STK-2015-721
Malmö stad 1 (3) Stadskontoret Datum Tjänsteskrivelse 2015-08-03 Vår referens Ingela Kressander Utredningssekreterare [email protected] Uppföljning av Plan för LSS-verksamheten 2010-2015 STK-2015-721 Sammanfattning Kommunfullmäktige fastställde den 27 maj 2010 Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad, och då fastställdes även ett antal inriktnings- och effektmål. När planen och målen fastställdes så beslutades även att Kommunstyrelsen årligen ska följa upp effektmålen, och vid behov revidera dem. Stadskontoret rekommenderar ett fortsatt arbete med implementering av arbetssätt och synsätt som gynnar den enskilde brukarens möjligheter att vara den verkliga huvudpersonen i sitt eget liv. Förslag till beslut Vård- och omsorgsberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att godkänna uppföljningen, att överlämna uppföljningen till Sociala resursnämnden för deras planering och genomförande av rekommendationerna för att nå bättre måluppfyllelse, att överlämna uppföljningen till stadsområdesnämnderna och Överförmyndarnämnden för beaktande, samt att ändra effektmålen i Plan för LSS-verksamheten enligt uppsatt förslag. Beslutsunderlag • • • • • • • • G-Tjänsteskrivelse Uppföljning Plan för LSS-verksamheten VoO-beredningen150819 Förslag till effektmål LSS-planen 2016 Frågor till Boendepersonal 2015 Frågor till Daglig verksamhet personal 2015 Frågor till Korttidsvistelse 2015 Frågor till Personlig assistent 2015 Frågor till Sektionschefer 2015 Rapport Uppföljning Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2015 Beslutsplanering SIGNERAD 2015-08-10 Vård- och omsorgsberedningen 2015-08-19 KS Arbetsutskott 2015-08-24 2 (3) Kommunstyrelsen 2015-09-02 Bakgrund Kommunstyrelsen gav den 15 december 2008 stadskontoret i uppdrag till att, i nära samverkan med stadsdelsförvaltningarna och Sociala resursförvaltningen, ta fram ett enhetligt styrdokument för LSS-verksamheten. LSS är en förkortning av lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Kommunfullmäktige fastställde den 27 maj 2010 Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad, och då fastställdes även ett antal inriktnings- och effektmål. När planen och målen fastställdes så beslutades även att kommunstyrelsen årligen ska följa upp effektmålen, och vid behov revidera dem. För att möjliggöra en årlig uppföljning av effektmålen genomfördes december 2010 – februari 2011 en basmätning/grundmätning, dels i form av en enkät till medarbetare och sektionschefer inom daglig verksamhet samt bostäder med särskild service för såväl barn som vuxna, dels genom fokusgrupper med brukare från samtliga personkretsar. Ett år senare gjordes den första uppföljningen av effektmålen. Stadskontoret har sedan LSS-planen antogs maj 2010 arbetat med att ge stöd till förvaltningarna i att implementera LSS-planens mål. Planen handlar genomgående om bemötande, brukarnas självständighet och möjlighet till inflytande. Förvaltningarna har arbetat på olika sätt med detta uppdrag. Stödet från Stadskontoret bestod i implementeringsfasen av internat för samtliga sektionschefer och övriga nyckelpersoner, exempelvis omsorgspedagoger, sammanlagt ca 130 personer. Internaten handlade om uppdraget enligt LSS, med inriktning på bemötande, stärkande av självständighet och delaktighet i samhällslivet. Därefter har förvaltningarna arbetat vidare med implementeringen. Sedan planen antogs har Stadskontoret i olika forum haft en kontinuerlig dialog med chefer, medarbetare och brukare för att ge stöd i implementering och tolkning av planen. Den 1 juli 2013 genomfördes en omorganisation i Malmö stad, vilket bland annat innebar att ansvaret för all verksamhet som bedrivs enligt LSS fördes över till Sociala resursnämnden. Undantaget är korttidstillsyn enligt LSS 9§7, som Grundskolenämnden respektive Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ansvarar för. Ansvar för biståndshandläggning och beslut om insatser finns på stadsområdesnämnderna inom ramen för deras befolkningsansvar. De har därför också ansvar för uppföljning av brukarnas beviljade insatser. En ny enkätundersökning för att följa upp planen genomfördes december 2013 – januari 2014. Med anledning av omorganisationen var den tänkt att även vara en basmätning, som kunde ligga till grund för en uppföljning av omorganisationens effekt. Det årets enkät utökades jämfört med tidigare år. Verksamheterna personlig assistans och korttidsvistelse fanns också med. Tidigare år har dessa verksamheter, på grund av att de organiserats inom de tio stadsdelsförvaltningarna, varit för små att kunna följa upp, eftersom svaren kunnat identifieras på individnivå. Förutom enkäter till medarbetare och chefer hölls det även fokusgrupper med brukare. Årets uppföljning Årets enkätundersökning genomfördes under mars 2015. Detta var sista gången som denna enkät används som metod att följa upp planen. Den bifogade rapporten har därför utformats som en slutrapport, och sammanfattar resultatet av de genomförda enkä- 3 (3) terna 2010-2015. Rapporten sammanfattar resultaten av alla fyra genomförda enkäter, och resultaten analyseras mot bakgrund av de fokusgrupper med brukare som genomförts tidigare år. I rapporten finns ett antal rekommendationer för att uppnå målen i den svenska funktionshinderpolitiken, vilken syftar till att möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att leva ett värdigt liv som andra, som uppskattade medlemmar i samhällslivet, i gemenskap med andra och med samma fri- och rättigheter. Till hösten planerar Stadskontoret att genomföra förnyade dialogmöten av samma karaktär som inledde arbetet med LSS-planen. På så sätt kan vissa frågeställningar fördjupas och klargöras. Enkäten har inte involverat biståndshandläggarna, därför kommer dialogmötena även inkludera dessa, liksom legitimerad personal. Nya effektmål Stadskontoret föreslår att effektmålen ändras inför 2016, och påminner i sammanhanget om Sociala resursnämndens uppdrag att ta fram operativa mål/åtaganden utifrån dessa. Förslaget grundar sig på det konstaterandet att målen varit desamma sedan planen antogs, men att måluppfyllelsen endast ökat i begränsad utsträckning. Nya effektmål kan leda till att implementeringsarbetet av LSS-planen kan behöva förändras, vilket ska leda till en ökad måluppfyllelse. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör Uppföljning Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: 2015-06-25 1.0 Petra Björne, Lars-Åke Borgström, Ingela Kressander Stadskontoret Välfärdsavdelningen Innehållsförteckning Uppföljning ....................................................................................... 1 Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015.................... 1 Sammanfattning av resultat ............................................................ 3 Inledning ........................................................................................... 5 Syfte .................................................................................................. 7 Metod ................................................................................................ 7 Samband .................................................................................... 7 Om rapporten ............................................................................. 8 Stöd för implementering från Stadskontoret ................................. 9 Möjlighet att leva som andra ......................................................... 10 Rekommendation...................................................................... 10 Kvalitet ut brukarens perspektiv .................................................. 11 Rekommendation...................................................................... 11 Självbestämmande och självständighet ...................................... 12 Regler – en inskränkning av självbestämmande .......................... 13 Metoder/arbetssätt för självbestämmande ................................... 14 Rekommendation...................................................................... 15 Inflytande ........................................................................................ 16 Inflytande över bemötande ........................................................... 16 Säga nej till brukare...................................................................... 16 Brukarna har mest inflytande ....................................................... 17 Brukarinflytande och medarbetarnas trivsel .............................. 17 Samsyn och ett samordnat stöd ............................................... 17 Rekommendation...................................................................... 18 Brukarinflytande och den långsiktiga planeringen .................... 18 Rekommendation...................................................................... 19 Personalen har mest inflytande .................................................... 19 Gemensamhetsutrymmen ........................................................ 19 Rekommendation...................................................................... 20 Dokumentation ......................................................................... 20 Rekommendation...................................................................... 20 Utbildning och kompetens ............................................................ 21 Motiverande samtal ...................................................................... 21 Rekommendation...................................................................... 22 Personlig assistans ....................................................................... 23 Rekommendation...................................................................... 24 Korttidsverksamheterna................................................................ 25 Rekommendation...................................................................... 25 Skillnader mellan sektionschefer och medarbetare ................... 26 Nära och tydligt ledarskap ............................................................ 27 Slutsatser och diskussion ............................................................ 28 Rekommendationer .................................................................. 29 Framtiden ....................................................................................... 30 Referenser ...................................................................................... 31 2 │ Stadskontoret │ Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 Sammanfattning av resultat Plan för LSS-verksamheterna i Malmö stad antogs i maj 2010 (Malmö stad, 2010). Därefter har fyra enkäter genomförts med start vintern 2010. Det största steget i förändring i enkätsvaren ägde rum när implementeringen av LSS-planen påbörjades 2010, alltså mellan basmätningen 2010 (redovisad 2011) och den första uppföljningen 2011 (redovisad 2012). Därefter har svaren varit likartade men svagt uppåtgående. Även om det på många områden inte finns statistiskt säkerställda förändringar mellan två på varandra följande enkäter, bibehålls en positiv trend. Det bör tolkas positivt – den initiala utvecklingen har inte tappats, och utvecklingen från basmätningen till idag är stadig mot ett ökat brukarinflytande. Anledningen till att få resultat förändras tillräckligt för att fastställa en statistiskt säkerställd skillnad mellan två enkättillfällen beror troligen på att det slags attityder enkäten utforskar tar längre tid att förändra. Omorganiseringen 1 juli 2013, då flertalet LSS-verksamheterna gick över till Sociala resursförvaltningen, medförde enligt egen utsago från verksamheterna att man tappat fart i arbetet med LSS-planen, vilket emellertid inte lett till negativa resultat i enkäten. Detta kan vara ett tecken på att de positiva förändringar som hittills skett är stabila och väl förankrade i organisationen och hos enskilda medarbetare. Eventuellt positiva effekter av den nya organisationen dröjer troligen. Personer med stöd och service enligt LSS ska ges möjlighet att vara huvudperson i sitt eget liv. För det behöver medarbetare och chefer redskap för att kunna tänka sig självbestämmande, inflytande, delaktighet, dvs. kännetecken på en aktör, en person som är subjekt. Vet man inte hur man ska göra drar man slutsatsen att det inte går att göra, och då drar man slutsatsen att det är något fel på lagen eller att lagen inte gäller just den brukare man jobbar med. Vid exempelvis möten med personalgrupper och i workshops av olika slag (som ett led i stöd för implementering från Stadskontorets sida) är det relativt enkelt att få igång goda diskussioner om uppdraget enligt LSS. Det finns emellertid fortfarande medarbetare som menar att lagstadgade fri- och rättigheter innebär att man ska överge brukarna, att stöd innebär en inskränkning i självbestämmandet. Även om det finns medarbetare som i viss mån ifrågasätter möjligheten att uppnå målen om möjlighet att leva som andra, självbestämmande och delaktighet fullt ut, är medvetenheten om uppdraget betydligt högre idag än då dialogmötena genomfördes inför LSS-planen. I enkäten till medarbetare i boenden finns det en statistiskt säkerställd skillnad mellan de som anser att brukarna har störst inflytande och de som anser att personalen har störst inflytande. Den förstnämnda gruppen trivs bättre på arbetet, men det finns också en svag trend (inte säkerställd) att de upplever något mer konflikter än de som menar att personalen har mest inflytande. De som säger att brukarna har mest inflytande i boende eller daglig verksamhet anger i högre utsträckning att det bara är ganska eller inte viktigt att brukarna bestämmer vilken mat de äter. Tycker man inte det är viktigt för att det är något som inte behöver diskuteras – det bara är 3 │ Stadskontoret │ Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 så att brukaren bestämmer? Hur förmedlar man då det till nya medarbetare? Samma grupp anger i högre utsträckning att det inte finns regler i gruppbostaden. Långsiktig planering är inte en självklarhet och är därför ett område som behöver utvecklas. Medarbetare som menar att det finns en långsiktig planering anger också i högre utsträckning att brukarna är de som har mest inflytande. Chefer som anger att brukarna har störst inflytande anger också i betydligt högre grad att det finns en långsiktig planering. Samma chefer anger också i högre grad att brukarna bestämmer hur de blir bemötta. Men även då anger majoriteten av cheferna att brukarna bestämmer delvis, inte helt. Korttidsverksamheterna anger i högre grad än någon annan grupp att det är förvaltningscheferna som bestämmer. Medarbetare i daglig verksamhet för brukare inom PK2 anger också i högre grad än andra grupper att det är chefer på förvaltningsnivå som bestämmer. Det kan tyda på en upplevd brist på inflytande över hur arbetet utförs. Personliga assistenter anger i mycket högre grad än övriga att det är brukarna som bestämmer. Men de anger också i betydligt högre grad att brukarna borde ha mindre inflytande. Enligt fritextsvaren tycks de brottas med hur de ska förstå sin roll och göra sitt jobb, när de menar att brukaren riskerar att fara illa till följd av sin funktionsnedsättning. Chefernas fritextsvar har gått från att vara inriktade på medarbetares kompetens om LSS till fokus på brukares delaktighet. I dialogmötena inför LSS-planen ansåg många chefer att det största bekymret var att medarbetarna inte förstod sitt uppdrag. Nu har man alltmer gått över till att formulera sig kring brukarnas behov. Ett av effektmålen har varit att andelen brukare med en upprättad individuell plan enligt LSS 10§ ska öka. Andelen har minskat sedan förra mätningen. En anledning till minskningen kan vara övergången till ett nytt dokumentationssystem. En annan anledning kan vara att man istället upprättar samordnad individuell plan, SIP. Minskningen bör analyseras av stadsområdesförvaltningarna, i syfte att säkerställa att brukare som behöver en individuell plan eller en SIP också erbjuds en sådan. 4 │ Stadskontoret │ Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 Inledning Den svenska funktionshinderpolitiken, liksom FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, syftar till att möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att leva som andra med samma fri- och rättigheter, som uppskattade medlemmar i samhället. Det grundläggande målet för lag (1993:387) som stöd och service till vissa funktionshindrade är att erbjuda personer med funktionsnedsättning stöd och service i enlighet med funktionshinderpolitikens intentioner. Stöd och service ska ges med respekt för den enskildes integritet. Ett välutvecklat stöd ska leda till så hög grad av självständighet, självbestämmande och inflytande som möjligt, och till full delaktighet i samhällslivet. Plan för LSS-verksamheterna i Malmö stad antogs i maj 2010. Uppdraget var att arbeta fram en plan som erbjöd en röd tråd till verksamheter som då var utspridda på elva förvaltningar. Planen skulle dessutom vara skriven ur ett perspektiv som tydliggjorde brukaren som huvudperson i sitt eget liv. Som ett första steg i arbetet med planen hölls dialogmöten med medarbetare, chefer, biståndshandläggare, legitimerad personal, intresseorganisationer samt brukare. Dialogmötena hölls i maj och juni 2009 och totalt involverades ca 200 personer, med störst tonvikt på de medarbetare som arbetar i daglig verksamhet, boende för barn och vuxna, korttidsverksamhet och som personliga assistenter. Dialogmötena fyllde flera syften. Dels syftade de till att påbörja implementeringen av den kommande planen genom att involvera verksamheterna, brukare och deras intresseorganisationer i dialog om de kvalitetsmål som ligger till grund för lagen som LSS till vissa funktionshindrade och i den svenska funktionshinderpolitiken. På så sätt förbereddes organisationen för att arbeta med planen, och innehållet blev relevant för alla parter. Dessutom användes dialogmötena för att samla in information om vad verksamheterna brottades med att förstå och som därför borde omfattas av planen. Förutom diskussioner om tillämpningen av de kvalitativa målen i LSS belyste dialogmötena två områden av vikt: för det första förelåg en diskrepans mellan hur medarbetare och chefer pratade om uppdraget. För det andra upplevde de flesta grupper, utom brukare och intresseorganisationer, att det var svårt att förhålla sig till uppdraget enligt lagen i de fall då man saknade metoder för att förverkliga intentionerna. Istället för att diskutera hur exempelvis uppdraget om stöd för självbestämmande kunde förverkligas då brukaren har en omfattande funktionsnedsättning, gjorde man ibland tolkningar av uppdraget i syfte att undvika självbestämmande. Ibland menade man t.o.m. att lagen inte gäller målgruppen som diskuterades. Som ett stöd för att utveckla LSS-verksamheterna i riktning mot lagens intentioner, fokuserade LSS-planen på att göra tolkningar av intentionerna tillgängliga. Under vintern 2010 genomfördes för första gången en basmätning genom en enkät riktad till medarbetare och sektionschefer inom daglig verksamhet (LSS 9§10) och bostad med särskild service för för vuxna (LSS 9§9) och för barn (LSS 9§8). Bostad med särskild service låg då 5 │ Stadskontoret │ Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 administrativt i Malmö stads tio stadsdelar, medan daglig verksamhet låg i Sociala resursförvaltningen. Enkäten har sedan genomförts tre gånger till, senast våren 2015. De två senaste gångerna har även medarbetare inom korttidsvistelse utanför det egna hemmet (LSS 9§6) och personlig assistans (LSS 9§2) deltagit. Sedan uppföljningarna påbörjades, mellan andra och tredje tillfället, har Malmö stad genomgått en större organisatorisk förändring. Tio stadsdelar har blivit fem stadsområden, och samtlig LSSverksamhet förutom korttidstillsyn för skolungdom över 12 år (LSS 9§7, skolförvaltningarna) samlades 1 juli 2013 i Sociala resursförvaltningen. Myndighetsfunktionen ligger fortsatt kvar i de fem stadsområdena. 6 │ Stadskontoret │ Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 Syfte Syftet med rapporten är att sammanfatta resultaten av arbetet med Plan för LSS-verksamheter i Malmö stad 2010-2015, med hjälp av fyra enkäter och fokusgrupper med brukare vid tre tillfällen, samt erfarenheter från det kontinuerliga implementeringsstöd Stadskontoret bidragit med under dessa år. Syftet med enkäterna har varit att undersöka hur personal och chefer förhåller sig till de kvalitativa målen i svensk funktionshinderpolitik och specifikt i LSS, så som de är definierade i inriktnings- och effektmål i Plan för LSS-verksamheter i Malmö stad. Enkäten är formativ snarare än summativ. Det vill säga, avsikten är, förutom att samla relevanta data som ett led i uppföljningen av LSS-planen, att belysa de områden som bör diskuteras i verksamheterna, och på vilket sätt diskussionerna bör föras. Metod Samtliga sektionschefer och månadsavlönade medarbetare inom bostäder med särskild service, daglig verksamhet, korttidsvistelse samt personlig assistans, som var i tjänst någon del av mätperioderna, fick ett mail med en länk till web-enkäten. Vid genomförande av enkäten 2015 har Stadskontoret bytt enkätverktyg. Det har lett till metodologiska bekymmer som försvårar jämförelse med tidigare enkäter. Därför kommer årets enkät inte att behandlas fristående, utan istället ingå i analys och sammanfattningen av de första fem åren med Malmö stads plan för LSS-verksamheter. Det innebär att enskilda resultat av 2015 års enkät inte kan redovisas till förvaltningen. Tidigare år har enkäten kompletterats med fokusgrupper med brukare. Sociala resursförvaltningen har påbörjat ett arbete med att använda ett enkätverktyg anpassat till brukare för att följa upp verksamheten ur ett brukarperspektiv. Därför genomförs detta år inga fokusgrupper. Däremot ingår rapporterna från tidigare års fokusgrupper i den samlade analysen. Vid de tidigare analyserna av enkäterna har fritextsvaren belyst förståelsen av övriga enkätsvar, men inte använts mer aktivt. Det har överlämnats till respektive enhetschef att förvalta den information som kommit fram. Detta år fördjupas analysen av fritextsvaren i Stadskontorets sammanfattande rapport. Dessutom belyses resultaten från enkäterna genom reflektioner från dialogmöten inför LSS-planen och diskussioner från olika workshops och möten, vilka är ett led i stöd för implementeringen av planen. Samband Det är inte möjligt att ange orsakssamband mellan de olika faktorerna i enkäten. Vissa faktorer samvarierar, vilket kan bero på att det finns ett orsakssamband, känt eller okänt, men samvariationen kan i vissa fall vara slumpmässig. Faktorer som samvarierar kan emellertid vara en 7 │ Stadskontoret │ Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 viktig information för att ta fram kvalitetsindikatorer vid en verksamhetsuppföljning. Utforskande av samband har främst skett i enkäterna till daglig verksamhet och bostad med särskild service. Svarsfrekvensen inom personlig assistans och korttidsverksamheterna är för liten för att kunna göra vissa beräkningar. Utgångspunkten vid analyserna har varit att det är möjligt att generalisera resultaten från daglig verksamhet och boende till de båda mindre grupperna, eftersom de flesta frågor handlar om brukarsyn, attityder och förhållningssätt till uppdraget. Om rapporten Rapporten sammanfattar resultaten av alla fyra genomförda enkäter, och resultaten analyseras mot bakgrund av de fokusgrupper med brukare som genomförts tidigare år. Forskning används som ett ramverk för analysen. I de fall som enkäten från 2015 specifikt åsyftas, anges detta. Vid mer generella utsagor som “enkätsvaren”, “resultaten”, “fritextsvar”, osv. åsyftas resultaten av alla fyra enkäter. “Möten”, “diskussioner” o.d. avser det implementeringsstöd som getts av Stadskontoret. Då uppdraget och relationen till arbetsgivaren är i fokus, används begreppet medarbetare. Då istället relationen till brukare åsyftas, används begreppet personal. 8 │ Stadskontoret │ Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 Stöd för implementering från Stadskontoret Dialogmöten inför LSS-planen: genomfördes maj-juni 2009 och involverade brukare och intresseorganisationer, medarbetare, chefer, legitimerad personal, biståndshandläggare – sammanlagt ca 200 personer. Internat: Under hösten och vintern 2010-2011 genomfördes fyra internat för biståndshandläggare, sektionschefer och nyckelpersoner som ansågs väsentliga för implementering av LSS-planen i det brukarnära arbetet. Vid internaten efterlystes fora för att fortsätta diskussionerna om LSSplanen, där medarbetare och chefer träffades tillsammans med biståndshandläggare. Under 2011 genomfördes därför LSS-träffar i form av öppen handledning. Halv- och heldagar för medarbetare genomförs av respektive förvaltning, med stöd från FoU Malmö (nuvarande enheten för FoU socialt hållbar utveckling, Välfärdsavdelningen, Stadskontoret). Workshops i samarbete med verksamheterna (enheten för FoU socialt hållbar utveckling): Autism-workshop (sedan 2012) LSS-workshop (sedan 2014) Utveckling av metoder för delaktighet för personer med omfattande intellektuell funktionsnedsättning (inom Malmö och i samarbete med Kommunförbundet Skåne). Kontinuerliga möten med personalgrupper, vid efterfrågan från verksamheterna. Vid dessa möten konkretiseras dilemman som medarbetare upplever i vardagen då lagens intentioner ska förverkligas i mötet med brukare. 9 │ Stadskontoret │ Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 Möjlighet att leva som andra Den svenska funktionshinderpolitiken syftar till att möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att leva ett liv som andra, med värdighet, jämlikhet och full delaktighet i samhällslivet, i gemenskap med andra och med samma fri- och rättigheter. Det grundläggande målet för LSS är att erbjuda personer med funktionsnedsättning stöd och service i enlighet med funktionshinderpolitikens intentioner. Det innebär att den enskilde ska erbjudas möjligheter att påverka små och stora beslut så att livet gestaltas på ett sätt som motsvarar aktuella preferenser och behov (SOU 2008:77). Detta gäller alla som har LSS-insatser. Man ska kunna leva som andra med sin funktionsnedsättning, inte villkorat genom graden av funktionsnedsättning. Även den med exempelvis en omfattande kognitiv funktionsnedsättning ska genom ett individuellt utformat stöd kunna leva som andra med sin funktionsnedsättning, och därigenom påverka sina levnadsomständigheter. Begreppet “som andra” kan upplevas som svårt att tolka. Människor med en funktionsnedsättning upplevs inte alltid vara “som andra”, givet det faktum att de har en funktionsnedsättning som berättigar dem till insatser från samhällets sida. Inte minst de med en kognitiv funktionsnedsättning beskrivs som annorlunda jämfört med den som ger stödet. I detta utvecklas lätt en retorik som anger ojämlika maktförhållanden. Medarbetare uttrycker att de har ett ansvar att se till att brukaren inte råkar illa ut. Med ansvaret följer makt, makten att bestämma vad som är bäst för den som ges stöd. Det är väsentligt att medarbetare och chefer har rika tillfällen att reflektera kring uppdraget i förhållande till de brukare som ges stöd, så att insatsen utformas i enlighet med den svenska funktionshinderpolitikens intentioner om självbestämmande och full delaktighet i samhällslivet. Rekommendation Öka kunskapen om funktionsnedsättning och relevanta metoder för att möjliggöra stöd och service i enlighet med lagens intentioner. 10 │ Stadskontoret │ Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 Kvalitet ut brukarens perspektiv LSS intentioner förverkligas i det individuella mötet mellan brukare och personal. God kvalitet innebär ur ett brukarperspektiv att personal är beredd att anpassa sig och sitt arbetssätt till brukarens preferenser och behov. Det kan i vissa fall innebära att personal måste röra sig bort från sina egna preferenser och etablerade arbetssätt. Forskning har visat att detta är möjligt om personal har förmågan att relatera till brukaren utifrån de likheter som finns mellan människor (Bigby et al., 2012; Bigby et al., 2014; Bigby et al., 2015; Felce & Perry, 2007; Johnson et al., 2012; Reinders, 2008, 2010). De skillnader som finns till följd av en funktionsnedsättning leder inte till att brukaren nedvärderas. Skillnaderna möts istället på ett värderingsfritt sätt, som en del av mänsklig variation (Bigby et al., 2014). Graden av vilja att anpassa sig till brukares preferenser och behov kan uppmärksammas i det språkbruk som används. Ett språk som anger att personal distanserar sig från brukaren, genom att tala om henne eller honom som en annan sorts människa, signalerar också en personalorienterad arbetsorganisation (Bigby et al., 2012) snarare än brukarorienterade arbetssätt (Bigby et al., 2014). Människor med insatser enligt LSS har ofta stöd stora delar av dygnet och under stora delar av livet. Flertalet personer med insatser enligt LSS befinner sig i beroendeställning gentemot dem som utför insatsen. Det ställer särskilda krav på att medarbetare, chefer och övriga i organisationen arbetar på ett sådant sätt att den enskildes självbestämmande, värdighet och trygghet säkerställs. Och att det ges möjligheter till ett privat liv även när många människor är involverade i stödet till den enskilde. Dialogmötena inför LSS-planen och de fyra enkäterna visar på stora skillnader mellan olika (grupper av) medarbetare. Det innebär att personalgrupper exempelvis i boende och daglig verksamhet kan ha mycket olika uppfattning om sitt uppdrag gentemot brukaren, olika förståelse av och syn på självständighet, självbestämmande och inflytande. Därför finns det en risk att stödet till brukaren utformas så olika i olika verksamheter eller av olika medarbetare att det får konsekvenser för brukarens livskvalitet. Både medarbetare och chefer anger i enkätsvaren att samarbete med andra aktörer som är en del av brukarens liv kan vara bekymmersamt. Ur brukarnas perspektiv är det viktigt att samarbetet fungerar väl och att konflikter och brist på samsyn undanröjs. Rekommendation Tydliga rutiner för samarbete, där brukarens livskvalitet sätts i fokus. Gemensamma aktiviteter för att skapa samsyn kring brukare. Låt inte konflikter mellan verksamheter gå för långt utan skapa goda förutsättningar för samarbeten med brukarens behov och preferenser i centrum. 11 │ Stadskontoret │ Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 Självbestämmande och självständighet Insatser enligt LSS inskränker inte rättigheter personen kan ha enligt någon annan lag (LSS 4§). Personer med stöd enligt LSS har alltså samma fri- och rättigheter som alla andra i samhället. Det innebär att också den som har ett behov av omfattande stöd har rätt att fatta beslut i för personen viktiga livsområden. Den enskilde ska vidare ha möjlighet till inflytande över de insatser som ges. Omvårdnad ska kontinuerligt anpassas till individuella behov och ges på ett sådant sätt att det stärker den enskildes tilltro till sin egen förmåga (SOSFS 2002:9). Självbestämmande är väsentligt för en upplevelse av god livskvalitet (Lachapelle et al., 2005). I diskussioner om självbestämmande är utgångspunkten inte sällan att det är bra för personer med (kognitiva) funktionsnedsättningar att bestämma själva, för de måste ha samma rätt att misslyckas som andra. Det är intressant och något oroande att ett grundantagande så ofta tycks vara att brukares självbestämmande leder till misslyckande. Vidare tolkas självbestämmande ibland som att medarbetare inte får göra någonting. Att exempelvis göra val tillgängliga genom att anpassa information tolkas inte som stöd utan som inskränkningar i självbestämmandet. Missförstår medarbetare sitt uppdrag vad gäller stöd för självbestämmande kan det leda till att brukaren överges istället för att få adekvat stöd. Ibland tas ett misslyckande från brukarens sida som intäkt för att personen inte kan och därmed inte bör fatta egna beslut. Medarbetare upplever att brukaren riskerar att fara illa till följd av sin funktionsnedsättning. Istället för att anpassa stödet för att uppnå ett framgångsrikt självbestämmande, tar man över beslut, t.o.m. tvingar brukaren i vissa fall. Exempel kan vara att brukaren inte får bestämma vilken mat som lagas, eftersom det då finns en risk att brukaren prioriterar onyttig mat. Andra exempel kan vara att brukaren inte tillåts förfoga över sina pengar eller sina cigaretter. Medarbetaren drar slutsatsen att antingen får brukaren besluta helt själv, utan stöd, och då slutar det i katastrof, eller också tar medarbetaren över besluten, även om det skulle leda till olämpliga begränsningar, kanske t.o.m. tvång. Det finns ett stort kreativt utrymme mellan att överge och att tvinga, ett utrymme medarbetare behöver ha kunskap och trygghet för att kunna använda fullt ut. Stöd och service ska alltså ges på ett sådant sätt att personer med funktionsnedsättning inte begränsas i sitt självbestämmande, utan istället ges möjlighet att utöva sitt självbestämmande. Uppfattningen om att självbestämmande leder till misslyckande (och att det i viss mån är bra för brukaren att misslyckas) säger något väsentligt om synen på brukaren och uppdraget, och om kunskap om att utforma stöd. Detta grundantagande om brukares brist på kompetens att framgångsrikt fatta beslut kan vara ett skäl till att så många, både medarbetare och chefer, fortfarande anger att det finns regler i verksamheten som brukaren måste följa. Litar man inte på att brukaren kan fatta beslut, måste personal behålla kontrollen genom att fatta beslut. Dessa beslut uppfattas som regler. 12 │ Stadskontoret │ Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 Regler – en inskränkning av självbestämmande Institutioner för personer med funktionsnedsättning är avskaffade i Sverige, men institutionaliserande praktiker (arbetssätt, rutiner, brukarsyn, scheman, personalfördelning och övrig organisering, mm.) kan finnas kvar oavsett storlek på verksamheten (FN:s råd för mänskliga rättigheter, 2014). Förekomsten av regler som brukaren måste följa är en del i sådana institutionaliserande praktiker. Regler som beslutas av personal och som brukare måste följa är inte förenliga med LSS intentioner. Omvårdnad (LSS 9§e) ska tillgodose brukares psykiska, fysiska och sociala behov för att undanröja hinder i den dagliga livsföringen. Omvårdnad ska ges på ett sådant sätt att den stärker den enskildes tilltro till sin egen förmåga (SOSFS 2002:9). Förekomsten av regler som chefer, medarbetare och brukare uppfattar att brukaren måste följa strider mot omvårdnadsuppdraget och undergräver brukarens möjligheter till självständighet och en upplevelse av den egna förmågan. Framförallt då brukare uttrycker att de kan utsättas för negativa konsekvenser om de bryter mot reglerna. I tidigare enkäter anger boendepersonal i stor utsträckning att det finns regler inom för brukaren viktiga livsområden. Trenden går mot färre regler. Vilka regler som finns skiljer sig något mellan de olika grupperna. Exempelvis anger medarbetare inom PK1 att det inte finns regler för gemensamhetsutrymmen, men anger samtidigt i högre utsträckning än andra att de måste inskränka brukarens självbestämmande flera gånger i veckan. Medarbetare inom PK3 anger i högre utsträckning att det finns regler om besök och om städ av gemensamhetsutrymmen. Det viktigaste här är emellertid inte att fokusera på de olika personkretsarna, utan att i de enskilda verksamheterna diskutera förekomsten av regler och hur stödet kan och bör ges istället. LSS-uppdraget uppfattas alltmer som stödjande snarare än styrande. Men fortfarande anger medarbetare att även om det är viktigt med brukarinflytande så har brukarna i begränsad utsträckning varit med och påverkat de regler som ändå finns kvar. I de fall brukare medverkar till att fatta beslut om regler, måste personalen vara medveten om att brukare är i beroendeställning och kan komma att medverka till regler för att vara personalen till lags snarare än utifrån egna preferenser. Sektionscheferna har gjort samma resa som medarbetare mot färre regler. De anger emellertid fortfarande i högre grad än medarbetarna att det inte finns regler. Det vill säga, chefers och medarbetares uppfattning om i vilken utsträckning det finns regler eller inte skiljer sig märkbart. Det behöver inte alltid vara så att det faktiskt finns regler som brukaren måste följa. Medarbetare kan ibland tala om rutiner, planering och stöd till brukarens som regler. Vid utforskande diskussioner anger de att brukaren visst kan välja bort det som är planerat. Ändå talar de om regler. I sådana fall kan det vara av största vikt att utveckla ett annat sätt att tala om uppdraget. Rutiner och planering som stöd till brukaren är helt i enlighet med uppdraget. Men det är varken tillåtet att tvinga eller att överge, och det måste stå klart att brukaren har rätt att frångå rutiner om han eller hon så önskar. Det är viktigt att medarbe13 │ Stadskontoret │ Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 tarna känner sig trygga i att använda det kreativa utrymmet mellan regler (tvång, styrning) och att överge brukaren. Så varför förekommer ändå fortsatt uppfattningen om att det finns regler brukaren måste följa? Det är ju inte bara medarbetare och chefer som menar att det finns regler för brukarna, utan brukarna själva redogör för förekomsten av regler. Metoder/arbetssätt för självbestämmande LSS-verksamheter är metodsvaga i betydelsen att det inte finns en tradition av att systematiskt välja, införa, följa upp och utveckla användningen av metoder/arbetssätt för att möta brukarnas behov och ge stöd för självbestämmande. Det finns kontinuerligt utbildningar i ett fåtal kända metoder, men det finns sällan strukturer som kvalitetssäkrar tillämpning och uppföljning efter utbildning i syfte att uppnå de funktionshinderpolitiska målen. Denna metodsvaghet kan leda till brister i hur man talar om och förstår uppdraget. I alla fyra enkäter genomförda 2010-2015 anges i fritextsvar att brukarna man arbetar med har för omfattande (intellektuell) funktionsnedsättning, t.o.m. att de inte kan kommunicera, för att det ska vara relevant att tala om självbestämmande, självständighet och inflytande. Det finns medarbetare, främst inom PK3, som menar att LSS är till nackdel för brukaren, eftersom man inte får tvinga hen till sitt eget bästa, till att följa de regler som borde finnas. De anger att de fri- och rättigheter som brukaren har enligt lag leder till riskfyllda situationer till följd av funktionsnedsättningen. Man är orolig för att brukaren ska fara illa. Denna oro kan leda till regler och arbetssätt som begränsar brukarens möjligheter till självbestämmande och inflytande. Sådana kommentarer finns i enkätsvar från både medarbetare och chefer. Det man tycks svara är att de funktionshinderpolitiska målen inte är tillämpliga på en viss grupp personer som har stöd enligt LSS. Samtidigt som LSS syftar till att skydda de grundläggande rättigheterna för just de personer som har mest omfattande behov av stöd och service. Det finns flera sätt att tolka detta slag fritextsvar och enkätsvaren om regler och brukares inflytande. Det mest omedelbara vore att utgå ifrån att de svarande har en brukarsyn som inte är förenlig med uppdraget, utan direkt olämplig. Och så kan det vara i vissa fall. Det finns emellertid andra möjliga tolkningar. En anledning till att medarbetare och chefer svarar att det inte är möjligt eller alltför riskfyllt för brukarna att vara delaktiga och utöva självbestämmande kan vara att det är svårt att se dessa personer som aktörer. Det är helt enkelt svårt att föreställa sig en person med omfattande stödbehov som ett subjekt i sitt eget liv, kapabel att med stöd fatta beslut på ett framgångsrikt sätt (Reinders, 2008). När man saknar kunskap om metoder för att systematiskt arbeta för brukarens självständighet och självbestämmande blir det svårt att utforska en annan brukarsyn. Saknas metoder blir slutsatsen att det inte går. Istället för att fråga sig hur det skulle kunna gå till, söker man argument för att de funktionshinderpolitiska målen inte riktigt gäller just denna målgrupp. Denna metodsvaghet skulle också kunna vara en bi14 │ Stadskontoret │ Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 dragande orsak till att Inspektionen för vård och omsorg fortsatt uppmärksammar olagliga tvångs- och begränsningsåtgärder vid sina tillsyner (IVO, 2014). Ett perspektivskifte kräver att man känner till metoder/arbetssätt som gör brukarens roll som aktör, som subjekt, tydlig och tillgänglig. Begrepp som självbestämmande, självständighet, delaktighet och inflytande omfattar många livsområden och väcker uppfattningar om kapacitet (Reinders, 2008). Graden av förmåga till självbestämmande bestäms emellertid inte av graden av intellektuell funktionsnedsättning, utan snarare av kontextuella faktorer, dvs. av omgivningens attityder och hur stödet är utformat (Wehmeyer & Garner, 2003). Därför är tillgången till systematiska arbetssätt/metoder av största vikt. Införande av metoder/arbetssätt kan öka medvetenheten om de möjligheter som finns, dvs. öka det upplevda kreativa utrymmet för att uppnå verksamhetens mål och de livsmål den enskilde har, oavsett funktionsnedsättning, i enlighet med det uppdrag LSS ger. För att medarbetare och chefer framgångsrikt ska kunna arbeta med självbestämmande, självständighet, inflytande och delaktighet behöver metoder väljas i syfte att uppnå lagens intentioner. Metoder används inte för sin egen skull, liksom dokumentation och genomförandeplaner inte finns till för sin egen skull, utan de är delar i en helhet. Det övergripande syftet är att personer med stöd och service ska kunna välja ett liv som tillfredsställer deras preferenser. Rekommendation Utveckling och tillämpning av metoder för ett ökat självbestämmande, i linje med de funktionshinderpolitiska målen. Utbildning/kunskap/tid för reflektion kring ett framgångsrikt självbestämmande som en viktig faktor vad gäller livkvalitet. 15 │ Stadskontoret │ Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 Inflytande I 2015 år enkät har vi utforskat hur gruppen som svarar att brukarna har mest inflytande svarar på övriga frågor, jämfört med de som svarar att personalen har mest inflytande. Vi sätter in resultaten i en helhet. Medarbetare inom DV och boende svarar i samma utsträckning att brukarna har mest inflytande. Samtidigt svarar medarbetare i DV i högre grad att det är mycket viktigt att brukaren får göra egna val, och de anger också i högre grad att de inte upplever att de måste styra brukarens val. Medarbetare i boenden svarar istället i högre grad att brukarna bestämmer helt vad gäller aktiviteter, tider för måltider och maten man äter. Det är inte helt enkelt att förstå enkätresultaten om brukares inflytande. De som svarar att personalen är de som har mest inflytande, svarar samtidigt att det är viktigt att brukare har inflytande exempelvis inom områden som vad och när man äter. De som svarar att det är brukarna som har mest inflytande, svarar istället i lägre utsträckning att det är viktigt att brukarna har inflytande över dessa områden. Först några generella slutsatser inom inflytande: bemötande och vikten av att kunna säga nej till brukare. Inflytande över bemötande Enkätsvaren har genom åren visat på en paradox som delvis kan förklaras utifrån den tidigare nämnda bristen på metoder inom området. Både medarbetare och chefer anger att det är mycket viktigt eller viktigt att brukarna är med och har inflytande över hur de blir bemötta. Samtidigt anger de att brukarna bestämmer delvis eller lite i just denna fråga och det är färre än i tidigare som anser att brukarna bestämmer helt över hur de bemöts. Självklart kan det vara så att brukarna faktiskt inte bestämmer över hur de blir bemötta. Stadskontoret har i tidigare rapporter visat på att det är bekymmersamt om så är fallet. Om brukare inte kan påverka hur de blir bemötta, kan det i slutändan leda till utmanande beteenden. Det leder i alla händelser till en försämrad livskvalitet (Björne m.fl., 2012). Det kan emellertid också vara så att beskrivningen av vad man faktiskt gör i mötet med brukaren behöver ändras. Om personalen anpassar sitt bemötande till det som fungerar för brukaren, har denne haft en påverkan på bemötandet. Om stödet erbjuds på ett sådant sätt att brukaren kan tacka ja till det, har brukaren påverkat, t.o.m. bestämt över bemötandet. Med andra ord, om brukarens behov påverkar hur personal agerar är brukaren med och bestämmer, även om medarbetarna inte talar om det i termer av brukarens beslut. Det beror på hur man uppfattar begrepp som bestämma. Säga nej till brukare Det är en stor skillnad i hur viktigt medarbetare i boende och daglig verksamhet tycker att det är att kunna säga nej till brukare. Medarbetare i boende anser det vara mycket viktigt eller viktigt i betydligt högre 16 │ Stadskontoret │ Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 utsträckning än medarbetare i daglig verksamhet anser. Detta skulle kunna leda till konflikter mellan verksamheter. Sektionschefer ligger på samma nivå som daglig verksamhets medarbetare, medan både personliga assistenter och medarbetare i korttidsverksamheter svarar på samma sätt som medarbetare i boende. Siffrorna har legat relativt still mellan enkäten 2013 (redovisad 2014) och enkäten 2015. Det vore värdefullt att fördjupa förståelsen inom detta område. Vad lägger medarbetare in i begreppet ”säga nej till brukare”? Varför upplever de att det är en viktig färdighet? Framförallt eftersom de som anger att brukarna har mest inflytande över hur arbetet utformas också i hög grad svarar att det är viktigt att kunna säga nej till brukarna. Brukarna har mest inflytande De medarbetare i boende och daglig verksamhet som anger att brukarna har mest inflytande över hur arbetet utformas svarar samtidigt att LSS ger brukaren rätt att styra över sitt liv och de bedömer sin egen kunskap om LSS som god. Det kan tyda på att kunskap om LSS, både faktisk och självupplevd, leder till arbetssätt som ökar brukarnas inflytande. Brukarinflytande och medarbetarnas trivsel I 2015 års enkät visar resultaten att medarbetare i gruppbostäder som anger att brukarna är de som bestämmer mest över hur verksamheten utformas också är de som trivs bäst med arbetet. Det finns en trend i samma riktning hos medarbetare inom daglig verksamhet, men den är inte statistiskt säkerställd. Svarsfrekvensen inom personlig assistans och korttidsvistelse är för låg för att göra samma analys. Samsyn och ett samordnat stöd Insatser bör planeras och ges med utgångspunkt i den enskildes behov på ett sådant sätt att det leder till en överblickbar tillvaro för den enskilde (Socialstyrelsen, 2007). Det kräver samordning och samsyn mellan olika aktörer. IVO understryker i sin tillsynsrapport 2014 vikten av samarbete mellan olika aktörer, och noterar vikten av ett samordnat stöd för att uppnå så god kvalitet som möjligt för den enskilde. De som svarar att brukarna har mest inflytande anger också att de har god kännedom om andra verksamheter. Det faktum att fler hyser förtroende för andra aktörer, och därmed troligen har en bättre helhetssyn, kan vara en del i det faktum att allt fler anger att brukarna har inflytande över hur arbetet utformas. Det är oklart vilka orsakssamband som finns, men det bör vara enklare att gemensamt erbjuda brukare inflytande över hur verksamheterna utformas när det råder förtroende mellan aktörer. I dialogmöten inför LSS-planen uttryckte medarbetare misstro mot andra verksamheter. De som arbetade i daglig verksamhet menade att de som arbetade i gruppbostäder inte utförde sitt uppdrag på ett bra sätt, och vice versa. Diskussionerna kunde vara mycket heta. Samtidigt 17 │ Stadskontoret │ Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 uttryckte man att det var bra att för en gångs skull träffas och diskutera igenom sina respektive uppdrag och lära känna varandra lite. På så sätt förstod man varandra något bättre. I basmätningen 2010 (redovisad 2011) och uppföljningen 2011 (redovisad 2012) angav medarbetare i hög utsträckning en frustration över att man inom personalgrupperna tycktes ha så olika syn på sitt uppdrag och i hur man skulle arbeta med brukaren. Medarbetarna efterlyste handledning och utbildning samt ett närvarande och tydligt ledarskap. Man uttryckte också misstro mot andra verksamheter, även om de som arbetade i gruppbostäderna hade en något mer positiv bild av daglig verksamhet än daglig verksamheters syn på gruppbostäderna. Denna frustration har klingat av något. Alla grupper anger i viss utsträckning ett högre förtroende för andra aktörer. I fritextsvaren är fokus ett annat än brist på och frustration över samsyn. Den sammantagna bilden av att verksamheterna utvecklats mot alltmer brukarinflytande kan alltså hänga ihop med en ökad samsyn inom och mellan aktörer. Medarbetare inom DV och sektionschefer anser i högre utsträckning än medarbetare inom boende att brukare bör få ett större inflytande. Denna diskrepans i synen på hur stort inflytande brukare bör kunna bidra till den bristande samsyn i stödet till brukaren som fortfarande rådet. Därför bör verksamheterna ha gemensamma aktiviteter kring uppdraget, för att kunna erbjuda brukarna ett samordnat stöd av hög kvalitet. Rekommendation Aktiviteter som ökar kunskap om olika verksamhetsområden. Brukarinflytande och den långsiktiga planeringen En långsiktig planering gynnar brukarnas inflytande. Då medarbetare anser att det finns en långsiktig planering anger de också i högre grad än de som saknar en långsiktig planering att brukarna är den grupp som har mest inflytande över hur verksamheten utformas. Chefer som anger att brukarna har störst inflytande anger också i betydligt högre grad än chefer som menar att personalen har störst inflytande att det finns en långsiktigt planering. Samma chefer anger också i högre grad att brukarna bestämmer hur de blir bemötta. Men även då anger majoriteten av cheferna att brukarna bestämmer delvis, inte helt. Det kan vara så att en långsiktig planering ger ökade möjligheter att erbjuda brukarna utrymme att påverka verksamhetens utformning. Det kan också vara så att en tredje faktor, exempelvis ett tydligt och närvarande ledarskap, leder till både en långsiktig planering och ett ökat brukarinflytande. Tolkningen av resultaten är inte självklar. Samtidigt som långsiktig planering tycks leda till högre brukarinflytande svarar samma grupp medarbetare, paradoxalt nog, i högre utsträckning att det är viktigt att klara av att säga nej till brukaren. En annan möjlig förklaring kan vara att en större kunskap om uppdraget leder både till ökat brukarinflytande och till långsiktig planering. Då brukare anses ha största påverkan på verksamhetens utformning anger också medarbetare i högre utsträckning att LSS ger brukaren 18 │ Stadskontoret │ Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 rätten att bestämma. Dessutom anser man sig ha goda kunskaper om LSS. Cirka en fjärdedel, både medarbetare och chefer, svarar i 2015 års enkät att det finns en långsiktig planering för hur den enskildes stöd ges. Ungefär hälften anger att det finns en långsiktig planering till viss del. Det senare är en svag, inte statistiskt säkerställd nedgång från tidigare år. Det kan tyckas märkligt, då verksamheterna samtidigt satsat på att öka kunskapen om dokumentation och genomförandeplaner, viktiga redskap i den långsiktiga planeringen. Rekommendation Implementera och följ upp användningen av redskap för långsiktig planering. Personalen har mest inflytande Medarbetare som anger att det är personalen som har störst inflytande över hur verksamheten utformas upplever i högre utsträckning att brukarnas självständighet måste inskränkas. I diskussioner med medarbetare framkommer emellanåt en osäkerhet i hur man ska tolka självbestämmande. De vet att det inte är tillåtet att tvinga en brukare och tolkar då vägledning, erbjudande av handlingsalternativ och anpassning av information som begränsande av självbestämmande och självständighet. Gör man rätt, dvs. erbjuder stöd, men använder sig av “fel” beskrivningar i tron att det handlar om inskränkningar i självbestämmandet? Man anger emellertid i enkätsvaren att personalen bestämmer över när brukaren ska stiga upp och gå och lägga sig, när brukare äter snacks och hur mycket hon eller han får äta, liksom över städ i brukarens egen lägenhet. Gruppen som anger att brukarna har mest inflytande svarar istället att det inte finns några regler inom dessa områden. Gemensamhetsutrymmen Ett område där brukarnas inflytande fortfarande ter sig lågt är gemensamhetsutrymmen. Gemensamhetsutrymmet i en gruppbostad fortsätter vara en arena för ojämlika maktförhållanden mellan brukare och personal. Både medarbetare och chefer anger att brukarna bestämmer delvis. Brukare har i fokusgrupper beskrivit att de inte har tillgång till gemensamhetsutrymmen, utan att dessa stängs vissa tider. De beskriver vidare att det är personalen som bestämmer över vad som får göras i gemensamhetsutrymmen. Ett exempel är att det finns regler som säger att brukarna måste ta av sig ytterskorna i gemensamhetsutrymmen, en regel som inte gäller för personalen. Andra regler brukare berättar om är att de inte får äta godis eller dricka läsk i gemensamhetsutrymmen, medan personalen gör det. Dessa skillnader signalerar ojämlika maktförhållanden mellan personal och brukare, ojämlikheter brukare är mycket medvetna om. Gemensamhetsutrymmet är en del av brukarens hem. Syftet är att underlätta social interaktion med andra brukare, för att var och en ska 19 │ Stadskontoret │ Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 kunna välja mellan avskildhet (i den egna lägenheten) och trygg samvaro med andra (i gemensamhetsutrymmet eller i den egna lägenheten). Rekommendation Gå igenom vilka regler som finns för gemensamhetsutrymmen och hur dessa regler kan arbetas bort, för att lagens intentioner om den gemensamma mötesplatsen ska uppnås. Dokumentation Ett annat område där brukarnas inflytande fortsatt är lågt gäller dokumentation. Medarbetare inom daglig verksamhet och boende tycker det är viktigt att brukaren har inflytande över dokumentationen, men anger att inflytandet är lågt. Personliga assistenter tycker det är mindre viktigt. I dagsläget har inte alla personliga assistenter förutsättningar att utföra sin dokumentationsskyldighet till följd av tekniska bekymmer. För personliga assistenter är det därför viktigt att möjligheterna till dokumentation utvecklas, även tekniskt. Rekommendation Att ta fram tekniska lösningar för att ge personliga assistenter möjlighet att dokumentera i större utsträckning. 20 │ Stadskontoret │ Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 Utbildning och kompetens I de första enkäterna uttryckte både chefer och medarbetare ett behov av handledning. Detta har minskat till förmån för önskemål om mer kunskap om LSS från medarbetarnas sida. Cheferna efterlyser i högre grad ökad kompetens om hur brukarna kan göras delaktiga. Enkätsvaren ger inte tillräckliga underlag för en säker tolkning men några tentativa tolkningar är möjliga. Förskjutning kan ses som att medarbetare och chefer har gått från en upplevelse av brist på egen förmåga att lösa uppgiften till en ökad tillit till sin egen och gruppens förmåga. Under dessa fem år har antalet pedagogiskt ansvariga och övriga omsorgspedagoger ökat i verksamheterna. Dessutom har den kommunala habiliteringen i allt större utsträckning involveras i att ge verksamhetsstöd. Med andra ord, man har tillgång till relevant handledning och stöd i vardagen. Resultaten speglas också i det verksamhetsnära arbetet FoU Malmö varit involverad i. Verksamheterna efterfrågar i allt högre utsträckning konkreta redskap för att stötta brukarna i specifika frågor, mer än generell handledning. De senaste åren har kunskapsunderlag producerats dels i form av FoU-traineeuppsatser, FoU-dokument, studiematerial med stödtexter, osv. Förutom detta erbjuds regelbundet workshops. Sammantaget kan detta ha lett till olika lärprocesser, vilket måste ses som positivt. Motiverande samtal Medarbetare inom PK3 anger 2015 i lägre utsträckning än tidigare att brukare bestämmer helt hur de blir bemötta. Inom PK3verksamheterna har man samtidigt satsat på “motivational interviews”, motiverande samtal (MI), som metod. MI syftar till att stötta personen att hitta sina egna mål. Metoden bygger på samarbete snarare än konfrontation, självständighet/självbestämmande snarare än auktoritära förhållningssätt, och stöd istället för uppfostran. Mål ska vara små och viktiga för den enskilde. Frågor som kan belysa om satsningen har haft en effekt bedöms vara: regler i gruppbostaden (konfrontation, auktoritära och uppfostrande förhållningssätt), bemötande (självbestämmande och uppfostran) samt i vilken utsträckning man bedömer att brukare har inflytande över hur arbetet är utformat. Inom vissa områden anger medarbetare inom PK3 att det inte finns regler i högre grad än de som arbetar inom PK1, inom andra områden finns det istället fler regler. Man anger att det är viktigt att brukaren bestämmer över bemötandet, men anger i samma utsträckning som medarbetare inom PK1 att brukaren bara bestämmer delvis. Vid en jämförelse med föregående enkäter har samma förskjutning mot något mindre regler skett inom PK3 som inom PK1. Vad gäller frågan om det är nödvändigt att styra brukarens val har det skett en viss förskjutning mot svaret “aldrig” men det är inte en statistiskt säker21 │ Stadskontoret │ Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 ställd förändring vare sig inom gruppen eller i jämförelse med medarbetare inom PK1. Det går inte att utröna av enkätsvaren att utbildningen har haft någon positiv effekt på personalens attityder till brukarna. Forskning om implementering visar att utbildning inte räcker för att ett arbetssätt kommer att användas i och förändra en verksamhet. För att kunna dra några slutsatser om eventuella effekter av utbildningen behöver man därför följa upp i vilken utsträckning MI har implementerats i verksamheterna, dvs. i vilken utsträckning och på vilket sätt metoden används i vardagens möten med brukarna. Rekommendation Att följa upp effekterna av utbildning i MI ur ett implementeringsperspektiv. 22 │ Stadskontoret │ Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 Personlig assistans Personliga assistenter arbetar nära och på tydligt uppdrag av brukaren, ofta i brukarens eget hem. Utgångspunkten för analysen av de personliga assistenternas svar är därför hypotesen att den personliga assistenten upplever större möjligheter att ge ett individuellt utformat stöd i enlighet med brukarens preferenser, jämfört med medarbetare i gruppbostäder, där kollektiva lösningar kan vara nödvändiga. Brukaren borde ha en högre grad inflytande och färre regler. Personliga assistenter anger också i högre grad att brukarna bestämmer helt eller delvis hur de blir bemötta och brukarna anses i högre utsträckning ha inflytande över hur arbetet utformas. Tvärtemot hypotesen i övrigt svarar personliga assistenter i högre grad än medarbetare i gruppbostäder att det finns regler som brukaren måste följa. Dessa regler finns inom områden som borde vara självklara för självbestämmande i det egna hemmet, såsom besök, mängd mat brukaren äter, regler för städ, kläder och hygien. Samtidigt anger över hälften av de personliga assistenterna att brukarnas inflytande borde fortsätta vara som det är nu. Något fler än i andra grupper anger att brukarens inflytande borde vara mindre. Färre personliga assistenter än medarbetare i gruppbostad anger att LSS ger brukaren rätt att bestämma över sitt eget liv. Samtidigt anger fler personliga assistenter att brukaren bestämmer helt över bemötandet, men det är fortfarande i låg utsträckning, knappt hälften. Personliga assistenter anser sig dessutom vara mindre kompetenta vad gäller innebörden i LSS. Svarsfrekvensen är låg, därför är det svårt att fastställa samband. Men det finns en möjlighet att rollen som personlig assistent upplevs som mindre av en profession än arbetet i en gruppbostad. Gränsdragningen mellan det privata och yrkesrollen kan vara oklar, inte minst om den personliga assistenten också är närstående till den assistansberättigade. Ett viktigt område där personliga assistenter tycks uppleva dilemman är bristen på ett samordnat stöd från sjukvården. Brukaren kan ha svårt att själv hålla reda på olika sjukvårds- och rehabinsatser. Varken brukare eller assistenter vet alltid vem som är ansvarig och vart man ska vända sig vid olika tillfällen, vilket leder till en försämrad vård för brukaren. Det kan behövas rutiner för hur insatser samordnas och den personliga assistentens roll då brukaren har komplexa behov. Finns sådana rutiner bör de bli kända av de personliga assistenterna. De personliga assistenternas svar har inte förändrats signifikant sedan förra enkäten. Därför behöver ansvariga för den assistans som utförs i kommunens regi överväga en riktad satsning för att personliga assistenter ska använda de möjligheter till individuella anpassningar med en hög grad av självbestämmande för den assistansberättigade. Även om kvaliteten på utförandet av den personliga assistansen inte behöver vara dålig, anger svaren att kvaliteten är skör, då man i för låg utsträckning svarar i linje med lagens intentioner. Det kan vara så att ansvariga för den kommunala assistansen inte känner igen slutsatserna i rapporten, dvs. att praktiken skiljer sig från hur assistenterna svarar. Det kan i så fall bero på att assistenterna sak23 │ Stadskontoret │ Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 nar redskap för och tillfällen att reflektera över sitt uppdrag. Då är det ett viktigt utvecklingsområde. En god förmåga att reflektera över sitt uppdrag säkrar kvaliteten för framtiden. Rekommendation Ökad kunskap om uppdraget som personlig assistent, och tillgång till redskap för självbestämmande, delaktighet och inflytande. 24 │ Stadskontoret │ Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 Korttidsverksamheterna Korttidsverksamheternas svar ger fortsatt anledning till oro. Man anger att brukarna inte har inflytande över hur arbetet utformas, utan det har personal och chefer. Korttiderna anger i högre grad än någon annan grupp att det är förvaltningscheferna som bestämmer. Det kan tyda på en upplevd brist på inflytande över hur arbetet utförs. Det är till följd av låg svarsfrekvens på korttidsverksamheterna svårt att dra några slutsatser om samband. Flertalet av de som svarar anger att de arbetar med barn, vilket i viss mån kan förklara att personal bestämmer i stor utsträckning. Barn med funktionsnedsättning har emellertid rätt till stöd att utveckla redskap för självbestämmande, inflytande och delaktighet utifrån ålder och mognad på samma sätt som andra barn (FN:s konvention om barnets rättigheter, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning). Medarbetare i korttiderna anger att det är viktigt att brukarna är med och bestämmer hur de blir bemötta, men menar samtidigt att brukarna påverkar bemötandet i låg utsträckning. De har också litet inflytande över aktiviteter. Detta stämmer inte överens med IVOs tillsynsrapport (2014), som anger att boenden för barn i stor utsträckning involverar barnen i beslut, bl.a. genom barnens genomförandeplaner. Korttiderna för barn skulle kanske kunna utvecklas med stöd av den kunskap som finns i andra verksamheter för barn. Det är vidare viktigt att komma ihåg att barn med funktionsnedsättning blir vuxna med funktionsnedsättning, ofta med ett behov av fortsatt stöd i någon form. Det är alltså viktigt att korttiderna rustar barn och unga för vuxenlivet, genom att redan tidigt ge redskap för självständighet, självbestämmande, inflytande och delaktighet. Rekommendation Aktiviteter för att öka kunskapen om barns rättigheter och möjligheter till utveckling av självständighet, självbestämmande, inflytande och delaktighet. 25 │ Stadskontoret │ Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 Skillnader mellan sektionschefer och medarbetare För att framgångsrikt kunna förverkliga lagens intentioner förutsätts en kultur där den enskilde medarbetarens agerande stämmer överens med organisationens formella värderingar. Organisationens formella värderingar, mål och strukturer måste i sin tur stämma överens med den starka rättighetslagstiftning som reglerar verksamheter enligt LSS. Enligt detta sätt att se på organisationskulturer krävs att den övergripande organisationens formella mål och värderingar genomsyrar alla nivåer och är implementerade på ett sådant sätt att medarbetare agerar i överensstämmelse med dessa (Bigby et al., 2012). Det är i mötet mellan personal och brukare som LSS intentioner förverkligas. Föreligger en alltför stor diskrepans mellan formella förväntningar och krav å ena sidan, och å andra sidan vad medarbetare faktiskt gör i det individuella mötet, är det inte möjligt att tillförsäkra den insatsberättigade personen de förutsättningar som lagen anger. De genomförda enkäterna har inte undersökt i vilken omfattning den formella organisationen på Sociala resursförvaltningen bär värderingar, mål och strukturer som överensstämmer med lagens intentioner. Istället förutsätts att sektionschefer är bärare av lagens intentioner, i linje med förvaltningens mål. Det framgår av sektionschefers svar att de i betydligt mindre utsträckning än medarbetare talar i termer av regler som brukaren måste följa, utom vad gäller hur brukaren får bete sig i gemensamhetsutrymmen. Där anser både chefer och medarbetare i stor utsträckning att det finns regler, och att brukaren haft begränsat med inflytande över utformningen av dessa regler. Majoriteten av sektionschefer svarar att brukarinflytandet borde vara större. Samtidigt som de alltså tycks anse att brukarnas inflytande är högre än vad medarbetarna gör. Bristen på samsyn mellan medarbetare och chefer kan vara en orsak till små förändringar inom detta område under de år som enkäten genomförts. Diskrepansen mellan svar från chefer och medarbetare i majoriteten av svaren signalerar att organisationens värderingar inte alltid påverkar vardagens möte mellan brukare och personal. Ur ett brukarperspektiv innebär det att brukare inte alltid får stöd och service på ett sådant sätt som gör det möjligt att leva som andra, vilket stämmer väl överens med de åsikter brukare har uttryckt i fokusgrupper genomförda tidigare år. 26 │ Stadskontoret │ Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 Nära och tydligt ledarskap I dialogmötena inför LSS-planen blev det tydligt att chefer och medarbetare talade på olika sätt om uppdraget enligt LSS. Chefer talade mer i enlighet med lagens intentioner, och de uttryckte en frustration över att medarbetare inte förstod uppdraget. Medarbetare ansåg samtidigt att chefer var för frånvarande och inte kunde något om eller förstod brukarnas behov. Under internaten med chefer återkom de till uppfattningen att det är svårt att tydliggöra uppdraget för medarbetare som inte ville förändra sina arbetssätt. Denna diskrepans mellan chefer och medarbetare har sedan varit tydligt i de fyra enkäterna. Chefer anger i lägre utsträckning att det finns regler brukare måste följa och de anger i högre utsträckning att brukare har inflytande över hur arbetet utformas. De är också mer positiva till att brukare borde ha större inflytande. Det leder i sin tur till frågor: Är cheferna tillräckligt närvarande i verksamheterna för att ha verklig insyn i arbetssätt? I vilken utsträckning har cheferna utrymme att leda arbetet i vardagen? Hur mycket tid har cheferna att föra de reflekterande samtalen med sina medarbetare? I vilken utsträckning har cheferna tillräcklig kunskap om målgrupperna för att kunna leda de reflekterande samtalen? IVO noterar att chefer är frånvarande från verksamheterna. De har ont om tid och är för pressade för att kunna leda och organisera arbetet. Därmed får de svårigheter att kunna garantera verksamhetens kvalitet (IVO, 2014). Det finns flera skäl till att förespråka ett nära och tydligt ledarskap. Medarbetare som anger att de upplever en närvarande chef som är engagerad i uppdraget anger också tillfredsställelse med arbetet, gott teamarbete och samordning, och de upplever en mindre grad av stress. När arbetet kräver en högre intensitet i insatsen, tar medarbetare sig an uppdraget snarare än att överväldigas av det (Deveau, 2014, opublicerat manuskript). Chefer och medarbetare anger ett ökande brukarinflytande, vilket är positivt. Emellertid kvarstår skillnaden i svar mellan grupperna. Det är därför viktigt att det finns ett nära och tydligt ledarskap som möjliggör en fortsatt utveckling mot ett ökat brukarinflytande. Om chefer drivs bort från sitt ledarskap genom ökade administrativa krav riskerar organisationen att förlora den goda utvecklingen som varit under de senaste fem åren. 27 │ Stadskontoret │ Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 Slutsatser och diskussion Ett fåtal men dock återkommande antal medarbetare och chefer anger att brukarna har så omfattande funktionsnedsättning att lagens intentioner inte är tillämpliga i förhållande till dem. De uttrycker också en farhåga att brukares fri- och rättigheter leder till risker och sämre livskvalitet för brukare med kognitiva svårigheter. Det finns goda skäl utifrån möten och utbildningar att anta att fler än de som uttryckt detta explicit hyser samma åsikt. Troligen beror dessa åsikter både på bristande kunskap om hur lagens intentioner kan förverkligas med hjälp av för uppdraget lämpliga arbetssätt, och på brister i kunskap om funktionsnedsättning. I ett fåtal fall beror åsikten antagligen på allvarligare brister i synen på personer med funktionsnedsättning. Det råder fortfarande en personalorienterad organisationskultur. Brukare har litet inflytande över den långsiktiga planeringen av verksamheten, schemaläggning, dokumentation och gemensamhetsutrymmen. Förvånande nog har brukarna också fortfarande relativt lågt inflytande över aktiviteter, måltider och bemötande. Det leder till frågan vilka värderingar organisationen signalerar och premierar i sin övergripande struktur, och hur dessa värderingar kommuniceras och följs upp. Även om tilltron till andra aktörer i brukarens liv har ökat, kvarstår en grad av misstro. Dessutom är de kontakter som sker mellan verksamheter fortfarande orienterade mot praktiska frågor. För att brukaren ska kunna få ett ökat inflytande och en känsla av kontinuitet i ett begripligt och förutsägbart stöd, är det viktigt med samsyn och samarbete. Och då inte bara vad gäller att lösa praktiska frågor, utan för att kunna erbjuda brukaren ett gemensamt stöd för en ökad livskvalitet. Kvalitet är ingen slump. En positiv och uppskattande syn på brukare uppstår inte av sig självt, utan måste planeras noga, implementeras och upprätthållas kontinuerligt. Därför är det viktigt att översätta mål grundade i värderingar i konkreta förväntningar på hur medarbetare ska agera i förhållande till brukaren. Dessa förväntningar måste kommuniceras tydligt och kontinuerligt. Diskrepansen mellan chefers och medarbetares svar anger att den formella organisationens uppdrag, mål, värderingar och strukturer inte genomsyrar mötet mellan personal och brukare. Det behöver inte innebära att brukare lever dåliga liv, men det innebär att brukare inte fullt ut erbjuds de möjligheter som lagen anger att de har rätt till. En fråga som aktualiseras är: Varför fortsätter klyftan vara lika stor genom alla fyra enkäterna? Det kan finnas flera skäl. Chefer har eventuellt inte nog med tid att leda tillräckligt nära, för att på så sätt kontinuerligt kommunicera uppdraget och dess värderingar och samtidigt konkretisera förväntningar på medarbetares arbetssätt. Organisationens prioriteringar kan hindra chefer från att leda det brukarnära arbetet. Organisationens prioriteringar kan också signalera andra implicita värderingar än de explicita värderingar som anges i lagens intentioner. Sociala resursförvaltningen måste finna svaren för att kunna leda utvecklingen i positiv riktning. Även om det skett positiva förändringar under de fem år Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad har funnits, är vi ännu långt ifrån att uppnå lagens intentioner. De genomförda uppföljningarna har inte 28 │ Stadskontoret │ Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 utforskat organiseringen som helhet. Sedan planen antogs har det skett en stor organisationsförändring som borde ge goda möjligheter att organisera verksamheterna utifrån brukarnas behov. De verksamhetsstöd som används av Sociala resursförvaltningen, allt från LEAN och ekonomirutiner till schemaläggning och introduktionsutbildningar måste vara brukarorienterade. Det hade exempelvis kunnat vara intressant att komplettera LEANs kartläggning av medarbeteras ”nöjdhet” (arbetstillfredsställelse) med indikatorer som anger brukares tillfredsställelse eller glädje (Parsons et al., 2012). Med andra ord, hela organisationen måste vara strukturerad så att den ger stöd till mötet mellan personal och brukare på ett sådant sätt att brukaren i sanning är huvudperson i sitt eget liv. Rekommendationer Nära och tydligt ledarskap är nödvändigt för att uppnå en god kvalitet i verksamheterna. Stadskontoret har visat på skillnaderna mellan chefers och medarbetare svar. Dessa skillnader kvarstår. Både i fritextsvar i enkäterna och i utvärderingar av workshops påpekar medarbetare att förändring inte är möjlig eftersom chefen inte är med i arbetet. Det är därför nödvändigt att ta steg som ger möjlighet till ett verkligt nära ledarskap som tydligt är bärare av organisationens visioner och LSS intentioner och som kan förverkliga dessa intentioner i det praktiska brukarnära arbetet. 29 │ Stadskontoret │ Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 Framtiden Enkäten som ligger till grund för denna rapport kommer inte att genomföras fler gånger. Till hösten planerar Stadskontoret att istället genomföra förnyade dialogmöten av samma karaktär som inledde arbetet med LSS-planen. På så sätt kan vissa frågeställningar fördjupas och klargöras. Enkäten har inte involverat biståndshandläggarna, därför kommer dialogmötena även inkludera biståndshandläggare, deras chefer samt legitimerad personal. Rapporten understryker vikten av ett nära och tydligt ledarskap för att en brukarorienterad organisationskultur ska kunna utvecklas och bibehållas. Därför behöver förutsättningar för ett nära ledarskap ges. Det vore dessutom värdefullt med tydliga förväntningar på hur, inte bara att, ett tydligt och nära ledarskap ska utföras. Och vilka delar i ledarskapet som utförs av vem. Olika lösningar för ledarskap, eg. pedagogiska ledare, prövas i Malmö stads LSS-verksamheter. Alltfler har också omsorgspedagoger, dvs. medarbetare med högskolekompetens, anställda. Det vore värdefullt om effekterna av dessa lösningar genomlystes på ett systematiskt sätt. LSS-verksamheter är metodsvaga. Ett strukturerat arbete för att utveckla kompetens om funktionsnedsättning och arbetssätt är ett viktigt utvecklingsområde. Det finns ett stort kreativt handlingsutrymme mellan att tvinga och att överge brukaren. Tackar en brukare nej till stödet är det väsentligt att utforma erbjudandet om stöd på ett sådant sätt som gör att brukaren kan och vill tacka ja. Upplevelsen av att det inte går att göra något om man inte får tvinga bottnar troligen dels i brist på tillgång till arbetsredskap, dels på brist på tid för reflektion. Det är väsentligt att alla medarbetare har redskap att använda sig av det kreativa utrymmet mellan tvång och övergivande. Enkätsvaren har tydligt visat på en brist på tilltro mellan verksamheter och kunskap om varandras uppdrag – därför behöver fora skapas för samverkan utan att det är “skarpt läge”. Detta kan bidra till den helhetssyn och kontinuitet som brukaren har rätt att förvänta sig. Det finns kvar en fostrande ton i enkätsvaren. Det vore av värde att ta fram ett material, byggt på narrativitetsteori, som skapar stöd för en god narrativ (brukarsyn uttryckt i begrepp, kommunikationsformer och handlingar) om personer med funktionsnedsättning. Detta material kunde fungera som ett stöd i Malmö stads fortsatta arbetet med implementering av den svenska funktionshinderpolitiken. 30 │ Stadskontoret │ Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 Referenser Bigby, C., Knox, M., Beadle-Brown, J., Clement, T. & Mansell, J. (2012). Uncovering dimensions of culture in underperforming group homes for people with severe intellectual disability. Intellectual and Developmental Disabilites, 50(6), 452-467. Bigby, C., Knox, M., Beadle-Brown, J. & Bould, E. (2014). Identifying good group homes: Qualitative indicators using a quality of life framework. Intellectual and Developmental Disabilities, 52(5), 348-366. Bigby, C., Knox, M., Beadle-Brown, J. & Clement, T. (2015). “We just call them people”: Positive regard as a dimension of culture in group homes for people with severe intellectual disability. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities, 28(4), 283-295. Björne, P., Andersson, I., Björne, M., Olsson, M. & Pagmert, S. (2012). Utmanande beteenden. Utmanade verksamheter. FoU-dokument 2012:2, Malmö stad. Deveau, R. (opublicerat manuscript). Driving up quality initiative. Felce, D. & Perry, J. (2007). Living with support in the community: factors associtated with quality-of-life outcome. I: Handbook of Developmental Disabilites (red: S.L. Odom, R.H. Horner, M.E. Snell & J. Blacher), s. 410-428. New York: Guilford Press. FN:s råd för mänskliga rättigheter (2014). Thematic study on the right of persons with disabilities to live independently and be included in the community. A/HRC/28/37 IVO (2014). Tillsynsrapport: De viktigaste iakttagelserna inom tillsyn och tillståndsprövning verksamhetsåret 2014. Johnson, H., Douglas, J. Bigby, C. & Iacono, T.. (2012). Social interaction with adults with severe intellectual disability: Having fun and hanging out. Journal of Applied Research in Intellectual Disability, 25(4), 329-341. Lachapelle, Y., Wehmeyer, M.L., Haelewyck, M-C., Courbois, Y., Keith, K.D., Schalock, R., Verdugo, M.A. & Walsh, P.N. (2005). The relationship between quality of life and self-determination: an international study. Journal of Intellectual Disability Research, 49(10), 740-744. Malmö stad (2010). Plan för LSS-verksamheterna i Malmö stad antogs i maj 2010 (Malmö stad, 2010). Parsons, M.B., Reid, D.H., Bentely, E., Inman, A. & Lattimore, L.P. (2012). Indentifying indices of happiness and unhappiness among adults with autism: Potential targets fo behavioural assessment and intervention. Behavior Analysis in Practice, 5(1) 15-25. Reinders, H. (2008). Receiving the Gift of Friendship: Profound Disability, Theological Anthropology, and Ethics. Grand Rapids, Mich.: Eerdmans. Reinders, H. (2010). The importance of tacit knowledge in practices of care. Journal of Intellectual Disability Research, 54, 28-37. Socialstyrelsen (2007). Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS - Stöd för rättstillämpning och handläggning. SOSFS 2002:9 Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS SOU 2008:77. Möjlighet att leva som andra. Stockholm: Fritze. Wehmeyer, M. L.. & Garner, N. W. (2003). The impact of personal characteristics of people with intellectual and developmental disability on selfdetermination and autonomous functioning. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities, 16(4), 255-265. 31 │ Stadskontoret │ Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad 2010-2015 Effektmål 2016 Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Mål för individen: Inriktningsmål Effektmål Malmöbor med insatser enligt LSS ska så långt det är möjligt bestämma över sitt liv. Alla brukare ska erbjudas tillgång till kognitiva och kommunikativa stöd för självbestämmande. Mål för självbestämmande och självständighet: Inriktningsmål Effektmål Malmöbor med insatser enligt LSS ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Andelen brukare som upplever kontroll över hur och när stödet ges ska öka. Mål för delaktighet i samhället och jämlikhet i levnadsvillkor: Inriktningsmål Effektmål Malmöbor med insatser enligt LSS ska få sina rättigheter tillgodosedda och ges samma möjlighet att ta sitt ansvar som alla medborgare. Alla brukare ska erbjudas aktiviteter för full delaktighet i samhällslivet. Mål för helhetssyn och kontinuitet: Inriktningsmål Effektmål Alla insatser enligt LSS ska kännetecknas av kontinuitet och helhetssyn och utgå från individens samlade livssituation. Alla medarbetare ska kunna bidra till samverkan utifrån brukarens livskvalitet. Mål för kompetens: Inriktningsmål Effektmål Alla medarbetare ska ha/erbjudas erforderlig Alla medarbetare ska kunna anpassa kompetens och förutsättningar för sitt uppdrag. kommunikation och kognitivt stöd till brukarens förutsättningar och preferenser. Information om enkäten Daglig verksamhet personal 2015 Du som arbetar inom LSS-verksamheten är väldigt viktig för att verksamhetens ska bli bra. Då kommunfullmäktige fastställde Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad, fastställdes även effektmål som ska följas upp årligen och revideras vid behov. Sociala resursnämnden övertog 2013-07-01 ansvaret för merparten av den verksamhet som bedrivs enligt LSS. Stadskontoret genomför nu en uppföljning av effektmålen. Det är värdefullt att kunna följa upp samma effektmål för att mäta den effekt som omorganisationen fått för brukarna. Det är viktigt att du svarar på alla frågorna. Vi kommer inte att ha möjlighet att se vem som svarat vad, så du är helt anonym. 1Vad har du för utbildning? Grundskola Gymnasieutbildning med vårdinriktning Annan gymnasieutbildning Högskola/universitet Ej slutfört grundskola 2Hur länge har du arbetat på din nuvarande arbetsplats? Mindre än ett år 1-2 år 3-5 år 6-10 år Längre än 10 år 3Hur länge har du arbetat med att ge stöd åt personer med funktionsnedsättningar? Mindre än ett år 1-2 år 3-5 år 6-10 år Längre än 10 år 4Med vilken personkrets arbetar du huvudsakligen? Personkrets 1 Personkrets 2 Båda personkretsarna 5Hur gammal är du? Yngre än 25 år 25 – 40 år 40 – 55 år Äldre än 55 år 6Vilket kön har du enligt skatteverket? Man Kvinna 7Vem är din enhetschef? Lisbeth Nilsson Lena Nyström Vet inte vem min enhetschef är 8Hur bra trivs du med ditt arbete? Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Hur viktiga tycker du att följande personliga egenskaper är för att man ska göra ett bra arbete i din verksamhet? Detta gäller för fråga 9 till 16. 9Att man har tålamod Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 10Att man klarar av att säga nej till brukaren Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 11Att man är påläst om lagar och regler Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 12Att man har empati Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 13Att man är analytisk Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 14Att man är rättvis Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 15Att man arbetar snabbt Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 16Att man är socialt begåvad Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt Hur viktiga tycker du att följande faktorer på din arbetsplats är för att du ska göra ett bra arbete? Detta gäller för fråga 17 till 21. 17Bra arbetstider och schema Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 18Utbildningar, kurser och andra kompetensutvecklande insatser Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 19Bra ledarskap från sektionschef Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 20Bra ledning från Sociala resursförvaltningen Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 21Att trivas i personalgruppen Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 22Tycker du att du har tillräcklig/adekvat utbildning för ditt arbete? Ja Ja, delvis Nej, bara delvis Nej Frågor om helhetssyn och kontinuitet ”Andelen medarbetare som upplever att samverkan mellan Malmö stads LSS-verksamheter har förbättrats ska öka.” Detta är ett av LSS-planens effektmål. Frågorna 23 till 33 berör detta effektmål. 23Tycker du att verksamheten där du arbetar har en bra samverkan med andra verksamheter som är involverade i brukarens liv Samverkan fungerar mycket bra Samverkan fungerar bra Samverkan fungerar bara till viss del Samverkan fungerar inte alls 24Hur god kännedom har du om hur andra verksamheter som finns i brukarens liv fungerar? God kännedom Viss kännedom Dålig kännedom Ingen kännedom 25Vad kan det vara för saker som era kontakter med andra verksamheter handlar om? Svarsalternativen rangordnas i det fall mer än ett alternativ är aktuellt 1=vanligast Praktiska detaljer, t ex arbetstider, semester från daglig verksamhet, vad brukare ska ta med sig till/från daglig verksamhet Rapportering om vad brukare gör på boendet/ med kontaktperson och ledsagare Hur brukaren vill leva sitt liv Annat Det finns inga regelbundna kontakter med andra verksamheter Om du tänker på andra verksamheter som arbetar med samma brukare som er, hur bra jobb tycker ni att de verkar göra? Frågorna 26 till 31 handlar om detta. Du behöver bara svara på de verksamheter som brukare på din arbetsplats har kontakt med. 26Boendet Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 27Kontaktperson och ledsagare Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 28Gode man och förvaltare Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 29Habilitering Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 30Stadsområdenas sjuksköterskor Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 31Vuxenpsykiatri Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 32Hur vanligt är det att det uppstår meningsskiljaktigheter med någon annan verksamhet som är en del i brukarens liv? Aldrig Det är ovanligt, det inträffar någon gång per år Det förekommer med jämna mellanrum, flera gånger varje år Det förekommer regelbundet, varje månad Det finns hela tiden meningsskiljaktigheter som påverkar relationen till andra verksamheter 33Vilka/vilket av följande alternativ tycker du passar in på din Det är enkelt att samarbeta i personalgrupp? (Det är möjligt att kryssa för flera olika personalgruppen svarsalternativ) Det finns ett gemensamt synsätt på hur man ska arbeta I personalgruppen arbetar de flesta medarbetare likadant mot brukarna Det är bra stämning i arbetsgruppen Det är för mycket skitsnack Det finns stora konflikter inom gruppen Vissa personer i personalgruppen kommer inte alls överens Det finns olika synsätt på hur man arbetar mot brukarna Vissa medarbetare passar inte in i personalgruppen Jag passar själv inte in i personalgruppen Den dåliga stämningen i gruppen går ut över arbetet med brukarna Inget av alternativen ovan passar in på vår arbetsgrupp Överlag är jag nöjd med personalgruppen Överlag är jag missnöjd med personalgruppen Frågor om brukarinflytande i LSS-verksamheterna ” Andelen brukare som fått ett ökat inflytande över hur insatserna utförs ska öka.” Detta är ett av LSS-planens effektmål. Frågorna 34 till 49 berör detta effektmålet. Hur viktigt tycker du det är att brukare har inflytande över följande delar av er verksamhet? 34Långsiktig planering av verksamhetens inriktning Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 35Brukarens aktiviteter Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 36Vilka tider brukarna äter Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 37Vilken mat brukarna äter Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 38Hur brukarna bemöts av personalen Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 39Hur dokumentation går till Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 40Upplever du att det finns en långsiktig planering i hur er verksamhet arbetar med den enskilde brukaren? Ja, i mycket hög utsträckning Ja, i viss utsträckning Nej, vi hade behövt förbättras Nej, vi arbetar inte alls långsiktigt 41Vilken av följande grupper tycker du har mest inflytande över hur ert arbete utformas? Personalgruppen Sektionschefen Chefer på förvaltningsnivå Brukarna 42Vilket av följande påståenden om brukarinflytande i verksamheten där du arbetar tycker du stämmer bäst? Brukarens inflytande borde vara mindre Brukarens inflytande borde vara som det är nu Brukarens inflytande borde vara större Hur stort inflytande tycker du att brukarna har över er verksamhet inom följande områden? Avser frågorna 43 till 48. 43Långsiktig planering av verksamhetens målsättningar Brukarna bestämmer helt Brukarna bestämmer delvis Brukarna har lite inflytande Brukarna har inget inflytande 44Brukarens aktiviteter Brukarna bestämmer helt Brukarna bestämmer delvis Brukarna har lite inflytande Brukarna har inget inflytande 45Vilka tider brukarna äter Brukarna bestämmer helt Brukarna bestämmer delvis Brukarna har lite inflytande Brukarna har inget inflytande 46Vilken mat man äter Brukarna bestämmer helt Brukarna bestämmer delvis Brukarna har lite inflytande Brukarna har inget inflytande 47Hur brukarna bemöts Brukarna bestämmer helt Brukarna bestämmer delvis Brukarna har lite inflytande Brukarna har inget inflytande 48Hur dokumentation går till Brukarna bestämmer helt Brukarna bestämmer delvis Brukarna har lite inflytande Brukarna har inget inflytande 49Hur arbetar ni för att ta del av brukarnas åsikter om hur er verksamhet ska fungera? (flera olika svarsalternativ är möjliga) Möten där brukaren får föra fram sina åsikter Enskilda möten mellan brukare och kontaktperson Arbete med genomförandeplaner Möten mellan personal och brukare i vardagen Annat Brukarna är inte intresserade av att påverka verksamheten Om annat, specificera 50Anser du att anhöriga bör ha inflytande över hur man arbetar med brukarna på din arbetsplats? Ja, de anhörigas önskemål är viktiga Till viss del, de anhöriga har ofta kunskap om brukarna Nej, det är inte de anhöriga som bestämmer hur brukaren ska leva sitt liv Frågor om självständighet ”Andelen brukare som fått en större självständighet ska öka.” Detta är ett av LSS-planens effektmål. Frågorna 51 till 54 berör detta effektmål. 51Vilken beskrivning tycker du stämmer bäst in med hur du uppfattar Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS ger medarbetare rätt att styra brukaren till ett gott liv LSS bygger på att medarbetare och anhöriga samverkar för brukarens bästa LSS bygger på att brukare och medarbetare samverkar för brukarens bästa LSS ger brukaren rätt att styra över sitt eget liv 52Hur ser du på din egen kunskap kring vilka rättigheter LSS ger brukaren? Goda kunskaper Medelmåttiga kunskaper Dåliga kunskaper Ingen kunskap alls 53Kan det finnas situationer där man i sin yrkesroll är tvungen att inskränka brukarens självständighet? Aldrig Det förekommer 1-5 gånger om året Det förekommer 1-5 gånger i månanden Det förekommer regelbundet, flera gånger i veckan 54Har du någon gång under det senaste året upplevt att någons arbetssätt varit kränkande mot brukare? Aldrig Någon enstaka gång, ca 1-5 gånger Med jämna mellanrum, ca 510 gånger Det sker ofta och regelbundet, 10 gånger eller fler Frågor om brukarens valmöjligheter om sitt eget liv. Frågorna 55 till 56 handlar om detta. 55Hur viktigt tycker du att det är att brukare får göra val om det egna livet? Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 56Kan det finnas situationer där man som personal är tvungen att styra brukaren att göra vissa val? Aldrig Någon gång per år Någon gång per månad Varje vecka Dagligen 57Har du någon gång under det senaste året rapporterat en händelse eller ett arbetssätt som en avvikelse? Aldrig Någon enstaka gång, ca 1- 5 gånger Med jämna mellanrum, ca 510 gånger Det sker ofta och regelbundet, 10 gånger eller fler 58Finns det några konkreta förändringar på din arbetsplats som du tror skulle bidra till ett bättre liv för den enskilde brukaren. Information om enkäten Boende personal 2015 Du som arbetar inom LSS-verksamheten är väldigt viktig för att verksamhetens ska bli bra. Då kommunfullmäktige fastställde Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad, fastställdes även effektmål som ska följas upp årligen och revideras vid behov. Sociala resursnämnden övertog 2013-07-01 ansvaret för merparten av den verksamhet som bedrivs enligt LSS. Stadskontoret genomför nu en uppföljning av effektmålen. Det är värdefullt att kunna följa upp samma effektmål för att mäta den effekt som omorganisationen fått för brukarna. Det är viktigt att du svarar på alla frågorna. Vi kommer inte att ha möjlighet att se vem som svarat vad, så du är helt anonym. 1Vad har du för utbildning? Grundskola Gymnasieutbildning med vårdinriktning Annan gymnasieutbildning Högskola/universitet Ej slutfört grundskola 2Hur länge har du arbetat på din nuvarande arbetsplats? Mindre än ett år 1-2 år 3-5 år 6-10 år Längre än 10 år 3Hur länge har du arbetat med att ge stöd åt personer med funktionsnedsättningar? Mindre än ett år 1-2 år 3-5 år 6-10 år Längre än 10 år 4Med vilken personkrets arbetar du huvudsakligen? Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 3 5Hur gammal är du? Yngre än 25 år 25 – 40 år 40 – 55 år Äldre än 55 år 6Vilket kön har du enligt skatteverket? Man Kvinna 7Vem är din enhetschef? Monica Ingves Dennis Gustafsson Ronny Gullberg Marianne Giheden Leena Berlin Hallrup Åsa Qvarsebo Maria Posa Michael Mårtenson Vet ej vem som är min enhetschef 8När är huvuddelen av din arbetstid förlagd? Dag Natt 9Hur bra trivs du med ditt arbete? Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Hur viktiga tycker du att följande personliga egenskaper är för att man ska göra ett bra arbete i din verksamhet? Detta gäller för fråga 10 till 17. 10Att man har tålamod Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 11Att man klarar av att säga nej till brukaren Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 12Att man är påläst om lagar och regler Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 13Att man har empati Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 14Att man är analytisk Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 15Att man är rättvis Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 16Att man arbetar snabbt Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 17Att man är socialt begåvad Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt Hur viktiga tycker du att följande faktorer på din arbetsplats är för att du ska göra ett bra arbete? Detta gäller för fråga 18 till 22. 18Bra arbetstider och schema Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 19Utbildningar, kurser och andra kompetensutvecklande insatser Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 20Bra ledarskap från sektionschef Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 21Bra ledning från Sociala resursförvaltningen Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 22Att trivas i personalgruppen Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 23Tycker du att du har tillräcklig/adekvat utbildning för ditt arbete? Ja Ja, delvis Nej, bara delvis Nej Frågor om helhetssyn och kontinuitet ”Andelen medarbetare som upplever att samverkan mellan Malmö stads LSS-verksamheter har förbättrats ska öka.” Detta är ett av LSS-planens effektmål. Frågorna 24 till 35 berör detta effektmål. 24Tycker du att verksamheten där du arbetar har en bra samverkan med andra verksamheter som är involverade i brukarens liv Samverkan fungerar mycket bra Samverkan fungerar bra Samverkan fungerar bara till viss del Samverkan fungerar inte alls 25Hur god kännedom har du om hur andra verksamheter som finns i brukarens liv fungerar? God kännedom Viss kännedom Dålig kännedom Ingen kännedom 26Vad kan det vara för saker som era kontakter med andra verksamheter handlar om? Svarsalternativen rangordnas i det fall mer än ett alternativ är aktuellt 1=vanligast Praktiska detaljer, t ex arbetstider, semester från daglig verksamhet, vad brukare ska ta med sig till/från daglig verksamhet Rapportering om vad brukare gör på daglig verksamhet/med kontaktperson och ledsagare Hur brukaren vill leva sitt liv Annat Det finns inga regelbundna kontakter med andra verksamheter Om du tänker på andra verksamheter som arbetar med samma brukare som ni, hur bra jobb tycker ni att de verkar göra? Frågorna 27 till 33 handlar om detta. Du behöver bara svara på de verksamheter som brukare på din arbetsplats har kontakt med. 27Daglig verksamhet Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 28Kontaktperson och ledsagare Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 29Gode man och förvaltare Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 30Habilitering Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 31Stadsområdenas sjuksköterskor Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 32Vuxenpsykiatri Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 33Barnpsykiatri Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 34Hur vanligt är det att det uppstår meningsskiljaktigheter med någon annan verksamhet som är en del i brukarens liv? Aldrig Det är ovanligt, det inträffar någon gång per år Det förekommer med jämna mellanrum, flera gånger varje år Det förekommer regelbundet, varje månad Det finns hela tiden meningsskiljaktigheter som påverkar relationen till andra verksamheter 35Vilka/vilket av följande alternativ tycker du Det är enkelt att samarbeta i personalgruppen passar in på din personalgrupp? (Det är möjligt att kryssa för flera olika svarsalternativ) Det finns ett gemensamt synsätt på hur man ska arbeta I personalgruppen arbetar de flesta medarbetare likadant mot brukarna Det är bra stämning i arbetsgruppen Det är för mycket skitsnack Det finns stora konflikter inom gruppen Vissa personer i personalgruppen kommer inte alls överens Det finns olika synsätt på hur man arbetar mot brukarna Vissa medarbetare passar inte in i personalgruppen Jag passar själv inte in i personalgruppen Den dåliga stämningen i gruppen går ut över arbetet med brukarna Inget av alternativen ovan passar in på vår arbetsgrupp Överlag är jag nöjd med personalgruppen Överlag är jag missnöjd med personalgruppen Frågor om brukarinflytande i LSS-verksamheterna ” Andelen brukare som fått ett ökat inflytande över hur insatserna utförs ska öka.” Detta är ett av LSS-planens effektmål. Frågorna 36 till 46 berör detta effektmålet. Hur viktigt tycker du det är att brukare har inflytande över följande delar av er verksamhet? 36Långsiktig planering av verksamhetens inriktning Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 37Brukarens aktiviteter Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 38Vilka tider brukarna äter Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 39Vilken mat brukarna äter Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 40Schemaläggning för personalen Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 41Hur brukarna bemöts av personalen Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 42Regler för gemensamhetsutrymmen Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 43Hur dokumentation går till Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 44Upplever du att det finns en långsiktig planering i hur er verksamhet arbetar med den enskilde brukaren? Ja, i mycket hög utsträckning Ja, i viss utsträckning Nej, vi hade behövt förbättras Nej, vi arbetar inte alls långsiktigt 45Vilken av följande grupper tycker du har mest inflytande över hur ert arbete utformas? Personalgruppen Sektionschefen Chefer på förvaltningsnivå Brukarna 46Vilket av följande påståenden om brukarinflytande i verksamheten där du arbetar tycker du stämmer bäst? Brukarens inflytande borde vara mindre Brukarens inflytande borde vara som det är nu Brukarens inflytande borde vara större Hur stort inflytande tycker du att brukarna har över er verksamhet inom följande områden? Avser frågorna 47 till 54. 47Långsiktig planering av verksamhetens målsättningar Brukarna bestämmer helt Brukarna bestämmer delvis Brukarna har lite inflytande Brukarna har inget inflytande 48Brukarens aktiviteter Brukarna bestämmer helt Brukarna bestämmer delvis Brukarna har lite inflytande Brukarna har inget inflytande 49Vilka tider brukarna äter Brukarna bestämmer helt Brukarna bestämmer delvis Brukarna har lite inflytande Brukarna har inget inflytande 50Vilken mat man äter Brukarna bestämmer helt Brukarna bestämmer delvis Brukarna har lite inflytande Brukarna har inget inflytande 51Schemaläggning Brukarna bestämmer helt Brukarna bestämmer delvis Brukarna har lite inflytande Brukarna har inget inflytande 52Hur brukarna bemöts Brukarna bestämmer helt Brukarna bestämmer delvis Brukarna har lite inflytande Brukarna har inget inflytande 53Regler för gemensamhetsutrymmen Brukarna bestämmer helt Brukarna bestämmer delvis Brukarna har lite inflytande Brukarna har inget inflytande 54Hur dokumentation går till Brukarna bestämmer helt Brukarna bestämmer delvis Brukarna har lite inflytande Brukarna har inget inflytande 55Hur arbetar ni för att ta del av brukarnas åsikter om hur er verksamhet ska fungera? (flera olika svarsalternativ är Möten där brukarna får föra fram sina åsikter Enskilda möten mellan brukare och kontaktperson möjliga) Arbete med genomförandeplaner Möten mellan personal och brukare i vardagen Annat Brukarna är inte intresserade av att påverka verksamheten Om annat, specificera 56Anser du att anhöriga bör ha inflytande över hur man arbetar med brukarna på din arbetsplats? Ja, de anhörigas önskemål är viktiga Till viss del, de anhöriga har ofta kunskap om brukarna Nej, det är inte de anhöriga som bestämmer hur brukaren ska leva sitt liv Frågor om självständighet ”Andelen brukare som fått en större självständighet ska öka.” Detta är ett av LSS-planens effektmål. Frågorna 57 till 60 berör detta effektmål. 57Vilken beskrivning tycker du stämmer LSS ger medarbetare rätt att styra brukaren till ett bäst in med hur du uppfattar Lag om stöd gott liv och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS bygger på att medarbetare och anhöriga samverkar för brukarens bästa LSS bygger på att brukare och medarbetare samverkar för brukarens bästa LSS ger brukaren rätt att styra över sitt eget liv 58Hur ser du på din egen kunskap kring vilka rättigheter LSS ger brukaren? Goda kunskaper Medelmåttiga kunskaper Dåliga kunskaper Ingen kunskap alls 59Kan det finnas situationer där man i sin yrkesroll är tvungen att inskränka brukarens självständighet? Aldrig Det förekommer 1-5 gånger om året Det förekommer 1-5 gånger i månanden Det förekommer regelbundet, flera gånger i veckan 60Har du någon gång under det senaste året upplevt att någons arbetssätt varit kränkande mot brukare? Aldrig Någon enstaka gång, ca 1-5 gånger Med jämna mellanrum, ca 5-10 gånger Det sker ofta och regelbundet, 10 gånger eller fler Frågor om brukarens valmöjligheter om sitt eget liv. Frågorna 61 till 76 handlar om detta. 61Hur viktigt tycker du att det är att brukare får göra val om det egna livet? Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 62Kan det finnas situationer där man som personal är tvungen att styra brukaren att göra vissa val? Aldrig Någon gång per år Någon gång per månad Varje vecka Dagligen 63Inom vilka områden har er verksamhet gemensamma regler som brukare måste följa? (Flera svarsalternativ är möjliga) Hur brukaren får bete sig i gemensamhetsutrymmen När brukaren ska gå och lägga sig och när man ska gå upp på morgonen Tider när brukaren ska komma hem till gruppbostaden på kvällen Besök av vänner, anhöriga eller partners Hur mycket brukaren ska äta Hur mycket, och när, brukaren får äta godis och snacks Städning av den egna lägenheten Hur mycket och hur ofta de brukaren ska hjälpa till att städa gemensamhetsutrymmen Vilka kläder de brukaren ska ha på sig Tvätt av egna kläder Att brukaren måste meddela personal när man kommer och går i sin lägenhet Hur brukaren ska sköta sin hygien I vilken utsträckning har brukare varit delaktig i att utforma dessa regler? 64Hur brukaren får bete sig i gemensamhetsutrymmen Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 65När brukaren ska gå och lägga sig och när man ska gå upp på morgonen Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 66Tider när brukaren ska komma hem till gruppbostaden på kvällen Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 67Besök av vänner, anhöriga eller partners Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 68Hur mycket brukaren ska äta Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 69Hur mycket, och när, brukaren får äta godis och snacks Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 70Städning av den egna lägenheten Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 71Hur mycket och hur ofta brukaren ska hjälpa till att städa gemensamhetsutrymmen Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 72Vilka kläder brukaren ska ha på sig Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 73Tvätt av egna kläder Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 74Att brukaren måste meddela personal när man kommer och går i sin lägenhet Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 75Hur brukarna ska sköta sin hygien Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 76Vem bestämmer vilken mat brukaren äter? Brukaren bestämmer och lagar mat själv Brukaren bestämmer och personalen lagar mat till varje enskild brukare Brukarna bestämmer på boendemöte, personalen lagar maten Personalen bestämmer oftast, ibland har brukarna önskemål Personalen bestämmer vilken mat som lagas 77Har du någon gång under det senaste året rapporterat en händelse eller ett arbetssätt som en avvikelse? Aldrig Någon enstaka gång, ca 1- 5 gånger Med jämna mellanrum, ca 5-10 gånger Det sker ofta och regelbundet, 10 gånger eller fler 78Finns det några konkreta förändringar på din arbetsplats som du tror skulle bidra till ett bättre liv för den enskilde brukaren. Information om enkäten till personal på korttidsvistelse 2015 Du som arbetar inom LSS-verksamheten är väldigt viktig för att verksamhetens ska bli bra. Då kommunfullmäktige fastställde Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad, fastställdes även effektmål som ska följas upp årligen och revideras vid behov. Sociala resursnämnden övertog 2013-07-01 ansvaret för merparten av den verksamhet som bedrivs enligt LSS. Stadskontoret genomför nu en uppföljning av effektmålen. Det är värdefullt att kunna följa upp samma effektmål för att mäta den effekt som omorganisationen fått för brukarna. Det är viktigt att du svarar på alla frågorna. Vi kommer inte att ha möjlighet att se vem som svarat vad, så du är helt anonym. 1Vad har du för utbildning? Grundskola Gymnasieutbildning med vårdinriktning Annan gymnasieutbildning Högskola/universitet Ej slutfört grundskola 2Hur länge har du arbetat på din nuvarande arbetsplats? Mindre än ett år 1-2 år 3-5 år 6-10 år Längre än 10 år 3Hur länge har du arbetat med att ge stöd åt personer med funktionsnedsättningar? Mindre än ett år 1-2 år 3-5 år 6-10 år Längre än 10 år 4Med vilken personkrets arbetar du huvudsakligen? Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 3 5Hur gammal är du? Yngre än 25 år 25 – 40 år 40 – 55 år Äldre än 55 år 6Vilket kön har du enligt skatteverket? Man Kvinna 7Är brukarna i din verksamhet Barn Vuxna 8När är huvuddelen av din arbetstid förlagd? Dag Natt 9Hur bra trivs du med ditt arbete? Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Hur viktiga tycker du att följande personliga egenskaper är för att man ska göra ett bra arbete i din verksamhet? Detta gäller för fråga 10 till 17. 10Att man har tålamod Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 11Att man klarar av att säga nej till brukaren Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 12Att man är påläst om lagar och regler Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 13Att man har empati Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 14Att man är analytisk Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 15Att man är rättvis Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 16Att man arbetar snabbt Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 17Att man är socialt begåvad Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt Hur viktiga tycker du att följande faktorer på din arbetsplats är för att du ska göra ett bra arbete? Detta gäller för fråga 18 till 22. 18Bra arbetstider och schema Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 19Utbildningar, kurser och andra kompetensutvecklande insatser Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 20Bra ledarskap från sektionschef Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 21Bra ledning från Sociala resursförvaltningen Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 22Att trivas i personalgruppen Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 23Tycker du att du har tillräcklig/adekvat utbildning för ditt arbete? Ja Ja, delvis Nej, bara delvis Nej Frågor om helhetssyn och kontinuitet ”Andelen medarbetare som upplever att samverkan mellan Malmö stads LSS-verksamheter har förbättrats ska öka.” Detta är ett av LSS-planens effektmål. Frågorna 24 till 35 berör detta effektmål. 24Tycker du att verksamheten där du arbetar har en bra samverkan med andra verksamheter som är involverade i brukarens liv Samverkan fungerar mycket bra Samverkan fungerar bra Samverkan fungerar bara till viss del Samverkan fungerar inte alls 25Hur god kännedom har du om hur andra verksamheter som finns i brukarens liv fungerar? God kännedom Viss kännedom Dålig kännedom Ingen kännedom 26Vad kan det vara för saker som era kontakter med andra verksamheter handlar om? Svarsalternativen rangordnas i det fall mer än ett alternativ är aktuellt 1=vanligast Praktiska detaljer, t ex arbetstider, semester från daglig verksamhet, vad brukare ska ta med sig till/från daglig verksamhet Rapportering om vad brukare gör på daglig verksamhet/med kontaktperson och ledsagare Hur brukaren vill leva sitt liv Annat Det finns inga regelbundna kontakter med andra verksamheter Om du tänker på andra verksamheter som arbetar med samma brukare som ni, hur bra jobb tycker ni att de verkar göra? Frågorna 27 till 34 handlar om detta. Du behöver bara svara på de verksamheter som brukare på din arbetsplats har kontakt med. 27Skola/förskola Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 28Daglig verksamhet Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 29Kontaktperson och ledsagare Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 30Gode man och förvaltare Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 31Habilitering Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 32Stadsområdenas sjuksköterskor Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 33Vuxenpsykiatri Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 34Barnpsykiatri Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 35Hur vanligt är det att det uppstår meningsskiljaktigheter med någon annan verksamhet som är en del i brukarens liv? Aldrig Det är ovanligt, det inträffar någon gång per år Det förekommer med jämna mellanrum, flera gånger varje år Det förekommer regelbundet, varje månad Det finns hela tiden meningsskiljaktigheter som påverkar relationen till andra verksamheter 36Vilka/vilket av följande alternativ tycker du passar in på din Det är enkelt att samarbeta i personalgrupp? (Det är möjligt att kryssa för flera olika svarsalternativ) personalgruppen Det finns ett gemensamt synsätt på hur man ska arbeta I personalgruppen arbetar de flesta medarbetare likadant mot brukarna Det är bra stämning i arbetsgruppen Det är för mycket skitsnack Det finns stora konflikter inom gruppen Vissa personer i personalgruppen kommer inte alls överens Det finns olika synsätt på hur man arbetar mot brukarna Vissa medarbetare passar inte in i personalgruppen Jag passar själv inte in i personalgruppen Den dåliga stämningen i gruppen går ut över arbetet med brukarna Inget av alternativen ovan passar in på vår arbetsgrupp Överlag är jag nöjd med personalgruppen Överlag är jag missnöjd med personalgruppen Frågor om brukarinflytande i LSS-verksamheterna ” Andelen brukare som fått ett ökat inflytande över hur insatserna utförs ska öka.” Detta är ett av LSS-planens effektmål. Frågorna 36 till 46 berör detta effektmålet. Hur viktigt tycker du det är att brukare har inflytande över följande delar av er verksamhet? 37Långsiktig planering av verksamhetens inriktning Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 38Brukarens aktiviteter Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 39Vilka tider brukarna äter Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 40Vilken mat brukarna äter Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 41Schemaläggning för personalen Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 42Hur brukarna bemöts av personalen Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 43Regler för gemensamhetsutrymmen Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 44Hur dokumentation går till Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 45Upplever du att det finns en långsiktig planering i hur er verksamhet arbetar med den enskilde brukaren? Ja, i mycket hög utsträckning Ja, i viss utsträckning Nej, vi hade behövt förbättras Nej, vi arbetar inte alls långsiktigt 46Vilken av följande grupper tycker du har mest inflytande över hur ert arbete utformas? Personalgruppen Sektionschefen Chefer på förvaltningsnivå Brukarna 47Vilket av följande påståenden om brukarinflytande i Brukarens inflytande borde verksamheten där du arbetar tycker du stämmer bäst? vara mindre Brukarens inflytande borde vara som det är nu Brukarens inflytande borde vara större Hur stort inflytande tycker du att brukarna har över er verksamhet inom följande områden? Avser frågorna 48 till 55. 48Långsiktig planering av verksamhetens målsättningar Brukarna bestämmer helt Brukarna bestämmer delvis Brukarna har lite inflytande Brukarna har inget inflytande 49Brukarens aktiviteter Brukarna bestämmer helt Brukarna bestämmer delvis Brukarna har lite inflytande Brukarna har inget inflytande 50Vilka tider brukarna äter Brukarna bestämmer helt Brukarna bestämmer delvis Brukarna har lite inflytande Brukarna har inget inflytande 51Vilken mat man äter Brukarna bestämmer helt Brukarna bestämmer delvis Brukarna har lite inflytande Brukarna har inget inflytande 52Schemaläggning Brukarna bestämmer helt Brukarna bestämmer delvis Brukarna har lite inflytande Brukarna har inget inflytande 53Hur brukarna bemöts Brukarna bestämmer helt Brukarna bestämmer delvis Brukarna har lite inflytande Brukarna har inget inflytande 54Regler för gemensamhetsutrymmen Brukarna bestämmer helt Brukarna bestämmer delvis Brukarna har lite inflytande Brukarna har inget inflytande 55Hur dokumentation går till Brukarna bestämmer helt Brukarna bestämmer delvis Brukarna har lite inflytande Brukarna har inget inflytande 56Hur arbetar du för att ta del av brukarnas åsikter om hur er verksamhet ska fungera? (flera olika svarsalternativ är möjliga) Samtal mellan brukaren och dig Arbete med genomförandeplanen Genom att få information från anhöriga Brukarna är inte intresserade av att påverka utförandet Annat Om annat, specificera 57Anser du att anhöriga bör ha inflytande över hur man arbetar med brukarna på din arbetsplats? Ja, de anhörigas önskemål är viktiga Till viss del, de anhöriga har ofta kunskap om brukarna Nej, det är inte de anhöriga som bestämmer hur brukaren ska leva sitt liv Frågor om självständighet ”Andelen brukare som fått en större självständighet ska öka.” Detta är ett av LSS-planens effektmål. Frågorna 58 till 60 berör detta effektmål. 58Vilken beskrivning tycker du stämmer bäst in med hur du uppfattar Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS ger medarbetare rätt att styra brukaren till ett gott liv LSS bygger på att medarbetare och anhöriga samverkar för brukarens bästa LSS bygger på att brukare och medarbetare samverkar för brukarens bästa LSS ger brukaren rätt att styra över sitt eget liv 59Hur ser du på din egen kunskap kring vilka rättigheter LSS ger brukaren? Goda kunskaper Medelmåttiga kunskaper Dåliga kunskaper Ingen kunskap alls 60Kan det finnas situationer där man i sin yrkesroll är tvungen att inskränka brukarens självständighet? Aldrig Det förekommer 1-5 gånger om året Det förekommer 1-5 gånger i månanden Det förekommer regelbundet, flera gånger i veckan 61Har du någon gång under det senaste året upplevt att någons arbetssätt varit kränkande mot brukare? Aldrig Någon enstaka gång, ca 1-5 gånger Med jämna mellanrum, ca 510 gånger Det sker ofta och regelbundet, 10 gånger eller fler Frågor om brukarens valmöjligheter om sitt eget liv. Frågorna 62 till 77 handlar om detta. 62Hur viktigt tycker du att det är att brukare får göra val om det egna livet? Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 63Kan det finnas situationer där man som personal är tvungen att styra brukaren att göra vissa val? Aldrig Någon gång per år Någon gång per månad Varje vecka Dagligen 64Inom vilka områden har er verksamhet gemensamma regler som brukare måste följa? (Flera svarsalternativ är möjliga) Hur brukaren får bete sig i gemensamhetsutrymmen När brukaren ska gå och lägga sig och när man ska gå upp på morgonen Tider när brukaren ska komma hem till gruppbostaden på kvällen Besök av vänner, anhöriga eller partners Hur mycket brukaren ska äta Hur mycket, och när, brukaren får äta godis och snacks Städning av rummet Hur mycket och hur ofta de brukaren ska hjälpa till att städa gemensamhetsutrymmen Vilka kläder de brukaren ska ha på sig Tvätt av egna kläder Att brukaren måste meddela personal när man kommer och går Hur brukaren ska sköta sin hygien I vilken utsträckning har brukare varit delaktig i att utforma dessa regler? 65Hur brukaren får bete sig i gemensamhetsutrymmen Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 66När brukaren ska gå och lägga sig och när man ska gå upp på morgonen Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 67Tider när brukaren ska komma hem till korttiden på kvällen Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 68Besök av vänner, anhöriga eller partners Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 69Hur mycket brukaren ska äta Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 70Hur mycket, och när, brukaren får äta godis och snacks Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 71Städning av rummet Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 72Hur mycket och hur ofta brukaren ska hjälpa till att städa gemensamhetsutrymmen Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 73Vilka kläder brukaren ska ha på sig Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 74Tvätt av egna kläder Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 75Att brukaren måste meddela personal när man kommer och går Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 76Hur brukarna ska sköta sin hygien Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 77Vem bestämmer vilken mat brukaren äter? Brukaren bestämmer och lagar mat själv Brukaren bestämmer och personalen lagar mat till varje enskild brukare Brukarna bestämmer på boendemöte, personalen lagar maten Personalen bestämmer oftast, ibland har brukarna önskemål Personalen bestämmer vilken mat som lagas 78Har du någon gång under det senaste året rapporterat en händelse eller ett arbetssätt som en avvikelse? Aldrig Någon enstaka gång, ca 1- 5 gånger Med jämna mellanrum, ca 510 gånger Det sker ofta och regelbundet, 10 gånger eller fler 79Finns det några konkreta förändringar på din arbetsplats som du tror skulle bidra till ett bättre liv för den enskilde brukaren. Information om enkäten Personlig assistent 2015 Du som arbetar inom LSS-verksamheten är väldigt viktig för att verksamhetens ska bli bra. Då kommunfullmäktige fastställde Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad, fastställdes även effektmål som ska följas upp årligen och revideras vid behov. Sociala resursnämnden övertog 2013-07-01 ansvaret för merparten av den verksamhet som bedrivs enligt LSS. Stadskontoret genomför nu en uppföljning av effektmålen. Det är värdefullt att kunna följa upp samma effektmål för att mäta den effekt som omorganisationen fått för brukarna. Det är viktigt att du svarar på alla frågorna. Vi kommer inte att ha möjlighet att se vem som svarat vad, så du är helt anonym. 1Vad har du för utbildning? Grundskola Gymnasieutbildning med vårdinriktning Annan gymnasieutbildning Högskola/universitet Ej slutfört grundskola 2Hur länge har du arbetat som personlig assistent i Malmö stad? Mindre än ett år 1-2 år 3-5 år 6-10 år Längre än 10 år 3Hur länge har du arbetat med att ge stöd åt personer med funktionsnedsättningar? Mindre än ett år 1-2 år 3-5 år 6-10 år Längre än 10 år 4Med vilken personkrets arbetar du huvudsakligen? Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 3 5Hur gammal är du? Yngre än 25 år 25 – 40 år 40 – 55 år Äldre än 55 år 6Vilket kön har du enligt skatteverket? Man Kvinna 7När är huvuddelen av din arbetstid förlagd? Dag Natt 8Hur bra trivs du med ditt arbete? Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Hur viktiga tycker du att följande personliga egenskaper är för att man ska göra ett bra arbete som personlig assistent? Detta gäller för fråga 9 till 16. 9Att man har tålamod Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 10Att man klarar av att säga nej till brukaren Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 11Att man är påläst om lagar och regler Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 12Att man har empati Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 13Att man är analytisk Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 14Att man är rättvis Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 15Att man arbetar snabbt Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 16Att man är socialt begåvad Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt Hur viktiga tycker du att följande faktorer är för att du ska göra ett bra arbete? Detta gäller för fråga 17 till 22. 17Bra arbetstider och schema Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 18Utbildningar, kurser och andra kompetensutvecklande insatser Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 19Bra ledarskap från sektionschef Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 20Bra ledning från Sociala resursförvaltningen Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 21Att trivas med brukaren Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 22Tycker du att du har tillräcklig/adekvat utbildning för ditt arbete? Ja Ja, delvis Nej, bara delvis Nej Frågor om helhetssyn och kontinuitet ”Andelen medarbetare som upplever att samverkan mellan Malmö stads LSS-verksamheter har förbättrats ska öka.” Detta är ett av LSS-planens effektmål. Frågorna 23 till 33 berör detta effektmål. 23Tycker du att du har en bra samverkan med andra verksamheter som är involverade i brukarens liv Samverkan fungerar mycket bra Samverkan fungerar bra Samverkan fungerar bara till viss del Samverkan fungerar inte alls 24Hur god kännedom har du om hur andra verksamheter som finns i brukarens liv fungerar? God kännedom Viss kännedom Dålig kännedom Ingen kännedom 25Vad kan det vara för saker som dina kontakter med andra verksamheter handlar om? Svarsalternativen rangordnas i det fall mer än ett alternativ är aktuellt 1=vanligast Praktiska detaljer, t ex arbetstider, semester från daglig verksamhet, vad brukare ska ta med sig till/från daglig verksamhet Rapportering om vad brukare gör på daglig verksamhet Hur brukaren vill leva sitt liv Annat Det finns inga regelbundna kontakter med andra verksamheter Om du tänker på andra verksamheter som arbetar med samma brukare som du, hur bra jobb tycker du att de verkar göra? Frågorna 26 till 31 handlar om detta. Du behöver bara svara på de verksamheter som brukaren har kontakt med. 26Daglig verksamhet Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 27Gode man och förvaltare Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 28Habilitering Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 29Stadsområdets sjuksköterskor Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 30Vuxenpsykiatri Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 31Barnpsykiatri Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 32Hur vanligt är det att det uppstår meningsskiljaktigheter med någon annan verksamhet som är en del i brukarens liv? Aldrig Det är ovanligt, det inträffar någon gång per år Det förekommer med jämna mellanrum, flera gånger varje år Det förekommer regelbundet, varje månad Det finns hela tiden meningsskiljaktigheter som påverkar relationen till andra verksamheter 33Vilka/vilket av följande alternativ tycker du passar in på brukarens grupp av assistenter? (Det är möjligt att kryssa för flera olika svarsalternativ) Det är enkelt att samarbeta i assistentgruppen Det finns ett gemensamt synsätt på hur man ska arbeta I assistentgruppen arbetar de flesta likadant mot brukarna Det är bra stämning i assistentgruppen Det är för mycket skitsnack Det finns stora konflikter inom assistentgruppen Vissa personer i assistentgruppen kommer inte alls överens Det finns olika synsätt på hur man arbetar med brukaren Vissa assistenter passar inte in i assistentgruppen Jag passar själv inte in i assistentgruppen Den dåliga stämningen i assistentgruppen går ut över brukaren Inget av alternativen ovan passar in på brukarens assistent grupp Överlag är jag nöjd med assistentgruppen Överlag är jag missnöjd med assistentgruppen Frågor om brukarinflytande i LSS-verksamheterna ” Andelen brukare som fått ett ökat inflytande över hur insatserna utförs ska öka.” Detta är ett av LSS-planens effektmål. Frågorna 34 till 43 berör detta effektmålet. Hur viktigt tycker du det är att brukaren har inflytande över följande? 34Långsiktig planering av assistansens inriktning Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 35Brukarens aktiviteter Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 36Vilka tider brukaren äter Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 37Vilken mat brukaren äter Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 38Schemaläggning för assistenterna Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 39Hur brukaren bemöts av assistenterna Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 40Hur dokumentation går till Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 41Upplever du att det finns en långsiktig planering i hur du/ni arbetar med brukaren? Ja, i mycket hög utsträckning Ja, i viss utsträckning Nej, vi hade behövt förbättras Nej, vi arbetar inte alls långsiktigt 42Vem tycker du har mest inflytande över hur ditt arbete utformas? Assistentgruppen Sektionschefen Chefer på förvaltningsnivå Brukaren 43Vilket av följande påståenden om brukarinflytande tycker du stämmer bäst? Brukarens inflytande borde vara mindre Brukarens inflytande borde vara som det är nu Brukarens inflytande borde vara större Hur stort inflytande tycker du att brukaren har över följande områden? Avser frågorna 44 till 52. 44Långsiktig planering av assistansens målsättningar Brukaren bestämmer helt Brukaren bestämmer delvis Brukaren har lite inflytande Brukaren har inget inflytande 45Brukarens aktiviteter Brukaren bestämmer helt Brukaren bestämmer delvis Brukaren har lite inflytande Brukaren har inget inflytande 46Vilka tider brukaren äter Brukaren bestämmer helt Brukaren bestämmer delvis Brukaren har lite inflytande Brukaren har inget inflytande 47Vilken mat brukaren äter Brukaren bestämmer helt Brukaren bestämmer delvis Brukaren har lite inflytande Brukaren har inget inflytande 48Schemaläggning för assistenter Brukaren bestämmer helt Brukaren bestämmer delvis Brukaren har lite inflytande Brukaren har inget inflytande 49Hur brukaren bemöts Brukaren bestämmer helt Brukaren bestämmer delvis Brukaren har lite inflytande Brukaren har inget inflytande 50Hur dokumentation går till Brukaren bestämmer helt Brukaren bestämmer delvis Brukaren har lite inflytande Brukaren har inget inflytande 51Hur arbetar du för att ta del av brukarens åsikter om hur assistansen ska fungera? (flera olika svarsalternativ är möjliga) Samtal mellan brukaren och dig Arbete med genomförandeplanen Genom att få information från anhöriga Brukaren är inte intresserad av att påverka utförandet Annat Om annat, specificera 52Anser du att anhöriga bör ha inflytande över hur den personliga assistansen utformas? Ja, de anhörigas önskemål är viktiga Till viss del, de anhöriga har ofta kunskap om brukarna Nej, det är inte de anhöriga som bestämmer hur brukaren ska leva sitt liv Frågor om självständighet ”Andelen brukare som fått en större självständighet ska öka.” Detta är ett av LSS-planens effektmål. Frågorna 53 till 56 berör detta effektmål. 53Vilken beskrivning tycker du stämmer bäst in med hur du uppfattar Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS ger assistenter rätt att styra brukaren till ett gott liv LSS bygger på att assistenter och anhöriga samverkar för brukarens bästa LSS bygger på att brukare och assistenter samverkar för brukarens bästa LSS ger brukaren rätt att styra över sitt eget liv 54Hur ser du på din egen kunskap kring vilka rättigheter LSS ger brukaren? Goda kunskaper Medelmåttiga kunskaper Dåliga kunskaper Ingen kunskap alls 55Kan det finnas situationer där du som assistent är tvungen att inskränka brukarens självständighet? Aldrig Det förekommer 1-5 gånger om året Det förekommer 1-5 gånger i månanden Det förekommer regelbundet, flera gånger i veckan 56Har du någon gång under det senaste året upplevt att någons arbetssätt varit kränkande mot brukaren? Aldrig Någon enstaka gång, ca 1-5 gånger Med jämna mellanrum, ca 510 gånger Det sker ofta och regelbundet, 10 gånger eller fler Frågor om brukarens valmöjligheter om sitt eget liv. Frågorna 57 till 68 handlar om detta. 57Hur viktigt tycker du att det är att brukaren får göra val om det egna livet? Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 58Kan det finnas situationer där man som assistent är tvungen att styra brukaren att göra vissa val? Aldrig Någon gång per år Någon gång per månad Varje vecka Dagligen 59Inom vilka områden finns det fasta rutiner som brukaren ska följa? (Flera svarsalternativ är möjliga) När brukaren ska gå och lägga sig på kvällen och gå upp på morgonen Besök av vänner, anhöriga eller partners Hur mycket brukaren ska äta Hur mycket, och när, brukaren får äta godis och snacks Hur mycket och hur ofta brukaren ska hjälpa till att städa Vilka kläder brukaren ska ha på sig Tvätt av brukarens kläder Hur brukaren ska sköta sin hygien I vilken utsträckning har brukare varit delaktig i att utforma dessa regler? 60När de brukaren ska gå och lägga sig på kvällen och gå upp på morgonen Brukaren har haft nästan allt inflytande Brukaren har haft visst inflytande Brukaren har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 61Besök av vänner, anhöriga eller partners Brukaren har haft nästan allt inflytande Brukaren har haft visst inflytande Brukaren har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 62Hur mycket brukaren ska äta Brukaren har haft nästan allt inflytande Brukaren har haft visst inflytande Brukaren har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 63Hur mycket, och när, brukaren får äta godis och snacks Brukaren har haft nästan allt inflytande Brukaren har haft visst inflytande Brukaren har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 64Hur mycket och hur ofta brukaren ska hjälpa till att städa Brukaren har haft nästan allt inflytande Brukaren har haft visst inflytande Brukaren har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 65Vilka kläder brukaren ska ha på sig Brukaren har haft nästan allt inflytande Brukaren har haft visst inflytande Brukaren har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 66Tvätt av brukarens kläder Brukaren har haft nästan allt inflytande Brukaren har haft visst inflytande Brukaren har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 67Hur brukaren ska sköta sin hygien Brukaren har haft nästan allt inflytande Brukaren har haft visst inflytande Brukaren har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 68Vem bestämmer vilken mat brukaren äter? Brukaren bestämmer och lagar mat själv Brukaren bestämmer och assistenterna lagar mat till brukaren Brukaren bestämmer, assistenterna lagar maten Assistenterna bestämmer oftast, ibland har brukaren önskemål Assistenterna bestämmer vilken mat som lagas 69Har du någon gång under det senaste året rapporterat en händelse eller ett arbetssätt som en avvikelse? Aldrig Någon enstaka gång, ca 1- 5 gånger Med jämna mellanrum, ca 510 gånger Det sker ofta och regelbundet, 10 gånger eller fler 70Finns det några konkreta förändringar på din arbetsplats som du tror skulle bidra till ett bättre liv för den enskilde brukaren. Information om enkäten till Sektionschefer 2015 Du som arbetar inom LSS-verksamheten är väldigt viktig för att verksamhetens ska bli bra. Då kommunfullmäktige fastställde Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad, fastställdes även effektmål som ska följas upp årligen och revideras vid behov. Sociala resursnämnden övertog 2013-07-01 ansvaret för merparten av den verksamhet som bedrivs enligt LSS. Stadskontoret genomför nu en uppföljning av effektmålen. Det är värdefullt att kunna följa upp samma effektmål för att mäta den effekt som omorganisationen fått för brukarna. Det är viktigt att du svarar på alla frågorna. Vi kommer inte att ha möjlighet att se vem som svarat vad, så du är helt anonym. 1Vad har du för utbildning? Gymnasieutbildning Kommunal högskola Högskola/universitet Annat 2Hur länge har du arbetat på din nuvarande arbetsplats? Mindre än ett år 1-2 år 3-5 år 6-10 år Längre än 10 år 3Hur länge har du arbetat med att ge stöd åt personer med funktionsnedsättningar? Mindre än ett år 1-2 år 3-5 år 6-10 år Längre än 10 år 4Med vilken personkrets arbetar du huvudsakligen? Personkrets 1 Personkrets 2 Personkrets 3 Lika mycket med olika personkretsar 5Hur gammal är du? Yngre än 25 år 25 – 40 år 40 – 55 år Äldre än 55 år 6Vilket kön har du enligt skatteverket? Man Kvinna 7Vem är din avdelningschef? Ann Söllgård Irene Wahlgren Susanne Jordal Vet inte vem som är min avdelningschef 8Hur bra trivs du med ditt arbete? Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Hur viktiga tycker du att följande personliga egenskaper är för att man ska göra ett bra arbete i din verksamhet? Detta gäller för fråga 9 till 16. 9Att man har tålamod Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 10Att man klarar av att säga nej till brukaren Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 11Att man är påläst om lagar och regler Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 12Att man har empati Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 13Att man är analytisk Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 14Att man är rättvis Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 15Att man arbetar snabbt Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 16Att man är socialt begåvad Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt Hur viktiga tycker du att följande faktorer på din arbetsplats är för att du ska göra ett bra arbete? Detta gäller för fråga 17 till 21. 17Bra arbetstider och schema Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 18Utbildningar, kurser och andra kompetensutvecklande insatser Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 19Bra ledarskap från enhetschef Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 20Bra ledning från Sociala resursförvaltningen Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 21Att trivas i ledningsgruppen Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 22Tycker du att du har tillräcklig/adekvat utbildning för ditt arbete? Ja Ja, delvis Nej, bara delvis Nej Frågor om helhetssyn och kontinuitet ”Andelen medarbetare som upplever att samverkan mellan Malmö stads LSS-verksamheter har förbättrats ska öka.” Detta är ett av LSS-planens effektmål. Frågorna 23 till 34 berör detta effektmål. Frågorna 23-25 avser verksamheter som bedrivs av Malmö stad. 23Tycker du att verksamheten där du arbetar har en bra samverkan med andra verksamheter som är involverade i brukarens liv Samverkan fungerar mycket bra Samverkan fungerar bra Samverkan fungerar bara till viss del Samverkan fungerar inte alls 24Hur god kännedom har du om hur andra verksamheter som finns i brukarens liv fungerar? God kännedom Viss kännedom Dålig kännedom Ingen kännedom 25Vad kan det vara för saker som era kontakter med andra verksamheter handlar om? Svarsalternativen rangordnas i det fall mer än ett alternativ är aktuellt 1=vanligast Praktiska detaljer, t ex arbetstider, semester från daglig verksamhet, vad brukare ska ta med sig till/från daglig verksamhet Rapportering om vad brukare gör på daglig verksamhet/med kontaktperson och ledsagare Hur brukaren vill leva sitt liv Annat Det finns inga regelbundna kontakter med andra verksamheter Om du tänker på andra verksamheter som arbetar med samma brukare som er, hur bra jobb tycker ni att de verkar göra? Frågorna 26 till 32 handlar om detta. Du behöver bara svara på de verksamheter som brukare på din arbetsplats har kontakt med 26Daglig verksamhet (eller boendet om du är på daglig verksamhet) Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 27Kontaktperson och ledsagare Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 28Gode man och förvaltare Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 29Habilitering Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 30Stadsområdenas sjuksköterskor Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 31Vuxenpsykiatri Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 32Barnpsykiatri Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt 33Hur vanligt är det att det uppstår meningsskiljaktigheter med någon annan verksamhet som är en del i brukarens liv? Aldrig Det är ovanligt, det inträffar någon gång per år Det förekommer med jämna mellanrum, flera gånger varje år Det förekommer regelbundet, varje månad Det finns hela tiden meningsskiljaktigheter som påverkar relationen till andra verksamheter 34Vilka/vilket av följande alternativ tycker du passar in på din personalgrupp? (Det är möjligt att kryssa för flera olika Det är enkelt att samarbeta i svarsalternativ) personalgruppen Det finns ett gemensamt synsätt på hur man ska arbeta I personalgruppen arbetar de flesta medarbetare likadant mot brukarna Det är bra stämning i personalgruppen Det är för mycket skitsnack Det finns stora konflikter inom personalgruppen Vissa personer i personalgruppen kommer inte alls överens Det finns olika synsätt på hur man arbetar mot brukarna Vissa medarbetare passar inte in i personalgruppen Den dåliga stämningen i gruppen går ut över arbetet med brukarna Inget av alternativen ovan passar in på vår arbetsgrupp Överlag är jag nöjd med personalgruppen Överlag är jag missnöjd med personalgruppen Frågor om brukarinflytande i LSS-verksamheterna ” Andelen brukare som fått ett ökat inflytande över hur insatserna utförs ska öka.” Detta är ett av LSS-planens effektmål. Frågorna 35 till 45 berör detta effektmålet. Hur viktigt tycker du det är att brukare har inflytande över följande? 35Långsiktig planering av verksamhetens inriktning Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 36Brukarens aktiviteter Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 37Vilka tider brukaren äter Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 38Vilken mat brukaren äter Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 39Schemaläggning för personalen Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 40Hur brukaren bemöts av personalen Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 41Regler för gemensamhetsutrymmen. Besvaras bara av chefer för boenden och korttidsvistelse. Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 42Hur dokumentation går till Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 43Upplever du att det finns en långsiktig planering i hur er verksamhet arbetar med den enskilde brukaren? Ja, i mycket hög utsträckning Ja, i viss utsträckning Nej, vi hade behövt förbättras Nej, vi arbetar inte alls långsiktigt 44Vilken av följande grupper tycker du har mest inflytande över hur ert arbete utformas? Personalgruppen Sektionschefen (Du) Chefer på förvaltningsnivå Brukarna 45Vilket av följande påståenden om brukarinflytande i verksamheten där du arbetar tycker du stämmer bäst? Brukarens inflytande borde vara mindre Brukarens inflytande borde vara som det är nu Brukarens inflytande borde vara större Hur stort inflytande tycker du att brukarna har över er verksamhet inom följande områden? Avser frågorna 46 till 53. 46Långsiktig planering av verksamhetens målsättningar Brukarna bestämmer helt Brukarna bestämmer delvis Brukarna har lite inflytande Brukarna har inget inflytande 47Brukarens aktiviteter Brukarna bestämmer helt Brukarna bestämmer delvis Brukarna har lite inflytande Brukarna har inget inflytande 48Vilka tider brukaren äter Brukarna bestämmer helt Brukarna bestämmer delvis Brukarna har lite inflytande Brukarna har inget inflytande 49Vilken mat brukaren äter Brukarna bestämmer helt Brukarna bestämmer delvis Brukarna har lite inflytande Brukarna har inget inflytande 50Schemaläggning Brukarna bestämmer helt Brukarna bestämmer delvis Brukarna har lite inflytande Brukarna har inget inflytande 51Hur brukaren bemöts Brukarna bestämmer helt Brukarna bestämmer delvis Brukarna har lite inflytande Brukarna har inget inflytande 52Regler för gemensamhetsutrymmen. Besvaras bara av chefer för boenden och korttidsvistelse. Brukarna bestämmer helt Brukarna bestämmer delvis Brukarna har lite inflytande Brukarna har inget inflytande 53Hur dokumentation går till Brukarna bestämmer helt Brukarna bestämmer delvis Brukarna har lite inflytande Brukarna har inget inflytande 54Hur arbetar ni för att ta del av brukarnas åsikter om hur er verksamhet ska fungera? (flera olika svarsalternativ är möjliga) Möten där brukare får föra fram sina åsikter Enskilda möten mellan brukare och kontaktperson Arbete med genomförandeplaner Möten mellan personal och brukare i vardagen Annat Brukarna är inte intresserade av att påverka verksamheten Om annat, specificera 55Anser du att anhöriga bör ha inflytande över hur man arbetar med brukarna i din verksamhet? Ja, de anhörigas önskemål är viktiga Till viss del, de anhöriga har ofta kunskap om brukarna Nej, det är inte de anhöriga som bestämmer hur brukaren ska leva sitt liv Frågor om självständighet ”Andelen brukare som fått en större självständighet ska öka.” Detta är ett av LSS-planens effektmål. Frågorna 56 till 59 berör detta effektmål. 56Vilken beskrivning tycker du stämmer bäst in med hur du uppfattar Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS ger medarbetare rätt att styra brukaren till ett gott liv LSS bygger på att medarbetare och anhöriga samverkar för brukarens bästa LSS bygger på att brukare och medarbetare samverkar för brukarens bästa LSS ger brukaren rätt att styra över sitt eget liv 57Hur ser du på din egen kunskap kring vilka rättigheter LSS ger brukaren? Goda kunskaper Medelmåttiga kunskaper Dåliga kunskaper Ingen kunskap alls 58Kan det finnas situationer där man i sin yrkesroll är tvungen att inskränka brukarens självständighet? Aldrig Det förekommer 1-5 gånger om året Det förekommer 1-5 gånger i månanden Det förekommer regelbundet, flera gånger i veckan 59Har du någon gång under det senaste året upplevt att någons arbetssätt varit kränkande mot brukare? Aldrig Någon enstaka gång, ca 1-5 gånger Med jämna mellanrum, ca 510 gånger Det sker ofta och regelbundet, 10 gånger eller fler Frågor om brukarens valmöjligheter om sitt eget liv. Frågorna 60 till 75 handlar om detta. 60Hur viktigt tycker du att det är att brukare får göra val om det egna livet? Mycket viktigt Viktigt Ganska viktigt Inte viktigt 61Kan det finnas situationer där man som personal är tvungen att styra brukaren att göra vissa val? Aldrig Någon gång per år Någon gång per månad Varje vecka Dagligen Frågorna 62-74 besvaras bara av chefer för boende och korttidsvistelse. 62Inom vilka områden har er verksamhet gemensamma regler som brukare måste följa? (Flera svarsalternativ är möjliga) Hur brukaren får bete sig i gemensamhetsutrymmen När brukaren ska gå och lägga sig och när man ska gå upp på morgonen Tider när de brukaren ska komma hem till gruppbostaden på kvällen Besök av vänner, anhöriga eller partners Hur mycket brukaren ska äta Hur mycket, och när, brukaren får äta godis och snacks Städning av den egna lägenheten Hur mycket och hur ofta brukaren ska hjälpa till att städa gemensamhetsutrymmen Vilka kläder brukaren ska ha på sig Tvätt av egna kläder Att brukaren måste meddela personal när man kommer och går i sin lägenhet Hur brukaren ska sköta sin hygien I vilken utsträckning har brukare varit delaktig i att utforma dessa regler? 63Hur brukaren får bete sig i gemensamhetsutrymmen Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 64När brukaren ska gå och lägga sig och när man ska gå upp på morgonen Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 65Tider när brukaren ska komma hem till gruppbostaden på kvällen Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 66Besök av vänner, anhöriga eller partners Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 67Hur mycket brukaren ska äta Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 68Hur mycket, och när, brukaren får äta godis och snacks Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 69Hur mycket och hur ofta brukaren ska hjälpa till att städa Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 70Vilka kläder brukaren ska ha på sig Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 71Tvätt av egna kläder Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 72Att brukaren måste meddela personal när man kommer och går Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 73Hur brukaren ska sköta sin hygien Brukarna har haft nästan allt inflytande Brukarna har haft visst inflytande Brukarna har nästa inte haft något inflytande Vi har inga regler om detta 74Vem bestämmer vilken mat brukaren äter? Brukaren bestämmer och lagar mat själv Brukarna bestämmer och personalen lagar mat till varje enskild brukare Brukarna bestämmer på boendemöte, personalen lagar maten Personalen bestämmer oftast, ibland har brukarna önskemål Personalen bestämmer vilken mat som lagas Fråga 75 och 76 besvaras av alla. 75Har du någon gång under det senaste året rapporterat en händelse eller ett arbetssätt som en avvikelse? Aldrig Någon enstaka gång, ca 1- 5 gånger Med jämna mellanrum, ca 510 gånger Det sker ofta och regelbundet, 10 gånger eller fler 76Finns det några konkreta förändringar på din arbetsplats som du tror skulle bidra till ett bättre liv för den enskilde brukaren.
© Copyright 2024