Skellefteå 2012-04-26 Brev från bankonsulenten i Norrland Till: Alla berörda parter i regionens klubbar, banansvariga i Gästrike/Hälsinglands GDF, Jämtland/Härjedalens GDF, Medelpads GDF, Norr/Västerbottens GDF samt Ångermanlands GDF Från: Boel Sandström, 070-556 04 24, [email protected] Hej! Efter en på många håll ovanligt varm marsmånad, där banor smälte fram en bra bit upp i Sverige, så kom ett bakslag i vädret med mer snö under april. För närvarande råder stor skillnad finns mellan banorna i Norrland, allt från banor som klippts (rödsvingel) till de som har 60-70 cm snö eller mer kvar. Nu får vi hoppas att slutet av april och början av maj innebär lite mer vårvärme. Som diskuterats tidigare, om greenerna legat under is och luktar illa när snön smälter är det absolut nödvändigt att som första åtgärd lufta greenerna innan hjälpsådd görs. Denna luftning är en förutsättning för att gaser som bildats under den täta isen försvinner, i annat fall är risken stor att gaserna hämmar groning av fröet. Utifrån hur ni luftat föregående år och vad ni har för greenuppbyggnad så är en vårluftning alltid ett alternativ för att få en snabbare uppvärmning av greenen. När väl sådden är utförd och duk är på greenen så gäller det att ha koll på bevattningen. Även om fröet behöver fukt för att gro och komma igång, så är det skillnad mellan fuktigt och blött! Låter väl självklart, men förra våren noterades snarast blöta greener och inte fuktiga på flera håll. Så styr vattenmängden efter avdunstningen, så slipper det bli blött vilket resulterar i en kallare växtbädd (långsammare uppkomst) och kväve som försvinner. Utifrån om duk används eller inte samt vind och sol så kommer avdunstningen varierar och därmed även behovet av vatten. Samma sak när duken tas bort, tillvänjning vid den ”nya” miljön behövs, lägg duken åter under nätterna. Om resurser för detta inte finns, var observant på hur de nya gräsplantorna utvecklas. En period med blåst strax efter duken tagits av kan stressa gräset betydligt, se bild nedan. Den röda färgen är sannolikt en stressreaktion hos gräset (kärrgröe) orsakat av både vind och solljus efter att gräset varit ”van” vid en mer skyddad tillvaro under duk. Så i ett läge som detta gäller det att hålla fukten i ytan, tills plantorna anpassat sig vid den nya miljön. Bild från våren 2011, rödfärgad kärrgröe. Genomförda erfor Ett antal erfor är genomförda under mars och april. I maj planeras även en erfa i Östersundstrakten, där tanken är att titta på Norderön GKs rödsvingelgreener. Datum för träffen skickas ut inom kort. Vid erfan på Hudiksvalls GK, diskuterades bl.a. klubbens lyckade vintertäckning, se bild nedan. Hudiksvalls GK slutet av mars 2012 I detta fall sågs tydlig skillnad mellan de två vintertäckta greenerna jämfört med övriga på banan. Även andra klubbar har (överlag) lyckats bra med vintertäckningen i år, vilket är glädjande att se. Primo Maxx Som ni känner till är tillväxtsregulatorn Primo Maxx (reg. nr 5004) godkänd för svenska golfbanor sedan sommaren 2011. Det skall bli intressant och se resultaten hos er som väljer att använda produkten, i och med att detta är första året som den kan användas under hela säsongen. Som ni säkert vet så finns det riktlinjer på doser och intervaller för applicering. De riktlinjer för doser och appliceringsintervall som Syngenta föreslagit stämmer väl överens med de resultat som Trygve Aamlid m.fl. kom fram till i sina nordiska STERF försök; http://sterf.golf.se/dynamaster/file_archive/090203/29fb898b0430feea7c0e12c213b1a8d1/Fin al%20BIOFORSK%20RAPPORT%20no4%20%202009%20Primo%20MAXX.pdf Observera att det handlar grundrekommendationer. Erfarenheter från de svenska demoförsöken 2011 (16 banor) och erfarenheter från andra användare kan justera rekommendationerna för Sverige (Norden) inför 2012. Vid användande av Primo behöver man generellt inte ändra sitt gödslingsprogram. Det sker ingen direkt skillnad när det gäller växtens näringsupptag efter behandling. Däremot är det bra att tillföra kväve i samband med Primo-appliceringen. Det finns också andra sätt att ”hitta” det optimala appliceringsintervallet. Se denna intressanta artikel: http://turf.wisc.edu/wpcontent/uploads/2011/11/Avoid-the-Rebound-On-Course-5-11.pdf SGF:s roll i bekämpningsmedelfrågan SGF:s bankonsulenter får ofta frågan: Hur arbetar Svenska Golfförbundet med bekämpningsmedelsfrågan, framför allt avseende svampmedel? Ett av SGFs prioriterade arbetsområden 2012 är att utforma en handlingsplan avseende användandet av kemiska växtskyddsmedel i svensk golfbaneskötsel. För närvarande har svenska golfbanor tillgång till tre preparat mot svampsjukdomar samt två mot ogräs (båda samma aktiva substans). Dessutom finns insektsmedel (används i mycket liten omfattning), totalbekämpningen (Roundup), tillväxtreglerare och ett biologiskt växtskyddsmedel registrerat för användning i grönytor. EU-direktiv 2009/128/EG, ”Upprättande av ram för EU-gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel” påverkar golfbanornas möjlighet till användning av bekämpningsmedel i framtiden. Ett direktiv betyder att varje medlemsland själva får ge förslag på hur man avser handla för att uppnå direktivets mål. Detta sker genom svensk lagstiftning. Det kommer bland annat att innebära införande av integrerat växtskydd (IPM) och krav på funktionstest av sprutor. Integrerat växtskydd kan kortfattat beskrivas att man genom olika skötselåtgärder stärker gräsets egenförsvar mot olika skadegörare. Användandet av kemiska växtskyddmedel är tillåtet i IPM, men ska ses som det ”sista” alternativet för att komma tillrätta med skadegöraren. Generellt kan man säga att Kemikalieinspektionen (som registrerar växtskyddsmedlen) har en återhållsam syn på vilka aktiva substanser i ett kemiskt växtskyddsmedel som kommer att godkännas. Detta bygger på en sammanställning över vilka aktiva substanser som även fortsättningsvis kommer att vara godkända inom EU och vilka som kommer att fasas ut. Om de kommer att fasas ut beror på dess toxiska (giftiga) verkan mot människa och omgivande miljö och vid nyregistrering av en produkt måste den aktiva substansen/substanserna tillföra en förbättring miljömässigt eller effektmässigt. Vad gör då SGF i frågan om vilka kemiska växtskyddsmedel som svenska golfbanor kommer att ha tillgång till i framtiden? Vi arbetar idag för att få tillgång till preparat som är effektiva mot de svampar som svenska golfbanor har problem med. Det görs genom samtal med kemikalieföretagen där vi påtalar vilka behov som finns för golfbanorna. Eftersom ”golfmarknaden” är förhållandevis liten och en registrering av en produkt är kostsam, så är denna väg inte helt lätt för att få tillgång till nya produkter. I nuläget finns ansökan hos Kemikalieinspektionen från företaget Syngenta gällande tre fungicider för registrering i grönyta. Den ansökan har tillkommit efter de möten SGF haft med Syngenta, där SGF förklarat för företaget om hur situationen ser ut gällande växtskyddsmedel på svenska golfbanor. Ett vanligt förfarande för andra ”små” branscher, t.ex. mindre arealer av trädgårdsgrödor, är att organisationer söker dispens (s.k. off label) för en produkt till en specifik gröda. Detta kan göras om produkten i fråga är registrerad för andra ändamål (andra grödor) i Sverige. SGF ansökte dispens för fungiciderna Amistar och Sportak 2005. År 2010 ansökte SGF dispens för ytterligare en produkt, som sedan olyckligtvis ett år senare togs bort från marknaden. För närvarande försöker vi utifrån den forskning som finns, diskutera med företag som har lämpliga produkter, att få till ytterligare dispensansökningar. Men det krävs tålamod hos golfklubbarna, då det är angeläget att verkligen ansöka för de produkterna som är bäst lämpade och säkerställa att de blir kvar på marknaden ytterligare en tid. Dessutom behövs förståelse för att handläggningstiden av dessa ärenden är ganska lång hos Kemikalieinspektionen. Avslutningsvis så önskar jag er alla lycka till i vårstarten och har ni frågor eller vill ha ett banbesök, tveka inte att kontakta mig. Med vänliga hälsningar Boel Sandström