Nu är det dags att välja mellan K3 och K2! Bokföringsnämnden har arbetat med ny normgivning för företags redovisning sedan 2004. I juni 2012 antogs det allmänna rådet (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning, även kallat K3. K3 är huvudregelverket för koncernredovisning och årsredovisning i onoterade företag. Företag som enligt årsredovisningslagens (ÅRL:s) definition är mindre företag kan dock välja det förenklade regelverket K2 (BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktieföretag eller BFNAR 2009:1 Årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar). Övriga verksamhetsformer som är mindre företag enligt ÅRL får inte gå över till K2 just nu. K3 är, i likhet med nuvarande normgivning, ett mer principbaserat regelverk som då kräver bedömningar men samtidigt ger utrymme för alternativa tolkningar. K2 är i grunden principbaserat men har många lättnadsregler som vid en tillämpning gör K2 mer regelbaserat och ger därför mindre utrymme för bedömningar och avvägningar. K3 utgår från koncernen medan K2 är skrivet för juridisk person. Tidpunkten för övergång K3 är tvingande för alla företag, oavsett verksamhetsform, som definieras som större företag enligt ÅRL och ska tillämpa K3 senast i den årsredovisning som avslutas 2014 (kalenderår) eller under 2015(brutna räkenskapsår). Ett företag är större om samma två av följande gränsvärden överskridits i två fastställda årsredovisningar; 50 anställda, 40 mkr i balansomslutning eller 80 mkr i omsättning. I praktiken innebär det att cirka 97 % av företagen i Sverige kan välja att redovisa enligt K2. Det finns dock flera starka skäl till varför fler än mindre företag kommer vilja tillämpa K3. Vid övergång till K3 ska företaget upprätta en ingångsbalansräkning där samtliga poster är redovisade i enlighet med K3, omräkning ska göras av balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys och noter. För de flesta företag som tillämpar K3 upprättas öppningsbalansräkningen per 1 januari 2013. Mer information om övergång till K3 finns i ett dokument med följande länk: http://www.grantthornton.se/Tjanster/Radgivning/IFRS-och-kvalificerade-redovisningsfragor/K2och-K3/. (Där finns även en vägledning om övergång till K2.) Lättnadsregler i K2 K2 tillåter bara kostnadsslagsindelad resultaträkning och det finns tydliga uppställningsformer för förvaltingsberättelsen och resultat- och balansräkningen. K2 innehåller färre tilläggsupplysningar jämfört med K3. K2 innehåller ett antal frivilliga förenklingsregler. Exempelvis så behöver inte utgifter/inkomster under 5 000 kronor periodiseras och nyttjandeperioden för maskiner, inventarier och immateriella tillgångar får bestämmas till 5 år. K2 innehåller också tvingande förenklingsregler, exempelvis att egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar inte får aktiveras, att varulager inte får inkludera indirekta tillverkningskostnader och att uppskjuten skatt inte får redovisas. K2 tillämpas framåtriktat, vilket innebär att ingen omräkning av jämförelsetal krävs och ingen ingångsbalansräkning ska upprättas. Särskilt om K3 Mindre företag som tillämpar K3 Mindre företag som vill tillämpa K3 ska uppfylla samma krav avseende värderingsreglerna som större företag. Ett mindre företag behöver dock inte lämna de tilläggsupplysningar som krävs av större företag enligt ÅRL och behöver inte heller upprätta kassaflödesanalys. Däremot ska alla tilläggsupplysningar som finns i andra kapitel än kapitel 8 i K3 beaktas. Koncernredovisning K3 utgår från enhetssynen vid upprättande av koncernredovisningen vilket innebär väsentliga skillnader jämfört med nuvarande regler, men också en anpassning efter internationella regler för upprättande av koncernredovisning. Enligt K3 upprättas endast en förvärvsanalys och den upprättas vid förvärvstidpunkten och görs på hela dotterföretaget oavsett om det finns en minoritet. Förvärvstidpunkten definieras som den tidpunkt då moderföretaget får bestämmande inflytande över dotterföretaget. Eftersom moderföretaget vid den tidpunkten har ett bestämmande inflytande så konsolideras 100 procent av dotterföretagets tillgångar, skulder, intäkter och kostnader även om ägarandelen skulle understiga 100 procent. Som en följd av detta synsätt redovisas minoritetsintressen som en del i eget kapital och att koncernens resultat inkluderar minoritetens andel. Fördelning av resultatet mellan moderföretagets och minoritetens andel görs nedanför resultaträkningen. Egenutvecklade immateriella tillgångar K3 har en kostnadsföringsmodell och en aktiveringsmodell för aktivering av egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar där möjligheten till aktivering är ett skäl för mindre företag att frivilligt tillämpa K3. (Förvärvade immateriella tillgångar får dock redovisas som tillgång enligt K2.) Komponentavskrivningar på materiella anläggningstillgångar Enligt K3 finns det ett krav på att dela in materiella anläggningstillgångar i väsentliga komponenter, så kallad komponentavskrivning, vilket kan innebära mycket arbete för företaget om det exempelvis äger fastigheter. Avskrivning av goodwill K3 innehåller en maximal avskrivningstid för goodwill på tio år. Fastighetsinnehav K3 kräver företag som innehar förvaltningsfastigheter upplyser om dess marknadsvärde. Upplysningen ska lämnas på aggregerad nivå och behöver inte lämnas om värdet inte kan mätas på ett tillförlitligt sätt eller om uppgifterna inte kan tas fram utan oskälig kostnad. Uppskrivningsmöjligheterna är, till skillnad från K2, inte begränsade till byggnader och mark och då max till taxeringsvärdet utan uppskrivning är tillåten av alla anläggningstillgångar och upp till ett verkligt värde. Finansiella instrument I K3 har företag även möjlighet att värdera finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde. Intäktsredovisning av pågående arbeten Enligt K3 är det ett krav att redovisa enligt huvudregeln i koncernredovisningen oavsett om det är fastprisuppdrag eller uppdrag på löpande räkningen. För fastprisuppdrag är det enligt K3 tillåtet att redovisa enligt alternativregeln i juridisk person. Leasingavtal Enligt K3 ska företag i koncernredovisningen redovisa sina finansiella leasingavtal som om de vore ett avbetalningsköp, dvs. en anläggningstillgång med tillhörande skuld ska redovisas. I juridisk person får dock ett finansiellt leasingavtal redovisas som ett operationellt leasingavtal, d.v.s. som kostnad i resultaträkningen. Aktierelaterade ersättningar K3 innehåller bestämmelser om aktierelaterade ersättningar som innebär, lite förenklat, att resultaträkningen innehåller en kostnad för årets förmåner. I de fall ersättningarna avser betalning i optioner eller aktier ska redovisningen ske mot eget kapital. Om ersättningen betalas kontant så ska det redovisas som skuld. Inkomstskatter Enligt K3 ska alla företag, oavsett storlek, redovisa uppskjuten skatt på alla temporära skillnader, dvs. skillnaden mellan redovisat värde och skattemässigt värde. Hur ska man välja? Någon generell regel för när det lämpar sig bäst att välja K2 eller K3 finns inte utan det beror på det företagets specifika förutsättningar. Viktiga faktorer som måste beaktas i valet är till exempel typ av verksamhet, företagets utveckling, ägarstruktur, intressenter och framtidsplaner. Om företaget är nära gränsen för ett stort företag och har många intressenter kan det vara skäl till att välja K3. Samtidigt kan K3, även om det är omfattande, vara ett bra alternativ även för ett mindre företag. Ett som är säkert är att det är hög tid att sätta sig in i reglerna om man inte redan har gjort det. Kontaktpersoner Om du har frågor kontakta gärna Gabriel Forssenius [email protected], eller Eva Törning [email protected]