Räfsnäs, en gammal bondgard
med anor från 1600 -talet
-
-
Genom Ludvika kommuns planer att skapa något
nytt av Räfsnäs gamla ålderdomshem har platsen
åter blivit aktuell.
Att Ludvika socken i slutet av 1800-talet köpte
gården till att användas som fattiggård, som det då
hette, är känt. Kunskapen om Räfsnäs i gamla tider
från 18O0-talets slut tillbaka in i 1600-talet är däremot föga känd.
Genom släktskap med Räfsnäs bybor har jag i
min ägo ett 40-tal gamla handlingar från 1800-talets
början och till dess slut. Dessutom en avskrift av ett
lagrnansprotokoll, fört i Falun anno 1708, som rör
Räfsnäs och Knutsbo bybor. Detta tillsammans
med vad som berättats om byn gör, att man kan bilda sig en någorlunda god bild om svunna tider.
Kring sjön Haggens nona del
uppbyggdes så småningom byarna Dagkarlsbo, Jägarnäs, Knutsbo och Räfsnäs. Vilken av dessa
som är äldst är svårt att angiva,
att däremo! Jägarnäs är yngst
får hållas för troligt. Frågan är
om denna bys bönder någonsin
varit självägande utan gårdarna
endast varit arrendeställen under
Ludvika bruk. Den sista arrendatorn på Jägarnäs hette Rosin,
han fann bygdens sista läm-
ningar efter varg utanför Jägarnäs udde, spår, blod och en vargsvans.
Av
dessa byar lågo Dagkarls-
bo och Räfsnäs i
Norrbärke
socken. Sockengränsen gick
strax uianför Jägarnäs udde upp
till kartmärket "Ludvika Häst-
hage-grind", ovanför nuvarande
Hellkvist fastighet. Intressant i
detta sammanhang är uppgifter i
bokverket "Abraham A. Hulphers Dala-resa", dår Grangärde
innefattande Ludvika skulle tillhört Nås gäld (socken).
En gränssten på Haggeskogen
skall ha funnits,
utgörande
råskillnad mellan Nås och Mal-
ma, härnäst kom Linde
Några uppgifter
i
gäld.
denna reseskildring finns inte om Räfsnäs, "Dakarsbo" nämns däremot som en mycket gammal by.
Stavningen tycks då ha varit en
annan.
Vad som bcvisar att åtminsto-
ne en bondgård fanns ute vid
Räfsnäs under senare delen av
1600-talet
är det nåmnda
lag-
mansprotokollet från den l0
sept. 1708. Domstolshandlingen
gålier en tvist mellan bybor i
Räfsnäs och Knutsbo. Dessa var
tydligen ägare till mark i Krabo,
stavningen år då "Krabbo"." Enligt sägen skall stavningen komr:ra ;iv krabbor. Allrrrogen skall
ha kallat
insjökräftorna för
krabbor, av dessa skulle en väldig mängd finnas i Kraboviken.
Av Iagmansprotokollet från år
1708 framgår att målsägare var
bröderna Erich och Jöns Persson
i Räfsnäs å ena sidan samt Wi-
dich Pehrs arwingar
Samuel,
I-ars och Pehr Knutzbo, vars
talan fördes av StadsFiscalen
vålborne Erich Siöberg i Falun. I
i
,'t
JA/*-/
1'/'
nt
'
så
1..,. /Z)V&2zz 1
t,
/
zz/
,//r,, t /rt,äi;l ,/rr-trr. "/ "f "1i/2 .1'z t /'"2 zr' 7 +
..2;>
Z//f'
-
(, -.'(,,
1 å-
,t//t
,
2,412,
r1/,r
t
't/
{:<..t,ft," r-ka.t
utslaget talas om en tidigäre lagrnansdom av är 168'1 , målsägare
är då Pehr Erichsson i Räfsnäs
och Widich Pärsson i Knutzbo.
Förlikningsdomens år 1708 ut-
föli
tft
1r1,,
-../
att Krabo tillföll Råfsnäs-
ägarna Pehr Erichssons
ar-
wingar.
I
domstolsutslaget står som
följer: "Skall Widich
Pärssons
arwingar med penningar nåstkommande valborgsmässo fylla
och betala, då å bägge sidor värderingen detta jordbyte skall
varda förrättat, art träda i possession utan vidare motsäjelse".
Stavningen kan tyda på att utskrivaren av domen är av utländsk börd.
Lurad att sälja
Den äldsta handlingen från
min släkr i Räfsnäs utgör ett lagfartsbevis av år 1819. Häri omnämns Eric Larsson, bonde i
Råfsnäs. Detta i samband med
att hustrun gift om sig med en
Jacob Jansson.
Eric Larsson fick en tragisk död
troligen nyåret 18i0. Han var
från början välbestålld hemmansägare
cien geciigna
i
Hagge by och agde
Narvgärden.
Gården finns ännu bevarad
söder om jågmästarbostaden, en
loftbod från 1600-tale: är utflyttad till en fritidstomt i Pjantbo.
Efter en fyllfest med bolagsherrarna i Hagge, vilken lär ha pågått något dygn, lurades han att
sälja gården för 300 riksdaler
samt en tunna råg.
Efter hot om rättegång höjdes
summan till 400 riksdaler. Han
fick nu lämna Narvgården för
gott. Men eftersom hustrun var
ifrån Räfsnäsgården, vilken låg
ungefär vid nuvarande huvudbyggnaden, så tog de vid efter
hennes föråldrar.
Det sista laga skiftet av Räfsnäs by upptättat år
Arsenik
Erich Larsson kunde inte
glömma att han sålt den fina
Narvgården. En dag, då han
skulle. rill kvarnen i Hagge, gick
han tlll srn gamla gård och bad
om kaffe hos dagkarlsfolket,
som nu bodde där. "Socker håller jag sjäiv", lär han l.ia sagt.
187 1,
Är l8a2 gick deJ kittare, då
parterna kommit överens om var
rågången skulle gå. Lantmätare
var D.A. Böhlmark. Då
hade
Jan Ersson övertagit Abraham
Hanses andel. Är 1848 inköptes
även Per Erssons andel i byn. Är
1871 fastställdes det sisra laga
FIan kom aldrig darifrån uran
dog, på den gård han ägt och
delningsråtten"
nom finns flera handlingar och
även ägodelar bevarade. Jan
Ersson och hans hustru Maria
Hammar fick först fem barn, vilka alla dog i difteri, s.k strypsju-
domen av förälCrarna är 1864
för 5.0@ riksmynt, brodern Jakob förvärvade samtidigt en del
för i.200 riksmynt.
Han överiät denna del senare
till brodern. En sten, troligen en
vägsten, finns bevarad intill en
Plu\lt, av arsenik, som hån lagt
i kaffekoppen.
Är 1823 iog sonen Jan Ersson
över gården i Räfsnäs. Efter ho_
ka.
Senare kom flera barn till
vårlden, däribland min fars morfar Anders Gustav Jansson.
Av laga skifteshandlingar över
skogsmarken, begärd år 1840,
framgår att Råfsnäs by utgjorde
3,/8 skattehemman, Det kallades
också Erik Ers hemman. Ägarna
i byn var detta år:
Jan Ersson i Räfsnås 1,28 hemman, Adrian Jansson, gästgivare
i Ostansbo lzl0, Erik Persson i
Skåret 3/40, Per Ersson och Abraham Hanse 3/40. Något laga
skifte av skogsmarken kunde inte verkställas detta år, då gränsen mellan Räfsnäs och Jägarnäs
ej kunde fastställas.
.
Av
protokollet framgår att
bruksförvaltare
P. öhrn
vid
Ludvika bruk anmälde att någon
karta eller handling
utvisande
gränsen ej fanns att tillgå, utan
endast en rågångskarta, upprättad av
E.A. Muller år
1803.
skiftet av Räfsnäs by av "Ego-
i Norrbärke
tingslag. Jan Erssons son Anders
Guslav Jansson köpte
loftbod vid Ludvika
egen-
hembygds-
gård, med Anders Custav Jans-
sons namn inhugget. Är 1890 avled Anders Gustav Jansson efter
ati ha brukat gården i 26 år, han
var då endasi 50 år gammal. Det
berättas, att han drabbades av
nära ett tiotal lunginflammationer.
Förutom änkan Wilhelmina,
född Vesrberg, efierlämnade han
elva barn, varav åtta omyndiga.
Bland de myndiga var
sonen
Wilhelm, baptistpastor, vars son
Olof Hammar, nu avliden,
är
kånd som riksdagsman och rektor vid Sjöviks folkhögskola. Fadern antog nämligen farmoderns
flicknamn Hammar. Bland
de
omyndiga barnen ingick sonen
Mannfred, född år 1883, inte
helt okänd för bygdens äldre invånare. Yngsta systern Sofia var
då endast 4 år gammal.