RS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS UPPDRAG 2015
Region Skånes hälso- och sjukvårdsuppdrag för år 2015 FÖRSLAG TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN VERSION 2015-01-16 Innehåll Förord ......................................................................................................................................... 3 Inledning..................................................................................................................................... 4 Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård – omfattning och inriktning ........................... 4 Kompetensförsörjning och utbildning ........................................................................................ 7 Forskning .................................................................................................................................... 8 Miljö ........................................................................................................................................... 8 Uppföljning ................................................................................................................................ 9 Åtgärder vid avvikelse ............................................................................................................. 10 Inriktning: Medborgare/Patient ................................................................................................ 11 Inriktning: Verksamhet ............................................................................................................ 12 Områden med särskilda satsningar ........................................................................................... 13 Patientfokuserad vård ........................................................................................................... 13 Jämlik hälso- och sjukvård ................................................................................................... 14 Säker hälso- och sjukvård .................................................................................................... 15 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård ........................................................................................ 17 Hälso- och sjukvård i rimlig tid............................................................................................ 18 Barn och ungdomars hälsa ................................................................................................... 19 Förstärkt vård i hemmiljö ..................................................................................................... 20 Äldres hälsa .......................................................................................................................... 22 Palliativ vård ........................................................................................................................ 24 Akutsjukvård ........................................................................................................................ 25 Cancersjukvård ..................................................................................................................... 26 Psykisk ohälsa ...................................................................................................................... 28 Kvinno- och förlossningssjukvård ....................................................................................... 30 Områden med särskilda utvecklingsbehov ............................................................................... 32 Diabetessjukvård .................................................................................................................. 32 Hjärtsjukvård ........................................................................................................................ 33 Nervsystemets sjukdomar .................................................................................................... 34 Rörelseorganens sjukdomar och skador ............................................................................... 35 Ekonomi 2015 .......................................................................................................................... 37 God ekonomisk hushållning ................................................................................................. 37 Finansiering .......................................................................................................................... 37 Regionbidrag 2015 ............................................................................................................... 37 Förutsättningar ..................................................................................................................... 38 Satsningar ............................................................................................................................. 38 Bilden på försättsbladet är hämtad från Region Skånes bildbank, fotograf: Joakim Lloyd Raboff 2 Förord Skrivs av ordförande i HSN 3 Inledning Region Skånes vision är Livskvalitet i världsklass Utifrån visionen styr Region Skåne budget och inriktning för de olika verksamheterna genom sex övergripande mål; nöjda medborgare en effektiv verksamhet med hög kvalitet en drivande utvecklingsaktör verksamhet och resultat i fokus långsiktigt stark ekonomi kompetenta, stolta och motiverade medarbetare Region Skånes uppdrag är att främja hälsa, hållbarhet och tillväxt tillsammans med andra aktörer i Skåne. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska finansiera och tillhandahålla en god hälsooch sjukvård, tandvård inkluderad1, för medborgare såväl inom som utanför Skåne2. Utgångspunkten är att tillgodose medborgarnas behov av hälso- och sjukvård, utifrån ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv tillsammans med ett utbrett servicetänkande som utgår från patientens individuella upplevelse. Hälso- och sjukvården omfattar insatser och åtgärder som är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande, insatser som leder till diagnos och behandling men också habilitering, rehabilitering och palliativ vård. Den prehospitala verksamheten är en viktig del inom flera områden. Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård – omfattning och inriktning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård; bygger på Regionfullmäktiges beslut om budget och verksamhetsplan 2015 till 2017 anger omfattning, inriktning och ambitionsnivåer för den offentligt finansierade hälsooch sjukvården i Region Skåne, oavsett driftform ska utgöra ett styrande dokument o som inkluderar de kvalitetskrav som ställs på all offentligt finansierad hälso- och sjukvård i Region Skåne, oavsett driftform o för framtagandet av ackrediteringsvillkor enligt Lagen om valfrihet (LOV) och avtal enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) för hälso- och sjukvård o för framtagande av forsknings- och utvecklingsuppdrag o för framtagande av uppdrag för övergripande utveckling inom hälso- och sjukvård 1 I dokumentet kommer i fortsättningen enbart benämningen hälso- och sjukvård att användas, vilket inkluderar tandvård. För tandvårdsverksamheten finns även fastställd strategisk plan för tandvården i Region Skåne (RF 2014-05-06, §33) som visions- och planeringsdokument för utvecklingen av den skånska tandvården. 2 Medborgare avser här och fortsättningsvis såväl personer folkbokförda i Skåne, i andra landsting i Sverige, de som önskar vård och är bosatta i andra EU/EES-länder, personer med skyddade personuppgifter, asylsökande och papperslösa i enlighet med regler och krav på Region Skånes vårdgivarwebb, se http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Valkommen_till_Vardgivarwebben/Patientadministration/. 4 I enlighet med hälso- och sjukvårdslagen ska Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård utgå från behov och bästa tillgängliga kunskap. Fokus ska vara på kvalitet och värde för individen/patienten. Uppdraget ska också ta sin utgångspunkt i den Regionala Utvecklingsstrategin, RUS 2030, som beskriver medborgarnas ökade krav och förväntningar på välfärden. Hög kvalitet, direkt tillgång, valfrihet, snabb service, skräddarsydda tjänster, flexibla lösningar samt ett brett och varierat utbud är krav och förväntningar som morgondagens Skåne måste leva upp till vilket ställer krav på utveckling och omställning av dagens hälso- och sjukvård. Detta innebär att Region Skåne bland annat kommer att arbeta för: I samverkan med andra samhällsaktörer förebygga och arbeta hälsofrämjande för att undvika såväl kroppslig som psykisk ohälsa Utveckling av personcentrerad vård där varje individ är medaktör i att skapa och bidra till sin egen hälsa Jämlik vård för hållbar hälsa åt alla baserat på individens behov Att säkerställa patientens rätt till information och delaktighet i enlighet med den nya patientlagen3 Att patienter i större omfattning ska få möjlighet att välja vård i hemmet. Detta ska ske genom utveckling av den avancerade sjukvården i hemmet samt genom ökat stöd till och samverkan med den kommunala hemsjukvården Att skapa de fysiska och funktionella förutsättningar som krävs för högkvalitativ vårdverksamhet enligt framtidens krav Ökad samverkan med andra aktörer såsom kommuner, idéburen sektor, akademi och näringsliv men framförallt med medborgare och patienter Att stödja innovationer inom vården genom användande av ny teknik och nya arbetssätt, bland annat genom att, tillsammans med näringsliv och akademi, utveckla e-hälsotjänster med medborgarens intresse i fokus Den nationella rapporten ”Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet” ska vara ett viktigt underlag för förbättringsarbete och kvalitetsutveckling i Region Skånes verksamheter. Ambitionen ska vara att kontinuerligt förbättra resultaten så att Region Skåne placerar sig bland de bästa i landet. 2014 års Öppna jämförelser visar att Region Skåne särskilt måste fokusera på hälsoinriktad vård och på åtgärder för förbättrad tillgänglighet. Hälso- och sjukvården i Skåne utgörs av ett system med många offentligt finansierade verksamheter i olika driftsformer samt ideella föreningar och organisationer finansierade med verksamhetsbidrag eller s.k. offentligt partnerskap. Behovet av att hålla ihop vården för den enskilde patienten med allt fler aktörer blir tydlig. Omhändertagandet ska ske samlat och på rätt vårdnivå så att resurserna används på bästa sätt. Utvecklingen av samarbete med kommunerna ska även fortsättningsvis prioriteras. Arbete med att ta fram ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal mellan Skånes kommuner och Region Skåne pågår, avtalet ska träda i kraft från och med 2016. Uppföljnings- och ersättningssystem ska möjliggöra och stimulera en patientcentrerad och effektiv vård med bästa möjliga hälsoutfall till lägsta möjliga kostnad. Öppna vårdformer ska erbjudas i ökad utsträckning och vårdcentralen ska vara medborgarens naturliga 3 Gäller från och med 2015-01-01. 5 förstahandsval. Andelen dagvård och direktinläggning på sjukhus för relevanta patientgrupper ska fortsätta att utvecklas och arbetet med nivåstrukturering ska fortsätta. Nivåstrukturering innebär en medveten och utifrån fakta baserad arbetsfördelning mellan olika vårdnivåer för att alla patienter ska få en god och jämlik vård. En förutsättning för jämlik vård med hög kvalitet och nöjda patienter är att all verksamhet är kunskapsstyrd. Kunskapsstyrning innebär att alla beslut ska utgå från bästa tillgängliga kunskap – oavsett om det handlar om enskilda patientmöten, investeringar eller organisatoriska förändringar. Det ska finnas en transparent prioriteringsprocess som tar hänsyn till nytta, behov, etik och kostnadseffektivitet. Nya metoder och behandlingar ska införas på ett ordnat sätt och metoder, rutiner och behandlingar som inte är värdeskapande ska avvecklas. Region Skånes råd för prioriteringar inom hälso- och sjukvård ska vara en viktig del i detta arbete i dialog med patient- och brukarorganisationer. Regionala vårdprogram och riktlinjer utgör grunden för jämlik och kunskapsbaserad vård. Implementering och uppföljning ska säkras så att vårdprogram och riktlinjer efterlevs och får genomslag för den enskilde patienten. Nationella kvalitetsregister är en viktig källa vid uppföljning av medicinsk kvalitet. Hög täckningsgrad i kvalitetsregistren ska prioriteras. Expertgrupper och terapigrupper med tvärprofessionellt deltagande från olika verksamheter ska vara ett stöd för kunskapsstyrning och kvalitetsutveckling. Patient- och brukarrepresentation i grupperna ska fortsätta att utvecklas. Region Skåne ska ha som målsättning att behålla och utveckla den rikssjukvård som idag bedrivs och även vidareutveckla högspecialiserad vård och forskning inom områden där det finns förutsättningar att få ett regionalt eller nationellt uppdrag. Tillgång till säkra läkemedel och utveckling av nya och effektiva läkemedel är en förutsättning för modern hälso- och sjukvård. Introduktion av nya läkemedel, enligt metoden ordnat införande, ska stödjas av regionala vårdprogram eller terapiriktlinjer för att skapa förutsättningar för en jämlik vård av patienterna. Uppföljning ska ske via systematiska uppföljningsprotokoll eller kvalitetsregister och i tillämpliga fall i nationell samverkan enligt samverkansmodellen. En översyn av Region Skånes rehabiliteringsverksamheter pågår och kommer att presenteras under 2015. Översynen ska belysa hur den framtida rehabiliteringen ska organiseras och leda till förbättrade och mer sammanhållna patientprocesser. Översynen ska också belysa behovet av gemensamma riktlinjer för jämlik vård samt ge förslag till hur resultatet av rehabiliteringsinsatser ska följas upp. En översyn ska göras av etablerade vårdval, både inom specialistvård och primärvård, inkluderande en bred utvärdering bland annat utifrån tillgänglighet såväl utifrån att erhålla tid som närhet till vårdgivare, jämlik vård, kostnader och samverkan mellan olika vårdgivare inom Region Skåne och Region Skånes kommuner. Hjälpmedel är en viktig del för bättre hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet. Under 2015 ska förtroendeförskrivning av hjälpmedel införas mellan Region Skåne och de skånska kommunerna. Förtroendeförskrivningen ska bidra till en enklare hjälpmedelförsörjning, för 6 såväl patient som för verksamhet inom kommun och region. En översyn av den hjälpmedelsförsörjning som är finansierad av Region Skåne pågår. Syftet är att skapa en samlad organisation kring all hjälpmedelsförsörjning. Översynen omfattar frågor om bl.a. nytt gemensamt beställningsnav för all hjälpmedelsbeställning, distributionslösningar för hjälpmedelsförsörjningen samt ekonomi- och fördelningsmodeller. Region Skåne avser att beakta den av Statens Medicinsk Etiska Råd (SMER) initierade utredningen kring medfinansiering av vissa hjälpmedel såsom hörapparater mm. Region Skåne ska arbeta vidare med att identifiera onödig administration och byråkrati. Såväl Region Skånes eget arbete inom ramen för den s.k. Förenklingskommissionen och det nationella initiativet för ett bättre resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården har som mål att frigöra tid för patientnära arbete och samtidigt underlätta vårdpersonalens arbetssituation. Kompetensförsörjning och utbildning Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare som upprätthåller ett gott ledarskap och aktivt arbetar för att skapa bra arbetsmiljö. Medarbetarna ska bättre involveras i förändringsprocesser och uppleva delaktighet i arbetet. Region Skånes anställda ska uppleva att det finns förutsättningar att klara sina arbetsuppgifter. I Region Skåne är det viktigt att medarbetarna har rätt kompetens och arbetar med de arbetsuppgifter man är anställd och utbildad för. Medarbetarna i av Region Skåne finansierad verksamhet ska ha den kompetens som krävs för att klara verksamhetens mål och uppdrag. Patienterna ska möta medarbetare med rätt kompetens som kompletterar varandra så att de tillsammans löser uppdraget. Utbildningsuppdraget ska genomföras med hög kvalitet. Den samlade hälso- och sjukvårdsverksamheten är en stor arbetsgivare och har därmed en möjlighet och ett ansvar för att underlätta möjligheterna att ta steget in på arbetsmarknaden, inte minst för yngre personer. Utbildnings- och introduktionsanställning för ungdomar som gått vård - och omsorgsutbildning och som saknar relevant yrkeserfarenhet ska utvecklas. Modeller ska vidareutvecklas för det fortsatta arbetet med att se mångfalden som en strategisk kompetensförsörjningsfråga. Region Skåne ska verka för att utbildningsinsatser ska styras mot definierade bristområden och för en ökad styrning av specialistutbildning för såväl läkare som sjuksköterskor inom prioriterade områden. Projekt ska initieras där det kan vara relevant med förskjutning av arbetsuppgifter mellan yrkeskategorier. Arbetet med att se över bemanningssituationen inom Region Skånes förvaltningar ska fortsätta. Ett ledningssystem för kompetensförsörjning4 ska införas inom ramen för ett regiongemensamt verksamhetsledningssystem för Region Skåne. 4 Ledningssystem för kompetensförsörjning, SS 624070:2009 7 Forskning Den forskning som Region Skåne stödjer ska vara av internationell och/eller av hög nationell kvalitet och till nytta för medborgarna, och hälso- och sjukvården samt bidra till utvecklingen av ett livskraftigt Skåne. Tid och utrymme för forskning och införande av nya kunskaper, inom såväl de traditionella områdena som inom nya, ska säkerställas och stimuleras. Region Skåne ska ha som ambition att öka den kliniska forskningen, och därmed forskning som resulterar i förbättrat medicinskat resultat för patienten samt forskning som resulterar i en kommersiell produkt eller tjänst. Det ska finnas en tydlig ingång till Region Skånes verksamhet, en snabb hanteringsprocess, kvalificerat prövningsarbete samt ökade möjligheter för verksamheterna att bedriva kliniska studier. Därtill ska forskning med riktning mot prevention stimuleras. Region Skåne ska även ha en ambition att stärka hälso- och sjukvården till att bli en del av ett starkt ekosystem både för forskning och för innovation, såväl för den egna verksamheten som för externa forskare och företag. Tillsammans med akademin ska Region Skåne arbeta för att den egna forskningen ges tillgång till forskningsanläggningarna Max IV och ESS genom att materialforskningen kompletteras med applikationer för medicinsk forskning. De verksamheter/vårdgivare som bedriver av Region Skåne finansierad hälso- och sjukvård har ansvar att underlätta för forskning och kliniska prövningar och vid förfrågan delta i prövningar och studier. Samtliga verksamheter ska delta i Region Skånes årliga enkät om ”Årlig rapport om Klinisk forskning i Skåne”. Verksamhet definierad som ”universitetsjukvård” ska i enlighet med Region Skånes Life Science-strategi och det så kallade ALF-avtalet arbeta med att stärka processer och infrastruktur med relevans för forskning och innovation. Region Skånes hälso- och sjukvårdsförvaltningar ska upprätta handlingsplaner i enlighet med hälso- och sjukvårdsnämndens strategiska forskningsplan. Dessa kommer att följas upp. Högspecialiserad vård och forskning ska vidareutvecklas inom områden där Region Skåne har förutsättningar att få ett regionalt eller nationellt uppdrag, till exempel enligt Socialstyrelsens uppdrag om rikssjukvård. Arbetet med att etablera ett vetenskapscentrum för klinisk psykiatri ska fortsätta. Nya forskningsmiljöer bör ligga fysiskt i den kliniska verksamheten och arbeta i nära samverkan med vården och akademin samt med andra aktörer. Miljö Region Skånes miljöprogram för åren 2010-2020 syftar till att beskriva hur verksamheten ska minska miljöbelastningen. Miljöarbetet ska vara en naturlig del i utvecklingsarbetet inom alla verksamhetsområden så att Region Skåne kan nå de uppsatta miljömålen. Inom hälso- och sjukvården ska särskilt fokus sättas på att beskriva miljöeffekterna av verksamhetsutvecklingsarbetet som bidrar till minskad miljöpåverkan vilket inkluderar resor, energianvändning, läkemedelsanvändning, kemikalieanvändning, beställning av kost och materialanvändning. 8 Inom miljöområdet är målsättningen att, jämfört med år 2014, minska materialanvändning genom effektivisering av beställningsrutiner samt optimering vid val av material. Tillsammans med serviceorganisationerna ska beställningsrutiner utvärderas och förbättras samt utvärdering av materialval i verksamheten genomföras. Uppföljningsverktyg för materialanvändning ska implementeras. Arbetet med att belysa betydelsen av giftfria miljöer inom vården ska fortsätta. Onödig läkemedelsdestruktion ska minimeras med stöd av regional handlingsplan för läkemedel och miljö och användning av hälso- och miljöfarliga kemikalier ska med stöd av kemikalieutbytesplan minska jämfört med 2014. Region Skåne ska verka för en minskning av antalet tjänsteresor och miljöpåverkan genom bland annat en ökad användning av virtuella mötesformer, allmänna kommunikationsmedel samt Region Skånes poolbilar. Uppföljning En väl utvecklad uppföljning är nödvändig för att säkerställa en hälso- och sjukvård som motsvarar behov och som uppfyller kraven på kvalitet. Uppföljningen ska i första hand utgå från vad som är av värde för patienten. Uppföljningen av hälso- och sjukvårdens resultat kommer att fokusera på de mål som i detta uppdrag benämns som övergripande mål. Resultat avseende ekonomi, produktion och tillgänglighet kommer att redovisas varje månad medan flertalet medicinska resultat redovisas minst tertialvis. Vårdplatssituationen kommer att följas kontinuerligt under året. Uppföljning av medborgar-/patientperspektivet görs genom mätning av befolkningens och patienternas upplevelser av tillgänglighet, bemötande, information, delaktighet och förtroende via Vårdbarometern och Nationell patientenkät (NPE). Detta sker på koncernövergripande nivå såväl som inom respektive verksamhet/vårdgivare. Vid tecken till avvikelse inom ett specifikt område ska fördjupad uppföljning göras inom detta område (se även åtgärder vid avvikelser sida 10). Uppföljning och analys av resultat ska även ske i form av regelbundna dialoger mellan uppdragsgivare och utförare. Inför dialogerna ska underlag i god tid tas fram av uppdragsgivaren. Bestämda målnivåer har fastställts i samråd med expertgrupper och i överensstämmelse med nationella riktlinjer. Av uppdraget framgår övergripande mål och till dessa kopplade index/indikatorer för uppföljning. För respektive indikator finns även referens till Region Skånes 9 Indikatorbibliotek5 via indikatornummer (Nr i IB). Av Indikatorbiblioteket framgår, för respektive indikator, detaljer såsom målnivåer, mätmetod, mätintervall och berörd verksamhet. Målnivåer avser Skånenivå. Vid sidan om detta uppdrag finns även andra av Region Skåne beslutade styrande dokument för långsiktig utveckling. Exempel på detta är styrande dokument inom miljö och folkhälsa. Uppföljning av mål i dessa dokument sker i samband med årsredovisningen. Åtgärder vid avvikelse Region Skåne avser att använda nedanstående modell för åtgärdseskalering när uppföljningen av verksamheterna visar på större avvikelser. Modellen ska ses som en ram för hur ansvar utkrävs. Beskrivning av fyra åtgärdssteg när uppföljning visar större avvikelse från uppsatt målnivå. STEG BENÄMNING ÅTGÄRD Steg 1 Påpekande Tidigarelagd ny mätning Steg 2 Varning 1 Extra verksamhetsdialog Steg 3 Varning 2 Medicinsk revision med krav på åtgärd och där det i vissa fall är tillämpbart med viten Steg 4 Förlust av uppdrag Uppdraget flyttas till annan producent6 5 Region Skånes indikatorbibliotek är en bruttoförteckning över kvalitetsindikatorer som är aktuella för uppdrag, ackrediteringsvillkor och avtal utifrån Region Skånes budget och Region Skånes hälso- och sjukvårdsuppdrag, för mer information se länk; http://vardgivare.skane.se/uppfoljning/verktyg-och-hjalpmedel-foruppfoljning/indikatorbiblioteket 6 Vilket för privata vårdgivare kan innebära hävande avtal och för förvaltningsdriven vård att uppdrag flyttas till annan förvaltningsdriven vård eller att t ex en upphandling görs. 10 Inriktning: Medborgare/Patient Det samlade hälso- och sjukvårdsutbudet ska utgå från ett tydligt medborgar- och patientperspektiv. Detta innebär att vården alltid ska utgå från patientens behov och utformas så att patient och närstående kan vara delaktiga och ha inflytande över sin vård och behandling. Hälso- och sjukvården ska vara jämlik. Detta innebär att bemötande, vård och behandling ska ges på lika villkor till alla oavsett kön, ålder, socioekonomi eller etnicitet. Vården ska utgå från alla människors lika värde samtidigt som företräde ska ges till den som har det största behovet. Jämlik vård är inte detsamma som lika vård. Vårdens insatser måste anpassas så att de motsvarar olika människors olika behov och förutsättningar. Patientens rätt till information och delaktighet samt möjligheten att ta större ansvar för sin egen hälsa förstärks i den patientlag som börjar gälla den 1 januari 2015. Informationen ska var enkel och lämnas via flera olika kanaler. En viktig del i detta är utvecklingen av fler ehälsotjänster. För att minska oro och skapa förutsättningar för kortare ledtider ska patienten under 2015 via e-tjänst kunna följa sina egna remissers väg genom vården. Under 2015 ska också fler självbetjäningstjänster, till exempel tidbok online, startas. Patienten ska också få bättre information om verksamhetens innehåll och kvalitet samt information om att vända sig till verksamhetschef, chefläkare eller patientnämnd om man vill framföra klagomål på vården. Patientens rätt att välja var och vem som ska utföra vården ökar. Möjligheten att söka vård inom EU finns sedan oktober 2013 och från och med januari 2015 kan patienten också välja öppenvård var som helst i hela Sverige. Det är det medicinska behovet som ska styra prioriteringen. En förutsättning för att välja är att det finns lättillgänglig information om vilka alternativ som finns. Vård och behandling ska i allt större omfattning kunna erbjudas i patientens hem. Arbete pågår med att ta fram ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal mellan Skånes kommuner och Region Skåne. En avgörande del i i det nya avtalet, som ska vara på plats från och med 2016, handlar om att utveckla och förstärka vården i patientens hemmiljö. Ett mer tillgängligt läkarstöd till den kommunala hemsjukvården är en förutsättning för detta. Region Skåne ska fortsätta att skapa fysiska förutsättningar för att bedriva högkvalitativ vårdverksamhet utifrån framtidens krav. Detta avser såväl nybyggnation som förbättringar av befintliga lokaler. Samverkan med patient- och närståendeföreningar ska ske i olika former i syfte att på bästa sätt ta vara på deras kunskaper och erfarenheter och patientutbildning ska fortsatt utvecklas. Region Skåne ska fortsätta att sprida kunskap om kulturens betydelse för hälsan. Detta ska bland annat ske genom, att tillsammans med Skånes kommuner, fortsätta att utveckla Kultur på recept. Satsningen syftar till att ge långtidssjukskrivna eller personer med risk för sjukskrivning en möjlighet att med kulturens hjälp understödja sin hälsa. 11 Inriktning: Verksamhet Planeringen av vårdens verksamheter ska styras av medborgarnas behov, vårdens karaktär och grad av specialisering, inte av organisatoriska gränser. Förändringar i vårdutbud, jämfört med 2014, avseende omfattning och/eller geografisk placering ska i förväg kommuniceras och överenskommas med uppdragsgivaren. Vårdkvaliteten ska kontinuerligt utvärderas och för viss verksamhet ställas i relation till antal behandlingar och utredningar per enhet och utförare. För att uppnå fastställda kvalitetskrav kan nivåstrukturerande åtgärder bli aktuella – även under pågående verksamhetsår. Socialstyrelsens nationella riktlinjer samt kunskapsunderlag från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) ska vara vägledande. Likaså ska behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) följas. Regionala vårdprogram/riktlinjer, fastställda av hälso- och sjukvårdsdirektören, ska gälla för all verksamhet dock med hänsyn tagen till specifika behov hos enskilda patienter. Behandling och vård ska alltid utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet. I detta uppdrag beskrivs ett antal områden, där måluppfyllelse är av stor betydelse och/eller där det finns ett behov av förbättringar. Dessa områden indelas i två grupper, dels ”Områden med särskilda satsningar”, dels ”Områden med särskilda utvecklingsbehov”. ”Områden med särskilda satsningar” avser områden där riktade satsningar görs i Region Skånes budget. ”Områden med särskilda utvecklingsbehov” avser områden där behovsunderlag och nationella jämförelser föranleder särskilt behov av utveckling. För varje område anges inriktning, övergripande mål samt utvecklingsuppdrag. Utvecklingsuppdrag är uppdrag som i flertalet fall behöver ett förberedande arbete innan konkreta mål, uppdrag eller indikatorer kan formuleras och beslutas. Arbetet med flera utvecklingsuppdrag kan sträcka sig över mer än ett år under planperioden 2015-2017. För de övergripande målen anges även de indikatorer som kommer att användas vid uppföljning. I de fall en indikator ingår i ett index för ett område anges detta med ”(I)” efter indikatorn. 12 Områden med särskilda satsningar Patientfokuserad vård Inriktning Den enskilde patienten ska uppleva att vården är sammanhållen och enkel samt känna sig delaktig i och ha tillit till de beslut som tas. Bemötande, information, kommunikation och service ska ges ske utifrån människors lika värde, individuella förutsättningar och behov. De etiska aspekterna ska vara en viktig dimension i det dagliga arbetet. Vårdgivare ska skapa förutsättningar för, säkerställa och följa upp att patienter får information och görs delaktiga enligt Socialstyrelsens handbok – ”Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig”.7 Övergripande mål 1. Förtroendet ska öka genom att tillgänglighet, information, bemötande och delaktighet förbättras jämfört med 2014 2. Patientens integritet, självbestämmande och delaktighet ska säkerställas enligt intentionerna i patientlagen För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp: Mål Indikator 1. Tillgänglighet, information, bemötande, delaktighet och förtroende enligt nationella patientenkäten 2. Särskild redogörelse i löpande uppföljning Nr i IB ID0005 ID0006 ID0007 ID0267 ID0268 - Utvecklingsuppdrag Samtliga vårdenheter/mottagningar ska erbjuda tillämpliga kontaktmöjligheter via Mina vårdkontakter Region Skåne ska delta i de nationella programmen för Mina vårdflöden, Tidbok och Journalen. Härigenom ska journalinformation göras tillgänglig för patienten och tidboken öppnas för patienter som har konto i Mina vårdkontakter. Möjlighet att läsa sin egen journal på nätet ska utökas och även omfatta journaler inom psykiatrisk vård I enlighet med den digitala agendan ska tjänster utvecklas där IT underlättar arbetet för både medborgaren och vårdenheten 7 Se länk http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-1-5 13 För att stärka patientens integritet och minska risken för vårdrelaterade infektioner ska en strategi tas fram för att alla patienter i slutenvård ska vårdas i enkelrum Jämlik hälso- och sjukvård Inriktning Jämlik hälso- och sjukvård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla samtidigt som insatserna måste anpassas så att de motsvarar människors olika behov och förutsättningar. En jämlik hälso- och sjukvård bygger på att kunskap om ojämlikheter tas fram genom analys av den vård som bedrivs. Det är viktigt att uppföljning av vård, behandling, bemötande och väntetider belyser omotiverade skillnader avseende kön, ålder, boendeort och, när det är möjligt, även socioekonomiska förhållanden. Jämlik vård ska bygga på bästa tillgängliga kunskap. Regionala riktlinjer och vårdprogram är en viktig del i detta arbete. Ett systematiskt arbete ska utföras för att höja kompetensen och öka insikten om vikten av jämlik vård. Det ska också föras en bred dialog om attityder och värderingar på alla nivåer i verksamheten. Inom tandvården ska särskilt fokus läggas på åtgärder för att minska den ojämlika tandhälsan hos barn och äldre. Övergripande mål 1. Omotiverade skillnader i vård och behandling ska identifieras och med riktade insatser minska 2. Deltagande i screening i socioekonomiskt utsatta områden ska öka För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp: Mål Indikator 1. Särskild redogörelse i löpande uppföljning 2. Andel från socioekonomiskt utsatta områden som genomgår screening för bröstcancer respektive cervixcancer Utvecklingsuppdrag En handlingsplan ska utarbetas för att säkerställa jämlik och jämställd vård Analys ska genomföras av ålders- och könsskillnader vid behandling av förmaksflimmer, hjärtsvikt och hjärtinfarkt 14 Nr i IB ID0165 Analys ska genomföras av ålders- och könsskillnader avseende ledtider vid cancerbehandling och tillgång till kontaktsjuksköterska vid cancer Vid uppföljning av bemötande och väntetider ska skillnader avseende kön, ålder och boendeort belysas Särskilt följa implementeringen av hälso- och sjukvårdsnämndens beslut att smärtrehabilitering ska organiseras på alla vårdnivåer för att säkra en jämlik tillgång och att personer som lider av smärta ska få ökad tillgång till behandling Samordningen av det medicinska omhändertagandet av vuxna med medfödda eller tidigt förvärvade flerfunktionshinder ska förbättras Hälso- och sjukvårdens verksamheter ska bidra till att identifiera våld i nära relationer Den mobila tandvården ska fortsätta att utvecklas för att öka tillgängligheten En översyn ska göras av Care Need Index (CNI)8 och dess effekter vid viktning av ersättning i hälsovalet med särskilt fokus på barnhälsovård Etablerade vårdval inom specialiserad vård samt hälsovalet ska utvärderas utifrån jämlik vård, tillgänglig vård samt kostnader och samverkan En plan ska tas fram för att möta behoven och förbättra tillgången till vårdenheter inom hälsovalet genom att t ex öppna fler vårdcentraler/filialmottagningar Arbetet med att stärka vårdcentralerna med specialister från andra specialiteter än allmänmedicin ska fortsätta Säker hälso- och sjukvård Inriktning Patientsäkerhet är av högsta prioritet inom Region Skåne och nollvision gäller avseende vårdskador. En god säkerhetskultur ska råda och all vård som erbjuds ska vara av god hygienisk standard och av hög medicinsk kvalitet. Vårdskador ska förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Chefer och medarbetare ska ha kunskap om rutiner för att identifiera, analysera, bedöma och åtgärda orsaker som kan leda till vårdskada. Vidtagna åtgärder ska följas upp för att se att de haft avsedd effekt. Patienter och närstående ska ses som självklara aktörer i patientsäkerhetsarbetet. Övergripande mål 1. Patient i sluten vård ska erbjudas vårdplats på korrekt vårdnivå och förflyttning ska ske endast av medicinska skäl 8 Beskriver den förväntade risken för att utveckla ohälsa baserad på socioekonomiska faktorer 15 2. Samtliga patienter skall erhålla en optimal vård, vilket bl.a. innebär att inga trycksår ska uppkomma under vårdtiden 3. Vårdrelaterade infektioner, såväl de som uppkommer av patientens egen bakterieflora som de som sprids till och mellan patienter, ska minska jämfört med 2014 4. Region Skånes antibiotikatryck i öppenvård ska minska mer än rikets minskning och rekommendationer avseende val av antibiotika ska följas genom arbete enligt handlingsplan fastställd av STRAMA. 5. Läkemedelsrådets rekommendationer och riktlinjer för läkemedelsförskrivning ska följas och läkemedelrelaterade fel och problem ska minska jämfört med 2014 genom att utskrivningsinformation och läkemedelsgenomgångar genomförs i ökad omfattning För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp: Mål 1. 2. 3. 4. 5. Indikator Utlokaliserade patienter9 (I) Överbeläggningar (I) Slutenvårdade patienter som fått trycksår grad 1-2 under vårdtiden (I) Slutenvårdade patienter som fått trycksår grad 3-4 under vårdtiden (I) Följsamhet till regler för basal hygien vid patientnära arbete (I) Följsamhet till regler för arbetskläder vid patientnära arbete (I) Öppenvårdsantibiotika (I) Antibiotikaval (Kinoloner) vid urinvägsinfektion (I) Antibiotikaval (Penicillin V) vid behandling av barn med luftvägsinfektion (I) Orala opioider (morfin) (I) Utskrivningsinformation (I) (I) anger att indikatorn ingår i ett sammanfattande index Nr i IB ID0010 ID0128 ID0216 ID0217 ID0014 ID0219 ID0011 ID0049 ID0050 ID0027 ID0137 Utvecklingsuppdrag Ett systematiskt patientsäkerhetsarbete ska integreras med ett systematiskt arbetsmiljöarbete i syfte att nå en hög patientsäkerhet och en god arbetsmiljö Dolda vårdskador ska identifieras genom att markörbaserad journalgranskning ska utökas genom att andelen involverade verksamheter ökar. Resultaten ska användas som en naturlig del i verksamhetens förbättringsarbete Arbete med värdebaserad vård ska fortsätta i syfte att öka kvaliteten och skapa patientsäker vård Säkerhetskulturen ska kontinuerligt stärkas genom ett strukturerat förbättringsarbete som bygger på resultaten av 2014 års patientsäkerhetskulturmätning 9 Avser patienter som vårdas på annan avdelning än den som har specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten 16 Berörda verksamheter i slutenvård ska analysera sin antibiotikaanvändning och verksamhetens vårdrelaterade infektioner med hjälp av det nya IT-stödet – ”Infektionsverktyget” Sambandet mellan vårdhygien, städning och vårdrelaterade infektioner ska utvärderas och handlingsplan för åtgärder av brister tas fram inom samtliga förvaltningar Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Inriktning Det hälsoinriktade arbetet ska skapa en hälsoorienterad hälso- och sjukvård i enlighet med de nationella målen för folkhälsa. Fokus ska ligga på i vilken mån hälso- och sjukvårdens samlade insatser bidrar till bättre hälsa, för den enskilde och för befolkningen, genom till exempel minskad dödlighet och sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande och högre hälsorelaterad livskvalitet. Det ska finnas goda förutsättningar för att främja hälsa, arbeta sjukdomsförebyggande och inkludera levnadsvanorna i behandlingen för alla patienter genom livets alla skeden. Region Skånes vårdprogram för levnadsvanor ska ligga som grund för arbetet. Ett systematiskt arbete ska utföras för att höja kompetensen, skapa rutiner för att identifiera, bedöma, initiera, utföra och följa upp åtgärder avseende levnadsvanor (otillräcklig fysisk aktivitet, tobaksbruk, riskbruk av alkohol och ohälsosamma matvanor) på alla vårdnivåer inom hälso- och sjukvården. Arbetet ska integreras i rådande vårdutvecklingsarbete med särskilt fokus att påverka den ojämlika hälsan. Arbetet för sundare levnadsvanor och bättre hälsa ska göras i samverkan med andra aktörer i samhället som exempelvis kommuner, skola och övriga samhällsfunktioner. Hälsoinriktat arbete mot psykisk ohälsa beskrivs i uppdraget under område Psykisk ohälsa. Övergripande mål 1. Det systematiska arbetet med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande metoder ska öka inom alla verksamheter jämfört med 2014 2. Utnyttjande av tobaksavvänjning för rökare som ska genomgå operation ska överstiga 10% 3. Kunskapen om systematiskt arbete med levnadsvanor ska öka jämfört med 2014 För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp: 17 Mål 1. 2. 3. Indikator Enkla råd om tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor inom specialistvården Tobaksavvänjning inom primärvården Fysisk aktivitet på recept inom primärvården Kvalificerat rådgivande samtal om matvanor inom primärvården Stöd för att förändra alkoholvanor inom primärvården Tobaksavvänjning inför operation Webbaserad utbildning om systematiskt arbete med levnadsvanor Nr i IB ID0243 ID0244 ID0245 ID0246 ID0247 ID0248 ID0249 ID0250 ID0251 ID0252 Utvecklingsuppdrag Utveckla arbetsmetoder avseende levnadsvanor och personcentrerad vård i samverkan med kommun och idéburen sektor för patienter med kroniska sjukdomar Utveckla arbetsmetoder för korta interventioner till personer med alkoholberoende i primärvården i samverkan med kommun och psykiatrin Utveckla metoder för bättre uppföljning av hälsoinriktade metoder och åtgärder så att viktiga utvecklingsområden kan identifieras Utveckla hälsoinriktade insatser till personer som lider av lättare psykisk ohälsa eller fysiska och psykiska funktionsnedsättningar Utveckla e-hälsotjänster kopplat till arbetet med levnadsvanor Tillsammans med barnhälsovård, elevhälsa och tandvård förbättra omhändertagandet av barn och unga med fetma och övervikt Hälso- och sjukvård i rimlig tid Inriktning Tillgängligheten till den skånska hälso- och sjukvården ska öka och vara hållbar över tid. Ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Inom den akutsjukvården ligger fokus på vistelsetiden på akutmottagning, telefontillgänglighet i primärvården samt väntetid till operation för patienter med höftfrakturer. Inom den planerade vården ska uppföljningen av tillgängligheten för besök, återbesök och operation/åtgärd fortsätta. Detta ska även inkludera besök i primärvården inom 7 dagar. Särskilt fokus ska riktas mot bild- och funktionsmedicin, barn och unga med psykisk ohälsa samt ledtider inom cancervården (se även område cancer sida 26). Antalet vårdgarantipatienter som samordnas till annan vårdgivare ska fortsätta att följas upp. 18 Övergripande mål 1. Tillgängligheten till den skånska hälso- och sjukvården ska öka jämfört med 2014 För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp: Mål 1. Indikator Väntande till första besök inom 60 dagar (I) Väntande till operation/åtgärd inom 60 dagar (I) Tillgänglighet MR - väntande inom 30 dagar (I) Tillgänglighet till operation av höftfraktur (I) Telefontillgänglighet primärvården (I) Nr i IB ID0071 ID0072 ID0078 ID0081 ID0075 ID0190 (I) anger att indikatorn ingår i ett sammanfattande index Utvecklingsuppdrag Fortsatt utveckling av strategi för ”vård i rimlig tid”, inkluderande utredning av förutsättningarna för en skånsk vårdgaranti, som omfattar besök, undersökning och behandling inom 60 dagar inklusive tid för diagnostik Fortsatt utveckling av modell och kriterier för prioritering av specifika insatsområden En strukturerad genomlysning av alla patienter som erhåller vård utanför Region Skåne ska göras under första halvåret 2015 Barn och ungdomars hälsa Inriktning Alla verksamheter i Region Skåne ska arbeta i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (FN). Hälso- och sjukvården ska tidigt upptäcka problem och ge rätt insatser på rätt vårdnivå till barn och ungdom. Samverkan mellan Region Skånes verksamheter och kommunernas socialtjänst och elevhälsa ska förbättras i syfte att stärka vårdkedjan för barn och unga i behov av insatser från flera verksamheter. Övergripande mål 1. I samverkan med socialtjänst och elevhälsa ska vårdkedjan för barn och unga stärkas så att bland annat utvecklingsstörningar och barn som far illa tidigt identifieras 2. Barn och unga som kan komma att placeras utanför det egna hemmet ska erbjudas hälsoundersökning och barn till svårt sjuka anhöriga ska få lagstadgat stöd För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp: 19 Mål 1. 2. Indikator Samordnad individuell plan för barn och ungdom (SIP) Identifiering av misstanke om utvecklingsavvikelse hos barn under 6 år Registreringar för orosanmälan enligt Socialtjänstlagen Barn som erhåller hälsoundersökning enligt BBIC Barn som erhåller stöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen (§ 2g) Nr i IB ID0253 ID0254 ID0255 ID0256 ID0257 Utvecklingsuppdrag Uppföljningsbara övergripande mål med särskilt fokus på ungdomsmottagningar, tillgång till specialiserad barn- och ungdomspsykiatri, tillgång till ”Första linjen”mottagningar och effekterna av telefonsystemet ”En väg in” ska tas fram Fler ”första linje”-verksamheter ska startas för att uppnå god geografisk täckning i hela Skåne. Verksamheterna ska ha som uppdrag att utöka föräldrastödet när behov finns Arbetet med att förbättra tillgängligheten till ungdomsmottagningarna ska fortsätta, bland annat genom ökat öppethållande Utforma strategi för inrättande av minst en familjecentral per kommun till år 2016 Regionalt handlingsprogram för barn som anhöriga ska implementeras Förstärkt vård i hemmiljö Inriktning De skånska kommunerna och Region Skåne har en gemensam ambition om att bibehålla och vidareutveckla en förtroendefull samverkan. Denna ambition ska vara grunden i ett nytt hälsooch sjukvårdsavtal som ska träda i kraft januari 2016. Det nya avtalet ska stödja en utveckling där mer av den traditionella sjukvården flyttar från sjukhusen till patienternas hemmiljö. Många patienter vill vårdas hemma, en förutsättning är dock att vården upplevs som säker och trygg av både patient, närstående och vårdpersonal. Genom medicinsk och teknisk utveckling har det blivit möjligt att utföra allt fler typer av undersökningar och behandlingar utanför sjukhuset. Vård i hemmiljö kan också innebära fördelar i form av mindre risk för bl.a. konfusion, trycksår, nutritionsproblem, vätskebalansrubbningar och vårdrelaterade infektioner. För den kommunala hemsjukvården är ett välfungerande läkarstöd en förutsättning för att utveckla kvalitet och kompetens vid vård i hemmet. I nu gällande hälso- och sjukvårdsavtal knyts den kommunala hemsjukvården till primärvårdsnivån. Innehållsmässigt har dock alltid den kommunala hemsjukvården haft inslag av mer specialiserad vård, något som kan förväntas öka än mer som en följd av den pågående utvecklingen. Det finns därför ett behov av att stärka samarbetet mellan de skånska kommunerna och Region Skåne på fler nivåer än primärvårdsnivån och det nya avtalet ska därför möjliggöra en utveckling av den kommunala 20 hemsjukvården att omfatta insatser som inte enbart är på primärvårdsnivå. I det nya hälsooch sjukvårdsavtalet finns det en ambition om att i större utsträckning utgå från patientens behov, snarare än dagens konstruerade gränser för betalningsansvar. Redan under 2015 ska Region Skåne förstärka förvaltningarnas och vårdcentralernas ansvar för medverkan kring patienter, oavsett ålder, med behov av hemsjukvård genom tydligare uppdrag och ackrediteringsvillkor. Vårdcentralerna, och sjukhusförvaltningarna, ska genom samarbete erbjuda läkarstöd och annan specialistkompetens till kommunal hemsjukvård både vad gäller akuta och planerade besök. Planerade besök ska säkerställa och förebygga att den enskilde inte drabbas av sjukdomstillstånd som leder till behov av akuta insatser eller inläggning i slutenvård. För att ytterligare stödja hemsjukvården ska kommunal sjuksköterska ha tillgång till s.k. VIPnummer till vårdcentral för att kunna nå behandlande läkare inom en timme efter kontakt med patienten, detta ska gälla under vårdcentralens ordinarie öppettider. För att säkerställa en sammanhållen vård- och omsorg för mångbesökare, kroniskt sjuka, de mest sjuka och äldre, är hembesök av särskilt stor vikt. Andra prioriterade grupper är t.ex. patienter med komplexa sjukdomar och icke-autonoma patienter. Vårdcentralen ska kunna erbjuda planerat hembesök inom fem arbetsdagar efter begäran från kommunal sjuksköterska. Vårdcentralerna ska senast från och med april månad 2015 kunna avropa stöd från sjukhusförvaltningarna till den kommunala hemsjukvården. Förutom läkarstöd ska förvaltningarna, då det finns överenskommelse via samordnad individuell planering (SIP), kunna erbjuda stöd i form av specialistsjuksköterskor eller annan specialistkompetens till patienter med kommunal hemsjukvård. Sjukhusförvaltningarna ska även etablera en dygnet-runt-öppen telefon för att den kommunala hemsjukvårdens läkarstöd ska kunna erbjudas det adekvata stöd/ den kompetens som vårdtagare inom hemsjukvården kan vara i behov av. ASiH (Avancerad sjukvård i hemmet) ska, förutom för specialiserad palliativ vård, ha kompetens att utföra punktinsatser av kurativ karaktär samt bistå med konsultativa bedömningar av patienter inom andra vårdformer i enlighet med den strategiska planen. Genom införandet av gemensamma beslutsstöd, dels för identifiering av personer med hög risk för försämring dels för bedömning av vård på rätt vårdnivå, ska bättre förutsättningar för mer jämlik vård samt bättre samarbete mellan huvudmän och vårdgivare skapas. Övergripande mål 1. Samarbetet kring patienten mellan primärvård, sjukhus och kommunen, baserat på det kommande avtalet mellan Region Skåne och de skånska kommunerna, ska förstärkas jämfört med 2014 2. Utskrivningsprocessen ska, för utvalda målgrupper, säkerställas genom en uppföljande telefonkontakt med patient/närstående/kommunal hemsjukvårdspersonal inom 72 timmar efter utskrivning 21 3. Planerade insatser för patienten ska göras proaktivt så att akuta insatser och behov av slutenvård minimeras 4. ASiH och sjukhusen ska gemensamt öka antalet punktinsatser i hemmet med 15% jämfört med 2014 För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp: Mål 1. 2. 3. 4. Indikator Genomförda samordnade individuella planer (SIP) Uppföljande telefonkontakter inom 72 timmar efter utskrivning Utförda hembesök Patienter som erbjuds kurativa punktinsatser från ASiH Nr i IB ID0003 ID0258 ID0259 ID0260 Utvecklingsuppdrag Ett skånegemensamt verktyg för identifiering av personer med hög risk för försämring ska införas och rutiner för vidare hantering av dessa personer ska säkerställas Ett skånegemensamt beslutsstöd som bidrar till likvärdiga bedömningar, säkerställer relevant kommunikation samt ser till att vårdtagaren får vård på rätt vårdnivå ska utvecklas och införas Äldres hälsa Inriktning Vården och omsorgen av sköra äldre ska utvecklas och förbättras. Bland de mest sjuka äldre finns ofta komplexa behov av både vård och omsorg. Såväl primärvård, sjukhus, tandvård som kommunerna bidrar med sin del och samverkar i vårdens övergångar för att de mest sjuka äldre ska få sina behov tillgodosedda. Arbetet i samverkan med kommunerna kring Ledningskraftsteam och med regionala mötesplatser ska fortsätta med medverkan från slutenvård och primärvård, i enlighet med beslutad plan för att utveckla vården för mest sjuka äldre under 2015.10 Den dagliga vården och omsorgen ska säkerställa och förebygga att den enskilde inte drabbas av sjukdomstillstånd som leder till inläggning i slutenvård som hade kunnat undvikas. Vården ska planeras i så stor omfattning som möjligt så att behov av akuta insatser minimeras. Den äldres behov av trygghet och kontinuitet säkras genom att vården ges på rätt vårdnivå. En fortsatt utökning av antalet äldrevårdcentraler är en viktig del i denna utveckling. Rutiner ska finnas så att fast vårdkontakt erbjuds när vården behöver samordnas. När den sköra äldre patienten inkommer akut till sjukhus ska särskilda hänsyn tas till de komplexa behoven genom ett integrerat strukturerat omhändertagande där multiprofessionella 10 Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2014-10-24, §159, Plan för att utveckla vården för mest sjuka äldre 2015 22 team har direkt patientansvar för den äldre. Den sköra äldre patienten ska vårdas av personal som har god kompetens inom geriatrik och gerontologi. Demenssjukdom är vanligast i de äldre åldersgrupperna även om sjukdomen kan drabba även yngre personer. Många patienter med demens förblir odiagnostiserade under lång tid vilket fördröjer stödjande insatser och skapar stor oro hos anhöriga. Det är också välkänt att utredning och behandling varierar stort. För en jämlik demensvård med hög kvalitet pågår framtagande av ett regionalt vårdprogram kopplat till nationella riktlinjer för utredning, behandling och uppföljning av patienter med tecken på demenssjukdom. Under 2015 ska vårdprogrammet implementeras inom såväl primärvård som specialiserad vård. Det ska även under 2015 tas fram en strategisk plan för framtida insatser mot demenssjukdomar i Region Skåne. Övergripande mål 1. Förebyggande arbete för de äldre ska prioriteras, riskfaktorer identifieras och relevanta åtgärder vidtas 2. Patienter med misstänkt demens ska tidigt identifieras och remitteras till primärvården för utredning 3. Vården och omsorgen om äldre ska vara sammanhållen med fungerande vårdkedjor så att återinskrivningar och undvikbar slutenvård minskas jämfört med 2014 4. Läkemedelsrelaterade problem ska identifieras och förebyggas och ändamålsenligheten i läkemedelsanvändning ska förbättras För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp: Mål 1. 2. 3. 4. Indikator Fallriskbedömning (I) Riskbedömning avseende trycksår (I) Munhälsobedömning (I) Vårdplan avseende fallrisk för patienter 65 år och äldre med ökad fallrisk enligt riskbedömning (I) Vårdplan avseende trycksår för patienter 65 år och äldre med ökad risk för trycksår enligt riskbedömning (I) Riskbedömning avseende undernäring (I) Identifiering av patienter med demens (I) Undvikbar slutenvård (I) Återinskrivningar (I) Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång, inklusive läkemedelsavstämning (slutenvård) (I) Tvärprofessionell läkemedelsgenomgång (primärvård) (I) Olämpliga läkemedel hos äldre (>75 år) (I) (I) anger att indikatorn ingår i ett sammanfattande index 23 Nr i IB ID0012 ID0021 ID0084 ID0013 ID0223 ID0023 ID0039 ID0090 ID0091 ID0015 ID0016 ID0028 Utvecklingsuppdrag Primär och sekundär prevention kring fallskador ska utvecklas i samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommuner Strategisk plan och vårdprogram för patienter med demens ska tas fram och implementeras För att äldre och multisjuka med stort vårdbehov på ett smidigt sätt ska kunna hitta rätt inom sjukvården ska en modell med vårdlotsar utarbetas inom Region Skåne För äldre och multisjuka med stora vårdbehov är läkarkontinuiteten av stor betydelse och det ska därför vara möjligt att kunna få en fast läkarkontakt Palliativ vård Inriktning Alla patienter i livets slutskede ska erhålla en palliativ vård av hög kvalitet oberoende av var patienten vårdas. Specialiserad palliativ vård och ASiH ska erbjudas alla invånare/patienter i Skåne på jämlika villkor och med prioritering utifrån medicinska behov. Den palliativa vården ska fortsätta att utvecklas i enlighet med beslutad strategisk plan för den palliativa vården i Region Skåne 2013-2018. Genom en hög täckningsgrad i Svenska palliativregistret fås en bild av kvaliteten på den palliativa vården och resultaten ska ligga till grund för förbättringsarbete där resultaten visar på brister. Övergripande mål 1. Alla patienter som befinner sig i livets slutskede ska erbjudas en palliativ vård av hög kvalitet 2. Antal patienter som erbjuds specialiserad palliativ vård i ASiH ska öka jämfört med 2014 För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp: 24 Mål 1. 2. Indikator Täckningsgrad i Svenska palliativregistret (I) Smärtanalys och regelbunden skattning av smärtintensitet (I) Samtal om vårdens innehåll och riktning (brytpunktsamtal) (I) Dokumenterad munhälsobedömning (I) Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel (I) Förekomst av trycksår (kategori 2–4) (I) Dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid (morfin mfl) (I) Antalet patienter som erbjuds specialiserad palliativ vård i ASiH (I) anger att indikatorn ingår i ett sammanfattande index Nr i IB ID0123 ID0124 ID0125 ID0126 ID0127 ID0191 ID0192 ID0140 Utvecklingsuppdrag ASiH´s samverkan med övrig vård ska öka bland annat genom konsultinsatser för medicinska bedömningar, genom handledning och fortbildning samt även för punktinsatser av kurativ vård Stödet till anhöriga och närstående till patienter som vårdas i livets slutskede, oavsett vårdform, ska utvecklas Ställningstagande kring vårdhundar sker efter av HSN beslutad utvärdering av pilotprojekt 2014 Kontakten med barn- och ungdomssjukvården ska stärkas inom alla delar av verksamheten så att fler barn genom insatser från ASiH kan vårdas i hemmet Genom centrum för FoUU inom palliativ vård (Palliativt Utvecklingscentrum vid Lunds universitet) ska, i samverkan mellan Region Skåne och Lunds Universitet, den akademiska kunskapen stärkas via forskning, utveckling och utbildning Akutsjukvård Inriktning Akutsjukvård är för många medborgare den första kontakten med hälso- och sjukvård. Till akutsjukvård räknas inte bara verksamhet på akutmottagningar utan också prehospital verksamhet, vård på akutvårdsavdelningar, akuta operationer och intensivvård. Vidareutbildning inom akutsjukvård för såväl läkare som sjuksköterskor ska stärkas. Genom inrättande av fler akutläkartjänster skapas bättre förutsättningar för en effektiv akutsjukvård med hög kvalitet. 25 Rådgivning och information ska förbättras genom utökad samverkan mellan sjukvårdsrådgivningen (1177) och andra delar av akutsjukvården. Kvaliteten inom intensivvården följs upp via Svenska intensivvårdsregistret (SIR). Samtliga intensivvårdsenheter i Region Skåne ska rapportera till SIR och regelbundet utvärdera sina resultat. För att optimera omhändertagandet av patienter med olika behov av intensivvård ska olika intermediära vårdformer utvecklas. Intensivvårdskrävande patienter ska endast överflyttas till annan intensivvårdsavdelning på grund av medicinska skäl. Övergripande mål 1. Tillgängligheten till akutsjukvård ska förbättras jämfört med 2014 och omhändertagandet ska följa gällande vårdprogram och riktlinjer För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp: Mål 1. Indikator Vistelsetid på akuten (I) Tid till propplösande behandling vid stroke (I) Operation av patienter med höftfraktur inom 24 timmar (I) Överflyttning av intensivvårdspatienter p.g.a. resursbrist (I) Återställning av blodflöde till hjärtat vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid (I) Patienter som avviker från akutmottagning (I) Tid till första läkarbedömning på akutmottagningen (I) Responstid för ambulans vid prio 1 larm (I) Trombolys (propplösande behandling) vid stroke (I) (I) anger att indikatorn ingår i ett sammanfattande index Nr i IB ID0068 ID0132 ID0081 ID0136 ID0153 ID0209 ID0210 ID0211 ID0131 Utvecklingsuppdrag För att öka effektiviteten och genomströmningen inom akutsjukvården ska utbudet av akutsjukvård göras tydligare för alla medborgare. Informationen till alla medborgare och patienter ska utvecklas tillsammans med 1177 En strategisk plan för utbildning av akutläkare har tagits fram under 2014. Under 2015 ska denna omsättas i konkreta åtgärder Ambulanssjukvård i egen regi ska utredas Cancersjukvård Inriktning Övergripande inriktning för cancersjukvården i Region Skåne ska följa den framtagna cancerplanen och omfatta prevention, god tillgänglighet och kvalitet och rehabilitering samt 26 ett förbättrat utnyttjande av hela regionens kompetens och resurser verka för en god livskvalitet, minskat insjuknande och förlängd överlevnad. För att förkorta utredningstiden för patienterna krävs ändrade arbetssätt. Utvecklingen av cancersjukvården i Region Skåne ska följa de nationella mål som anges i ”En nationell cancerstrategi för framtiden” samt den regionala cancerplan 2015-2018, som Regionalt Cancercentrum Syd tagit fram i samverkan med berörda landsting/regioner. Under 2015 ska de i cancerplanen prioriterade delarna genomföras och planering ske inför kommande år för att säkerställa utveckling enligt planen. Prevention är viktig för att minska antalet cancerfall, eftersom cirka en tredjedel av all cancer går att förebygga. Levnadsvanor såsom rökning, kost, alkoholintag, motion och solande är faktorer som spelar stor roll. Region Skåne ska delta i nationell satsning ”Kortare ledtider i cancervården 2015-2018” samt uppnå de krav som ställs. Den nationella studien för screening mot tjock- och ändtarmscancer ska genomföras enligt nationella direktiv. För att kunna utvärdera och följa upp kvalitet och resultat för cancerpatienter är kvalitetsregister en viktig källa. En jämn och hög kvalitet i kvalitetsregisterhantering, inkluderat hög täckningsgrad och inmatning utan fördröjning, ska säkerställas. Övergripande mål 1. Patientens väntetid från misstänkt cancer till behandlingsstart ska under 2015 minska med målsättningen att understiga 4 veckor 2. Alla cancerpatienter ska erbjudas kontaktsjuksköterska 3. Ökat deltagande i screening ska bidra till tidig upptäckt och minska risken för den enskilde att insjukna i cancer För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp: Mål 1. 2. 3. Indikator Väntetid lungcancer (I)* Väntetid bröstcancer (I)* Väntetid högrisk prostatacancer (I)* Väntetid tjock- och ändtarmscancer (I)* Väntetid cancer i urinblåsan (I)* Kontaktsjuksköterska Deltagande i screening avseende bröstcancer. Deltagande i screening avseende cervixcancer. (I) anger att indikatorn ingår i ett sammanfattande index * för måluppfyllelse ska täckningsgraden i kvalitetsregister överstiga 90 procent fyra månader efter diagnos. 27 Nr i IB ID0036 ID0212 ID0213 ID0214 ID0215 ID0242 ID0261 ID0262 Utvecklingsuppdrag Arbetssätt ska utvecklas avseende att åtta specifika alarmsymptom i primärvård och hos allmänheten ska föranleda omedelbar utredning i specialiserad vård enligt på förhand standardiserade vårdförlopp11 Diagnostiska Centra för utredning av oklar misstänkt allvarlig sjukdom samt utredning vid okänd primärtumör ska utvecklas i enlighet med de erfarenheter som skapats i pilotprojekt inom SUS och senare utvärdering av densamma i Kryh Drop-in mottagningar för kvinnor som befarar bröstcancer ska öppnas i anslutning till alla akutsjukhus Utfallsindikatorer för respektive patientgrupp inkluderande patientrapporterat utfall (PROM) och patientrapporterad upplevelse (PREM) ska utvecklas Tvärprofessionellt omhändertagande av patient och närstående med rehabiliteringsbehov ska utvecklas och uppföljningsindikatorer införas i linje med nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering Tillgängligheten till avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) med punktinsatser ska förbättras jämfört med 2014 Psykisk ohälsa Inriktning Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället. Region Skånes satsningar ska syfta till att den psykiska hälsan i befolkningen, levnadsförhållanden för personer med psykisk ohälsa samt attityder till psykisk ohälsa i befolkningen ska förbättras. Den första vårdinstans som möter personer med psykisk ohälsa är oftast primärvården eller annan somatisk vård, d.v.s. aktörer utanför specialistpsykiatrin. En förutsättning för en välfungerande vård är därför ett nära samarbete mellan sjukvårdens aktörer men också med kommunala verksamheter och övriga samhällsfunktioner. Region Skåne ska tillhandahålla en likvärdig psykiatrisk vård i Skåne och utveckla arbetet i linje med kommande psykiatriöverenskommelse och kommande nationella riktlinjer inom området missbruk och beroende. Region Skånes strategiska plan för den psykiatriska vården ska uppdateras och förnyade prioriteringar göras i samarbete med brukarföreningar och profession. Uppdraget från staten inom ramen för sjukskrivningsmiljarden avseende en handlingsplan för att genom olika åtgärder minska behovet av sjukskrivning vid lätt till måttlig psykisk ohälsa är en del i Region Skånes arbete med psykisk ohälsa. 11 De åtta alarmsymptomen avser; anemi, blod per rektum, dysfagi, postmenopausal gynblödning, hematuri, hemoptys, knuta i bröstet, malignitetsmisstänkt prostatapalpation. Se vidare http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Regionalt-Cancercentrum/Prevention/Alarmsymtom/ 28 Övergripande mål 1. Tillgängligheten till psykiatrisk vård ska vara hög 2. Patientprocesserna ska vara sammanhållna, patienten ska vara delaktig i planering av vården och patientnöjdheten ska vara högre än rikssnittet 3. Följsamheten till vårdprogram och riktlinjer ska vara god och täckningsgraden i psykiatriska kvalitetsregister ska vara hög 4. Självmordsfrekvensen ska minska, nollvision vad gäller självmord ska råda För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp: Mål 1. 2. 3. 4. Indikator Tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa (I) Tillgänglighet till vuxenpsykiatri (I) Akutsökande på vuxenpsykiatriska akutmottagningar (I) Samordnad individuell plan för patienter med psykisk sjukdom (SIP) (I) Nationell Patientenkät (I) Behov av tvångsåtgärder (I) Förskrivning av Pregabalin (Lyrica) (I) Återfallsförebyggande läkemedel vid alkoholmissbruk (I) Fetma hos patienter med bipolär sjukdom och psykos (I) Täckningsgrad för psykiatriska kvalitetsregister (I) Suicidpreventivt återbesök inom 8 dagar (I) (I) anger att indikatorn ingår i ett sammanfattande index Nr i IB ID0079 ID0233 ID0222 ID0001 ID0220 ID0002 ID0042 ID0045 ID0221 ID0092 ID0009 Utvecklingsuppdrag En handlingsplan för minskad psykisk ohälsa hos befolkningen ska utarbetas De pågående satsningarna för personer med psykossjukdomar ska fortsätta liksom satsningarna på Case Management som är ett processorienterat samarbetssätt med starkt fokus på patient och närstående Under våren ska vårdplatssituationen inom psykiatrin belysas samt förslag på mellanvårdformer etableras. Slutenvården ska även belysas utifrån ett paramedicinskt perspektiv Specialiserad öppenvård i patientens hem ska utvecklas Arbetet mot självskadebeteende och ätstörningar ska ytterligare stärkas och utvecklas med särskilt fokus på patienter med stort vårdbehov Vården för personer med långvarigt bruk av bensodiazepiner och opioidanalgetikaberoende ska utvecklas i enlighet med kommande nationella riktlinjer inom området missbruk och beroende 29 Beroendevården ska utvecklas enligt tidigare beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden och återrapporteras under våren 2015 Äldrepsykiatri inklusive arbete med missbruk och beroende hos äldre ska utvecklas i samverkan med Skånes kommuner Verksamheten ska anpassas till ökat behov av psykiatriskt omhändertagande hos personer från andra länder såsom asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd inklusive anhöriga Fler integrerade arbetsformer inom psykiatri- och missbruksområdet ska utvecklas tillsammans med Skånes kommuner som till exempel Mariamottagningen och arbetet med etablering av fler mottagningar för unga vuxna ska fortsätta Den återfallsförebyggande behandlingen vid bipolär sjukdom ska förbättras Arbetet för förbättrad kroppslig hälsa hos personer med psykisk sjukdom ska stärkas. I arbetet ska ingå åtgärder för att öka kunskapen inom somatisk vård om patienter med psykisk sjukdom Diagnosticering, behandling och uppföljning av patienter med neuropsykiatrisk problematik ska förbättras Handlingsplan för att minska behovet av sjukskrivning vid lätt till måttlig psykisk ohälsa ska genomföras Kvinno- och förlossningssjukvård Inriktning Målet med förlossningsvården är en frisk mor och friskt barn samt en för kvinnan positiv upplevelse av förlossningen. Dessa mål ska eftersträvas med minsta möjliga ingrepp i förlossningens förlopp men med bibehållen säkerhet för mor och barn. Födande kvinnor ska känna sig trygga med att de får plats på en förlossningsavdelning och får ett omhändertagande av kompetent personal. Bara i undantagsfall eller på grund av medicinska skäl får kvinnor hänvisas till annan förlossningsavdelning. Hänvisning ska ske i samråd med patienten och personalen ska säkerställa att plats finns på mottagande förlossningsavdelning. Efter förlossningen ska kvinnan och hennes partner erbjudas eftervård och stöd utifrån behov. Anpassade vårdplatser ska finnas i anslutning till förlossningsavdelning för de som har behov att stanna kvar och andra vårdformer såsom öppen eftervård och mobila team behöver utvecklas. Satsningar på förlossningsvården får inte ske på bekostnad av övrig kvinnosjukvård. Endometrios innebär lidande för många kvinnor och det har identifierats som ett eftersatt område inom kvinnosjukvården. Det är viktigt att det finns kompetens och kunskap hos personal som möter patienter med symtom som kan vara orsakade av endometrios. 30 Övergripande mål 1. Kvinnor i förlossning ska omhändertas på vald förlossningsavdelning och hänvisning ske endast då kvinnans medicinska tillstånd kräver vård på annan förlossningsavdelning. För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikator regelbundet följas upp: Mål 1. Indikator Hänvisning till annan förlossningsavdelning Nr i IB ID0263 Utvecklingsuppdrag Utveckla vårdformer som stödjer kvinnan med partner efter förlossningen utifrån behov där öppnande av familje-BB på SUS/Malmö är ett exempel Målsättningen för den skånska förlossningsvården ska vara att ha en barnmorska per aktiv förlossning Rutiner och regelverk för erbjudande av fosterdiagnostik ska ses över för en mer jämlik vård Regionala riktlinjer för endometrios ska tas fram och dessa ska ligga till grund för insatser för förbättrat omhändertagande 31 Områden med särskilda utvecklingsbehov Diabetessjukvård Inriktning I Skåne finns cirka 60 000 personer med diabetes. Drygt 10 % har typ 1 och behandlas huvudsakligen på sjukhusmottagningarna. De övriga drygt 85 % av diabetikerna har typ 2 och behandlas i huvudsak inom primärvården. Under 2015 kommer nya nationella riktlinjer för diabetesvård som innebär ökade krav på att förbättra vården, framförallt för de patienter som har en dåligt reglerad diabetes och därmed högst risk för komplikationer. För denna grupp krävs en mer individualiserad vård i syfte att motivera till förändring av ogynnsamma levnadsvanor. De nya riktlinjerna innebär också en utökad satsning på gruppundervisning bland annat med anpassning av patientutbildningen till patienternas kulturella bakgrund. En allt större andel patienter kommer också att kunna behandlas med nya medicintekniska hjälpmedel. Övergripande mål 1. Kvaliteten i diabetesvården skall ytterligare förbättras jämfört med 2014 genom implementering av de nya nationella riktlinjerna För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp inom såväl slutenvård som primärvård: Mål 1. Indikator Blodsockernivå under viss nivå (I) Nr i IB Blodtryckskontroll (I) Blodsockernivå (median) (I) Fotundersökning senaste året (I) Ögonbottenundersökning senaste 2 resp 3 åren (I) Andel icke rökare (I) ID0193 ID0197 ID0236 ID0198 ID0237 ID0199 ID0194 ID0200 ID0195 ID0201 ID0196 ID0202 (I) anger att indikatorn ingår i ett sammanfattande index Utvecklingsuppdrag Diabeteskoordinatorer/samordnare ska inrättas för att ytterligare stimulera kompetenshöjning samt för att stärka kvalitetsarbetet i första hand på primärvårdsnivå 32 Utveckla former för kvalitetsmärkning av vårdcentraler med hög diabeteskompetens Hjärtsjukvård Inriktning Svensk och skånsk hjärtsjukvård har genomgått stora förbättringar under de senaste decennierna och tillhör idag de bästa i världen. Genom registrering i nationella kvalitetsregistret SWEDEHEART följs resultaten för patienter som behandlas på grund av hjärtinfarkt regelbundet upp och jämförs med övriga landet. Region Skånes resultat ligger överlag väl till men det finns utrymme för ytterligare förbättringar inom prevention och tillgänglighet. Hjärtsvikt är en vanlig sjukdom hos framför allt äldre. För att öka tillgängligheten och kontinuiteten för patienter med hjärtsvikt har en särskild tilläggsackreditering införts under 2014 inom Hälsovalet. Målsättningen är att ett systematiskt och preventivt omhändertagande i primärvården ska leda till ökad livskvalitet och minskad sjuklighet för patienten. Under 2015 ska ett nytt vårdprogram för hjärtsvikt implementeras. Övergripande mål 1. Omhändertagandet av patienter med akut hjärtinfarkt ska kontinuerligt förbättras såväl i det akuta skedet som under efterförloppet för att genom olika insatser förhindra återinsjuknande 2. Tillgängligheten till hjärtsjukvård ska förbättras med särskilt fokus på pacemakerinläggning och ablationsbehandling vid arytmi 3. Återinskrivningar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt ska minska jämfört med 2014 För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp: Mål 1. 2. Indikator Återställning av blodflödet till hjärtat vid hjärtinfarkt (I) Återställning av blodflödet till hjärtat vid hjärtinfarkt inom rekommenderad tid (I) Kranskärlsröntgen vid hjärtinfarkt (I) Läkemedelsbehandling (P2Y12-blockerare) vid hjärtinfarkt (I) Läkemedelsbehandling (ACE-hämmare) vid hjärtinfarkt (I) Täckningsgrad i kvalitetsregistret (I) Uppföljning efter hjärtinfarkt (I) Rökstopp efter hjärtinfarkt (I) Fysisk träning efter hjärtinfarkt (I) Kolesterolnivå efter hjärtinfarkt (I) Blodtryck efter hjärtinfarkt (I) Väntetid för patienter som ska få pacemaker respektive patienter som 33 Nr i IB ID0152 ID0153 ID0154 ID0155 ID0156 ID0157 ID0158 ID0159 ID0160 ID0162 ID0163 ID0264 ID0265 ska genomgå ablationsbehandling ID0043 Akut återinskrivning inom 30 dagar efter sjukhusvård på grund av hjärtsvikt (I) anger att indikatorn ingår i ett sammanfattande index 3. Utvecklingsuppdrag Under 2015 ska regionala vårdprogram för hjärtinfarkt och hjärtsvikt inkluderande preventiva och hälsofrämjande insatser fastställas och implementeras För att minska risken för stroke ska andelen patienter med förmaksflimmer som får behandling med adekvat blodförtunnande läkemedel öka Indikatorer för uppföljning av behandling vid hjärtsvikt ska tas fram Nervsystemets sjukdomar Inriktning De två enskilda åtgärder i akutskedet av en stroke som har störst betydelse för överlevnad, livskvalitet och återvunnen funktion är att rätt patienter snabbt får propplösande behandling (trombolys och/eller trombectomi) samt att alla patienter direkt får tillgång till det samlade teamets insatser på en strokeavdelning. Övergripande mål 1. Omhändertagande av patienter med stroke ska ske i enlighet med nationella riktlinjer och rekommendationer från Riks-STROKE För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp: Mål 1. Indikator Nr i IB ID0149 Direkt vård på strokeavdelning eller IVA (I) ID0131 Propplösande behandling vid stroke (I) ID0151 Behandling av förmaksflimmer hos patienter med stroke (I) ID0132 Tid till propplösande behandling (I) ID0150 Funktionsförmåga efter stroke (I) ID0203 Andel nöjda med rehabilitering 3 mån efter stroke (I) ID0204 Helt tillgodosett behov av stöd och hjälp efter 3 månader (I) ID0205 Blodtrycksbehandling 3 mån efter stroke (I) ID0206 Behandling pga högt kolesterol 3 mån efter stroke (I) ID0207 Rökstopp 3 mån efter stroke (I) (I) anger att indikatorn ingår i ett sammanfattande index Utvecklingsuppdrag 34 Införa regional strokejour med telemedicinsk utrustning och dimensionera regiongemensamma resurser för trombectomi (avlägsnande av propp via kateter) Utveckla den akuta spinalskadevården i Region Skåne Förbättra rehabiliteringen vid neurologiska sjukdomar och skador Riktlinjer och förslag till struktur för omhändertagande av patienter med kroniskt trötthetssyndrom Rörelseorganens sjukdomar och skador Inriktning Antalet frakturer förväntas öka kraftigt under de närmsta åren. Detta gäller särskilt höftfrakturer som kräver stora vårdresurser. Det är viktigt att olika typer av preventiva åtgärder prioriteras. Detta inkluderar rätt kost, fysisk aktivitet och i vissa fall läkemedelsbehandling på grund av benskörhet. Under 2014 har ett regionalt vårdprogram för behandling av benskörhet fastställts. Implementeringen av detta måste fortsätta under 2015. I Region Skåne finns cirka 7 000 patienter med någon form av inflammatorisk ledsjukdom. Många drabbas i unga år och riskerar att slås ut ur arbetslivet om de inte får diagnos och adekvat behandling i tid. Det tar idag i genomsnitt mellan fem och åtta år innan rätt diagnos ställs. Nationella riktlinjer pekar på vikten av tidig diagnostik med MR och CT och i vissa fall behandling med biologiska läkemedel för att förbättra livskvalitet och minska sjukskrivning. En av de vanligaste orsakerna till nackbesvär är så kallad ”whiplashskada”. Det finns ett stort behov av att ta fram tydliga riktlinjer för handläggning av detta och liknande tillstånd och tidigt hitta de svåra fallen. Ett regionalt vårdprogram för utredning, behandling och uppföljning av smärtor efter trauma mot nacke håller på att tas fram. Ökat antal äldre innebär också att antalet patienter med ledförslitning (artros) ökar. Forskning har visat att tidiga insatser med fysisk aktivitet kan fördröja förloppet och minska behovet av operation. Under 2015 kommer ett regionalt vårdprogram för utredning och behandling av artros att fastställas. Vårdprogrammet betonar vikten av tidig fysioterapi i enlighet med nationella kvalitetsregistret BOA (bättre omhändertagande av patienter med artros). Region Skånes ryggkirurgiska verksamhet har under flera år varit underdimensionerad vilket inneburit långa väntetider och att många patienter remitterats för operation utanför regionen. Under 2015 måste tillgången till ryggkirurgi inom Region Skåne förbättras. Övergripande mål 1. Öka andelen som får läkemedelsbehandling mot benskörhet 2. Öka tillgängligheten till ryggkirurgi 35 För att mäta måluppfyllelsen ska följande indikatorer regelbundet följas upp: Mål 1. 2. Indikator Patienter med tidigare benskörhetsfraktur som behandlas med läkemedel mot benskörhet Väntetid till ryggkirurgi Nr i IB ID0053 ID0266 Utvecklingsuppdrag Implementering av vårdprogram för artros och nackskador Förbättra utredning och behandling vid spondylartrit (inflammatoriska led- och ryggsjukdomar) Utreda förutsättningar och behov av ett regionalt ryggcentrum 36 Ekonomi 2015 God ekonomisk hushållning Hälso- och sjukvårdsnämnden arbetar för en kostnadseffektiv hushållning med begränsade resurser med det övergripande målet att resultatet inte ska vara sämre än fastställd budget. För 2015 fastställer hälso- och sjukvårdsnämnden hälso- och sjukvårdsuppdraget och de ekonomiska förutsättningarna för Förvaltningsdriven vård i egen regi, Hälsoval, Övriga vårdval och Övrig Hälso- och sjukvård. Ytterligare specificering av de ekonomiska förutsättningarna sker i Hälso- och sjukvårdsnämndens internbudget. Region Skånes verksamhet finansieras av de skånska skattebetalarna. Alla verksamheter har därför en skyldighet att hushålla med skattemedlen på bästa sätt och ständigt arbeta för att öka såväl produktiviteten som effektiviteten. Finansiering De slutliga ekonomiska ramarna för 2015 har fastställts av regionfullmäktige. Utifrån det av regionfullmäktige fastställda regionbidraget ger nämnden riktade bidrag till verksamheten. Inom ramen för hälso- och sjukvårdsnämndens regionbidrag finansieras uppdrag till offentligt finansierad sjukvård och tandvård i olika driftformer, AT/ST-utbildning, läkemedelsförmån, FoU inklusive regionforskning, utomlänsvård samt övrig hälso- och sjukvård. Övrig hälsooch sjukvård omfattar bland annat bidragsverksamhet, läkemedelsråd, Etiska rådet och särskilda medel för hälsofrämjande arbete. Regionbidrag 2015 Beslut om regionbidrag fattades av regionfullmäktige den 9 december 2014. Hälso- och sjukvårdsnämnden har att fördela bidrag avseende förvaltningsdriven vård till de tre driftsledningsnämnderna sjukvårdsnämnderna SUS, Sund och Kryh. I övrigt har hälsooch sjukvårdsnämnden att omdisponera inom ramen för givet regionbidrag. Regionfullmäktige bemyndigar regionstyrelsen att i samband med beslut om förändringar mellan Region Skånes förvaltningsdrivna vård och upphandlad privat vård, besluta om omdisponering av regionbidrag mellan regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden. Regionbidraget uppgår till 28 139,5 miljoner kronor. Generell uppräkning med LPIK om 2,1 procent till förvaltningsdriven vård, hälsoval samt privat vård. Uppräkning av läkemedel har skett med 40 miljoner kronor. Kompensation för demografi har skett med 0,8 procent riktat till förvaltningsdriven vård och hälsovalet. Utöver detta har en rad tekniska justeringar skett av regionbidraget och en rad satsningar om totalt 427 miljoner kronor, vilka beskrivs nedan. Hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat fördela regionbidraget i miljoner kronor enligt följande: 37 Ytterligare specificering av de ekonomiska ramarna sker i hälso- och sjukvårdsnämndens internbudget. Utöver regionbidrag finansieras verksamheten via erhållna statsbidrag och annan statlig ersättning. Förutsättningar I det samlade uppdraget 2015 finns det liksom föregående år inga volymuppdrag. Styrningen sker genom mål och krav kring tillgänglighet och kvalitet och en skarp uppföljning av detta. Satsningar I tabellen nedan redovisas satsningar som är nya för 2015 i miljoner kronor. Utöver dessa satsningar finns beslut fattade under 2014 som nu är integrerade i budget 2015. Bland annat har Palliativa planen/ ASIH totalt 2014-2015 tillförts 78,5 miljoner kronor och strategin för rehabilitering efter cancer har totalt tillförts16 miljoner kronor. I hälso- och sjukvårdsnämndens internbudget specificeras satsningarna ytterligare. 38
© Copyright 2024