KVALITETSRAPPORT 2014-2015 DIDAKTUS LILJEHOLMEN
KVALITETSRAPPORT 2014-2015 DIDAKTUS LILJEHOLMEN INNEHÅLL KVALITETSRAPPORT ............................................................................................................................................................ 1 DIDAKTUS LILJEHOLMEN 2014-2015 ...................................................................................................................... 1 Innehåll ........................................................................................................................................................................................... 2 Inledning – ledare ...................................................................................................................................................................... 5 Ledare ........................................................................................................................................................................................ 5 Grundfakta om Didaktus Liljeholmen......................................................................................................................... 6 Historik, fakta, organisation ............................................................................................................................................ 6 Utbildning & erbjudande ................................................................................................................................................... 6 Elever.......................................................................................................................................................................................... 7 Personal..................................................................................................................................................................................... 7 Lokaler ....................................................................................................................................................................................... 7 Funktioner ............................................................................................................................................................................... 7 Finansiering ............................................................................................................................................................................. 7 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse ................................................................................................. 8 Arbetsformer och pedagogik .......................................................................................................................................... 8 Lokaler ....................................................................................................................................................................................... 8 Utrustning och läromedel................................................................................................................................................. 9 Schema och skollunch......................................................................................................................................................... 9 Elevhälsa ................................................................................................................................................................................... 9 Arbete med särskilt stöd ................................................................................................................................................ 10 Elevråd och elevinflytande ............................................................................................................................................ 11 Skolledning............................................................................................................................................................................ 11 Personal.................................................................................................................................................................................. 12 Elever....................................................................................................................................................................................... 12 Beskrivning av kvalitetsarbetet: Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsrapporten ................ 13 Målsättning, metoder och uppföljning .................................................................................................................... 13 Nationella kursprov .......................................................................................................................................................... 15 Betygsuppgifter .................................................................................................................................................................. 15 Enkäter ................................................................................................................................................................................... 15 Dokumentation................................................................................................................................................................... 15 Uppföljning och utvärdering ........................................................................................................................................ 16 Kvalitetsrapport & arbetsplan..................................................................................................................................... 16 2 Redogörelse för Fokusområden 2014/2015 ........................................................................................................... 16 Fokusområde 1: Högre måluppfyllelse ........................................................................................................................ 16 Fokusområdets bakgrund & motiv............................................................................................................................ 16 Mål och syfte ........................................................................................................................................................................ 17 Läroplanskoppling ............................................................................................................................................................. 17 Metod och genomförande............................................................................................................................................. 17 Resultat .................................................................................................................................................................................. 19 Slutsatser ............................................................................................................................................................................... 21 Fokusområde 2 - Studiero .................................................................................................................................................. 22 Fokusområdets bakgrund & motiv............................................................................................................................ 22 Mål och syfte ........................................................................................................................................................................ 22 Mål och syfte ........................................................................................................................................................................ 22 Läroplanskoppling ............................................................................................................................................................. 22 Metod och genomförande............................................................................................................................................. 22 Resultat .................................................................................................................................................................................. 23 Slutsatser ............................................................................................................................................................................... 24 Arbetsmiljö ........................................................................................................................................................................... 26 Systematiskt arbetsmiljöarbete på Didaktus Liljeholmen LÅ 14/15 ........................................................ 26 Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2014/2015 ................................................................................ 27 Funktionell kvalitet ........................................................................................................................................................... 27 Instrumentell kvalitet ...................................................................................................................................................... 32 Upplevd kvalitet ................................................................................................................................................................. 33 Beslut....................................................................................................................................................................................... 34 Fokusområde 1 LÅ1516: Ökad måluppfyllelse........................................................................................................ 34 Fokusområdets bakgrund & motiv............................................................................................................................ 34 Mål och syfte ........................................................................................................................................................................ 34 Läroplanskoppling ............................................................................................................................................................. 35 Metod och genomförande............................................................................................................................................. 35 Uppföljning & utvärdering............................................................................................................................................. 36 Redovisning .......................................................................................................................................................................... 36 Fokusområde 2 LÅ1516: Motivation och mentorskap ........................................................................................ 36 Fokusområdets bakgrund & motiv............................................................................................................................ 36 Mål, syfte och läroplanskoppling ................................................................................................................................ 37 Metod och genomförande............................................................................................................................................. 37 3 Uppföljning & utvärdering............................................................................................................................................. 37 Redovisning .......................................................................................................................................................................... 37 Fokusområde 3 LÅ1516: gemensam värdegrund och studiero ...................................................................... 37 Fokusområdets bakgrund & motiv............................................................................................................................ 37 Mål och syfte ........................................................................................................................................................................ 37 Läroplanskoppling ............................................................................................................................................................. 38 Metod och genomförande............................................................................................................................................. 38 Uppföljning & utvärdering............................................................................................................................................. 38 Redovisning .......................................................................................................................................................................... 38 Resultatbilaga ........................................................................................................................................................................... 39 4 INLEDNING – LEDARE LEDARE I alla processer finns det ett lärande och det kanske är extra tydligt i skolans värld. Vi jobbar ju på alla plan med att förstå, utvärdera resultatet och analysera för att därefter dra slutsatser och lärdomar för att kunna göra något bättre i framtiden. Eleverna gör det, lärarna och personalen gör det och skolledningen gör det. I början av varje läsår fastställer vi tillsammans en arbetsplan för läsåret. Den är resultatet av de utvärderingar som vi gjort och analyserat under året. Vi använder enkätundersökningar för både elever (NKI- nöjd kund index) och för medarbetare (NMI – nöjd medarbetarindex), utvärderingar av kurser, betyg, nationella prov, lagarbetet och verksamhetens mål. I utvärderingarna är både elever och personal delaktiga. Under året arbetar vi med att utveckla både individer och grupper för att nå en högre måluppfyllnad och skapa en miljö som främjar arbete mot resultat. Eleverna har två utvecklingssamtal per år som fokuserar på insikt, ansvar samt åtgärder och stöd för att nå så långt som möjligt i kunskapsutvecklingen och den personliga utvecklingen. Handlingsplaner görs både på individnivå, gruppnivå och på lag eller skolnivå när det behövs. Under året har vi också påbörjat arbete med att göra betygsprognoser, vilket kommer att fortsätta under kommande år. Rektor stämmer av med arbetslagsledare en gång per vecka med fokus på eleverna, resultaten och läget i arbetslaget. Elevhälsoteamet träffas regelbundet för att samråda kring elever där insatser kan behövas och samarbetar med mentorerna ute i arbetslagen. Skolan strävar mot att möta eleverna där de befinner sig och att hela tiden utvärdera och ha kontroll på var elevernas kunskapsutveckling och vart de är på väg. Ibland går det som man tänkt sig, ibland går det bättre och ibland går det sämre. Det viktiga är att veta varför och prova vägar för att nå dit man vill och det ställer höga krav på både organisation, struktur och kreativitet. Och – dokumentation så klart. Vi skriver för att tänka och utvecklas. Utveckling och god måluppfyllelse är viktiga grundpelare i vår verksamhet. Rektor, Annika Hanberger, Didaktus Liljeholmen 5 GRUNDFAKTA OM DIDAKTUS LILJEHOLMEN Didaktus är en skola för elever som brinner för att göra skillnad i världen, både i det lilla och i det stora perspektivet. Utbildningarna har som gemensam nämnare att man längre fram i livet vill jobba med människor på olika sätt. Vi tror också på att man ska få och ibland behöver en andra chans och har därför både nationella program och introduktionsprogram. Det är nu och framåt som gäller och inte hur det har varit tidigare i grundskolan. Skolan har cirka 540 elever fördelat på fem program och fyra introduktionsprogram. Vi jobbar med ämnesintegrering, formativ bedömning och ett relationellt lärande – det vill säga att man lär sig i ett sammanhang med andra elever och vuxna. HISTORIK, FAKTA, ORGANISATION Didaktus Liljeholmen har funnits sedan 2002 och har legat i Liljeholmen sedan 2003. Den ligger nära Liljeholmens centrum med goda kommunikationer till andra delar av Stockholm. Skolan är en del av Academedia som är Sveriges störta friskolekoncern. Verksamhetschef för Didaktus heter Torbjörn Jansson som också är ansvarig för Designgymnasiet och Drottning Blankas gymnasieskolor. Till skolans förfogande finns en central stab som står för viktiga stödfunktioner när det gäller kvalitet, ekonomi, HR och IT. Skolledning på plats består av rektor och biträdande rektor samt en ledningsgrupp bestående av arbetslagledare för de olika programmen. UTBILDNING & ERBJUDANDE Skolan erbjuder följande nationella program: • Barn- och fritidsprogrammet med pedagogisk inriktning • Ekonomiprogrammet med inriktning ekonomi • Naturvetenskapsprogrammet med inriktning naturvetenskap • Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning beteendevetenskap • Vård och omsorgsprogrammet Skolan erbjuder också följande introduktionsprogram: • Programinriktat individuellt val mot Barn- och fritid • Programinriktat individuellt val mot Vård och omsorg • Preparandutbildning mot Samhällsprogrammet, Ekonomiprogrammet och Naturvetenskapligt program • Yrkesintroduktion mot Barn- och fritid • Yrkesintroduktion mot Vård och omsorg • Individuellt alternativ 6 ELEVER Skolan har elever från hela Storstockholm och ibland även från kommuner längre bort som Södertälje och Trosa. Majoriteten av eleverna är flickor och ungefär 30 % är pojkar. Våra elever har ofta en mångkulturell bakgrund, vilket bidrar till en hög acceptans för olikheter. PERSONAL Skolan har 41 pedagoger, två specialpedagoger, skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare samt elevassistenter, skolläkare samt en skolpsykolog efter behov. Skolan har även en rektor, en biträdande rektor och en administrativ koordinator och ledningsassistent. Skolans pedagoger är organiserade i arbetslag utifrån program och i ett elevhälsoteam. Lagen ansvarar för att följa elevernas kunskapsutveckling och har ansvar för att planera och genomföra undervisningen i klasserna. LOKALER Skolan ligger på Lövholmsvägen 2, plan 5. Lokalerna är ljusa med många klassrum, ett modernt labb, ett bibliotek och allmänna utrymmen. Eleverna har ett hemklassrum där nästan all undervisning äger rum. Idrottslektionerna bedrivs i Liljeholmshallen, som ligger alldeles intill skolan och lunchen äter eleverna i Restaurang Lövholmen i bottenvåningen av huset. FUNKTIONER Skolan har en skolsköterska, en kurator, två specialpedagoger, en studie- och yrkesvägledare samt en skolläkare två timmar i månaden och skolpsykolog via Schoolpool efter behov. Vi har även en matematikverkstad och stödverksamhet i skolans bibliotek. Arbetslagen erbjuder också studiepass eller studiestuga för elever som behöver eller vill ha mer handledning av pedagog. FINANSIERING Skolan är avgiftsfri och finansieras genom skolpeng från kommunerna. 7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE ARBETSFORMER OCH PEDAGOGIK Skolan arbetar i arbetslag för att främja karaktären på respektive program. Arbetslagets arbete leds av en eller i vissa fall två arbetslagledare som också är en del av skolan ledningsgrupp. Skolan har som målsättning att arbeta ämnesintegrerat i så hög utsträckning som möjligt och på Vård och omsorgsprogrammet jobbar man även till viss del holistiskt där många kurser ligger organiserade i ämnesintegrerade uppdrag. Tanken är att man ska efterlikna världen omkring skolan där man inte skiljer ut olika ämnen, kunskaper och förmågor utan arbeta mer med en helhet. Vi försöker också ha fokus på ett formativt lärande, där elevens prestationer ses som en pågående process under vilken man kan utveckla och förbättra det man gör. I anslutning till detta beskrivs ett kollegialt lärande på skolan. Vi har flera skickliga pedagoger som auskulterar hos kollegor och som ger varandra feed back på det pedagogiska ledarskapet i klassrummet. Likaså strävar vi efter att få karaktären på programmen att genomsyra undervisningen. Till exempel genom arbetsplatsförlagt lärande (APL), studiebesök och deltagande i utomstående aktiviteter som Ungdomsparlamentet. Utöver detta försöker skolan få en tydligare koppling till samhället och företagslivet genom att använda föreläsare från bland annat Transfer. Vi arbetar även aktivt med ung företagsamhet (UF) sedan flera år tillbaka. Under året har också huvudmannen ordnat en fortbildning för skolan i betyg och bedömning i Göteborgs universitets regi. LOKALER Skolan ligger på ett och samma plan och planlösningen har formen av ett E. Skolans mittpunkt är biblioteket, där man också finner skolledningen tillika skolans ingång. Varje klass har ett eget hemklassrum och varje program är samlat på ett och samma ställe. Lärarna som arbetar på programmet sitter i nära anslutning till programmets klassrum. Alla elever är allas ansvar och det ska finnas god tillgänglighet och uppsyn över lokalerna. Skolan har en matematikverkstad och ett välutrustat och bemannat bibliotek. Det finns en modern laborationssal för naturvetenskapliga ämnen. Vård- och omsorgsprogrammet har sina praktiska övningar på Kliniskt träningscenter på Södersjukhuset för att ha tillgång till uppdaterat material. Idrotten har man i den närbelägna Liljeholmshallen. Sjön Trekanten och naturen däromkring möjliggör också utomhusaktiviteter. 8 UTRUSTNING OCH LÄROMEDEL De flesta klassrum har projektor och varje arbetslag ansvarar för datorer som lånas ut till eleverna efter behov. Under året har huvudmannen även investerat i Ipads till samtliga elever i åk 3. Det finns läroböcker i ämnena och dessa kompletteras med aktuella artiklar och föreläsningsunderlag. Många lärare anpassar och skapar eget material för att på bästa sätt anpassa utbudet till respektive elevgrupp. Skolbiblioteket är en viktig del av skolan och ofta finner man skolans elever på plats. Här kan eleverna plugga i lugn och ro med en bibliotekarie som också är pedagog på plats. Skolan har också tillstånd att till elever i behov av stöd ladda ner ljudfiler. Utöver befintlig utrustning och läromedel strävar skolan efter att använda staden omkring i undervisningen genom att skapa uppdrag där eleverna ska söka fakta i olika stadsdelar. Det finns en ambition att ha en spridning av utomstående föreläsare och ofta används Transfer till detta ändamål. Ung företagsamhet är också något som vi försöker ta in i vår undervisning så ofta det går. SCHEMA OCH SKOLLUNCH Skolan strävar efter att ha ett schema med hela skoldagar utan håltimmar, vilket möjliggörs genom att arbetslagen ansvarar för att schemat vid behov organiseras om. I schemaupplägget försöker vi också underlätta för ämnesintegrerade projekt som finns på alla program men kanske mest utvecklat på Vård och omsorgsprogrammet. Skollunchen serveras i Restaurang Lövholmen i bottenvåningen på byggnaden och det är ett önskemål från eleverna att de ska få äta där. ELEVHÄLSA Skolans elevhälsoteam (EHT) består av rektor, biträdande rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagoger och studie- och yrkesvägledare vid behov. Skolläkaren och skolpsykolog deltar vid behov, men finns på plats flera gånger per termin. Vid behov kallas även studie- och yrkesvägledaren. Det huvudsakliga uppdraget för elevhälsan är att verka förebyggande och främjande när det gäller elevernas fysiska och psykiska välmående samt utreda och stödja elever i behov av stöd. Deras bedömningar är vägledande och direkt avgörande vid beslut om elevers behov av stöd och anpassningar. Huvudmålet för all elevhälsa i skolan är att eleverna ska må bra för att kunna nå de kunskapsmål som finns och det är viktigt att de får göra det utifrån sina individuella förutsättningar. Det är därför en viktig del av deras uppdrag att förmedla vad eleven har för behov till alla berörda inom skolan och skapa en förståelse för individuella behov. Handledning av personal när det gäller hur elever ska få stöd och stimulans är en stor del av arbetsuppgifterna – liksom elevmöten och samtal. 9 De jobbar för en likvärdig, jämlik skola där det ska finnas stor acceptans för den kulturella mångfald som finns i samhället. De är aktiva när det gäller att skapa en god psykosocial, fysisk och kulturell miljö. I skolan är de viktiga öron och ögon för att främja respekt, likabehandling och motverka kränkningar och konflikter. Under året har skolan också deltagit i Skolinspektionens granskning av avhoppen i gymnasieskolan och hur skolan arbetar för att eleverna ska få stöd och vilja vara i skolan. Granskningen bestod av djupintervjuer av fyra elever, mentorer och lärare samt elevhälsa. Trots att underlaget som skolinspektionen använde sig av var litet skapade detta viktiga insikter. Skolan har utifrån Skolinspektionens rapport utformat en handlingsplan för närvaro/frånvaro och en ännu tydligare EHT-arbetsrutin. Arbetet med systematisering av uppföljning samt motivation och mentorskap kommer att vara i fokus kommande läsår. ARBETE MED SÄRSKILT STÖD Elever i årskurs 1 intervjuas av mentor i samband med skolstart för att skolan ska få en första överblick av eventuella stödbehov. Föräldrarna får också information om vilket stöd som finns i samband med föräldramötet på hösten. Skolans specialpedagoger upprättar i samråd med elev, vårdnadshavare och eventuellt mentor en pedagogisk kartläggning med en plan, där det framgår vilka anpassningar som ska göras i undervisningen. Denna kommuniceras till berörd personal i arbetslagen som ansvarar för att detta genomförs. Under året har en ny EHT-rutin tagits fram. Enligt denna ska anpassningar ske omedelbart när elever i behov av stöd uppmärksammas av lärare, mentor eller arbetslag. När arbetslagets anpassningar inte ger avsedd effekt rapporteras eleven in till Elevhälsoteamet på skolan. Elevhälsoteamet (EHT) träffas regelbundet en gång i veckan och stämmer av hur det går för elever som man har kontakt med. Man tar också upp nya elever som kan vara i behov av stöd och ser till att de kopplas upp mot kompetenserna inom EHT. För elever som kan vara i behov av särskilt stöd, eller när EHT vill skapa sig en gemensam bild av en elev, kallar skolan till en kartläggning och utredning med elev och vårdnadshavare. I samband med detta eller vid en ny träff beslutar rektor om det ska skrivas ett åtgärdsprogram om eleven är i behov av särskilt stöd eller ett studieplaneringsprotokoll om eleven är i behov av stöd i form av extra anpassningar. Det framgår alltid av protokollet hur och när utvärdering ska ske och vem som är ansvarig för denna. Vid en sådan konferens deltar elevhälsan, rektor, mentor, elev och vårdnadshavare samt andra berörda parter. Elever som måste utredas vidare kopplas alltid upp mot elevhälsan och vid behov skolläkaren och psykologen. 10 ELEVRÅD OCH ELEVINFLYTANDE Varje klass på skolan utser en representant till elevkåren och en suppleant. Representanterna deltar sedan i de möten som hålls under året. Elevkåren utser även en elevkårsstyrelse bestående av en mindre andel elever som är ansvariga för att sköta den direkta kommunikationen med skolledningen. Under dessa möten behandlas bland annat styrelsens visioner och idéer. Skolans elevkårsstyrelse har i snitt haft en till två möten per termin. Elevkårsstyrelse har främst arbetat med trivselfrämjande åtgärder i skolan, som att anordna olika trivselaktiveter. Likaså hjälper den till med studentförberedelser och andra gemensamma skolaktiviteter. Under läsåret har elevkåren varit mindre aktiv än tidigare. Däremot har dessa fick dessa ny energi i slutet av året i samband med nyval av elevkårsstyrelse som har presenterat många goda förslag och idéer inför kommande läsår. SKOLLEDNING Skolledningen har under året bestått av rektor Annika Hanberger och biträdande rektor Therese Engman. Tillsammans med arbetslagsledarna har de utgjort skolans ledningsgrupp som träffats varannan vecka för att utbyta information, diskutera aktuella frågor och fatta beslut. Beslut och relevant information förmedlas via lagledarna eller via möten till personalen och om det berör eleverna vidare genom mentor på klassrådet till eleverna. Skolans gemensamma mål är skapade utifrån föregående års utvärderingar och resultat. Förslag till mål för året tas fram av skolans ledningsgrupp där lagledare för de olika programmen ingår tillsammans med rektorerna. Utgångspunkten är lagens utvärderingar och förslag till mål. Förslagen diskuteras och några lyfts upp och formuleras som mål för hela skolan. Dessa presenteras och godkänns av personalen i början av läsåret. Rektor/biträdande rektor har haft enskilda möten med lagledaren varje vecka under våren 2015 för att få en bild av arbetet i laget och elevernas studiesituation. Efter önskemål har rektor också varit ute i arbetslagen för att diskutera olika frågor. 11 PERSONAL Skolan har 34 heltidsanställda pedagoger och 7 som jobbar deltid. Därutöver finns skolledning, administrativ personal, elevhälsa och elevassistenter, vilket är ytterligare 18 personer. Ett antal timlärare arbetar dessutom i verksamheten. Det är 65 % kvinnor på arbetsplatsen och den större delen av personalen är mellan 30 och 50 år. 7% är yngre än 30 och 19% är äldre än 50 år. Skolverkets siffror för behörighetsnivån är 36%. Det finns flera lärare som är legitimerade cch flera som under året ansökt om legitimation. 3 lärare är under utbildning för att bli behöriga. Av yrkeslärarna har en person en annan pedagogisk utbildning i grunden. Således förväntas andel behöriga öka under kommande år. ELEVER Skolan har elever från hela Storstockholm, men majoriteten kommer från de södra, västra eller sydvästra delarna av staden. Flera av skolans elever har en annan kulturell bakgrund än helsvensk, men de allra flesta är födda eller uppväxta i Sverige. Under läsåret 1415 har modersmålsundervisning bedrivits i 11 olika språk på skolan. Skolan har ungefär 70% flickor, men det finns pojkar på alla program. Rekryteringen för skolan sker i likhet med övriga gymnasieskolor via gymnasieantagningen. Eftersom skolan också erbjuder introduktionsprogram blir ansökning och antagningsperioden något förlängd och sker under juli till september. Skolan har de senaste åren ökat intaget av elever i årskurs 1 under just sommar och höst. Lite mer än hälften av skolans elever (53%) är inskrivna på något av introduktionsprogrammen. . 12 BESKRIVNING AV KVALITETSARBETET: UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSRAPPORTEN MÅLSÄTTNING, METODER OCH UPPFÖLJNING Skolan sätter under slutet av gamla läsåret och början av det nya läsåret upp mål/fokusområden som ska leda till att skolan når de nationella målen som uttrycks i läroplanen. Läroplanen ligger till grund för allt arbete i skolan både när det gäller förhållningssätt samt kunskaper och lärande. I arbetet utgår vi från att vi ska sträva för att alla elever ska nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och få det stöd de behöver för att lyckas. De ska också känna att skolans värdegrund avseende demokrati, jämlikhet, respekt och mångfald. Likaså är målet att samtliga elever skall nå målen för utbildningen. För att lyckas med detta uppdrag nyttjar skolan specifika uppföljningsinstrument för att utvärdera och följa upp arbetet. När vi bestämmer vilka fokusområden vi ska ha på skolan utgår vi från följande i analysen: • • • • • • • • • • • • • Resultat (samlade) Undervisningsutvärderingar Kursutvärderingar med analys som kursansvarig lärare gör Nöjd kund index NKI, elevenkät Nöjd medarbetar index NMI, personalenkät Respektive klass analys av NKI Respektive arbetslags analys av lagets klasser förslag till åtgärder Respektive arbetslags analys av NMI och förslag till åtgärder Elevråd och kamratstödjarens synpunkter på skolans verksamhet Reflektioner från medarbetarsamtal, lagdiskussioner samt ledningsgruppens diskussioner Utvärdering av likabehandlingsplanen Krisgruppens utvärdering av året Synpunkter och förslag som kommit in från enskilda personer; elever, föräldrar eller personal På skolan är programmen och de arbetslag som är kopplade till dessa utgångspunkter för arbetet med systematiskt kvalitetsarbete. Varje program leds av en lagledare som varje vecka träffar rektor eller biträdande rektor för att diskutera och följa upp lagets arbete med fokus på resultat och värdegrundsarbete. Varje vecka träffas också arbetslagen för att diskutera och arbeta med elevernas studier och pedagogiska frågor och utveckling. Skolans ledningsgrupp träffas också en gång varannan vecka. Skolan har ett årshjul för uppföljning av resultaten. En gång i mitten av varje termin i samband med utvecklingssamtalet rapporterar lärarna studieresultaten. Dessa sammanställs för varje elev och för varje grupp för att sedan arbetslag, lärare och mentorer ska kunna göra handlingsplaner för att eleverna ska nå målen. Mentorn gör en handlingsplan med eleven om eleven riskerar F i en 13 AUG UST I JULI Instrumentell kvalitet Kvalitetsrapport (enhet) publiceras Arbetsplan (enhet) tas fram E AV INTERNA GRAN AND SKN ÖR F ING M O AR EN Instrumentell kvalitet Genomgång av ISP Instrumentell kvalitet Behörighetsinventering personal Instrumentell kvalitet Undervisningsutvärdering G DE RAN FÖ OM EN ARPIL Instrumentell kvalitet Likabehandlings- och värdegrundskartläggning Upplevd kvalitet Uppföljning elevenkät Uppföljning medarbetarenkät AV INTERNA GRA NSK N ING AR Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser CE M BE R AR M S BER OKTO G Instrumentell kvalitet Uppföljning NP-resultat Inrapportering UHR, SCB & kommun Inlämning av kvalitetsrapport (enhet) MAJ SE Funktionell kvalitet Uppföljning avgångselever Uppföljning samtliga betyg NOV EMBE R I R BE EM PT JU N Instrumentell kvalitet Genomgång av ISP Ändamålsenlig kvalitet Uppföljning enkät tidigare avgångselever Instrumentell kvalitet Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan DE ARI JANU FEB RUAR I eller flera kurser. Undervisande lärare gör en plan för enskild elev eller grupp av individer när det finns risk att eleven/eleverna inte når målen. Ibland kan också arbetslaget och/eller elevhälsan involveras i arbetet för att hitta den bästa lösningen. Eleverna får en skriftlig F-varning hemskickad i god tid före kursslut för att de ska veta hur de kan nå målen och vilket stöd som erbjuds. I januari görs personalenkäten NMI och i februari elevenkäten NKI. I år har vi haft en svarsfrekvens på 57%, vilket är markant lägre än föregående år. Detta hänger sannolikt samman med att vi i år övergått från enkäter i pappersformat till digitala enkäter och att några klasser missat undersökning i samband med sin APL. Varje klass får sina svar för att analysera utfallet i slutet av mars och föreslå åtgärder och klassernas förslag sammanställs av arbetslagen. Arbetslagen gör samma typ av analys av personalenkäten som dock inte kan delas upp per 14 arbetslag. Förslag till åtgärder lämnas in till ledningsgruppen och rektor. Analyserna diskuteras i ledningsgruppen som försöker lyfta fram nya fokusområden för kommande år och se om åtgärder kan vidtas redan under pågående läsår. I slutet av läsåret har lärarna gjort en undervisningsutvärdering som fokuserat på hur eleverna upplevt undervisningens kvalitet kopplad till skolans mål och uppdrag. Dessutom gör alla lärare en kursutvärdering i enkätform i varje kurs. Dessa analyseras av läraren själv i förhållande till målen för kursen och läroplanen. Resultaten analyseras också i samband med detta. Den lämnas in skriftligt eller redovisas muntlig för rektor. Lagen tittar också på klassernas gemensamma resultatmatris och försöker se mönster samt hitta nya sätt att öka måluppfyllelsen. Resultatmatris för hela skolan sammanställs av rektor och används som utgångspunkt för kommande läsår. NATIONELLA KURSPROV Skolan använder de nationella proven i svenska, matematik och engelska som ett led i att säkerställa att bedömningen blir så likvärdig som möjligt. De nationella proven är ett av flera betygsunderlag men ger en indikation på hur undervisningen förhåller sig till de nationella kraven och övriga landets betygssättning. Skolan deltar även i ett sambedömningsprojekt där flera av huvudmannens skolor är involverade. Det innebär att lärare träffas och sambedömer varandras prov och ägnar tid till diskussioner kring betyg och bedömning. Resultaten i förhållande till betygen på kursen analyseras också i samband med kursutvärderingen samt i slutet av terminen i ämneslärargruppen. Detta blir en del av den samlade bedömningen av skolans måluppfyllnad. BETYGSUPPGIFTER Samtliga betyg som sätts på skolan systematiseras i matriser för att skapa en överblick över årets resultat. Den enskilde läraren analyserar sitt eget resultat och programmen och skolans resultat diskuteras av personalen för att förstå utfallet och hitta förbättringsåtgärder. Resultaten redovisas och kommenteras i slutet av denna rapport och blir en del av analysen av måluppfyllnaden. ENKÄTER Skolan genomför i januari och februari en elevenkät (NKI- nöjd kund index) och en medarbetarenkät (NMI- nöjd medarbetar index). Detta är ett sätt att få information om hur eleverna upplever sin skolsituation och utbildningen i förhållande till de nationella riktlinjerna. DOKUMENTATION Skolan dokumenterar fortlöpande möten genom att skriva protokoll som följs upp. Dessa sker i ledningsgruppen, krisgruppen, kamratstödjarna, elevråd, ämneskonferenser, utvärderingar av olika slag, åtgärdsplaner med mera. 15 Sammanställningar av klassernas och programmens utvärderingar och analyser lämnas till rektor för sammanställning och eventuella åtgärder både under året och inför kommande läsår. Materialet sammanställs slutgiltigt i en årligen upprättad kvalitetsrapport. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Skolans verksamhetsplan (arbetsplan) med mål för året är ett underlag för arbetslagen under läsåret och en slutlig utvärdering lämnas in i juni till rektor. De diskuteras i ledningsgruppen några gånger per termin eller på förekommen anledning då justeringar behöver göras. Skolans arbete med måluppfyllnad dokumenteras i mitten av varje termin. Sammanställningen av arbetslagets klasser och de kursvarningar som finns lämnas in till rektor och är ett underlag för diskussion och åtgärder i laget. Rektor och arbetslagsledare följer upp elever och resultat regelbundet på avsatt tid varje vecka. I slutet av läsåret utvärderar lagen arbetsplanen och målen och föreslår åtgärder och fokusområden framåt. KVALITETSRAPPORT & ARBETSPLAN Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse näsa läsår. REDOGÖRELSE FÖR FOKUSOMRÅDEN 2014/2015 FOKUSOMRÅDE 1: HÖGRE MÅLUPPFYLLELSE FOKUSOMRÅDETS BAKGRUND & MOTIV Vid analys av resultaten för läsåret 2013/2014 konstaterades att skolan inte hade en fullständig måluppfyllelse. Även om eleverna uppnådde resultat och ibland överträffade sina tidigare skolresultat har skolan ett arbete framför sig innan alla med når minst E i alla kurser. Således valde man att inför läsåret 2014/2015 fokusera på att stärka elevernas möjligheter att nå ökad måluppfyllelse. Skolan har en blandad elevgrupp med elever som har både goda och mindre goda förutsättningar att nå målen. Det finns de som inom ramen för tre år lyckas nå kraven för en examen och de som av olika anledningar inte når lika långt. Bland annat finner vi elever som har studiesvårigheter, elever som i tidigare skolgång inte haft rätt anpassningar kopplade till sin undervisning och elever som endast vistats en kortare tid i landet innan påbörjade gymnasiestudier. Skolan kan också konstatera att elevernas förkunskaper i matematik (Stockholmsprovet) samt läsförståelse ligger lägre än förväntat vid skolstart. 16 Samtliga erfarenheter och indikationer visar på att och stöd i språkutvecklingen samt rätt anpassning av undervisningen är två nyckelfaktorer för studieframgång. MÅL OCH SYFTE • • • Samtliga elever ska nå kraven för en gymnasieexamen. Samtliga elever ska nå minst betyget E i kurserna under loppet av tre år och alla ska coachas mot högre betyg efter att de nått E om det finns tid kvar av kursen. Elever som går yrkesintroduktion ska läsa de kurser som krävs för att bli anställningsbara efter tre års studier. Följande resultatmått användes för att mäta hur väl man lyckats mot målet: • • • • • Andelen elever med gymnasieexamen (yrkes- och högskoleförberedande examen) Andelen yrkeselever med grundläggande behörighet Betygssnittet för de nationella programmen ska på respektive program. Andelen minst godkända betyg Andelen som läser ett fjärde år och klarar yrkesexamen på Yrkesintroduktion LÄROPLANSKOPPLING Ur Förordning om läroplan för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144) Det är skolans ansvar att varje elev: • • • på ett nationellt yrkesprogram ska ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet. på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier, eller som avslutar ett introduktionsprogram har en plan för och tillräckliga kunskaper för fortsatt utbildning eller uppnår en etablering på arbetsmarknaden. METOD OCH GENOMFÖRANDE Åtgärder och insatser som skolan genomförde för att nå ovanbeskrivna mål innefattar uppföljning av måluppfyllelsen under året, framtagande av nya rutiner, förstärkning av undervisningens kvalitet. A. Uppföljning av måluppfyllelse: 1. Resultatmatriser (tidigare satta betyg) Resultatmatriser har skapats under läsåret och uppdaterats regelbundet. Dessa innefattar en uppföljning av samtliga elever och de betyg som satts för eleverna i deras kurser. Rektor och lärare har utifrån denna kunnat få en god överblick av behov som återfinns för specifika elever och kursgrupper. Det har lett till samtal och diskussioner kring lämpliga åtgärder. Vid läsårsstart fick lärarna tillgång till dessa resultat från föregående läsår för 17 att för att på bästa sätt kunna planera för att eleverna skulle kunna ta igen kurser de fått F i. 2. Betygsprognoser (nulägesanalys) Betygsprognoser genomfördes första gången hösten 2014 och en uppföljning gjordes våren 2015. Samtliga lärare har vid tillfället för prognossättning gjort en bedömning av var eleven befinner sig i förhållande till kunskapskraven. Denna bedömning har sedan sammanställts på individ-, grupp och skolnivå. Rektor och enskilda lärare har haft samtal kring prognoserna och diskuterat anpassningar för att stärka måluppfyllelsen. Lärarna har vid behov genomfört individanpassningar, satt in extra lektioner, erbjudit handledning, enskilt stöd och även haft olika anpassade examinationsformer. B. Nya rutiner för elevhälsans arbete 1. En ny EHT-rutin togs fram under läsåret, innehållande ett handlingshjul för hur stödet på skolan ska stärkas. EHT-teamet var för året nytt och inte fulltaligt förrän under slutet av höstterminen, vilket ledde till en senare implementering än förväntat. I samband med skolinspektionens tillsyn riktad mot närvaro och studieavhopp på yrkesprogrammen fick vi också oss ålagt att tydligare ha en rutin för frånvaroutredningar och även en sådan finns nu på skolan C. Förstärkning av undervisningens kvalitet 1. Pedagogiska diskussioner (kollegialt lärande) Under läsåret skapades utrymme i tjänstefördelningen för att lärarlagen skulle kunna föra pedagogiska diskussioner med varandra och öppna upp möjligheterna till ett ökat kollegialt lärande. 2. Anpassningar i undervisningen Stöd och anpassningar i undervisningen har genomförts och lärarna är generellt mycket skickliga på att anpassa till elevernas behov och förutsättningar. I år har vi även haft många duktiga elevassistenter som kunnat stötta enskilda elever och även på gruppnivå. 3. Kompetensutvecklingssatsning med Göteborgs Universitet Fortbildning kring betyg och bedömning i förhållande till GY11 har genomförts i huvudmannens regi i samarbete med Göteborgs universitet. Projektet har letts av kvalitetsansvarig som tillsammans med representant för Göteborgs universitet under 7 tillfällen träffat delar av lärarlaget. Utbildningen har syftat till att stärka pedagogerna i deras yrkesutövande genom ett fokus på undervisningen som bedrivs och att den planeras och utgår från rådande styrdokument, att utveckla det kollegiala lärandet samt kunna stärka undervisningen med hjälp av implementerandet av stödverktyg såsom undervisningsutvärderingar. 18 4. Sambedömningsprojekt Delar av skolans lärare har deltagit i ett sambedömningsprojekt som huvudmannen drivit tillsammans med tre andra verksamheter. Projektet har syftat till att säkerställa att en likvärdig bedömning sker vid rättandet av nationella prov, samt inom kurserna som helhet. Målet är att göra bedömningen av proven säkrare och mer likvärdig. 5. Matematiklyftet (Skolverket) Skolans matematiklärare har deltagit i Matematiklyftet som anordnas av Skolverket och är en fortbildningssatsning som syftar till att öka elevers måluppfyllelse i matematik genom att stärka och utveckla kvaliteten i matematikundervisningen. 6. Engelska – strukturer och strategier För att stärka undervisningen i engelska och förbättra anpassningarna som görs har lärarnas schema formats för att ge dem ökade möjligheter att arbeta tillsammans. Därtill har alla elever som inte nått kraven i en kurs under föregående läsår har getts möjlighet att läsa om kursen. Biträdande rektor och engelsklärare har också haft en kontinuerlig dialog om undervisningen under året. 7. Språkutvecklande arbetssätt kopplat till APL (yrkesintroduktion) Årets språkutvecklande arbetssätt har varit kopplad till yrkesprogrammen. I Vård och omsorgsprogrammet har skolan haft en pilotklass, där lärare och handledare ute på APL arbetat med språkutveckling. Projektet har haft stort fokus inom arbetsgruppen och skolan ser att språkutveckling är ett långsiktigt arbete där vinsten är att projektet gett lärare fler verktyg och insikter i hur man ska jobba språkutvecklande för samtliga skolans elever. RESULTAT En vidare analys av skolans resultat finner ni i den samlade bedömningen. Nedan redovisas de resultat som är specifika för fokusområdet. Vi kan konstatera att skolan inte nått sina mål gällande en ökad måluppfyllelse. Under läsåret 2014/2015 når 54% av eleverna en yrkesexamen och 36% når en högskoleexamen. Totalt sett är siffran 47%. Andelen elever med grundläggande behörighet var 4% och den genomsnittliga betygspoängen för skolan var 11,2 (samtliga avgångselever). Andelen minst godkända betyg var 74%, där samtliga program redovisar sämre siffror än föregående år. De metoder som tillämpats haft olika stor effekt på avsedda mål. Resultatuppföljningen och införandet av nya rutiner för elevhälsan har gett skolan nya, och framförallt förbättrade, stödverktyg för att kunna följa upp elevernas utveckling mot målen. Även om skolans samlade resultat har försämrats upplever både skolledning och lärare en ökad trygghet i att kunna följa upp eleverna. Det faktum att de samlade resultaten försämrats indikerar att skolan behöver bli bättre på att ta fram rätt åtgärder efter det att man upptäcker att en elev riskerar att inte nå målen. 19 Det visar sig att även om tid frigjordes för att lärare skulle kunna samarbeta mer och utöva ett kollegialt lärarande i grupp, så har inte detta skett i den utsträckning, omfattning eller form som man hoppats på. Det förväntade resultaten uteblev med anledning av att styrning saknades, och även om en agenda för möten följdes uppnåddes inte en samsyn i den pedagogiska utvecklingen. Istället hade möten formen av mer praktisk och operativ karaktär. Elevhälsans arbete och stödet har tydligt effektiviserats och antalet möten som krävts för att elever ska få stöd har minskat betydligt vilket gett en snabbare handläggningstid. Betygsprognoser genomfördes första gången hösten 2014 och en uppföljning gjordes våren 2015. Sammantaget kan man se att prognoserna har gett skolan en ökad medveten om vilka resultat som finns för skolan. Efter prognossättning har rektor och lärare tillsammans gått igenom de kurser där prognossättningen varit låg. Lärare har därefter redovisat för rektor de åtgärder som har vidtagits och ska vidtas för att komma till rätta med situationen. Under våren berörde detta 19 lärare, vilket utgör ungefär hälften av lärarkåren. Vid läsårsslut i samband med analys av resultat framkom att det finns en diskrepans mellan satta prognosbetyg och kursbetyg vilket i sin tur indikerar att vissa av de insatser som gjorts i kurserna har gett effekt. Samtidigt vittnar en försämrad måluppfyllelse i vissa kurser i jämförelse med prognosbetyget att några av åtgärderna inte gett önskat resultat. Skolan ser därtill behov av att ytterligare stärka arbetet med prognossättning och åtgärder kopplade till prognoser. Matematiklyftet har varit uppskattat av deltagande lärare och även om resultaten inte infunnit sig i år kommer skolan att arbeta vidare i minskad form för läsåret 2015/2016 och framförallt genom fokus på modulen språkutvecklande arbetssätt. Både lärare och elever uttrycker behov av att stärka förmågan till att förstå och kunna hantera det matematiska språket. Skolan kan därtill konstatera att satsningen på engelska-undervisningen inte haft önskad effekt på måluppfyllelsen i kurserna. Engelska är det enskilda ämne som i högst grad gör att elever missar sin examen. En vidare analys av engelskan och framtagandet av åtgärder för 2015/2016 återfinns i skolans samlade resultat. Skolans satsning tillsammans med Göteborgs universitet genomfördes löpande under året och har innefattat både teori och praktik. Det är en satsning som syftar till att långsiktigt stärka lärarna i deras yrkesutövande och därigenom skapa förutsättningar för ökad måluppfyllelse. Med anledning av detta måste satsningen snarare ses i ett långsiktigt perspektiv för att på sikt stärka undervisningens kvalitet, än i ett kortsiktigt sådant, gällande årets resultat. Skolledning är övertygad om att projektet gett lärare en ökad medvetenhet om uppdragets komplexitet och bredd samt öka kunskap om den egna undervisningen och hur den bör bedrivas utifrån styrdokumenten. Som ett led i att kunna följa upp och utveckla undervisningens kvalitet genomfördes undervisningsutvärderingar under våren 2015 och i juni 2015 analyserades dessa inom gruppen. Lärarna har uttryckt sig positiva till detta stödverktyg och det kommer att bli en viktig del i det framtida utvecklingsarbetet. Flera av satsningarna som avser ett stärkande av undervisningens kvalitet är på lång sikt avgörande för utvecklingen av skolan. Således ser skolledning och huvudmannen att även om årets satsningar inte direkt kan härledas till en positiv resultatutveckling är man övertygad om att dessa satsningar i ett långsiktigt perspektiv kommer att ha förväntad effekt. 20 SLUTSATSER Det är tydligt att det finns förbättringsområden för skolan. Engelska, svenska, matematik och gymnasiearbete är kurser som ofta gör att elever inte når examen. Våra elever har ofta behov av att arbeta mycket med språk, men framför allt behöver de motiveras till att göra detta. Skolinspektionens granskning visar också på att frånvaro och motivation är faktorer som har stor betydelse för hur eleverna lyckas med sina studier. Det finns kompetens i huset och den behöver spridas och tillämpas systematiskt. Ett viktigt fokusområde inför nästa år blir motivation och för att stötta upp och i alla ämnen behövs också ett fokus på språkutvecklande arbetssätt. Skolan har beslutat om följande åtgärder för att stärka undervisningens kvalitet i engelska, svenska och gymnasiearbetet: Åtgärder: Engelska - - - Samtliga lärare i engelska kommer att tillhöra en egen ämnesgrupp. Syftet är att gruppen tillsammans skall stärkas i att bedriva undervisning som är anpassad till elevernas behov och kunskapsnivå. För att ytterligare stärka undervisningens kvalitet inom ramen för undervisningen, kommer de lärare som bedrivit framgångsrik undervisning att agera handledare till andra lärare, för att Som stöd i detta arbete kommer man använda sig av undervisningsutvärderingen som genomförs höst och vår. Ämnesgruppen kommer kontinuerligt under året att ha avstämning med rektor som tydligt följer upp resultatutvecklingen. Åtgärder: Svenska och Svenska som andraspråk Tidigare har delar av skolans lärare deltagit i Skolverkets utbildning om nyanlända. Denna inkluderat allmänna strategier, kunskaper om resultatuppföljning och hur ett mottagande kan se ut. - Skolans lärare kommer framöver att kompetensutvecklas inom språkutvecklande arbetssätt. Uppdraget är utformat efter att en förstelärare sprider de kunskaper och arbetssätt som varit effektiva. Undervisningsupplägg och metoder som eleverna uppskattat och gjort att de velat gå på lektionerna. Åtgärder: Gymnasiearbetet För att fler elever skall nå kraven för godkänt i gymnasiearbetet kommer skolan att först ha ett gemensamt förtydligande av uppdraget för lärarna. Rektor kommer under året leda och följa upp arbetet. Därefter kommer skolan framöver att ha en tydligare styrning i kurserna, med ett större samarbete mellan svenska 3 och gymnasiearbetet, vilket man på vissa program ser har gett positiv effekt under läsåret 2014/2015. Skolan gör bedömningen man ytterligare behöver stötta eleverna under processen. Således kommer skolan under kommande läsår att mer frekvent återkoppla till eleverna om var de befinner sig i förhållande till kunskapskraven. 21 FOKUSOMRÅDE 2 - STUDIERO FOKUSOMRÅDETS BAKGRUND & MOTIV Inför läsåret 2014/2015 togs beslut om att skolan behövde skapa förutsättningar för ökad studiero, både inom och utanför ramen av undervisningen. Skolans elever vistas både skolans lokaler och rör sig både i och utanför undervisningssalar. Med hänsyns till att lokalerna till viss del är lyhörda, behövde skolan ha både rutiner och arbetssätt som gynnar möjligheten till att studiera i en lugn och trygg miljö. MÅL OCH SYFTE Målet har varit att samtliga elever skall uppleva en studiero som är gynnsam för att utvecklas med sina studier och i respektive kurs. Likaså skall samtlig personal agera i överensstämmelse med skolans ordningsregler. Skolan vill också att en ökad andel elever upplever att det är studiero i skolan (elevenkät NKI). MÅL OCH SYFTE • • • Samtliga elever ska vara nöjda med studieron Samtliga elever ska trivas i skolan Samtliga elever ska vara nöjda med sin skolsituation LÄROPLANSKOPPLING Ur Förordning om läroplan för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144) • • Alla som arbetar i skolan ska gemensamt med eleverna ta ansvar för den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Läraren ska klargöra skolans normer och regler och hur dessa är en grund för arbetet och tillsammans med eleverna diskutera och utveckla arbetet och samvaron i gruppen. METOD OCH GENOMFÖRANDE Skolan tillämpade följande metoder för att nå ovanstående mål: 1. Tydligare stöd från skolledning med ansvarig programrektor Det finns och har funnits ett rektorsstöd, men det har av olika skäl varierat hur och i vilken grad detta nyttjats. Vissa lärare har tagit stöd, medan andra haft en låt-gå- inställning som gjort att det inte fått tillräcklig effekt. Det har brustit i styrkedjans länkar från ledning och ner på golvet. För att komma tillrätta med situationen har skolledningen valt att ge ett tydligare stöd tillsammans med ansvarig programrektor. 2. Värdegrundsarbete i respektive arbetslag Skolan har haft ett värdegrundsfokus, som varit störst i början av läsåret, och framförallt i arbetet med eleverna i årskurs 1. 22 3. Absolut nolltolerans mot kränkningar av alla former Eleverna upplever inte att elever bemöter varandra med respekt. Bara 43% tycker att det är ett respektfullt klimat. Språkbruket är ofta präglat av ungdomsspråkets slang, svordomar och olämpligt språkbruk. Detta gjorde att skolan under året arbetat med att inom kollegiet vara tydlig gentemot eleverna att det är en absolut nolltolerans mot kränkningar i språk och handling 4. Föreläsning och genomgång av handlingsplan mot hot och våld. Konkreta råd och workshops Skolan har under året haft föreläsning och genomgång av handlingsplan som finns på skolan. Två av fyra lag har utnyttjat möjligheten att få denna fortbildning. 5. Krisgruppen jobbar aktivt för att förebygga otrygghet och kränkningar Krisgruppen har jobbat regelbundet under året, men inte hunnit så långt som det varit tänkt i arbetet. Gruppen har också fått nya medlemmar under arbetet. En större kris har hanterats i samband med ett tragiskt dödsfall och det har fungerat väl efter omständigheterna. 6. Konsekvenstrappa Skolan har en framtagen konsekvenstrappa i de fall av disciplinära åtgärder kan behövas nyttjas. Skolan ser att dokumentationen från lärare och inrapporteringen dock behöver förbättras ytterligare. Detta arbete förväntas bli bättre under läsåret 2015/2016 i och med att huvudmannagemensamma rutiner förbättras inom området, och då skolan via huvudmannen har tillgång till juristkompetens. 7. Vuxennärvaro i hela skolan Yrkesintroduktion har haft mycket god vuxennärvaro och klasserna på programmet ligger i topp när det gäller trygghet, studiero, respekt och graden av ansvar som personalen tar för detta. Siffrorna ligger mellan 100 och 85. Andra teoretiska program skattar detta 25-0. Detta visar att det fungerar oerhört ojämnt på skolan. Lagens förmåga att ta ett gemensamt ansvar skiljer sig mycket åt, vilket lett till att lärarna varit synliga och tillgängliga i verksamheten vid olika tider på dagen. 8. Samtlig personal ska agera i linje med gemensamma överenskommelser Även när det gäller att agera enhetligt är skillnaderna stora, vilket gjort att rektor och lärare kontinuerligt under året lyft dessa skillnader i diskussion. RESULTAT En vidare analys av skolans resultat finner ni i den samlade bedömningen. Nedan redovisas de resultat som är specifika för fokusområdet. I elevenkäten för 2014/2015 framkommer att 45% upplever att de i hög grad kan få en arbetsro. Detta är en förbättring jämfört med föregående år (1314: 36%), men samtidigt inte en tillräckligt 23 positiv utveckling utifrån våra mål. Trivselgraden ligger på 62% vilket är samma som föregående år. Index för nöjdhet har ökat marginellt från 51 (1314) till 54. Årets resultat i Likabehandlings- och värdegrundsenkäten visar också att 81% av eleverna upplever sig trygga i skolan. Det är dock färre som känner förtroende för att skolan tar tag i situationen när det uppstår kränkningar. Här är det ojämnt mellan arbetslagen. Styrkedjan och uppdraget måste förtydligas och både enskilda lärare och arbetslagledare måste agera som en förlängd arm och länk mot skolledningen och det måste vara ett enhetligt och konsekvent förhållningssätt. Det är också tydligt att informationen ska levandegöras mer än förmedlas till skolans elever. Det är i vardagen som vi måste visa vilka värden som skolan står för i praktiken och i bara ha planer på papper. Arbetsro handlar dels om den fysiska arbetsmiljön med ljudläckage och stora glaspartier men också om ledarskapet i klassrummet och tydliga gränssättande vuxna i de allmänna utrymmena. Även om skolan är lugnare så finns det mycket som fortfarande kan förbättras genom samverkan. SLUTSATSER Skolan har gjort en resultatförbättring, men ser samtidigt att det återstår ett fortsatt arbete för att nå målet med studiero. Studiero är en förutsättning för koncentration och gott lärande. Det som framgår av enkäter och analyser är att det fungerar mycket bra på yrkesintroduktionen och sämre på övriga program. Yrkesintroduktionslaget är också det arbetslag som kommit längst i sitt arbete att fungera som ett enhetligt lag där alla agerar enligt samma linje. Det genomförs ett konsekvent arbete och övningar för att personalen ska ha handlingsberedskap och alltid agera likadant. Samtliga lärare måste och gör det. Därtill arbetar man med ett tänk kring eleverna och den gemensamma värdegrunden. Därigenom har man utvecklat en modell för att arbeta med beteende och bemötande så att eleverna fungerar i grupp och i lokalerna. Skolan ser att detta arbetssätt har haft en god effekt på elevernas upplevelse av sin skolan, sina studier och sin studiero. Således är det viktigt att detta arbetssätt implementeras även i andra lag. För att underlätta lagkänslan och kunna fördela tillsynsansvaret måste små lag bli större. Skolledningen måste finnas till hands som stöd i mycket större utsträckning och hela kollegiet behöver ställa upp på regler och agera i linje med överenskommelser. Skolledningen måste mycket tydligare gå in och stötta lagledarna och delta i arbetet. Ett utpräglat lagtänk och gemensamt ansvar måste bli ett första mål för att skapa förutsättningar för kunskapsinhämtning. För att ännu tydligare kunna implementera detta i kollegiet kommer en omorganisation att göras till läsåret 2015/2016. Inför detta har en ny biträdande rektor rekryterats från Yrkesintroduktion, med goda kunskaper kring både arbetssätt och kvalitet. Samtlig personal har också i högre utsträckning blandats mellan arbetslagen och innefattar att kulturbärare från Yrkesintroduktion sprids bland övriga arbetslag, men framförallt till det högskoleförberedande arbetslaget. Utöver detta har nya arbetslagledare utsetts och under våren har dessa förberetts för sitt nya uppdrag med tydligt fokus på resultatutveckling och förstärkning av studieron/tryggheten. Samtlig ny personal introduceras i sitt uppdrag genom en tydlig målbeskrivning och förväntan. 24 Därtill kommer rektor och biträdande rektor i högre grad att avlastas administrativt för att få mer utrymme att agera som stöd. Uppföljningarna kommer att bli fler och mer systematiska, liksom kraven på personal som inte följer gemensamma överenskommelser. Det kommer också att bli ett fokus på Värdegrund där både personal och elever måste få insikt och verktyg för att skapa ännu tydligare trygghet och respekt mellan olika individer på skolan. Uppföljning av likabehandlings- och värdegrundsarbetet DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Skolan har under läsåret tagit fram ny likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Den nya planen har gåtts igenom i arbetslagen av biträdande rektor. Mentorerna har gått igenom planen i klasserna. Under oktober genomfördes skolans likabehandling- och värdegrundsenkät. Svarsfrekvensen var låg, och endast drygt 30 procent av eleverna besvarade enkäten. Av de svarande uppgav 81 procent att de kände sig trygga på skolan. 65% procent svarade att de tyckte att personalen tar ansar för att alla ska bli behandlade med respekt. de blev respektfullt behandlade av personalen på skolan, och 43 procent svarade att eleverna behandlade varandra med respekt. Nästan var 20% svarande uppgav att de någon gång under det senaste året blivit illa behandlade av någon annan på skolan. Det är främst i korridorer och andra gemensamma utrymmen som elever upplever att det förekommer kränkningar. I de olika arbetslagen har lärare under läsåret avsatt tid för att så mycket som möjligt visats i skolan allmänna utrymmen och korridorer för att på så sätt skapa en lugn och trevlig skolmiljö. Överlag är det en något tuff jargong bland skolans elever, slentrianmässigt slänger man ur sig nedvärderande kommentarer. Skolans personal har aktivt under året arbetat med att stävja kränkande språkbruk hos eleverna. Ett problem är att eleverna kommenterar varandra och andra på sina olika modersmål. Lärare och annan skolpersonal har svårt att ingripa när de inte förstår vad som sägs. Skolans målsättning är att alla ska prata svenska med varandra i den dagliga kontakten. Det är det språk vi har gemensamt, och då slipper någon misstänka att det är otrevliga saker som sägs som man inte förstår. Ytterligare en anledning till att alla ska prata svenska i skolan är att många elever behöver träna sina svenska språkkunskaper. För vissa elever är det endast i skolan som de använder svenska. På skolan finns kamratstödjare, det är elever som utsetts av sina klasskamrater för att arbeta med frågor som bland annat rör diskriminering och likabehandling. Skolans kurator är ansvarig för arbetet med kamratstödjarna, och gruppen har träffats regelbundet under läsåret. Kamratstödjarna har deltagit i arbetet med att ta fram ny likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kamratstödjarna har också anordnat trivselfrämjande aktiviteter på skolan vid Halloween och påsk. Skolan har inte lyckats få deltagande kamratstödjare från varje klass, men det har funnits en kärntrupp av elever som arbetat aktivt under läsåret 25 Diskriminering och kränkande behandling Alla ärenden som inkommer till rektor utreds enligt fastställd rutin. I de flesta ärendena har missförstånd/feltolkningar varit det som gjort att man upplevt sig kränkt. I dessa fall har samtal med och mellan de inblandade räckt som åtgärd. Skolans plan mot diskriminering och kränkande upprättas årligen i samband med läsårsstart. Elevråd och skolans kamratstödjargrupp är involverade i detta arbete. I början av höstterminen går varje klass, under ledning av mentor, igenom planen. Eleverna informeras också om var de ska vända sig om de är/upplever sig vara diskriminerade eller kränkta. I samband med utvecklingssamtalen på hösten och på våren ställer mentor frågor om eleven upplevt något som är att betrakta som kränkningar eller diskriminering. Förekomsten av kränkningar/diskriminering och mobbning är också en fråga som kamratstödjarna vid sina möten regelbundet tar upp. Vid mötena deltar också personal och biträdande rektor. Hög ljudnivå i sällskapsrummet och i vissa fall stökiga lektioner har varit i fokus under året. Planen mot diskriminering och kränkande behandling och blankett för att anmäla ärenden finns på Schoolsoft, och är där ständigt tillgänglig för elever, vårdnadshavare och personal. ARBETSMILJÖ SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE PÅ DIDAKTUS LILJEHOLMEN LÅ 14/15 Huset som skolan är inrymd i är stort. Många olika skolor finns i byggnaden, och flera av dem använder samma restaurang för servering av skollunch. Incidenter och bråk mellan elever från olika skolor uppstår då och då. För att i möjligaste mån arbeta för att sådana situationer inte ska uppstår samarbetar skolorna på olika sätta. Bland annat hålls regelbundna samrådsträffar där representanter från skolorna träffas. Skolorna försöker också driva frågor gemensamt gentemot fastighetsägaren. I januari genomförde Miljöförvaltningen i Stockholms stad ett tillsynsbesöket gällande hälsoskydd på skolan. Syftet med tillsynen var att kontrollera att skolan lever upp till de regler och rekommendationer som finns, främst vad gäller städning och ventilation. Miljöförvaltningens bedömning blev att det finns goda förutsättningar för skolan att bedriva en fungerande egenkontroll av arbetsmiljön. Några brister som behövde åtgärdas och redovisas till miljöförvaltningen hittades inte. Programmen på skolan utser elevskyddsombud. Dessa inbjuds att delta på skyddsmöten och skyddsronder. Flera av de utsedda elevskyddsombuden tar sin uppgift på stort allvar och deltar aktivt. På Didaktus Liljeholmen råder nolltolerans mot hot och våld. Trots många förebyggande insatser går det inte helt att undvika hot- och våldssituationer. Personal och elever ska anmäla alla händelser där hot och/våld, det vill säga fysiska kränkningar förekommer. Under läsåret har 5 sådana ärenden inkommit till rektor. 26 Alla ärenden som rör hot och våld utreds enligt fastställd rutin. Den som blivit utsatt erbjuds samtalsstöd. Skolan polisanmäler allvarliga händelser, men då målsägare måste finnas i en anmälan krävs att den som blivit utsatt står bakom en polisanmälan. Skolan har under året påverkats av händelser och våld som skett på fritiden, vilket självklart påverkat den psykosociala miljön. Där har krisgruppen och elevhälsoteamet arbetat aktivt för att stötta berörda och personalen har varit mycket uppmärksam kring måendet i de olika grupperna. SAMLAD BEDÖMNING AV SKOLANS MÅLUPPFYLLELSE 2014/2015 FUNKTIONELL KVALITET Kunskaper Ur Förordning om läroplan för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144) Det är skolans ansvar att varje elev: • • • på ett nationellt yrkesprogram ska ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet. på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier, eller som avslutar ett introduktionsprogram har en plan för och tillräckliga kunskaper för fortsatt utbildning eller uppnår en etablering på arbetsmarknaden. Formella resultat och orsaker till minskad måluppfyllelse Skolans resultat avseende andel elever med gymnasieexamen har minskat under detta läsår. Yrkesprogrammen har gått från 75% (1314) andel med examen till 54% (1415) och de högskoleförberedande programmens resultat har sjunkit från 85% (1314) till 36% (1415). Den genomsnittliga betygspoängen avseende samtliga avgångselever är också lägre i år – 11,2 jämfört med 12,1 förra året. När det gäller genomsnittlig betygspoäng för elever med gymnasieexamen ligger vi på 12,9 vilket i linje med föregående år. Barn och fritidsprogrammet är det program där flest elever når en gymnasieexamen, det vill säga 59,1% och därefter kommer vård och omsorgsprogrammet med 46,2%. Båda programmen har ungefär lika många elever som kommit in via introduktionsprogram (IMPRO eller IMYRK) nämligen 58%. 36% av introduktionseleverna har nått gymnasieexamen. De högskoleförberedande programmen ligger mycket lågt: SABET 33%, EK 40% och NV 38%. Skolan har under de senaste åren tagit emot fler och fler elever via introduktionsprogrammen, vilket innebär att majoriteten av skolans elever kommit in utan fullständiga betyg och saknat behörighet för nationella program. Av avgångseleverna 2013/2014 var 12% antagna via introduktionsprogram medan det i årets kull 2014/2015 var 46% före detta introduktionselever. Skolan har introduktionsprogram och ser att dessa påverkar resultaten i mycket högre utsträckningen än vad vi kunnat förutse. Det är mycket tydligt att de tre eller fyra åren i gymnasieskolan inte alltid räcker till för en examen. Av introduktionseleverna är 27% som nått högskoleexamen. 27 Yrkesintroduktionen hos oss är treårig och första målet är anställningsbarhet. Dessa elever har haft mycket lite skolbetyg med sig eller har andra starka skäl till att det inte gått bra. Ofta får de en nystart och utvecklas mycket på ett personligt plan. Många hittar också studielusten eller kanske för första gången får en verklig chans att studera. Här får många jobb direkt efter gymnasiet och många på sin praktikplats. 38% av eleverna väljer att läsa ett fjärde år för att försöka nå yrkesexamen. Eftersom det är ett individuellt program så kan man läsa på tre år om man orkar och hinner. De elever som går vidare till nationella program väljer att göra det inom ramen för yrkesintroduktionens arbetslag. Att de får behålla sina lärare och det stöd de haft är en avgörande faktor för att de ska kunna gå vidare till examen. Det är inte ovanligt att flera faktorer samverkar till att eleverna inte lyckas. Av samtliga avgångselever har en del haft mycket stora studiesvårigheter eller personliga omständigheter som gjort att skolan inte kunnat prioriteras. Skolan ser också att den minskade måluppfyllelsen beror på att färre elever än tidigare når kraven i de behörighetsgivande kurserna engelska, svenska och matematik. För att stärka undervisningen inom dessa ämnen har skolan tagit fram åtgärder som finns redovisade i fokusområdet ovan. Eleverna på skolan får möjlighet att läsa endera svenska eller svenska som andra språk. Det är dock tydligt att det är den svenska 3 och svenska som andraspråk 3 som lägger de flesta krokbenen för eleverna. I det sammanhanget är det dock värt att notera att yrkeseleverna i högre utsträckning klarar kursen än eleverna på de högskoleförberedande programmen. På Yrkesprogrammen samverkar svenskan också med gymnasiearbetet. Detta tillsammans med en insikt om att det krävs struktur och tydlig handledning gör att eleverna på yrkesprogrammen klarar sig bättre än på de teoretiska programmen där lärarna förväntat sig högre grad av självständighet och inte heller samverkat med andra kurser i större utsträckning. Att det finns lärdomar att hämta från de praktiska programmen är tydligt och det gäller även när det handlar om att handleda elever så att de klarar att genomföra ett godkänt gymnasiearbete – även om kraven ser annorlunda ut. För liten hänsyn har tagits till de faktiska utgångsläget och behoven för eleverna på de högskoleförberedande programmen och samverkan mellan gymnasiegemensamma och programspecifika kurser har inte funnits i vidare utsträckning. Till viss del har extra stöttning genom sommarskola lyckats få några fler godkända. Om man tittar på helheten utifrån antal satta betyg så är det ingen tydlig skillnad jämfört med föregående år: 3% fler F i samtliga av skolans betygssatta kurser. Det betyder att elever i nästan lika stor utsträckning klarar kurser, men det är i de behörighetsgivande kurserna som de misslyckas. När det gäller hur olika program lyckas med sin måluppfyllnad så innebär ett tätare lagsamarbete något fler godkända betyg. Det är också en fråga om mentorskap och hur lärare och arbetslag jobbar med motivation och mot elevhälsan. Att de flesta betygen som sätts ligger på E-nivå är inte orimligt om man tar förkunskaperna i beaktande, men det är ett observandum att vår systerskola i Jakobsberg ligger högre med ungefär samma utgångsläge. Både vår fortbildning i betyg och bedömning och en tätare samverkan med Jakobsberg bör kunna säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet inför kommande läsår. 28 Bedömning och betyg Ur Förordning om läroplan för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144) Skolans mål är att varje elev • • tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat kan bedöma sina studieresultat i förhållande till kraven för utbildningen Skolan jobbar med att fortlöpande ge eleverna information om sina studieresultat. Alla resultat publiceras för elever och vårdnadshavare i Schoolsoft och fokus är på formativ bedömning så långt det är möjligt. En gång per termin är det utvecklingssamtal med elev och vårdnadshavare och elever som är i riskzonen för att inte klara kunskapskraven får F-varning med tydlig information om vad som krävs för att nå minst E. Mentorn skriver en handlingsplan med eleven och vårdnadshavaren. Om det finns behov bokas elevvårdskonferens eller möte med någon ur EHT. Inför läsåret 1415 togs beslut om att skolan behövde skapa förutsättningar för ökad studiero. Lokalerna är till viss del lyhörda och med tillfällen där flera elever är samlade i områden behöver rutiner och arbetssätt tillämpas på ett sätt som gynnar möjligheten till att studiera i en lugn och trygg miljö. Lärarna jobbar mycket med olika sätt att examinera och är väl insatta i vilka anpassningar som ska göras vid funktionshinder. Många erbjuder många olika tillfällen för examination och enskild handledning. Vi vet utifrån Stockholmsprovet i matematik att vi rekryterar elever med mycket svaga förkunskaper i matematik och kanske även i andra ämnen. Vi vet också att vi har elever med skäl till varför skolan inte går på räls. Vårt uppdrag är att kompensera så långt vi kan för sådana omständigheter, men tiden är begränsad och eleverna är i ibland i en situation som inte gör att de orkar studera. Vi behöver dock säkerställa att vi sätter likvärdiga betyg och jobba med sambedömning och hitta nivån för GY11. Vår skola har en övervägande del av betyg på E-nivå och vi bör se över att vi ligger på jämförbar nivå med andra skolor med samma elevunderlag och program. För att göra detta är nationella proven och vårt deltagande i sambedömning med flera andra skolor viktigt. Under läsåret 2014/2015 deltog man i det sambedömningsprojekt som huvudmannen upprättat tillsammans med andra verksamheter. Vi måste också se till att vi så långt det är möjligt jobbar mot att eleverna ska sträva högre än E. Vi har många olika strategier och stödinsatser, men de måste tydligare utvärderas och omvärderas för att nå maximalt resultat. Analysen av resultatet pekar mot att motivation hos eleven som leder till närvaro och aktivitet har stor betydelse. Normer och värden Ur Förordning om läroplan för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144) Skolans mål är att varje elev: • • • kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter. respekterar andra människors värde och integritet tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor 29 • • • kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om så väl närmiljön som miljön i i ett vidare perspektiv. Enligt vår NKI-undersökning känner sig 72% av eleverna sig trygga. Skolan ligger i en byggnad där det sammantaget finns 1700 elever och det gör att det är vanligt framför allt på hösten att obehöriga elever som inte går på skolan kommer in tillfälligt i lokalerna. Eleverna önskar att lärarna tar ett större ansvar för att alla behandlas med respekt, siffran är idag 65%. Detta skiljer sig dock mellan de olika programmen. 85-100% av eleverna på Yrkesintroduktion upplever att personalen tar ansvar medan det är 25% i en klass. Här måste samma goda förutsättningar skapas för alla skolans elever. Gällande den fysiska miljön vill eleverna att skolan fräschas upp med prioritet på toaletterna. De lyfter fram att det är lyhört, att det har saknats grupprum och uppehållsrum. Ett uppehållsrum har skapats under hösten, men eftersom ljudvolymen och ordningen ofta stör då behöver skolan tänka om kring detta. Kritik riktas mot datorerna och nätverket. Det stör självklart undervisningen när redskap som datorer inte fungerar. En förbättring har skett genom att elever i åk3 fått Ipads under våren 2015 och verksamhetsledningen har beslutat om att stegvis införa en, en till en lösning för att förse alla elever med Ipads. Skolan har mycket ljudläckage och det kommer att krävas en större ombyggnation för att åtgärda detta. Fastighetsägaren har påbörjat en genomgående renovering som sker i två etapper sommaren 2015 och 2016. I samband med denna byggs även fler toaletter. I en del klasser har det varit lite mer oroligt. Detta har delvis hängt samman med att vi haft vikarier när den ordinarie varit sjuk eller tjänstledig. Nya grupper och grupprocesser kombinerat med högre krav på gymnasiet har gjort att det varit något svårare än innan att skapa förutsättningar för studiero. Det som står högt på elevernas önskelista är lärare som är tydliga i sin kommunikation och sina förväntningar på eleverna, eller som de själva säger ”strängare lärare”. Många grupper som kan upplevas som oroliga fungerar väldigt bra i tydligare ramar. Jargongen kan också vara hård och kan stundtals låta mycket otrevlig. Personalen agerar mot detta men eftersom många elever inte upplever att alla tar ansvar måste vi jobba med detta och inte bara på personalnivå. Även eleverna själva behöver involveras på klassråd, i elevråd och bland kamratstödjarna. Elevansvar för både den fysiska och psykosociala miljön är viktig. De är blivande arbetskamrater och viktiga öron och ögon i verksamheten. Arbete och samhällsliv Ur Förordning om läroplan för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144) Skolans mål är att varje elev • • • utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesvägledning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper ökar sin förmåga att anslysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha 30 • • har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder och är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. Eleverna tränas från årskurs 1 i studieplanering och informeras av SYV kring vad gymnasieexamen innebär, och skolan ser dock att denna kunskap ytterligare behöver stärkas. De får också handledning i grupp och enskilt efter önskemål kring individuella val och högskolestudier. Över hälften av skolans elever går ett yrkesprogram och alla inom ramen för yrkesintroduktion studerar för att kunna gå ut i arbetslivet alternativ läsa vidare. Alla yrkeselever har APL praktik minst 15 veckor under tre år och ofta mer på yrkesintroduktionen. Inom ramen för sina kurser förbereds de för de krav som ställs i arbetslivet och får sedan se detta i praktisk tillämpning under sin APL. APL har granskats inom ramen för vår arbetsmiljöinspektion och vi har åtgärdat de fåtal nedslag som vi fått kring säkerställandet av APL-platser. Skolan brukar organisera möjligheten till en studieresa till något land för en blandad grupp av elever som ansöker om att få delta. Vi har under läsåret rest med elever inom ramen för Nordplus till Finland och till Litauen. På de studieförberedande programmen är föreläsare utifrån och studiebesök viktiga delar av undervisningen. Transfer används ofta och skolan jobbar med entreprenöriellt lärande och Ung företagsamhet. Därtill kommer tidigare elever också tillbaka och berättar om sina utbildningar och hur det är att studera på högskola. Elevernas ansvar och inflytande Ur Förordning om läroplan för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144) Skolans mål är att varje elev • • • • • tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv och stärker tilltron till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Det är en utmaning att lära elever att ta ansvar, men också något vi ser som nödvändigt för elevens fortsatta studier. Eleverna måste stöttas i att göra allt de faktiskt klarar av och stegvis ta mer och mer ansvar. Det är stor skillnad mellan elever i åk 1 och åk 3 och det är en mognadsprocess. Eleverna förväntas att delta i planering av skolarbetet, av kurser och examinationer, men ibland så vill de gärna lämna över detta till läraren. Det är dock viktigt att framhärda i att de ska delta. Framför allt om de ska vara redo att klara sitt gymnasiearbete och sedan yrkesliv/studier. Eleverna väljer ut representanter till elevråd och kamratstödjare som sedan ska föra elevernas gemensamma talan uppåt och utåt. Möten och val sker enligt demokratiska former och lärare finns med som stöd i processerna. Tyvärr upplever dock vissa klasser att deras representanter tappar engagemang och prioriterar ner möten. I år har elevrådet inte varit lika aktivt som tidigare. Det nya elevrådet som formerats uttrycker dock både handlingskraft och ambition. 31 Vi har även elevskyddsombud på skolan från olika program. När de får ansvar växer de och märker att de kan göra skillnad. De tränar även på social kompetens och vuxenlivets arbetsformer. INSTRUMENTELL KVALITET Undervisning Index för undervisning i årets elevenkät (NKI) ligger på 64 vilket är högre än föregående års 61. Sett till de frågor som ingår i indexet ser vi en förbättring på frågan ”mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer”, 58% (1314: 44%). Samtliga frågor har fått högre resultat än föregående år. För att stärka undervisningen har skolan genomfört olika insatser som legat inom ramen för de fokusarbeten som arbetats fram (se Fokusområden ovan). Detta har bland annat inneburit att pröva olika stödverktyg för införande och analys av hur undervisningen kan förbättras. Skolan har såldes infört undervisningsutvärderingar under våren 2015. Dessa har gjorts inom ramen för ett projekt upprättat tillsammans med Göteborgs Universitet som syftat till att stärka lärarna i deras yrkesutövande och framförallt i den undervisning som bedrivs. I årets resultat finner vi att det finns en spridning hur eleverna uppfattar undervisningen. Under läsåret 2015/2016 finns en tydligare plan för användandet av undervisningsutvärderingar under både VT och HT. Andra fortbildningssatsningar inkluderar matematiklärarna som varit engagerade i matematiklyftet, vilket också har ett tydligt fokus mot undervisning. Därutöver har personalen vid flera tillfällen utbildats i Ipad-användning och kunnat delta i workshops för såväl lärare som elever tillsammans. Det har genomförts klassrumsbesök med återkoppling hos flera lärare av rektor och biträdande rektor eller lärarkollegor. Tiden har dock inte räckt till för att besöka alla och vissa har behövt ett utökat stöd vilket föranlett tätare besök. Skolan har förhoppningen att detta skall ske kontinuerligt i högre grad under läsåret 2015/2016. Biträdande rektor går rektorsutbildningen och rektor deltagit i matematiklyftets skolledarutbildning. Trygghet och studiero Avseende index för studiemiljö så är årets siffror också bättre än föregående läsår. Indexet ligger på 63 i jämförelse med 57 för 1314. Vidare analys av trygghet och studiero återfinns i fokusområdet Studiero, där man också finner en redogörelse av de områden som man arbetat med under pret. Studiero är och förbli en viktig uppgift för skolan. Vi kan dock konstatera att det finns behov av att ytterligare stärka studiero i en del av skolan. Skolan behöver arbeta aktivt mot at främja en ny kultur på skolan och detta innefattar både fortsatt arbete inom lärargruppen och fysiska förändringar av skolbyggnaden. Skolan kommer inför läsåret 2015/2016 att renoveras till två tredjedelar. De tunna väggarna ska ljudisoleras mot korridoren och även mellan rummen. Ljus och ventilation kommer att moderniseras och ny toaletter ska byggas. 32 Likvärdig bedömning Överensstämmelsen mellan nationella provbetyg och kursbetyg visar att det i engelska oftare sätts lägre betyg på kursen jämfört med provresultatet. I Engelska 5 är det 30% som få lägre betyg och i engelska 6 är det 45% som får lägre betyg. Delvis hänger det ihop med att inte alla mål i kursen prövas inom ramen för nationella provet, men det visar också att lärarna in kurserna behöver fundera över hur de får eleverna att nå hela vägen fram och se till att eleverna tar chansen att uppnå kunskapskraven. Motivation och möjlighet är viktiga faktorer. Eleverna får möjligheter, men det finns sannolikt mer att göra när det gäller motivation. I svenska är det 8-33% som får högre betyg än nationella provets resultat och 14-33%som får lägre betyg. Delvis beror detta på att det som mätas i svenska återkommer många gånger under kursens gång och ger flera möjligheter att nå kraven. Svenskan ämnesintegrerar ofta med andra ämnen och det ger också mer varierat betygsunderlag. Svenska 3 och gymnasiearbetet har exempelvis varit god draghjälp till varandra. I matematik är det en hög överensstämmelse mellan provbetyg och slutbetyg. De förmågor och delmoment som eleven inte klarar på nationella provet får eleven möjlighet att visa genom extra måluppfyllnad och stöd via resursmatematik. Matematiklyftet och ett regelbundet kollegialt samtal har säkert bidragit till att det finns en enhetlighet i betygssättningen. UPPLEVD KVALITET Elevenkäten (NKI) visar att det samlade indexet avseende nöjdheten ligger på 54%, trivselgraden är 72%, medan rekommendationsgraden är 43%. I samtliga fall är detta en nedåtgående trend från föregående års siffror. Analysen som gjorts med eleverna pekar på att elevernas upplevelse av skolan är både positiv och mindre positiv. Vissa elever beskriver att resultaten kan bero på att många elever har erfarenheter med sig som gett upphov till en negativ självbild, negativ bild av andra elever och att det smittar av sig på hela upplevelsen. Skolan har flera introduktionsprogram och tar således in elever som inte blivit behöriga till ett nationellt program. Skolan är stolt över att kunna erbjuda en utbildning både för elever som nått tidigare krav och de som har en bit kvar på den resan. Elever kan dock uppleva att skolan tar emot ”alla” elever och att man kanske ser detta som något mindre positivt än vad det är. Sedan är det viktigt att notera att yrkesintroduktion ligger högt i sin rekommendationsgrad från 80 och ner till 65%. Sedan finns det klasser som inte alls kan rekommenderas skolan. Trots att siffrorna inte är de allra högsta visar skolans sök- och antagningssiffror att skolan varje höst ökar intaget jämfört med de som tagits in via gymnasieantagningen. Den trenden har funnits de senast 5 åren. I slutändan talar man ändå ganska väl om sin skola och lockar hit sina vänner. Vi ger alla en ny chans och det kanske gör att det upplevs som om alla kommer in, men å andra sidan är det en grundläggande värdering som vi står för att alla är välkomna och att vi tror på deras möjligheter. Trivseln varierar också mellan grupperna. Det är helheten som är svår att få grepp om. Många klasser trivs väldigt, väldigt bra, andra upplever konflikter och grupperingar och det är olika klasser från år till år. Mentorer och lärare arbetar aktivt med gruppövningar, diskussioner, 33 planeringar i klassrummet och gruppindelningar för att motverka splittring i grupperna. Aktivitet av social karaktär görs också för att bygga en gemenskap. BESLUT Skolans negativa resultatutveckling under året visar på behovsstyrda insatser inom flera områden för läsåret 2015/2016. Detta innefattar organisatoriska förändringar i form av nyrekryteringar inom personalgruppen, rekrytering av biträdande rektor, förändring av arbetslagsstrukturen, ett förstärkande av undervisningens kvalitet med både ett allmänt didaktiskt fokus och ett specifikt ämnesdidaktiskt sådan. Likaså ett stärkande av undervisningen i svenska, engelska och gymnasiearbetet. I övrigt behöver skolan fortsätta med de fokusområden som redan finns framtagna. För att närma sig målet krävs en mer genomgripande och genomtänkt omorganisation där personer i ledningsfunktion starkt och tydligt genomdriver och följer upp fattade beslut samtidigt som ett lagarbete och en samverkande kultur skapas. Målfokus och uppföljning måste bli ännu mer systematisk och stärkas av ett administrativt stöd. Det är även tydligt att närvaro och motivation är faktorer som starkt påverkar resultaten och här finns en separat plan som fortlöper. För att stärka undervisningens kvalitet i behörighetsgivande kurser återfinns konkreta metoder under fokusområde 1 (ovan). För att stärka skolans FOKUSOMRÅDE LÅ1516 FOKUSOMRÅDE 1 LÅ1516: ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE FOKUSOMRÅDETS BAKGRUND & MOTIV Resultaten för läsåret 2014/2015 visar att skolan fortsatt behöver arbeta för att skapa förutsättningar för en ökad måluppfyllelse. Analyser av formella resultat samt av de insatser som gjorts under läsåret visar att skolan behöver ta ett helhetsgrepp för att få en reell effekt. Detta innefattar insatser som är av organisatorisk karaktär, förstärkning av personalgrupper, och ett fokus på att förbättra undervisningen som bedrivs. MÅL OCH SYFTE • • • • Andel elever som når en gymnasieexamen skall öka (högskoleförberedande eller yrkes) Andel elever som slutför ett introduktionsprogram ska öka Andelen yrkeselever med grundläggande behörighet skall öka Samtliga elever ska nå minst betyget E i kurserna under loppet av tre år och alla ska coachas mot högre betyg efter att de nått E om det finns tid kvar av kursen. 34 LÄROPLANSKOPPLING Ur Förordning om läroplan för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144) Det är skolans ansvar att varje elev: • • • på ett nationellt yrkesprogram ska ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet. på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier, eller som avslutar ett introduktionsprogram har en plan för och tillräckliga kunskaper för fortsatt utbildning eller uppnår en etablering på arbetsmarknaden. METOD OCH GENOMFÖRANDE Organisatoriska förändringar 1. Personalförändringar vilka innefattar nyrektryteringar och byte av arbetslagsledare. Skolan har 7 arbetslagsledare fördelade på 4 arbetslag. Inför LÅ15116 är 5 av dessa nya. Syftet med förändringen är en spridning av framgångsrik undervisning till samtliga program, tydligare ledning och styrning av gruppen. Byggandet av nya lag ska leda till ett förbättrat kollegialt lärande. 2. Nyrekrytering av biträdande rektor som skall leda arbetslagsledarna i deras arbete mot arbetslagen, samt ingå i skolledningen. Uppdraget är en tydligare styrning de högskoleförberedande programmen och sprida de framgångsrika arbetssätten som funnits på yrkesintroduktion. 3. Återkommande verksamhetsmöten med skolledning för Didaktus Liljeholmen och Jakobsberg tillsammans med verksamhetschef. Ökad samsyn om, förståelse för och kontinuerlig uppföljning av elevernas utveckling och skolans resultat 1. 2. 3. 4. 5. 6. Resultatmatriser för uppföljning av redan satta betyg HT/VT Prognosbetyg HT/VT Examensprognos HT/VT Undervisningsutvärderingar Genomgång av ISP HT/VT Stärkande av elevhälsans arbete genom projektet Elevhälsa. Utveckling av undervisningens kvalitet (Allmän didaktiskt) 1. Gemensamt förhållningssätt. Skolan vill att framgångsfaktorerna i form av bemötande, lösningsorienterat fokus, tro samtliga elevers möjligheter att lyckas, gemensamt ansvarstagande och kollegial stöttning skall finnas hos samtlig personal på skolan. (ansvariga är arbetslagsledare och samtliga lärare). 2. Nyttjande av undervisningsutvärderingar som grund för utveckling av undervisningen på individ och skolnivå. HT/VT. 35 Utveckling av undervisningens kvalitet (Ämnesspecifikt) 1. Engelska - Omorganisering där samtliga lärare i engelska kommer att tillhöra en egen ämnesgrupp. Syftet är att gruppen tillsammans skall stärkas i att bedriva undervisning som är anpassad till elevernas behov och kunskapsnivå. Handledarskap för spridning av framgångsrik undervisning. Kontinuerlig avstämning med rektor som följer upp resultatutvecklingen. Därtill skall förstelärare i engelska under september månad undersöka, kartlägga vanliga behov och ta fram strategier för att hantera dessa som lärare/elev. 2. Svenska/SVA - Kompetensutveckling i språkuteckling (v.44) fokus på arbetssätt och metoder som främjar språkinlärningen. (Förstelärare genomför för samtliga lärare). Därefter krav att lärarna skall nyttja dessa arbetssätt i undervisning med eleverna. Därtill skall läraren som har SVA-kompetens sprida denna till övriga lärare som undervisar i svenska. (Framgångsfaktorer och kartläggning av elevers behov). 3. Gymnasiearbetet - Uppdraget förtydligas för lärare. Tydligare styrning och uppföljning av elevernas gymnasiearbete under läsåret och även tydligare återkoppling till elever. Tidigarelagda deadlines. Rektor följer upp, lärare ansvarar för arbetet. 4. Matematik - Fortsättning av Skolverkets satsning matematiklyftet i minskad form (halvfart). Ansvarig Camilla Ekström. MOdul: Språkutvecklande arbetssätt inom matematiken. UPPFÖLJNING & UTVÄRDERING Målsättningen ska följas upp genom regelbundna uppföljningar under läsåret. Rektor kommer också månadsvis att stämma av upplägget med ansvariga lärare och eventuella medbedömare. Den slutgiltiga uppföljningen och analysen av resultatet av fokusområdet kommer att göras i samband med de utvärderingsseminarier som görs i juni 2016. REDOVISNING Arbetet med fokusområdet kommer att redovisas i 2015/2016 års kvalitetsrapport. FOKUSOMRÅDE 2 LÅ1516: MOTIVATION OCH MENTORSKAP FOKUSOMRÅDETS BAKGRUND & MOTIV Skolan har inte en fullständig måluppfyllelse. Även om eleverna uppnår resultat och ibland överträffar sina tidigare skolresultat har vi långt kvar innan alla med några undantag når minst E i alla kurser. Det finns ett klart samband mellan elevers närvaro på lektioner och resultaten. Elever som vill och är motiverade kommer att lyckas bättre och det stöd som skolan sätter in både i klassrummet och utanför får bara effekt som eleven faktiskt går dit. Att eleven har en mentor som motiverar och stöttar under studietiden är en framgångsfaktor. För att kunna göra det behöver mentorerna verktyg för att hjälpa eleverna att hitta sin inre drivkraft. 36 MÅL, SYFTE OCH LÄROPLANSKOPPLING Ur Förordning om läroplan för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144) Det är skolans ansvar att varje elev: - Läraren stärker varje elevs självförtroende samt vilja och förmåga att lära. Utvecklar självkännedom och förmåga till studieplanering Kan ta ansvar för sitt lärande och sitt studieresultat Närvaron skall öka METOD OCH GENOMFÖRANDE • • • • Mentor och/eller arbetslagledare ska ha motiverande samtal med eleverna efter behov. Mentor ska samverka med rektorer och EHT för att stödja, motivera och följa upp eleven. Närvaron ska följas upp systematiskt av skolledningen och arbetslaget Frånvaroutredningar ska göras enligt gällande rutin. UPPFÖLJNING & UTVÄRDERING Målsättningen ska följas upp genom regelbundna uppföljningar under läsåret. Rektor kommer också månadsvis att stämma av upplägget med ansvariga lärare och eventuella medbedömare. Den slutgiltiga uppföljningen och analysen av resultatet av fokusområdet kommer att göras i samband med de utvärderingsseminarier som görs i juni 2016. REDOVISNING Arbetet med fokusområdet kommer att redovisas i 2015/2016 års kvalitetsrapport. FOKUSOMRÅDE 3 LÅ1516: GEMENSAM VÄRDEGRUND OCH STUDIERO FOKUSOMRÅDETS BAKGRUND & MOTIV Skolan vill fortsatt stärka både studiekulturen och främja en miljö som präglas av de normer och värden som skolan vilar på. Detta innefattar ett gemensamt fokus på en miljö som präglas av respekt och trygghet. Eleverna uttrycker en tydlig önskan om en ökad samsyn och ett gemensamt ansvarstagande hos både personal och elever. Vi behöver också fokusera på hur språket används och främja en värdegrund som fungerar i såväl skola som arbetsliv. MÅL OCH SYFTE Målet är att samtliga elever skall uppleva att skolmiljön är en miljö som främjar möjligheten till ett lärande. 37 LÄROPLANSKOPPLING Ur Förordning om läroplan för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144) Det är skolans ansvar att varje elev: • • • Läraren stärker varje elevs självförtroende samt vilja och förmåga att lära. Utvecklar självkännedom och förmåga till studieplanering Kan ta ansvar för sitt lärande och sitt studieresultat METOD OCH GENOMFÖRANDE • • • • Ny organisation av arbetslag där också ett fokus på tillsyn och värdegrund i hela skolan ingår (framtagande av handlingsplan) - Samtlig personal ska agera i linje med gemensamma överenskommelser Vuxennärvaro i hela skolan SKA organiseras i respektive arbetslag med en tydlig lag och vi-känsla där man tar ansvar för alla elever. (Tydligare stöd från skolledning med rektor och biträdande rektor, vilka i sin tur stöds av en administrativ chef för att de ska få mer utrymme för närvaro i olika delar av skolan.) Aktivera kamratstödjarna för att få ett bra klimat i skolan Föreläsning och genomgång av handlingsplan mot hot och våld i förebyggande syfte. UPPFÖLJNING & UTVÄRDERING Målsättningen ska följas upp genom regelbundna uppföljningar under läsåret. Rektor kommer också månadsvis att stämma av upplägget med ansvariga lärare och eventuella medbedömare. Den slutgiltiga uppföljningen och analysen av resultatet av fokusområdet kommer att göras i samband med de utvärderingsseminarier som görs i juni 2016. REDOVISNING Arbetet med fokusområdet kommer att redovisas i 2015/2016 års kvalitetsrapport. 38 Resultatbilaga Kvalitetsrapport 2014/2015 [Didaktus Liljeholmen] Andel elever med gymnasieexamen Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete Krav för gymnasieexamen för elever på yrkesprogram: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 400p inom de programgemensamma ämnena Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5, svenska 1 Ett godkänt gymnasiearbete Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p). Diagram 1 – Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (totalt) 100,0% 91,0% 90,0% 88,5% 85% 88,5% 84,4% 79% 80,0% 78% 75% 70,0% 60,0% 54% Rikssnitt 2014* 47% 50,0% 40,0% 54% 2014 2015 36% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Högskoleförberedande program Yrkesprogram *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec. 2015 Didaktus Liljeholmen Didaktus totalt Diagram 2 – Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (per program) 100,0% 94,7% 91,4% 90,6% 90,0% 88,5% 86% 83,2% 83,9%83% 79% 80,0% 70,0% 67% 59% 60,0% 50,0% 46% 40% 40,0% 47% 2014 38% 2015 33% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% BF EK NV *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec. 2015 SA Rikssnitt 2014* VO Didaktus Liljeholmen Diagram 3 – Funktionell kvalitet: Andel elever på yrkesprogram med grundläggande högskolebehörighet 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 61,2% 60,0% 55,0% Rikssnitt 2014* 50,0% 2014 2015 40,0% 34,8% 33% 30,0% 20,0% 8% 10,0% 5% 4% 0,0% BF *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec. 2015 VO Didaktus Liljeholmen Genomsnittlig betygspoäng (GBP) Den genomsnittliga betygspoängen beräknas på de kurser som ingår i den ordinarie studieplanen för ett fullständigt program. Gymnasiearbetet räknas dock inte med eftersom betyget endast kan vara F eller E. Inte heller betyg i utökade kurser påverkar den genomsnittliga betygspoängen. Den genomsnittliga betygspoängen mäts på samtliga avgångselever (d.v.s. elever som antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng) samt på elever med examen. Diagram 4 – Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng – samtliga avgångsbetyg (totalt) 20,0 18,0 16,0 14,6 14,0 14,0 14,0 13,0 12,1 12,0 12,3 12,1 10,7 11,9 11,2 Rikssnitt 2014* 10,0 2014 8,0 2015 6,0 4,0 2,0 0,0 Högskoleförberedande program Yrkesprogram *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec. 2015 Didaktus Liljeholmen Didaktus Totalt Diagram 5 – Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng – samtliga avgångsbetyg (per program) 20,0 18,0 15,6 16,0 14,4 14,3 14,0 12,6 12,0 14,0 13,3 12,2 11,2 12,3 12,6 13,1 12,4 12,1 11,4 11,2 11,2 10,2 Rikssnitt 2014* 10,0 2014 8,0 2015 6,0 4,0 2,0 0,0 BF EK NA *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec. 2015 SA VO Didaktus Liljeholmen Diagram 6 – Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng – examensbevis (totalt) 20,0 18,0 16,0 15,1 14,5 14,5 14,5 13,6 14,0 12,9 12,9 13,2 13,6 12,3 12,0 Rikssnitt 2014* 10,0 2014 8,0 2015 6,0 4,0 2,0 0,0 Högskoleförberedande program Yrkesprogram *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec. 2015 Didaktus Liljeholmen Didaktus Totalt Diagram 7 – Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng – examensbevis (per program) 20,0 18,0 15,9 16,0 14,0 12,0 15,9 14,9 14,7 13,8 13,3 14,5 13,8 13,7 12,9 12,3 12,1 12,7 12,8 12,9 12,9 Rikssnitt 2014* 10,0 2014 8,0 2015 6,0 4,0 2,0 0,0 BF EK NA *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec. 2015 SA VO Didaktus Liljeholmen Måluppfyllelse – samtliga betyg Uppgifterna om examensbevis och genomsnittlig betygspoäng avser endast avgångselever. För att följa upp måluppfyllelsen för de elever som tog del av utbildningens första och andra år sammanställer vi också uppgifter om samtliga betyg satta under läsåret. Dels presenteras hur samtliga betyg satta under året är fördelade, dels andelen minst godkända betyg (E) totalt samt i de gymnasiegemensamma ämnen där ett godkänt betyg är en förutsättning för att uppnå kraven för en gymnasieexamen. Diagram 9 – Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (per program) 100% 90% 80% 87% 80% 78% 80% 79% 76% 74% 79% 78% 74% 74% 72% 69% 68% 70% 60% 50% 2013/2014 2014/2015 40% 30% 20% 10% 0% BF EK NA SA VO Didaktus Liljeholmen Didaktus Totalt Diagram 10 – Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (per program) 100% 90% 2% 4% 2% 4% 12% 10% 80% 70% 15% 13% 6% 4% 6% 5% 7% 20% 4% 5% 15% 14% 18% 3% 5% 12% 4% 6% 14% 15% 18% 17% 60% A B 50% 38% 40% C 40% 41% 39% 35% 39% 28% 30% E F 20% 10% D 26% 32% 24% 28% 20% 26% 22% 0% BF EK NA SA VO Didaktus Liljeholmen Didaktus Totalt Diagram 11 – Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (EN/MA/SV/GYAR) 100% 84% 80% 72% 69% 20% 10% 0% 84% 79% 77% 82% 78% 74% 70% 68% 63% 55% 57% 50% 46% 47% 2013/2014 40% 30% 82% 76% 70% 50% 96% 94% 93% 89% 90% 60% 100% 96% 2014/2015 29% Genomströmning – Elever som tagit gymnasieexamen inom tre år Tabellen visar andelen elever som tagit gymnasieexamen inom den förväntade studietiden, tre år. Måttet beräknas på samtliga elever som för första gången började en gymnasieutbildning höstterminen tre år före det aktuella examensåret. Uppgifterna är hämtade ur Siris (skolbladet). Redovisningen görs för det program och för den skolenhet eleverna började på som nybörjare för fyra år sedan, även om eleverna fått examen efter att ha bytt program eller bytt skolenhet/ort. Diagram 12 – Funktionell kvalitet: Andel elever som tagit examen inom tre år – start 2011/2012 100% 90% 80% 70% 65% 60% 50% 46% Totalt 41% 40% 30% 20% 10% 0% Didaktus Liljeholmen Kommunen *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2015 tillgängligt först i dec. 2015. Uppgifter om rikssnitt för 2014 saknas i de fall antalet elever understiger 10. Riket Nationella prov Här presenteras resultaten av de nationella proven samt överensstämmelsen mellan nationella kursprovsbetyg och kursbetyg. Endast elever som fått ett kursbetyg och betyg på det nationella provet finns med i statistiken. Tabell 1 – Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg 2014/2015 Skolan totalt 2014/2015 Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg jämfört med provbetyget Antal genomförda prov Lägre Lika Högre Engelska 5 17 6% 88% 6% Engelska 6 12 17% 58% 25% Matematik 1a 6 0% 67% 33% Matematik 1b 11 0% 73% 27% Matematik 2b 4 0% 25% 75% Matematik 4 4 0% 0% 100% Svenska som andraspråk 1 17 0% 59% 41% Svenska som andraspråk 3 19 0% 79% 21% Svenska 1 25 4% 48% 48% Svenska 3 16 13% 56% 31% 131 5% 62% 34% Samtliga ämnen Tabell 2 – Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg jmf med föregående år Skolan totalt 2013/2014 jmf 2014/2015 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2013/2014 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2014/2015 Engelska 5 71% 88% Engelska 6 51% 58% Matematik 1a Matematik 1b 67% 75% Matematik 2b 73% 25% Matematik 4 69% 0% Svenska som andraspråk 1 46% 59% Svenska som andraspråk 3 79% Svenska 1 46% 48% Svenska 3 49% 56% Samtliga ämnen 56% 62% Tabell 3 – Instrumentell kvalitet: Betygsfördelning – nationella kursprovsbetyg Antal genomförda prov Andel F Andel E Andel D Andel C Andel B Andel A Engelska 5 17 10% 43% 10% 19% 14% 5% Engelska 6 12 17% 17% 8% 25% 25% 8% Matematik 1a 6 33% 33% 33% 0% 0% 0% Matematik 1b 11 18% 64% 9% 9% 0% 0% Matematik 2b 4 75% 25% 0% 0% 0% 0% Matematik 4 4 0% 75% 0% 25% 0% 0% Svenska som andraspråk 1 17 33% 50% 13% 4% 0% 0% Svenska som andraspråk 3 19 32% 47% 16% 5% 0% 0% Svenska 1 25 7% 35% 33% 16% 7% 2% Svenska 3 16 19% 30% 19% 15% 11% 7% Samtliga ämnen 131 19% 40% 18% 13% 7% 3% Behörighet (pedagogisk personal) Här presenteras hur stor andel av lärarna på skolan som erhållit sin lärarlegitimation i jämförelse med riket under de senaste två åren. Siffror avser andel av alla personer som har lärarexamen, och fått examensbevis utfärdat (med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förordnande som behörig lärare). Statistiken har samlats in av Statistiska centralbyrån (SCB), på uppdrag av Skolverket (Siris) under oktober månad. Diagram 13 – Instrumentell kvalitet: Behörighet (pedagogisk personal) 100% 90% 86% 84% 85% 78% 80% 79% 79% 70% 60% 2012/2013 50% 2013/2014 40% 30% 34% 2014/2015 36% 28% 20% 10% 0% Didaktus Liljeholmen Kommunen Riket Likabehandling- och värdegrundskartläggning Varje höst (oktober-november) genomförs en likabehandling och värdegrundsenkät som är en del av skolans arbete för att främja likabehandling samt motverka kränkningar. Resultaten av likabehandling och värdegrundsenkäten lyfts inom lärarlaget och diskuteras därefter tillsammans med eleverna. Efterföljande analys ligger till grund för insatser och åtgärder som löper under året. Under januari månad upprättar skolan med bakgrund av genomförd analys ett plandokument där samtliga förebyggande och främjande åtgärder avseende både likabehandling och motverka kränkande behandling finns med. Diagram 14 – Instrumentell kvalitet: Likabehandling- och värdegrundsenkät 100% 90% 80% 70% 60% 77% 60% 70% 81% 50% Ja 40% Nej 30% 20% 10% 0% 40% 23% 30% Har du fått i nformation om Vet du vart du ska vända dig om Känner du förtroende för att skolans l ikabehandlings-‐ och du själv eller någon annan elev skolan tar tag i situationen när värdegrundsarbete? upplever kränkningar på skolan? skolan får reda på att du eller någon annan upplever kränkningar på skolan? 19% Känner du dig trygg i skolan? Studiemiljö och undervisning Varje år genomförs en elevenkät där eleverna på skolan ges möjlighet att svara på frågor om hur de upplever studiemiljön och undervisningen på skolan. Eleverna anger på en skala 1-10 hur väl påståendet stämmer överens med deras upplevelse. Resultaten ger således ett medelvärde av elevernas sammantagna bedömning av respektive påstående, samt ett index för respektive område (studiemiljö och undervisning). Diagram 15 – Instrumentell kvalitet: Studiemiljö – elev 100% 100 90% 90 80% 70% 65% 68% 80 72% 70 60% 53% 48% 50% 40% 39% 45% 43% 41% 36% 57 50 2014 40 2015 30 30% 20 20% 10 10% 0% 60 63 0 Eleverna behandlar Personalen tar Jag känner mig trygg Jag tycker att j ag kan Jag tycker att varandra med i skolan få arbetsro ansvar för att alla personalen tar respekt ska bli behandlade hänsyn till vad vi med respekt elever har för synpunkter Studiemiljö Index Diagram 16 – Instrumentell kvalitet: Undervisning – elev 100% 100 90% 90 80% 80 70% 58% 60% 50% 55% 57% 59% 70 63% 58% 61% 44% 40% 64 60 50 2014 40 2015 30 30% 20 20% 10 10% 0% 61 0 Mina l ärare gör så at j ag Mina l ärare i nformerar Lärarna hjälper mig i Mina l ärare gör det får l ust att l ära mig mer mig om hur det går i skolarbetet så att det ska tydligt för mig vad j ag skolarbetet gå så bra som möjligt för behöver kunna för att nå mig de olika betygen Undervisning Index Nöjdhet (NKI), trivselgrad och rekommendationsgrad (Upplevd kvalitet) Den upplevda kvaliteten utgår från elevernas egna personliga förväntningar på skolan. I den elevenkät som genomförs årligen (Markör) ställs frågor kring elevernas nöjdhet (NKI), trivsel och i hur hög grad de skulle rekommendera sin skola till någon annan. Resultaten ger ett index för respektive område; Nöjdhet (NKI), trivselgrad samt rekommendationsgrad. Diagram 17 – Upplevd kvalitet: Nöjdhet (NKI), trivselgrad och rekommendationsgrad 100 90 80 70 62 60 62 54 51 2014 50 43 43 40 30 20 10 Nöjdhet (NKI) Trivselgrad Rekommendationsgrad 2015
© Copyright 2024