1. No category

Gruvor och bruk i Sköldinge
En kortfattad historik
1635
Den första malmen i Sköldinge socken började brytas i ett gruvhål ”strax vid Skyllinge prästgård”. Malmen fraktades till masugnen i Julita.
1641
Gruvhål upptogs på Valla skog längst västerut i socknen för att ge malm till det nyanlagda Skyl-
linge bruk. Driften vid bruket upphörde redan efter ungefär 40 år. Idag ser man inte resterna efter masugn och slagg beroende på att växtligheten tagit över.
1670
Tidigt bröts malm också vid Stavs gruva. Ägare till Stav har bl.a. varit Hällefors(näs) bruk.
Boxholm AB övertog gruvan 1917. Brytning i större skala kom inte igång förrän på 1940-talet.
1827
Ägaren till Högsjö Bruk inmutade Skalundagruvan.
1844
Forsjö Bruk övertog Skalundagruvan och påbörjade malmbrytningen.
1845
Öppnade Forsjö Bruk Wilhelminagruvan. Malmen fraktades vintertid med oxar den två mil långa
vägen till masugnen i Forsjö.
I Skalundagruvan bröts under åren:
n 1844-1859 19 049 ton,
n 1860-1916 101 400 ton.
I Wilhelminagruvan bröts under åren:
n 1855-1912 49 301 ton.
1862
Den första inmutningen på Kantorpsgruvan gjordes.
1865
Brukspatron Carl Ekman, Finspång, förvärvade kronoskattehemmanet Kantorp, 3/4 mantal, för
8 500 riksdaler.
1866
Arbetena vid gruvan var igång och sysselsatte 10 man.
1867
Arbetsstyrkan var nu 12 man, 850 ton malm bröts detta år. Uppfordringen skedde med hästvinsch. Malmen forslades till Valla järnvägsstation för transport till Stens bruk, Graversfors.
1868
Både dynamit och krut används vid sprängningarna.
1873
Oskarsgruvan inmutas. Boxholms AB bröt malm fram till 1925.
1875
Lantgården Rocklunda nr 1 inköptes.
1879
Kungliga järnvägsstyrelsen godkände en anhalt utmed spåret i Ramsta by.
1880
Gruvbolaget uppförde lastkaj för malm.
1885
Anrikning med Wennerströmska malmskiljaren. En ångmaskin drev elgeneratorn för att få kraft till
anriktningen. För uppfordring och pumpning fanns också två fasta ångmaskiner.
1890
SJ-anhalten i Ramsta by blev järnvägsstation och erhöll namnet Kantorp.
1892
Rocklunda västergård inköptes.
1901
Åkfors i Björkvik inköptes. Vid Åkforsån uppfördes en kraftstation, varifrån gruvan nu fick sin
elkraft.
1902
Antalet arbetare var nu ca 100 man.
1907
Borrning sker nu med bergborrmaskiner som drivs med komprimerad luft.
1912
Gruvbolaget inköpte Skalundagruvan och Wilhelminagruvan.
1913
Nytt anrikningsverk stratade varefter malmproduktionen huvudsakligen inriktades mot slig (en anrikad och pulverformig malm). Sligen såldes på export. Efter första världskrigets slut blev det svårt
att sälja slig. Lagren växte. Uppförandet av ett sinterverk började diskuteras (sintring = den pulver
formiga sligen blandas med bl.a. koks och kalk och bränns till klumpar, som lämpar sig väl för masugnsprocessen.
1914
Boxholms Bruk fick aktiemajoritet i gruvbolaget. Ett järnvägsspår drogs ända upp till gruvan.
1917
Kontrakt skrevs med Motala kraftverk om levereras av el från sekundärstationen.
1920
Gruvbolaget planerar att anlägga en fem kilometer lång järnväg mellan gruvan i Stav till Kantorp.
Den kom aldrig att anläggas. Istället byggde man en linbana från Stav intill Valla järnvägsstation.
1923-24 Sintringsverket uppfördes.
1955
Ett tjockt jordlager schaktades bort och ett dagbrott öppnades. Där finns nu en liten sjö. Den totala malmbrytningen vid gruvan låg då ungefär på 150 000 ton per år.
1955
Ny betonglave ersatte den gamla trälaven vid Stavs gruva.
1961
1965
1967
1967
1970
1971
En ny gruvlave, Tryggers lave, 68 m hög, uppfördes i Kantorp. Under några år därefter görs moderniseringar och produktionen ökade i alla led: brytning, krossar, anrikning osv.
Brytningen låg nu på ca 200 000 ton per år. Gruvans djup var ca 400 meter.
Trots ökad produktion sjönk lönsamheten drastiskt. Det berodde på höga kostnader för gruvlave
och krosshus i kombination med sjunkande malmpriser. Att malmpriserna sjönk berodde främst på
konkurrens från länder som Liberia och Brasilien. Där fanns högvärdig malm till lägre pris. Kantorpsmalmen var lågvärdig, dvs. endast omkring 40 % av berget var ren malm. Antalet anställda i
början av 1960-talet var ungefär 150 man.
Iggesunds Bruk köpte Boxholms AB, som blir dotterbolag i Iggesundskoncernen.
Vid Kantorp bryts ca 140 000 ton malm. Vid Stav ca 60 000 ton.
Vid Kantorp arbetade totalt 85 personer och vid Stav 15 st.
Bolagsstämman beslöt lägga ned driften vid Kantorp och Stav. Boliden övertog gruvan och inledde
undersökningar. Schakt sänktes och orter tillreddes under ca 2 1/2 år. Gruvans djup var nu drygt 500
meter.
Provborrningar efter ny malm sattes igång i början av året. Malmreserv fanns men järnhalten ansågs
för låg, ca 36 %, för att brytning skulle bli lönsam. Under hösten beslöt Boliden att lägga ned driften.
Maskiner och elutrustning togs upp och gruvan började vattenfyllas.
Denna sammanställning är gjord av Lennart Cederberg.
Källor: ”Hembygdsförbundets sockenbeskrivning”, nr 19, 1963. Ivar Schnell.
”Från gruvort till Förort”, Sörmlands Museum, 1979. (Ett projektarbete vid Åsa folkhögskola.)
”Kantorps gruvor”, en stencil med anteckningar av Tore Tovling, 1955.
Nedan: uppförstorad Häradskarta från 1899.