Om Ludvika skolor Folkskolun 150 år 1900 Ludvikas födetseår I Det åir Karl-Erik Forsslund sorn - I anser atr ett j exempel på den idealism och fram- l nytt Ludvika ftiddes vid sekelskiftet. Han :ir sjåilv ett I tidstro som rådde hos många då. Med Carl Larsson i By sjöng man: ' "Nu är tid sätra storakl-ara-klockigång . . . . Och det var inte or bara klockor som sattes i gång. Den här tiden skulle det ha varit roligt att vara med i Ludvika. Järnvägar har byggts och byggs. Gruvdriften far ett uppsving. t Ludvika srröm anläggs ett kraft- verk. Ar 1900 startar en : elindustri. , AB Magnet som blev ASEA. Befolkningen i tätorten våixer från 600 personer vid 'sekelskiftet till 4 KIass 2 vid sockenstugan i Ludvika troligen år 1910. Lärarinnan hette Maria bakre taden från vänster: okänd, Waldemar Danielsson, Hugo Johansson, Gösta Hellsing, okänd, Eva Hellsing, okänd, okänd, Ivar Pettersson, Gunnar Giufman, Gustaf Gustafsson, Hilding Stein. Mellanraden fr v okänd, okänd, Artur Wiborg, Torvald Jansson, Bertil Andersson, Mauritz Boström, Alvar Fridön. Främre raden fr v: EIse Kjellström, Inga Skogtund, Gertrud E|ving, Gunhild Larsson, Annie Boström, Helga Svenson, Lisa Eriksson samt Tora Simonsson. Det är 150 år sedan Sverige fick en obligatorisk folkskola. Helge Backman skrev år 1842 en minnesskrift som jag till största delen hämtar mina uppgifter ifrån. Backman kallar åren 1850-1865 för "grundläggande tid". 18651895 utmåirks som "konsolidering och förbättring". Sen följer en "storartad utveckling" under åren 1895-1915. Skolor i en fattig bygd Statens folkskolinspektör sorn fanns redan då skriver i en rapport från 1868- att en stor mängd av den arbetande klassens barn vandrat tiggande omkring, särskilt då från de stora gruvfälten i Grangärde och Ludvika. "När Sparsamhet en dygd Församlingen måste vara försiktig med allmänna m.edel. Eleverna fick t ex själva elda och städa skollokalerna. Birger Swedberg, kyrkvärden har lånat mig en inventarieförteckning från 1894 vid Sörviks skola. Skolan var nog förhål- Tack vare dagböcker från T,orensberga och Hällsjöns skolor på 1860.70-talen kan vi se av vilka orsaker som barnen var frånvarande oanvändbar. Skolans yardag Hur var det i en skola på den här tiden egentligen? Man kan bara ana. Vid husförhören kunde man, upptäcka icke läskunniga, som kunde vara närmare 20 år. -De där småbarn skulle samsas med brännvinsosande ynglingar, som hölls kvar på skolbänken i åratal för att lära Luthers långkatekes till konfirmationen". En gammal ludvikabo berättade för Backman att från skolan: "Matbrist", "Sko- 'eleverna tog varje tillfälle till att brist", "Svårt att gå i snö", "Ej kläder, modern sjuk". Fattigdo- gcira oiiygd. Det iar totalt ointiesmen exemplifierad! En annan typ serade. Och detta trots hotet om Gamle Vilhelm Gustavsson i av frånvaro: "Maimkörning", aga! berättade för mig om hur "Valltjänst", "Dagsverke på bru- Sörvik ket". En inte alldeles ovanlig an- syndarna själva fick gå ut i skogeh teckning är "Hindrad av fadern och hämta sig björkris. från skolgång". Barnen behövdes som arbetskraft. Ibland anmärks att elever har svårt att tala, att de är slöa och tröga. Det var nog inte lätt att vara fattig, handikappad eller ha svårt för sig. inte längre för barnen kring kYr- kan. "Gamla Kyrkskolan" byggs 1903. Den blir snart otillräcklig och så kommer "Nya Kyrkskolan" 1913. Den senare revs på 1960-talet. Betyg och premier Swedberg har jag fått låna en betygskatalog från Sctrvik 1864. Betygsskala A-D Det blev nog långa dagar. I Strix 1903 frågar en vänlig herre vad barnen gör i skolan på dagarna: Väntar på att där ska bli slut. Men för en del var ändå skolan ljuset i tillvaron. Som för i "Nässlorna Martinsson Harry blom- ma". Skolläraren Stav var :l^t hans Även kraftigt. En demokratisk skola Kyrkan ser med oro på de framväxande folkrörelserna. De kunde Några noteringar väckelsemöten. 1876 Slöjdundervisning för gos- sar. l877 "Fortsättningsskolor" för repetition. 1885 Syslöjd för flickor. Skolkökskurs, fyra veckor. 1905 Särskilda flaggdagar. Men man fick även hissa flaggan om det var en dag då "den gjorde sig fint gällande." 1906 Barnen får bada i Järnvägsmännens badhus, om lärarna är 1902 demokratin krävde kunniga medförtroendeuppdrag. Folkhögskolan var en möjlighet att skaffa sig allmän medborgerlig bildning. Brunnsvik startade 1906. I landet pågick vid sekelskiftet socknens byar byggdes T.J. När Karl-Erik Forsslund 1905 ville låna en skolsal i Sörvik, fick han nej. Han skulle tala om nykterhet och upplysning. En parentes: Den kommunala till en bör- sten nummer 2l/1987, "förvilla sinnena". Som exempel tvingade skolrådet 1882 en lärarinna i Sörvik att begära avsked. Hon hade deltagit i "separatistiska borgare i till skolor. Lekombergs gruvor expanderade under tysk ledning. 1912 var det 200 anställda. Och många barn skulle få plats i skolan. Ett nytt skolhus hade byggts 1906 men det förslog inte. l9l3 stod det nuvarande skolhuset klart att tas i bruk i Sörvik. Jag kan inte skrivs om alla skolor som byggdes i socknen före 1915 utan hänvisar till Marnäspo- Brukspatron Roth protesterade dv s södra delen av sam- Under visst motstånd jan. ibland med små bokstäver. samkväm" I hället byggs Valhallaskolan 1910 för 100.000 kr. Eleverna söder om Engelbrektsgatan skulle gå där. I en katalog från 1875 använ{s ett sifferbetyg. Frän l/2 till 3. Ar 1894 beslöt skolrådet att avskaffa ett anslag på 60 kr till landevis välförsedd. Man hade premier åt särskilt duktiga och bet ex Folkskolans läsebok, del I gåvade barn därför att premierna och 2, 25 ex av vardera. Allt är "icke äro nyttiga såsom föranleförtecknat t ei Kartbok, l0 öre, dande höga tankar och avund". barnen på grund av fattigdom beordrades tillbaka till skolan. ströva omkring på vägarna för att Sven Delblanc skriver så här i "Litigga bröd, åir det sannerligen inte vets ax": Det var alltså en skola lätt att hålla ordnad skola." Av 00 invånare, då Ludvika blir stad 1919. Det sjuder av aktivitet. Hus växer upp längs landvägen söderut från kyrkan. Det blir Storgatan. Och nu behövs det skolor för alla barn:Xockenstugan räcker en debatt om att en 6-årig folkskola borde bli bottenskola för alla. Det blev inte så än på länge. Istället kom realskolan l9O6 och vi fick ett skötsel kunde få förekomma. grundskolereformen 1960. Under Fotnot: Tidigare artiklar om Lud- med. 1908 Undervisning "parallellskolesystem" fram till i trädgårds- vika skolor har varit införda 23 kamp mellan "folkskolesidan" , och 29 jan. roRE JoHANSSoN I och "läroverkssidan". tiden har det rått något av en I . l I