Huvudmannens kommentarer
Didaktus Läsår 13/14
DIDAKTUS LÄSÅR 13/14
Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor
tillsammans med LBS – Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet. Verksamhetsledningen
består av verksamhetschef, bitr. verksamhetschef, controller, kommunikationsansvarig
samt en kvalitetsenhet som under läsåret 2013/2014 bestått av två personer.
Verksamhetsledningen utgör själva huvudmannen för Didaktus.
Kvalitetsrapporten från huvudmannen gör en samlad bedömning av läsåret 13/14 utifrån
perspektiven instrumentell kvalitet, funktionell kvalitet och upplevd kvalitet.
På Didaktus tror vi på människors förmåga och rättighet att få flera chanser. En
betydande andel av eleverna på Didaktus har med sig en negativ bild av skolsystemet då
många inte lyckats i grundskolan och därmed saknar behörighet i ett eller flera ämnen.
Lågt självförtroende och självbild gör att skolan ofta upplevs som svårbegriplig och en
arena förknippad med misslyckanden. I detta sammanhang vill Didaktus vara en skola
för en andra chans, en skola där vi förbereder elever för att vara världsmedborgare i ett
mångkulturellt samhälle.
Torbjörn Jansson
Verksamhetschef
didaktus.se
SAMLAD BEDÖMNING UR HUVUDMANNENS
PERSPEKTIV
INSTRUMENTELL KVALITET
Likabehandling och värdegrund: är en viktig del i arbetet med att få en väl fungerande lärandemiljö. I den
NKI-undersökning som genomfördes uppgav totalt 77% av eleverna att de känner sig trygga på skolan. 53% av
eleverna svarar att de anser att personalen på skolan tar ansvar för alla skall bli behandlade med respekt och där
skolan i Liljeholmen har den lägsta siffran med 48%. Ett fortsatt arbete återstår med att få skolorna att upplevas
som en trygg arbetsplats för eleverna. Totalt har 16 fall av diskriminering och kränkande behandling anmälts till
rektor.
Då skolan under 2013 saknade en plan mot kränkande behandling och en likabehandlingsplan, saknades
också ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling samt för att främja
likabehandling och motverka diskriminering och trakasserier. För att komma tillrätta med bristerna genomförde
huvudmannen under höstterminen en utbildningsdag för rektor och den rektorn gett i uppdrag att upprätta
planen mot kränkande behandling. Under dagen gick man tillsammans igenom de lagar och förordningar
som reglerar kränkande behandling, trakasserier och diskriminering, vad en plan mot kränkande behandling
samt likabehandlingsplan ska innehålla för att leva upp till kraven i författningarna samt hur man kan göra
riskanalyser och kartläggningar i verksamheten. Planen mot kränkande behandling 2014 kvalitetssäkrades efter
upprättandet av kvalitetsansvarig för huvudmannen.
För att ytterligare stärka det målinriktade arbetet mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering,
kommer huvudmannen från och med läsåret 14/15 att årligen i december genomföra en likabehandlingsoch värdegrundskartläggning, i vilken eleverna ges möjlighet att svara på frågor kring upplevd trygghet, hur
värdegrundsarbetet på skolan bedrivs, förekomsten av kränkningar och huruvida man upplevde att personalen
på skolan tar tag i situationen om någon utsätts för kränkningar. Resultatet av denna enkät kommer sedan att
analyseras tillsammans med personalen och, tillsammans med en riskbedömning i verksamheten, utgöra grunden
för de konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling som sedan lyfts fram i den plan
mot kränkande behandling som upprättas årligen i januari.
Systematiskt kvalitetsarbete: Läsåret 2013/2014 var första året som nuvarande
huvudman hade ansvaret för verksamheten. I samband med övertagandet identifierades
ett behov av att stötta skolorna i att få till stånd en systematik och en delaktighet i
kvalitetsarbetet, för att få underlag att följa upp elevernas kunskapsutveckling och
i ett tidigt skede identifiera åtgärder för att säkerställa en hög måluppfyllelse. Ett
övergripande arbete med att implementera gemensamma processer för skolornas
kvalitetsarbete påbörjades därför under året.
•
Under höstterminen stöttade huvudmannen rektorerna i att, tillsammans med
personalen ta fram en arbetsplan för läsåret, som utifrån analyser av föregående
läsårs resultat skulle leda till ökad måluppfyllelse.
•
För att ge underlag för uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling har
betygsprognoser satts vid två tillfällen under läsåret (dec och mars). Dessa har sedan
utgjort underlag för att identifiera vilka åtgärder som behöver göras på individgrupp- och/eller organisationsnivå för att komma tillrätta med de elever som riskerar
att inte nå kunskapskraven för minst E. Betygsprognoserna har också legat till grund
för resursfördelning.
•
Som ett led i att kompetensutveckla skolledning och lärare avseende kopplingen
mellan skolans styrdokument (GY11), planering och genomförande av
undervisningen samt bedömning av elevernas kunskaper, inledde huvudmannen
under våren 2014 ett samarbete med Göteborgs Universitet. Totalt består
satsningen av fem heldagars utbildning under ledning av representant för Göteborgs
universitet och kvalitetsansvarig för huvudmannen. Satsningen fortgår under hela
läsåret 2014/2015.
didaktus.se
Under 2013/2014 hade båda skolorna skiften på rektorsrollen. Då ett omfattande
utvecklingsarbete, utifrån bedömningen efter Skolinspektionens tillsyn 2013,
prioriterades på skolan i Jakobsberg, flyttades rektor för skolan Liljeholmen tillfälligt
till Jakobsberg, vilket resulterade i att Liljeholmen sammanlagt hade två olika rektorer
under läsåret. Skiftena i skolledningen har påverkat kontinuiteten i verksamheten och
därmed inte gett optimala förutsättningar för ett systematiskt kvalitetsarbete där
personalen känt sig delaktig. Under vårterminen rekryterades dock en ny rektor till
skolan i Jakobsberg och tillförordnad återgick till sin tjänst på Liljeholmen. Som huvudman
ser vi nu att det finns goda förutsättningar för en stabil organisation och för att fortsatt
utveckla formerna det systematiska kvalitetsarbetet på båda enheterna. Bland annat
kommer gemensamma uppföljningar kring undervisningens kvalitet att genomföras på
skolorna framöver, som kan ge underlag för diskussion kring resursfördelning och hur
man kan utveckla undervisningen för att få fler elever att nå målen för utbildningen.
Likvärdig bedömning: För att säkerställa en likvärdig bedömning, genomförde
huvudmannen, tillsammans med flera skolor inom koncernen, ett gemensamt
sambedömningsprojekt för de nationella proven i svenska, engelska och matematik.
Projektet grundade sig i att man uppmärksammat en mindre god överensstämmelse
mellan nationella provresultat och kursbetyg på skolan. Sambedömningsprojektets syfte
var att säkerställa en rättvis och likvärdig bedömning vid rättandet av nationella prov och
inom ramen för kurserna som helhet.
Sambedömningsträffarna genomfördes under perioden april-maj och hölls i direkt
anslutning till de nationella provdatumen, vilket gav pedagogerna möjlighet att inte bara
diskutera sambedömningsriktlinjer utan även lyfta enskilda avkodade prov för diskussion.
20% av elevernas prov valdes ut, och skickades till en annan skola för bedömning. Vid
tillfället för sambedömningsdagarna medtogs samtliga genomförda prov tillsammans med
de prov som utgjort underlag för sambedömning samt övrig dokumentation för kursens
samlade bedömning och betygsättning.
Relationen mellan nationella prov och kursbetyg visar på stora variationer mellan
ämnen och skolorna. Mest påtagligt är detta i kursen engelska 6 där 39% av eleverna
på Liljeholmen får ett lägre betyg på kursen än på det nationella provet medan det på
skolan i Jakobsberg är 40% av eleverna som får ett högre betyg på kursen än på det
nationella provet. Denna stora diskrepans mellan skolorna är anmärkningsvärd då både
programutbudet och elevernas sociala och kulturella bakgrund annars är homogent.
I matematik 1a och 1b har båda skolorna ett resultat som visar att mellan 25-40% av
eleverna får ett högre kursbetyg än motsvarande betyg på det nationella provet. Därtill
är det värt att notera är att antalet elever som slutför samtliga delar av det nationella
provet är mycket lågt. I svenska 1 har skolan i Liljeholmen störst diskrepans mellan
kursbetyg och nationellt provbetyg medan båda skolorna i 45% av fallen sätter ett högre
betyg i kursen svenska 3 jämfört med vad eleverna presterar på det nationella provet.
Trots ett högt deltagande i sambedömningsprojektet drar huvudmannen slutsatsen
att ett fortsatt arbete för att säkerställa en likvärdig bedömning är nödvändigt, och att
sambedömningsprojektet under 2014/2015 kommer att vara obligatoriskt för samtliga
lärare som undervisar i de kurser där nationella prov genomförs. Därutöver kommer
huvudmannen också att se till att rektor ger skolans lärare möjlighet att diskutera
bedömning och betygsättning såväl inom kollegiet som tillsammans med lärare från
geografiskt närliggande skolor.
Elevhälsa och arbete med särskilt stöd: Mot bakgrund av att en stor andel av eleverna
är obehöriga när de påbörjar sin skolgång på Didaktus, är arbetet med stöd och särskilt
stöd en mycket viktig och central process på skolorna. Båda skolorna har under året
stärkt elevhälsans reella tillgång och på Jakobsberg har man även implementerat
nya stödrutiner vilka mottagits positivt av skolans personal. En fråga som elevhälsan
tillsammans med övrig personal arbetat särskilt med under året har varit närvaron i
skolan. Stort fokus har legat på att hitta rutiner och sätt att arbeta med eleverna för
att följa upp frånvaron. Till viss del har detta gett effekt, men det är huvudmannens
bedömning att ett fortsatt arbete är nödvändigt för att ytterligare öka närvaron hos
eleverna. Framför allt behöver mer fokus ligga på att utreda orsakerna till frånvaron, och
utifrån detta planera riktade och motiverande insatser för att främja närvaro.
didaktus.se
Lärarbehörigheten för Didaktus skolor har under året ökat för båda skolorna. 62%
av lärarna på Jakobsberg är behöriga vilket skall jämföras med 56% läsåret innan.
Motsvarande siffror för Liljeholmen är 86% behöriga mot 80% året tidigare. Snittet i riket
är 80%, vilket visar att siffrorna för Liljeholmen ligger på god nationell nivå medan ett
fortsatt arbete kvarstår för att öka andelen lärare med behörighet på Jakobsberg.
Klagomålshantering: Under läsåret 2013/2014 genomfördes ett arbete med att
implementera tydliga och fungerande rutiner för klagomålshantering.
FUNKTIONELL KVALITET
När det gäller skolans måluppfyllelse med avseende på kunskaper kan vi se att andelen
elever som uppnår kraven för gymnasieexamen uppgick till totalt 63%. Andelen elever på
yrkesprogram som uppnår kraven för gymnasieexamen är högre (66%) än för eleverna på
högskoleförberedande program (57%).
På våra yrkesprogram är det Barn- och Fritidsprogrammet som har något högre andel
elever med examen än vad det är på Vård- och omsorgsprogrammet. Resultaten för de
studieförberedande programmen varierar kraftigt mellan skolorna, men elevgrupperna
är relativt små vilket gör att ringa förändringar får stor effekt på statistiken. Utifrån
analyser av andelen elever med gymnasieexamen kan vi också se att en betydande del av
eleverna, främst på skolan i Liljeholmen, inte når gymnasieexamen på grund av att man
inte klarar kursen i engelska. Detta har sin förklaring i att flera elever på våra skolor är
relativt nyanlända till Sverige och att har de under de år de gått i grundskolan prioriterat
det svenska språket framför engelska.
Totalt gick 35% av eleverna på Liljeholmen ett introduktionsprogram under läsåret,
motsvarande siffra för Jakobsberg är 20%. Målet är att våra elever som går på
yrkesintroduktion skall bli anställningsbara inom tre år. Ca 30% av eleverna på
yrkesintroduktion fortsatte ett fjärde år i syfte att nå en yrkesexamen. Under läsåret
har två elever på skolan i Jakobsberg som gått introduktionsprogrammet flyttat över till
nationellt program. Motsvarande siffra för Liljeholmen är fem.
Den genomsnittliga betygspoängen för elever med gymnasieexamen uppgick till
13,8 och 11,8 beräknat på samtliga avgångsbetyg. Att beakta är att eleverna på
ekonomiprogrammet på skolan i Liljeholmen bara har ett meritvärde på 8,4 vilket ligger
en bra bit under snitten för skolornas totala genomsnittliga betygspoäng.
Sett till det totala antalet betyg som sattes under 2013/2014 uppgick andelen minst
godkända (E) till 79% totalt för Didaktus skolor.
Utifrån ovanstående drar huvudmannen slutsatsen att de fokusområden som skolan
arbetat med under läsåret 2013/2014 inte fått önskad effekt, och att det finns ett
behov av att öka måluppfyllelsen, framför allt för eleverna på högskoleförberedande
program. Genom att ytterligare förstärka och förtydliga processen för ett systematiskt
och delaktigt kvalitetsarbete, samt se till att skolan har ett aktivt arbete för att främja
närvaro, kommer huvudmannen arbeta för att säkerställa en ökad måluppfyllelse
framgent.
Nämnas bör att det under läsåret skapats en tydligare organisation för elever som
går något av våra introduktionsprogram på skolan i Jakobsberg efter att ha haft
skolan i Liljeholmen som modell. Detta arbete har fått god effekt och gett en tydligare
organisation och bättre förutsättningar för en högre måluppfyllelse.
didaktus.se
UPPLEVD KVALITET
Resultaten av den elevenkät som genomfördes under våren 2013 visar att nöjdheten
och trivseln bland eleverna på Didaktus varierar stort mellan skolorna. Det sammanlagda
NKI-värdet ligger på 53 för Didaktus vilket är ca 10 enheter under genomsnittet för
AcadeMedia. Rekommendationsgraden för båda enheterna ligger på 47 vilket också
det sett till AcadeMedias snitt är ett lågt värde. Dock står skolan i Jakobsberg för en
stor ökning i rekommendationsgrad från 36 till 64. Trivselgraden är totalt 65 och
även här har skolan i Jakobsberg gjort en ansenlig ökning från 61 till 77, medan skolan
i Liljeholmen ligger kvar på ungefär samma värden. En betydande andel av eleverna
på Didaktus har med sig en ganska negativ bild av skolsystemet då många inte lyckats i
grundskolan och saknar behörighet i flera ämnen. Lågt självförtroende och självbild gör
att skolan ofta upplevs som svårbegriplig och en arena förknippad med misslyckanden
vilket vi behöver hantera. Huvudmannen konstaterar också att skolornas låga ITstandard och lokalernas ljudläckage bidrar till ett lägre NKI. Arbetet med att komma
tillrätta med lokalerna har påbörjats och en implementering av digitala verktyg kommer
att ske i samband med läsårsstart 2014/2015, ett projekt som initieras i syfte att öka
tillgången till digitala verktyg för eleverna på Didaktus skolor. Målet med införandet av
digitala verktyg i undervisningen är att erbjuda eleverna en utbildning som ökar deras
delaktighet i nätverkssamhället, förbereder dem för de arbetssätt och de verktyg som
väntar dem i deras kommande studie- och yrkesliv men också att fler elever skall få bättre
förutsättningar för ökad måluppfyllelse.