1. No category

Samrådsunderlag
Markkabelförläggning och vattenverksamhet Beckomberga-Bredäng
9 januari 2015
Projektorganisation
Fortum Distribution AB
115 77 Stockholm
Fortum
Projektledare
Claes Forssman
Telefon: 08-671 71 03
[email protected]
Delprojektledare, mark och tillstånd
Olof Graner
Telefon: 070- 787 00 73
[email protected]
Biträdande uppdragsledare vattenverksamhet
Jonas Sahlin
Telefon:010- 722 88 09
[email protected]
WSP
Uppdragsledare MKB
Maria Dahleman
Telefon:010- 722 81 32
[email protected]
Tekniskt underlag
Ulf Fransson
Handläggare
Ulf Fransson
Helge Hedenäs
Jonas Sahlin
Vad är syftet med detta dokument?
Stockholm växer. Om fyrtio år beräknas folkmängden ha ökat med cirka 30 procent. Det innebär drygt 2,5
miljoner människor som ska ta sig till och från jobb och skolor, promenera genom upplysta parker, värma upp
sina hem, gå på bio, surfa på datorn med mera. Med en växande befolkning, växer också behovet av el. För att
­stockholmarnas vardag ska fungera även om tio, femtio och hundra år börjar vi bygga framtidens elnät redan
nu. Tillsammans med Vattenfall och Svenska Kraftnät driver Fortum Distribution projektet Stockholm Ström.
Ett av de planerade delprojekten är att byta ut den luftledning som idag går mellan Beckomberga och Bredäng
mot kabel i marken och vattnet. Ny mark- och sjökabel ska gå mellan stationen Beckomberga och en ny terminalplats på Kärsön. Från terminalplatsen på Kärsön och fram till Mälarhöjdsbadet planeras den befintliga luftledningen att vara kvar. På Bredängsidan kommer det också att byggas en ny terminal­platslösning i anslutning
till luftledningen. Från ny terminalplatslösning förläggs markkabel fram till stamstation Bredäng.
Detta dokument är en del av den samrådsprocess som måste hållas innan en miljökonsekvensbeskrivning
upprättas. Samrådshandlingen avser att ge en översiktlig bild av lokalisering, omfattning och ut­formning samt
en sammanfattning av projektets miljöpåverkan. Syftet med samrådsunderlaget är att i ett tidigt skede utreda
alternativ där markkabelförläggning samt sjökabelförläggning bedöms tekniskt och framkomligt genomförbart
inför en ny koncessions- och miljödoms­ansökan.
Samrådssynpunkterna till samrådsunderlaget kommer att bemötas i en samrådsredogörelse och beaktas i fortsatt planering av v­ erksamheten.
1
Innehåll
1Inledning
1.1
Bakgrund och syfte med Stockholms Ström
1.2
Bakgrund aktuellt projekt
1.3
Syfte och avgränsning aktuellt projekt
1.4
Presentation av ledningsägare
1.5Ansökningsprocessen
2
Lagrum och tillstånd
2.1
Gällande tillstånd
2.2Planförhållanden
3Teknik
3.1Markkabel
3.1.1
Markkabelförband, teknik och förläggning
3.1.2
Tekniska förutsättningar vid anläggning
3.2Sjökabel
3.2.1
Skarv mellan sjö- och markkabel
3.3Luftledning
3.4Terminalplats
3.5Magnetfält
4
Generella förutsättningar för utredda alternativ
4.1Förutsättningar
4.1.1
Bebyggelse och boendemiljö
4.1.2Grönstruktur
4.1.3Områdesskydd
4.1.4
Kulturmiljö och rekreation
4.1.5
Marktekniska förutsättningar
4.1.6
Infrastruktur och naturresurser
4.1.7Vattenmiljö
5
Utredda alternativ
5.1
Delområde 1 - Alternativ Beckombergaområdet- Markkabel
5.1.1
Alternativ A1: Råckstavägen-Bergslagsvägen-Ängbybadet-(Kärsön)
5.1.2
Alternativ A2: Råckstavägen-Bergslagsvägen-Grimstaskogen-(Kärsön)
5.1.3
Alternativ B: Råckstavägen-Kanaans väg-(Kärsön)
5.1.4
Alternativ C: Råckstavägen-Bergslagsvägen-Färjestadsvägen-(Kärsön)
5.2
Delområde 1 – Beckombergaområdet- Sjökabel
5.2.1
Sjökabel från landfäste vid markkabelalternativ B
5.2.2
Sjökabel från landfäste vid markkabelalternativ A2
5.2.3
Sjökabel från landfäste vid markkabelalternativ A1 och C
5.3
Delområde 2 - Ekerö Terminalplats samt luftledning
5.3.1
Alternativ enligt bilaga 2: Anslutning sjökabel/Terminalplats/befintlig luftledning
5.4
Delområde 3 – Alternativ Bredängsområdet
5.4.1
Alternativ H: Ålgrytevägen-Björksätravägen
5.4.2
Alternativ I1: Mälarhöjdsbadet-St. Sällskapets väg-Bredängs allé
5.4.3
Alternativ I2: Ålgrytevägen-St. Sällskapet väg-Bredängs allé
5.5Nollalternativ
6Miljömål
7
Miljökvalitetsnormer och hänsynsregler
7.1Miljökvalitetsnormer
7.2Hänsynsregler
4
4
4
4
4
5
6
6
6
7
7
7
7
8
8
9
9
10
10
10
10
11
12
12
13
14
14
16
16
16
16
17
18
18
19
20
20
21
21
21
21
22
23
24
24
24
24
25
2
8
8.1
8.2
8.3
8.4
9
9.1
9.1.1
9.1.2
9.1.3
9.1.4
9.2
9.2.1
9.2.2
9.3
9.3.1
10
Förutsedd miljöpåverkan
Delområde 1 – Markkabel Beckombergaområdet
Delområde 1 – Sjökabel Beckombergaområdet
Delområde 2 – Ekerö terminalplats samt luftledning
Delområde 3 - Bredäng
Avförda alternativ
Avförda alternativ delområde 1 – Beckomberga
Alternativ D: Råckstavägen-Cederströmsvägen-Grimsta NR-Kärsön
Alternativ E: Råckstavägen-Bergslagsvägen-Drottningholmsvägen-Kärsön
Alternativ F: Spångavägen-Drottningholmsvägen-Kärsön
Alternativ G: Befintlig luftledning
Avförda alternativ delområde 2
Sjökabel fram till Bredäng
Markkabelförläggning hela vägen över Ekerö
Avförda alternativ delområde 3
Alternativ J: Ålgrytevägen norra-GC-väg-Skärholmsvägen
Önskemål om synpunkter
Bilagor
Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4A
Bilaga 4B
Bilaga 5A
Bilaga 5B
Bilaga 6A Bilaga 6B Bilaga 7A Bilaga 7B Bilaga 8A Bilaga 8B Bilaga 8C Bilaga 9A Bilaga 9B Bilaga 10A Bilaga 10B Bilaga 11A
Bilaga 11B
Bilaga 12
Bilaga 13
3
Översikt delområde 1
Översikt delområde 2
Översikt delområde 3
Alternativ A1 del 1: Råckstavägen-Bergslagsvägen-Ängbybadet-Kärsön
Alternativ A1 del 2: Råckstavägen-Bergslagsvägen-Ängbybadet-Kärsön
Alternativ A2 del 1: Råckstavägen-Bergslagsvägen-Grimstaskogen-KKärsön
Alternativ A2 del 2: Råckstavägen-Bergslagsvägen-Grimstaskogen-Kärsön
Alternativ B del 1: Råckstavägen-Kanaans väg-Kärsön
Alternativ B del 2: Råckstavägen-Kanaans väg-Kärsön
Alternativ C del 1: Råckstavägen-Bergslagsvägen-Färjestadsvägen-Kärsön
Alternativ C del 2: Råckstavägen-Bergslagsvägen-Färjestadsvägen-Kärsön
Sjökabelalternativ del 1
Sjökabelalternativ del 2
Sjökabelalternativ del 3
Alternativ H del 1: Ålgrytevägen-Björksätravägen
Alternativ H del 2: Ålgrytevägen-Björksätravägen
Alternativ I1 del 1: Mälarhöjdsbadet-St. Sällskapets väg-Bredängs allé
Alternativ I1 del 2: Mälarhöjdsbadet-St. Sällskapets väg-Bredängs allé
Alternativ I2 del 1: Ålgrytevägen-St. Sällskapet väg-Bredängs allé
Alternativ I2 del 2: Ålgrytevägen-St. Sällskapet väg-Bredängs allé
Avförda alternativ
Befintlig luftledning
26
26
27
28
29
30
30
30
30
31
31
31
31
31
32
32
32
1Inledning
1.1 Bakgrund och syfte med Stockholms Ström
Svenska kraftnät har på regeringens uppdrag utrett hur stam- och regionnäten för el i Stockholms län kan
utformas i framtiden. Arbetet har bedrivits i samarbete med Fortum Distribution och Vattenfall AB samt med
Länsstyrelsen i Stockholm, berörda kommuner och interkommunala samarbetsorgan. Ett förslag till utformning som långsiktigt säkrar regionens elförsörjning har tagits fram. Utredningen har beaktat driftsäkerhetskrav,
teknisk utveckling, miljöaspekter och regionens förväntade utveckling. Ett förslag till framtida stamnät presenterades i en slutrapport i januari 2008. En förutsättning för att föreslagna förändringar ska kunna genomföras
är att Svenska kraftnät, Fortum, Vattenfall och berörda kommuner kan fördela kostnaderna. Utredningen antog
namnet ”Stockholms Ström” och består av ett 50-tal delprojekt. Mer information om Stockholms Ström finns
på www.stockholmsstrom.net. Mer information om Fortum finns på www.fortum.se.
1.2 Bakgrund aktuellt projekt
Fortums 220 kV- luftledning mellan Beckomberga och Bredäng ska delvis ersättas med mark- och sjöförlagda
ledningar. Den befintliga luftledningen går från stamstation Beckomberga genom Norra Ängby via Spångavägen
och viker sen ner mot Åkeshov över Drottningsholmsvägen och Nockeby och vidare ner över Ekerö fram till
stamstationen i Bredäng. De nya ledningarna planeras att gå mellan stamstation Beckomberga och stamstation
Bredäng via nya terminalplatser på Kärsön och vid Mälarhöjdsbadet. Den planerade kabelförbindelsen består av
två kabelförband.
För att möjliggöra mark- och sjökabelförläggning har ett antal alternativa stråk undersökts avseende mark-,
respektive sjökabelförläggning samt anläggande av terminalplats på Kärsön och i Bredäng. Arbetet har utförts
genom fältbesök, kartstudier och insamling av underlagsmaterial.
1.3 Syfte och avgränsning aktuellt projekt
Syftet med samrådsunderlaget är att i ett tidigt skede utreda alternativ där markkabelförläggning samt sjökabelförläggning bedöms tekniskt och framkomligt genomförbart inför en ny koncessions2 - och miljödomsansökan. Detta dokument är en del av den samrådsprocess som måste hållas innan en miljökonsekvensbeskrivning
upprättas.
Rapporten delas upp i tre geografiska lokaliseringar som fortsättningsvis i rapporten benämns som delområde 1-3. Delområde 1 utgörs av Beckombergaområdet och vattenområdet fram till planerad terminalplats på
Kärsön. Delområde 2 utgörs av Ekerö med befintlig luftledning samt ny terminalplats på Kärsön fram till luftledningsstolpen vid Mälarhöjdsbadet. Delområde 3 utgörs av Bredängsområdet med ny terminalplatslösning vid
övergången mellan luftledning och markkabel fram till stamstationen i Bredäng. En del av de olika alternativa
sträckorna överlappar varandra och en viss återupprepning föreligger därför i beskrivningarna av alternativen i
kapitel 5.
1.4 Presentation av ledningsägare
Fortum Distribution AB är en del av Fortumkoncernen och ansvarar för elförsörjningen till 903 000 kunder i
Sverige. Fortum Distribution AB äger, driver och utvecklar lokala och regionala elnät i hela spänningsområdet
från 0,4 kV till 220 kV med en sammanlagd längd på 70 000 km (vilket motsvarar cirka två varv runt jorden).
Fortum Distribution AB är en medfinansiär i projektet Stockholm Ström.
1
Koncessionsansökan avser ansökan om tillstånd att bedriva en viss verksamhet.
4
1.5Ansökningsprocessen
Samrådet är ett första steg i processen inför kommande koncessionsansökan och ansökan om tillstånd för vattenverksamhet (miljödom). Detta dokument utgör samrådsunderlaget. Samrådsperioden sträcker sig till början
av mars 2015. Därefter upprättas miljökonsekvensbeskrivningen och ansökan. Ansökan planeras att lämnas
in i början av juni 2015. Ansökan om ny koncession innebär även att ärendet åter kommer gå ut på remiss från
Energimarknadsinspektionen.
Innan ansökan och miljökonsekvensbeskrivning upprättas ska ett samråd hållas. Samrådsskedet ska följa 6
kap. 4-6§§ i miljöbalken. Samrådet, och upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är en integrerad
process, då man redan i samrådsunderlaget beskriver de alternativ och miljöpåverkan som verksamheten kan
tänkas bidra till. Detta återkommer sedan i miljökonsekvensbeskrivningen fast i fördjupad form.
Fortum Distribution anmäler samråd till Länsstyrelsen som under samrådet också beslutar om projektet kan
antas medföra betydande miljöpåverkan. Om detta är fallet ställs högre krav på vad som ska ingå i ansökan och
samråd måste hållas med flera.
Samrådet utgör en viktig funktion som säkerställer att miljöfrågor, lokalisering och andra tekniska aspekter
tas med i ett tidigt skede och att allmänhet och berörda myndigheter får en chans att påverka utformning och
alternativ. Därför är det viktigt att alternativa ledningssträckor behandlas redan i samrådskedet. Dock får man
inte låsa sig vid något alternativ i detta skede.
Samrådet föregås med en inbjudan till berörda via annons i tidningar eller en direkt inbjudan via brev. Samråd
kan ske på olika sätt. Fortum har för detta projekt valt att hålla öppna hus där berörda kan komma och ställa
frågor om projektet samt skriftligen lämna synpunkter på samrådsunderlaget som finns att tillgå på Fortums
hemsida. Alla synpunkter beaktas i fortsatt arbete och sammanställs i en så kallad samrådsredogörelse.
Efter att samrådet är färdigt kan man slutligen upprätta en miljökonsekvensbeskrivning som beskriver
miljöpåverkan och olika alternativen samt en motivation till varför man valt att gå vidare med ett av de alternativ som presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen. Även ansökan upprättas efter samrådet är slutfört.
5
2 Lagrum och tillstånd
2.1 Gällande tillstånd
Fortum har ett gällande tillstånd, ”nätkoncession för linje”, för befintlig luftledning som idag går från stamstation Beckomberga genom Bromma över Ekerö fram till stamstation Bredäng.
2.2Planförhållanden
En nätkoncession för linje får inte strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller
bestämmelserna inte motverkas, får dock en mindre avvikelse göras. Projektet kommer i huvudsak att beröra
detaljplanelagda områden. Samtliga alternativa sträckningar på land går i huvudsak i mark som är planlagd som
allmän plats. Samtliga alternativa sträckningar bedöms kunna genomföras utan ändringar av gällande detaljplaner.
6
3Teknik
3.1
Markkabel
3.1.1
Markkabelförband, teknik och förläggning
Markkabeln är plastisolerad med aluminiumledare
eller kopparledare. Ett kabelförband innefattar tre
stycken enfaskablar som normalt placeras i triangelformation, se principskiss för markkabeldike
under rubrik 3.1.2. Kabeln har en ytterdiameter på
12-15 cm. Böjningsradien är cirka 1,5-2 m vilket gör
att svängar behöver vara av ”mjuk” karaktär. Detta
begränsar hur kabelstråken kan förläggas. Kabeln
dras ut från kabeltrummor med längder på cirka
700-800 meter och skarvas vid lämpliga ställen.
3.1.2 Tekniska förutsättningar vid anläggning
Markkablarna kommer att förläggas i en kabelgrav
med en bottenbredd på cirka 0,9 m. Arbetet med
Figur 1: Exempel på tvärsnitt av kabel. Ytterdiameter
kabeldiket genomförs normalt med konventionell
12-15 cm. (Bildkälla ABB)
utrustning för schaktning och sprängning.
Ett flertal platser där det är tekniskt svårframkomligt har övergripande analyserats och dessa
beskrivs närmare under tekniska överväganden
i kapitel 5. En mer ingående analys av tunnelbanepassager, rondeller och svårare passager
utreds vidare i MKB-skedet samt vid detaljprojekteringen efter att koncession erhållits. Då kan bland
annat markförhållanden utredas. Flera av de redovisade alternativen passerar tunnelbanespår och
större vägar. Dessa passager kräver ofta schaktfri
kabelförläggning.
Arbetsområdet runt kabelförbandet beräknas bli
cirka 7-20 m beroende på de lokala förhållandena.
Massor som grävs upp och återanvänds bedöms
kunna läggas upp inom arbetsområdets gränser.
Transporter med fyllnadsmassor och massor som
inte kan återanvändas kommer dock att pågå under delar av byggtiden. En tillfällig ökning av tung Figur 2: Principskiss för kabelschakt. Släntlutningen är beroende av material i marken och kan komma att ökas.
trafik kommer således att krävas där det redan i
dagsläget förekommer mycket trafik på gator och
trafikleder. Kabelstråken är i nuläget inte detaljprojekterade. Avvikelser inom redovisade stråk kan
därför förekomma, till exempel stråkets exakta
placering inom vägområde och angränsande ytor.
Magnetfältsriktvärden kommer dock att beaktas om
förändringar görs.
7
3.2Sjökabel
Sjökablarna tillverkas i en hel längd i fabrik, lastas och förläggs därefter från en båt/pråm som har möjlighet att
ta sig in till förläggningsplatserna. Alternativt tillverkas dellängder, som sedan skarvas ihop innan förläggning på
sjöbotten.
På ett vattendjup överstigande tre meter kommer kabelförbanden att förläggas direkt på sjöbotten utan nerspolning. Enfaskablarna kommer att buntas ihop till trefasförband. Förläggning direkt på sjöbotten beräknas
kunna utföras inom studerat vattenområde där inget fiske med större redskap förekommer och sjöfarten inte
bedöms utgöra en påtaglig risk. Respektive kabelförband planeras att förläggas med ett inbördes avstånd på 5
– 10 m så att framtida eventuella reparationer underlättas.
Vid förläggning genom trånga passager, till exempel på platser med ogynnsam bottenprofil, kan avståndet mellan trefasförbanden behöva minskas. Vid förläggning i vatten med tättliggande grundområden så kan förläggningen av sjökabelförbanden behöva ske på olika sidor om dessa.
Sjökablarnas läge kommer att märkas ut genom skyltning och införas på sjökort varvid ankringsförbud över
dessa kommer att gälla. Tillstånd för ankringsförbud kommer därmed att behöva sökas hos länsstyrelsen.
Från strandkanten och ut till cirka tre meters vattendjup kommer sjökablarna att förläggas i ett schaktat, cirka
en meter djupt och upp till 10 meter brett, sjökabeldike. Nergrävningen utförs för att mekaniskt skydda ledningarna från isens påverkan och mindre ankrande båtar. Efter förläggning av kabelförbanden kommer återställning av sjökabeldiket och zonen till största del att ske med ursprungligt material för att minimera den synliga
påverkan av arbetet.
Vid korsning av farled kommer kablarna eventuellt förses med mekaniskt skydd för att minska risken för skada
till exempel från ett ankare. Detta skydd kan utgöras av betongmattor, stenar, betongrörshalvor eller liknande.
Vid korsning av befintliga kablar och rör ska förläggningen av de nya kablarna ske med hänsyn till de befintliga.
En sjöbottenundersökning avser att fastställa hur dessa befintliga kablar är installerade och vilket skydd som
är lämpligast. Befintliga ledningar kan exempelvis skyddas genom att de täcks över med betongmattor eller
sten, som sedan de nya kablarna förläggs på vid själva korsningen, alternativt att skyddshylsor träs på kablarna
i samband med förläggningen.
Sjökabelstråken är i nuläget inte detaljprojekterade. Olika alternativ har utarbetats utifrån befintlig information
om olämpliga bottenförhållanden och andra möjliga komplikationer för sjökabelförläggningen. Befintlig information kommer att kompletteras i tillståndsansökan för vattenverksamhet med data från sjömätningsstudier och
sedimentprovtagningsresultat. Den slutliga sträckningen på sjökabeln kan således möjligen förflyttas en sträcka på cirka 50 m åt ena eller andra hållet i förhållande till de presenterade alternativen.
3.2.1
Skarv mellan sjö- och markkabel
Mark- och sjökablarna kommer att skarvas i en skarvgrop på lämpligt avstånd från strandkanten. För att
skarva ihop markkabel med sjökabel krävs att så kallade övergångsskarvar används. Bottenplattan för
övergångsskarven tar upp en markyta av cirka 5 x 15 m, och består av cirka 10 cm tjock betong. På sjösidan
av övergångsskarven i anslutning till bottenplattan kommer en så kallad ”hangoff” att installeras. Detta är en
armatur förankrat på fundament där sjökabelns armering fästs för att undvika att till exempel ett fartyg vars ankare fastnat i kabeln drar med sig skarv och kabel ut i sjön. Fundamentet för ”hangoff:en” kommer att sträcka
sig djupare än bottenplattan för att möjliggöra en solid mekanisk förankring av sjökabeln. Detta fundament kan
t ex utformas som en 1 x 1 m betongbalk (i nivå med bottenplattan) som förankras i marken någon meter ned
med plintar eller liknande (exakt djup beror på markegenskaperna lokalt).
8
3.3Luftledning
Den befintliga luftledningen kommer rivas i delområde 1 och 3 när de nya kablarna är driftsatta. Vid nedmontering kommer dispens att sökas för framförande av motorfordon och anläggande av eventuella tillfälliga arbetsvägar i Kyrksjölötens naturreservat och Natura2000-område.
I samråd med myndigheter kan vid rivning av luftledningen vissa fundament lämnas kvar i områden som är skyddade, om omgivande natur skadas mer av att fundamenten avlägsnas.
3.4Terminalplats
Vid övergång mellan ny kabel och befintlig luftledning dels på Kärsön och dels på Bredängsidan behöver så
kallade terminalplatser byggas. En terminalplats upptar i driftskedet en markyta av cirka 20 x 10 meter och är
ett inhägnat område som inrymmer bland annat ventilavledare och kabeländavslut med tillhörande stativ. Till
platsen behövs också en tillfartsväg. Vid Mälarhöjdsbadet utreds om en terminalplatslösning i stolpe är möjlig.
Arbetsområdet under byggnadstiden kommer att vara något större än i driftskedet men markytan utanför staketet till terminalplatsen kommer att återställas till ursprungligt skick. Befintlig luftledning på Kärsön respektive
vid Bredäng ansluts med så kallade ”slackar” ner till toppen på kabeländavsluten.
Figur 3: Principskiss på terminalplats sett uppifrån.
9
3.5Magnetfält
Magnetfältsberäkningar har genomförts för att kontrollera vilket avstånd som bör hållas till lokaler/bostäder
där människor vistas stadigvarande. I Stockholms stad rekommenderar miljöförvaltningen som försiktighetsprincip att nya byggnader där människor vistas stadigvarande inte bör byggas där årsmedelvärdet 0,4 µT
överskrids.
För att klara riktvärdet på 0,4 µT visar beräkningar att ett avstånd på knappt 4 meter behöver hållas från centrum av schaktet åt vardera håll. De möjliga sträckningsalternativen som har studerats ligger alla med ett avstånd från lokaler/bostäder som är större än 4 meter. Fortum Distribution följer därmed de rekommendationer
som berörda myndigheter anger. Fortum Distribution gör bedömningen att ledningen kan placeras så att exponeringen vid bostadshus, skolor och förskolor begränsas och därmed i enlighet med myndigheternas rekommendationer.
4 Generella förutsättningar för utredda alternativ
4.1Förutsättningar
Här beskrivs samlade förutsättningar för framtagna markkabelalternativ från stamstation Beckomberga på Brommasidan fram till stamstation Bredäng. Den totala sträckan delas in i tre geografiska delområden för bättre
överblick av de olika alternativen.
Delområde 1 utgörs av Beckombergaområdet och vattenområdet fram till planerad terminalplats på Kärsön.
Sjökabelförläggningen omfattas av tillståndsansökan för vattenverksamhet.
Delområde 2 utgörs av Ekerö med befintlig luftledning samt ny terminalplats på Kärsön fram till luftledningsstolpen vid Mälarhöjdsbadet.
Delområde 3 utgörs av Bredängsområdet från ny terminalplatslösning vid övergången från luftledning till markkabel fram till stamstationen i Bredäng.
4.1.1
Bebyggelse och boendemiljö
Markkabelförläggning medför ett antal generella utmaningar att ta hänsyn till i områden som är mycket tätt
bebyggda, vilket både delområde 1 och 3 är. Framkomligheten är begränsad i villaområden med mycket privat
mark, där vägnätet och tillgång till allmänna ytor generellt är mindre. Den faktor man tar mest hänsyn till i bebyggelse är magnetfältsriktvärden i förhållande till bostäder, skolor och förskolor.
Delområde 1
Bebyggelsen i Bromma är till stor del av kulturhistoriskt värde i form av en äldre villabebyggelse från
1920-1950-talet, den så kallade trädgårdsstaden. Dessa äldre hus dominerar bebyggelsen i Norra Ängby vid
Bergslagsvägen och Nockebyhov vid Drottningholmsvägen. Södra Ängby kallas även den ”vita staden” och är en
av Sveriges största sammanhållande bebyggelseområden med funkishus med vita putsade fasader. Vid Råcksta, Åkeshov och Brommaplan är bebyggelsen mer blandad och består av flerfamiljshus från omkring 1940-talet, ”egnahemsvillor” och nyare punkthus. Alla områden för de olika alternativen på Brommasidan omfattas av
riksintresse för kulturmiljövård. Några alternativ berör kommande detaljplaner som projektet måste ta hänsyn
till vid markkabelförläggning. Vid Brommaplan berörs fastigheterna Åkeshov 1:1, Åkeshov 1:5, Grammet 1
och Linneduken 1. Vid Drottningholmsvägen vid Nockebyhov berörs fastigheterna Åkeshov 1:1 och Nockeby
1:1 av ändringar i detaljplan. Förändringen vid Brommaplan är av mer omfattande karaktär och påverkar även
vägnätet.
Ett av de genomförbara alternativen berörs av ett pågående planarbete, Blackebergsvägen, del av Blackeberg
10
3:1, med diarienummer 2011-04726. Mellan 550-650 nya bostäder planeras att byggas längs med Blackebergsvägen vilket innebär att den planerade markkabelförläggningen måste anpassas till de nya förutsättningarna som uppstår längs med Blackebergsvägen. Även vägen som sådan kommer i framtiden att få en annan
karaktär. Detta innebär att längs med Blackebergsvägen kan markkabelförläggningen endast ske i mitten av
vägbanan.
Delområde 2
På Kärsön och Fågelön kommer ingen befintlig bebyggelse att beröras. Den anläggning som tillkommer är terminalplatsen på Kärsön
Delområde 3
Bredäng är en av de första stadsdelarna i Stockholms ytterområde som präglats av storskalighet där allt från
husplacering, planering av grönytor och gator styrts av general- och stadsplanen.
Merparten av Bredäng började byggas under 1960-talet men har inslag av både äldre och nyare bebyggelse.
Bebyggelsen i delområde 3 är varierad med övervägande flerfamiljshus och offentliga lokaler såsom industriverksamhet och affärsverksamhet samt lokaler och utomhusarenor för idrottsverksamhet. Markkabelstråken
i delområde 3 berör även här kommande detaljplaner. Vid Ålgrytevägen föreligger ett pågående planarbete med
diarienummer 2009–22621 där cirka 40 nya bostäder ska byggas.
Ytterligare förtätning med bostäder är under utredning vid Ålgrytevägen/Björksätravägen. Där har Stockholm
stad upplåtit tillfällig markupplåtelse för byggnation av studentbostäder. Inflyttning pågår. Planarbete pågår
även av ett 90-tal bostäder vid Bredängs allé, diarienummer 2009–11958.
4.1.2Grönstruktur
Delområde 1
Inom delområde 1 blandas bebyggelse med större grönområden. Dessa grönområden består bland annat av
ängmarker, kuperade hällmarker och naturskogar med stort inslag av äldre ädellövsträd såsom ek och lind, men
även lärk och mindre sjöar såsom Judarn och Råcksta träsk. Längs Råcksta träsk finns ekologiskt särskilt känsliga parkstränder som bör undvikas. Merparten av dessa grönområden utgörs av naturreservaten Grimstaskogen och Judarskogen.
Grimstaskogen är cirka 320 ha stort varav cirka 55 ha vatten och avgränsas av Hässelby i nordväst, Bergslagsvägen och Grimsta i nordost och Blackeberg i sydost. Alternativ som berör Grimstaskogen är tänkt att gå
övervägande i öppna ytor vilket medför att enbart ett mindre antal träd behöver avverkas. Återplantering precis
där markkabeln förläggs är inte möjlig.
Judarskogen är Stockholms första naturreservat och bildades 1995 och avgränsas av Bergslagsvägen i nordväst, Färjestadsvägen i väst och Gubbkärsvägen i sydost. I kanten av sjön Judarn i angränsning till våtmarksområden finns goda förutsättningar för groddjur såsom vanlig groda och padda. Både större och mindre vattensalamander har etablerat sig i området och detta är en av de huvudsakliga orsakerna till att området är skyddat.
Endast enstaka träd bedöms nödvändigt att avverka i Judarskogen.
Den befintliga luftledningen som ska ersättas går idag genom Kyrksjölötens naturreservat och Natura2000
område. Detta område berörs således vid nedmonteringen av luftledningen. Det övergripande syftet med
Natura2000-området är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade arterna och
naturtyperna, såsom större vattensalamander. Närmare bostadsområdena består grönstrukturen mer av parkoch gräsmarker. Gångstråken mellan bostäder och vägnät kantas övervägande av lövträd eller buskage. De
olika alternativen berör grönstrukturen olika mycket.
11
Delområde 2
Ekerö kommer inte att omfattas av markkabelförläggning utan av en mindre förändring av grönstrukturen
genom en byggnation av en terminalplats för att ansluta sjökabel med luftledning samt en tillhörande tillfartsväg för servicefordon. Terminalplatsen kommer att ta i anspråk en yta på cirka 20x10 meter och bestå av ett
inhägnat område med kabeländavslut, ventilavledare samt eventuellt en mindre byggnad. Sjökabelns infästning (hangoff), placeras i anslutning till terminalplatsen vilket innebär att ingen extra väg kommer anläggas för
denna. Anslutningen från sjökabeln till terminalplatsen innebär schaktning. Schaktningen innebär fler transporter av massor till och från området under byggskedet. Även enstaka träd behöver troligtvis avverkas. Kärsön, där
terminalplatsen är tänkt att byggas, omfattas av Lovö naturreservat. Terminalplatsen ska placeras i anslutning
till där den befintliga luftledningen går idag. Viss avverkning av skog behöver dock utföras vid terminalplatsen
och på grund av den tillfartsväg som ska anläggas.
Delområde 3
På Bredängsidan berörs Sätraskogens naturreservat. Naturreservatet består av mycket varierande naturtyper
såsom ekbackar, ängsmark, barrskog, samt inslag av bevarandevärd kulturbebyggelse. Ner mot Mälarhöjdsbadet kommer en del avverkning av träd behöva utföras längs med de föreslagna markkabelstråken.
Övrig grönstruktur inom detta delområde består av öppna ytor av gräsmattor, parkmark och buskage som utgör
gröna samband mellan bebyggelse och vägstruktur. Flera alternativ berör enstaka lövträd som eventuellt måste
avverkas.
4.1.3Områdesskydd
Delområde 1
För intrång i naturreservaten Grimstaskogen, och eventuellt Judarskogen behövs det dispenser innan arbetet
med markkabelförläggningen påbörjas. I delområde 1 berörs markavvattningsföretaget Beckomberga-NählstaVellingby markavvattningsföretag. Innan påbörjat arbete ska ett eventuellt samråd ske med styrelsen för
markavvattningsföretaget. Det bedöms dock inte vara aktivt idag. När nedmonteringen av luftledningen ska
påbörjas behövs även en dispensansökan för Kyrksjölötens naturreservat. Alternativet att markförlägga kabel i
samma sträckning som befintlig luftledning bedöms inte genomförbart och därmed behövs inte någon dispens i
byggskedet för markkabelförläggningen.
Delområde 2
För byggnation av terminalplats med tillfartsväg och sträckan från sjön för anslutning av sjökabeln till luftledningen på Ekerö behövs en dispensansökan för intrång i Lovö naturreservat.
Delområde 3
I delområde 3 berörs Sätraskogens naturreservat och Segeltorp-Sätra markavvattningsföretag. Markavvattningsföretaget bedöms inte vara aktivt idag men eventuellt samråd bör ske före påbörjade markarbeten.
4.1.4
Kulturmiljö och rekreation
Delområde 1
I delområde 1 finns många stigar och anlagda motionsspår främst i anslutning till de större grönområdena, som
även utgör naturreservat. Alternativ A1/A2 samt C berör även Ängbybadet.
Beroende på stråkalternativ berörs även ett antal fornlämningar inom delområde 1. Alternativ A1, A2 samt B
passerar Bromma 135:1 som är en äldre stensättning, Bromma 68:1 som är en fast fornlämning (vägmärke),
Bromma 157:1 som är en fast fornlämning (hällristning), Bromma 69:1 som är en fast fornlämning bestående
av en gravsättning, Bromma 79:1 som är ett bevakningsobjekt, samt Spånga 301:1 och Spånga 362:2 som
motsvarar övriga kulturhistoriska lämningar. Längs Spångavägen berör det avfärdade alternativet Bromma 43:1
som är en fast fornlämning, Bromma 92:1 som är en övrig kulturhistorisk lämning, Bromma 55:1 och Spånga
357:1 som båda är fasta fornlämningar.
12
Även vattenmiljön (Mälaren) utgör en viktig källa till rekreation i delområde 1. Vattenområdet mellan Brommalandet och Kärsön är precis som stora delar av övriga Mälaren, en välanvänd farled för fritidsbåtar. Många fiskar
även i området. På Kärsön finns det kanotuthyrning och det finns både anlagda badplatser som Ängbybadet och
flertalet klippor där många solar och badar.
Delområde 2
Kärsön inom Ekerö kommun ingår i en kulturhistorisk intressant miljö med världsarvet Drottningholms slott.
Mälaröarna har en lång historia och bär spår av tidig bosättning. Kärsön utgör idag ett välfrekventerat rekreationsområde med en 6 km lång vandringsstig som leder runt ön. På Kärsön finns även en del anläggningar för
friluftsliv, såsom en frisbeegolfbana invid den befintliga luftledningen. I nära anslutning till frisbeegolfbanan
planeras den nya terminalplatsen.
Delområde 3
Inget av alternativen passerar några fornminnen eller andra kulturhistoriska lämningar. Bredängs bebyggelse i
stort är av kulturhistoriskt värde men markkabelförläggningen bedöms inte påverka detta negativt. Avseende
rekreationsvärden ligger dock Mälarhöjdsbadet i direkt anslutning till luftledningen där markkabeln förväntas
att anslutas.
4.1.5
Marktekniska förutsättningar
Delområde 1
Kablarnas förläggning kommer i största möjligaste mån att ske i mark utmed gång- och cykelvägar och vägbanor. Där förläggning i grönområde är möjlig kommer detta att ske med åtgärder för att minimera störningen
så långt det är möjligt.
Vid komplicerade passager kan förläggning i väg bli nödvändig. Vid korsning av större vägar samt tunnelbanespår tillämpas troligtvis schaktfri kabelförläggning.
Vissa alternativ går invid skogspartier där berg i dagen har observerats. Det finns en förhöjd risk för berg mellan marknivå och kablarnas förläggningsdjup. Där berg anträffas i förläggningsvägen kommer sprängning att
krävas. Volymen sprängmaterial kan vara svårbedömd då det är okänt hur mycket berg som finns dolt under
markytan.
På ett flertal ställen råder trånga passager i marken på grund av konflikter med andra ledningar. Längsgående
och korsande ledningar i mark är hög- och lågspänningskablar, tele, VA, gas samt fjärrvärme. Korsningar med
gas och fjärrvärme är extra svåra då dessa ledningsslag ofta ligger på liknande förläggningsdjup. Korsningarna
kan därmed innebära ett ökat förläggningsdjup.
Delområde 2
Luftledningen inom delområde 2 kommer att behållas i befintligt skick. Viss byggnation kommer att ske i
delområdet i samband med byggandet av terminalplats och anslutning från sjökabeln till terminalplatsen samt
tillfartsväg. Den exakta sträckningen av vägen fram till den planerade terminalplatsen är i detta skede ej klarlagt. Det finns dock en tillfartsväg i anslutning till luftledningen som är möjlig att förbättra. I huvudsak består
delområde 2 av ängs- och kuperad skogsmark. Beroende på placering av terminalplatslösning inom delområde
3 kan slutligen placeringen av stolpar vid Fågelön modifieras i viss utsträckning.
Delområde 3
Kablarnas förläggning kommer i största möjligaste mån att ske i marker utmed gång- och cykelvägar och vägbanor. Där förläggning i grönområde är möjlig kommer detta att ske med åtgärder för att minimera störningen
så långt det är möjligt.Vid komplicerade passager kan förläggning i väg bli nödvändig. Marktekniskt passerar
13
stråket tunnelbanespåren på ett mer eller mindre komplicerat sätt beroende på alternativ. Vid två alternativ kan
stråket gå under en tunnelbanebro, vilket är att föredra framför borrning under tunnelbanevall. Vid korsning av
större väg tillämpas troligtvis schaktfri kabelförläggning.
På några ställen råder trånga passager i marken på grund av konflikter med andra ledningar. Längsgående och
korsande ledningar i mark är hög- och lågspänningskablar, tele, VA, samt fjärrvärme. Korsningar med gas och
fjärrvärme är extra svåra då dessa ledningsslag ofta ligger på liknande förläggningsdjup. Korsningarna kan
därmed innebära ett ökat förläggningsdjup.
Teknisk lösning för övergång mellan luftledning och markkabel är under utredning. Beroende på alternativ blir
övergången antingen nere vid Mälarhöjdsbadet eller uppe på berget intill Ålgrytevägen. De tekniska lösningar
som kan bli aktuella för respektive plats är antingen en övergång uppe i stolpen eller i en markplacerad så
kallad terminalplats under luftledningen intill stolpen. Tekniska och underhållsmässiga aspekter är under utredning kring dessa lösningar.
4.1.6
Infrastruktur och naturresurser
Delområde 1
Inom delområde 1 är det mycket tätbebyggt med många invånare. Biltrafiken är hänvisad till tre huvudsakliga
trafikleder; Bergslagsvägen, Spångavägen samt Drottningholmsvägen. Vid morgon- och eftermiddagsrusning
bildas långa köer längs dessa vägar, vilket indikerar hög belastning på vägnätet. Vid markförläggning kan framkomligheten på dessa vägar temporärt begränsas, beroende på vilket stråk som bedöms mest genomförbart.
Även cykelpendlingen i delområde 1 är omfattande med hög belastning på cykelvägarna. Arbetsområdet runt
kabelförbandet beräknas bli mellan 7 och 20 m. Massor som grävs upp och återanvänds bedöms kunna läggas
upp inom arbetsområdets gränser. Vissa massor kan inte återanvändas och en del fyllnadsmassor tillkommer.
Transporter av dessa massor kommer att pågå under delar av byggtiden. Detta medför temporär ökning av tung
trafik. Vid behov av sprängning ökar trafik även för bortforsling av sprängmassor.
I byggskedet kan även buller förekomma från maskiner och vid sprängning. Bullrande verksamhet ska begränsas till vissa tider på dygnet.
Delområde 2
Delområdet berörs i form av nyanläggning av terminalplats och tillfartsväg till denna samt anslutning av sjökabel till terminalplatsen. Det innebär också ökade transporter och ökad massahantering genom att det bland
annat behövs schaktas
Delområde 3
Alla utredda alternativ ligger inom tätbebyggt område och är framförallt förlagda till större vägar och gång- och
cykelvägar. Vägarna utgör viktiga trafiknoder och i byggskedet av markkabelförläggningen kan framkomligheten
temporärt inskränkas.
Massor som grävs upp och återanvänds bedöms kunna läggas upp inom arbetsområdets gränser. Vissa massor
kan inte återanvändas och en del fyllnadsmassor tillkommer. Transporter av dessa massor kommer att pågå under delar av byggtiden. Detta medför temporär ökning av tung trafik. Vid behov av sprängning ökar trafik även
för bortforsling av sprängmassor.
4.1.7Vattenmiljö
14
Delområde 1
Samtliga markkabelalternativ planeras att anslutas med sjökabel genom Mälaren fram till Kärsön. Därmed
berörs även vattenområden i delområde 1 (men ej delområde 2 och 3). Mälaren utgör en så kallad vattenförekomst (Mälaren- Stockholm vattenförekomst SE657596-161702) och har därmed fastställda miljökvalitetsnormer MKN för ekologisk och kemisk status. En MKN är en bestämmelse om krav på kvaliteten av luft, vatten,
mark eller övrig miljö. Miljökvalitetsnormer är styrande för myndigheter och kommuner när de tillämpar lagar
och bestämmelser. Vattenförekomsten bedöms i dagsläget ha god ekologisk status baserad på kvalitetsfakorerna ”växtplankton” och ”vattenkemi”. Däremot uppnår förekomsten ej god kemisk ytvattenstatus.
Miljökvalitetsnormen för kemisk status är att Mälaren-Stockholm ska ha god kemisk status år 2015.
Som tidigare nämnts kommer sjökabeln att förläggas i ett schaktat sjökabeldike från strandkanten och ut till
cirka tre meters vattendjup. Detta kräver nergrävning, vilket innebär en resuspension (uppvirvling) av bottensediment som tillfälligt kan försämra vattenkvaliteten i det lokala närområdet, dels på grund av grumling och
dels till följd av spridning av potentiellt förorenade sediment. En liten och lokal resuspension av sediment kan
också förväntas vid nedläggning av sjökabeln på botten ute i fjärden (vattendjup ≥ 3 m), speciellt om botten
består av mjuka sediment.
Kabelförläggningen måste således göras på ett sådant sätt att vattenkvaliteten inte försämras och inte heller
försvårar förbättring av vattenförekomsternas ekologiska och kemiska status så att gällande mål kan uppnås till
2015. Grumling i vatten kan påverka vattenlevande organismers livsbetingelser, som till exempel musslor, vilka
kan kvävas av långvariga grumlingsförhållanden. Det tillfälligt minskade siktdjupet som uppstår kan också lokalt
påverka tillväxten av fotosyntetiserande planktonalger, alger och kärlväxter.
I Mälaren finns flera områden med sällsynta och rödlistade arter av både vattenväxter och vattenlevande djur.
Anläggandet av sjökabeldiken från landfästen innebär en liten förlust av existerande bottenhabitat, vilket kan
medföra konsekvenser om habitatet är speciellt känsligt. Botteninventeringar utförda under hösten 2014 vid de
potentiella landfästena indikerar dock avsaknad av speciellt känsliga områden och rödlistade vattenväxter vid
de tänkta landfästena.
Vattenmiljön, och hur sjökabelanläggning kan komma att påverka vattenmiljön, kommer att utredas ytterligare i
kommande MKB till tillståndsansökan för vattenverksamhet. En grundlig sedimentprovtagning har utförts längs
sjökabelalternativen för att undersöka förekomst av förorenade sediment. Vidare har en sonarkartering med
sidosittande sonar för att identifiera befintliga hinder på sjöbotten (till exempel tidigare oidentifierade vrak),
och likaså en sjömätning med flerstråligt ekolod för precis kontroll av bottendjup utförts och resultaten från
dessa kommer att redovisas i MKB i och med tillståndsansökan.
15
5 Utredda alternativ
5.1 Delområde 1 - Alternativ Beckombergaområdet- Markkabel
5.1.1
Alternativ A1: Råckstavägen-Bergslagsvägen-Ängbybadet-(Kärsön)
Allmänt
Alternativ A1 utgår från stamstation Beckomberga ner längs Råckstavägen till rondellen vid Bergslagsvägen
och utmed Bergslagsvägen i gång- och cykelområdet längs tunnelbanan fram till Blackebergsvägen där stråket
anpassas efter planerad bebyggelse längs vägen och vidare ner mot Ängbybadet. Markkabeln förläggs norr om
minigolfbanorna vid badet ner mot vattnet där stråket tar vid med sjökabel. Alternativet förläggs i kantzonen till
vägar och gång- och cykelvägar i så stor utsträckning som möjligt.
Alternativ A1 är totalt cirka 6600 m långt med markkabel och sjökabel inräknat. Markkabeln beräknas bli cirka
4300 m lång och sjökabeln cirka 2300 m. Se bilaga 4a-4b. Se vidare sektion 5.2 för presentation av anslutande
sjökabelalternativ.
Bebyggelse
Stråket förläggs genom ett tätbebyggt område med villor med en kulturhistorisk värdefull arkitektur från 1930och 1940-talet, den så kallade trädgårdsstaden, samt nyare bebyggelse vid Råckstavägen där bebyggelsen
består av övervägande flerfamiljshus.
Längs båda sidor om Blackebergsvägen mellan Bergslagsvägen och Blackebergsbacken planeras bostäder. För
att klara magnetfältsnivåer måste stråket förläggas i körbana längs denna sträcka.
Grönstruktur och områdesskydd
Alternativet passerar till stor del i grönstråk som består främst av gräsvegetation med enstaka träd och
buskvegetation som utgör gräns mellan väg och bebyggelse. Ner mot Ängbybadet gränsar stråket mot Grimsta
naturreservat. Strax söder om stationsområdet vid Råckstavägen passerar stråket Beckomberga-Nählsta-Vellingby markavvattningsföretag. Markavvattningsföretaget bedöms inte vara aktivt idag. Vid ingrepp i markavvattningsföretag behöver gällande tillstånd eventuellt omprövas.
Dispens krävs för arbeten inom Grimsta naturreservatet. Markavvattningsföretag är tillståndsgivna verksamheter och behöver samrådas med innan arbeten påbörjas.
Tekniska överväganden
Som helhet är alternativ A1 tillsammans med alternativ C det kortaste för delområde 1. Det innebär bland annat att mängden kabel minimeras.
Identifierade problemområden i detta alternativ är:
• Trång förläggning mellan gång- och cykelväg och bullerplank längs Bergslagsvägens sydvästra sida mellan
Råckstarondellen och Blackebergsvägen. Konflikt med några träd längs sträckan.
• På grund av svårighet att passera ovanpå tunnelbanans betongtak i Blackebergsvägen förläggs kablarna
med schaktfri metod under tunnelbanan öster om T-banestation Islandstorget.
• Förläggning i körbana utmed Blackebergsvägen mellan Zornvägen och Blackebergsbacken på grund av kommande bostadsbyggnation på båda sidor om vägen.
5.1.2
Alternativ A2: Råckstavägen-Bergslagsvägen-Grimstaskogen-(Kärsön)
Allmänt
Alternativ A2 utgår från stamstation Beckomberga i samma sträckning som alternativ A1 men istället för att gå
16
ner till Ängbybadet viker stråket av i ett öppnare grönområde beläget inom Grimstaskogens naturreservat. Vid
vägkanten längs Blackebergsvägen vid grönområdet växer ett antal grova ekar. Vid vattnet ansluter sjökabel.
Alternativet med markkabel och sjökabel är totalt cirka 7300 m långt. Sjökabeln är något längre än vid A1. Se
bilaga 5a-5b. Se vidare sektion 5.2 för presentation av anslutande sjökabelalternativ.
Bebyggelse
Alternativet passerar villabebyggelse och nyare flerfamiljshus. Alternativet passerar även Södra Ängby skola
samt två förskolor. Längs båda sidor om Blackebergsvägen mellan Bergslagsvägen och Blackebergsbacken
planeras bostäder. För att klara magnetfältsriktvärdet måste stråket förläggas i körbana längs denna sträcka.
Beroende på hur stråket förläggs kan privatbostäder vid Ekbackstigen komma att påverkas vid kabelnedläggning då arbetsområdet inskränker framkomligheten.
Grönstruktur och områdesskydd
Skillnaden mellan alternativ A1 är att det viker av vid Blackebergsvägen strax söder om Blackebergsbacken
i ett större öppet gräsbeklätt område som kantas av mycket grova ekar ner till Mälaren. Där tar sjökabel vid.
Grönområdet är en del av Grimsta naturreservat. Strax söder om stationsområdet vid Råckstavägen passerar
stråket Beckomberga-Nählsta-Vellingby markavvattningsföretag. Markavvattningsföretaget bedöms inte vara aktivt idag. Vid ingrepp i markavvattningsföretag behöver gällande tillstånd eventuellt omprövas.
Tekniska överväganden
I detta alternativ finns en bra plats för landtagning och skarvplats vid Ekbacken. Identifierade problemområden
i detta alternativ är samma som alternativ A1.
5.1.3
Alternativ B: Råckstavägen-Kanaans väg-(Kärsön)
Allmänt
Alternativ B utgår från stamstation Beckomberga ner längs Råckstavägen på samma sätt som alternativ A1 och
A2. Stråket fortsätter ner till rondellen där Bergslagsvägen korsas. Stråket går därefter över ett grönområde
och vidare längs med Kanaans väg. Vid vattnet övergår markkabeln i sjökabel. Alternativet är det med markkabel kortaste alternativet med cirka 3300 m. Totalt (med sjökabel) är det cirka 8000 m. Se bilaga 6a-6b. Se
vidare sektion 5.2 för presentation av anslutande sjökabelalternativ.
Bebyggelse
Området är tätbebyggt med villor, flerfamiljshus och grönområden i ett kulturhistoriskt värdefullt område. I området finns förskolor och skolor. Utmed Råckstavägen förläggs stråket antingen i östra eller västra sidan av vägen för att hålla undan från bebyggelsen och minimera intrånget på framkomligheten under anläggningskedet.
Grönstruktur och områdesskydd
Alternativet passerar grönstruktur bestående av gräs och buskar av parkkaraktär längs med Råckstavägen ner
till rondellen vid Bergslagsvägen. Strax söder om stationsområdet vid Råckstavägen passerar stråket Beckomberga-Nählsta-Vellingby markavvattningsföretag. Markavvattningsföretaget bedöms inte vara aktivt idag. Vid
ingrepp i markavvattningsföretag behöver gällande tillstånd eventuellt omprövas.
Vid Kanaans väg övergår det till ett mer sammanhållet grönområde som utgörs av Grimsta naturreservat. Detta
är cirka 320 ha stort och består av ett skogsområde med varierande trädslag men även inslag av hällmarker
och biologiskt intressanta ädel- och lövfuktängar samt gräsmarker. Skogen i Grimsta har undgått modernt
skogsbruk vilket har lett till att den är en värdefull naturskog. Dispens behöver sökas för intrång i naturreservatet.
Vid Kanaans väg är markförhållandena mer blöta och vegetationen är mer varierad. Vid Mälaren tar stråket vid
med sjökabel ner till Ekerö.
17
Alternativ B passerar även ett antal fornlämningar såsom Bromma 135:1 som är en äldre stensättning, Bromma
68:1 som är en fast fornlämning (vägmärke) samt Bromma 157:1 som är en fast fornlämning (hällristning).
Tekniska överväganden
Av alternativen i delområde 1 är längden markkabel det kortaste för detta alternativ. Alternativet innebär också
minst störning för trafik och boende. Mellan rondellen vid Råckstavägen/Bergslagsvägen och Kaananbadet
finns i princip ingen bebyggelse bredvid alternativets sträckning.
Identifierade problemområden i detta alternativ är:
• Passage vid liten vägbro över bäck på Kanaans väg vilket medför att kablar måste förläggas i någon typ av
kulvert intill brokonstruktionen och över bäcken.
• Kan bli en problematisk trafiksituation på Kanaans väg under anläggningstiden på grund av relativt smal
väg som kan behöva stängas av helt. Alternativ väg till båtklubbar och Kaananbadet med mera kan behöva
anordnas.
5.1.4
Alternativ C: Råckstavägen-Bergslagsvägen-Färjestadsvägen-(Kärsön)
Allmänt
Alternativet utgår från stamstation Beckomberga längs med Råckstavägen i likhet med alternativ A1, A2 och
B fram till Bergslagsvägen. Stråket följer Bergslagsvägens norra sida i grönstråket fram till bebyggelsen vid
Hedebyvägen där den korsar Bergslagsvägen och går längs Bergslagsvägens södra sida fram till Ängbyplan.
Här viker stråket in på Färjestadsvägen under tunnelbanebron. Stråket följer därefter Judarskogens gräns längs
Färjestadsvägen fram till Blackebergsvägen ner mot Ängbybadet. Alternativet med mark- och sjökabel är totalt
cirka 6600 m långt. Se bilaga 7a-7b. Se vidare sektion 5.2 för presentation av sjökabelalternativ.
Bebyggelse
Stråket passerar flerfamiljshus längs med Råckstavägen och villaområde längs med Färjestadsvägen. Längs
med Bergslagsvägen passeras viss bebyggelse.
Grönstruktur och områdesskydd
Stråket går i grönområden bestående av gräspartier och få områden med mindre träddungar. Längs med
Färjestadsvägen går stråket utmed gränsen av Judarskogens naturreservat. Dispens behöver sökas vid eventuellt för intrång i reservatet. Enbart enstaka träd bedöms behöva avverkas.
Tekniska överväganden
Som helhet är alternativ C tillsammans med alternativ A1 det kortaste. Det innebär bland annat att mängden
kabel minimeras.
Identifierade problemområden i detta alternativ är:
• Bitvis trångt i gång- och cykelväg längs Bergslagsvägen på grund av många befintliga längsgående ledningar, bullerplank och träd.
• Trångt under tunnelbanebron vid Färjestadsvägen på grund av många befintliga ledningar. Tvingar ut stråket
i vägbanan under cirka 50 meter.
5.2
Delområde 1 – Beckombergaområdet- Sjökabel
Relevanta naturvärden längs sjökabelsträckningsalternativen antas vara begränsade till grundare bottenhabitat
(≤3 m), vilka enbart kommer att tas i anspråk vid strandfästena där sjökabeldiken projekteras.
Landfästet på Kärsön är gemensamt för alla sjökabelalternativ utgående från Blackebergsidan och består av en
vassbeklädd liten vik. Denna motsvarar ett relativt opåverkat sjöhabitat. Inga specifika naturvärden har observerats i denna vik. Sjökabelalternativen är uppdelade i olika segment för att underlätta jämförelsen av dessa
sträckningar (se bilagor 8A-8C).
18
5.2.1
Sjökabel från landfäste vid markkabelalternativ B
Allmänt
Landfästet vid markkabelalternativ B medför jämförelsevis den längsta sjökabeln. Två huvudalternativ föreslås
där båda följer stranden på norra sidan av fjärden till Ekbacken (via segment SK-1), där de korsar farleden till
Lovösidan via två alternativa sträckor (SK-2 eller SK-3). Från denna punkt fortsätter sjökabeln antingen längs
Lovön och Kärsön hela vägen till landfästet på Kärsön (via segment SK-6; SK-11; SK-14) eller på den norra sidan
(Nockebyhov) till Nockeby där kabelförbanden återigen korsar fjärden mot landfästet på Kärsön (segment SK-6;
SK-8; SK-13). Se bilaga 8A.
Naturvärden
Landfästet vid Kanaans väg är beläget i en liten båtupptagningsvik där flytbryggor och iläggningsrampar upptar
större delen av zonen 0-3 m. Strandzonen är därmed starkt påverkad av mänsklig aktivitet och utgör inte något
skyddsvärt bottenhabitat. Längs kanten i båtupptagningsvikens östra del noterades dock enstaka individer av
äkta målarmussla (nära hotad enligt rödlistan). Vattenmiljön från båtupptagningsviken längs norra delen till
Ekbacken ingår i Grimsta naturreservat. Dispens kommer att behöva sökas intrång i naturreservatet.
Både landfästet i båtupptagningsviken vid Kanaans väg och landfästet på Kärsön kan anses ha bottensediment
som är relativt fria från miljöföroreningar.
Tekniska överväganden
Som helhet resulterar markkabelalternativ B i det längsta alternativet av sjökabel. Det innebär att större del
sjöbotten tas i anspråk och en förlängd period av grumlande arbeten vid sjökabelförläggningen.
Identifierade problemområden i detta alternativ är:
• Passage under Nockebybron. En dragning på Kärsönsidan under bron verkar vara att föredra med anledning
av ett stort antal objekt på sjöbottnen på Nockeby-sidan av bron.
• Landfästet vid Kanaans vik motsvaras av en båtupptagningsvik där sjökabelförläggningen och även ett potentiellt ankringsförbud kan orsaka störningar i aktiviteterna.
• Förläggning av kabeln på norra sidan av fjärden (Nockebyhov -Nockeby) innebär en sträckning över förorenande sediment, vilket kan tänkas försämra vattenkvaliteten tillfälligt genom resuspension vid förläggning.
Detta alternativ innebär också flera övergångar med sjökabeln över farleden (total 3), vilket i sin tur medför
ökade komplikationerna för båttrafiken. Av denna anledning är en sträckning längs södra sidan av fjärden
-Kärsön) att föredra. Samma resonemang återkommer för sjökabelalternativ som utgår från övriga två markkabelalternativ.
• Flera tvärgående kablar och ledningar korsas med markkabelalternativ B jämfört med övriga två alternativ.
5.2.2
Sjökabel från landfäste vid markkabelalternativ A2
Allmänt
En sjökabel som utgår från landfästet vid markkabelalternativ A2 medför en längre sträcka i Mälaren än en
sjökabel som utgår från markkabelalternativ B eller A1-C. Två huvudalternativ föreslås där båda korsar farleden
till Kärsösidan via segment SK-7 och SK-6 (Bilaga 8A). Från denna punkt fortsätter sjökabeln via två alternativ som är gemensamma med markkabelalternativ B: antingen fortsätter sjökabeln hela vägen till landfästet
på Kärsön (via segment SK-6; SK-11; SK-14), eller så korsas fjärden mot Nockebyhov där den följer den norra
stranden hela vägen till Nockeby (segment SK-6; SK-8; SK-13). Se bilaga 8B
Naturvärden
Landfästet är beläget i en liten vik i Grimsta naturreservat. Dispens kommer att sökas för intrång i naturreservatet. Preliminära analyser av sedimenten vid detta potentiella landfäste visar på förekomst av lätt förorenade
sediment, vilket kan försvåra hanteringen av sediment vid grävning av sjökabeldiket (det vill säga, eventuella
schaktmassor som måste tas omhand).
19
Tekniska överväganden
Som helhet medför landfästet vid markkabelalternativ A2 det medellånga alternativet av sjökabel. Detta innebär
färre övergångar av existerande kablar och mindre del av fjärden som tas i anspråk än med markkabelalternativ
B, men fler övergångar och större del av fjärden som tas i anspråk än markkabelalternativen A2/C.
Identifierade problemområden i detta alternativ är:
• Passage under Nockebybron. En dragning på Kärsönsidan under bron verkar vara att föredra med anledning
av ett stort antal objekt på sjöbottnen på Nockebysidan av bron.
• Förekomst av lätt förorenade sediment, vilket kan försvåra hanteringen av muddermassor.
• Förläggning av kabeln på norra sidan av fjärden (Nockebyhov - Nockeby) innebär en sträckning över förorenande sediment, vilket kan tänkas försämra vattenkvaliteten genom resuspension vid förläggning. Detta
alternativ innebär också flera övergångar med sjökabelförbanden över farleden (total 3) vilket i sin tur kan
innebära konsekvenser för båttrafiken. Av denna anledning är en sträckning längs södra sidan av fjärden
(Kärsön) att föredra. Samma resonemang återkommer för sjökabelalternativ som utgår från markkabelalternativ B och till viss del även alternativ som utgår från markkabel A1/C.
5.2.3
Sjökabel från landfäste vid markkabelalternativ A1 och C
Allmänt
En sjökabel som utgår från markkabelalternativ A1/C medför en kortare sträcka i Mälaren än en sjökabel som
utgår från markkabelalternativ B eller A2. Återigen studeras två alternativ där farleden antingen korsas innan
Nockebybron (segment SK-9; SK-10; SK-12; SK-14) eller efter Nockebybron (segment SK-9; SK-10; SK-13, se
bilaga 8C).
Naturvärden och förorenade sediment
Bottenhabitatet vid det projekterade landfästet vid Ängbybadet upptas till större delen av en iordninggjord
badvik med tillförd sand. På djupare vatten (˃2 m), där sandstranden övergår i ett mer naturligt sjöhabitat
bestående av en blandning av sand- och dybotten, noteras förekomsten av flera olika musselarter. Ingen rödlistad art förekom bland de stickprover som analyserats, men det är ett potentiellt habitat för flera rödlistade
sötvattenmusslor.
Tekniska överväganden
Som helhet är sjökabelalternativet som utgår från markkabelalternativ A1/C det kortaste. Detta innebär en
mindre del av fjärden som tas i anspråk än med övriga alternativ.
Identifierade problemområden med detta alternativ är:
• Passage under Nockebybron. En dragning på Kärsönsidan under bron verkar vara att föredra med anledning
av ett stort antal objekt på sjöbottnen på Nockebysidan av bron.
• I området utanför fästet och i närheten av intersektionen mellan sjökabelsegmenten SK-8, SK-9 och SK-10
(Bilaga 8B) har förorenade sediment påvisats. Med landfästet som föreslås för markkabelalternativ A1/C
kommer detta område att passeras, vilket inte är nödvändigt med övriga alternativ (med en sträckning längs
Kärsön).
• Förläggning av kabeln på norra sidan av fjärden (ej korsning av fjärden innan Nockebybron) innebär en
sträckning över ett område med förorenade sediment beläget sydost om Nockebybron. Av denna anledning
är det fördelaktigt att korsa fjärden innan bron (via segment SK-12).
20
5.3 Delområde 2 - Ekerö Terminalplats samt luftledning
5.3.1
Alternativ enligt bilaga 2: Anslutning sjökabel/Terminalplats/befintlig luftledning
Allmänt
Terminalplatsen är tänkt att byggas för att möjliggöra anslutning av sjökabel till befintlig luftledning. Anslutningen av sjökabeln placeras vid terminalplatsen. Luftledningen behålls i samma sträckning som förr. Därmed blir
förändringen och påverkan på området i driftskedet liten. Se bilaga 2.
Bebyggelse
På Kärsön är bebyggelsen begränsad. Passage av tillfartsväg fram till terminalplats är tänkbar bortom Brostugan och tillhörande parkering. En del av parkeringsplatsen kan då i byggskedet upptas som arbetsområde. Var
tillfartsvägen till terminalplatsen är lämplig att byggas ska utredas och redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen.
Grönstruktur och områdesskydd
Hela Kärsön ingår i det nyligen instiftade naturreservatet Lovö. Därmed ska dispens sökas för anläggande av
terminalplats, tillfartsväg och den nya sjökabelns anslutning till terminalplatsen. Kärsön är en del av ett bevarandevärt kulturlandskap med skiftande karaktär. Området där terminalplatsen är tänkt att anläggas är ett öppet
låglänt ängsmarksområde i anslutning till mer kuperad terräng. På höjden går idag den befintliga luftledningen.
Höjden omges av främst äldre tallskog. För anläggande av tillfartsväg och terminalplats behöver en del skog avverkas samt viss sprängning kan förekomma.
Tekniska överväganden
De tekniska övervägandena i delområde 2 är kopplade till de två terminalplatserna på
Kärsön samt på Bredängsidan.
Identifierade problemområden i detta alternativ är:
• Oklart i detta skede hur/var väg fram till terminalplatsen på Kärsön ska anläggas.
• Oklart hur terminalplatsen på Bredängssidan kan/får anläggas. Detta utreds vidare.
5.4 Delområde 3 – Alternativ Bredängsområdet
5.4.1
Alternativ H: Ålgrytevägen-Björksätravägen
Allmänt
Alternativet utgår från en ny luftledningsstolpe eller alternativt en ny terminalplats vid Mälarhöjdsbadet, där
luftledningen övergår i markkabel. Alternativet passerar sedan via befintliga stigar upp genom Sätraskogens
naturreservat upp till Ålgrytevägen. Förläggningen av markkabel förläggs alternativt både på östra eller västra
sidan av Ålgrytevägen i grönstråket mellan väg och tunnelbana för att undvika bebyggelse och tekniskt svåra
passager. Alternativet korsar under tunnelbanan vid Björksätravägen och fortsätter längs Björksätravägen och
Eksätravägen fram till stamstation Bredäng. Alternativet innebär en markkabellängd på cirka 2400 m. Se bilaga
9A-9B.
Bebyggelse
Stråket passerar främst flerfamiljshus längs Ålgrytevägen men även villor i höjd med Kråksätrabacken. Längs
Björksätravägen passeras ett område där nya studentbostäder uppförs under 2014. Här ligger även en förskola
i en av lokalerna utmed tunnelbanan. Området med studentbostäder, samt villaområdet i höjd med Kråksätravägen kan tillfälligt beröras i form av inskränkt framkomlighet av tillfartsvägar i byggskedet vid förläggning
av markkabeln. Även i höjd med Eksätravägen kan framkomligheten inskränkas i byggskedet. Arbetsområdet
kommer att uppta en bredd på cirka 7-20 meter, vilket innebär att en del av ett körfält tas i anspråk.
21
Grönstruktur och områdesskydd
Stråket går genom Sätraskogens naturreservat. Marken längs den planerade sträckningen är idag bevuxen
främst av blandskog med tall och björk, samt hälltallskog. Stråket förläggs i så stor utsträckning som möjligt
längs gång- och cykelvägen ner mot Mälarhöjdsbadet för att undvika större ingrepp i området i form av avverkning av skog. En viss avverkning av träd behöver dock utföras. Dispens kommer att sökas för intrång i Sätraskogens naturreservat. Avverkning och arbeten i naturreservatet anpassas till lämplig årstid.
Övrig grönstruktur längs detta alternativ utgörs av gräs- och parkmarker. Enstaka träd och buskar längs Ålgrytevägen och Björksätravägen kan komma att behöva avverkas. Ingen återplantering kan dock ske precis
längs den nya markkabeln. Området längs Eksätravägen och vid stamstation Bredäng berörs av Segeltorp-Sätra
markavvattningsföretag. Markavvattningsföretaget bedöms inte vara aktivt idag. Eventuellt ansöks om tillstånd
för omprövning, men i ett första skede kommer samråd med styrelsen ske.
Tekniska överväganden
Alternativet innebär cirka 2400 m markkabel.
Identifierade problemområden i detta alternativ är:
• Den befintliga luftledningsstolpen nere vid Mälarhöjdsbadet kan inte användas som ändstolpe för luftledningen. En ny ändstolpe måste därför uppföras intill den befintliga stolpen vid badet. Det ändrade stolpläget
kan eventuellt medföra följdåtgärder på stolpe/stolpar på Fågelön.
• Tekniska lösningar för övergången mellan luftledning och markkabel vid Mälarhöjdsbadet är ej klarlagda
i dagsläget. Det kan bli en terminalplats integrerad i stolpen om det är tekniskt och underhållsmässigt
möjligt. Det kan också bli en konventionell terminalplats på marken under luftledningen intill den nya
stolpen. De tekniska lösningarna är under utredning.
• Troligvis bergsschakt under befintlig gång- och cykelväg som leder från badplatsen.
• Träd kan behöva tas ner vid gång- och cykelväg som leder från badplatsen.
• Kan bli nödvändigt att förlägga stråket under luftledningsgatan på vissa bitar. Detta är ej att föredra med
hänsyn till arbetsmiljö och elsäkerhet.
• Schaktfri förläggning under t-banevall krävs, kablar får ligga som närmast 3 m från staket vid t-banevall.
5.4.2
Alternativ I1: Mälarhöjdsbadet-St. Sällskapets väg-Bredängs allé
Allmänt
Alternativet utgår från en ny luftledningsstolpe eller alternativt en terminalplats vid Mälarhöjdsbadet, där
luftledningen övergår i markkabel. Alternativet passerar sedan upp via gångvägar genom Sätraskogens naturreservat. Från denna punkt fortsätter sträckningen längs befintliga stigar fram till Ålgrytevägen i samma sträcka
som alternativ H fram till Stora sällskapets väg. Från Stora Sällskapets väg går stråket utmed vägen i grönstråket på samma sida som tunnelbanan. Stråket går sedan under tunnelbanan längs gång- och cykelvägar
parallellt med Bredängs allé i parkmiljö fram till Eksätravägen och vidare till stamstation Bredäng. Alternativt är
cirka 2200 m långt. Se bilaga 10A-10B.
Bebyggelse
Stråket passerar flerfamiljshus utmed Ålgrytevägen och Stora Sällskapets väg. Bostadshus passeras även
vid gång- och cykelområdet parallellt med Bredängs allé. Här passeras även förskolor. I byggskedet kan dock
framkomligheten begränsas genom att körfält på dessa vägar delvis tas i anspråk. Alternativet passerar ett nytt
detaljplaneområde där nya bostäder ska uppföras,.
Grönstruktur och områdesskydd
Stråket går genom Sätraskogens naturreservat. Marken längs den planerade sträckningen är idag bevuxen
främst av blandskog med tall och björk, samt hälltallskog. Stråket förläggs i så stor utsträckning som möjligt
längs gång- och cykelvägen ner mot Mälarhöjdsbadet för att undvika större ingrepp i området i form av avverkn22
ing av skog. En viss avverkning av träd behöver dock utföras. Dispens kommer att sökas för intrång i Sätraskogens naturreservat. Avverkning och arbeten i naturreservatet anpassas till lämplig årstid.
Alternativ I1 berör i något större utsträckning mer grönstruktur än alternativ H genom att stråket i högre grad
går längs gång- och cykelvägar i parkmiljö istället för vägar. Avverkning av ett mindre antal träd och buskar
behöver göras. I övrigt kommer miljön kunna återställas till ursprungligt skick.
Tekniska överväganden
Alternativet innebär cirka 2100 m markkabel. Fördelar är att ingen schaktfri förläggning under tunnelbana
behövs (markkabeln passerar tunnelbanan under befintlig bro) och mindre trafikstörning eftersom stor del av
förläggningen sker i gång- och cykelväg. Identifierade problemområden i detta alternativ är:
• Den befintliga luftledningsstolpen nere vid Mälarhöjdsbadet kan inte användas som ändstolpe för luftledningen. En ny ändstolpe måste därför uppföras intill den befintliga stolpen vid badet. Det ändrade stolpläget
kan eventuellt medföra följdåtgärder på stolpe/stolpar på Fågelön.
• Tekniska lösningar för övergången mellan luftledning och markkabel vid Mälarhöjdsbadet är ej klarlagda
i dagsläget. Det kan bli en terminalplats integrerad i stolpen om det är tekniskt och underhållsmässigt
möjligt. Det kan också bli en konventionell terminalplats på marken under luftledningen intill den nya
stolpen. De tekniska lösningarna är under utredning.
• Bollplaner och förskolor inom arbetsområde vid gång- och cykelväg, parallellt med Bredängs allé.
5.4.3
Alternativ I2: Ålgrytevägen-St. Sällskapet väg-Bredängs allé
Allmänt
Alternativet är cirka 2100 m långt och går i samma sträckning som alternativ I1 förutom att passagen genom
Sätraskogens naturreservat undviks nästan helt då stråket utgår från en ny ändstolpe eller alternativt en terminalplats uppe på berget. Stråket passerar reservatsgränsen och hällmarker i en lov innan det går upp längs
Ålgrytevägen. Se bilaga 11A-11B.
Bebyggelse
Stråket passerar flerfamiljshus utmed Ålgrytevägen och Stora Sällskapets väg. Bostadshus passeras även
vid gång- och cykelområdet parallellt med Bredängs allé. Här passeras även förskolor. Inga av dessa hus ligger inom arbetsområdet. I byggskedet kan dock framkomligheten begränsas genom att körfält på dessa vägar
delvis tas i anspråk. Alternativet passerar ett nytt detaljplaneområde där nya bostäder planeras att uppföras vid
gång- och cykelvägen parallellt med Bredängs allé. Ytterligare bebyggelse är planerad, vilken kommer att påverkas av markkabelförläggningen.
Grönstruktur och områdesskydd
Stråket berör i princip samma sträcka som alternativ I1 och därmed blir påverkan på grönstrukturen snarlik
bortsett från betydligt mindre intrång i Sätraskogens naturreservat.
Tekniska överväganden
Alternativet innebär cirka 2200 m markkabel. Fördelar är att ingen schaktfri förläggning under tunnelbana
behövs (markkabeln passerar tunnelbanan under befintlig bro) och mindre trafikstörning eftersom stor del av
förläggningen sker i gång- och cykelväg.
Identifierade problemområden i detta alternativ är:
• Den befintliga vinkelstolpen uppe på berget (stolpe nr 2 från vattnet) kan inte användas som ändstolpe för
luftledningen. En ny ändstolpe måste därför uppföras strax söder om den befintliga stolpen i luftledningens
förlängning.
• Tekniska lösningar för övergången mellan luftledning och markkabel uppe på berget är ej klarlagda i
dagsläget. Det kan bli en terminalplats integrerad i stolpen om det är tekniskt och underhållsmässigt
möjligt. Det kan också bli en konventionell terminalplats på marken under luftledningen intill den nya
stolpen. De tekniska lösningarna måste utredas vidare.
23
• Träd behöver tas ner i Sätraskogen mellan den nya ändstolpen och Ålgrytevägen.
• Bollplaner och förskolor inom arbetsområde vid gång- och cykelväg parallellt med Bredängs allé.
Alternativ 12 är det tekniskt lättaste alternativet i jämförelse med altnativ H och I1.
5.5Nollalternativ
En MKB ska innehålla en redovisning av konsekvenserna av att den planerade verksamheten eller åtgärden inte
kommer till stånd, ett så kallat ”nollalternativ”. Syftet med redovisningen av ett ”nollalternativ” är att kunna
bedöma vilken påverkan den planerade verksamheten bidrar till vid en jämförelse med om verksamheten inte
kommer till stånd.
Nollalternativet i detta fall är att luftledningen bibehålls i dess nuvarande utbredning. Alternativet förutsätter
att koncessionen förlängs. Om luftledningen behålls skulle det dock innebära negativa konsekvenser för andra
elförstärkningsprojekt inom Stockholms Ström projektet. Kapacitetsutökningen av elnätet kan då inte genomföras som planerat.
6Miljömål
Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd
för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är miljömässigt hållbara på lång sikt. 15 av målen ska vara
uppfyllda till år 2020. Ett av målen, Begränsad klimatpåverkan, ska vara uppfyllt senast 2050. För respektive
miljökvalitetsmål har tidsatta delmål formulerats. Av de 16 målen anses 6 stycken vara relevanta för den aktuella verksamheten;
• God bebyggd miljö
• Säker strålmiljö
• Ett rikt växt- och djurliv
• Levande sjöar och vattendrag
• Hav i balans
• Giftfri miljö
Dessa mål är vägledande vid fysisk planering och projektering.
7 Miljökvalitetsnormer och hänsynsregler
7.1Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer, MKN, är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes med miljöbalken 1999. Avsikten
med dem är att förebygga eller åtgärda miljöproblem, uppnå miljökvalitetsmål och att genomföra EG-direktiv.
Enligt kapitel 5 i miljöbalken ska en miljökvalitetsnorm ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som
människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön eller naturen kan belastas
med utan fara för påtagliga olägenheter. Normvärden finns för timmar, dygn och år. En miljökvalitetsnorm anses
vara överträdd om minst ett av dessa normvärden överskrids.
Vid tillståndsgivning enligt miljöbalken ska säkerställas att tillståndet inte medverkar till att några
miljökvalitetsnormer överskrids.
Det finns idag miljökvalitetsnormer för:
• Olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2010:477)
• Olika parametrar i vattenförekomster (SFS 2004:660)
• Omgivningsbuller (SFS 2004:675)
• Havsförvaltning (HVMFS 2012:18)
24
De MKN som bedöms vara relevanta i detta fall är miljökvalitetsnormer för vattenförekomst, föroreningar i
utomhusluften, och miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller. MKN för föroreningar i utomhusluften ska säkerställas genom kontroll och åtgärder under anläggningstiden. Vad gäller MKN för omgivningsbuller finns angivet
att normen ska se till att ”omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa”. Verksamheten
ska uppfylla Naturvårdsverkets riktlinjer för buller.
Den aktuella vattenförekomsten för sjökabelsträckningen är: Mälaren- Stockholm vattenförekomst SE657596161702.
Den ekologiska statusen för Mälaren-Stockholm är klassad som god ekologisk status och den kemiska statusen
(exklusive kvicksilver) är klassad som uppnår ej god kemisk status.
Kvalitetskravet för kemisk ytvattenstatus avseende kvicksilver och kvicksilverföreningar är uppnår ej god
kemisk ytvattenstatus. Halterna av kvicksilver och kvicksilverföreningar i vattenförekomsten bör inte öka till den
22 december 2015, i förhållande till de halter som har legat till grund för vattenmyndighetens statusklassificering av kemisk ytvattenstatus inklusive kvicksilver och kvicksilverföreningar för år 2009.
Miljökvalitetsnormerna för Mälaren-Stockholm har satts till:
• God ekologisk status 2015
• God kemisk status 2015 (exklusive kvicksilver), Vattenförekomsten omfattas av ett undantag i form av
tidsfrist till 2021 från miljökvalitetsnormen god kemisk ytvattenstatus när det gäller Tributyltenföreningar.
Motivet är att det i dagsläget är tekniskt omöjligt att genomföra åtgärder som minskar koncentrationerna av
de förorenande ämnena i vattenförekomsten till 2015.
Vattenmyndigheten har bedömt att det finns risk för att miljökvalitetsnormen för ekologisk status och kemisk
status inte kommer att klaras år 2015.
7.2Hänsynsregler
Den som bedriver en verksamhet är skyldig att visa att de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken iakttas. Verksamhetsutövarens uppfyllande av hänsynsreglerna kommer att redovisas i ansökan.
25
8
Förutsedd miljöpåverkan
8.1 Delområde 1 – Markkabel Beckombergaområdet
Fig. 4: Översikt av alternativen i delområde 1.
I byggskedet kommer arbetsområdet för markkabelschaktet uppta en bredd på cirka 7-20 meter och anläggningstiden beräknas till ungefär 8-12 månader beroende på vilket alternativ som väljs. Vid känsliga och trånga
passager kan arbetsområdets bredd behöva minskas något. I byggskedet uppstår störningar i form av begränsad framkomlighet och buller. Alternativen följer i stor utsträckning gång- och cykelvägar och grönområden
längs vägkanten. I byggskedet kommer det innebära begränsningar i framkomligheten och ökat buller. Delar
av ett körfält av något av de frekvent trafikerade trafiklederna kommer troligtvis att tas i anspråk i byggskedet.
Merparten av arbetsområdet förläggs i grönytor eller gång- och cykelvägar vid sidan av vägen.
Markkabeln förläggs i etapper för att minimera störningarna för trafik och närboende. Det innebär att en del
av stråket grävs upp för kabelnedläggning och sedan återfylls med schaktmassor som återanvänds. Genom att
återanvända schaktmassor minimeras tung trafik till och från arbetsområdet. Däremot kommer transporter
med fyllnadsmassor och massor som inte kan återanvändas att pågå under delar av byggtiden.
Vid vissa passager behöver sprängning utföras och detta kommer att ske under tillåtna och specifika tider på
dygnet för att minimera störningar för närboende. Sprängning kommer också aviseras.
26
Dispens för intrång i naturreservaten kommer att sökas där lämpliga skyddsåtgärder kommer att beskrivas mer
ingående. De träd som avverkas lämnas förslagsvis kvar som död ved inne i naturreservatet, detta gäller de
fåtal ekar som behöver avverkas. Övriga träd längs reservatsgränsen kan också lämnas som högstubbar.
Grönstrukturen längs vägar och parker återställs till ursprungligt skick efter att schakten fyllts igen. Den långsiktiga påverkan på området bedöms därför som liten. Dock sker ingen återplantering av träd i markkabelns
direkta närhet.
I MKB skedet, när ett huvudalternativ har valts, påbörjas detaljprojektering av svåra passager såsom korsning
av tunnelbana eller trafikerade vägar. Flera andra undersökningar såsom arkeologiska utredningar och dispensansökningar för naturreservaten kommer också att ske i ett senare skede. Detta beskrivs i kommande MKB.
8.2 Delområde 1 – Sjökabel Beckombergaområdet
Förläggning av sjökabel medför att ett bottenhabitat med en totalbredd på cirka 10m tas i anspråk vid två
landfästen och längs en sträcka i fjärden . Detta medför en påverkan på bottenhabitatet, vilket kan leda till konsekvenser för miljön om detta habitat är känsligt eller speciellt värdefullt. Sjökabelförläggningen medför också
konsekvenser för båttrafiken på grund av ankringsförbud. Det största problemområdet för sjökabeln är dock
passagen under Nockebybron där existerande kablar, bropelare och andra objekt försvårar förläggningen.
Det projekterade landfästet för markkabelalternativ B (Kanaans väg) ligger i en båtupptagningsvik. Detta alternativ medför att vissa aktiviteter kan tänkas bli begränsade på längre sikt på grund av ett permanent ankringsförbud runt kabelförbanden. Landfästet vid Ängbybadet innebär potentiella konsekvenser för badplatsbesökare
som kan anse att närheten till en sjökabel vid badande kan upplevas som olustig.
Botteninventeringar utförda runt det projekterade landfästet vid markkabelalternativ B visar på en viss förekomst av äkta målarmussla (nära hotad). Enbart enstaka exemplar har observerats, men likaså förväntas ett
litet habitat för denna mussla försvinna om detta alternativ blir aktuellt. Ett potentiellt habitat för denna mussla
(och andra rödlistade sötvattenmusslor) har också noterats runt det potentiella landfästet vid Ängbybadet
(markkabelalternativ A1/C)
Förläggning av sjökabel kan medföra en försämrad vattenkvalitet på grund av resuspension av sediment. Detta
kan ske till följd av grävning av sjökabeldiken nära strandkanten, samt till en viss del även till följd av förläggning av kabelförband direkt på sjöbotten (bara aktuellt på vattendjup över 3 m). Preliminära resultaten från
sedimentprovtagningar indikerar förorenade bottensediment sydöst om Nockebybron. Dessa föroreningar
verkar vara koncentrerade till de centrala och norra delarna av fjärden där sedimentationsbottnar identifierats.
Ett sträckningsalternativ där kabelförbanden förläggs längs Lovön-och Kärsön skulle därför vara att föredra för
att minska risken för spridning av dessa sediment till vattnet. Spridning av sediment kan vidare begränsas med
skyddsåtgärder såsom som användandet av siltgardiner (skyddsdukar). Vissa förekomster av förorenade sediment har också observerats vid det projekterade landfästet för markkabelalternativ A2 vilket medför att specifika skyddsåtgärder troligen kommer att behövas om detta alternativ väljs.
27
8.3
Delområde 2 – Ekerö terminalplats samt luftledning
Fig. 5 Översikt av delområde 2.
Påverkan i delområde 2 blir begränsad till Kärsön och förläggningen av terminalplatsen. Området beräknas
uppta en yta på cirka 20x10 med stängsel. En tillfartsväg till terminalplatsen behöver också anläggas och det
behöver utredas vidare vart den ska ansluta. Vägen ska anpassas för servicefordon till och från terminalplatsen.
Sjökabelanslutningen placeras i anslutning till terminalplatsen vilket innebär att ingen extra väg kommer
anläggas för denna. Anläggningen av terminalplats och tillfartsväg innebär en permanent påverkan på området
genom avverkning av skog och sprängning i berg. I byggskedet kommer sprängning utföras på specifika tider
för att minimera bullerpåverkan. En viss ökning av tyngre trafik i byggskedet kommer också att ske. Tillfartsvägen kommer att utformas och förläggas på ett sådant sätt så att intrånget i naturreservatet minimeras.
Trots en permanent påverkan på skogen blir den totala miljöpåverkan liten då den begränsas till en liten yta.
Gröna samband i området påverkas inte negativt av anläggande av terminalplats.
Kärsön har en betydande andel äldre tallskog och äldre grova ekar. Många signalarter är kopplande till dessa
miljöer och dessa kan påverkas negativt. Försiktighetsåtgärder för skydd av värdearter i byggskedet ska vidtas.
28
8.4 Delområde 3 – Bredängsområdet
Fig. 6: Översikt av alternativen i delområde 3.
Anslutningen för markkabel kommer att ske i en av de två luftledningsstolparna som är placerade inom- och
i anslutning till Sätraskogens naturreservat. Den förväntade miljöpåverkan kommer att bli något större om
anslutning sker vid första stolpen eller alternativt med en terminalplats nere vid Mälarhöjdsbadet än om anslutning till markkabel sker uppe på berget vid andra luftledningsstolpen eller alternativt med en terminalplatslösning på samma plats. För att minimera påverkan på grönstrukturen inom naturreservatet kommer markkabeln
förläggas i befintliga gångbanor. Arbetsområdet kommer dock att uppta en bredd större än gångbanorna varpå
avverkning av skog och sprängning av berg är ofrånkomligt. Dessa arbeten förläggs under lämpliga årstider för
att minimera påverkan. De befintliga stolparna som luftledningen är monterad på idag måste vid markkabelförläggning byggas om. Det innebär att en ny stolpe kan komma att byggas i anslutning till den befintliga innan
den befintliga rivs. Under byggskedet blir framkomligheten i naturreservatet vid badplatsen mycket begränsad.
Tunga transporter för bortforsling av massor och tillförsel av byggmaterial förväntas öka under en begränsad
byggperiod inom delområdet. Om en terminalplatslösning blir aktuell antingen vid stolpe ett eller stolpe två
kommer en inhägnad yta på ca 10x 20 m tillkomma. Omgivningen runt terminalplatsen kan återskapas på ett
lämpligt sätt så tillgängligheten och grönstrukturen inte inskränks mer än nödvändigt.
Arbetsområdet kommer att vara cirka 7-20 m brett och anläggningstiden beräknas till ungefär 8-12 månader
beroende på vilket alternativ som väljs. Vid känsliga och trånga passager kan arbetsområdets bredd behöva
minskas något. I byggskedet uppstår störningar i form av begränsad framkomlighet och buller. Alternativen
utgår i stor utsträckning i grönområden längs vägkanten och längs gång- och cykelvägar. I byggskedet kommer
29
det innebära begränsningar i framkomligheten och ökat buller. Markkabeln förläggs i etapper för att minimera
störningarna för trafik och närboende. Det innebär att en del av stråket grävs upp för kabelnedläggning och sedan återfylls med schaktmassor som återanvänds. Genom att återanvända schaktmassor minimeras tung trafik
till och från arbetsområdet.
Vid vissa passager behöver sprängning vidtas och detta sker under tillåtna och specifika tider på dygnet för att
minimera störningar för närboende. Sprängning kommer också aviseras.
Dispens för intrång i naturreservaten kommer att sökas där lämpliga skyddsåtgärder kommer att beskrivas mer
ingående.
Grönstrukturen längs vägar och parker återställs till ursprungligt skick efter att schakten fyllts igen. Den långsiktiga påverkan på området bedöms därför som liten. Dock sker ingen återplantering av träd i markkabelns
direkta närhet.
I MKB skedet när ett stråk har valts påbörjas ytterligare detaljprojektering av svåra passager såsom korsning av
tunnelbana eller trafikerade vägar. Flera andra undersökningar såsom arkeologiska utredningar och dispensansökningar för naturreservaten tillkommer också i ett senare skede och beskrivs i kommande MKB.
9 Avförda alternativ
9.1 Avförda alternativ delområde 1 – Beckomberga
Ett antal alternativ som beskrivs nedan har bedömts som mindre framkomliga ur både ett tekniskt, bebyggelsemässigt och kostnadsmässigt perspektiv och har därmed avförts. Dessa alternativ beskrivs kortfattat
nedan. Se bilaga 12
9.1.1
Alternativ D: Råckstavägen-Cederströmsvägen-Grimsta NR-Kärsön
Alternativet är totalt cirka 7000 mlångt inklusive markkabel och sjökabel. Se bilaga 12.
Orsaker till att alternativet är avfärdat:
• Stora delar av sträckan berörs av berg i dagen och medför ett större ingrepp av sprängning vid förläggning.
• Ett större sammanhängande skogsområde måste avverkas.
• Osäkert djup till tunnelbanetak i höjd med Islandstorget.
• Stor störning på omgivande bebyggelse i byggskedet.
• Magnetfältsriktvärden kan överstigas för fåtalet hus.
9.1.2
Alternativ E: Råckstavägen-Bergslagsvägen-Drottningholmsvägen-Kärsön
Alternativet är totalt cirka 7700 m långt. Merparten av sträckan utgörs av markkabel. Se bilaga 12.
Orsaker till att alternativet är avfärdat:
• Komplicerad sträcka längs Bergslagsvägen med hänsyn till en stor mängd befintliga ledningar.
• Komplicerad passage av tunnelbanan i höjd med Åkeshov.
• Längs med Drottningholmsvägen ligger ett 30-tal bostadshus inom arbetsområdet.
• Ett flerfamiljshus som ligger vid Nockebybron ligger inom arbetsområdet och bedöms vara svårt att passera.
• Passerar två nya detaljplaneområden vilket försvårar passage.
• Är ett av de längsta alternativen vilket innebär en högre kostnad.
• Alternativet går genom Judarskogens naturreservat.
30
9.1.3
Alternativ F: Spångavägen-Drottningholmsvägen-Kärsön
Alternativet är cirka 7400 mlångt och merparten av sträckan utgörs av markkabel. Se bilaga 12.
Orsaker till att alternativet är avfärdat:
• Längs med båda sidor av Spångavägen ligger cirka 20 bostadshus inom arbetsområdet.
• Komplicerad passage av tunnelbanan i höjd med Åkeshov.
• Längs med Drottningholmsvägen ligger ett 30-tal bostadshus inom arbetsområdet.
• Ett flerfamiljshus som ligger vid Nockebybron ligger inom arbetsområdet och bedöms vara svårt att passera.
• Långt alternativ vilket innebär en högre kostnad.
• Alternativet går genom Kyrksjölötens naturreservat.
• Passerar två nya detaljplaneområden, vilket försvårar passage.
9.1.4
Alternativ G: Befintlig luftledning
Längden på den befintliga luftledningen från stamstation Beckomberga till Kärsön är cirka 6400 m långt. Att
gräva ner markkabel i samma sträckning som luftledningen har inte bedömts vara möjligt. Se bilaga 12 samt
13.
Orsaker till att alternativet är avfärdat:
• I höjd med Ängby IP finns berg i dagen vilket medför nödvändig sprängning.
• Vid Kyrksjön passerar luftledningen genom Kyrksjölötens naturreservat och Natura 2000 område. Vid passage här blir avverkning av skog och buskage omfattande.
• Efter passage av Drottningholmsvägen passerar luftledningen genom ett skogsområde där det finns exploateringsplaner. Mer avverkning skulle krävas för att kunna gå denna sträcka.
• Där luftledning går från hög höjd vid Nockeby över till Kärsön skulle kablar behöva läggas utför ett brant
berg vilket inte bedöms vara möjligt.
• Bostäder överskrider magnetfältsriktlinjer.
9.2 Avförda alternativ delområde 2
9.2.1
Sjökabel fram till Bredäng
Ett alternativ som har beaktats men avförts är en längre sträckning av sjökabel fram till delområde 3. Förläggning av sjökabel i jämförelse med markkabel är kostsamt och därmed är en längre sjökabelsträcka i första hand
inte ekonomiskt försvarbart.
9.2.2
Markkabelförläggning hela vägen över Ekerö
Ett annat alternativ som beaktats är att byta ut luftledningen även över Ekerö. Markkabelsträckningen skulle
då bli cirka 1900 mlång och passera både över Kärsön och över Fågelön som båda omfattas av Lovö naturreservat.
Vid markkabelförläggning behöver dispens sökas för intrång i Lovö naturreservat. Tekniska aspekter såsom
sprängning i berg och bortforsling av stora mängder sprängmassor är andra aspekter som beaktats i bedömningen av alternativet. Eftersom både Kärsön och Fågelön är sparsamt bebyggda påverkas grönstrukturen i större
omfattning genom avverkning och sprängning.
31
9.3 Avförda alternativ delområde 3
9.3.1
Alternativ J: Ålgrytevägen norra-GC-väg-Skärholmsvägen
Alternativet har avfärdats för att det är det längsta av de alternativ på Bredängsidan då alternativet först viker
av norrut för att sedan gå delvis i samma sträckning som alternativ I1 och I2. Här ska även nya bostadshus
uppföras och stråket är i konflikt med ett nytt detaljplaneområde. Vid denna del av Ålgrytevägen är det berg
på båda sidor vilket gör att markkabeln skulle behöva förläggas i vägbanan på en trafikerad väg. Detta skulle
påverka framkomligheten betydligt och alternativet bedöms därför som det minst fördelaktiga i delområde 3.
Orsaker till att alternativet är avfärdat:
• Längs med delar av sträckan på Ålgrytevägen är det berg på båda sidor av vägen och stråket måste då förläggas i vägbanan som är starkt trafikerad. Ett flertal hus ligger inom arbetsområdet.
• Stråket är det längsta.
10 Önskemål om synpunkter
I och med detta samråd och som en del i den fortsatta samrådsprocessen önskas synpunkter på den planerade
verksamheten. De inkomna synpunkterna kommer att tas omhand i det fortsatta arbetet med att upprätta såväl
en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som en ansökan om tillstånd för verksamheten.
Synpunkter tas emot skriftligen senast den 12 mars 2015 på följande adress:
WSP Environmental
Maria Dahleman
Arenavägen 7
121 88 Stockholm
Eller per e-post till: [email protected]
32