1. No category

EXAMENSARBETE
Fysisk aktivitet på recept
En litteraturstudie
Jens Nilsson Ronnegren
Amelia Viktorsson
2015
Sjuksköterskeexamen
Sjuksköterska
Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap
Luleå tekniska universitet
Institutionen för Hälsovetenskap
Avdelningen för omvårdnad
Fysisk aktivitet på recept
– En litteraturstudie
Physical activity on prescription
– A literature review
Jens Nilsson Ronnegren
Amelia Viktorsson
Kurs: Examensarbete 15 hp
Vårterminen 2015
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Handledare: Gunilla Johansson
Abstrakt
Fysisk inaktivitet är ett ökande folkhälsoproblem i dagens samhälle, det är en
bidragande faktor till insjuknande i livsstilsrelaterade sjukdomar som övervikt
och diabetes. Fysisk aktivitet på recept (FaR) tillämpas idag som både
prevention av livsstilsrelaterade sjukdomar och som alternativ behandling till
redan befintliga sjukdomar. Syftet med FaR är att bidra till en livsstilsförändring
så att risken för framtida sjukdomar minimeras. Syftet med denna studie var att
sammanfatta kunskap om FaR genom att besvara vilka orsakerna är till
ordinationen, vilka effekter som ses i samband med FaR samt vad som påverkar
följsamheten. Denna studie är en integrerad litteraturöversikt som grundar sig på
30 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att det fanns många olika orsaker till
att FaR ordinerades, de vanligaste orsakerna var framförallt metabolt syndrom
och psykisk ohälsa. Det påvisades även många goda hälsoeffekter i samband
med FaR, förbättrade medicinska värden till följd av viktnedgång samt
förbättrad psykisk hälsa var några av dessa. Följsamheten berodde mycket på
grad av motivation, vid bristande motivation gav ordinationen inte lika bra utfall
jämfört med de som kände sig motiverade att förändra sin livsstil.
Sjuksköterskans roll är av stor betydelse då FaR ordineras, rådgivning och god
uppföljning krävs för att patienter ska kunna förändra sin livsstil.
Nyckelord: FaR, Fysisk aktivitet, Fysisk aktivitet på recept, Hälsa,
Livsstilsförändring, Litteraturöversikt, Omvårdnad
2
Fysisk inaktivitet och en stillasittande livsstil har blivit allt vanligare det senaste decenniet. En
bidragande faktor till den idag alarmerande nedgången av fysisk aktivitet är de förändrade
levnadsmönster som bland annat beror på industrialiseringen av samhället. Den ökande
användningen av teknologi som substitut för mänskligt arbete har bidragit till att människor är
fysiskt inaktiva i större utsträckning, både i vardagen och på arbetet (O’Keefe & Cordain,
2004). Enligt Reiser och Schlenk (2009) är definitionen av fysisk inaktivitet en aktivitetsnivå
som understiger tio minuters intensiv aktivitet per vecka. Den ökande prevalensen av fysisk
inaktivitet har bidragit till att allt fler människor drabbas av kroniska och livshotande
sjukdomar som diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer (Wen et al., 2011).
Redan från 12-års ålder ses en konsekvent minskning av fysisk aktivitet, vilket bidrar till att
fysisk inaktivitet även är vanligt förekommande bland barn (Caspersen, Pereia & Curran,
2000). Barn spenderar flera timmar varje dag med att titta på TV, spela spel samt titta på film,
vilket leder till en stillasittande livsstil redan i tidig ålder. Det bidrar således till en ökad risk
för övervikt bland barn relaterat till fysisk inaktivitet (Hussey, Bell & Gormley, 2007).
Armstrong och Welsman (2006) menar att det finns en viss korrelation mellan högre ålder och
en mer stillasittande livsstil. Däremot finns många fördelar för äldre människor som utför
fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet har visat sig bidra till ökad styrka och flexibilitet hos äldre
(Venturelli, Lanza, Muti & Schena, 2008). Diverse ADL-funktioner som att äta, klä på sig
samt allmän mobilitet och aktivitet verkade dessutom förbättras hos äldre personer med hjälp
av fysisk aktivitet. Pasco et al. (2011) påvisar ett samband mellan fysisk aktivitet och bättre
välmående. Fysisk aktivitet bör dock inte ske sporadiskt, fler hälsofördelar uppträder ju oftare
och mer regelbundet man tränar.
Att införa fysisk aktivitet till en stillasittande livsstil kan bidra till positiva konsekvenser för
hälsan. Även små förändringar har visat sig vara tillräckligt för att påverka hälsan positivt.
Dessutom är fysisk aktivitet associerat med bättre humör och en bättre livskvalitet (Stewart et
al, 2003). Personer mellan 18 och 65 år bör uppnå minst 30 minuters måttligt intensiv aktivitet
fem dagar per vecka alternativt 20 minuters kraftfullt intensiv aktivitet tre dagar per vecka.
Därutöver bör även styrketräning utföras minst två gånger i veckan (Haskell et al, 2007). Att
förändra sin livsstil till det bättre är varje individs eget ansvar, men hälso- och sjukvården har
ett ansvar att bistå med goda förutsättningar. Sjuksköterskor har en betydande roll, där
bedömning av den befintliga situationen och livsstilen samt personens individuella behov ska
åskådligöras och därefter ska ett skräddarsytt behandlingsalternativ kunna erbjudas (Croghan,
3
2005). Sjuksköterskor har en viktig roll vad gäller främjande av fysisk aktivitet, inte bara i
syfte att lindra redan befintliga sjukdomar utan även som en preventiv insats (Guirao‐Goris &
Duarte‐Climents, 2007). En integrering av fysisk aktivitet och en hälsosam kosthållning i det
dagliga livet menar Koplan och Fleming (2000) vara en av de stora framtida utmaningarna för
folkhälsan.
Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en intervention som idag används inom hälso-och
sjukvården i flera länder som ett sätt till att initiera en fysiskt aktiv livsstil för stillasittande
personer med tecken på begynnande livsstilsrelaterade sjukdomar (Sørensen, Skovgaard &
Puggaard, 2006). En vanlig livsstilsrelaterad åkomma är metabolt syndrom, som har ett starkt
samband med fysisk inaktivitet. Det metabola syndromet är ett mångfacetterat syndrom som
karaktäriseras av övervikt, insulinresistens, hyperglykemi, hyperlipidemi samt högt blodtryck
(Lakka et al., 2003). Dessa faktorer kan i sin tur, om de inte behandlas, leda till kroniska
sjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar (Ford, Li & Zhao, 2010). Enligt Oberg
(2007) finns det fyra faktorer att ta hänsyn till vid fysisk aktivitet; hur ofta aktiviteten utförs,
vilken intensitet aktiviteten har, när på dygnet aktiviteten utförs samt vilken typ av aktivitet
som utförs. Dessutom bör fysisk aktivitet ses som en dosanpassad aktivitet, där
hälsofördelarna blir mer påtagliga om man kommer upp i den rekommenderade dosen.
Patienter har ett stort förtroende för hälso- och sjukvårdspersonal, och de flesta litar på att
personalen ordinerar FaR som är lämpligt och individanpassat. Personalen måste kunna ge
adekvat information om livsstilsförändringar, inte bara till patienten utan ibland även till hela
familjen (Nelson et al., 2007). Fysisk aktivitet på recept kan ordineras av legitimerad
vårdspersonal, oftast sker förskrivningen av sjuksköterskor, läkare och sjukgymnaster.
Ordinationen består av individualiserad träning som baseras på personers intresse,
livssituation samt eventuell diagnos. Aktiviteter som ordineras kan vara allt från promenader,
simning, styrketräning, gympapass, yoga eller trädgårdsarbete. Det är dock väsentligt att
aktivitet är pulshöjande. Vårdpersonalen hjälper till att finna ett lämpligt tillvägagångssätt,
exempelvis om aktiviteten ska utföras på egen hand eller i grupp. Det finns så kallade FaRledare, vilka instruerar grupper som ordinerats FaR i en gemensam aktivitet
(Folkhälsomyndigheten, 2014).
Med hjälp av fysisk aktivitet på recept kan hälso- och sjukvårdspersonal bistå patienter med
en av de viktigaste interventionerna mot många olika sjukdomar. FaR bör inte bara användas
4
vid redan befintlig sjukdom utan även som prevention av framtida sjukdomar. Enligt Golay,
Lagger, Chambouleyron, Carrard och Lasserre-Moutet (2008) bör sjuksköterskan använda
motiverande samtal i en miljö där patienten står i centrum för att öka patientens kunskap och
engagemang, vilket kan leda till livsstilsförändringar. Med delaktighet från patienten kan ett
personcentrerat och individuellt recept på fysisk aktivitet tas fram och med regelbunden
uppföljning och stöttning kan FaR ge goda utfall - både för den enskilda patienten men även
för folkhälsan i stort.
Syftet med litteraturstudien var att sammanfatta kunskap om fysisk aktivitet på recept (FaR).
Syftet besvarades med utgångspunkt av följande frågeställningar.

Vilka är orsakerna till att FaR ordineras?

Vilka effekter kan ses vid användandet av FaR?

Vad påverkar följsamheten av FaR?
Metod
För att skapa en bild av kunskapsläget inom det aktuella området valdes en integrerad
litteraturöversikt som metod, vilket innebar att både kvalitativa och kvantitativa studier
användes. Enligt Holopainen, Hakulinen-Viitanen och Tossavainen (2008) är en integrerad
översikt ett optimalt alternativ för att förstå ett fenomen eller ett problem och för att kunna
sammanfatta information inom ämnet på ett överskådligt sätt. Denna metod är därför förenlig
med studiens syfte, och har bidragit till att kunskap insamlats för att besvara
frågeställningarna.
Litteratursökning
Innan arbetet påbörjades gjordes en pilotsökning för att säkerställa att tidigare studier inom
ämnet var tillgängliga, detta för att säkerställa att tillräckligt med material inom ämnet fanns.
De databaser som användes vid litteratursökningen var CINAHL och PubMed. Dessa två
databaser hade ett omfångsrikt urval av relevanta artiklar, varav de ansågs tillräckliga.
Inklusionskriterierna för sökningen var att studierna skulle vara ”peer reviewed”, tillgängliga i
full text och skrivna på svenska eller engelska samt att de skulle vara publicerade från år 2008
till och med februari 2015. Willman et al. (2011, s. 67) menar att en begränsning av språket i
artiklarna som söks bör göras för att erhålla material på de språk som författarna behärskar.
De sökord som användes och kombinerades var “exercise on prescription”, “physical
5
activity”, “prescription”, “quality of life” och “health”. Booleska sökoperatorer användes för
att finna så många relevanta artiklar som möjligt, enligt Willman et al. (2011, s.65) breddar
sökningar med OR en systematisk sökning medan AND avgränsar till ett specifikt område. De
träffar som uppkom genom en systematisk sökning i databaserna (tabell 1) granskades med
fokus på titel och abstrakt för att avgöra vilka som svarade mot en frågeställning. Vid
oklarheter om en artikel var relevant eller inte, lästes även resultat igenom för att säkerställa
om den svarade mot någon av litteraturstudiens frågeställningar. Ett antal dubbletter uppkom,
vilka plockades bort vid urvalet, dessa återfinns ej i Tabell 1. Av de artiklar som valdes ut var
25 av dem utformade enligt kvantitativ forskningsmetod, tre stycken var kvalitativa och två
stycken var utformade enligt både kvalitativ och kvantitativ metod.
Tabell 1
Tabell 1 Översikt litteratursökning
Syftet var att sammanfatta kunskap om fysisk aktivitet på recept (FaR).
Söknr
*)
Söktermer
Antal träffar
Antal valda
PubMed 2015 02 09
Begränsningar: Peer reviewed, engelsk text och årtal mellan 2008-2015
1
FT
Physical activity
33707
2
FT
Prescription
8160
3
1 AND 2
251
4
FT
Exercise on prescription
379
5
3 OR 4
445
6
MSH
Health
312424
7
MSH
Quality of life
28015
8
6 OR 7
324215
9
5 AND 8
269
13
CINAHL 2015 02 10
Begränsningar: Peer reviewed, engelsk eller svensk text och årtal mellan 2008-2015
1
FT
Physical activity
11567
2
FT
Prescription
6195
3
1 AND 2
134
4
FT
Exercise on prescription
224
5
3 OR 4
308
6
CH
Health
223679
7
CH
Quality of life
22769
8
6 OR 7
234612
9
5 AND 8
156
17
*MSH – Mesh termer i databasen PubMed, CH – CINAHL Headings i databasen CINAHL, FT –fritextsökning.
Kvalitetsgranskning
De artiklar som valdes ut kvalitetsgranskades utifrån granskningsprotokoll enligt Willman et
al. (2011, s. 171-175). De frågor som ingick i protokollen gav en överblick om studiernas
kvalitet. Granskningsprotokollen som användes modifierades vid behov för att passa
respektive artikel, där frågor som inte var relevanta utifrån studiens design togs bort. Vid
6
kvalitetsgranskningen tilldelades varje artikel ett poäng för varje positivt svar samt noll poäng
för varje negativt eller otillräckligt svar. Poängsumman räknades sedan om till procent av
möjliga poäng, det vill säga antalet poäng delat med antal frågor som besvarats i protokollet.
Enligt William et al. (2006, s. 96) är definitionen av hög kvalitet en procentsats på 80-100 % i
protokollet, medel kvalitet är 70-79 % och låg kvalitet 69 % och lägre. I en litteraturöversikt
styrs det insamlade materialet mer av kvantitet än kvalitet, därför beslutades att artiklar med
både låg, medel och hög kvalitet kunde ingå i litteraturöversikten (tabell 2).
7
Tabell 2 Översikt över artiklar ingående i analysen (n=30)
Författare
År
Land
Typ av
studie
Deltagare
Metod
Datainsamling/An
alys
Huvudfynd
Kvalitet
Attalin et al.
2012
Frankrike
Kvantitativ
203
Tvärsnittsstudie
Enkäter/Statistisk
analys
Ordination av FaR för
viktnedgång var ovanligt
på grund av låg
följsamhet.
Hög
Banting et al.
2014
Australien
Kvantitativ
240
Tvärsnittstudie
Observation/
Statistisk analys
FaR kunde lindra psykiska
besvär.
Hög
Kvantitativ
13
Pilotstudie
Observation/
Statistisk analys
FaR gav goda resultat på
fysiologiska, funktionella
och kognitiva aspekter hos
personer som lever med
schizofreni.
Hög
Bredin et al.
2013
Kanada
Findorff et al.
2009
USA
Kvantitativ
137
RCT-studie
Självrapportering/
Statistik analys
Medelnivån på antal
minuter som
promenerades per vecka
var 95 minuter. Endast
17% promenerade de
rekommenderade 150
minuterna.
Medel
Freburger et
al.
2009
USA
Kvantitativ
684
Tvärsnittstudie
Enkäter/Statistisk
analys
Anledningar till FaR var
smärta, psykisk ohälsa och
allmän ohälsa.
Hög
Gademan et
al.
2012
Holland
Kvantitativ
512
RCT-studie
Intervju &
självrapportering/
Statistisk analys
En ökning sågs av fysisk
aktivitet, både på
undersökningarna men
även på fritiden.
Viktminskning påvisades
och ett förbättrat
välbefinnande.
Medel
Gladwell et
al.
2013
England
Kvalitativ
76
RCT-studie
Enkäter/Tematisk
analys
Upplevelsen av FaR var
att det oftare gav sämre än
bättre effekt.
Låg
Josyula &
Lyle
2013
England
Kvantitativ
95
RCT-studie
Enkäter/Statistisk
analys
Utövandet av fysisk
aktivitet ökade med FaR.
Låg
Knight et al.
2014
Kanada
Kvantitativ
40
Det fanns ett samband
mellan bättre
syreupptagning och FaR.
Låg
Lawton et al.
2009
Nya Zeeland
Kvantitativ
1089
Kohortstudie
Observation och
intervjuer/Statistisk
analys
RCT-studie
Observation/
Statistisk analys
I början var följsamheten
till FaR låg men ökade
med tiden. Psykisk hälsa
ökade.
Medel
8
Tabell 2 forts.
Lee et al.
2013
USA
Kvantitativ
5991
Tvärsnittsstudie
Intervju &
observation/
Statistisk analys
Eftersom personer med
diabetes fick fysiska
hinder (låg funktion i
benen bland annat) efter
en längre tids sjukdom
så måste behandling
(FaR) sättas in tidigt för
att det ska ge effekt.
Låg
Leijon et al.
2008
Sverige
Kvantitativ
6300
RCT-studie
Enkäter/Statistisk
analys
Vanligaste orsaken till
FaR var
belastningsskador,
övervikt, högt blodtryck
och diabetes.
Följsamheten var relativt
låg.
Medel
Leijon et al.
2010
Sverige
Kvantitativ
Tvärsnittsstudie
Enkäter/Statistisk
analys
Följsamheten var relativt
bra. Ju mer aktiv livsstil
från början desto högre
följsamhet sågs.
Hög
Leijon et al.
2011
Sverige
Kvantitativ
4867
Tvärsnittsstudie
Självrapportering
& enkäter/
Statistisk analys
Sjukdom, smärta,
ekonomiska aspekter
och tidsbrist försämrade
följsamheten till FaR.
Dålig motivation var
vanligt, främst hos
personer som erhöll
hembaserade övningar.
Låg
Litterini &
Fieler
2008
USA
Kvantitativ
200
(Pre-and postwithin-subjects)
Självrapportering
& enkäter/
Statistisk analys
Ökad benstyrka och
förbättrad livskvalitet
sågs till följd av FaR.
Hög
Marzolini et
al.
2014
Kanada
Kvantitativ
72
RCT-studie
Enkäter/Statistisk
analys
Förbättrad livskvalitet
och självförmåga sågs
efter fullföljd ordination
av FaR.
Medel
McKay et al.
2008
England
Kvantitativ & 374
Kvalitativ
Mixad metod
Självrapportering,
intervju &
fokusgrupp/
Statistisk analys
och kvalitativ
innehållsanalys
Man såg en ökning av
den fysiska aktiviteten i
form av mer
promenader. Ca 30
minuter mer per dag
gick deltagarna i slutet
av undersökningen.
Enligt deltagarna var
stegräknare mest
effektivt när de själv
ville göra en förändring.
Medel
Mestek et al.
2008
USA
Kvantitativ
RCT-studie
observation/
Statistisk analys
FaR resulterade i en
generell minskning av
det systoliska
blodtrycket.
Hög
3300
127
9
Tabell 2 forts.
Patel et al.
2013
Australien
Kvantitativ
225
RCT-studie
Telefonrapportering &
formulär/
Statistisk analys
Samband sågs mellan
fysisk aktivitet och
minskad depression.
Hög
Petrella et al.
2014
Kanada
Kvalitativ
14
RCT-studie
Observation/
Statistisk analys
FaR var lämpligt hos
personer med ökad risk
för hjärt-och
kärlsjukdomar då det
sänkte blodtrycket.
Låg
Purath et al.
2013
USA
Kvantitativ
72
RCT-studie
Enkäter &
observation/
Statistisk analys
Personer som fått FaR,
ökade sin fysiska
aktivitet och fick
förbättrad kondition.
Hög
Sawchuk et
al.
2008
USA
Kvantitativ
125
RCT-studie
självrapportering
& observation/
Statistisk analys
FaR bidrog till ökat
utförande av fysisk
aktivitet.
Låg
Sjögren et al.
2014
Sverige
Kvantitativ
49
RCT-studie
Observation/
Statistisk analys
FaR bidrog till en mer
aktiv livsstil.
Stillasittande tid
minskade.
Låg
Sjöling et al.
2011
Sverige
Kvantitativ
29
Pilotstudie
Observation &
träningsdagbok/
Statistisk analys
FaR minskade risken för
hjärt-och kärlsjukdomar
för personer med
hypertension.
Hög
Smith et al.
2013
Nya Zeeland
Kvalitativ
27
Semistrukturerade
intervjuer/
kvalitativ
innehållsanalys
Anledningar till att
personer ville testa FaR
var på grund av
deltagande i forskning
samt närståendes stöd.
Medel
Stefani et al.
2015
Italien
Kvantitativ
74
RCT-studie
Observation/
Statistisk analys
Inga förändringar
observerades med FaR.
Medel
Stefani et al.
2013
Italien
Kvantitativ & 28
kvalitativ
Kohortstudie
Enkäter &
intervjuer/
Statistisk analys
Efter 3 månaders
utförande av FaR ökade
den fysiska aktivitetet
och bidrog till att vikten
och BMI minskades.
Medel
Sørensen et
al.
2011
Danmark
Kvantitativ
449
SCRED-studie
Enkäter/Statistisk
analys
Utförandet av fysisk
aktivitet ökade och
livskvalitet förbättrades
av FaR.
Hög
Tawashy et al.
2010
Kanada
Kvantitativ
1
Fallstudie
Observation och
enkät/Statistisk
analys
Toleransnivå för
intensitet av fysisk
aktivitet ökade och
konditionen förbättrades
till följd av FaR.
Hög
10
Wisse et al.
2010
Holland
Kvantitativ
31
RCT-studie
Observation/
Statistisk analys
Förbättringar sågs på
hjärtat och cirkulationen
till följd av FaR.
Medel
Dataanalys
Analysen grundades i tillvägagångssättet enligt Holopainen et al. (2008) där dataanalys i
systematiska översikter beskrivs. Först lästes samtliga utvalda artiklar igenom i sin helhet med
fokus på resultatdelen. Varje artikel lästes igenom separat av båda författarna. När alla artiklar
godkänts av båda författarna fortsatte arbetet med extrahering av textenheter. En textenhet
definierades av ett utdrag från en text eller mening, vilken ansågs svara mot någon av
frågeställningarna. Ett slutligt urval med så många textenheter som möjligt var önskvärt, ju
fler meningar som svarade mot en frågeställning desto starkare evidens erhöll resultatet på
frågeställningen. Det slutliga antalet textenheter blev cirka 300, därefter kodades dessa med
en siffra för att göra det möjligt att gå tillbaka till ursprungskällan. Vissa textenheter
kondenserades, vilket innebär att texten kortats ner utan att innebörden förlorats.
Textenheterna sorterades sedan utifrån vilken frågeställning de svarade mot, för att sedan
kunna bearbetas till löpande text under varje frågeställning.
Resultat
Resultatet är baserat på de 30 artiklar som vid litteratursökningen svarade mot syftet, dessa
presenteras i tabellen nedan (tabell 3). Tabellen visar vilka studier som svarade mot respektive
frågeställning.
Tabell 3 Översikt över vilka artiklar som svarade på vilken fråga.
Frågeställning
Orsaker till att FaR
ordineras.
Författare
Effekter som kan ses
vid användandet av
FaR.
Attalin et al. (2012)
X
Banting et al. (2014)
X
X
Bredin et al. (2013)
X
X
Findorff et al. (2009)
X
Vad påverkar
följsamheten av FaR?
X
X
11
Freburger et al. (2009)
X
Gademan et al. (2012)
X
Gladwell et al. (2013)
X
X
Josyula & Lyle (2013)
X
X
Knight et al. (2014)
X
X
Lawton et al. (2009)
X
Lee et al. (2013)
X
Leijon et al. (2008)
X
Leijon et al. (2010)
X
Leijon et al. (2011)
X
X
Litterini & Fieler (2008)
X
Marzolini et al. (2014)
X
McKay et al. (2008)
X
Mestek et al. (2008)
X
Patel et al. (2013)
X
Petrella et al. (2014)
X
Purath et al. (2013)
X
X
Sawchuk et al. (2008)
X
X
Sjögren et al. (2014)
X
Sjöling et al. (2011)
X
Smith et al. (2013)
X
Stefani et al. (2015)
X
Stefani et al. (2013)
X
X
Tawashy et al. (2010)
X
X
X
X
X
X
Sörensen et al. (2011)
Wisse et al. (2010)
X
X
12
X
Orsaker till att FaR ordineras
Metabolt syndrom var en vanlig orsak till FaR, där var övervikt och diabetes de vanligaste
kriterierna för ordinationen (Lawton et al., 2009; Leijon, Bendtsen, Nilsen, Ekberg & Ståhle,
2008; Mestek et al., 2008). Övervikt baserades på personers BMI och midjemått, när ett BMI
visade på övervikt eller fetma ordinerades FaR (Attalin, Romain & Avignon, 2011; Lawton et
al., 2009). En aktuell målgrupp för FaR var personer som överlevt bröst-och coloncancer,
detta för att dessa personer verkade ha större benägenhet för att få metabolt syndrom. Efter
cellgiftsbehandlingen hade många av personerna gått upp i vikt, fått högt blodtryck samt fått
ökad fettmassa, BMI och midjemått (Galanti, Stefani & Gensini, 2013; Stefani et al., 2015).
FaR ordinerades till personer som tidigare drabbats av hjärtinfarkt och kärlkramp samt
personer som genomgått en kranskärlsoperation (Marzolini et al., 2014). Personer med högt
blodtryck, ofta tablettbehandlat, var likaså en grupp som ofta ordinerades FaR (Petrella,
Stuckey, Shapiro & Gill, 2014). Hyperglykemi var också en anledning till att FaR
ordinerades, där personer med diabetes som regelbundet intog insulin var vanligast, följt av
personer med prediabetes (Lee et al., 2013; Wisse et al., 2010).
Personer med metabolt syndrom hade ofta en stillasittande livsstil, när dessa personer
ordinerades FaR var det olika aspekter som spelade in. Vissa ordinationer grundades på den
stillasittande livsstilen varav vissa ordinationer syftade mer på det metabola syndromet. Det
framgick dock att flertalet av de personer som ordinerades FaR för en stillasittande livsstil
även var överviktiga (Lawton et al., 2008; Leijon et al., 2008; Leijon et al., 2011)
Andra vanliga orsaker till att FaR ordinerdes var belastningsbesvär från leder, senor, skelett
och muskler. Personer med så kallade muskuloskeletala besvär ordinerades FaR i syfte att
besvären skulle lindras av den fysiska aktiviteten (Leijon et al., 2010; Leijon, Faskunger,
Bendtsen, Festin & Nilsen, 2011). I studier (Findorff, Wyman & Gross, 2009; Purath, Keller,
McPerson & Ainsworth, 2013; Sawchuk et al., 2008) var atros, atrit och osteoporos besvär
som kunde lindras med hjälp av FaR i form av promenader. Även smärttillstånd i rygg och
nacke samt besvär efter whiplash-skador var orsaker till att ordineras FaR (Freburger et al.,
2008; Peolsson et al., 2013). Förutom besvär från rörelseapparaten var även besvär från
luftvägar en relativt vanlig anledning till att ordineras FaR. Där var astma följt av KOL de
vanligaste anledningarna till ordinationen, men dessa tillstånd var oftast förenade med en
lättare form av FaR, så kallad lågintensiv träning (Leijon et al., 2008; Purath et al., 2013;
Sawchuk et al., 2008).
13
FaR tillämpades ofta vid olika typer av psykisk ohälsa. Det var framförallt kvinnor som erhöll
FaR på grund av psykisk ohälsa, där bland annat polycystiskt ovarialsyndrom (PCO) bidrog
till depressioner (Banting, Gibson-Helm, Polman, Teede & Stepto, 2014). Det var även
vanligt att kvinnor som led av fibromyalgi med besvär som trötthet, depression, smärta och
somatiska problem ordinerades FaR för att lindra symtomen från sjukdomen (Busch et al.,
2011). Kvinnor från en etnisk minoritet ordinerades FaR i syfte att förbättra deras subjektiva
hälsa och välmående med hjälp av fysisk aktivitet (Gademan, Deutekom, Hosper & Stronks,
2012). FaR kunde även tillämpas vid depression och ångest hos personer som överlevt cancer,
detta för att fysisk aktivitet skulle lindra de depressiva symtomen som uppkommit efter
sjukdomen. Personer som överlevt cancer och därefter blivit kroniskt trötta och orkeslösa
kunde likaså erhålla FaR för att minska trötthetssymtom (Galanti, Stefani & Gensini, 2013;
Litterini & Fieler, 2008). FaR kunde ordineras vid depression och psykisk ohälsa av olika
svårighetsgrad, syftet var alltid att förbättra den psykiska hälsan, livskvaliteten samt
känslomässiga och sociala aspekter (Patel, Keogh, Kolt & Schofield, 2013). I en studie var
personer med schizofreni en aktuell grupp för ordination av FaR, inte bara på grund av
psykisk sjukdom utan för att dessa personer i större utsträckning lider av metabolt syndrom
(Bredin, Warburton & Lang, 2013).
Sammanfattningsvis finns det många olika orsaker till att FaR ordineras, ovan beskrevs de
vanligaste orsakerna till att personer ordineras FaR. Metabolt syndrom kunde ses som ett
enskilt kriterium till FaR, men det är således vanligt att personer ordineras FaR för endast ett
av de tillstånd som ingår i metabolt syndrom. Övervikt och fetma var vanligt förkommande
orsaker, följt av diabetes och högt blodtryck. En stillasittande livsstil var en vanlig orsak, men
det framgick sällan om ordinationen skrevs ut för endast en stillasittande livsstil eller för
metabolt syndrom som ofta hör till. Den konkreta slutsatsen som kan dras är att livsstilen, som
oftast omfattar flera aspekter, är den främsta orsaken till att FaR ordineras.
Effekter som kan ses vid användandet av FaR
Förändring av vikt och kroppssammansättning var frekvent förekommande resultat, där
viktnedgång var ett av de mest betydande utfallen. Tillsammans med viktnedgång sågs även
minskat midjemått och BMI (Bredin et al., 2013; Gademan et al., 2012; Lawton et al., 2009;
McKay et al., 2008; Petrella et al., 2014; Sawchuk et al., 2008; Sjögren et al., 2014; Sjöling et
al., 2011; Stefani et al., 2013). I en studie (Marzolini et al., 2014) påvisades att muskelmassan
14
ökade samtidigt som fettmassan minskade hos personer som ordinerats och fullföljt FaR.
Likaså ökade den totala kaloriförbrukningen hos de personer som fullföljde FaR, detta på
grund av en stegrad metabolism till följd av ökat utövande av fysisk aktivitet (Purath et al.,
2013; Sawchuk et al., 2008). Den fysiska funktionen förändrades till det bättre hos de
personer som använde FaR, främst uthålligheten och styrkan visade en påtaglig förbättring
(Lawton et al., 2015; Marzolini et al., 2014; Purath, Keller, McPerson & Ainsworth, 2013).
FaR resulterade i en sänkning av både systoliskt och diastoliskt blodtryck, vilket dessutom
bidrog till en minskad risk för att drabbas av framtida hjärt-och kärlsjukdomar (Bredin et al.,
2013; Lawton et al., 2009; Sjögren et al., 2014; Sjöling et al., 2011; Tawashy, Eng,
Krassioukov, Miller & Sproule, 2010). I andra studier (Stefani et al., 2015; Knight et al.,
2014) sågs dock ingen förändring av blodtrycket hos personer som fullföljt FaR. En
övergripande reducering av hjärtfrekvensen påvisades efter användning av FaR (Sjöling,
Lundberg, Englund, Westman & Jong, 2011). Däremot fann Marzolini et al. (2014) att
hjärtfrekvensen förblev oförändrad. Personer som fullföljde FaR fick en generell minskning
av blodglukos, kolesterol och triglycerider (Lundberg, Englund, Westman & Jong, 2011;
Petrella, Stuckey, Shapiro & Gill, 2014). I andra studier (Bredin, Warburton & Lang, 2013;
Knight, Stuckey & Petrella, 2014) kunde dock inga förändringar påvisas i varken blodglukoseller lipidvärden efter användning av FaR.
Användning av FaR var förenligt med förbättrad psykisk hälsa, där förbättrat välbefinnande
samt förbättrad upplevd livsskvalitet var vanligt förekommande. Samtidigt verkade FaR ha en
lindrande effekt på depressioner och annan psykisk ohälsa (Banting, Gibson-Helm, Polman,
Teede & Stepto, 2014; Bredin, Warburton & Lang, 2013; Lawton et al., 2009; Marzolini et
al., 2014; Patel, Keogh, Kolt & Schofield, 2013; Sjöling, Lundberg, Englund, Westman &
Jong, 2011). I andra studier (Gademan, Deutekom, Hosper & Stronks, 2012; Litterini &
Fieler, 2008) sågs dock inga förändringar på psykisk hälsa vid användning av FaR, där var
oförändrat välmående samt tilltagande trötthet påtagligt. Enligt studier (Gladwell, Pheby,
Rodriguez & Poland, 2013; Marzolini et al., 2014; Smith, Hale, Mulligan & Treharne, 2013)
påvisades däremot att självförtroendet hos de personer som använde FaR förbättrades.
Dessutom verkade även den sociala funktionen förbättras hos de personer som använde FaR
(Marzolini et al., 2014).
15
Personer som ordinerats och använt FaR ökade sin kunskap om fysisk aktivitet, vilket bidrog
till fortsatt aktivitet efter behandlingen då de var medvetna om hälsofördelarna (McKay et al.,
2008; Tawashy, Eng, Krassioukov, Miller & Sproule, 2010). Ökad kunskap om
energiförbrukning samt hur olika träningsformer påverkade kroppen bidrog likaså till fortsatt
aktivitet (Sørensen, Sørensen, Skovgaard, Bredahl & Puggaard, 2011). En ordination på FaR
kan ses som ett långsiktigt projekt för att bidra till fortsatt engagemang till fysisk aktivitet,
efter två år hade personer som erhållit FaR gjort en markant förbättring i utövandet av fysisk
aktivitet på egen hand (Lawton et al., 2009). Patel et al. (2013) fann att personer som fått FaR
fortsatt den fysiska aktiviteten som de blivit ordinerade ett år senare, en påtaglig skillnad sågs
vad gäller promenader under fritiden. FaR bidrog till en reducering av stillasittande tid samt
en ökning av antal steg per dag (Sjögren et al., 2014) och sammantaget gav FaR goda effekter
vad gäller en fortsatt och ökad utövning av fysisk aktivitet (Bredin, Warburton & Lang, 2013;
Josyula & Lyle, 2013; Wisse et al., 2010; Sjögren et al., 2014; Sjöling, Lundberg, Englund,
Westman & Jong, 2011).
Sammanfattningsvis gav FaR många effekter, där flertalet var positiva för de som fullföljde
ordinationen. Förändrad kroppsammansättning var en vanlig effekt, där viktnedgång, minskat
BMI, minskat midjemått, minskad fettmassa samt ökad muskelmassa sågs. Dessutom sågs
förbättringar vad gäller uthållighet och styrka, även vilopulsen sjönk hos vissa personer. Även
medicinska aspekter kunde påvisas efter användning av FaR, blodtrycket sjönk vilket även
bidrog till minskad risk för hjärt-och kärlsjukdomar. Likaså blodsockret och kolesterolet
reducerades till bättre värden. Den psykiska hälsan förbättrades, där ett ökat välbefinnande
och självförtroende påvisades. Även depressioner främjades av FaR, och de symtom som
tillkommer av depressioner som trötthet och nedstämdhet reducerades. FaR bidrog även till
ökad kunskap om fysisk aktivitet, vilket bidrog till fortsatt aktivitet efter ordinationen. Många
personer upplevde en intensifierad lust och drivkraft till fortsatt aktivitet, detta relaterat till
ökad kunskap och motivation.
Vad påverkar följsamheten av FaR?
Personer som använde FaR blev mer engagerade i fysisk aktivitet, de fick bättre insikt om hur
fysisk aktivitet påverkade kroppen och hälsan, vilket bidrog till fortsatt engagemang. Kunskap
om vilka hälsofördelar fysisk aktivitet kan bidra till gjorde personer mer benägna till att
fortsätta utöva fysisk aktivitet (Bredin, Warburton & Lang, 2013; Sørensen, Sørensen,
16
Skovgaard, Bredahl & Puggaard, 2011). En ändrad attityd samt vilja att förändra livsstilen
spelade en avgörande roll för hur bra följsamheten blev, en stark vilja till att förändra
livsstilen gjorde följsamheten mycket god (McKay et al., 2008). De personer som ordinerades
FaR och samtidigt ändrade sin inställning till fysisk aktivitet och såg det som en hälsovinst,
hade betydligt bättre följsamhet. Enligt Smith, Hale, Mulligan och Treharne (2013) gynnas
följsamheten av målsättningar. Då personer som ordinerats FaR satte upp mål i form av
fysiska utmaningar ökade motivationen och personerna fortsatte att utöva fysisk aktivitet.
Motivationen spelade en stor roll huruvida ordinationen fullföljdes eller inte, dålig motivation
var ofta relaterat till låg följsamhet. Dessutom framkom att personer som tidigare hade levt
mycket ohälsosamt samt personer med fysiska begränsningar hade sämre motivation (Leijon,
Faskunger, Bendtsen, Festin & Nilsen, 2011). Enligt Sørensen, Sørensen, Skovgaard, Bredahl
och Puggaard (2011) kunde motivation uppnås av att ha uppsatta mål och utmaningar,
dessutom ökade motivationen ytterligare av att se framsteg och uppnådda mål.
Enligt McKay et al. (2008) upplevde de personer som ordinerats FaR att de inte skulle klarat
av att fullfölja ordinationen om de varit ensamma, personerna menar att socialt stöd hjälpt
dem att finna motivation till att fullfölja ordinationen. I en studie (Smith, Hale, Mulligan &
Treharne, 2013) framkom att personer som ordinerats FaR hade gått med på att ta emot
ordinationen tack vare familjens stöd. Följsamheten verkade dessutom bli bättre då personer
som använde FaR satte upp mål som involverade familjen (Smith et al., 2013). Däremot
kunde sociala aspekter även försämra följsamheten, personer som använde FaR kunde
rapportera att de kände sig tvingade till att fullfölja ordinationen vilket endast bidrog till
sämre motivation och följsamhet. Personer kunde dessutom uppleva skuld och skam gentemot
närstående om ordinationen inte gav resultat (Sørensen, Sørensen, Skovgaard, Bredahl &
Puggaard, 2011). Följsamheten försämrades då personer som använde FaR upplevde
otillfredsställande resultat. De kunde rapportera om smärta i samband med fysisk aktivitet,
vilket samtidigt bidrog till försämrat välmående (ibid.).
Sammanfattningsvis var följsamheten av FaR beroende av olika faktorer. Kunskap om fysisk
aktivitet spelade en stor roll vad gäller motivation till träning. Med ökad kunskap sågs ökat
engagemang, vilket bidrog till fortsatt utövande av fysisk aktivitet. Kunskap om vilka
hälsofördelar som kunde uppnås av fysisk aktivitet var väsentligt för att personer skulle få en
djupare förståelse samt ökad motivation till fysisk aktivitet. Förändrad inställning och attityd
17
var en avgörande faktor för att fysisk aktivitet skulle fortskrida. Personer som ordinerades
FaR och samtidigt hade anhörigas stöd uppvisade bättre motivation. Även en ökad följsamhet
kunde ses när personer som använde FaR satte upp mål som involverade familjen. Vissa
personer kunde dock känna press av familjen, vilket försämrade följsamheten. Känslor av
tvång från familjen var inte ovanligt, dessutom kunde personer som använde FaR känna skam
och skuld gentemot familjen om ordinationen gav bristfälliga resultat.
Diskussion
Syftet med studien var att sammanfatta kunskap om fysisk aktivitet på recept. Detta
övergripande syfte besvarades med utgångspunkt av tre frågeställningar: vilka är orsakerna till
att FaR ordineras? vilka effekter kan ses vid användandet av FaR? samt vad påverkar
följsamheten av FaR?
Litteraturstudien påvisade att metabolt syndrom var en vanlig orsak till att FaR ordinerades.
Enligt Lim, Ko och Ban (2013) innebär metabolt syndrom högt blodtryck, höga blodfetter och
blodsocker, övervikt eller fetma samt en ökad risk för hjärt-och kärlsjukdomar. De menar att
denna kombination av faktorer som metabolt syndrom utgör är den i särklass farligaste
riskfaktorn för akuta hjärt-och kärlsjukdomar. Strasser (2013) menar att det metabola
syndromet ofta är relaterat till bristfälligt utförande av fysisk aktivitet och en stillasittande
livsstil. Fysisk aktivitet har många goda hälsoeffekter, varav viktminskning och förbättrade
värden relaterat till metabolt syndrom är några av de mest betydande. Därför är fysisk
aktivitet ett bra behandlingsalternativ vid metabolt syndrom, både som prevention och vid
befintlig sjukdom (ibid.). Scheers, Philippaerts och Lefevre (2013) kunde påvisa att ju mer
fysisk aktivitet som utfördes, desto bättre värden sågs hos personer med metabolt syndrom.
De förespråkade likaså fysisk aktivitet som den bästa behandlingen av metabolt syndrom.
Det framkom i litteraturstudien att FaR ordinerades mot psykisk ohälsa, där depression och
ångest var några av orsakerna till ordinationen. Resultatet överensstämmer med Elliot,
Kennedy, Morgan, Anderson och Morris (2012) som fann att fysisk aktivitet hjälpte mot
depression men de fann även att fysik aktivitet minskade risken att personerna skulle
överväga självmord. Litteraturstudiens resultat visade att den psykiska hälsan påverkades
positivt och symtom från depression och ångest minskade i takt med aktivitetstiden. Erdner
och Magnusson (2012) påvisade i sin studie att regelbunden fysisk aktivitet även kunde bidra
till att personer lättare kunde hantera och bemästra sin stress och ångest. Däremot svarar inte
18
alla personer likadant på samma typ av aktivitet, därför bör fysisk aktivitet på recept alltid
individanpassas (Ibid.). De Mello et al. (2013) drog konkreta slutsatser av sin studie, där de
menade att personer som inte utför någon fysisk aktivitet löper dubbelt så stor risk att drabbas
av depressiva symtom. Personer som var fysiskt inaktiva hade förutom depressiva symtom
även ångest och betydligt lättare för att falla in i en depression jämfört med de som var fysiskt
aktiva som hade betydligt färre, om ens några, depressiva symtom. Enligt Brunet et al. (2013)
var fysisk aktivitet i grupp, exempelvis lagsport, det mest effektiva sättet för att förebygga
eller lindra depressiva symtom.
I litteraturstudien återkom smärta som en orsak till att erhålla FaR. Smärtan var vanligtvis
lokaliserad till nacke och rygg, i vissa fall på grund av whiplashskador. Stenberg, FjellmanWiklund och Ahlgren (2014) fann att personer som led av smärttillstånd var mer aktsamma
vid utförandet av fysisk aktivitet, detta bidrog till en försämring av träningen då de var rädda
att förvärra det primära smärttillståndet. Det framkom även många positiva effekter hos
personer med metabolt syndrom. Viktminskning, minskat BMI och minskat midjemått var
vanligt förekommande effekter vid användning av FaR. Strasser (2013) har gjort en mycket
övergripande studie där flera aspekter relaterat till fysisk aktivitet diskuteras. Författaren
menar att fysiskt aktiva personer mer sällan är överviktiga jämfört med de som inte tränar
regelbundet. Samtidigt menar hon att överviktiga personer ofta har svårigheter att gå ner i vikt
av en förändrad kost eller ökad träning. Därför menar hon att resurser främst bör läggas på
prevention av viktökning och fetma, istället för att försöka få överviktiga personer att gå ner i
vikt. För en lyckad preventiv insats bör hälso- och sjukvårdspersonal veta hur mycket fysisk
aktivitet som är nödvändigt, dessvärre finns inget enkelt svar utan mängden fysisk aktivitet
varierar med ålder, kön och dagligt energiintag (Ibid.) Vid fetma- och överviktsprevention är
den rekommenderade dosen av fysisk aktivitet något högre än de generella riktlinjerna för
fysisk aktivitet. Detta för att just fetma och övervikt är svårare att förebygga jämfört med
andra kroniska sjukdomar Strasser (2013).
Hälso-och sjukvårdspersonal bör alltid sträva mot en bestående lust för fysisk aktivitet hos de
personer som får det ordinerat. Med tidsbegränsade åtgärder, som exempelvis FaR, krävs
uppföljning och tät kontakt för fortsatt motivation. Det är vid god följsamhet som
livsstilsförändringar blir möjliga. Guedes, De Oliveira-Lopes, Moreira, Cavalcante och De
Araujo (2010) fann att de vanligaste orsakerna till att personer avstår från fysisk aktivitet är
tidsbrist, otillräcklig motivation då de inte ser snabba resultat eller otillräcklig kunskap om
19
fysisk aktivitet. När hälso-och sjukvårdspersonal ska ordinera FaR måste de ha i åtanke att de
utför en insats för livsstilförändringar. Att kunna förmedla kunskap och bidra till
attitydsförändringar är väsentligt för en god följsamhet. Det krävs dock att hälso-och
sjukvårdspersonalen vågar ta initiativ till att prata om livsstil med patienter, vilket kan
upplevas som svårt då det ofta är ett känsligt ämne att ta upp. Endast 31 % av alla läkar-och
sjuksköterskebesök tar upp livsstilsfrågor, trots att 90 % av patienterna upplever att de skulle
behöva prata om det (Brobeck, Bergh, Odencrants & Hildingh, 2011).
Ett sätt att främja livsstilsförändringar är motiverande samtal. Det övergripande syftet med
motiverande samtal är att få personer att inse varför deras livsstil är problematisk så att de
därefter kan göra positiva förändringar i deras vardag (Brobeck et al., 2011). Genom ett
personcentrerat förhållningssätt och en terapeutisk relation mellan personal och patient är det
lättare för patienten att förstå innebörden av sin livsstil och hur det påverkar dennes hälsa. Då
personalen möjliggör för patienten att identifiera sina behov kan patientens empowerment
stärkas och därefter kan livsstilsförändringar ske (Allen, 2014). Personalen ska i mötet med
patienten inte vara konfonterande, tvingande eller nedlåtande när intentionen är att patienten
ska förändra sitt beteende, motiverande samtal bör alltid användas i hälsoprevention (Allen,
2014)
Antonovsky (2005, s.43) skriver att känslan av sammanhang (KASAM) har tre komponenter
som beskriver denna benämning. Begriplighet är den första komponenten och den avspeglar
hur en person begriper ett visst fenomen. Hanterbarhet är den andra komponenten, vilken
avspeglar hur en person kan hantera detta fenomen. Meningsfullhet är den tredje och största
komponenten och den visar på vad detta fenomen betyder för personen, den kan vidare
benämnas som motivationskomponenten. Denna teori menar att oavsett om en person
begriper eller kan hantera fenomenet så måste det finnas motivation för att handlingen ska
kunna genomföras optimalt. Som tidigare påvisat i resultatet och som kan utläsas utifrån
KASAM och meningsfullheten, var motivation en avgörande faktor för att följsamheten till
FaR skulle bli hög. Det framkom i litteraturstudiens resultat att om motivationen var låg
fullföljdes sällan ordinationen av FaR. I en studie av Öztekin och Tezer (2009) framkom att
man i vissa fall kan förutspå om träningen kommer ge positiv alternativt negativ effekt hos
personerna genom att räkna ut på vilken nivå de ligger enligt KASAM.
Sammanfattningsvis finns många aspekter som bör tas i åtanke vid ordination av FaR, det är
mer en livsstilsintervention än bara en ordination. För att arbetet med FaR ska bli mer
20
effektivt finns idag samordnare eller personer som arbetar med frågor om FaR. Alla landsting
har ett eller flera styrdokument som involverar diverse frågor kring FaR samt hur det ska
tillämpas. FaR är vanligt förekommande och används flitigt i praktiken, en undersökning från
år 2007 visade att 87 % av 296 representanter från hälsocentraler använde sig av FaR. I
undersökningen framgick dessutom att det år 2007 skrevs ut totalt 17 000 recept på fysisk
aktivitet i Sverige (Nilsson, 2010, s. 15-21).
Metoddiskussion
Arbetet har utförts med utgångspunkt från Holopainen et al. (2008) där analys av systematiska
översikter beskrivs som metod. Metoden var fördelaktig då både kvalitativa och kvantitativa
studier kunde användas, vilket bidrog till ett omfångsrikt och varierat urval. Då syftet var stort
och övergripande krävdes en integrerad litteraturöversikt för att kunna besvara varje
frågeställning optimalt.
Sökorden kombinerades systematiskt på samma sätt i CINAHL och PubMed i olika sökblock
för att ringa in all relevant litteratur inom området, vilket även medförde att en stor mängd
relevanta artiklar återfanns. Ett antal dubbletter påträffades, dessa kunde tas bort utan att
urvalet påverkades. Sökorden som användes i litteratursökning valdes ut för att få det
optimala artikelrelevansen som kunde svara bäst på syftet. Dessa valdes på grund av syftet
som formulerats, att vilja öka sin kunskap om FaR. En begränsning som gjordes var att
artiklarna skulle vara i full text, vilket är en svaghet på grund av att fler relevanta artiklar
kanske hade hittats om inte full text hade valts som en begränsning. Av de söktermer som
valts var tre stycken skrivna med fritext och de resterande två sökorden är indextermer. Det
beslutades även att systematiska översikter skulle uteslutas då det förelåg risk för att samma
artiklar skulle återfinnas i flera studier. Det hade då bidragit till upprepning av samma resultat
i flera artiklar. Tillvägagångssättet är utförligt beskrivet, vilket möjliggör att en upprepning
går att utföra och samtidigt stärker det studiens pålitlighet (Polit & Beck, 2012, s. 585). En
styrka som ses i urvalet är att 30 stycken artiklar valdes och många av dessa hade många
deltagare vilket ökar trovärdigheten i resultatet.
Vid kvalitetsgranskningen värderades artiklarnas kvalitet utifrån en procentberäkning, enligt
Willman et al. (2006, s. 90) är procentberäkningen ett fördelaktigt tillvägagångssätt jämfört
med att använda absoluta tal som metod. Samtidigt föreligger alltid en viss risk för att övereller undervärdera artiklarnas kvalitet, därför har båda författarna granskat samtliga artiklar
21
var för sig och har sedan jämfört sina bedömningar, enligt Rosén (2014, s.437) så ökar detta
trovärdigheten för arbetet. Författarna har även refererat på ett sätt som innebär att läsare kan
gå tillbaka till originalkällan.
I metoden extraherades textenheter från artiklarna och märktes med en siffra för att enkelt
kunna återgå till originalkällan, detta för att säkerställa att den uttagna textenheten uppfattats
rätt. Nackdelen med extraheringen, kondenseringen och översättningen var att information
kan ha gått förlorad, samt att översättningen kunnat bidra till feltolkning. Författarna arbetade
dock tillsammans i dessa moment för att minimera risken att viktig data skulle gå förlorad.
Arbetet har diskuterats på flera seminarier, både med handledare och med andra studenter
som granskat och lämnat synpunkter på arbetet. Utifrån detta har arbetet utvecklats under
tidens gång, där hänsyn tagits till synpunkter från utomstående läsare av arbetet. Konstruktiv
kritik har med fördel mottagits för att eventuellt kunna utveckla arbetet till det bättre.
I överlag var en integrerad litteraturstudie en optimal metod för det formulerade syftet. Det
som hade kunnat göras bättre var ett mer ingående arbete med textenheter och kategorier,
vilket Holopainen et al. (2008) förespråkar. Författarna i denna litteraturstudie har från början
försökt arbeta med textenheterna genom kategorisering. Denna metod var dock inte helt
förenlig med den data som fanns att tillgå då det fanns alldeles för många delar som svarade
på syftet men inte gick att sammanföra. Därför presenteras resultatet utifrån de tre
frågeställningarna. Enligt Rosén (2014, s.439) bör ett resultat skrivas på ett öppet och
reproducerbart sätt. Resultatet är utförligt beskrivet utifrån studiens frågeställningar.
Slutsats
Denna litteraturöversikt visar att det finns ett stort behov av fysisk aktivitet på recept. I dagens
samhälle insjuknar allt fler människor i livsstilsrelaterade sjukdomar, ofta till följd av en
stillasittande livsstil. Målgrupperna för FaR är många och därför krävs det att vårdpersonal är
observant på vilka grupper som kan vara aktuella för FaR. Ofta uppmärksammas FaR endast
vid mötet av överviktiga personer men litteraturöversikten påvisar att personer med psykisk
ohälsa, belastningsbesvär samt indikationer på metabolt syndrom även gynnas av FaR. Att
ordinera fysisk aktivitet skiljer sig från en ordination på läkemedel, det är en procedur som
kräver individualiserad och samtalsbaserad behandling. Av hälso- och sjukvårdspersonal
krävs kunskap om vilka konsekvenser fysisk aktivitet medför och kunskap om motiverande
22
samtal kan vara en hjälp i arbetet. Det mest väsentliga för de personer som ordineras FaR är
att de känner lust och motivation för att förändra sin livsstil, detta för att FaR inte bara är en
tillfällig lösning utan ett långsiktigt projekt för att förändra en livsstil till det bättre. Hälsooch sjukvårdspersonal bör arbeta i preventivt syfte genom att i tidigt skede finna riskfaktorer
för framtida sjukdomar. Med alla positiva konsekvenser som ses i samband med fysisk
aktivitet kan det förhoppningsvis användas i allt större utsträckning i framtiden, både för
prevention och behandling av redan befintlig sjukdom och på så sätt förbättra folkhälsan.
23
Referenser
*Artiklar som ingår i analysen
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
Allen, C. (2014). Supporting effective lifestyle behavior change interventions. Nursing
Standard, 28(24), 51-58.
*Attalin, V., Romain, A. J., & Avignon, A. (2012). Physical-activity prescription for obesity
management in primary care: attitudes and practices of GPs in a southern French city.
Diabetes & Metabolism, 38(3), 243-249.
Armstrong, N. & Welsman, J. R. (2006). The physical activity patterns of European youth
with reference to methods of assessment. Sports Medicine, 36, 1067–1086.
*Banting, L. K., Gibson-Helm, M., Polman, R., Teede, H. J., & Stepto, N. K. (2014). Physical
activity and mental health in women with Polycystic Ovary Syndrome. BMC Women's
Health, 14 (1), 51.
*Bredin, S. S., Warburton, D. E., & Lang, D. J. (2013). The health benefits and challenges of
exercise training in persons living with schizophrenia: a pilot study. Brain Sciences, 3(2),
821-848.
Brobeck, E., Bergh, H., Odencrants, S., & Hildingh, C. (2011). Primary healthcare nurses’
experiences with motivational interviewing in health promotion practice. Journal of Clinical
Nursing, 20(23‐24), 3322-3330.
Caspersen, C. J., Pereia, M. A., & Curran, K. M. (2000). Changes in physical activity patterns
in the United States, by sex and cross-sectional age. Medicine and Science in Sports and
Exercise, 32, 1601–1609.
Coleman, S., Berg, C. J., & Thompson, N. J. (2014). Social Support, Nutrition Intake, and
Physical Activity in Cancer Survivors. American Journal of Health Behavior, 38(3), 414-419.
doi:10.5993/AJHB.38.3.10
24
Croghan, E. (2005). Assessing motivation and readiness to alter lifestyle behavior. Nursing
Standard. 19, (31), 50-52.
Elliot, C. A., Kennedy, C., Morgan, G., Anderson, S. K., & Morris, D. (2012). Undergraduate
Physical Activity and Depressive Symptoms: A National Study. American Journal of Health
Behavior, 36(2), 230-241.
Erdner, A., & Magnusson, A. (2012). Physical Activities and their Importance to the Health
of People with Severe Mental Illness in Sweden. Issues in Mental Health Nursing, 33(10),
676-679. doi:10.3109/01612840.2012.697253
*Findorff, M. J., Wyman, J. F., & Gross, C. R. (2009). Predictors of long-term exercise
adherence in a community-based sample of older women. Journal of Women's Health, 18(11),
1769-1776.
Folkhälsomyndigheten. (2014). FaR® Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet.
Hämtad 17 mars, 2015, från Folkhälsomyndigheten,
http://www.folkhalsomyndigheten.se/far/
Ford, E. S., Li, C., & Zhao, G. (2010). Prevalence and correlates of metabolic syndrome based
on a harmonious definition among adults in the US. Journal of Diabetes, 2(3), 180–193.
*Freburger, J., Carey, T., Holmes, G., Wallace, A., Castel, L., Darter, J., & Jackman, A.
(2009). Exercise prescription for chronic back or neck pain: Who prescribes it? Who gets it?
What is prescribed? Arthritis & Rheumatism: Arthritis Care & Research, 61(2), 192-200.
doi:10.1002/art.24234
*Gademan, M. G., Deutekom, M., Hosper, K., & Stronks, K. (2012). The effect of exercise on
prescription on physical activity and wellbeing in a multi-ethnic female population: A
controlled trial. BMC Public Health, 12(1), 758.
25
*Gladwell, P. W., Pheby, D., Rodriguez, T., & Poland, F. (2014). Use of an online survey to
explore positive and negative outcomes of rehabilitation for people with CFS/ME. Disability
& Rehabilitation, 36(5), 387-394. doi:10.3109/09638288.2013.797508
Golay, A., Lagger, G., Chambouleyron, M, Carrard, I., & Lasserre‐Moutet, A. (2008).
Therapeutic education of diabetic patients. Diabetes/Metabolism Research and Reviews,
24(3), 192-196.
Guedes, N., de Oliveira Lopes, M., Moreira, R., Cavalcante, T., & de Araujo, T. (2010).
Prevalence of sedentary lifestyle in individuals with high blood pressure. International
Journal of Nursing Terminologies & Classifications, 21(2), 50-56. doi:10.1111/j.1744618X.2010.01146.x
Guirao‐Goris, J. A., & Duarte‐Climents, G. (2007). The expert nurse profile and diagnostic
content validity of Sedentary Lifestyle: the Spanish validation. International Journal of
Nursing Terminologies and Classifications, 18(3), 84-92.
Haskell, W. L., Lee, I., Pate, R. R., Powell, K. E., Blair, S. N., Franklin, B. A., et al. (2007).
Physical activity and public health: Updated recommendation for adults from the American
College of Sports Medicine and the American Heart Association. Circulation, 116, 1081–
1093.
Haas, R., Maloney, S., Pausenberger, E., Keating, J. L., Sims, J., Molloy, E., & ... Haines, T.
(2012). Clinical Decision Making in Exercise Prescription for Fall Prevention. Physical
Therapy, 92(5), 666-679. doi:10.2522/ptj.20110130
Holopainen, A., Hakulinen-Viitanen, T., & Tossavainen, K. (2008). Systematic review– a
method for nursing research. Nurse Researcher, 16, 72-83.
Hussey, J., Bell, C., & Gormley, J. (2007). The measurement of physical activity in children.
Physical Therapy Reviews, 12(1), 52-58.
26
Im, E., Chee, W., Lim, H., Liu, Y., & Kim, H. (2008). Midlife women's attitudes toward
physical activity. JOGNN: Journal of Obstetric, Gynecologic & Neonatal Nursing, 37(2),
203-213. doi:10.1111/j.1552-6909.2008.00219.x
*Josyula, L., & Lyle, R. (2013). Health Care Provider Physical Activity Prescription
Intervention. American Journal of Health Education, 44(3), 162-168.
doi:10.1080/19325037.2013.779903
*Knight, E., Stuckey, M. I., & Petrella, R. J. (2014). Validation of the step test and exercise
prescription tool for adults. Canadian Journal of Diabetes, 38(3), 164-171.
doi:10.1016/j.jcjd.2014.03.007
Koplan, J. P., & Fleming, D. W. (2000). Current and future public health challenges. Journal
of the American Medical Association, 284, 1696–1698.
Lakka, T. A., Laaksonen, D. E., Lakka, H. M., Männikkö, N., Niskanen, L. K., Rauramaa, R.,
& Salonen, J. T. (2003). Sedentary lifestyle, poor cardiorespiratory fitness, and the metabolic
syndrome. Medicine & Science in Sports & Exercise, (35), 1279-86.
*Lawton, B., Rose, S., Raina Elley, C., Dowell, A., Fenton, A., & Moyes, S. (2009). Exercise
on prescription for women aged 40-74 recruited through primary care: two year randomized
controlled trial. British Journal of Sports Medicine, 43(2), 120-123.
*Lee, P. G., Cigolle, C. T., Ha, J., Min, L., Murphy, S. L., Blaum, C. S., & Herman, W. H.
(2013). Physical Function Limitations Among Middle-Aged and Older Adults With
Prediabetes One exercise prescription may not fit all. Diabetes Care, 36(10), 3076-3083.
*Leijon, M. E., Bendtsen, P., Ståhle, A., Ekberg, K., Festin, K., & Nilsen, P. (2010). Factors
associated with patients self-reported adherence to prescribed physical activity in routine
primary health care. BMC Family Practice, 11(1), 38.
*Leijon, M. E., Bendtsen, P., Nilsen, P., Ekberg, K., & Ståhle, A. (2008). Physical activity
referrals in Swedish primary health care–prescriber and patient characteristics, reasons for
prescriptions, and prescribed activities. BMC Health Services Research, 8(1), 201.
27
*Leijon, M. E., Faskunger, J., Bendtsen, P., Festin, K., & Nilsen, P. (2011). Who is not
adhering to physical activity referrals, and why? Scandinavian Journal of Primary Health
Care, 29(4), 234-240.
*Litterini, A., & Fieler, V. (2008). The change in fatigue, strength, and quality of life
following a physical therapist prescribed exercise program for cancer survivors.
Rehabilitation Oncology, 26(3), 11-17.
*Marzolini, S., Swardfager, W., Alter, D. A., Oh, P., Tan, Y., & Goodman, J. M. (2014).
Quality of Life and Psychosocial Measures Influenced by Exercise Modality in Patients with
Coronary Artery Disease. European Journal of Physical and Rehabilitation Medicine, 2014
Mars 04 [Epub ahead of print]
*McKay, J., Wright, A., Lowry, R., Steele, K., Ryde, G., & Mutrie, N. (2009). Walking on
prescription: the utility of a pedometer pack for increasing physical activity in primary care.
Patient Education & Counseling, 76(1), 71-76. doi:10.1016/j.pec.2008.11.004
*Mestek, M., Plaisance, E., Ratcliff, L., Taylor, J., Wee, S., & Grandjean, P. (2008). Aerobic
exercise and postprandial lipemia in men with the metabolic syndrome. Medicine & Science
In Sports & Exercise, 40(12), 2105-2111.
Nilsson, K. (2010). Nationell utvärdering av receptförskriven fysisk aktivitet (FaR). (Statens
folkhälsoinstitut, nr A 2010:05) Folkhälsomyndigheten. Från
http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12414/A-2010-5-Nationell-utvarderingFAR.pdf#page=1&zoom=auto,-107,842
Oberg, E. (2007). Physical activity prescription: our best medicine. Integrative Medicine: A
Clinician's Journal, 6(5), 18-22.
O’Keefe, J. H., & Cordain, L. (2004). Cardiovascular disease resulting from a diet and
lifestyle at odds with our paleolithic genome: How to become a 21st century hunter-gatherer.
Mayo Clinic Proceedings, 79, 101–108.
28
*Patel, A., Keogh, J. W., Kolt, G. S., & Schofield, G. M. (2013). The long-term effects of a
primary care physical activity intervention on mental health in low-active, communitydwelling older adults. Aging & Mental Health, 17(6), 766-772.
*Petrella, R. J., Stuckey, M. I., Shapiro, S., & Gill, D. P. (2014). Mobile health, exercise and
metabolic risk: a randomized controlled trial. BMC Public Health, 14(1), 1082.
Polit, D. F.& Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. (9. ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &
Wilkins.
*Purath, J., Keller, C. S., McPherson, S., & Ainsworth, B. (2013). A randomized controlled
trial of an office-based physical activity and physical fitness intervention for older adults.
Geriatric Nursing, 34(3), 204-211. doi:10.1016/j.gerinurse.2013.02.012
Reiser, L. M., & Schlenk, E. A. (2009). Clinical use of physical activity measures. Journal of
the American Academy of Nurse Practitioners, 21(2), 87-94.
Rosén, M. (2014) Systematisk litteraturöversikt. I Henricson, M. (Red.). Vetenskaplig teori
och metod – Från idé till examination inom omvårdnad. (s.429-443). Lund: Studentlitteratur
AB.
*Sawchuk, C., Charles, S., Wen, Y., Goldberg, J., Forquera, R., Roy-Byrne, P., & Buchwald,
D. (2008). A randomized trial to increase physical activity among native elders. Preventive
Medicine, 47(1), 89-94.
*Sjögren, P., Fisher, R., Kallings, L., Svenson, U., Roos, G., & Hellénius, M. (2014). Stand
up for health-avoiding sedentary behaviour might lengthen your telomeres: secondary
outcomes from a physical activity RCT in older people. British Journal of Sports Medicine,
48(19), 1407-1409. doi:10.1136/bjsports-2013-093342
*Sjöling, M., Lundberg, K., Englund, E., Westman, A., & Jong, M. C. (2011). Effectiveness
of motivational interviewing and physical activity on prescription on leisure exercise time in
subjects suffering from mild to moderate hypertension. BMC Research Notes, 4(1), 352.
29
*Smith, C. M., Hale, L. A., Mulligan, H. F., & Treharne, G. J. (2013). Participant perceptions
of a novel physiotherapy approach ('Blue Prescription') for increasing levels of physical
activity in people with multiple sclerosis: a qualitative study following intervention. Disability
& Rehabilitation, 35(14), 1174-1181. doi:10.3109/09638288.2012.723792
*Stefani, L., Maffulli, N., Mascherini, G., Francini, L., Petri, C., & Galanti, G. (2015).
Exercise as Prescription Therapy: Benefits in Cancer and Hypertensive Patients. Translational
Medicine@ UniSa, 11, 39.
* Stefani, L., Mascherini, G., Scacciati, I., De Luca, A., Maffulli, N., & Galanti, G. (2013).
Positive effect of the use of accelerometry on lifestyle awareness of overweight hypertensive
patients. Asian Journal of Sports Medicine, 4(4), 241.
Stenberg, G., Fjellman-Wiklund, A., & Ahlgren, C. (2014). 'I am afraid to make the damage
worse' - fear of engaging in physical activity among patients with neck or back pain - a gender
perspective. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(1), 146-154. doi:10.1111/scs.12043
Sørensen, J. B., Skovgaard, T., & Puggaard, L. (2006). Exercise on prescription in general
practice: a systematic review. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 24(2), 69-74.
*Sørensen, J., Sørensen, J. B., Skovgaard, T., Bredahl, T., & Puggaard, L. (2011). Exercise on
prescription: changes in physical activity and health-related quality of life in five Danish
programmes. The European Journal of Public Health, 21(1), 56-62.
*Tawashy, A., Eng, J., Krassioukov, A., Miller, W., & Sproule, S. (2010). Aerobic exercise
during early rehabilitation for cervical spinal cord injury. Physical Therapy, 90(3), 427-437.
doi:10.2522/ptj.20090023
Venturelli, M., Lanza, M., Muti, E., & Schena, F. (2010). Positive effects of physical training
in activity of daily living–dependent older adults. Experimental Aging Research, 36(2), 190205.
30
Wen, C. P., Wai, J. P. M., Tsai, M. K., Yang, Y. C., Cheng, T. Y. D., Lee, M. C., ... & Wu, X.
(2011). Minimum amount of physical activity for reduced mortality and extended life
expectancy: a prospective cohort study. The Lancet, 378(9798), 1244-1253.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad - En bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad - En bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB
*Wisse, W., Rookhuizen, M. B., de Kruif, M. D., van Rossum, J., Jordans, I., ten Cate, H., ...
& Meesters, E. W. (2010). Prescription of physical activity is not sufficient to change
sedentary behavior and improve glycemic control in type 2 diabetes patients. Diabetes
Research and Clinical Practice, 88(2), e10-e13.
Öztekin, C., & Tezer, E. (2009). The role of sense of coherence and physical activity in
positive and negative affect of Turkish adolescents. Adolescence, 44(174), 421-432.
31