1. No category

Finnväv – tradition och förnyelse
Finnväv är en figural dubbelväv
med minst två varplager och
inslag i båda lagren. Själva
mönstret bildas där vävlagren
byter plats med varandra.
Finnväv förekom flitigt i Bohuslän från medeltiden och
framåt. Mönsterformerna var
oftast kristna eller förkristna
symboler. Man vävde stora
täcken som bl.a. användes för att pryda hemmet, som brudmattor eller för att linda in barnet i vid dopet. Under
1900-talet vävdes mest väggprydnader. Eftersom de flesta användningsområdena i dag har spelat ut sin roll
finns risk att också kunskapen om tekniken går förlorad.
Nio vävare från Västra Götaland har sedan 2008 försökt hitta nya uttrycksformer, nya användningsområden och
även testa nya material för finnväven, så att den åter platsar i dagens sparsmakade miljöer. Dessutom ta till vara
gamla mönster och väva upp repliker i så lika material som möjligt, jämfört med gamla täcken. Arbetet resulterade i en utställning år 2010 på Bohusläns museum i Uddevalla.
Gruppen, ”9
vävare”, har sedan dess ställt ut på bland annat Åmåls konsthall och Textilmuseet i Borås. Delar
av utställningen har också visats på Nordiska museet i Stockholm.
Utställningen har en pedagogisk del, ett arbetshäfte med lättfattlig instruktion om hur man ritar, läser mönster
och hur man väver. Dessutom finns i häftet vävsedlar till 10 lättvävda produkter vilka visas på utställningen.
Som framgår av bifogade presentationer har deltagarna olika bakgrund och inriktning vilket ger utställningen
med ett 50-tal verk stor bredd. Det har sålts flera verk, medan andra har tillkommit.
Det känns roligt och inspirerande för oss i gruppen att det hela tiden händer nya saker kring finnväven. Vi
fortsätter att utveckla finnväven och hoppas att intresset ska sprida sig över landet.
Vill Du veta mer? Ta kontakt med Inger Hartzell, tfn 031-55 54 39, eller e-mail [email protected]
Annika Andersson
Förberedande textilutbildningar
Väfskolan i Borås
Egen ateljé sedan 1988
Jag har under många år intresserat mig för olika infärgningstekniker
och dess påverkan på olika material och vävtekniker. Jag har bland
annat arbetat med handfärgade sisalgarner i olika matt-tekniker
och jag har undersökt hur slarvtjällsmönster kan påverkas genom
att använda sprutmålad vadmal.
Att väva finnväv innebär att man samtidigt och parallellt väver i två
lager, genom att man arbetar i två separata lager finns det möjlighet till två separata färgsystem, vilket enligt min uppfattning ger
tekniken speciella förutsättningar och utmaningar.
Mitt intresse för olika infärgningstekniker i kombination med finnvävens tekniska utmaningar är utgångspunkten för mitt arbete med
finnväven.
Hans Christensson
Jag började väva först som pensionär och konstruerar också vävstolar och dataprogram speciellt för finnväv. Jag har skrivit en bok
”FINNVÄV – Ett tusenårigt kulturarv och en vävteknik för 2000talet”’ och fått bidrag ur Längmanska kulturfonden för ytterligare
en. Mina vävnader blir oftast i mindre format som väskor och
smycken men också väggprydnader i form av signalflaggor som när
de tolkas som bokstäver kan bilda till exempel namn.
Ulla Feltzing
En vävnad består av varp och inslag. Att i denna bundenhet få skapa egna, fria och unika
mönster har varit och är meningen med mitt vävande. I tekniker som damast, finnväv och
bildväv ges rika möjligheter till att låta fantasin verka och att dessutom få dela med sig till
mina vävande vänner och kursdeltagare ger än mer vävlycka.
Examen från HDK Göteborg som textilkonstnär med vävlärar-kompetens 1960.
Formgivare för Bohusslöjd Göteborg 1960-2009.
Kursledare i bildväv, finnväv och damast 1960-2002.
Erhållit Bohuslandstingets kulturstipendium 1972 och Kungälv stads kulturstipendium
1988.
Många verk för offentlig miljö och för privatpersoner.
Lisbeth Granberg
Min första kontakt med vävning var i början på 1970-talet då jag anmälde mig till en vävkurs. Sedan dess har det blivit ett flertal kurser som
avslutades med utbildning på Väfskolan i Borås.
Efter min utbildning i Borås startade jag egen firma med vävning och
sömnad. På beställning väver jag allt från enkla brukstextilier till kyrkotextil. Jag arbetar också med att rekonstruera textilier åt museer och syr
tidstypiska dräkter till olika kulturprojekt.
Under många år har jag varit cirkelledare för studieförbundens vävkurser och haft sommarkurser på Sätergläntan. I samarbete med hemslöjdskonsulenterna har jag fått förmånen att delta i flera olika projekt
bland annat Ryaprojektet och det nu pågående Finnvävsprojektet.
Jag arbetar helst med tunna garner och små enkla mönsterformer och
jag experimenterar gärna med vävtekniker och andra material än de
traditionella naturmaterialen.
Inger Hartzell
Vid sidan av mitt yrkesliv har jag vävt sedan slutet av 60-talet. Det har blivit många kortkurser och på senare år, projektinriktad distansutbildning i 4
år vid folkhögskola. Det har under åren också blivit en hel del utställningar.
Jag tycker om att experimentera och testa egna mönster och bindningar i
lite ovanliga material. Damast och finnväv väver jag gärna. Båda teknikerna kräver mycket tid och noggrannhet vilket jag gillar. Det är också roligt
när jag kan dela med mig av erfarenheter och vävtips till föreningar, vävstugor och till besökare i min lilla vävateljé.
Ann-Marie Isaksson
Jag har vävt sedan ungdomen och yrkesarbetat med sömnad.
Har diverse kortare och längre kurser i bl. a. vävning, kurser i ”Mönsterkomposition och Damast” på Sätergläntan och KV:s ”Konstskola i Textil”
för textilkonstnär Ingalill Sjöholm.
Har tre gånger fått stipendium från Lerums Hemslöjdsförening för utveckling och fördjupning av mina kunskaper inom vävnadskonsten. Har deltagit
i utställningar bl. a. på Nääs, Lerums Konstförening och i Washington DC,
USA. Är representerad i Lerums Kommun och med flera verk i Aspenkyrkan
i Lerum.
I dubbelväv vill jag uttrycka mig i enkla/strama mönster. Jag väljer material, färger och modell. Det blir oftast kläder där varje plagg är unikt. Jag
experimenterar också gärna med annorlunda ytor och material i dubbelväven.
Anita Nilsdotter
Att vara född och uppvuxen i Borås med textil- och konfektionsbransch som blomstrade på 50-60 talet gjorde
valet av utbildning lätt. Först till modedirektris vid Textilinstitutet och efter ett tag också handvävare vid Borås
Väfskola.
Jag har arbetat med textil hela mitt yrkesverksamma liv,
jag var först direktris vid ett av de många företag som
försåg postorderföretagen med damkläder, därefter var
jag lärarassistent vid Väfskolan och sist var jag vävlärare
vid Fristads folkhögskola i nitton år.
Nu njuter jag av att få ägna mig åt sömnad, broderi och
vävning mm, kunna experimentera och testa nya
material, tekniker, modeller, motiv och användningsområden. Det finns nästan inga begränsningar och framtidens textila behov väntar på alster till nytta och nöje.
Maria Spak
Efter sju års konstutbildning har mitt liv bestått av att teckna, måla och väva.
Ekonomin har ordnats av lärarjobb och design av textilier. Men, min stora glädje
är att väva, och då dubbelväv med alla sina möjligheter till grafiska och tredimensionella uttryck. En stor inspiration i min konst är naturen, men med tiden
har det övergått till inre landskap som jag ofta avbildar i geometriska former på
olika vis. Jag fick Lerums kulturpris 1998, har haft ett tjugotal separatutställningar, är representerad bland annat på Röhsska museet i Göteborg och
har gjort flera offentliga arbeten. Jag har haft eget galleri i 27 år och är ansvarig
från gruppen för hängning av våra utställningar.
Stina Wallgren
Den bohuslänska finnväven fascinerar mig och jag väver helst historiska
mönster. Jag är vad jag vet den enda som nu väver de gamla bohuslänska
täckena och har bl.a. gjort en rekonstruktion av en vävnad från 1774.
Jag har vävt finnväv i 26 år och är självlärd. Det har också bl.a. blivit en
del kyrkotextil som antipendium, kalkdukar, stolor och ett bårtäcke. Jag
tar ofta emot studiegrupper och mina vävnader har spritts i många länder. 1997 fick jag Kungälv kommuns kulturstipendium. Min förhoppning
är att denna gamla vävteknik får leva vidare.