UTKAST Förslag till en nationell biogasstrategi
UTKAST Förslag till en nationell biogasstrategi September 2015 Detta förslag till nationell biogasstrategi har tagits fram inom ramen för projektet Intensifierat nationellt biogasarbete. Projektets syfte är att bidra till att Sveriges högt satta klimat- och miljömål uppnås genom ökad produktion och användning av biogas inom transport-, industri- och kraftvärmesektorn. Initiativet till att ta fram ett förslag till en nationell biogasstrategi har tagits av Energigas Sverige, Region Skåne och Swedegas som alla arbetar för att främja den svenska biogasmarknaden. Energigas Sverige, branschorganisationen för energigaser, har en vision om att biogas bidrar till fossilfria vägtransporter och kraftvärmeproduktion, en klimatneutral industri samt renare sjötransporter år 2050. Region Skåne, Skåne läns landsting, har under många år satsat på biogas och nära 90 % av kollektivtrafikens resor körs på fordonsgas. Regionen har en vision om att vara Europas ledande biogasregion år 2030 och hela verksamheten ska vara 100 % fossilbränslefri vad gäller el, uppvärmning och transporter år 2020. Swedegas, som äger och driver gasnätet på västkusten, har en vision om att år 2020 ska 20 % av gasen vara förnybar samt att all gas i Swedegas nät ska vara förnybar år 2050. Projektet Intensifierat nationellt biogasarbete genomförs under våren 2014 till hösten 2015. I referensgruppen har representanter från följande företag och organisationer medverkat: Avfall Sverige Biogas Väst E.On Gas IKEA Modity Purac Skånetrafiken Stockholm Gas Sveriges Åkeriföretag Södra Volvo Trucks Biofrigas Borealis Göteborg Energi LTH Preem Skandinavien Biogas Fuels SSAB Svenska Naturskyddsföreningen Swedish Biogas International TRB Kontakt: Energigas Sverige Region Skåne Swedegas 2 Innehåll Samling kring en nationell biogasstrategi .................................................................................. 5 Introduktion - Varför behövs en nationell biogasstrategi? ........................................................ 6 En strategi med bred förankring i branschen ........................................................................ 6 Samling kring ett nationellt mål – 15 TWh biogas 2030........................................................ 7 Biogas som värdeskapare ....................................................................................................... 7 Del 1 - Styrmedel och incitament som krävs för att nå målet .................................................... 9 Helhetsgrepp om värdekedjan ............................................................................................... 9 Lönsam biogasproduktion .................................................................................................... 10 Stöd investeringar i produktion av avancerade biodrivmedel .......................................... 10 Stöd biogasproduktion som ger dubbel samhällsnytta .................................................... 10 Ta hänsyn till den miljönytta användning av biogödsel skapar ........................................ 11 Underlätta vid tillståndsprocessen för nya biogasanläggningar ....................................... 11 Kostnadseffektiv och miljöanpassad distribution ................................................................. 11 Stöd utbyggnad för infrastruktur för alternativa bränslen ................................................ 11 Stärk förtroendet för Grön gas-principen ..........................................................................12 Ökad användning av biogas i flera sektorer ..........................................................................13 Behåll skattebefrielse för biogas i ytterligare tio år ...........................................................13 Säkerställ att korrekta värden för klimat- och samhällsnytta används vid upphandling .13 Bonus malus för lätta fordon måste främja köp av gasbilar ..............................................13 Bibehåll reducerat förmånsvärde för tjänstebilar .............................................................14 Säkra tillgång till flytande biogas för tunga transporter....................................................14 Inför en nationell miljölastbilsdefinition för tunga fordon ...............................................14 Del 2 – Biogasens potential och förutsättningar ...................................................................... 15 Lönsam biogasproduktion ..................................................................................................... 15 Nya möjligheter och potentialer ........................................................................................16 Kostnadseffektiv och miljöanpassad distribution ................................................................ 18 Ökad användning av biogas i flera sektorer ......................................................................... 20 Transportsektorn .............................................................................................................. 20 Industrin ........................................................................................................................... 22 Planerbar kraft .................................................................................................................. 22 Vad påverkar användningen av biogas? ............................................................................... 23 Vägen framåt för biogasen.................................................................................................... 26 3 Ordlista Ett gasformigt eller vätskeformigt bränsle som framställts av biomassa och vars energiinnehåll till övervägande del härrör från metan. biogödsel Rötrest från samrötningsanläggningar eller gårdsanläggningar. Compressed natural gas. Engelskt begrepp för fordonsgas, CNG vanligtvis naturgas. flytande biogas, LBG Liquefied biogas. Kyld, kondenserad uppgraderad biogas. Samlingsnamn för flytande naturgas, flytande biogas och annan flytande metan kondenserad förnybar metan. Begreppet används primärt i tekniska sammanhang. flytande naturgas, LNG Liquefied natural gas. Kyld, kondenserad naturgas. biogas fordonsgas förgasning Grön gas-principen naturgas power to gas trädbränsle uppgraderad biogas Samlingsnamn för biogas och naturgas för fordonsdrift. Varje år sedan 2008 har fordonsgasen innehållit över 50 % biogas och andelen ökar hela tiden. 2014 var andelen 60 %. Teknik där kolmonoxid och vätgas bildas genom kontrollerad upphettning av biomassa. En producent som är ansluten till ett gasnät kan sälja biogas till alla kunder som är anslutna till antingen samma gasnät eller något annat gasnät i Sverige, där det matas in biogas. Jämför med försäljning av förnybar el. Gasblandning som till övervägande del innehåller metan med fossilt ursprung. Teknik som möjliggör att överskott från produktion av förnybar el som exempelvis sol- och vindkraft kan omvandlas till vätgas eller metan. Trädbränsle omfattar skogsbränsle, energiskogsbränsle och återvunnet trädbränsle. Biogas som förädlats till naturgaskvalitet. Siffror och storleksordningar Inhemsk produktion biogas 2015 Inhemsk producerad uppgraderad biogas 2015 Användning biodrivmedel 2013 Vägtrafikens totala energianvändning 2014 Industrins totala energianvändning 2014 Realiserbar produktionspotential, totalt (WSP, 2013) Realiserbart biogasmål 2030, transport Realiserbart biogasmål 2030, industri Realiserbart biogasmål 2030, totalt TWh 1,8 1 10,4 86 140 22 12 3 15 4 Samling kring en nationell biogasstrategi Formulering av en sida med en sammanfattning av syftet med en nationell biogasstrategi, vad vi skulle uppnå (miljönyttan) samt de medel som föreslås att en strategi skall innehålla. 5 Introduktion - Varför behövs en nationell biogasstrategi? I Sverige har det producerats biogas sedan 1960-talet. Både produktionen och användningen ökar årligen, om än i långsam takt. Den svenska biogasmarknaden har god potential att tiofaldigas fram till år 2030. För att lyckas med detta behövs en gemensam kraftsamling kring en nationell biogasstrategi med en tydlig handlingsplan innehållande kontrollstationer för att säkerställa strategins måluppfyllelse. Syftet med detta förslag är att peka på möjligheterna och vägarna till en kraftigt utvecklad produktion och användning av biogas i Sverige. Regeringen bör fastställa ett biogasmål och en handlingsplan för hur biogasen ska utgöra ett reellt bidrag i en hållbar omställning av energisystemet. Handlingsplanen bör täcka hela biogaskedjan med produktion, distribution och användning av biogas samt användning av restprodukter. Det finns stor potential för biogas i Sverige men trots detta har utvecklingen på biogasmarknaden mattats av de senaste åren. Detta initiativ vill peka på betydelsen av en tydlig roll för biogasen i energisystemet. Avsaknaden av en tydlig politisk ambition för biogas i Sverige verkar menligt på en bransch med goda förutsättningar att bidra till samhällets fossilfrihet. En strategi med bred förankring i branschen I arbetet med detta förslag har en referensgrupp medverkat bestående av bland annat biogasproducenter, distributörer, fordonstillverkare, transportanvändare, transportköpare, industri och akademi. Referensgruppen representerar en stor andel av de olika aktörer som påverkas av en framtida strategi. Många av Energigas Sveriges 200 medlemmar har även deltagit i arbetet. Som ett led i processen med att ta fram strategin har det arrangerats seminarium i Riksdagen, ett rundabordssamtal med Miljö- och energidepartementet samt publika seminarier. I Almedalen 2015 hölls ett seminarium med medverkande från branschen, Region Skåne, Västra Götalandsregionen och Stockholms Läns Landsting. Således är detta dokument väl förankrat i branschen. Det riktar sig främst till Sveriges politiker och beslutsfattare. 6 Samling kring ett nationellt mål – 15 TWh biogas 2030 I propositionen En sammanhållen energi- och klimatpolitik1 presenterar regeringen en vision om ett Sverige 2050 som har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. För att uppnå detta krävs en kombination av minskad energianvändning, energieffektivare fordon och industri samt övergång till förnybara energislag. Sverige har ett omfattande och kontinuerligt arbete framför sig med utfasning av fossila bränslen inom samtliga sektorer. De val politiska beslutsfattare gör nu är avgörande för om denna ambition ska kunna omsättas i praktiken. Regeringens vision 2050 kräver konkreta handlingsplaner. Transportsektorn står inför stora utmaningar då energianvändningen inom sektorn fortfarande domineras av fossila bränslen. Hösten 2013 presenterades resultatet från utredningen Fossilfrihet på väg (FFF-utredningen) om omställningen av transportsektorn. Utredningen konstaterar att det behövs ca 20 TWh biobaserade drivmedel år 2030 för att nå målet om fossiloberoende, vilket är en fördubbling mot dagens användning på 10,4 TWh. Utredningens bedömning är att biogas kan utgöra 12 TWh utav dessa 20 TWh biodrivmedel år 2030.2 Övriga delar av samhället har gjort stora framsteg i omställningen till ett hållbart samhälle men fortfarande kvarstår viss del fossil energi, bland annat inom industrisektorn. Inom industrin finns flera initiativ som visar vägen mot en ökad andel förnybar produktion, också inom tunga industrisegment. Utvecklingen mot grönare och energieffektivare produkter samt internationella och nationella regelverk skapar förutsättningar för en större andel förnybart även i denna sektor. Med utgångspunkt i den omställningspotential som finns inom industrin är det rimligt att anta att det finns potential för ytterligare 3 TWh biogasanvändning till år 2030. Ett nationellt mål om totalt 15 TWh biogas till 2030 är därför fullt realistiskt, under förutsättning att nödvändiga steg tas på nationell nivå. Biogas som värdeskapare En ökad produktion och användning av biogas är inte ett mål i sig utan ett medel för att minska utsläppen av växthusgaser och i förlängningen påverkan på klimatet. En utökad biogasmarknad minskar inte bara Sveriges klimatpåverkan utan leder även till flertalet samhällsvinster som fler arbetstillfällen, teknikutveckling och teknikexport, minskad övergödning av sjöar och vattendrag, förbättrad luftkvalitet i städer samt ökad självförsörjning av energi och drivmedel. Den ekonomiska vinst som görs på de minskade klimatutsläppen är avsevärd. En ökning från 1 TWh uppgraderad biogas till 15 TWh biogas innebär minskade utsläpp med XX ton koldioxidekvivalenter, vilket kan räknas om till xx kronor. KOMMER TAS FRAM i HÖST Av de 86 TWh3 energi som vägtrafiken förbrukade under 2014 innebär 12 TWh biogas en betydande bidrag. I kombination med övriga förnybara drivmedel tar vi steg efter steg mot målet om en fossiloberoende fordonsflotta. En ökad användning av biogödsel från 1 prop. 2008/09:162, bet. 2008/09:MJU28, rskr. 2008/09:300 Fossilfrihet på väg, http://www.regeringen.se/contentassets/7bb237f0adf546daa36aaf044922f473/fossilfrihet-pa-vag-sou201384-del-12 sid 582-583. 3 Energimyndigheten: Transportsektorns energianvändning. https://www.energimyndigheten.se/Global/Press/Pressmeddelanden/Transportsektorns%20energianv%C3%A 4ndning%202014.pdf 2 7 biogasproduktion skulle kunna minska behovet av mineralgödsel i jordbruket och förse det ekologiska jordbruket med nödvändig näring. Biogasen är en del av ett slutet kretslopp där samhällets avfall, som matrester, avloppsvatten och industrispill, ger förnybara produkter som drivmedel, el, värme och biogödsel. En regional biogasanläggning bidrar till ett ständigt pågående kretslopp som skapar klimatnytta och värde längs hela kedjan. Figur 1. Produktion av biogas skapar en värdekedja som bidrar med nytta i många olika delar av samhället. Del 1 i föreliggande dokument presenterar förslag på styrmedel och incitament som kan bidra till att nå målet om 15 TWh biogas 2030. Del 2 ger en fördjupad förståelse för biogasens förutsättningar och potential. 8 Del 1 - Styrmedel och incitament som krävs för att nå målet Helhetsgrepp om värdekedjan Biogas har potential att spela en viktig roll i omställningen till ett hållbart energisystem och bidra till hållbara lösningar både inom transportsektor, industri och för kraftvärmeproduktion. En tydlig, politiskt förankrad och långsiktig nationell biogasstrategi och handlingsplan skulle öka möjligheterna för en sådan utveckling och bidra med den styrning som krävs för att främja teknikutveckling och innovation, samordna privata och publika medel i kostnadseffektiva investeringar och leverera ett klimatsmart bränsle i betydande mängder. För att kunna genomföra denna stora omställning och ersätta dagens användning av fossil energi krävs en ökad tillgång på samtliga biobränslen och biodrivmedel. För att nå framgång krävs långsiktighet i mål och styrmedel. En handlingsplan bör även innehålla kontrollstationer längs vägen för att säkra att de styrmedel som införs är måleffektiva. Att till fullo ta tillvara biogasens produktionspotential i Sverige ger också mervärden för övriga samhället. Figur 2. En nationell biogasstrategi bör omfatta styrmedel och incitament för hela biogasens värdekedja . Preliminär När hela biogasens värdekedja fungerar, med lönsam produktion, miljövänlig och effektiv distribution och en trygg och säker marknad för användaren som är kostnadseffektiv gentemot andra bränslealternativ ger biogasen mervärde. Därför är ett helhetsgrepp kring värdekedjan - produktion, distribution och användning - viktig i upplägget av en strategi för biogasen. För fördjupad förståelse för biogasens förutsättningar och potential hänvisas läsaren till del två av detta dokument. Biogasen har, som ett gasformigt bränsle, konkurrensnackdelar jämfört med flytande bränslen där distributionskedjan och användarledet redan är anpassat efter åratal av investeringar i en distributionsstruktur för fossila flytande drivmedel. Förändringar i styrmedel och incitament bör komma stegvis med några års framförhållning för att ge branschen den trygghet som behövs för långsiktiga satsningar. Incitament som omfattas och beskrivs nedan är riktade för att verka på ett nationellt plan och ligger inom den nationella 9 politikens verksamhetsområde och mandat, samt omfattar till viss del de förhandlingar som sker på europeisk nivå. Naturligtvis finns det och kommer också finnas mycket viktiga regionala och lokala incitament som spelar stor roll för biogasens utveckling. Lönsam biogasproduktion Långsiktiga politiska styrmedel har möjlighet att ge förutsättningar för introduktion av nya tekniker. De biodrivmedel som finns på den svenska marknaden idag finns främst tack vare statliga stöd och styrmedel.4 Produktion från nya substrat och storskaliga förgasningssatsningar medför höga investeringskostnader i kombination med höga risker. Stöd investeringar i produktion av avancerade biodrivmedel En etablering av flera större förgasningsanläggningar för skogsråvara och restprodukter från skogen är nödvändigt för att nå ett mål om en tio gånger högre biogasproduktion i Sverige. En nationell handlingsplan bör överväga möjligheten till att införa ett investeringsstöd för att säkerställa att dessa etableringar blir verklighet. Anläggningar för storskalig produktion av avancerade biodrivmedel, till exempel anläggningar för förgasning av trädbränslen, innebär mycket stora investeringskostnader och långa avbetalningstider. Satsningar på ny teknik innebär också större risker. Möjligheten att få fördelaktiga finansiella förutsättningar för sådana investeringar är mindre jämfört med investeringar i konventionell teknik. Två större svenska förgasningsanläggningar i planeringsstadiet har erhållit investeringsstöd från NER300, ett europeiskt investeringsprogram5. Inget av dessa företag har dock ännu valt att ta investeringsbeslut, vilket visar på att ett investeringsstöd behöver kompletteras med åtgärder för att förstärka användningen av biogas nationellt för att skapa en tillräckligt stor marknad som kan använda det bränsle som produceras. Stöd biogasproduktion som ger dubbel samhällsnytta Inhemsk biogasproduktion från restavfall och från nya substrat, som exempelvis marina substrat eller mellangrödor, producerar inte bara energi utan uppfyller också flera andra samhällsnyttiga mål. Att maximera dessa nyttor skapar konkurrenskraft för en produktion som möjliggör cirkulära energiflöden och återvinning av restprodukter. En handlingsplan för att nå målet om 15 TWh biogas år 2030 bör omfatta ett produktionsstöd. Detta bör förutom produktion av förnybar energi, också beakta uppfyllande av andra miljö- och samhällsnyttiga mål som omhändertagande av restprodukter, insamling av matavfall och upptagning av överskottskväve ur kustnära vatten. Detta stöd skulle möjliggöra att maximera den potential som ger inhemska positiva samhällsvärden förutom energiproduktion. Ett stöd bör utformas som en breddning av gödselgasstödet till att gälla även andra typer av substrat för rötning. Gödselgasstödet, ett nioårigt produktionsstöd för biogasproduktion med gödsel som substrat, är ett exempel på styrmedel som premierar biodrivmedel med dubbel samhällsnytta. Extra medel har anslagits under åren 2016-2019 för stödet med syfte att möjliggöra en ersättning nära taket på 20 öre/kWh. Det är positivt att regeringen väljer att satsa på biogasproduktion från gödsel, men för att få verklig effekt i nyinvesteringar skulle stödnivån för den enskilda anläggningen behöva bli mer förutsägbar. Besked behöver också ges om hur finansieringen ska se ut efter år 2019. Som finansieringsplanen ser ut idag kommer stödet att halveras år 2020. 4 5 Energimyndigheten 2015:10, Vägval och utmaningar för energisystemet, sid 51 http://ec.europa.eu/clima/policies/lowcarbon/ner300/index_en.htm 10 Ta hänsyn till den miljönytta användning av biogödsel skapar Biogödsel har många fördelar och nästintill all biogödsel som produceras i Sverige avsätts inom lantbruket6. Därmed sluts kretsloppet mellan stad och land, vilket är grunden i cirkulär ekonomi. För att biogasmålet om 15 TWh ska kunna utnyttjas fullt ut krävs att det finns en marknad både för biogasen och för biogödseln. Avsättning av biogödsel bygger på kvalitet och förtroende, vilket framgångsrikt byggts upp av branschen under många år genom certifieringssystemet Certifierad återvinning och certifieringsreglerna för biogödsel (SPCR 120)7. Avsättningen av biogödsel är fortfarande en kostnadspost för biogasanläggningen, varför det är viktigt att höja värdet på biogödseln. Idag finns vissa kunskapsluckor gällande användningen av biogödsel på marknaden där aktörer ställer sig frågande till exempelvis innehållet av metall. För att öka biogasens värde måste branschen fortsätta genomföra riktade informationskampanjer där biogödselns roll i den cirkulära ekonomin tydligt presenteras och där möjligheterna med systemet Certifierad återvinning lyfts fram. För att biogas ska kunna öka i betydelse och kunna konkurrera med alternativa bränslen bör även hänsyn tas till hela biogasens totala klimatnytta där även biogödselns klimateffekter inkluderas. Vid en revidering av direktivet som styr dess utformning efter 2021 bör Sverige arbeta för att även den klimatnytta som uppstår vid användning av biogödsel inkluderas i hållbarhetskriterierna enligt Hållbarhetslagen, vars syfte är att säkerställa att biodrivmedel och flytande biobränslen som används i Sverige uppfyller angivna krav på hållbarhet i odling, transport, produktion och distribution8. Idag får inte biogödselns miljö- och klimateffekter inkluderas trots att det är tydligt att biogasproduktion behövs för att återcirkulera växtnäringen till lantbruket. En cirkulär ekonomi bygger på att återanvända, laga och att betrakta avfall som en resurs – att göra mer med mindre. En cirkulär ekonomi strävar efter produkter som är allt mer hållbara, allt mer återvinningsbara och där icke förnybara material över tid ersätts med förnybara. 9 Underlätta vid tillståndsprocessen för nya biogasanläggningar I nuläget kan en ibland dyr och utdragen tillståndsprocess utgöra ett hinder för att öka produktionen av biogas och stjälpa kalkylen för en planerad anläggning. För att inhemsk produktion av biogas ska kunna öka behövs en tillståndsbedömning vid etablering av nya anläggningar som är enhetlig för hela Sverige. Länsstyrelserna gör idag ibland olika bedömningar och resultatet av prövningarna får olika utfall, trots att aktörerna lutat sig mot samma lagstiftning, framförallt miljöbalken10. En handlingsplan för ökad användning av biogas bör avsätta resurser till Länsstyrelserna för att hantera ansökningar om biogasanläggningar då handläggningstiden ofta tar lång tid. Detta kan jämföras med vindkraftsanläggningar där Länsstyrelserna fått ökade resurser för detta. Kostnadseffektiv och miljöanpassad distribution Stöd utbyggnad för infrastruktur för alternativa bränslen Distribution via gasnät är inte bara energieffektivt och har hög leveranssäkerhet, utan minskar även trängsel och buller samt olycksrisker och slitage på vägarna. Till hösten 2016 ska regeringen ta fram en nationell handlingsplan för utbyggnad av infrastruktur för 6 http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/roetning/biogoedsel/ http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/certifiering/ 8 https://www.energimyndigheten.se/Foretag/hallbara_branslen/ 9 http://www.regeringen.se/artiklar/2015/07/cirkular-ekonomi-inom-eu--en-prioriterad-fraga-for-regeringen/ 10 http://www.biogasvast.se/sv/Ovriga-sidor/Biogas-Vast/Biogas-Vast/Vad-hander-i-VastraGotaland/Artiklar/For-langt-mellan-ansokan-och-tillstand/ 7 11 alternativa drivmedel enligt EU:s direktiv11. Direktivet reglerar en utbyggnad av infrastruktur bland annat för både flytande och gasformig fordonsgas. Branschen ser infrastrukturdirektivet som en chans att lyfta arbetet med förnybara bränslen och förbättra tillgängligheten för biogas nationellt. En av förutsättningarna för att biogas på sikt ska kunna ingå i ett kvotpliktsystem för biodrivmedel är att infrastrukturen för biogas är tillräckligt bra för att kunna distribuera bränsle till användarna på ett kostnadseffektivt sätt. En utbyggnad av infrastrukturen enligt infrastrukturdirektivet stärker satsningarna på biogas och direktivet skulle kunna fungera som ett kraftfullt styrmedel för att nå en fossiloberoende transportsektor 2030. Branschen eftersöker en analys av infrastrukturdirektivets potential att stärka förutsättningarna för distribution av biogas. Enligt Energimyndigheten kan det i ljuset av det kommande direktivet teoretiskt sett vara tänkbart att ha en stödform för alla de aktuella drivmedel vars distribution innebär merkostader.12 Exempel på detta är en subvention för inmatning av biogas på gasnät eller uppbyggnad av injiceringspunkt. Det kan även vara ett investeringsbidrag för utbyggnad av regionala gasnät som till övervägande del distribuerar biogas. I regeringens vårbudget 2015 aviserades ett stöd till lokala klimatinvesteringar. Stödet ska gå till klimatinvesteringar på lokal nivå. De investerade medlen ska ge största möjliga klimatnytta och det huvudsakliga syftet är att minska växthusgasutsläppen. Den aviserade nivån på investeringsstödet är 125 miljoner år 2015 och 600 miljoner under åren 2016-2018. Att inom stödet kunna bygga ut tankstationer och distributionsinfrastruktur för fordonsgas och anslutningar av biogasanläggningar till gasnät skulle ge en möjlighet för biogasen att nå fler användare. Stärk förtroendet för Grön gas-principen Biogas och naturgas har i grunden samma kemiska sammansättning, och består huvudsakligen av metan. Skillnaden är att biogasen är förnybar medan naturgasen är fossil, med ett något högre energiinnehåll. Genom att rena och uppgradera biogasen blir det möjligt att distribuera båda gaserna i samma nät. Grön gas-principen innebär att biogas som matas in i gasnätet på ett ställe kan tas ut av en användare i annan del av nätet eller i ett annat nät. Överföringen är virtuell och köpet av biogas bekräftas via ett handelsavtal. Ju mer biogas som förs in på nätet desto mindre blir andelen naturgas. Att handla biogas via Grön gas-principen kan jämföras med att handla förnybar el. Idag litar inte alla biogasanvändare på att Grön gas-principen fungerar, utan föredrar fysiska leveranser av gas i en infrastruktur dedikerad till enbart biogas. Grön gas-principen behöver förstärkas och förtydligas så att konsumenterna har ett långsiktigt förtroende för dess funktion. Ett gott förtroende för Grön gas-principens funktion gör att distributionssystemet för biogas kan byggas ut på ett så effektivt sätt som möjligt, mycket mer effektivt än om alla användare kräver fysiska leveranser av biogas. Därmed ökar tillgången på biogas på marknaden för alla aktörer. Biogasbranschen, tillsammans med de statliga kontrollfunktioner som står som garanter för Grön gas-principen, har tillsammans möjlighet att förstärka dess ställning som handelsmetod för biogas genom utbildning, informationsspridning och etablerade kontrollfunktioner och därmed säkra en kostnadseffektiv utbyggnad av biogasmarknaden. 11 Europaparlamentets och Rådets direktiv 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen 12 Energimyndigheten 2015:10, Vägval och utmaningar för energisystemet, sid 77 12 Ökad användning av biogas i flera sektorer Behåll skattebefrielse för biogas i ytterligare tio år I Sverige har skattebefrielse på biodrivmedel tillämpats i olika form under cirka 20 års tid. Syftet har varit att minska transportsektorns klimatpåverkan och uppfylla målet om 10 % biodrivmedel i transportsektorn. Skattebefrielsen kommer ersättas av en kvotplikt den 1 januari 2017 och utformningen av kvotplikten diskuteras fortfarande. Biogas bör inte inkluderas i ett kvotpliktssystem från och med 2017 utan istället undantas från skatt i ytterligare 10 år. Utifrån dagens förutsättningar skulle ett kvotpliktssystem innebära en snedvridning av konkurrensen till fördel endast för flytande biodrivmedel. Principen för kvotplikt bygger på att kostnaden för omställningen från fossilt till förnybart ska spridas ut på det stora kundkollektivet. Flytande och gasformiga drivmedel distribueras av olika aktörer, oljebolag respektive fordonsgasdistributörer. Fordonsgasdistributörerna har inte tillgång till bensinoch dieselkunderna eftersom de finns hos oljebolagen. I ett traditionellt, enkelt kvotpliktssystem har fordonsgasdistributörerna därmed ingen möjlighet att sprida kostnaderna för omställningen på det stora kundkollektivet. Distributionsinfrastrukturen för gasformiga drivmedel är heller inte lika utbyggd som distributionsinfrastrukturen för flytande drivmedel. En infrastruktur som når fler användare behöver komma till stånd innan biogasen kan konkurrera på motsvarande villkor. Gasformiga drivmedel kan dock inkluderas i kvotpliktssystemet på sikt. Det kräver dock ett väl utvecklat kvotpliktssystem med höga kvoter, höga sanktionsavgifter och en väl fungerande certifikatshandel. Höga kvoter och höga sanktionsavgifter i ett kvotpliktssystem bör rimligen introduceras stegvis för att minimera risken för stora och plötsliga prishöjningar för konsumenterna. Troligtvis kommer det att ta minst tio år innan kvotpliktssystemet är så pass etablerat och väl utvecklat att gasformiga drivmedel kan inkluderas i systemet på ett bra sätt. Tio år motsvarar dessutom den tidshorisont som företagen måste kunna överblicka för att våga bygga och investera i produktionsanläggningar. Säkerställ att korrekta värden för klimat- och samhällsnytta används vid upphandling Det behöver tas fram bättre modeller för beräkning av klimat- och samhällsnytta för olika drivmedel, så att upphandlare av transporter som kollektivtrafik får korrekta värden. Biogödsel som ersätter mineralgödsel innebär minskad klimatpåverkan, vilket inte syns i de beräkningar på biogas som Energimyndigheten gjort. Vidare bör den samhällsekonomiska nytta som bland annat förbättrad luftkvalitet ges utrymme i kalkylerna. Det finns också behov av utbildnings- och informationskampanjer för att öka upphandlares kompetens för vilka möjligheter som finns till att styra inköp mot minskad miljö- och klimatpåverkan. Det finns stora möjligheter att främja tekniskt utveckling med så kallade innovationsupphandlingar, som uppmanar till nya lösningar. Det behövs ökade resurser i form av tid och utbildning för att säkerställa att den potential som finns inom bland annat offentlig sektor för att påverka marknaden kommer till bästa användning. Bonus malus för lätta fordon måste främja köp av gasbilar För att uppnå målet om 15 TWh biogas år 2030, varav 12 TWh i transportsektorn, är det viktigt att gasbilar med dess goda klimatnytta och bränsleflexibilitet främjas vid utformande av styrmedel riktade till fordonsmarknaden. Detta för att få till stånd en större användning av biogasfordon på privatsidan. Ett styrmedelsförslag från FFF-utredningen är Bonus malus som är under utredning av regeringen. En handlingsplan för ökad användning av biogas bör främja gasbilar vid införandet av ett Bonus malus-system för lätta fordon. Införande av ett Bonus malus-system ger möjlighet att påverka introduktionen av nya fordon på marknaden på ett för statskassan kostnadsneutralt sätt. En extra avgift, malus, 13 beläggs fordon med högre koldioxidutsläpp och en subvention, bonus, ges till fordon med lägre koldioxidutsläpp. Systemet kan utformas på olika sätt, antingen på inköpspriset för fordonet eller på den årliga fordonsskatten. Vid implementerande av ett bonus malus-system är det viktigt att utforma systemet så att gasbilar (och andra likande alternativbränslebilar) får en kraftig bonus som ett resultat av dess goda klimatnytta och bränsleflexibilitet. För att ge fordonsindustrin möjlighet till framförhållning bör det redan från början anges hur kraven kommer att förändras under de därpå närmast följande åren. En gasbil kostar 20 000–30 00013 kronor mer i inköp än en motsvarande bensindriven modell. Någon motsvarande merkostnad finns inte för att dieselbilar ska kunna köras på biodisel. Då det finns ett värde i att fordonsflottan inte enbart består av fordon som kan drivas på biodiesel kan det vara av värde att i ett Bonus malus-system till viss del kompensera för denna skillnad i inköpspris, trots att utsläppsvärdet för bilen är detsamma. FFF-utredningens slutsats är att det är lämpligt att inom stödet ge gasbilar ett extra stöd för att främja bränsleflexibilitet inom fordonsflottan. Bibehåll reducerat förmånsvärde för tjänstebilar Reducerat förmånsvärde för tjänstebilar är ett styrmedel som fungerat väl för att öka andelen miljöbilar i tjänstebilssektorn. Detta styrmedel bör förlängas även efter ett implementerade av Bonus malus och gälla parallellt där nedsättningen följer längden på det leasingavtal som gäller för fordonet, vanligen tre år. För att fordonsbranschen och köparen ska ha bra förutsättningar att utgå ifrån vid val av fordon bör besked om detta ges omgående. Genom tydliga och långsiktiga besked kan den nedåtgående försäljningstrenden av miljöbilar som kan ses på grund av nuvarande osäkerhet vända. Säkra tillgång till flytande biogas för tunga transporter Tillgång till biogas i flytande form (LBG) är en nyckel för att de tunga transporterna ska kunna gå på fordonsgas. Från transportköparna är kravställningen tydlig; att kunna köra transporter med förnybart bränsle är en mycket viktig faktor vid upphandling av transporter. Kundernas krav leder till att åkerierna investerar i fordon som går på förnybara drivmedel. För att kunna garantera tunga transporter med flytande fordonsgas behöver en fungerande distribution av tillräckliga mängder LBG komma till stånd. Den LBG som produceras idag i Sverige kommer inte att räcka till för att förse den tunga sektorn med bränsle. Tillgången till gas i flytande form måste förbättras för att den tunga trafiken ska kunna välja gas vid övergången från konventionella drivmedel till mer miljövänliga alternativ. Att öka tillgången till biogas i flytande form för den tunga trafiken kan göras på flera alternativa sätt, alla med fördelar och nackdelar. Efterfrågan på LBG kan medge att fler produktionsanläggningar för flytande gas växer fram i Sverige och norra Europa som kan förse den svenska marknaden med flytande biogas. Ett alternativ som utretts inom projektet Intensifierat nationellt biogasarbete är möjligheten att använda Grön gas-principen för att kunna växla mellan biogas i gasform och flytande naturgas, LNG, för att förse tunga transporter med grön gas via handelsavtal. Detta alternativ behöver utredas ytterligare. Inför en nationell miljölastbilsdefinition för tunga fordon Styrmedel som främjar en övergång till mer energieffektiva transportsätt bör införas för att minska sektorns energianvändning. Ett förslag på styrmedel är en tidsbegränsad miljölastbilspremie för att påskynda införandet av nya tekniker på marknaden. I dag har ett antal kommuner själva antagit en definition för vad som anses vara en miljölastbil. Detta eftersom det inte finns någon nationell definition. Branschen bedömer dock att det bör tas fram en nationell definition som påskyndar och gynnar utvecklingen mot fler miljölastbilar på marknaden. 13 Fossilfrihet på väg: http://www.regeringen.se/contentassets/7bb237f0adf546daa36aaf044922f473/fossilfrihet-pa-vag-sou201384-del-2 sid 663. 14 Del 2 – Biogasens potential och förutsättningar I föregående del av dokumentet gavs en beskrivning över förslag på styrmedel och incitament för att uppnå målet om 15 TWh biogas 2030. Nedan ges en beskrivning av biogasens nuvarande förutsättningar och potential för att öka läsarens förståelse om vad som ligger till grund för behovet av en nationell biogasstrategi. Lönsam biogasproduktion De flesta organiska material kan användas som substrat och rötas i en biogasanläggning. Enligt avfallsförordningen14 ska uppkomsten av avfall minimeras och uppkommet avfall ska hanteras så att energi tas tillvara. Det råder idag konkurrens om olika restprodukter och avfall varför nya substrat, som odlingsrester och olika typer av grödor, behöver tas fram och kommersialiseras för att produktion och användning av biogas ska kunna öka kraftigt i Sverige. Slam från kommunalt avloppsreningsv erk och enskilda avlopp; 34% Källsorterat matavfall ; 20% Övrigt; 18% Gödsel; 6% Slakteriavfall; 7% Avfall från livsmedelsindustrin och handel; 15% Figur 3. Figuren visar 2014-års råvarufördelning för biogas. Biogas som används inom transportsektorn produceras främst från råvaror som utgörs av restprodukter och avfall. Källa. Energimyndigheten, ET 2015:12 Vid biogasproduktion bildas en rötrest som kan användas som organiskt gödselmedel, biogödsel15. Lantbruk med biogasproduktion kan ersätta orötad stallgödsel med biogödsel. Genom rötningsprocessen blir växtnäringen mer lättillgänglig och lukten vid spridning kan reduceras. Samrötningsanläggningar kan certifiera sin biogödsel för vidare försäljning till ekologisk livsmedelsproduktion, som enligt kraven inte får använda mineralgödsel. Biogödsel kan också komplettera eller ersätta mineralgödsel i konventionella odlingar, vilket är önskvärt eftersom framställningen av mineralgödsel är energikrävande och baseras på den ändliga resursen fosfor. Idag är vanligen hanteringen av biogödsel en kostsam verksamhet för biogasanläggningen och de ekonomiska incitamenten för att använda biogödsel är vanligen relativt små, bland annat till följd av det rådande världsmarknadspriset på fosfor samt att handelsgödsels kväveinnehåll inte längre beskattas16. 14 Avfallsförordning 2011:927 Definitionen av biogödsel enligt certifieringsreglerna SPCR 120 är: Biogödsel kallas det gödselmedel som bildas efter rötning av organiskt material från livsmedel- och/eller foderkedjan t ex rena källsorterade avfallsslag, stallgödsel, grödor och skörderester. 16 Waste Refinery: Styrmedel för ökad biogasproduktion, 2013 15 15 Den samhällsnytta som inhemsk produktion av biogas medför bör tydligt reflekteras i slutpriset för biogasen. Idag styrs prissättningen av biogasen i första hand av alternativpriset. Priset vid pump sätts därmed efter priset på alternativen, vilka framförallt är bensin och diesel (se vidare under Ökad användning av biogas i flera sektorer där en jämförelse mellan biogas och diesel/bensin görs). Detta medför att många producenter idag har problem med lönsamheten och marginalerna är ofta mycket snäva. Kostnaden för substrat är central för biogasproducenternas lönsamhet och till detta kommer ibland svårigheten att få avsättning för rötresten. Som kan ses i Figur 4 finns det generellt inga större marginaler för producenten då det utöver produktionskostnaden tillkommer kostnad för bland annat distribution ut till pump samt tankstationskostnad. Produktionskostnaden varierar dock betydligt beroende på skala, råvara, avkastningskrav och eventuella stöd17. 16 14 SEK/Nm3 biogas 12 10 8 6 4 2 0 Produktionskostnad biogas (medel) Biogaspris vid pump (medel) inkl. moms Figur 4. Produktionskostnad för biogas 2014 i medel samt biogaspriset vid pump där kunden gjort ett aktivt val att köpa 100 % biogas. Det bör tilläggas att produktionskostnaden för biogas varierar beroende på vilket substrat som rötas och storlek på anläggning. Till produktionskostnaden tillkommer kostnaden för distribution och tankstation. Biogas har idag skattebefrielse. Skulle biogas beläggas med skatt skulle skillnaden mellan produktionskostnad och biogas vid pris minska ytterligare, då det är alternativen (bensin och diesel) som sätter priset vid pump. Biogaspriset vid pump jämförs med priset för bensin och diesel i avsnittet Ökad användning av biogas i flera sektorer. Källa: Energimyndigheten, Fordonsgas/biogas www.gasbilen.se, www.fordonsgas.se, www.eon.se Nya möjligheter och potentialer Sverige har goda förutsättningar att producera biogas från restprodukter från skogsindustrin genom termisk förgasning. Förgasning i kommersiell skala är nödvändig om biogasen ska få en betydande roll för energiomställningen. En biogasproduktion på totalt 7-8 TWh från förgasning bedöms tillräcklig för att kunna tiofaldiga den totala biogasproduktionen i Sverige.18 Trädbränslen kan inte rötas på samma sätt som till exempel hushållsavfall. Istället hettas trädbränslet upp till höga temperaturer under tryck och förgasas. Då bildas syntesgas som främst består av vätgas och kolmonoxid. Efter vidare behandling kan gasen användas som biogas i fordons-, industri- respektive kraftvärmesektorn. Gothenburg Biomass Gasification Project, GoBiGas, i Göteborg är en världsunik demonstrationsanläggning för förgasning av trädbränsle där projektet genomförs i två etapper. 17 18 Lantz M., “Biogasens möjligheter och utmaningar I Skåne. Vad händer inom forskning och utveckling”, Energiforsk, Gasification for Bio-SNG production adjacent to an existing forest industry. Report 2015:152 16 Potentialen för den första etappen är 160 GWh biogas per år. Etapp två avser en utbyggnad på ytterligare 800 GWh biogas per år.19 Även E.On utreder möjligheterna om ett storskaligt förgasningsprojekt, Bio2G, med en kapacitet på 1600 GWh biogas.20 Både Göteborg Energi och E.On har erhållit investeringsstöd från NER30021. Ingen av dessa anläggningar har ännu tagit något investeringsbeslut. För att dessa storskaliga anläggningar ska bli verklighet krävs en marknadsstimulans där förutsättningarna på marknaden för ökad användning av biogas i Sverige förbättras. Sedan 1999 finns det ett fastslaget miljömålsarbete i Sverige. Enligt ett etappmål för ökad resurshushållning i livsmedelskedjan från år 2012 ska minst 50 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger behandlas biologiskt senast år 2018 varav minst 40 % ska gå till biogasproduktion. Uppföljningen för 2013 visar att 31 % av matavfallet behandlas biologiskt varav 21 % går till biogasproduktion. En måluppfyllelse om 40 % av matavfallet samlas in och går till biogasproduktion skulle ge ytterligare 0,25 TWh uppgraderad biogas. Mellangrödor, grödor som planteras och skördas mellan de ordinarie växtsäsongerna exempelvis olika sorters gräs, klöver och råg, är ett sätt att optimera markanvändning och öka mängden tillgängligt material för biogasproduktion. Mellangrödor fungerar även som fånggröda och minskar näringsläckage till sjöar och vattendrag. Potentialen för mellangrödor är stor. Om exempelvis Skåne län integrerar mellangrödor i växtföljden på en fjärdedel av åkerarealen motsvarar det produktion av 1,1 TWh biogas per år.22 En del hävdar att produktion av biodrivmedel från grödor i vissa fall kan leda till att jordbruk för matproduktion trängs undan, kallat ILUC, indirekt förändrad markanvändning. Denna markanvändning regleras av Förnybarhetsdirektivet23 och Bränslekvalitetsdirektivet24. Genom dessa direktiv vill EU främja grödor som inte inkräktar på matproduktion och klassificerar därför biogas från bland annat mellangrödor och vall som ett avancerat biodrivmedel. Då kan produktionen få ekonomiskt stöd och dessutom få dubbelräknas för måluppfyllelse enligt förnybarhetsdirektivet. Dessvärre säger energi- och miljöstödsriktlinjerna att stöd inte ska ges till grödor som består av socker, stärkelse eller olja. I detta fall motverkar två EU-regelverk varandra och det pågår arbete med tolka direktiven och riktlinjerna. Akvatisk biomassa som blåmusslor, alger, sjöpung och vass kan användas för att ta upp näringsämnen ur havsvatten och samtidigt utgöra substrat för biogasproduktion. Odling av akvatisk biomassa är dessutom effektivt per ytenhet och konkurrerar inte med jordbruksmark. 25 Det pågår för närvarande demonstrationsprojekt för storskalig odling av sjöpung för biogasproduktion. Potentialen för inre kustvatten i Sverige uppgår till cirka 2 TWh biogas årligen.26 19 http://gobigas.goteborgenergi.se/En/Start https://www.eon.se/bio2g 21 http://ec.europa.eu/clima/policies/lowcarbon/ner300/index_en.htm 22 Biogas Syd, Mellangrödor för biogasproduktion, 2015 http://kfsk.se/biogassyd/wpcontent/uploads/sites/11/2015/06/Mellangrodor-till-biogasproduktion201506.pdf 23 Direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor 24 Direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen 25 Bucefalos Risén et al., 2013; van Deurs 2013; Andersson et al., 2011 26 Marinbiogas.se, 2015-07-24 20 17 Kostnadseffektiv och miljöanpassad distribution Kostnadseffektiva och miljöanpassade distributionssystem är nödvändiga för att produktion och användning av biogas ska utvecklas. Hittills har biogas i Sverige huvudsakligen vuxit fram på lokala marknader där produktionen ökat i takt med marknadens utveckling. Fungerande distributionssystem kan hjälpa en omogen marknad framåt, samtidigt som otillräckliga distributionsmöjligheter kan verka hämmande på annars efterfrågade produkter. Gasformiga bränslen distribueras idag huvudsakligen på tre sätt; i ledningsnät, på lastbil i flytande form och på lastbil i gasform. Ledningsnät Gas transporteras i stamnätet längs med västkusten och i lokala och regionala nätstrukturer i olika delar av Sverige. Vid transporter av större mängder gas är ledningsnät ett säkert, effektivt och miljöanpassat transportsätt då vägtransporter inte tas i anspråk för distribution.27 En producent som är ansluten till ett gasnät kan sälja biogas till alla kunder som är anslutna till ett gasnät enligt Grön gasprincipen. Ledningsnät möjliggör kontinuerlig avsättning och minimerar behovet av fackling. Flytande metan LNG, flytande naturgas och LBG, flytande biogas, är gas som kylts ned till cirka -162°C och övergått i flytande form. Nedkylningen gör att gasen minskar i volym 600 gånger. Därmed kan gasen transporteras kostnadseffektivt längre sträckor. I Sverige finns i nuläget två import- och lagringsterminaler för LNG i Nynäshamn och Lysekil samt en produktionsanläggning för LBG i Lidköping. Distribution av LNG/LBG kräver en separat distributionskedja då gasen måste transporteras i flytande form i isolerade tankar ända fram till att den förångas och används av kund alternativt distribueras vidare i gasfas. Flakning Flakning innebär att gasen transporteras på lastbilar med förberedda gasflaskor, antingen i stål eller i komposit. Flakning har låga investeringskostnader och transporten är kostnadseffektiv vid kortare sträckor, upp till 10-15 km och mindre mängder gas, på grund av logistiska utmaningar28. Vid stora produktionsvolymer blir antalet transporter betydande. Flakning av biogas är därför främst tillämpbart på mindre, lokala och i viss mån regionala, distributionslösningar. Det svenska distributionssystemet för gas är relativt begränsat. I de regioner där distributionssystemen har byggts ut, som i Skåne, längs västkusten, i Östergötland och i Stockholm, är användningen av biogas mer utbredd än i resten av landet. Eftersom naturgas och biogas är energigaser med mycket lika egenskaper samdistribueras de i den existerande infrastrukturen för gas. Produktion av större mängder gas, som exempelvis i en förgasningsanläggning, får stort mervärde av att antingen placeras vid en stor gasförbrukare eller vid ett ledningsnät som kan transportera stora mängder.29 Detta kan bland annat ses för GoBiGasprojektet i Göteborg som valt en strategisk lokalisering med närhet till transmissionsledningen på västkusten, vilket medför att producerad biogas direkt kan matas in på nätet. Lokaliseringen medför även närhet till fjärrvärmenätet, vilket möjliggör avsättning av den fjärrvärme som genereras i processen. En förbättrad infrastruktur för gas, i form av lokala och regionala nätstrukturer och terminaler för flytande metan är nödvändigt för att säkra framtida tillgång på biogas och försörjningstrygghet för kunderna. Att gasmarknaden som helhet, naturgasen inkluderad, utvecklas och expanderar är en förutsättning för att den potential som finns för svensk biogas 27 J. Benjaminsson och R. Nilsson, 2009. Distributionsformer för biogas och naturgas i Sverige. Ibid 29 Energiforsk, 2015. Gasification för Bio-SNG production adjacent to an existing forest industry. Report 2015:152. 28 18 ska kunna realiseras. Detta står inte i kontrast med det långsiktiga målet att biogas helt ska kunna ersätta naturgas på den svenska gasmarknaden. Biogas bör anslutas till befintlig infrastruktur när så är möjligt. Det vore samhällsekonomiskt ineffektivt att inte utnyttja befintligt rörledningssystem för distribution av biogas när ett sådant finns inom rimligt geografiskt avstånd. Dessutom innebär ökad införsel av biogas på gasnäten att försörjningstryggheten i näten förbättras.30 Sedan början av 2000-talet har uppgraderad biogas injicerats i distributionsnäten på västkusten. Distribution av biogas via gasnät ger en producent tillgång till en större marknad. Dessutom kan gas lagerhållas i nätet och utjämna eventuella fluktuationer i gasproduktionen. För att distributionsnäten ska kunna användas till sin fulla kapacitet finns Grön gasprincipen, som ger biogasproducenter och konsumenter anslutna till ett gasnät möjlighet att handla biogas virtuellt på precis samma sätt som vid handel med grön el. Grön gas-principen är relativt ny och kunskapen kring dess funktion; hur man garanteras att man köper biogas även fast det inte är exakt den gasen man får in i sin anläggning samt hur kontroller och uppföljning sker, är idag bristfällig. Detta leder till att man som köpare, för att garantera att den gas man köper är biogas, ber distributören om direkta leveranser. Detta leder till en ineffektivt utnyttjad infrastruktur, därför att det viktigt att Grön gas-principen stärks och att kunskapen om dess funktion ökar. Figur 5. Illustration av Grön gas-principen. En förbättrad infrastruktur för distribution ger också möjlighet till att balansera tillgång och efterfrågan över tid. Förbättrade möjligheter till import och export av biogas till och från närliggande marknader kan gynna utbyggnaden av biogasproduktionen i Sverige. Möjligheter till import av biogas med bibehållet hållbarhetsbesked kan ge ökad försörjningstrygghet för biogasmarknadens konsumenter och vara gynnsamt för användningen av biogas. Det bör dock tilläggas att vid import av biogas på bekostnad av inhemsk produktion går Sverige miste om flera samhällsnyttor, som minskat kväveläckage, sysselsättningseffekter och i viss mån försörjningstryggheten. 30 Energimarknadsinspektionen, 2010. Förändrade marknadsvillkor för biogasproduktion. Rapport EI R2010:17. 19 Aktörer som enligt hållbarhetslagen (2010:598) är rapporteringsskyldiga och som kan visa att deras biodrivmedel är hållbara får skattebefrielse. Hållbarhetskriterierna som ska uppfyllas för att omfattar krav om minskade växthusgasutsläpp och särskilda krav på markanvändning. Det finns också krav på fysisk spårbarhet av bränslet vilket innebär att aktörer i hela produktions-kedjan har ett ansvar att uppfylla hållbarhetskriterierna och lämna information om hur de gör det, vidare till nästa aktör. Ett hållbarhetsbesked visar att den rapporteringsskyldige kan leverera hållbara biodrivmedel. Beskedet meddelas till Skatteverket som ger företaget skattebefrielse för rapporterade hållbara volymer bränsle.31 Ökad användning av biogas i flera sektorer Sverige har genom tydliga och långsiktiga styrmedel lyckats ställa om till en högre andel förnybar energi. Detta har bland annat varit tydligt sedan införandet av elcertifikatsystemet 2003, vilket medfört en kraftig ökning av förnybar elproduktion, bland annan från vindkraft och biokraft. Inom andra delar av samhället kvarstår utmaningen där fossilberoendet fortfarande är betydande. Transportsektorn Transportsektorn, som till största delen använder fossila bränslen, står för ungefär en fjärdedel av Sveriges totala energianvändning. Vägtrafiken dominerar inrikes transporter och utgjorde år 2014 94 % av energianvändningen. Av de 86 TWh drivmedel som förbrukades inom vägtrafiken var 88 % (76 TWh) av fossilt ursprung medan 12 % (10 TWh) utgjordes av biodrivmedel.32 2,2% 1,1% 0,7% 9% 52% 35% Diesel Bensin Biodiesel Etanol Biogas Naturgas Figur 6. Vägtrafikens energianvändning 2014, 86 TWh. Källa: Energimyndigheten, 2014. Transportsektorns energianvändning. Sverige är världsledande på att använda biogas i transportsektorn och är en förebild inom EU. I den svenska fordonsflottan drivs 1 % av gas, vilket motsvarar totalt 50 000 fordon.33 31 https://www.energimyndigheten.se/Foretag/hallbara_branslen/Hallbarhetskriterier/ Energimyndigheten: Transportsektorns energianvändning. https://www.energimyndigheten.se/Global/Press/Pressmeddelanden/Transportsektorns%20energianv%C3%A 4ndning%202014.pdf 33 Trafikanalys/SCB 50 102 gasfordon av totalt 5 180 716 fordon i Sverige 2014. 32 20 Biogas som används som fordonsgas har ökat årligen och sedan 2008 har biogasandelen överstigit naturgasandelen. Under 2014 utgjorde biogasens andel cirka 60 %34 av all fordonsgasanvändning i Sverige. Under första halvan av 2015 uppgick andelen till över 70 %35. Den höga andelen skiljer Sverige i ett internationellt perspektiv. 1000 900 800 700 GWh 600 500 400 300 200 100 0 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 Naturgas Biogas Figur 7. Fordonsgasutveckling i Sverige 1995 – 2014, GWh. Källa: Energigas Sverige, 2015. Användningen av flytande metan, LNG och LBG, ökar i Sverige och kan ses som ett lämpligt alternativ för tunga fordon då flytande metan möjliggör längre räckvidd jämfört med komprimerad gas. Idag används inte biogas inom sjöfart eller flyg. Båda sektorerna är dock energikrävande och fossilbränsledominerade och behovet av förnybara alternativ är stort. I nuläget finns det inte tillräckligt med biogas att tillgå för att den svenska sjöfarten ska kunna ställa om men det finns en stor användarpotential om biogasproduktionen kommer ikapp. I dagsläget finns ett fartyg som går på LNG i svenska vatten, men om ett par år finns det ytterligare åtta stycken.36 I början av 1990-talet introducerades gasbussar på den svenska marknaden i flertalet tätorter för att minska problem med luftkvaliteten. Denna utveckling har avstannat och flertalet kommuner uppfyller inte Sveriges miljökvalitetsmål för frisk luft.37 Det är angeläget att arbetet för en förbättrad luftkvalitet fortsätter. Gasbussar fanns i 17 utav 21 län och utgjorde drygt 15 % av den svenska bussflottan år 2014. Tankinfrastruktur och möjlighet till distribution av fordonsgas till bussdepåer medför ökade volymer gas och möjliggör tankställen för fler typer av fordon som personbilar, taxibilar, distributionsfordon med flera. Det finns stor möjlighet att påverka framför allt transportmarknaden genom upphandling av kollektivtrafik. Konkurrensverket bedömer att den offentliga upphandlingen uppgår till 550650 miljarder kronor varje år38. Kommuner och landsting står för ungefär 50 % av affärerna 34 http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Energi/Tillforsel-och-anvandning-avenergi/Leveranser-av-fordonsgas/Aktuell-pong/307506/310231/ 35 http://www.gasbilen.se/Att-tanka-pa-miljon/Fordonsgas-i-siffror/ForsaljningPerManad 36 DNVGL, 2015. LNG fuelled vessels. Ship list – Vessels in operation and vessels on order. 37 IVL rapport B 1553 http://www.ivl.se/download/18.7df4c4e812d2da6a416800071758/1366708467830/B1553.pdf 38 http://www.konkurrensverket.se/globalassets/publikationer/rapporter/rapport_2012-6.pdf 21 och enligt bussbranschens riksförbund upphandlas ungefär 90 % av deras omsättning39 av offentlig sektor. Lagen om offentlig upphandling reglerar främst hur köp görs och inte vad som köps. Lagen om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster40 som bygger på EU-direktivet om främjandet av rena och energieffektiva vägtransportfordon41 innebär att en upphandling ska ta hänsyn till fordonens energianvändning, koldioxidutsläpp och utsläpp av luftföroreningar. Genom upphandling av kollektivtrafik har gasbussmarknaden gynnats på regional nivå, vilket också har lett till ökad biogasproduktion. De tre län som har flest gasbussar i sin kollektivtrafikflotta, Skåne (827 gasbussar), Västra Götaland (332) och Stockholm (314), har alla haft en medveten politisk ambition med att använda kollektivtrafiken som metod för att främja förnybara bränslen och minska klimatpåverkan. De tre regionerna står tillsammans för 70 % av Sveriges totala biogasproduktion. I en enkätundersökning gjord bland de 17 län (14 svarade) som använder biogas i kollektivtrafik konstaterades det att42: Politiska beslut har varit viktigt vid valet att använda fordonsgas som bränsle i busstrafiken. 7 av 14 har svarat att politiska beslut ligger till grund för valet av fordonsgas. 9 av 14 har svarat att satsningen på fordonsgas till busstrafiken hänger ihop med att lokala anläggningar för produktion av biogas har byggts. Industrin Industrisektorn använde drygt 140 TWh energi under 2013, varav 30 TWh utgjordes av fossil energi (kol, koks, Eo 1-5, gasol och naturgas). Flertalet industrier har ambitionen att öka andelen förnybar energi i processerna där bland annat kemiindustrin har en vision om en hållbar kemi 2030. Industrin har inom flera områden redan genomgått omställningar för att öka effektiviteten i processerna och minska dess miljöpåverkan, vilket bland annat är en följd av höga energiskatter och andra styrmedel samt internationell konkurrens. Potentialen för industrins omställning till förnybar energi är fortfarande stor där bland annat en studie från 2010 visar att den potentiella mängden olja som kan fasas ut från energiintensiv industri uppgår till cirka 7 TWh.43 Inom industrin är också möjligheten att öka produktionskapaciteten inom rådande miljötillstånd en drivande faktor för att öka andelen förnybar energi i processerna.44 Planerbar kraft Det svenska energisystemet står inför stora utmaningar och omfattande investeringar. Säker, trygg och hållbar energiförsörjning är avgörande för det svenska samhället och svensk industri och därmed för tillväxt och jobbskapande. Utbyggnaden av den förnybara elproduktionen ger energisystemet ett positivt tillskott och ett viktigt bidrag till minskade utsläpp och uppfyllelse av de långsiktiga klimatmålen. Den förnybara elproduktionen är dock till stor del icke planerbar, framförallt vindkraft, och behöver därför kompletteras med annan produktion som kan tillgodose framtidens behov oavsett väder och vind. Idag är det framförallt kärnkraft och vattenkraft som står för denna bas. Men kärnkraftens framtid är 39 Handledning för offentlig upphandling av gasdrivna fordon och transporter, Ecoplan, 2013 SFS 2011:846 Lag om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster och Förordning(2011:847) om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster 41 Direktiv 2009/33/EG om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon 42 Undersökning bland beställare av kollektivtrafik, 2050 Consulting, 2014. 43 SGC, 2011. Förutsättningar för utbyggnad av landbaserad infrastruktur för flytande gas (LNG/LBG). Rapport SGC 236. 44 ibid 40 22 omdiskuterad och det har under året aviserats om att tidigarelägga stängningar av upp till fyra kärnkraftsreaktorer (motsvarande drygt 2800 MW) i södra Sverige. Detta ökar behovet av lagring, smarta användarlösningar och reglerbar kraft för att komplettera den icke planerbara kraftproduktionen som kraftigt ökar i elsystemet. Svenska kraftnät (SvK) anser i ett yttrande att någon from av mekanism som prissätter effekt istället för energi bör införas då det i framtidens elkraftsystem kommer råda brist på effekt men överskott på energi. SvK anser också att det inte är realistiskt att lita på att effektproblematiken kan lösas enbart med import från andra länder.45 Gaskraftverk finns idag längs med transmissionsledningen för gas i sydvästra Sverige. Biogas eller annan förnybar gas kan spela en roll både som lagringskapacitet vid överproduktion av el genom Power to gas46 47 och som effektreserv i kraftverk med biogas och naturgas som bränsle. Vad påverkar användningen av biogas? Produktion, distribution och användning av biogas har utvecklats i Sverige både med hjälp av stöd och incitament på europeiskt, nationellt och lokalt plan men även genom branschens egna initiativ och med hjälp av forskning och utveckling. Biogasen i Sverige är huvudsakligen småskaligt producerad och utspridd på flertalet produktionsanläggningar, till skillnad från ett fåtal raffinaderier för övriga drivmedel. Det förekommer även konkurrens om substrat, dels inom branschen, men också från andra näringar. Samma substratström kan användas till djurfoder eller andra biodrivmedel. Detta kan ytterligare öka kostnaden för substrat för rötning och förgasning. Utveckling sker inom förbehandling och rötning för att effektivisera processen och för att öka utbytet från substraten. Det kan dels ge lägre investeringskostnader, men också mer producerad gas från samma mängd substrat. Olika substrat kräver olika förbehandling och vissa medför en högre kostnad. Även om biogas har producerats i Sverige sedan 1960-talet finns det fortfarande en god potential för teknikutveckling. Förgasningsanläggningar kan producera biogas storskaligt men anläggningarna innebär stora investeringskostnader med relativt höga risker då tekniken fortfarande är under utveckling. Samtidigt medför en kommersiell förgasningsanläggning att stora volymer biogas kommer ut på marknaden på ett och samma ställe varför det måste finnas möjlighet till avsättning och distribution av gasen. Import och export av biogas med bibehållet hållbarhetsbesked kan potentiellt balansera en stegvis introduktion av stora mängder biogas på den svenska marknaden. Användningen av biogas behöver dock öka och en långsiktig satsning på biogas från politiskt håll behövs för att företag ska kunna investera i stora anläggningar med långa återbetalningstider. Förgasningsanläggningar är också beroende av storskaliga fungerande distributionskanaler för att nå användarna. 45 Svenska kraftnät, 2015. Yttrande. Effektproblematik i den nordiska elmarknaden. Vätgas produceras genom att vatten spjälkas upp i väte och syre med hjälp av överskottsel via en elektrolysör. Vätgasen kan användas direkt eller blandas med koldioxid för att bilda metan och distribueras via gasnät. 47 http://www.swedegas.se/aktuellt/Power_to_Gas 46 23 kr/l 16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 Bensin Fordonsgas Biogas (bensinekv.) (bensinekv.) inkl.moms Prouktionskostnad och marginal Diesel Fordonsgas Biogas (dieselekv.) (dieselekv.) inkl. moms Skatt och moms Figur 8. Jämförelse av kostnad för olika drivmedel vid pump under 2014. Fordonsgas/biogas jämförs med bensin respektive diesel vid samma energiinnehåll. Källa: Fossila bränslen; www.spbi.se. Fordonsgas/biogas www.gasbilen.se, www.fordonsgas.se, www.eon.se Ovanstående figur visar att under 2014 var priserna på både fordonsgas och ren biogas (som kunder kan köpa genom att göra ett aktivt val) lägre vid pump än de fossila alternativen bensin respektive diesel. Skattebefrielsen för förnybara bränslen fyller därmed sitt syfte och ger ett konkurrenskraftigt bränsle gentemot de fossila alternativen. Andra aspekter som också spelar in vid köp av en ny bil är inköpspris och servicenivåer. Här ligger gasbilen något högre jämfört med andra alternativ. Andrahandsvärdet är också relativt lågt för gasbilar. Beteendefrågan kan också spela stor roll vid val av bil, gasbilen medför att du ibland får tanka på andra ställen och på ett något annorlunda sätt än vad bilisten är van vid. Men, det kan konstateras att rent prismässigt är både fordonsgas och biogas konkurrenskraftigt som fordonsbränsle för slutanvändaren. Kostnaden för att använda biogas i kollektivtrafiken varierar mellan olika delar av landet, där vissa regioner inte anser sig ha några ökade kostnader för användningen av biogas jämfört med diesel. I en studie som Stockholms Lokaltrafiks (SL:s) lät ta fram låg driftkostnaderna för biogasbussar på ungefär samma nivå som för diesel. Dock krävs det investeringar i nya bussar och infrastruktur. Osäkerhet kring tillgång på producerad biogas samt distributionskanaler för den är viktiga aspekter för användaren. Finns det för få tankställen att tillgå väljer drivmedelsköparen ett mer lättillgängligt alternativ. För tankning av fordonsgas krävs det uppbyggnad av ny infrastruktur till skillnad från flytande biodrivmedel som i stor utsträckning kan använda befintlig tankinfrastruktur. Det krävs också att fordonen är anpassade för gasdrift vilket leder till ett något dyrare inköpspris. Den av många upplevda osäkerheten kring biogasens framtid får branschen att tveka vid investeringar, både i nya fordon och i drivmedel samt konvertering i industrin till förnybara bränslen. Oklarhet kring om tillgången kommer att vara tillräcklig, vilka val upphandlare av kollektivtrafik kommer att göra i framtiden, hur kostnadsbilden kommer att förändras och hur andrahandsmarknaden för fordonen kommer att utvecklas är faktorer som påverkar. Att underlätta för de som vill använda sig av ett förnybart drivmedel kan göra stor skillnad för investeringsviljan bland åkerier och transportköpare. Lokala incitament med fördelar för den som kör miljövänligt har visat sig framgångsrikt. Liknande större nationella satsningar 24 kan ytterligare stärka marknaden för biogasen. Det behövs även mer omfattande kampanjer för att öka förtroendet för gasen i sig men också för systemet och tron på långsiktig politisk vilja att satsa på biogas i Sverige. Beteendepåverkan och kommunikationsinsatser kan vara avgörande för acceptansen för biogas som ett fullvärdigt bränsle inom branschen och samhället. För transporter med flyg och fartyg försvåras introduktionen av förnybara bränslen dels av tillgången på sådana, dels av att dessa två sektorer styrs av i huvudsak internationella regelverk. Fartygstrafiken och flygtrafiken är i nuläget undantagna från bränsleskatt och koldioxidskatt. För ökad användning av biogas i industrin krävs inga förändringar i infrastruktur för de som redan använder naturgas. För industrier som är anslutna till naturgasnätet är det idag fullt möjligt att köpa biogas förutsatt att det finns tillräckligt med bränsle. Den i dag lånsamma introduktionen av biogas i den industriella sektorn beror framförallt på den skillnad i bränslekostnad som finns mellan konventionella bränslen och förnybara. Svårigheten för dessa industrier är att de verkar i konkurrens på en global marknad och därför måste vara mycket kostnadsmedvetna. Som Figur 9 visar kan inte biogasen konkurrera med naturgasen idag. Industrier som är anslutna till EU-ETS, EU:s system för handel med utsläppsrätter, betalar idag mycket låga priser för sina koldioxidutsläpp. För industrier lokaliserade långt ifrån ett gasnät med andra typer av bränsleanvändning krävs dessutom en utbyggd infrastruktur för flytande och/eller rörbunden gas. Det finns idag industrier som tar in delar av sin energianvändning som biogas, i storleksordningen ett par procent, men att kraftfullt öka den andelen kräver att kostnadsgapet mellan konventionellt och förnybart bränsle täcks upp, antingen med högre koldioxidpriser inom ett globalt utsläppshandelssystem eller genom billigare biogasproduktion. Att ensidigt höja koldioxidskatten för svenska industrier utanför EU-ETS löser dock inte problematiken då effekten snarare bli försämrad konkurrenskraft på den globala marknaden och risken blir istället att verksamheter flyttar ifrån Sverige. Först när industrin ges tillgång till biogas som kan konkurrera prismässigt på en global bränslemarknad finns förutsättningar för en mer omfattande övergång till biogas i industrin. 1200 kr/MWh 1000 800 600 400 200 0 Naturgas (industri inom Naturgas (industri utanför ETS) ETS) Pris Energiskatt Utsläppsrätt Biogas Koldioxidskatt Figur 9. Jämförelse av naturgas- och biogasleveranser till industrikund inom ETS respektive utanför ETS. Biogaspriset varierar beroende på bland annat substrat och skala. Källa: Naturgas: SCB energiprisstatistik 2014. Biogas: Energimyndighetens övervakningsrapport avseende skattebefrielse för biogas till drivmedelsändamål året 2014 25 Vägen framåt för biogasen Som presenterats i föreliggande avsnitt har biogasen idag svårt att konkurrera på liknande villkor som bensin och diesel på drivmedelsmarknaden och som naturgas vid avsättning i industrisektorn. Biogas är en del av ett slutet kretslopp men värderas inte för den samhällsnytta som inhemsk produktion av biogas medför. Många producenter har idag problem med lönsamheten och marginalerna är små. Biogas har hittills i huvudsak vuxit fram på lokala marknader där produktionen ökat i takt med marknadens utveckling. Sverige har goda förutsättningar att öka produktionen av biogas men idag råder i många fall konkurrens om substraten och nya substrat behöver tas fram och kommersialiseras. Det svenska distributionssystemet för gas är även relativt begränsat, där en förbättrad infrastruktur är nödvändig för att säkra framtida tillgång på biogas. Biogas har, som presenterats, potential att spela en viktig roll i omställningen till ett hållbart energisystem och bidra till hållbara lösningar både inom transportsektorn, industrin och för kraftvärmeproduktionen. En tydlig, politiskt förankrad och långsiktig nationell strategi och handlingsplan för biogas skulle öka möjligheterna för en sådan utveckling och bidra med den styrning som krävs för att främja teknikutveckling och innovation, samordna privata och publika medel i kostnadseffektiva investeringar och leverera ett klimatsmart bränsle i betydande mängder. En utökad biogasmarknad minskar inte bara Sveriges klimatpåverkan utan leder även till flertalet samhällsvinster som ökad sysselsättning, teknikutveckling och teknikexport, minskad övergödning av sjöar och vattendrag, förbättrad luftkvalitet i städer samt ökad självförsörjning av energi och drivmedel. Ett mål om en användning av biogas på 15 TWh år 2030 är ett ambitiöst mål som kräver kraftfulla styrmedel för att uppnås. En användning av biogas motsvarande 15 TWh skulle kraftfullt bidra till målet om en fossilfri fordonsflotta och till ett Sverige 2050 som har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären samtidigt som inhemska restprodukter nyttjas på ett effektivt sätt. 26
© Copyright 2025