Årsredovisning 2014 - Karolinska Institutet
Årsredovisning 2014 Ett medicinskt universitet A (Dnr 1-714/2014) Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. OMSLAGSBILDEN Karolinska Institutets promotionsceremonier arrangeras för att under högtidliga former fira den vetenskapliga bedrift och det hårda arbete som det innebär att ställa samman och försvara en doktorsavhandling. Vid själva promotionsakten hjälper studenter på Karolinska Institutet till som marskalkar. Marskalkar vägleder och assisterar gästerna och bidrar i stor utsträckning till att högtiderna blir ett fint minne för våra doktorander, studenter, professorer med flera. Av tradition bär marskalkarna sin studentmössa från sin gymnasieexamen. I förgrunden ses Hedvig Törneman, leg. sjuksköterska, Milagros Llenas, student på psykologprogrammet och Awad Smew, student på läkarprogrammet, som deltog i promotionsceremonin den 14 november 2014 i Stockholms stadshus. Foto: Stefan Zimmerman KAROLINSKA INSTITUTETS ÅRSREDOVISNING 2014 Form: Sofia Lindberg | Tryck: E-print 2 | ISBN: 978-91-85681-66-2 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 Rektor har ordet Vision och övergripande mål Strategi 2018 I vårt strategidokument för perioden 2014–2018, Strategi 2018, som lanserades i sin slutgiltiga form i september 2014, har vi beskrivit huvuddragen i de strategier som har valts för att uppnå de mycket ambitiösa övergripande målen för KI:s forskning och utbildning (finns på internwebben.ki.se). Arbetet fokuseras till fyra strategiområden: medarbetare, infrastruktur, samverkan och finansiering. Detaljerade insatser inom de olika strategiområdena har redan börjat utformas och genomföras. Bland särskilt prioriterade aktiviteter återfinns exempelvis satsningar på det akademiska ledarskapet, rekrytering av exceptionellt lovande yngre forskare och lärare inom ramen för internationella utlysningar av meriteringsanställningar samt utformning av en tydligare karriärstruktur för lovande juniora forskare och lärare. Andra högt prioriterade aktiviteter innefattar förstärkt forskningsanknytning för samtliga utbildningar, etablering av nya breda allianser med ett begränsat antal internationella toppuniversitet, förstärkning av den tekniska infrastrukturen samt regional, nationell och internationell samverkan. Fördjupad samverkan och ökad integrering med hälso- och sjukvården har central betydelse för vårt medicinska universitet. Stark internationell ställning KI är ett av världens ledande medicinska universitet och har en framskjuten position i Europa. Vi konkurrerar med framgång om internationell, framför allt europeisk finansiering och vår finansiella utveckling är positiv. Årets omslutning överskrider för första gången 6 miljarder kronor. Samtidigt har delar av omvärlden finansiella problem, vilket bidrar till att KI:s attraktionskraft KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 Foto: Ylva Sundgren. Karolinska Institutet, KI, har haft en mycket positiv utveckling under en rad år. Den har varit möjlig tack vare hängivna och kompetenta medarbetare och studenter samtidigt som den har gynnats av en positiv forskningspolitik. Trots den goda utvecklingen är det ändå min bestämda uppfattning att KI ännu inte har utnyttjat sin fulla potential utan kan flytta fram positionerna ytterligare. Vår vision ligger fast: KI ska på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. Förverkligandet av denna vision förutsätter att vår forskning når vetenskapliga genombrott och i hög utsträckning resulterar i upptäckter som på ett genomgripande sätt tillför ny kunskap om såväl normala livsprocesser som hälsa och sjukdom. Ny kunskap måste också snabbt och effektivt överföras till hälso- och sjukvården och utvecklas vidare till innovationer. Samtidigt måste våra utbildningar vara forskningsanknutna, bibringa ett vetenskapligt förhållningssätt och vara forskningsförberedande samt ge våra studenter bästa möjliga förutsättningar för att både arbeta inom, leda och kontinuerligt utveckla ett brett spektrum av verksamheter i nära samverkan med andra professioner. ökat i den internationella konkurrensen om både lovande yngre forskare och etablerade internationella forskningsledare. Den senare trenden har varit uppenbar vid de rekryteringar som initierats under det gångna året. Utveckling inom forskningsområdet Den genomsnittliga kvaliteten på KI:s forskning är god, men andelen genombrottsforskning är fortfarande för låg i relation till många andra internationella elituniversitet. Under det år som gått har KI med stöd från Vetenskapsrådets program för internationell rekrytering av framstående forskare kunnat rekrytera fem världsledande forskare inom områdena stamcellsbiologi och regenerativ medicin, psykiatrisk genetik, genetisk instabilitet, tumörsuppressorbiologi och epidemiologi med inriktning mot ätstörningar. Sex forskare har erhållit stöd från europeiska forskningsrådet, ERC, och KI har nu totalt 28 pågående ERC-projekt. Hösten 2014 invigdes den nationella satsningen på forskning, utbildning och samverkan inom toxikologiska vetenskaper vid centrumbildningen Swetox i Södertälje, för vilken KI utgör värduniversitet. Utbildningens kvalitet och forskningsanknytning De förslag som framlades i vår utredning av utbildningens kvalitet och forskningsanknytning har nu börjat genomföras (rapporten finns på internwebben.ki.se). Särskilda medel för forskningsanknytning riktas nu mot utbildningsintensiva ämnesområden. 3 Därutöver har arbetet påbörjats med att införa en ny utbildningsorganisation, där huvudansvaret för utbildningsprogrammen vilar på institutionerna. Externa kvalitetsutvärderingar under året har visat på brister hos vissa utbildningsprogram. Särskilt tillsatta arbetsgrupper analyserar nu utfallet av utvärderingarna och genomför nödvändiga förbättringsåtgärder. Samarbete pågår med Stockholms läns landsting, SLL, för att höja kvaliteten inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Under 2014 har KI gett två så kallade Massive Open Online Courses, MOOC:s, inom ramarna för ett avtal med den internationella utbildningskoncernen edX, vilka totalt attraherade nästan 56 000 studenter. utrustning och rekrytering av internationellt ledande forskare. I Solna pågår uppförandet av den nya laboratoriebyggnaden Biomedicum om sammantaget 55 000 kvadratmeter samt av en ny byggnad för komparativ medicin och i Huddinge påbörjades under året projekteringen av en ny laboratoriebyggnad om cirka 15 000 kvadratmeter med arbetsnamnet Neo. En modernisering av lärandemiljöer har inletts för att skapa en attraktiv studentmiljö. En stor satsning har under 2014 gjorts tillsammans med SLL på att bygga upp en kraftfull biobankstruktur i Stockholm. Vidare har ett laboratorium för integrativ informatik etablerats i syfte att stimulera integrationen mellan olika informatikområden i riktning mot en sammanhållen informatikstruktur. Samverkan med hälsooch sjukvården Fokus på internationalisering SLL är KI:s enskilt viktigaste samarbetspartner. Över hälften av KI:s verksamhet genomförs i nära samverkan med hälso- och sjukvården. Sedan hösten 2014 pågår arbetet med ett nytt regionalt ALF-avtal, vilket blir grunden för fortsatt nära samverkan mellan KI och SLL. För det framtida samarbetet med SLL har KI två övergripande mål. Vi vill dels att det ska utgå från en gemensam strategi för forskning och utbildning, dels att universitetet och sjukvården ska integreras i betydligt högre omfattning än vad som nu är fallet för att etablera en framgångsrik universitetssjukvård. Vi vill också se en tydlig rollfördelning mellan universitet och vårdgivare inom universitetssjukvården, där KI ansvarar för forskning och utbildning och sjukvårdsorganisationen ansvarar för sjukvård, kunskapstillämpning och kunskapsspridning. Vidare måste de verksamhetsförlagda delarna av våra utbildningsprogram för olika hälsoprofessioner i högre utsträckning än nu äga rum i miljöer där kvalificerad handledning tillhandahålls i tillräcklig omfattning. Samverkansprojektet 4D kring de fyra diagnoserna artrit, bröstcancer, diabetes typ 2 och hjärtsvikt har under sitt andra år redan skapat bättre förutsättningar för vård och forskning genom att introducera nya arbetsmetoder och modeller för kunskapsbyggande. Innovation och näringslivssamverkan Innovationsfrågorna har sedan 2014 en tydlig förankring i den akademiska ledningen genom att en position som vicerektor för innovation och samverkan med näringslivet har inrättats och besatts. KI som universitet finansierar från och med 2014 också grundläggande funktioner för stöd och rådgivning inom innovationsområdet. Dessa funktioner omstruktureras och integreras nu starkare i kärnverksamheten genom att verka direkt inom olika forskningsområden. På samma sätt integreras nu undervisning om innovationer, nya arbetssätt och entreprenörskap i våra utbildningar på samtliga nivåer. Infrastruktur Nya forskningsmiljöer är under tillkomst på KI:s campusområden i Solna och Huddinge för att möjliggöra multidisciplinär samlokalisering av forskargrupper med tillgång till högspecialiserad 4 Med Strategi 2018 önskar vi förflytta perspektivet från en stark och i flera avseenden dominerande nationell position till en förstärkt internationell ställning. En vicerektor för internationella frågor är under rekrytering, vilken kommer att vidareutveckla KI:s strategiska internationella allianser på central nivå. Internationaliseringsarbetet inom våra utbildningar bedrivs sedan 2014 enligt en ny handlingsplan, som stipulerar att globala hälsofrågor ska ingå i samtliga utbildningsprogram, att samtliga program ska erbjuda en obligatorisk kurs på engelska och att student- och lärarmobiliteten ska öka. Nydisputerade forskare med svensk doktorsgrad uppmuntras starkt till att genomföra postdoktoral utbildning inom en välrenommerad internationell forskningsmiljö. Donationer Under 2014 har KI tagit emot donationer, som på ett avgörande sätt stödjer vår forskning. Jag vill här särskilt nämna och framföra ett varmt tack till: • Hållstens forskningsstiftelse, stöd till Dr. Igor Adameykos forskning • Stichting af Jochnick Foundation, hypertoniforskning • UBS Optimus Foundation, tuberkulosdiagnostik • Dahlbergs stiftelse, dyslexiforskning • Ursula Belding med flera, riktad immunterapi mot cancer Utmaningar KI:s framtidsperspektiv präglas i hög grad av stora satsningar på rekrytering, karriärutveckling och infrastruktur. Dessa satsningar ökar starkt potentialen för forskning och utbildning men medför också stora kostnader. Samtidigt utmanas KI av en snabbt ökande internationell konkurrens. För att kunna genomföra KI:s ambitiösa planer för rekrytering och karriärutveckling samt för att finansiera dyrbar utrustning till planerade storskaliga forskningsmiljöer krävs ett substantiellt tillskott av ekonomiska resurser och detsamma gäller för att ett uthålligt innovationssystem ska kunna realiseras. Utöver förstärkt finansiering behöver KI ökade beslutsbefogenheter inom flera områden för att förstärka sin internationella konkurrenskraft. Anders Hamsten KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 Studenterna och doktoranderna på Karolinska Institutet, KI, representeras av kårerna Medicinska Föreningen, MF, och Odontologiska Föreningen, OF, vilka framför allt jobbar med studentinflytande, studenträtt och studentliv. Samarbetet mellan kårerna och KI har under 2014 utvecklats i en positiv riktning. Strategi 2018 har varit tongivande under året, och kommer fortsätta vara i fokus även kommande år. För att nå upp till de högt ställda målen KI har om att vara ett ledande universitet krävs det att studentrepresentationen fungerar väl och att kårerna kommer till tals i processen. Det är som ett samlat universitet KI kan nå de uppsatta målen. Kårerna ser fram emot ett fortsatt samarbete i en gemensam riktning. Under året modifierades KI:s ledningsgrupps sammansättning. Två platser i gruppen är numera vigda åt studentrepresentanter. Kårerna ser positivt på att studenterna återigen kommer till tals i gruppen, och genom deltagande i gruppen hoppas vi kunna bidra med ett viktigt studentperspektiv även där. Ett annat positivt samarbete under året var den gemensamma medverkan under Stockholm Pride, då studenter, doktorander och anställda från KI gemensamt representerade KI som ett ”University for diversity” i paraden genom Stockholm. Jämställdhet och likabehandling är viktiga frågor för kårerna, och vi är glada att KI delar våra värderingar i dessa frågor. Kårerna och KI har även samarbetat kring mottagningen av nya studenter. På både Välkomstdagen och Inspirationsdagen har kårerna medverkat med bland annat servering av frukost, grillning och kvällsaktiviteter. Kårernas egen mottagning har varit större än någonsin, med mycket aktiviteter och många engagerade. En väl fungerande mottagning är oerhört viktig för kårerna då det är ett bra tillfälle att få nya studenter intresserade av kårarbetet och rekrytera nya studentrepresentanter. Det är också oerhört viktigt att studenterna känner sig välkomna till sitt nya universitet och sin nya roll som student. Under 2014 genomförde KI dekanval. Kårerna har ett nära samarbete med dekanerna, och dekanvalen väcker alltid engagemang bland studenter och doktorander. Kårerna har inget formellt inflytande i valet, vilket vi jobbar på att förändra kommande år. Att ha stöd även från studenterna är oerhört viktigt för att dekanen ska ha så bra förutsättningar som möjligt för att göra ett bra jobb. Foto: Andreas Beronius. Studenterna har ordet Studentkårerna bevakar utbildningarnas kvalitet och har studentrepresentanter i de flesta av universitetets beslutsfattande organ. Utöver studiebevakning arbetar kårerna med t.ex. studiesociala aktiviteter och förmedlar kontakter till näringslivet och framgångsrika forskargrupper. Att det finns två olika kårer på KI, MF och OF, kan ibland vara en utmaning. Det kan vara svåradministrerat att samordna två olika organisationer kring till exempel studentrepresentation. Detta förutsätter ett bra samarbete både mellan KI och kårerna, och även kårerna emellan. Under 2014 har samarbetet mellan OF och MF fungerat mycket bra, och båda kårer jobbar ständigt för gemensamma mål och fortsatt bra kommunikation. Att KI har två olika campus är ibland en utmaning. Studenter som har sin bas i Huddinge upplever ingen campuskänsla, och efterfrågar mer studentikosa inslag. De kårer som representerar studenter på campus Huddinge har därför gått samman och startat upp Flemingsbergs Förenade Studentkårer. Bland annat har prorektorerna för alla berörda universitet och högskolor haft möte, och samarbete med Huddinge kommun har inletts. Studenterna i området har även fått tycka till om aktiviteter på campus. I november anordnades en stor arbetsmarknadsdag för alla studenter på KI. CHaSE, Career in Health and Science Expo, lockade studenter från alla delar av KI för seminarier, workshops och mässa. Som tidigare år anordnades även en arbetsmarknadsdag för studenter på tandläkar- och tandhygienistprogrammen. Inför kommande år hoppas kårerna på en fortsatt utveckling av samarbetet mellan studenter och doktorander och KI, där studentrepresentation är en naturlig och önskvärd del av KI:s arbete. Å Medicinska Föreningens och Odontologiska Föreningens vägnar Karin Böttiger Ordförande Medicinska Föreningen 2014 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 Elin Ekeroth Vice ordförande Medicinska Föreningen 2014 5 Innehåll Om Karolinska Institutet.................................................................................................................................................................................................................. 9 KI:s uppdrag och styrning................................................................................................................................................................................................................................................9 Organisation....................................................................................................................................................................................................................................................................................9 Infrastruktur.................................................................................................................................................................................................................................................................................. 10 Kvalitet .............................................................................................................................................................................................................................................................................................. 10 Innovation och samverkan......................................................................................................................................................................................................................................... 11 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå.......................................................................................................................... 12 Utbildningsutbudet............................................................................................................................................................................................................................................................. 13 Studenterna.................................................................................................................................................................................................................................................................................. 15 Utbildningsuppdraget...................................................................................................................................................................................................................................................... 16 Internationalisering.............................................................................................................................................................................................................................................................. 18 Kvalitet................................................................................................................................................................................................................................................................................................ 20 Lika villkor....................................................................................................................................................................................................................................................................................... 22 Särskilda åtaganden............................................................................................................................................................................................................................................................ 22 Integrationssatsningar...................................................................................................................................................................................................................................................... 23 Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning............................................................................................................................................................... 23 Utbildning på forskarnivå......................................................................................................................................................................................................... 24 Resultat.............................................................................................................................................................................................................................................................................................. 25 Kvalitet .............................................................................................................................................................................................................................................................................................. 26 Internationalisering.............................................................................................................................................................................................................................................................. 27 Nationella samarbeten.................................................................................................................................................................................................................................................... 27 Lika villkor....................................................................................................................................................................................................................................................................................... 27 Forskning......................................................................................................................................................................................................................................................................... 28 Nya forskningsrön – några exempel................................................................................................................................................................................................................ 29 Kvalitet i forskning................................................................................................................................................................................................................................................................. 32 Internationalisering.............................................................................................................................................................................................................................................................. 36 Lika villkor....................................................................................................................................................................................................................................................................................... 37 Karolinska Institutet i samhället – samverkan och innovation......................................................... 38 Samverkan med Stockholms läns landsting............................................................................................................................................................................................ 39 Särskilda kommunikationsinsatser..................................................................................................................................................................................................................... 41 Innovationsstöd och samverkan med näringsliv............................................................................................................................................................................... 41 6 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 Gemensamt för verksamheterna............................................................................................................................................................................. 44 Kompetensförsörjning och lika villkor...................................................................................................................................................................................................... 45 En attraktiv och utvecklande arbetsplats.................................................................................................................................................................................................... 45 Personalredovisning........................................................................................................................................................................................................................................................... 45 Arbetsmiljö och anställningsvillkor.................................................................................................................................................................................................................... 48 Lika villkor....................................................................................................................................................................................................................................................................................... 49 Infrastruktur................................................................................................................................................................................................................................................................................ 50 Hållbar utveckling............................................................................................................................................................................................................................................................... 51 Forskning och utbildning för hållbar utveckling................................................................................................................................................................................ 51 Hållbart campus...................................................................................................................................................................................................................................................................... 51 Finansiell redovisning........................................................................................................................................................................................................................52 Finansiering................................................................................................................................................................................................................................................................................. 53 Resultat per verksamhetsgren................................................................................................................................................................................................................................. 55 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå..................................................................................................................................................................................... 55 Forskning och utbildning på forskarnivå................................................................................................................................................................................................... 56 Kapitalförvaltning.................................................................................................................................................................................................................................................................. 57 Fonder............................................................................................................................................................................................................................................................................................... 57 KI Stiftelser.................................................................................................................................................................................................................................................................................... 59 Resultaträkning........................................................................................................................................................................................................................................................................ 60 Verksamhetens kostnader........................................................................................................................................................................................................................................... 60 Balansräkning............................................................................................................................................................................................................................................................................ 61 Redovisningsprinciper..................................................................................................................................................................................................................................................... 63 Redovisning mot anslag och inkomsttitel................................................................................................................................................................................................ 65 Noter................................................................................................................................................................................................................................................................................................... 67 Intern styrning och kontroll...................................................................................................................................................................................................................................... 77 Konsistoriet.................................................................................................................................................................................................................................................................................. 78 Tabellbilaga.................................................................................................................................................................................................................................................................................. 82 Kostnader för prestationer......................................................................................................................................................................................................................................... 90 Väsentliga uppgifter............................................................................................................................................................................................................................................................ 91 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 7 OM KAROLINSKA INSTITUTET Foto: Ulf Sirborn. Karolinska Institutets aula har blivit en viktig mötesplats i den akademiska världen och en länk mellan universitetet, allmänheten och olika samarbetspartners. I Aula Medica arrangeras föreläsningar och konferenser som samlar människor från hela världen. Karolinska Institutet, baserat i Stockholm med omnejd, bedriver sin forskning och utbildning på två campusområden och vid flera av länets sjukhus. Verksamheten vid KI:s institutioner är förlagd till följande platser: (universitetsstyrelse) Helårsstudenter 2 562 Forskning (mnkr) 2 979 Helårsarbetskrafter 3 250 Styrelsen för FORSKARUTBILDNING Styrelsen för FORSKNING Campus Huddinge och Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Helårsstudenter 2 977 Forskning (mnkr) 1 035 Helårsarbetskrafter 1 142 Danderyds sjukhus Helårsstudenter 273 Forskning (mnkr) 27 Helårsarbetskrafter 23 Södersjukhuset Helårsstudenter 200 Forskning (mnkr) 35 Helårsarbetskrafter 40 Swetox, Södertälje Forskning (mnkr) 18 Helårsarbetskrafter 18 Internrevision REKTOR Styrelsen för UTBILDNING Campus Solna och Karolinska Universitetssjukhuset Solna 8 KONSISTORIUM Universitetsförvaltning Universitetsbibliotek Komparativ medicin KI Holding AB Råd och nämnder Institutionen för biovetenskaper och näringslära Institutionen för cell- och molekylärbiologi Institutionen för folkhälsovetenskap Institutionen för fysiologi och farmakologi Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset Institutionen för klinisk neurovetenskap Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Institutionen för kvinnors och barns hälsa Institutionen för laboratoriemedicin Institutionen för lärande, informatik, management och etik Institutionen för medicin, Huddinge Institutionen för medicin, Solna Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi Institutet för miljömedicin Institutionen för molekylär medicin och kirurgi Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Institutionen för neurovetenskap Institutionen för odontologi Institutionen för onkologi-patologi Enheten för toxikologiska vetenskaper, Swetox, Södertälje KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 OM KAROLINSKA INSTITUTET Om Karolinska Institutet Karolinska Institutets, KI:s, vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. KI är ett modernt medicinskt universitet som står för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen i Sverige och har det största utbudet av medicinska utbildningar i landet. Vår nära relation till hälso- och sjukvården, väl utbyggda infrastruktur och starka ekonomiska bas gör att KI kan bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid KI mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. VISION Karolinska Institutet bidrar på ett avgörande sätt till att förbättra människors hälsa. KI:s uppdrag och styrning UPPDRAG Karolinska Institutets uppdrag är att bedriva forskning och utbildning och att samverka med det omgivande samhället. Foto: © ® The Nobel Foundation. KI:s uppdrag har sin utgångspunkt i högskolelagen där det framgår att universitetets uppgift är att bedriva utbildning som vilar på vetenskaplig grund och på beprövad erfarenhet samt bedriva forskning och utvecklingsarbete. Universitetet ska också samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat kommer till nytta. Föreliggande resultatredovisning utgår från regeringens uppdrag i högskolelagen och regleringsbrevet. Den akademiska friheteten, grundfäst i lag, ger ett vidsträckt utrymme för självständigt bedriven forskning och utbildning. KI:s verksamhet har endast ett fakultetsområde; medicin, som bedrivs i en starkt decentraliserad organisation. En ny arbetsordning för KI med föreskrifter om övergripande organisation, delegering av beslutanderätt, handläggning av ärenden och formerna för verksamheten i övrigt har beslutats att gälla från 1 januari 2014. KI:s styrmodell innebär att konsistoriet fattar beslut om budget på verksamhetsövergripande nivå och rektor fastställer därefter om vidare resursfördelning och årliga uppdrag utifrån fastställda strategier och fokusområden. KI har under våren 2014 fastställt Strategi 2018. Strategin bygger vidare på föregående strategidokument och syftar till att tydliggöra de centrala frågor och utmaningar som kommer att få betydelse för långsiktighet, kontinuitet och förnyelse. Organisation Forskningen och utbildningen vid KI bedrivs huvudsakligen vid 22 institutioner i Stockholms län; KI campus Solna och KI campus Huddinge. I anslutning till lärosätets campusområden ligger Karolinska Universitetssjukhuset som har en avgörande roll när det gäller klinisk forskning och utbildning. Samarbete sker även med andra kliniker i närområdet. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid KI mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. 9 10 Framtidens campus ger medarbetare och studenter bästa tänkbara förutsättningar att arbeta och utvecklas. Foto: Camilla Svensk. Bild: Berg | C.F. Møller Architects. OM KAROLINSKA INSTITUTET Ett stort arbete pågår för att stärka KI:s ställning som ett internationellt ledande forskningsuniversitet. Infrastruktur Kvalitet KI genomför tillsammans med Akademiska Hus en stor satsning på nya byggnader och moderna lokaler för att bättre möta behov inom forskning och utbildning. När planerna för Hagastaden och ett nytt, högmodernt universitetssjukhus tog fart, blev det ett tillfälle för KI att realisera planerna för campus Solna. Inte minst är det viktigt att dra fördel av de samarbets- och effektiviseringsmöjligheter som det nya universitetssjukhuset kan erbjuda. Sjukhuset är universitetets närmaste granne i Solna och planen är att förbinda det nya forskningslaboratoriet Biomedicum med sjukhusets forskningsbyggnad. Motsvarande uppbyggnad, om än i mindre omfattning sker också vid KI:s södra campus i Huddinge i samverkan med TKV Fastighets AB. Aula Medica, som färdigställdes år 2013 fungerar också som en mötesplats mellan KI och sjukhuset. Infrastrukturen ska ge bättre förutsättningar för den moderna medicinska forskningen som i allt högre utsträckning kräver tillgång till avancerad och dyrbar utrustning. Denna bör finnas att tillgå för många forskare och samutnyttjas för att bli kostnadseffektiv. Kvalitet framför kvantitet är ett av ledorden i KI:s strategi 2018. Utgångspunkten för kvalitetsarbetet vid KI är att det sker en ständig förbättring av verksamheten. En förutsättning för att uppnå ett framgångsrikt kvalitetsarbete är att detta är integrerat i ordinarie verksamhet. Krav på kvalitet formuleras i styr- och strategidokument. I början av 2014 har en styrelseövergripande utredning om utbildningens kvalitet och forskningsanknytning presenterat en slutrapport. Rektor beslutade därefter att tillsätta en samordningsgrupp med ansvar för implementering av utredningens förslag till åtgärder (se kapitlet Utbildning på grundnivå och avancerad nivå). Prioriterade utvecklingsfrågor är högre kvalitet genom forskningsanknytning, en optimal utbildningsorganisation och användning av statsanslaget. Av central betydelse för kvaliteten inom KI:s verksamhet är det internationaliseringsarbete som pågår för att stärka ställningen som ett internationellt ledande forskningsuniversitet. Insatserna syftar till att förbättra kvaliteten, öka konkurrenskraften utifrån genombrottsforskning, möjliggöra stabil finansiering, infrastrukturella satsningar, strategiska rekryteringar och erbjuda attraktiva utbildningar. Vid KI finns en lång tradition av internationella kontakter och vetenskapliga utbyten med forskare, lärare, doktorander och studenter. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 Foto: Erik Cronberg. OM KAROLINSKA INSTITUTET Innovation och samverkan För att säkra att innovationer inom medicin och hälsa omsätts till nytta för hälso- och sjukvård har KI under flera år utvecklat ett innovationssystem där en ny befattning som vicerektor för innovationer och samverkan med näringslivet tillsatts i augusti 2014. Innovationssystemet består idag av ett flertal aktörer med tjänster som alla syftar till att nyttiggöra idéer sprungna ur forskning. KI har avtal om samverkan inom forskning och utbildning med en rad viktiga universitet världen över och samarbetar också med företag inom det biomedicinska och biotekniska området och även genom nationella avtal med enskilda länder. Som medicinskt universitet är det mycket viktigt för KI att samarbeta med hälso- och sjukvården, och då speciellt med Stockholms läns landsting, SLL. Vårt gemensamma mål är att bedriva utbildning och forskning med hög internationell kvalitet för att tjäna dagens och morgondagens patienter. Detta görs genom kompetensutveckling av personal i vården och implementering av forskningsresultat. För att göra samarbetet effektivt, tas beslut om övergripande strategier för utbildning, forskning och infrastruktur i gemensamma styrgrupper inom KI/SLL-samverkan. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 Stockholms läns landsting är en mycket viktig samarbetspartner för KI både inom forskning och utbildning. Strategi 2018 4 fokusområden: MEDARBETARE INFRASTRUKTUR SAMVERKAN FINANSIERING 11 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ På Kliniskt träningscentrum (KTC) får Karolinska Institutets studenter möjlighet att förbereda sig inför framtida möten med patienter genom att öva på praktiska moment. Läkarstudenten Siri Sjöberg tränar här på att sätta suturer, stygn, som ska hålla samman huden efter en olycka eller ett kirurgiskt ingrepp. 12 Foto: Erik Cronberg. UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Utbildningsutbudet Karolinska Institutet, KI, har ett brett utbildningsutbud inom medicin och hälso- och sjukvård. Det breda utbudet är unikt i Sverige. Den utbildning som erbjuds ska vara av hög kvalitet och ha en stark forskningsanknytning för att skapa förutsättningar för en evidensbaserad yrkesutövning. Under året har KI erbjudit ett fyrtiotal programutbildningar och drygt 60 fristående kurser. Tyngdpunkten i utbudet ligger på program som leder till en yrkesexamen samt påbyggnadsutbildningar för dem som har en utbildning inom hälso- och sjukvård. Efterfrågan på de yrkeskategorier KI utbildar kommer enligt arbetsmarknadsprognoser, från till exempel SCB, att vara stor, och det finns även ett stort behov av vidareutbildning för dessa yrkeskategorier. Med detta som utgångspunkt samverkar KI med hälso- och sjukvården och andra avnämare såväl i samband med utbudsplaneringen som kring utbildningarnas innehåll. Under senare år har arbetet med utbildningsutbudet varit fokuserat på att långsiktigt anpassa utbudet till det takbelopp som fastställs i regleringsbrevet. Detta har bland annat resulterat i ett väsentligt minskat antal fristående kurser, vilket har försämrat möjligheterna till vidareutbildning för yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården. Inga nya utbildningsprogram har startat under året, men KI har tillsammans med Stockholms universitet och Kungliga Tekniska högskolan beslutat att starta ett nytt gemensamt masterprogram i molekylära tekniker i livsvetenskaperna höstterminen 2015. För åren 2013–2014 beviljades KI 7,3 miljoner kronor per år för utbyggnad av sjuksköterskeutbildning. Den tillfälliga satsningen möjliggjorde en utökning av distansutbildningen med studieort Huddinge med 30 nybörjarplatser 2014. Detta balanserar den neddragning KI tvingats göra på grund av att anslaget för sjuksköterskeprogrammet med studieort Gotland håller på att överföras till Uppsala universitet. Resterande anslag har disponerats för 55 helårsplatser inom specialistsjuksköterskeutbildningarna. Under 2014 har den beslutade utökningen av tandläkarprogrammet med fem nybörjarplatser per år påbörjats och de pågående utökningarna av läkarprogrammet och psykologprogrammet fortsatt. KI:s program erbjuds huvudsakligen som campusutbildning, med undantag för vissa specialistsjuksköterskeprogram, medan fristående kurser oftare ges i distansform. Enligt uppdrag i regleringsbrevet ska KI vid behov anordna legitimationskurser för icke-legitimerade optiker. KI har gjort bedömningen att det inte funnits behov av att starta någon kurs under 2014. I tabellerna redovisas fördelningen av helårsstudenter (hst), dels mellan program och fristående kurser, dels mellan kursers fördelning på grundnivå och avancerad nivå. Som framgår av tabellen har andelen nybörjarprogram som leder till yrkesexamen ökat kraftigt sedan 2011, vilket framför allt beror på att sjuksköterskeprogrammet åter är fullt utbyggt efter att KI förlorade examensrätten 2008. Som framgår ovan har KI tvingats minska antalet fristående kurser. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 13 NYBÖRJARPROGRAM 25 PÅBYGGNADSPROGRAM 60 FRISTÅENDE KURSER 13 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Fördelning mellan program som leder till yrkesexamen, program som leder till generell examen samt fristående kurser 2011–2014 2011 2012 2013 2014 HST % HST % HST % HST % Generell examen – nybörjare 248 4 211 4 197 3 157 3 Generell examen – påbyggnad 443 8 424 7 417 7 404 7 Yrkesexamen – nybörjare 3 832 66 3 976 68 4 334 72 4 498 75 Yrkesexamen – påbyggnad 582 10 573 10 580 10 577 10 Fristående kurser 709 12 701 12 488 8 341 6 5 815 100 5 885 100 6 014 100 5 978 100 Summa Källa: Ladok. Kursers fördelning på grundnivå respektive avancerad nivå 2011–2014 2011 2012 2013 2014 HST % HST % HST % HST % Grundnivå 3 480 60 3 554 60 3 701 61 3 661 61 Avancerad nivå 2 289 39 2 290 39 2 267 38 2 277 38 Ej klassificerad Summa 46 1 41 1 47 1 40 1 5 815 100 5 885 100 6 014 100 5 978 100 Källa: Ladok. Söktryck per programtyp (behöriga förstahandssökande) 2011–2014 2011 Antagna Nybörjarprogram 2012 Sök/ antagen 2013 Sök/ Antagna antagen 2014 Sök/ Sök/ Antagna Antagna antagen antagen 1 789 3,4 1 736 3,5 1 718 3,9 1 789 4,1 Påbyggnadsprogram (ej magister/master) 795 2,5 843 2,4 905 2,2 915 1,9 Magister-/masterprogram 448 1,6 470 1,6 547 1,8 452 2,0 3 032 2,9 3 049 2,9 3 170 3,1 3 156 3,2 Totalt Källa: UHR, NyA Open. 7,8 14 6,1 5,0 behöriga förstahandssökande per antagen student för behöriga förstahandssökande per antagen student för behöriga förstahandssökande per antagen student för LÄKARPROGRAMMET PSYKOLOGPROGRAMMET MAGISTERPROGRAMMET I GLOBAL HÄLSA KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 Foto: Ulf Sirborn. UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Studenterna Sökande KI:s utbildningsprogram har generellt ett högt söktryck. Antalet behöriga förstahandsökande fortsatte under 2014 att öka jämfört med tidigare år, särskilt på nybörjarprogrammen. Endast nio av 55 utannonserade programtillfällen stod utan reserver efter andra urvalet. Störst är konkurrensen bland de sökande till läkarprogrammet med 7,8 behöriga förstahandsökande per antagen student, men även psykologprogrammet (6,1) och magisterprogrammet i global hälsa (5,0) har ett mycket högt söktryck. Bland påbyggnadsutbildningarna märks ett fortsatt ökat söktryck på magister- och masterprogrammen, medan specialistsjuksköterskeprogrammen och barnmorskeprogrammen har ett minskat söktryck. Breddad rekrytering Breddad rekrytering handlar om att nå nya studentgrupper, det vill säga grupper som av tradition inte söker till universitet och högskolor. Arbetet handlar både om att rekrytera studenter och om att skapa goda studieförutsättningar för dem som redan studerar vid universitetet. KI bedriver en språkverkstad för studenterna. Inom ramen för denna erbjuder KI individuell handledning i vetenskapligt skrivande på svenska och engelska. Antalet genomförda handledningstillfällen ökade med 43 procent under 2014 jämfört med året innan. Utifrån en utvärdering av språkverkstaden som genomfördes under året, har KI utvecklat en föreläsningsserie om akademiskt skrivande. En stor del av arbetet med breddad rekrytering är av löpande KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 Katarina Gunhammar och Agnes Karlsson-Pyk har nyss fått sina examensbevis från rektor Anders Hamsten. Efter tre års studier är de färdiga fysioterapeuter och redo för arbetsmarknaden. karaktär. KI har bland annat studentambassadörer som presenterar KI:s verksamhet på gymnasieskolor inom Stockholms län. KI eftersträvar en så heterogen grupp som möjligt bland ambassadörerna, både med avseende på kön och etnisk tillhörighet. KI har även tre samarbetsgymnasier där inspirationsföreläsningar och studiebesök genomförs. En viktig del i arbetet är att erbjuda presumtiva studenter möjlighet att ”skugga en student”, det vill säga att följa med på föreläsningar, laborationer och liknande. Slutligen erbjuder KI föreläsningar om studieteknik och stresshantering. Studentinflytande Studentmedverkan är en viktig förutsättning för KI:s utveckling av verksamheten. Studenter på samtliga nivåer har möjlighet till inflytande i beredande och beslutande organ. Studenterna har under året deltagit i ledningsgruppens arbete och företrädare för studentkårerna har vid ett antal tillfällen träffat den verkställande ledningen. I organ som har direkt ansvar för utbildningsfrågor måste, för beslutförhet, minst en studentrepresentant vara närvarande, förutsatt att en sådan är utsedd. För att främja studentinflytandet anordnar KI årligen utbildning för studenter aktiva inom beslutande och beredande organ. Utbildningen fokuserar på lagar och förordningar samt organisations- och beslutsstruktur. Under 2014 genomfördes utbildningen för första gången även på engelska. KI har avtal med de två studentkårerna vid lärosätet avseende ansvar för studentinflytande och utbildningsbevakning. KI ger finansieringsstöd för detta liksom för student- och doktorandombudsmän. År 2014 var 67 procent av studentrepresentanterna i beslutande organ kvinnor (KI:s styrelse, de interna verksamhetsstyrelserna och programnämnderna), vilket är en ökning med fyra procentenheter jämfört med föregående år. Studentpopulationen består till 72 procent av kvinnor. 15 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Utbildningsuppdraget Uppgifter om studenter på läkarprogrammet, sjuksköterskeprogrammet, specialistsjuksköterskeprogrammen och tandläkarprogrammet Helårsstudenter och helårsprestationer Antalet helårsstudenter uppgick 2014 till 5 978 och antalet helårsprestationer till 5 613 inom ramen för takbeloppet. Detta är en liten minskning av antalet helårsstudenter och en liten ökning av antalet helårsprestationer jämfört med 2013. Utfallet är högre än tidigare prognos vilket bland annat beror på att nybörjarprogrammen haft färre avhopp än beräknat, men framför allt på att prestationsgraden ökat från 93 till 94 procent. Respektive programs andel av det totala antalet helårsstudenter illustreras i diagrammet nedan. Antal helårsstudenter och helårsprestationer inom de olika utbildningsprogrammen framgår av tabell 4 i tabellbilagan. Den beräknade ersättningen för årets verksamhet uppgick till 646,5 miljoner kronor. Tillsammans med prestationerna från december 2013 på 3,2 miljoner kronor uppgår ersättningen för året till 649,8 miljoner kronor, vilket innebär att utfallet är 31,3 miljoner kronor över takbeloppet. Då KI tidigare hade ett anslagssparande om 19,4 miljoner kronor, ger detta en utgående överproduktion på 12 miljoner kronor. Se även not 1. Helårsstudenter vid KI 2014 (5 978) 6% 7% 2% 28 % Enligt regleringsbrevet ska KI redovisa antalet nybörjare, antalet helårsstudenter samt antalet examinerade på program som leder till läkar-, sjuksköterske-, specialistsjuksköterske- eller tandläkarexamen. Uppgifterna för 2014 framgår av tabellen nedan. För jämförelse över tid, se tabell 7 i tabellbilagan. Antagning till psykologprogrammet Psykologprogrammet på KI startade höstterminen 2007 med 40 platser genom omfördelning inom lärosätet. Därefter har KI stegvis tilldelats 30 nybörjarplatser och programmet har därmed 70 nybörjarplatser. Höstterminen 2014 registrerades 78 studenter på termin 1 på programmet. Studenter som inte tagit poäng Studenter som varit registrerade höstterminen 2013 men inte tagit poäng ska, enligt regleringsbrevet, redovisas i form av helårsstudenter. I tabellen på nästa sida redovisar KI dessa uppgifter. Tabellen visar även en beräkning som exkluderar de studenter som gjort sena avbrott eller har underkända resultat, det vill säga beräkningen inkluderar endast studenter som saknar aktivitet. 1667 helårsstudenter på läkarprogrammet 8% 3% Utfall för hst och hpr inom takbeloppet inklusive tilläggsanslaget 2011–2014, mnkr 11 % 6% 4% 13 % 7% 2011 2012 2013 2014 Takbelopp 616,1 589,2 602,9 618,4 Ersättning 588,0 599,0 633,4 649,8 Under/över takbelopp -28,2 11,2 30,4 31,3 Källor: Ladok, regleringsbrevet. 5% Läkarprogrammet 28 % Fysioterapeutprogrammet 6 % Sjuksköterskeprogrammet 13 % Antal nybörjare (registrerade på termin 1), helårsstudenter och examinerade på vissa program 2014 2014 Psykologprogrammet 5 % Hst Examinerade Arbetsterapeutprogrammet 4 % Läkarprogrammet Nybörjare 334 1 667 240 Övriga nybörjarprogram 11 % Sjuksköterskeprogrammet 343 792 226 Specialistsjuksköterskeprogrammen 576 456 397 94 433 76 Tandläkarprogrammet 7 % Biomedicinska analytikerprogrammet 3 % Spec sjuksköt. progr. (påbyggn.) 8 % Övriga påbyggnadsprogram 2 % Magister och master 7 % Fristående kurs 6 % Tandläkarprogrammet Källa: Ladok. Källa: Ladok. 16 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Det är KI:s bedömning att denna beräkning bättre speglar lärosätets arbete med till exempel omexaminationer. Slutdatum för vårterminerna har av KI satts till den 31 augusti respektive år. Andelen helårsstudenter som inte har tagit poäng och andelen som saknar aktivitet har minskat jämfört med föregående år. Oavsett beräkningsmodell räknas dock helårsstudenter på kurser som går över flera terminer, men som inte har examination varje termin, som inaktiva studenter. Examina Det totala antalet utfärdade examina har ökat i jämförelse med 2013 (se tabellen nedan). Skillnaden beror till stor del på att antalet sjuksköterskeexamina ökat och att specialistsjuksköterskeprogrammen numera även leder till magisterexamen. Uppdragsverksamhet Uppdragsverksamheten vid KI består av uppdragsutbildning och beställd utbildning. Intäkterna för uppdragsverksamheten uppgick 2014 till 76 miljoner kronor, vilket är en ökning med knappt 23 procent jämfört med föregående år. Se diagrammet nedan för information om intäkter uppdelade på finansiär. 2013 2014 2591 2535 Inte tagit poäng (hst) 184 130 Ingen aktivitet (hst) 120 81 Källa: Ladok. 11 % 10 % 44 % 2% Antal examina 2011–2014 24 % Examen 2011 2012 2013 2014 Yrkesexamen 1 466 1 223 1 256 1 432 773 655 891 1 106 Totalt antal examina 2 239 1 878 2 147 2 538 Totalt antal individer 1 888 1 668 1 758 1 964 Generell examen Under året har KI fortsatt att samverka med stora vårdgivare för att svara mot samhällets behov av kompetensutveckling av vårdpersonal. KI erbjuder bland annat ett flertal specialistutbildningar för olika yrkeskategorier inom vården samt kurser inom patientsäkerhet och psykoterapi. Andelen internationella uppdragsutbildningar har också ökat, med kompetensutveckling av personal från bland annat Kina och Kazakstan. KI har även genomfört fler webbaserade utbildningar, vilket innebär ett mer flexibelt lärande som möjliggör komptensutveckling för fler och bredare målgrupper. Under 2014 har specialistkompetenskurser för läkare (SKkurser), för första gången upphandlats offentligt. Anbudsförfarandet resulterade i att KI kommer att teckna avtal med Socialstyrelsen för SK-kurser inom ett 60-tal ämnesområden. Som framgår av tabellen nedan har antalet helårsstudenter och helårsprestationer i uppdragsutbildning ökat kraftigt, vilket bland annat beror på en ökning av specialistsjuksköterskeutbildningar, webbaserade utbildningar samt kurser för Stockholms stad. Intäkter av uppdragsverksamhet fördelat på finansiär 2014 Antal helårsstudenter som inte tagit poäng Samtliga hst HT 2012 resp 2013 Uppdragsutbildning 9% Kommuner och landsting 44 % Universitet och högskolor 9 % Övriga statliga myndigheter 24 % Källa: Ladok. Organisationer och stiftelser 2 % Svenska företag 10 % Utländska finansiärer 11 % Källa: Agresso. Hst och hpr i uppdragsutbildning 2011–2014 2011 2012 2013 2014 Helårsstudenter 235 250 241 304 Helårsprestationer 202 222 188 274 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 17 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Studentutbyten 2014 In- och utresande studenter inom utbytesprogram Antal inresande studenter till Karolinska Institutet Antal utresande studenter från Karolinska Institutet NORDAMERIKA Internationalisering Internationaliseringsarbetet har bedrivits i enlighet med en ny handlingsplan som gäller för åren 2014–2017. Målen i handlingsplanen är att globala hälsofrågor ska vara integrerade i den obligatoriska undervisningen, att samtliga utbildningsprogram ska erbjuda en obligatorisk kurs på engelska och att student- och lärarmobilitet ska öka. KI ska också öka antalet tredjelandsstudenter på de globala masterprogrammen. Under året har en inventering gjorts av samtliga utbildningsprogram vad gäller befintlig undervisning i globala hälsofrågor och obligatoriska kurser på engelska. Preliminära resultat visar att åtgärder behöver vidtas inom ett flertal utbildningsprogram för att målen ska nås. Den kurs i att undervisa på engelska som ges för lärare har under året utökats med fler kurstillfällen. Antalet utresande lärare har ökat under året, från 37 till 60. Ökning kan noteras inom samtliga externfinansierade utbytesprogram (Linnaeus-Palme, Erasmus och Nordplus) och förklaras delvis av att KI under 2013–2014 avsatt medel för veckolånga utbyten. Antalet inresande lärare är relativt konstant. KI har under året deltagit i ett Erasmus Mundussamarbete inom ramen för magisterprogrammet ”Public Health in Disasters”, tillsammans med Universidad de Oviedo, Spanien och Université catholique de Louvain, Belgien. KI har fortsatt arbetet med informationsträffar om lärar- och studentutbyten samt sociala aktiviteter för in- och utresande studenter. Antalet utresande studenter inom utbytesprogram har, trots intensiva informationsinsatser, minskat från 169 till 151. Bland KI:s utresande studenter är universitet i Nordamerika fortfarande populära. Många studenter tackar nej till utbyte efter det att de blivit nominerade eller antagna till utbytesprogram. Under året genomfördes därför en enkätundersökning bland dessa studenter. Som skäl till att avstå från utbytesstudier anger studenterna bland annat familjen, ekonomin och svårigheter att hitta kurser som kan tillgodoräknas. Samtliga dessa skäl framförs också i ”The Erasmus Impact Study” som publicerades av Europakommissionen under 2014. Ett antal studenter gör delar av sina examensarbeten utomlands utanför utbytesprogram, samt deltar i internationella kurser som Global hälsa och Medicinsk utveckling i Europa, där en del av undervisningen är förlagd utomlands. Antalet inresande studenter inom utbytesprogram har ökat från 269 till 280, och obalansen mellan in- och utresande studenter kvarstår därmed. Studenter från europeiska universitet utgör den största gruppen bland de inresande. 18 25 32 SYDAMERIKA 3 1 Studieavgiftsfinansierad verksamhet Inom ramen för den studieavgiftsfinansierade verksamheten erbjöds under året sju internationella masterprogram och ett antal fristående kurser på engelska. KI hade under 2014 totalt 142 studieavgiftsskyldiga studenter (varav 75 kvinnor), vilket är en ökning jämfört med föregående år. Det totala antalet helårsstudenter inom studieavgiftsfinansierad verksamhet uppgick till 74 och antalet helårsprestationer till 64. Höstterminen 2014 registrerades 74 (varav 32 kvinnor) nya studieavgiftsskyldiga studenter på de globala masterprogrammen. Av dessa hade 51 helt stipendium, vilket är en stor ökning jämfört med föregående år. Under 2014 mottogs de första studenterna från det brasilianska stipendieprogrammet Ciência Sem Fronteiras. Mycket beroende på ett stort tillskott av stipendier ökade andelen registrerade tredjelandstudenter inom masterprogram på termin 1 kraftigt jämfört med 2013. KI uppvisar fortsatt ett bra resultat i International Student Barometer, ISB, 2013/14, som mäter internationella studenters nöjdhet med utbildningens kvalitet och mottagandetjänster. Satsningar som görs inom den studieavgiftsfinansierade verksamheten syftar till att främja lärosätets hela internationaliserings- och KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ ASIEN ASIEN E U R O PA E U R O PA 195 195 77 77 27 27 4 4 15 15 9 9 AFRIKA AFRIKA 26 26 17 OCEANIEN 17 OCEANIEN Källa: Ladok. utbildningsverksamhet. Utöver mottagandetjänster och service på campus görs satsningar på pedagogisk utveckling som syftar till att förbättra och utveckla undervisningen i det mångkulturella klassrummet. Ökningen av avgiftsstudenter har bidragit till internationaliseringen på hemmaplan genom att svenska studenter möter fler internationella studenter. KI hade under året 100 tredjelandstudenter inom ramen för utbytessavtal, att jämföra med 75 föregående år. KI har inte ingått några nya strategiska avtal med universitet utanför EU-/EES-området med anledning av införandet av studieavgifter. Samarbetet med Migrationsverket har fungerat väl, men det bör poängteras att ett flertal studenter inte kunnat tacka ja till sina studieplatser på grund av försenade uppehållstillstånd. Av regleringsbrevet framgår att separat antagning kan tillämpas för studieavgiftsskyldiga sökande. KI utnyttjar i nuläget inte den möjligheten. För andra året i rad uppvisar den studieavgiftsfinansierade verksamheten ett positivt resultat. Resultatet kommer dels att täcka det ackumulerade underskottet, dels att återinvesteras i den studieavgiftsfinansierade verksamheten. Av resultatet utgör cirka 1,2 miljoner kronor avsättning till en intern stipendiefond. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 Antal hst och hpr i studieavgiftsfinansierad verksamhet 2011–2014 Helårsstudenter Helårsprestationer 2011 2012 2013 2014 10 34 51 74 8 28 50 64 Källa: Ladok. Intäkter och kostnader för den studieavgiftsfinansierade verksamheten 2011–2014, mnkr 2011 2012 2013 2014 1,7 5,7 9,3 14,7 Kostnader -3,6 -5,9 -7,6 10,7 Totalt -1,9 -0,2 1,7 4,1 Intäkter Källa: Agresso. 19 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Kvalitet 7,7mnkr vigs åt kvalitetshöjande åtgärder inom vissa utbildningsprogram 13 kurser inom högskolepedagogik genomfördes med sammanlagt 300 deltagare Behavioral Medicine: A Key to Better Health 18 472 deltagare KI har givit två MOOC:s Massive Open Online Courses under 2014 Explore Statistics with R 37 269 deltagare 20 Resultat av Högskoleverkets och Universitetskanslersämbetets utvärderingar Under 2014 har Universitetskanslersämbetet, UKÄ, fattat beslut i utvärdering av 30 av KI:s examina. Två examina fick omdömet ”mycket hög kvalitet”, 14 ”hög kvalitet” och 14 ”bristande kvalitet”, däribland alla nio specialistsjuksköterskeexamina. Samtliga svenska lärosätens specialistsjuksköterskeexamina utvärderades under året och en majoritet fick omdömet ”bristande kvalitet”. Arbetsgrupper har tillsatts för att analysera resultaten och vidta nödvändiga förbättringsåtgärder. Under året har två examina som tidigare fick omdömet bristande kvalitet fått godkänt av UKÄ. KI erhöll 7,7 miljoner kronor i kvalitetsbaserad resursfördelning. Dessa medel används huvudsakligen för kvalitetshöjande åtgärder inom de utbildningsprogram som erhöll omdömet ”mycket hög kvalitet”. Åtgärder för att stärka kvaliteten i KI:s utbildningar KI har påbörjat implementeringen av förslag i den interna utredning om utbildningens kvalitet och forskningsanknytning som presenterades i början av 2014. Bland annat har KI tagit fram förslag på en ny fördelningsmodell avseende medel för forskningsanknytning. Syftet är att medlen i högre grad ska riktas mot områden med svag forskningsanknytning. Förslaget kommer att beredas vidare under 2015. Under 2014 har även en ny handlingsplan för kvalitetsutvärdering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå fastställts. Planen gäller från och med 2015. Under året har KI tagit fram en ny kursvärderingsenkät för alla utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Enkäten består av tre delar: generella frågor som används på samtliga kurser, programspecifika frågor och kursspecifika frågor. De generella frågorna har under hösten pilottestats på cirka 400 studenter och en frågebank med program- och kursspecifika frågor har byggts upp. Åtgärder för att stärka den verksamhetsförlagda utbildningen För att stärka kvaliteten inom den verksamhetsförlagda utbildningen samarbetar KI med SLL och de enskilda högskolorna genom Centrum för klinisk utbildning och kring de så kallade akademiska vårdcentralerna, AVC. Arbetet har under året varit fokuserat på utveckling av system och verktyg som är nödvändiga för studenters kliniska utbildning och som efterfrågats av verksamheterna och utbildningsprogrammen. Verksamheten har även varit inriktad på pedagogisk kompetensutveckling av kliniska lärare och handledare ute i länet. Vidare har arbetet inriktats mot de olika AVC-enheterna i syfte att stödja dem i deras etablering och pedagogiska utveckling. Under 2014 har ytterligare fyra AVC-enheter startat vilket gör att det nu sammantaget finns åtta. Syftet med AVC-enheterna är att integrera forskning, utbildning och utvecklingsarbete i primärvården. De stödjer även andra vårdcentraler när det gäller till exempel att anordna fortbildning och att sprida vetenskapligt beprövade forskningsrön. Utökningen av antalet akademiska vårdcentraler innebär fler platser inom den verksamhetsförlagda utbildningen. I avsnittet ”Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning” redovisas fler åtgärder för att stärka den verksamhetsförlagda utbildningen. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 Utbytesstudenterna Lorenzo Cordara och Silvia Malvolti läser en internationell kurs vid campus Huddinge i maj 2014. Åtgärder för att anpassa KI:s utbildningar till avnämarnas behov KI har under året inlett arbetet med att ta fram en avnämarundersökning. Syftet är att undersöka om studenterna efter avslutad utbildning har de kunskaper som avnämarna efterfrågar. Arbetet fortsätter under kommande år. Åtgärder för att höja kvaliteten i pedagogisk verksamhet Kompetensutveckling för lärare Under 2014 genomfördes 13 kurser i högskolepedagogik som sammanlagt hade drygt 300 deltagare. Utöver detta anordnades även ett antal kortare fortbildningskurser för lärare och handledare i verksamhetsförlagd utbildning. I dessa kurser deltog sammanlagt cirka 400 personer. KI arrangerade vidare en lärardag som fokuserade på utmaningar och möjligheter inom framtidens hälso- och sjukvård med cirka 250 deltagare. KI:s utbildningskongress anordnades på temat forskningsanknuten utbildning och samlade drygt 300 deltagare. Foto: Erik Cronberg. UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Courses, MOOC, under 2014. Syftet med MOOC-verksamheten är bland annat att utveckla och marknadsföra KI:s utbildningar globalt för att kunna attrahera de bästa studenterna. Genom edX deltar KI i ett utbildningssammanhang med världsledande universitet som Harvard och Massachusetts Institute of Technology, MIT. Kursen Behavioral Medicine: A Key to Better Health samlade 18 472 deltagare (740 certifikat utfärdades) medan Explore Statistics with R hade 37 269 deltagare (2 767 certifikat utfärdades). Sammanlagt har närmare 56 000 studenter deltagit i MOOC:s. Förberedelser har pågått under 2014 för att ge ytterligare två kurser under 2015. Pedagogisk ledarskapsutbildning Under 2014 startade KI en ny ledarskapsutbildning – Framtidens utbildningsledare. Efter nominering antogs 30 deltagare (varav 23 kvinnor). Utbildningen riktar sig till vetenskapligt och pedagogiskt skickliga personer med stort intresse för ledarskaps- och utbildningsfrågor. Syftet är att säkra den framtida försörjningen av vetenskapligt meriterade och pedagogiskt drivande ledare inom utbildningsverksamheten vid KI. Framtidens utbildningsledare pågår till och med 2015. Internetbaserad kursverksamhet Inom ramen för avtalet med den internationella utbildningskoncernen edX har KI givit två så kallade Massive Open Online KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 21 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Könsfördelning bland nybörjare på nybörjarprogram 2014 Könsfördelning Arbetsterapeut- De flesta av KI:s utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå har en sned könsfördelning där män utgör en minoritet. Endast läkarprogrammet har en relativt jämn könsfördelning. Det är svårt att påverka könsbundna yrkesval och en liknande könsfördelning återfinns vid andra lärosäten med vårdutbildningar samt på den arbetsmarknad studenterna möter efter examen. Andelen män bland nybörjarstudenterna har totalt sett ökat från 23 till 25 procent sedan 2013. En bidragande orsak är att andelen män är högre bland de internationella studenter som betalar studieavgift. KI vidtar ett antal åtgärder på programnivå för en jämnare könsfördelning. På biomedicinska analytikerprogrammet står männen för en större andel av avhoppen och programmet gör därför särskilda satsningar för att behålla dem. Till exempel informerar man om alternativa karriärvägar. Även andra program stöttar män inom utbildningen, till exempel genom att se till att det finns manliga yrkesutövare som förebilder inom verksamhetsförlagd utbildning. AudionomBiomedicinBiomedicinsk analytikerFysioterapeutLogoped- LäkarOptikerPsykologRöntgensjuksköterskeSjuksköterskeTandhygienistTandläkar- Lika villkor i utbildningen Nybörjarprogram totalt 0% 20% 40% 60% Män 80% 100% Kvinnor Könsfördelning bland nybörjare på påbyggnadsprogram 2014 BarnmorskePsykoterapeutSpec. sjuksköterskeProgr. i odont. profylaktik MagisterMasterPåbyggnadsprogram totalt 0% 20% 40% Män 60% 80% 100% Kvinnor Källa: Ladok. 51% 49% män kvinnor Läkarprogrammet har jämnast könsfördelning 22 Lika villkor KI arbetar fortsatt för att ett lika villkorsperspektiv ska finnas i universitetets utbildningar. Detta arbete följs årligen upp. Exempel på områden där lika villkor tas upp i utbildningen är patientbemötandefrågor och studenternas framtida yrkesroll. Det finns även kurser som behandlar kunskapsområden där det finns koppling mellan olika patientgrupper och sjukdomsförekomst. Flera program arbetar aktivt för att motverka stereotypa fallexempel genom att göra medvetna val av patienter och anhöriga i till exempel skriftliga uppgifter. Vid logopedprogrammet innehåller kursvärderingarna en fråga om lika villkorsperspektivet har belysts i kursen. Flera utbildningsprogram följer även upp studenters studiesociala miljö gällande diskriminering, bland annat genom frågor i kursutvärderingsenkäter. Med syfte att undersöka studiesociala förhållanden, genomför psykologprogrammet varje år en enkätstudie riktad till studenter som nyligen avslutat sina studier. Ökad kunskap och medvetenhet hos handledare är av avgörande betydelse för att främja lika villkor i utbildningen. KI erbjuder därför lärare och kliniska handledare utbildning i dessa frågor. Även studenter erbjuds utbildning om diskrimineringslagen och lika villkorsperspektiv i utbildningen. Samtliga nyantagna studenter informeras också om diskrimineringslagstiftningen. KI har under 2014 i samarbete med Medicinska föreningen deltagit i Pride-paraden för att uppmärksamma förekomsten av hatbrott, fördomar och diskriminering. Särskilda åtaganden Tandvårdscentral KI ska enligt regleringsbrevet driva en tandvårdscentral i anslutning till tandläkarutbildningen. Tandvårdscentralen tillgodoser utbildningens behov av verksamhetsintegrerad klinisk färdighetsträning. Verksamheten omfattar såväl allmäntandvård för vuxna, KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ som barn- och ungdomstandvård och tandreglering. Därutöver bedrivs specialiserad tandvård, forskning och specialistutbildning vid specialistkliniker som även inkluderar vårdavtal med SLL. Till tandvårdscentralen är stödfunktioner kopplade, till exempel sterilcentral, dentalverkstad, patientkassa och receptioner. Anslagsposten för tandvårscentralen uppgick 2014 till 97,9 miljoner kronor och kostnaderna till 114,4 miljoner kronor. Integrationssatsningar Kompletterande utbildning för läkare, sjuksköterskor och tandläkare med utbildning från tredje land KI har möjlighet att tillsammans med universiteten i Lund, Linköping och Göteborg anordna kompletterande utbildning för sjuksköterskor, tandläkare och läkare från tredje land. KI samordnar arbetet. Lärosätena träffas regelbundet, dels för att följa upp, planera och samordna de enskilda utbildningarna, dels för att utbyta erfarenheter av satsningen som helhet. Alla tre utbildningarna vid KI omfattar ett års heltidsstudier om 60 högskolepoäng. Ungefär hälften av studierna är teoretiska medan övriga delar avser verksamhetsförlagd utbildning/färdighetsträning. En viktig erfarenhet av satsningen är att studenterna är motiverade och att de flesta får arbete efter utbildningen. Samtliga utbildningsgrupper är heterogena vilket ställer krav på att i möjligaste mån erbjuda individuella studiegångar. Genomgående för samtliga utbildningsomgångar är studenternas varierande kunskaper i svenska språket. KI har under året fört diskussioner med övriga lärosäten om ett förändrat utbildningsupplägg för samtliga tre utbildningar. Förändringen skulle innebära att lärosätena erbjuder en kortare introduktionsutbildning för att de studenter som sedan antas till den kompletterande utbildningen ska vara bättre förberedda. När det gäller den kompletterande utbildningen för läkare har andelen verksamhetsförlagd utbildning på vårdcentraler utökats. Från och med hösten 2014 följer KI upp dem som genomgått utbildningen vid lärosätet för att få svar på hur många som arbetar som läkare i Sverige. Av de behöriga sökande till höstterminen 2014 var 54 procent kvinnor. Under året har inga studenter avbrutit studierna. Vad beträffar kompletterande utbildning för sjuksköterskor har KI under året planerat en förändring av utbildningsupplägget som börjar gälla från och med höstterminen 2015. Förändringen innebär att utbildningen ges som program istället för kurs. Syftet med förändringen är bland annat att ytterligare kvalitetssäkra utbildningen samt att möjliggöra för studenterna att göra studieuppehåll. Av de behöriga sökande till höstterminen 2014 var andelen kvinnor 92 procent. Under året har inga studenter avbrutit studierna. När det gäller den kompletterande utbildningen för tandläkare, har KI under året gjort en genomgång av hur stor andel av dem som genomgått utbildningen vid KI som har arbete inom yrket. Genomgången visar att samtliga utom en arbetar som tandläkare i Sverige. Av de behöriga sökande till höstterminen 2014 var 59 procent kvinnor. Inga studenter har avbrutit studierna under året. Antal sökande, registrerade och examinerade studenter samt antalet helårsstudenter inom den kompletterande utbildningen framgår av tabell 8 i tabellbilagan. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 Uppdrag att utveckla klinisk utbildning och forskning År 2014 erhöll KI 1,6 miljoner kronor för att utveckla klinisk utbildning och forskning. Dessa medel har använts för utveckling av klinisk utbildning eftersom behovet av platser inom verksamhetsförlagd utbildning är fortsatt stort och det är viktigt att dessa platser håller hög kvalitet. Arbetet med verksamhetsförlagd utbildning sker i samverkan med SLL och de enskilda högskolorna. För att möta det ökade behovet av kliniska utbildningsplatser har ytterligare utbildningsmottagningar öppnats. För att säkerställa de kliniska handledarnas pedagogiska kompetens har KI under 2014 genomfört såväl högskolepedagogiska kurser som workshops och andra utbildningsaktiviteter runt om i länet. Vidare har ett antal verktyg för att skapa struktur och kvalitet inom den kliniska utbildningen färdigställts. Ett exempel är ett utvärderingsinstrument inom klinisk utbildning som har tagits i drift vid ett flertal sjukhus i Stockholms län under året. För att tillgodose studenternas behov av grundläggande utbildning i journalhantering, bemötande, sekretess och hygien, togs under 2013 en webbaserad utbildning fram. Denna utbildning är från och med 2014 obligatorisk för alla nybörjarstudenter. Användning av medel för kompletterande utbildning 2014 (% av kostnader) Intäkterna för kompletterande utbildning uppgick 2014 totalt till 11,3 miljoner kronor (exklusive samordningsmedel). I diagrammet redovisas en uppskattning av hur medlen använts. 100% 90% Antagning 80% Validering 70% 60% Planering 50% VFU* 40% 30% Undervisning 20% Övrigt inkl. ind kostnader och 10% 0% Läkare Sjuksköterskor Tandläkare Antagning Validering Planering Verksamhetsförlagd utbildning, VFU Undervisning Övrigt inkl. indirekta kostnader och lokaler Källa: Agresso, institutionernas uppskattningar. 23 UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 24 Foto: Ulf Sirborn. Karolinska Institutet utbildar doktorander inom medicinsk vetenskap och svarar för cirka 12 procent av den svenska högskolans forskarutbildning. Varje år tar över 300 forskarstudenter doktorsexamen vid KI. Vid universitetet finns doktorander med bakgrund i flera vetenskapsområden och en stor andel kommer från andra länder. UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Utbildning på forskarnivå; nyantagna, registrerade, examina 2011–2014 Examen 2011 2012 409 438 373 408 - varav licentiander 12 15 9 7 Forskarstuderande (aktiva> _ 10%) Nyantagna forskarstuderande 2013 2014 2 045 2 111 Licentiatexamen 14 14 12 9 Doktorsexamen 349 359 306 340 12 3 10 6 - varav tidigare licentiatexamen 2 090 2071 Källa: Ladok. Utbildning på forskarnivå är en viktig del av Karolinska Institutets, KI:s, verksamhet där över 2 000 doktorander har en stor roll i den forskning som utförs. Ansvaret för utbildningen har till stor del delegerats till institutionerna. Det är framför allt de enskilda handledarna som ser till att de över 300 doktorander som tar examen varje år utvecklas till kompetenta och självständiga forskare. För att detta ska vara möjligt bistår KI med ett stort antal kurser på forskarnivå, utbildning av handledare, uppföljningsverktyg samt en struktur i form av forskarskolor och forskarutbildningsprogram. Antal doktorsexamina vid KI Antal 400 300 200 100 0 2011 Resultat Män Årets resultat visar inga större förändringar vad gäller antal doktorander. Trenden med färre nya doktorander som kunde märkas efter budgetåret 2013 styrks inte av årets resultat. Antalet nyantagningar har åter stigit och närmar sig 2012 års nivå. Kostnaden för en doktorand har ökat genom att utbildningsbidraget har begränsats från två år till ett år, vilket inte påverkat antagningen på en övergripande KI nivå. Antal forskarstuderande definieras som de doktorander som finns registrerade på KI vid årsskiftet 2014–2015 och som har bedrivit studier på minst 10 procent den senaste terminen. I antagningsstatistiken kan skönjas en vikande trend vad gäller antal doktorander med behörighetsgrundande utbildning från annat land än Sverige. 2014 var siffran 30 procent, vilket är den lägsta i jämförelse med de tre senaste åren. Utbildning från ett land är dock inte samma sak som nationalitet. Nedgången kan till exempel bero på att allt fler utländska studenter går mastersutbildningar i Sverige innan de antas till utbildning på forskarnivå och därmed har en svensk behörighetsgrundande utbildning. Statistiken för antal doktorsexamina påverkas från och med budgetåret 2012 av ändrad definition för examensdatum, från disputationsdatum till datum för utfärdande av examen. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 2012 2013 Kvinnor 2014 Totalt Aktiva doktorander vid KI Antal 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2011 Män 2012 Kvinnor 2013 2014 Totalt 25 UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Nettostudietid Nettostudietiden för doktorander baseras på doktorandernas egen aktivitetsrapportering. Statistik kring studietid bör därmed tolkas med försiktighet. Nettostudietiden är i stort sett oförändrad i förhållande till de senaste åren. År 5 4 Kvalitet En forskarutbildning av hög kvalitet innebär att avhandlingar av hög vetenskaplig kvalitet produceras men också att anställningsbara, kompetenta och självständiga forskare examineras. För att uppnå detta krävs en miljö präglad av gott ledarskap med fokus på doktorandens lärande och utveckling. Aktuella områden inom kvalitetsutvecklingen utgör rekrytering av doktorander, förbättrad kvalitet i avhandlingarna och arbete med att tydliggöra måluppfyllelse. 3 Mätning av kvalitetsutveckling 2 1 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Nettostudietid, doktorander Kostnader för utbildning på forskarnivå Genomsnittskostnaden för en doktorand med anställning/ utbildningsbidrag har beräknats till 1 285 tkr. Detta innebär en ökning med cirka sju procent i förhållande till föregående år. Detta orsakas främst av ökande lönekostnader för doktorandtjänster i samband med att utbildningsbidrag endast kan utbetalas under ett år. Kostnad per prestation för doktorander, tkr 2013 2014 158 158 Handledarkostnad Lön Drift 49 54 Lokaler 31 32 Rekrytering av doktorander 8 10 246 254 Lön/utbildningsbidrag 323 350 Drift 251 277 Lokaler 159 162 42 53 Rekryteringen av doktorander till KI ska vara konkurrensutsatt. Sedan 1 januari 2014 är det därför obligatoriskt att utannonsera lediga doktorandprojekt. De som har en anställning av annan arbetsgivare som till exempel Stockholms Läns Landsting, SLL, undantas från denna regel. Under året utannonserades 208 doktorandplatser genom KI:s rekryteringssystem (jämfört med 407 nyantagna doktorander under året). Söktrycket varierar mycket mellan de olika projekten. I snitt inkom ungefär 50 ansökningar per annons. Delsumma 775 842 Indirekta kostnader på lön och drift 177 189 1 198 1 285 Avskrivningar Delsumma Doktorandkostnad Avskrivningar Total kostnad Kvalitet i avhandlingarna Foto: Erik Cronberg. Källa: Ladok. Under 2014 framlades i samband med disputation 340 avhandlingar. 26 För sjunde året i rad inbjuds samtliga doktorander i samband med disputation eller licentiatseminarium att delta i en enkätundersökning, en så kallad exit poll, om den genomgångna utbildningen rörande kurser och andra lärandemoment, handledning samt arbetsmiljö. Svarsfrekvensen har de senaste åren varit oförändrat hög på drygt 80 procent. Det preliminära resultatet från årets exit poll visar att KI:s utbildning på forskarnivå uppskattas av allt fler doktorander. Som exempel kan nämnas att nästan alla doktorander, 94 procent, kan tänka sig att rekommendera KI till blivande doktorander. Detta är en positiv utveckling då siffran de senaste åren varierat mellan 86 och 91 procent. Cirka 79 procent kan tänka sig att rekommendera sin huvudhandlare till blivande doktorander, vilket också utgör en positiv trend (78 procent 2013, 75 procent 2012 och 71 procent 2011). Fortfarande finns dock ett antal doktorander som är missnöjda med sin handledare och målet är att ytterligare förbättra handledningen på KI. Var femte doktorand anger att de deltagit i kurser och aktiviteter inom någon forskarskola och i stort sätt samtliga av dessa anger att de kan tänka sig att rekommendera forskarskolan till andra. Utifrån den enkätundersökning av betygsnämndsledamöter som genomfördes 2013, har avhandlingarnas ramberättelse, den så kallade kappan, identifierats som ett viktigt förbättringsområde. Det är nu möjligt att äska medel för seminarier i syfte att utveckla kappans innehåll. Det finns också stöd på webben för doktoranden vid kappaskrivandet. Dessutom ska doktoranderna från 2015 redan vid halvtidskontrollen presentera en litteraturöversikt. Detta innebär att på ett tidigare stadium sätta sig in i sitt forskningsfält och få ett översiktsperspektiv vilket senare underlättar avhandlingsarbetet. Under 2014 har det införts en plagiatkontroll av ramberättelserna i syfte att sätta fokus på kvaliteten i dessa. En webbkurs kring vad som är plagiat och hur detta undviks har tagits fram vilken kommer att vara obligatorisk för alla nya doktorander. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Doktorandernas måluppfyllnad Examinationen ska säkerställa att alla mål för doktorsexamen är uppfyllda. Ur betygsnämndsenkäten framgår att några av de mål som är formulerade i Högskoleförordningen är svåra att examinera. KI behöver därmed hitta sätt för att säkerställa att alla doktorander uppnår samtliga mål för utbildningen. För att göra detta måste målen kännas angelägna. Diskussioner pågår därför om att utarbeta ett måluppfyllnadsdokument som är tänkt att följa doktoranden under utbildningen. Doktorandernas arbetsmiljö Alla doktorander erbjuds numera ett möte med institutionens studierektor i samband med första årliga uppföljningen i syfte att säkerställa en god och trygg arbetsmiljö. Bland annat har utbildning startats för institutionernas studierektorer och forskargruppsledare i till exempel ledarskap och konflikthantering. Internationalisering Av de som disputerade under året anger 39 procent att de förutom deltagande i konferenser tillbringat tid utomlands som del av sin utbildning. En stor andel har varit i något europeiskt land eller i USA, men länder från alla världsdelar är representerade. Resebidrag för doktorander Under 2014 utlystes för första gången resebidrag för doktorander. Syftet är att stimulera doktoranderna till mer internationellt utbyte. Bidragen ska i första hand användas för att tillbringa tid i andra forskargrupper. Bidragen ska inte avvändas till konferensresor. Intresset för bidragen var stort och antalet planeras under 2015 ökas från 20 till 40. Nya utbytesavtal för doktorander I oktober 2014 slöts ett nytt avtal med Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, om en gemensam examen inom området medicinsk teknologi. Samarbetet möjliggör en unik flerdisciplinär utbildning baserad på KI:s och KTH:s gemensamma kompetenser inom ett område med mycket spännande framtid. Hittills finns kompetensen uppdelad på respektive universitet. En gemensam forskarutbildning skapar klart bättre förutsättningar för nya innovationer i mötet mellan medicin och teknologi. Lika villkor Sedan år 2010 behandlas lika villkor i den obligatoriska utbildningen för samtliga nyantagna doktorander. Inom handledarutbildningen, som är obligatorisk för nya huvudhandledare, ingår avsnitt om lika villkor och diskriminering. Under 2014 har den obligatoriska webbkursen för forskarhandledare uppdaterats bland annat avseende utredningsskyldigheten vid trakasserier. En stor del av KI:s doktorander är inte svensktalande. För att motverka att bristande kunskaper i svenska begränsar doktoranderna bekostade KI under 2014 en nybörjarkurs i svenska för alla nyantagna doktorander. Denna kurs kommer under 2015 även att erbjudas till tidigare antagna doktorander. Det krav på utlysning av utbildningsplatser på forskarnivå som infördes 1 januari 2014 är ett viktigt steg för att främja lika villkor vid antagning av nya doktorander. Tillgång till informella nätverk i akademin kan ha betydelse för möjligheterna att göra forskarkarriär. Vid KI har alla doktorander en mentor vilket kan underlätta för doktorander med olika bakgrund att utveckla nätverk och få oberoende stöd under forskarutbildningen. I syfte att främja utvecklingen av en fruktbar relation mellan mentor och adept har information om mentors roll lagts ut på KI:s webb under året. Foton: Erik Cronberg. I samband med att en delegation från KI besökte University of Toronto i Kanada tecknades ett avtal om korttidsutbyten för doktorander på upp till ett år. Avtalet är en del i det redan omfattande samarbete som finns mellan KI och University of Toronto. Nationella samarbeten Våren 2014 var det disputation för doktorand Anna Kats med avhandlingen ”Expression of prostaglandin E Synthase-1 in Periodontis – in vivo and in vitro studies”, vid institutionen för odontologi. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 27 FORSKNING FORSKNING 28 Foto: Ulf Sirborn. Karolinska Institutet står för över 40 procent av all medicinsk forskning vid universitet och högskolor i Sverige. Vid KI bedrivs kliniknära forskning, vilket ger mycket goda förutsättningar för att experimentella rön snabbt överförs till patientnytta och där iakttagelser på klinik ger grund för nya forskningsidéer. Karolinska Institutet, KI, har under året fortsatt arbetet för att ta ytterligare steg mot en stärkt roll i den absoluta internationella forskningsfronten. Detta innebär satsningar på infrastruktur både inom universitet och i samarbete med hälsooch sjukvården. Nya karriärvägar har skapats, förutsättningar för strategiska rekryteringar har förbättrats liksom ökad fokusering på att konkurrensutsätta medel för forskning. Samverkan med näringslivet har förstärkts. Nya forskningsrön – några exempel Som medicinskt universitet bedriver KI forskning inom ett brett spektrum av ämnen med alltifrån ett basvetenskapligt perspektiv till kliniknära forskning. Nedan följer ett urval av nya forskningsrön som under det gångna året publicerats i internationellt ledande vetenskapliga tidskrifter. Foto: Science Photo. FORSKNING Man har upptäckt en substans som skulle kunna vara till hjälp i läkemedel mot glioblastom, den mest aggressiva sortens hjärntumör. En substans har upptäckts, som får celler från glioblastom – den mest aggressiva sortens hjärntumör – att explodera. Substansen verkar genom en helt ny mekanism som skulle kunna bli basen för ett läkemedel mot glioblastom och möjligen även för andra cancerformer (Cell, mars). Också ett annat nytt koncept för att behandla cancer har beskrivits; det bygger på hämning av ett enzym som cancerceller, till skillnad från normala friska celler, behöver för sin celldelning och även detta ger hopp om att en ny fungerande cancerterapi ska kunna utvecklas (Nature, april). Foto: Erik G Svensson. Grundläggande fynd ger hopp om nya cancerbehandlingar Kirurgi hjälper mot prostatacancer Två uppföljningar av män som behandlats för prostatacancer visade att kirurgi ökar chansen att överleva prostatacancer i jämförelse med strålbehandling eller i avvaktan på behandling. Effekten var bäst för män under 65 år, och för män med cancer i tidigt stadium (British Medical Journal, februari; New England Journal of Medicine, mars). Forskning har visat att kirurgi ökar chansen att överleva prostatacancer i jämförelse med strålbehandling. En nationell studie av överlevnaden för fler än 27 000 personer som insjuknat i malignt hudmelanom visade att ensamstående män i alla åldrar löper större risk att dö av sin cancer. De har ofta en mer avancerad sjukdom vid diagnos och därmed en sämre chans att överleva sjukdomen (Journal of Clinical Oncology, mars). Val av cancerbehandling bör göras efter initial strålning Val av lämplig cellgiftsbehandling baseras ofta på den analys av tumörens utvecklingsgrad som görs när cancern upptäcks. Patienter med cancer i matstrupen får idag i de flesta fall en första strålbehandling före operation. Forskning har nu visat att valet av efterföljande terapi bör baseras på tumörens stadium efter den inledande strålbehandlingen snarare än före, för att nå bättre behandlingsresultat (Journal of Clinical Oncology, juli). KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 Foto: iStock. Hudcancer mer allvarligt hos ensamstående män Forskningen om hjärnans stamceller har resulterat i flera publicerade nyheter om nybildning av celler i olika delar av hjärnan, hur den är reglerad och hur den kan kopplas till funktioner och sjukdomar i hjärnan. 29 FORSKNING DNA-origami på nanonivå ger ny kunskap om molekylära interaktioner Bild: Björn Högberg. Forskning med hjälp av så kallad DNA-origami, där en DNAmolekyl formas till en nanostruktur, har gett värdefull kunskap om hur intilliggande celler binder till molekyler av betydelse för cancerutveckling (Nature Methods, juli). Specifika cancerstamceller identifierade Forskning med hjälp av så kallad DNA-origami har gett värdefull kunskap om hur intilliggande celler binder till molekyler av betydelse för cancerutveckling. Genom att kartlägga det cellulära ursprunget för viktiga cancermutationer har man kunnat identifiera cancerstamceller hos patienter med en viss typ av leukemi och därmed är det definitivt bevisat att cancerstamceller förekommer hos människa. Fyndet är kliniskt viktigt då det innebär att behandlingar som riktar sig mot cancerstamceller kan slå mot sjukdomens själva fundament (Cancer Cell, maj). Celldelning kunde ses på film En forskargrupp har utvecklat en metod för att sortera ögonblicksbilder av olika celler så att man i en film kan följa dynamiska förlopp i detalj. Med metoden har man fått ny information om hur en celldelning sker, något som är av betydelse inom cancerforskningen (Molecular Cell, februari). Foto: Science Photo. Nya rön kring behandling av hjärtsjukdomar Många drabbas av oregelbunden hjärtrytm under sina sista timmar av livet och har de då en pacemaker inopererad riskerar de att smärtsamma chocker utlöses om inte pacemakern stängs av. En nationell studie ledd från KI visade att patienter med hjärtsvikt av den typen då hjärtat har svårt att återfyllas med blod – en hjärtsvikt som hittills saknat beprövad behandling – kan behandlas framgångsrikt med betablockerare (Journal of the American Medical Association, november). Patienter med både förmaksflimmer och nedsatt njurfunktion behandlas återhållsamt med det blodförtunnande medlet warfarin, eftersom det hittills varit oklart om detta kunde medföra ökad risk för blödningar och stroke. Nya rön visade dock att denna patientgrupp kan ha nytta av warfarinbehandling utan att risken ökar (Journal of the American Medical Association, mars). Pacemaker kan ge smärta i livets slutskede En analys uppmärksammade att rutiner för att stänga av en eventuell pacemaker inte alltid ingår i beslutet att avsluta livsuppehållande behandling under en patients sista dagar i livet. Många döende personer drabbas av oregelbunden hjärtrytm under sina sista timmar av livet och har de då en pacemaker inopererad riskerar de att smärtsamma, elektriska chocker utlöses om inte pacemakern stängs av (Circulation, januari). Foto: iStock. Ny kunskap om autism och adhd En genomgång av nästan en halv miljon födslar visade att vissa kvinnor har en genetisk predisposition för att drabbas av en kraftig blödning efter förlossningen, en kunskap som kan komma till nytta vid riskbedömningen av en graviditet. 30 Omfattande studier om autism visade att ärftliga faktorer står för cirka 50 procent av risken för autism medan miljöfaktorer, ofta på en individuell nivå, står för övriga risken (Journal of the American Medical Association, maj). Genetiska analyser visade genuttryck och funktioner som är störda vid autism och ger därmed ledtrådar till autismens ursprung och i förlängningen till möjliga behandlingar (Nature, oktober; Nature Genetics, juli). En registerstudie kunde visa att läkemedelsbehandling mot adhd inte medför någon ökad risk för självmord, vilket man tidigare befarat (British Medical Journal, juni). KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 FORSKNING Så skyddar fysisk aktivitet mot depression Stamcellsforskning gav svar om ursprung Forskning på möss visade att vid fysisk aktivitet renas blodet från ett ämne som bildas vid stress och depression, och som är skadligt för hjärnan. Musklernas funktion påminner i det här sammanhanget om njurens eller leverns, och denna kunskap kan öppna upp för nya behandlingsprinciper mot exempelvis depression (Cell, september). Att fysisk aktivitet kan förbättra minnesförmågan hos äldre genom att öka volym och blodflöde i hippocampus i hjärnan, har också visats (Molecular Psychiatry, oktober). Forskningen om hjärnans stamceller har under året resulterat i flera publicerade nyheter om nybildning av celler i olika delar av hjärnan, hur den är reglerad och hur den kan kopplas till funktioner och sjukdomar i hjärnan (Cell, februari; Science, oktober; Neuron, november; Cell, november). Flera nya rön om hur specialiserade celler i olika delar av kroppen utvecklas från tidiga stamceller har presenterats. Exempelvis har man funnit att hela det parasympatiska nervsystemet uppkommer från omogna stödjeceller som färdas längs med perifera nerver ut i kroppens vävnader och där kan ge upphov till flera olika celltyper (Science, juni). Man har också funnit att de stamceller som finns inne i tänderna har sitt ursprung i nervstamceller som under fosterutvecklingen byter identitet och blir de celler som sedan kan bilda tandens mjuka och hårda delar (Nature, juli). Vissa läkemedel minskar våldsbrott Behandling med antipsykotiska läkemedel för personer med psykisk sjukdom ger inte bara minskad risk för återfall i sjukdom utan halverar nästan också risken att begå våldsbrott, enligt en aktuell studie (Lancet, maj). En genetisk studie på personer som dömts för olika brott kunde identifiera två gener som kan kopplas till ökad benägenhet att utföra upprepade våldshandlingar (Molecular Psychiatry, oktober). Livsstil skyddar effektivt mot hjärtinfarkt En populationsbaserad studie av män i Sverige visade att risken för hjärtinfarkt kan reduceras avsevärt med livsstilsråden bra mat, låg alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet samt ingen rökning eller bukfetma (Journal of American College of Cardiology, september). Fetma hos gravida utgör risk för deras barn Förebyggande av övervikt och fetma hos kvinnor i fertil ålder har sannolikt betydelse även för deras barns hälsa. Två studier har visat att barn löper en ökad risk att dö under sitt första levnadsår om mamman är överviktig (PLoS Medicine, maj; British Medical Journal, december). Studier på cellnivå har beskrivit en länk mellan fettcellers reglering och den inflammation som orsakar fetma-relaterade hälsoproblem (Cell Metabolism, juni). Förlossningskomplikationer kopplas ihop med gener En genomgång av nästan en halv miljon födslar visade att vissa kvinnor har en genetisk predisposition för att drabbas av en kraftig blödning efter förlossningen, en kunskap som kan komma till nytta vid riskbedömningen av en graviditet (British Medical Journal, augusti). Nervercellers funktion kartlagd Studier av specifika nervcellers funktion och reglering har visat exakt hur det går till när vi ändrar rörelsehastighet, var och hur känslo- och synintryck processas samt hur nätverk av celler i hjärnan reglerar produktionen av ”välbefinnandesubstansen” serotonin (Neuron, augusti; Neuron, augusti; Neuron, augusti). Kliande och kyla känns i olika celler Med användning av molekylärbiologiska tekniker på RNA-nivå har man kunnat särskilja olika typer av sensoriska nervceller, som kan känna av exempelvis kyla, hetta, mekanisk smärta eller känsla av kliande (Nature Neuroscience, november). Slump påverkar geners uttryck En molekylärbiologisk studie visade att det är slumpen som styr om det är genkopian som ärvts från mamman eller pappan som används i cellerna, och som då avgör om man drabbas av en ärftlig sjukdom. Detta kan förklara varför sjukdom bara uppkommer hos vissa individer, även om de bär på samma genkopior som sina friska släktingar (Science, januari). Antibiotika tidigt i livet ökar inte risken för astma En registerbaserad studie kunde avfärda att behandling med antibiotika under graviditeten och av små barn ökar risken för att utveckla astma hos barnet senare i livet (British Medical Journal, november). Ökad kunskap om humant papillomavirus Uppföljande studier efter HPV-vaccinering har visat att tre doser av vaccinet ger bättre skydd mot kondylom (som orsakas av HPV) än om bara två doser ges (Journal of the American Medical Association, februari). Man har även kunnat visa att om gynekologiska cellprov analyseras för HPV kan provtagning göras med samma säkerhet vart femte år istället för vart tredje som är rekommenderat i dagens screeningprogram (British Medical Journal, januari). KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 31 FORSKNING Kvalitet i forskning Antal publikationer 2004–2013 Mått på vetenskaplig produktion – bibliometri 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Other Editorial Material Review Letter Meeting Abstact Article 2012 2013 Källa: Web of Science. KI och många andra universitet använder bibliometri för att följa forskningsresultatens spridning och genomslagskraft. Bibliometri är tillämpningen av matematiska och statistiska metoder på artiklar, böcker och andra kommunikationsmedia. Redovisade data1 ska ses över en längre tidsperiod. Antal publikationer är ett grovt volymsmått på vetenskaplig produktion och kan variera bland annat på grund av publiceringsmönster inom olika discipliner. Staplarna i figuren representerar publikationer med någon adress som kan anknytas till KI2. Siffrorna för antal publikationer grundas på publikationsår. Eftersom databasen uppdateras med en viss eftersläpning finns vid tidpunkten för årsredovisningen inte en fullständig uppgift för det senaste året. För att ge en rättvisande bild av utvecklingen redovisas därför inte uppgifter för år 2014. Delposterna ”article” och ”reviews” har ökat med 20 procent sedan 2010, varav knappt hälften av ökningen har skett mellan åren 2012 och 2013. För samtliga redovisade delposter är ökningen sammantaget sedan 2004 cirka 44 procent. Fältnormerad citeringsgrad Den fältnormerade citeringsgraden speglar en artikels citeringsgrad jämfört med citeringsgraden för publikationer av samma slag, det vill säga av samma dokumenttyp, från samma år och inom samma ämne. En enskild artikels indikator blir 1 om den är citerad lika många gånger som medelciteringen för liknande artiklar. I diagrammet till vänster visas medelvärdet av den fältnormerade citeringsgraden för alla ”articles” och ”reviews” från KI per år. Förändringarna från tidigare år är relativt små vilket innebär att KI bibehåller en nivå som överstiger världsgenomsnittet. Publikationer från 2014 kan inte anses utgöra underlag för stabila och tillförlitliga resultat och har exkluderats från redovisningen. Fältnormerad citeringsgrad Citeringsgrad 1,75 1,50 1,25 1,00 0,75 2004 2005 2006 2007 2008 2009 KI 2010 2011 2012 2013 Världsgenomsnitt Källa: Web of Science. Utveckling forskningsmedel 2005–2014 Mnkr 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2005 2006 2007 2008 2009 Externa Källa: Agresso. 2010 2011 Statliga 2012 2013 2014 Medel för rekrytering av forskare KI har beslutat om utlysning av medel för anställningar inom en så kallad ”karriärtrappa” med gemensamt utlysningsdatum. Utlysningen omfattade nivåerna forskarassistent (meriteringsanställning), ”forskarassistentförlängning” två år (forskare) samt forskare fem år. Centrala strategiska medel för anställningar som professor, gästprofessor och junior forskare har avsatts. Medel har även avsatts för så kallad ”motrekrytering”, en ambition att söka behålla de allra mest meriterade unga forskarna då de utsätts för konkurrerande bud från andra universitet. Ett särskilt aktivitetsstöd till institutioner som under en period rekryterat kvinnor som professorer och gästprofessorer har inrättats. Under 2013 utlyste Vetenskapsrådet, VR, bidrag för internationell rekrytering av framstående forskare. KI tillämpade en intern beredningsprocess där samtliga institutioner uppmuntrades att lämna in förslag på lämpliga forskare att rekrytera. Efter kvalitetsgranskning skickades fem ansökningar in till VR där samtliga beviljades under 2014. Dessa avsåg ämnesområdena stamcellsbiologi och regenerativ medicin, psykiatrisk genetik, genetisk instabilitet, tumörsuppressorbiologi samt epidemiologi med inriktning mot ätstörningar. 1 Certain data included herein are derived from the Web of Science® prepared by THOMSON REUTERS®, Inc. (Thomson®), Philadelphia, Pennsylvania, USA: © Copyright THOMSON REUTERS® 2015. All rights reserved. 2 Huvudsakliga adressträngar som ingår i analysen är: Karolinska, Huddinge Hospital/Sjukhus, Danderyd Hospital/Sjukhus, Sodersjukhuset/Soder hospital, St Goran Hospital/Sjukhus, St Erik Hospital/Sjukhus, Astrid Lindgren Hospital/Sjukhus. 32 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 FORSKNING Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse tilldelade under året KI bland annat nio anslag inom karriärprogrammet Wallenberg Academy Fellows, riktat till unga individuella forskare, varav fyra avser rekrytering av forskare från annat lärosäte. Elektronisk dokumentation av forskning (ELN) Informations- och utbildningsinsatser riktade till doktorander och forskare har genomförts. Workshops, cirka en halvdag per tillfälle, har hållits. Ett informationstillfälle för kontaktpersoner för forskningsdokumentation hölls under våren. En webbaserad utbildning i hantering av forskningsdata och forskningsdokumentation har tagits fram och ingår sedan höstterminen 2014 som ett delmoment i den obligatoriska introduktionskursen för doktorander. Det finns även möjlighet för icke-doktorander att ta del av kursen. KI ger utbildning och information under handledarutbildningen där forskningsdokumentationen ingår i ett halvdagspass med information om personuppgiftshantering och arkivering. Kopplat till säkerheten för ELN pågår ett kontinuerligt säkerhetsarbete vilket bland annat innefattar extern riskanalys och utökade backuplösningar för systemet. Antalet ELN-användare (forskare och doktorander) uppgick per den 30 december 2014 till 3 114 stycken vilket är en ökning med 756 personer under 2014. Forskningsanknytning av utbildning KI har, liksom tidigare år, avsatt medel för forskningsanknytning av utbildningen. Medlen fördelas till pedagogiskt högaktiva lärare samt i form av ett ”future faculty”-program vilket innebär utlysning av lektorat med viss central tidsbegränsad finansiering. I utredningen om utbildningens kvalitet och forskningsanknytning, UKF, som färdigställdes i februari 2014 finns förslag om hur dessa medel kan användas strategiskt för att ytterligare öka forskningsanknytningen i utbildningen. Forskningsfinansiering Ökningen av de externa medlen liksom av statsanslagen (fakultetsmedlen) är fortsatt positiv. Ökningarna är 5,3 respektive 8,9 procent. Totalt har statsanslagen ökat med 18 procent sedan år 2011. Motsvarande ökning för de externa medlen är 15 procent. Denna utveckling innebär ett trendbrott i jämförelse med den tidigare mångåriga utvecklingen där de externa medlen uppvisade den högsta ökningstakten. De största ökningarna för år 2014 återfinns bland stiftelser respektive utländska finansiärer, cirka 16 procent för respektive kategori. Andelen externa medel i förhållande till statsanslagen är oförändrad. Intäkter forskning totalt 2011–2014, mnkr 2011 2012 2013 2014 Förändring 2013–2014 (%) Stiftelser och organisationer 688 692 779 904 16,0 Utländska finansiärer (se nedan) 431 416 435 503 15,6 Forskningsråd 654 729 800 844 5,5 Kommuner och landsting 427 475 396 376 -5,1 Övriga statliga 298 349 344 288 -16,3 Svenska företag 171 168 182 198 8,8 67 56 68 70 2,9 Finansiär Egna medel Finansiella intäkter 56 50 35 18 -48,6 Summa externa medel 2 792 2935 3040 3202 5,3 Statsanslag 1 630 1 732 1 763 1 920 8,9 Totalt 4 422 4 669 4 802 5 121 6,6 63 63 63 63 Andel extern finansiering (%) Intäkter utländska finansiärer 2011–2014, mnkr, exkl kapitalförvaltning 2011 2012 2013 2014 Förändring 2013–2014 (%) EU 224 193 192 239 24,5 Stiftelser och organisationer 128 151 158 170 7,6 Företag 79 73 85 94 10,6 Summa 431 416 435 503 15,6 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 33 FORSKNING EU 202 Mnkr Intäkter från EU (Inklusive stipendier) 2005–2014 300 250 200 EU-finansierade projekt på KI under 2014 150 Stipendier 100 Intäkter 50 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Som framgår av diagrammet ingår sedan 2011 stipendier i det totala intäktsunderlaget. Vid transferering till stipendiater minskar KI:s intäkter med motsvarande belopp. Källa: Agresso. Antal EU-projekt 2009–2014* 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Totalt antal projekt 230 204 222 234 229 202 varav koordinator** 38 29 31 21 19 15 * Antal pågående projekt inom FP6, FP7 och Folkhälsoprogrammet. Beslutade men ej påbörjade ingår inte. ** I siffran som avser KI som koordinator räknas inte projekt med stöd ifrån europeiska forskningsrådet, ERC. Källa: EU database KI, European Commission Participant Portal. Europeiska unionen KI är den största mottagaren av EU-anslag jämfört med andra svenska universitet och högskolor och en av de största mottagarna i Europa inom området medicin och hälsa. Det totala antalet EUfinansierade projekt på KI under 2014 var 202 stycken. Intäkterna av dessa uppgick till 238,9 miljoner kronor. I 15 av dessa projekt är KI koordinator. KI deltar även i projekt inom programmen för livsmedel, informations- och kommunikationsteknik, nanovetenskap, säkerhet och miljö. KI deltar som partner i 14 av totalt 47 pågående IMI-projekt, varav i ett projekt som koordinator. Ett betydelsefullt projekt för KI är EIT Health som är en ”knowledge and innovation community”, KIC, för hälsosamt liv och aktivt åldrande. EIT Health finansieras med upp till 700 miljoner Euro fram till 2020. Ett av sex europeiska ”co-location centres” planeras att upprättas i Stockholm. KI behåller sin nationella topposition med avseende på mängden individuella excellenta forskare i så kallade ”bottom-up” projekt där forskningsämne styrs av forskarna själva. Samtidigt är engagemanget i excellenta forskningskonstellationer (i så kallade ”top-down” projekt, där forskningsämnen är bestämda av EU) i nivå med närmast föregående år. Europeiskt stöd till individuella forskare Europeiska anslag till enskilda forskare finansieras huvudsakligen ifrån European Research Council, ERC, och Research Executive Agency, REA. Under 2014 startade vid KI sex nya projekt med stöd ifrån europeiska forskningsrådet, ERC. Vid utgången av 2014 hade KI 28 aktiva ERC-projekt. ERC ger stöd till individuella forskare för idéer med potential att revolutionera respektive forskningsfält. Av tre ERC Starting Grants inom livsvetenskaper som tilldelades Sverige gick ett till KI. 34 För första gången har universitetet också fått ta emot två så kallade ”consolidator grants”, anslag som är ämnade för excellenta forskare på väg att befästa sin forskningsposition. Inom livsvetenskaper fick Sverige ta emot två ”advanced grants”, båda med KI som värdorganisation. Därtill utdelades ytterligare ett anslag med syfte att föra ERC-projektets idéer vidare, ett så kallat ”proof of concept grant”. KI har tio löpande ERC ”advanced grants” och femton Starting Grants. Intäkterna till KI ifrån ERC har under 2014 minskat med 10 procent jämfört med 2013 års nivå. Marie Curie-programmet rymmer både individuella och nätverksbaserade stödformer med det gemensamma syftet att stärka Europas intellektuella kapital och konkurrenskraft. Under 2014 uppgick de individuella Marie Curie-anslagen till forskare vid KI till 19, en minskning med cirka en tredjedel från 2013. Färre inskickade ansökningar ifrån universitetet i kombination med ökad konkurrens är en sannolik förklaring till det minskade antalet projekt med KI som värd. En flexibel övergång mellan master och forskarutbildning kan öka möjligheten för svenska lärosäten att attrahera anslag från EU program, till exempel Marie Curie. Forskningsbidrag från USA KI är en betydande mottagare av forskningsbidrag från USA. Universitetets intäkter från finansiärer från USA för år 2014 uppgick till 68,6 miljoner kronor, vilket är en minskning med två procent från föregående år. KI har erhållit statliga forskningsbidrag från National Institutes of Health, Agency for Healthcare Research and Quality, US Army och National Science Foundation. En viss återhämtning av dessa medel har skett under 2014 (15,1 miljoner kronor, + 5 procent). Intäkter från ideella organisationer och privata stiftelser från USA låg 2014 på nivå med 2013 (46,4 miljoner kronor, + 2 procent). KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 Foto: Erik Cronberg. FORSKNING Forskningen vid Karolinska Institutet spänner över ett brett fält; från grundläggande experimentell forskning till patientnära forskning och vårdvetenskap. Medel till strategiska forskningsområden KI är verksamt inom åtta forskningsmiljöer som under åren 2010–2014 är finansierade från regeringens satsning på strategiska forskningsområden, SFO. Sex forskningsmiljöer med fokus på diabetes, neurovetenskap, vårdvetenskap, cancer, epidemiologi och stamceller/regenerativ medicin leds från KI. De strategiska forskningsmedlen uppgick 2014 till 140 miljoner kronor. Ytterligare två SFO-satsningar inom molekylär biovetenskap (SciLifeLab) och E-vetenskap leds från Kungliga Tekniska högskolan, KTH, i samverkan med KI och andra universitet. Varje forskningsmiljö har som mål att skapa kreativa plattformar inom sitt respektive fält där grundforskning, klinisk forskning och industri kan samverka. SFO-satsningarna utvärderas under 2015. Strategiska infrastrukturer Det är allt tydligare att modern forskning i större utsträckning behöver arbeta med samlade avancerade forskningsinfrastrukturer som kan bistå forskare med högkvalitativ service. Komplicerade metoder och dyr instrumentering kan med fördel lokaliseras till universitet där det finns hög vetenskaplig kapacitet för att upprätthålla en bra service för hela landet. KI ansvarar för flera sådana nationella faciliteter men arbetar även med regionala faciliteter, som främst används av KI och närliggande universitet/högskolor. Exempel på nationella verksamheter är inom området kemisk biologi, Chemical Biology Consortium Sweden, CBCS, med uppgift att erbjuda forskare storskaliga bindningsstudier av kemiska molekyler till olika målproteiner. BBMRI syftar till att skapa en nationell standard för insamling av biobanksprover samt kostnadseffektiva möjligheter till långtidsförvaring och analyser av prover. SWEDSTRUCT arbetar för en sammanhållen infrastruktur inom området strukturbiologi. En mycket förgrenad infrastruktur för forskning och utbildning inom de toxikologiskt relaterade vetenskaperna, Swetox, är etablerad och har vidareut- KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 vecklats under 2014. Swetox innebär ett samarbete mellan elva universitet och en stor forsknings/test facilitet i Gärtuna i Södertälje. SciLifeLab har fortsatt sin nationella utveckling som även inkluderar en plattform för läkemedelsutveckling. SciLifeLab möjliggör att forskare från hela Sverige får tillgång till moderna instrument för teknikkrävande och storskaliga forskningsprojekt med inriktning på studier om geners och proteiners funktion. International Neuroinformatics Coordinating Facility, INCF INCF inrättades av OECD i augusti 2005, med det övergripande syftet att utveckla området neuroinformatik (databaser och datorbaserad modellering) för att möjliggöra en utveckling av olika typer av standarder och annan infrastruktur. Neuroinformatik är en separat del av bioinformatiken som har stor betydelse för utvecklingen av kunskapen om nervsystemets funktion och dess sjukdomar inom det psykiatriska och neurologiska området. INCFsekretariatet har 14 anställda, huvudsakligen disputerade forskare. KI ställer lokaler och administrativ service till INCF:s förfogande. INCF har under 2014 arbetat med att utveckla följande programområden: Digital Brain Atlasing; Ontologies for Neural Structures (knowledge space); Multi-scale modeling; och Standards for Datasharing. Syftet med programmen är att skapa standarder och interoperabilitet inom global neuroinformatik. INCF har tagit initiativ till och koordinerar Neuroscience Peer Review Consortium, NPRC, som inkluderar de flesta tidskrifter inom området. INCF bedriver utbildning på doktorandnivå inom neuroinformatik, både genom en egen årlig introduktionskurs och genom finansiering av globala kurser. INCF har också utvecklat INCF Dataspace, en del av en internationell cyberinfrastruktur för neuroinformatik. Mer än 150 internationellt ledande forskare är involverade i INCF:s aktiviteter och har administrativt stöd från Sekretariatet. 35 FORSKNING GRÖNLAND (Danmark) USA ISLAND KANADA STORBRITA IRLAND FRANK USA SPANIEN PORTUGAL MAROCKO Internationell sampublicering år 2012–2014 ALGER MEXIKO Antal vetenskapliga artiklar publicerade av Karolinska Institutets forskare i samverkan med en eller flera forskare från respektive land eller territorium. CUBA MAURETANIEN JAMAICA BELIZE MALI SENEGAL GUATEMALA HONDURAS NICARAGUA BURKINA FASO GUINEA BENIN ELFENBENSKUSTEN GHANA VENEZUELA TOGO COLOMBIA Certain data included herein are derived from the Web of Science ® prepared by THOMSON REUTERS ®, Inc. (Thomson®), Philadelphia, Pennsylvania, USA: © Copyright THOMSON REUTERS ® 2015. All rights reserved. Internationalisering ECUADOR 0 1–10 The Rockefeller University (USA) KI har samarbete med The Rockefeller University via postdokutbyten, korttidsutbyten för teknisk och akademisk personal och genom föreläsningsserien Nicholson Lectures. Nicholsonföreläsningarna hålls omväxlande vid bägge lärosäten. Under våren 2014 föreläste Professor Titia de Lange, Leon Hess Professor vid Rockefeller University, vid KI och under hösten 2014 föreläste professor Camilla Sjögren, Institutionen för cell- och molekylärbiologi, vid Rockefeller University. Mayo Clinic (USA) Samarbetet inom forskning, utbildning, administration och innovation mellan KI och Mayo Clinic, USA firade i september 20-årsjubileum med ett stort antal deltagare. För första gången utlyses – förutom projekt- och resebidrag – även medel för stödverksamhet (administrationsanslag). Under 2014 utdelades inom samarbetet medel för projekt, (38 ansökningar varav 14 beviljades), och resebidrag (15 ansökningar varav nio beviljades). En ansökan om medel Strategic Grants for Internationalisation från STINT, Stiftelsen för internationalisering av utbildning och forskning, beviljades med 1 miljon kronor som ska användas för att fördjupa och utveckla samarbetet. 36 BOLIVIA 11–50 51-200 KI:s internationaliseringsarbete syftar till att förbättra kvalitet och mångfald inom forskning, utbildning och administration och därmed stärka universitetets konkurrenskraft. Begreppet internationalisering omfattar både internationella relationer och mobilitet samt alla aktiviteter som tillför verksamheten en internationell dimension. Kartan ovan är en översikt över de internationella sampublikationer KI haft med en eller flera forskare från respektive land eller territorium under åren 2012–2014. BRASILIEN PERU 201-1000 1000+ PARAGUAY CHILE ARGENTINA URUGUAY INTERNATIONELL SAMPUBLICERING ÅR 2012-2014 University of Toronto (Kanada) Under 2014 har de första postdok-programmet Antal vetenskapliga artiklarstipendiaterna publicerade avinom Karolinska Institutets forskare i samverkan medmedicinsk en eller flera forskare frånMats respektive land eller territorium för elitforskning, Sundin Fellowship, påbörjat sina anställningar. Programmet möjliggjordes genom enbydonation Certain data included herein are derived from the Web of Science ® prepared THOMSON REUTERS ®, Inc. (T Philadelphia, Pennsylvania, USA: © Copyright THOMSON REUTERS ® 2015. All rights reserved. från den tidigare professionella ishockeyspelaren Mats Sundin till KI och University of Toronto och innebär att en stipendiat från respektive universitet bedriver forskning vid det andra universitetet. University of Singapore and Nanyang Technological University (Singapore) KI har ett mångårigt samarbete med Singapore. Under året har delegationer från National University of Singapore, NUS, och Nanyang Technological University, NTU, besökt KI för att diskutera utvecklingen av det fortsatta samarbetet. I samband med besöket från NTU förnyades den övergripande avsiktsförklaringen mellan KI och NTU om fördjupat samarbete inom utbildning, forskning och forskarutbildning. I september arrangerades ett symposium vid KI i samarbete med Cancer Science Institute, NUS, där forskare presenterade pågående forskning. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 FORSKNING RÖNLAND Danmark) SVALBARD (NORGE) ISLAND SVERIGE RYSSLAND FINLAND ESTLAND LETTLAND STORBRITANNIEN LITAUEN IRLAND VITRYSSLAND POLEN TYSKLAND BELGIEN LUXEMBURG TJECKIEN UKRAINA SLOVAKIEN ÖSTERRIKE FRANKRIKE KROATIEN BOSNIEN OCH HERCEGOVINA MONGOLIET RUMÄNIEN SLOVENIEN ITALIEN KAZAKSTAN MOLDAVIEN UNGERN SCHWEIZ SERBIEN MONACO MONTENEGRO KOSOVO ALBANIEN BULGARIEN UZBEKISTAN GEORGIEN MAKEDONIEN ARMENIEN SPANIEN GREKLAND PORTUGAL MALTA TUNISIEN TURKMENISTAN CYPERN NORDKOREA TADZJIKISTAN LIBANON IRAN IRAK PALESTINA SYDKOREA KINA SYRIEN ISRAEL MAROCKO KIRGIZISTAN AZERBAJDZJAN TURKIET AFGHANISTAN JAPAN JORDANIEN PAKISTAN KUWAIT LIBYEN ALGERIET BAHRAIN EGYPTEN SAUDIARABIEN OMAN MAURETANIEN MALI NIGER SUDAN TCHAD SENEGAL ERITREA NEPAL BHUTAN QATAR FÖRENADE ARABEMIRATEN BANGLADESH INDIEN TAIWAN BURMA LAOS THAILAND YEMEN FILIPPINERNA KAMBODJA VIETNAM BURKINA FASO GUINEA BENIN ELFENBENSKUSTEN GHANA NIGERIA ETIOPIEN SYDSUDAN CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN TOGO SOMALIA BRUNEI KAMERUN GABON MALAYSIA UGANDA REPUBLIKEN KONGO DEMOKRATISKA REPUBLIKEN KONGO RWANDA KENYA SINGAPORE BURUNDI PAPUA NYA GUINEA TANZANIA N ANGOLA INDONESIEN ÖSTTIMOR MALAWI ZAMBIA MOÇAMBIQUE ZIMBABWE NAMIBIA MADAGASKAR BOTSWANA SWAZILAND LESOTHO AUSTRALIEN SYDAFRIKA NYA ZEELAND NG ÅR 2012-2014 Kyoto University ( Japan) titutets forskareIi september samverkan anordnades symposiet Comprehensive Control of orium Cognitive Impairment I Stockholm. Symposiet var ett samarbete mellan®,Kyoto University, KTH, Uppsala Universitet, Stockholms ared by THOMSON REUTERS Inc. (Thomson®), 15. All rights reserved. Universitet och KI. Ett 60-tal forskare från Kyoto University deltog tillsammans med svenska kollegor. Kina KI har samarbete med ett antal universitet i Kina. Sampublicering sker med ett flertal olika universitet och organisationer. Vid Shandong University har under året signerats ett avtal för forskningssamarbete på fyra gemensamma laboratorier inom stamcellsområdet, kardiovaskulära sjukdomar, cancer och global hälsa. Avtalet innefattar också korttidsutbyte av doktorander. Stellenbosch University (Sydafrika) KI och Stellenbosch University i Sydafrika har sedan några år tillbaka ett formaliserat samarbete. Under våren genomfördes ett gemensamt vetenskapligt symposium med Stellenbosch University med forskare inom infektion, psykiatri/neurovetenskap samt folkhälsa och global hälsa. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 Muhimbili University of Health and Allied Sciences, MUHAS (Tanzania) MUHAS är efter Makerere University, Uganda det universitet i Afrika med vilket KI har flest sampublikationer. Under 2014 har samarbetet med MUHAS förlängts i ytterligare fem år. Makerere University (Uganda) Makerere University är den partner i Afrika med vilket KI har flest sampublikationer och också det lärosäte i världen med vilket KI totalt har utfärdat flest dubbla examina. Under året har en ansökan om ytterligare fem års samarbete mellan KI och Makerere University inlämnats till Sida. Lika villkor Ett nätverk för lika villkor vid KI – EQ Network – bildades under året. Medlemmarna verkar för att möjligheterna för en forskarkarriär vid KI ska vara oberoende av till exempel kön och etnisk tillhörighet. Se även kapitlet Personal och kompetensförsörjning. 37 KAROLINSKA INSTITUTET I SAMHÄLLET – SAMVERKAN OCH INNOVATION KAROLINSKA INSTITUTET I SAMHÄLLET – SAMVERKAN OCH INNOVATION 38 Foto: Gustav Mårtensson. Den 31 mars 2014 fylldes Aula Medica till sista plats när Bill Gates, hedersdoktor vid Karolinska Institutet, föreläste om hur världen kan befrias från extrem fattigdom under vår livstid. Moderator var Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid KI. KAROLINSKA INSTITUTET I SAMHÄLLET – SAMVERKAN OCH INNOVATION Karolinska Institutet, KI, har ett omfattande samarbete med lärosäten, sjukhus, myndigheter, företag och organisationer över hela världen. Denna samverkan är en förutsättning för att vara ett framgångsrikt universitet. KI är den akademi i Sverige som har flest internationella samarbeten inom medicin och hälsa. Den enskilt största samarbetspartnern till KI, Stockholms läns landsting, SLL, möjliggör den så viktiga kliniska forskningen och utbildningen. Över hälften av KI:s verksamhet bedrivs i den kliniska miljön, i första hand på sjukhus men även inom primärvård och äldrevård. Områdena kring campus Solna och Huddinge utvecklas kontinuerligt som starka noder för livsvetenskaperna. KI är samlokaliserat med bland andra Karolinska universitetssjukhuset, KI Science Park, Science for Life Laboratory, SciLifeLab, Folkhälsomyndigheten och Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar, ECDC. Stockholms universitet, Södertörns högskola och Kungliga Tekniska högskolan, KTH, är de närmast lokaliserade universiteten i Stockholm som KI samverkar med. Under 2014 beslutade KI tillsammans med KTH om en gemensam utbildning och examen på forskarnivå inom medicinsk teknologi. Elva universitet står bakom satsningen på centrumet Swetox i Södertälje, med forskning, utbildning och samverkan inom toxikologi. I regionen finns också nära samarbeten med bland andra Uppsala universitet, flera företag och stiftelserna Flemingsberg Science och Vetenskapsstaden. De två senare stöds genom KI med verksamhetsbidrag om en respektive en halv miljon kronor. KI har tillsammans med Kungliga Vetenskapsakademien och Svenska Akademien under året deltagit i bildande av stiftelsen Nobel Center som ska bidra med kunskap och finansiering till Nobelmuseet. Stiftelsemedel har donerats från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Familjen Erhling-Perssons Stiftelse. Flest internationella samarbeten KI är den akademi i Sverige som har flest internationella samarbeten inom medicin och hälsa. Innovationer Samverkan med Stockholms läns landsting Den gemensamma målsättningen för samverkan mellan KI och SLL är att genom forskning och utbildning förbättra människors hälsa. Detta görs genom forskning och utbildning som ger stöd för utveckling av hälso- och sjukvården. Omfattande omstruktureringar av hälso- och sjukvården i Stockholmsregionen kräver en intensifierad samverkan mellan KI och SLL och den sker på olika organisatoriska nivåer. Program 4D – fyra diagnoser och informatik Ett pågående samverkansprojekt mellan KI och SLL är program 4D som har till syfte att skapa bättre förutsättningar för vård och forskning för att därigenom snabbt kunna omsätta ny kunskap till individanpassad prevention, tidig diagnostik och behandling. De fyra diagnoserna i programmet – artrit, bröstcancer, diabetes typ 2 och hjärtsvikt – representerar olika medicinska behov och utmaningar utmed patientens väg genom vården och forskningen. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 4D PROGRAM 4 diagnoser: artrit, bröstcancer, diabetes typ 2 och hjärtsvikt 39 KAROLINSKA INSTITUTET I SAMHÄLLET – SAMVERKAN OCH INNOVATION Ledningsnivå Forskningsstrategiska kommittén Ledningsgruppen KI/SLL Styrelsen för utbildning Infrastrukturrådet Verksamhetsnivå FoUU-grupper Samverkansorganisationen KI/SLL. De nya arbetsmetoder och modeller för kunskapsbyggande inom vård och forskning som skapas inom 4D är tänkta att appliceras på fler folksjukdomar och implementeras i en större grupp individer och patienter, även i den förebyggande vården. I programmet ingår även ett projekt för informatik. Organisation för fördelning av resurser till forskning, utveckling och utbildning Samverkan för fördelning av FoUU-resurser organiseras inom samverkansorganisationen KI/SLL där grundidén är att åstadkomma ett helhetsperspektiv på främst resursanvändningen. Organisationen överblickar dels ALF-medlen och de FoUUmedel som SLL avsätter till samarbetet, dels de statliga fakultetsmedlen och det statliga anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som anvisas till KI. På ledningsnivån finns Ledningsgruppen KI/SLL och tre samverkansorgan för forskning, utbildning och infrastruktur. På verksamhetsnivån organiseras samverkan i partssammansatta FoUUgrupper. Budgetberedning sker huvudsakligen i Forskningsstrategiska kommittén, Styrelsen för utbildning respektive Infrastrukturrådet. Ledningsgruppen KI/SLL ger ett samlat förslag till FoUUbudget avseende de landstingförvaltade ALF-/FoUU-medlen. Integrering av utbildning, forskning och vård Forskningsstrategiska kommittén utlyser årligen medel för olika aktiviteter, bland annat projektmedel för kliniskt inriktade medicinska forsknings- och utvecklingsprojekt och medel för kliniska anställningar på olika nivåer såsom klinisk postdoktor och klinisk forskare. Utöver resurser till verksamhet på upplåtna enheter, fördelas medel även till exempelvis kliniska forskarskolor och core-faciliteter, det vill säga serviceenheter som erbjuder tjänster som inte implementeras eller utförs av enskilda forskargrupper. Huvuddelen av resurserna för utbildning används för de verksamhetsförlagda delarna inom läkarprogrammet och logopedprogrammet. Medel avsätts även för bland annat pedagogiskt inriktade forsknings- och utvecklingsprojekt och till interprofessionella 40 lärarcentrum och kliniska träningscentrum. För att ta ett samlat grepp om forskning, utveckling och utbildning inom prehospital vård görs vidare en satsning på den så kallade akademiska ambulansen som följer samma koncept som de akademiska vårdcentralerna. Under året har ytterligare fyra akademiska vårdcentraler startat och de är nu totalt åtta (se vidare kapitlet Utbildning på grundnivå och avancerad nivå – Kvalitet). Vidare har ett arbete inletts för att etablera fler studentsalar, kliniska utbildningsavdelningar och kliniska utbildningsmottagningar. Detta görs för att möta ett ökat behov av kliniska utbildningsplatser. Stockholms medicinska biobank och integrativ informatik Infrastrukturrådet gjorde under 2014 en stor satsning på att bygga upp en kraftfull infrastruktur för biobanking i Stockholm. En modern och utbyggd biobanksstruktur bedömdes av ledningarna för såväl KI som SLL ha en stor strategisk betydelse för utvecklingen av vården, forskningen och samverkan med industrin. Infrastrukturrådet tillfördes betydande medel i ett riktat tillskott för biobanking för att klara en breddsatsning inom området. En gemensam styrgrupp bildades för den nya strukturen som gavs namnet Stockholms medicinska biobank, SMB. Infrastrukturrådet kunde konstatera att informationshanteringen inom flera för KI och SLL viktiga områden utvecklades väl och på ett för parterna intressant sätt men att integrationen mellan olika informatikområden inte kom till stånd spontant. Det yttrade sig bland annat i att vården inte snabbt nog tillgodogjorde sig de genetiska data som togs fram vid SciLifeLab och inte heller att forskningen fullt ut kunde utnyttja de vårddata som genom SLL:s systemutveckling gjordes tillgängliga på ett enklare sätt. Ett laboratorium för integrativ informatik med två noder, en med tyngdpunkt i vården och en i forskningen, bildades under 2014 i syfte att stärka sambanden. Informatikområdet har fortsatt hög prioritet. I övrigt fullföljde Infrastrukturrådet sina satsningar på bland annat kvalitetsregistercentrum och utvecklingen av värdebaserad vård. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 KAROLINSKA INSTITUTET I SAMHÄLLET – SAMVERKAN OCH INNOVATION Foto: Gunnar Ask. Finansiell summering I enlighet med regleringsbrevet har KI lämnat uppgift till Utbildningsdepartementet om fördelningen av 2014 års ALF-ersättning enligt följande: personalkostnader 42,9 procent, lokaler 20,1 procent övriga kostnader 37,0 procent. De samlade intäkterna för KI/SLLsamarbetet 2013 uppgick till: ALF-medel 592,9 miljoner kronor, SLL-medel 430,7 miljoner kronor, externa medel 235,0 miljoner kronor, sammanlagt 1 258,6 miljoner kronor. Mer om klinisk forskning och utbildning finns att läsa i respektive verksamhetsavsnitt. Särskilda kommunikationsinsatser Helena Nordenstedt, läkare vid Danderyds sjukhus och forskare på KI, går en kurs om hur man behandlar patienter som är smittade av ebolaviruset och skyddar sig från att själv bli smittad. Kursen gavs vid KI tre gånger under hösten 2014 och var ett samarbete med Läkare utan gränser, Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Foto: Ulf Sirborn. KI arbetar målmedvetet med att sprida den kunskap som skapas vid lärosätet till såväl offentlig som privat sektor. Massmedierna är en viktig kanal för spridning av främst forskningsresultat till universitetets externa målgrupper och en bredare allmänhet. Nyhetsmediernas bevakning av Karolinska Institutet har ökat med 18 procent jämfört med 2013. Publiciteten är övervägande positiv. Sedan 1994 producerar KI ett populärvetenskapligt magasin, Medicinsk Vetenskap, som kommer ut med fyra nummer per år och idag har en tryckt upplaga på 23 900 exemplar. Tidningen finns på flera digitala magasinsajter och ges även ut i form av en årlig samlingsutgåva på engelska. I samband med tidningens 20-årsjubileum 2014 bjöd redaktionen in till en öppen seminariedag med föreläsningar och möjlighet att ställa frågor till forskare. Runt 1 000 personer besökte arrangemanget. KI anordnade under året ytterligare en öppen seminariedag, parallellt med en öppen visning av byggarbetsplatsen för sjukhuset Nya Karolinska Solna, med cirka 1 500 besökare. Många av KI:s forskare och lärare är engagerade i offentlig debatt, som författare till debattartiklar och böcker, som föreläsare samt genom deltagande i mässor och konferenser. Tillsammans med föreningen Vetenskap & Allmänhet deltog KI under 2014 i flera arrangemang, till exempel vid mässan Bok- & Bibliotek, vid aktivitetsdagen ForskarFredag i Stockholm samt vid Almedalsveckan i Visby. I Almedalen arrangerade KI även ett seminarium om hur fysisk aktivitet påverkar kroppen i samarbete med Stiftelsen för Strategisk Forskning. Innovationsstöd och samverkan med näringsliv En betydande del av forskningen vid KI sker i nära samarbete med både svenska och utländska företag. Det ger kunskapsutbyte och är samtidigt en finansieringskälla. Under 2014 finansierades forskning vid KI med 292 miljoner kronor från företag, varav 94 miljoner kronor från företag baserade utomlands. Vid KI finns KI Science Park och flera viktiga centra för samverkan etablerade. SciLifeLab som är en nationell resurs inom molekylär biovetenskap drivs gemensamt av KI, KTH, Uppsala universitet och Stockholms universitet. Finansiering sker med statliga anslag, och medel från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och AstraZeneca. Inrättande av ett nytt centrum, ICMC, för translationell forskning i samarbete med AstraZeneca etablerades 2014. Syftet är att bedriva prekliniska och kliniska studier kring hjärt-kärlsjukdomar, störningar i ämnesomsättningen och regenerativ medicin. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 Den 30 augusti 2014 var det öppet hus på Karolinska Institutet och på stationen för mikroskopering kunde både stora och små titta närmare på kroppens allra minsta byggstenar. Här ses Douglas och Charlie Deckeman tillsammans med handledare Jens Magnusson, doktorand vid institutionen för cell- och molekylärbiologi (CMB). 41 KAROLINSKA INSTITUTET I SAMHÄLLET – SAMVERKAN OCH INNOVATION Under 2014 inrättades en ny tjänst vid KI – vicerektor för innovation och samverkan med näringslivet. En förnyad strategisk plan för området har tagits fram. Syftet är att samordna de olika innovationsaktörerna inom KI och KI:s närhet, utveckla samverkansformer och maximera nyttan för KI, samverkansparter och det omgivande samhället. Utvecklingsarbetet utgår ifrån den så kallade kunskapstriangeln – forskning, utbildning och företagsutveckling med entreprenören i centrum. Ett betydelsefullt projekt utgående från kunskapstriangeln är EIT Health (under ansökningsprocessen kallat InnoLife) som är en Knowledge and Innovation Community, KIC, för hälsosamt liv och aktivt åldrande. EIT Health är ett mycket omfattande konsortium med KI och flera framstående svenska och europeiska institutioner och företag, som the European Institute for Innovation and Technology, EIT, 2014 utsåg till det vinnande förslaget. EIT Health finansieras med upp till 700 miljoner Euro fram till 2020. Ett av sex europeiska ”co-location centres” planeras att upprättas i Stockholm. För mer information om forskningssamarbeten, se kapitlet Forskning samt tabellbilaga – Intäkter 2014, största enskilda finansiärer. KI Holding AB KI Holding ska förvärva, förvalta och sälja aktier och andelar i hel- eller delägda bolag som har till syfte att bedriva forskningsoch utvecklingsarbete, FoU, för kommersiell exploatering av projekt och kunskaper framtagna eller uppkomna inom ramen för verksamheten vid Karolinska Institutet, samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet. KI Holding har sex helägda dotterbolag: Karolinska Institutet Innovations AB, Karolinska Institutet Science Park AB, Karolinska Institutet Housing AB, Karolinska Institutet University Press AB samt två vilande bolag. Karolinska Institutet Holding AB är röstmässigt (25,6 procent) största ägare och kapitalmässigt (6,8 procent) tredje största ägare i Karolinska Development AB. Flera uppgifter finns i notapparaten. Innovationsaktörer Företag, forskare eller studenter som önskar samverka eller utveckla kommersialiserbara och andra innovativa idéer, erbjuds stöd av KI:s innovationsaktörer. Visionen är att nyttiggöra vetenskapsbaserad kunskap inom medicin och hälsa, till exempel i form av nya produkter eller tjänster. Innovationssystemet stärker den translationella förmågan och bidrar till en mer professionell interaktion mellan akademisk forskning och utbildning och det industriella företagandet. Forskning och utbildning inom innovation och entreprenörskap KI bedriver forskning och utbildning i innovation och entreprenörskap genom enheten för bioentreprenörskap, UBE. Bland annat ges ett tvåårigt masterprogram. UBE är en akademisk enhet vid KI som också kan ses som den första proaktiva länken i KI:s innovationssystem. UBE samverkar med en rad företag och organisationer, inom ramen för kurser och program. Under 2014 har 200 studenter utbildats, 70 externa lärare anlitats och totalt har 60 samverkansprojekt med företag och andra organisationer genomförts. Interdisciplinära studier möjliggörs inom Stockholm School of 42 Entrepreneurship, ett akademiskt samarbete mellan KI, Handelshögskolan, KTH, Konstfack och Stockholms universitet. Under 2014 avslutades ett treårigt projekt, med stöd från Tillväxtverket, med implementering av entreprenörskap i KI:s utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. En förlängning har initierats riktat mot institutionsledningar och universitetsledning. Forskningen inom innovation och entreprenörskap vid KI syftar till kunskapshöjning och utveckling av innovationssystem. Exempel på forskningsprojekt är patentkartläggning och uppbyggnad av patentdatabas, sjukhusens roll för innovation och så kallad ”open innovation” mellan företag och akademi. Idérådgivning och näringslivssamverkan Karolinska Institutet, KI, har sedan 2010 ett innovationskontor som på uppdrag av regeringen i enlighet med propositionerna 2008/09:50 och 2012/13:30 bedriver en verksamhet som fokuserar på att stödja nyttiggörandet av forskningsbaserad kunskap inom medicin och hälsa. Innovationskontoret ger en samlad och integrerad service riktad mot forskare, studenter och företag. Under 2014 har 103 idérådgivningsärenden hanterats vid innovationskontoret av vilka 13 ärenden rörde idérådgivning i tidig fas till studenter. Av dessa rådgivningsärenden har 68 följts upp med olika typer av insatser varav 20 har gått vidare till utvidgade patentutredningar. Fyra rådgivningsärenden har vidarebefordrats till KI Innovations för VFT-medel (”verifiering för tillväxt”) från Vinnova. Företagssamverkan med redan etablerad forskning på KI har under året omfattat totalt 44 ärenden med både stora och små företag varav 10 ärenden har lett till konkreta samarbeten och/eller avtal inkluderande tre strategiska partnerskap med större företag. Det inkluderar ett Master Collaboration Agreement inom Cancer med F. Hoffmann-La Roche Ltd/Hoffmann-La Roche Inc. och ett research collaboration agreement med Moderna Therapeutics. Innovationskontoret medverkar i flera regionala och nationella projekt som syftar till att utveckla förutsättningarna för nyttiggörande av idéer och kunskap, bland annat flera Vinnovafinansierade projekt: • SciLife Innovation tillsammans med Uppsala universitet, syftar till att underlätta samarbete mellan små företag och SciLifeLab. • Drug Discovery & Development Collaboration, D3RCN, tillsammans med Uppsala och Lunds universitet samt UBE, utvecklar en nationell forskarskola. • Verifiering för samverkan, idérådgivning tillsammans med Uppsala innovation. • Strategiska Innovationsområde Folksjukdomar, en nationell satsning för tillväxt i små företag Med stöd av regionala strukturfondsmedel medverkar Innovationskontoret i regionala projekt med KTH, SLL, STUNS och Södertörns högskola. Finansiering av innovationskontorets verksamhet sker med särskilda statliga medel 7,6 miljoner kronor och med basfinansiering från KI, 1,1 miljoner kronor. Medlen har i huvudsak använts för att finansiera direkta verksamhetsposter som löner, normala driftkostnader, lokaler och verksamhetsutveckling (totalt 6,8 miljoner kronor) samt stöd till olika innovations- och entreprenörsaktiviteter och projekt (1,0 miljon kronor). KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 KAROLINSKA INSTITUTET I SAMHÄLLET – SAMVERKAN OCH INNOVATION KI:s inkubator för kommersiella projekt KI har en inkubator med kommersiell rådgivning och projektledning i form av Karolinska Institutet Innovations AB. Här utvärderas forskningsbaserade idéer och uppfinningar, främst från forskare vid KI. KI Innovations AB har under 2014 granskat 44 idéer och uppfinningar. KI Innovations AB ansvarar för att fördela medel från Vinnova till lovande forskningsresultat för utvärdering av kommersiell potential. Vid årsskiftet fanns 50 aktiva kommersiella projekt varav flertalet utan ägarandel från KI Innovations AB. Över 1 450 idéer och uppfinningar har utvärderats sedan bolaget bildades 1996. KI:s företagspark KI:s egen företagspark erbjuder lokaler i en affärsutvecklande miljö på campus Solna och Huddinge. KI Science Park har 82 företag med 635 personer anställda, sprungna ur KI:s forskning, sjukvården samt mogna företag som valt att lokalisera i KI:s närmiljö. Företagsparken fungerar som en tillväxt- och mötesarena för bolagen och dess intressenter. För att stödja företagens utveckling erbjuder KI Science Park bland annat ett life science- inriktat mentorprogram, seminarier, workshops och ett affärsutvecklingsprogram. Karolinska Development AB (publ) – ett fristående investmentbolag Karolinska Developments mål är att skapa värde för patienter, forskare, investerare och samhället genom att utveckla innovationer från världsledande forskning till differentierade produkter som kan säljas eller utlicensieras. Portföljen bestod per den 31 december 2014 av 21 bolag i vilka 15 läkemedelsprojekt befann sig i klinisk utvecklingsfas och flertalet teknologiprodukter lanserats på marknaden. Aktien Karolinska Development B är sedan april 2011 noterad på NASDAQ OMX Stockholm. Unit for Bioentrepreneurship Innovationskontoret Karolinska Institutet Innovations AB Karolinska Institutet Science Park AB Karolinska Development AB Forskning och undervisning i entreprenörskap Stöd för näringslivssamverkan, information och vägledning för forskare i innovationsfrågor Inkubator. Stöd vid kommersialisering och bolagisering. Licensiering. Mogna bolag säljs till marknadsaktörer, bland andra Karolinska Development Mjuk och hård infrastruktur, mötesplats för kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte, specifika stödfunktioner för Life Science-företag Investmentbolag med företagsportfölj, där flera har ursprung i KI Innovations AB Utvalda nyckeltal för samverkan 2011 2012 2013 2014 A. Externfinansierad forskning totalt (mnkr) – därav från företag totalt (mnkr) – därav från utländska företag (mnkr) 2792 250 79 2935 241 73 3040 268 85 3202 292 94 422 129 395 124 291 131 251 110 69 17 63 14 56 8 69 11 235 250 241 304 71 51 75 56 84 64 85 67 F. Antal doktorander med anställning i näringsliv och offentliga organisationer (årsarbetskrafter) 446 455 479 500 G. Antal EU-projekt (FP6, FP7 och Folkhälsoprogrammet) – därav som koordinator 222 31 234 21 229 19 202 15 H. Antal behandlade idérådgivningsärenden vid KI Innovations AB och Innovationskontoret 157 178 123 139 13 11 30 50 B. Uppdragsforskning (mnkr) – därav från företag totalt (mnkr) C. Uppdragsutbildning, intäkter totalt (mnkr) – därav från företag (mnkr) D. Uppdragsutbildning (helårsstudenter) E. Antal adjungerade professorer (headcount) – varav finansierade av SLL I. Antal aktiva projekt vid årets slut KI Innovations AB J. Antal företag inom KI Science Park 65 63 70 82 580 420 575 635 L. Vetenskapliga artiklar, andel sampublicerade med part utanför KI (%) 84 83 85 84 M. Vetenskapliga artiklar, andel sampublicerade med part utanför Sverige (%) 62 63 63 63 K. Antal anställda i företag inom KI Science Park Källor: A–C: Ekonomisystemet Agresso, D: Studentdatabasen Ladok E: KI Rekryteringsenheten, F: Studentdatabasen Ladok, G: Grants Office, H–K: Uppgifter från respektive verksamhet, L, M: Web of Science/KI Universitetsbibliotek. Noter: A: Uppgiften för 2013 korrigerad efter feltryck i 2013 års upplaga. E: Avser antal som vid något tillfälle under 2014 varit adjungerad. Tidigare årsredovisningar användes brytdatum 1/10. Samtliga år är omräknade enligt helt kalenderår. F: Beräkningsmetod enligt LW10. G: Avser pågående projekt. Beslutade men ej påbörjade ingår inte. 2012 var sista året med aktiva FP6 projekt. Första projekten inom Horizon 2020 bokförs 2015. Siffran som avser KI som koordinator inkluderar inte projekt med stöd ifrån europeiska forskningsrådet, ERC. H: Avser nettoantal, efter avräkning av ärenden som hanterats vid både innovationskontoret och KI Innovations AB. Inkluderade är projekt med medel från Vinnovas program Verifiering för Tillväxt och ALMIs förstudiemedel. Detta har påverkat antalet aktiva projekt (I) vilket gör att siffran inte är direkt jämförbar med uppgifterna före 2013. K: Uppgift om antal anställda samlas in genom enkät. Personalökning har skett hos bland annat företagen SOBI och Mando samtidigt som antalet hyrande organisationer har ökat ( J). L, M. Preliminär data för 2014. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 43 GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA 44 Foto: Ulf Sirborn. Mycket har hänt på byggarbetsplatsen för Karolinska Institutets nya forskningslaboratorium Biomedicum sedan det första spadtaget togs i september 2013. När Biomedicum står klart 2018 kommer det nya huset att samla en stor del av den experimentella forskningen på campus Solna under ett tak. GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA Kompetensförsörjning och lika villkor Foto: Ulf Sirborn. Möjligheten att attrahera, rekrytera och utveckla skickliga medarbetare är av avgörande betydelse för att Karolinska Institutets, KI:s, verksamhet ska fortsätta att utvecklas och stärka konkurrenskraften som ett internationellt framgångsrikt universitet. För att stärka våra möjligheter i konkurrensen om arbetskraft måste KI vara en attraktiv arbetsplats. Det gäller inte bara att kunna erbjuda goda karriär- och utvecklingsmöjligheter och bra anställningsvillkor, utan även en god arbetsmiljö samt ett engagerande och utvecklande ledarskap. Medarbetarna ska känna stolthet, motivation och engagemang i sitt arbete och förhoppningsvis rekommendera KI som arbetsplats. Under våren 2014 fastställdes Strategi 2018 med mål och strategier för hur universitetet ska utvecklas inom de närmaste åren. Det innebär stora utmaningar inom personalområdet, bland annat fokus på utveckling av ledarskap, medarbetarskap, arbetsmiljö och rekrytering. Hösten 2014 genomfördes en medarbetarundersökning som visade att KI generellt sett fungerar väl som organisation och arbetsplats. Insatser behöver alltjämt göras för att ytterligare utveckla KI som arbetsplats. Flera satsningar har därför genomförts eller inletts under 2014. Exempelvis har en målsättningsdialog arrangerats för samtliga prefekter, administrativa chefer och HR-funktioner i syfte att koppla ihop resultatet från medarbetarundersökningen med Strategi 2018. Ett annat exempel är en ny telefonstödstjänst hos företagshälsovården med medarbetarstöd samt kris- och chefsstöd. Medarbetare kan vända sig dit för att snabbt, anonymt och enkelt få hjälp av psykologer, jurister och ekonomer i både privata och arbetsrelaterade frågor. Chefer kan även få omgående stöd i krissituationer. Personalredovisning I oktober 2014 hade universitetet 4 976 anställda, vilket motsvarar 4 473 heltidsekvivalenter. Det är en ökning med 4,4 procent (190 heltidsekvivalenter) jämfört med samma period föregående år. Samtliga personalkategorier har ökat med undantag för professorer. I KI:s verksamhet deltar förutom anställd personal ett stort antal personer utan formell anställning. Det gäller framför allt gästforskare, stipendiater och oavlönade docenter. Dessutom deltar landstingsanställd personal såsom sjuksköterskor, sjukgymnaster, läkare med flera i utbildning och forskning. Antalet doktorander med anställning har ökat till 650 heltidsekvivalenter (595 år 2013). Samtidigt har antalet doktorander med utbildningsbidrag minskat till 295 heltidsekvivalenter (375 år 2013). Av dessa förenade 71 procent forskarstudierna med en assistenttjänst, vilket är samma nivå som föregående år. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 Foton: Erik Cronberg. En attraktiv och utvecklande arbetsplats 4 976 ANSTÄLLDA 367 PROFESSORER 45 GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA Personalomsättningen är oförändrad jämfört med föregående år, dvs. 11 procent för tillsvidareanställd personal och 21 procent totalt för både tillsvidareanställd och tidsbegränsad personal, inklusive doktorander. Könsfördelning personal Nyanställda professorer och universitetslektorer Under året har KI anställt elva nya professorer, varav fem kvinnor, efter annonsering och sakkunnigprövning. Vidare har tre så kallade rådsforskare, varav en kvinna, anställts som professor. Universitetet har även rekryterat fem internationellt ledande och framgångsrika professorer efter kallelseförfarande, varav en kvinna. För fyra av dessa rekryteringar har KI erhållit medel från Vetenskapsrådet. Åtta personer, varav två kvinnor, har fått anställning som gästprofessor och 33 personer har nyanställts alternativt förlängts som adjungerad professor, varav 13 kvinnor. I oktober 2014 motsvarade samtliga anställda adjungerade professorer drygt 20 heltidsekvivalenter. KI har under året anställt 17 nya universitetslektorer, varav elva kvinnor. Av dessa är flertalet initierade inom ramen för en universitetsövergripande satsning för att stärka forskningsanknytningen inom vissa utbildningsprogram. Vidare har 18 personer, varav tolv kvinnor, fått anställning som adjungerad universitetslektor. I oktober 2014 motsvarade samtliga anställda adjungerade universitetslektorerer drygt åtta heltidsekvivalenter. Könsfördelningen har under 2014 totalt sett blivit något jämnare men fortfarande är cirka två tredjedelar kvinnor. Bland professorerna är könsfördelningen på samma nivå som 2013, det vill säga 28 procent av professorer är kvinnor. Den största procentuella förändringen har skett bland doktorander med anställning samt administrativ personal. Disputerade Antalet och andelen disputerade lärare fortsätter att öka. I gruppen ingår professorer, universitetslektorer, forskarassistenter och universitetsadjunkter. Icke disputerade lärare återfinns enbart i gruppen universitetsadjunkter. Sjukfrånvaro KI har en relativt låg rapporterad sjukfrånvaro, men statistiken ska tolkas med försiktighet då forskande och undervisande personal inte har reglerad arbetstid i samma omfattning som övrig personal. Den sammanlagda sjukfrånvaron 2014 var i stort sett på samma nivå som föregående år. Däremot har andelen långtidssjuka ökat med 5,4 procentenheter. Långtidssjukfrånvaron avser en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron hos kvinnor och män anges i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden inom gruppen. Siffrorna anger alltså inte sjukfrånvaron för kvinnor och män i procent av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron i åldersgrupper beräknas på motsvarande sätt. Heltidsekvivalenter, olika personalkategorier 2011–2014 2011 2012 2013 Förändring totalt 2013–2014 (%) 2014 Antal Andel kv (%) Antal Andel kv (%) Antal Andel kv (%) Antal Andel kv (%) Professor preklin 203 27 214 29 222 28 221 28 0 Professor klin 144 23 153 24 151 27 146 27 -3 Universitetslektor preklin 134 62 122 62 109 64 110 62 1 38 44 37 41 41 47 47 48 17 Forskarassistent 165 52 161 51 149 53 161 52 8 Universitetsadjunkt 166 75 159 75 155 74 159 75 3 Forskare 741 54 793 53 838 53 886 52 6 Doktorandtjänster 544 64 572 64 595 64 650 59 9 Adm personal 971 83 913 84 960 81 1 018 79 6 Universitetslektor klin Tekn personal 1 003 71 1 068 69 1 063 67 1 075 67 1 Totalt 4 109 65 4 192 64 4 283 63 4 473 62 4 Notering: I beräkningen ingår alla anställda oavsett omfattning och längd på anställning. Dock ingår inte anställda på assistenttjänst i förening med utbildningsbidrag samt adjungerade lärare. Tjänstlediga för annan anställning, föräldraledighet, sjukledighet, sjukpension med mera ingår inte heller. Vad gäller antalet anställda har endast anställda med heltidstjänstledighet räknats bort, dock inte föräldra- och sjukledighet. Vid beräkning av heltidsekvivalenter ingår däremot inte sjuk- och föräldraledighet, allt i enlighet med SCB:s anvisningar. Beräkningstillfället är för både heltidsekvivalenter och anställda oktober 2014. 46 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA Andel kvinnor bland doktoranderna Könsfördelning olika personalkategorier 28% Universitetslektor = 158 Forskarassistent = 161 Universitetsadjunkt = 159 Forskare = 886 Doktorand = 650 Andel kvinnor inom administrativ personal Adm. personal = 1018 79% Tekn. personal = 1075 800 600 400 200 0 200 400 Kvinnor (totalt 2 754) 600 59% Andel kvinnor bland professorerna Professor = 367 800 Män (totalt 1 719) Nyanställda professorer och universitetslektorer 2011–2014 2011 2012 Antal Andel kv (%) 32 3 Adjungerad professor Totalt 2013 Antal Andel kv (%) 37 24 0 3 18 28 53 Universitetslektor 2014 Antal Andel kv (%) Antal Andel kv (%) 33 23 26 19 36 0 3 0 8 25 9 44 13 38 13 46 32 36 33 39 28 40 37 49 74 19 47 12 100 17 64 Adjungerad universitetslektor 13 46 5 40 5 60 6 0 Totalt 62 68 24 46 17 88 23 47 Professorer Professor Gästprofessor Universitetslektorer A5, befordrade professorer ingår åren 2011-2013 A10, befordrade universitetslektorer ingår åren 2011-2013 Sjukfrånvaro 2011–2014, % Totalt Andel långtidssjuka Kvinnor Antal disputerade lärare samt andel av samtliga lärare 2011–2014, helårsekvivalenter 2011 2012 2013 2014 1,9 1,8 1,8 2,0 48,9 32,1 35,1 40,5 2,4 2,4 2,5 2,7 Män 1,0 0,8 0,8 0,8 Anställda –29 år 1,2 1,2 1,1 0,9 Anställda 30–49 år 1,5 1,6 1,8 1,9 Anställda 50 år– 2,7 2,3 2,2 2,5 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 År (%) Antal disputerade Andel av samtliga (%) 2011 707 84 2012 714 84 2013 717 87 2014 739 88 47 GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA Arbetsmiljö och anställningsvillkor En god arbetsmiljö och bra anställningsvillkor är viktiga förutsättningar för en effektiv och attraktiv arbetsplats. KI har under året genomfört flera större satsningar med fokus på företagshälsovård, medarbetarskap, friskvård och hälsa samt lön. Medarbetarundersökning Hösten 2014 genomfördes en medarbetarundersökning. På övergripande nivå visade resultatet att KI:s medarbetare bedömer sig ha goda arbetsförutsättningar. På flera områden ligger indexvärdena över snittet i jämförelse med andra lärosäten. Totalt svarade 4 603 personer på enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 75 procent. Organisation, ledarskap och arbetsklimat är områden som enligt undersökningen fungerar väl. Andelen medarbetare som uppger att de har blivit utsatta för mobbing eller andra kränkande behandlingar har sjunkit från sju till fyra procent jämfört med den tidigare medarbetarundersökningen som genomfördes 2011. Nollvision råder på detta område och det är glädjande att det går i rätt riktning. Andra utvecklingsområden är bland annat kunskap om övergripande mål, möjligheten att påverka beslut, administrativa stödsystem samt i vilken utsträckning medarbetare rekommenderar KI som arbetsplats. Under november månad inleddes arbete med att utifrån medarbetarundersökningen upprätta handlingsplaner för att stärka det som är positivt och åtgärda det som inte fungerar. Företagshälsovård För att snabbt kunna möta medarbetares behov av stöd har KI upprättat en telefontjänst med stöd från universitetets företagshälsovård. Psykologer, jurister och ekonomer finns tillgängliga för rådgivning och stödsamtal via telefon eller e-post inom 24 timmar. Rådgivningen är tillgänglig för alla anställda, inklusive chefer, stipendiater och doktorander. Arbetsmiljöpriset KI har inrättat ett årligt arbetsmiljö- och hälsopris som delades ut för första gången i samband med en arbetsmiljödag i början av december 2014. Syftet med priset är att lyfta goda exempel och stimulera till utveckling inom arbetsmiljö- och hälsoarbetet. Kandidater kan vara en enskild medarbetare, en grupp, avdelning eller institution/motsvarande. Alla medarbetare är välkomna att nominera kandidater och pristagaren utses av arbetsmiljönämnden. Utmärkelsen består av ett diplom samt en prissumma om 30 000 kronor. Hälsofrämjande aktiviteter Under året har KI fattat ett beslut för projektering av egna träningslokaler på campus Huddinge för studenter och anställda. Vid campus i Solna fortgår arbetet med att hitta lämpliga lokaler. KI-loppet är sedan många år tillbaka ett uppskattat evenemang för KI-medarbetare. Sedan 2014 är även studenter välkomna att delta. Startfältet i årets KI-lopp uppgick till cirka 350 personer. Foto: Gunnar Ask. Friskvården vid Karolinska Institutet arrangerade KI-loppet på campus Solna den 24 september 2014. Både medarbetare och studenter bjöds in att gå eller springa det cirka fyra kilometer långa loppet, ivrigt påhejade av kollegor eller studiekamrater. 48 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA Lönebildning och lönesättande samtal I juni 2014 ingick KI en överenskommelse med de lokala arbetstagarorganisationerna att slå ihop 2014 och 2015 års lönerevisioner. Revision ska genomföras 1 april 2015. Arbetet med att införa lönesättande samtal som inleddes under 2013 har fortsatt under 2014. Knappt hälften av institutionerna ska pröva metoden i 2015 års revision. Samtliga berörda chefer har genomgått utbildning för lönesättande samtal. Vidare har alla anställda erbjudits partsgemensamma informationstillfällen på svenska och engelska. Löneväxling KI har sedan november 2014 infört möjlighet för tillsvidareanställd personal att bruttolöneväxla till ökad pensionsavsättning. På de första två månaderna har drygt 40 personer utnyttjat denna möjlighet. Chefs- och ledarskapsutveckling KI:s basutbud inom ledarskapsutveckling har under 2014 varit i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. Försvarshögskolans koncept Utvecklande Ledarskap, Projektledning för forskningsledare samt Teamutveckling tillämpas. En utbildning i kommunikativt ledarskap har introducerats under året. Ungefär var femte av KI:s chefer och ledare deltagit i någon form av ledarskapsprogram, utöver utbildningen för lönesättning. KI har ett löpande samarbete med universitet i Stockholmsregionen om olika utvecklingsinsatser för chefer och ledare. KI har under året även påbörjat utformning av nya program inom ledarskapsutveckling för ledare på olika nivåer. Service till in- och utresande medarbetare Foto: Gunnar Ask. Internationella rekryteringar och det ökade antalet in- och utresande medarbetare ställer höga krav på administration och information. Visiting Researcher Services har under året arrangerat ett flertal informationsmöten för institutionspersonal, doktorander och forskare. Exempel på detta är ett informationsmöte med Migrationsverket om de nya reglerna för doktorander och internationella studenter samt fyra introduktionsdagar för nyanlända doktorander och forskare. Andra fokusområden har varit sammanställning av informationsmaterial, information genom nyhetsbrev och hemsida, rådgivning till institutioner och förstärkt stöd vid enskilda rekryteringar. På initiativ av studentkårsföreningen Queerolinska deltog KI 2014 i Prideparaden för att uppmärksamma att universitetet arbetar för mångfald och mot fördomar och diskriminering. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 Lika villkor KI:s arbete med lika villkor utgår från diskrimineringslagen och diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Konsistoriet, KI:s styrelse, och rektor har det yttersta ansvaret för att det bedrivs ett målinriktat arbete inom området lika villkor. Rådet för lika villkor, som är direkt underställt rektor, arbetar strategiskt på en övergripande nivå och stödjer arbetet på lokal nivå (institutioner och utbildningsprogram med mera). Arbetet utgår ifrån en treårig handlingsplan. Ytterligare redovisning av frågor kring lika villkor finns under avsnitten i respektive verksamhetsområde. Utbildningar och seminarier Lika villkor har ingått i utbildningar och kompetenshöjande insatser för såväl studenter, doktorander, chefer och övriga medarbetare. Bland större arrangemang kan nämnas en workshop om härskarteknik, kommunikation och arbetsmiljö med cirka 170 medarbetare. Rådet för lika villkor har även arrangerat en föreläsning på temat ”mångfald eller enfald” med cirka 950 studenter och medarbetare. Nätverk för lika villkor Ett nätverk för lika villkor vid KI – EQ Network – bildades under året. Det har utvecklats utifrån projektet Mentor4Equality som pågick under 2011–2013 med finansiering av Delegationen för jämställdhet i högskolan. Det är samtidigt en åtgärd enligt KI:s handlingsplan för lika villkor 2012–2015. Alla är välkomna att vara med i nätverket, såväl studenter, forskare som övriga medarbetare. Medlemmarna verkar för att möjligheterna för en forskarkarriär vid KI ska vara oberoende av till exempel kön och etnisk tillhörighet. Nätverket arrangerar seminarier och workshops samt sprider information genom nyhetsbrev. Under hösten 2014 arrangerade nätverket en paneldiskussion om kollegial bedömning där representanter från bland annat Vetenskapsrådet samt Sveriges unga akademi deltog. Rekryteringsmål för professorer Andelen kvinnor bland nyanställda professorer under året är 33 procent, att jämföra med 24 procent föregående år. Andelen förväntas öka under 2015 som ett resultat av särskilda satsningar. För perioden 2012–2014 uppgår andelen kvinnor bland nyanställda professorer till 29 procent. I KI:s regleringsbrev för budgetåret 2012 har Utbildningsdepartementet fastställt ett rekryteringsmål för universitetet som innebär att minst 47 procent av de professorer som anställs under perioden 2012–2015 ska vara kvinnor. I rekryteringsmålet inkluderas inte adjungerade professorer. För att uppnå målet har en särskild handlingsplan implementerats under året. Handlingsplanen omfattar bland annat ett ekonomiskt stöd till institutioner som anställer en kvinna som professor eller gästprofessor, kvalitetssäkring av rekryteringsprocessen, särskilda KID-medel till kvinnor som handledare samt kompetenshöjande insatser. Som en start på detta arbete arrangerade KI i februari 2014 symposiet Var är kvinnorna – vägen till en jämställd rekrytering? där ett 70-tal nyckelpersoner inom organisationen samt inbjudna experter deltog. 49 GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA Infrastruktur Om 2013 var ett år med färdigställande av flera nya byggnader – som Aula Medica, Widerströmska huset och Gamma i Karolinska Institutet Science Park – så har 2014 varit ett år präglat av planering och projektering av ytterligare stora, långsiktiga satsningar i linje med den under året fastställda Strategi 2018. Den största enskilda satsningen är Biomedicum och nya lokaler för Komparativ medicin på campus Solna. Även i Huddinge planeras ett stort lyft i form av förbättrade och utökade forskningslokaler med projektnamnet Framtidens laboratorium. Det handlar dels om en omfattande ombyggnad av befintliga lokaler, dels om den nya forskningsbyggnaden Neo. Granne blir Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, och den byggnad som redan är under uppförande för Kungliga Tekniska högskolan, KTH, och Röda Korsets Högskola. Under året har KI:s lokaler utökats med 4 000 kvadratmeter fullt utrustade forskningslokaler i Södertälje i spåren efter Astra Zenecas neddragning. Under hösten invigdes där Swetox – Swedish Toxicology Sciences Research Center – som är ett nytt centrum för forskning och utbildning rörande kemikalier, hälsa och miljö. Verksamheten bedrivs i samverkan med tio andra svenska lärosäten. Med tanke på kommunikationer till och från campus Solna pågår planering av ett parkeringshus för 540 bilar som Akademiska Hus kommer att uppföra under åren 2015–2016. Dessutom planerar landstinget en ny tunnelbanelinje med hållplats vid Solnavägen mellan Karolinska Universitetssjukhuset och KI. Tunnelbanetrafiken beräknas komma igång någon gång 2020–2022. I avsikt att förbättra möjligheterna att rekrytera långväga studenter och gästforskare planeras bostäder på norra delen av campus Solna. Detaljplanen beräknas bli fastställd i början av 2015, vilket innebär att inflyttning kan ske tidigast hösten 2016. Avsikten är att KI ska hyra samtliga 400 lägenheter och förmedla dessa till studenter och gästforskare via KI Housing AB. I syfte att ge en samlad långsiktig bild av lokalsituationen har ett arbete inletts med att ta fram en lokalförsörjningsplan för fastställande under 2015. Planen kommer att redovisa utvecklingen av lokalareor och kostnader i och med genomförandet av de stora, strategiska lokalprojekten samt en plan för vilka byggnader som kan lämnas. I anslutning till detta kommer även en övergripande plan för den yttre miljön på campus Solna att utarbetas i samverkan med Akademiska Hus. Biomedicum I Biomedicumprojektet pågår genomförande och detaljplanering parallellt och betongstommen har nu börjat skjuta i höjden. Under 2014 har de fem institutioner som ska flytta in i Biomedicum arbetat med den närmare utformningen av forskningslokalerna, bestående av 26 laboratoriekvarter på nära 30 000 kvadratmeter. I samband med bygget av Biomedicum byggs också nya lokaler för Komparativ medicin med stödjande faciliteter för forskningen. Den sammanlagda lokalarean uppgår till 55 000 kvadratmeter som beräknas tas i bruk första halvåret 2018. 50 Framtidens laboratorium och Neo På campus Huddinge planeras projektet Framtidens laboratorium med färdigställande år 2017. Målet är att skapa moderna lokaler för forskning och utbildning som ska leda till ökad interaktion och samverkan mellan institutioner och klinik. I planeringen ingår det blivande forskningshuset Neo med cirka 15 000 kvadratmeter samt även ombyggnation av flera våningsplan i befintliga lokaler med cirka 10 000 kvadratmeter. Byggnationerna kommer att resultera i avancerade anläggningar för experimentell forskning, motsvarande Biomedicum på campus Solna. Samtliga Karolinska Institutets institutioner på campus Huddinge samt universitetsbiblioteket är involverade i projektet. Under 2014 har projektering påbörjats med framtagande av en programhandling, vilket innebär att verksamheternas behov har kartlagts och inplacering påbörjats. Förutom rena forskningslokaler planeras inom Neo också lokaler för undervisning, konferenser och tentamina. Beräknad byggstart för både ny- och ombyggnad är hösten 2015. Friskvård Både i Huddinge och i Solna pågår planering av byggnadsprojekt för friskvården. I Huddinge handlar det om att skapa ett friskvårdscenter för såväl studenter som personal. Centret kommer att erbjuda olika former av styrke- och motionsträning, men även dans och yoga med mera. I Solna används gymnastiksalen även för tentamina. Nu utreds möjligheten att skapa en ny, separat tentamenslokal, vilket skulle medföra att gymnastiksalen blir tillgänglig för fysisk aktivitet fullt ut. Lärandemiljöer Förnyelsen av lärandemiljöer – såväl lärosalar och grupprum som informella miljöer – har fortsatt under 2014 i både Solna och Huddinge. Omdaningen sker i enlighet med det koncept för framtidens lärandemiljöer som tagits fram i samverkan mellan KI och SLL. Samtidigt pågår planering av ytterligare åtgärder under 2015, främst i Huddinge. Lokalarea och lokalkostnader 2008–2014 Lokalarea (kvm) Lokalkostnad (mnkr) Andel av total kostnad 2008 186 489 503 12 2009 198 009 553 12 2010 204 494 565 11 2011 200 859 586 11 2012 213 881 667 12 2013 218 870 741 13 2014 220 628 763 13 År (%) I lokalkostnad ingår hyror, el, media och lokalvård med mera. Källa: KI:s fastighetssystem och Agresso. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETERNA Hållbar utveckling Karolinska Institutets vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. En god folkhälsa är både en förutsättning och ett mål för en hållbar samhällsutveckling. KI bidrar också till en hållbar utveckling genom att ta ett miljöansvar och ett socialt ansvar i vår dagliga verksamhet. En stor del av universitetets hållbarhetsarbete sker inom ramen för KI:s ledningssystem för miljö och hållbar utveckling som är uppbyggt för att möta kraven i den internationella standarden ISO 14001. Forskning och utbildning för hållbar utveckling Foto: Andreas Beronius. Under året fastställdes Strategi 2018 som anger att universitetet genom utbildning och forskning bland annat ska visa omsorg om miljön och ett starkt samhällsansvar med bidrag till en hållbar utveckling, inom och utanför Sveriges gränser. KI har under 2014 genomfört insatser för att öka kunskap och medvetenhet om hållbarhetsdimensionerna, både för studenter på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå och för lärare och handledare. Goda exempel på hållbar utveckling har identifierats genom webbenkäter och lyfts fram med syfte att inspirera. Under året har en interprofessionell valbar kurs, Hållbar utveckling i hälso- och sjukvården, erbjudits studenter på avancerad nivå. Sedan tidigare ingår hållbar utveckling i KI:s obligatoriska kurs i laboratoriesäkerhet för laborerande doktorander. Lärare har erbjudits såväl inspirationsföreläsningar som en workshop om hållbarhet, och som stöd och inspiration har hållbarhetsfrågorna successivt tydliggjorts på KI:s webbplats. KI har under året samverkat såväl regionalt som nationellt med andra lärosäten för fortsatt arbete med hållbar utveckling i utbildning och forskning. Exempelvis hölls under hösten 2014 en tvärvetenskaplig doktoranddialog på temat hållbar utveckling och hälsa i samarbete med KTH. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 Hållbart campus Under 2014 har KI genomfört flera projekt och åtgärder för att främja miljö och hållbar utveckling. Nedan följer ett urval av dessa. KI arbetar vidare för att få en grönare och mer flexibel IT-miljö. Ett exempel på detta är KI:s virtuella serverplattform som bland annat leder till minskad elförbrukning. Ett hundratal fysiska servrar har ersatts av virtuella servrar som numera är standard. Under hösten 2014 har även projektet med att införa ett övervakningssystem återupptagits. Redan 2015 kommer vi utifrån projektet att erhålla miljöeffekter genom att gammal utrustning synliggörs och kan bytas ut mot mer miljövänlig hårdvara. Ett annat exempel är KI:s nya standard för klientdatorer. Detta koncept har under året implementerats inom universitetsförvaltningen med gott resultat. Vid köp av nya datorer erbjuds nu två till tre ”gröna” standarddatorer. Den centrala IT-supporten konfigurerar dessutom dessa utifrån ett miljöperspektiv, vilket också bidrar till minskad energiförbrukning. Användningen av webbkonferensverktyg har ökat de senaste åren, både antalet användare och antalet mötesrum som skapats för virtuella möten. KI utreder vidare utveckling av energieffektiviseringsarbetet genom samtal med hyresvärden Akademiska Hus om fortsatta insatser i våra befintliga lokaler. KI ser också över möjligheterna att effektivisera universitetets ångförsörjningsnät. KI:s regler för upphandling har under 2014 reviderats för att säkerställa att hållbarhetsperspektivet beaktas i alla upphandlingar. Enheten för inköp och upphandling ansvarar för att de nya upphandlingsreglerna följs. Inköpssamordnare och andra som anmäler sig till de utbildningar som enheten genomför får också information om det nya arbetssättet samt vikten av att hållbarhetsperspektivet beaktas vid alla former av inköp. Ytterligare ett viktigt område är institutionernas individuella miljöaktiviteter, exempelvis att utveckla, planera och bedriva det laborativa arbetet på ett sådant sätt att användningen av farliga ämnen minskas. Projektet Framtidens lärandemiljöer bygger på pedagogisk forskning och har som mål att lärandemiljöerna på Karolinska Institutets campus ska ge de bästa förutsättningarna för utbildning av högsta kvalitet. 51 FINANSIELL REDOVISNING FINANSIELL REDOVISNING 52 Foto: Erik Cronberg. Karolinska Institutets ekonomi är fortsatt stark och omsättningen ökade med 6,2 procent till närmare 6,2 miljarder kronor år 2014. Det är fortsatt forskningsverksamheten som dominerar med cirka 83 % av universitetets totala omsättning. FINANSIELL REDOVISNING 6,2 KI:s omsättning 2014 miljarder kronor Karolinska Institutets, KI:s, ekonomi är fortsatt stark. Årets omsättning, mätt i intäkter, är 6 156 miljoner kronor (5 796 miljoner kronor) vilket är en ökning med 360 miljoner kronor eller 6,2 procent jämfört med 2013. Den största ökningen ser vi inom kategorin externa bidrag till forskningen, en ökning med 215,4 miljoner kronor (144,5 miljoner kronor) jämfört med 2013. Forskningsverksamheten är fortsatt dominerande och är, likt tidigare år, cirka 83 procent av den totala omsättningen. Årets positiva kapitalförändring (resultat) är totalt 62,6 miljoner kronor (7,6 miljoner kronor), varav lärosätets verksamhet står för 78,3 miljoner kronor (-1,2 miljoner kronor) och KI:s dotterbolag Karolinska Institutet Holding AB för minus 15,7 miljoner kronor (8,5 miljoner kronor). Myndighetskapitalet kommer under de kommande åren att bli en viktig resurs i finansieringen av nya investeringar och ökade hyror i nybyggda lokaler. Intäkter Karolinska Institutet år 2014, totalt 6 156 mnkr (5 796 mnkr) 1% 4% 7% 1% 7% 45% 16 % 5% 14 % Statsanslag 45 % (46 %) Finansiering Rådsmedel 14 % (14 %) KI:s verksamhet är finansierad enligt diagrammet till höger indelat i finansiärskategorier. Vi ser procentuella ökningar i kategorierna stiftelser och organisationer. Både de svenska och de utländska ökar sin andel, medan statsanslag och övriga statliga myndigheter minskar i relation till övriga. De enskilt största externa finansiärerna återfinns listade i tabell 9 i tabellbilagan. Svenska stiftelser och organisationer 16 % (14 %) Övriga statliga 5 % (7 %) Utländska stiftelser och organisationer 7 % (6 %) Svenska företag 4 % (4 %) Utländska företag 1 % (1 %) Kommuner och landsting 7 % (7 %) Finansiella intäkter 1 % (1 %) I detta avsnitt är källan ekonomisystemet Agresso, om inget annat anges. Förra årets siffror presenteras inom parentes. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 53 FINANSIELL REDOVISNING Resultaträkning per verksamhetsgren 2014, mnkr Totalt Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå 2 790,1 870,6 1 919,5 Intäkter Anslag Avgifter och andra ersättningar 719,2 118,0 601,1 2 612,9 18,5 2 594,5 33,8 0,0 33,8 6 156,0 1 007,1 5 148,9 3 128,5 559,9 2 568,5 762,6 121,9 640,7 Övriga driftkostnader 1 944,7 340,1 1 604,5 Finansiella kostnader 11,8 0,1 11,7 230,1 7,8 222,3 6 077,7 1 029,9 5 047,8 Årets kapitalförändring (exkl. dotterföretag och uppbörd) 78,3 -22,8 101,1 Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag -15,7 Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader Personal Lokaler Avskrivningar Summa kostnader Resultat från uppbördsverksamhet 0,0 Årets kapitalförändring (inkl. dotterföretag och uppbörd) 62,7 Balanserad (IB) 1 296,2 168,9 1 063,2 Totalt (UB) 1 358,8 146,1 1 164,3 Utfall Prognos Differens % 2 790 2 780 719 710 2 613 2 500 34 41 6 156 6 031 3 128 3 100 Resultaträkning 2014 utfall mot prognos, mnkr Intäkter Statsanslag Avgifter och andra ersättningar Bidrag Finansiella Summa intäkter 2,1 Kostnader Personal Lokaler Drift Finansiella 760 1 925 12 7 230 230 Summa kostnader 6 078 6 022 Verksamhetsutfall 78 9 Avskrivningar 54 763 1 945 0,9 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELL REDOVISNING Resultat per verksamhetsgren Årets positiva resultat, 78,3 miljoner kronor (-1,2 miljoner kronor), relateras till verksamheten utbildning på grundnivå och avancerad nivå med minus 22,8 miljoner kronor (+41,1 miljoner kronor) och forskning och utbildning på forskarnivå, med plus 101,1 miljoner kronor (-42,3 miljoner kronor), kapitalförvaltningens resultat ingår i forskningsverksamhetens med plus 22,4 miljoner kronor (+1,4 miljoner kronor). Det negativa resultatet i utbildningsverksamheten härleds till ökade personalkostnader jämfört med föregående år och korrigering av lokalkostnader samt avskrivningskostnader, som tidigare år belastats felaktigt med för låga kostnader. Det positiva resultatet i forskningsdelen uppstår framför allt inom anslagsfinansierad verksamhet. Förklaringen är bland annat att forskningen i högre grad har finansierats med externa bidragsmedel under 2014. Vi ser detta i ökningen av externa bidrag med 215,4 miljoner kronor jämfört med 2013. De statsanslag som inte används för finansiering under året resultatförs som årets kapitalförändring. Utfall i jämförelse med prognos Skillnaden mellan utfall och prognos för posten statsanslag, beror på att transfereringsbeloppen till andra lärosäten skattades för högt vid delåret, vilket påverkar anslagen positivt. Största differensen återfinns inom intäktsslaget bidrag, med plus 122 miljoner kronor eller 4,5 procent jämfört med prognosen. Intäktsslaget är svårt att uppskatta, då det är ovisst vid prognostillfället hur mycket av de externa bidragsmedlen som slutligen kommer att finansiera olika verksamheter. Externa medel blir intäkt först då de förbrukas till skillnad mot erhållna statsanslag som intäktsförs i sin helhet oavsett förbrukning. De finansiella intäkterna blev lägre än prognos beroende på att räntan under sista kvartalet var 0 procent. Personal- och driftkostnader ökade i högre grad än uppskattat, beroende på utökad verksamhet under hösten. De finansiella kostnaderna ökade mer än förväntat och beror främst på högre kostnader för valutakursförluster, 7,9 miljoner kronor, jämfört med tidigare års 3,6 miljoner kronor. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå totalt, mnkr 2011 2012 2013 2014 Anslag 805,5 833,1 874,8 870,6 Avgifter och andra ersättningar 100,0 100,6 97,3 118,0 20,6 19,8 18,9 18,5 0,1 0,0 0,0 0,0 926,2 953,6 991,0 1 007,1 Personal 488,2 507,7 483,4 559,9 Lokaler 99,0 109,2 100,4 121,9 318,1 335,7 350,3 340,1 0,3 0,1 0,1 0,1 17,9 12,2 15,7 7,8 923,5 965,0 Medel från staten 7,3 7,6 7,6 4,5 Medel från myndigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel från övriga 0,0 0,0 0,1 0,4 -7,3 -7,6 -7,7 -4,9 2,6 -11,4 41,1 -22,8 Balanserad (IB) 136,5 139,1 127,8 168,9 Totalt (UB) 139,1 127,8 168,9 146,1 Intäkter Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader 949,9 1 029,9 Transfereringar Lämnade bidrag Kapitalförändring Årets Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Intäkter KI nådde över det så kallade takbeloppet vid avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer under 2014, varför 19,4 miljoner kronor (+30,4 miljoner kronor) av tidigare års anslagssparande kunde återföras. Därmed är hela det tidigare anslagssparandet i anspråktaget. Statsanslagen har pris- och löneomräknats med 2,06 procent (0,57 procent). Då regeringen gjorde en generell besparing på såväl takbeloppet som ersättningsnivåerna, blev den verkliga pris- och löneomräkningen 1,92 procent. Se vidare i anslagsredovisningen och not 1. Verksamhet inom ramen för ALF-avtalet redovisas under kaptiltet Samverkan och innovation. Intäkter under posten avgifter och andra ersättningar ökar med 20,7 miljoner kronor i jämförelse med 2013 och beror främst på ökad verksamhet inom uppdragsutbildningen, 14,3 miljoner kronor. Se vidare tabell i not 2. Intäkter av bidrag består till största delen av bidragsmedel ifrån andra statliga myndigheter transfererade till KI för verksamhet inom utbildningsområdet i enlighet med regelringsbrevet. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 Kostnader Totalt sett ökar årets kostnader med 80 miljoner kronor jämfört med 2013. Utbildningsverksamheten står för cirka 17 procent av KI:s totala kostnader. Personalkostnaderna ökar med 15,8 procent jämfört med förra året. En omfördelning av personalkostnader mellan utbildning och forskning har gjorts under året. Detta påverkar utbildningens kostnader negativt. Ökning av KI:s totala personalkostnader jämfört med 2013 är 4,6 procent. Det genomfördes ingen lönerevision under 2014. Kostnadsökningen för utbildningslokaler beror främst på en korrigering av tidigare års felaktigt debiterade kostnader med cirka 22 miljoner kronor. Forskningsverksamheten har korrigerats med motsvarande minskning. Finansiella kostnader består av posten dröjsmålsräntor. Skillnaden i avskrivningar beror på en korrigering med cirka minus 7 miljoner kronor på grund av tidigare års felaktiga debiteringar. Rättning är gjord under 2014. Bortsett från rättningen, är avskrivningarna i nivå med föregående års. 55 FINANSIELL REDOVISNING Forskning och utbildning på forskarnivå Forskning och utbildning på forskarnivå totalt (inkl kapitalförvaltning), mnkr 2011 2012 2013 2014 Intäkter Medel från staten 13,2 12,2 13,4 12,5 Medel från myndigheter 29,6 34,7 42,2 40,5 Årets forskningsintäkter är 5 148,9 miljoner kronor (4 804,8 miljoner kronor). Statsanslagen ökar med 156,7 miljoner kronor eller 8,9 procent jämfört med 2013, i enlighet med regleringsbrevet. Statsanslagen har pris- och löneomräknats med 2,06 procent (0,57 procent). Verksamhet inom ramen för ALF-avtalet redovisas under kapitlet Samverkan och innovation. Avgifter och andra ersättningar minskar med 11,1 miljoner kronor jämfört med förra året. Ändrade rutiner i hanteringen av hyresfakturering inom SFO-verksamheten påverkar med minus 27 miljoner kronor. Se även tabell i not 2. Den största ökningen återfinns inom posten intäkter av bidrag som ökar med 215,4 miljoner kronor eller 9,0 procent. Större andel av externa medel har finansierat forskningen under 2014 jämfört med tidigare år. Vetenskapsrådet står för en intäktsökning med cirka 169 miljoner kronor jämfört med 2013. Övriga ökningar återfinns inom finansiärskategorin stiftelser och organisationer, där framför allt bidragsintäkter från Familjen Erling-Perssons stiftelse och Wallenbergstiftelserna ökar markant. De finansiella intäkterna minskar under 2014 och det beror främst på lägre ränta 15,3 miljoner kronor (32,1 miljoner kronor) på behållningen på räntekonto i Riksgälden och Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot i Riksgälden år 2014 är 0,47 procent (1,01 procent). Medel från övriga 82,9 84,7 86,9 90,9 Kostnader -125,7 -131,6 -142,5 -143,9 Årets 150,2 150,9 -42,3 101,1 Balanserad (IB) 813,3 954,5 1 105,4 1 063,2 Totalt (UB) 963,5 1 105,4 1 063,2 1 164,3 Anslag 1 630,1 1 732,4 1 762,8 1 919,5 Avgifter och andra ersättningar Bidrag 641,0 670,1 612,2 601,1 2 077,6 2 234,6 2 379,1 2 594,5 Finansiella intäkter Summa intäkter 65,6 54,9 50,7 33,8 4 414,3 4 692,0 4 804,8 5 148,9 Kostnader Personal 2 265,2 2 363,5 2 507,0 2 568,5 Lokaler 486,7 557,7 640,8 640,7 Övriga driftskostnader 1 326,7 1 433,2 1 494,2 1 604,5 Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader 28,3 8,9 9,5 11,7 157,2 177,8 195,6 222,3 4 264,1 4 541,1 4 847,1 5 047,8 Transfereringar Lämnade bidrag Kapitalförändring Årets forskningsintäkter 5,1 miljarder kronor 56 Intäkter Årets totala kostnader ökar med 200,7 miljoner kronor eller 4,1 procent i jämförelse med 2013. Posten personalkostnaderna ökar totalt med cirka 61,5 miljoner kronor eller 2,5 procent jämfört med förra året. Under året har ingen lönerevision genomförts. KI:s lokalbestånd uppgick vid slutet av året till 220 628 kvadratmeter (218 870 kvadratmeter), en ökning med 0,8 procent. Lokalkostnaderna i forskningsverksamheten synes inte ha ökat under 2014, det som påverkar detta är den kostnadsreducering som gjorts med cirka 22 miljoner kronor för korrigering av tidigare års för höga debitering. Se motsvarande avsnitt under utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Ökade driftskostnader, 7,4 procent, sker i konsekvens med utökad verksamhet och ökningen återfinns främst inom kostnadskategoring köp av tjänster. Finansiella kostnader består främst av posterna räntekostnader i Riksgälden, 2,6 miljoner kronor (5,0 miljoner kronor), och valutakursförluster (7,9 miljoner kronor (3,6 miljoner kronor). Trots ökat låneupptag under året för investeringar, minskar räntekostnaderna vilket beror på lägre räntesats på lån i Riksgälden. Årsgenomsnittet för 2014 års räntesats var 0,47 procent (1,01 procent). Valutakursförluster härleds främst till valutasäkring med 4,3 miljoner kronor (0,5 miljoner kronor) och 2,6 miljoner kronor (3,1 miljoner kronor) beror på starkare valutakurs för framför allt US Dollar och Euro, kopplat till leverantörsfakturor. Avskrivningar ökar mellan åren vilket främst beror på ökade investeringar i inredning och utrustning knutna till de nya byggnaderna som tagits i bruk under året. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELL REDOVISNING Nettoförskott från externa finansiärer och likvida medel Kapitalförvaltning Oförbrukade bidragsintäkter och förutbetalda uppdragsintäkter avser icke upparbetade kostnader för verksamhet där finansiärerna utbetalar ersättning i förskott. Upplupna bidrags- och uppdragsintäkter avser upparbetade kostnader för pågående externfinansierad verksamhet, där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta. I tabellen nedan redovisas utvecklingen av förskott från bidrags- och uppdragsverksamhet reducerade med pågående arbeten som faktureras/rekvireras i efterhand, samt likvida medel. Karolinska Institutet förvaltar enskilda donationer avsedda för medicinsk vetenskap vid KI. Donationerna delas upp i: Lån i Riksgälden Varje år tas det upp nya lån i Riksgälden, för de anläggningar som är finansierade av statsanslagen. Detta sker två gånger per år, i juni respektive december, på investeringar gjorda till och med maj respektive november månad. Vid lånetillfället görs samtidigt en amortering som motsvarar årets avskrivningar. Under 2014 har nya investeringar gjorts motsvarande 205,2 miljoner kronor och avskrivningarna har uppgått till 134,3 miljoner kronor. Total låneskuld i Riksgälden är 612,1 miljoner kronor. KI:s låneram uppgår till 650 miljoner kronor. Årsgenomsnittet för 2014 års räntesats var 0,47 procent (1,01 procent). Se vidare not 12–15 plus not 28. Myndighetskapital Det ackumulerade myndighetskapitalet inklusive årets kapitalförändring uppgår till 1 358,8 miljoner kronor (1 296,2) uppdelat på dotterbolag 48,6 miljoner kronor (64,3 miljoner kronor), kapitalförvaltning 53,9 miljoner kronor (31,5 miljoner kronor) och ordinarie verksamheter 1 256,3 miljoner kronor (1 200,4 miljoner kronor). Se vidare not 11 och 25. 1. Fonder, som ingår i myndighetens redovisning. 2. Fristående stiftelser som är egna rättssubjekt med till KI anknuten förvaltning. För fonderna, som förvaltas och redovisas inom KI, gäller att både avkastning och kapital får förbrukas. Stiftelserna är egna juridiska enheter och avger var för sig separata årsredovisningar. Stiftelsers utdelade avkastning till KI, redovisas som externa bidrag i KI:s redovisning. Redovisning från KI:s stiftelser visas summariskt för att ge en total bild av KI:s donationskapital oavsett juridisk form. Fonder Utveckling av placerade fonder under 2014 Marknadsvärdet på fondportföljen, redovisad inom KI:s kapitalförvaltning, uppgick vid årets slut till totalt 249,7 miljoner kronor (270,7 miljoner kronor). Under 2014 har nettoutflödet (skillnad mellan köpta och sålda fonder) varit minus 48,4 miljoner kronor (-14,3 miljoner kronor) och värdeförändringen totalt 27,4 miljoner kronor (+25,7 miljoner kronor) Förvaltad fondportfölj är placerad till 45,3 procent (38,6 procent) i aktiefonder i Sverige och övriga världen, och 20,2 procent (33,4 procent) i svenska räntebärande tillgångar. Alternativa investeringar ingår med 34,6 procent (28 procent) i portföljen, se även not 17. Fördelning av fondportfölj Nettoförskott och likvida medel, mnkr 2011 2012 2013 2014 2 277 2 313 2 445 2 621 358 294 260 260 -205 -208 -256 -244 -9 -8 -10 -4 Nettoförskott 2 421 2 391 2 439 2 633 Likvida medel, bank och RGK 3 384 3 388 3 290 3 709 Oförbrukade bidragsintäkter Förutbetalda uppdragsintäkter Upplupna bidragsintäkter Upplupna uppdragsintäkter 19,5 % 34,6 % 0,7 % 7,8 % 37,5 % Räntebärande värdepapper 19,5 % Kassa 0,7 % Globala aktie-indexfonder 37,5 % Svenska aktiefonder 7,8 % Alternativa investeringar 34,6 % KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 57 FINANSIELL REDOVISNING Avkastning Utdelning från KI:s fonder 70,2 mnkr Fondportföljen avkastade sammantaget 15,4 procent under 2014, Den relativa avkastningen i jämförelse med marknadsindex blev plus 0,4 procentenheter. Det positiva resultatet härleds framför allt till årets positiva avkastning inom globala aktiefonder samt alternativa investeringar. Avkastning i procent jämfört med referensindex KI:s fonder Referensindex 2011 2012 2013 2014 -3,8 0,9 6,4 9,8 15,4 6,9 12,6 15,0 Avkastning anges netto, det vill säga inklusive utdelningar och avdrag för förvaltningskostnader. Aktieindex anges inklusive återinvesterade utdelningar. Jämförelseindex för fondmedel 2014 Medel från donatorer 70,3 mnkr Svenska räntebärande OMRX Bond Aktier MS CI World Net Div (SEK) 40 % 30 % Alternativa investeringar OMRX T-Bill + 3 % 30 % Utdelning från KI:s fonder Under år 2014 har 70,2 miljoner kronor utdelats till verksamhet inom KI. Dessa är fördelade på ändamål enligt nedanstående tabell. Utdelning från KI:s fonder, mnkr Forskningsbidrag Resebidrag Grundutbildning 2011 2012 2013 2014 44,8 35,1 61,4 69,5 0,6 0,6 0,6 0,6 1,1 0,1 0,4 0,1 Övrigt 20,0 20,0 5,3 0 Summa 66,5 55,8 67,7 70,2 Anknutna stiftelser 192 58 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELL REDOVISNING Externa medel till kapitalförvaltningen Under 2014 har KI erhållit 70,3 miljoner kronor (82,3 miljoner kronor) i inbetalda medel från externa donatorer. I nedan tabell redovisas enskilda donationer uppgående till 2,0 miljoner kronor eller mer. Syfte Donator Belopp Medicinsk forskning och utbildning på forskarnivå Stiftelsen Gustav och Tyra Svenssons minne Donationsprofessurer i klinisk medicinsk forskning Torsten Söderbergs Stiftelse 8 000 000 Professur i klinisk behandling MEDA AB 7 000 000 Kognitiv neurovetenskap med fokus på den friska hjärnans åldrande Stichting af Jochnick Foundation 5 000 000 Stöd till unga forskarassistenter Bertil Hållstens Forskningsstiftelse 4 000 000 Vetenskaplig forskning, i första hand kring cancersjukdomar Sune och Charlotta Hays stiftelse 3 287 444 Stöd till unga forskarassistenter/post docs W.K. Bowes Foundation 2 602 360 Forskning inom haematologi Dr Åke Olssons stiftelse 2 500 000 Till Igor Adameykos forskningsverksamhet vid FyFa Bertil Hållstens Forskningsstiftelse 2 000 000 Investor's Professorship in Innovative Care Investor AB 2 000 000 Tobiaspriset Tobias stiftelsen 2 000 000 14 540 000 KI Stiftelser Utanför myndighetens redovisning finns 192 (216) anknutna stiftelser, vilka avger separata bokslut och årsredovisningar. Under 2014 har ingen ny stiftelse bildats. Tjugofyra stiftelser har avslutats efter beslut från antingen Kammarkollegiet eller KI:s styrelse för forskning att hela kapitalet får ianspråktas i syfte att uppfylla stiftelsens ändamål. Nya donationer som placerats i befintliga stiftelser har erhållits med 2,9 miljoner kronor (17,3 miljoner kronor). Förmögenheten, 1 605 miljoner kronor, har i jämförelse med 2013 ökat med 207 miljoner kronor, eller 14,8 procent, efter utdelningar men inklusive nya donationer. Stiftelseförmögenheten bestod vid utgången av året av svenska aktier 19 procent (19), utländska aktier 46 procent (42), hedgefonder 19 procent (19), räntebärande värdepapper 16 procent (19) samt likvida medel 0 procent (0,5). Under året har 32,7 miljoner kronor utdelats till KI från stiftelserna, varav 4,6 miljoner kronor (2,2 miljoner kronor) utgjordes av ianspråktaget bundet kapital. Det är det enskilda syftet med varje stiftelse som styr ändamål och inriktning av bidraget. För stiftelser med anknuten förvaltning, har KI erhållit ersättning med 1,0 miljoner kronor (1,0 miljoner kronor) för administrationskostnader. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 Stiftelser, mnkr Förmögenhet Beviljade bidrag* 2011 2012 2013 2014 1 166 1 235 1 398 1 605 45,1 35,8 29,6 32,7 *Beloppet 2011 är justerat avseende forskningsbidrag utdelade till KI från externa stiftelser. De har tidigare felaktigt redovisats här. 59 FINANSIELL REDOVISNING Resultaträkning (tkr) Utfall Utfall 2014-01-01 2013-01-01 2014-12-31 2013-12-31 2 790 123 2 637 584 719 165 709 537 2 612 920 2 397 965 33 817 50 730 6 156 024 5 795 816 -3 128 457 -2 990 305 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag (not 1) Intäkter av avgifter och andra ersättningar (not 2) Intäkter av bidrag (not 3) Finansiella intäkter (not 4) Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal (not 5) Kostnader för lokaler (not 6) -762 632 -741 187 Övriga driftkostnader (not 7) -1 944 673 -1 844 491 Finansiella kostnader (not 8) -11 819 -9 649 -230 119 -211 369 Summa kostnader -6 077 700 -5 797 001 Verksamhetsutfall 78 324 -1 184 -15 683 8 825 Avskrivningar och nedskrivningar (not 12-14) Resultat från aktier och andelar i hel- och delägda företag Uppbördsverksamhet (not 9) Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten 2 306 2 186 -2 267 -2 219 39 -34 Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag 17 005 20 984 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 40 496 42 404 91 391 -148 892 86 906 -150 294 0 0 62 680 7 606 Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet Saldo Transfereringar (not 10) Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING (not 11) 60 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELL REDOVISNING Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR 2014-12-31 2013-12-31 Balanserade utgifter för utveckling 6 002 5 199 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 4 187 3 528 10 190 8 727 Förbättringsutgifter på annans fastighet (not 13) 26 061 34 327 Maskiner, inventarier, installationer m.m. (not 14) 824 764 827 873 81 590 44 472 932 415 906 672 48 599 64 282 199 421 226 139 248 021 290 421 Kundfordringar 145 491 136 419 Fordringar hos andra myndigheter (not 18) 113 022 114 948 376 874 258 890 252 241 Förutbetalda kostnader (not 20) 167 742 161 628 Upplupna bidragsintäkter (not 21) 244 378 256 053 Övriga upplupna intäkter (not 22) 7 396 19 226 419 516 436 907 Immateriella anläggningstillgångar (not 12) Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Pågående nyanläggningar (not 15) Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i hel- och delägda företag (not 16) Andra långfristiga värdepappersinnehav (not 17) Summa finansiella anläggningstillgångar Fordringar Övriga kortfristiga fordringar (not19) Summa fordringar Periodavgränsningsposter Summa periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket (not 23) -405 -19 778 -405 -19 778 3 599 344 3 182 339 109 263 107 530 Summa kassa och bank 3 708 607 3 289 868 SUMMA TILLGÅNGAR 5 577 234 5 165 058 Summa avräkning med statsverket Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret (not 24) Kassa och bank KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 61 FINANSIELL REDOVISNING Balansräkning (tkr) KAPITAL OCH SKULDER 2014-12-31 2013-12-31 Myndighetskapital (not 11+25) Statskapital 5 238 5 238 59 282 50 458 1 231 647 1 232 865 62 680 7 606 1 358 847 1 296 167 5 088 10 299 30 757 31 083 35 845 41 382 Lån i Riksgäldskontoret (not 28) 612 138 541 210 Kortfristiga skulder till andra myndigheter (not 29) 136 363 113 275 Leverantörsskulder 292 660 187 728 Övriga kortfristiga skulder 127 695 119 147 1 168 857 961 360 Upplupna kostnader (not 30) 123 564 141 059 Oförbrukade bidrag (not 31) 2 620 924 2 444 749 269 198 280 341 Summa periodavgränsningsposter 3 013 685 2 866 149 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 5 577 234 5 165 058 58 595 40 644 Resultatandelar i hel- och delägda företag Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa myndighetskapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (not 26) Övriga avsättningar (not 27) Summa avsättningar Skulder m.m. Summa finansiella anläggningstillgångar Periodavgränsningsposter Övriga förutbetalda intäkter (not 32) Ansvarsförbindelser (not 33) 62 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELL REDOVISNING Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Karolinska Institutet följer god redovisningssed enligt ESV:s allmänna råd till 6 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring (FBF). Inkomsterna och utgifterna periodiseras enligt bokföringsmässiga grunder. Periodavgränsningsbeloppet är 50 tkr. Gränsbelopp för direktavskrivning är satt till 20 tkr. Värdering av fordringar och skulder Fordringarna har upptagits till det belopp som, efter individuell prövning, beräknas bli betalt. I de fall faktura eller motsvarande inkommit efter fastställd brytdag (2015-01-05) eller om fordringseller skuldbeloppet inte är exakt känt när bokslutet upprättas, redovisas beloppen som periodavgränsningsposter. Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Värdering av bankmedel i utländsk valuta Behållning på bankkonton i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Donationer En donations anskaffningsvärde värderas till marknadsvärdet vid förvärvstidpunkten. Vid testamenterade gåvor anses förvärvstidpunkten föreligga vid utskiftet av dödsboet. Värdering av immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar är egenutvecklade tillgångar avsedda att öka KI:s administrativa servicepotential. Den ekonomiska livslängden ska vara minst tre år och anskaffningsvärdet minst 20 tkr. I anskaffningsvärdet ingår både externa inköp och KI:s egna direkta kostnader. Anläggningar skrivs av linjärt med maximalt fem år från och med anskaffningsmånaden. Värdering av materiella anläggningstillgångar Tillgångar, exklusive datorer, avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde på minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre definieras som anläggningstillgångar. Datorer med ett anskaffningsvärde upp till 30 tkr kostnadsförs direkt då den beräknade ekonomiska livslängden understiger tre år. Objekt som utgör en fungerande enhet vars sammanlagda anskaffningsvärde uppgår till 20 tkr eller mer klassificeras som anläggningstillgång. Anläggningarna redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Anläggningstillgångar skrivs av linjärt över den bedömda ekonomiska livslängden. Avskrivningstider för maskiner, inventarier, installationer med mera tillämpas enligt beräknad livslängd på tre år, fem år eller tio år. Finansiella anläggningstillgångar Obligationer: Vid köp bokförs köpeskillingen som finansiell tillgång i balansräkningen. Vid försäljning minskas de finansiella tillgångarna med bokfört värde och eventuell differens bokförs som realisationsvinst eller som realisationsförlust i resultaträkningen. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 Aktier/andelar: Vid köp bokförs köpeskillingen som finansiell tillgång i balansräkningen. Vid försäljning minskas de finansiella tillgångarna med bokfört värde och differensen bokförs som realisationsvinst eller realisationsförlust i resultaträkningen. Nedskrivning och uppskrivning: Om portföljens sammanlagda marknadsvärde med ett ansenligt belopp understiger bokfört värde och det råder osäkerhet om denna nedgång är bestående, görs en nedskrivning. Nedskrivning bokförs genom minskning av finansiella tillgångar i balansräkning mot ökning finansiella kostnader i resultaträkningen. Återföring av nedskrivning, uppskrivning, görs genom minskning respektive ökning av finansiella kostnader när marknadsvärdet stiger. Externfinansierad verksamhet Vid periodisering av bidrag eller avgifter bestäms periodens intäkter av periodens kostnader. Överskjutande bidragsinkomster eller avgiftsinkomster periodiseras som oförbrukade bidrag/ uppdrag respektive övriga förutbetalda intäkter. Oförbrukade inkomster, som inte är bidrag eller avgifter, resultatförs mot årets kapitalförändring. För projekt där betalning erhålls i efterhand och där avtal/ kontrakt styrker detta, periodiseras kostnaderna mot övriga upplupna intäkter (vid avgiftsfinansiering) eller som upplupna bidragsintäkter (vid bidragsfinansiering). Vid avsaknad av avtal/kontrakt resultatförs kostnaderna och påverkar årets kapitalförändring. KI Holding AB Karolinska Institutet övertog den 1 januari 1998 förvaltningen av Karolinska Institutet Holding AB från Närings och handelsdepartementet. I årsredovisningen redovisas uppgifter om andelar i hel- och delägda företag som resultatandel enligt kapitalandelsmetoden. Innehavet redovisas i balansräkningen under posterna andelar i hel- och delägda företag, myndighetskapital samt resultatandelar i hel- och delägda företag. Förbättringsutgifter på annans fastighet Förbättringsutgift i annans fastighet hanteras som direkt kostnad när beloppet uppgår till max 500 tkr. Investeringar som uppgår till högre belopp hanteras som hyrestillägg. Redovisning av kombinationstjänster Under 2012 har KI bytt redovisningsprincip för SPV-premier som gäller kombinationsanställda läkare (läkare vars tjänst delas mellan KI och Stockholms Läns Landsting, SLL), enligt direktiv från ESV. Orsaken till bytet av redovisningsprincip är att pensionspremierna sedan 2011 ingår i motpartsrapportering med SPV. Tidigare bokförde KI SPV-premier till SLL som en utomstatlig momsbefriad ersättning. Ändringen påverkar posten övriga intäkter av avgifter och ersättningar som reducerats, se not 2. Under 2012 redovisas SLL:s pensionspremier som en kostnadsreducering och påverkar posten arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal, se not 5. 63 FINANSIELL REDOVISNING Undantag från vissa bestämmelser för universitet och högskolor enligt regleringsbrevet Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen om avräkning av anslagsmedel enligt 5 och 16 §§ anslagsförordningen (1996:1189). Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonton i Riksgäldskontoret ska ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret. Universitet och högskolor medges undantag från 11 § anslagsförordningen (1996:1189) på så sätt att lärosätet får överföra såväl överproduktion som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) till ett värde av högst tio procent av takbeloppet till efterföljande budgetår, utan att särskilt begära regeringens medgivande. Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen i 2 kap. 4 § tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att årsredovisningen ska innehålla redovisning av väsentliga uppgifter. Universitet och högskolor ska i stället lämna uppgifter enligt bilaga 6. Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen enligt 2 kap. 4 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, om att i årsredovisningen upprätta och till regeringen lämna en finansieringsanalys. Upplysning Enligt ESV:s handledning om flerfinansierad verksamhet ESV2006:28 bör samtliga finansieringskällor förbrukas parallellt. Detta för att bland annat ge en rättvisande bild av hur resurserna förbrukas. KI har stor extern finansiering, framförallt för bidragsfinansierad forskning, där medel har ansökts om och beviljats för forskning inom ett visst ämne. Beviljade medel är villkorade enligt avtal och ska förbrukas enligt den beslutade planen i avtalet. Erhållna bidragsmedel är inte direkt kopplade till en prestation utan till de kostnader forskarna ansökt om för att forska inom ett visst ämne. Mot denna bakgrund tillämpar KI inte parallellförbrukning fullt ut eftersom bidrag oftast beviljas för specifika kostnader och inte prestationer. KI:s leverantörsskulder har ökat vilket främst beror på att ett nytt system för hantering av leverantörsfakturor har implementerats under 2014. Systemet är säkrare och mindre flexibelt vilket påverkar fakturahanteringen så att fler fakturor finns i flödet vid brytdagen. 64 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 FINANSIELL REDOVISNING Redovisning mot anslag och inkomsttitel (tkr) Redovisning mot anslag Ingående överf.belopp 16.2:15 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (ram) 16.2:15 1 Takbelopp 19 356 0 0 637 784 0 0 1 460 085 0 0 1 460 085 1 460 085 0 0 97 884 0 0 97 884 97 884 0 0 4 586 0 0 4 586 4 586 0 0 0 7 747 110 217 0 0 0 0 7 747 110 217 7 747 110 217 0 0 592 913 0 0 592 913 592 913 0 6 128 599 041 0 0 0 0 6 128 599 041 6 128 599 041 0 0 19 356 2 787 771 0 0 2 807 127 2 807 127 0 16.2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor (ram) 16.2:65 17 Tandvårdscentral 16.2:65 18 Prov efter läkares allmäntjänstgöring 16.2:65 39 Kvalitetsbaserad resursfördelning Summa 16.2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning (ram) 16.2:66 6 Karolinska Institutet 16.2:66 9 Uppdrag att utveckla klinisk utbildning & forskning Summa 0 0 637 784 Utgifter Utgående överf.belopp 618 428 16.2:16 Forskning och forskarutbildning (ram) 16.2:16 2 Basresurs TOTAL Årets tilldelning OmTotalt enligt disponerat disponibelt regl.brev belopp Indragning belopp Villkor för anslag 2:15 ap.1 Riktad utbyggnad av sjuksköterskeutbildningar KI beviljades för 2013–2014 7,3 mnkr per år för utbyggnad av sjuksköterskeutbildningar. KI har under 2014 utökat sjuksköterskeprogrammet med 30 platser vilket totalt motsvarar 9 mnkr. Resterande anslag disponeras för 55 helårsplatser inom specialistsjuksköterskeutbildning, inriktningarna medicinsk och kirurgisk vård. Sjuksköterskeprogrammet, campus Specialistsjuksköterskeprogrammet – medicinsk vård Specialistsjuksköterskeprogrammet – kirurgisk vård Totalt KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 2013 2014 2015 2016 2017 Totalt per program 0 2 273 3 030 3 030 758 9 090 960 1 970 0 0 0 2 929 808 1 818 0 0 0 2 626 1 768 6 060 3 030 3 030 758 14 645 65 FINANSIELL REDOVISNING Villkor för anslag 2:16 ap. 2 Ersättning enligt regleringsbrev (tkr) Utgifter (tkr) Utgående belopp (tkr) 20 119 28 741 10 265 28 741 30 794 20 530 139 190 19 497 27 322 13 475 26 125 24 324 21 012 131 755 622 1 419 -3 210 2 616 6 470 -482 7 435 Cancer Diabetes Epidemiologi Neurovetenskap Stamceller och regenerativ medicin Vårdforskning Summa Underskottet i epidemiologi och vårdforskning balanseras av tidigare års överskott. Villkor för anslag 2:66 ap. 9 Ersättning enligt regleringsbrev (tkr) Utfall (tkr) 868 1 074 931 893 718 1 645 6 129 868 1 074 931 8793 718 1 644 6 128 Inkomsttitel Patientavgifter vid tandläkarutbildning Inkomster 2 267 2 267 Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska Institutet Summa Redovisning mot inkomsttitel 2542 Summa Avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras Tandvårdscentral Patientavgifter 66 Över-/ underskott tom 2012 Över-/ underskott tom 2013 Budget Utfall Budget 199 3 2 000 2 306 2 000 Intäkter 2014 Utfall Över-/ underskott 2014 Över-/ underskott utg. 2014 2 267 39 42 Intäkter 2014 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 NOTER Noter Not 1. Intäkter av anslag Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och forskarutbildning Ersättning för klinisk utbildning och forskning 2014-12-31 2013-12-31 748 001 1 447 564 594 557 733 398 1 322 196 581 990 2 790 123 2 637 584 Tabell 1a Redovisning av antal helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR). Utfall avseende perioden 2014-01-01–2014-12-31. HST Utfall HST UTFALL HPR Ersättn. (tkr) Utbildningsområde Humaniora Samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik Vård Odontologi Medicin Summa 26 449 438 129 1 840 438 2 658 5 978 25 410 398 126 1 732 395 2 526 5 613 752 12 987 22 506 6 605 100 458 19 750 162 123 325 181 HPR Ersättn.(tkr) Utfall total ersättning 499 8 049 17 247 5 439 81 871 20 792 187 449 321 346 1 251 21 036 39 754 12 043 182 329 40 542 349 573 646 527 Takbelopp (tkr) Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet med (tkr) Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet med (tkr) 618 428 28 099 0 Tabell 2a Beräkning av anslagssparande och överproduktion (tkr) A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget) Årets takbelopp + Ev. ingående anslagssparande Summa (A) 618 428 19 356 637 784 B. Utfall totalt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ersättning för HPR från december föregående budgetår Utfall total ersättning enligt tabell 1 + Ev. utnyttjande av tidigare överproduktion Summa (B) Summa (A-B) 1 3 229 646 527 0 649 756 -11 972 1 Positiv summa förs till tabell över anslagssparandet nedan. Negativ summa förs till tabell över överproduktion nedan. Tabell. Anslagssparande Totalt utgående anslagssparande (A-B) - Ev. anslagssparande över 10% av takbeloppet 2 Utgående anslagssparande 0 0 Tabell. Överproduktion Totalt utgående överproduktion - Ev. överproduktion över 10% av takbeloppet 2 Utgående överproduktion 2 11 972 11 972 Den del av anslagssparandet respektive överproduktion som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 67 NOTER Not 2. Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av avgifter och ersättningar enligt § 4 avgiftsförordningen Intäkter av uppdragsverksamhet Ersättningar SLL enligt ALF/FoUU-avtal Ersättningar utomstatliga löneavtal som ej omfattas av ALF Övriga intäkter av avgifter och ersättningar, statliga Övriga intäkter av avgifter och ersättningar, utomstatliga 2014-12-31 2013-12-31 122 474 289 297 129 805 24 682 34 290 118 617 719 165 106 301 269 247 132 461 15 725 39 880 145 923 709 537 Ökningen av § 4-intäkter beror på ökade hyresintäkter och ökade studieavgifter för studenter från tredje land. Det ackumulerade överskottet av avgiftsbelagd verksamhet uppgår till 93 126 tkr vilket utgör 24,6 procent av verksamhetens omsättning, 378 232 tkr. Del av överskottet kommer att användas för samfinansiering i projekt där full kostnadstäckning inte uppnås. Inom uppdragsutbildningen kommer överskottet bland annat att användas för utveckling av nya kurser. Verksamhet Kostnader år 2014 Över-/ underskott år 2013 Ack. över/underskott utgående år 2014 7 060 9 535 -2 475 -482 Över-/ underskott t.o.m. år 2012 Över-/ underskott år 2013 Intäkter år 2014 2 974 -981 Utbildning på grundnivå eller avancerad nivå Beställd utbildning Yrkeshögskolan, KY m.m. Uppdragsutbildning Utbildning av studieavgiftsskyldiga studenter Summering 20 029 -3 842 68 921 63 677 5 244 21 430 -3 587 19 416 1 712 -3 110 14 741 90 721 10 681 83 893 4 060 6 828 2 186 23 134 Forskning eller utbildning på forskarnivå Uppdragsforskning Summering 76 241 76 241 -5 728 -5 728 251 098 251 098 252 289 252 289 -1 190 -1 190 69 322 69 322 0 0 212 212 0 0 -264 -250 -670 -250 1 217 35 140 36 569 -156 -264 1 061 35 140 36 413 -156 -670 Verksamhet där krav på full kostnadstäckning inte gäller Högskoleprovet Upplåtande av bostadslägenhet 1 - utbytesprogram och gästforskare Upplåtande av bostadslägenhet 1 - regeringsbeslut (U2010/4277/UH) Optikercentralen Övrigt enligt bilaga 4 2 Summering ¹ Karolinska Institutet handhar inte självt uthyrningen av bostäder för internationella studenter och gästforskare utan upphandlar detta som en tjänst av Karolinska Institutet Housing AB, ett helägt bolag inom KI Holding AB. KI betalade för detta ett arvode på 7 352 tkr under 2014 (6 192 tkr). Härutöver har KI haft diverse kostnader på 853 tkr (261 tkr). Dessa kostnader bekostas av anslag. I och med att uthyrningen sker på detta sätt klassificeras den i KI:s redovisning inte som avgiftsfinansierad verksamhet. KI Housing disponerar för KI:s del 311 (308) bostäder vid utgången av året, varav 64 (63) forskarlägenheter och 247 (213) studentrum. Totalt har KI Housing hyrt ut lägenheter/rum till ca 667 (825) internationella studenter och gästforskare under 2014 och behandlat 1 300 ansökningar om bostad. Beläggningsgraden var cirka 90 procent. Därutöver har KI under 2014 hyrt ut några bostäder till gästforskare för 212 tkr (214 tkr). Kostnaden uppskattas till densamma. Behovet av lägenheter/rum beräknas öka i takt med ökat internationellt utbyte och samarbete. ² KI har under 2014 hyrt ut lokaler till externa hyresgäster för 35 140 tkr (36 774 tkr). Någon separat kostnadsredovisning av denna verksamhet finns inte men utgångspunkten är full kostnadstäckning, varför kostnaden anges i nivå med intäkten. KI:s policy är att om möjligt hyra hela byggnader för att få full rådighet över sitt lokalbestånd. Den vakans som då kan uppstå nyttjas som en lokalreserv för kommande behov genom uthyrning. Särredovisning av avgiftsbelagd verksamhet – tjänsteexport Intäkter Kostnader 2014-12-31 2013-12-31 7 733 7 733 7 007 7 007 Som tjänsteexport definieras universitets försäljning av tjänster till utländska motparter. Kostnaderna beräknas vara lika stora som intäkterna. SUHF:s rekommendation vid beräkningen av tjänsteexport används. 68 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 NOTER Not 3. Intäkter av bidrag (per finansiär) Statliga myndigheter inkl statliga affärsverk Övriga organisationer och ideella föreningar EU Övriga länder och internationella organisationer Privata företag Kommuner och landsting 2014-12-31 2013-12-31 1 014 840 948 583 240 602 183 675 131 027 94 194 1 034 761 799 936 194 694 150 362 106 791 111 421 2 612 920 2 397 965 2014-12-31 2013-12-31 15 313 12 560 1 511 4 433 32 052 13 043 2 970 2 665 33 817 50 730 Not 4. Finansiella intäkter Ränta på räntekonto hos Riksgäldskontoret Reavinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar Valutakursvinster Övriga finansiella intäkter Minskning av ränteintäkter hos Riksgäldskontoret beror på en lägre räntesats på räntekontot 2014 jämfört med 2013. Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot år 2014 är 0,47 procent (1,01 procent). Not 5. Kostnader för personal Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal Arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal Utbildningsbidrag Övriga personalkostnader 2014-12-31 2013-12-31 2 014 526 968 805 58 324 86 802 1 912 948 925 333 72 700 79 324 3 128 457 2 990 305 Personalkostnaderna har ökat med 138,1 mnkr eller 4,6 procent under 2014, i jämförelse med föregående år. I oktober 2014 hade KI 4 976 personer anställda, vilket motsvarar 4 473 helårsarbetskrafter, en ökning med 190 helårsarbetskrafter eller 4,4 procent jämfört med samma period 2013. Not 6. Kostnader för lokaler KI:s lokalbestånd uppgick vid slutet av året till 220 628 kvm (218 870 kvm). Lokalkostnaderna har totalt ökat med cirka 21 mnkr (2,9 procent), jämfört med 2013. Ökningen av lokalhyra förklaras till största delen av att hyrd area har ökat med 1 758 kvm, se vidare under avsnittet Gemensamt för verksamheterna. Not 7. Övriga driftkostnader Ersättning för klinisk utbildning och forskning (ALF-medel) Resor, konferenser, information och representation Inköp av varor laboratorieverksamhet Köpta tjänster Övriga varor och tjänster Övriga driftskostnader KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 2014-12-31 2013-12-31 592 913 141 189 296 791 571 763 178 884 163 132 580 378 140 201 283 356 498 146 153 440 188 970 1 944 673 1 844 491 69 NOTER Not 8. Finansiella kostnader 2014-12-31 2 583 602 7 906 728 11 819 Ränta på lån hos Riksgälden Dröjsmålsräntor Valutakursförluster Övriga finansiella kostnader 2013-12-31 4 975 309 3 593 772 9 649 Minskning av räntekostnader hos Riksgälden beror på en lägre räntesats på räntekontot 2014 jämfört med 2013. Årsgenomsnittet för räntesatsen på räntekontot år 2014 är 0,47 procent (1,01 procent). Valutakursförluster härleds främst till valutasäkring med 4,3 miljoner kronor (0,5 miljoner kronor) och 2,6 miljoner kronor (3,1 miljoner kronor) beror på starkare valutakurs för framförallt US Dollar och Euro, kopplat till leverantörsfakturor. Not 9. Uppbördsverksamhet Saldot avser nettoförändring av befarade kundförluster för uteblivna patientavgifter på Odontologiska Institutionen. Not 10. Transfereringar Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag (per finansiär) Erhållna medel från statsbudgeten Erhållna medel från myndigheter för finansiering av bidrag Erhållna medel från statliga bolag Erhållna medel från EU-institutioner Erhållna medel från internationella organisationer Erhållna medel från kommuner och landsting Erhållna medel från privata företag Erhållna medel från internationella organisationer Erhållna medel från stiftelser Erhållna medel från fonder Erhållna medel från föreningar/förbund Erhållna medel från donatorer, privatpersoner Erhållna medel från övriga 2014-12-31 17 005 40 496 0 8 135 7 464 5 866 6 551 4 958 30 714 29 420 2 528 517 198 2013-12-31 20 984 42 404 0 15 060 4 958 2 249 4 289 4 129 32 743 24 661 2 507 19 421 148 892 150 294 2014-12-31 2013-12-31 -63 838 -4 386 -3 937 -6 389 -6 775 -63 566 -69 668 -4 833 -698 -7 661 -7 559 -59 874 -148 892 -150 294 2014-12-31 0 0 2013-12-31 0 0 0 0 Lämnade bidrag Lämnade bidrag till statliga myndigheter Lämnade bidrag till landsting för konsumtion Lämnade bidrag till EU-länder för konsumtion Lämnade bidrag till övriga länder och interna organisationer för konsumtion Lämnade bidrag till övriga organisationer för konsumtion Lämnade bidrag till enskilda personer för konsumtion Varav lämnade bidrag finansierade med anslag som finansieras från EU-budgeten Europeiska Unionen European Research Council (ERC) Noten transfereringar har förfinats och visar i år en mer transparent uppdelning av erhållna medel. 70 I Årsredovisningen för 2013 redovisades att KI hade anslag som finansierades av EU-budgeten, -15 060 tkr (År 2013) samt -13 017 tkr (År 2012). KI har inte haft sådana anslag. KI:s finansiering från EU-institutioner kommer direkt från EU-kommissionen, inte via statsbudgeten. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 NOTER Not 11. Kapitalförändring Kapitalförändring per område, tkr Verksamhet Balanserad kapitalförändring (A) Årets kapitalförändring (B) Summa (A+B) Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev Uppdragsverksamhet Summa Forskning/utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå och forskning Uppdragsforskning Summa 150 654 18 181 168 835 -25 573 2 768 -22 805 125 081 20 949 146 029 992 443 70 513 1 062 956 102 320 -1 190 101 129 1 094 763 69 323 1 164 085 Övrig verksamhet Resultat från andelar i hel- och delägda företag Konst, ej verksamhetsknuten Uppbördsverksamhet Summa Total summa 64 282 238 -144 64 377 1 296 167 -15 683 0 39 -15 644 62 680 48 599 238 -105 48 733 1 358 847 Årets kapitalförändring per verksamhet, tkr Verksamhet Anslagsfinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet Bidragsfinansierad verksamhet Resultat från andelar i hel- och delägda företag Uppbördsverksamhet Summa årets kapitalförändring 2014-12-31 2013-12-31 71 187 1 578 5 560 -15 683 39 62 680 10 372 -10 551 -1 006 8 825 -34 2014-12-31 2013-12-31 30 456 3 782 0 34 239 -21 729 0 -2 319 -24 049 10 190 32 972 4 110 -6 625 30 456 -26 172 6 625 -2 183 -21 729 8 727 7 606 Not 12. Immateriella anläggningstillgångar Tillämpade avskrivningstider: 5 år IB Anskaffningsvärde Årets anskaffningar Avgår anskaffningsvärde utrangerade/sålda rättigheter UB Anskaffningsvärde IB Ackumulerad avskrivningar Avgår ackumulerade avskrivningar för utrangerade/sålda rättigheter Årets avskrivningar UB Ackumulerad avskrivningar Bokfört värde KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 71 NOTER Not 13. Förbättringsutgifter på annans fastighet Tillämpade avskrivningstider: 10 år IB Anskaffningsvärde Årets anskaffningar Överföring från pågående anläggning Avgår anskaffningsvärde för utrangerade/sålda inventarier UB Anskaffningsvärde IB Ackumulerad avskrivningar Avgår ackumulerade avskrivningar för sålda/utrangerade inventarier Årets avskrivningar UB Ackumulerad avskrivningar Bokfört värde Försålda/utrangerade anläggningar Reavinst Reaförlust 2014-12-31 2013-12-31 85 025 0 0 -252 84 773 -50 698 126 -8 140 -58 712 26 061 85 025 0 0 0 85 025 -42 395 0 -8 303 -50 698 34 327 0 -126 0 0 2014-12-31 2013-12-31 2 513 636 193 560 23 998 2 198 720 317 299 51 539 -65 703 2 665 492 -1 685 763 64 695 -219 660 -1 840 727 824 764 -53 921 2 513 636 -1 535 799 50 919 -200 883 -1 685 763 827 873 0 -1 008 0 -2 979 2014-12-31 2013-12-31 44 472 61 117 -23 998 81 590 65 272 30 738 -51 539 44 472 Not 14. Maskiner, inventarier, installationer med mera Tillämpade avskrivningstider: 3 år, 5 år, 10 år IB Anskaffningsvärde Årets anskaffningar Överföring från pågående anläggning Avgår anskaffningsvärde för utrangerade/sålda inventarier UB Anskaffningsvärde IB Ackumulerade avskrivningar Avgår ackumulerade avskrivningar för sålda/utrangerade inventarier Årets avskrivningar UB Ackumulerad avskrivningar Bokfört värde Försålda/utrangerade anläggningar Reavinst Reaförlust Not 15. Pågående nyanläggningar IB Anskaffningsvärde Årets anskaffningar Överföring till anläggningskonto Ackumulerat anskaffningsvärde Som pågående nyanläggningar redovisas bland annat upprustningen av KI:s campusområden. Dessa projekt pågår under flera år varför överföring till anläggningskonto kan vara lägre än IB. 72 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 NOTER Not 16. Andelar i hel- och delägda företag Karolinska Institutet Holding AB (100 %) Nominellt värde 3 000 à 100 kr Bokfört värde 2014-12-31 2013-12-31 300 48 599 300 64 282 Aktierna i KI Holding värderas 15,7 mnkr lägre än vid föregående bokslut. Enligt fastställd resultat- och balansräkning för 2014 redovisar Karolinska Institutet Holding AB en koncernomsättning på 67,0 mnkr, vilket är 18,1 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Koncernens rörelseresultat är negativt, -15,4 mnkr, vilket är 23,9 mnkr sämre än föregående år. I årets resultat ingår en nedskrivning på 24 mnkr och i fjolårets resultat ingick en återförd nedskrivning på 19,0 mnkr – båda avseende aktieinnehavet i Karolinska Development AB, där börskursen steg 2013 men föll 2014. Om effekterna från Karolinska Development exkluderas noterar koncernen en resultatförbättring på 19,6 mnkr. Att såväl omsättning som resultat förbättrats beror huvudsakligen på att Karolinska Institutet med 15,0 mnkr ersatt KI Holding AB för att främja den verksamhet som KI Holding AB och dess dotterbolag bedriver för att nyttiggöra och kommersialisera forskningsresultat och därtill hörande verksamheter. För ytterligare beskrivning av Karolinska Institutet Holding AB se avsnittet ”Samverkan”. Not 17. Andra långfristiga värdepappersinnehav, avser kapitalförvaltningen Aktier och andelar Bokfört värde Marknadsvärde 2014-12-31 2013-12-31 152 066 199 212 158 015 180 182 47 355 48 796 68 123 72 763 Obligationer m m Bokfört värde Marknadsvärde Fondportföljen avkastade sammantaget 15,4 procent under 2014. Den relativa avkastningen i jämförelse med marknadsindex blev 0,4 procentenheter. Den positiva avkastningen beror främst på positiva resultat inom tillgångsslagen globala aktiefonder samt alternativa investeringar. Not 18. Fordringar hos andra myndigheter Statliga kundfordringar Momsfordran Skattekonto 2014-12-31 2013-12-31 21 842 90 960 220 113 022 27 556 87 057 335 114 948 2014-12-31 2013-12-31 4 98 51 0 113 110 376 9 329 64 373 0 99 874 2014-12-31 2013-12-31 146 670 21 072 167 742 135 526 26 102 161 628 Not 19. Övriga kortfristiga fordringar Handkassa Reseförskott Förskott lön Fordran kombinationsanställda Vidarefakturering till Danderyds sjukhus Övriga fordringar Not 20. Förutbetalda kostnader Förutbetalda lokalkostnader Övriga förutbetalda kostnader KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 73 NOTER Not 21. Upplupna bidragsintäkter Upplupna bidragsintäkter, annan statlig myndighet Upplupna bidragsintäkter, ej statliga 2014-12-31 2013-12-31 32 362 212 016 244 378 33 771 222 282 256 053 Här redovisas fordringar avseende upparbetade kostnader för bidragsfinansierad verksamhet där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta. Not 22. Övriga upplupna intäkter Upplupna uppdragsintäkter Upplupna intäkter Science for Life Laboratory Övriga upplupna intäkter 2014-12-31 2013-12-31 3 898 0 3 498 7 396 9 859 6 418 2 949 19 226 I posten upplupna uppdragsintäkter redovisas fordringar avseende upparbetade kostnader för uppdragsfinansierad verksamhet där ersättning erhålls i efterhand och där avtal/kontrakt finns som styrker detta. Not 23. Avräkning med statsverket Uppbörd Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel (-) Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel (+) Skuld avseende Uppbörd Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag (+) Kvalitetsbaserad resursfördelning Anslagsmedel som tillförts räntekontot (-) Återbetalning av anslagsmedel Skuld avseende anslag i räntebärande flöde Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans Inbetalningar i icke räntebärande flöde (+) Utbetalningar i icke räntebärande flöde (-) Fordran på statens centralkonto i Riksbanken Saldo 2014-12-31 2013-12-31 -21 022 -2 267 0 -23 289 -18 803 -2 219 0 -21 022 -19 356 2 799 380 7 747 -2 787 771 0 0 -49 785 2 658 392 176 -2 628 139 0 -19 356 20 601 2 283 0 22 284 18 458 2 143 0 20 601 -405 -19 778 Av tidigare års anslagssparande inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå har återförts 49,8 mnkr då KI har producerat över det så kallade takbeloppet vid avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer. Not 24. Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Varav kortsiktigt likviditetsbehov 2014-12-31 2013-12-31 3 599 344 0 3 182 339 0 Beviljad, ej utnyttjad kredit, på räntekonto hos Riksgäldskontoret uppgår till 153,8 mnkr. 74 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 NOTER Not 25. Myndighetskapital Statskapital Ingående balans 2014 5 238 Föregående års disposition Förändring eget kapital dotterföretag Från Statens konstråd Årets kapitalförändring 0 Summa årets förändring 5 238 Utgående balans 2014 Resultatandelar i hel- och delägda företag Balanserad kapitalförändring, anslagsfinansierad verksamhet 50 458 8 825 747 813 10 044 Balanserad Balanserad kapitalkapital- Balanserad Kapitalförändring, förändring, kapital- förändring avgiftsbidrags- förändring, enligt finansierad finansierad övrig verkresultatverksamhet verksamhet samhet * räkningen 101 657 -12 963 383 505 1 735 -110 -34 Summa myndighetskapital 7 606 1 296 167 -7 606 0 0 8 825 59 282 0 10 044 757 856 -12 963 88 694 1 735 385 240 -34 -144 62 680 62 680 55 074 62 680 62 680 1 358 847 *Övrig verksamhet avser uppbörd Kapitalförändring per verksamhetsgren specificeras i not 11. Not 26. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående avsättning Årets förändring av pensionsavsättningar Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning 2014-12-31 2013-12-31 10 299 -3 682 -1 529 5 088 7 438 4 303 -1 442 10 299 2014-12-31 2013-12-31 3 000 27 757 30 757 2 000 29 083 31 083 2014-12-31 2013-12-31 541 210 205 250 -134 323 612 138 650 000 442 336 227 964 -129 090 541 210 542 000 2014-12-31 2013-12-31 53 883 60 458 18 114 3 908 136 363 50 665 38 649 20 370 3 592 113 275 Not 27. Övriga avsättningar Avveckling av strålkälla Kompetensväxlings- och utvecklingsåtgärder Utgående avsättning Not 28. Lån i Riksgäldskontoret Ingående balans Nyupptagna lån Årets amortering Skuld till Riksgäldskontoret Beviljad låneram i Riksgäldskontoret Not 29. Kortfristiga skulder till andra myndigheter Skuld avseende avgifter och försäkringar för anställda Leverantörsskulder till andra myndigheter Skuld mervärdesskatt Avtalsförsäkring KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 75 NOTER Not 30. Upplupna kostnader Upplupna löner Semesterlöneskuld Övriga upplupna kostnader 2014-12-31 12 433 86 901 24 229 123 564 2013-12-31 27 048 90 011 24 000 141 059 I posten upplupna löner låg 2013 kostnader för löneökningar i samband med lönerevison. Under 2014 har ingen lönerevision genomförts. Not 31. Oförbrukade bidrag Oförbrukade bidrag, annan statlig myndighet Oförbrukade bidrag, ej statliga Oförbrukade bidrag kapitalförvaltningen 2014-12-31 1 015 112 1 445 935 159 876 2 620 924 2013-12-31 830 419 1 402 251 212 079 2 444 749 Skulderna avser icke upparbetade kostnader för bidragsfinansierad verksamhet där ersättningen erhålls i förskott. Förbrukningstakt oförbrukade statliga bidrag Årets bidrag, annan statlig myndighet Oförbrukade bidrag, annan statlig myndighet Upplupna bidragsintäkter, annan statlig myndighet Förbrukningstakt Förbrukat inom antal månader Förbrukning tkr 0-3 månader Förbrukning tkr 3-12 månader Förbrukning tkr 1-3 år Förbrukning tkr >3 år 2014-12-31 1 255 154 1 015 112 32 362 1,28 2013-12-31 1 087 602 830 419 33 771 1,37 9,40 324 121 690 991 0 0 8,79 283 426 546 992 0 0 I det totala beloppet för oförbrukade bidrag år 2014 ingår framtida avskrivningar uppbundet belopp 276 096 tkr. Detta motsvarar en andel av 10,53 procent. Noten har tagits fram i enlighet med HfR redovisningsråds rekommendation. Metoden innebär en schablonberäkning av den genomsnittliga omsättningshastigheten/förbrukningstakten. Förbrukningstakten för bidragsverksamhet med statlig finansiering bedöms sammantaget vara linjär. Not 32. Övriga förutbetalda intäkter Förutbetalda uppdragsintäkter, annan statlig myndighet Förutbetalda uppdragsintäkter, ej statliga Övriga förutbetalda intäkter, annan statlig myndighet Övriga förutbetalda intäkter, ej statliga 2014-12-31 40 681 218 816 176 9 525 269 198 2013-12-31 41 922 218 072 13 451 6 896 280 341 Förutbetalda uppdragsintäkter avser icke upparbetade kostnader för uppdragsfinansierad verksamhet där ersättningen erläggs i förskott. I det totala beloppet för övriga förutbetalda intäkter år 2014 ingår för framtida avskrivningar uppbundet belopp 4 978 tkr. Detta motsvarar en andel av 1,85 procent. Not 33. Ansvarsförbindelser Verksamhetsanpassningar lokaler Villkorad gratifikation till anställd 76 2014-12-31 50 812 7 783 58 595 2013-12-31 40 644 0 40 644 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 INTERN STYRNING OCH KONTROLL Intern styrning och kontroll Karolinska Institutet, KI omfattas av förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll. Mot bakgrund av fastställd riskanalys och utfört samt planerat arbete med beslutade kontrollåtgärder, gör konsistoriet i årsredovisningen bedömningen att den interna styrningen och kontrollen vid KI är betryggande. Årets arbete har utgått från tidigare beslutade regler och riktlinjer för intern styrning och kontroll vid KI där en förenklad riskanalys har genomförts under verksamhetsåret 2014. Utgångspunkten för riskanalysarbetet har varit KI:s uppdrag i enlighet med högskolelag- och förordning, regleringsbrev, rektors fokusområden samt KI:s Strategi 2018. Därutöver har väsentliga iakttagelser i samband med intern och extern revision beaktats. Konsistoriet har den 13 oktober 2014 fastställt åtta riskområden där beslut har fattats om riktade kontrollåtgärder: • • • • • • • • begränsade möjligheter till klinisk forskning i samarbetet KI/SLL, bristfällig medicinsk informatik i samarbetet KI/SLL, begränsade möjligheter till klinisk utbildning i samarbetet KI/SLL, läckage/förlust av verksamhetskritisk information, begränsande regelverk kring registerdata, otillräcklig lärartillgång inom utbildningen, KI tappar konkurrenskraft jämfört med andra ledande universitet och underfinansierad utbildning. Konsistoriet föreslås den 19 februari 2015 besluta om en revidering av KI:s riskanalys för 2015 med tillhörande kontrollåtgärder utifrån en uppvärdering av tidigare nedprioriterat riskområde: • risk för återkrav av forskningsmedel från externa finansiärer. Under året har tidigare beslutade kontrollåtgärder följts upp vid två tillfällen där väsentliga resultat redovisats för konsistoriet. Utifrån Riksrevisionens tidigare revisionsrapport kring intern styrning och kontroll av informationssäkerheten som lämnades 2011 har KI vidtagit åtgärder som redovisats i samband med löpande granskning av myndigheten. Verksamheten har från och med den 1 januari 2014 förstärkts med en informationssäkerhetssamordnare. Den fastställda modellen för informationsklassning har reviderats men är ännu inte implementerad. I början av 2014 har en förenklad riskanalys av informationssäkerheten genomförts i ledningsgruppen vid KI. Som ett komplement till befintlig handledning i informationssäkerhet pågår utveckling av en webbaserad utbildning som vänder sig till samtliga verksamma vid KI. I syfte att stärka IT- och informationssäkerheten vid KI initierades år 2013 ett femårigt projekt Samordnad IT-drift med uppdrag att ta fram verksamhetsgemensamma lösningar. Under 2014 har en pilot av levererade tjänster genomförts vid två institutioner. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 Riksrevisionen har 2012 lämnat en revisionsrapport innehållande iakttagelser kring upphandlings- och inköpsprocessen där KI löpande redovisat åtgärder och effektiviseringar inom området. Under hösten 2014 har implementering av ett e-handelssystem påbörjats som beräknas vara slutfört första halvåret 2015. Utbildningsinsatser har genomförts under året för att säkerställa införandet i organisationen. Uppföljning av samtliga ramavtal har påbörjats i syfte att förbättra avtalstroheten och förhindra olagliga direktupphandlingar med risk för skadeståndsprocesser till följd. Riksarkivet har under 2013 genomfört en inspektion av arkivvården vid KI och lämnat förelägganden på ett antal områden. KI har i juni och december månad 2014 lämnat en redovisning till Riksarkivet om vidtagna och planerade åtgärder. En ny organisation för att förbättra den centrala arkivfunktionens stöd och kunskapsöverföring till institutioner har implementerats under året. Arbete kvarstår när det gäller framtagning av en strategi för bevarande av elektroniska handlingar och arkivering av allmänna handlingar uppkomna samt avslutade i forskningsprocessen. I syfte att kvalitetssäkra de administrativa processerna i hanteringen av allmänna handlingar har KI:s verksamhetssystem för ekonomi och rekrytering integrerats med diarieföringssystemet under året. Riksarkivet beslöt den 18 december 2014 att avsluta ärendet med anledning av KI:s vidtagna och planerade åtgärder av tidigare iakttagna brister. Konsistoriet beslutade den 28 april 2014 om KI:s Strategi 2018 innehållande insatser inom fyra huvudområden. Under året har ett förberedande arbete genomförts för att konkretisera strategins intentioner i processen för verksamhetsplanering, uppföljning samt intern styrning och kontroll där KI kommer ha en fullt integrerad verksamhetsplanering som omfattar åren 2016–2018. Rektor har den 28 oktober 2014 fastställt anvisningar inför genomförande av fördjupade riskanalyser 2015. Sammantaget ökar genomförda riskanalyser och kontrollåtgärder förutsättningar för fortsatt implementering av KI:s Strategi 2018 genom att identifiera och åtgärda möjliga hot mot att långsiktiga mål inte uppnås. 77 KONSISTORIET Konsistoriet Ersättningar till Karolinska Institutets styrelse (konsistoriet) år 2014 samt uppgift om övriga uppdrag (uppdrag som anges är styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag, såväl svenska som utländska). Namn Övriga uppdrag Lön/Arvode Lars Leijonborg, ordf MittMedia Förvaltnings AB, ordförande SwedNanoTech AB, ordförande Lars Leijonborg AB, ordförande SSC, Svenska Rymd AB, ledamot Anders Hamsten, rektor Karolinska Institutet Holding AB, ledamot Doktor Åke Olssons Stiftelse för forskning inom haematology, ledamot Stockholm School of Entrepreneurship, ledamot Petrus och Augusta Hedlunds Stiftelse, ledamot Annika Andersson, vice ordf Pantor Engineering AB, ordförande Karolinska Institutet Holding AB, ledamot Invisio Communications AB, ledamot 28 0001 Dan Andersson Cancerfondens finansnämnd, ledamot 28 000 Elias Arnér PRIMA Barn- och Vuxenpsykiatri AB, ledamot, ordförande i Evidensrådet IMCO Corporation Ltd, ledamot Piramal Enterprises Ltd, consult Biochimica et Biophysica Acta – General Subjects (Elsevier), redaktör Journal of Biological Chemistry, redaktör Anders Blanck Karolinska Institutet Holding AB, ledamot Institutet mot mutor (IMM), ledamot Swecare AB, ledamot Stiftelsen Swecare, ledamot 28 000 Susana Borrás La Caixa Foundation, granskare EU Commission Info-3 program, sakkunnig Vinnova, sakkunnig 28 000 Elin Ekeroth Inga externa uppdrag 28 000 Eskil Franck Inga externa uppdrag 28 000 Laura Fratiglioni Inga externa uppdrag 1 059 101 66 000 1 572 606 811 065 t.o.m. 2014-12-31 Arash Hellysaz 78 Isabell Yalda Hellysaz AB, ordförande Hope Group AB, suppleant 350 358 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 KONSISTORIET Namn Övriga uppdrag Lön/Arvode Viktoria Malas Inga externa uppdrag 29 164 Torbjörn Rosdahl Landstingsstyrelsen, SLL, ordförande Landstingshuset i Stockholm AB, ordförande SLL Internfinans Stockholm AB, ordförande Ägarrådet för Transito AB, ledamot Mälardalsrådet, ledamot Stiftelsen Electrum, ledamot 28 000 Charlotte Strömberg Castellum AB (publ), ordförande Boomerang AB, ledamot Ratos AB (publ), ledamot Intrum Justitia AB (publ), ledamot Skanska AB (publ) ledamot Rezidor Hotel Group AB (publ), ledamot Bonnier Holding AB, ledamot 28 0001 Marie Wahren-Herlenius Scandinavian Society for Immunology, ordförande Scandinavian Foundation for Immunology, ledamot Konung Gustaf V:s 80-årsfond, ledamot och ordförande i vetenskapliga nämnden Hjärt-Lungfondens Forskningsråd, ledamot Tore Nilssons stiftelse, ledamot Magnus Bergvalls stiftelse, ledamot Vetenskapsrådet, vetenskaplig granskare Stiftelsen för strategisk forskning, vetenskaplig granskare Västerbottens läns landsting, vetenskaplig granskare 875 169 t.o.m. 2014-12-31 t.o.m. 2014-12-31 Kerstin Tham, adj. Karolinska universitetssjukhuset, ledamot Stiftelsen Flemingsberg Science, ledamot Karolinska Institutet University Press, ledamot 1 299 036 Ledamöter från och med 2015-01-01 1 Petter Berg Inga externa uppdrag 1 164 Anna Karlsson Cancerfonden, vetenskaplig sekreterare 761 358 Lena von Koch Inga externa uppdrag 782 154 Bruttoinbetalning har gjorts till företag motsvarande ersättning av arvodet. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 79 Foto: Camilla Svensk. KONSISTORIET Konsistoriet Nerifrån, rad 1: Annika Andersson, vice ordförande; Arash Hellysaz (studentrepresentant); Lena von Koch (lärarrepresentant); Lars Leijonborg, ordförande; Anders Hamsten, rektor; Kerstin Tham, prorektor (ständigt adjungerad); Elias Arnér (lärarrepresentant). Rad 2: Charlotte Strömberg; Susana Borrás; Anders Blanck; Anna Karlsson (lärarrepresentant); Eskil Franck. Rad 3: Per Bengtsson, universitetsdirektör; Torbjörn Rosdahl; Petter Berg (studentrepresentant); Elin Ekeroth (studentrepresentant); Andreas Nyström (personalrepresentant); Gunnar Stenberg (personalrepresentant); Christina Hammarstedt (personalrepresentant); Dan Andersson. 80 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 KONSISTORIET Beslut om årsredovisning samt bedömning av den interna styrningen och kontrollen Konsistoriet beslutar härmed att avge årsredovisning för år 2014. Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Stockholm den 19 februari 2015 Lars Leijonborg, ordförande Elin Ekeroth Anders Hamsten, rektor Eskil Franck Annika Andersson Arash Hellysaz Dan Andersson Anna Karlsson Elias Arnér Lena von Koch Petter Berg Torbjörn Rosdahl Anders Blanck Charlotte Strömberg Susana Borrás KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 81 TABELLBILAGA Tabell 1 Behöriga förstahandssökande per antagen student (urval 2) samt andel kvinnor (%) 2011 2012 per % antagen kvinnor 2014 2013 per % antagen kvinnor per % antagen kvinnor per % antagen kvinnor Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Biomedicinprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Folkhälsovetenskapsprogrammet 1,1 1,3 0,6 0,8 0,8 89 61 57 87 87 1,3 1,9 0,6 1,0 - 87 73 62 78 1,5 2,6 0,6 1,3 - 88 77 61 79 1,6 3,1 0,9 1,3 - 83 80 67 83 Fysioterapeutprogrammet 3,6 66 3,2 68 3,5 65 4,0 63 Logopedprogrammet 4,3 88 3,8 94 4,5 91 2,5 90 Läkarprogrammet 6,9 57 6,8 57 6,8 58 7,8 58 Optikerprogrammet 0,7 82 1,8 83 2,0 76 1,8 83 Psykologprogrammet 4,2 73 3,9 73 6,0 72 6,1 68 Röntgensjuksköterskeprogrammet 1,7 73 1,4 77 2,3 72 2,2 80 Sjuksköterskeprogrammet 2,9 87 3,0 88 3,2 88 3,1 86 Tandhygienistprogrammet 4,4 90 4,7 92 5,4 93 4,1 90 Tandläkarprogrammet 4,3 63 4,2 70 4,6 69 4,4 70 Tandteknikerprogrammet 1,7 72 - Barnmorskeprogrammet 5,0 99 5,3 100 5,0 100 3,6 100 Psykoterapeutprogrammet 1,4 74 2,0 81 1,4 83 1,6 81 Specialistsjuksköterskeprogrammen 2,3 86 2,2 86 2,0 87 1,7 86 Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik 1,2 96 1,3 100 1,0 93 1,2 95 Magisterprogram 1,7 88 2,0 81 2,0 81 2,5 80 Masterprogram 1,6 71 1,5 72 1,5 65 1,7 58 Total 2,9 74 2,9 75 3,1 75 3,2 72 - - Påbyggnadsprogram 82 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 TABELLBILAGA Tabell 2 Antal nybörjare (registrerade på termin 1) samt andel kvinnor (%) 2011 2012 % antal kvinnor Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Biomedicinprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Folkhälsovetenskapsprogrammet Fysioterapeutprogrammet Logopedprogrammet Läkarprogrammet 2014 2013 % antal kvinnor % antal kvinnor % antal kvinnor 92 21 77 90 41 84 71 58 82 93 94 24 75 95 - 86 71 64 78 - 92 25 77 101 - 89 68 68 81 - 95 18 79 82 - 86 89 70 83 - 148 69 151 74 149 63 151 58 33 94 32 84 33 82 47 87 328 51 325 48 320 49 334 49 Optikerprogrammet 40 90 62 85 59 75 58 83 Psykologprogrammet 89 73 84 65 85 59 78 71 Röntgensjuksköterskprogrammet 56 80 50 74 57 70 46 80 Sjuksköterskeprogrammet 358 82 367 86 354 86 343 86 Tandhygienistprogrammet 46 89 49 96 45 98 49 88 Tandläkarprogrammet 91 58 97 70 96 65 94 63 Tandteknikerprogrammet 30 70 - - - - - - 74 97 63 100 67 100 66 100 Påbyggnadsprogram Barnmorskeprogrammet Psykoterapeutprogrammet Specialistsjuksköterskeprogrammen Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik 16 88 16 75 16 88 15 80 563 85 633 89 647 89 576 87 21 100 23 100 23 87 14 100 Magisterprogram 163 90 73 81 276 82 150 78 Masterprogram 235 70 257 68 141 67 197 55 2 612 77 2 570 77 2 663 77 2 492 75 Total KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 83 TABELLBILAGA Tabell 3 Helårsstudenter, totalt antal samt andel kvinnor (%) 2011 % totalt kvinnor 2012 2013 2014 % totalt kvinnor % totalt kvinnor % totalt kvinnor Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Biomedicinprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Folkhälsovetenskapsprogrammet 204 46 152 181 87 89 74 61 84 88 205 48 145 196 65 88 74 62 82 88 213 48 158 205 38 89 70 65 82 92 224 55 157 205 14 88 70 69 84 90 Fysioterapeutprogrammet 360 66 340 70 357 67 370 67 Logopedprogrammet 101 93 94 93 111 90 108 90 1 523 56 1 516 54 1 591 54 1 667 53 0 - 1 50 0 - 0 - 111 90 103 89 110 85 127 82 Läkarprogrammet Programmet i medicinsk informatik Optikerprogrammet Podiatriprogrammet 9 81 0 - 0 - 0 - Psykologprogrammet 207 70 251 70 285 68 300 68 Röntgensjuksköterskeprogrammet 106 76 105 77 114 78 112 80 Sjuksköterskeprogrammet 457 85 601 85 788 85 792 87 Tandhygienistprogrammet 84 95 86 94 82 94 85 95 402 66 396 66 412 65 433 65 53 77 35 75 19 79 5 89 97 98 95 98 101 100 101 100 Tandläkarprogrammet Tandteknikerprogrammet Påbyggnadsprogram Barnmorskeprogrammet Psykoterapeutprogrammet 24 82 22 81 21 82 20 82 Specialistsjuksköterskeprogrammet 461 88 457 88 458 91 456 89 Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik 21 89 20 100 20 94 15 88 Magisterprogram 86 81 93 88 115 84 136 84 Masterprogram 337 70 311 69 281 69 253 70 Fristående kurser 709 78 701 81 488 80 341 78 5 815 73 5 885 73 6 014 73 5 978 72 Total 84 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 TABELLBILAGA Tabell 4 Helårsstudenter och helårsprestationer 2011 2012 2014 2013 PrestHpr grad % Hst PrestHpr grad % Hst PrestHpr grad % Hst PrestHpr grad % Nybörjarprogram Arbetsterapeutprogrammet 204 Audionomprogrammet 46 Biomedicinprogrammet 152 Biomedicinska analytikerprogrammet 181 Folkhälsovetenskapsprogrammet 87 196 45 140 165 72 96 100 92 91 82 205 48 145 196 65 193 46 128 166 69 94 96 89 84 105 213 48 158 205 38 204 45 136 185 45 96 93 86 90 119 224 55 157 205 14 217 55 141 186 17 97 100 90 90 122 Fysioterapeutprogrammet 360 359 100 340 315 93 357 360 101 370 355 96 101 97 96 94 90 96 111 105 95 108 101 93 91 1 516 1 402 93 94 1 667 1 660 100 Hst Logopedprogrammet Läkarprogrammet 1 523 1 393 Programmet i medicinsk informatik 0 1 Optikerprogrammet 111 Podiatriprogrammet 9 Psykologprogrammet 207 201 97 Röntgensjuksköterskeprogrammet 106 94 89 Sjuksköterskeprogrammet 457 430 94 601 Tandhygienistprogrammet 1 591 1 500 - 1 2 - 0 2 - 0 1 - 108 97 103 102 98 110 101 92 127 114 89 12 132 0 1 - 0 0 - 0 0 - 251 223 89 285 270 95 300 276 92 105 100 95 114 106 93 112 114 102 521 87 788 713 90 792 745 94 84 75 90 86 78 91 82 72 88 85 70 82 402 428 106 396 364 92 412 363 88 433 396 91 53 52 99 35 41 117 19 20 109 5 7 139 Barnmorskeprogrammet 97 101 105 96 101 94 93 21 88 21 20 95 20 18 88 461 435 94 458 409 89 456 423 93 Påbyggnadsutb. i odont. profylaktik 21 21 100 Magisterprogram 86 66 77 84 89 18 83 428 94 14 69 94 101 293 94 535 76 96 24 95 22 457 20 93 311 701 101 Psykoterapeutprogrammet Tandläkarprogrammet Tandteknikerprogrammet Påbyggnadsprogram Specialistsjuksköterskeprogrammet Masterprogram 337 295 88 Fristående kurser 709 545 77 Total 5 815 5 351 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 92 5 885 5 307 90 20 25 125 15 13 88 115 85 74 136 130 95 281 297 106 253 250 99 488 429 88 341 233 68 93 5 978 5 613 94 6 014 5 589 85 TABELLBILAGA Tabell 5 Examina 2011 2012 % antal kvinnor Yrkesexamen Arbetsterapeutexamen Audionomexamen Barnmorskeexamen Biomedicinsk analytikerexamen Logopedexamen Läkarexamen Optikerexamen Psykologexamen Psykoterapeutexamen Röntgensjuksköterskeexamen Sjukgymnast-, fysioterapeutexamen Sjuksköterskeexamen Specialistsjuksköterskeexamen Tandhygienistexamen Tandläkarexamen Tandteknikerexamen Summa yrkesexamen Generell examen Högskoleexamen Kandidatexamen Magisterexamen Arbete och hälsa Biomed laboratorievetenskap Global hälsa Klinisk medicinsk vetenskap Medicinsk pedagogik Optometri Radiografi Övriga huvudämnen/ -områden Masterexamen Bioentreprenörskap Biomedicin Folkhälsovetenskap Hälsoinformatik Klinisk medicinsk vetenskap Logopedi Medicinsk pedagogik Odontologi Psykologi Toxikologi Magisterexamen m ämnesbredd Summa generell examen 86 59 14 55 41 32 260 42 15 38 91 298 403 37 67 14 1 466 % antal kvinnor % antal kvinnor 92 79 98 85 94 57 90 80 87 66 90 87 97 66 79 81 60 18 56 52 4 272 29 18 14 39 107 14 419 38 70 13 1 223 88 83 96 85 100 54 97 72 79 74 64 86 89 97 77 69 78 52 10 56 57 30 219 31 32 21 23 108 113 378 39 70 17 1 256 0 547 88 1 351 100 83 0 2 19 23 1 17 10 78 100 79 87 100 88 80 71 0 1 26 39 0 20 4 69 3 26 40 0 3 0 0 0 0 1 3 67 62 75 100 0 100 2014 2013 100 77 90 95 75 77 14 38 35 9 9 0 0 8 7 17 7 57 66 77 56 89 38 57 53 71 % antal kvinnor 96 80 98 84 90 59 90 75 81 74 69 90 90 92 63 59 80 66 15 65 53 30 240 26 36 12 38 108 226 397 33 76 11 1 432 83 67 100 89 100 56 88 67 83 84 68 81 91 94 70 91 80 0 464 86 1 488 100 82 15 3 27 43 4 20 7 177 100 100 70 81 50 90 71 89 19 1 30 70 2 21 4 283 95 0 70 84 100 90 50 90 3 30 51 14 7 1 3 4 11 3 4 67 57 78 36 86 100 100 100 82 33 100 19 34 43 19 11 3 4 21 11 21 1 58 50 86 42 91 100 100 52 91 57 100 773 84 655 79 891 84 1 106 82 Totalt antal utfärdade examina 2 239 82 1 878 78 2 147 82 2 538 81 Antal individer 1 888 1 668 1 758 1 964 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 TABELLBILAGA Tabell 6 Internationella kontakter 2011 2012 2014 2013 Utres Inres Utres Inres Utres Inres Utres Inres 169 304 139 305 169 269 151 280 82 46 41 215 24 65 65 31 43 225 21 59 74 41 54 194 22 53 77 32 42 195 25 60 12 0 2 22 6 2 11 0 0 82 1 0 2 6 22 1 5 43 26 17 14 2 1 113 7 0 2 4 5 0 4 12 7 5 6 0 0 58 2 3 4 24 0 4 50 18 13 13 2 2 126 3 0 4 7 0 3 6 8 9 11 0 2 91 0 5 3 16 0 5 45 12 12 16 0 1 122 0 2 2 5 0 4 6 5 2 13 0 1 84 0 8 2 17 0 2 52 19 13 17 0 0 106 0 2 3 6 4 13 0 25 3 17 2 8 7 17 1 29 3 14 0 11 3 10 0 18 5 13 0 3 1 17 0 24 8 17 0 Studentutbyte Antal, totalt Fördelning/område Europa Nordamerika Övriga länder Fördelning/program Arbetsterapeutprogrammet Audionomprogrammet Barnmorskeprogrammet Biomedicinprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Folkhälsovetenskapsprogrammen Fysioterapeutprogrammet Masterprogrammet i hälsoinformatik Logopedprogrammet Läkarprogrammet Optikerprogrammet Podiatriprogrammet Psykologprogrammet Röntgensjuksköterskeprogrammet Sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogrammet Tandhygienistprogrammet Tandläkarprogrammet Tandteknikerprogrammet Tabell 7 Antal nybörjare (registrerade på termin 1), helårsstudenter och examinerade på vissa program 2011–2014 2011 2012 NyExamNybörjare Hst inerade börjare Läkarprogrammet Sjuksköterskeprogrammet Specialistsjuksköterskeprogr. Tandläkarprogrammet 328 1 523 358 457 563 461 91 402 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 260 298 403 67 2014 2013 ExamNyExamNyHst inerade börjare Hst inerade börjare Hst 325 1 516 367 601 633 457 97 396 272 14 419 70 320 1 591 354 788 647 458 96 412 219 113 378 70 334 1 667 343 792 576 456 94 433 Examinerade 240 226 397 76 87 TABELLBILAGA Tabell 8 Kompletterande utbildning för läkare med examen från tredje land Antagningstermin Sökande Antal registrerade Examinerade inom ordinarie tid Examinerade totalt t.o.m. ht 2014 Antal hst under aktuellt läsår Ht 2011 Ht 2012 Ht 2013 Ht 2014 83 20 12 17 72 20 7 11 82 18 10 10 116 18 - 19 19 16 8 Ht 2013 Ht 2014 Kompletterande utbildning för sjuksköterskor med examen från tredje land Antagningstermin Sökande Antal registrerade Examinerade inom ordinarie tid Examinerade totalt t.o.m. ht 2014 Antal hst under aktuellt läsår Ht 2011 Ht 2012 28 26 19 26 33 25 19 24 29 25 14 19 25 - 25 24 24 11 Ht 2013 Ht 2014 Kompletterande utbildning för tandläkare med examen från tredje land Antagningstermin Sökande Antal registrerade Examinerade inom ordinarie tid Examinerade totalt t.o.m. ht 2014 Antal hst under aktuellt läsår Ht 2011 Ht 2012 60 16 13 16 46 16 12 15 59 14 10 1 74 14 - 15 17 14 6 Antalet registrerade och hst baseras på de uppgifter som rapporterats till Utbildningsdepartementet. Uppgifterna inkluderar avgiftsskyldiga studenter. 88 KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 TABELLBILAGA Tabell 9 Intäkter 2014, största enskilda finansiärer Rådsmedel Vetenskapsrådet FAS Formas Statliga myndigheter Kungl. Tekniska högskolan Verket för innovationssystem Socialstyrelsen Kammarkollegiet Folkhälsomyndigheten Stockholms universitet Försvarsmakten SIDA Försäkringskassan Svenska institutet Organisationer och stiftelser Wallenbergsstiftelserna Cancerfonden Stiftelsen för strategisk forskning Hjärt-lungfonden Familjen Erling-Perssons stiftelse KI-stiftelser Barncancerfonden T&R Söderbergs Stiftelse Stift Gustav och Tyra Svenssons minne Hjärnfonden KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 707,7 110,5 26,0 Landsting och kommuner Stockholms läns landsting Botkyrka kommun Stockholms kommun 109,2 38,0 36,7 25,0 Företag AstraZeneca AFA Försäkring Biogen Idec KI Science Park 16,0 14,7 13,1 12,1 8,8 7,9 164,5 151,5 100,6 73,4 71,8 52,1 48,2 38,9 14,1 13,7 Johnson & Johnson Novo Nordisk Pfizer Meda Merck & Co (MSD) Bristol-Myers Utländska organisationer Europeiska Unionen CHDI Foundation H M Rausing Charitable Trust Novo Nordisk fonden National Institute of Health OECD Jochnick Foundation The Stanley Medical Research Inst. Århus Universitetshospital Kingdom of Saudi Arabia 389,3 4,5 4,5 83,2 37,0 16,4 10,3 9,2 9,1 7,4 6,9 6,8 5,1 240,5 16,3 14,1 13,6 11,7 11,4 8,8 6,4 6,3 5,8 89 KOSTNADER FÖR PRESTATIONER Kostnader för prestationer I likhet med tidigare år redovisar Karolinska Institutet, KI, följande prestationsmått: • kostnad per helårsstudent (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning) • kostnad per helårsprestation (exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning) • kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation • kostnad för en doktorand med anställning eller utbildningsbidrag Definitioner Helårsstudenter och helårsstudenter är de prestationer som utförts under året och definieras enligt regleringsbrevet. Kostnaderna avser årets redovisade inom verksamhetsområdet anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå. I kostnaderna ingår också bidrags- och avgiftsfinansierade kostnader som hör samman med den verksamheten. Däremot ingår inte uppdragsutbildning och beställd utbildning. Det bör observeras att helårsstudenter och helårsprestationer var och en ställs i relationen till kostnaderna. Det går således inte att relatera kostnaderna per helårsstudent och helårsprestation till de prislappar som används i statens resursfördelning till lärosätena. Det ska i sammanhanget noteras att i kostnaderna ingår också de kliniska delarna av läkar- och logopedutbildningen (motsvarande ALF-anslaget) samt tandläkarutbildningen (tandvårdscentralen). Måtten kostnader per helårsstudent respektive helårsprestation bedöms som relativt säkra eftersom de ingående delarna avser aktuellt år och är vedertagna. I kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation ingår alla kostnader som hör samman med forskning och utbildning på forskarnivå, även uppdragsforskning. Någon urskiljning av själva kursdelarna i forskarutbildningen görs inte eftersom de inte kan utläsas av redovisningen. I begreppet vetenskaplig publikation har KI valt att hämta dokumenttyperna artiklar och översiktsartiklar från sin bibliometridatabas som baserar sig på data från Thomson Reuters citeringsdatabaser (Web of Science). KI har valt att under väsentliga uppgifter redovisa antalet publikationer, ofraktionerade (det vill säga utan hänsyn till hur stor del av en publikation som faller på det aktuella lärosätets författare). För publikationer redovisar KI inte någon uppgift för det senaste året eftersom det finns en eftersläpning i inrapporteringen. Måttet kostnad per refereegranskad artikel ska ses med försiktighet eftersom det inte finns någon direkt koppling mellan årets kostnader med samma års publicerade artiklar. Forskningsarbetet bakom en artikel kan ha pågått i många år. Mot bakgrund av vad som angetts ovan ska måttet ses som ett närmevärde. Slutligen ska framhållas att dessa prestationsmått inte säger något om kvaliteten i verksamheten. 90 Kostnad för en doktorand med anställning eller utbildningsbidrag Kostnaden för studieförsörjningen för doktorander med anställning och utbildningsbidrag är ett vägt genomsnitt. Dessa kostnader kan fås direkt ur ekonomi- och personalredovisningssystemen. Härtill kommer följande kostnader: • handledning • driftkostnader • lokaler • utrustning (avskrivningskostnader) • indirekta kostnader. Handledarinsatserna beräknas till cirka 20 procent av en helårsarbetskraft utifrån en enkät. Därmed kan den genomsnittliga lönekostnaden för en handledare beräknas. Drift- och lokalkostnader samt avskrivningar proportioneras utifrån antalet anställda helårsarbetskrafter inklusive doktorander med utbildningsbidrag inom verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå. Det görs på samma sätt för doktoranden som för handledaren. Den totala kostnaden för en doktorand inklusive handledarkostnaden kan därmed beräknas efter pålägg för indirekta kostnader. Uppgifterna bygger till en del på antaganden varför den ska ses som ungefärlig. Under kapitlet Utbildning på forskarnivå redovisas en tabell över kostnaden med kommentarer. KAROLINSKA INSTITUTET ÅRSREDOVISNING 2014 Väsentliga uppgifter 2014 2013 2012 2011 2010 5 978 72% 160 5 613 170 74 56% 408 59% 2 071 58% 650 59% 281 57% 2,56 4,37 340 9 i.u. i.u. 6 014 73% 147 5 589 158 51 64% 373 55% 2 090 59% 595 64% 375 62% 2,41 4,24 306 12 4707 1 030 5 885 73% 154 5 307 170 34 57% 438 57% 2 111 60% 572 65% 380 63% 3,03 4,26 359 14 4 311 1 053 5 815 73% 146 5 351 159 10 54% 409 61% 2 045 62% 544 64% 349 62% 2,56 4,21 349 14 4 141 1 030 5 524 73% 144 5 050 157 i.u. i.u. 450 62% 2 002 62% 519 65% 360 63% 2,05 4,21 367 21 3 926 1 055 4 473 62% 4 924 844 47% 739 43% 367 28% 4 283 63% 4 736 827 46% 717 42% 373 28% 4 192 64% 4 716 846 46% 714 41% 367 27% 4 109 65% 4 699 845 47% 707 41% 347 26% 3 944 65% 4 545 801 46% 665 40% 331 24% Intäkter totalt (mnkr), varav Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) – andel anslag (%) – andel externa intäkter (%) Forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) – andel anslag (%) – andel externa intäkter (%) Kostnader totalt (mnkr) – andel personal – andel lokaler 6 156 1 007 86% 14% 5 149 37% 63% 6 078 52% 13% 5 796 991 88% 12% 4 805 37% 63% 5 797 52% 13% 5 646 954 87% 13% 4 692 37% 63% 5 506 52% 12% 5 340 926 87% 13% 4 415 37% 63% 5 188 53% 11% 5 253 851 89% 11% 4 402 36% 64% 4 994 52% 11% Lokalkostnader 2 per kvm (kr) 3 438 3 386 3 118 2 916 2 761 Balansomslutning (mnkr) varav oförbrukade bidrag varav årets kapitalförändring varav myndighetskapital (inkl årets kapitalförändring) 5 577 2 621 63 1 359 5 165 2 445 8 1 296 5 017 2 313 108 1 289 4 899 2 277 145 1 196 4 658 2 224 255 1 079 Utbildning och forskning Totalt antal helårsstudenter 1 varav kvinnor Kostnad per helårsstudent, tkr * Totalt antal helårsprestationer 1 Kostnad per helårsprestation, tkr * Totalt antal studieavgiftsskyldiga studenter (hst) varav kvinnor Totalt antal nyantagna doktorander varav kvinnor Totalt antal doktorander totalt >_ 10% aktivitet varav kvinnor Totalt antal doktorander med doktorandanställning (årsarb.) varav kvinnor Totalt antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) varav kvinnor Genomsnittlig studietid för licentiatexamen (netto) Genomsnittlig studietid för doktorsexamen (netto) Totalt antal doktorsexamina Totalt antal licentiatexamina Totalt antal refereegranskade vetenskapliga publikationer ** Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation, tkr *** Personal Totalt antal årsarbetskrafter varav kvinnor Medelantal anställda Totalt antal lärare totalt (årsarb.) varav kvinnor Totalt antal disputerade lärare (årsarb.) varav kvinnor Totalt antal professorer (årsarb.) varav kvinnor Ekonomi 1 Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning. Källa: personalsystem Primula, Ladok, ekonomisystem Agresso Enligt resultaträkningen * Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslaget samt tandvårdscentralen. ** Mått anges ej för 2014 på grund av att eftersläpning i registrering inte ger en rättvisande bild av utvecklingen. Siffrorna för 2010–2013 har justerats på grund av nämnda eftersläpning detta påverkar även kostnad per publikation. *** Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslag 2 A Karolinska Institutets årsredovisning 2014 Sammanställning och underlag: Universitetsförvaltningen, Karolinska Institutet Utgivare: Kommunikationsavdelningen Karolinska Institutet 171 77 Stockholm ki.se 92
© Copyright 2024