1. No category

MORA KOMMUN
Noret norra, Mora
Översiktlig geoteknisk
undersökning
Teknisk PM Geoteknik
o:\fln1\sgt\2014\1320011644 noret norra, mora\3_teknik\g\pm\pm_geoteknik_noret_norra.docx
Datum
2015-01-16
Uppdragsnummer 1320011644
Pär Vestling
Handläggare
Ramböll Sverige AB
Björn Dehlbom
Teknikansvarig Geoteknik
Teknisk PM Geoteknik
Noret norra, Mora
Falun 2015-01-16
1320011644
o:\fln1\sgt\2014\1320011644 noret norra, mora\3_teknik\g\pm\pm_geoteknik_noret_norra.docx
Innehållsförteckning
1.
UPPDRAG / SYFTE
1
2.
UNDERLAG FÖR UTREDNING
1
3.
UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR
1
4.
4.1
4.2
PLANERADE BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR
GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN
STABILITET, EROSION OCH DAGVATTEN
2
2
3
5.
5.1
5.1.1
5.1.2
5.1.3
5.2
GEOTEKNISKA ÅTGÄRDER OCH GRUNDLÄGGNING
BYGGNADER
Grundläggningsåtgärder
Grundvattennivå
Dimensionerande materialvärden
ÖVRIGA MARKANLÄGGNINGAR
4
4
4
4
4
5
6.
RADONMÄTNINGAR
5
7.
REKOMMENDATIONER INFÖR FORTSATT PLANERING /
PROJEKTERING
6
Ramböll Sverige AB
Teknisk PM Geoteknik
Noret norra, Mora
Falun 2015-01-16
1320011644
MORA KOMMUN
Noret norra, Mora
Översiktlig geoteknisk undersökning
Teknisk PM Geoteknik
1.
UPPDRAG / SYFTE
På uppdrag av Mora kommun har Ramböll Sverige AB utfört en översiktlig
geoteknisk undersökning på del av utbyggnadsområde för framtida bostäder
i Noret norra i Mora.
Syftet med den geotekniska undersökningen är att klarlägga markförhållandena och beskriva de geotekniska förutsättningarna för planerat objekt.
2.
UNDERLAG FÖR UTREDNING
Som underlag för denna undersökning har följande handlingar använts:
· Grundkarta över område
· Plankarta över område
Handlingar från tidigare utförda undersökningar utförda av Tyréns 2005 i
område norr om planområdet för detta uppdrag:
o:\fln1\sgt\2014\1320011644 noret norra, mora\3_teknik\g\pm\pm_geoteknik_noret_norra.docx
· ”Tekniskt PM Geoteknik, Mora, Noret Norra”, Tyréns AB, daterad
2005-06-17.
· ”Radonundersökning Mora, Geoteknisk undersökning för bestämning
av radonhalter för bebyggelse inom områdena: Förlängning av Gustafs väg och Noret norra.”, Tyréns AB, daterad 2005-09-23.
3.
UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR
Geotekniska fältundersökningar har utförts under december 2014 omfattande trycksondering, slagsondering, störd provtagning samt installation av
grundvattenrör.
Undersökningsresultaten redovisas
(MUR) daterad 2015-01-16.
i
markteknisk
undersökningsrapport
Radonundersökningar har utförts med Marcus 10, se kapitel 5.
Plansystem: SWEREF 99 15 00
Höjdsystem: RH 2000.
Ramböll Sverige AB
1 av 6
Teknisk PM Geoteknik
Noret norra, Mora
Falun 2015-01-16
1320011644
4.
PLANERADE BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR
Området för undersökningen är beläget i Noret norra och planeras att bebyggas med bostäder, vägar och ledningar. Området begränsas av E45 (Lasarettsvägen) i öst och villaområdet Pintorp i väst och sträcker sig från Mora
Lasarett i söder och ca: 700 m norrut.
Terrängen är varierad och markytan sluttar mot väst ner mot Orsasjön.
o:\fln1\sgt\2014\1320011644 noret norra, mora\3_teknik\g\pm\pm_geoteknik_noret_norra.docx
Vegetationen består dels av äldre barrskog i anslutning mot Mora Lasarett
och yngre blandskog i norra delen huvudsakligen lövskog med inslag av
barrträd.
Figur 1
4.1
Planområde Noret norra, Mora
GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN
Området består av trädbevuxen naturmark med grundvatten i eller nära
markytan. Markytan sluttar mot Orsasjön i väst.
Planområdet har en höjdskillnad på ca 15 meter med nivåer varierande mellan ca +197 i öst och +181 i väst. Medelmarklutningen uppgår till ca 4% där
marken närmast villaområdet Pintorp har brantare lutning.
2 av 6
Ramböll Sverige AB
Teknisk PM Geoteknik
Noret norra, Mora
Falun 2015-01-16
1320011644
I utförda borrpunkter varierar marknivåerna mellan +185,4 och +195,4.
Baserat på utförda undersökningar består undergrunden inom området, under vegetation eller mulljord, av morän (något grusig siltig sandmorän, siltig
sandmorän och sandig siltmorän).
Vid slagsondering i två punkter har sondering avslutats på ca 3,5 m djup
utan att stopp erhållits. Trycksonderingar har avslutats på djup varierande
mellan ca 1 – 3,2 m djup. Sandmoränen har en medelhög till hög relativ
fasthet.
Inga jord-bergsonderingar har utförts för fastställande av bergnivåer.
Förekommande naturligt avlagrade jordar varierar mellan Tjälfarlighetsklass
2 och 4 d.v.s. mellan ”Något tjällyftande jordarter” till ”Mycket tjällyftande
jordarter”, enligt AMA Anläggning 13. Större delen av påträffade jordarter
består dock av tjälfarlighetsklass 2.
I installerade grundvattenrör uppmättes grundvatten på nivåer +190,5
(GW_1), +195,2 (GW_2), +192,9 (GW_4), +186,2 (GW_9) och +193,5
(GW_10) vilket motsvarar ca 0,1-0,3 m djup under markytan.
I samband med undersökningstillfället observerades vatten i skruvborrhål (1,
2, 4, 9 och 10) på nivåer varierande mellan +186,3 och +194,9 vilket motsvarar ca 0,2 – 0,5 m djup under markytan.
Grundvattennivån kan antas variera beroende av årstid och aktuella nederbördsmängder, och kan förutsättas ligga i eller nära markytan.
4.2
STABILITET, EROSION OCH VATTENPROBLEMATIK
Någon generell skredrisk för slänterna finns ej inom området, då undergrunden i huvudsak består av morän och berg.
o:\fln1\sgt\2014\1320011644 noret norra, mora\3_teknik\g\pm\pm_geoteknik_noret_norra.docx
Vid nederbördsrika perioder rinner vatten ned i slänterna vilket kan ge upphov till erosion. Risken för erosionsskador ökar med ökad mängd nederbörd
och minskar om det finns rikligt med markvegetation och träd i slänten. Efter
avverkning och borttagning av vegetation kan kompletterande biologiskt
erosionsskydd erfordras.
Med hänsyn till marklutningarna inom planerat område rekommenderas att
utredning utförs avseende hantering av grundvatten och ytvatten. Avvattningsåtgärder bör utredas så att vatten ej transporteras ned i slänterna på
ett okontrollerat sätt samt att grundvattenströmningen i slänten skärs av.
Detta kan hanteras genom exempelvis att avskärande öppna eller täckta
(igenfyllning med grov bergkross) diken utförs för att ta hand om ytvatten
och grundvatten från slänter samt att skära av grundvattenflöde. Dikena
ansluts till dagvattensystemet. I planerade vägar rekommenderas att dräneringsledningar utföras för att ta hand om ytvatten och grundvatten.
3 av 6
Ramböll Sverige AB
Teknisk PM Geoteknik
Noret norra, Mora
Falun 2015-01-16
1320011644
5.
GEOTEKNISKA ÅTGÄRDER OCH GRUNDLÄGGNING
5.1
BYGGNADER
5.1.1
Grundläggningsåtgärder
Vegetation och mulljord schaktas bort inom område för byggnader.
Grundläggning kan ske genom frostskyddad plattgrundläggning på morän.
Dränerande och kapillärbrytande lager på fiberduk under byggnad med terrassytan avbördande mot dränledningar bör utföras samt dräneringslager
och dräneringsledningar runt byggnaderna. Dräneringsledningar bör kringfyllas med ett omvänt filter eller dräneringsgrus omsvept med fiberduk för att
förhindra igensättning med finjord från omgivande jord.
Om grundläggning utförs på ny fyllning bör denna utgöras av bergkrossmaterial, gruskrossmaterial eller grus (materialtyp 2 enligt AMA Anläggning
13, tabell CE/1) som packas i lager i enlighet med AMA Anläggning 13.
Dimensionering av plattgrundläggning kan utföras genom tillämpning av Boverkets regler för tillämpning av Eurokod, IEG:s regler för tillämpning av
Eurokod, TK Geo 13 samt Plattgrundläggningshandboken.
5.1.2
Grundvattennivå
Ogynnsammaste inverkan av grundvattennivå för aktuellt dimensioneringsfall tillämpas.
5.1.3
Dimensionerande materialvärden
Generellt kan TK Geo 13, IEG Rapport 7:2008, BFS 2011:10 Geokonstruktioner samt handboken Plattgrundläggning tillämpas vid dimensionering av
grundplattor. Dimensionering utförs i geoteknisk kategori 2. Följande värden
gäller för jords hållfasthets- och deformationsegenskaper vid bärighets- och
sättningsberäkning.
JORDPARAMETRAR
o:\fln1\sgt\2014\1320011644 noret norra, mora\3_teknik\g\pm\pm_geoteknik_noret_norra.docx
Jordlager
Egenskap
Ny fyllning (bergTunghet
krossmaterial eller
gruskrossmaterial
materialtyp 2 enEffektiv tunghet
ligt AnläggningsAMA 13, tabell CE/1)
Inre friktionsvinkel
Sättningsmodul Ek
Karakteristiskt
värde
Brottgränstillstånd
γk = 20 kN/m3
γm = 1,0
γ´k = 11 kN/m3
f´k = 40 ˚
γm = 1,2
40 MPa
4 av 6
Ramböll Sverige AB
Teknisk PM Geoteknik
Noret norra, Mora
Falun 2015-01-16
1320011644
Morän
Tunghet
γk = 20 kN/m3
Effektiv tunghet
γ´k = 11 kN/m3
Inre friktionsvinkel
f´k = 35 ˚
γm = 1,2
Sättningsmodul Ek
20 MPa
-
γm = 1,0
Vid sättningsberäkning tillämpas γRD = 1,3 enligt IEG Rapport 7:2008 (tilllämpningsdokument EN 1997-1 kapitel 6 Plattgrundläggning).
5.2
ÖVRIGA MARKANLÄGGNINGAR
Hårdgjorda ytor erhåller terrassytor i huvudsak på morän. Dräneringsledningar bör utföras så att grundvattennivån erhålls under terrassytans nivå.
Schakt för ledningar kommer att utföras i morän och under grundvattenytan.
Schakt för ledningar utförs enligt ”Schakta säkert – en handbok om säkerhet
vid schaktning” utgiven av Arbetsmiljöverket och Statens Geotekniska institut.
6.
RADONMÄTNINGAR
Radonmätning har utförts i 5 punkter i området med mätinstrument Marcus
10. Inga mätvärden har erhållits på grund av högt grundvatten.
Läge mätpunkter, se ritning GEO1.
o:\fln1\sgt\2014\1320011644 noret norra, mora\3_teknik\g\pm\pm_geoteknik_noret_norra.docx
Tidigare geotekniska undersökningar med radonmätningar har utförts av
Tyréns 2005 i område norr om planområdet för denna rapport. Resulterande
radonmätningar medför att marken i området klassas som högradonmark
och normalradonmark.
·
”Radonundersökning Mora, Geoteknisk undersökning för bestämning av
radonhalter för bebyggelse inom områdena: Förlängning av Gustafs väg
och Noret norra.”, Tyréns AB, daterad 2005-09-23.
Riktvärden vid klassning av mark
(Starkt generaliserade. För utförligare indelning se rapport BFR R85:1988,
reviderad upplaga 1990)
Radonhalt i jordluft,
<10 kBq/m3
–
10-50 kBq/m3
–
>50 kBq/m3
–
Ramböll Sverige AB
haltgränser vid klassificering av mark:
Lågradonmark
Normalradonmark
Högradonmark
5 av 6
Teknisk PM Geoteknik
Noret norra, Mora
Falun 2015-01-16
1320011644
Rekommenderat radonskydd för nybyggnad
(Statens Planverk rapport 59:1982, se även Byggforskningsrådets rapport
G14:1990)
Lågradonmark
– Inga
Normalradonmark – Radonskydddande
Högradonmark
– Radonsäkert
7.
REKOMMENDATIONER INFÖR FORTSATT PLANERING /
PROJEKTERING
o:\fln1\sgt\2014\1320011644 noret norra, mora\3_teknik\g\pm\pm_geoteknik_noret_norra.docx
Höjdsättning av gator är viktigt för att ge förutsättningar för blivande fastighetsägare att planera för infarter och höjdsätta byggnader samt som underlag för hantering av dagvatten. Geotekniska undersökningar kan erfordras som underlag för projektering av byggnader, vägar och ledningar.
Detta bör utföras då det finns ett första förslag avseende nivåer, behov av
schakter, schaktdjup, fyllningstjocklekar etc. I huvudsak rekommenderas
provgropsgrävning. Kompletterande radonmätningar kan erfordras, men
måste utföras under torrperiod då grundvattenytan är låg.
6 av 6
Ramböll Sverige AB
Teknisk PM Geoteknik
Noret norra, Mora
Falun 2015-01-16
1320011644
MORA KOMMUN
Noret norra, Mora
Översiktlig geoteknisk
undersökning
Markteknisk undersökningsrapport
Geoteknik (MUR)
o:\fln1\sgt\2014\1320011644 noret norra, mora\3_teknik\g\mur\mur.doc
Datum
2015-01-16
Uppdragsnummer 1320011644
Pär Vestling
Handläggare
Björn Dehlbom
Teknikansvarig Geoteknik
1 av 5
Ramböll Sverige AB
Markteknisk undersökningsrapport (MUR)
Noret norra, Mora
Falun 2015-01-16
1320011644
Innehållsförteckning
1.
Objekt
3
2.
Syfte
3
3.
Underlag
3
4.
Styrande dokument
4
5.
Geoteknisk kategori
4
6.
Arkivmaterial
4
7.
Befintliga förhållanden
5
8.
Utsättning/inmätning
5
9.
Geotekniska fältundersökningar
5
10.
Radonmätningar
5
11.
Geotekniska Laboratorieundersökningar
5
Bilagor
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Sammanställning av utförda störda provtagningar
Grundvattenrör
Utdrag ur SGF/BGS beteckningssystem, version 2001:2
o:\fln1\sgt\2014\1320011644 noret norra, mora\3_teknik\g\mur\mur.doc
Ritningar
GEO1 (A1)
Planritning
Skala 1:1000
GEO2 (A1)
Sektion A-A – B-B
Skala H 1:100, L 1:500
GEO3 (A1)
Sektion C-C – D-D
Skala H 1:100, L 1:500
2 av 5
Ramböll Sverige AB
Markteknisk undersökningsrapport (MUR)
Noret norra, Mora
Falun 2015-01-16
1320011644
MORA KOMMUN
Noret norra, Mora
Markteknisk undersökningsrapport Geoteknik
(MUR)
1.
Objekt
På uppdrag av Mora kommun har Ramböll Sverige AB utfört en översiktlig
geoteknisk undersökning på del av utbyggnadsområde för framtida bostäder
i Noret norra i Mora. Syftet med den geotekniska undersökningen är att
klarlägga markförhållanden och beskriva de geotekniska förutsättningarna
för planerat objekt.
Denna rapport utgör dokumentation av utförda geotekniska
fältundersökningar.
2.
Syfte
o:\fln1\sgt\2014\1320011644 noret norra, mora\3_teknik\g\mur\mur.doc
Undersökningarna syftar till att utgöra underlag för:
3.
·
Beskrivning av geotekniska och geohydrologiska förhållanden.
·
Bedömning av grundläggningsmetod.
·
Fortsatt projektering av geokonstruktioner samt byggande.
Underlag
Som underlag för geotekniska ritningar har inmätningar och övriga ritningar
framtagna i projektet använts.
3 av 5
Ramböll Sverige AB
Markteknisk undersökningsrapport (MUR)
Noret norra, Mora
Falun 2015-01-16
1320011644
4.
Styrande dokument
Denna rapport ansluter till SS-EN 1997-1 med tillhörande nationell bilaga.
Tabell 1 Planering och redovisning
Undersökningsmetod
Standard eller annat styrande dokument
Fältplanering
SS-EN 1997-2
Fältutförande
Geoteknisk fälthandbok SGF Rapport 1:2013
samt SS-EN-ISO 22475-1
Beteckningssystem
SGF/BGS beteckningssystem 2001:2
Tabell 2 Fältundersökningar
Undersökningsmetod
Standard eller annat styrande dokument
Trycksondering
Geoteknisk fälthandbok SGF Rapport 1:2013
Slagsondering
Geoteknisk fälthandbok SGF Rapport 1:2013
Skruvprovtagning
Geoteknisk fälthandbok SGF Rapport 1:2013
Tabell 3 Laboratorieundersökningar
Undersökningsmetod
Standard eller annat styrande dokument
Klassificering
SS-EN ISO 14688-1
SIS-CEN ISO/TS 17892-6
Vattenkvot
SIS-CEN ISO/TS 17892-1
Tabell 4 Hydrogeologiska undersökningar
o:\fln1\sgt\2014\1320011644 noret norra, mora\3_teknik\g\mur\mur.doc
5.
Undersökningsmetod
Standard eller annat styrande dokument
Grundvattenmätning
Geoteknisk fälthandbok SGF Rapport 1:2013
Geoteknisk kategori
Undersökningarna är utförda i enlighet med förutsättningarna för tillämpning
av Geoteknisk kategori 2 (GK2) enligt TK Geo 11, Trafikverkets publikation
2011:047, kap 1.2.
6.
Arkivmaterial
Utförda geotekniska undersökningar utförda norr om planområdet för detta
uppdrag:
4 av 5
Ramböll Sverige AB
Markteknisk undersökningsrapport (MUR)
Noret norra, Mora
Falun 2015-01-16
1320011644
· ”Tekniskt PM Geoteknik, Mora, Noret Norra”, Tyréns AB, daterad
2005-06-17.
· ”Radonundersökning Mora, Geoteknisk undersökning för bestämning
av radonhalter för bebyggelse inom områdena: Förlängning av
Gustafs väg och Noret norra.”, Tyréns AB, daterad 2005-09-23
7.
Befintliga förhållanden
Se Teknisk PM Geoteknik, daterad 2015-01-16.
8.
Utsättning/inmätning
Utförda undersökningspunkter och sektioner har mätts in och avvägts av
Stefan Nilsson på Falu Mätteknik AB under december 2014.
Plansystem: SWEREF 99 15 00
Höjdsystem: RH 2000
9.
Geotekniska fältundersökningar
Geotekniska fältundersökningar har utförts av Ramböll Sverige AB,
fältgeotekniker Lars-Erik Slars, under december 2014.
Följande undersökningar har utförts:
· Trycksondering i 10 punkter.
· Slagsondering i 2 punkter.
· Skruvprovtagning i 5 punkter.
· Grundvattenrör i 5 punkter.
10.
Radonmätningar
Radonmätning har utförts av Ramböll Sverige AB under december 2014.
De utförda radonmätningarna utgörs av 5 punkter i området och har utförts
med mätinstrument Marcus 10. Läge mätpunkter, se ritning GEO1.
Inga mätvärden har erhållits på grund av högt grundvatten.
o:\fln1\sgt\2014\1320011644 noret norra, mora\3_teknik\g\mur\mur.doc
11.
Geotekniska Laboratorieundersökningar
Jordprover har analyserats vid Ramböll Sverige AB:s laboratorium i
Göteborg.
Laboratorieundersökningarna har omfattat rutinundersökning av störda
prover (okulär jordklassificering, materialklassificering och vattenkvot).
5 av 5
Ramböll Sverige AB
Markteknisk undersökningsrapport (MUR)
Noret norra, Mora
Falun 2015-01-16
1320011644
Ramböll Sverige AB, Division Syd
Vädursgatan 6, BOX 5343, 402 27 GÖTEBORG
Telefon 010 - 615 60 00
[email protected]
PROVTAGNING
Datum: 2014-12-15
LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR
Provtagningsredskap
Skr
Godkänd den 2014-12-22
Helena Seger
Sektion/borrhål
Djup/nivå
1
0,0-0,2
1,0
-2,5
2
0,0-0,1
-1,5
-2,2
4
0,0-0,2
-1,0
-2,2
9
0,0-0,15
-1,0
-1,9
10
0,0-0,25
-1,0
-2,0
Sammanställning av
LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR
Uppdrag
Noret norra, Mora
Datum: 2014-12-20 Henrik K
Uppdragsnummer
1320011644
Benämning
Vattenkvot
w
%
Konflytgräns
wL
%
Tjälfarl
klass
Mtrltyp enl.
tab. 5.1-1.
TK Geo 11
Uppmätt vy i bh 0,3 mumy (20141215)
MULLJORD
Gråbrun något grusig siltig SANDMORÄN
Gråbrun något grusig siltig SANDMORÄN
17
12
2
2
3B
3B
Uppmätt vy i bh 0,48 mumy (20141215)
MULLJORD
Gråbrun rostfl sandig SILTMORÄN
Gråbrun siltig SANDMORÄN
14
12
4
2
5A
3B
Uppmätt vy i bh 0,3 mumy (20141215)
MULLJORD
Gråbrun rostfl siltig SANDMORÄN
Gråbrun något grusig siltig SANDMORÄN
15
13
2
2
3B
3B
Uppmätt vy i bh 0,24 mumy (20141217)
MULLJORD
Gråbrun siltig SANDMORÄN
Gråbrun något siltig SANDMORÄN
16
12
2
2
3B
3B
Uppmätt vy i bh 0,3 mumy (20141215)
MULLJORD
Gråbrun rostfl något grusig siltig SANDMORÄN
Gråbrun rostfl något grusig siltig SANDMORÄN
15
14
2
2
3B
3B
Anm
Enl fältprotokoll
Enl fältprotokoll
Enl fältprotokoll
Blöt
Enl fältprotokoll
Blöt
Enl fältprotokoll
Svenska Geotekniska Föreningen (SGF)
Byggnadsgeologiska Sällskapet (BGS)
Beteckningssystem
för geotekniska utredningar
SGF/BGS Beteckningssystem
Version 2001:2
1
Innehållsförteckning
Inledning
4
Giltighet
Struktur
Tillgänglighet
4
4
5
Redovisning i plan
6
Allmänt
Sondering
Tillägg för djup- och bergbestämning
Provtagning
In situförsök
Deformations- och spänningsmätningar
Hydrogelogiska undersökningar
Miljötekniska markundersökningar
Geofysiska undersökningar
6
7
7
8
9
10
11
12
13
Redovisning i sektion
14
Sondering
Allmänt
Sticksondering
Viktsondering
Trycksondering
CPT-sondering
Slagsondering med registrering
Slagsondering utan registrering
Hejarsondering
Jord-bergsondering
Provtagning
Allmänt
Provtagning av jord
Provtagning i provgrop
Provtagning i berg
In situ-försök
Allmänt
Vingförsök
Dilatometerförsök
Pressometerförsök
Hydrogeologiska undersökningar
Miljötekniska markundersökningar
Allmänt
Geofysiska undersökningar
14
14
17
18
19
20
22
22
23
24
27
27
28
29
30
31
31
32
33
35
36
38
38
39
SGF/BGS Beteckningssystem
Version 2001:2
2
Redovisning av tolkad geoinformation
40
Allmänt
Jordarter – redovisning i plan
Bergarter – redovisning i plan
Bergartsstrukturer
Lineament
Vittringsgrad
Geohydrologi
Miljötekniska beteckningar
40
41
42
44
45
46
47
48
Redovisning av grundläggningssätt samt jord- och bergförstärkningsåtgärder 49
Allmänt
Grundläggning
Pålgrundläggning
Ytgrundläggning
Ytgrundläggning (forts)
Jordförstärkningar, fyllningar – redovisning i plan
Stödkonstruktioner – redovisning i plan
Bergförstärkningar
Planredovisning av tillåtna vibrationsnivåer
49
50
50
51
52
53
54
55
56
Bilaga 1 Förkortningar
57
Sondering
Provning in situ
Provtagare
Analysmetoder
Speciella metoder
Mineral och sprickfyllnad
Gångbergarter
Berg och jord
Berg- och jordparametrar
Sammanfattande förkortningar
Övriga förkortningar
57
57
57
58
58
58
58
59
60
60
61
SGF/BGS Beteckningssystem
Version 2001:2
3
Inledning
Detta beteckningssystem är framtaget i samarbete mellan Svenska Geotekniska
Föreningen (SGF) och Byggnadsgeologiska Sällskapet (BGS). Beteckningssystemet ger
riktlinjer för geoteknisk, geologisk och miljöteknisk redovisning i plan och i sektion.
Systemet omfattar redovisning av undersökningar, tolkade grundförhållanden,
grundkonstruktioner samt olika former av förstärkningsåtgärder.
Beteckningssystemet vänder sig till
• de som utför geotekniska utredningar (fältpersonal, handläggare, laboratoriepersonal,
rit- och CAD-personal)
• beställare av geotekniska utredningar och mark- och grundläggningsarbeten
• entreprenörer för mark- och grundläggningsarbeten
• övriga som kommer i kontakt med någon form av geoteknisk redovisning
Giltighet
Detta beteckningssystem, Version 2001:2, gäller från 2001-01-01 och därmed upphör
samtliga tidigare av SGF utgivna beteckningsblad att gälla.
För att beteckningarna i detta system skall gälla måste hänvisning till SGF/BGS
beteckningssystem med aktuell version åberopas i aktuella dokument.
Struktur
Beteckningssystemet har jämfört med tidigare beteckningsblad utökats med nya
geotekniska, ingenjörsgeologiska och miljötekniska undersökningsmetoder. Dessutom
ingår redovisning av grundkonstruktioner och förstärkningsåtgärder.
Beteckningssystemet är indelat med avsikt att följa normal arbetsgång från projektering
till produktion, dvs redovisning av:
• Undersökningar
• Tolkning av grundförhållanden från undersökningsresultat
• Grundläggningsmetod och förstärkningsåtgärder
• Grundläggning och förstärkning
SGF/BGS Beteckningssystem
Version 2001:2
4
Förutom de olika symbolerna, redovisning av sonderingar och andra undersökningar,
raster för grundläggningsmetoder och förstärkningsåtgärder etc, redovisar beteckningssystemet tillhörande beskrivningskoder och attribut enligt SGF:s ”Dataformat
för överföring av data från geotekniska undersökningar” (Rekommenderad
standard 1994-10-12).
SGF:s överföringsformat tillämpas normalt för fältminnesregistrering. Det ger även
möjligheter till neutral överföring av geoteknisk information mellan olika
programsystem.
Det är möjligt att utnyttja SGF/BGS beteckningssystem för att "plocka" önskade
textavsnitt och symboler, som är relevanta för aktuell redovisning.
Tillgänglighet
Beteckningssystemet är tillgängligt via SGF:s hemsida på Internet med adressen
www.sgf.net. Användare kan hämta hela eller delar av beteckningssystemet för egen
användning. En vägledning för användning kan hämtas på startsidan för
beteckningssystemet.
En pappersversion kan beställas från SGF sekretariat, 581 93 Linköping.
SVENSKA GEOTEKNISKA FÖRENINGEN
BYGGNADSGEOLOGISKA
SÄLLSKAPET
SGF/BGS Beteckningssystem
Version 2001:2
5
Redovisning i plan
Redovisning i plan
Allmänt
Undersökningspunktens läge anges med en cirkel med en diameter av 3 mm med
centrum i undersökningspunkten. Cirkeln kan sedan byggas på med attribut, t ex streck,
cirklar och skrafferingar. Attributen anger vilken typ av sondering, provtagning och
mätning som utförts.
Exempelvis betyder en ofylld 3 mm cirkel att en ”enkel sondering” utförts, t ex en
sticksondering utan angivande av sonderingsmotstånd. Om den undre cirkelhalvan är
fylld innebär detta att statisk sondering utförts, t ex viktsondering. Ifylld övre cirkelhalva innebär att dynamisk sondering utförts, t ex hejarsondering eller slagsondering.
Ett lodrätt streck under cirkeln och streckets avslutning - eller avsaknaden av lodrätt
streck - anger hur sonderingen avslutats, t ex om sondering utförts till för metoden
normenligt stopp eller om sondering utförts i berg.
En yttre omgivande 5 mm cirkel lagd över en 3 mm cirkel anger att provtagning av jord
utförts. Fylld övre respektive undre cirkelhalva anger om provtagningen är störd eller
ostörd, d v s taget med t ex skruvborr respektive taget med kolvprovtagare.
Cirkeln (3 mm) avser undersökning i jord. Ett lodrätt streck ovan cirkeln anger någon
form av hydrogeologisk mätning. Ett lodrätt streck under cirkeln anger att stopp erhållits
vid sondering eller att sondering utförts i eller till förmodat berg.
Intill undersökningspunkten anges identitetsnummer. Till vänster om punkten anges
markytans nivå eller annan referensnivå.
Lutande borrhål, vilket är vanligt vid långa undersökningshål i berg, anges med ett streck
som utgör borrhålets planprojektion. Ibland kompletteras information med uppgifter om
lutning, längd och riktning.
SGF/BGS Beteckningssystem
Version 2001:2
6
Redovisning i plan
Sondering
Undersökningspunkt (grundsymbol) utan attribut vid sondering samt enkel
sondering utan redovisning av sonderingsmotstånd (t ex sticksondering eller
slagsondering utan registrering av sonderingsmotstånd)
Statisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i jord
(t ex vikt- och trycksondering)
CPT-sondering
Dynamisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i jord (t ex
hejarsondering)
Tillägg för djup- och bergbestämning
Sondering avslutad utan att stopp erhållits
Sondering till förmodad fast botten, d v s sonden kan inte med normalt
förfarande utan svårighet drivas ned ytterligare
Sondering till förmodat berg
Sondering mindre än 3 m i förmodat berg
Sondering minst 3 m i förmodat berg
Sondering minst 3 m i förmodat berg samt analys av borrkax
Kärnborrning minst 3 m i förmodat berg
Lutande borrhål genom jord ned i förmodat berg. Planprojicerat läge
redovisas samt bergnivå och borrhålsslut. Lutning och längd kan anges.
SGF/BGS Beteckningssystem
Version 2001:2
7
Redovisning i plan
Provtagning
Störd provtagning
(vanligen med kann-, skruv- eller spadprovtagare, provtagningsspets
eller specialprovtagare, t ex ballastprovtagare)
Ostörd provtagning
(vanligen med kolvprovtagare av standardtyp eller kärnprovtagare)
Provgrop. Större provgrop redovisas skalenligt.
Ytlig provtagning i berg/knackprov.
Utförda analyser och mätningar på prover kan anges med
bokstavsförkortningar enligt följande:
T = annan teknisk analys
P = petrografisk analys, tunnslipsanalys
C = kemisk analys
SGF/BGS Beteckningssystem
Version 2001:2
8
Redovisning i plan
Hydrogelogiska undersökningar
Vattennivå bestämd, t ex i provtagningshål
Grundvattennivå bestämd vid korttidsobservation i öppet system
Grundvattennivå bestämd vid långtidsobservation i öppet system
Avslutad observation
Portrycksmätning
Provpumpning eller infiltrationsförsök
Vattenförlustmätning i berg
Brunn (grävd, sprängd eller borrad)
SGF/BGS Beteckningssystem
Version 2001:2
11
Redovisning i plan
Miljötekniska markundersökningar
Fältanalys
Laboratorieanalys
Undersökta/analyserade medier/prover anges med tilläggsbeteckningar under den
trekantiga symbolen enligt nedan. Jordart på provtagningsnivån kan anges till vänster
om symbolen.
Tilläggsbeteckningar:
G
Gas
L
Vätska (vanligen vatten)
S
Fast fas (vanligen jord)
Tilläggsbeteckningar över den trekantiga symbolen:
Rn
Radonmätning
SGF/BGS Beteckningssystem
Version 2001:2
12
Kapitel 2 Redovisning i sektion
Redovisning i sektion
Sondering
Allmänt
Resultat från sondering redovisas vid sidan av sonderingsstapeln. Denna utgörs av
dubbla vertikala linjer och motsvarar sonderingshålets längd. Över stapeln anges
undersökningspunktens identitet, mätningsklass enligt SGF:s Fälthandbok (SGF
Rapport 1:96)i förekommande fall utrustningsklass, markytans nivå samt utförda
undersökningar i kronologisk ordning. Vid sidan av stapeln redovisas resultat från
sondering, in situ-försök och laboratorieanalyser. Dessa uppgifter kompletterar uppgift
om nivå respektive metod.
Vid sondering registreras neddrivningsmotståndet som ett mått på jordens fasthet.
Motståndet kan mätas som t ex antal vridna halvvarv för neddrivning (hv/0,2 m,
viktsondering), antal slag för neddrivning (sl/0,2 m, hejarsondering), tidsåtgång för
neddrivning (sek/0,2 m, slagsondering) eller med angivande av spetsmotstånd,
mantelfriktion och portryck (CPT-sondering). Neddrivningsmotståndet anges vid
sonderingsstapeln med olika typer av stapeldiagram eller kontinuerliga diagram.
Vid sticksondering registreras vanligtvis inte neddrivningsmotståndet. Även
slagsondering och jord-bergsondering kan utföras utan registrering av
neddrivningsmotstånd.
Sonderingsstapelns avslut anger erhållen typ av stopp och är kopplad till plansymbolen.
Angiven kod i följande stycken, t ex kod HM=91, avser kod enligt SGF:s ”Dataformat
för överföring av data från geotekniska undersökningar”.
Påbörjande av sondering med förborrning
ODEX
Ø76
Förborrningsdjupet anges med vidgad stapel
enligt figuren.
Metod för förborrning och borrdiameter anges, t
ex ODEX-borrning.
SGF/BGS Beteckningssystem
Version 2001:2
14
Redovisning i sektion
Beteckningar i sonderingsstapel
I fält bedömda jordarter vid sondering redovisas enligt följande.
Fritt vatten (kod 81)
Grusig jord (kod 39)
Fyllningsjord (kod 30)
Stenig jord och blockjord
(kod 40)
Torv (kod 83)
Friktionsjord, allmänt
(kod 32, kod 33-35, 37)
Torrskorpelera (kod 31)
Moränjordar, exkl lermorän
(kod 84)
Lera och kohesionsjord
(kod 37)
Genomborrat block eller
sten (kod 41)
Lermorän (kod 85)
Siltjord (kod 82)
Bergyta (kod 94)
Sandjord (kod 38)
Sondering i berg
|X|
|X| (icke bedömd jordart)
(kod 36)
SGF/BGS Beteckningssystem
Version 2001:2
Sondering i berg avslutad
(kod 95)
15
Redovisning i sektion
Avslutning av sondering
Exemplen nedan redovisas med tillhörande plansymbol.
Sonderingen avslutad
utan att stopp erhållits
(kod 90)
Block eller berg (kod
93)
Sonden kan ej
neddrivas
ytterligare enligt för
metoden normalt
förfarande (kod 91)
Stopp mot förmodat
berg
(kod 94)
Jord-bergsondering.
Stopp mot sten eller
block (kod 92)
SGF/BGS Beteckningssystem
Version 2001:2
Sondering i förmodat
berg (kod 95). Vid 3 m
eller längre borrlängd i
berg redovisas undre
plansymbol annars
övre
16
Redovisning i sektion
Trycksondering
Grundsymbol i plan:
(kod HM=01)
Neddrivningskraften i kN när en pyramidformad spets penetrerar jorden. Stångfriktionen
mäts på vissa nivåer med hjälp av en glappkoppling.
Registrering av sonderingsmotstånd skall göras och redovisas minst var 0,05 m och
mantelfriktionen minst varannan meter.
Redovisning av sonderingsmotstånd och mantelfriktion görs i kN eller MPa.
Redovisning skall omfatta alla nivåer mellan vilka vridning utförts och nivå för bedömt
sondstopp.
Tr anger använd metod.
TR1 anger hålets identifikation.
+13.6 anger utgångshöjd för
sondering.
Skrafferat intervall och vr anger
att vridning utförts.
Heldragen linje anger
sonderingsmotstånd.
Streckad linje anger
mantelfriktion.
TR1
Plansymbol i exemplet:
+13.6
SGF/BGS Beteckningssystem
Version 2001:2
19
Redovisning i sektion
Slagsondering med registrering
Grundsymbol i plan:
(kod HM=10)
Motstånd anges som tid för neddrivning per djupintervall
(sek/0,2 m) och redovisas i stapeldiagram.
Jordarter, bedömda i samband med sondering, kan anges i
borrstapeln.
Siffrorna till höger om diagram för neddrivningsmotståndet
anger antal sek/0,2 m neddrivning i de fall de överskrider
angiven skala.
80/5 innebär att 80 sekunder erfordrats för att driva sonden 5
cm (innan stopp erhållits).
Maskintyp och stångdiameter bör anges.
N6220
Plansymbol i exemplet:
+5.1
Slagsondering utan registrering
Grundsymbol i plan:
23
(kod HM=11)
Slb +7.5
SGF/BGS Beteckningssystem
Version 2001:2
22
Redovisning i sektion
Provtagning
Allmänt
Provtagning redovisas med en 1 mm bred stapel respektive text till vänster om
sonderingsstapeln. Stapelns längd motsvarar neddrivningsdjupet och redovisas
skalenligt. Över stapeln anges undersökningspunktens identitet. Över stapeln till höger
anges markytans nivå. Över stapeln till vänster anges utförda undersökningar i den
ordning de utförts. Fylld stapeldel anger ostört prov, skrafferad stapeldel anger stört
prov. Jordarter angivna vid horisontellt streck markerar centrum av prov undersökt i
laboratorium. Jordartsbenämning som anges vid sonderingsstapeln är fältpersonalens
bedömning vid sonderingen. Generellt används laboratoriepersonalens
jordartsbedömning vid sondering.
Resultat från laboratoriebestämningar av vattenkvot, densitet, förkonsolidering etc
redovisas på diagram placerade intill sonderingsstapeln.
Benämning på berg och jord anges enligt bilaga 1. Exempelvis innebär (si)Lesaf ”något
siltig lera med finsandskikt”. Tilläggsord är placerade före huvudord och så att den
kvantitativt större fraktionen står efter den mindre. Skiktangivelsen står efter huvudordet.
Mineraljordarterna kan indelas i grupperna fin-, mellan- och grov-, (f, m, och g), t ex Saf
= finsand.
SGF/BGS Beteckningssystem
Version 2001:2
27
Redovisning i sektion
Provtagning av jord
Störd provtagning, grundsymbol i plan:
(kod HM = 26, 27, 31, 32, 33, 34)
Ostörd provtagning, grundsymbol i plan:
(kod HM = 25, 28, 29, 30)
Provtagning redovisas med en 1 mm bred stapel till vänster om sonderingsstapeln.
Horisontellt streck anger att prov undersökts på laboratorium. Jordart anges med
förkortning till vänster om redovisningsstapel. xx anger förlorat prov.
I diagrammen redovisas okorrigerad skjuvhållfasthet (τk) och sensitivitet (Stk),
vattenkvoter (naturlig wN, flytgräns wL) och skrymdensitet (ρ). Förkonsolideringstryck
(σ'c) och kompressionsmodul ML, bestämda vid kompressionsförsök, i detta fall CRSförsök.
Skr
Kv(StI)
K
Let
Le
0
f kPa (oreducerad)
10
20
30
40
Vattenkvot w %
40
60
80
Förkonsolidering ( c)
20
40
60
80
1.0 1.5 2.0
Skrymdensitet t/m3
0 1000 2000 3000
ML(kPa)
CRS Le
CRS Le
CRS siLe
Sa
0
20
40
Sensitivitet S t
60
80
XX
Skjuvhållfasthet ( f ) enligt:
Konförsök
Naturlig vattenkvot
Sensitivitet (St ) enligt:
Konförsök
Vattenkvot (w) och densitet ( )
Konflytgräns
Skrymdensitet
Plansymbol i exemplet:
SGF/BGS Beteckningssystem
Version 2001:2
28
Redovisning i sektion
Hydrogeologiska undersökningar
Grundvattenrör och portryckspets redovisas med 1 mm bred stapel. Filterspets visas
med verklig längd av filtret. Portrycksspets anges med 1 mm fylld stapel. Rörspets, filtereller portrycksmätares nivå anges . Ovanför observationsröret anges observationsperiod .
Vatten-, grundvatten- samt portrycksnivåer anges utefter observationsröret med ett
horisontellt streck tillsammans med datum för observationen. De högsta och lägsta
observationsnivåerna redovisas enligt:
GW
W
Rö
Rf
Pp
grundvattenyta eller nivå
andra vattennivåer och portryck
öppet rör
filterspets
portryckmätare
Uppmäts inget vatten i röret anges ”torrt”, alternativt ”< nivå ”
18GW
1993-03-15
1993-04-24
Pp
+9.3
W+8.7
1993-03-15
+3.77 W≤+7.1
1993-04-27
SGF/BGS Beteckningssystem
Version 2001:2
36
Redovisning i sektion
Kommentarer till observationer vid redovisning av grundvattendiagram utförs med
symboler enligt nedan.
Nivå
+14.0
S
+13.0
+12.0
+11.0
1995
1996
1997
FÖRKLARINGAR
S
Torr
Ersatt
Funktionskontroll godkänd
Hinder
Fruset
Flödar
Avslutat
Funktionskontroll ej godkänd
Spolat
SGF/BGS Beteckningssystem
Version 2001:2
37
År
Redovisning i sektion
Miljötekniska markundersökningar
Plansymboler:
Allmänt
Miljötekniska markundersökningar anges med en likbent triangel på provnivån, fylld för
laboratorieanalys och ofylld för fältanalys, kompletterad med en förklarande förkortning.
Mätvärden anges i intilliggande diagram eller i bilagda protokoll.
Miljötekniskt undersökta/analyserade medier/prover anges med bokstavsförkortning
under symbolen enligt följande:
G
L
S
Gas
Vätska (vanligen vatten)
Fast fas (vanligen jord)
Tilläggsbeteckning för analyserat ämne/ämnesgrupp anges ovan symbolen, t ex:
Rn
Radon
Erhållna analysresultat kan redovisas i anslutning till redovisning av provtagning.
Analysresultat redovisas med valfri symbol, fylld för laboratorieanalys och ofylld för
fältanalys. Olika skalor kan användas inom samma diagram. Analysmetod för redovisad
analysparameter anges. Även analysmetoder för övriga, ej redovisade, analysresultat kan
anges.
2
Skr
Jord (S)
50
Sti +9.3
100
mg/kg
150 TS
FS
S
Sa S
S
Pb
Övriga analyser : IR
Beteckningar:
Jord (S)
mg/kg TS
TS
torrsubstans,
Altern. Vv våtvikt
Porluft (G) ppm (Bq/m3)
Vatten (L) µg/l (mg/l)
Pb
Bly
XRF
röntgenfluorecensdetektor
IR
infraröd
spektrofotometri
Plansymbol i exemplet:
SGF/BGS Beteckningssystem
Version 2001:2
38
Bilaga 1 Förkortningar
Bilaga 1
Förkortningar
Sondering
CPT
Hf
Jb-1, Jb-2, Jb-3
Slb
Sti
Tr
TrP
TrS
Vi
Vim
Cone Penetration Test
hejarsondering (t ex HfA)
jord-bergsondering
slagsondering
sticksondering
trycksondering
portrycksondering
spetstrycksondering
viktsondering
viktsondering, maskinell vridning
Provning in situ
DMT
Kb
PMT
Pp
Vb
dilatometerförsök
kärnborrning
pressometerförsök
portryckmätning
vingförsök
Provtagare
Fo
folieprovtagare
Grundvattenprovtagning i öppet rör:
Ba
- hämtare
Gl
- gas lyft (blåsning, mammutpump m fl)
Ml
- mekanisk (centrifugal, bladder m fl)
Sl
- sugpump
Hsa
hollowstem auger
Js
jalusiprovtagare
K
kannprovtagare
Kr
kärnprovtagare
Kv
kolvprovtagare
Ps
provtagningsspets
Sgs el Plp
porluftprovtagning
cSgs
kontinuerlig porluftprovtagning
Skr
skruvprovtagare
Sp
spadprovtagare
SGF/BGS Beteckningssystem
Version 2001:2
57
Bilaga 1 Förkortningar
Analysmetoder
AAS
DT
FID
GC
HPLC
ICP
IR
MS
PID
TK
XRF
atomabsorbtions-spektrofotometri
detector tubes
flamjonisationsdetektor
gaskromatografi
vätskekromatografi
Induktiv kopplad plasma-spektrometri
infraröd-spektrofotometri
masspektrometri
fotojonisationsdetektor
övriga testkits för fältbruk
röntgenfluorescensdetektor
Speciella metoder
γ
γs
EL
EM
GM
GPR
Ikl
MG
Pg
Pu
Rf
Rö
SE
Vfm
total gammastrålning
total gammastrålning vid mätning med gammaspektrometer
elektrisk
elektromagnetisk
gravimetrisk
georadar
inklinometermätning
magnetisk
provgrop
provpumpning
rör med filter
öppet rör, foderrör
seismisk
vattenförlustmätning (falling- resp constant head eller brunnförsök )
Mineral och sprickfyllnad
an
co
ep
fe
fs
ga
gf
andalusit
cordierit
epidot
järn
flusspat
granat
grafit
ho
jo
ka
kfsp
kl
kv
ky
hornblände
jord
kalcit
kalifältspat
klorit
kvarts
kyanit
le
of
ore
plag
si
su
ta
lera
ofylld
malmmineral
plagioklas
sillimanit
sulfider
talk
Gångbergarter
A
Ap
B
Db
Amfibolit
Aplit
Breccia
Diabas
Gö
M
P
Pf
Grönsten
Mylonit
Pegmatit
Porfyr
SGF/BGS Beteckningssystem
Version 2001:2
58
Bilaga 1 Förkortningar
Berg och jord
Huvudord
Tilläggsord
B
Bl
Br
berg
blockjord
rösberg
Dy
Cs
dy
Misstänkt förorenad jord
enligt rutinbedömning i fält
fyllning
gyttja
kontakt, gyttja överst, lera
underst
grus
jord
lera
morän
block- och stenmorän
stenmorän
grusmorän
sandmorän
siltmorän
lermorän (moränlera)
mulljord (mylla, matjord)
sand
silt
skaljord
skalgrus
skalsand
stenjord
sulfidjord
sulfidlera
sulfidsilt
torv
lågförmultnad torv (tidigare
benämnd filttorv)
mellantorv
högförmultnad torv (tidigare
benämnd dytorv)
växtdelar (trärester)
F
Gy
Gy/Le
Gr
J
Le
Mn
BlMn
StMn
GrMn
SaMn
SiMn
LeMn
Mu
Sa
Si
Sk
Skgr
Sksa
St
Su
SuLe
SuSi
T
Tl
Tm
Th
Vx
t
(efter huvudord) torrskorpa,
t ex Let och Sit = torrskorpa
av lera resp silt
Skikt/lager
bl
blockig
dy
cs
dyig
lokalt förkommande
föroreningar
dy
cs
dyskikt
föroreningar finns som
tunnare skikt
gy
()
gy
()
gyttjeskikt
tunnare skikt
gr
gyttjig
något, t ex(sa)= något
sandig
grusig
gr
grusskikt
le
lerig
le
lerskikt
mu
sa
si
sk
mullhaltig
sandig
siltig
med skal
mu
sa
si
sk
mullskikt
sandskikt
siltskikt
skalskikt
st
su
stenig
sulfidjordshaltig
st
su
stenskikt
sulfidjordsskikt
t
torvskikt
vx
växtdelskikt
vx
med växtdelar
v
varvig, t ex vLe = varvig
lera (beteckningen varvig
bör förbehållas glaciala
avlagringar)
Tilläggsord är placerade före huvudord och så, att den kvantitativt större fraktionen står efter den mindre.
Skiktangivelsen står efter huvudordet. Exempel : sisaLe si = siltig, sandig lera med siltskikt.
Mineraljordarterna kan indelas i grupperna fin-, mellan- och grov-, resp f, m, och g, t ex Saf = finsand.
SGF/BGS Beteckningssystem
Version 2001:2
59
Bilaga 1 Förkortningar
Berg- och jordparametrar
ED
Epm
σ´c
σ´k
fT
ID
τfu
τRV
τv
KD
ML
p0
p0m
p1
pl
pl*
qT
St
Stv
u
w
WL
wN
wp
VO
Vf
dilatometermodul (DMT)
pressometermodul (PMT (Menard))
förkonsolideringstryck (effektivt)
karakteristisk spänning (effektiv)
mantelmotstånd (areakorrigerat (CPT))
materialindex
odränderad skjuvhållfasthet
horisontal skjuvhållfasthet efter omrörning (från Vb)
okorrigerad skjuvhållfasthet (från Vb)
horisontellt spänningsindex (DMT)
kompressionsmodul
kontakttryck (DMT)
gränstryck (PMT)
expansionstryck (DMT)
gränstryck (PMT)
nettogränstryck (PMT)
spetsmotstånd (areakorrigerat (CPT))
sensitivitet
sensitivitet (från Vb)
portryck
vattenkvot
flytgräns
naturlig vattenkvot
plasticitetsgräns
initiell volym (PMT)
krypvolym (PMT)
Sammanfattande förkortningar
Fr
Ko
O
P
X
friktionsjord
oorganisk kohesionsjord
organisk jord
oorganisk eller organisk kohesionsjord
Beteckningen används när man ej kan skilja på dessa jordar.
används när jordart ej bestämts eller jord ej bedömts
Fr, Ko och O används när man genom neddrivningsmotstånd eller hörselintryck (eller av närliggande
provtagning) ej kunnat ange jordart. Kan även användas som sammanfattande beteckning vid provtagning.
Anmärkning:
Jord
jordskorpans lösa avlagringar (ej närmare definierade)
Jordart
klassificerad jord (enligt olika indelningssätt)
SGF/BGS Beteckningssystem
Version 2001:2
60
Bilaga 1 Förkortningar
Övriga förkortningar
A
fb
GW
MkA, MkB, MkC
My
Ro
Sb
W
analys (speciell)
förborrning
grundvattennivå
inmätningsklass A, B och C enl. HMK-BA2
markyta
rotationsborrning (tidigare Rt)
sänkhammarborrning
fri vattenyta, portrycksnivå
SGF/BGS Beteckningssystem
Version 2001:2
61
Ra mböll Sverige AB
www.rambo ll.se
Ra mböll Sverige AB
www.rambo ll.se
Ra mböll Sverige AB
www.rambo ll.se