10 2 Kvalitetsredovisning 2014 rapport

Kvalitetsredovisning
Barn- och ungdomsförvaltningen 2014
Judit Kisvari
Kristofer Fagerström
Dnr Bun 2015/57
januari 2015
2015-01-28
1 (42)
Innehåll
SAMMANFATTNING ................................................................................................ 2
1.
SYFTE .................................................................................................................. 3
2.
METOD ................................................................................................................ 3
3.
FÖRVALTNINGENS KVALITETSARBETE ................................................... 3
4.
UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE ÅRS SLUTSATSER .............................. 4
5.
OMVÄRLDSBEVAKNING ................................................................................ 6
5.1.
Svenska skolan ur ett internationellt perspektiv ........................................... 6
5.1.1.
Svensk skolmiljö utifrån enkätsvar ...................................................... 7
5.1.2.
Utvecklingen av svenska kunskapsresultat .......................................... 8
5.2.
Förskola ........................................................................................................ 8
5.3.
Pedagogyrkets status och framtidsutsikter ................................................... 9
5.4.
Förslag till svenskt skolforskningsinstitut .................................................. 10
5.5.
Försöksverksamhet med övningsförskolor och övningsskolor .................. 11
6.
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS ORGANISATION .............. 11
7.
PERSONALTÄHET OCH UTBILDNINGSNIVÅ ........................................... 11
7.1.
Förskola ...................................................................................................... 12
7.2.
Pedagogisk omsorg..................................................................................... 13
7.3.
Grundskola ................................................................................................. 14
7.4.
Fritidshem ................................................................................................... 16
7.5.
Grundsärskolan ........................................................................................... 17
8.
RESULTAT I BETYG ....................................................................................... 19
8.1.
Meritvärde åk 9 .......................................................................................... 19
8.2.
Andel som nått målen i alla ämnen åk 9 .................................................... 22
8.3.
Andel elever med betyg A-E åk 6 .............................................................. 24
9.
RESULTAT I NATONELLA PROV ................................................................ 24
9.1.
Nationella prov åk 3 ................................................................................... 24
9.2.
Nationella prov åk 6 ................................................................................... 25
9.3.
Nationella prov åk 9 ................................................................................... 27
10. DEN ÅRLIGA KVALITETSUNDERSÖKNINGEN........................................ 29
11. ENHETERNAS KVALITETSREDOVISNINGAR .......................................... 31
12. FÖRVALTNINGENS ÅRLIGA RAPPORTER 2014 ....................................... 32
12.1. Enhetskonsultationer .................................................................................. 33
12.2. Likabehandlingsarbete................................................................................ 35
12.3. Kollegial konsultation ................................................................................ 36
12.4. Tillsyn av fristående förskolor ................................................................... 37
13. SLUTSATSER ................................................................................................... 38
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
2 (42)
SAMMANFATTNING
Varje år sammanfattas resultat för det gånga läsåret i barn- och ungdomsförvaltningens kvalitetsredovisning. Den ska ge ett underlag och stöd i förvaltningens
fortsatta arbete att erbjuda verksamheter av god kvalitet.
För Järfällas del står barn- och ungdomsförvaltningen inför flera utmaningar. En av
dem är att lyckas rekrytera en hög andel högskoleutbildad personal till verksamheterna. För att lyckas med detta behöver Järfälla framför allt genomföra de åtgärder
som nämns i Plan för personalförsörjning.
En annan utmaning är att ytterligare förbättra resultaten i grundskolorna, framför allt
i senare årskurser. Pojkars meritvärde i de kommunala grundskolorna sjunker för
andra året i rad vilket ger anledning till eftertanke. På ämnesnivå föranleder resultaten i matematik en analys, eftersom Järfällas elever har försämrat sig såväl i åk 6 som
i åk 9. Noterbart är att flertalet skolor deltar i matematiklyftet – en fortbildning som
förhoppningsvis ska leda till högre kvalitet i undervisningen i ämnet. Även i svenska
som andraspråk föreligger utvecklingspotential. Eleverna i Järfälla når lägre resultat
än länet och riket, både i åk 6 och i åk 9. I jämförelse med detta bör även ljus kastas
på den positiva delen i resultatutvecklingen. Här märks bland åk 3:s återkommande
goda resultat i de nationella proven samt den stora resultatförbättring som utlandsfödda elever med utländsk bakgrund står för.
Vänds blickarna mot förskoleverksamheten i Järfälla så kan det noteras att
föräldrarna generellt sett är nöjda med barnens tillvaro i verksamheten. Med detta
poängterat så finns det ändå utrymme för förbättring. Att utveckla föräldrainflytandet
på för-skolan är ett område där mer jobb kan göras.
Under genomförda enhetskonsultationer har två nya fokusområden lyfts fram:
Ansvarsfördelningen mellan förskola/skola, hem och barn/elev, också kallat det
”sociala kontraktet”, samt det inkluderande arbetssättet. Beträffande arbetet med det
”sociala kontraktet” så är det ett pågående projekt där det finns goda exempel i
kommunen att ta fasta på. Vad gäller det inkluderande arbetssättet, så framgår det att
enheterna behöver stöd i att skapa en organisation som utgår från det inkluderande
arbetssättet.
För det systematiska kvalitetsarbetet så märks framsteg i kommunens arbete på
enhetsnivå. Nu gäller det att bygga på den positiva utvecklingen genom att förbättra
framför allt resultatanalysen. Även vad gäller arbetet med likabehandlingsplanerna
noteras framsteg. Fortsatt utvecklingsbart i planerna är dock målformuleringarna och
de åtgärder som planeras. Vidare föreslås maktlekar bli ett nytt fokusområde inom
likabehandlingsarbetet. Kunskapen om fenomenet är begränsad och behöver således
förbättras.
I ett nästa steg kommer resultaten från kvalitetsredovisningen att bearbetas och
konkretiseras, företrädesvis i Program för resultatförbättring. Det är barn- och ungdomsförvaltningens strategiska dokument som visar vad som behöver prioriteras och
utvecklas för att höja resultaten.
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
1.
3 (42)
SYFTE
Syftet med den årliga kvalitetsredovisningen är att ge en övergripande bild och
bedömning av kvaliteten i barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter det senaste läsåret. Kvalitetsredovisningen riktar sig till barn- och ungdomsnämnden, föroch grundskolor i Järfälla samt medborgare i Järfälla kommun. I ett nästa steg kan
kvalitetsredovisningen även användas som ett underlag för nästa års mål- och prioriteringsarbete.
2.
METOD
Kvalitetsredovisningen är uppbyggd av ett antal kapitel. Första delen beskriver barnoch ungdomsförvaltningens kvalitetsarbete. Därefter presenteras resultat från tidigare
föreslagna utvecklingsområden följt av en omvärldsbevakning som baseras på aktuella skolfrågor som lyfts i media och för verksamheten centrala aktörer.
I ett nästa steg ges en kort beskrivning av barn- och ungdomsförvaltningens organisation. Kapitlet beskriver verksamheterna utifrån tillgänglig personalstatistik därefter
redovisas resultat i form av betyg och nationella prov.
Andra hälften av kvalitetsredovisningen beskriver resultaten från de olika kvalitetsmätningar som görs av barn- och ungdomsförvaltningen under året. En sammanfattning görs av barn- och ungdomsförvaltningens årliga kvalitetsundersökning, enheternas kvalitetsredovisningar samt ett antal kvalitetsrapporter som lämnas till nämnden varje år i april.
Statistiken är från Skolverkets webbplats och baseras på det som SCB (Statistiska
Centralbyrån) samlar in årligen från kommunerna. Samtliga resultat som redovisas i
kvalitetsredovisningen är för läsåret 2013/14, vilket möjliggör läsårsvis analys.
3.
FÖRVALTNINGENS KVALITETSARBETE
Skollagen från 2011 innebär tydligare krav på att det inom utbildningsverksamhetens
alla nivåer ska finnas en systematisk planering, uppföljning och analys av för- och
grundskolors resultat i förhållande till de nationella mål, krav och riktlinjer som
finns. Under de senaste åren har barn- och ungdomsförvaltningen därför arbetat fram
ett system för att tydliggöra de olika delarna i kvalitetsarbetet och hur de hänger
ihop. Den årliga kvalitetsredovisningen är en del av förvaltningens systematiska
kvalitetsarbete, vars delar kan illustreras på följande sätt:
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
4 (42)
Förvaltningens kvalitetsredovisning tas upp i barn- och ungdomsnämndens första
sammanträde för våren, i samband med förvaltningens årsbokslut. Den ger en samlad
bild över resultaten från senaste läsåret. Med andra ord innehåller kvalitetsredovisningen en sammanfattning av de uppföljningar som gjorts under läsåret och de resultat som nåtts i betyg och nationella prov.
Utöver årshjulet som illustrerats ovan tillkommer ett antal strategiska dokument som
byggts på nivån direkt under nämndens Mål & Budget. Till dessa hör, förutom Program för resultatförbättring även; Kapacitetsplan, Strategi för FoU- och internationellt arbete, Förvaltningens kommunikationsstrategi, Plan för personalförsörjning
och Kvalitetssystematik för utveckling. I det sistnämnda dokumentet beskrivs barnoch ungdomsförvaltningens kvalitetsarbete mer i detalj.
För att förenkla analysen av den mängd data som finns från olika resultat i form av
enkätundersökningar, aktiviteter och statistik, har ett IT-baserat beslutsstöd (Hypergene) köpts in, vars syfte är att bland annat underlätta enheters analysarbete. Beslutsstödet utvecklas kontinuerligt och lanseringen sker stegvis.
4.
UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE ÅRS SLUTSATSER
Hög konkurrens om utbildade pedagoger
En av de större utmaningarna Järfälla kommun har tillsammans med andra
kommuner i Stockholms län är att höja andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning. Statistiken visar att konkurrensen är fortsatt stor om utbildade pedagoger
i Stockholmsregionen. Behovet varierar beroende på ämne och verksamhet i fråga.
För att möta konkurrensen har barn- och ungdomsförvaltningen tagit fram en
personalförsörjningsplan (Dnr 2014:219). I den beskrivs bland annat hur behovet ser
ut i Järfälla kommun och hur Järfälla bör gå tillväga för att hantera de framtida
behoven.
Meritvärdet och resultatskillnaden mellan pojkar och flickor
Järfällas meritvärde har sjunkit för andra året i rad. På enhetsnivå är bilden mer nyanserad, och det framgår att skolors utveckling varierar. Det viktiga är att resultaten
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
5 (42)
inte följer en negativ trend över tiden. Däremot kan fluktuationer förekomma mellan
ett år till ett annat. Flickor fortsätter att nå högre resultat än pojkar i Järfälla kommun.
Pojkarnas resultat har sjunkit både i de kommunala och fristående skolorna det senaste läsåret. För att analysera likvärdigheten i skolan så ställs bland annat följande
fråga i kvalitetsundersökningen: ”Jag tycker att skolan ger pojkar och flickor samma
förutsättningar”. Pojkar har sett utifrån de senaste tre åren instämt i lägre grad än
flickor i frågan. Trots att detta inte ger något svar på varför det finns resultatskillnader mellan könen är det en intressant aspekt att lyfta fram för framtida diskussioner.
Resultaten i matematik
Resultaten i matematik har varit en utmaning för hela Sverige framförallt sett ur ett
internationellt perspektiv. Järfälla kommun är med i två nationella satsningar; PISA
2015 som hålls av SKL (Sveriges kommuner och landsting) och Matematiklyftet som
koordineras av Skolverket. Båda satsningarna syftar till att förbättra matematikundervisningen på grundskolor. Resultaten i matematik ser bra ut i nationella proven
för åk 3. I åk 6 når 89 procent godkändnivå i matematik. I åk 9 når 92 procent betygen A-E som är i nivå med rikssnittet (91 procent) och länssnittet (92 procent). Det
verkar dock vara ett svårt ämne då det är andra ämnet efter svenska som andraspråk
där andelen elever som når betyg A-E är som lägst.
Likvärdigheten
Under 2013 såg barn-. och ungdomsförvaltningen över resurstilldelningssystemet till
för- och grundskola. Viktad peng är en del av resurstilldelningssystemet och baserar
sig på för- och grundskolors barn- och elevgruppssammansättning. Modellen för viktad peng utgår från och med år 2015 endast från två kriterier. Dessa är föräldrarnas
utbildningsbakgrund samt om barnet/eleven är född utomlands av utländska föräldrar. Då föräldrarnas utbildningsbakgrund är den enskilt mest betydelsefulla faktorn
viktades den till 70 procent medan födda utomlands av utländska föräldrar viktades
till 30 procent. Hur detta kommer slå resultatmässigt, återstår att se eftersom en utvärdering först kan göras efter att förändringen har fått verka en viss tidsperiod.
Det systematiska kvalitetsarbetet
En annan utmaning som många för- och grundskolor arbetar med är det systematiska
kvalitetsarbetet. Majoriteten av enheterna har ett välfungerande kvalitetsarbete, men
det kan fortfarande bli bättre. Det gäller att få det vetenskapliga förhållningssättet att
bli en naturlig del i pedagogernas vardagliga arbete, där beslut och prioriteringar baseras på fakta. Det i sig kräver att det finns tid för bevakning av ny forskning och möjlighet till reflektion och diskussion. Barn- och ungdomsförvaltningen försöker främja
det vetenskapliga förhållningssättet på flera olika sätt. Bland annat har webbplatsen
Pedagog Järfälla skapats, vars syfte bland annat är att sprida kunskap om forskning
och utvecklingsfrågor. Ett ytterligare sätt att bidra till det vetenskapliga förhållningssättet från förvaltningens sida har varit att anställa förstelärare och en lektor. En ytterligare lektor med inriktning mot förskolan är planerad att anställas. Ett annat sätt
att främja det systematiska kvalitetsarbetet har varit införandet av beslutsstödsystemet Hypergene, där statistik av olika slag kan kombineras och presenteras på ett
användarvänligt sätt.
Fler sätt att mäta kvalitet i förskolan
För förskolans del, är det ofta svårt att mäta kvaliteten, eftersom det idag inte finns
några utarbetade sätt att på en makronivå mäta vad barnen lärt sig och fått med sig
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
6 (42)
från förskolan. Utifrån att förskolans pedagogiska uppdrag stärktes 2011 är det viktigt att försöka hitta sätt att följa upp detta på ett systematiskt sätt. Barn- och ungdomsförvaltningen har under året gjort omvärldsbevakning i frågan genom att bland
annat delta i ett nätverk på KSL (Kommunförbundet Stockholms Län). Efter att även
ha fört en dialog kring frågan med representanter från Järfällas förskolor har beslut
tagits att förskolans kvalitetsredovisning ska utvecklas. I ett första steg kommer ett
antal självvärderingsfrågor ställas tillsammans med resultat från den språkfonologiska screeningen som görs i förskoleklassen. Genom förvaltningens beslutsstöd
Hypergene kan nämligen resultat kopplas tillbaka till avlämnande förskola så att ett
snitt för barnens resultat på de olika delproven kan redovisas. Förhoppningen är att
detta kan leda till en ytterligare beskrivning av kvaliteten i förskolan, samtidigt som
det gynnar förskolors eget utvecklingsarbete.
Nätkränkning och det kollegiala lärandet
Utifrån kvalitetsrapporterna som tas i nämnden i april så fanns det två huvudområden
som ansågs behöva utvecklas. Det gällde bland annat nätkränkningar där Järfällas
verksamheter bedömdes behöva ges goda förutsättningar för att kunna ta sitt ansvar
vid kränkningar som sker via nätet. Barn- och ungdomsförvaltningen erbjöd därför
under det gångna läsåret en föreläsning av Johnny Lindqvist som arbetar för stiftelsen Friends och som har en stor kunskap om integritetsfrågor på internet och om de
kränkningar som kan ske där. Det andra utvecklingsområdet gällde kollegial konsultation, där efterfrågan har varit låg1. Nya marknadsföringsinsatser har gjorts och
idéer om att bredda själva konceptet har förts. En tanke har varit att låta de kollegiala
konsultationerna även inbegripa andra former av kollegialt lärande som på ett tydligare sätt knyts till en vetenskaplig ansats.
Höga förväntningar
Enligt forskning ska höga förvätningar på barns och elevers lärande vara en av de
viktigaste framgångsfaktorerna till höjda resultat. Höga förväntningar fortsätter att
vara ett identifierat område i program för resultatförbättring, som är barn- och ungdomsförvaltningens framåtsyftande dokument med prioriterade utvecklingsområden.
Frågan diskuteras på enhetsetskonsultationerna och har även ett eget avsnitt i enheternas årliga kvalitetsredovisning. I ett nästa steg har barn- och ungdomsförvaltningen
för avsikt att utveckla ett system för sammanhållen uppföljning av elevers resultat.
5.
OMVÄRLDSBEVAKNING
Utvecklingen i Järfälla kommuns för- och grundskolor sker i ett större sammanhang.
Analys och diskussion om utbildningens roll och utformning förs både på internationell och på nationell nivå. Det påverkar även Järfälla kommuns verksamheter. På
följande sidor beskrivs därför kort ett antal aktuella ämnen och reformer som präglat
skoldebatten det senaste läsåret.
5.1.
Svenska skolan ur ett internationellt perspektiv
Under 2014 gav Skolverket ut en sammanställning av svenska resultat utifrån internationella mätningar.2 Senaste internationella mätningen som Sverige deltog i var
1
Om kollegial konsultation se 12.3 Kollegial konsultation
Grundskolan i internationella kunskapsmätningar - kunskap, skolmiljö och attityder till lärande –
rapport 407, 2014 Skolverket.
2
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
7 (42)
PISA, vilket bidrog starkt till den internationella debatten om skolan. Framförallt
eftersom många av resultaten under 2000-talet visat på en nedåtgående trend för Sveriges del. Sammanställningen innefattar internationella kunskapsmätningar som
gjorts mellan 1995 och 2012. Samtliga mätningar rör elever i grundskoleålder.
Det är viktigt att komma ihåg att de internationella mätningarna endast täcker en del
av grundskolans uppdrag och kan därför inte heller återge en heltäckande bild av
kunskapsläget i svensk skola. Ytterligare kännetecken för de fem kunskapsmätningarna är att de i regel består av kunskapsprov men också enkäter som riktar sig till
elever samt ibland även till skolledare och lärare. Enkäterna syftar främst till att försöka få en ökad bild och förståelse till kunskapsproven. Skolverket har också valt att
försöka summera dessa enkätresultat men mer med fokus på vad resultaten kan ge för
indikation om svenska elevers skol- och lärandemiljö. Nedan följer en sammanfattning av Skolverkets rapport uppdelat efter enkätsvaren utifrån ett skolmiljöperspektiv
följt av kunskapsresultaten.
5.1.1.
Svensk skolmiljö utifrån enkätsvar
I begreppet skolmiljö kan många olika aspekter innefattas. Utifrån de internationella
enkäterna PIRLS och TIMSS är svenska elevers svar om trygghet klart positiva. Det
syns bland annat i elevers svar på frågor som ”illa behandlad av kamrater” där Sverige hörde till de länder som hade lägst nivå av elever som ansåg att de ofta blivit illa
behandlande. Personalens bild av skolmiljön skiljer sig från elevernas enkätsvar.
Relativt få svenska lärare har svarat att skolmiljön präglas av disciplin och säkerhet.
Även liknande fråga ställdes till skolledare, och även här blev bedömningen av
svensk skolmiljö lägre än för det internationella snittet. Samtidigt var det få lärare
jämfört med andra länder som upplevde att elevers uppträdande störde deras undervisning. Även i PISA-undersökningarna ställdes frågor som rör skolmiljön. I regel
skiljde sig inte elevers och skolledares svar från det internationella genomsnittet. En
klar positiv utveckling har skett vad gäller ordning och arbetsro mellan 2000 och
2009 års mätning i läsundervisning. I matematikundervisningen har dock arbetsron
försämrats då var femte elev hade uppgett att de kommit för sent minst tre gånger
under den senaste tvåveckorsperioden. PISA har även ett index för elevlärarrelation, där Sveriges resultat är mer positiv jämfört med andra länder.
I TIMSS och PIRLS från 2011 ställdes även ett antal frågor till lärare om hur de upplever sin arbetssituation. Här var resultaten betydligt mer dystra, där Sverige tillhörde
gruppen länder med minst positiv index för upplevda arbetsvillkor. Även ifråga om
indexet nöjdhet i yrket var svenska lärares bedömning lågt jämfört med andra deltagande länders enkätsvar. I TIMSS har man även mätt graden av samarbete mellan
kolleger för att förbättra undervisningen. Enligt resultaten finns det en viss indikation om att svenska lärare samarbetar något mindre än i andra länder.
En annan intressant slutsats kan dras från svenska skolledarnas svar på frågor om
deras prioritering av arbetsuppgifter. Resultatet visar att andelen svenska skolledare
som följer upp genomförandet av skolans mål i undervisningen och följer upp
elevernas framsteg i förhållande till mål, är relativt låg jämfört med det internationella snittet. Sammantaget kan det sägas att svenska elever verkar uppleva sin skolmiljö som trygg ur ett internationellt perspektiv. Mer oroväckande är signaler lärare
och skolledare sänder om sin yrkestillfredställelse och arbetsförhållanden. Det i sig
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
8 (42)
ska ses som en utmaning för framtida rekryteringar, när bristen på lärarkompetens i
vissa ämnen förutspås att öka.
5.1.2.
Utvecklingen av svenska kunskapsresultat
Det finns flera olika sätt att beskriva och tolka kunskapsresultaten från de senaste
internationella undersökningarna. Det är dock ett faktum att svenska elevers resultat
i de flesta fall har sjunkit i förhållande till föregående mätning. Detta gäller i absoluta
termer, men även i relativa termer, eftersom svenska elever har tappat i jämförelse
med andra länder.
Det är PISA och PIRLS som mäter elevers läsförmåga och där har resultatet sjunkit
och ligger nu under OECD-genomsnittet. Oroväckande är också att det i testerna
finns en indikation på sjunkande läslust och läsvanor hos elever. Könsskillnaden har
ökat också enligt PISA, där pojkarnas läsförmåga är lägre än flickornas. Matematik
som testas i PISA och TIMSS visar också på en negativ trend där svenska elevers
resultat försämrats i både absoluta och också relativa termer. Naturvetenskap testas
också i PISA och TIMSS, men där är resultaten både positiva och negativa. För åk 8
hade resultaten sjunkit både i PISA och i TIMSS. Men TIMSS genomförs även i åk
4, och där hade de svenska elevernas resultat förbättrats något och låg också över
OECD-genomsnittet.
Det finns dock ytterligare två ljusglimtar att lyfta fram. Det gäller bland annat
svenska elevers attityder och värderingar kopplade till medborgarskap och demokrati
(se studien ICCS). I ICCS 2009 hamnade Sverige på 3:e plats av 37 deltagande länder. De svenska eleverna i testet visade på ett starkt stöd för lika rättigheter för kvinnor och för personer med utländsk bakgrund. Vidare presterade svenska elever högt i
EU-kommissionens språkprov ESLC vad gäller engelska. Även spanska testades,
men där var svenska elevers resultat mindre positiva.
De internationella mätningarna visar inte på de bästa skolresultaten för Sveriges del,
samtidigt som elever i hög grad verkar trivas i skolan. Att få läraryrket mer attraktivt
och lärarna mer tillfredställda med sina arbetsvillkor är viktigt utifrån faktumet att
läraren anses vara en av de viktigaste faktorerna för elevers resultat. Att svenska
skolledare enligt enkätsvar inte lägger samma tid på sitt pedagogiska uppdrag som
sina internationella kollegor är också något som kanske bör undersökas ytterligare
för att ta reda på vilka effekter det faktiskt har på skolors resultat.
5.2.
Förskola
Internationellt sett så står sig den svenska förskolan väl – modellen för den svenska
förskolan har lyfts fram som en förebild bland annat i OECD-rapporterna Starting
strong I och II. Respekten för barnet och barndomens eget värde lyfts fram som positiva inslag i den svenska modellen. Därutöver lovordas förskolans breda utbyggnad,
dess stabila finansiering och låga avgifter samt den välutbildade personalen. Vidare
konstateras att den svenska förskolan ligger i den internationella toppen när det handlar om barngruppstorlekar och lärartäthet.
Sverige deltar sedan några år tillbaka i olika internationella projekt på förskoleområdet. 2007 gick Sverige med i OECD:s ”Early Childhood Education and Care
Network” vars syfte är att utveckla, sprida och utbyta information och erfarenheter
samt forskning inom förskolan mellan deltagande länder. 2009-2012 deltog Sverige i
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
9 (42)
ett annat projekt med namnet ”Encouraging Quality in ECEC” som ämnar främja,
stödja och stimulera kvalitet i förskolans verksamhet. OECD har identifierat följande
nyckelområden som betydelsefulla för att främja kvalitet: kvalitetsmål, läroplan och
pedagogik, personalens kvalifikationer, familjens delaktighet samt forskning och
utvärdering.
På ett nationellt plan kan det fastslås att förskolan i och med den reviderade läroplanen och den nya skollagen har fått ett tydligare fokus på det pedagogiska uppdraget. Förskolan är nu en integrerad del av skolväsendet och läroplanen har förtydligats
med nya mål för barns språkliga och matematiska utveckling samt naturvetenskap
och teknik. Därutöver har även förskolechefens ansvar förtydligats och ökat fokus
har riktats mot uppföljning, utvärdering och utveckling. I syfte att förstärka den
pedagogiska kompetensen i förskolan har en särskild satsning genomförts, det så
kallade förskolelyftet. Regeringen meddelade i mars föregående år att satsningen
förlängs till och med 2018 och att man samtidigt även vill satsa på kompetenshöjning
på chefsnivå och föreslår därför ett förskoleschefslyft. Dessutom bygger man ut antalet platser på förskollärarutbildningen och tillför medel för motsvarande 800 nybörjarplatser per år från och med 2015. Detta innebär en utökning med ca 25 procent av
antalet platser totalt sett.
Generellt sett så är förskolan mycket populär bland föräldrar i Sverige. I Skolverkets
stora föräldraenkät som publicerades 2013 var 95 procent av föräldrarna nöjda med
förskolan. Föräldrarna har god kännedom om läroplanen och får sina behov och önskemål väl tillgodsedda. Mest nöjda är föräldrarna med barnens trygghet, verksamhetens förmåga att stimulera barnens utveckling och lärande, öppettider och närheten till
hemmet. Mindre nöjda är föräldrarna med semesterstängning, gruppstorlek och tillgången till personal.
5.3.
Pedagogyrkets status och framtidsutsikter
Generellt kan sägas att pedagogyrket just nu befinner sig i ett intressant läge; en relativt ny läroplan och skollag har lanserats, karriärtjänster har införts och skolfrågan får
mycket uppmärksamhet i det mediala bruset. Som ett exempel på frågans aktualitet
rankade väljarna i SVT:s vallokalsundersökning skolfrågan som den viktigaste frågan av alla i riksdagsvalet 2014. Även om diskussionen om svensk skolas framtid
kanske inte enbart handlar om pedagogyrkets status så tycks det finnas en allmän
samstämmighet kring att åtgärder bör vidtas för att göra yrket mera attraktivt. Ett
förslag som kommer från denna diskussion är den redan beslutade reformen om
pedagogyrkets karriärtjänster. Karriärtjänsterna omfattar alla skolformer utom förskolor och innefattar två typer av tjänster, förstelärare och lektor. Medan försteläraren ska vara en legitimerad lärare med bland annat fyra års väl vitsordat arbete, ska
lektorn vara en legitimerad lärare som har avlagt en examen på forskarnivå. Syftet
med tjänsterna är, enligt Skolverket, att dels göra läraryrket mer attraktivt och, dels
att säkra god undervisning för eleverna. Vad gäller karriärtjänsternas innehåll ska
huvuddelen, minst 50 procent av arbetstiden, ägnas åt undervisning eller undervisningsrelaterade uppgifter. Därutöver står det huvudmannen fritt att själv utforma
tjänsternas innehåll. Exempelvis kan det nämnas att en förestelärare kan vara ansvarig för nyintroduktion av nya lärare eller vara den som initierar pedagogiska samtal
på en skola.
I Järfälla finns idag 60 förstelärare och en lektor inom den kommunala
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
10 (42)
verksamheten. Förstelärarna har alla olika uppdrag som bestäms av respektive enhet
utifrån deras behov. Noterbart är dock att den mesta tiden är till för undervisningen
och en mindre del går till uppdrag utanför klassrummet.
Rent allmänt kan sägas att denna reforms intentioner har välkomnats av flertalet tongivande grupper på nationell nivå, men att implementeringen av reformen har mötts
av viss kritik. Enligt en enkät som genomfördes av Lärarnas Riksförbund i oktober så
anser endast hälften av fackets lokalombud att tillsättandet av karriärtjänster har gått
rätt till, 38 procent av arbetsgivarna har inte formulerat konkreta kvalifikationskrav
för karriärtjänsterna, och endast 16 procent av tjänsterna är permanenta vilket är
tvärtemot reformens intentioner.
Med en blick framåt i tiden, 5 - 10 år, ur ett nationellt perspektiv, så ser konkurrensen
ut att bli fortsatt hård om utbildade pedagoger. För förskolans del så kommer behovet
att rekrytera förskollärare vara stort de närmaste tio åren. Detta beror dels på stora
barnkullar, dels på att det tycks finnas en vilja att öka andelen förskollärare relativt
barnskötare på flera håll. Sammantaget väntas alltså ett underskott av förskollärare
uppstå. Behovet av att rekrytera lärare kommer att vara fortsatt mycket stort, vilket
beror på att elevunderlaget ökar men också på att pensionsavgångarna kommer att
vara stora. Tillgången på utbildade grundskollärare bedöms vara otillräcklig,
eftersom den ökade efterfrågan inte möts av motsvarande ökning av antalet examinerade lärarstudenter. I en rapport skriven av SKL med titeln ”Så löser vi rekryteringsutmaningarna” konstateras det dock att det finns mycket som arbetsgivarna kan göra
själva för att möta rekryteringsbehovet och finna rätt medarbetare. Bland annat pekas
det på vikten av att utveckla arbetsmiljön, skapa bättre löne- och karriärsmöjligheter
samt åtgärder som syftar till att använda kompetens på rätt sätt.
Vad gäller personalförsörjning och framtidsutsikter på ett lokalt plan konstaterades
det i en utredning att det i Järfälla föreligger ett ökat behov av rekrytering inom
kommunens verksamhetsområden. Orsakerna till detta beror främst på befolkningsutvecklingen men även på fördelningen mellan kommunala och privata utförare. I
förskola och fritidshem tros det ökade behovet av arbetskraft uppgå till ca 20-25 procent, en ökning från cirka 780 årsarbetare till 940, baserat på 2011 års siffror. Vad
gäller grundskolan spås en likvärdig utveckling med en ökad efterfrågan på ca 20-25
procent - från 850 till 1050 årsarbetare. Det bör dock poängteras att nämnda siffor
kan visa sig ha varit i underkant eftersom kommunen har expanderat mer än förväntat sedan utredningen om personalförsörjning gjordes 2012.3
5.4.
Förslag till svenskt skolforskningsinstitut
Under 2014 gav regeringen Per Thullberg, professor och tidigare generaldirektör på
Skolverket i uppdrag att ge förslag på utformningen av ett nytt skolforskningsinstitut.
Den nya myndighetens uppdrag ska bestå i att samla in och sprida relevant forskningsresultat som kan bidra till ökad kunskap om metoder som har vetenskaplig förankring. En bakomliggande faktor till att idén om skolforskningsinstitutet kommit till
är att det i senaste revideringen av skollagen tydliggjordes att undervisningen i skolväsendet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Utifrån samhällskontexten så kom uppdraget i samband med att PISA-resultaten presenterades, där
det för Sveriges del visade på en negativ trend. Tanken är att den nya myndigheten
kan genom sin verksamhet ge verksamheter inom skolväsendet bättre stöd och väg3
Långsiktig plan för personalförsörjning 2015, Dnr Bun 2014/219
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
11 (42)
ledning i att välja arbetssätt som är effektiva utifrån vetenskapliga studier. Det nya
skolforskningsinstitutet startar sin verksamhet den 1 januari 2015. I ett första steg har
regeringen ombett vetenskapsrådet och utbildningsvetenskapliga att göra en första
kartläggning av svensk och internationell forskning. Hur mycket som det nya skolforskningsinstutet kommer att kunna bidra till kvalitetsutveckling i skolväsendet är
svårt att säga i förväg. En risk är att sammanställningarna av forskningen inte har
tillräcklig förankring i verkligheten och den kontext som de sedan ska appliceras i.
Det är även önskvärt att sammanställningarna är lättillgängliga så att tidsbrist inte
blir en orsak till att de sedan inte tillämpas i stor utsträckning.
5.5.
Försöksverksamhet med övningsförskolor och övningsskolor
En annan reform som regeringen presenterade under 2014 är en femårig försöksverksamhet av så kallade övningsförskolor och övningsskolor. I pedagogutbildningarna
ingår så kallad verksamhetsförlagd utbildning (VFU), där studenter får möjlighet att
komma ut i verksamheterna. Idén är hämtad bland annat från Finland där övningsskolor utgör en naturlig del av skolväsendet. VFU är inte något nytt i sig, skillnaden
är dock att lärarstudenterna spridits ut på ett stort antal skolor, vilket enligt
regeringen medfört att handledningen av studenterna och uppföljningen av VFU:ns
kvalitet blivit lidande. Med införandet av övningsskolor vill regeringen därför skapa
en högre koncentration av studenter och handledare. Syftet är att skapa
organisationer med hög andel kvalificerade handledare, samt göra det lättare för lärosätena att följa upp praktikperioden. Hittills har femton lärosäten fått beviljat att
starta övningsskolor. En av dem är Södertörns högskola som valt att samarbeta med
Järfälla kommun. I dagsläget är Järfälla kommun den enda norrortskommunen i
Stockholms län som fått möjlighet att delta i försöksverksamheten. Fördelen med ett
sådant samarbete är att tätare samarbete med högskolan kan utformas så att utrymme
ges för att forskning ska kunna komma närmare praktiken. Vidare är det också en
rekryteringsfördel då VFU:n kan bli ett naturligt första steg in i arbetslivet för nyexaminerade pedagoger.
6.
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS ORGANISATION
Barn- och ungdomsförvaltningen är organiserad i en beställar- och
utförarmodell där kommunala och fristående för- och grundskolor ansvarar för utförardelen. Den kommunala delen är organiserad i 22 resultatenheter som alla leds av
en förskolechef respektive rektor som är ansvarig inför kommunens skolchef. Det
finns ytterligare två resultatenheter bestående av Järfälla Barn- och elevhälsa samt
Järfällas Språkcentrum. Vidare finns i kommunen i tre fristående grundskolor samt
19 förskolor och två enheter inom den pedagogiska omsorgen i form av familjedaghem. Verksamheterna finansieras i form av en barn-/elevpeng. Utöver pengen får föroch grundskolor viktad peng som är uträknad efter sociala faktorer baserat på förskolans och grundskolans barn- och elevunderlag. Verksamheterna har även möjlighet
att söka ytterligare resurser för barn i behov av särskilt stöd i form av tilläggsbelopp.
7.
PERSONALTÄHET OCH UTBILDNINGSNIVÅ
För att verksamheterna ska nå målen är det viktigt att se på de förutsättningar de har
vad gäller personaltäthet och andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning. Nedan följer en sammanställning över dessa två faktorer uppdelat på förskola,
pedagogisk omsorg, grundskola, fritidshem och grundsärskola.
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
12 (42)
7.1.
Förskola
Det är allt fler barn som går i förskolan. Enligt beräkningar går cirka 85 procent av
alla barn mellan 1-5 år i förskolan. Det kan jämföras med 72 procent tio år tidigare.
Trots att antalet barn har ökat över tid, har inte gruppstorleken i svensk förskola ökat
nämnvärt. För Järfällas del var den extra hög 2009 och 2012, men har det senaste året
sjunkit tillbaka till nivåerna för 2010 och 2011 (se diagram nedan). Det gör att Järfälla kommun idag ligger i nivå med länet och riket som för 2013 låg på 5,3 barn per
årsarbetare.
Diagram Förskola: Antal barn per årsarbetare4, Jämförelse
7
6
5
Järfälla totalt
Stockholms län
4
Riket totalt
3
2
år 2008
år 2009
år 2010
år 2011
år 2012
år 2013
Sett lokalt i Järfälla, så är det en viss skillnad mellan fristående och kommunala förskolor. Personaltätheten i kommunal förskola har legat något lägre än i de fristående
förskolorna och gör det än idag. Det är något som även gör sig gällande för Sverige i
stort. För de kommunala förskolorna verkar förra årets höga siffra endast vara en
tillfällig försämring.
Tabell: Förskola: Antal barn per årsarbetare i Järfälla
Järfälla totalt
Kommunal regi
Fristående regi
2008
5,7
5,7
5,7
2009
6
5,6
6,2
2010
5,6
5,7
5,5
2011
5,5
5,6
5,3
2012
5,9
6,1
5,4
2013
5,4
5,5
5,2
Som tidigare har påpekats så har skollagen från 2011 medfört att förskolan ska ses
som en del av utbildningssystemet. I och med det stärkta lärandeuppdraget så har
även förskollärarens roll betonats och förstärkts. När det kommer till andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen i förskolan ligger både Järfälla och Stockholms län under riksgenomsnittet, och har även gjort det under en längre tid. Det
tyder på att behovet av förskollärare är extra stort i Stockholmsregionen (se diagram
nedan). Det senaste året har andelen med pedagogisk högskoleutbildning i Järfälla
kommun sjunkit från 41 till 38 procent och ligger nu på samma nivå som Stockholms
län (38 procent).
4
Begreppet årsarbetare avser anställda på hel- och deltid, omräknat till heltidstjänster.
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
13 (42)
Diagram Förskola: Andelen (procent) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen
70
60
50
40
Järfälla totalt
Stockholms län
30
Riket totalt
20
10
0
år 2008
år 2009
år 2010
år 2011
år 2012
år 2013
Vid en närmare granskning visar det sig att det är de fristående enheterna som står
för det senaste årets sänkning. Samtidigt är andelen med pedagogisk högskoleutbildning fortfarande högre i de fristående än de kommunala och har även varit det den
senaste sexårsperioden. I och med den höga konkurrensen om förskollärarna i Stockholmsregionen är det ännu viktigare att Järfälla kommun marknadsför sig som en
attraktiv arbetsgivare, något som barn- och ungdomsförvaltningen bland annat tar
upp i personalförsörjningsplanen som togs i barn- och ungdomsnämnden 2013.
Tabell Förskola: Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen i Järfälla
Järfälla totalt
Kommunal regi
Fristående regi
2008
39
36
48
2009
40
37
47
2010
42
39
44
2011
41
40
45
2012
41
37
47
2013
38
37
39
7.2.
Pedagogisk omsorg
Från 1 juli 2008 infördes begreppet pedagogisk omsorg som ett nytt begrepp i skollagen. Det gör att statistik på pedagogisk omsorg enbart finns och redovisas från hösten 2009, eftersom det tidigare var uppdelat på flera olika verksamheter. I och med
att antalet verksamheter inom pedagogisk omsorg är så få i Järfälla kommun redovisas inte statistik uppdelat på kommunal respektive fristående.
Genomsnittet för antalet inskrivna barn per anställd i pedagogisk omsorg var som
högst 2011 men har de senaste två åren sänkts till 5,4 barn per anställd i Järfälla.
Trots detta så är personaltätheten fortfarande bättre i länet och riket som senaste läsåret båda legat på 4,9.
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
14 (42)
Diagram Pedagogisk omsorg: Antal inskrivna barn per anställd
7
6
5
4
Järfälla totalt
Stockholms län
3
Riket totalt
2
1
0
2009
2010
2011
2012
2013
Andelen med utbildning för arbete med barn har fortsatt att sjunka i Järfälla och ligger för läsåret 2013/14 på 76 procent. Det gör att skillnaden mellan Järfälla, länet och
riket har minskat, då Järfällas siffror har sjunkit samtidigt som siffran för riket och
länet ökat något.
Diagram Pedagogisk omsorg: Andel (procent) med utbildning för arbete med barn
100
90
80
70
60
Järfälla totalt
50
Stockholms län
40
Riket totalt
30
20
10
0
år 2009
år 2010
år 2011
år 2012
år 2013
7.3.
Grundskola
Järfälla kommuns personaltäthet har det senaste året gått från 12,8 till 13 elever per
lärare. Det motsvarar en marginal försämring. Järfälla kommun fortsätter att ha en
bättre personaltäthet än länssnittet som för senaste läsår låg på 13,5. Rikssnittet fortsätter att ligga på 12 elever per lärare, och har också gjort det den senaste femårsperioden. Enligt befolkningsprognosen kommer elevantalet att öka framöver, vilket kan
leda till ökat antal elever per lärare på kort sikt.
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
15 (42)
Diagram Grundskola: Elever per lärare
14
13,5
13
Järfälla totalt
12,5
Stockholms län
Riket totalt
12
11,5
11
år 2008
år 2009
år 2010
år 2011
år 2012
år 2013
Fortsatt skillnad i personaltäthet finns mellan fristående och kommunala grundskolor
i Järfälla kommun, där kommunala skolor generellt har bättre personaltäthet än fristående. Skillnaden har dock minskat det senaste läsåret.
Tabell Grundskola: Elever per lärare
Järfälla totalt
Kommunal regi
Fristående regi
2008
13
12,6
15,8
2009
12,6
12,1
15,7
2010
13,2
12,8
15,3
2011
12,9
12,6
14,8
2012
12,8
12,5
15,9
2013
13
12,8
14,6
Andelen med pedagogisk högskoleutbildning i Järfälla kommun har ökat från 77
procent till 81 det senaste läsåret. Det är i nivå med länssnittet, men något under rikssnittet. Att rikssnittet ligger högre än både snittet för Järfälla och länet är antagligen
ett uttryck för den konkurrens som finns om pedagoger i Stockholmsregionen.
Diagram Grundskola: Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen i Järfälla
100
90
80
70
60
Järfälla totalt
50
Stockholms län
40
Riket totalt
30
20
10
0
år 2008
Kvalitetsredovisning
år 2009
år 2010
år 2011
år 2012
år 2013
2015-01-28
16 (42)
Det är stor skillnad mellan kommunala och fristående grundskolor i andelen lärare
med pedagogisk högskoleutbildning. Skillnaden gör sig gällande i Sverige i stort,
men också lokalt i Järfälla. Utifrån tabellen går det att se att skillnaden funnits under
en längre tidsperiod.
Tabell Grundskola: Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen i Järfälla
Järfälla totalt
Kommunal regi
Fristående regi
2008
79,7
82,8
57,4
2009
76,8
80,3
51,2
2010
78,9
82,4
55,5
2011
81,5
84,5
60
2012
77,4
80
56,3
2013
81
83,8
59,3
7.4.
Fritidshem
Fritidshemmet ska komplettera utbildningen i förskoleklass, grundskolan och grundsärskolan genom att stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda en
meningsfull fritid. Med andra ord skulle man kunna säga att fritidshemmen ger elever möjlighet att praktiskt lära sig det som de teoretiskt fått lära sig under skoltid.
Enligt Skolverkets statistik så har antalet inskrivna elever i fritidshem ökat de senaste
tio åren. Det har gjort att det för många kommuner varit en utmaning att hitta pedagogiskt utbildad personal samt att hålla personaltätheten på en rimlig nivå.
För Järfällas del har antalet elever per årsarbetare ökat det senaste året från 18,3 till
19,5. Trots detta ligger Järfälla bättre till än läns- och rikssnittet som för senaste läsåret låg på 20,1 respektive 21,3 elever per årsarbetare.
Diagram Fritidshem: Antal elever inskrivna per årsarbetare
25
20
15
Järfälla totalt
Stockholms län
10
Riket totalt
5
0
år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012 år 2013
Skillnaderna i personaltäthet är även i år stor mellan kommunala och fristående fritidshem i Järfälla, där kommunala fritidshem haft en högre personaltäthet än fristående sett ur ett längre tidsperspektiv.
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
17 (42)
Tabell Fritidshem: Antal elever per årsarbetare i Järfälla
År
Järfälla totalt
Kommunal regi
Fristående regi
2008
22,1
21
27
2009
22,1
21,7
27,1
2010
18,8
18,2
27,6
2011
17,9
17,2
32
2012
18,3
17,8
30,7
2013
19,5
19,2
26
Precis som i förskolan är andelen utbildade pedagoger lägre för Stockholms län och
Järfälla jämfört med riket. I dagsläget ligger riksgenomsnittet på 53 procent medan
Järfälla på 33 procent och länet på 29 procent. Återigen visar detta på att det finns en
brist på utbildade pedagoger i Stockholmsregionen. Riksgenomsnittet har varit
ganska konstant, men sjunkit stadigt motsvarande en procent per år sen 2009.
Diagram Fritidshem: Andelen (procent) årsarbetare med pedagogisk
högskoleexamen
70
60
50
40
Järfälla totalt
30
Stockholms län
Riket totalt
20
10
0
år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012 år 2013
Skillnaden mellan fristående och kommunala fritidshem är stor i Järfälla kommun,
där kommunala fritidshem har haft en större andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning än fristående. Skillnaden har gjort sig gällande över en längre
tidsperiod.
Tabell Fritidshem: Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning i Järfälla
Järfälla totalt
Kommunal regi
Fristående regi
2008
37
39
11
2009
36
37
15
2010
35
36
15
2011
30
31
28
2012
31
32
15
2013
33
34
13
7.5.
Grundsärskolan
I och med att det är få elever inskrivna grundsärskolan är det svårt att göra
jämförelser över tid. Det låga elevantalet gör att små förändringar i elevantalet ser ut
som stora fluktuationer i statistiken, vilket gör det svårt att dra några säkra slutsatser.
Det är ändå viktigt att utifrån ett kvalitetsperspektiv redogöra siffor för andelen lärare
med specialpedagogisk och pedagogisk högskoleutbildning.
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
18 (42)
Från förra årets sänkning så har nu andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning ökat från 56 till 67 procent i Järfälla kommun. Trots den positiva ökningen i
Järfälla, så ligger Järfälla kommun fortfarande under riks- och länssnittet som också
ökat och ligger nu på 88 respektive 83 procent. Antalet heltidstjänster är få i grundsärskolan, vilket innebär att procentuella förändringar kan verka större än de faktiskt
är. För Järfällas del har antalet heltidstjänster sjunkit från 12 till 6, vilket tillsammans
med ovanstående statistik kan sägas betyda färre anställda men bättre kompetens (se
diagram och tabell nedan).
Diagram Grundsärskolan: Andel (procent) lärare med pedagogisk högskoleutbildning
100
90
80
70
60
Järfälla totalt
50
Stockholms län
40
Riket totalt
30
20
10
0
år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012 år 2013
JÄRFÄLLA
Lärare (heltidstj), andel ped.hög.utb
Lärare (heltidstj), andel specialpedag.utb
Lärare, antal heltidstjänster
2008 2009 2010 2011 2012 2013
68
69
71
65
56
67
35
32
30
13
11
26
8
11
9
10
12
6
Även andelen lärare med specialpedagogisk högskoleutbildning har ökat i Järfälla.
Det senaste året har andelen gått från 11 procent till 26 procent. Det innebär att Järfälla kommun ligger i nivå med länet, men något under rikssnittet som i dagsläget
ligger på 30 procent. Det finns en brist av specialpedagoger i hela landet, vilket
antagligen är anledning till att även rikssnittet har sjunkit de senaste åren. Att kunna
bedöma kvaliteten på utbildningen i grundsärskolan är en utmaning, eftersom betyg
inte är obligatoriska och många av eleverna inte har möjlighet att återge sin bedömning av utbildningen. I och med det, är det än viktigare att se till att personalen har en
hög kompetens, så att förutsättningarna för en utbildning av god kvalitet kan tillgodoses.
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
19 (42)
Diagram Grundsärskolan: Andel (procent) lärare med spec.ped. högskoleutb.
40
35
30
25
Järfälla totalt
20
Stockholms län
15
Riket totalt
10
5
0
år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012 år 2013
8.
RESULTAT I BETYG
I detta kapitel sammanfattas resultat i form av meritvärde, andel som nått målen i åk
9 och betyg för åk 6. Syftet med kapitlet är att beskriva utvecklingen det senaste
läsåret.
8.1.
Meritvärde åk 9
Järfällas genomsnittliga meritvärde har sjunkit något det senaste året. Meritvärdet är
fortfarande högre än riksgenomsnittet men har sjunkit i Järfälla i jämförelse med
länssnittet som har ökat det senaste året. De kommunala skolornas meritvärde har
också sjunkit något det senaste året. På skolnivå kan vi se att utvecklingen skiljer sig,
där två har höjt sig, två har sänkt sig medan en håller sig på samma nivå som förra
året. De fristående skolorna har tillsammans högre meritvärde än de kommunala,
något som även gör sig gällande på riksnivå.
Slutbetyg: Genomsnittligt meritvärde
Övergripande nivå
2011 2012 2013 2014
Järfälla Kommunal
210,8
Järfälla totalt
216,5 221,3 220,9 218,4
Riket
Stockholms län
Kommunala enheter
Björkebyskolan
Fjällenskolan
Källtorpskolan
Tallbohovskolan
Viksjöskolan
Fristående enheter
Engelska Skolan i Järfälla
Vittra i Jakobsberg
210,6 211,4 213,1 214,8
221,9 222,5 222,3 226
Kvalitetsredovisning
217,2
229,7
203,3
170,8
220,3
218 211,8 210,7
220
219,9
200,5
194,2
231,4
209,2
225,1
217,3
176,3
219,7
211,5
214,6
210
181,7
219,2
235,9 230,6 244,1 246,9
236,6 238,6 250,9 235,9
2015-01-28
20 (42)
För att få en mer nyanserad bild av skolors meritvärde kan det också vara intressant
att titta på Skolverkets SALSA-värde. SALSA står för Skolverkets Arbetsverktyg för
Lokala Sambandsanalyser och är ett värde som tar hänsyn till skolors elevsammansättning.
Det vi kan se är att fristående enheter presterade högre än förväntat resultat och att de
kommunala skolorna ligger under det modellberäknade värdet. Noterbart är vidare att
två av de kommunala skolorna, Björkebyskolan och Tallbohovskolan, har höjt sina
faktiska meritvärden medan Fjällenskolan, Källtorpskolan och Viksjöskolan har
sänkt sina. Störst positiv förändring står Tallbohovskolan för, meritvärdet steg från
176 till 182, medan Fjällenskolan står för den största sänkningen, från 225 till 215.
Slutbetyg: Meritvärde utifrån SALSA-värde
Flickor fortsätter att prestera bättre än pojkar i Järfälla kommun. Pojkarnas resultat
har sjunkit både i de kommunala och i de fristående skolorna det senaste läsåret.5
Flickornas genomsnittliga meritvärde ligger på samma nivå som förra året för de
kommunala skolorna medan har ökat i de fristående skolorna. Resultatskillnaden
mellan könen är mindre i fristående än kommunala skolor.
Det enda ämne där pojkarna nått högre betygspoäng än flickorna är i idrott och hälsa.
Skillnaden är dock marginell, motsvarande 0,4 betygspoäng. Dock kan det noteras att
pojkar har en högre andel som når godkända betyg, A-E, än flickor inom följande
ämnen: matematik, engelska, kemi, religionskunskap, samhällskunskap, slöjd,
svenska och teknik. För tydlighetens skull ska det dock sägas att skillnaderna mellan
könen är små i de flesta av dessa ämnen, matematik undantag. Att fler pojkar når
godkända betyg än flickor, men i genomsnitt har lägre betyg, tyder på att andelen
elever som når de högre betygsstegen är större bland flickor än bland pojkar, det vill
säga det finns fler flickor än pojkar bland de högpresterande eleverna.6 Generellt
brukar det sägas att flickors motivation för studier är högre än pojkars, något som
brukar anses vara en del av förklaringen varför flickor traditionellt har nått högre
5
Trenden för pojkar på fristående skolor är osäker. Sett över två år så har pojkar i fristående skolor
ökat sitt meritvärde. För pojkar i kommunala skolor har dock resultaten sjunkit två år i rad.
6
Se Skolverket/Siris ”Grundskolan – Slutbetyg per ämne i årskurs 9”.
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
21 (42)
resultat än pojkar. En annan anledning som framhålls är den ”antiplugg-kulturen”
som brukar finnas bland pojkgrupper. På individnivå är det dock varierande där
resultat inom gruppen flickor och pojkar skiljer sig.
Slutbetyg: Meritvärde uppdelat på kön
300
250
200
Järfälla totalt
150
Järfälla kommunal
100
Järfälla fristående
50
0
Flickor
Pojkar
Flickor
2012
Pojkar
2013
Flickor
Pojkar
2014
Enligt statistik når elever med utländsk bakgrund generellt lägre resultat än elever
med svensk bakgrund. Men det finns stora skillnader inom gruppen utländsk bakgrund, där framförallt elever som anländer efter skolstart har svårare att nå goda
resultat. Även elever som har föräldrar med förgymnasial och gymnasialutbildning
har svårt att nå höga resultat. Att socioekonomiska faktorer påverkar resultat är sedan
länge känt. Men enligt internationella undersökningar är sambandet mellan elevers
studieresultat och socioekonomisk bakgrund inte lika starkt i alla länder. Det tyder på
att skolor kan kompensera för elevers olika förutsättningar mer än man gör i Sverige
idag. I Järfälla kommun når elever med utländsk bakgrund generellt lägre resultat än
elever med svensk bakgrund. Positivt är dock att Järfälla kommun verkar ha blivit
bättre på att kompensera för elever med utländsk bakgrund födda utomlands, då
denna grupps genomsnittliga meritvärde fortsatt att öka även i år. Resultatet är det
bästa på de senaste fem åren.
Slutbetyg: meritvärde efter bakgrund
250
200
150
Utländsk bakgrund
födda utomlands
100
Utländsk bakgrund,
födda i Sverige
Svensk bakgrund
50
0
2011
Kvalitetsredovisning
2012
2013
2014
2015-01-28
22 (42)
Även i frågan om föräldrars utbildningsnivå, når elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning högre resultat än elever vars föräldrar har förgymnasial och
gymnasial utbildning. Det genomsnittliga meritvärdet har sjunkit något för samtliga
tre grupper i år. Försämringen motsvarar dock endast 2 poäng för gruppen förgymnasial utbildning, 3 poäng för gruppen gymnasial utbildning och 4 poäng för elever
med eftergymnasial utbildning. Samtidigt så kompenserar inte Järfälla kommun lika
bra för elever med förgymnasial utbildning jämfört med länssnittet. Skillnaden har
ökat och motsvarar i år 19,5 meritpoäng.
Slutbetyg: Meritvärde efter utbildningsnivå
300
250
200
Förgymnasial utb
150
Gymnasial utb
Eftergymnasial utb
100
50
0
2011
2012
2013
2014
8.2.
Andel som nått målen i alla ämnen åk 9
När det kommer till andelen som nått målen i alla ämnen så har Järfällas kommunala
skolors resultat legat runt 73 procent de senaste fyra åren, förutom 2012 då resultat
var något högre både i meritvärde och i andelen som når målen. Resultatet skiljer sig
åt mellan skolorna. Samtliga skolor har ökat eller behåller sina resultat från förra
läsåret förutom Vittra i Jakobsberg och Fjällenskolan vars resultat har sjunkit.
Andel (procent) som nått målen i alla ämnen
Järfälla Kommunal
Järfälla totalt
Riket
Stockholms län
2011
73,3
76,6
77,3
78,6
2012
78,6
80,8
77,4
78,2
2013
73
78,8
77
77,8
2014
72
76,4
77,4
79,5
Björkebyskolan
Fjällenskolan
Källtorpskolan
Tallbohovskolan
Viksjöskolan
73
79,8
75,9
35,4
88,5
76
80,6
72,1
53
90,7
75,7
86,8
72,4
42
78,5
76,5
70
76,4
46,4
78,3
Engelska Skolan i Järfälla
Vittra i Jakobsberg
91,6
87,5
90
85,1
95,8
94,9
94,2
83,7
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
23 (42)
Socioekonomiska faktorer påverkar resultatet, där elever med svensk bakgrund når
bättre resultat än elever med utländsk bakgrund. Det är även en skillnad inom gruppen utländsk bakgrund där elever födda utomlands har svårare att nå målen. Men
resultaten för denna grupp har ökat med 7 procent (från 53 till 60 procent) under de
senaste fyra åren (se blå stapel). I dagsläget är det högre än riket som senaste läsåret
låg på 52 procent.
Andel (procent) som nått målen efter bakgrund i Järfälla
100
90
80
70
Utländsk bakgrund födda
utomlands
60
50
40
Utländsk bakgrund, födda
i Sverige
30
Svensk bakgrund
20
10
0
2011
2012
2013
2014
Vad gäller föräldrars utbildningsnivå, visar statistiken att Järfälla kommun framförallt lyckades bra år 2012 då 56 procent av eleverna med föräldrar med förgymnasial
utbildning nådde målen. Detta har under det senaste året sjunkit till 33 procent. Det
är viktigt att man följer trenden så att den inte fortsätter i en negativ riktning.
Andel (procent) som nått målen efter föräldrars utbildningsnivå i Järfälla
100
90
80
70
60
Förgymnasial utb
50
Gymnasial utb
40
Eftergymnasial utb
30
20
10
0
2011
Kvalitetsredovisning
2012
2013
2014
2015-01-28
24 (42)
8.3.
Andel elever med betyg A-E åk 6
I år är det andra gången vi kan se betygsresultat för åk 6 per ämne. Betygskalan
sträcker sig från A-F (20-0 poäng), där F motsvarar ej godkänt. Skolverkets statistik
över andel elever med betyg i åk 6 är inte jämförbart med förra årets resultat
eftersom 2014 års andelsberäkningar ingår elever med betyg A-F samt streck medan
2013 ingick endast elever med betyg A-F. I nästan alla ämnen är andelen som når
betygen A-E över 90 procent. De enda ämnena som understiger 90 procentstrecket är
matematik och svenska som andraspråk. I båda fallen når pojkar lägre resultat än
flickor. Det gäller i majoriteten av ämnena förutom idrott och hälsa och engelska där
pojkar når samma genomsnittliga betygspoäng som flickorna. Men skillnaden i
betygspoäng mellan könen är relativt liten. Jämfört med förra året ligger de genomsnittliga betygspoängen i de olika ämnena på samma nivå som förra året.
Andel (procent) elever med betyg (A-E) åk 6
Ämne
Totalt Flickor Pojkar
Bild
97
99
97
Engelska
93
93
92
Hemkunskap
97
98
96
Idrott och hälsa
94
93
95
Matematik
89
90
87
Modersmål
92
93
91
Musik
97
97
97
Biologi
94
95
93
Fysik
93
96
92
Kemi
93
96
90
Geografi
94
96
93
Historia
94
96
93
Religionskunskap
95
97
93
Samhällskunskap
95
97
93
Slöjd
98
100
97
Svenska
95
97
93
SVA
56
70
45
Teknik
96
96
95
9.
RESULTAT I NATONELLA PROV
Nedan följer en sammanfattning av de resultat som finns för nationella proven.
Nationella prov görs i åk 3, 6 och 9.
9.1.
Nationella prov åk 3
I åk 3 görs nationella prov i matematik, svenska och svenska som andraspråk. Något
sammansatt mått för samtliga delproven finns inte, utan statistisken för ämnesproven
i åk 3 utgörs av de olika delproven. Järfälla kommun har i flera år nått bra resultat på
de nationella proven i årskurs 3. De senaste fyra åren har Järfälla kommun legat över
riksgenomsnittet i både matematik och i svenska. Även i svenska som andraspråk når
Järfälla kommun goda resultat i jämförelse med rikssnittet. Glädjande nog så presterar både pojkar och flickor bättre än rikssnittet på de allra flesta delproven. På delprovsnivå framgår det att Järfälla kan bli bättre på delprovet mätning längd, proportionella samband i matematik samt skriva faktatext i svenska. Rikssnittet på dessa
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
25 (42)
delprov visar dock att dessa delprov ger låga resultat även i andra delar av landet.
9.2.
Nationella prov åk 6
Det är tredje gången som nationella prov genomförs i årskurs 6. Prov görs av samtliga elever i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. Därutöver
görs även prov i So- och No-ämnena (biologi, fysik, kemi och samhällskunskap,
historia, religion, geografi), men här finns ingen jämförande statistik eftersom olika
skolor gör olika ämnesprov, det vill säga skola A gör exempelvis historia- och fysikprovet, skola B gör religion- och biologiprovet etcetera.
Vad gäller de prov som görs av alla elever så presterar Järfällas elever generellt sett
sämre än såväl riket som Stockholm län. Detta gäller för samtliga ämnen, engelska
undantaget, och skillnaden är speciellt stor när det handlar om svenska som andraspråk där Järfälla har de lägsta resultaten relativt sett. Jämförs 2014 års resultat med
föregående års resultat så ses en blandad utveckling, en försämring har skett för engelska och matematik medan en förbättring ses för svenska och för svenska som andraspråk.
Uppdelat efter kön så är det tydligt att flickor presterar bättre än pojkar i ämnena
svenska och svenska som andraspråk. I matematik är dock skillnaden ytterst marginell och i engelska likaså. Noterbart är att pojkar faktiskt presterar något bättre än
flickor i engelska, även om skillnaden som sagt är liten.
Jämförs kommunala skolor med fristående så kan det fastslås att fristående skolor
presterar bättre resultat överlag. Såväl andelen som når godkända betyget som det
genomsnittliga provbetyget är högre i fristående verksamheter. Dock så presterar
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
26 (42)
fristående sämre resultat än kommunala skolor i det ämne som kommunen har allra
lägst resultat i, svenska som andraspråk.
Järfälla kommun – år 6 – 2014
Nedan följer en tabell över hur många elever som procentuellt sett når ett godkänt
provbetyg i de olika ämnena.
Ämne
Delprov
Andel (procent) med provbetyg AE
Totalt
Flickor Pojkar
Svenska
Sammanvägt provbetyg 94
95,9
92,2
Svenska
Muntlig förmåga
94,3
94,6
93,9
Svenska
Läsförståelse
93,7
94,2
93,2
Svenska
Skriftlig förmåga
85,4
89,9
81
Svenska som andra- Sammanvägt provbetyg 61,8
81,3
47,7
språk
Svenska som andraMuntlig förmåga
73,1
79,4
68,2
språk
Svenska som andraLäsförståelse
61,5
78,8
48,9
språk
Svenska som andraSkriftlig förmåga
57,7
75,8
44,4
språk
Matematik
Provbetyg
87
87,1
87
Engelska
Sammanvägt provbetyg 94,7
94,4
94,9
Engelska
Muntlig förmåga
94,4
93
95,6
Engelska
Receptiv förmåga
91,4
90,9
91,9
Engelska
Skriftlig förmåga
93
93,7
92,3
Jämförelse – Järfälla / Stockholms län / Riket
Nedan följer en jämförelse mellan Järfälla, länet och riket med avseende på det genomsnittliga provbetyget i de olika ämnena.
Ämne
Svenska
Järfälla
Stockholms län
Riket
Svenska som andraspråk
Järfälla
Stockholms län
Riket
Matematik
Järfälla
Stockholms län
Riket
Engelska
Järfälla
Stockholms län
Riket
Kvalitetsredovisning
Genomsnittligt provbetyg
0-20
13
14
13,5
7,5
10
9,2
11,9
13,5
12,8
14,8
15,3
14,4
2015-01-28
27 (42)
Som ovan konstateras presterar Järfällas elever i genomsnitt sämre resultat än såväl
riket som länet i samtliga ämnen, engelska undantaget. Mest markant är skillnaden i
ämnet svenska som andraspråk. Framför allt är det här delproven ”läsförståelse” och
”skriftlig förmåga” som sticker ut som svaga delprov hos kommunens elever.
Jämfört med 2013 års resultat för Järfällas elever så märks en blandad trend - resultaten har stigit något i ämnena svenska och svenska som andraspråk och sjunkit något i
matematik och engelska. I svenska har genomsnittsbetyget stigit från 12,3 till 13 och
i svenska som andspråk från 6,9 till 7,5. I engelska ser vi en liten nedgång från 15,2
till 14,8 och i matematik har genomsnittsbetyget sjunkit från 13,5 till 11,9. Här ska
det dock nämnas att resultaten i matematik har sjunkit för såväl länet som riket.
9.3.
Nationella prov åk 9
I årskurs 9 görs varje år nationella prov för samtliga elever i ämnena svenska,
svenska som andraspråk, matematik och engelska. Därutöver testas även eleverna i
ett av So-ämnena (historia, samhällskunskap, religion och geografi) och i ett av Noämnena (kemi, fysik, och biologi). Då skolorna blir tilldelede ett prov inom vardera
ämnesgrupp finns ingen övergripande jämförbar statistik på kommunnivå.
I de nationella proven för engelska, matematik, och svenska/svenska som andraspråk
för år 9 märks blandade resultat hos Järfällas elever. I ämnena svenska och engelska
presterar eleverna i Järfälla bättre än genomsnittet för riket men sämre än genomsnittet för länets elever. I ämnena matematik och svenska som andraspråk befinner sig
Järfälla på en lägre nivå, resultatmässigt sett, än såväl riket som länet. De något försämrade resultaten på de nationella proven korrelerar väl med utvecklingen för
meritvärdet och andelen elever som når målen i år 9, det vill säga en liten försämring
har skett jämfört med föregående år.
Skillnaden mellan pojkars och flickors resultat är beroende på ämnet. I svenska presterar flickor något bättre än pojkar, i matematik når pojkar högre resultat än flickor
och i engelska är skillnaden marginell till flickornas fördel. Den största skillnaden
föreligger i ämnet svenska som andraspråk där flickornas resultat är mycket bättre än
pojkarnas.
Jämförs kommunala grundskolor med fristående så står det klart att fristående presterar högre resultat. Speciellt stor är skillnaden i ämnet matematik (se nedan).
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
28 (42)
Nedan följer en tabell över hur många elever som procentuellt sett når ett godkänt
provbetyg i de olika ämnena.
Ämne
Delprov
Svenska
Svenska
Svenska
Svenska
Svenska som andraspråk
Svenska som andraspråk
Svenska som andraspråk
Svenska som andraspråk
Matematik
Engelska
Engelska
Engelska
Skriva
Sammanvägt provbetyg
Tala
Läsa
Skriva
Sammanvägt provbetyg
Andel (procent) med provbetyg A-E
Totalt
Flickor Pojkar
97
98
96
98,5
~100
97,3
92,9
94,7
91,1
91,7
93,3
90,1
77,1
86,4
61,5
Tala
82,9
88,6
73,1
Läsa
61,4
68,2
50
Skriva
74,3
81,8
61,5
Provbetyg
Sammanvägt provbetyg
Tala
Läsa och lyssna
Skriva
85,9
97,4
97,7
96,6
95,8
83,7
97,6
97,6
96,7
96,4
88,2
97,2
97,9
96,4
95,1
Jämförelse – Järfälla / Stockholms län / Riket
Nedan följer en jämförelse mellan Järfälla, länet och riket med avseende på det genomsnittliga provbetyget i de olika ämnena.
Ämne
Svenska
Järfälla
Stockholms län
Riket
Svenska som andraspråk
Järfälla
Stockholms län
Riket
Matematik
Järfälla
Stockholms län
Riket
Engelska
Järfälla
Stockholms län
Riket
Genomsnittligt provbetyg
0-20
14
14,4
13,6
9,2
10,1
9,4
11
12,2
11,4
15,7
15,8
15
Analyserar man resultaten ämne för ämne så ser vi en blandad utveckling för
svenska med små rörelser nedåt resultatmässigt sett i antalet elever som når betyget
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
29 (42)
A-E och en liten höjning vad gäller det genomsnittliga provbetyget. 97,6 procent
nådde 2013 betyget A-E och 97,0 gjorde detsamma 2014. Glädjande nog så höjer
dock Järfälla sitt genomsnittliga provbetyg från 13,6 till 14.
I ämnet Svenska som andraspråk syns som ovan nämns en mycket stor skillnad
mellan pojkars och flickors resultat, vilket för övrigt även gäller för årskurs 6 (se
Nationella prov åk 6). Störst svårigheter tycks föreligga i läsdelen där endast 61,4
procent av eleverna når ett godkänt betyg. I relation till föregående års resultat syns
sammantaget sett en försämring. Medan 2013 års prov resulterade i en andel om 82,3
procent elever med betygen A-E hamnar årets resultat på 77,1 procent.
Som framgår av tabellerna ovan är matematik det ämne där Järfälla presterar sämst
jämfört med länet och riket. Detta gäller såväl med avseende på andelen elever med
godkända betyg som med avseende på det genomsnittliga provbetyget. Även i relation till föregående års resultat ses en resultatförsämring. Dock bör det påtalas i sammanhanget att såväl riket som länet också uppvisar försämrade resultat. Icke desto
mindre så uppvisar Järfälla större nedgångar i resultat jämförelsevis. 2013 nådde 92
procent av eleverna i kommunen betyget A-E i matematik och 2014 låg andelen på
85,9 procent. Det genomsnittliga provbetyget sjönk från 13 (2013) till 11 (2014).
Tittar man på resultaten på enhetsnivå ges dock en differentierad bild. Fristående
skolor och Björkebyskolan presterar höga resultat medan Tallbohovskolan sticker ut
med mycket låga resultat. Övriga skolor ligger i nivå med kommunsnittet eller strax
under. Huvudmannaskapet, fristående eller kommunala, tycks vara mer avgörande än
könet, eftersom flickorna på fristående skolor når högre resultat än pojkarna på
kommunala enheter, Björkebyskolan undantagen.
Slutligen så kan vi tala om en jämn utveckling för resultaten i engelska. Resultaten i
kommunen ligger visserligen på en marginellt lägre nivå jämfört med 2013 men då
det är små förändringar det rör sig som bör situationen bedömas som stabil. Andelen
elever med betyget A-E sjönk från 97,7 procent till 97,4 procent och det genomsnittliga provbetyget sjönk från 15,8 till 15,7.
10.
DEN ÅRLIGA KVALITETSUNDERSÖKNINGEN
Varje år gör Järfälla kommun en kvalitetundersökning bland föräldrar med barn i
förskolan samt elever och föräldrar i åk 3, 5 och 8. Samtliga förskolor och skolor
deltar förutom Vittra för- och grundskola som valt att stå utanför. Resultatet redovisas på kommunens hemsida och bildar en del av förskolors och skolors kvalitetsredovisningar. Vidare så redovisas ett antal av de ställda frågorna till eleverna i SKLs
(Sveriges kommuner och landsting) öppna jämförelser. I den jämförelsen sammanvägs resultat i form av exempelvis betyg med elevernas uppfattning och bedömning
av deras skola. I och med att resultat från den öppna jämförelsen bara sammanställs
under våren, så finns det endast resultat från förra omgångens kvalitetsundersökning
att jämföra med.
Sammanfattning av resultaten
Järfälla kommun genomför kvalitetsundersökningen med Sigtuna, Solna, Lidingö
och Upplands-Bro. Svarsfrekvensen i Järfälla kommun var hög. För elevernas del låg
den totalt på 93 procent. Svårast är att få föräldrar att besvara enkäten, men även här
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
30 (42)
ligger Järfälla kommuns svarsfrekvens högre än samtliga av samarbetskommunernas.
Högst var den i förskolan och lägst i årskurs 8.
Föräldrar med barn i pedagogisk omsorg är de som är mest nöjda med verksamheten.
Så har det även varit tidigare år. Vad det beror på är svårt att säga, men en hypotes är
att denna målgrupp uppskattar det mindre sammanhanget som pedagogisk omsorg
erbjuder. Hur förväntningarna på lärandeuppdraget ser ut hos dessa föräldrar kan
skilja sig från de som har barn i förskola. I och med det kan det vara så att förväntningarna är lägre och därmed bedömningen även mer positiv än den för förskolan.
Utifrån nöjd kund index7 (NKI) ligger Järfällas förskolor på index 75 av 100. Det är i
nivå med de andra kommunerna, där enbart Lidingö når högre motsvarande index 78
av 100. Generellt är föräldrar nöjda med sin förskola i Järfälla. Ett exempel är föräldrarnas uppskattning av deras barns trygghet, som ligger på 93 procent.
De frågor som kan anses vara utvecklingsområden för förskolan är ”Jag känner till
förskolans arbete med att motverka mobbning, kränkande behandling och diskriminering (likabehandling)”, Informationen om verksamhetens innehåll är bra samt Jag
är nöjd med det inflytande jag har i verksamheten. Nöjdnivån här är fortfarande hög,
men jämfört med de andra frågorna skulle den kunna vara högre. Samtidigt ligger
Järfällas värden på samma nivå som de andra kommunerna, vilket visar på att dessa
områden generellt kan anses vara en utmaning i förskolors samarbete och kommunikation med föräldrar.
Föräldrar med elever i grundskolan är också nöjda med verksamheten. I en jämförelse med de andra kommunernas NKI ligger Järfälla högst för åk 8, på andra plats
för åk 3 och på tredje plats i åk 5. Föräldrarna i åk 3 är generellt sett (gäller alla
kommuner) mer nöjda än föräldrar i åk 5 och 8. Ett utvecklingsområde är frågan
”Jag upplever att skolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar” där en stor
andel föräldrar svarat ”vet ej”. Här gäller det att skolor förmedlar och lyfter fram hur
man arbetar för att ge flickor och pojkar samma förutsättningar. Någon större skillnad i svaren återfanns inte mellan föräldrar till pojkar eller föräldrar till flickor.
Vad gäller eleverna så är det som tidigare år en utmaning att få eleverna nyfikna på
skolarbetet. Frågan ”Skolarbetet gör mig så nyfiken så att jag vill lära mig mer” fortsätter vara den fråga där elevernas bedömning är som lägst (61 procent instämde
2014 och 63 procent 2013). Resultatet skiljer sig även mellan årskurserna där det i
åk 8 endast är 31 procent som tycker att skolarbetet gör de nyfikna. Det är en fråga
som är viktig att arbeta med i och med att prestation hänger tätt samman med elevers
motivation till skolarbetet. I SKLs öppna jämförelser finns det exempel på
kommuner som i jämförelse med andra kommuners resultat lyckats få elever att
tycka att skolarbetet är intressant. I Stockholms län till exempel ligger Huddinge
kommun bäst till år 2014, där 57 procent av eleverna i åk 8 ansåg att skolarbetet var
intressant. På första plats på den frågan i åk 8, nådde Kramfors kommun 82 procent,
vilket var högst i landet. Sammantaget bör det ändå framhävas att Järfällas elever är
över lag nöjda med sin skola och resultaten på enkäten ligger ungefär på samma
nivåer som för 2013.
7
NKI är baserat på tre standardiserade frågor. Syftet med frågorna är att ge ett övergripande mått på
nöjdheten.
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
11.
31 (42)
ENHETERNAS KVALITETSREDOVISNINGAR
Varje år lämnar kommunala förskolor, pedagogisk omsorg, grundskolor och grundsärskolor i Järfälla kommun en kvalitetsredovisning som beskriver respektive verksamhets kvalitetsutveckling det senaste läsåret. De inlämnade kvalitetsredovisningarna används bland annat vid de årliga enhetskonsultationerna, som är samtal om
kvalitetsutveckling mellan representanter från barn- och ungdomsförvaltningen och
enheters ledning. Även fristående förskolor och pedagogisk omsorg lämnar in kvalitetsredovisning enligt kommunens mall. De fristående enheternas redovisningar
utgör en del av underlaget vid tillsynsbesök.
I år är det andra året som enheterna gjort sin kvalitetsredovisning direkt i barn- och
ungdomsförvaltningens beslutsstödsystem Hypergene. Fördelen med systemet är, att
data i form av kvalitetsundersökningen har kunnat läsas in i förväg, vilket kvalitetssäkrar sifforna. Ju mer data som kan automatiseras, desto mer tid frigörs för analys i
redovisingen.
Redovisningarna följer en bestämd mall där personalstatistik, betyg och resultat från
undersökningen presenteras och analyseras. Tanken är att enheterna ska kommentera
resultaten men också beskriva hela sitt arbete inom de olika läroplanområdena. För
andra året används även kvalitetsindikatorer som barn- och ungdomsförvaltningen
har tagit fram. Utifrån påståenden ombeds enheterna att göra en självvärdering
genom att skatta sig på en skala från Stämmer inte alls till Stämmer helt. Till exempel får förskolorna värdera sig mot påståendet ”Verksamheten stimulerar till barnens
utveckling och lärande utifrån deras förutsättning och behov”. Syftet med dessa har
varit att skapa ett ytterligare sätt att beskriva enheternas kvalitet.
Innehållet i enheternas kvalitetsredovisningar varierar, vilket gör det svårt att ge en
generell bild av vilka styrkor och utmaningar som gör sig gällande på övergripande
nivå. För förskolornas del kan dock sägas att det rent allmänt sett är en positiv bild
som avtecknar sig i kvalitetsredovisningarna. Infogade siffror från kvalitetsundersökningen och personalens självskattningar talar om en verksamhet som i hög utsträckning lever upp till krav och förväntningar. Med detta påtalat så finns det dock
områden som bedöms vara utvecklingsbara. Ett av dessa områden som nämns av
flera förskolor är samarbetet mellan förskola och hem. Specifikt så pekar en rad förskolor ut föräldrainflytandet som en viktig punkt att adressera, eftersom andelen positiva svar här befinner sig på en något lägre nivå i den årliga kvalitetsredovisningen.
För tydlighetens skull ska det fastslås att det inte rör sig om en utbredd missnöjdsamhet från föräldrarnas sida. Det är snarare så att graden av upplevd nöjdhet är på
en något lägre nivå jämfört med hur man ser exempelvis på barnets utveckling och
lärande på förskolan. Att med säkerhet fastslå varför föräldrainflytandet upplevs som
utvecklingsbart är svårt men förskolorna lanserar olika hypoteser:
 Otydlighet – Det finns en upplevd oklarhet kring vad föräldrainflytande är och
hur föräldrar uppfattar begreppet. Vilken roll och vilka åtaganden upplever
föräldrar att de har gentemot förskolan? Vilka möjligheter finns det till påverkan på förskolans verksamhet?
 Information – Vissa föräldrar upplever att de inte får tillräckligt med information. Upplever man att så är fallet är det lätt att känna att man inte har något
inflytande över verksamheten.
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
32 (42)
 Språkkunskaper – Bristande språkkunskaper i svenska begränsar en del föräldrars upplevda möjlighet till delaktighet och inflytande.
I syfte att höja föräldrars upplevda nivå av inflytande föreslår förskolorna olika åtgärder. En dialog bör föras med föräldrarna kring vad föräldrainflytande är eller bör
vara. Vad är det föräldrarna önskar mer inflytande över och vilka möjligheter har
förskolorna att tillgodose dessa behov? Flera förskolor anser att en lämplig åtgärd är
att involvera föräldraråd i den här typen av diskussioner. Vidare behöver förskolorna
bli bättre på att utveckla föräldrars förståelse för förskolans formella uppdrag. Slutligen så föreslås en utveckling av informationsinsatser i form av till exempel kontinuerliga nyhetsbrev och tydligare rutiner för klagomålshantering i syfte att råda bot på
en känsla av informationsbrist.
Även vad gäller grundskolornas kvalitetsredovisningar så är det svårt att teckna någon enhetlig bild. Skolorna beskriver vilket arbete som bedrivs inom olika områden
och belyser såväl styrkor som utmaningar. En skola kan exempelvis framhålla att ett
lyckat arbete bedrivs med avseende på trygghet och arbetsro samtidigt som man i ett
annat stycke påpekar att det krävs större resurstilldelning för att möta alla elevers
speciella behov. Denna verklighetsbeskrivning ska inte tolkas som motsägelsefull
utan förstås utifrån att skolor inte sällan är mer komplexa än vad mediebilden vill
göra gällande - olika delar av verksamheten kan upplevas fungera olika bra, helt
enkelt.
Även om en strikt enhetlig bild av skolornas verklighetsbeskrivning inte går att utläsa i kvalitetsredovisningarna så finns det en rad likartade åtgärder som flera olika
skolor vidtar i syfte att höja kvaliteten på verksamheten. Bland annat ägnar sig ett
flertal skolor åt att förbättra och utveckla arbetet med bedömning och utvärdering.
Medan en skola arbetar med kollegialt lärande kring formativ och summativ bedömning i syfte att höja likvärdigheten, arbetar en annan skola med självutvärderande
arbetssätt i syfte at ge alla elever individuella utmaningar. Bedömningsarbete sammanlänkat med ”learnings study”-projekt förekommer också vilket ytterligare vittnar
om utvecklingsområdets popularitet. Vidare är det noterbart att flera skolor satsar på
att utveckla och förbättra matematikundervisningen – ett flertal skolor deltar nämligen i ”Matematiklyftet” vars syfte är att öka elevernas måluppfyllelse i ämnet genom
att stärka kvaliteteten i undervisningen.
Vad gäller fritidshemmen så lyfts ofta samverkan mellan fritidshem och skola fram
som något positivt. Flertalet enheter poängterar att det finns ett väl fungerande samarbete och att ytterligare utveckling sker inom detta område. En positiv effekt som
uppstår i samarbetet mellan verksamheterna är exempelvis att tid kan frigöras för
planering av olika verksamheter. Vidare så poängteras fritidshemmens kompletterande uppdrag. Ett fritidshem nämner att aktiviteter i idrottsalen bidragit till att eleverna på en skola lättare har kunnat nå kraven i idrott och hälsa. För att ytterligare
förbättra kvaliteten på verksamheten föreslår några fritidshem att man ska bredda
aktivitetsutbudet och även utöka informationen till föräldrarna.
12.
FÖRVALTNINGENS ÅRLIGA RAPPORTER 2014
Varje år i april redovisar barn- och ungdomsförvaltningen fyra rapporter som ingår i
förvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Rapporterna fokuserar på fyra olika delar
av kvalitetsarbetet; tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg, kollegial
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
33 (42)
konsultation, enhetskonsultationer samt förvaltningens likabehandlingsarbete. Rapporterna utvärderar det senaste läsåret, det vill säga 2013/14. Nedan följer en kort
sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i varje rapport.
12.1.
Enhetskonsultationer
Det är fjärde året som företrädare för barn- och ungdomsförvaltningen besöker samtliga kommunala för- och grundskolor i Järfälla. I år besöktes även för andra gången
en fristående enhet som efterfrågade möjligheten att delta. Syftet med enhetskonsultationerna är att skapa en dialog kring kvalitet och utveckling utifrån bland annat
barn- och ungdomsnämndens strategi Program för resultatförbättring.
I årets konsultationer har fokus legat på fyra av de tio punkter som finns i Program
för resultatförbättring. Samtliga fokusområden är om de fungerar väl, kännetecken
för framgångsrika förskolor och skolor. Nedan följer en sammanfattning uppdelat på
de fyra fokusområdena följt av förslag på nya fokusområden.
Höga förväntningar
Höga förväntningar är ett område som har prioriteras i barn- och ungdomsförvaltningens utvecklingsarbete, för att det har goda effekter på lärande och kunskapsresultat. Från samtalen med enheterna har det framkommit flera goda exempel på hur
organisationer anpassats och gjorts mer flexibla med utgångspunkt i barnens kunskapsutveckling. Enheterna har kommit olika långt, vissa har med sig synsättet men
har kanske inte riktigt hittat formerna för en organisation som ger bästa förutsättningarna för att nå varje barns potential.
Rektorer gör ofta klassrumsbesök för att på så vis få kunskap om hur det pedagogiska arbetet ser ut i olika klassrum. Ett annat arbetssätt som har blivit allt mer vanligt är det kollegiala lärandet, där lärare samarbetar för att planera och utvärdera sina
lektioner. Här har grundskolor mycket att lära av förskolor, som har en struktur som i
större utsträckning utgår från det kollegiala lärandet.
Barn- och ungdomsförvaltningens bedömning är dock att det fortfarande finns förskolor och skolor som skulle kunna utveckla och förändra sitt arbetssätt för att bättre
kunna tillgodose barns lärande och elevers kunskapsutveckling.
Lärandet i förskolan
Barn- och ungdomsförvaltningen har under det senaste läsåret försökt att hitta flera
sätt att beskriva lärandet i förskolan. Ett sätt har varit att lyfta frågan på enhetskonsultationerna.
Uppfattningen är att det gradvis har skett en förändring i förhållningssättet, där förskolor blivit mer bekväma med att föra diskussioner som rör barns utveckling och
förmågor. Fokus har förskjutits till att handla om vad barnet har lärt sig snarare än
vad verksamheten erbjuder. Flera goda exempel finns på hur förskolor arbetar med
barns lärande och hur det sedan dokumenteras och kopplas till läroplanen. Frågan
som dock kvarstår är hur det kan omvandlas till en samlad bild av en förskolas
kvalitet.
Barn- och ungdomsförvaltningen kommer fortsätta att arbeta med denna fråga och
bedömer att det i dagsläget handlar främst om att besluta vilken metod som bör tilllämpas. Till nästa omgång enhetskonsultationer planerar barn- och ungdomsförvaltKvalitetsredovisning
2015-01-28
34 (42)
ningen att baka in lärandet i förskolan i den generella diskussionen om systematiskt
kvalitetsarbete.
Systematiskt kvalitetsarbete
Kravet på systematiskt kvalitetsarbete förstärktes i och med skollagen från 2011. Det
innebär att det ska finnas utarbetade metoder för att resultat ska kunna följas upp och
ligga till grund för prioriteringar och nya utvecklingsområden.
Nästan alla enheter har utarbetat kvalitetshjul som beskriver när och hur
uppföljningar ska genomföras, men det som fortfarande ofta saknas är genomtänkta
resultatanalyser med tydlig koppling till evidens och beprövad erfarenhet.
Utifrån de kvalitetsredovisningar som barn- och ungdomsförvaltningen får in, så är
analyserna inte alltid heltäckande. Vid besöken visar det sig dock att enheterna har
mer att berätta än vad som framgår i redovisningarna. Det i sin tur är ett tecken på att
mallen inte fångar enheternas egna systematiska kvalitetsarbete och att den inte utgör
en del av enheternas kvalitetsarbete.
Barn- och ungdomsförvaltningen kommer att fortsätta att lyfta denna fråga. Även
mallen för kvalitetsredovisningen kommer att ses över, för att eventuellt ge mer
utrymme för enheters egna mål och uppföljningar. Det skulle vara ett sätt att öka den
upplevda nyttan av kvalitetsredovisningen.
Fritidshemmets kompletterande uppdrag
Fritidshemmet ska komplettera utbildningen i förskoleklass, grundskolan och grundsärskolan. Fritidshemmen ger eleverna möjlighet att praktiskt lära sig det som de
teoretiskt fått lära sig under skoltid.
Fritidshemmets arbete kopplat till de mål som finns i läroplanen varierar och skulle i
vissa fall kunna bli bättre. Något som också skiljer sig åt bland enheterna är i vilken
utsträckning som fritidshemmen samplanerar sin verksamhet med respektive grundskola. Det finns ett flertal exempel där fritidshemmets planerade aktiviteter sker utifrån läroplanens mål, vilket är bra, men där planeringen inte riktigt hänger ihop med
det som genomförs under skoltiden.
Barn- och ungdomsförvaltningen bedömer därför att det är fortsatt viktigt att lyfta
fritidshemmets uppdrag, eftersom det fortfarande finns outnyttjad potential i fritidshemmens arbete kopplat till enheters resultathöjning.
Fokusområden att lyfta fram
Under enhetskonsultationerna har det framkommit att det finns behov av att lyfta två
andra frågeområden. Det ena gäller inkluderande arbetssätt. Det är viktigt att på central nivå lyfta dessa frågor och ge det stöd som enheter behöver för att kunna skapa
en organisation som utgår från ett inkluderande arbets- och förhållningssätt.
En annan fråga som visat sig vara aktuellt är diskussionen om ansvarsfördelning mellan professionen och vårdnadshavare, det ”sociala kontraktet”. För grundskolans del
handlar det även om elevens ansvar. Att ha tydliga förväntningar om vem som bär
ansvar för vad, bidrar till en välfungerande förskola och skola. Alla parter; både professionen, vårdnadshavare men också elever behöver veta och komma överens om de
förväntningar som ska finnas på respektive part. Det är ett sätt att skapa tydlighet och
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
35 (42)
trygghet hos alla. Demokratiskt inflytande kan förverkligas på många olika sätt. I till
exempel förskolan kan det vara intressant att belysa hur enheter arbetar med barns
inflytande och hur väl inflytande kopplas till tydliga ramar och krav kring barnet.
Slutligen bör det dock poängteras att arbetet med ansvarsfördelningen är ett
pågående projekt. Det finns redan idag exempel på mycket goda föresatser inom
kommunen som bör uppmärksammas.
12.2.
Likabehandlingsarbete
Enligt skollagen och diskrimineringslagen ska förskolor och skolor arbeta aktivt för
att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Arbetet ska
formuleras i en likabehandlingsplan mot kränkande behandling.
Enligt den årliga rapporten så syns en tydlig kvalitetsutveckling av ett flertal verksamheters likabehandlingsplaner. Planerna anses vara mer anpassade efter lagens
krav och åtgärderna kopplas i högre grad till en nulägesbedömning. Upplevelsen är
att planerna också i större utsträckning bearbetas med alla barn, elever och personal
samt att den i högre grad kommuniceras till vårdnadshavarna. Fler verksameter har
även valt att utgå från den kommungemensamma mallen för likabehandlingsplan mot
kränkande behandling. Det märks då kvaliteten på den skriftliga dokumentationen för
rutiner kring trygghetsarbetet förbättrats.
Några av de utvecklingsområden som kvarstår är följande:
 Tydligare ansvar kring planerade åtgärder behöver formuleras. Ofta anses alla
vara ansvariga för att en åtgärd ska ske. Risken med sådana formuleringar är
att det blir ingens ansvar.
 Mål och åtgärder behöver bli mer konkreta och utvärderingsbara. Det är en
förutsättning för att uppföljningen av planerade insatser ska kunna genomföras på ett effektivt sätt, där framgångsrika åtgärder ska kunna lyftas fram.
Under senaste läsåret har de kommunala verksamheterna startat två likabehandlingsnätverk, ett för förskola och ett för skola. Deltagarna i nätverket är likabehandlingssamordnare som av sin chef har fått i uppdrag att driva likabehandlingsarbetet inom
sin verksamhet. Även fristående verksamheter har uppmanats att bilda någon form av
nätverk för kunskapsutveckling.
Fokusområdet under senaste läsåret har varit kränkningar på nätet. Internetanvändare
blir allt yngre samtidigt som allt fler unga kommunicerar genom sociala nätverk,
något som direkt kan påverka ett barns och elevs förskole– och skolvardag. Vuxna
behöver därför sätta sig in i och förstå hur barns och elevers nätvardag ser ut, vilka
risker det finns och hur tryggheten kan öka även där. Utan den kunskapen kan det
främjande och förebyggande arbetet mot kränkningar försvåras innanför förskolans
och skolans väggar. Barn- och ungdomsförvaltningen erbjöd därför under det gångna
läsåret en föreläsning av Johnny Lindqvist som arbetar för stiftelsen Friends och som
har en stor kunskap om integritetsfrågor på internet och om de kränkningar som kan
ske där.
Nytt fokusområde föreslås vara maktlekar. Under 2012 fick nämligen Skolverket i
uppdrag av regeringen att kartlägga problemet med så kallade maktlekar då det
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
36 (42)
framkommit att dessa blivit vanligare och grövre8. Även i Järfälla har det uppmärksammats att det pågår maktlekar. Det finns en viss osäkerhet kring hantering av dessa
och barn- och ungdomsförvaltningen föreslås därför samla mer kunskap kring
områden.
Liksom tidigare år har anmälningar om upplevda missförhållanden till Skolinspektionen och Barn- och elevombudsmannen ökat. Även Järfälla kommun har hanterat
fler anmälningsärenden än föregående år. Av de tolv ärenden som har varit aktuella
under året har åtta handlat om kränkande behandling. Kritik som riktats i de aktuella
ärendena handlar oftast om:
 Rektor brustit i sina skyldigheter att anmäla uppgifter om kränkande behandling till huvudmannen.
 Verksamheten brister i att utreda omständigheter kring uppgivna kränkningar.
Gällande kön märks en marginell överrepresentation av pojkar. Under året har Järfälla kommun mottagit tio beslut av Skolinspektionen där utredning övergått till
kommunen själv att hantera. Åtta ärenden har handlat om pojkar, en om en flicka och
ett ärende har gällt flera elever. Grunder för anmälan har varit skolsituation, betygsättning, särskilt stöd och ledighetsanmälan. Vid två av klagomålsärendena har hanteringen övergått till Skolinspektionen.
Diskrimineringsombudsmannen genomförde under 2014 deras hittills största granskning av utbildningsanordnares arbete för elevers lika rättigheter och möjligheter.
Granskningen utfördes i 23 kommuner där Järfälla kommun var en av dem. Tio skolor i kommunen granskades och samtliga blev efter kompletteringar godkända. Sex
av tio skolor behövde inte komma med kompletteringar innan beslut, men fick
rekommendationer av DO. Dessa rekommendationer handlade bland annat om att
inkludera sexuella trakasserier i policyn mot trakasserier, förtydliga vilka främjande
åtgärder som kommer att genomföras det kommande året, skapa en tydligare översikt
över genomförda åtgärder och så vidare. För de fyra skolor som uppmanades att
komplettera handlade kritiken om att få till stånd en tydligare redovisning av genomförda främjande åtgärder från föregående års plan. Här inkom skolorna med svar där
man bland annat redogjorde för hur personal och elev tog del av likabehandlingsplanen, hur tryggheten i gemensamma utrymmen skulle öka, hur rastverksamheten
kunde göras tryggare samt hur utvärderingen av likabehandlingsplanen hade gått
tillväga.
Slutligen bör det påpekas att kritik från Skolinspektionen, Barn- och elevombudsmannen och Diskrimineringsombudsmannen är viktig då det driver på och bidrar till
förändrings- och förbättringsarbetet.
12.3.
Kollegial konsultation
Kollegial konsultation handlar om en form av kollegialt lärande vars syfte är att bidra
till verksamhetsutveckling. Enheterna söker kollegial konsultation för att få inspiration, tips och idéer på ett område där de själva ser ett behov. Vilket område den kollegiala konsultationen fokuserar på kan exempelvis vara kopplat till ett förbättringsområde, en pedagogisk frågeställning eller till ett arbetslags arbetssätt. Barn- och ung-
8
För mer info se: ”Redovisning av uppdrag om s.k. maktlekar” på Skolverkets hemsida.
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
37 (42)
domsförvaltningen erbjuder stöd och samordning kring kollegiala konsultationer och
ersättning i de fall vikariekostnader uppstår.
Från mars 2013 till mars 2014 har tre konsultationer genomförts på Gulliver förskola,
Polaris förskola och på Viksjöskolan. Den kollegiala konsultationen på Gullivers
förskola handlade om organisation och arbetssätt i gruppen med äldre barn. I detta
fall gjorde rådgivaren observationer i verksamheten för att sedan ge handledning till
personalen om hur de kunde arbeta vidare med barngruppen. Polaris förskola hade
kollegial konsultation våren 2012, men av olika anledningar hade inte rådgivarna
möjlighet att fullfölja uppdraget. Därför vidtog konsultationen som genomförts under
2013 där den tidigare konsultationen avslutades. Konsultationen handlade bland annat om att ge feedback kring hur ledningen fortsatt kan motivera sina medarbetare
samt hur personalen kan utveckla sitt positiva bemötande av föräldrar. Viksjöskolan
beställde kollegial konsultation efter att föräldrar på skolan uttryckt kritik om hur
skolan agerade kring en klass som, enligt föräldrarna, var stökig. Rådgivaren som
utförde konsultationen följde klassen under en hel skoldag. Rådgivaren kunde efter
sina observationer ge reflektioner kring klassens samspel, arbetsklimat, undervisning- och ledarskap i klassrummet.
Överlag uttrycks mycket positiva ordalag kring kollegial konsultation. Enheterna
menar att den kollegiala konsultationen möjliggjort för djupgående reflektion kring
specifika frågeställningar. Framförallt ses det som nyttigt att få ett utifrånperspektiv
på sin egen verksamhet. Också anges att verksamheten fått konkreta tips och redskap
att arbeta vidare med. Även rådgivarna konstaterar att deltagande i en kollegial konsultation är en givande och lärorik process för deras egen del.
Intresset har trots insatserna varit svalt från enheternas sida. Ointresset kan bero på
en mängd faktorer såsom tidsbrist. Det kan också vara så att många av verksamheterna arbetar med kollegialt lärande på andra sätt exempelvis inom den egna förskolan/skolan. Trots detta tror barn- och ungdomsförvaltningen på modellen och tar stöd
av de positiva tongångar som anges i utvärderingarna. Kollegial konsultation bör
med andra ord finnas kvar, men det kan finnas skäl att bredda konceptet. En tanke
har varit att låta konsultationerna även inbegripa andra former för kollegialt lärande
som på ett tydligare sätt knyts till en vetenskaplig ansats. Det finns en modell som
Nacka kommun har anammat från Holland, som bland annat kan komma att prövas
även i Järfälla kommun.
12.4.
Tillsyn av fristående förskolor
Enligt skollagen 26 kap. 4 § har en kommun tillsyn över fristående förskolor och
pedagogisk omsorg. Tillsynen syftar till att genom en självständig granskning kontrollera om den fristående verksamheten uppfyller ställda krav i lag och andra föreskrifter. Tillsynen syftar också till att säkerställa kvaliteten i den verksamhet som
granskas samt att genom stöd och vägledning möjliggöra för ökad kvalitet.
Tillsyn har under perioden april 2013 till och med mars 2014 genomförts på sex förskolor. Fem av tillsynerna ägde rum under 2013 och ytterligare en ägde rum under
våren 2014. En av tillsynerna gav upphov till en fördjupad tillsyn på förekommen
anledning. Skälet till detta var inkomna klagomål riktade mot verksamheten från
föräldrar samt personal, vilket krävde en närmre granskning av verksamheten. De
verksamheter som har haft tillsyn under perioden är:
Kvalitetsredovisning
2015-01-28






38 (42)
Rosa Tornet
Förskolan Råsten
Montessoriförskolan Barnens Hus
Montessoriförskolan Kuben
Wåga & Wilja AB, Solens förskola
Förskolan Axet
En av de förskolor som det har utförts tillsyn på under året har inte fått någon
sanktion. Det är en verksamhet med mycket hög kvalitet som överensstämmer med
förskolans uppdrag och därmed också läroplanens mål och riktlinjer. Detta märks
bland annat i väl utarbetade dokument som är förankrade i det dagliga arbetet och att
barnens utveckling och lärande hela tiden är i fokus.
Den form av sanktion som har förekommit på övriga enheter är anmärkning. Detta är
den lägsta formen av sanktion. De vanligast förekommande anmärkningarna rör det
systematiska kvalitetsarbetet och modersmålsstödet. Övriga anmärkningar har bland
annat handlat om Järfälla kommuns åtaganden om öppethållande samt likabehandlingsplaner. Utformningen av likabehandlingsplaner berördes även i fjolårets tillsynsrapport, eftersom det inom området förekommit ett flertal anmärkningar. Årets tillsynsresultat visar att det fortfarande finns en förbättringspotential gällande likabehandlingsplanerna.
Inom ramen för tillsynen har barn- och ungdomsförvaltningen lämnat råd och vägledning. Bland annat rekommendationer om att öka andelen förskollärare bland personalen samt att utveckla den pedagogiska dokumentationen har förekommit. Barnoch ungdomsförvaltningen har också stöttat förskolorna i arbetet med att åtgärda
påtalade brister. De anmärkningar som 2013 års tillsyn resulterat i, har blivit
åtgärdade inom fastställd tid.
13.
SLUTSATSER
Syftet med den årliga kvalitetsredovisningen har varit att ge en övergripande bild och
bedömning av kvaliteten i barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter det senaste läsåret. Nedan sammanfattas några av de resultat och utmaningar som har kommit fram.
Hög konkurrens om högskoleutbildade pedagoger kräver att planerade åtgärder
genomförs
Järfälla kommun och Stockholms län växer i snabb takt. För att kunna tillhandahålla
en för- och grundskola av hög kvalitet blir det allt viktigare för aktörerna att rekrytera högskoleutbildad personal till verksamheterna. I syfte att lyckas med detta så
framhäver SKL arbetsmiljön, löneutvecklingen och kompetensutnyttjandet som viktiga beståndsdelar. Detta ligger i linje med Järfällas plan för personalförsörjning som
utöver nyss nämnda förslag även tar upp marknadsföring av kommunen, kompetensoch professionsutveckling samt förmågan att knyta till sig studenter och nyutexaminerade pedagoger. Utmaningen nu består kanske inte främst i att identifiera hur högskoleutbildad personal ska rekryteras, utan snarare att fullfölja de tydliga åtgärder
och förslag som finns för att attrahera en eftertraktad yrkesgrupp.
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
39 (42)
Resultaten i de nationella proven - matematik och svenska som andraspråk
Positivt för Järfällas del är att eleverna i åk 3 presterar bättre än riksgenomsnittet på
de nationella proven i såväl matematik som i svenska som andraspråk. Vad gäller
matematik så är detta en trend som har hållit i sig i några år vilket är hoppingivande
för framtiden. För matematik i åk 6 uppvisar dock Järfälla en något större resultatförsämring än för riket i helhet. Detsamma gäller för åk 9 där Järfällas försämring är
större än vad fallet är för länet och riket. Noterbart är att det föreligger skillnader
både vad gäller kön och huvudmannaskap. I åk 6 presterar friskolorna något bättre än
de kommunala skolorna, men skillnaden mellan könen är ytterst marginell. I åk 9
däremot så föreligger skillnader både mellan könen och mellan fristående enheter
och kommunala grundskolor. Bäst presterar pojkar i friskolor och sämst resultat har
flickor i kommunala skolor. Värt att fastslå är dock att huvudmannaskapet tycks
spela störst roll - elever på fristående skolor, oavsett kön, når högre resultat än elever
på kommunala skolor, oavsett kön. Sett på en övergripande nivå är det dock viktigt
att utvecklingen bevakas och att åtgärder vidtas. I sammanhanget kan ”Matematiklyftet” nämnas, en satsning som ett flertal skolor deltar i och som syftar till att öka
elevernas måluppfyllelse i ämnet genom att stärka kvaliteten i undervisningen.
För svenska som andraspråk så bör sökarljuset riktas mot åk 6, eftersom det här rör
sig om relativt stora resultatskillnader. Järfällas elever presterar tydligt sämre än såväl riket som länet. I åk 9 är skillnaden mycket mindre men utvecklingen bör bevakas. Viktigt att poängtera är att det framför allt är pojkarna i Järfälla som släpar efter
resultatmässigt i svenska som andraspråk. Flickorna presterar i nivå med riket eller
bättre, vilket alltså indikerar på att det här finns en könsaspekt att analysera.
Sämre resultat för pojkar i kommunala grundskolor, men bättre resultat för utlandsfödda elever
Som framgår av rubriken så är de sjunkande resultaten för pojkar koncentrerad till de
kommunala grundskolorna. I fristående har pojkarna höjt sina resultat jämfört med
för två år sedan. Vänds blicken till de kommunala grundskolorna åter så kan det konstateras att meritvärdet för pojkar sjunker för andra året i rad. Resultatet har gått från
208,8 till 198,1 vilket kan jämföras med Järfällas kommunala snitt för flickor, 232,2.
Nu behöver två års negativ utveckling inte per automatik betyda att en långsiktig
negativ trend har inletts, men i likhet med resultaten för matematik och svenska som
andraspråk bör utvecklingen bevakas noggrant. En negativ trend, hur kortvarig den
än må vara, torde vara lättare att bryta och vända ju tidigare åtgärder sätts in. Som
ytterligare jämförelsepunkt kan det hänvisas till pojkars resultat på riksnivå de senaste två åren. Här syns stigande resultat, vilket alltså går tvärtemot utvecklingen i
Järfällas kommunala skolor. Vad pojkars sämre resultatutveckling beror på, kvarstår
att analysera. På nationell nivå har denna fråga lyfts och vanliga förklaringar gör
gällande att det finns en ”anti-plugg”-kultur hos pojkar och att flickor generellt har
högre motivation för studier.
För elever med utländsk bakgrund födda utomlands ses dock en positiv utveckling i
Järfälla. Sedan 2011 har meritvärdet ökat från 172,8 till 194,5 vilket är att betrakta
som en ansenlig resultatförbättring. Detta i sin tur tyder på att Järfälla tycks vara på
rätt väg när det handlar om att kompensera för elevers förutsättningar beroende på
födelseland.
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
40 (42)
Föräldrainflytande i förskolan
På nationell nivå är föräldrar i Sverige generellt mycket nöjda med förskolan. Detsamma gäller även på lokal nivå i Järfälla. I kvalitetsundersökningen hamnar Järfälla
tillsammans med Upplands-Bro på andra plats i ”nöjdkundindex” (NKI). Med detta
sagt bör dock även utvecklingsbara områden i förskolan belysas. Ett av dessa områden är föräldrainflytandet på verksamheten. Från förskolepersonalens håll framhålls
det att tydlighet måste skapas kring vad föräldrainflytande faktiskt är eller bör vara.
Ett sätt att arbeta med denna fråga är att aktivt söka en dialog med föräldrarna, en
dialog kring föräldrars möjlighet till inflytande i relation till förskolans formella uppdrag. Detta torde inte bara förtydliga rollfördelningen mellan förskolepersonalen och
vårdnadshavare, utan även ytterligare förbättra samarbetet mellan förskola och hem
på ett generellt plan.
Fokusområden att lyfta fram: Det inkluderande arbetssättet och ansvarsfördelning
inom för- och grundskola
I program för resultatförbättring pekas tio fokusområden ut. I enhetskonsultationerna
för läsåret 2013/2014 har barn- och ungdomsförvaltningen valt att koncentrera sig på
fyra områden: Höga förväntningar, lärandet i förskolan, systematiskt kvalitetsarbete
och fritidshemmets kompletterande uppdrag. Under konsultationerna har det dock
framkommit att det finns ett behov av att diskutera ytterligare två frågeområden utöver de ovan nämnda: Det inkluderande arbetssättet och ansvarsfördelningen i föroch grundskola. Vad gäller det inkluderande arbetssättet, så behöver man diskutera
denna fråga på en central nivå, så att stöd kan ges till enheterna att skapa en organisation som utgår från ett inkluderande arbets- och förhållningssätt.
I nära anslutning till rubriken ovan, ”föräldrainflytande i förskolan”, bör även
ansvarsfördelningen i för- och grundskola analyseras. Ett ”socialt kontrakt” som tydligt pekar ut vilket ansvar som profession, vårdnadshavare och elever bär, skapar inte
bara klarhet utan även trygghet. Med en tydligare ansvarsfördelning följer också
bättre arbetsmiljö vilket i sig torde vara gynnsamt för skolans resultatutveckling. I
sammanhanget bör det påpekas att det i kommunen idag finns goda exempel på hur
man kan arbeta med ett ”socialt kontrakt” på enhetsnivå. Dessa exempel kan lyftas
fram och diskuteras för att stimulera arbetet inom andra enheter där man inte kommit
lika långt.
Fortsatt utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet
Nästan alla enheter i kommunen har utarbetet ett kvalitetshjul som beskriver hur och
när uppföljning av verksamhet ska göras. Det som dock fortsatt är utvecklingsbart är
genomarbetade analyser av resultat kopplad till forskning och beprövad erfarenhet. I
sammanhanget bör det poängteras att det vid enhetskonsultationerna har framkommit
mer analys kring resultat än vad som framgår i enheternas kvalitetsredovisning. Detta
bör tolkas som att den mall som används för kvalitetsredovisning på enhetsnivå inte
är heltäckande. Arbetet med att utveckla mallen är dock påbörjat och förhoppningen
är att i framtiden kunna presentera ett dokument som bättre fångar verksamhetens
vidd och bredd. Med en tydligare och mer allomfattande mall kan även en klarare
koppling göras mellan kvalitetsredovisning och verksamhetsplan.
Likabehandlingsarbete – utvecklade likabehandlingsplaner och maktlekar som nytt
fokusområde.
Ett flertal verksamheters likabehandlingsplaner har utvecklats i positiv riktning. För
att fortsätta detta positiva arbete och utveckla det ytterligare så bör nu blicken lyftas
Kvalitetsredovisning
2015-01-28
41 (42)
mot ansvarsfördelning och målsättningar i likabehandlingsplanerna. Att vid ansvarsfördelning hänvisa till ”allas ansvar” är förenat med viss fara – ”allas ansvar” blir
nämligen ofta ”ingens ansvar”. I syfte att undvika en sådan situation bör det i planerna preciseras vem som bär huvudansvaret för att en åtgärd blir genomförd. Inom
samma utvecklingsområde rekommenderar barn- och ungdomsförvaltningen att målsättningarna som formuleras i likabehandlingsplanerna analyseras. Även om det
självklart inte är fel att sträva efter att förbättra något på ett allmänt plan, så bör mål
väljas som är lätta att mäta och utvärdera. Allmänt hållna mål är svåra att utvärdera
och blir lätt bortglömda i den dagliga verksamheten, eftersom mycket annat
prioriteras. Kan man istället sätta upp mål som går att mäta och följa upp på ett enkelt och systematiskt sätt så blir dessa lättare att inkludera i den dagliga
verksamheten. Dessutom blir det enklare att se vilken effekt en viss åtgärd har på ett
mål som man har formulerat.
Nytt fokusområde föreslås bli maktlekar. Enligt en kartläggning gjord av Skolverket,
så växer problemet med maktlekar. Eftersom det finns en osäkerhet kring hur man
ska hantera dessa ”lekar” i Järfälla, så föreslås det att barn- och ungdomsförvaltningen samlar in mer kunskap kring fenomenet.
I ett nästa steg
Som tidigare nämndes är kvalitetsredovisningens huvudsakliga syfte att beskriva
resultaten bakåt i tiden. I ett nästa steg ska dessa slutsatser tas med i en plan framåt,
något som på kanslinivå görs företrädesvis i dokumentet ”Program för resultatförbättring”. Det är barn- och ungdomsförvaltningens framåtsyftande dokument som
visar på vad som behöver prioriteras och utvecklas härnäst.
Kvalitetsredovisning