (blodförgiftning) har ofta ett snabbt förlopp. Ibland utvecklas sjukdomen under några få timmar. Cirka 4 000 individer avlider varje år, men mörkertalet är sannolikt stort. –Vi studerar immunförsvarets regleHeiko Herwald. Professor vid Medicinska fakulteten i Lund. ring vid sepsis, säger professor Heiko Herwald vid Medicinska fakulteten i Lund. Målet är att utveckla nya principer för tidig diagnostik och behandling, vilka bygger på immunförsvarets egna mekanismer och vår medfödda immunitet. Flera kroppsegna ämnen har antibakte riell aktivitet som kan vara effektivare än vanliga antibiotika. – Det är viktigt att vi kartlägger behov och utvecklar nya diagnostiska metoder och behandlingar för denna stora grupp av svårt sjuka människor, säger docent Adam Linder vid I nfektionskliniken i Lund. Ett steg är den kongress vi Adam Linder. Docent vid Infektionskliniken i Lund. planerar i Lund 17-18/9 2015, där kliniskt verksamma läkare och grundforskare kommer att etablera ett forskningsnätverk. Vi vill också skapa ett forum där drabbade patienter och deras anhöriga kan diskutera sina upplevelser och problem. ”Det är viktigt att vi kartlägger behov och utvecklar nya diagnostiska metoder och behandlingar för denna stora grupp av svårt sjuka människor.” Forskning för preciserad behandling av bröstcancer Många cancerpatienter blir föremål för överbehandling och andra får otillräcklig behandling. Forskare i Lund söker metoder att mer precist bedöma den enskilda patientens behov och har målet att framtidens behandling av bröstcancer därmed ska bli effektivare. –Det här är ett långsiktigt arbete, men jag räknar med att vi inom något år ska kunna börja leverera våra första fynd till sjukvården. Sedan gäller det att motivera myndigheterna att implemen*Åke Borg. teradem, säger professor Åke Borg, Cancerforksare och initiativtagere till SCAN-B-studien. cancerforskare och initiativtagare till SCAN-B-studien (Sweden Cancerome Analysis Network – Breast cancer). SCAN-B syftar till en individualiserad vård, att rikta mer precisa åtgärder till varje patient. Projektet startade i södra Sverige 2010. Även Uppsala deltar och allt fler landsdelar nsluter sig till nätverket. Projektet söker genom s ystematisk a insamling av tumörvävnader och blodprov för g enomiska analyser identifiera nya biomarkörer för att lära sig bättre bedöma tumörens aggressivitet och svar på behandling. – Målet är att få fram nya sätt att bedöma bröstcancertumörer och med hjälp av dessa skräddarsy en behandling för varje patient. En del kvinnor kanske kan slippa strålning, cytostatika och andra mediciner, medan andra behöver en aggressivare behandling. Vi vill bli bättre på att kunna förutsäga vilka patienter som riskerar återfall i bröstcancer och hur de bäst behandlas. SCAN-B-studien. Målet är att få fram nya sätt att bedöma bröstcancertumörer och med hjälp av dessa skräddarsy en behandling för varje patient., säger Åke Borg, cancerforkare och initativtagare till studien. Att studera en patients hjärtverksamhet med datorsimulering gör det möjligt för läkarna att pröva sig fram till bästa möjliga behandlingsmetod innan man behandlar patienten. Håkan Arheden. Överläkare och professor i klinisk fysiologi. Proteinidentifiering bäddar för bot mot svåra sjukdomar Forskare vid Lunds universitet är på väg att hitta metoder att ta fram proteiners roll vid läkemedelsbehandling som kan bota de svåraste sjukdomar. 50 forskare arbetar med klinisk medicinvetenskap vid ett Center of Excellence med fokus på sjukdomsdiagnostik, sjukdomsutveckling samt läkemedels verkningsmekanismer. –För att förstå det sjuka hjärtat måste vi först veta hur det friska hjärtat fungerar berättar Håkan Arheden, professor i linisk fysiologi. Därför studerar vi både det friska hjärtat, det k förstoradesuperpresterande hjärtat hos svenska elitidrottare och jämför med det förstorade underpresterande hjärtat hos patienter med hjärtsvikt. Läs mer på: www.med.lu.se/cmr Banbrytande forskning i Lund ger hopp för migränpatienter Professorn i internmedicin Lars Edvinsson och hans forskarlag vid Lunds universitet har som pionjärer i världen identifierat signalsubstanser i trigeminus gangliet, som kontrollerar smärta i och omkring huvudet. Det handlar dels om att hitta de proteiner som styr respektive sjukdom, dels hitta metoder att identifiera vilka patienter som kan tänkas svara på behandling med de mycket György Marko-Varga. dyra läkemedel som kan utvecklas ur Professor i klinisk protein vetenskap. den nya kunskapen. Ytterst blir det fråga om individanpassade läkemedel. –Att identifiera vilket protein som är nyckelreglerande för respektive sjukdom som t.ex Malignt Melanom, handlar om ett enormt arbete, men vi är väldigt starka och på god väg, säger György Marko-Varga, professor i k linisk proteinvetenskap och verksam vid Center of Excellence in Biological and Medical Mass Spectrometry, CEBMMS. Centret har ett omfattande samarbete med läkemedelsföretagoch andra proteinforskningscentra globalt. Kommer kunna utveckla mycket effektivare läkemedel Grunden för forskningen är att man år 2000 knäckte koden för humana genomet som är koden till proteiners uttryck i celler, blod och vävnader. – När vi nu har koden måste vi ta reda på vad den kodar för, säger Thomas Fehniger. Director vid CEBMMS. Thomas Fehniger, director vid CEBMMS. Det gäller att hitta ett protein som är nyckeln till en viss sjukdom. Vi kommer i framtiden att kunna utveckla läkemedel som är grymt effektiva, som i princip till exempel skulle kunna eliminera en långt utvecklad cancer. I Hjärt-MR-gruppen på klinisk fysiologi vid Lunds universitet, studeras just nu barn med medfödda hjärtfel och inom en snar framtid kommer man också kunna studera foster med misstänkta hjärtfel. Allt sker med avancerad avbildnings teknik, magnetkamera. ”För att förstå det sjuka hjärtat måste vi först veta hur det f riska hjärtat fungerar.” Av dessa substanser är en av speciellt intresse, CGRP, som frigörs i samband med migrän och Horton smärta. Nu finns nya substanser som är på väg att bli läkemedel. Lars Edvinsson. – Tillsammans med läkemedelsföreÖverläkare och professor i internmedicin. tag i USA har vi tagit fram antikroppar mot CGRP och mot dess receptor, som nu testas kliniskt och gör att patienten blir av med smärtan. De provas nu med injektioner mot kronisk migrän, patienter som har migrän mer än 15 dagar i månaden. – Det glädjande är att effekten finns, att patienter får mindre besvär och att det inte konstaterats några biverkningar, s äger Lars Edvinsson, som är föreslagen som nästa president i ”International Headache Society”. 1,6 miljoner svenskar eller var sjätte individ har migrän, v ilket orsakar stort lidande och kostnader för samhället i nivå med kostnaderna för stroke. – Skillnaden är att du har migrän hela livet, inte som stroke, demens, infarkt, cancer etcetera bara på mot slutet av livet, säger Lars Edvinsson om en ofta bortglömd folksjukdom. Bot mot havandeskapsförgiftning i sikte Forskare i Lund hoppas att inom tio år ha möjligheten att bota havandeskapsförgiftning, en åkomma som drabbar 5 000 kvinnor i Sverige varje år och 8,5 miljoner kvinnor i världen. Var tredje minut dör en kvinna i världen av denna sjukdom som på fackspråk heter preeklampsi. FOTO: CHARLOTTE CARLBERG BARG Sepsis – den okända folksjukdomen Hjärtingrepp – säkrare med föregående datorsimulering Stefan Hansson Överläkare och professor i obstetrik och gynekologi. –Havandeskapsförgiftning beror sanno likt på att moderkakan anlagts på fel sätt och att syresättningen av fostret d ärförinte sker som den ska. En konsekvens som forskarna visat är att det bildats för mycket fosterhemoglobin i m oderkakan och utgör ett ”gift”, säger Stefan Hansson, överläka- re och professor i obstetrik och g ynekologi vid Lunds universitet, som forskar tillsammans med Bo Åkerström, professor i medicinsk kemi. – Vi arbetar med en ny diagnosmetod Bo Åkerström. för att tidigt upptäcka dem som riskerar Professor i medicinsk kemi. att utveckla åkomman. Högt blodtryck och äggviteläckage i urinen är typiska tecken, men de uppträder sent i graviditeten. Vi arbetar även med att ta fram världens f örsta läkemedel mot havandeskapsförgiftning, där m oderkakan kan repareras av ett kroppseget protein, alpha-1-microglobulin (A1M). Lundaforskarna har kommit långt och förbereder nu fas 1-studier på patienter. * Åke Borg tillhör avdelningen för onkologi och patologi vid IKVL. Läs mer på: www.med.lu.se/klinvetlund Samordnare för denna artikel är Bo Baldetorp, Professor i experimentell onkologi, prefekt på institutionen för kliniska vetenskaper i Lund. Kontaktinformation: [email protected] +46 70 6883002 Parkinson-forskning på flera olika fronter Forskare vid Neurologiska kliniken i Lund är bland de mest aktiva internationellt när det gäller Parkinsons sjukdom. Flera projekt har spjutspetskaraktär. På Institutionen för kliniska vetenskaper pågår två unika studier, kliniska flaggskepp, som har hög profil och är EU-finansierade. –Syftet är att utveckla nya Per Odin. b ehandlingar, något som är mycket Professor i neurologi, överläkare och klinikchef. efterfrågat, berättar Per Odin, professori neurologi, ö verläkare vid Skånes universitetssjukhus och klinikchef i tyska B remerhaven, och Gesine Paul-Visse, docent vid Avdelningen för neurologi i Lund. Gesine Paul-Visse. Den ena studien undersöker repadocent vid Avdelningen för neurologi i Lund. rativa effekter av en ny tillväxtfaktor vid Parkinsons sjukdom och den andra (TransEuro) transplantation av nervceller, som även förbereder för framtida stamcellstransplantationer. Gör förbättringar i omhändertagandet Utöver dessa studier pågår forskningsprojektet CLASP som syftar till att kartlägga hur de allra svårast sjuka Parkinsonpatienterna har det. –Avsikten är att etablera kunskap, som kan ligga till grund för förbättring i omhändertagandet. De allra svårast Parkinsonsjuka är en ofta bortglömd grupp på grund av att de inte längre kan ta sig till specialistmottagningar utan vårdas i primärvården och på grund av att de är exkluderade från de flesta studier, säger Per Odin. Man undersöker bland annat värdet av att dessa patienter får kontakt med Parkinsonspecialist. Risk för hjärtinfarkt kan upptäckas tidigt och förebyggas Hjärtinfarkt kan förebyggas genom att fetthalten i hjärtats kärl mäts med kateter och infrarött ljus. Det är David Erlinge, professor i kardiologi och överläkare vid kranskärlskliniken på Skånes universitetssjukhus i Lund, som gjort upptäckten i samarbete med forskarei USA. David Erlinge. Överläkare och professor – Väldigt många människor söker i kardiologi. för sent eller inte alls för hjärtinfarkt. Men gör man det och vi får möjligheten att med hjälp av en kateter mäta fett i hjärtats kärl, fett som inte syns på vanlig röntgen, så finns möjligheter att behandla och förebygga, säger han. NIRS-kateter som med infrarött ljus mäter mängden kolesterol (fett) i kärlväggen. 900 patienter i omfattande studien med ”stent” Gemensamt för nästan alla infarktpatienter är att infarkten uppstått där det bildats en ring av fett i kärlet, en ring som orsakar förträngning. 900 patienter som sökt för hjärtproblem ingår i en aktuell studie, där 300 behandlas med ett ”stent”, ett nät av mjölksyra, som löser upp den plack som finns och som sedan bryts ner. Uppföljning ska sedan visa om de slapp att drabbas av hjärtinfarkt. –Vi hoppas kunna bevisa det vi tror, att det går att förutsäga vilka som kommer att drabbas av infarkt och att behandla förebyggande, med ballongvidgning och en nedbrytningsbar stent i kärlen. Alternativt kan vi behandla med kraftigt kolesterolsänkande medicin, säger David Erlinge.
© Copyright 2024