1. No category

Denriskabladansen–eleversochlärareserfarenheterimötenmed
expressivdansiämnetidrottochhälsa
TorunMattsson
Denhäravhandlingenhandlaromeleversochlärareserfarenheterimötenmed
expressivdansiskolämnetidrottochhälsa.Dansväckerkänslor.Detärsällansom
människorärheltneutralatilldans.Underminaårsomidrottslärare1iskolanochsom
idrottslärarutbildarepåhögskolanharjagmöttolikareaktionerfråneleveroch
studenternärdetgällerdans.Isammagruppkandetfinnasdesomälskarattdansaoch
desomtyckerattdansärobehagligt.Danskanvaranågontingkontrolleratochstyrt,och
vissadanserreproducerartraditionellakönsmönstergenomattdetfinnssärskilda
dansstegfördamerochherrar.Vanligtvisärdetocksåmänsomförochkvinnorsom
följeripar-ellerringdanser.Mendanskanocksåvaranågontingfrittochdärmed
inbjudatillmöjligheterattbrytamotnormerförhurmanskadansa,såsomifrigörande
danselleridansimprovisation.Idansenavslöjasoftanågotomvemviärellervemvivill
vara.Danskanpåsåsättkopplassammanmedidentitet.
Dansharfunnitsiolikakulturerochformersedanurminnestider.Detäroomtvistatatt
dansgenomhistorienharvärdesattsavmänniskor(Adshead1981;Shapiro1998;Bond
&Stinson2001;Smith-Autard2002;Buck2006).Detfinnsdesomanserattdanstilloch
medhandlaromattvaramänniska:
Mendanserogsåeneksistentielbevægelseform,somhandlaromdetatværemenneske.Dansenog
dendansendebådespejlerogforholdersigkommenterendetilllivet,kulturenogsamfundetgenem
bevægelsessprog(Wintheretal2015,s.8).
Denhäravhandlingenärenämnesdidaktiskstudiedärdetövergripandeintressetär
expressivdansinomramenförämnetidrottochhälsa2.Jagkommersenarei
avhandlingenattförklarautförligtvadjagmenarmedexpressivdans,menjagvillredan
inledningsvisklargöraattdenexpressivadansentarfastapårörelseupplevelsen,det
estetiskauttrycketochenintentionattförmedlatankar,känslorochsinnesstämningar
1Iavhandlingenbenämnerjagläraresomundervisariämnetidrottochhälsaidrottslärare.
2ÄmnethariSverigeskiftatnamnfleragånger.Närjagtalaromämnetiettinternationelltellerhistoriskperspektivbenämnerjag
detidrottsämnet.Iövrigttalarjagomämnetidrottochhälsa.
1
genomrörelser.Enavdeviktigastepersonernafördenmodernadansensutvecklingvar
koreografenochdanskonstnärenRudolfLaban(Buck2006).Hanutveckladeen
pedagogiskmodellfördansundervisningiskolansomutgårfrånolikarörelseprinciper
förhurkroppenmedenvisskraft,ettvisstflyt,envissriktningochunderenvisstid
förflyttasgenomrummet(Laban1948/1988).Iställetförattundervisadansutifrånen
särskildteknikomhurenförutbestämdrörelseskautföras,menadeLabanatteleverska
erbjudasmöjligheterattsjälvafåutforskarörelserutifrånolikaprinciper.Detärtvåhelt
olikasättattsepådansundervisning.Omlärarentarutgångspunktidansteknikärdet
troligtattdetfårtillföljdenundervisningsombyggerpåkontrollochdisciplinering.Det
finnsdårättochfelrörelser,ocheleversomärbättreellersämrepåattutförarörelser
medenspecifikteknik.Iföreliggandeavhandlingutgårläraresundervisningistället
frånprinciper,ochdetfinnsinteprecisarörelserochettsättsomärbättreänettannat.
Idrottsämnetiskolanochpåidrottslärarutbildningenstårinförenradolikaproblem
ochutmaningar.Flerainternationellaochsvenskaforskarehävdarattidrottsämnet
beståravettsmörgåsbordavaktiviteter,därviktenläggsvidattgöraochintevidatt
lära.Dethuvudsakligauppdragettycksgåutpåatteleverlärsigfysiskaktivitetföratt
erhållaensundlivsstil,samtidigtsomämnetverkarbefinnasigientävlings-och
rangordningslogik(Evans2004;Evans&Penney2006;Flintoff2006;Kirk2010;
Larsson&Redelius2008;Lundvall&Schantz2013).Kirk(2010)understrykeratt
idrottsämnetbefinnersigikris,ochhanmenarattdenbärandeidénär
dekontextualiseradeaktivitetermedfokuspåidrottsligatekniker.Ettproblemtycks
varaämnetsotydligakunskapsobjekt(Ekberg2009;2014),ochdetfårtillföljden
osäkerhethosidrottslärarebådenärdetgällerinnehållochvadsomskabedömasi
ämnet(Redeliusetal2015).Detuppstårenradfrågorirelationtilldanssom
undervisningsinnehålliidrottsundervisning.Varförskaeleverlärasigattdansaiämnet
idrottochhälsa?Vilkensortsdansskadefålärasigochhurskadetgåtill?
Dansen har haft svårt att hitta sin plats i den svenska grundskolan. Andra estetiska
ämnen som musik och bild har varit egna självständiga obligatoriska ämnen under
många år, men dans har alltid utgjort en del av andra ämnen.3Externa aktörer såsom
danspedagoger eller dansinstruktörer har på olika sätt försökt etablera sig i skolans
verksamhet. I en del kommuner har dans som uttrycksform etablerats och alla barn
3
Dansfinnsdäremotsomettegetestetisktämnepågymnasieskolansestetiskaprogram(Styrke2013b,s.24)
2
erbjuds dansundervisning i skolan (Lindqvist 2007; 2010). Det har även gjorts
nationella insatser för att främja dans i skolan (NCFF 2008). Trots enskilda satsningar
ochattenstakakommunerochskolorhardanspåschemat,ärdetfortfarandesvårtför
dansenattbliendelavdenvardagligaverksamheten.DanslärarefrånhelaSverigeanser
dockattdanssomkunskapsområdebörfinnasiskolansomobligatorisktförallaelever
(Lindqvist2010).Dansföreträdareharargumenteratförattdansbörundervisasaven
läraremedadekvatdansutbildning4.Ideövergripandemålenigrundskolansnuvarande
läroplan (Skolverket 2011) finns dans omnämnt, och det går att argumentera för att
dansbörgesutrymmeiskolansverksamhet.
Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika
uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och
skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och
bildningsgångomfattarmöjligheterattpröva,utforska,tillägnasigochgestaltaolikakunskaperoch
erfarenheter.Förmågatillegetskapandehörtilldetsomelevernaskatillägnasig(Skolverket2011,s.
10,minfetstil).
Det kan tyckas märkligt att det är ämnet idrott och hälsa som bär det huvudsakliga
ansvaretfördansundervisningigrundskolan.Dansfinnsmediskolämnetsomcentralt
innehåll med särskilda kunskapskrav (Skolverket 2011). När Skolinspektionen (2010)
gjorde en oanmäld flygande tillsyn i ämnet idrott och hälsa förekom däremot dans
knappt alls. I stället dominerades undervisningsinnehållet av olika bollaktiviteter. Det
tyder på att dans har en marginaliserad roll i ämnet. När dans presenteras tycks den
främst bestå av ett antala färdiga danssteg, och dans riskerar att glida över i
färdighetsträning eller i konditionsträning om dansens teknik sätts i fokus (Larsson
2012). Dansens position i ämnets kursplanetexter över tid (1962-2011) är däremot
stark (Mattsson & Lundvall 2013). Den australiensiske forskaren Michael Gard (2008)
menar dock att dans förlorar sin estetiska karaktär när den utförs inom ramen för
idrottsundervisning5.
Inotherwords,danceissimplyanothercontextinwhichskillscanbedevelopedandahelthierlife
lived(Gard2008,s.238).
4DanslärarutbildningfinnsiKarlstad,PiteåochiStockholm.
5Idrottsundervisningkanbådebetydaundervisningietthistorisktellerinternationelltperspektiv,ochundervisningiämnetidrott
ochhälsa.
3
Detframträderendiskrepansmellandanssomkursplanenföreskriverochdenfaktiska
undervisningen (Lundvall & Meckbach 2008; Mattsson & Lundvall 2013). En möjlig
orsak till dansens marginaliserade roll skulle kunna vara uppfattningar om dans som
någotfeminint(Sanderson1996,2001;Gard2001,2003;2008;LeedsCraig2014).Det
kanfåtillföljdattmanligaidrottslärareundvikerattundervisaidansochattpojkarinte
villdansa,eftersomdansuppfattassomnågot”flickigt”(Larssonetal2007).Pojkarsom
dansarriskerardärmedattblibetraktadesom”deandra”,vilketinnebärenriskattbli
seddsomhomosexuell(Gard2001,2003).
Jag har under doktorandtiden mött många danslärare, forskare, högskolelärare och
idrottslärare som har varit intresserade av mitt avhandlingsprojekt. Det finns inte
mycketforskningsomutgårfråndansienidrottskontext.Detverkarfinnasbådebehov
ochintresseavforskningomdansiidrottsundervisning.Motivenbakomavhandlingen
utgörs av ett intresse för att öka förståelsen av dans inom ramen för ämnet idrott och
hälsa, och att pröva om expressiv dans har en potential att bryta mönster och
föreställningaromvaddanskanvaraiämnet.Enutgångspunktföravhandlingenäratt
utmana bilden av dans som en fysisk aktivitet, och att utforska vad som händer med
dansundervisningeniidrottsämnetomestetiskalärprocesserberedsplats.
Iförlängningenäravhandlingenettbidragtilldiskussionenomsyftetmedämnetidrott
ochhälsa.Vadskaeleverlärasigochhur?Avhandlingenskunskapsbidragavserdärmed
att ge en fördjupad förståelse om den expressiva dansens roll, idrottslärares
undervisningocheleverslärprocesseriämnetidrottochhälsa.Kanexpressivdansvara
ett sätt att vitalisera idrottsämnet och ge insikter om den egna kroppen i rörelse? De
resonemang om lärande som förs i avhandlingen är även ett bidrag utöver en
idrottskontext och handlar om hur lärare möjliggör eller begränsar förutsättningar för
olikalärprocesser.Avhandlingensakademiskabidragäriförstahandmetodologiskoch
består dels i att utforma och pröva ett danstema i expressiv dans med utgångspunkt i
Rudolf Labans rörelseprinciper i ämnet idrott och hälsa, dels att vidareutveckla en
tidigareprövadanalysmetod,praktiskepistemologiskanalys(PEA),genomattanvända
den för att analysera rörelsehandlingar i dans. Vidare är det akademiska bidraget en
ambition att överbrygga klyftan mellan praktik och teori genom att både anta en
pragmatiskansatsochettkritisktförhållningssätt.
4
Syfte och frågeställningar
Jagharidentifieratettantalproblemvadavserdansiskolämnetidrottochhälsa.Dans
tycksvaraviktigtiämnetskursplaner,samtidigtsomdetfinnstydligateckenpåattdans
inteansessomvärdefullkunskapiämnet,eftersomdetförekommersparsamti
undervisningen.Dansiidrottsundervisningverkarfrämstbetydanågrafärdigadanser
ellerolikadansstegtillmusik,ochestetiskaperspektivpådansverkarhaen
undanskymdplats.Ettannatproblemtycksvaraattdansoftakopplassammanmed
femininitet,ochdetkanfåtillföljdattendeleleveravstårfråndans.Detjagavseratt
göraiavhandlingenäratttillföranågontingnytttillidrottsundervisningiformav
expressivdans,ochjagkommerattstuderaläraresundervisningochelevers
lärprocesser.Enambitioniavhandlingenärattutformaochiscensättaettdanstemai
expressivdansmedutgångspunktiprinciperförrörelserochinteidanstekniker,med
denordinarieidrottslärarensomundervisare.
Avhandlingenssyfteärattbeskrivaochdiskuteraläraresocheleverserfarenheteri
mötenmedexpressivdansinomramenförenpedagogiskinterventioniskolämnet
idrottochhälsa.Denpedagogiskainterventionenskaförståsibemärkelsenavatttillföra
någotnytttillämnetmedavsiktenattstuderavadsomhändermedlärareocheleveri
ettsammanhålletdanstemamedexpressivdansiobligatoriskundervisning.
Avhandlingenharintesomambitionatttaredapåundervisningenseffekteritermerav
bättreellersämreundervisning.Däremotriktasintressetmotattförståoch
begripliggöradenexpressivadansensrolliskolämnetidrottochhälsa.
Avhandlingensvararpåföljandefrågeställningar:
1. Hur ser den övergripande processen ut och vilka möten uppstår i utformning och
iscensättningavundervisningiexpressivdans?
2. Hurframträderlärareserfarenheterföre,underochefterdanstematihandling?
3. Vilkaestetiskaerfarenhetermöjliggörsföreleveriolikadansuppdragidanstemat?
5
Genomattstuderabådeidrottsläraresocheleverserfarenheterimötenmedexpressiv
dansiämnetidrottochhälsaharjagföravsiktattdiskuterafrågorsomrör
föreställningaromsyftetmeddansiskolämnetidrottochhälsa.
Disposition
Ikapiteltvåintroducerasstudienskontextsomärolikaperspektivpålärande,estetiska
lärprocesserochföreställningaromdans.Avsiktenmedkapitletärattsättainläsareni
detsammanhangivilketlärareocheleveristudienbefinnersigochattringainvilket
lärandesomfokuseras,hurestetiskalärprocesserkanförståsochvilkensortsdanssom
föreliggandeavhandlingfokuserarpå.Kapitletavslutasmedattiettsvensktperspektiv
förklaravärdenochmeningavdansövertidiidrottsämnetskursplaner.
Ikapiteltreredogörsförtidigareforskningvilkenäravbetydelseföravhandlingen.De
områdensombehandlasärforskningomidrottsämnetsamtstudiersombehandlardans
iundervisningmedettsärskiltfokuspåidrottsundervisning.
I kapitel fyra introduceras det teoretiska fält som jag har valt, och jag tar avstamp i
pragmatismen främst genom pedagogen John Deweys senare arbeten (1934/2005;
1938/1997; Dewey & Bentley 1949). Centrala begrepp som erfarenhet, estetisk
erfarenhet, estetiska omdömen och transaktion definieras. Jag redogör för begreppet
vanor och hur kroppsliggörande kan förstås (Sullivan 2001). I kapitlet diskuteras
möjliga pedagogiska konsekvenser och begreppet risk (Biesta 2013) som är centralt i
avhandlingengenomlyses.Avslutningsvisikapitletvisarjagpåvilketsättdeteoretiska
perspektivenmetodologiserasiavhandlingen.
IkapitelfemredogörjagförRudolfLabans(Laban1948/1988)synpådansundervisning
och centrala begrepp om kropp, rum och dynamiska expressiva uttryck förklaras.
Labans rörelseprinciper kan beskrivas som en slags rörelseteori som jag har valt att
placeramellanminateoretiskaochmetodologiskautgångspunkter.Labanskonceptom
dansundervisningharlegattillgrundfördetdanstemasomutformadesochprövadesi
avhandlingen. I kapitlet definierar jag begreppet expressiv dans som är centralt i
föreliggandeavhandling.
6
Undersökningens metodologiska överväganden beskrivs i kapitel sex. Jag redogör för
den kvalitativa ansatsen och min egen roll i forskningsprocessen. Vidare redogörs för
vilka metoder för datainsamling som har använts och hur jag gick tillväga när jag
närmade mig fältet. Jag redovisar hur jag använder analysverktygen transaktion och
praktiskepistemologiskanalys(PEA),ochhurcentralabegreppanvändsianalysen.Jag
beskriver hur ett danstema i expressiv dans utformades och hur processen gick till.
Avslutningsvis visar jag vilka etiska ställningstaganden som är gjorda i avhandlingen,
ochjagförenkritiskreflektionöverforskningsprocessen.
I de tre kapitel som följer redovisas resultat och analys av det empiriska materialet.
Kapitel sju ger en bild av den övergripande processen och vad som skedde under
danstemat på projektskolan. Jag analyserar lärarnas erfarenheter före, under och efter
danstemat i handling. Blicken i analysen av danstemat är riktad mot hur
undervisningssituationerutformadesochiscensattesavlärarna.Jaganvänderbegreppet
transaktionsomanalysverktygförattsynliggörahurlärarnasundervisningmöjliggjorde
för olika lärprocesser. Begreppet risk används i kapitlet för att belysa och analysera
pedagogiska konsekvenser i lärarnas undervisning i form av möjliga transaktioner. I
kapitel åtta avhandlas elevers estetiska erfarenheter och vilka lärprocesser som blir
synliga i handling i mikroprocesser under en lektion i danstemat. Analyser görs på
individens, parets och gruppens transaktioner med omgivningen. Vidare belyses och
analyseraseleversvanorochhurdepåverkarriktningenpådansuppdragetidanstemat.
I kapitel nio analyseras elevers estetiska omdömen i skrivna narrativer i form av
loggböcker och vilken riktning deras smakomdömen tar. Vidare analyseras hur dessa
estetiska omdömen får inverkan på elevers lärprocesser. I såväl kapitel åtta som nio
görsanalysernamedhjälpavpraktiskepistemologiskanalys(PEA).
Referenser
Adshead,Janet(1981).Thestudyofdance.London:DanceBooksLtd.
Amade-Escot,Chantal(2006).Studentlearningwithinthedidactiquetradition.IKirk,
David,Macdonald,Doune&O´Sullivan,Mary(red.),Thehandbookofphysicaleducation.
London:SagePublication.S.347-365.
Biesta,Gert(2013).Thebeautifulriskofeducation.London:ParadigmPublisher.
7
Bond,Karen&Stinson,Susan(2000).”IfeelLikeI’mGoingtoTakeOff!”:YoungPeople’s
ExperiencesoftheSuperordinaryinDance.DanceResearchJournal,32(2),ss.52-87.
Buck,Ralph.(2006).TeachingDanceinCurriculum.IKirk,David,Macdonald,Doune&
O´Sullivan,Mary(red.)Thehandbookofphysicaleducation.London:SagePublication,S.
703-719.
Dewey,John(1934/2005).Artasexperience.NewYork:PenguinGroup.
Dewey,John(1938/1997).Experienceandeducation.NewYork:Dover.
Dewey,John&Bentley,ArthurF.(1949).KnowingandtheKnown.Boston:TheBacon
Press.
Evans,J.(2004).Makingadifference?Educationand‘ability’inphysicaleducation.
EuropeanPhysicalEducationReview,10(1),95–108.
Evans,J.(2013).Physicaleducationasporn!PhysicalEducationandSportPedagogy,
18(1),75–89.
Evans,J.,&Davies,B.(2006).Socialclassandphysicaleducation.InD.Kirk,D.
Macdonald,&M.O’Sullivan(Eds.),Thehandbookofphysicaleducation(pp.796–808).
London:SagePublications.
Ekberg,Jan-Eric(2009).Mellanfysiskbildningochaktivering.Enstudieavämnetidrott
ochhälsaiskolår9.Malmö:MalmöHögskola.
Ekberg,Jan-Eric(2014).WhatknowledgeappearsasvalidinthesubjectofPhysical
EducationandHealth?Astudyofthesubjectonthreelevelsinyear9inSweden.
PhysicalEducation&SportPedagogy.
Flinthoff,Anne(2006).Girlsandphysicaleducation.IKirk,David,Macdonald,Doune&
O´Sullivan,Mary(red.)Thehandbookofphysicaleducation.London:SagePublication,S.
767-783.
Gard,Michael(2001).Dancingaroundthe’Problem’ofBoysandDance.Discourse:
StudiesintheCulturalPoliticsofEducation,vol.22:2,ss.213-225.
Gard,Michael(2003).Beingsomeoneelse:usingdanceinanti-oppressiveteaching.
EducationalReview,vol.55:2,ss.211-223.
Gard,Michael(2008).Whenaboy´sgottadance:newmasculinities,oldpleasures.Sport,
EducationandSociety,vol.13:2,ss.181-193.
Kirk,D.(2010).Physicaleducationfutures.LondonandNewYork,NY:Routledge.
Laban,Rudolf.(1948/1988).ModernEducationalDance.Plymouth:NorthcoteHouse.
8
Larsson,Håkan,Redelius,Karin&Fagrell,Birgitta(2007).”Jagkännerinteförattbli…en
kille”.Omheteronormativitetiämnetidrottochhälsa.Utbildning&Demokrati.Tidskrift
fördidaktikochutbildningspolitik,vol.16:2,ss.113-138.
Larsson,Håkan&RedeliusKarin(2008).Swedishphysicaleducationresearch
questioned–currentsituationandfuturedirections.PhysicalEducation&Sport
Pedagogy.vol.13:4,ss.381-398.
LeedsCraig,Maxine(2014).SorryIdon´tdance.Whymenrefusetomove.Oxford:Oxford
UniversityPress.
Lindqvist,Anna(2007).Dansensplatsiskolan.Tradition,utvecklingochlärandei
Skellefteåkommun.Umeå:Umeåuniversitet
Lindqvist,Anna(2010).Dansiskolan–omgenus,kroppochuttryck.Umeå:Institutionen
förestetiskaämnen,Umeåuniversitet.
Lundvall,Suzanne&Meckbach,Jane(2008).Mindthegap:physicaleducationand
healthandtheframefactortheoryasatoolforanalysingeducationalsettings.Physical
EducationandSportPedagogy,vol.13:4,ss.345-364.
Lundvall,S.,&Schantz,P.(2013).Physicalactivitiesandtheirrelationtophysical
education:A200-yearperspectiveandfuturechallenges.GlobalJournalofHealthand
SportPedagogy,2(1),1–16.
Mattsson,Torun&Lundvall,Suzanne(2013).Thepositionofdanceinphysical
education.Sport,Education&Society.
NCFF(2008).Nationelltcentrumförfrämjandeavgodhälsahosbarnochungdom.Dans
iskolan–enkartläggningavdansverksamhetenidensvenskaskolan(Delrapport1).
http://www.oru.se/ExternalWebsites/NCFF/Lästips/NCFF%20publikationer/Dansrap
porterna/Redovisning%20Regeringsuppdraget%20B.pdf.
Redelius,Karin,Quennerstedt,MikaelochÖhman,Marie(2015)Communicatingaims
andlearninggoalsinphysicaleducation–partofasubjectforlearning?Sport,Education
andSociety,Publiseradonline:21Jan2015
Sanderson,Patricia(1996).Dancewithinthenationalcurriculumforphysicaleducation
ofEnglandandWales.EuropeanPhysicalEducationReview,2(1),54–63.
Sanderson,Patricia(2001).Ageandgenderissuesinadolescentattitudestodance.
EuropeanPhysicalEducationReview,7(2),117–136.
Shapiro,Sherry(1998).Towardstransformativeteachers:Criticalandfeminist
perspectivesondanceeducation.ISherryShapiro(red.).Dance,poweranddifference:
Criticalandfeministperspectiveondanceeducation.S.7.21.
9
Skolinspektionen(2010).”Mycketidrottochlitehälsa.RapportfrånFlygandetillsyneni
idrottochhälsa.”
Skolverket(2011a).Läroplanförgrundskolan,förskoleklassenochfritidshemmet2011.
Stockholm:Skolverket.
Smith-Autard,Jaqueline(2002).TheArtofDanceinEducation.London:A.&C.Black.
Sullivan,Shannon(2001).Livingacrossandthroughskins.Transctionalbodies,
pragmatismandfeminism.BloomingtonandIndianapolis:IndianaUniversityPress.
10